Martha 1/2015

N YA

Stoppa vardagsstressen Strunta i minuttidtabeller

Nu flexar vi på jobbet Mera flextid ger bättre ork

På gröna linjen

Alexandra De Paoli gillar grönt

Familjeliv ”KVANTITET ÄR VIKTIGARE ÄN KVALITET”

N R 1 | 2 0 15

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Från redaktionen

Tid för eftertanke NYTT ÅR OCH NYA MÖJLIGHETER. Den

arjen tukeminen) har våra rådgivare un-

frasen används flitigt i början av året då

der tre års tid erbjudit över 2 200 timmar

man kör i gång med nya levnadsvanor,

rådgivning för småbarnsfamiljer på så-

såsom mera fritid och mera motion, och

väl kurser och föreläsningar som konkret

tänker att det här blir året för föränd-

hemma hos familjerna. Verksamheten är

ring. På något sätt känns det skönt med

en del av det av Penningautomatförening-

en tom kalender och tanken på att det är

en RAY finansierade programmet Emma

man själv som kommer att fylla den med

& Elias, som kopplar samman olika verk-

nya möjligheter. Det är så som många vill

samhetsformer som fokuserar på famil-

tänka. Det är så som många vill leva. Men

jers hälsa och sociala välfärd. Efterfrå-

för alla är detta inte möjligt.

gan på denna verksamhet är stor och vi

Cirka 150 000 barn i Finland lever i dag

är glada för att kunna fortsätta två år till,

i fattigdom. Var femte ungdom hotas av

dock i mindre skala. Vi vet att verksam-

marginalisering. Arbetslöshetsgraden

heten behövs och ser den som en viktig

uppgår till 8,2 procent (i november 2014).

del av det förebyggande familjearbetet.

Antalet unga sjukpensionärer ökar år för

Det känns illa i Marthahjärtat då vi alltid

år, unga under 30 år som knappt har hun-

måste kämpa så hårt för att motivera det

nit börja arbeta och som redan har arbe-

förebyggande arbetet. Många gånger väl-

tat slut sig. Många är de som varken kan

jer man att betala räkningen för både in-

hantera sin egen vardag eller sin egen eko-

dividers och familjers illamående, i värs-

nomi. Och av alla dessa individer uppstår

ta fall flera gånger om, i stället för att in-

det en räkning som staten och kommu-

vestera i att räkningen aldrig ens skulle

nerna ska betala.

uppstå. Det förebyggande arbetet borde

I sitt uttalande från Marthaförbundets vårmöte 2014 lyfter centralstyrelsen (till-

prioriteras högre i vårt land.

I vår är det riksdagsval. Jag hoppas att

sammans med Marttaliitto) fram beho-

vår kommande riksdag består av indivi-

vet av preventiv hushållsrådgivning och

der som vågar tänka om. Som vågar age-

hemtjänster för barnfamiljer. Ännu för 20

ra för att den stora räkningen aldrig ska

år sedan fick i genomsnitt 8 procent av fa-

uppstå. Som ser nya möjligheter i samar-

miljerna hjälp i hemmen, i dag är siffran

betet mellan kommuner och tredje sektorn.

1,6 procent. I dag är det också flera barn-

Som inte går in för att betala samma räk-

familjer som får uppmaningen att göra en

ning om och om igen. Som vill jobba för att

barnskyddsanmälan på sig själva för att

garantera bastryggheten

få hjälp. Men inte ens det garanterar att

i vårt land så att

man får den andningspaus, det stöd och

fler kan sälla

den hjälp man behöver just i den stunden.

sig till devisen

Via Marthaförbundens gemensamma projekt Vi och vår baby (Lapsiperheiden

”Cirka 150 000 barn i Finland lever i dag i fattigdom.”

nytt år, nya möjligheter.

Familjeliv. Smaka på det ordet. Det väcker starka känslor hos de flesta av oss. >> PÅ 1960- OCH -70-TALET hade familjen dåligt rykte, men i dag har trenden vänt och familjelivet står högt i kurs. Detta trots att själva begreppet ”familj” är mera omtvistat än någonsin. I den officiella statistiken används den generösa definitionen ”alla som delar kylskåp”, medan den andra ytterligheten är inne på den traditionella mamma-pappa-barn-linjen.

Särskilt när det blåser snåla vindar i samhället, och välfärdssystemen krackelerar av ekonomiska skäl, behöver vi ett stabilt ankare att sätta vår tilltro, våra förhoppningar och vår framtidstro till. För många förkroppsligar familjen detta ankare.

Den röda tråden i denna tidning är familjen. Vi bjuder på berättelser om hur man medvetet kan planera familjesamvaron för att undvika kaos i vardagen och belyser delar av den finländska familjepolitiken när det gäller att kombinera förvärvsarbete med vård av egna barn. Vår kolumnskribent Jeanette ”Peppe” Öhman ger sitt recept på jämställdhet i familjen. Frågan är viktig, eftersom den ger en vink om hur det överlag står till med jämställdheten i vårt land. Vi besöker också nordöstra Iraks största flyktingläger och pratar med yazidiska kvinnor om hur de fixar saker som vi upplever som självklarheter och hur en normal vardag ser ut i ett flyktingläger.

Med önskan om ett gott nytt tidningsår och många berikande lässtunder!

MIKAELA GROOP, redaktionschef

FRIDA NYLUND, tf. förbundsdirektör 2

1 | 2015

N YA

N R 1 2 0 15 | Å R G Å N G 113

4 SÅ LÖSER VI FAMILJEPUSSLET

Vardagen kan vara stressig i en småbarnsfamilj. Radioredaktören Annika Löfgren tipsar om lösningar som minskar stressen i hennes familj.

8 FRAM FÖR FLER FAMILJEVÄNLIGA ARBETSPLATSER! Anna Kokko vid organisationen Väestöliitto arbetar med att ta fram nya modeller för att främja en familjevänlig arbetskultur på arbetsplatserna.

12 UPPTÄCK DET SKÖNA GRÖNA LIVET Örtterapeuten Alexandra De Paoli vill få alla att gå på upptäcksfärd i grönsakernas underbara värld.

16 NÄRMATEN STÅR JONNA NÄRMAST HJÄRTAT Äkta och färska råvaror direkt från lokala producenter vill krögaren Jonna Hartwall-Söderlund se i sitt kök.

20 KURDISKA KVINNOR I KRIGETS SKUGGA Hur ser en normal vardag ut i ett flyktingläger?

24 STICKA EN VÄRMANDE JEMENVÄST! Sugen på att sticka en väst med fin och töjbar form till familjens minsta?

28 FRÅGA EXPERTEN Marthaförbundets sakkunniga i huslig ekonomi Elisabeth Eriksson svarar på frågor om klädvård.

32 DET BLEV EN KVINNOHISTORIA I Borgåmarthornas historik Hundra år av kvinnokamp skildrar författaren Marianne Green den svåra balansgången mellan att vara en trygg husmor och en modern yrkeskvinna.

33 DAGS ATT GÖRA SLUT MED MAD MEN Det privata är det politiska. Budskapet från feminismens 70-tal är gångbart också i dag. Marthas kolumnist Jeanette Öhman skriver om hur jämställdheten prövas när man blir förälder och i praktiken ska dela upp föräldraledigheten.

37 ÄKTA HJÄLPSAMHET BÖRJAR MED ÖDMJUKHET Hon är martha sedan 2008 och ägnar en stor del av sin vakna tid åt att hjälpa andra. Hon heter Christina Fyhrquist och fyllde jämna år i januari.

Tweetat: ”Jag stör mig på att ordningsamma personer anses vara tråkiga. Läser därmed med behållning krönikan ’Den hånade hjälten’ i nyaste ICON.”

@karinlindroos

1 | 2015

3

4

1 | 2015

SÅ LÖSER VI

familjepusslet Hur ska man få tiden att räcka till, hur ska man hinna med allt och vad borde man egentligen hinna med? Radioredaktören Annika Löfgren berättar om hur hon har löst familjepusslet och vad hon har lärt sig av de hundratals experter hon intervjuat.

TEXT Mari Pennanen

J

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg, Thinkstock

ust i dag känner jag mig in-

som man har tänkt sig då man är stres-

te som en så bra förälder, in-

sad och distraherad av annat.

leder Annika Löfgren och be-

– Jag tror i teorin inte på att gnälla

rättar att hon inte varit en

och tjata, men det har jag gjort, senast

så närvarande förälder som hon

i dag. Jag vet mycket om teori, men det

skulle vilja vara. Alltid går det inte

betyder inte att jag lever som jag lär.

5 | 2014

5

Annika Löfgren ÅLDER: 37 år.

BOR: I Esbo.

FAMILJ: Man och två barn i åldern 7 och 9 år. Till familjen hör även föräldrar och svärföräldrar.

GÖR: Arbetar på Svenska Yle, gör radioprogram och innehåll för webben.

INTRESSEN: Springer, sjunger och läser psykologi.

GILLAR: Sovmorgnar och långa joggingrundor.

OGILLAR: Perfektionism.

FAVORITBOK: Med känsla för barns självkänsla av Petra Krantz Lindgren.

DRÖMMER OM: Solvarma klippor i skärgården.

BRINNER FÖR: Sitt arbete.

ANNIKA MED TRE ORD: Lekfull, otålig, impulsiv.

DOLD TALANG: Kan härma dialekter och språk.

Jag har fått en mängd influenser via ar-

Hur man får vardagen att gå ihop och hur

parförhållande och orkar bry sig om den

betet, både medvetet och omedvetet. Och

man löser familjepusslet ser Annika som

andra.

jag har också testat en hel del hemma, sä-

en enorm fråga, som tangeras i så gott som

ger Annika och småler.

alla avsnitt.

”Kvalitetstid med barnen” är enligt Annika den stunden i bilen då man är på väg

Annika är journalist och har de senas-

– Inte får man det att gå ihop, jag vet

te fem åren gjort programmet Familjeliv

ingen som är helt nöjd med hur vardagen

hem från eftis eller till butiken.

– Om man hela tiden har bråttom och

på Radio Vega.

löper varje dag. Man måste helt enkelt ac-

skyndar sig, missar man stunden när den

– Jag hade en idé om att jag ville göra

ceptera att det inte går och nöja sig med

väl kommer. Stunden då barnet vill berät-

ett program om föräldraskap och famil-

mindre, välja vad man prioriterar och sat-

ta, prata och fråga. Man ska prata då, inte

jeliv, och samtidigt hade producenten en

sar på, säger Annika.

då man planerat in tid för prat.

liknande idé, berättar Annika.

När det gäller tid med barnen är kvan-

Någorlunda okej

Tvåhundra program

titet viktigare än kvalitet. Att stressa med

Det finns så många ”borde” och ”måste”,

middagen för att den ska vara klar en viss

I fem års tid har Annika tillsammans med

men Annika säger att det viktigaste är att

tid, och sedan kunna slå sig ner vid mid-

redaktören Annika Sylvin-Reuter gjort

se till att man själv mår någorlunda okej.

dagsbordet och tro att alla just då är redo

omkring tvåhundra program, och Anni-

– Jag har inte så höga krav på att till ex-

ka räknar hastigt ut att hon gjort minst

empel ha ett välstädat hem. Och visst är

– Jag skulle säga att det är bättre att vara

femhundra intervjuer med barn, föräld-

det viktigt med ekologisk mat, men det

”halvdant” med sina barn en längre tid,

rar och experter.

är inte det viktigaste, det viktigaste är att

än att vara intensivt med dem en kortare

att prata, fungerar inte.

– Vi har aldrig haft problem att hitta på

vara balanserad. Barnen mår som föräld-

tid. Om man har tid kan man tala med och

vad vi ska göra program om: sådant som

rarna mår, det märks direkt på dem om

förstå barnet. För att kunna ge empati i

vi själva har varit med om eller sådant vi

vi inte mår bra, säger Annika.

stället för en utskällning krävs stora mar-

har läst om. Och det har i sin tur gett oss följande idé då vi har valt någon detalj att zooma in på.

Enligt henne är det egentligen inte så mycket som på riktigt krävs i vardagen.

– Närvaro. Satsa på att vara lite mer när-

ginaler, säger Annika.

Tagga ner

Sedan årsskiftet arbetar Annika som

varande fast det är jättesvårt. Det man

För att få dessa marginaler har Annika

producent, men kommer fortsättnings-

kan kräva av sig själv är ett engagemang

ordnat vardagen så att det finns så litet

vis att vara med och planera Familjeliv.

för barnen samt att man sköter om sitt

inrutat som möjligt. En minuttidtabell

6

1 | 2015

varje dag gör henne stressad, men samtidigt betyder det att hon får ge avkall på vissa saker. Körsjungandet, till exempel.

Annika hade återupptagit körsjungandet efter en paus, men känner att också en så

Be om hjälp

rolig grej som ändå är inrutad tid gör att

– Jag ser mig som helt superprivilegie-

spontaniteten minskar.

rad, då både min man och jag har möj-

”I vår kultur ska man klara sig själv och det är ett svaghetstecken att be om hjälp. Men det behövs många människor för att fostra ett barn, ingen ska behöva göra det ensam.”

– Jag får tydliga signaler från min kropp

lighet till flextid på arbetet. Periodvis har

då jag blir stressad, och sover dåligt. Al-

min man arbetat väldigt mycket, och vå-

Svåra saker

la säger att folk har så höga krav, men

ra barn är vana vid att se oss vid datorn

Annika har märkt att det är lätt att få män-

varifrån kommer alla yttre krav? Varför

hemma om kvällarna, säger Annika.

niskor att ställa upp och prata om svåra

vill man visa upp en lyckad fasad med

Hon har både föräldrar och svärföräld-

ett vackert hem? Jag har sett många gå i

rar som finns i närheten och som hjälper

väggen, många som har svårt att koppla

till i vardagen.

saker i Familjeliv, även om ämnen som är tabubelagda.

– Har man tagit sig igenom en kris är

av och jag har utvecklat någon slags mot-

– Vi borde bli bättre på att hjälpa var-

man ofta villig att tala om sina svårighe-

reaktion: jag vill hellre lära mina barn att

andra. I vår kultur ska man klara sig själv

ter. Vi märkte att det var lättare att hitta

ta det lugnt och slappna av. Arbetet är en

och det är ett svaghetstecken att be om

någon som var beredd att tala om otrohet

sak, det måste man sköta, men åtmins-

hjälp. Men det behövs många människor

än det var att få någon att ställa upp och

tone på fritiden – tagga ner!

för att fostra ett barn, ingen ska behöva

prata om sina sommarplaner.

Annika och hennes man har också va-

göra det ensam.

– Jag hoppas att tröskeln att be om hjälp

rit försiktiga med att ruta in barnens fri-

Ett fenomen som har dykt upp via so-

och att tala om saker blir lägre. Då man är

tid. Dottern som går på trean mår bra av

ciala medier är fenomenet Nödkaffe, där

mitt i en kris orkar man inte be om hjälp,

att ha hobbyer, men sonen har ännu ing-

tröskeln ska vara låg att be om hjälp.

det borde man göra innan. Eftersom det

et behov av många hobbyer.

– Att Nödkaffe fungerar visar också att

kan vara svårt att be om hjälp, så truga

– Vissa mår bra av många hobbyer, men

det finns en vilja att hjälpa. Människor vill

den på dem som behöver den. Ta med en

i vår familj vill vi inte ha minutschema

hjälpa andra, man blir glad av att hjälpa.

makaronilåda och gå på besök utan att

varje dag, konstaterar Annika.

Ändå är det så svårt att be om hjälp.

fråga först, tipsar Annika.

1 | 2015

7

FRAM FÖR FLER FAMILJEVÄNLIGA ARBETSPLATSER! Hur ska man lösa ekvationen arbete, familj och fritid?

Med den frågan arbetar Anna Kokko, specialsakkunnig vid organisationen Väestöliitto.

