Martha nr4/2018 by Finlands svenska Marthaförbund

G i f t f r i v a r d a g 4/ 2 018 R E L AT I O N E R MIL JÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

KOLL PÅ KEMIK ALIE R? / VEGE TARISK T BLIR VARDAGSM AT ÄK TA FÄRGGL ÄDJE / HÅLLBART HUSBYGGE / SVE T T, TÅR AR & TOM ATE R Giftfri vardag 4/2018

ledaren

från redaktionen

FRAMTIDEN STAVAS SAMARBETE. På en lokal, re-

Tillsammans mot nya mål BÄSTA MARTHA, vad väcker orden utveck-

ling och förändring för spontana tankar hos dig? Den mest naturliga reaktionen hos cirka 20 procent av oss är NEJ, varför? Jag vill inte, allt är bra som det är. Ungefär 60 procent skruvar på sig och vill gärna höra mera och diskutera. Den sista 20 procenten utgörs av människor som ser möjligheter och potential i förändringar. De ropar tjohej! och undrar när de får börja arbeta mot de nya målen. Vi människor är alla olika. För några av oss går det snabbt att ta till sig nya tankar och utvecklingsförslag, andra vill fundera lite längre och diskutera med kolleger och vänner. Är det här en bra idé, vad betyder det för mig? Rädslan för att göra bort sig finns hos de flesta av oss: Tänk om de beslut vi fattar nu inte blir bra, utan snarare försämrar det vi byggt upp redan i 119 år? Kan vi trovärdigt motivera fördelarna med våra förändringsbeslut? Osäkerheten om framtiden finns överallt i dag – vi måste bejaka den och våga tänka i nya banor. Vi vet inte alltid vad olika beslut kommer att leda till, men om vi aldrig vågar pröva på nytt kan vi inte heller utveckla och förändra. Det gäller allt här i livet. Att våga är att vinna. Vågar du? Inom Marthaförbundet har en diskussion om förbundets framtid och struktur pågått sedan 2009. Hittills har man inte hittat den rätta riktningen. Jag hoppas att ditt och mitt Marthaförbund, som nästa år fyller 120 år, ska vara modigt nog att fatta de rätta besluten som för vår verksamhet framåt, moderniserar vår struktur och lever upp till den treåriga strategi som godkändes vid höstmötet 2016: ”År 2019 har vi förändrat vår organisation så att struktur, verksamhet och beslutsfattande motsvarar krav och behov i framtidens samhälle.” Marthaförbundet är en föregångare i många hänseenden, speciellt med tanke på vår verksamhet. Vi är ofta steget före och trendsättare. Nu är tiden mogen för strukturen och beslutsfattandet i organisationen att också motsvara det framtida samhällets krav och behov. Jag hoppas att du vill vara med och bygga framtidens Marthaförbund och göra en verklig skillnad! Annika Jansson, verksamhetsledare

gional och global nivå. Det blev tydligt under Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens i Mariehamn den 17–18 augusti. Tunga frågor – den sociala tilliten i samhället, krisberedskapen, omsorgen om våra grannar och skadliga ämnen i vår vardag – stod i fokus. Senast då det föreslagna uttalandet Vardagstryggheten i Norden skulle godkännas, stod det klart att vi står inför tuffa klimatutmaningar som vi måste hantera gemensamt, på nya sätt och på flera nivåer. I somras gjorde tidskriften Martha en intervju med miljöinspiratören och marthan Cecilia ”Ila” Nordman. Hon driver webbplatsen Morotsliv och bloggar om hälsa och hållbar livsstil. Via sociala medier kommunicerar hon sitt brännande budskap till tusentals andra. Vi åkte ut till hennes sommarparadis i Kalax, Österbotten, där hon lever ett liv så långt från gifter och plaster som det går. Låt dig inspireras av Ilas kloka tankar på sidorna 4–6! Realism i vardagen. Det efterlyser Marthaförbundets verksamhetsledare Annika Jansson på sidan 10. Hon kemikaliebantade i en vecka i våras och menar att om du vill leva giftfritt, börja med att ställa dig frågorna: ”Vilka val vill jag göra?” och ”Vad är praktiskt möjligt i mitt hushåll?” Det är du som väljer! Länge närde Jonathan och Sini Hemming en dröm om att bygga sig ett nytt hem utan att slita på miljön. Sagt och gjort, i dag står huset nästan färdigt. På sidorna 20–23 delar paret med sig av sina erfarenheter av att bygga klimatsmart och långsiktigt. I dag vill allt fler leva med en så liten miljöbelastning och klimatpåverkan som möjligt. Marthas redaktion har som ambition att lyfta fram goda förebilder som lever klimatsmart och tar ansvar för miljön. Människor som på sitt sätt, och utifrån sina egna förutsättningar, har förverkligat sin dröm om en hållbar vardag. För vi tror att alla kan göra någonting, även om ingen kan göra allt. Och goda handlingar smittar av sig! Välkommen till ett nytt nummer av Martha! Mikaela Groop, redaktionschef

P.S. Uttalandet från NKF-konferensen hittar du på www.martha.fi/sv/start/ Giftfri vardag 4/2018

innehåll

4 Så håller vi rumsrent hemma Miljöinspiratören Cecilia ”Ila” Nordman guidar dig runt i kemikaliedjungeln hemma – vad bör du undvika och vad kan du satsa på?

8 Sju dagar utan skadliga kemikalier De flesta hem är fulla av kemiska produkter av olika slag. Läs om hur det gick för verksamhetsledare Annika Jansson som i våras antog utmaningen att kemikaliebanta i en vecka.

Många finländska tomatodlare har ett tufft arbetsår bakom sig. Martha har träffat tomatodlaren Johanna Back-Hannus i Närpes och pejlat stämningarna.

16 Snabb vegetarisk vardagsmat

4 12

12 Pressat läge i tuff bransch

Efter sommar kommer skördetid. Vi lagar gott av höstens skörd och bjuder på gröna middagsrätter med favoritvarning.

20 Konsten att bygga ett hållbart hus Lycka är att bygga (och bo i) ett klimatsmart hus. I varje fall för paret Jonathan och Sini Hemming i Korsholm.

24 Lär dig färga på naturlig väg Växtfärgning är skonsamt mot miljö och människor samt ger utrymme för experimentlusta och lek.

28 Rana Plaza – fem år efter katastrofen

Instagrammat @marthaforbundet

Hur ofta vädrar du täcken och kuddar? Och hänger elektroniken med in i sovrummet? I det senaste avsnittet av Marthapodden uppmuntrar ekologirådgivare Anita Storm till mer vädring och mindre elektronik i sovrummet. Lyssna via podcaster eller soundcloud. #marthapodden, #vågagiftfritt #kemikaliebantavardagen Giftfri vardag 4/2018

Fem år har passerat sedan klädfabrikskomplexet Rana Plaza i Bangladeshs huvudstad Dhaka rasade samman. Martha har träffat några fabriksarbetande kvinnor som överlevde katastrofen.

30 Giftfri vardag – cirkeln är sluten Marthas kåsör skriver om hur skadliga ämnen som vi i dag finner riktigt skrämmande tidigare fick figurera fritt i tidningsspalterna.

Så håller vi rumsrent hemma Skadliga kemikalier kan finnas i de mest vardagliga varor som möbler, byggmaterial och matförpackningar, säger Ila Nordman som vill inspirera människor till att leva hälsosammare och miljövänligare. Text Pamela Friström Foto Johannes Tervo

ag tycker att obehandlat trä, bambu, jute och linne är vackert. Det är enklare att inreda med trygga naturmaterial när man samtidigt tycker att de är snygga, säger Ila Nordman med ett skratt. Nordman är föreläsare och influencer bakom bloggen Morotsliv där hon skriver om hälsa och hållbarhet. ‒ Vi lever i ett samhälle som är oerhört trend- och konsumtionsfixerat, och folk spenderar jättemycket pengar på hem och inredning. Jag säger inte att jag själv skulle vara immun mot trender, men slitoch-släng-livsstilen är varken hälsosam eller miljövänlig.

LETA PÅ LOPPIS Nordman flyttade i våras till Stockholm från Pörtom i Österbotten. Till den nya lägenheten hade hon med sig ett lass gamla möbler från Finland. När

hon behövde en ny balkongmatta letade hon först på loppmarknader. ‒ Behöver man någonting nytt ska man satsa på naturmaterial, med så lite kemikalier som möjligt. Det gäller både möbler och kläder. Leta först på loppmarknader eller tillverka själv. Extra bra är det om man hittar produkter som är ekologiska eller miljömärkta, säger Nordman. Ila Nordman föreläser ofta om kemikalier i hemmet och hur man kan minimera användningen av skadliga kemikalier i vardagen. I många fall finns det allergiframkallande, cancerframkallande och hormonstörande ämnen i den vanliga inomhusmiljön. ‒ Hemmet är den miljö som vi kan påverka allra mest. Dessutom tillbringar vi väldigt mycket tid i hemmet, minst halva dygnet, ofta mer, och därför lönar det sig att satsa på att kemikaliebanta just hemma, påpekar Nordman.

Hon nämner till exempel högfluorerade ämnen som kan finnas i nonstick-beläggningen på stekpannan, bisfenoler som kan finnas i kvitton och konservburkar, ftalater som används som mjukgörare i plast samt bromerade flamskyddsmedel som kan finnas i skumgummi, textilier och hemelektronik.

I LÅNGA TIDER Många skadliga kemikalier är i dag förbjudna inom EU, men finns fortfarande kvar i importerade varor och i äldre föremål i hemmen. En del ämnen är tillåtna upp till vissa gränsvärden, medan andra inte alls är reglerade. ‒ Det är ofta fråga om väldigt låga halter, men de kan göra skada när vi utsätts för dem under en lång tid, säger Nordman. I dag talas det mycket om den så kallade cocktaileffekten, det vill säga hur olika kemikalier samverkar i produkter, naturen eller våra kroppar. ‒ När kemikalier testas, testas de en och en. Problemet är att vi inte utsätts för kemikalier en och en. Bara under din morgontoalett utsätts du för kanske upp till 300 olika kemikalier, under frukosten tillkommer ytterligare en hel hop, och så fortsätter det hela dagen. Det är väldigt svårt att undersöka hur kemikalier påverkar varandra när de kombineras, och därför anser jag att det säkraste vi kan göra är att minimera användningen av dem, säger Nordman. PLASTBANTA I KÖKET Börja i köket, föreslår Nordman. Plast och värme hör inte ihop. Många av de

Giftfri vardag 4/2018

CECILIA ”ILA” NORDMAN

Det var efter att ha varit utbränd som Ila Nordman blev intresserad av en mer hälsosam och hållbar livsstil.

Ålder: 37 år. Familj: Sambon Robin. Bor: I en hyrestrea i Kista, Stockholm. Jobbar som: Influencer, bloggare, föreläsare, författare (en bok är på väg). Det här vet Google inte om mig: ‒ Jag har berättat ganska mycket om mig själv i bloggen, men det mina läsare kanske ännu inte vet är att jag har haft många husdjur och att tamråttan är en favorit. Bloggar på: morotsliv.com

plastkärl och -redskap som används i matlagningen avger kemikalier när de värms upp. Riskerna är inte lika stora när det gäller hantering av livsmedel i rumstemperatur eller kyla. ‒ Jag tycker att köket är det viktigaste rummet när det gäller att rensa bort plast. All plast är inte farlig, men det kan vara klokt att se över köksredskapen i plast som värms upp. Det finns många väldigt bra alternativ till plast, säger Nordman och nämner rostfritt stål, bambu, porslin, glas eller trä. ‒ När träsleven väl har gjort sitt är det bara att bränna upp den, eller lägga den i sandlådan, så att barnen kan leka med den, säger hon. Våga också göra dig av med nonstickpannan av teflon, uppmanar Nordman. ‒ En gjutjärnspanna är säkrare, och den blir bara bättre ju äldre den blir. Dessutom håller samma panna i generationer.

KÄNSLIGHET FÖR KEMIKALIER När man väl kommit i gång, kan man fortsätta i barnkammaren, säger Nordman. Barn är mycket mer känsliga för kemikalier än vuxna. ‒ Plocka bort leksaker som luktar mycket plast, de innehåller troligen ftalater. Välj i stället ekologiska eller miljömärkta leksaker, eller åtminstone leksaker producerade inom EU. Den som vill kan också gå på kurs och tillverka egna leksaker i trä eller sy dockor. När man skaffar ny säng och sängtillbehör kan det vara klokt att välja en ekologisk madrass, och välja sängkläder i naturmaterial, framhåller Nordman. ‒ Jag tycker att man helst ska undvika skumgummi. Gamla skumgummimadrasser kan ha alla möjliga konstigheter i sig. Detsamma gäller kuddar och täcken med syntetmaterial som stoppning. Vi ligger ju och andas i kudden varje natt. Nordman framhåller att det är viktigt att vi som konsumenter ifrågasätter och tar reda på om vad det är som säljs till oss i butiken. ‒ Man kan ju tycka att det är myndigheternas ansvar att se till att det säljs trygga produkter. Problemet är att lagstiftningen 6

går väldigt långsamt framåt och nya kemikalier tillkommer hela tiden. EU:s nya kemikalieförordning är okej, men den behöver också hela tiden uppdateras. ‒ Vi kan påverka med våra köpval. Sätter vi pengar på kvalitet, tillverkas det mera kvalitet. Sätter vi pengar på billigt skräp, tillverkas det mera billigt skräp, säger Nordman. Städningen då? ‒ När man ser på reklamen för rengöringsmedel tror man att det ska behöva finnas ett ämne för varje fläck, material och rum. Att de orkar! skrattar Ila Nordman. Egentligen behövs bara tre saker för att ekostäda, förklarar hon, nämligen matsoda för sura fläckar, ättika för basiska fläckar och om man vill kalka av vattenkokaren eller duschväggen, samt tallsåpa eller ett ekologiskt diskmedel som löser fett. ‒ Mina kläder tvättar jag med tvätt-

nötter och på fläckarna använder jag galltvål som är den överlägset bästa fläckborttagaren. Vill jag ha väldoft, droppar jag lite eterisk olja i sköljmedelsfacket. ‒ När du nästa gång går in i en butik och kommer till hyllan med färgglada flaskor med rengöringsmedel, gå förbi den! Det är en hylla till vilken vi egentligen inte någonsin behöver gå, säger Nordman.

Ila tipsar! Börja kemikaliebanta med positiva känslor. Starta med det som känns mest intressant och inspirerande för dig. När du köper nytt, tänk naturmaterial. Satsa på grönväxter. De hjälper till att rena luften från kemikalier och fungerar som luftfuktare. Har du inte gröna fingrar kan du välja till exempel svärmorstunga eller någon annan växt med vaxartade blad som tål att glömmas bort emellanåt. Hitta en fungerande lösning för hur du tvättar dina kläder. Tänk på att tvätt- och sköljmedlet blir kvar i de klädesplagg som du bär närmast kroppen. Tvättnötter är ett bra alternativ ‒ slopa sköljmedlet.

Giftfri vardag 4/2018

miljötipset

Rivstarta hösten med rena frukter!

Foto Karin Lindroos

Vilka frukter ska vi äta? Vi har tagit fram en lista på värstingarna, det vill säga de mest besprutade frukterna på marknaden.