TEXT Marie Sandberg

I

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

den senaste Familjebarometern (2014),

heten om ett familjevänligt arbetsliv på

många fritidsengagemang och plikter.

som undersöker medborgarnas önske-

såväl ett samhälleligt plan som genom att

Människan är en helhet, påpekar Kokko.

mål och erfarenheter av den finländ-

stödja barnfamiljerna i deras egen var-

I dag undersöker man inom arbetslivs-

ska familjepolitiken, önskar sig fin-

dag, berättar Anna Kokko, specialsakkun-

forskningen fungerande metoder för hur

ländarna allt större flexibilitet i arbets-

nig inom familje- och arbetslivsfrågor på

man pusslar ihop livets olika bitar, fram-

livet. Bland de åtgärder som toppat sta-

Väestöliitto.

för allt under småbarnsåren.

och utökade möjligheter till deltidsarbete

Nya verktyg

småbarnsfamiljer, även om människan

på arbetsplatsen. För barnfamiljer inne-

Sedan många år tillbaka arbetar Anna

också i andra livsskeden kan ha behov

bär denna typ av flexibilitet att man kan

Kokko med projektet Familjevänligt ar-

av samordning, säger Kokko och nämner

hantera arbetsbördan utgående från fa-

bete och har varit med och utvecklat och

som exempel personer som sköter sjuka

miljesituationen och då ökar också or-

testat nya verktyg för att stödja familje-

eller ålderstigna anhöriga.

ken i vardagen.

vänliga arbetsplatser.

tistiken i flera år finns flexibel arbetstid

− I huvudsak riktar sig projektet till

Hårdare arbetslivsklimat

− Genom att bidra med förändringar

− Vårt nuvarande projekt hänför sig

inom lagstiftningen, bevaka och påver-

till den allmänna samhällsdebatten om

Lågkonjunkturen har bidragit till ett hår-

ka innehållet i arbetsavtalen samt spri-

arbetskulturen i Finland, där man upp-

dare arbetslivsklimat på arbetsplatser-

da information till arbetsgivare främ-

märksammar att personer befinner sig i

na. Kan man ens tala om flexibilitet i ar-

jas ett familjevänligt tänkesätt i arbets-

olika levnadsskeden i arbetslivet och att

betslivet i dag, då vi är inne i en lågkon-

livet. Vi strävar efter att öka medveten-

dessa personer utöver sitt arbete kan ha

junktur?

6 frågor till chefer på familjevänliga arbetsplatser >> ARBETSKLIMAT OCH STÄMNING:

8

Hur kommunicerar du verbalt och non-verbalt?

>> BESLUTSFATTANDE OCH LEDARSKAP: Kan du fatta beslut och hur väl känner du till arbetslagstiftningen?

>> ARBETSKULTUR: Hur förhåller du

>> EMPATI OCH JÄMLIKHET: Behandlar du

dig till dina anställdas önskemål eller agerande?

personalen likvärdigt och vilket bemötande ger du medarbetarna i olika situationer?

1 | 2015

>> GESTER: Kommer du ihåg att lyckönska och gratulera eller att beklaga sorgen? >> BALANS OCH TID: Hittar du balans mellan de förväntningar som finns på dig från högre håll och de förväntningar som personalen har?

”Satsningarna betalar igen sig i form av lägre sjukfrånvaro och mindre utbrändhet bland personalen.”

5 | 2014

9

− Det är sant att det för tillfället finns

gare som sköter samma arbetsuppgifter.

många orosmoment på arbetsmarkna-

Samma praxis bör tillämpas inom hela

den och att antalet uppsägningar har ökat.

organisationen och de anställda bör kän-

Men det är viktigt att inse att den resteran-

na till reglerna.

de arbetskraften måste orka i arbetet och

− Tidpunkten för när man håller semes-

att man bör trygga arbetstagarnas välmå-

ter förutsätter likaså jämlik och rättvis be-

ende i ett förändrat läge. Det förutsätter

handling av arbetstagarna utgående ifrån

satsningar på flexibla arbetstidslösning-

önskemål, arbetssituation och arbetsplat-

ar och gemensamma spelregler på arbets-

sens storlek och så vidare. För detta finns

platserna, säger Anna Kokko.

det ingen facit.

Många arbetsgivare har insett betydel-

Allt fler företag beaktar också arbets-

sen av en familjevänlig arbetsplats. Ge-

tagarnas familjesituation vad gäller ar-

nom att erbjuda flexibla arbetstider kan

betsresor och distansmöjligheter. Dagens

arbetsplatsens rykte och image förbätt-

teknologi tillåter möten över nätet, vilket

ras, samtidigt som arbetsgivaren kan hål-

kan minska antalet arbetsresor.

la kvar bra arbetstagare och locka till sig

− Arbetsgivarens attityd och förmän-

goda sökande. Enligt Kokko väger hand-

nens beteende är a och o för att skapa en

ling tyngre än ord, och med det avser hon

familjevänlig arbetsplats. Föregår för-

att organisationen bör leva som den lär.

mannen med gott exempel på arbetsplat-

− Varje arbetsplats kan åtminstone er-

sen? Kan den sätta sig in i den anställdas

bjuda någon form av eller några lösning-

situation och vara empatisk och rättvis?

ar. Dessutom har vi väldigt olika arbets-

frågar Kokko.

platser, där personalstorleken och arbetets karaktär varierar. I små företag med

På god väg

färre anställda kan möjligheterna till flex-

Att bli en familjevänlig arbetsplats är en

ibla arbetslösningar överlag vara mindre.

viljefråga, enligt Kokko. Det som krävs är

− Det är viktigt att uppmuntra både pap-

tid och engagemang för att uppnå realis-

por och mammor att jämbördigt axla an-

tiska lösningar som upplevs som positi-

svaret för skötseln av barnen, även i ar-

va ur både arbetstagarnas och arbetsgi-

betslivet. Med det menar jag arbetsgiva-

varens synvinkel.

rens attityd till familjeledigheter och på

− Arbetsgivaren bör kunna stödja ar-

vilket sätt denna till exempel informerar

betstagaren så att arbetsbördan och mål-

om ledigheterna, säger Kokko.

sättningarna för arbetet står i rätt propor-

Flexibla lösningar

Projektet Familjevänligt arbete ...

Söker lösningar för hur man kombinerar familjeliv med arbetsliv. Då föräldrar eller personer som tar hand om sina anhöriga på ett positivt sätt lyckas kombinera familjeliv med arbete, ökar man deras möjligheter att orka i arbetet.

Fokuserar på familjernas, barnens och föräldrarnas välmående samt på att främja ett familjevänligt arbetsliv och samhällelig påverkan kring dessa frågor.

Har som målsättning att bland annat främja utvecklingen av arbetslivet i en mera familjevänlig riktning, utveckla nya modeller för en familjevänlig arbetskultur på arbetsplatserna samt erbjuda information om och praktiska verktyg för hur man kombinerar familj med arbete.

Startade år 2014 och pågår fram till år 2018.

Finansieras av Penningautomatföreningen (RAY).

Organisationen Väestöliitto är huvudman för projektet, övriga parter är Centralförbundet för Barnskydd, Mannerheims Barnskyddsförbund, Finlands Föräldraförbund, Finlands studentkårers förbund, Yhden Vanhemman Perheiden Liitto, Barnavårdsföreningen i Finland och Barnombudsmannen.

Källa: Väestöliitto

tion till arbetsresurserna under den över-

kultur, men så har vi organisationer där

enskomna arbetstiden, säger Kokko.

processen är oavslutad. Fokus ligger kan-

Mötestider är ytterligare en sak. Tidiga

Arbetet blir sålunda lättare att orga-

ske på andra frågor än på personalens väl-

morgnar eller sena eftermiddagar kan va-

nisera, arbetsbeskrivningarna tydligare

mående. I utlandet förekommer det till

ra besvärliga mötestider för småbarnsfö-

och arbetstagarna vet vad som ska utföras

och med certifiering av familjevänliga fö-

räldrar som ska hinna lämna barnet på

under arbetstid.

retag, något som eventuellt är på kom-

och hämta det från dagis. Sportlov och

− Satsningarna betalar igen sig i form av

höstlov kan till exempel fredas och för-

lägre sjukfrånvaro och mindre utbränd-

klaras som mötesfria veckor. Dylika flex-

het bland personalen. Välmående bland

ibla arbetstidslösningar kan ha stor be-

arbetstagarna ökar när de upplever att de

» VILL DU VETA MER?

tydelse, framför allt för ensamstående

kan påverka sitt arbete och sina arbets-

föräldrar.

tider. Motivationen ökar och produktivi-

PROJEKTET FAMILJEVÄNLIGT ARBETE (på finska): www.vaestoliitto.fi/perhe-ja-tyo/ tietoa-hankkeesta/

Enligt Kokko kan det vara bra att sam-

teten höjs.

sas om spelregler ifall arbetstagaren är

Det nuvarande regeringsprogrammet

tvungen att sköta akuta familjeärenden

omfattar samordning av arbets- och fa-

under arbetstid. Hur ordnar arbetsgiva-

miljeliv, vilket är positivt, enligt Kokko.

ren till exempel med reservsystem vid

− I många avseenden är finländska

akut sjukfrånvaro? Spelreglerna bör ut-

arbetsplatser rätt exemplariska när det

gå från en jämlik behandling av arbetsta-

gäller att främja en familjevänlig arbets-

10

1 | 2015

mande i framtiden också hos oss, gissar Kokko.

PRINCIPERNA FÖR EN FAMILJEVÄNLIG ARBETSPLATS (på finska): www.vaestoliitto. fi/perhe-ja-tyo/perheystavallinen-tyopaikka/ HUR FAMILJEVÄNLIG ÄR DIN ARBETSPLATS?: www.vaestoliitto.fi/ perhe-ja-tyo-testeri/ FAMILJEBAROMETERN 2014 (på finska): www.vaestoliitto.fi

BÖCKER

KREATIVITETENS SJU GRUNDPÅLAR » NYFIKENHET. INSPIRATION. Mo-

Jacquemot, Nicolas: Kreativitetskoden. Natur och Kultur 2013, 180 s.

ISBN: 978–91–27– 13403–4.

tivation. Lekfullhet. Hämningslöshet.

Ihärdighet. Och så målfokusering. Det är kreativitetskodens sju huvudsakliga nycklar, enligt författaren, etnologen, journalisten och beteendevetaren Nicolas Jacquemot. Alla sju delarna behövs och alla bidrar på sitt vis till att

TEXT Cia Hemming ler aldrig fel om du frågar Jacquemot.

Varför inte träda in i en ny och tillfällig roll? Bli superhjälte för en dag, känn dig som James Bond, glid in på kasinot och ta en dry martini. Shaken, not stirred. Variera i vardagen och se stunden ur ett nytt perspektiv.

få kreativitet att flöda och resultat att

Framstående personer

förnyas. Även om det oftast inte är re-

Det är mycket fundera och reflekte-

sultatet som är det viktiga, utan pro-

ra i Kreativitetskoden. Allt varvat med

cessen och vägen dit.

Kreativitet handlar om att se ovanliga

Invanda mönster

gammal hederlig motivationspsykologi à la Abraham Maslow, han med be-

samband. Om att lämna det självklara

Hur utnyttjar man då sin fulla kreativa

hovstrappan. Men det bjuds också på

och invanda för att söka sig nya lös-

potential? Bland annat behöver vi fri-

anekdoter om framstående personer

ningar. Kreativitet definieras ofta som

göra oss från oss själva och från omgiv-

vi minns än i dag: Leonardo da Vinci,

något som är nytt och originellt. Med

ningens bedömningar och kommenta-

Wolfgang Amadeus Mozart och Vin-

sin bok Kreativitetskoden vill Nicolas Jac-

rer. Negativa känslor som oro, rädsla,

cent van Gogh.

quemot ge redskap för hur vi kan finna

ilska och nedstämdhet har också de en

Många olika aspekter av kreativitet

inspiration, motivation och flow i var-

hämmande effekt på kreativiteten. När

tas upp i Kreativitetskoden och syftet

dagen. Han vill stimulera till mer krea-

vi är rädda tänker vi inte nytt och vå-

är att stimulera oss till att bli mer kre-

tivitet, eller rättare sagt till att bejaka

gar inte bryta invanda mönster.

ativa, eller framför allt till att bejaka

den kreativitet vi har inom oss. Krea-

Jantelagen hjälper också till att sät-

den kreativitet vi har inom oss. Det är

tivitet får oss att upptäcka, att utfors-

ta käppar i hjulen och ger näring åt

alltid roligt när någon lyfter fram nya

ka och att utvecklas som människor.

vår rädsla att misslyckas och bli be-

vyer och vinklingar eller pillrar bort

Boken innehåller både teori och

dömda. Det är viktigt att kunna iden-

ens eventuella skygglappar. Nya mil-

praktik. Här finns tester, övningar och

tifiera vad som håller en tillbaka. Vem

jöer är viktiga när det handlar om att

frågeställningar att fundera över, var-

är det egentligen som har skapat våra

öka sin kreativitet, hjärnan behöver

vat med tips om hur vi kan stimulera

osynliga gränser? Vi själva eller andra?

nya impulser.

den kreativa processen och bryta in-

Nyfikenhet, en av de sju ingredien-

Avslutningsvis skriver jag helhjärtat

vanda mönster. För kreativitet är nå-

serna, kan man utveckla genom att ex-

under Jacquemots påstående om att det

got vi har nytta av hela tiden, både i

empelvis variera sitt läsande, lyssnan-

aldrig är för sent att pröva något nytt.

vårt jobb och på vår fritid.

de och tittande. Att dagdrömma är hel-

Eller att låta livet ta en ny riktning.

Rösta och vinn en marthakasse! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 25.2.2015. Du kan även sända ett

postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Marthakasse”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av den mörkblåa marthakassen av återvunnen bomull med marthalogon.

I förra röstningsomgången fick artikeln Isabella nischar in sig på närproducerat på

s. 16 i Martha nr 6/2014 flest röster. Marthavasen som lottades ut i samma nummer vanns av Lisbeth Johansson, Korpo, Marianne Grundström, Hangö, och Helena Sund, Jakobstad. Vasen kommer på posten – grattis!

1 | 2015

11

Upptäck det

sköna gröna livet Enligt örtterapeuten Alexandra De Paoli är våra skogar och ängar fulla av växter med hälsobringande verkan. Lägg till grönsakerna och örterna från den egna trädgårdsodlingen, så har man direkt tillgång till näringsämnen som kan höja livskvaliten på flera olika sätt. Det kräver en del jobb, javisst, men det är en billig hobby som har många goda effekter.

TEXT Karin Dahlström

12

5 | 2014

FOTO Johannes Tervo

Alexandra De Paoli ÅLDER: 38 år.

BOR: På en gård i Umeå med sambo och katt.

YRKE: Örtterapeut.

INTRESSEN: Friluftsliv, dykning, klättring, fjällvandring, flamenco, böcker, socialt umgänge och musik.

MOTTO: Det ordnar sig.

BÄSTA ÖRTTIPSET: En kvist rosmarin på instrumentbrädan i bilen. Den hjälper dig att hålla dig fokuserad. Också peppar- och chokladmynta håller dig pigg och på alerten.

5 | 2014

13

”Av baljväxter blir man mätt, eftersom de innehåller mycket fibrer. Baljväxter utgör en bra bas i maten.”

14

5 | 2014

M

arthas utsända dyker upp på

pumpakärnor. Häll lite olivolja över. Sal-

vilda växter såsom lindblomma och tus-

Strömsö precis när inspel-

laden ska gärna vara tilltalande för ögat

silago fungerar. Man torkar dem och gör

ningen av ett programav-

och väcka smaklökarna. Undan för un-

te på dem så fort det börjar killa misstänkt i halsen. De har en slemlösande effekt.

snitt av serien Trädgården

dan kan köttkonsumtionen ersättas med

på Strömsö avslutas. När filmteamet har

vegetariska alternativ, säger hon. Av balj-

Hon tipsar även om växter som höjer

packat ihop sina saker och avlägsnat sig,

växter blir man mätt, eftersom de inne-

immunförsvaret och dödar bakterier och

slår vi oss ner med örtterapeuten Alexan-

håller mycket fibrer. Baljväxter utgör en

eventuellt virus: röd solhatt, ingefära och

dra De Paoli mitt i den prunkande träd-

bra bas i maten.

vitlök.

byggnaden, som påminner om ett slags

Egen smak

solhattens blommor i förebyggande syfte.

växthus inrett i Strömsö-style, står fle-

Alexandra vill få människor att upptäcka

Det växtbaserade läkemedlet Echina-

ra glasburkar uppradade på ett bord. De

grönsakernas egen smak och rekommen-

force, som innehåller sprit, kan med för-

innehåller inläggningar av grönsaker,

derar därför att man ska vänja sig av med

del användas genom att blanda en tesked

som har rivits och packats hårt samt för-

kryddor. Det kan krävas tid och tålamod,

i ett glas vatten och dricka. Echinaforce

setts med salt och rent vatten. Det sätter

men hon menar att det lönar sig i det långa

säljs i naturkostbutiker.

i gång mjölksyrningsprocessen och håll-

loppet.

gården på gårdens baksida. Inne i gårds-

– Själv brukar jag göra te på den röda

Ingefära och vitlök

barheten ökar. Runt omkring oss frodas

Vi blir serverade en grönsakssmoothie

grönsakerna, som är planterade i fanta-

som är helt okryddad och känns lite smak-

I förkylningstider brukar Alexandra ha

sifulla konstellationer.

lös. Alexandra däremot tycker att den är

med sig en färsk ingefärsrot som hon ski-

Alexandra De Paoli gjorde debut på Yle

god. Jag antar att det beror på att jag ännu

var ner i ett glas vatten och dricker. Inge-

Fem genom sin medverkan i programmet

inte är van vid att förtära grönsaker utan

fära skyddar även mot andra infektioner

Uteliv. Detta ledde henne så småningom

salt eller kryddor.

än förkylning och influensa.

till Strömsö, där hon i dag utgör en del av redaktionen i egenskap av expert.

– Ju mer stressad jag är, desto mer

En annan sak som är lätt att bära med

dricker jag råsaft och smoothies, säger

sig är en vitlöksklyfta, antingen i fickan

Alexandra har arbetat som örtterapeut i

Alexandra. Näringstillskottet hjälper mig

eller i bh:n, där värme frigör doften. Den

14 år. Hon kommer från Stockholm, men

att orka igenom stressiga perioder. Det

eteriska oljan i vitlöken dödar bakterier

bor numera utanför Umeå. Redan som

är under dessa perioder som jag också

och virus när man andas in den.

barn upptäckte hon växterna. Familjen

tränar mest.

– Och den luktar mindre än när man

hade ett lantställe i skärgården, där hon

Jag tar mig en titt på de färggranna

brukade plocka bär och svamp. Hennes

glasburkarna med grönsaksinläggning-

Hon ger rådet att dricka mycket un-

italienska mamma lärde henne hur man

arna. De innehåller rödbetor, morötter

der förkylningstider. Det gäller att hålla

tar tillvara skörden. Intresset för örter

och kålrot.

slemhinnorna fuktiga, för om de är sköra

växte fram efter hand.

Grön föda

äter den, säger Alexandra.

– Genom att mjölksyra grönsakerna

blir de mer mottagliga för bakterier. Hon

kan man spara dem över vintern, förkla-

vill även slå ett slag för honung, som har

rar Alexandra. Mjölksyran hjälper krop-

mångsidiga egenskaper.

För 14 år sedan, när Alexandra blev ört-

pen att ta upp näring och skapa en bra

– Honung hämmar bakterier som för-

terapeut, var det inte lika vanligt att vara

tarmflora, vilket stöder utrensningsor-

orsakar matförgiftning. Den kan även

vegetarian som det är i dag. Situationen

ganen.

användas utvärtes för att lindra sår och

är en helt annan i dag och medvetenhe-

Det är inte svårt att mjölksyra grönsa-

ten om hur olika livsmedel påverkar häl-

ker, det är bara att prova på, enligt Alex-

san har ökat. Många väljer att dra ner på

andra. Hon säger att de som inte klarar

När Alexandra De Paoli inte är på Ströms-

gluten och socker för att ersätta det med

av att äta råkost ofta klarar av mjölksy-

ö ägnar hon sig åt örtvandringar, föreläs-

grön föda.

rade grönsaker.

ningar och kurser runt om i hela Norden.

– I Sverige är det vanligt att menyerna

brännskador, för hud- och ansiktsvård och som salva för spruckna läppar.

– Det är ofta ideella föreningar eller

på olika matställen innehåller vegetaris-

Mot hosta

studieförbund som anlitar mig, men jag

ka alternativ, berättar hon.

Alexandra använder gärna örter och and-

får också förfrågningar från trädgårds-

För den som är intresserad av att ändra

ra växter för att förebygga sjukdomar.

föreningar, företagsgrupper och hälso-

sina matvanor och börja äta mera grön-

Särskilt under förkylningstider kan det

mässor.

saker, rekommenderar Alexandra att ta

löna sig att göra sig huskurer för att slip-

ett steg i taget.

pa hostan.

– Gör en liten sallad till maten varje dag.

– Det finns flera örter som hjälper mot

Använd gärna olika salladsblad i olika fär-

hosta, säger hon. Man kan göra te på ex-

ger, groddar, körsbärstomat och rostade

empelvis timjan, salvia eller isop. Även

Programmet ”Trädgården på Strömsö” sänds i Yle Fem med start söndagen den 8 februari. De olika avsnitten behandlar rotsaker och jordmån, boxodling, bär, örtagården samt odling i kruka och cityodling.

1 | 2015

15

MATBITEN

Närmaten står Jonna

NÄRMAST HJÄRTAT För Jonna Hartwall-Söderlund började matintresset hemma i mammas kök.

På pappas inrådan blev det sedan restaurangskola och i dag är hon delägare i ett flertal restauranger som värdesätter närproducerade råvaror och där så litet som möjligt går till spillo.

TEXT OCH FOTO Kira Schroeder

V

i har nog ännu en bit att gå tills

i en fräsch, ljus byggnad ett stenkast från

vi här är på samma nivå som

havet i Gumbostrand i Sibbo.

Jonna HartwallSöderlund

restaurang Chef & Sommelier.

Marthas utsända har kommit hit för att

Vårt bioavfall kräver en stor

diskutera närmat med Jonna Hartwall-

soptunna, medan deras ryms i ett mini-

Söderlund. Det är något som genomsy-

malt ämbar. Men vi strävar hela tiden ef-

rar alla de restauranger hon är delägare i,

ter att minska avfallet och bli bättre på

förutom de redan nämnda även Ask, som

att ta tillvara alla delar av råvarorna, sä-

belönades med en Michelin-stjärna för-

FAMILJ: Man, tre egna barn och ett bonusbarn samt hunden Bosse.

ger Jonna Hartwall-Söderlund och ser sig

ra året. Enligt Hartwall-Söderlund är den

BOR: I Gumbostrand.

omkring bland borden på Gumbostrand

gemensamma nämnaren för restaurang-

Konst & Form i Sibbo.

erna ärlighet gällande råvarorna.

GÖR: Arbetar bland annat på Gumbostrand Konst & Form i Sibbo.

Bägge restaurangerna ligger Hartwall-

– Du ska veta vad det är du serverar kun-

Söderlund varmt om hjärtat eftersom hon

den och kunna berätta det. Dessutom är

äger båda – i Gumbostrand Konst & Form

det en stor sak att kunna understödja an-

är hon dessutom med i den operativa verk-

dra småföretagare som vi själva. Vi har

samheten.

goda möjligheter att köpa produkter di-

Ärliga råvaror

rekt från gårdarna.

– Om Sasu, köksmästaren på Chef &

ÅLDER: 40 år.

INTRESSEN: Resa, allt som har med mat att göra, att vara på landet i Nagu.

GILLAR: God mat och min familj, fast de hör ju ihop.

TYCKER ILLA OM: Dryghet.

BÄSTA MATMINNET: Finns så många ...

Hartwall-Söderlund ansvarar för salsi-

Sommelier, ska köpa en kalv går han först

BÄSTA NÄRMATEN: Skogens produkter, svampar i olika former.

dan på restaurangen, som samsas med

och hälsar på kalven. Han vet att den inte

BÄSTA MATTIPSET: Less is more.

ett konstgalleri och en inredningsbutik

har slaktats så att den först har fösts in

16

1 | 2015

1 | 2015

17

i äckliga transporter med 90 andra kal-

ter som i praktiken har ekolo-

var, och det avspeglar sig i köttet.

giska produkter, men som inte säljer dem som sådana, efter-

Medvetna matgäster

som certifieringsförfarandet

Enligt Hartwall-Söderlund är dagens res-

ofta blir för dyrt.

tauranggäster väldigt medvetna när det

– Visst är det bra att det är

gäller råvaror och tänker mycket på vad

noga, men processen är för

de får i sig.

invecklad, säger Hartwall-

– I Chef & Sommeliers lilla matsal för

Söderlund.

25 personer sitter allt från studerande till

Närproducerat har varit en

ministrar. Många tror att närproducerad

trend inom matlagning en

mat är dyr, men om man använder alla

längre tid. Hartwall-Söder-

delar av råvarorna får man bra täckning.

lund hoppas att trendfasen

Också vissa av restaurangernas kunder

snart är förbi, och att tänke-

har anammat samma tankesätt – Chef &

sättet i stället kunde bli en del

Sommelier får ibland ta emot till exem-

av en mer långsiktig livsstil.

pel svamp av hängivna kunder.

– Närproducerat innebär

Alla tre restaurangerna förenas av en

respekt för råvaran. Jag tycker

strävan att använda så många delar som

att man ska böka så litet som

möjligt av en enskild råvara. Ofta kan det

möjligt med den. Det är inte

vara sådant som andra rynkar på näsan

många år sedan det var inne

åt, som inälvor eller tunga.

med molekylgastronomi, du

– När vi började på Chef & Sommelier

hade ingen aning om vad som

hade vi mört och braxen på menyn. En-

låg på din tallrik, det var ba-

ligt många är dessa skräpfiskar. Men de

ra bollar och rök hit och dit.

kostar inget att köpa, och om du vet vad du gör, får du en verkligt fin produkt av

Ren à la Jonna

dem.

Jonna Hartwall-Söderlund har valt att bjuda Marthas läsare

Skogen som skafferi

köttet får resa tusen kilometer för att nå

Johan Borgar på Chef & Sommelier använ-

konsumenterna i södra Finland.

på tre recept med renkött.

– Renkött är en fin produkt! Du kän-

der också skogen som skafferi – Hartwall-

Hartwall-Söderlund menar att den pro-

ner en viss viltsmak, men den är inte lika

Söderlund beskriver honom som ”en he-

ducent hon köper renkött av har produk-

stark som hos hjort och älg. Renen är inte

jare på att springa runt och hitta saker”.

ter av betydligt högre kvalitet än de flesta

vild, men den går omkring för sig själv.

– För mig som jobbar på salsidan är det

andra renköttsförsäljare i landet.

Enligt Hartwall-Söderholm uppfattar

trevligt att kunna säga åt kunden att vi

– De har mer respekt för råvaran. Ren-

många renkött som dyrt, men enligt hen-

själva har plockat alla svampar. Folk som

skaven görs av bog eller stek. På andra stäl-

ne gäller det närmast renfilé. Lär man sig

aldrig har bott på landet har ingen aning

len kastar de in allt från brosk och benbi-

äta lägg, hjärta och njure är det inte spe-

om vad till exempel harsyra är, men vi

tar och olika former av kött i en cement-

ciellt dyrt.

omges av en natur där det finns så otroligt

tumlare. Det är ju förkastligt att äta nå-

mycket man kan äta, säger Hartwall-Sö-

got sådant!

derlund och nämner friterad renlav som ett annat exempel.

Långsiktig livsstil

– Men nu för tiden rekommenderar man att man inte ska äta renlever på grund av att renarna får i sig så mycket föroreningar. Allt hänger ju ihop, what goes around

Jonna Hartwall-Söderlund påpekar att

Jonna Hartwall-Söderlund påpekar att be-

begreppet närmat inte är helt entydigt.

greppen närproducerad och ekologisk in-

Trots att Hartwall-Söderholm flag-

Hon definierar själv till exempel estnis-

te betyder samma sak, även om närpro-

gar för att använda också andra delar av

ka produkter som närproducerade, även

ducerad mat ofta är mer ekologisk. Som

renen, blir det varmrättsrecept hon bju-

om de är utländska.

exempel tar hon avdelningen för ekolo-

der Marthas läsare på smörstekt renfilé,

giska grönsaker i ett stort varuhus i hu-

eftersom det är vad hon råkar ha i fry-

vudstaden.

sen. Hon bjuder också på en röra samt en

– De är förstås inte finska, men de finns bara 60 kilometer från södra Finland och där finns en massa fina produkter.

Hartwall-Söderlund ser också renkött som en närproducerad produkt, trots att 18

1 | 2015

– Vari ligger det ekologiska om där säljs endast utländska produkter?

Samtidigt finns det många producen-

comes around.

soppa med kallrökt renkött som bägge serveras på Gumbostrand Konst & Form.

Renröra cirka 100 g kallrökt renkött 1/2 burk smetana (de går även bra med crème fraîche) en nypa svartpeppar ett par kvistar färsk rosmarin och en liten bunt färsk timjan

1. Finhacka renköttet samt örterna och rör ihop alla ingredienser.

2. Låt stå cirka 20 minuter 3. Servera röran med till exempel maltbröd eller rågskorpor.

Rensoppa (10 portioner)

1. Koka upp 3 liter vatten i en kastrull. Tillsätt ett halvt kilogram tärnad smältost (Koskenlaskija) och 200 gram hackad kallrökt ren. Rör ihop tills osten har smält.

2. Blanda 3 deciliter vetemjöl i en halv liter kallt vatten. Häll redningen i soppan i en tunn stråle under ständig omrörning.

Låt koka i två minuter medan du hela tiden rör om. Tillsätt 4 deciliter matgrädde och ett par matskedar viltfond.

3. Smaksätt med svartpeppar och hackad persilja.

Smörstekt renfilé innerfilé av ren, renstek eller ytterfilé, cirka 200 gram per person smör färsk rosmarin och timjan salt och svartpeppar

1. Lägg smöret samt örterna i en het stekpanna. Låt smöret få smak av örterna och lyft dem sedan ur stekpannan, annars bränns de vid i pannan.

2. Lägg i köttet och ge det en fin stekyta. Sänk sedan värmen i pannan och låt köttet ligga kvar tills stekgraden är den önskade.

3. Servera gärna med friterad potatis samt rotsaksstickor. En god svartvinbärsgelé eller lite tranbärssylt passar fint till. Fritera även skalen från potatisen och rotsakerna som ger en god sprödhet till portionen.

RECEPT Jonna Hartwall-Söderlund

1 | 2015

19

Khanke-lägret är det största flyktinglägret i irakiska Kurdistan. Här lever cirka 65 000 yazidiska flyktingar som har flytt undan Islamiska statens härjningar i nordvästra Irak.

Kurdiska kvinnor i krigets skugga Irakiska Kurdistan översvämmas av flyktingar som har flytt undan terrorgruppen Islamiska staten (IS). Situationen är särskilt tuff för kvinnliga flyktingar, men IS framfart har även påverkat kurdiska kvinnor.

TEXT OCH FOTO Bengt Sigvardsson

E

n grupp kvinnor, med långa sja-

– Hemma i Sinjar köpte vi bröd i affä-

flyktingarna i lägret, tillhör den religiösa

lar svepta kring huvudet, sitter på

ren. Här måste vi själva baka det utom-

minoriteten yazidier. I början av augusti

bar mark vid en lerugn och knå-

hus, även om det ösregnar, säger 25-åriga

förra året anfölls deras hjärtland, Sinjar-

dar deg i skålar. Degen delas se-

fembarnsmamman Watha Eido.

distriktet i nordvästra Irak, av den mili-

dan upp i runda små klumpar som plat-

Vi befinner oss i nordöstra Iraks största

tanta islamistgruppen Islamiska staten

tas ut till tunna runda bröd på en mjuk

flyktingläger, utanför staden Khanke, i de

(IS) som under 2014 lade under sig sto-

dyna. Efter ett par sekunder i lerugnen är

autonoma kurdiska områdena. Kvinnor-

ra delar av Irak och Syrien. Yazidierna

de färdiggräddade.

na, liksom de sammanlagt 65 000 andra

fick valet ”konvertera eller dö”. IS intog

20

1 | 2015

35-åriga änkan Zeri Khodeda med sitt barnbarn Hawal i famnen. Till vänster sitter hennes 10-åriga dotter Suad och 12-åriga son Eido.