Vindruvor: Vindruvor har visat sig innehålla flest rester av bekämpningsmedel. Flera av de ämnen som används går inte att skölja bort, eftersom de finns inuti frukten. I ett EU-stickprov hittade man till exempel 26 olika kemiska bekämpningsmedel i en klase vindruvor. Rester finns även i russin och vin. Köp alltså ekologiska vindruvor eller sådana som är odlade i växthus i Finland. Ät och njut – de är fantastiskt goda! Citrusfrukter: Vi använder citroner i många maträtter och äter citrusfrukter som mellanmål. Nästan alla, cirka 95 procent, innehåller rester av bekämpningsmedel. Det mesta i sitter skalet, men finns även i fruktköttet. Så om du använder citrusskal i bakning eller matlagning, köp helst ekologiskt odlade frukter. Banan: Odling av banan är ett stort problem för miljön och för odlarna, som utsätts för parakvat, ett av världens farligaste ogräsmedel. Det är förbjudet i Finland och i EU, men eftersom bananer inte odGiftfri vardag 4/2018

las inom EU:s gränser, får vi in förbjudna ämnen via import. Äpple: Ta vara på de äpplen som finns i din närregion. På hösten kan du ta göra äppelmust av dem och sedan njuta av höstens skörd även under andra tider på året. Får du inte tag i lokala äpplen, välj gärna ekologiska äpplen. De flesta konventionellt odlade äpplena har rester av bekämpningsmedel i sig. Ju längre söderut i Europa man kommer, desto större mängder bekämpningsmedel används. Ett annat sätt att få i sig de livsviktiga vitaminerna är att byta ut de utländska frukterna mot det som växer i Finland. Äter man uppemot två deciliter inhemska bär varje dag, får man i sig vitaminer och fibrer motsvarande dem som finns i frukt. Många vitaminer fungerar som antioxidanter och är kopplade till färger, därför är det viktigt att dagligdags äta många färger vad gäller frukt, bär och grönsaker.

Alla regnbågens färger får gärna finnas med på dagsmenyn. Anita Storm, ekologirådgivare

LILLA CHECKLISTAN FÖR FRUKT välj ekologiskt tänk transportsnålt ät frukter med många olika färger prioritera lokalt producerat

TÄNK PÅ ATT ... Det mesta av de viktiga näringsämnena och fibrerna sitter i fruktskalet, men där sitter också rester av eventuella bekämpningsmedel. Skalar du frukten, går du dock miste om många fördelar. Så skölj i stället de konventionellt odlade frukterna (och även de ekologiska! reds anm.) ordentligt innan du äter dem. Enligt livsmedelssäkerhetsverket Evira får du då bort ungefär 30–40 procent av resterna i skalet.

7 dagar utan skadliga kemikalier

Med äggula och honung i håret samt ringblomssalva på benen berättar Marthaförbundets verksamhetsledare Annika Jansson om sin kemikaliebantning. I våras antog hon nämligen en utmaning i radioprogrammet "Efter nio" – att leva helt utan kemikalier i en vecka. Text Maria Wasström Foto Karin Lindroos

ag hade trott att man inte kan leva utan kemikalier, utbrister Annika Jansson, halvvägs inne i sin kemikaliefria vecka. I dag vet hon att det faktiskt går riktigt bra att leva utan största delen av de kemikalier som hon tidigare tog för givna. Nolltolerans är inte helt enkelt att uppnå, men en stor del av de kemikalier vi omger oss med dagligen går faktiskt att undvika utan större svårigheter. Annika dokumenterade sin kemikaliefria vecka genom videoinslag där hon bland annat rörde ihop sitt eget schampo av äggula och honung. Till sin egen förvåning insåg hon att håret blev både rent, mjukt och behagligt, trots att hon inte använde balsam. Det hårskum hon

brukade använda för att minska på elektriciteten behövdes inte heller.

AHA-UPPLEVELSER En stor del av den dagliga kemikalieanvändningen i hemmet består av hygienartiklar och tvättmedel. – Jag har börjat använda tvättnötter i tvättmaskinen i stället för kemikaliebaserade tvättmedel. Nötterna funkar riktigt bra, säger Annika och passar på att tipsa om att knepiga fläckar försvinner med galltvål. Det butiksköpta sköljmedlet kan man med fördel ersätta med ättika. Annika sprudlar av entusiasm där hon sitter vid sitt köksbord och berättar om alla de nya insikter som hon har fått under bara några dagar. Hon bjuder på egenhändigt gjort kombucha (fermenterat te, reds anm.) som ska hålla tarmfloran i skick. Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm har bidragit med praktiska råd och på bordet framför sig har Annika travar med böcker som har inspirerat henne och gett henne nyttiga tips. – Det svåraste hittills har varit att hitta en lämplig ersättning för diskmaskinsmedlet. Tills nu har jag använt en blandning av Fairy, bikarbonat och salt, men det är lite svårt att få alla i familjen att gå med på att själva stå och röra ihop diskmaskinsmedel, skrattar Annika.

BRETT SORTIMENT

Ägg i håret gör det lent och mjukt. 8

För att kemikaliebantningen ska bli ett bestående inslag i vardagen är det viktigt att den fungerar i praktiken. Vill man in-

te göra egna blandningar av tvättmedel eller kosmetika, finns det specialaffärer med ett ganska brett sortiment av naturkosmetik och miljövänliga tvättmedel, tipsar Annika. – Jag har också börjat använda mindre makeup och märkt att det går alldeles utmärkt, säger hon glatt. En ekologisk mascara har svärtat hennes ögonfransar, men i övrigt är det naturlig skönhet som gäller. Att färga håret är däremot en vana som Annika har svårt att ge upp. Härnäst skulle det alltså gälla att hitta ekologiska alternativ till de kemikaliebaserade hårfärgerna. Hudkräm har hon däremot tillverkat själv med benägen hjälp av Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm. Av ringblomsolja och bivax fick hon till en effektiv salva mot torr och fnasig hud. – Ringblomssalvan är väldigt fet och i början kändes det ovant att använda den, men jag har märkt att jag klarar mig bra också med mindre mängder.

MED NYA ÖGON Hela projektet med kemikaliebantning har fått Annika att se på sitt hem och sin omgivning med nya ögon. Det gäller inte enbart kemikalier, utan också om att se över det man konsumerar och äter. – Vi borde bli bättre på att fråga om varornas ursprung. De krav som ställs på finländska livsmedel är strängare än i många andra länder, så jag litar på inhemska livsmedel, säger Annika och konstaterar att det finns en hel del att tänka på också beträffande själva matlagningen. Giftfri vardag 4/2018

Så undviker du gifter i vardagen

RIN GB

ÄT

Gör medvetna val Köp inhemskt Minska mängden plast i vardagen Städa giftfritt Städa ofta Undvik parfymer

LO MSSALVA

T N ÖT TER

NU N G

NAT

U R L I G D EOD

A OR

) N T ( A LUN ST E N

O LO G ISK

U GG

TANDKR ÄM

genuina smaker 3/2018

M A S C AR A

LO E KO

K GIS

Vispa äggula och honung och du har ett naturligt schampo för eget bruk.

– Jag hade till exempel inte insett hur mycket plast vi har i köket, allt från skärbrädor till svarta stekspadar som avger farliga ämnen vid uppvärmning. Sedan hon började arbeta på Marthaförbundet har Annika också mer än tidigare fått upp ögonen för allehanda enkla och praktiska knep som gör det lätt att minska miljöbelastningen. – Varför använda plastfolie på salladsskålen i kylskåpet när det går lika lätt att lägga en tallrik över skålen? frågar sig Annika. Att ha olika rengöringsmedel för badrum, kök och andra rum är egentligen helt onödigt. Man klarar sig riktigt bra med citron, ättika och bikarbonat, har Annika märkt.

LÄTT ATT GÖRA RÄTT Kemikaliebantningen har framför allt fört med sig att Annika har lärt sig mycket nytt och inspirerats till att lära sig ännu mer. – Speciellt intressant är det att inse hur lätt det egentligen är att undvika kemikalier. Hon har också noterat att det finns

Lilla kemikalielexikonet Kemikalier är ämnen som används industriellt och kommersiellt . De är inte avsedda att intas som föda. Det betyder till exempel att den ättika som används i ett privat hushåll till inläggning inte per definition är en kemikalie. Men om den används mot betalning är den det. (Svenska kemistsamfundets nomenklaturutskott 2001) Enligt Svenska Akademiens ordbok måste en kemikalie framställas på ”kemisk väg”, medan Nationalencyklopedin menar att en kemikalie framför allt framställs i laboratorier och industrier, distinktioner som inte görs av Svenska Kemistsamfundet.

många fina produkter som är skonsammare mot miljön än de vi nästan slentrianmässigt använder. Livet handlar hela tiden om att göra val. Hur lätt är det inte att byta den flytande tvålen mot en miljövänligare fast tvål? Den ekologiska tandkrämen hon införskaffade var det däremot inte helt lätt att vänja sig vid. – Jag fick också rådet att gurgla med kallpressat kokosfett, säger Annika och låter smått förskräckt vid tanken. Hon upplever att många av de insikter som hon har fått under veckan kommer att sätta bestående spår i familjens vardag. Hon har samlat på sig kunskap om kemikalier och mikroplaster, och framför allt börjat fundera mer noggrant över sina egna val. – Disktrasorna ska definitivt ersättas med trasor av lingarn som håller länge utan att bli äckliga. Och klorin kommer aldrig mera in i vårt hus, skrattar Annika. – Egentligen borde vi ju lära oss att in-

te tvätta allting hela tiden. Ofta räcker det med att vädra kläderna, till exempel. Och toaletten klarar sig bra utan kemikaliesprängda luftfräschare i plast.

REALISM I VARDAGEN När det gäller konsumtionen i vardagen måste man förstås vara realist och väga för och emot: Vilka val vill jag göra? Vad är praktiskt möjligt i mitt hushåll? – De kemikalier som man kan undvika, lönar det sig att avstå ifrån. Vi får ändå i oss så mycket dolda kemikalier att det lönar sig att göra det man kan, säger Annika. Hon påpekar att Marthaförbundet har en viktig uppgift som informationsspridare även i dessa frågor. – Själv vill jag försöka påverka i det som jag är medveten om. Utöver det finns det så mycket jag ännu är lyckligt omedveten om, säger Annika och tar den sista klunken kombucha.

Visste du att ... Det finns nödvändiga kemikalier som hjälper oss, men vi borde minska den sammantagna mängden kemikalier som vi utsätts för, eftersom de tillsammans kan ställa till det i vår kropp. Den kunskap som finns om olika kemikaliers effekter baserar sig på studier av en kemikalie i taget. När olika kemikalier blandas kan deras effekt föränd-

ras, detta kallas för cocktaileffekten. Kemikalier kan ha samma eller motsatt effekt, så att de antingen förstärker eller försvagar varandra. En kemikalie kan också påverka hur en annan kemikalie tas upp, fördelas eller elimineras i kroppen. De negativa effekterna kan då adderas och därmed ytterligare förstärka den giftiga effekten.

Giftfri vardag 4/2018

böcker

Mindre gifter med medvetna val Text Cia Hemming

n omfattande guide och informativ inspirationskälla till ett mer miljövänligt liv utan onödiga tillsatser och farliga gifter. Så kan man enklast summera Martina Johanssons och Fanny Lindkvists bok Giftfri – ett rent liv utan tillsatser, som kom ut i början av året. Boken som består av nitton kapitel är fullspäckad med hederliga husmorsknep, tidsenliga tillvägagångssätt och resultatet av författarnas egna experiment. Det är kort, koncist, förklarande och lättfattligt. Boken vänder sig till både nybörjare och längre hunna och är upplagd som en hushållsmanual, där man enkelt kan bläddra sig fram till olika ämnesområden. För det här är inte en bok som behöver läsas från pärm till pärm, utan mer en som erbjuder läsaren att plocka fram de specifika pärlor hen är i behov av för stunden. ”Se boken som ett maxat smörgåsbord med våra bästa tips och råd på de flesta av livets olika områden”, skriver författarna i inledningen.

INSPIRATÖRER OCH BLOGGARE Martina Johansson är utbildad civilingenjör inom medicinsk bioteknik och biofysik vid Chalmers tekniska högskola. Hon har tidigare gett ut flera böcker om hälsa och hormoner samt driver sedan tio år tillbaka en aktiv och välbesökt blogg med tonvikt på biohacking, ketogen kost och

klaringar på hur olika miljömärkningar ser ut och vad de innebär.

NATURLIGA ALTERNATIV

Johansson, Martina och Lindkvist, Fanny: Giftfri. Ett rent liv utan tillsatser. Bokförlaget Forum 2018, 272 s. ISBN: 978-91-37-14978-3

livsstilsoptimering. Enligt egen utsago är hon en renodlad nörd som gillar att gräva ner sig i vetenskapliga detaljer och artiklar. Medan Fanny Lindkvist, licensierad kostrådgivare inom lågkolhydratkost och uppvuxen på landsbygden, säger sig vara den praktiska av de två som snarare ser till resultatet än till varför något fungerar. Även Fanny driver en blogg inom sitt gebit och är väldigt aktiv på sociala medier. Med miljön och personligt välbefinnande i fokus tar sig författarna an hela paletten i sin gemensamma bok: från städning, hygien, kost och kroppsvård till trädgård, växter, djur och barn varvat med sopor, resor och kosttillskott. Och i slutet finns ett tillsatslexikon samt klargörande för-

Det är ett väldigt brett spektrum av ämnesområden, och att lyfta fram enskilda kapitel vore att göra de övriga orättvisa, eftersom alla tillför sitt till den omfattande kompott som en strävan efter en mer giftfri vardag innebär. Läsaren får i alla fall förklarat för sig vilka skadliga komponenter olika produkter består av och vilken inverkan de har på vår kropp, hälsa och miljö, varpå renare och naturligare alternativ föreslås. Ofta kan vi tillverka egna naturliga produkter av några enkla råvaror för hälsa, hygien och ett rent hem. Därmed kan vi också dra ner på den negativa inverkan vår vardag har på vårt välmående och på vår miljö, om det så handlar om vad vi äter, vad vi smörjer på vår hud, hur vi tvättar våra kläder eller med vilket fortskaffningsmedel vi tar oss fram. Själv blir jag både glad och tacksam över att någon har bemödat sig att koka ner essensen av så mycket fakta och information till enkla tips och råd som är lätta att ta till sig så länge den goda viljan finns. Att leva giftfritt, rent och naturligt utan tillsatser är eftersträvansvärt, men inte alltid lätt. Men medvetna val, där vi tar miljö och hälsa i beaktande, gör att vi kommer en bra bit på väg.

RÖSTA OCH VINN EN VAS! VAR MED OCH UTVECKLA tid-

ningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthablade t @mar t ha.f i s e nas t 30.10.2018. Du kan även sän-

Giftfri vardag 4/2018

da ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Marthavas”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre vaser av märket Muurla med marthalogon. I förra röstningsomgången fick artikeln Maja drömmer om

ett gott liv med mindre pengar på s. 4 i Martha nr 3/2018 flest röster. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Margaretha Dahl-Hämäläinen, Kimito, Astrid Stenius, Helsingfors, och Kerstin Myrskog, Kronoby. Kökshandduken kommer på posten – grattis!