De tvingades på flykt när IS intog Sinjar i början av augusti 2014 och lever i dag i ett tält i Khanke-lägret i irakiska Kurdistan.

sedan den övervägande kristna Nineve-

varor, som tillagas på gasolkök eller över

Hennes barn har hälsoproblem, men Zeri

slätten. Inom loppet av några dagar hade

öppna eldar. Vatten hämtas från tankar

har inte råd att köpa mediciner till dem.

omkring 650 000 människor flytt till ira-

eller vattenkranar på olika platser i lägret.

Vintern har anlänt och med den kylan.

kiska Kurdistan, där det i dag finns up-

Fyra till åtta familjer delar på en toalett

– Vi fick inte med oss annat än kläder-

pemot 900 000 flyktingar. Ett tältläger

och dusch som saknar rinnande vatten.

na vi hade på oss när vi flydde, men jag

växte snabbt upp i Khanke där kvinnor-

I skrivande stund finns det ingen skola.

har sytt vinterjackor till mina barn av en

– Barnen sitter antingen i tältet, är med

sönderklippt filt. Ibland är det så kallt i

oss kvinnor eller springer runt i lägret,

tältet på att vi inte kan sova. Vi har bara

säger Watha.

en filt var, säger Zeri.

Psykiska problem

Tuffast för kvinnor

försågs med eldrivna element. Samtidigt

Många kvinnor i lägret lider av psykis-

är bränsledrivna värmekaminer förbjud-

Traditionella könsroller genomsyrar det

ka problem. Hit hör 35-åriga änkan Zeri

na efter att flera tält har antänts. En kvin-

yazidiska samfundet. I allmänhet ålig-

Khodeda som bor i ett tält med tre barn

na och tre barn har blivit innebrända.

ger det kvinnor att ta hand om hushållet

och ett barnbarn. Liksom 10 000-tals and-

– Innan jag lägger mig kollar jag över-

och barnen, medan männen är familje-

ra yazidier flydde de till Sinjar-berget när

allt, så det inte finns något som glöder. Se-

försörjare.

IS attackerade Sinjar. Folk törstade och

dan kan jag inte somna av rädsla att någon

nas vardag markant har ändrats.

– I Sinjar bodde vi i hus med elektricitet, rinnande vatten och andra bekvämligheter. Nu bor vi i ett tält, säger Watha.

Lägrets elnät skulle kollapsa om tälten

– Det är omöjligt för männen att hitta

svalt ihjäl innan en kurdisk milis, efter

ska kasta en glödande cigarettfimp som

jobb här, därför gör de inget annat än so-

en vecka, lyckades öppna en flyktkorri-

kan antända tältet, säger Zeri.

ver, äter och umgås med vänner. För kvin-

dor för dem via Syrien till nordöstra Irak.

I dag kontrollerar IS i Irak och Syrien

nor är det tuffare. Vi går upp tidigt för att

– Jag har blivit deprimerad efter allt som

ett område lika stort som Storbritannien.

göra frukost, baka bröd, förbereda resten

hänt. På nätterna ligger jag vaken och oro-

Sammanlagt 1,8 miljoner irakier blev flyk-

av dagens måltider, tvätta, städa i tälten

ar mig för hur jag ska kunna ge mina barn

tingar under 2014. Utsikten för att de ska

och passa barnen. På kvällarna gör vi deg

vad de behöver, säger hon.

kunna återvända hem inom kort är små.

som får jäsa över natten, berättar Watha.

FN bistår med mat, framför allt torr-

I Sinjar levde de ett enkelt men tryggt

– Även om IS försvinner från Sinjar, är

liv och fick ekonomisk hjälp av släktingar.

risken stor att något liknande händer igen.

1 | 2015

21

Jag vill flytta till ett land där mina barn

gick till flygangrepp mot IS, den 8

kan få en trygg framtid, säger Zeri.

augusti, lyckades den kurdiska ar-

Personlig slav

Under historiens lopp har yazidierna utsatts för svår förföljelse. Treåriga Pasha och hennes mormor Laila Talasimia är yazidiska flyktingar i Khankelägret. De tvingades på flykt när IS attackerade yazidiernas hjärtland Sinjar-distriktet.

distan, huserar Warvin Foundation

sentals yazidiska kvinnor. Ett 20-tal

for Women Issues (WFWI) där Sana

som har lyckats fly finns i Khanke. En

Salam Kareem är administrations-

av dessa är 19-åriga Zaitoun som hölls

assistent.

fången på olika platser i Irak under

– Det var fruktansvärt när IS när-

cirka en månad innan hon fördes till

made sig. Hade de intagit Kurdistan

Raqqa i Syrien där hon låstes in med

hade de gjort samma saker med oss

hundratals andra flickor i en byggnad.

som med de yazidiska kvinnorna.

– En ledare från IS kom dit och plock-

Jag tänkte ”det är bättre att dö än

Sana Salam Kareem är administrationsassistent på kvinnoorganisationen Warvin Foundation for Women Issues i Erbil, huvudort i irakiska Kurdistan.

IS extrema tolkning av islam står

ra skulle han sälja och en gjorde han

i skarp kontrast till det kurdiska

till sin personliga slav, säger Zaitoun.

självstyrets lagar om lika rättighe-

Män kom dit och köpte flickor. Zai-

ter för kvinnor och män. Sana sä-

toun såldes till en syrisk man. I en och

ger dock att patriarkala värdering-

en halv månad var hon hushållsslav åt

ar råder i stora delar av samhället.

1 | 2015

– Lagstiftningen är bra, men den

– Jag tilläts gå ut och handla åt dem.

ändrar inte människors tänkesätt.

Jag köpte en begagnad mobiltelefon

Många män ser oss fortfarande in-

och ringde min familj, säger hon.

te som jämlika, säger Sana.

Hennes familj, som hade flytt till

Med informationskampanjer och

Khanke, lånade pengar och anlitade

lobbyarbete har WFWI, och andra

flyktingsmugglare. En dag när den sy-

organisationer, kommit en bra bit

riska familjen var ute flydde Zaitoun

på vägen i kampen mot kvinnodis-

och tog sig till adressen där flykting-

kriminerande attityder och struktu-

smugglarna väntade. Den 20 oktober

rer. Efter IS framfart har WFWI dock

2014 återförenades hon med sin familj

fått omdirigera mycket av sitt arbe-

i Khanke. Minnena plågar henne, men

te till att bistå flyktingkvinnor. Kri-

hon får ingen professionell hjälp att

sen har paradoxalt nog också lett till

bearbeta dem. Enligt organisationen

positiva attitydförändringar. I såväl

WEO (Women Empowerment Organi-

irakiska som syriska Kurdistan be-

sation), som har cirka 150 fältarbetare

står peshmerga även av kvinnliga

i lägret, tiger de flesta kvinnorna om

soldater som slåss mot IS.

vad som hände under fångenskapen.

– När IS avancerade mot Kurdi-

Det har dock kommit flera rapporter

stan var jag beredd på att gå med i

om att IS utsatt kidnappade kvinnor

peshmerga. Många män tyckte att

för sexuellt våld. Zaitoun säger att

jag var tokig då, säger Sana.

hennes minnen är luddiga.

– Under nio dagar hölls vi inlåsta i en byggnad i en by och somnade all-

De kvinnliga peshmerga-soldaterna har fått mycket medial uppmärksamhet.

tid direkt efter att vi hade ätit. IS lade

– Det tror jag har förändrat kur-

droger, antagligen sömnmedel, i vår

diska kvinnors självbild och mäns

mat, säger hon.

attityd till oss. Vi blir jämlika i kam-

Jämlik kamp

22

att bli tillfångatagen”, säger Sana.

bort som gåvor till sina vänner, and-

hans familj.

Kurdiska kvinnor har sedan flera årtionden tillbaka varit med i peshmerga (de som möter döden), men det var först i kampen mot IS som de fick världsomfattande medial uppmärksamhet. På bilden ses kvinnliga peshmerga-soldater på övning utanför staden Sulaimaniya i irakiska Kurdistan.

I Erbil, huvudort i irakiska Kur-

När IS intog Sinjar kidnappades tu-

ade ut några flickor. Vissa gav han

Avan Yassin är en av 150 fältarbetare från WEO (Women Empowerment Organisation) i Khanke-lägret. Hon har träffat flera yazidiska kvinnor som lyckats fly ur IS fångenskap. På grund av tabun har kvinnorna svårt att tala om vad som hände under fångenskapen.

mén, peshmerga, driva dem tillbaka.

pen mot IS. Om IS attackerar oss på nytt, kommer jag definitivt att gå

Det var nära att IS även intog de kur-

med i peshmerga. Det är min plikt,

diska områdena. Först efter att USA

avslutar Sana.

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

VÄGVAL BÄSTA MARTHOR, tack för ert förtroende! Det gör mig

både det fysiska och psykiska välmåendet. Det behövs för

glad och ödmjuk. Ödmjuk inför uppgiften att leda Finlands

den växande skaran seniorer och för alla oss andra som i

största svenskspråkiga kvinnoorganisation.

dag förväntas arbeta tills vi fyllt 65 år eller mer. Vi behö-

Stolt är jag också – inte minst för att ni nu valt en av era egna att leda vårt förbund. Jag kommer från gräsrötterna,

ver också lära oss att logga ut och inte vara tillgängliga konstant för att orka och må bra.

har varit martha sedan 1994. Jag har fått en bra vägled-

/---/ Vi vet att vår sakkunskap behövs i dag på grund

ning, och med tiden både insikt, erfarenhet och vänner.

av den fattigdom som har ökat i vårt land. Vart tionde

Liksom marthorna står stadigt med båda fötterna på

barn i Finland lever i dag i en fattig familj. Många pensio-

jorden i sin verksamhet, så står vårt förbund stadigt på

närer lever under fattigdomsgränsen. Missförhållandet

gräsrötternas arbete. Lusten och viljan att verka tillsam-

är naturligtvis politikernas sak att rätta till, vår sak är att

mans är drivkrafterna för vårt förbund.

hjälpa och bidra med sakkunskap. Vi ska arbeta för väl-

I dag finns också ett växande intresse för frivilligarbe-

färden i samhället.

te, det ska vi ta vara på. En klar målgrupp är den växan-

Vi ska fortsätta samarbetet med Marta Centrs i Riga och

de andelen aktiva seniorer – vi marthor

stödja deras fantastiska verksamhet som kan sprida ringar

ska bli fler!

på vattnet. Vi ska fortsätta att exportera marthaideologin.

”Lusten och viljan att verka tillsammans är drivkrafterna för vårt förbund.”

Den sociala gemenskapen och känslan

Hur central än frivilligverksamheten är kan ett förbund

av tillhörighet är viktig då en organisation

av den här storleken, med 10 000 medlemmar, inte verka

ska överleva och växa. Inom martharö-

utan samhällets stöd. Vi står inför nya utmaningar i fråga

relsen samsas djärva visioner och sunt

om ekonomin. Statsandelarna minskar i Kultur- och un-

bondförnuft. Vi har agerat samhällspå-

dervisningsministeriets budget. Detta kräver nytänkan-

verkare och opinionsbildare i 116 år.

de från vår sida.

Martharörelsen har stött den finländska kvinnan i att

Det finaste vi har förutom vår medlemskår, vår histo-

välja smart, hållbart, miljömedvetet och samtidigt har vi

ria och verksamheten är vårt unika varumärke MARTHA.

uppmuntrat henne att vara samhällsaktiv, att rösta och

Starka varumärken håller vad de kan lova. De levererar

nätverka. Vi har funnits i hennes vardag och vi ska fortsät-

alltid, minst det du förväntar dig. Ett sådant varumärke

ta att finnas. Vi vet att vår kunskap och vårt stöd behövs.

är Martha.

Ökad miljömedvetenhet

för vårt varumärke och för vår synlighet i sociala medier,

Miljön i alla dess former är en kraftkälla för mig, och jag

Vi ska tillsammans arbeta fram en långsiktig strategi som vår verksamhet i dag är en naturlig del av.

vill vara med och arbeta för ökad miljömedve-

Marthas historia är långt densamma som Finlands kvin-

tenhet inom alla våra tyngdpunktsområden.

nors historia. Att i dag få ta emot uppdraget att leda för-

Matsvinnet är en av mina käpphästar.

bundet, att vara en länk i en lång kedja som varken bör-

I Finland slänger vi bort 30 procent av

jar eller slutar med mig, känns svindlande. Jag ser fram

vår mat, inte att undra på att vi klagar

emot att få lära känna er, att få besöka era distrikt och ta

över att maten är dyr – ämnet är ak-

del av era åsikter. Och jag ser fram emot många givan-

tuellt och viktigt. /---/ Jag vill gärna också lyfta fram välmående och då menar jag

de samtal. Och att tillsammans med er föra vårt förbund ännu ett steg in i framtiden.

Tack!

Av utrymmesskäl kan vi inte publicera ordföranden Andrea Hasselblatts höstmötestal i sin helhet, men du hittar det på www.martha.fi/svenska/tidskriften/.

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

1 | 2015

23

RS JÄ L V GÖ

STICKA EN VÄRMANDE

Jemenväst!

Västen är mycket enkel att sticka. Resårstickningen gör den tänjbar – den växer med barnet och kan användas upp till ett och ett halvt års ålder eller mer.

STICKBESKRIVNING Fagerstad-Seitlax Marthaförening

FOTO Karin Lindroos

>> Storlek: 0–18 månader >> Garn: Till exempel Novitas Nalle-garn (75 % ull, 25 % polyamid) >> Garnåtgång: Cirka 100 gram >> Stickor: Nr 3

Gör så här ...

1. LÄGG UPP 70 m på stickor nr 3.

Sticka resår (2 rm, 2 am) i 20 cm.

Sticka sedan 24 m rätstickning, 22 m som tidigare i resårstickning och de sista 24 m i rätstickning.

Gör detta i 12 varv eller cirka 3 cm.

24

1 | 2015

2. STICKA 24 m rätstickning, maska av 22 m, sticka 24 m rätstickning. Fortsätt sticka 24 varv eller cirka 6 cm på vardera rätstickningsdelen – detta blir axelpartiet.

3. LÄGG SEDAN UPP de 22 m i mitten igen. Sticka dem

i resårstickning och fortsätt med rätstickning på de yttre delarna i 12 varv. Övergå sedan till resårstickning som i början och sticka tills resåren mäter 20 cm.

4. MASKA AV LÖST och sy ihop västen i sidorna – lämna öppet för ärmhålen.

Fakta om Jemenvästen SITT NAMN HAR VÄSTARNA fått av en svensk barnmorska som i mitten av 1980-talet arbetade i norra Jemen, där sträng kyla råder på vintern och nätterna är svala året om. Eftersom spädbarnsdödligheten var hög, ville man få kvinnorna att föda på sjukhus. Västen började stickas i Sverige till de nyfödda jemenitiska barnen och blev en uppskattad present bland de nyblivna mödrarna.

HÖSTEN 2014 BÖRJADE Fagerstad-Seitlax Marthaförening sticka Jemenvästar och har utmanat alla marthaföreningar i Borgå att delta. Västarna samlas in av Borgå evangelisk-lutherska församling, som förmedlar dem vidare till behövande.

1 | 2015

25

FRÅGA EXPERTEN

”Kom ihåg att bekanta dig med skötselråden innan du fattar ett köpbeslut. Är det värt att köpa vardagsplagg som inte tål vattentvätt?”

FRÅGA: Hur ofta (eller sällan) ska man tvätta sina kläder för att de ska hålla längre?

SVAR: Underkläder tvättas efter varje användning i en för dem lämplig temperatur. Jeans, klänningar, kjolar, tröjor och blusar mår bäst av vädring efter användning. Speciellt ylletröjor trivs i frisk kall luft. Skaka av dem under vädringen och kolla samtidigt att inga skadedjur (malens larver) har kommit åt att göra hål!

En klädborste eller ”tejprulle” tar effektivt bort hår, ludd, mjäll och annan lös smuts. Läderjackor trivs däremot i fuktig luft, så passa på att hänga ut dem efter ett friskt sommarregn. Genom att använda skarf skyddar vi kragar och då räcker det oftast med att tvätta exempelvis vinterkappan inför sommarförvaringen. Barnytterkläder bör emellertid tåla upprepade tvättar.

26

1 | 2015

FRÅGA: Finns det någonting man bör tänka på när det gäller själva tvättandet som inverkar på plaggets livslängd, till exempel användningen av tvättmedel och -temperatur?

SVAR: Tumregeln är att smutsiga plagg tvättas, smutsen tär på plagget minst lika mycket som tvätt. Dosera tvättmedlet rätt, det är lätt hänt att vi överdoserar, vilket belastar plagget, miljön och börsen. Det är ingen brist på tvättmedel i våra affärer. Det gäller att hålla huvudet kallt och bara köpa de medel som behövs.

Kulör-, vit- och ett flytande tvättmedel för silke och ylle kommer man långt med.

Kom ihåg att bekanta dig med skötselråden innan du fattar ett köpbeslut! Är det värt att köpa vardagsplagg som inte tål vattentvätt?

FRÅGA: Fläckborttagning, hur viktigt är det att den sker omedelbart?

SVAR: Det finns en mängd olika fläckborttagningsmedel på marknaden, men redan genom att direkt åtgärda den färska fläcken med vatten och tvål kan du undvika specialmedel.

Dagens tvättmedel är effektiva!

FRÅGA: Strykning – hur mycket sliter det på plagget? Ska man hellre dra ut klädesplagget efter tvätten och hänga upp till exempel skjortorna, t-tröjorna, långbyxorna?

SVAR: Genom att stryka plagget blir det så mycket snyggare, mjukare och dammar mindre.

Stryk kläderna från avigsidan, speciellt t-tröjor med tryck eller liknande. Känns eftervården av

tvätt arbetsam är det skäl att satsa på rappa tag efter centrifugeringen: ”slå ut” långbyxor, collegetröjor och jeans innan de hängs upp på tork.

I vissa fall är strykning kanske onödigt, fast finns det något mera värmande än att ställa sig vid strykbrädan en kall dag?

FRÅGA: Ska man slita på ett och samma plagg i ur och skur, eller variera och i stället använda olika plagg i garderoben?

SVAR: En årlig inventering i garderoben brukar göra susen, vilka fynd man kan göra! Som regel kan man ha att kläder man inte har använt under de senaste tre till fyra åren ska förpassas till ”andra sorteringen”. Eller gör som jag, och börja använda dem! Att plocka undan sommarplaggen efter säsongen är ett fiffigt sätt att

skapa mera utrymme för höstgarderoben. För att inte prata om känslan på våren, då familjens vinterkläder och andra ”accessoarer” tvättas och plockas undan för att skapa lite luftigare stämning i hallen. Då är det ju långt till höstrusk och halka. Högst antagligen är det mesta för smått följande säsong (för barnen), så det kan vara på sin plats att redan i det skedet se sig om efter nya ägare till klädesplaggen.

Man frågar sig allt som oftast varifrån alla

dessa kläder kommer, hur många jackor behöver jag, hur många skodon kan en tonåring rimligtvis behöva, ryms jag någonsin mera in i femnollettorna? Vad än svaret må vara, kunde detta vara året då vi tar hand om våra plagg samt gör oss av med plagg som vi verkligen inte längre behöver.

Elisabeth Eriksson, sakkunnig i huslig ekonomi

Har du frågor om kost och näring eller hushåll?

Skriv till Marthaförbundets sakkunniga i huslig ekonomi Elisabeth Eriksson på e-postadress: elisabeth.eriksson@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida www.martha.fi.

1 | 2015

27

28

5 | 2014

AKTIVA MARTHOR

DET BLEV EN

KVINNOHISTORIA Marthas utsända mötte den pensionerade läraren Marianne Green en snöig dag i januari för att tala om Borgå svenska Marthadistrikts nyutkomna historik ”Hundra år av kvinnokamp” och hur boken kom till. Samtalet kom i slutändan ändå att handla mer om kvinnohistoria och kvinnoideal.

TEXT Vilhelmina Öhman

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

Hur såg processen bakom boken ut?

Marthadistrikt, distriktets och förening-

– Jag fick uppdraget vårvintern 2013 och

arnas utveckling och marthornas enga-

visste inte riktigt vad jag gav mig in på.

gemang. Det är en bok som samlar starka

Jag hade bara stor lust att och energi att

kvinnokaraktärer, till exempel Elsa Bons-

skapa något och framför allt att läsa in

dorff som förde fram landsbygdens kvin-

mig på något intressant. Jag läste in mig

nors problem och åsikter till förbundet

på 50-årshistoriken och kände från förs-

och riksdagen. Kvinnor som var dristi-

ta början att martharörelsen inte är en

ga och listiga i hem, i krig och i socia-

isolerad företeelse, utan en organisation

la frågor.

”Det är roligt att efter ett aktivt arbetsliv kunna fortsätta med ett arbete av det här slaget. Man kan säga att det här arbetet har gett mig blodad tand.”

som i högsta grad lever med i sin tid. Se-

Enligt Marianne blev boken sist och

dan hittade jag urklippsböckerna och då

slutligen en kvinnohistoria och är där-

tog det fart. De var sprängfyllda av tid-

för inte förankrad endast i Borgå, utan gäl-

Kapitlet om 60-talet valde Green att kalla

ningsurklipp och bilder. Världen var li-

ler alla kvinnor i Finland. Boken kan lä-

”De vidgade vyernas årtionde”, eftersom

te mindre och marthornas förehavan-

sas av vem som helst som är intresserad

hon kände att världen under det årtion-

den var något som pressen, Borgåbladet

av kvinnohistoria och hur kvinnors för-

det blev lite större i positiv bemärkelse.

och Hufvudstadsbladet, bevakade. Små-

utsättningar ändrats genom tidens lopp.

Men fortfarande var situationen för kvin-

ningom började bitarna falla på plats och

nor och därmed marthor mera begränsad

ett mönster syntes. Olika årtionden ha-

Har du något speciellt fint minne från

än den är i dag. Först 1967 stiftades lagen

de sin egen karaktär. I mars 2014 började

året av arbetet med boken?

om gifta kvinnors rätt till förvärvsarbete

jag känna mig ganska klar och nu började

– Jag hade så mycket material att utgå

utan mannens samtycke. Någonting som

arbetet med Pamela Westerlund, som har

ifrån, arkivet var en riktig guldgruva på

Green minns var ett gammalt protokoll

stått för layout och ombrytning. Hon har

det viset. De gamla protokollen såg väldigt

som innehöll ett utdrag ur ett föredrag

gjort ett fantastiskt arbete. Det var säker-

annorlunda ut än i dag. De kunde inne-

hållet någon gång på 60-talet där en präst

ligen inte lätt för henne att få styr på al-

hålla spontana dikter och information om

uttryckte att kvinnan är den trygga i äk-

la suddiga tidningsurklipp som jag ville

hur omgivningen såg ut, vad som sjöngs

tenskapet, medan mannen har behov att

ha med i boken.

och vad det bjöds på till kaffet. Protokol-

tillfredsställas och måste få sväva ut, och

len innehöll mer information mellan ra-

att det därför är kvinnans uppgift att be-

derna än i själva texten.

vara den trygga balansen i äktenskapet.

– Boken tar i tydlig följd upp ordförandena genom tiderna i Borgå svenska

1 | 2015

29

Marianne Green ÅLDER: 62 år.

BOR: I centrum av Borgå.

FAMILJ: Man, hund och två utflugna vuxna barn.

GÖR: Njuter av att rå över min egen tid som pensionär, efter att ha jobbat i över 30 år som modersmålslärare.

HOBBYER: Sjunger barbershop i landets enda registrerade barbershopkör, Lady Shave. Läser massor. Reser och däremellan läser om länder nära och fjärran. Studerar språk, just nu spanska.

BÄSTA BOKTIPSET: Jan Guillous roman i fyra delar om 1900-talet.

FEM SAKER SOM GÖR EN DAG KOMPLETT: Vakna utvilad, sitta med dagstidningarna så länge jag vill, motionera med hunden. Göra något under dagen som tillför mig själv eller någon annan nytta och nöje. Dagens lugna stund i soffhörnet.

EN VINTERDAG JAG MINNS EXTRA STARKT: Runebergsdagen i Borgå 5.2, då jag sitter på M/S Runeberg och äter Runebergstårtor med kaffe.

Det brukar vanligtvis vara smällkallt.

Du skrev om utmaningarna för martha-

bygden för att lära ut nödvändig hem-

et pengar bland annat i hur kvinnor klär

rörelsen under 60-talet och om famil-

kunskap.

sig och inreder, och det är kvinnan som

jelivet som var i kris. Kan man säga att

Men marthorna har inte endast varit

ska följa trenderna. Men det finns många

familjen på 60-talet upplevdes som ett

aktiva på hemmaplan, utan också inter-

unga kvinnor som protesterar mot detta

ställe där unga kände sig kvävda, med-

nationellt. På Sri Lanka har marthorna

och satsar på andra värden.

an familjen i dag åter står i fokus?

stött förskoleprojekt och daghem sedan

När man läser historiken slås man av

– Det stämmer, man skulle göra sig fri

70-talet, och under flera kriser i världen

hur kvinnorollen har förändrats. Tidigare

från auktoriteter. I dag har däremot det

har marthor ordnat kläd- och penning-

skulle kvinnan vara mer självuppoffran-

kommersiella stor inverkan på familjen.

insamlingar för drabbade.

de, men på 70-talet ansågs de traditionella

Hur ska föräldrar kunna konkurrera med

Själv skulle Green vilja se mera invand-

tankarna kring familj och barnuppfost-

det de unga möter i samhället? Martha-

rararbete här hemma. Hon läser svens-

ran med kvinnan i hemmet dammiga,

föreningen kan vara ett sätt att få inspi-

ka med invandrare och ser att det skul-

skriver Green. Kvinnan skulle förverkli-

ration av andra kvinnor. Förr utgick för-

le finnas behov av ytterligare social inte-

ga sig själv, vara självförsörjande och sam-

eningarna oftast från en utbildad per-

gration. I vintras ordnades det till exem-

hällsmedveten.

son som lärde ut, men nu för tiden byg-

pel en kväll med pepparkaksbakning för

ger verksamheten på att alla tillför sina

40 deltagare i Marthas utrymmen i Borgå

Vad har du lärt dig av arbetet med boken?

kunskaper.

centrum, och Green anser att det skulle

– Insikten om hur annorlunda synen på

behövas fler sådana evenemang.

kvinnorollen var för inte mera än 60 år

Marthorna i Borgå-distriktet har varit delaktiga i de nya familjerna i Borgå. De

sedan överraskade mig. Jag har följt med

har stickat sockor och mössor och gett

I dag fylls glassiga tidskrifter för kvin-

marthornas balansgång mellan att vara

ut en receptbok om babymat som ges till

nor av uppmaningar om hur viktigt det

en trygg husmor och en modern yrkes-

nyfödda och nyblivna föräldrar på Borgå

är att hålla kroppen i form, utvecklas i

kvinna. Detta är min första bok, och jag

BB, som var nedläggningshotat förra vå-

arbetslivet, behaga, ordna fester, inreda

är glad över att jag antog erbjudandet från

ren, men som får fortsätta med sin verk-

på rätt sätt, vara en bra mamma, flick-

Borgå svenska Marthadistrikt. Historia

samhet i två år till.

vän, dotter eller fru och samtidigt ha

har alltid varit ett stort intresse för mig,

intressanta gör-det-själv-projekt. Hur

och att skriva har alltid gått med lätthet.

om att Martha genom tiderna har utför ett

ser du på dagens kvinnoideal?

Det är roligt att efter ett aktivt arbetsliv

humanitärt arbete. Green säger att till ex-

– Det är förvånansvärt hur gamla krav le-

kunna fortsätta med ett arbete av det här

empel på 50-talet hade man marthakon-

ver kvar. Den kommersiella världen be-

slaget. Man kan säga att detta arbete har

sulenter som åkte ut till byar på lands-

stämmer trenderna och det finns myck-

gett mig blodad tand.

Det finns flera andra saker som vittnar

30

1 | 2015

KOLUMN

JEANETTE ”PEPPE” ÖHMAN är journalist, bloggare och författare.

Hon bor i Los Angeles tillsammans med sin man och sin snart femåriga son.

Hon ogillar anekdoter och gillar ärliga och trevande samtal.

DAGS ATT GÖRA SLUT MED

Mad Men!

DET ÄR LÄTT att leva i ett jämställt förhållande, än-

jämställt samhälle, där omvårdnad och ett delat huvud-

da tills att man blir förälder. När barnen kommer ver-

ansvar för barnen ingår i mansrollen, kostar mindre peng-

kar det vara nästintill omöjligt. Smarta, jämställda män-

ar för staten. Rent nationalekonomiskt borde alla skat-

niskor som är överens om allas lika värde förvandlas till

tebetalare vara för en jämlik föräldraledighet.

par som närmast påminner om 1950-talsmardrömmen i

Ett annat problem är att statiska könsroller gör livet

teveserien Mad Men. Präktiga hemmafruar och karriär-

mindre flexibelt för oss alla. Om en majoritet av det ena

tyngda män. Efter att ha fått barn uppstår en ojäm-

könet gör vissa saker (till exempel sköter barn) och en

ställdhet som är svår att återställa, också efter att bar-

majoritet av det andra könet sysslar med andra saker

nen har blivit stora. Hur vi delar upp föräldraledighe-

(till exempel gör en spikrak karriär), blir det svårare att

ten spelar en stor roll.

välja fritt för båda könen, eftersom de förväntas ha vis-

– Men är föräldraledigheten verkligen det enda mätinstrument ni feminister har för att avgöra om ett förhållande eller ett helt land är jämställt? frågade en av mina bloggläsare mig i kommentarsfältet häromdagen.

sa egenskaper och kunskaper bara på basis av sitt kön.

En icke-jämställd värld är en lite mindre fri värld.

Jämlik uppdelning

Det snabba svaret är: – Nej.

Men tillbaka till mamma, pappa, barn. Ett vanligt miss-

Det lite längre svaret är: – Inte det enda, men ett gans-

förstånd är att staten tvingar den ena föräldern att stan-

ka bra mätinstrument bland andra.

na hemma med sitt barn och den andra att alldeles för

Föräldraledighet är nämligen en vetenskapligt bevi-

fort återvända till sin arbetsplats. Så är det inte, i Fin-

sad orsaksförklaring till kvinnors lägre löneutveckling,

land får mammor och pappor dela upp föräldraledig-

anställningsbarhet och pensionsnivåer. Kort sagt: för

heten precis som de vill. De som jobbar för jämställd-

kvinnors svagare ekonomiska ställning.

het vill att staten ekonomiskt ska stödja de mödrar el-

Kostar mera

ler fäder som delar upp föräldraledigheten jämlikt. Det nuvarande systemet (som knappt har förnyats sedan

Kvinnors ekonomiska underordning i samhället är inte

1980-talet) med så kallade mamma- och pappamåna-

bara problematisk ur ett människorättsperspektiv, den

der styr nämligen mammorna att ta ut mer föräldrale-

kostar också en massa pengar. Att kvinnan ses som den

dighet än papporna.

självklara huvudsakliga barnomvårdaren i familjen le-

Det privata är politiskt, sade man på 70-talet. Och det

der till att det i de allra flesta fall blir så att barnen vid

gäller i allra högsta grad än i dag. Vi kommer aldrig att

en separation bor med sin mamma. När de allra flesta

bli jämställda på arbetsmarknaden om vi inte blir jäm-

kvinnor har svårare än män att få trygga anställningar

ställda hemma. Föräldraledigheten är inte den enda lös-

och välavlönade arbeten, leder detta till att dessa kvin-

ningen, men definitivt en bland andra. Min dröm är att

nor kostar mera för samhället i form av bostadsbidrag,

Mad Men bara ska vara en teveserie och en påminnel-

ett större behov av barnomsorg och så vidare. Ett mer

se om hur konstigt samhället såg ut på 1950-talet.