JOHANNA BACK-HANNUS

Ålder: 36 år. Född och uppvuxen: I Rimal, Korsholm. Bor: I Närpes. Familj: Maken Anders, Alexander, 15, Evelina, 13, Olivia, 7, och Aaron, 5. Utbildning: Sömmerska. Yrke: Tomatodlare. Favoritgrönsak: Paprika. Livsfilosofi: Lita på din magkänsla och gå din egen väg. Brinner för: Att planera, organisera, effektivera. Intressen: Familjen. Drömmer om: Mera ledig tid. Njuter av: Tystnaden på kvällen.

Pressat läge i tuff bransch Förra sommaren rasade producentpriset på växthusodlade tomater och många odlare har tvingats genomleva ett kämpigt arbetsår. Martha pejlade stämningarna med tomatodlare Johanna Back-Hannus i Närpes. Text Cia Hemming Foto Hanna Hägglund

Giftfri vardag 4/2018

et är många långa gångar med tomatplantor på raka led som möter en när man kommer in i paret Back-Hannus sammanlagt 6 000 kvadratmeter stora och 120 meter långa växthus. Var och en av de 26 gångarna resulterar i 20 000 till 25 000 handplockade körsbärstomater tre gånger i veckan under säsong. Det säger sig självt att det krävs både tålamod och uthållighet att jobba här. Växthusjobb kan lätt kännas ändlöst, tröstlöst och monotont. Lägg sedan till hög luftfuktighet och en medeltemperatur om cirka plus 25 grader, så klarnar bilden ännu mer. – Du ska ha nerver av stål! säger tomatodlare Johanna Back-Hannus.

SLITSAMT ARBETE Allt växthusarbete går förstås inte ut på att plocka tomat och avlägsna blad. En stor del av arbetet sker uppe på höga kärror bland topparna, där det är ännu varmare. Plantorna växer fort och ska både lindas och fällas ner med jämna mellanrum, arbetsmoment som är extra tunga för axlar, nacke och rygg. Säsongen pågår fulltid från april till september, och största delen av de växthusanställda kommer från utlandet. Numera måste arbetstillståndet vara beviljat innan de kommer till Finland, något som gör processen mer komplicerad. Många som söker växthusjobb vet heller inte vad

Körsbärstomaterna är konventionellt odlade med biologisk bekämpning. Giftfri vardag 4/2018

Växthuset är 120 meter långt, det finns 26 gångar och i varje gång plockas 20 000 till 25 000 tomater tre gånger i veckan.

de ger sig in i, och är inte lämpade för det. Johanna och Anders har i år fem till sju anställda, alla nya för säsongen. – Tidigare år har vi haft många jobbsökande, men i år endast ett tjugotal, säger Johanna. Vi har haft det jättekämpigt och i maj gjorde vi 80 timmars veckor. Det är först nu – i slutet av juli – som vi börjar ha läget under kontroll. Att anställa folk är en knepig ekvation då arbetet är säsongsbetonat. Odlarna behöver främst hjälp med plockningen tre dagar i veckan, medan anställda vill ha bra lön och arbeta heltid.

LÄRORIK BARNDOM Johanna är själv uppvuxen på en mjölkgård i Rimal, Korsholm, och hade där en barndom som hon upplevde som både bra och lärorik. Hennes pappa gav ibland barnen ansvar för att utföra en uppgift som de fick betalt för. – Det var mångsidigt och jag fick vara med om allt från att bygga, fixa betong, ta hand om kor och kalvar till att jobba i jordgubbslandet, säger hon. Det gav en bred erfarenhet. – Min pappa tycker att man ska vara självförsörjande, och det har jag gett vidare till mina barn, fortsätter hon. Det är viktigt att de vet var maten kommer ifrån. Anders och Johanna har fyra barn mellan fem och femton, men trots fyra födslar har Johanna aldrig varit mammaledig. Vardagen som mor och företagare vävs samman

och barnen har som små tillbringat mycket tid i växthuset och trivts bra med det. I dag sommarjobbar den äldre sonen i växthuset, medan den äldre dottern sköter hushållet och tar hand om lillasyster.

BÄTTRE KVALITET Hög kvalitet och god smak är vad Johanna och Anders eftersträvar och därför packar de själva sina grönsaker. Då vet de med säkerhet att tomaterna packas samma dag de plockas och att en del av skörden slipper bli dålig och kasseras för att den legat alltför många dagar i ett packeri och väntat. Och frågar du Johanna är massproduktion detsamma som låg kvalitet. – I ett familjeföretag finns tid att varje dag se efter hur plantorna mår, och när skadedjur upptäcks kan vi genast agera, säger hon. Hon gillar heller inte att dagens odlare måste nischa sig och sälja sig själva i betydligt större utsträckning än tidigare, då det räckte bra med att bara vara en produktiv odlare. De nya omständigheterna gör att odlarna pantar på sina planer och gör dem till hemligheter, vilket resulterar i att de i slutändan inte drar åt samma håll. – Jag kan sakna gemenskapen och tycker att det är synd att vi ser varandra som konkurrenter i stället för som kolleger, säger hon. Men så är det. Det har blivit en väldigt pressad bransch.

TUNGT ÅR 2017 var ett tungt år för Johanna. Producentpriserna var låga under lång tid och när hösten kom drabbades hon av två smärtsamma diskbråck. 13

”I ett familjeföretag finns tid att varje dag se efter hur plantorna mår, och när skadedjur upptäcks kan vi genast agera.” – När man driver ett familjeföretag har man inte råd att göra misstag, säger hon. Allt hänger på en själv och om hälsan sviktar får den andra dra hela lasset. I dag känns det bättre. Motivationen har återvänt och hälsan är på god väg. Försommarens priser har varit någorlunda, även om de sjönk efter midsommar, som de gör varje år. – Vi gör det bästa av situationen, men dåligt är det, säger Johanna. Jag kan inte påverka priserna, så dem orkar jag inte grubbla över. Vad jag kan påverka är mina utgifter som att kanske anställa färre arbetare och arbeta mer själv. Växthusarbete sliter på kroppen och efter aderton år börjar det hårda arbetet ta ut sin rätt. – Det känns lite tudelat just nu. Både bra och dåligt.

DYRBAR TID Diskbråcken har i alla fall lärt Johanna att prioritera, att lyssna på kroppen och att anpassa situationen till det hon klarar av. – Min tid är väldigt viktig och väldigt dyrbar, konstaterar hon. Jag värdesätter den högt och väljer själv vad jag gör med den. Största delen går till mitt arbete. För att lätta på arbetsbördan har hon i år valt att inte medverka i den lokala rekoringen då det är föga lukrativt. – Jag har heller inte varit lika noga med att rensa ogräs och tvätta fönster som förr. Att bli tomatodlare i Närpes är inget Johanna eftersträvat, men så blev det efter att hon valde att bosätta sig med Anders i hans hemtrakter, i stället för att utbilda sig till artesan i Åbo. Maken hade redan då en fot i växthusbranschen, även om han i huvudsak arbetade som byggare och Johanna fick jobb som butiksbiträde. – Att sitta i en butik var det värsta jobbet någonsin för mig, och jag ville heller inte bli egenföretagare då jag såg hur mycket arbete som låg bakom, säger hon. Men livet blir inte alltid som man tänkt sig. 14

Fyrabarnsmor och företagare. Johanna Back-Hannus tillsammans med maken Anders och barnen Evelina och Alexander, Olivia och Aaron.

Då all fritid gick åt till växthusjobbet och paret plöjde ner mycket pengar i verksamheten, insåg de snart att de måste välja, de sade upp sig från sin respektive tjänst för att satsa helhjärtat på odlingen och efter tio år i hyrda växthus byggde de sedan eget för fem år sedan.

STOR MELLANSKILLNAD Matpriserna kommenterar Johanna överlag med att bra livsmedel måste få kosta. – Vi som producerar mat får en alltför liten andel av priset! Konsumenten betalar för mycket för en vara i affären i förhållande till vad producenten får. Mellanskillnaden är alltför stor!

Sina egna matkostnader håller familjen nere genom att veckohandla och fixa storkok som portioneras ut över veckans vardagar. Hos Back-Hannus görs maten alltid från grunden och Johanna kan knappt stava till halvfabrikat. Det är klara regler och barnen får inte äta godis innan de fyll tre, och efter det enbart på lördagar. På kaffebordet finns varken kakor eller bullar, lemonad finns aldrig i kylen och när Johanna bakar så bakar hon utan socker. – Vi har alltid varit den där familjen som är lite ”kokko” och som har sockerfria barnkalas, säger hon. Men barnen har ändå trivts. – Som mamma måste jag föregå med gott exempel och det är mitt jobb att lära barnen rätta värderingar, avslutar Johanna. Giftfri vardag 4/2018

! tt o g t a m o T

PASTA MED UGNSROSTADE KÖRSBÄRSTOMATER OCH MOZZARELLA (2 portioner) • 500 g (ca 30 st.) körsbärstomater • 2 msk torkade örter (ex. oregano, timjan, persilja, rosmarin, libbsticka) • 1–2 klyftor vitlök • 0,75 dl olivolja • 1 paket (125 g) mozzarella (gärna bufala) • 2 nypor flingsalt • färsk basilika • svartpeppar • valfri pasta (250 g färskpasta/200 g torr)

1. Klyv tomaterna på mitten och lägg dem i en ugnsform med snittytan uppåt. 2. Blanda de torkade örterna och saltet i oljan, riv i vitlöken. Ringla olja över tomaterna och rosta dem i ugnen i 225 grader i cirka 15 minuter. 3. Koka under tiden pastan enligt anvisningarna på förpackningen. 4. Lägg upp pastan och skeda över tomaterna och spadet. 5. Riv över mozzarella, färsk basilika och smaksätt med lite svartpeppar. Ringla över mer olivolja vid behov.

Giftfri vardag 4/2018

PORTUGISISK TOMATSOPPA (4 portioner) • ca 800 g tomater, gärna skållade (färska eller på burk) • 3 gula lökar • 4 vitlöksklyftor • 1 l vatten • 1 grönsaksbuljongtärning • 2 tsk rårörsocker • 1 kruka persilja • 2 lagerblad • 1 tsk salt • mald svartpeppar • 4 ägg

9. Så här långt kan du förbereda soppan, exempelvis dagen innan servering, eller frysa in den. En stund före servering, knäck försiktigt i äggen separat för sig och låt småkoka tills äggen är lagom pocherade (5–10 minuter). Garnera med persiljeblad och servera med ett gott bröd till. Ät och njut! Recept Hanna Hägglund

6. Skala och hacka löken grovt. Skala och hacka vitlöken. Finhacka persiljestjälkarna, lägg bladen åt sidan. Om du använder färska tomater, hacka dem grovt. 7. Fräs löken och persiljestjälkarna mjuka i olja utan att de får färg. Strö över sockret och låt det smälta in. Slå på tomaterna och låt puttra tills tomaterna har kokat sönder. Tryck sönder tomatbitarna med en slev vid behov. 8. Häll på vattnet, en buljongtärning och lagerbladen, låt koka tills soppan har fått en jämn konsistens. Salta och peppra. Ju längre soppan får koka, desto fylligare blir smaken. 15

matbiten

Middagsmaten ska gå snabbt att fixa till, vara lätt att tillreda och passa hela familjen. Vi inleder hösten med att bjuda på enkel, grön och god vardagsmat. Recept Anton Häggman Foto Catharina Munsterhjelm

A BB

T LA

BÄSTA GRÖNA MAT TIPSEN! Receptmakaren Anton Häggman och fotografen Charlotta Munsterhjelm tipsar Marthas läsare om hur man kan äta mera vegetariskt i vardagen. Köp grönsaker som är i säsong och förenkla på så sätt maten och matlagningen. Fokusera på några få smaker, då blir maten också oftast godare. Våga testa nya kryddblandningar för att maximera smaken i vardagsmaten.

TB R

ÖD

t a m s g a d var

LIN

k s i r a t e g e Snabb v

matbiten

LINSGRYTA (4–6 personer) Tid: 40 minuter

Vegansk Glutenfri

• 2 msk tikka masala-sås • 2 tsk garam masala-kryddblandning • 1 tsk curry • 1 tsk kumminfrön • 1–2 vitlöksklyftor • 1/2 röd chili • 5 morötter • 1 aubergine • 1 knippe färsk broccoli (eller 1 paket fryst) • 2 paket blötlagda förkokta linser (230 g avrunnen vikt per paket) • 1 burk tomatkross (390 g) • 1 burk kokosmjölk (400 ml) • 4 dl vatten • salt enligt smak • 1 msk citronjuice • olja för stekning

1. Häll lite olivolja i en stor kastrull, rör ner alla kryddor förutom saltet, men inklusive tikka masala-såsen. 2. Skala vitlöken och skär den samt chilin i bitar, rör ner i kastrullen. 3. Skär morötterna och auberginen i lagom stora bitar och tillsätt dem i kastrullen. 4. Stek allt i några minuter under omrörning. 5. Häll vatten över grönsakerna, tillsätt broccolin, sänk värmen på plattan och låt allt puttra i cirka 10 minuter, tills broccolin är mjuk. 6. Häll i linserna (häll först av vattnet från burken), kokosmjölken, de krossade tomaterna och citronjuicen. 7. Smaka av och tillsätt salt enligt tycke och smak. Servera grytan med plattbröd. Tips! Ju längre grytan får puttra på låg värme, desto godare blir den, eftersom smakerna utvecklas. Men den är lika läcker även om du inte orkar vänta och vill äta direkt!

SNABBA PLATTBRÖD (6 små bröd) Tid: 10 minuter

Vegansk

• 1 dl vetemjöl • 0,5 dl varmt vatten • 1 tsk bakpulver • 1 tsk curry • 1 tsk kumminfrön • 1 tsk salt

1. Blanda alla torra ingredienser i en skål och tillsätt sedan vattnet. Rör om ordentligt tills du har en lagom torr smet. 2. Dela degen i sex bitar och kavla ut till tunna bröd på ett välmjölat underlag. 3. Stek bröden i en torr stekpanna i cirka 30 sekunder på var sida. Tips! Bästa resultat får du om du gör bröden först och låter degen stå under en kökshandduk samtidigt som du tillreder linsgrytan.

Receptskribenten Anton och fotografen Catharina bloggar om och inspirerar till god vegetarisk vardagsmat på instagram: @cake.and.beans och www.cakeandbeans.com. De har nyligen släppt sin första kokbok ”Din nya vegetariska vardag” och deras favoritkrydda just nu är den indiska kryddblandningen garam masala.

Giftfri vardag 4/2018

ROSTAD KIKÄRTS- OCH GRÖNKÅLSSALLAD

Vegansk Glutenfri

(4 personer) Tid: 20 minuter • 4 stora grönkålsblad • 1 burk blötlagda förkokta kikärter (230 g avrunnen vikt) • 1 tsk garam masala • olja och salt • 1 litet granatäpple • 1/2–1 chili

1. Ställ in ugnen på 160 grader. 2. Riv grönkålsbladen i bitar och placera dem på ena halvan av en ugnsplåt. 3. Ringla över cirka 1 msk olivolja och salta rikligt. 4. På andra sidan av plåten lägger du kikärterna, strö garam masala jämnt över kikärterna och rör om med händerna tills kryddorna täcker ärterna. 5. Rosta i ugnen i cirka 15 minuter. 6. Under tiden kan du förbereda granatäpplet: Skär äpplet itu, vänd det upp och ner ovanför en skål och slå försiktigt på skalet ett par gånger med en träslev tills alla frön faller ner i skålen. 7. När kikärterna och grönkålen är färdigt rostade, lägg dem i en skål och blanda om. 8. Toppa med fröna från granatäpplet och tunt skuren färsk chili. Låt dig väl smaka!

matbiten

VARDAGSFALAFEL (12–16 bollar) Tid: 40 minuter

Vegansk Glutenfri

• 2 burkar blötlagda förkokta kikärter (avrunnen vikt 230 g per burk) • 1 dl mandelmjöl • 1 msk kumminfrön • 1 msk bakpulver • 1 msk olja (solros eller oliv) • 1 msk citronsaft • 1 kvist mynta • salt

1. Sätt ugnen på 200 grader. 2. Häll av vattnet från kikärterna och lägg dem i en stor matberedare. 3. Plocka myntabladen från kvisten och tillsätt dem i matberedaren tillsammans med resten av ingredienserna. 4. Mixa allt på full effekt till en slät smet. (Har du ingen matberedare kan du också använda dig av en stavmixer.) 5. Forma smeten med händerna till 12–16 jämnstora bollar och fördela dem över en bakplåt. 6. Rosta dem i ugn i cirka 20 minuter tills de blir gyllenbruna, vänd dem ibland om du vill. 7. Servera genast med hummus och matvete. Tips! Blanda lite grovhackade nötter och färska örter i ditt matvete för en smakrikare upplevelse!

ÄRTHUMMUS Tid: 5 minuter

Vegansk Glutenfri

• 1 dl gröna ärter • 1 burk blötlagda förkokta kikärter (230 g avrunnen vikt) • 1 näve färsk mynta • 2 msk olivolja • 2 msk vatten • en skvätt citronjuice • 1 tsk fänkålsfrön (grovt krossade i en mortel) • en stor nypa salt

1. Kör alla ingredienser i en matberedare tills du har en slät hummus. Smaka av och tillsätt salt enligt smak.

MASALAHUMMUS Tid: 5 minuter • 1 burk blötlagda förkokta kikärter (230 g avrunnen vikt) • 1,5 msk tikka masala-sås • 1 msk olivolja • 1–2 msk vatten • salt

APELSINKAKA (4 personer) Tid: 20 minuter

Glutenfri

• 5 dl mandelmjöl • 1 msk bakpulver • 1 msk kardemumma • 2 msk honung • 2 msk kokosolja • 2 ägg • 1 apelsin (ekologisk) • en liten nypa salt

1. Sätt ugnen på 180 grader. 2. Blanda alla torra ingredienser i en skål. Tillsätt honung, kokosolja, den färskpressade saften samt det rivna skalet från apelsinen och rör om. 3. I en annan skål, vispa äggen luftiga med en elvisp. Tillsätt äggen in i smeten och vänd försiktigt om allt med en slickepott tills du får en jämn smet. 4. Häll smeten i en oljad bakform (eller täckt med bakplåtspapper) i storleken 15 cm x 24 cm. Grädda kakan i 180 grader i 30 minuter tills ytan är gyllenbrun. 5. Servera med vispad kokosgrädde eller vaniljglass.

1. Mixa alla ingredienser i en matberedare tills du har en slät hummus. Smaka av och salta enligt smak.

Giftfri vardag 4/2018

utblicken

Det måste bli lätt att välja rätt LIVET ÄR EN LÅNG R AD VAL. Varje mor-

Skribenten är journalist, skribent och debuterande författare bosatt i Malmö. Hon läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist som inte lärt sig att dygnet har bara 24 timmar. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

gon stiger vi upp och väljer mellan olika kläder, mellan att ta cykeln eller bilen till jobbet, vilken lunch vi ska äta. I höst är det också valår i Sverige. Den viktigaste frågan för väljarna är – näst efter vård, invandring och skola – miljö och klimat. Det visar en Novus-undersökning från maj, och den frågan har bara blivit viktigare under sommaren som gått. Sverige har präglats av extremhetta, landsomfattande skogsbränder och torka. Svenskarna älskar visserligen alltid att småprata om vädret, men aldrig har så många pratat så mycket om vädret som i sommar. ”Underbart”, har varit den vanligaste kommentaren om det soliga vädret och temperaturen som legat på trettio en stor del av sommaren. Ofta har meningen ändå fortsatt med orden ”men det här är inte normalt”. Miljö- och klimatfrågan är inte längre en abstraktion som vi kan välja att bry oss om eller inte. The empire strikes back, heter Star Wars-filmen från 1980. Om vi inte förändrar vår livsstil kommer vi snart att ha en verklighet som kunde gå under filmtiteln The planet strikes back. Siffror från WWF visar att vi lever som om vi har tillgång till 4,2 jordklot.

VILKA ÄR ”VI”? När man säger ”vi” måste man ändå titta på vilka ”vi” det är man menar. ”Vi” är framför allt männen och den rika västvärlden, enligt Gerd Johnsson-Latham, som i flera decennier arbetat med jämställdhets- och hållbarhetsfrågor i det svenska regeringskansliet. Män har ett betydligt större klimatavtryck än kvinnor, visar hennes studie från 2007. Män kör mer bil, äter mer kött och flyger mer – och planerar dessutom för den här livsstilen, eftersom de är i majoritet bland de beslutsfattare som sköter stadsplanering och infrastruktur. Kvinnor i samma position tenderar att ge tåg- och kollektivtrafiken mer stöd i form av skattemedel, medan männen stöder flyg- och biltrafiken. Ökad jämställdhet gynnar alltså inte bara kvinnorna, utan också klimatet. Generellt sett tycker jag ändå att klimatkampen i alltför hög grad fokuserar på individen – om det så gäller män, kvinnor eller något däremellan. ”Jag stannar på marken”, hette en kampanj i våras där flera mer eller mindre kända svenskar tog avstånd från flygresor och lovade att välja tåg före flyg och Giftfri vardag 4/2018

inrikes- före utrikesresor. Sådana här initiativ är såklart viktiga och individen spelar en roll, men politiken och näringslivet spelar en större roll. Det är viktigt att alla tar sitt ansvar, men det är viktigast att politikerna och de globala företagen tar sitt ansvar. Det hjälper inte att några individer väljer att inte flyga om beslutsfattarna fortsätter utveckla inrikes-flygtrafiken, som i Sverige. Det hjälper inte att några personer väljer tåg, om man fortsätter bygga motorvägar som främst gynnar privatbilister. Det måste vara lätt att välja rätt. Det borde alltid vara billigare att välja tåg i stället för flyg. Det borde alltid gå att välja goda och näringsrika vegetariska rätter på restaurangerna. Det borde alltid finnas trygga cykelvägar och ett välfungerande buss- och tunnelbanenät. Man kan inte kräva att individen tar ansvar om man inte lagstiftar så att det blir lätt att leva hållbart. Människor är inte villiga att ge ifrån sig sina privilegier (se bara på männen i det patriarkala samhället) och detsamma gäller bekvämlighet. För att vi ska välja att leva mer miljövänligt måste vi erbjudas bekväma lösningar, och så ser det inte ut i dag.

Ö AV PLAST Ett exempel är plasten. Jag var femton när jag för första gången hörde om den enorma ö av plast – stor som delstaten Texas – som flöt omkring i Stilla havet. Ön består av plast som slängts på marken och flutit ut i havet, och som där blir en dödsfälla för många djur. Men trots att vi länge känt till problemet, är det först i dag som EU-kommissionen vill förbjuda plastprodukter såsom tops, bestick, tallrikar och sugrör. Och det var så sent som förra året som butiker måste börja ta betalt för plastpåsar. Det är svårt att leva ett plast- och kemikaliefritt liv så länge vi inte ges något alternativ. Jag skulle gärna ta med mig glasburkar och handla i förpackningsfria butiker där all mat säljs i lösvikt, om sådana fanns. I Malmö finns en – Sveriges första – men den ligger långt borta och är dyr. Jag skulle gärna handla mer naturligt schampo, deodorant och parfym – om sådana var lättare att hitta. Nästa gång jag går in i en matbutik där varje enskild paprika är förpackad i plast, kommer jag att ställa krav. Jag kommer att göra min plikt som konsument och be om ett mer hållbart utbud, med hotet att jag annars handlar någon annanstans. Jag önskar bara att de där ”någon annanstans” fanns lite varstans. Text Heidi Hakala 19

Konsten att bygga ett hållbart hus Ett husbygge är en process fylld av små och stora val. Jonathan och Sini Hemming valde att fokusera på miljön och på sin egen hälsa, därför stod det redan från början klart att de skulle bygga sitt nya hem utan att slita på miljön. Text och foto Johanna Granlund

å en backe i Solf i Korsholm står Jonathan och Sini Hemmings nya hem. Det är ett rödmålat hus med traditionellt utseende, kilstenssockel, spröjsade fönster och – vänta nu – ett yttertak av brädor! Trots att huset från utsidan kunde tas för att vara sekelgammalt, är det alldeles nytt, faktiskt inte ens färdigt i skrivande stund. Paret Hemming bygger själva huset från grunden och har genomgående valt hållbara lösningar, vilka många gånger avviker 20

från standardförfarandet i byggbranschen. – Vi valde att bygga så här för att få bo i ett friskt hus. Energisnålhet och förnybara energikällor har vi också prioriterat, berättar Jonathan Hemming.

FÖREBYGGER FUKTSKADOR Jonathan Hemming har själv ett eget företag inom byggbranschen. Det var därför inte ett stort steg för honom att bygga ett eget hus. Han har erfarenhet av både konventionellt och alternativt byggande, och

vet vilka lösningar han har velat undvika, alternativt använda sig av, i det egna bygget. En viktig målsättning i byggprojektet har varit att minimera risken för framtida fuktskador i huset. – Grunden är en så kallad kantförstärkt platta. Jag ville undvika krypgrund, eftersom fuktproblem ofta kan uppstå i en sådan konstruktion, berättar Jonathan. I väggarna finns ingen plast, vilket man annars brukar använda som ångspärr i konGiftfri vardag 4/2018

Genom att bygga ett friskt och energieffektivt hus hushållar paret Hemming med naturresurserna. Mycket av byggmaterialet i huset är återvunnet.

ventionella byggen. Fukten kan i viss mån röra sig genom väggarna, men Jonathan beskriver dem som ”fukttröga”. Som ventilation kunde man använda ett system med självdrag, men paret Hemming valde ändå att installera maskinell ventilation för att kunna ta vara på spillvärme. Man har i hög grad valt fuktbuffrande byggmaterial såsom trä, tegel och lera, som kan ta upp och hålla ganska stora mängder fukt ur luften under fuktiga förhållanden för att sedan avge fukten då förhållandena blir torrare. Det resulterar i en jämnare luftfuktighet i huset och minskar risken för att fukten samlas och leder till problem någonstans i konstruktionen. – Vi har försökt bygga så att huset ska hålla länge. På så sätt går det på lång sikt åt mindre naturresurser, säger Jonathan.

ENERGIEFFEKTIVA VAL Hållbar energiförbrukning har varit ett annat ledord i planeringen. Paret Hemming har gjort både väggar och tak tjockare än vad som är fallet i ett standardbygge. Paret har valt ved och solenergi som Giftfri vardag 4/2018

primära värmekällor. Bergvärme hade också kunnat vara aktuellt, men eftersom man har tillgång till ved, blev det i stället det alternativet. Ventilationssystemet har värmeåtervinning, och planlösningen i huset är gjord med tanke på en minimerad energiförbrukning. Till exempel spisen och murstocken är placerade mitt i huset, så att värmen ska kunna sprida sig åt alla håll. Köket och vardagsrummet är placerade i söder, med stora fönster på långsidan som släpper in både värme och ljus. – Men man måste tänka på att inte göra fönstren för stora, då blir det väldigt varmt på sommaren, påpekar Jonathan. Alla sovrum är placerade i norr- och österläge. Det innebär att de är mörka och svala på kvällarna. Alla fönster mot norr är små för att släppa in minimalt med kyla. En annan smart lösning är att tilluftskanalen är dragen 25 meter under marken. Eftersom det konstant är cirka fyra grader på det djupet, värms tilluften upp något under vintern, medan den kyls ner på sommaren.

En vattenmantlad kakelugn står för den huvudsakliga uppvärmningen. Den har en vattentank på 600 liter där vattnet värms då man eldar. Dels värms luften i det öppna köket och vardagsrummet upp av strålningsvärmen från spisen, dels leds vattnet från tanken till golvvärmeslingor i badrummet och hallen, samt till duschen. På taket kommer man att installera solceller som ska förse hushållet med el och som även kan värma vattnet i tanken.

NÄRPRODUCERAT OCH OFÖRÄDLAT Den tredje viktiga faktorn i paret Hemmings byggprocess har varit materialvalen. – Eftersom det går åt mycket energi vid förädling, har vi försökt använda så oförädlade material som möjligt. Virke och panel från olika lokala sågar, träfiberisolering samt återbruk i stället för nyproducerat, är några exempel. Yttertaket är ett kapitel för sig, det är faktiskt gjort av brädor. – Också här var det sökandet efter så oförädlade material som möjligt som av21

”Ett tak av bra kärnvirke lär kunna hålla i uppemot hundra år.”

Det närproducerade brädtaket som ännu ska bestrykas med tjära.

Fönstren är nytillverkade och består delvis av återanvänt gammalt fönsterglas.

gjorde. Takbrädorna är dessutom närproducerade. Med en tillräckligt brant takvinkel för avrinningens skull borde det fungera utan problem. Ett tak av bra kärnvirke lär kunna hålla i uppemot hundra år, säger Jonathan. Flera av innerväggarna är målade med äggoljetempera. Det är en naturlig, giftfri färg som blandas av ägg, linolja, färgpigment och vatten. Väggarna i vardagsrummet är lerklinade. Lerklining innebär att man täcker en yta med en blandning av lera, halm, vatten, sand och lim. – Lerkliningen fungerar som fuktbuffert och är ett naturmaterial som lever jämsides

I badrummet har man undvikit material som kan ta skada av fukt. Väggarna är murade av tegel, vilka fungerar som buffert mot fukt. Som fuktspärr används vattenglas (natriumsilikat).

med träets rörelser. Den ger ett speciellt utseende och ska småningom målas med äggoljetempera, berättar Jonathan. Lerklining användes i gamla timmerhus som tätning mot drag och fungerar dessutom som en värmeackumulerande massa inuti huset, vilket förbättrar energihushållningen och minskar temperatursvängningar.