JEANETTE ÖHMAN

1 | 2015

31

AKTUELLT

KALLELSE TILL MARTHAFÖRBUNDETS VÅRMÖTE » FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖR-

årsrapport och bokslut för år 2014 samt even-

Distrikten bör skriftligen anmäla sina ombud

BUND RF kallar till vårmöte i Ekenäs, Rase-

tuella motioner och övriga ärenden som cen-

och ersättare, med namn och fullständiga

borg den 18–19 april 2015 och till vårmötes-

tralstyrelsen beslutat föra till mötet.

adressuppgifter, till marika.seger@martha.fi/

förhandlingar lördagen den 18 april klockan

Distriktens ombud bör uppvisa behöri-

Marthaförbundet, Marika Seger, Bölegatan 2,

13.00. Mötet går av stapeln i Seminariesko-

gen undertecknade fullmakter lördagen den

00240 Helsingfors direkt efter sitt vårmöte,

lan i Ekenäs, Ladugårdsgatan 1–3. På mö-

18 april klockan 11.30–12.30 på Seminarie-

senast 31.3.2015.

tet behandlas stadgeenliga ärenden såsom

skolan.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Vårmöte i Raseborg 18–19.4.2015 Varmt välkomna till Marthaförbundets

emot av värden Västra Nylands Martha-

Bindande anmälan senast 1.3.2015. An-

vårmöte i Raseborg den 18–19 april 2015!

distrikt, Catharina Hindrén, catharina@

mälningsformulär och prisuppgifter kom-

Mötet äger rum i Seminarieskolan i Ekenäs,

hindren.fi, tfn 050 328 1209 eller Marina

mer även upp på hemsidan www.martha.fi

Ladugårdsgatan 1–3.

Björkqvist, marina.b@brev.fi, tfn 040 700

och information skickas till alla ordfö-

4502.

rande.

Anmälningen sker distriktsvis och tas

Preliminärt program LÖRDAG 18.4.2015

SÖNDAG 19.4.2015

kl. 10

Välkomsthälsning

kl. 9.00 Start från Ekenäs med guide

Kvinnor och barn bakom taggtrådsstängsel i 40-talets Finland Gunvor Brettschneider, Fredrika Runebergstipendiat 2014

Varje kvinna är dotter till en mor Lili-Ann Junell-Kousa, samtals- och psykoterapeut

Guidning och shopping i Fiskars

kl. 11.30 Brunch i Fiskars samlingslokal

Efter brunchen busstransport till Ekenäs

Vi förbehåller oss rätten till eventuella ändringar i programmet.

kl. 11.30–12.30 Lunch

Fullmaktsgranskning

Möjlighet att köpa lotter och hantverk och bekanta sig med utställningar

kl. 12.30 Musik av Musikinstitutet Raseborg

En hälsning från Västra Nylands Marthadistrikt Agneta Lindroos, distriktsordförande

Stadens hälsning

Marthasången

kl. 13

Vårmötestal Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

Vårmötesförhandlingarna inleds

På frågor som gäller vårmötet svarar tf. förbundsdirektör Frida Nylund, frida.nylund@martha.fi, tfn 040 715 1579, och utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi, tfn 044 280 6609.

kl. 14.45 Kaffepaus

PRISER FÖR ÖVERNATTNING OCH MÅLTIDER Stadshotellet, dubbelrum Stadshotellet, enkelrum Motell Marine, dubbelrum Motell Marine, enkelrum Sea Front, dubbelrum seaside Sea Front, enkelrum seaside Sea Front, dubbelrum Sea Front, enkelrum Lunch, lördag, Seminarieskolan Kaffe Festsupé, lördag Brunch, söndag (kaffe, paj, sallad)

40,00 € 70,00 € 42,50 € 60,00 € 50,00 € 80,00 € 42,50 € 70,00 € 10,00 € 2,50 € 45,00 € 12,00 €

Priserna avser en person per natt och inkluderar frukost.

kl. 19.00 Festmiddag med underhållning

VILL DU PÅVERKA DITT FÖRBUND?

KALLELSE TILL UNGMARTHAS VÅRMÖTE

» PÅ VÅRMÖTET 18.4.2015 kan behand-

styrelsen väljer att föra dem vidare) och

las, förutom de stadgeenliga ärendena,

om de godkänns arbetar förbundet vida-

ärenden som en medlemsförening senast

re med frågorna. Ta nu chansen – påver-

» UNGMARTHA RF KALLAR till vårmöte ons-

21.3.2015 skriftligen hos styrelsen (via sitt

ka ditt förbund!

dagen den 25 mars klockan 18 på Marthaförbun-

distrikt) har begärt att ska behandlas. Att

Sänd in motionen till Marthaförbun-

det, Bölegatan 2. På mötet behandlas stadgeen-

lämna in motioner är för er en möjlighet

det, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors el-

liga ärenden. Anmälningar riktas till ung@mar-

att påverka via ert förbund!

ler per e-post till tf. förbundsdirektör

tha.fi senast 18.3.2015. Mera information ger

Motionerna behandlas först i centralstyrelsen, därefter på vårmötet (om central32

1 | 2015

Frida Nylund, frida.nylund@martha.fi,

verksamhetsledare Elise Hindström på telefon

senast 21.3.2015.

044 280 6813 eller elise.hindstrom@martha.fi.

MARTHAINFO

EFTERLYSNING: ÅRETS MARTHAGÄRNING 2015 » MARTHAFÖRBUNDET VILL STÖDJA det

med sina distrikt och föreningar gör.

goda arbete som görs inom hela martharörel-

Hedersutmärkelsen kan tilldelas en martha-

sen och kommer därför att vid sitt vårmöte

krets, -förening eller ett distrikt, och också

i Raseborg den 18 april dela ut utmärkelsen

en enskild medlem. Fram till 10.3.2015 kan

Årets marthagärning. Med hedersbetygelsen

föreningar och distrikt sända in nominering-

vill förbundet uppmärksamma en sådan hän-

ar på årets marthagärning till frida.nylund@

delse eller insats som har ägt rum företrä-

martha.fi. Mera information om kriterierna

desvis under år 2014 och som kan ses som

för årets marthagärning hittar du på med-

speciellt utmärkande för de värden martharö-

lemssidan martha.fi/medlem under med-

relsen står för och det arbete som förbundet

lemsnytt.

Inbetalningar MARTA CENTRS

» Wreta Mkr: understöd till Marta Centrs i Riga 25 €

» Mattby Mkr, insamling till Marta Centrs i Riga 250 € Mellersta Nylands Md med anledning av Ingegerd Wikströms 75-årsdag 100 € Esbo Mf: understöd till Marta Centrs i Riga 3 500 € Ekenäs landsbygds Mf med anledning av Vega Boströms 75-årsdag 50 € Grankulla Mf: understöd till Marta Centrs i Riga 50 € Marthaföreningen Fil i Hindsby: understöd till Marta Centrs i Riga 100 € Grankulla Mf: medlemsuppvaktningar 50 € Åbo sv. Mf: juldonation 500 €

» » » » » » »

ANNA EHRNROOTHS FOND

» Storgårds sv. Mkr med anledning av

NORDENS KVINNOFÖRBUNDS SOMMARKONFERENS I GRÄNNA, SVERIGE » NORDENS KVINNOFÖRBUND (NKF)

Lördag 27.6 bekantar sig deltagarna med

håller sommarkonferens i Gränna i Sverige

Gränna med omnejd, bland annat åker vi

26–28.6.2015. Riksförbundet Hem och sam-

ut till Visingsö. Konferensen avslutas sön-

hälle står värd för årets konferens och temat

dag 28.6 klockan 11.

är Livskvalitet.

Konferenspris inklusive övernattning och

Konferensen inleds fredag 26.6 klockan 10.

samtliga måltider från 405 euro. Resan till

Bland föreläsarna under dagen finns bland

och från Gränna bekostas av deltagarna och

andra läkaren Elsa Ingesson, verksam vid

ingår inte i konferenspriset.

Länssjukhuset i Jönköping, som berättar om

Mera information om konferensen, uppgif-

projektet Passion för livet, ett projekt med

ter om kostnader och hela programmet hit-

syfte att skapa förutsättningar för ett hälso-

tar du i förbundskalendern på www.martha.fi.

samt liv med hög livskvalitet för äldre, och

Anmälan bör göras senast 8.4.2015 till

Christina Möller, provkökschef och heders-

Marthaförbundets utvecklingschef Petra Hög-

doktor vid Uppsala universitet, som förelä-

näs (petra@martha.fi, tfn 044 280 6609), som

ser om mat och hälsa.

även svarar på frågor.

BESTÄLL NY BROSCHYR » UNGMARTHAS BROSCHYR Rätt ska vara rätt utkom första gången år 2004 och ges nu ut i en uppdaterad upplaga med ny look.

Broschyren bjuder på såväl nya som gamla gångbara vett och etikett-tips för barn och unga. Den kan beställas via ung@martha.fi, uppge önskat antal och adress. Alla Marthas läsare får broschyren gratis ifall beställningen görs senast 28.2.2015. Du kan också ladda ner broschyren i pdf-format från Ungmarthas hemsida ung.martha.fi/ungmartha.

Leila Galkins 80-årsdag 30 € Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen.

Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Vill du stödja oss? » MARTHAFÖRBUNDET ARBETAR för att

förbättra kvinnornas och familjernas välfärd.

Detta gör vi bland annat genom att via hushållsrådgivning på olika sätt stödja småbarnsfamiljer i deras vardag. Vi arrangerar hushållskurser och -föreläsningar för föräldrar och barn runt om i Svenskfinland samt gör hembesök hos nyblivna föräldrar som behöver hjälp med att komma i gång med vardagsrutinerna. Målsättningen är att genom förebyggande åtgärder och ökad kunskap inom huslig ekonomi förhindra utslagning och ohälsa samt att främja integreringen i samhället av sådana grupper som annars riskerar utslagning. Ditt stöd är viktigt för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete!

Om du vill uppmärksamma oss, kan du betala in ett bidrag till nedanstående konto. Pengarna går oavkortat till att understödja oss i vårt förebyggande arbete med socialt eller ekonomiskt utsatta personer och barnfamiljer. Varmt tack för din gåva!

Insamlingskonto: Danske Bank 800014–61751 (IBAN: FI57 8000 1400 0617 51) Referens: ”Stöd till familjer” Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen.

Insamlingstillstånd: 2020/2013/1097, beviljat 20.5.2013 (Polisstyrelsen), i kraft 20.5.2013–31.3.2015 Åland: Nr 2014/5164, beviljat 13.6.2014 (Ålands landskapsregering), i kraft 15.6.2014–31.3.2015 1 | 2015

33

AKTUELLT

KURSER VÅREN 2015 Marthadistrikt, -föreningar och -kretsar har möjlighet att boka Marthaförbundets sakkunniga för kurs- och föreläsningsverksamhet.

Inför vårterminen erbjuder vi några färdiga kursförslag. Anmäl er nu – antalet tillfällen är begränsade! Ni kan också ta kontakt med våra rådgivare för att skräddarsy en helhet för just era behov. Ätbara vilda växter Är du nyfiken på att lära dig mera om våra ätbara vilda växter? På kursen får du bekanta dig med de vanligaste finländska vilda växterna och deras dubbelgångare, plockreglerna, säsongen för de olika växterna samt hur man tar vara på skörden. Vi tillreder också rätter sprängfyllda av nyttigheter – skulle det smaka med friterade maskrosknoppar?

Tid: 1,5 h för plockning och identifiering, cirka 1,5 för tillredning.

Förfrågningar och bokningar: hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, tfn 050 408 9179 OBS! Max 20 deltagare. Kursen kräver undervisningskök och plockmark.

HAR DU MINNEN FRÅN POTATISÅKERN? » I OKTOBER PUBLICERAS Marthas matkulturmagasin, en upphottad och matigare version av den tidigare matkulturbroschyren. Årets tema är potatis, och nu efterlyser vi personliga minnen av potatisupptag-

Börsvänlig vardagsmat Maten i Finland är dyr, säger många. Det behöver den inte vara om du väljer rätt. Det finns billiga men näringsrika råvaror, och man kan trolla med rester! Hemmets ekonomi är en helhet, det handlar om att prioritera. Drar du ner på kostnaderna för någonting, har du råd med någonting annat. Att planera är viktigt.

ning. Det kan vara roliga, galna, sorgliga,

Tid: 1,5 h vilket inkluderar föreläsning och diskussion.

Förfrågningar och bokningar: ekonomirådgivare Janine Smeds, janine.smeds@martha.fi, tfn 043 820 0073

potatisåkern:

Kvinna, har du koll på din ekonomi?

Ekonomiplanering, försäkringar, skatter och uppgörande av testamente hör till hemmets ekonomiadministration. På kursen lär du dig se över din personliga ekonomi och satsa på åtgärder som hjälper dig att känna dig trygg i din livssituation.

Tid: 1,5 h vilket inkluderar föreläsning och diskussion.

Förfrågningar och bokningar: ekonomirådgivare Janine Smeds, janine.smeds@martha.fi, tfn 043 820 0073 Alla kurser och föreläsningar som Marthaförbundet arrangerar finns inlagda i förbundskalendern på martha.fi, gå in och läs mer!

somriga eller nostalgiska minnen från potatisåkern. Ta modell av tf. förbundsdirektör Frida Nylunds traumatiska minne från ”Här är korgen, ta upp en fåra innan maten”, sade min pappa. Det var inga vackra

Arvodet faktureras av Marthaförbundet efter föreläsningen eller kursen, per post eller via e-post.

Priset är 100 euro för registrerade marthadistrikt, -föreningar och -kretsar.

Ange gärna plats och faktureringsadress i samband med bokningen. Vid de praktiska kurserna är en bindande förhandsanmälan nödvändig.

Eventuella avbokningar bör ske senast en vecka innan kursen inleds.

ord som snurrade som svar i mitt huvud. Jag minns ilskan. Jag minns att jag hatade potatisåkern, jag, potatisodlarens dotter. Varje dag efter skolan tog vi alla barn upp var sin fåra potatis för hand. Samlade dem i vår korg, hällde över dem i papperssäcken som sedan fördes till vårt potatislager. För hand sorterade pappa dem om kvällarna och jag minns hur jag älskade doften av jord och potatis i det småkyliga lagret. Potatisen gick via många händer. Händer som av kärlek till maten valde ut just de bästa för ditt matbord.

Från jord till bord till mun!

MEDLEMSFAKTURAN KOMMER PÅ POSTEN

nen som publiceras i magasinet. Resten pu-

» SOM MEDLEM I MARTHAFÖRBUNDET får du medlemsfakturan hemskickad med

med blanksteg, cirka tre till fem meningar,

Vi kommer att välja ut fem till tio minbliceras på martha.fi under hösten. Mejla eller posta in ditt minne, max 500 tecken

posten i början av mars. En faktura per medlem sänds ut och på fakturan anges såväl

senast den 31 mars, till informatör Karin

förbunds-, distrikts- som föreningsavgiften. Faktureringen sker i mars, efter att fören-

Lindroos, som fungerar som redaktör för

ingarna vid sina årsmöten i februari har fastslagit sin medlemsavgift.

matkulturmagasinet. Adresserna är karin@

Har du redan tidigare valt att använda dig av Itellas Netpost-tjänst? Då hittar du fak-

martha.fi eller Bölegatan 2, 00240 Helsing-

turan i din e-postlåda och som avsändare står Avoine. Du kan också välja att få faktu-

fors. De som publiceras i magasinet kom-

ran hemsänd per e-post, vänligen kontakta Marika Seger på marika.seger@martha.fi,

mer att belönas med en liten marthagåva,

så hjälper hon dig.

så bifoga din adress!

34

1 | 2015

MARTHAINFO

VÅRENS VIKTIGA DATUM EKONOMISMARTH MAT Helsingfors 24.2

VAD GÖR RÅDGIVNINGSTEAMET?

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER!

» SEDAN BÖRJAN AV förra året arbetar per-

Marthaförbundet finns på www.martha.fi och Facebook, men visste du att vi också finns på Instagram, Twitter, Pinterest, Youtube, Itunes och Soundcloud? Här följer korta beskrivningar över de olika kanalerna – kanske vi ses där?

sonalen vid Marthaförbundets kansli i olika

MARTHAS INSPIRATIONSKVÄLL Sibbo 5.3

team inom områdena ekonomi, rådgivning och

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8.3

rådgivnings- och projektteamet tar vi upp det

EKONOMISMARTH MAT Helsingfors 9.3

som är aktuellt inom de områden där vi är sak-

BABYMATSKURS Helsingfors 11.3

mande i framtiden. Projektarbetet och råd-

INTERNATIONELLA KONSUMENTRÄTTIGHETSDAGEN 15.3

projekten har vi möjlighet att utveckla samt

LITET MEDIELEXIKON

BABYMATSKURS Helsingfors 18.3

bredda rådgivningsverksamheten, skapa material och nya metoder för att nå ut med vår

Instagram är en app (applikation) som du installerar på din telefon. Du kan följa andra och bläddra i deras bildflöden, och själv dela med dig av bilder.