EGNA SPECIALLÖSNINGAR Många som bygger hus har varken den tid eller den kunskap som behövs för att bygga från grunden, såsom paret Hemming har gjort. En mer eller mindre färdig lösning från någon husfabrik är det

vanligaste alternativet för den som står i beråd att bygga. Då lönar det sig att diskutera med hustillverkaren om vilka speciallösningar som går att tillämpa i just det egna bygget. Oftast kan man själv välja uppvärmningssystem. Planlösningen och fönstrens storlek och placering brukar alltid gå att modifiera. Väljer man att färdigställa huset själv, har man också möjlighet att i hög grad påverka vilka inredningsmaterial och färger som används. Vissa hustillverkare erbjuder ett alternativ med diffusionsöppen konstruktion, det vill säga med material som andas, för att minimera risken för fuktskador. Det är mera hållbart sett utifrån ett fuktsäkerhetsperspektiv, men vill man dessutom bygga så kemikaliefritt som möjligt, kan det vara svårt att vinna gehör, åtminstone hos större husföretag. Jonathan och Sini Hemming diskuterade med flera hustillverkare innan de började bygga och Jonathan konstaterar att man har störst chans att få gehör för sina alternativa idéer hos ett mindre, lokalt företag. Läs mer på: www.ekobyggportalen.se/ ekobygg (fakta om material och konstruktioner med avseende på hållbarhet), www. ekohus.nu (allmänt om hållbara hus), www. bastaonline.se (vad olika byggmaterial innehåller, två veckor gratis, därefter mot betalning)

Giftfri vardag 4/2018

Den vattenmantlade kakelugnen är placerad mitt i det stora, öppna köket och vardagsrummet för att värmen ska kunna sprida sig så effektivt som möjligt. Murstocken och innerväggarna av återvunnet tegel fungerar som värmemagasin.

Så bygger du klimatsmart och långsiktigt Hållbart byggande handlar om att bygga långsiktigt, resurssnålt, energieffektivt och fuktsmart med sunda och långlivade material, samt minska mängden skadliga kemikalier. Bygg inte större än du faktiskt behöver för att minska på energiåtgången både vid materialframställning och uppvärmning.

FUKTSÄKERHET

ENERGIEFFEKTIVITET

Välj konstruktioner och material som andas. Se till att ventilationen fungerar. Välj en takkonstruktion som effektivt leder bort regnvatten. Undvik krypgrund. Planera tomt, dränering och dagvattensystem så att regnvatten effektivt leds bort från huset. Förstå hur fukten beter sig för att undvika kondens och andra riskfaktorer. Välj helst enbart mineraliska material, som inte kan börja mögla, till badrumskonstruktionen.

Bygg välisolerat och vindtätt, med ”lagom” stora fönster i treglas. Gör planlösningen sådan att så mycket som möjligt av värmen från solen tas till vara. Välj uppvärmningssystem med omsorg enligt era förutsättningar. Komplettera gärna bergvärme med vedeldning och/eller solpaneler. Satsa på ett ventilationssystem med värmeåtervinning. Välj toalettstol med reglerbar spolning, separerad toalett eller mulltoa. Välj energieffektiva vitvaror. Bygg gärna in värmelagrande material, såsom tegel eller sten, i konstruktionen.

Giftfri vardag 4/2018

Så kallade passivhus har en minimal energiförbrukning – risken med den täta konstruktionen är dock att fuktskador kan uppkomma.

MATERIALVAL Välj gärna så oförädlade och närproducerade material som möjligt, de är mer hållbara i längden. Mineralull är ett exempel på ett byggmaterial som kräver väldigt mycket energi vid framställningen, och som dessutom inte andas. Välj material som innehåller så lite lim och andra kemikalier som möjligt för en ren och frisk inomhusluft. Spånoch MDF-skivor innehåller ofta höga halter av formalde-

hyd, OBS- och gipsskivor är ett bättre val ur kemikaliesynpunkt. Välj också

inredningsmaterial med eftertanke. En plastmatta är kanske billig och praktisk, men kan avge skadliga kemikalier. Undvik plastbaserade färger och använd i stället linoljefärg, slamfärg, silikatfärg, lerfärg eller äggoljetempera. Välj långlivade material, både i konstruktionen och i inredningen. Kök eller golv i massivt trä kan underhållas då de börjar bli slitna, medan konstgjorda material måste bytas ut. Använd gärna återvunnet byggmaterial.

gör själv

Lär dig färga på naturlig väg Ge nytt liv åt gamla plagg eller ta fram en egen nyans på garnet till vinterns stickprojekt. Växtfärgning är skonsamt mot miljö och människor samt ger utrymme för experimentlusta och lek. Textilartenom Emma Simberg delar med sig av sina bästa tips. Text och foto Johanna Granlund

mma Simberg lockas av oförutsägbarheten och variationsrikedomen. Då man färgar med växter från naturen blir resultatet aldrig det samma från gång till gång, och just den här osäkerheten tilltalar Simberg. För henne är processen snarare än slutresultatet det viktiga. – Jag följer inte reglerna särskilt noga då jag färgar, varken med exakta tider, mängder eller temperaturer. Är jag inte nöjd går det nästan alltid att färga om materialet i ett nytt bad, säger hon. Den enda regeln hon faktiskt bemödar sig om att hålla är att ylle inte ska värmas över 90 grader för att undvika att det tovar sig.

ALLT SLAGS SKAPANDE Till utbildningen är Emma Simberg textilartenom. För närvarande håller hon olika kurser på vuxeninstitut samtidigt som hon vidareutbildar sig till yrkeslärare. Periodvis arbetar hon också inom barndagvården. Hon är uppvuxen i Åbo, men bor numera i Norrnäs i Närpes. Simberg vill inte placera sig själv i något visst kreativt fack, utan hon intresserar sig för skapande verksamhet i allmänhet. Färgning provade hon för första gången under studietiden. – Jag håller på och klottrar med i princip allt man kan klottra med, säger hon med ett leende och räknar upp kollage, målning, färgning och stickning som exempel. Emma Simberg berättar att folk ofta säger till henne att de ser mycket natur i hennes arbeten. Hon håller delvis med, men konstaterar samtidigt att hon kan inspireras av nästan vad som helst: en känsla, något som har hänt, en människa som hon har mött. 24

nor ger till exempel olika blå-lila nyanser. De kasserade yttersta bladen av rödkål kan användas, liksom lökskal och använda tepåsar. Alla naturfibrer kan färgas. Till naturfiber räknas bland annat bomull, ylle, lin och silke. De olika materialen beter sig på olika sätt och tar åt sig olika mängder färg. Helt syntetiska material är svåra att färga, men till exempel ullgarn blandat med 25 procent polyamid går bra att använda. Använd vita eller ljusa material.

FÄRGNING I FÄRGBAD

Experimentera med att vika och knyta om textilierna på olika sätt före färgningen för att få fram batik- eller shiborimönster.

– Då jag skapar något känner jag att jag bara måste göra det, annars skulle jag gå sönder, säger hon.

BLAD ELLER BARK Växtfärgning är ingen svår process. Det mest utmanande brukar vara att hitta tillräckligt med tid för färgningen, tycker Simberg. Själv tycker hon om att experimentera och provar gärna att färga med bär, som inte är så färgbeständiga. Har man inte provat att färga tidigare, rekommenderar hon att man börjar med någon vanlig färgväxt i form av blad eller bark som säkert håller färgen, så att man inte blir besviken. Utöver de traditionella färgväxterna kan man experimentera med rester från matlagningen. Kokvatten av svart ris eller blötläggningsvattnet från svarta bö-

Växtfärgning går i stora drag till så att man samlar växtdelar, kokar ur dem till ett färgbad och sedan värmer det material som ska färgas i färgbadet. Genom att först behandla materialet som ska färgas med något betmedel får man starkare och mer beständiga färger. – Förr användes ofta tungmetaller som betmedel. Det vanligaste betmedlet i dag är alun, som är relativt harmlöst. Generellt är växtfärgning skonsammare för både miljö och hälsa än industriell färgning med syntetfärger, säger Simberg. Man kan köpa alun på apoteket. Då du har betat färdigt kan små mängder alun hällas ut i avloppet om du är ansluten till ett kommunalt avloppsnätverk. Är du inte det, rekommenderar man att du samlar upp den överblivna alunlösningen och för den till återvinningsstationen. Läs mer: Anna-Karoliina Tetri: Tekstiilivärjäys, Eva Lambert & Tracy Kendall: Natural Dyeing/Värjäämme luonnonväreillä, Lina Sofia Lundin: Naturlig färgning, Esther Nielsen: Färga med växter, India Flint: Eco Colour. Botanical Dyes for Beautiful Textiles, Jenny Dean: Wild Color Giftfri vardag 4/2018

Emma Simberg färgar blått med rot från alkanna och bark från bresilja. De är etablerade färgväxter, men växer inte vilda i Finland. Ett alternativ till blå färg som går att odla i den egna trädgården är vejde.

Giftfri vardag 4/2018

gör själv

Så färgar du naturligt DET HÄR BEHÖVER DU: • Material att färga • Färgväxt • Betningsmedel • En stor kastrull • Stektermometer eller speciell färgningstermometer • Hushållsvåg • Skedar • En slät käpp att röra om och lyfta upp materialet med • Sil/siltyg • Balja för tvättning och sköljning • Gummihandskar • Förkläde • Kokplatta

GÖR SÅ HÄR: 1. Tvätta. Ska du färga garn, nysta upp det och linda det i härvor som knyts om på flera ställen. Tvätta materialet du ska färga, både garn och textilier. Garn tvättas bäst för hand. I beskrivningen utgår vi från att 100 gram textil ska färgas. 2. Beta. Efter tvättning är det dags att beta materialet som ska färgas. Alun är det vanligaste betmedlet. Fyll en kastrull med tillräckligt med vatten för att täcka det material som ska betas. Mät

1 upp en mängd alun som motsvarar 10–20 procent av materialets torrvikt. Lös upp alunet i en liten mängd varmt vatten, som sedan hälls över i betningskastrullen. Materialet som ska betas fuktas och läggs i kastrullen medan vattnet fortfarande är ljummet. Höj sedan långsamt värmen och håll värmen i en timme. Rör försiktigt i badet medan betningen pågår. Låt därefter badet svalna och ta upp materialet och krama ur överflödigt vatten. Om du vill kan du låta det betade materialet torka innan färgning, men det

är inte nödvändigt. Använd handskar och förkläde då du betar och färgar. 3. Gör färgbad. Räkna med 200–400 gram växtdelar för att färga 100 gram textil. Koka ur växterna i 5 liter vatten. Om du använder hårda växtdelar som bark eller kottar behöver de först finfördelas. Blötlägg sedan hårda eller torkade delar i ett dygn. Mjuka, färska delar kan kokas direkt. Växtdelarna kokas sedan i minst en timme (längre för hårda delar). Ska du färga garn behöver

växtdelarna silas bort från färgbadet efter kokningen. Ska du färga tyg kan du om du vill låta dem vara kvar. Ju tidigare på säsongen man plockar färgväxterna, desto starkare färg ger de. Vill man komma åt just färgstyrkan kan man plocka färgväxter under försommaren och torka dem för att använda senare under året om man inte hinner färga genast. 4. Färga. En lagom mängd färgbad brukar vara cirka 4–5 liter till 100 gram textil. Använd gärna en större gryta

Giftfri vardag 4/2018

gör själv

VÄLJ RÄTT FÄRGVÄXT FÖR RÄTT FÄRG Gula färger: löv av al, asp, björk och äppelträd samt

daggkåpa, lökskal, gulmåra, pilört, renfana, ljung och pors Bruna färger: bark av al, valnöt och lavar Rödbruna färger: havtorn, bark av hägg Röda färger: koschenill, krapp och rabarber Violetta färger: bär, bresilja betat med tenn Blå färger: indigo, vejde, bresilja Gröna färger: morotsblast, gula färger med indigo, eller gula färger betade med järn eller koppar

Grå färger: bark av al eller björk

med mer färgbad än den på bilden för att underlätta färgningen. Börja färgningen genom att fukta betat garn (om det hunnit torka efter betningen) och lägg det i ljummet färgbad. Hetta långsamt upp färgbadet till hög temperatur och låt materialet färgas i minst en timme. Rör försiktigt i färgbadet medan färgningen pågår. Ta sedan grytan av värmen och låt badet svalna med materialet i. Använd handskar och förkläde. 5. Efterbehandla. Om du vill kan du efterbehandla det

färgade materialet för att ändra färgtonen. Järnvatten gjort på rostiga spikar som fått dra i vatten blandat med vinäger några veckor gör färgtonen dunklare. Skölj genast efter färgningen om du har använt järnvatten eftersom det kan göra textilen skör. Genom att skölja färgad ull i vinäger eller ättika blir färgen klarare. Efter avslutad färgning och eventuell efterbehandling sköljs det färgade materialet i vatten och hängs på tork, inomhus eller utomhus i skugga.

BETNINGS- OCH FÄRGNINGSTEMPERATURER FÖR OLIKA MATERIAL Linne och silke: Max 70°C Ylle: Max 90°C Bomull: Tål att kokas

NÅGRA FÄRGSVAMPAR

FÄRG MED ALUNBETNING

Rödskivig kanelspindling Rödbandad spindelskivling Fjällig taggsvamp Lysticka Frostvaxskivling Soppar med gult kött/gula porer

Röd Rosa Blå Violett Rödbrun Beige/gul/orange

Ur tabellen kan du utläsa vilken färgnyans olika växter ger. Giftfri vardag 4/2018

Yllegarn färgat med vassvippor, vinbär och blåbär (från vänster till höger).

I en mindre gryta kan man mäta temperaturen med en stektermometer. Det finns också särskilda färgningstermometrar att köpa. Rör om innan du mäter för att få ett rättvisande resultat. 27

Rana Plaza fem år efter katastrofen Asma såg taket kollapsa över kollegorna. Johora släpades ut ur rasmassorna i håret. Shirin, som bara var tretton år, minns skräcken när ögon och luftvägar fylldes av betongdamm. Text Ivar Andersen Foto Jonas Gratzer

Fa kt a om ... RANA PLAZA

Fabriks- och kontorsbyggnaden Rana Plaza kollapsade tidigt på morgonen den 24 april 2013. Sammanlagt 1 134 människor miste livet i raset. Därutöver skadades drygt 2 500. Fastighetsägaren Sohel Rana, en lokal politiker från det styrande partiet Awami League, ska ha vägrat stänga byggnaden trots att han kände till rasrisken. Sohel Rana försökte fly landet, men greps kort efter raset och har suttit fängslad sedan dess. År 2016 åtalade en domstol i Dhaka 41 personer för inblandning i olyckan. Sammanlagt 38 av dem, inklusive Sohel Rana, står åtalade för mord och riskerar dödsstraff.

Giftfri vardag 4/2018

em år har gått sedan textilfabriken Rana Plaza, i utkanten av huvudstaden Dhaka, rasade samman. Den kanske allvarligaste arbetsplatsolyckan i modern tid skördade 1 134 liv. Marthas skribent reste till Bangladesh för att se vad som förändrats sedan katastrofen. Den fyrkantiga planen, övervuxen med grönska, ser märklig ut bland de omgivande betongkolosserna. Längs motorvägen som leder in till Dhaka ligger textilfabrikerna vägg i vägg och markbiten är den enda obebyggda så långt ögat kan nå. Det var här Rana Plaza brukade ligga. Shirin Akhter, 18, vänder bort blicken. – Jag känner mig illa till mods över att vara här, säger hon. Fem år har gått sedan fabriken kollapsade. Shirin var bara 13 då, men hade redan hunnit arbeta två år inom textilindustrin. – Jag var väldigt ung. När det kom besökare fick jag gömma mig i ett förråd. Men det fanns andra flickor där som var ännu yngre, säger hon.

I FÄRSKT MINNE

I år har det gått fem år sedan textilfabriken Rana Plaza utanför Dhaka i Bangladesh störtade samman. Shirin Akhter var en av dem som blev instängd av rasmassorna. Giftfri vardag 4/2018

Minnena är fortfarande färska. Det dova mullret när taket gav vika. Betongdammet som fyllde ögon och lungor. Skräcken när utgången var blockerad av rasmassor. – Vi satt hopträngda i trapphuset, många grät och var rädda. En person hade fått skallbenet uppslaget. När jag såg blodet välla ut, började jag också gråta. På morgonen den 24 april var luften fylld av rykten och stämningen orolig. Dagen innan hade stora sprickor upptäckts i åttavåningsbyggnaden Rana Plaza och de 5 000 textilarbetare som arbetade i den hade evakuerats. – När vi gick till fabriken den dagen var vi alla rädda. Ingen ville gå in, men ledningen sade att vi skulle förlora jobbet annars, säger Johora Khatun, 22. Asma Begum, 28, tog trapporna upp till fabriksgolvet på tredje våningen. I en

knapp timme blev hon och kollegerna sittande vid strömlösa symaskiner. – Sedan fick de i gång generatorn. Fem minuter senare kollapsade byggnaden. Generatorn var högst upp i huset. Jag tror att det var vibrationerna som gjorde det.

MOT UTGÅNGEN Klockan 8.57 rasade den översta våningen. Asma började springa mot utgången redan när hon hörde ljudet, innan hon såg taket falla över arbetskamraterna. – Jag satt precis vid trapphuset. Vi var tusen personer på min våning och alla hann inte ut. Många av mina vänners kroppar hittades aldrig. Johora arbetade på samma våning, men längre in i lokalen. – Jag började springa, men ramlade efter några meter. Sedan rasade taket in över mitt huvud. Ett sybord blev hennes räddning. Johora undvek att krossas, men klämdes fast av betong och bråte. – De första timmarna trodde jag att jag kanske skulle överleva, sedan förlorade jag hoppet. När räddningsarbetarna till slut anlände kunde de inte nå Johoras armar. De drog ut henne ur rasmassorna i håret. Sökandet efter överlevande pågick i veckor. Antalet omkomna räknades slutligen till 1 134. Ytterligare runt 2 500 skadades.

ANGÅR ALLA Bangladeshs textilindustri hade skördat dödsoffer tidigare – år 2010 miste 21 arbetare livet i en brand på en fabrik som tillverkade för H&M – men i och med Rana Plaza blev de livsfarliga arbetsförhållandena en världsangelägenhet. Katastrofen var för stor för att kunna ignoreras. Bara några veckor senare trädde det så kallade ackordet – eller Accord on Fire and Building Safety in Bangladesh – i kraft. Genom den femåriga uppgörelsen förband sig internationella modefö29

Asma Begum med dottern Ela, 4,5 år. Ela föddes fyra månader efter fabriksraset. ”Kanske räddade Gud mig så att min dotter skulle överleva”, säger Asma, som inte visste om att hon var gravid när Rana Plaza kollapsade.

”När vi gick till fabriken den dagen var vi alla rädda. Ingen ville gå in, men ledningen sade att vi skulle förlora jobbet annars.”

retag att finansiera arbetsmiljöförbättringar och att låta lokala fackföreningar delta i skyddsinspektioner. – Tusentals saker har blivit reparerade och fixade. Det har absolut bidragit till en säkrare arbetsmiljö, säger Petra Brännmark, kommunikationschef vid det globala industrifacket IndustriAll som var drivande i att förhandla fram uppgörelsen.

Tusentals arbetare strömmar ut ur fabrikerna i Dhaka vid arbetsdagens slut. 30

Omkring 200 företag skrev under ackordet. Men några av de allra största uppköparna – däribland jättar som Walmart och Benetton – bildade i stället ”alliansen”, eller The Alliance for Bangladesh Worker Safety. Ett initiativ som till skillnad från ackordet byggde på frivillighet snarare än förpliktande åtaganden. – Frivilliga initiativ fungerar inte, det blir godtyckligt. Rana Plaza hade ju blivit inspekterad innan byggnaden rasade, säger Petra Brännmark. Ackordet är det första juridiskt bindande avtalet i sitt slag. Det har varit en enorm framgång och är en modell som skulle gå att kopiera till andra branscher och andra länder. Ackordet löper ut i maj. I skrivande stund har 144 modeföretag skrivit på en femårig förlängning, med målsättningen att i framtiden lämna över tillsynen till bangladeshiska myndigheter. Hur många som i slutänden undertecknar kommer ge en indikation om hur högt arbetsmiljön hos underleverantörerna värderas när det mediala strålkastarljuset slocknat. – Alla som undertecknade det första avtalet har inte undertecknat det anGiftfri vardag 4/2018

Tomt – en enda lucka i husraderna.

dra än. Man kan ju tycka att åtminstone de borde engagera sig, säger Petra Brännmark.

HÖGT PRIS Uppfattningen att ackordet har varit en framgång delas av arbetstagarorganisationer i Bangladesh. Babul Akhter är ordförande i BGIWF som samlar 29 000 textilarbetare: – Rana Plaza drog till sig världens blickar och öppnade ett litet fönster för oss. Mycket har förändrats. Arbetsmiljön är bättre och alla fabriker har brandskyddsutrustning i dag. Men priset var högt. Det betalades av dem som dog. Av dem som förlorade si-

na anhöriga. Och av dem som överlevde – men för vilka livet aldrig blev detsamma igen. – Barnarbetet i fabrikerna är nästan borta numera. Och lönerna har ökat, säger Shirin. Men framstegen kommer inte henne själv till del. Ett år efter Rana Plaza tog hon återigen anställning på en textilfabrik och klarade bara fem dagar innan panikkänslorna blev för starka. Utan inkomst betraktas hon som en ekonomisk börda för familjen och styvfadern har beslutats att hon ska giftas bort. – Jag skulle vilja studera, säger hon. Men styvpappa är den enda som tjänar pengar i familjen. Han bestämmer.

Arbetsmärkt: ärr för livet.

Fa kt a om ...

Textilindustrin i Bangladesh

Textilsektorn sysselsätter omkring fyra miljoner arbetare. Industrin står för 12 procent av Bangladeshs bruttonationalprodukt och 80 procent av landets export. Bangladesh är världens största klädproducent efter Kina. Den stora konkurrensfördelen är kostnadsläget. Ingenstans i världen tjänar textilarbetare så lite som i Bangladesh. Den lagstadgade minimilönen, som ska höjas under 2018, är 5 300 taka eller 53 euro i månaden. Inklusive övertid tjänar de flesta textilarbetare på fabriker anslutna till ackordet omkring 10 000 taka per månad. Levnadslönen – alltså den inkomst som tillåter en arbetare att försörja sig och sin familj, betala sjukvårdskostnader och sina barns utbildning samt spara en mindre summa – beräknas till 25 687 taka per månad. Källa: Clean Clothes Campaign

Arbetare i Ashulia, där Rana Plaza låg, på väg till textilfabrikerna på morgonen. Giftfri vardag 4/2018

Med anledning av tidskriften Marthas 115-årsjubileum gör vi en djupdykning i tidningsarkivet. I pennan håller Catharina Elgert-Hyvönen, mångårig frilansskribent med humor som specialitet.

”På 1940-talet äter vi rabarberpaj, tillagar citronmarmelad och det ivras för potatisen i olika former – kroppkakor, raggmunkar, Hasselbackspotatis.”

Giftfri vardag 4/2018

Giftfri vardag – cirkeln är sluten Vi har tobaksrökningen, som påverkar hälsan hos alla, hårfärgningsmedel och sprayer av olika slag med mer eller mindre ohälsosamma ingredienser, för att inte tala om alla rengöringsmedel, insektsgifter … Vi lever i en värld med dolda gifter. Text Catharina Elgert-Hyvönen Illustration Terese Bast

Husmodern från 1908 skriver ”Inga” att hon minskat på antalet koppar kaffe: ”… nu har barnen börjat äta bättre af den riktiga maten och jag själf känner mig friskare än förut. (---) de mindre barnen må bättre om de inte alls få smaka kaffe” (nr 1, s. 10). I nummer 5 på sidan 92 beskrivs tobaksrökningens skadlighet: ”… det är bevisadt, att tobaksrökningen är mycket skadlig för gossar. Den försvagar dem som barn och senare som vuxna.” Hälsosam, ren luft får man genom att vädra: ”Vädra hvarje dag i rummet, hur ljufligt är det ej att inandas ren, frisk luft!” (nr 3, s. 45)

JÄRNRIKA JORDGUBBAR Naturella jordgubbar håller oss vid god hälsa, de innehåller järn ”och böra liksom äfven vinbär förtäras av blodfattiga personer och af uppväxande ungdom; användes äfven som läkemedel mot gikt och reumatism” (Husmodern 1908, nr 7–8, s. 111). Väggohyra behandlas med naturens egna medel. ”Plocka kvistar af asp och stick in dessa i springor vid fönster och dörrar, i rum där det finns väggohyra. Lägg kvistar och blad af asp under sängbolstret”, blir vi uppmanade att göra i Husmodern 1910, nr 2, s. 30. Vägglössen ogillar nämligen lukten av asp. ”Präktigt” är det ord som kommer för mig när jag läser om 1930-talet. Vi samlar bär och frukter, tillreder rätter med fisk och kött – allt är robust och naturligt! Vi bakar med Centrallagets Guldstämpeloch Silverstämpel-vetemjöl och Aroma delikatessmargarin. Och naturligtvis rengör vi matbesticken med Enso-Gutzeits Tallsåpa! Men lite gift hittar vi nog också på den här tiden – malmedlet Flit! ”Köp hem FLIT – i den gula

Giftfri vardag 4/2018

kanistern med det svarta bandet – spruta FLIT överallt där malen kan tänkas gömma sig, och Ni kan vara fullkomligt lugn.” (Husmodern nr 3/1937, s. 76), läser jag och känner mig omgiven av kvävande ångor … Ett steg i rätt riktning visar emellertid annonsen om det koffeinfria kaffet Hag (nr 9, s. 254): ”Varje hjärta måste skonas. Varför skall koffeinet få reta det och därigenom störa den normala hjärtverksamheten?”

NATURLIG DIET På 1940-talet äter vi rabarberpaj, tillagar citronmarmelad och det ivras för potatisen i olika former – kroppkakor, raggmunkar, Hasselbackspotatis. Till julen mumsar vi på Fazers sötsaker, som efter alla krigs- och krisår åter förekommer fritt. Också hönsen njuter av en naturlig diet, bestående av bland annat havre, avfall från köket, skållade nässlor, kokt potatis, rotfrukter, fiskleverolja … Men terpentinet används som rengöringsmedel i många sammanhang, och häftigt blir det när vi slåss med ”lysolbaggen” i vårt förråd, då tas giftet DDT fram! ”Allt

mjöl bör siktas och värmas liksom gryn och knäckebröd. Hyllorna torkas av och besprutas om möjligt med flytande D.D.T-lösning, eljest i pulverform. Infekterat mjöl, som vi värmt upp, bör vi försöka använda så fort som möjligt. Lysolbaggen (---) är en lika stor fara, som en gång väggorna i Tölö, och bör så fort som möjligt utrotas.” (1948, juni-juli, s. 90). På 1950-talet råder det ännu en relativt naturlig trend. Vi äter rödstämplad emmentalerost, dricker Varubodens härliga natursafter och breder Mainio Margarin, berikat med A- och D-vitamin, på våra brödskivor. ”Gör som andra husmödrar, skicka ullen till Terjärv spinneri för bearbetning”, uppmanas vi i en annons

(julnumret 1956, s. 3) och vi kan också köpa naturfärgat mattgarn hos producenten. Likaså är Saivo-universaltvålen en naturprodukt, framställd av enbart råämnen.

OVÄLKOMMEN OHYRA Gifterna mot skadeinsekter blir emellertid allt flera. Vid sidan av DDT kan vi välja Jacutin, mal- och insektsskydd: ”Förgasa nu på våren Edra garderober och rum med stoppade möbler med Jacutin” (nr 4, s. 16) och ”Globoltabletter eller -bollar i dräktpåsen.” En giftfri vardag är en chimär när vi går några decennier framåt, till 1970-talet. Orosmolnen hopas, vi har blivit medvetna om följderna av användning av gift. Redaktör Marianne Brommels berättar att hon läst en artikel som gjort henne betänksam: ”Den handlade om färgerna på plast- och emaljkärl och om kadmium som ofta finns i dem. Kadmium kan ge för-

giftningar om vi får i oss för mycket av det, det kan också lagras i kroppen och ge skador först efter många, många år. Och kadmium används framför allt när man vill göra gula, röda och orangefärgade kärl.” (Marthabladet, 1972, nr 3, s. 51) Samtidigt som blommorna vattnas med Substral-växtnäring, bekämpas skadedjuren, ofta bladlöss som angriper krukväxterna, med kemiska preparat från butiken eller följande: ”… vi kan blöta cigarrett- eller cigarrstumpar i litet ljumt vatten och bespruta plantorna med denna blandning” (nr 3, s. 71). Nexion aerosol lanseras som nytt bekämpningsmedel mot flugor, bladlöss etcetera. Biologistuderande Nylund ger oss oroväckande nyheter under rubriken Måste också fiskg jusen dö ut? Olika kemiska bekämpningsmedel – biocider som metylkvicksilver och DDT – är det största hotet mot artens fortbestånd, eftersom de inte upplöses utan anhopas i

EYRE J

A N E

djuren, såsom kungs- och havsörnen, fiskgjusen och pilgrimsfalken.”

SUNDARE LEVNADSVANOR Några decennier senare vill vi vara så ekologiska som möjligt, är medvetna om att naturen långsamt förstörs av miljögifter. Vi strävar efter sundare matvanor, finländarna äter grönsaker som aldrig förr, ekoenergin vinner gehör, och vi rengör wc-stolen med tallsåpa och ättikslösning, eftersom wc-doft på flaska innehåller syntetisk tensid och belastar miljön. Giftbekämpning av åkrar är ett problem, det har vetenskapligt bevisats att odlingarnas naturliga motståndskraft mot skadeangrepp minskat. Vi gör reklam för frystoaletten, som är energisnål och som inte kräver kemikalier. Gårdskomposten är populär – på soptippen hör inte avfall hemma som kan förmultna naturligt, eftersom det ruttnar och bildar metangas, som skadar luften. Cirkeln börjar vara sluten – vi återgår till den naturliga trenden som gällde förr …

Bokföring • Revision

KOTIOPETTAJATTAREN ROMAANI

MOD. INTUITION. GNISTA.

Fredsgatan 16 A 65100 Vasa Tel. 06-3173 144 www.bokforingfinnekirjanpito.fi

annons ANNONSERA I MARTHA OCH NÅ UT TILL 10 000 MARTHOR! TIDSKRIFTEN

PREMIÄR 13.9.2018

En flerspråkig danssaga Monikielinen tanssisatu Premiär 2.11.2018 Ensi-ilta BOKNINGAR: 02 - 277 7377 BILJETTER@ABOSVENSKATEATER.FI WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

MARTHA är den största kvinnotidskriften på svenska i Finland. Boka en annons redan i dag – för prisuppgifter och mer information ring eller mejla till Emilia Häggman, tfn 010 311 1903, emilia@kustmedia.fi.