Genom att bifoga hashtaggar (#) till dina bilder, blir de sökbara på just det ordet. Exempelvis: genom att söka på #marthaförbundet hittar du alla bilder som finns under just den taggen. Du hittar oss på Instagram som Marthaforbundet, där delar vi med oss av behind the scene-bilder, tips och inspiration.

CENTRALSTYRELSENS MÖTE Helsingfors

21.3

UNGMARTHAS VÅRMÖTE Helsingfors 25.3 CENTRALSTYRELSENS MÖTE Raseborg 18.4 MARTHAFÖRBUNDETS VÅRMÖTE Raseborg 18–19.4

projekt, medlemsvård och information. Inom

kunniga och spånar kring det som är på komgivningen överlappar ofta varandra, och via

kunskap. Vi finns på mässor och matmarknader och arbetar inom olika samarbetsprojekt.

Via våra samarbetspartner når vi en bred målgrupp och kan skräddarsy verksamheten för just den målgruppens behov. Våra sakkunniga hörs och syns också ofta i medierna, där de sprider förbundets vision om en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

I teamet ingår våra sakkunniga rådgivare Eli-

Följ med förbundskalendern på www.mar-

sabeth Eriksson, Solveig Backström och Jani-

tha.fi, där hittar du den mest aktuella infor-

ne Smeds samt projektarbetarna Sofia Grynn-

mationen. Vill du veta mera om vad som har

gärds och Ann-Louise Ahrenberg. Därtill deltar

planerats för år 2015, gå in på medlemssi-

verksamhetsledaren för Ungmartha Elise Hind-

dan martha.fi/medlem och bekanta dig med

ström och utvecklingschefen för medlemsfrå-

vår verksamhetsplan. Användarnamnet är

gor Petra Högnäs i teamets möten och själva

medlem@martha.fi, lösenordet får du, ifall

teamet leds av utvecklingschef Frida Nylund.

du inte redan har det, av ekonomiassistent Marika Seger, marika.seger@martha.fi.

KOM PÅ KURS! FÖRENINGSSTÖD FÖR ÅR 2015 » ÄNNU HINNER NI ansöka om föreningsstöd! Finlands svenska Marthaförbund

» VAD INNEBÄR de nya näringsrekommendationerna och hur ska man äta för att må bra? Marthaförbundet erbjuder nu kurser som baserar sig på den färska broschyren Ät gott.

Det finns ett sätt för alla att äta bra. Kontakta Marthaförbundets sakkunniga i huslig eko-

rf har lediganslagit föreningsstöd att sökas

nomi Solveig Backström, solveig.backstrom@

under tiden 1.2–28.2.2015. Bekanta er när-

martha.fi eller tfn

mare med kriterierna i tidskriften Martha nr

043 820 0070, om

6/2014 eller på hemsidan www.martha.fi.

ni vill boka in en

Ansökningen skall helst göras elektroniskt

kurs. Broschyren

via hemsidan, men blanketten kan även be-

är utgiven av Kon-

ställas från Marthaförbundets kansli, ta kon-

sumentförbundet

takt med utvecklingschef Petra Högnäs, pet-

i samarbete med

ra.hognas@martha.fi, eller tfn 044 280 6609.

Marthaförbundet

Petra ger också information och svarar på

och delas ut på

frågor om föreningsstödet.

kursen.

Pinterest är en digital anslagstavla där du kan ”pinna” bilder från webben och din egen dator som inspirerar dig.

Som en mer överskådlig och elektronisk klippbok! På Marthaförbundets Pinterest delar vi med oss av bland annat matfotografier. Klicka in nästa gång du inte vet vad du ska göra till middag, så bjuder vi på inspiration.

YouTube är en webbtjänst där du kan titta på och sprida egna videoklipp.

På Marthaförbundets Youtube-kanal finns lärorika videoklipp om allt från hur du rensar en gös och viker en egen kompostpåse, till Sapere-övningar och svampplockningstips.

Twitter är en tjänst där du kan dela med dig av kortfattade texter, åsikter, tankar (så kallade tweetar, 140 tecken), sprida aktuella länkar till artiklar, forskningsrapporter, klipp eller delta i diskussioner. Du kan även följa andra twittrare. Även här kan du använda hashtaggar för att delta i en diskussion eller göra dina tweetar sökbara. Exempelvis: kommenterar du matsvinnsproblematiken kan du lägga #matsvinn eller #foodwaste i samband med din text.

På iTunes och Soundcloud hittar du Marthapodden, som även finns på martha.fi. Marthapodden är cirka 20–30 minuter långa samtal om ett specifikt ämne, såsom klädkonsumtion, vilda växter eller matsvinn. Genom att använda Itunes eller Soundcloud (fungerar både på datorn och i din smarttelefon) kan du smidigt prenumerera på podden, och även kommentera den direkt (Soundcloud).

1 | 2015

35

Vad har du på gång just nu,

drag till kretsmötet i oktober och novem-

andra. När man själv är så här pass gam-

Christina Fyhrquist?

ber, och jag tar dem hem till mig och pack-

mal och inte mera behöver någonting ma-

– Jag har nyligen fyllt 70 och hade fest på

ar lådorna hemma hos mig, det brukar bli

teriellt, är det härligt att kunna vara andra

vårt förra kretsmöte. Jag bjöd marthorna på

fyra till fem lådor. Vi stickar förstås också

behjälplig. Invandrarfamiljen hjälpte vi ock-

smörgåskakor och tårtor.

strumpor och vantar, vi får garn från Esbo

så att flytta och att hyra bil, och vi skaf-

– Vi är sammanlagt elva marthor som fyl-

Marthaförening, och vantarna skickar vi till

fade dem soffor. När mannen flyttade he-

ler 70 i år, och redan före jul hade vi bestämt

Iluta, som delar ut dem på kontoret till de

mifrån hade han ingenting, för hon behöll

att i oktober ska vi ha en fest för alla. Men

mammor och barn som kommer in. Vi hop-

allting. Då hade vi sådan tur att det var en

så märkte vi att det finns medlemmar i kret-

pas att andra marthor skulle göra på sam-

martha som flyttade från en stor lägenhet

sen som fyller 80, så nu ska vi i oktober fira

ma sätt!

till en mindre och vi fick hennes soffbord och stolar. Mattbymarthorna samlade peng-

alla som fyller jämnt över 70 i år. Vi ska ha en stor fest, och det är ett av mina projekt

Vad driver dig i ditt engagemang?

ar och köpte honom en tvättmaskin. Mar-

för närvarande.

– Grunden till det var när Nytte Ekman från

thorna har gett allt i kärlväg, och en mar-

– Sedan har vi då kvinnostödscentret

Nada Hope var på besök hos Mattbymar-

tha hämtade till exempel 20 påslakan och

Marta Centrs i Riga som alltid är på gång.

thorna och berättade om sin verksamhet.

20 underlakan, allt som man behöver i ett

Det som är aktuellt för tillfället är att vi sam-

Det som drev mig var att jag ville ha någon

hem har han fått.

lar till ett kylskåp, eftersom verksamhetsle-

som vi konkret kunde hjälpa. Det är viktigt

daren Iluta Lace har meddelat att det be-

för mig och många andra i vår krets att vi

Hur får du andra att hjälpa?

hövs. Vi frågar alltid Iluta vad hon behöver,

vet vart pengarna går, att det finns en per-

– Jag vet inte, de bara ställer upp. Exempel-

och innan jul kom det fram att hon även är

son som vi kan ha kontakt med. Och så fick

vis före julen, när vi redan hade samlat allt

i behov av en mikrovågsugn. Vi fick den le-

vi genom Nytte veta om en invandrarfamilj.

till Iluta, var vi på besök hos Sommarömar-

vererad före jul genom Sören Lönngren från

Vi blev bekanta med dem och samma år till-

thorna och då sade jag att jag skulle behöva

Missionskyrkan som för alla våra saker di-

bringade de också en hel vecka på mitt som-

lite pengar till, att jag borde köpa en mik-

rekt till Iluta.

marställe i Nagu. Men sedan blev det skils-

rovågsugn ännu före julen. Så gick jag runt

mässa i familjen och då hjälpte jag mannen

med min hatt och fick ihop 57 euro. Av Bem-

Du är mycket engagerad i Marta Centrs

med bostad och var med på en rättegång

bölemarthorna fick jag ytterligare 50 euro,

i Riga, hur började ert samarbete?

för att stödja honom och vittna till hans för-

jag ringde upp dem och sade att kan inte al-

– Jag blev bekant med Iluta år 2012 genom

del, för frun är besvärlig. De är separerade

la på julfesten ge en euro, och de gav. Så jag

Ingrid Svanfeldt, som hade varit i Lettland

i dag, men vi kämpar ännu vidare för flick-

fick min mikrougn. Jag ger mig inte i förs-

tillsammans med Sören och sin man. Vi ring-

ans skull, för modern vill inte att dottern ska

ta taget och jag är ganska utåtriktad och

de till Sören och han kom till oss i Mattby

komma till honom på veckosluten, fast vi har

har lätt att komma överens med marthorna.

och visade den film som Ingrids man hade

fått domstolsbeslut på att flickan ska vara

gjort i Lettland. Det var då vi bestämde oss

hos honom vartannat veckoslut och på julen.

I januari fyllde du 70 år och det vill vi förstås uppmärksamma. Vad har livet

för att nu ska vi hjälpa.

– Själv träffade jag Iluta första gången

Det verkar som om ditt liv skulle

lärt dig?

på Hemvrån på Simonsgatan i Helsingfors

vara fyllt av välgörenhet, hur har du

– Man ska vara ödmjuk, det är viktigt. Se-

när hon, hennes syster och en tredje flicka

möjlighet att ställa upp hela tiden?

dan ska man komma överens med andra, det

var på turné i Finland. Då frågade jag hen-

– Nå, jag är ju pensionär. De sista två åren

är också viktigt. Föreningslivet spelar även

ne om vi kunde hjälpa dem på något sätt.

har varit fyllda på grund av invandrarfamiljen

det en stor roll. I början när jag blev tillfrå-

Hon svarade att de inte har köpt socker på

och marthainsamlingarna, så det har faktiskt

gad om jag skulle bli ordförande tänkte jag

länge för att det är så dyrt, och då frågade

varit bara Martha. Tidigare hade jag ordnat

att det här klarar jag inte, eftersom jag hade

jag vad vi kunde skicka dem. Hon svarade

teater- och operabesök, men inte annars va-

varit martha så kort tid. Men det gick ju som

att ”ni skulle kunna skicka kaffe, te, sock-

rit engagerad i frivilligarbete. Men jag har

på räls, det var inte svårt. Det är jätteroligt

er och kex”. Första gången samlade vi i ok-

alltid varit den som har ordnat allt på den

att vara martha, man kan bara komma med!

tober och november 2012 och Sören leve-

arbetsplats jag har varit, så jag är engage-

rerade paketen till Lettland. Vi hade sam-

rad som person.

lat ihop till närmare 50 paket kaffe, te, kex

Ditt bästa marthatips?

– Om du spiller rödvin på dina kläder eller på

och socker, och det har vi i dagsläget gjort

Vad har ditt frivilligarbete gett dig?

en vit duk, häll på vittvin, det är det bästa.

tre jular i rad. Alla marthor hämtar sitt bi-

– Det känns jätteskönt att kunna hjälpa

Det fick jag lära mig på ett slott i Tyskland.

CHRISTINA FYHRQUIST är martha sedan 2008 och ordförande för marthakretsen Mattby Marthor sedan 2012. Den 19 januari 2015 fyllde hon 70 år. Med anledning av bemärkelsedagen vill vi tillönska henne många fler gynnsamma marthaår!

36

1 | 2015

MARTHAINTERVJU

ÄKTA HJÄLPSAMHET BÖRJAR MED ÖDMJUKHET TEXT Mikaela Groop

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg

1 | 2015

37

AKTIVA MARTHOR

TEXT Carita Sjögård FOTO Britta Heino

Mickelspiltom Marthaförenings resa till Åland » RESAN STARTADE från Mickelspiltom

pannkaka. De marthor som köpte hans bok

gen, där god mat och deras goda öl väntade.

en dag i början av juni och med på bussen

fick den signerad och en kram av självaste

Samma dag åkte vi till Karl-Ers fruktgård på

fanns 47 förväntansfulla resenärer och vår

Michael. Färden fortsatte till Kastelholms

Tjudö. Provsmakning av äppelmust och al-

busschaufför Tom. Det dröjde några timmar

slott och Jan Karlsgården och sedan till Hamn-

koholfri päroncider hörde till programmet.

innan vi kom till Gustavs, där vi tog färjan

gatan 2, där de flesta av oss övernattade.

Kvällens höjdpunkt var en gemensam mid-

till Brändö. Vi möttes av strålande sol och

dag på restaurant Cikada. Alla var fint kläd-

checkade in på Hotell Gullvivan. Det blev en

Fångad i fotografier

skön kväll med bastubad, simning, minigolf

Morgonen randades med klar himmel och

På lördag checkade vi ut från hotellet och

och promenader.

vi fick oss en guidad rundtur i Mariehamn.

tog en rundtur med buss. En vacker vy öpp-

da och god stämning rådde.

Följande dag fortsatte resan med färjan

Bland annat besökte vi S:t Görans kyrka, som

nade sig för oss då vi besökte Lemströms ka-

Alfågeln till Vårdö, där vi besökte Wenn-

ser ut som en upp-och-nervänd båt. Altar-

nal. Vädret hade klarnat upp efter morgo-

ströms Lanthandelsmuseum. Det var roligt

tavlan av guld var särskilt intressant. Marie-

nens regn, så vi åkte till Sjökvarteret och fick

att se hur en butik såg ut förr! Värdparet Carl-

hamn är en sjöfartsstad och vi passade på att

se segelbåtar och skutor förtöjda vid kajen.

Erik och Agneta Vaenerberg bjöd oss på kaf-

besöka Sjöfartsmuseet och Pommern. Segel-

Slutet på resan närmade sig. Vi tog farväl

fe och kaka.

fartygens historia finns fångad i fotografier

av ett soligt Mariehamn och färdades med

ombord på Pommern och vi fick en inblick i

Viking Grace till Åbo. Vid midnatt var vi alla

sjömanslivet på olika segelskutor.

hemma igen, nöjda och glada. Tack för en

Därefter styrde vi stäven mot Smakbyn i Mariehamn, där vi fick smaka på Michael Björklunds berömda köttbullar och Ålands-

Sedan gick färden vidare till Pub Stallha-

Mickelspiltommarthor drog till skogs

minnesvärd och trevlig resa!

» M ARTHAFÖRBUNDET har uppmanat marthorna att gå ut i skog och mark. En vacker hösteftermiddag begav sig Mickelspiltommarthorna ut på skogsvandring. Solen sken och vädret var ganska varmt. Vi njöt av naturen som glödde i vackra höstfärger. Inga älgflugor syntes till. När vi hade gått cirka tre kilometer började vi känna röklukt och litet längre fram hade två gentlemän gjort upp en eld på lämplig plats. Det blev korvgrillning, och ni kan tro att det smakade bra där ute i skogen!

Vi höll höstens första marthamöte ute i naturen och efter det höll dagens värdinna Carita en klurig frågesport. Camilla, som var yngst, vann tävlingen. Carita bjöd också på kaffe med tilltugg innan vi påbörjade färden

FOTO Sture Andersson 38

1 | 2015

hemåt. Tack till värdinnan och gentlemännen för en trevlig eftermiddag i skogen.

AKTIVA MARTHOR

Kom med till Riga 12–14.9.2015! » DRÖMMER DU OM att besöka och bekanta dig med verksamheten på kvinnostödscentret Marta Centrs i Riga, Lettland? Nu har du din chans, kom med till Riga 12–14.9.2015!

LÖRDAG 12.9.2015 Viking XPRS avgår till Tallinn klockan 11.30. Samling i terminalen på Skatudden i Helsingfors klockan 10.30. Bistrobuffet klockan 11.15, ankomst till Tallinn klockan 14.00. En svenskspråkig guide möter oss i hamnen och resan mot Riga börjar. Vi bor i centrala Riga på hotell Latvija. Middag på kvällen.