Giftfri vardag 4/2018

Utnyttja din bostadsförmögenhet

Förverkliga dina drömmar nu!

Är största delen av din förmögenhet bunden till din bostad? Med ett omvänt bostadslån kan du finansiera kommande renoveringar, resor eller någon annan större anskaffning. Omvänt bostadslån är lösningen också när du vill kunna förverkliga dina drömmar. Om du planerar att flytta till en mindre bostad i framtiden, men inte vill sälja din nuvarande bostad ännu, kan du ta ett lån mot din nuvarande bostad och betala tillbaka det senare när du har sålt bostaden. Så här fungerar det • • • •

Du kommer överens med banken om ett lån på 10 år med bostaden som säkerhet. Du kan få lån på upp till 50 % av bostadens realvärde. Du ställer bostaden som säkerhet och äger den fortsättningsvis. Under lånetiden betalar du endast räntan på ditt omvända bostadslån.

Fråga mera om omvänt bostadslån Kom överens om ett möte och gå igenom din situation med vår specialist. Boka tid på tfn 010 247 010.

Välkommen! Lånevillkoren överenskoms individuellt. Beviljande av omvänt bolån förutsätter normalt kreditbeviljningsförfarande. För kreditbeslutet kontrollerar Aktia Bank kundernas personkredituppgifter hos Suomen Asiakastieto Oy. Samtalspriser till nummer som börjar på 0102 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min.

www.aktia.fi

marthainfo

Varm nordisk kvinnogemenskap i Mariehamn I år stod Marthaförbundet värd för Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens i Mariehamn 17–18.8. Konferenstemat ”Trygg vardag ”belystes från olika håll av kunniga föreläsare och en initierad debattpanel. Text och foto Mikaela Groop

tt hundratal deltagare hade samlats i Mariehamn för att ta del av ett mångsidigt konferensprogram som lyfte frågor om den nordiska tryggheten. Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt öppnade konferensen och konstaterade att samhällsekonomin gynnas på flera sätt av hög social trygghet och tillit. Festtalet hölls av det åländska lantrådet Katrin Sjögren under rubriken Trygghet och tillit – det nordiska guldet, därefter följde en paneldiskussion under ledning av den åländska parlamentarikern Britt Lundberg. Peter Svensson, utbildare i våldsprevention med fokus på män, berättade om upphovet till den svenska policyn Huskurage, en brottsförebyggande metod för att förhindra familjerelaterat våld. Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm och hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson presenterade ett annat slags hot mot vardagstryggheten: 36

de skadliga kemikalierna. Ingen i publiken förblev oberörd under den 1,5 timme långa presentationen, där kontentan var att det lönar sig att kemikaliebanta med tanke på hälsan och miljön, men att det bör göras med små steg. Efter den informationstäta dagen var det dags för festlig samvaro i stadens regi i Mariehamns stadshus samt under friare former vid en gemensam middag på hotellet.

OSLAGBAR SJÖUTSIKT Programmet på lördagen bjöd på en bussfärd till Bomarsunds fästning, en fikapaus på restaurang Soltuna på Getaberget (med oslagbar sjöutsikt över Norrhavet) samt glad samvaro. Det sistnämnda inte minst under lunchen i Hammarbo, där Hammarlandsmarthorna stod för den delikata laxsoppan och ålandspannkakan med sviskonkräm. Den åländska gruppen Kvinnfolk hälsade gästerna välkomna med glad folkmusik.

Före festmiddagen på lördagen hann konferensgästerna med ett besök till självstyrelsegården i Mariehamn, där värdinnan, lantrådet Katrin Sjögren, gav en utförlig tillbakablick på Ålands historia. Som socker på botten fick gäs-

Fa kta om . .

Nordens Kvinnoförbund (NKF) Nordens Kvinnoförbund är en takorganisation för Finlands svenska Marthaförbund, Marttaliitto, Riksförbundet Hem och samhälle i Sverige, Kvenfélagasambands Islands på Island och Norges Kvinne- og familieforbund. Nordens Kvinnoförbund grundades år 1919 och gick tidigare under namnet Nordens Husmorsförbund. Förbundet har som uppgift hålla gemensamma kurser och ta initiativ i olika samhällsfrågor.

Giftfri vardag 4/2018

marthainfo

RENOVERINGSBIDRAG FÖR FÖRENINGSHUS ANSÖKNINGSTIDEN FÖR renoveringsbidrag för föreningshus har börjat. Bidragsansökan görs elektroniskt och sänds till Finlands Hembygdsförbund senast 30.9.2018. Anvisningar för ansökan finns på www.kotiseutuliitto.fi/ foreningshus/renoveringsbidrag. Också specialbidrag för konditionskartläggningar kan sökas, då med en blankett som finns på Finlands Hembygdsförbunds webbplats: kotiseutuliitto.fi/ seurantalot/seurantalojen-korjausavustus/neuvontaa-ja-ohjeita/ (för tillfället enbart på finska).

terna bekanta sig med den åländska riksdagen, lagtinget, en arkitektonisk pärla med välvda linjer och stilrena former. Festmiddagen avnjöts på Smakbyns restaurang, ett stenkast från Kastelholms slott. Matgästerna blev varmt emottagna av den åländska kändiskocken Michael Björklund, som sedan höll till i köket hela kvällen och trollade fram kreativa anrättningar av lokala råvaror. Den unika åländska skärgårdsmiljön tillsammans med det nästan subtropiska klimatet gav en fin inramning åt konfe-

rensen och bidrog till den hjärtliga stämningen. Nästa år arrangeras sommarkonferensen i spa-paradiset Varberg i Sverige, varmt välkommen med! Förbundsordföranden Andrea Hasselblatts öppningstal kan du i sin helhet läsa på www. martha.fi/sv/start/ Lantrådet Katrin Sjögrens festtal finns på www.martha.fi/sv/medlem/ Det uttalande om vardagstryggheten i Norden som antogs under konferensen hittar du på www.martha.fi/sv/start/

MATKULTURMAGASINET 2018: INHEMSKA FRUKTER I HÖSTENS MATKULTURMAGASIN besöker vi bland annat

Åland, Finlands fruktträdgård, där vi bekantar oss med nya

Giftfri vardag 4/2018

lagringsmetoder som gör att vi kan få tag på inhemska äpplen och päron en allt större del av året. Vi presenterar olika fruktsorter, uppfinningar och nya produkter, delar kunskap kring hur du sköter dina fruktträd samt besöker odlare i hela Svenskfinland. Precis som tidigare år erbjuder vi även på ett tjugotal recept på temat, i år framtagna av kocken Louise Mérus, och tar också en titt på fruktodlingen ur ett historiskt perspektiv i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS). Matkulturmagasinet utkommer 1.10.

inbetalningar ANNA EHRNROOTHS FOND Bemböle Marthakrets med anledning av Ulla Falkstedts 80-årsdag och Ulla Karlsson 85-årsdag 100,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Marthaförbundet firar den finlandssvenska matkulturdagen:

MARTHA AFTER WORK PÅ BOCKS I VASA 9.10.2018 Kom och fira matkulturdagen på Bocks! Mingel, mat och föreläsning med fokus på inhemsk frukt. När: 9.10, kl. 18–20 Var: Bocks, Gerbyvägen 18, Vasa

PROGRAM Välkomstskål Välkommen: verksamhetsledare Annika Jansson och Vasa Marthadistrikt Föreläsning Kocken Louise Mérus och hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson presenterar matkul-

turmagasinet Inhemsk frukt Vinnare i Ungmarthas recepttävling tillkännages Årets matkulturpristagare tillkännages Som konferencier för kvällen fungerar Linn Jung. Servering: Dryck, salt och sött Pris: 15 euro för marthor / 20 euro icke-marthor Anmälan och betalning via martha.fi, senast 2.10. 2018 eller så långt platserna räcker.

marthainfo

Ju bil eu m sspa lten

Save the date!

KURS I BEREDSKAPSUTBILDNING 27.10.2018

ÄR DU INTRESSERAD AV att hålla kurser i hemberedskap för

marthor? Lördagen den 27 oktober 2018 klockan 10–16 arrangerar Marthaförbundet i samarbete med Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund (FSB) en kurs i beredskapsutbildning. Kursen kräver ingen tidigare erfarenhet av beredskapsfrågor. Mera information är på kommande, håll utkik i evenemangskalendern på martha.fi!

EN FEST FÖR ALLA STOMMEN FÖR JUBILEUMSÅRETS händelsekalender börjar va-

ra färdig. Det är, och har varit, en balansgång mellan tillräckligt många evenemang och alldeles för många händelser. För mig är det viktigt att komma ihåg att året samtidigt är ett helt vanligt marthaår, med marthornas egna begivenheter, både på förenings- och förbundsnivå. Listan över evenemang är inte lång, men den kommer att innebära mycket arbete. Till stor del är det arbete som görs långt före själva händelsedatumet i kalendern. Arbete som görs i kulisserna för att allt ska fungera sedan då det är dags: det gemensamma årsmötesveckoslutet, marthatorget och allt från högtidsgudstjänst till knytkalas. En fråga som jag har fått många gånger under den första arbetsveckan efter sommaren, är frågan om alla marthor måste förverkliga allt, och precis enligt samma schablon? Absolut inte! Vi bygger en stomme och kommer med ett förslag till schablon – sedan är det fritt fram att göra på annat sätt, på ett sätt som passar till exempel just din förening. Huvudsaken är att vi gör tillsammans. Sista dagen i januari är det meningen att vi ska göra tillsammans! Då samlas alla de marthor som kan och vill till en gemensam marthafest – Världens Största Marthakväll – och firar starten av vårt gemensamma jubileumsår. Föreningen kan samla de egna medlemmarna, eller bjuda in grannföreningen – huvudsaken är att vi samlas. Jag lovar bjuda på förslag till kvällens program och meny! Micaela Röman, jubileumsårets koordinator

MARTHAFÖRBUNDET 120 ÅR – SAVE THE DATES! 31.1...............................................Världens största marthakväll 26–27.4 .........................Jubileumsårets vårmöte, Helsingfors 26.4 ......................... Jubileumsårets seminarium (Marttaliitto) . Martharundvandring (Uudenmaan Martat) 27.4.. Öppningsceremoni (Marthaförbundet och Marttaliitto) . Vårmöte (Marthaförbundet och Marttaliitto) . Festmiddag (Helsingfors Svenska Marthaförening) 8.9............................................................Marthaveckan inleds . Jubileumsgudstjänst, Åbo . Nationella knytkalasdagen 14.9........................ Marthatorg på Senatstorget, Helsingfors 11.10................................................Internationella äggdagen 6.12.............................................................. Vi äter tillsammans År 2019...... Handarbetsjippo (sockor till nyblivna mammor)

FÖRBUNDETS HÖSTMÖTE 17.11.2018 MARTHAFÖRBUNDETS HÖSTMÖTE , där godkännande av verksamhetsplan och budget, medlemsavgift samt val av styrelse står på agendan, går av stapeln lördagen den 17 november 2018 i Victoriasalen, Kvarteret Victoria, Medelhavsgatan 14, Helsingfors. I samband med höstmötet har ni möjlighet att bekanta er med förbundets kontorslokal och undervisningskök. Närmare information finns i nästa nummer av tidskriften Martha, i september månads medlemsbrev och i förbundskalendern på martha.fi. På frågor om höstmötet svarar organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha. fi, tfn 044 280 6609. Välkommen med!

SEMINARIUM OM SKOLMATEN 10.12.2018 HUR SER FRAMTIDEN UT för skolmaten? Bland annat den frågan diskuteras vid Marthaförbundets, Svenska Lantbruksproducenterna Centralförbunds (SLC) och ELO-stiftelsens seminarium Skolmat – gör skillnad! som hålls på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo måndagen den 10 december 2018 klockan 12–16. Beslutsfattare och sakkunniga i skolmatsfrågor samt nordiska och finländska aktörer i skolhushållning, operatörer i matkedjan, lärare och andra intressegrupper är varmt välkomna med!

VIKTIGA DATUM HÖSTEN 2018 Föreningsfestivalen 2018 �� 1–7.10 Slow food-festivalen, Fiskars ��6–7.10 Finlandssvenska matkulturdagen, Vasa............................9.10 Centralstyrelsemöte, Helsingfors ��20.10 Ungmarthas höstmöte, Helsingfors �� 16.11 Nationella klädbytardagen �� 17.11 Marthaförbundets höstmöte, Helsingfors ...................... 17.11 FN-dagen mot kvinnovåld �� 25.11 Skolmatsseminarium, Helsingfors �� 10.12 Fler datum tillkommer hela tiden, så håll utkik i evenemangskalendern på www.martha.fi/svenska/start/evenemang/.

Giftfri vardag 4/2018

marthainfo

Byt kläder med varandra! VILL OCKSÅ ER FÖRENING, krets eller ert di-

aktuellt

UNGMARTHAS RECEPTTÄVLING SOM BÄST PÅGÅR Ungmarthas recepttävling för högstadieelever och även övriga matlagningsintresserade grupper. Med tävlingen vill man uppmärksamma temat för årets matkulturdag, inhemska frukter. Närmare information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du på ung. martha.fi. Senast 30.9.2018 bör bidragen sändas till ung@martha.fi.

strikt arrangera ett evenemang på klädbytardagen den 17 november? Vi har tre förslag på hur ni kan gå till väga: L-modellen: Ordna en klädbytardag öppen för allmänheten. Erbjud deltagare en föreläsning eller workshop kring, klädkonsumtion eller textillära. Vi kan tipsa om föreläsare. Tips på kan man göra av avlagda textilier och jeans hittar ni på martha.fi/sv/radgivning/tips/. M-modellen: Ordna en klädbytardag öppen för allmänheten. S-modellen: Ordna en klädbytardag inom den egna kretsen eller föreningen, eller varför inte bjuda in grannföreningen/-kretsen?

SÅ HÄR GÖR NI (DEADLINE 31 OKTOBER): 1. Bestäm var klädbytardagen ska ordnas och vilken tid. 2. Fundera på vilken nisch klädbytardagen har: Är den för alla, eller exempelvis enbart för barnkläder? 3. Ordna gärna en programpunkt eller workshop med fokus på återbruk och reparation av kläder. 4. Meddela Karin Lindroos, karin. lindroos@martha.fi, att ni ordnar en klädbytardag och vem som är kontaktperson. Om ni vill kan vi skapa marknadsföringsmaterial för ert evenemang i form av affischer och banners. På begäran postar vi även broschyren Garderoben för utdelning till deltagare under dagen. Därtill marknadsför vi alla klädbytardagar via Marthaförbundets kanaler och skickar ut ett pressmeddelande där vi listar alla evenemang.

SLUTSPURT FÖR #JOJAGKAN K AMPANJEN

#jojagkan2018 fortsätter till och med oktober. Nu flyttar många unga hemifrån, ta tillfället i akt och lär ut en eller flera vardagsfärdigheter. Det kan handla om matlagning, renovering, städning eller ekonomihantering. Genom att fylla i vad du lärt ut på pystyn.fi deltar du i utlottningen av fina produktpaket. Giftfri vardag 4/2018

aktuellt TIPS! Kolla med lokala loppisar, exempelvis Röda Korsets eller Frälsningsarméns, om de kan tänka sig att samarbeta med er kring klädbytardagen. Kan exempelvis ett eventuellt överskott av kläder lämnas hos dem? Var noga med att i all information poängtera att man får föra bort lika många plagg som man har med sig, det är byte som gäller! Sedan 2013 arrangerar Marthaförbundet årligen den nationella klädbytardagen. Målet med dagen är att genom klädbyten runt om i landet sätta kläder i rotation och spara på resurser samt uppmärksamma problemet med textilavfall.

LEV (FÖRENINGS)LIVET! UNDER TIDEN 1–7.10.2018 kan du delta i årets föreningsfestival. I år har sju olika föreningar beviljats understöd för att ordna aktiviteter med mycket varierande teman i sina respektive regioner, både för föreningsaktiva och andra intresserade. Kom med och låt dig inspireras av det som olika föreningar tillsammans har lyckats förverkliga! Alla tillställningar är öppna för vem som helst och inträdet är gratis. Gå in på festival. fi/festival/, där hittar du de evenemang som ordnas under veckan. För närmare information, kontakta projektledare Robin Sundberg, tfn 050 5020 272 eller info@festival.fi.

RÄTTELSE I SENASTE NUMRET av tidskriften Martha på sidan 33, där nomineringarna till årets marthagärningar presenterades, hade Tryckfelsnisse varit framme. Inga Gullström hör till Närpes Marthaförening rf och det var också den föreningen som hade nominerat henne till Årets samhällsinsats. Vi beklagar den felaktiga uppgiften!

aktuellt

Nya medarbetare Vi hälsar våra nya medarbetare på Marthaförbundet varmt välkomna! Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

NY ORGANISATIONSKOORDINATOR

NY T.F. EKONOMIRÅDGIVARE

Pedagogie kandidat Jessica Åhman, 42, är ny organisationskoordinator på Marthaförbundet. Till hennes arbetsuppgifter hör bland annat medlemsvård, organisationsutveckling samt planering och genomförande av olika evenemang. Senast har Jessica fungerat som organisationsplanerare vid Vasanejdens Föreningar, en takorganisation för föreningar inom social- och hälsovårdsområdet. Dessförinnan arbetade hon bland annat vid Yle som produktionskoordinator och hann med allt från barnprogram till direktsändningar i teve inom diverse olika genrer. Jessica bor i Solf, Korsholm, tillsammans

med sin sambo och sina två barn. Hon uppskattar umgänge med både glädje och djup, skärgård, jordgubbar och sin hänggunga på terrassen. Hon undviker saker som egentligen bara är gjorda för att gå sönder samt skyr orättvisor och usla system som pesten. Vad tänkte du när du fick tjänsten som organisationskoordinator på förbundet? – Jag blev jätteglad och huvudet fylldes av frågor, tankar och idéer. Jag ser verkligen fram emot att få arbeta på Marthaförbundet, lära mig massor med nytt och kunna tillföra något till verksamheten! Har du frågor om föreningsliv eller kring organisationsutvecklingen, eller behöver du nya uppslag och inspiration för verksamheten? Ta kontakt med organisationskoordinator Jessica Åhman per e-post: jessica.ahman@martha.fi eller på telefon 044 280 6609.

Kliar det i dina fingrar? Av skaparlust.

17,40

Beskrivningar och material för Makramé hittar du under Inspiration på webben

/kpl

PL 2470 00002 HELSINKI * tilaus@slojd-detaljer.fi * Asiakaspalvelu: 09-3487 0606

www.slojd-detaljer.fi

Politices magister Marina Nygård, 33, vikarierar för förbundets ordinarie ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar som är moderskapsledig fram till första augusti nästa år. Till Marinas arbetsuppgifter hör bland annat att dela ekonomikunskap i sociala medier samt i medlemstidningen Martha och att fungera som sakkunnig i olika medier. Därtill föreläser hon i frågor om privatekonomi. – Marthorna kan kontakta mig om de önskar att jag kommer och föreläser om ekonomifrågor i kretsen eller föreningen. Det kan handla om kvinnors, familjens, eller varför inte, en hållbar ekonomi. Marina sökte sig till Marthaförbundet dels för att hon delar förbundets värderingar, dels för att det kändes lockande att få arbeta med ekonomifrågor på svenska. – Jag blev väldigt glad när jag fick höra att jag hade fått tjänsten. Nu får jag arbeta med det som jag verkligen brinner för; att öka intresset för ekonomi bland kvinnor och unga. Marina är uppvuxen i Pedersöre och bor sedan två år tillbaka i Grankulla. Hon delar bostad med sambon Mikko och katten Gina. Tidigare har hon arbetat bland annat som TE-sakkunnig vid informations- och rådgivningskontoret Navigatorn, generalsekreterare vid Svenska handelshögskolans studentkår och lärare i italienska vid Arbetarinstitutet i Esbo. Hennes hjärta klappar för körsång, långa lata helgfrukostar och människor som står upp för sina åsikter. Hon ogillar ärtsoppa, trångsynthet och känslan av klimatångest. Ekonomirådgivare Marina Nygård når du på telefon 043 820 0073 eller per e-post: marina.nygard@martha.fi. Bästa ekonomitipset! Skaffa en menskopp, det är både ekonomiskt och ekologiskt! En menskopp håller i flera år, minskar mängden avfall och plast och har en kostnad på cirka 5 euro per år, jämfört med cirka 50 euro per år för vanliga mensskydd. Inbesparingen är cirka 45 euro per år.

Giftfri vardag 4/2018

aktuellt

aktiva marthor

Kvinnotidskriften Astra är årets Fredrika

Foto Rabbe Sandelin

Årets Fredrika Runeberg-stipendium tillföll tidskriften Astra för det gedigna och omfattande arbetet med kampanjen #dammenbrister, och i förlängningen alla de kvinnor som modigt delade sina vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp.

Marthinikretsens jubileumsresa till Budapest

Fyra av årets fem mottagare av Fredrika Runeberg-stipendiet 2018 – eldsjälarna bakom lampanjen #dammenbrister: Nina Nyman, Jenna Emtö, Vilhelmina Öhman och Ylva Perera. Ida Kronholm kunde inte närvara vid fotograferingen.

ör att fira att marthakretsen Marthini fyllde femton år reste fjorton marthor till Budapest i mitten av april. I programmet ingick både att bekanta sig med staden och att besöka de ställen som vi hade valt som mål för vårt välgörenhetsprojekt. Innan resan anträddes stickade flera av oss flitigt yllesockor, mössor och vantar som skulle doneras till behövande. Med oss hade vi även lakan, handdukar, leksaker och kläder som skänktes bort. Det mesta fördes till ett familjehem som upprätthålls av den lutherska kyrkan i staden Gödöllö. Tillsammans besökte vi den stora saluhallen invid floden Donau och vandrade därifrån upp till Gellértberget, för övrigt blev det mest promenader i mindre grupper. Vissa av oss bekantade sig med det vackra området på Slottsberget, det judiska kvarteret i Pest, Hjältarnas torg och andra historiska ställen, men framför allt njöt vi av sommarvärmen (cirka 27 grader) och av olika spa-behandlingar. Jubileumsåret till ära fick vi avnjuta en ungersk festmiddag med lokala viner.

Finland var #dammenbrister först med att, som en del av metoo-rörelsen, ge röst åt tusentals kvinnor som tidigare inte har vågat berätta, eller som har berättat men som inte har blivit lyssnade på eller trodda. På kort tid undertecknade över 6 000 finlandssvenska kvinnor i alla åldrar det offentliga uppropet. – Hela 949 vittnesmål om sexuellt ofredande, övergrepp, utnyttjande och våld samlades in. Varje enskild berättelse redigerades före publicering så att såväl offer som förövare står anonyma. Ur mosaiken av vittnesmål framträder mönster av destruktiva strukturer och kränkande umgängeskultur som drabbat och drabbar otaliga kvinnor och även män, med ibland livslånga trauman

som följd. #dammenbrister bidrog på ett avgörande sätt till att bryta tystnaden, ge drabbade mod att berätta, förflytta skammen från offren till förövarna, och blottlägga det lidande som orsakas. Detta ger ökad medvetenhet om och ökad beredskap att motverka och ingripa mot sexuella trakasserier och övergrepp i vårt samhälle, lyder stipendiekommitténs motivering. Fredrika Runeberg-stipendiet kan inte sökas, utan mottagaren utses av en stipendiekommitté som består av representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska Kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner. Ordförande för kommittén åren 2017–2018 är SFV:s ordförande Wivan Nygård-Fagerudd. Stipendiesumman är tiotusen euro.

Udda veckor må-fre 8.30-19, lö-sö stängt • Jämna veckor må-fre 8.30-17, lö 8.30-15, sö 11-14 Tfn 019 241 1441 • www.ekenas1apotek.com Giftfri vardag 4/2018

Text Ulla Lång 41

eftertanken

Lösning till korsord 2/2018 ANDEMENING HALVVÄGS PÅ GOLFBANAN LEDAREN

FÖRUTSPÅ

SÖT KUB

BESTÅNDSDEL

MIRAKEL GIVARE

E S S E N S N

O N D E

C O A C H E N

SYSKON MYCKET HALKIG

Terese Bast

YNKA

T O R F MINNE SYN AV NOTHÄFTEN

SÄGS VARA ILSKET

USCH

INCITAMENTEN

NORDLIGA BARRSKOGAR

D R

T A BARNBARN LAVINFARA TÖSABITEN

NORDLIGA IBERISKA DRUVAN

T I

RÖSTA

DOSA METROPOLEN

IDIOT

Hur tror du man i praktiken gör, med alla gifter som världen förstör? Alla vill vi förhoppningsvis må bäst, undvika allting som för oss är pest. Kemikalier och gifter sprutas här och var, mycket av det fina finns inte längre kvar. Om vi mot en giftfri värld vår kosa ska styra, så ta in mera ekologiskt och låt dem inte vara dyra. Närproducerat är även ett viktigt sätt, garanterat färskt och mycket rätt. Vi vill ju ha vår standard på hög nivå, så hjälp alla till, så att det vägen ska gå! HELEN ”NEA” WESTERHOLM Skribenten har funderat mycket på den giftfria vardagen och tycker att man kommer längst med sunt bondförnuft. Hon gillar att resa och ogillar skvaller.

K E R S

S P Å R

TVÅ LIKA

INTEN- START PÅ NÅGOT TION LEVANDE

V K R A F

ZLATAN I ITALIEN STRECK

UNDERKÄNDES

EXTAS

SPRETAR FRÅN NAV

KÄRASTE

E T U

R A S R

SÄNDER I ETERN ÄR DREJARES LERA

DATORBLÄDDRING

S R SLUT

B R A

BAKTERIE

L 0173

V R A K A D E S I

S K GROP I MOSSE

T E R N A

T E R S Ö N E R

J Ä N T A N

Giftfri vardag, vad ska det innebära, det finns massor som vi alla kan läsa och lära. Än ska man undvika det ena, än det andra, medan vissa bara kan sitta och klandra.

S L E T

FÖRSKOTT

T U R K O N T R O L

G O R

D O T AVKASTNINGEN

08 TRANSPORTÖR

G P L Å N B O K

S O U V E N

P A R T

Hållbara vardagsfunderingar

OXMÄRKE LIKNANDE VÅGANTISKYDD LOPER

KIRSKÅL

KNOGADE

TREBENSSTÄLL PRONOMEN

PASSAR TANDEM

DÄMPAD

T R

N A B O

GRANNE

P O D

T O R V G R A V

Vinnare 2/2018

BLAND DEM SOM sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 2/2018 gynnade Fru Fortuna denna gång Lilian Vikman, Lielax, Kajsa Åkerberg, Övermalax, och Kerstin Karlström, Pensala. Korsordsprisen, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer 12.12.2018. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 31.10.2018 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material. TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ...

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

I NUMMER 5 KAN DU LÄSA OM INHEMSKA FRUKTER.

ANNONSER: Oy Kustmedia Ab Tfn 010 311 1903

Lagom till den finlandssvenska matkulturdagen 9.10 utkommer tidskriften Martha som ett matkulturmagasin. Med fokus på äpplen, päron, plommon, krikon och körsbär för vi fram de goda och rena frukter vi har i vårt land. Magasinet hittar du i brevlådan den 1 oktober.

JÖMÄRKT MIL

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Johannes Tervo

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2018 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) Giftfri vardag 4/2018

GAMMAL- KORTA MODIG TRAPPIGÅNGOR SÄTTER

SES PÅ JULBORDET

AGITERA

VIV LUFTHAMN

VINYLSKIVA I FÅRAKLÄDER

OFTA I BUTIKER MONSTER SES I KAR & MENING

RIOJA TONSÄTTARE GER FART VID TRYCK

VISDOM TRIVS VID SOM AFORISM VATTEN UTAN

SLÅ UT BLACK METAL

KAN VARA LAT

TYGLAR UTAN ÄNDAR GALET

ELAKARTAD TUMÖR

ÄR VAROR TILL GIGANEWTON

TROFAST RENMAT STORBACK FÖRR KUBBARNAS

BITA SMÅAKTIGA

GISSA

0384

BESTYR

LJUV

COLLIER ÄR FÄLLBAR PÅ FLAK MISSA

SPYDIGHET KLIRRAR I DRINK FLYGANDE TEFAT

LJUSBILD ÄR GLOBENS MODELL I

BLUND

KOBBE FÖRSVARAR I BASKET

FJÄRDAR ÄGNAT ÄR SOFFLIGGARE

VÄRDSHUS

MYCKET TALRIKA

SÅNGPOEM

KORTSVANSAPA

SVORDOM ÄR VISSA DAGAR

PÅ PÅ MÅNGEN APPARAT

FÖRSVAGA

MORGONDRAKE GREVEN I DORCHESTER

Korsordet 4/2018 SENAST NU ÄR DET DAGS att väcka de små grå cellerna till liv efter sommarpausen! Det är vår korsordsmakare Tommy Öberg som har konstruerat det kvistiga krysset. Du som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 31.10.2018. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Giftfri vardag 4/2018

Personalen på Marthaförbundet

Mina bästa giftfria må bra-tips är att äta rikligt med blåbär under hela året samt att smörja in torra händer, fötter, hårbotten med mera med den mjukgörande och skyddande Marthasalvan.

I höst har jag börjat återanvända mina gamla pannor av gjutjärn som har gömt sig längst in i köksskåpet. Gjutjärn ska alltid diskas för hand, med hett vatten och utan diskmedel.

Mitt tips är att välja inhemskt, gärna ekologiskt, och tänka i säsong. Då kan du undvika en hel del gifter som kommer med exempelvis importerade grönsaker som ofta besprutas mer utomlands än i Finland.

ELISE HINDSTRÖM, 044 280 6813

SOLVEIG BACKSTRÖM, 043 820 0070

SOFIA GRYNNGÄRDS, 050 517 2958

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363

Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818

Sofia Grynngärds projektledare för Tack för maten!, 050 517 2958

Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Karin Lindroos informatör, 050 361 6081 (må–to) Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Marina Nygård, t.f. ekonomirådgivare, 043 820 0073

Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Micaela Röman, jubileumskoordinator, 050 356 4548 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.