SÖNDAG 13.9.2015 Frukost på hotellet, därefter besök på Marta Centrs. Vi bekantar oss med deras lokaler och verksamhet. På eftermiddagen guidningen i Gamla Stan och möjlighet att shoppa. Middag på kvällen.

MÅNDAG 14.9.2015 Frukost på morgonen, hemresan inleds klockan 17, då vi bör vara i hamnen. Båten Viking XPRS avgår klockan 18 från Tallinn. Bistrobuffet klockan 17.45. Ankomst till Helsingfors klockan 20.30.

Priset för resan är 325 euro, vilket inkluderar hotell, måltider, guidning, båtresa med Viking XPRS (tur och retur) samt bussresan Tallinn–Riga–Tallinn.

OBS! Reseförsäkring ingår inte i priset.

Anmälningar och mera information: Catharina Hindrén, tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi.

Box-Hangelby-marthorna satsade på stickat TEXT OCH FOTO Maria Myllylä

» BOX-HANGELBY MARTHAKRETS, som fungerar under Sibbo Marthaförening, är en krets med 36 medlemmar. Kretsen samlas ungefär var tredje vecka och mötena hålls i regel hemma hos någon av medlemmarna. Ibland ordnar vi program eller bjuder in en konsult som visar upp sina produkter, och ibland är det fri samvaro som gäller, ofta med inslag av allsång. Förutom mötesverksamheten ordnas teaterresor, sommarutfärder och basarer. Kretsen involverar gärna byborna i sin verksamhet och deltar också i byaföreningens sommarfest.

Temat för Marthaförbundets verksamhetsår 2014 var Martha gör gott. Detta ville Box-Hangelby-marthorna satsa lite extra på. Välgörenhet har alltid hört till marthakretsens verksamhet, kretsen brukar ge understöd till bland annat lekskoleverksamhet och lägerskolor, bidra med stipendiepengar till byaskolornas avslutningar och understödja luciainsamlingen.

Kretsen har också ett eget fadderbarn i Indien. Medlemmar

Nedervetil Marthaförening fick hederstitel TEXT Inga-Lill Nylund

»

brukar uppvaktas vid jämna födelsedagar och 75 år fyllda medlemmar får var sin julblomma.

Större satsning Förra året ville styrelsen göra en större satsning och kom med förslaget att sticka Moder Teresa-filtar. Förslaget togs emot

NEDERVETILS KOMMUNDELSNÄMND tilldelar varje år en fören-

med glädje och det stickades lappar hela våren. När de egna

ing eller särskilt förtjänta personer hederstitlar. I fjol utsågs Nedervetil

garnförråden var tömda, köpte vi dessutom garn med kret-

Marthaförening, som i år fyller hundra år, till Årets Gårrporukka 2013.

sens egna medel. På vårens sista möte samlades marthorna

I samband med vårt trädgårdsrace i augusti, då vi besökte några träd-

i Box skola och sydde ihop filtarna. Flera marthor hade ock-

gårdar i vår kommundel, fotograferades en grupp marthor med poka-

så stickat sockor, vantar och mössor. Allt detta skulle sedan

len och diplomet.

skickas med missionärsfamiljen Heikkilä till Ural i Ryssland.

I juni kom familjen på besök till Sibbo och visade bilder

Rättelse » I MARTHA NR 6/2014 på sidan 38 hade tryckfelsnisse varit framme.

från sitt arbetsfält i Ryssland och berättade om förhållandena där. De filtar, mössor, sockor och vantar som Box-Hangelby-marthor hade stickat togs emot av Shuarsaloförsamling, som upprätthåller eftermiddagsvård för barn. Den värme och

Vi påstod i en rubrik att Öjamarthor hade varit på sommarutflykt, i själ-

omtanke som marthorna har lagt ner i sitt handarbete ska

va verket var det Bråtömarthorna som hade varit på utfärd. Vi beklagar

nästa vinter värma och skydda barnen från kylan, som ofta

missödet!

kan vara hård i Ryssland.

1 | 2015

39

AKTIVA MARTHOR

Hitis Kyrkoby Marthaförening fyllde hundra år TEXT Anita Österberg

» HITIS KYRKOBY MARTHAFÖRENING firade sina hundra år på ungdomsgården Furutorp. Jubileumsfesten var mycket uppskattad, dels för sitt högtidliga innehåll, dels för den trevliga och familjära stämningen. Festdeltagarna representerade olika ålderskategorier och såväl kvinnor som män fanns på plats.

Vi hade bjudit in våra grannföreningar i Rosala och Högsåra samt alla marthaföreningar på Kimitoön. Dessutom bjöd vi in alla bybor, Hitis kapellförsamling och övriga föreningar som är verksamma i Hitis kyrkby. Vi blev ett sex-

Tre generationer Klemets. Fr.v. Elvi Johansson, Maria Nylund och Gertrud Klemets.

tiotal personer som njöt av sång och musik, tillbakablickar från de gångna åren, kaffe, smörgåstårta och gräddtårta.

Ordföranden Ebba Ljungqvist hälsade gästerna varmt välkomna med hemlagad rabarbersaft. Vi inledde med att sjunga Hitisvalsen som Lasse Mårtenson komponerat med ett textförslag av en Hitismartha, och avslutade festen med sången Jag älskar min hembygd. Maria Nylund, barnbarn till vår äldsta medlem, underhöll oss med sång och ackompanjerades av Maj-Britt Wallgren.

Fyra marthor fick ta emot Marthaförbundets förtjänsttecken: mångåriga ordföranden Britt-Helen Eriksson fick lilla guldmärket medan Gunvor Lejonmark, Ebba Malmberg och Helena Söderman tilldelades stora silvermärket.

Till jubileet lät vi trycka upp jubileumsskriften Hitis Kyrkoby Marthaförening 1914–2014.

Gammaldags skördemarknad i Vassor TEXT Inga-Lill Vestergård

» VASSOR MARTHAFÖRENING firade sina 90 år med att förra hösten ordna en gammaldags skördemarknad vid marthagården. Dagen bjöd på soligt och vackert väder, och många köpglada besökare hade sökt sig till marknaden.

Vi hade bjudit in lokala försäljare som sålde grönsaker, fårkött, fisk, blodbröd, färsk honung, stickade tröjor och böcker. Marthorna hade ett eget försäljningsbord med rågbröd, kakor, grönsaker och olika inläggningar.

Marthaföreningen bjöd på squashsoppa med fröbröd samt på kaffe med rulltårtsbakelse. Besökarna fick njuta av dragspelsmusik, som framfördes av byns spelmän, och av sång och musik av Sofie & Viktor Acoustic Duo. Föreningen uppvaktade sammanlagt nio marthor med var sitt förtjänsttecken och en ros.

40

1 | 2015

Fr.v. Ebba Malmberg, föreningsordföranden Ebba Ljungqvist i Hitis folkdräkt, Britt-Helen Eriksson, Helena Söderman och Gunvor Lejonmark.

Stående fr.v. Benita Hinders, Carita Rabb, Gunhild Wik, Gunvi Småros, Anna-Lisa Vasberg, Elin Östman och Britta Vestergård, sittande Ester Lundberg.

Av de uppvaktade marthorna var Anni Beijar inte närvarande.

PÅ GÅNG

Helsingfors svenska Marthaförening

Lappforsmarthor på skogsvandring

»

24.2 EFTER FESTEN I baksätet på en bil, efter en fest, går ett medelålders par (Johanna Ringbom och Pekka Laiho) igenom sitt liv, det blir en spännande fäktningsmatch mellan två biktstolar. Ännu finns det några biljetter till föreställningen i Hemvrån tisdagen den 24 februari klockan 18.

Anmäl ditt intresse till kansliet@helsingforsmartha.fi.

» LAPPFORS MARTHAFÖRENING inledde hösten med att följa förbundets uppmaning och dra till skogs. I vår by är det nära till skogen. Fören-

» 10.3 LITTERATURCIRKELN OCH NORDISKA

ingsmedlemmarna följde en vand-

NOBELPRISTAGARE Litteraturcirkeln fortsätter andra tisdagen i månaden klockan 11–13 under ledning av Tove Fagerholm. Du behöver inte ha läst/läsa böckerna för att delta – kom och lyssna och låt dig inspireras!

• 10.3 Norge: Sigrid Undset, Herbjörg Wassmo, ny norsk litteratur • 14.4 Danmark: Karen Blixen, Peter Høeg, Inger Christensen, ny dansk litteratur • 12.5 Island: Halldór Kiljan Laxness, isländsk poesi, modern isländsk litteratur

ringsled, Utterleden, och målet var Gäddsjön, en liten vacker skogssjö omgiven av mossar. Vid sjön finns en grillplats med vindskydd och där satt vi och njöt av den vackra kvällen. Dessutom hann vi planera höstens program. När skymningen började falla, drog vi oss hemåt, nöjda med kvällen.

Välgörande clownlopp i Pargas » SOLEN SKEN i kapp med clown-

säga sjukhusclownen Heidi Fredriks-

näsorna i Centralparken i Pargas, då

son, i loppet. Marthakretsen Brinkas-

välgörenhetstillställningen Clownlop-

pinglorna, som arrangerade loppet,

pet ordnades för första gången förra

hade också på sig röda clownperu-

hösten. Inalles 211 barn i åldern noll

ker, så det var mycket ”höstrodnad”

till tolv år deltog för att samla in peng-

(fi. ruska) i Pargas denna dag!

ar till föreningen Sjukhusclownerna

Loppet kunde förverkligas tack va-

vid Åbo universitetssjukhus (ÅUCS).

re projektbidrag från Marthaförbun-

Barnen fick själva välja om de ville

det. Eftersom bidraget täckte störs-

springa, gå, sitta eller ligga i barnvagn,

ta delen av kostnaderna, beslutade

och om de ville ha med sig sin mam-

Brinkaspinglorna att deltagaravgif-

ma, pappa eller någon annan vuxen.

ten oavkortat skulle doneras till sjuk-

Vid mållinjen fick varje barn en glass,

husclownerna och deras värdefulla

en clownnäsa och ett diplom.

arbete bland barnen på sjukhuset.

Till barnens stora förtjusning deltog även Dr Nisse Nasse Bakprutt, det vill FOTO Pia Prost

De insamlade medlen uppgick till 1 400 euro.

» 21.3 VÅRENS HÖJDPUNKT: BARNENS MAGISKA

LÖRDAG I HEMVRÅN KL. 12–15 – BOKA IN REDAN NU! • Klockan 12 Trolleri med Robert Jägerhorn • Klockan 13 Kakdekoration med kakgurun Sandra Ekholm • Klockan 14 Handarbete och pyssel för stora och små

» 31.3 HELSINGFORS SVENSKA MARTHA-

FÖRENING RF:S ÅRSMÖTE Tisdag 31.3 klockan 18 hålls föreningens första vårmöte, då bland annat verksamhetsberättelsen och bokslutet för 2014 behandlas. Lätt traktering från och med klockan 17. Alla Helsingforsmarthor hjärtligt välkomna!

» 16.4 CUPCAKE-BAKNING FÖR FÖRÄLDRAR

OCH BARN Torsdag 16.4 klockan 17–20 på Kokvrån, Stora Robertsgatan 43, blir det bakning av cupcakes för föräldrar och barn under ledning av Sandra Ekholm, kock och hemmakonditor med passion för kakor och kakdekorationer. Pris: 10 euro per par.

»

27.4 OSTEOPOROS MED KITTY SEPPÄLÄ Måndag 27.4. klockan 18 berättar fysioterapeuten Kitty Seppälä om osteoporos och hur man kan förebygga benskörhet. Arrangör är marthakretsen Martharellerna. Anmälningar till kansliet@helsingforsmartha.fi.

TACK ALLA GIVMILDA MARTHOR! Vi har redan samlat in över 15 000 euro för det nya barnsjukhuset i Helsingfors. Vill du göra en inbetalning, använd gärna föreningens referensnummer vid en inbetalning: ref.nr 201 70949, kontonummer FI 93 5541 2820 019967 (OP-Pohjola).

Mera aktuell information hittar du på helsingfors. martha.fi/start/.

1 | 2015

41

TERESE BAST

Eftertanken

Lösning till korsord 5/2014

MIN EGEN TID SEDAN JAG BLEV EGENFÖRETAGARE på heltid har rytmen ändrats.

Borta är morgonstressen med att hinna till dagis eller till tåget i tid. Borta är det dåliga samvetet över att varken räcka till hemma eller på jobbet: känslan att jag gått för tidigt från jobbet, men ändå kommer för sent till dagis. Det är lättare att sätta familjen i fokus när man inte behöver ta hänsyn till arbetsgivare, -kamrater och -tider. De kvarvarande pusselbitarna är ändå tillräckligt många för en barnfamilj att lägga.

Om vi vill åka till simhallen en eftermiddag, så åker vi. När fyraåringen

Vinnare 5/2014 » BLAND DEM SOM sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nr 5/2014 gynnade Fru Fortuna denna gång Ulla Favorin, Vanda, Disa Torborg, Hindhår, och Ulla Wikström, Mariehamn. Korsordspriset, boken Smartha tips, kommer på posten. Grattis!

har en dålig morgon kan vi ta det lugnt och åka lite senare till dagis. Uppdragen behöver inte skötas mellan klockan 8 och 16. På köpet har jag för all del fått en hel del osäkerhet och spänning i livet, men det är en annan historia.

Ibland funderar jag över hur andra gör för att känna att de räcker till.

Paradoxalt nog förväntas vi gifta oss, skaffa bostad och få barn samtidigt som vi gör karriär. Samhället behöver arbetskraft, liksom barn. Men går dessa att kombinera på ett vettigt sätt? Och måste allt ske samtidigt? Jag undrar om vi kommer att sakna kaoset den dag barnen flyttar ut, samma

Deadline »

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 1.4.2015. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 25.2.2015 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

kaos som ibland driver oss till vansinnets rand när barnen är små. Kommer vi som äldre att inse vad vi förlorat och att vi som yngre borde ha förstått att vi hinner jobba många år i lugn och ro, efter småbarnsåren? Risken är stor att det går just så. Och vi kan inte spola tillbaka tiden.

Livet är just nu, just här. Därför blev jag egenföretagare med rätt att rå över min egen tid. Jag ville göra det nu. Innan det var för sent.

SOPHIE KAWECKI Skribenten arbetar som egenföretagare med att bland annat skriva, översätta och språkgranska. Hon tycker om kaffe och ogillar höstmörkret.

I nästa nummer…

I nummer 2 kan du läsa om

» Gamla godingar med ny twist » Återvinning som på mormors tid » Eko, reko eller biodynamiskt? » En anhörigvårdares vardag » Kvinnokooperativ i Uganda

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 TF. ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi

Nästa nummer av Martha utkommer den 1 april.

42

1 | 2015

OMSLAGSBILD: Kirsi Salovaara-Nyberg TRYCK: Oy FRAM Ab 2015 | Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) | ISSN 1457–5922

Trycksak

Korsordet 1/2015 »

NU MYSER VI INOMHUS i behagligare temperaturer och trimmar hjärnan. Det är vår korsordsmakare Björn Liljeberg i Borgå som har konstruerat det kluriga krysset och du som klarat av att lösa det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 22.4.2015.

Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 | 2015

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET OLIKA FORMER AV motion ute i naturen känns bra som motvikt mot ett stillasittande arbete. Aktivitetsarmbandet jag använder har visat sig vara ett utmärkt hjälpmedel för att motivera till mera fysisk aktivitet under dagen.

MITT BÄSTA må bratips: Rör på dig utomhus åtminstone en liten stund varje dag, ”logga ut” i god tid på kvällen så att du får sova väl och tillräckligt, och gör något du tycker om att göra varje dag – eller försök lära dig att tycka om det du gör!

MITT BÄSTA må bratips är att försöka hitta njutningar i vardagen och i rutiner, exempelvis att glädja sig över att få lägga sig i en renbäddad säng eller att njuta av dagstidningen och kaffekoppen på morgonen.

ANNÉA FORSS, 040 505 2818

PETRA HÖGNÄS, 044 280 6813

SOFIA GRYNNGÄRDS, 050 517 2958

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET

FRIDA NYLUND tf. förbundsdirektör, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818 MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971 KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071 SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15) SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!

050 517 2958 ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten!

050 388 0848 JANINE SMEDS sakkunnig i privatekonomi, 043 820 0073 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 ELISE HINDSTRÖM verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

För aktuell information, tips och evenemang – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet