Martha nr 3/2019

N y a s k ö n a s m a k e r 3/19 R E L AT I O N E R MIL JÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

DRÖMME N OM E T T BARN / L ÄSK ANDE BLOMDRYC KE R / ODL A EGNA ÖRTE R / VÅGA ÄTA BAK TE RIE R / GÖR EGE N M JÖLKSYRE KOMPOST

ledaren

Vi ska våga tänka stort Marthaförbundet ska jobba kvinna till kvinna – oberoende av ursprung Journalisten Magnus Londen sade i Yle Vegas Eftersnack: ”Marthaförbundet är den största auktoriteten i Svenskfinland.” Magnus ord gör mig både glad och stolt. Frågan är hur vi kan behålla den här positionen och förstärka den i framtiden?

Vi lever i ett informationssamhälle.

Vi blir översköljda av information, tankar och åsikter. Men det finns många avigsidor med den här utvecklingen. Skillnaden mellan fakta och åsikter har suddats ut. Det ger oss marthor stora möjligheter om vi spelar våra kort rätt. De nya arenorna ger oss möjligheter att lyfta fram vad vi gör och vad vi står för. Marthaförbundet bygger på kunskap och vi är trovärdiga.

En annan stor trend i vårt samhälle handlar om kravet på delaktighet. Vi människor vill bli hörda, sedda och bekräftade. Det nya digitala samhället ger oss helt nya möjligheter att vara delaktiga. Utmaningen ligger i att allt fler väljer att engagera sig enbart i ensaksfrågor. Samtidigt blir det allt svårare att locka människor att bli aktiva i en förening eller att engagera sig i samhället i stort.

Här finns en stor potential för Marthaförbundet. Vi är en gräsrotsrörelse och det ska vi förbli. Vi har alltid jobbat inkluderande.

Marthaförbundets cirka 10 000 medlemmar är vår kärna, vår ryggrad och vårt existensberättigande.

VI SKA BJUDA IN NYANLÄNDA En aldrig tidigare skådad globalisering pågår. Vi kommer under de närmaste åren att få möta nya kvinnor och familjer med en annan bakgrund än vår. Marthaförbundet ska vara en inkluderande rörelse också när det gäller de nyanlända finländarna.

Marthaförbundet ska jobba kvinna till kvinna – oberoende av ursprung, språk, religion, kultur eller hudfärg. Vi ska modigt bjuda in och ta emot.

Jag skulle vilja passa på och plantera ett nytt ord: Hantverksaktivism. En definition av hantverksaktivism kan vara ”En engagerad och inkluderande kvinnokraft som värnar om vardagskunskap.”

För att det här ska lyckas måste vi ta steget in i en värld som kanske känns främmande för en del av oss. Vi måste våga använda de nya kanalerna och de nya sätten att kommunicera för att inkludera både nuvarande och potentiella nya medlemmar.

I den här världen är rekommendationens makt stor. Om vi lyckas få fler ambassadörer som talar gott om oss så kan vi samtidigt locka med nya medlemmar i vår verksamhet.

VÄRDERINGARNAS FRAMMARSCH De som är under 35 år väljer allt oftare vad de ska äta, konsumera och var de ska jobba på basis av grundläggande värden och värderingar. Värderingar som växer kraftigt är kravet på det ekologiskt hållbara och självklarheten att det är jämställt 2

mellan könen. Vi ser en kraftig tillväxt inom den delade ekonomin. Det blir allt mer populärt att återvinna, att återanvända och att tänka klimatsmart i sina val. Det här har varit marthornas trumfkort i 120 år.

Marthaförbundet står för ett ekologiskt hållbart tänkande och för jämställdhet.

VI BEHÖVER MOTVIKT TILL DET HEKTISKA TEMPOT Takten på förändringen i vårt samhälle tycks bli snabbare och snabbare. Den snabba takten och den enorma förändringen i hur vi använder nya tekniska hjälpmedel leder till att vi människor allt tydligare behöver en motvikt till den livsstilen. Allt fler av oss upplever att vi inte hänger med och att vi är ganska ensamma.

När tempot i samhället skruvas upp förstärks också människans individualistiska drag. Vi hinner inte tänka på andra än på oss själva. Vår värsta fiende blir tiden. Att inte hinna med.

Allt färre verkar ha tid att förbinda sig till något långsiktigt. Men nu växer det fram ett tydligare behov av en motvikt till det snabba och ytliga. Det blir vanligare att fasta från sociala medier, meditera, gå på matlagningskurser, yoga och åka på ett stickningsläger.

Martharörelsens styrka är och kommer att vara gemenskapen. Vi möts, umgås och lär av varandra. Det här ska vi fortsätta med! Men när kampen om medlemmarnas tid ökar måste vi vara ännu tydligare med vad vi erbjuder våra medlemmar.

Människor söker sig knappast till martharörelsen för att sitta och skriva protokoll på officiella möten.

VI SKA ODLA VÅRA STYRKOR Under tre års tid har vi jobbat med vår organisationsutveckling.

Målet är klart: Vi ska minska på byråkratin och koncentrera oss på det roliga, på vår gemenskap och på vårt samhällsuppdrag.

Vi ska göra den här förändringen smart. Vi ska inte utelämna någon. Vi ska i stället inkludera flera.

Vi ska satsa mera på kvalitet och trovärdighet i det vi gör. Vi ska skaffa fler ambassadörer som talar varmt om oss. Vi ska vara inkluderande och se delaktigheten som en självklarhet. Det här gäller oberoende av om medlemmen kommer från Österbotten, Åland, Åboland, Nyland, Helsingfors eller Syrien. För marthornas språk är universellt. Kunskap om ekologi, vardagsberedskap, hantverksaktivism, ekonomi, jämställdhet och hushåll behövs oberoende av bakgrund.

Vi ska bli bättre på att lyfta vår egen svans och stolt säga att vi är framtiden. För det är vi! Vi ska våga tänka stort. Det gjorde vår grundare också för 120 år sedan.

Med dessa ord önskar jag alla marthor en skön sommar.

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

Festtalet är här komprimerat.

Talet i sin helhet finns att läsa på martha.fi Nya sköna smaker 3/19

innehåll

18

8

4 Lyft fram grönsakerna Låt morötterna, blomkålen, ärterna och nykålen spela huvudrollen i sommar.

7 Enkel kokkonst i lyxigt omslag Nyutgåva av den finlandssvenska matkulturens klassiker Marthas kokbok.

8 Örtodlarens bästa knep Så får du basilika, timjan, rosmarin, persilja och dill att trivas.

10 Blommor i glaset

16

Laga en egen prinsessdryck av rallarrosor eller älggrässaft med smak av bittermandel.

12 Ofrivillig barnlöshet Fertilitetsbehandlingar är en dyr och tålamodskrävande process.

16 Satsa på närmat i sommar Så hittar du rekoringarna och matmarknaderna närmast dig.

18 Hon lär ut den syrliga matkonsten

4

Åsa Darby tillreder magvänlig kombucha och fermenterade grönsaker.

22 Fermentera ditt köksavfall Bokashimetoden ger snabbt en näringsrik jord att odla i.

30 Marthor som gjort mycket gott På vårmötet premierades Kristina Holmqvist, Gun Carlson och Heidi Lindeman.

Instagrammat @marthaforbundet

Städa, städa varje fredag! Vinägerspray kan du använda vid rengöring av exempelvis diskbänken, skärbrädor (lätt snabb rengöring), bordsytor eller arbetsytor i kök. Örterna är bakteriedödande och ger en god doft. Gör så här: 0,5 dl färska blad av rosmarin, mynta, lavendel, salvia, timjan och oregano (om bladen är torkade kan du Nya sköna smaker 3/19

minska mängden med 50 %) 1 flaska äppelcidervinäger (cirka 3,5 dl) 0,5 dl vatten Lägg örterna i en halvliters glasburk. Häll vinäger över örterna och låt stå och dra i 1–2 veckor. Sila av, tillsätt en halv dl vatten och häll på sprayflaska. #giftfritt #ekostädning #giftfrivardag 3

matbiten

Inhemskt tapasbräde Det är trevligt att duka upp en bricka med plockmat under vackra sommardagar. I stället för det vanliga tapasbordet med importerade skinkor och oliver, kan man satsa på enbart inhemska råvaror.

På pärmbilden har vi dukat upp bland annat olika grönsaker och primörer, inhemsk marinerad färskost och marinerad mört (på burk).

4

Nya sköna smaker 3/19

matbiten

S

ommaren är här och nu är det tid att frossa i färska grönsaker. Det finns så mycket annat än sallad och kokt potatis som vi kan tillföra till vårt middagsbord. Grönsaker och rotsaker kan tillredas på många olika vis och man kan vara påhittig och experimentera med olika tillredningssätt, till exempel grilla, röka eller ångkoka. Det nya är att använda grönsakerna och rotsakerna som huvudråvara. Om man har tänkt grilla kött, fågel eller fisk så får den vara som en sidorätt.

Det är tid att svänga om kakan och tänka på klimatet och satsa på mycket grönt och vegetariskt och minska köttkonsumtionen. Det är något vi alla människor konkret kan påverka i klimatfrågan, dessutom är det både hälsosamt och väldigt gott!

Recept Louise Mérus Foto Karin Lindroos

RÖKTA MORÖTTER MED DILL, CRÈME FRAÎCHE OCH SMÖRSTEKTA SKÄRGÅRDSBRÖDSMULOR Att röka grönsaker är spännande. Man kan prova sig fram att röka till exempel blomkål, äggplanta och kål. De här morötterna får en härligt rökt smak och i kombination med de övriga ingredienserna får man en känsla av rökt fisk på skärgårdsbröd.

(4 portioner) • ca 600 g morötter (helst knippmorötter) • olivolja • salt • 1 dillkruka • 100 g crème fraîche eller vegansk crème fraîche • 200 g skärgårdsbröd • 1 msk smör

1. Tvätta morötterna, pensla olja på dem och smaka av med lite salt.

2. Lägg dem i rökugnen och låt tillredas i cirka 20–30 minuter, eller tills de är al dente.

3. Ta ut från rökugnen och lägg på ett serveringsfat.

4. Ringla på lite mera olja.

5. Gör smulor av brödet med hjälp av en mixer eller med en kniv och stek snabbt i smör.

6. Klicka crème fraîche på morötterna och klipp på rikligt med dill.

7. Smula till sist på skärgårdsbrödsmulor och smaksätt med svartpeppar.

ÄRTPESTO • 2 dl gröna ärter • 1/2 dl solroskärnor • ca 100 g stark inhemsk hårdost • 2–3 msk olivolja • 1/2 vitlöksklyfta • salt och peppar

1. Mixa alla ingredienserna till ärtpeston med en stavmixer. Späd eventuellt med lite vatten om den blir tjock.

2. Smaka av med salt och peppar.

ROSTAD PAPRIKASÅS • 100 g skalad mandel • 250 g rostad paprika (hemlagad eller köpt) • 2 vitlöksklyftor • 1 tsk chiliflakes • 1 tsk flingsalt • 2 dl olivolja • 1 dl rypsolja • (citronsaft vid behov för syra)

1. Mixa ihop alla ingredienser till en sås.

MARINERAD FÄRSKOST • ca 200 g inhemsk färskost • 1 tsk kumminfrön • 2 msk slätbladig persilja • 2 msk jungfruolivolja • citronsaft

1. Skär osten i 2–3 cm stora bitar.

2. Strö över kryddor och olja. Pressa även över lite citronsaft.

3. Vänd runt försiktigt och servera.

HONUNGSROSTADE PUMPAFRÖN • 100 g pumpafrön • 2 msk honung • flingsalt

1. Rosta pumpafröna i en torr stekpanna tills de fått färg.

2. Ringla på honung och rör om.

3. Ta bort från värmen och häll upp på ett bakplåtspapper.

4. Smaka av med flingsalt och låt svalna.

GRILLAD ELLER STEKT NYKÅL MED KOKT ÄGG, SKIRAT SMÖR OCH KAPRIS • 2 nykålshuvuden • 3 ägg • 3 msk kapris • 70 g smör • salt och peppar

1. Skär nykålen i cirka 2 cm tjocka skivor eller i tjocka klyftor.

2. Koka äggen i cirka 8 minuter.

3. Smält smöret.

4. Grilla kålen på grillen snabbt på båda sidorna så att kålhuvudena får gyllenbrun färg.

5. Salta och peppra.

6. Skär äggen i klyftor eller hacka fint.

7. Lägg den grillade kålen på ett serveringsfat och fördela äggen och kaprisen ovanpå.

8. Ringla på skirat smör och smaka av med salt och peppar.

EXEMPEL PÅ INHEMSKA TAPAS: • Ärtpesto • Marinerad färskost • Honungsrostade pumpafrön • Järki Särki (inlagd marinerad mört) • Rädisor • Färska inhemska tomater • Selleri • Morötter • Inhemska hempsnacks (kex av hampafrön) • Stekt potatis med paprikasås Se bild på inhemska tapas på pärmen

matbiten

HEL UGNSROSTAD BLOMKÅL MED FETAOST-TOMATSALLAD (4 portioner) • 1 hel blomkål • olivolja • 1 vitlöksklyfta • salt och peppar • 2 msk hackad gräslök

FETAOST-TOMATSALLAD: • 200 g fetaost • 200 g körsbärstomater • 1 rödlök • 1 knippe gräslök • olivolja • balsamvinäger • salt och peppar

1. Sätt ugnen på 180 grader.

2. Skär bort bladen från blomkålen och skölj den.

3. Massera in olja, krossad vitlök och hackad gräslök över hela blomkålen, smaka av med salt och svartpeppar.

4. Ställ in i ugnen och rosta i cirka 45 minuter.

5. Laga under tiden fetaost-tomatsalladen: Halvera tomaterna och skiva rödlöken tunt. Blanda tomater med 6

smulad fetaost och skivad rödlök.

6. Ta ut blomkålen och lägg upp på ett serveringsfat.

7. Ringla på olivolja och fördela fetaost-tomatsalladen ovanpå och runt blomkålen.

8. Dekorera med gräslök och örter efter egen smak.

SNABB BLÅBÄRS- OCH HJORTRONPAJ MED VITCHOKLAD OCH ROSMARIN Det här är en snabb sommarpaj som kan svängas ihop om det kommer oväntat besök. Använd frysta eller färska bär och färdig hjortronsylt. Man behöver inte extra socker till den här pajen eftersom det finns socker i både sylten och vitchokladen. Rosmarin passar perfekt med hjortron och blåbär.

• 1 stort paket smördeg i stor skiva (600 g) • 750 g blåbär • 1 ½ tsk kardemumma • 1 dl hjortronsylt • 100 g vitchoklad • några kvistar färsk rosmarin för dekoration • 1 ägg för pensling

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Tina upp smördegen och kavla den rund och sätt på en bakplåt beklädd med bakplåtspapper.

3. Häll blåbären i mitten av smördegsplattan och smaksätt med mald kardemumma.

4. Klicka på hjortronsylt och fördela smulad vitchoklad ovanpå.

5. Rulla ihop kanterna så att det blir en rund paj.

6. Pensla kanterna med ett lättuppvispat ägg.

7. Grädda i ugnen i cirka 20 minuter eller tills kanterna fått en fin färg. Var försiktig så vitchokladen inte bränns, man kan med jämna mellanrum öppna ugnsluckan och trycka ner chokladen i blåbären om den börjar bli för mörk.

8. Ta ut plåten ur ugnen och låt svalna en stund.

9. Dekorera med rosmarin.

10. Servera med till exempel glass eller med en klick gräddfil.

Nya sköna smaker 3/19

Marthas kokbok ges ut med nytt utseende

Enkel kokkonst och finlandssvensk matkultur i fokus i den 90-åriga klassikern

I

år har Marthas kokbok varit ett standardverk i de finlandssvenska hemmen i 90 år.

Det firar Finlands svenska Marthaförbund tillsammans med utgivaren Fontana Media med en nyutgåva med förord av etnologen Yrsa Lindqvist och ett nytt omslag som pryder sin plats i vart kök.

Den första utgåvan utkom 1929, då under namnet Hemhushållningens grunder och en samling recept för matlagning, bakning, konservering m.m. Författare var Runa Melander, rektor på Högvalla seminarium. Finlands svenska Marthaförbund var utgivare och boken kom att i folkmun heta Marthas kokbok, som 1965 blev det officiella namnet.

– Många frågar sig vad finlandssvensk matkultur är? Marthas kokbok är det i allra högsta grad eftersom det är den kokbok som har getts ut i allra flest exemplar i Svenskfinland, säger Yrsa Lindqvist.

I Marthas kokbok är matlagningskunskap, husmanskost och recept med få ingredienser i fokus. Ingredienserna är så klart till största del inhemska, och kryddningen är sparsam, på sin höjd vitpeppar, kryddpeppar och salt.

Att boken inte har några bilder, förutom ett antal beskrivande illustrationer, är rent av en fördel, som ger användaren en paus i det dagliga bildflödet och möjlighet att använda sin egen kreativitet.

– Det har varit en dröm alltsedan jag började på Marthaförbundet för åtta år sedan att förnya, eller snarare ”föråldra”, omslaget på Marthas kokbok så att det bättre speglar den traditionella men samtidigt tidlösa och enkla kokkonst som boken förmedlar. Tillsammans med formgivaren Magnus Lindström och illustratören Ulla Donner tog vi fram en pärm som jag hoppas leder till att boken gärna får stå framme i många hem och inbjuder till användning i vardagen, säger Karin Lindroos, informatör på Marthaförbundet.

Marthas kokbok finns till salu i Marthashopen på martha.fi för 32 euro och i bokhandlar.

Nya sköna smaker 3/19

Text och foto Karin Lindroos

Marthas kokbok har nytt omslag och nytt förord, men innehållet är det samma som förut.

RULLAD PANNKAKA UR MARTHAS KOKBOK • 75 g smör • 75 g mjöl • 3 dl mjölk (kokande) • 2 ägg • 1 msk socker

1. Fräs tillsammans smör och mjöl, späd med den heta mjölken och låt smeten sjuda 1 minut.

2. Rör smeten kall, skilj gulor och vitor.

3. Tillsätt gulorna, socker och sist de till skum slagna vitorna.

4. Bekläd en liten ugnspanna med smort smörpapper.

Slå ned smeten och grädda i ugn (225 grader).

5. Stjälp upp på sockrat smörpapper.

6. Bestryk pannkakan med mos eller gelé.

7. Rulla ihop som rulltårta. Skär i skivor till servering.

I receptbanken på martha. fi hittar du fler recept ur Marthas kokbok, till exempel kalops, ansjovis- eller böcklinglåda, köttbullar, kall mannagrynspudding, citronskum och finklimp.

7

Nybörjarens guide till örtodling Martha bad Martina Herse på Torrbacka trädgård i Ingå välja ut örter som är enkla att sköta också för den som inte har så erfarna gröna fingrar.

Text Heidi Furu Foto Karin Lindroos

Grundregeln för de flesta örter är att de inte ska vara dyblöta eller stå i vatten, men inte heller så torra att de slokar, säger Martina Herse på Torrbacka trädgård i Ingå.

BASILIKA Basilika är en favorit för många, och den ört som Torrbacka trädgård säljer mest av. Basilikan är känslig för både köld och vind, och trivs därför bäst på en solig och skyddad plats. Martina Herses bästa tips är att plantera basilikan i en stor kruka som kan lyftas in under kalla nätter.

Basilika går också bra att själv driva upp från frö.

– Men den finska sommaren är kort och den som köper en färdig planta försäkrar sig om att plantan fått en bra start.

Det finns många olika sorters basilika: grön basilika, röd basilika, småbladig basilika, buskbasilika, citronbasilika och thaibasilika för att nämna några exempel.

Skötselråden för dem alla är ungefär de 8

samma, men specialsorter som citronbasilika och röd basilika är lite känsligare och ömtåligare än de andra.

Basilikan får inte torka ut, men den ska heller inte konstant stå i vatten.

– I växthus bevattnas plantorna underifrån och då suger de åt sig den mängd vatten de behöver. Då bildas inte heller fukt på krukan och bladen som kan leda till att plantan ruttnar.

Hemmaodlaren kan gärna plantera sin basilika i en kruka med hål i botten och vattna på fatet. Det gäller i så fall att se till att plantan har tillräckligt långa rötter så att den har något att suga upp vattnet med.

Den som är mycket bortrest under sommaren behöver inte göra sig besvär

med basilika, eftersom plantan inte klarar sig på egen hand då den behöver vattnas ofta och skyddas för kyla och vind.

Basilikan är god i sallader, och den passar bra ihop med tomat och ostar.

– Den är fräsch och lätt att använda. Jag lägger ofta några basilikablad på smörgåsen.

Basilika går att frysa in och torka, men allra bäst smakar den som färsk.

TIMJAN OCH ROSMARIN Medelhavsörterna timjan och rosmarin klarar sig bra i torrare förhållanden. De trivs i sandigare jord, till exempel en solig sluttning är en bra växtmiljö. Vissa sorters timjan kryper längs marken och kan användas som täckväxter.

Nya sköna smaker 3/19

Timjan

Rosmarin

Krusbladig persilja

Slätbladig persilja

Basilika

grön

röd

småbladig

Kom ihåg att gödsla örterna. Enklast är det att använda gödsel som blandas ut i vatten.

– Timjan har dekorativa blommor, och är därför en vacker täckväxt. Om man däremot vill använda timjan i matlagningen ska man inte låta den gå i blom för då blir den besk i smaken.

Samma gäller för övriga örter, det gäller att inte låta dem gå i blom för att undvika att smaken påverkas.

– Skörda alltid blad så att du nyper av stjälken precis ovanför ett bladpar, så kan plantan förgrena sig. Då hålls den nerklippt och går inte i blom.

Om timjan är planterad i marken är den inte så känslig för torka. Men om den växter i en kruka ska man inte låta den torka så att den slokar.

Timjan passar bra ihop med det mesta, såväl i vegetariska rätter som med ljust kött, rött kött och fisk. Testa den gärna i olika marinader i sommar. Rosmarin passar bra till potatis, kyckling, vilt och nötkött, till exempel på grillen.

Timjan går bra att så, men rosmarin är en långsamt växande planta som är knepig att så från frö. Därför lönar det sig att ta en stickling eller köpa en färdig planta.

Både timjan och rosmarin kan övervintra i våra förhållanden, beroende på platsen och hurudan vintern är.

Rosmarin är tacksam att torka och frysa in.

– Själv föredrar jag att frysa in örter framom att torka dem, säger Marina.

Jag klipper örterna i delar och fryser in dem i små återförslutbara plastpåsar eller frysaskar.

PERSILJA Persilja har klassats som vår egen superNya sköna smaker 3/19

food eftersom den innehåller mycket järn och vitaminer.

Persilja är, precis som många andra örter, lättast att så inomhus. Då plantorna fått rejäla rötter kan man plantera ut dem. Det tar en tid för persiljan att gro. Vill man snabba på processen lönar det sig att täcka fröna med lite torv och hålla sådden fuktig hela tiden. Det är bra att så i en liten kruka, och skola om plantorna till större krukor efterhand rötterna vuxit sig starkare. Om fröna sås i en för stor kruka är det svårare att hålla lämplig fuktighet och risken är större att plantan står för blött.

Om man sår persilja direkt på friland är det bra att täcka över sådden med fiberduk. Persilja trivs i kalkad jord, i sol eller halvskugga. Den klarar sig också bra i en kruka på balkongen.

Valet mellan slätbladig eller krusbladig persilja är en smaksak. Den slätbladig känns mjukare i munnen, och passar därför bra i sallader och på smörgåsen. Den krusbladiga passar utmärkt i soppor.

– Persilja är tack vare sina hälsoeffekter en bra ingrediens i en grön smoothie.

DILL Dill är en ört som det absolut lönar sig att odla på friland.

– Det är väldigt svårt att odla dill i kruka, och nästan omöjligt att få en köpt dillkruka att fortsätta växa, säger Marina Herse.

Dill är en klassiker som för många är ett måste till nypotatisen och till fisken.

BEHÖVER ÖRTERNA GÖDSEL? – Det är alltid bra att gödsla. I växthusodling får plantorna gödsel vid varje bevattning, men det behövs inte i hemmabruk. Det finns många olika alternativ för hobbyodlare, enklast att använda är gödsel som blandas ut i vatten. Det finns både pellets och gödsel i flytande form som passar för ätbara växter.

Går det bra att plantera ut en örtkruka som är köpt i matbutiken?

– En tumregel är att ju större kruka plantan har, desto större är chansen att den klarar av att växa vidare. I en stor kruka har växten starkare rötter och risken är mindre att rötterna skadat sig. I en liten kruka kan halva rotmängden finnas utanför krukan, och då man planterar om örten är den mer ömtålig, säger Marina Herse.

Det lönar sig att pröva sig fram med örterna och vara förberedd på att det inte alltid lyckas.

I många fall drivs butiksörterna upp snabbt, och de är vana vid mycket vatten och gödsel. Dessa förhållanden är svåra att återskapa i hemmamiljö, och därför kan det hända att örtplantan inte trivs och växer vidare. Man ska undvika att låta örterna stå i vatten hemma, för då ruttnar rötterna lätt. Vill man odla örter i en kruka inomhus ska man också se till att de får tillräckligt med ljus.

– Om de står skuggigt blir de bleka och taniga. Växterna behöver ljus, vatten och gödsel. Äkta solljus är alltid det bästa, men om det inte är möjligt finns det lampor som är ämnade för att ge växterna ljus.

9

Blommiga sommardrycker

Vår natur prunkar just nu av blommande växter. Passa på att ta dem till vara och gör goda och färgglada drycker som safter eller matdrycker.

Text Anita Storm, ekologirådgivare Foto Karin Lindroos

A

tt göra saft på blommor och örter kräver annan hantering än att göra saft på bär och frukt.

Blommorna och örterna har ingen vätska – utan de står för smaken, färgen och fytokemikalierna. Vätska samt sötma och syra måste tillsättas.

ANTIOXIDANTER Antioxidanter eller fytokemikalier är det som ger färg till blommorna. Ju kraftigare färg råvaran har, desto mera nyttiga antioxidanter innehåller den. Vi bör få i oss så många färger som möjligt om dagen. Helst regnbågens alla färger, eftersom de skyddar oss mot bland annat virus och bakterier och tar hand om fria radikaler i vår kropp.

10

SYRA Syra finns naturligt i bär och frukt, men inte i blommor och örter. Vi behöver tillsätta syra i någon form. Syran sänker pH-värdet och ger en bättre hållbarhet, eftersom den hindrar dels bakterietillväxt, dels oxidation. Dessutom höjer syran smaksensationen.

Man kan använda rena syror som citronsyra eller vinsyra. Men det går lika bra med syra från frukter och bär som ger en större smaksensation, och dessutom ger egen smak och karaktär till drycken. Citron och lime går även bra att använda, men om man vill satsa på lokala ingredienser är rabarber ett bra alternativ.

För att få en säker produkt ska slutprodukten ha ett pH-värde under 4,5. Om vi har 1 liter vatten så krävs det cirka 1 tsk citronsaft, 2 msk havtornsjuice eller 50 gram rabarber för att nå pH-värde 4,5.

FRISKA LÄSKANDE DRYCKER AV VILDA BLOMMOR Det är viktigt att du använder utslagna blommor eftersom de ger bästa kvalitet. Ofta är det färre insekter i början av blomningen än när de är i full blom.

Genom att lägga ut blommorna en stund på plant underlag brukar många av insekterna krypa eller flyga bort, annars tar man mekaniskt bort insekterna. Ta även bort skaft och andra gröna delar.

Nya sköna smaker 3/19

Foto Adobe Stock

RALLARROS

RALLARROSSAFT ÄLGGRÄS

ÄLGGRÄSSAFT Den här saften väcker ofta blandade känslor. Den brukar uppskattas av den som gillar mandel och speciellt bittermandel. En del säger att saften smakar medicin och det gör den kanske. Drycken innehåller salicylsyra, som är en släkting till acetylsalicylsyra i aspirin, och därför är det bäst att hålla sig till ett glas, det vill säga 2 dl.

• 40 blomklasar • 1 rabarberstjälk (200 g) • 4 dl socker • 2 l vatten

1. Varva blomklasar med rabarber och socker i rostfritt/värmetåligt kärl.

2. Koka upp vatten och häll det heta vattnet över blomklasarna. Låt svalna i rumstemperatur.

3. Låt stå svalt i några dygn.

4. Sila genom duk och häll upp saften i steriliserade flaskor med tättslutande lock. ÄLGÖRTSOLJA • 5 klasar älgört (även kallad älggräs) • 3 dl kallpressad rapsolja

1. Skaka älgörten ordentligt och ta bort eventuella insekter. Ta bort skaften och behåll bara blomklasarna.

2. Lägg ner älgörten i en burk med lock och slå på oljan. Sätt på locket och låt stå i två veckor. Vänd burken då och då.

3. Sila av oljan genom en silduk och förvara i en flaska – gärna svalt och mörkt.

Nya sköna smaker 3/19

Den ultimata drycken till flickor som vill ha en prinsessdryck i en fantastisk cerise färg.

Smaken är mild och lätt, men syran kommer att dominera. Välj om du vill använda citron eller rabarber som syra.

• 20–30 blomklasar av rallarros • 1 finhackad rabarberstjälk (200 g) • 5 dl socker • 2 l vatten

1. Varva blomklasar med rabarber och socker i rostfritt/värmetåligt kärl.

2. Koka upp vatten och häll det heta vattnet över blomklasarna. Låt stå och svalna i rumstemperatur.

3. Låt stå svalt i några dygn.

4. Sila genom duk och häll upp saften i steriliserade flaskor med tättslutande lock.

GRÖN DRYCK • 2 l blad/blommor, blanda flera om du vill. Följande blad och blommor passar bra att göra dryck av: rönnblad och -blommor, syrenblommor, svartvinbärsblad, hallonblad, björkblad, älggräsblad och -blommor, rallarrosblommor (kallas även mjölkört eller duntrav).

• 2 tsk vinsyra/citronsyra eller 2 citroner i skivor • 2 l kokande vatten • 1 dl socker utblandat i det varma vattnet

SVARTVINBÄRSBLAD

SYREN- OCH HÄGGBLOMSSAFT • 50 blomklasar • 1 kg strösocker • 3 liter vatten • 4 citroner i skivor eller 300 g rabarber

1. Varva blomklasar, socker och citroner i en rostfri skål eller kastrull.

2. Häll på kokande vatten, låt svalna i rumstemperatur till följande dag.

3. Ställ in i kylen – låt stå ett par dygn.

4. Sila av och häll på flaska.

1. Häll det varma vattnet – med vinsyra eller citronsyra eller ett par citronskivor tillsatt – över bladen i en stor skål.

2. Låt stå i rumstemperatur över natten eller fler dagar i kylskåp.

3. Sila bort bladen och lös upp sockret i lite varmt vatten och blanda med drycken.

4. Drycken är ett koncentrat.

11

DRÖMMEN OM ETT BARN

Fertilitetsbehandlingar är en dyr och tung process som kräver mycket tålamod.

Text Marina Nygård Illustration Terese Bast

F

inländare får allt färre barn och vi har de senaste månaderna fått ta del av både statistik och prognoser på hur den finländska befolkningen kommer att utvecklas under de kommande åren. Vi ställs inför ett paradoxalt dilemma: globalt sett är det inte ett problem att finländarna föder allt färre barn, men nationellt är det. Färre barn betyder

färre skattebetalare i framtiden, vilket i kombination med en åldrande befolkning kommer att ställa ökande krav på vårt pensionssystem. Det är inte förvånande att finländare får allt färre barn, det följer trenden i ett postindustriellt land. Att bestämma sig för att försöka få barn är ett högst individuellt och privat beslut, och det är knappast speciellt vanligt att ta finländsk nationalekonomi i beaktande när man fattar det beslutet.

BARNLÖSHET HAR MÅNGA ANSIKTEN Bakom den sjunkande fertiliteten finns många historier. Där finns personer som har valt att inte försöka få barn, av en eller annan orsak. Där finns per-

12

soner som inte har en partner att få barn med. Men där finns också många personer som egentligen skulle vilja ha barn och kämpar för att bli gravida. För personer i heteroparförhållande kan den medicinska orsaken finnas hos mannen, hos kvinnan, hos båda eller hos ingendera.

I ungefär hälften av fallen hittar man ingen exakt orsak till att befruktningen inte sker. Det kan vara fråga om svårigheter att få sitt första barn, eller att man har ett eller flera barn men inte lyckas bli gravid igen. Det kan också vara fråga om att befruktningen sker, men att graviditeten inte resulterar i ett barn utan avbryts.

PROCESSEN KAN VARA BÅDE DYR OCH TIDSKRÄVANDE Oavsett orsaken till ofrivillig barnlöshet så är det en process som kräver tid,

pengar och tålamod. På den offentliga sidan inleds processen normalt efter ett år av försök att bli gravid. Är man över 35 år räcker det med sex månaders försök. Vid 35 år fyllda minskar kvinnans chanser att bli gravid allt snabbare, därför får man söka vård tidigare. Efter ett besök på den egna hälsovårdscentralen ges remiss till specialsjukvården. För varje besök tas poliklinikavgift (av kvinnan eller av båda, beroende på besökets natur).

Det görs analyser av spermierna och gynekologiska undersökningar av kvinnan.

Efter att båda parterna undersökts görs en vårdplan upp, som är beroende på hurudan diagnos som ställs. Tidpunkten för när behandlingarna inleds beror på hur sannolikt det är att befruktningen ännu kan ske spontant. De vanligaste vårdåtgärderna är insemination och IVF. Men innan man gör upp en vårdplan har man också uteslutit vanliga orsaker till infertiliteten, såsom endometrios, könssjukdomar, stängda äggledare eller problem med spermierna. Vid insemination förs de bästa spermierna in vid ägglossning

och ägglossningen förstärks med hormoner. IVF (in vitro-fertilisering) betyder att ett ägg plockas ut och befruktning sker utanför kvinnokroppen, varpå det befruktade embryot förs in tillbaka.

RÄTT TILL TRE IVF-FÖRSÖK PÅ OFFENTLIGA SIDAN I första hand rekommenderas oftast insemination kombinerat med hormoner, även om vårdplanen är individuell. På offentliga sidan kostar en insemination uppskattningvis mellan 300 och 500 euro medan det på privata sidan kostar cirka 650–900 euro, beroende på mängden hormoner. Prisuppskattningarna förutsätter att grundläggande undersökningar och blodprover är gjorda. Ifall man behöver donerade spermier stiger priset.

Insemination är en relativt lätt behandlingsmetod, men lyckas endast i ungefär ett fall av tio. Vanligt är att man gör tre inseminationsförsök på offentliga si-

dan. Nästa steg är ofta IVF. IVF lyckas i cirka fyra fall av tio – men är också en tyngre process. På privata sidan kostar en IVF-behandling kring 2 500 euro, efter att FPA:s andel har dragits av. Därtill kommer medicinkostnader. Märk att om man gör en privat IVF-behandling dras den av från det totala antalet som man har rätt att få offentligt. Via det offentliga kostar en IVF-behandling cirka 500 euro, beroende på hur starka hormoner man rekommenderas, och man brukar göra tre IVF-försök. Tidsmässigt är en IVF-behandling mera krävande eftersom den förutsätter många besök som ska ske vid exakta tider. Behandlingarna kräver också mera av kvinnan fysiskt, med mer eller mindre starka biverkningar, vilket betyder att man inte ska planera att klara av att ge 100 procent på jobbet under en IVF-behandling. Lyckas inte de tre IVF-behandlingarna kan man välja att söka sig till privata sidan för fortsatt vård,

Välmenande råd undanbedes.

Det barnlösa främst önskar sig av omgivningen är någon som förstår, lyssnar och stöttar.

Nya sköna smaker 3/19

13

på egen bekostnad. Utöver priserna för de olika behandlingarna är det värt att ta i beaktande bortfallen arbetstid, resekostnader, tester, mediciner (som till största delen inte ersätts av FPA) och vitaminer.

Om det krävs donation av äggceller och spermier stiger priserna. Det finns formellt inget tak för hur många behandlingar man kan göra, men inte heller på privata sidan förespråkar man obegränsat antal behandlingar.

För ensamma kvinnor och kvinnopar har privata kliniker hittills varit enda möjligheten, men från och med hösten öppnas det upp för möjligheten att inom det offentliga använda donerad sperma för kvinnor. Tidigare har det gjorts en bedömning att fertilitetsbehandlingar görs på medicinska grunder, inte på sociala. Samma grunder som för heteropar används, det vill säga man ska inte vara över 40 år fyllda och får inte heller vård om man redan har två barn. På privata sidan är det möjligt att behandlas även efter 40, men FPA ersätter i regel inte behandlingar på kvinnor över 43 år.

HUR FINANSIERAR MAN BEHANDLINGARNA? Det lönar sig att börja spara pengar genast när man har planer på en graviditet. I bästa fall kan pengarna användas till att finansiera inköp av barnvagn och tillbehör – i sämsta fall till hormoner och behandlingar för att få ett barn. Man kan också bekanta sig med FPA:s anvisningar gällande reseersättning, som dock gäller endast för vård av medicinska orsaker. Mediciner har ett pristak på 600 euro, efter det blir de i det närmaste kostnadsfria. Upp till 600 euro ska dock medicinerna bekostas själv. Alla privata kliniker erbjuder olika finansieringsalternativ och det är god idé att jämföra prisen på dessa. Ifall du äger ditt boende kan det dock vara ett förmånligare alternativ att förhandla om amorteringsfri period på ditt bostadslån och använda de lösgjorda pengarna till behandlingarna. Det är inte heller omöjligt att få ett förmånligare lån från den egna banken än de finansieringsalternativ som klinikerna erbjuder.

14

EN HISTORIA OM OFRIVILLIG BARNLÖSHET: ÅR AV ORO OCH OVISSHET

Ekonomin påverkas även indirekt för den som genomgår eller väntar på fertilitetsbehandlingar. Här berättar Anna sin historia om ovissheten kring att söka nytt jobb och utmaningen för båda parter att boka in arbetsresor då man behöver beakta ägglossningar och eventuella behandlingar.

A

nna och hennes man har varit ofrivilligt barnlösa i två år. Under de två åren av oro och ovisshet har hon hunnit både söka och byta jobb, även om hon upplever att det är svårare när det är ovisst om och när graviditeten kommer att inledas. Hon är glad över att hon i sin närhet har en person som har sparrat henne att söka jobb och inte beakta en eventuell graviditet. Det finns inga juridiska orsaker till att låta bli att söka jobb vare sig om man är gravid eller försöker bli gravid. Anna har ändå ibland tvekat inför att söka jobb när hon trott att hon kan bli gravid. Anna och

hennes man står i kö för att få behandling, men de vet ännu inte när behandlingen kommer att påbörjas, vilket bland annat påverkar när de planerar arbetsresor. De övervägde först att gå privat för att få vård snabbare och skulle vara redo att betala extra för den vården. Men de insåg snabbt att den specifika vård de behöver skulle bli mycket kostsam, det pratades på kliniken om tiotusentals euro, vilket de inte har möjlighet att betala.

Hittills har de bara behövt betala poliklinikavgifter, olika tester och vitaminer.

Dessutom kommer det också att komma medicinkostnader och poliklinikavgifter Nya sköna smaker 3/19

FERTILITETSBEHANDLINGAR när behandlingarna inleds. Anna har själv tagit reda på ungefär hur mycket medicinerna kommer att kosta, men önskar att den informationen skulle ha getts av kliniken också, även om hon förstår att prissättningen beror på hur mycket hormoner som behövs.

ÖNSKAR FÖRSTÅELSE OCH FINKÄNSLIGHET AV OMGIVNINGEN Vardagen av ofrivillig barnlöshet präglas av praktiska frågor: i Annas och hennes mans fall är det osannolikt att de skulle bli gravida spontant, men ändå försöker de pricka in hennes ägglossningar och till viss del har det romantiska i samlivet påverkats.

Det är också mycket logistik och kalenderplanering. När de ska in på undersökning är Anna tvungen att ta en halv dag ledigt från jobbet och ofta flytta på möten. Hon poängterar ändå att hon är lyckligt lottad som kan ta flexledigt och jobba in den förlorade arbetstiden, hon behöver inte ta tjänstledigt utan lön. Hon har inte velat berätta för sin förman, men en av hennes kollegor känner till hennes situation och hoppar in för hennes del när Anna är tvungen att missa mö-

ten. Ett problem har också varit att vara i kontakt med kliniken som har telefontid samma tid alla vardagar, en tid då hennes man oftast har möten på jobbet. Detta har gjort mannen frustrerad, eftersom det oftast av patientorsaker är han som måste ringa till kliniken. Att ringa från jobbet för att diskutera fertilitetsbehandlingar är inte heller riktigt samma sak som att boka tid till tandläkaren. Anna har en bra relation med både föräldrarna och svärföräldrarna och är tacksam över att de har varit förstående och finkänsliga och inser att alla inte kan eller vill få barn. Hon önskar också förståelse av näromgivningen, och något som irriterar henne är alla välmenande råd av personer som inte förstår deras situation: det har rört sig om råd att slappna av eller olika egna knep som påstås hjälpa. Alla barnlösa har ändå googlat och behöver inte mera råd – hellre vill man att omgivningen ska lyssna och stötta.

Anna heter i verkligheten något annat. Undantagsvis låter vi intervjupersonen vara anonym på grund av ämnets känsliga natur.

När ska man söka hjälp? Efter ett år av försök om man är under 35 och efter ett halvår om man är över 35.

Hur mycket kan det kosta? Det kan räcka med cirka 500 euro, ifall graviditeten börjar snabbt, men det kan också kosta tusentals euro. Grov uppskattning: maximalt antal försök på det offentliga + tre IVF på privat klinik, cirka 12 000–15 000 euro, detta ifall inga äggeller spermiedonationer behövs. Priset varierar beroende på vårdplan och hormonbehov samt på vårdinrättning.

Ska man berätta för arbetsgivaren? Du är inte tvungen att berätta, men om din frånvaro väcker uppmärksamhet kan det vara enklare för dig att berätta vad det gäller.

Hur vanligt är det? Vart sjätte par har fertilitetsproblem. I 80 procent av fallen får de paren ändå ett barn, förutsatt att alla vårdmöjligheter som erbjuds används.

Kan jag kolla upp om jag är fertil? En mans spermiekvalitet kan kontrolleras på en privatklinik, analysen kostar cirka 100 euro.

En kvinnas äggreserver och äggledarfunktioner kan testas, kostnaden är cirka 300 euro.

Det är dock viktigt att komma ihåg att trots att båda testerna är positiva kan paret ändå ha svårt att få barn. I hälften av fallen med ofrivillig barnlöshet har paret normala resultat, men befruktningen sker ändå inte. Det är också möjligt att frysa sina äggceller. Det kostar cirka 3 000 euro plus en årlig förvaringsavgift. Att frysa sina äggceller leder inte heller nödvändigtvis till befruktning.

Vad kan jag göra som anhörig? Lyssna och stödja. Beroende på relationen kan kanske ekonomisk och logistisk hjälp vara välkommen – på samma sätt som man kanske skulle hjälpa om det föddes ett barn.

Tips: Den svenska podcasten ”Jag vill ha barn” tar upp ofrivillig barnlöshet ur många perspektiv.

Källor: naistalo.fi felicitas.mehilainen.fi Hyvä terveys: Saisinko vihdoinkin vauvan (13.1.2016) Svenska Yle: I höst breddas kvinnopars och ensamma kvinnors rätt till fertilitetsbehandling (11.4.2019) Yle: Apua lapsettomuuteen – mitä hoidot maksavat ja kenelle niitä annetaan?

(18.5.2016) Talouselämä: Lapsella ei ole hintaa (11.6.2010)

Nya sköna smaker 3/19

15

Lätta sätt att handla närmat Mat spelar en viktig roll i människans liv. Genom att äta närproducerad mat bidrar vi till den ekologiska hållbarheten och till att hålla landsbygden levande. Dessutom lär vi oss mer om matens ursprung. Här presenteras två olika modeller för närmatsdistribution och vi ger några tips på hur man kan hitta sin egen närmat.

Text Sophie Kawecki Foto Daniel Kawecki

VARFÖR NÄRMAT? e flesta vanliga mataffärer säljer lokalt producerad mat, alltså närmat, ofta enligt säsong. För den som vill köpa direkt från producenten finns det flera andra kanaler för närmatshandel. Det finns gårdar med gårdsbutiker eller till och med webbutiker, företag som satsat på leverans av flera inhemska producenters varor, samt möjlighet att handla på närmatsmarknader. Tack vare exempelvis appen ProLocalis är det också möjligt att hitta information om olika producenter direkt i mobiltelefonen.

Det finns flera orsaker till att välja lokalt producerad mat. Thomas Snellman, grundare av rekoringskonceptet, listar några argument som talar för närmat: – För att undvika onödiga transporter är säsongsmat och närmat bäst ur miljösynpunkt. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla kontakten till matens ursprung så att inte allting verkar komma från butikshyllan. Det finns redan i dag storstadsbarn som inte ser kopplingen mellan kon och mjölkförpackningen. Ännu på 70-talet hade de flesta hem en trädgårdstäppa där man odlade lite grönsaker. Då hade man en helt annan kontakt till maten, men nu för tiden känns det effektivare och billigare att köpa allt i butiken. Det är viktigt med en förståelse för varifrån maten kommer, så att framtidens konsumenter kan lära sig ett klimatsmart sätt att leva.

D

REKORINGARNA FYLLER SNART SEX ÅR För att främja närmat och skapa direkthandel mellan konsumenter och produ16

Sanna Hellman (t.v.) lämnar ut Viltgårdens köttprodukter till Monica Baarman-Henriksson.

center startade Thomas Snellman upp en rekoring i Jakobstad i juni 2013. I korthet innebär reko att producenterna via en Facebook-grupp bjuder ut sina produkter till försäljning och avhämtning vid en rekoutdelning. Konsumenterna beställer på Facebook och avhämtar varorna på fastslagen tid och plats. Från och med år 2015 har konceptet fått så stor spridning att det i dag finns ungefär 200, varav 170 aktiva, rekoringar i Finland. De flesta finländare borde alltså kunna hitta en rekoring inom rimligt avstånd från hemmet.

– Det här är nog ett riktigt bra antal rekoringar. Det skulle kanske finnas en marknad för högst 250–300 rekoringar i Finland, säger Thomas.

– I dag finns det också rekoringar i hela Norden och dessutom i Italien, Sydafrika och snart också i Kanada. Det handlar om totalt cirka 400 ringar om man även inkluderar Finland. Det här gläder mig

mycket och har gett mig alldeles fantastiska kontakter runtom i världen, berättar Thomas Snellman.

Rekoringarna är gratis att använda för både konsumenter och producenter.

– Det finns inga ekonomiska hållhakar i det här konceptet och jag tror att det är därför det är så lyckat, konstaterar Thomas. Det är också flexibelt eftersom både konsumenter och producenter kan välja när de deltar i rekoutdelningarna.

Thomas poängterar också att det är bra att det finns flera närmatskanaler som kompletterar varandra.

– Alla kanske inte kan delta i rekoutdelningarna av olika orsaker och då är det bra att det finns andra möjligheter att handla närmat.

NYLANDS MAT VILL STÖDJA OCH UTVECKLA LOKAL PRODUKTION I Nyland pågår ett pilotprojekt som heter Nya sköna smaker 3/19

SÅ HITTAR DU NÄRMAT I dag finns det flera olika kanaler för konsumenter som vill handla närmat.

Här listas ett urval med länkar.

Rekoutdelning på parkeringsplatsen framför Ingå kyrka.

Nylands mat och är en så kallad foodhub, vilket innebär ett sätt att samla in, marknadsföra och distribuera närmat. Rikard Korkman, ombudsman vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, berättar om projektet: – År 2017 fick vi finansiering av Sitra för att skapa en ny och kortare värdekedja mellan producent och konsument. Vi har i dagsläget två platser, en i Knektbro, Esbo och en i Hertonäs, Helsingfors, dit producenterna levererar sina varor som konsumenterna har beställt och betalat i förväg. Konsumenterna har sedan ett drygt dygn på sig att avhämta varorna från distributionsstället, som är ett självbetjäningslager utrustat med kyl och frys.

Målet är att skapa fem olika distributionsställen i huvudstadsregionen.

– Nylands mat kan ses som en nedbantad mellanhand som hjälper konsumenter och producenter att hitta varandra.

Till exempel restauranger har inte tid att beställa råvaror från enskilda producenter, så också de kan dra nytta av det här systemet. Vanliga konsumenter får flera olika varor från ett och samma ställe och producenterna slipper stå på torget och sälja sina varor. Vi gör gärna kontrakt mellan konsumenter och producenter, så att konsumenten förbinder sig till att köpa en viss mängd varor under en viss tid. Man kan tänka på odlingsårets fyra säsonger och ingå avtal för olika varor enligt säsong, säger Rikard.

En del av intäkterna går till Nylands mat, som har en anställd person som Nya sköna smaker 3/19

bland annat jobbar med marknadsföring.

– Vi har ett transparent system. Nylands mat får 16,7 procent, medan 12,3 procent går till staten i form av moms och producenten får resterande 71 procent.

Det är producenten som prissätter varorna. Vi erbjuder ungefär 100 produkter av 30 producenter, men alla produkter finns inte samtidigt, eftersom flera är säsongsbundna. Vi vill inte heller ha många producenter av samma produkt; det är inte meningen att man ska tävla med varandra om priset. Vi satsar på service och kvalitet samt konkurrenskraftiga priser. Vår modell är kostnadseffektiv, eftersom vi inte har en dyr lokal eller många anställda.

DIGITALISERING ÖPPNAR NYA DÖRRAR I likhet med rekoringarna och Nylands mat använder sig alltfler matproducenter eller företag av plattformar som möjliggjorts av digitaliseringen. Via webben, sociala medier och appar kan man nå ut till konsumenterna på ett snabbare sätt än förr.

En synnerligen viktig aspekt i närmatstänket är att föra samman konsumenter och producenter med så få mellanhänder som möjligt. Konsumenten ska veta varifrån maten kommer och producenten ska få skälig ersättning för sina produkter.

– Just nu finns det ett starkt intresse för lokala delikatesser, säger Rikard. Och visst smakar det lite godare när man får tag i alldeles färska produkter som kommer direkt från gården!

Hitta lokala producenter: Äkta smak: www.aitojamakuja.fi Appen ProLocalis: www.prolocalis.com Beställningstjänster: Rekoringar: hitta din egen rekoring via Facebook-sidan ”Löydä oma Rekosi”.

Nylands mat: www.nylandsmat.fi Eggspress: www.eggspress.fi Gårds Smak: www.gards-smak.fi Viltgården: www.viltgarden.fi Närmatsmarknader och -evenemang: Slow Food festival i Fiskars med närmatsguide på webbsidan: www.slowfoodvastnyland.org Helsinki Farmers Market i Helsingfors med lista över producenter: www.helsinkifarmersmarket.fi Köp av bonden-dagen med lista över gårdar: www.ostatilalta.fi Naturens dag med lista över ekogårdar: www.luomu.fi Skördefesten på Åland med lista över gårdar: www.skordefest.ax Åland grönskar med lista över besöksmål: www.alandgronskar.ax Se även: Torgverksamhet: www.tuletorille.fi Föreningen Matinformation: www.ruokatieto.fi Livsmedelsverket: www.ruokavirasto.fi Föreningen Mathantverk i Finland: www.mathantverkarna.fi Resource center Hald: www.hald.fi Håll utkik efter lokala evenemang, såsom öppna gårdar, skördemarknader, basarer och sommartorg.

17

ÅSA DARBY

Bor: I Lemland på Åland.

Familj: Tre barn och tre katter.

Favoriträtt: Förrätt: ostron. Huvudrätt: Stekt stolt fjällskivling med en mild syrad lök på speltknäckebröd. Efterätt: Sarlings mörkrostade kaffe och Mercedes salta kola.

Konstigaste jag ätit: Torkade syrsor.

Den här personen skulle jag vilja bjuda hem på middag: Gordon Ramsay.

Mitt bästa gröna mat-tips: Nykokta små rödbetor med färskt smör, nässelsoppa med pocherade ägg och till efterrätt älggräsglass! Mumma! Använder jag opastöriserad ohomogeniserad mjölk kan även jag som är laktosintolerant äta glass.

”Vi kan inte vara rädda för bakterier” Magen är den andra hjärnan. Det konstaterar mathantverkaren Åsa Darby som tillverkar fermenterade produkter och även lär ut den syrliga matkonsten. Det är gott – och nyttigt.

Text och foto Heidi Hendersson

–J

ag håller på att röja här för jag ska syra lite, säger Åsa och tar fram en stor glasburk med fermenterat te, även kal�lat kombucha, på köksbänken i det trivsamma lantköket i Lemland på Åland.

På bordet bredvid står ännu fler stora glasbuteljer på rad tillsammans med keramikkärl av olika storlekar. Keramikkärlen är för en annan syrad vara: grönsaker.

På dessa drygt två kvadratmeter i hemmets lugna vrå har Åsa skapat sin egen magvänliga matnisch som hon prisats för.

– Första gången jag syrade var i slutet av 80-talet när jag följde med mamma på en kurs till Husmodersskolan.

Efter det har hon utbildat sig till både kock och biodynamisk trädgårdsmästare och jobbat bland annat på den åländska Waldorfskolan där hon byggde upp en köksträdgård och jobbade både i barngruppen och i köket. I såväl utbildning som jobb har fermentering av olika slag ingått och sakta men säkert har intresset växt och fördjupats.

– Vartefter tiden led blev jag inspirerad genom Mathantverksutbildningen att delta i Finska mästerskapen i mathantverk och 2018 vann jag i min klass.

SKÖTTE VÄNNENS SCOBY Nu leder hon utbildningar och kurser där man får lära sig att göra bland annat hälsodrycken kombucha.

– Kombucha hade jag gjort tidigare på Mathantverksutbildningen i Närpes, med Anita Storm som kursledare, där jag prövade att laga en sats. Sedan skulNya sköna smaker 3/19

En sats med kombucha som väntar på att bli tappad på flaska. I glasburken skymtar scoby-svampen.

le en vän som gör kombucha resa bort och jag frågade om jag kunde få ta hand om hans scoby.

För att få till en sats med småbubblig dryck behövs nämligen en scoby som ser ut som en svampaktig geléformation.

– Det är egentligen inte en svamp, utan en symbiotisk kultur av bakterier och jäst.

Men även om namnet klingar österländskt är drycken inte främmande för våra breddgrader, även om den först på senare tid blivit populär.

– På 70-talet hade min mamma en scoby, men då kallades den för Volgasvamp.

Kombucha, likt annan fermenterad mat, har positiva effekter på maghälsan

och tarmbakterierna, vilket är en av orsakerna till att Åsa fastnade för konsten.

– Fermenteringskultur har mjölksyrebakterier, säger Åsa och tvättar samtidigt händerna noggrant.

– Jag rörde dörrhandtaget så nu måste jag tvätta händerna. Det är jätteviktigt med hygienen, förklarar hon och fortsätter förklara vad de syrliga produkterna gjort för hennes hälsa.

– Jag har alltid haft lite ont i magen.

Jag är både gluten- och laktosintolerant, men märker att jag nu mår mycket bättre och sällan är sjuk.

Men trots att hygienen är viktig väljer Åsa att inte använda handskar i sitt kombuchakök. För hantverkets skull.

– Vi har naturlig bakteriekultur på våra händer och de finns i luften runt oss. Fermenteringar kan smaka olika beroende på vem som gjort den eller var den gjorts.

TRANBÄR OCH BUBBLOR Kombucha tillverkas på te som bas och behöver lagras mellan sju och fjorton dagar innan den kan tappas på flaska. Den stora glasburken som Åsa ställt på diskbänken har dragit sig i sju dagar och är baserad på vitt te.

– Man kan använda svart, grönt, vitt eller rött te. Det finns olika skolor om vilken som är bäst, men huvudsaken är att den får socker, säger hon och sneglar mot den gigantiska 25 kilos säcken som står lutad mot bänken.

– Det ska helst vara oraffinerat för då tillför man mer mineraler. Åsa tar fram en rad med bruna glas19

Åsa fiskar upp de fermenterade grönsakerna ur keramikkärlet som är specialgjort för fermentering.

Åsa flyttar över svampen, med rena händer, till en ny glasbutelj när kombuchan är klar.

flaskor, som hon dels köper nya och dels får i retur av kunderna, lägger en tratt i den första och häller upp av den bubbliga satsen.

– Sedan får den fermentera lite till i flaskan, säger hon och kikar fundersamt på drycken.

– Jag tror jag vill smaksätta den med tranbär. Jag har prövat blåbär, hallon, mango ... Men jag försöker hålla mig till inhemska produkter.

tum”. Rätt lagrat håller de till nästa skörd.

Och applikationsmöjligheterna är närmast oändliga.

– Man får prova sig fram. Det finns så många variationer. Jag har själv blivit jätteförtjust i kålrabbi, säger Åsa som drömmer om att få in mer syrad mat och dryck i äldrevården.

– Det skulle kunna vara ett bra komplement i menyn, just för alla som äter antibiotika och har svårt att svälja mjölksyrebakterietabletter. Det skulle vara bra också på daghem och i skolan att blanda i lite syrade morötter i salladen till exempel.

Hon tror att fermenteringen som hantverk är på uppsving, efter att nästan ha glömts bort i västvärldens renlighetsiver.

– Vi kan inte vara rädda för bakterier.

Vi består själva av bakterier, de flesta godartade. Vi äter redan nu mycket som är fermenterat, till exempel ost eller salami, men de är ofta gjorda i industrilokaler. Vi behöver bli mer bekväma med våra basilusker, säger hon med eftertryck och lägger korkar på de bruna flaskorna.

BÄST EFTER-DATUM Medan hon funderar dukar hon upp en tallrik med färgglada syrade grönsaker.

Morot med ingefära, vitkål med pepparrot och tranbär samt kinakål.

– Grönsakerna bildar vitamin B12, så alla vegetarianer borde definitivt äta syrat, säger Åsa och tar en munsbit.

Fermenterade produkter har en lång hållbarhetstid och bevarar fler nyttigheter i råvaran än förvällning, frysning och torkning.

– De ska lagras en månad minst, jag brukar ibland sälja dem med ”bäst efter-da20

Åsa Darby har haft eget företag sedan 1997 och säljer sina produkter på marknader, via den lokala rekogruppen och på beställning till ett matställe, där de en tid hade många polska arbetare som gärna ville ha syrat. Förutom de syrade produkterna gör hon ekologiskt certifierad ringblomssalva samt ekologisk deodorant.

Nya sköna smaker 3/19

miljötipset

Skapa egna återanvändbara produkter för badrummet går även att virka med stolpar och kanske göra någon utsmyckning.

I duschen är en grov tvättvante i lin skön att tvätta sig med efter en dag i trädgården med mycket muskelarbete. Det grova, sträva linet skrubbar huden och ersätter skrubbande tvålar som innehåller mikroplaster.

Anita Storm, ekologirådgivare

RUND TVÄTTLAPP Material: bomull, lin eller bambu.

Förkortningar: lm – luftmaska fm – fast maska sm – smygmaska Beskrivning: Varv 1: Lägg upp 4 lm och slut dem till en ring med 1 sm.

Varv 2: Virka 2 fm i varje fm = 8 fm.

Varv 3: Virka 2 fm i varje maska = 16 fm.

Varv 4: Virka 1 fm, 2 fm i nästa fm, 1 fm, 2 fm i nästa fm.

Fortsätt så varvet ut = 24 fm.

Varv 5: Virka 1 fm, 2 fm i nästa fm, 1 fm, 2 fm i nästa fm.

Fortsätt så varvet ut = 36 fm.

Varv 6: Virka 1 fm i varje fm = 36 fm.

Fortsätt på samma sätt tills du har önskad storlek.

Avsluta med en smygmaska, klipp av garnet och fäst trådarna. Klart!

Foto Karin Lindroos

göra ansiktet. När du använt dem kokar du dem eller lägger in dem i en tvättpåse och in i tvättmaskinen. En gärning som gynnar ansiktet, ekonomin och miljön.

Välj en virknål enligt det garn du har.

Om du märker att tvättlappen blir till en skål behöver du öka mer än i mönstret.

Om den däremot blir vågig har det blivit för mycket ökningar. I mönstret har endast fasta maskor använts, men det

Foto Karin Lindroos

Vi konsumerar en hel del engångsartiklar i vår vardag, till exempel tvättlappar av bomull att ta bort smink med.

Du som gillar att tillverka saker till dig själv samt till andra i din närhet kan snabbt virka tvättlappar av dina restgarner i bomull, lin eller bambu. Om du köper nytt garn, satsa på ekologisk bomull eller bambu.

Virkade rundlar är perfekta att använda för att tvätta bort sminket eller ren-

TVÄTTVANTE I LIN Material: lingarn.

Beskrivning: Lägg upp 22 maskor på stickor nummer 5.

Sticka fram och tillbaka tills du har en lapp som är cirka 20 cm lång, maska av och sy ihop till en påse. Snurra en hängare i samma garn.

Nya sköna smaker 3/19

21

Kompostera köksavfallet med asiatisk metod – gör din egen mjölksyrekompost Med hjälp av mjölksyra- och jästbakterier kan man kompostera köksavfallet snabbt och effektivt. Troligen har du allt som behövs för att tillverka en startvätska hemma i skåpen och sedan är det bara att börja producera näringsrik kompost till glädje för blommor och grönsaksodlingar.

Text Johanna Granlund

M

etoden att kompostera med hjälp av mjölksyra- och jästbakterier kommer från Japan.

För några år sedan tog Sonja Backlund i Solf reda på hur man gör en egen startvätska för att komma igång med komposteringen. Sedan dess har hon komposterat enligt en metod som efterliknar bokashi visar nu för Marthas läsare hur hon gör.

– För min del började allt med att vår trädgårdskompost fungerade dåligt. Den var för torr och ingen orkade riktigt arbeta med den, minns Backlund. I samma veva läste jag för första gången om bokashi som komposteringsmetod. Ef-

tersom det inte fanns några återförsäljare av startkit i närheten tog jag reda på hur man kunde göra ett eget.

En blandning av EM, effektiva mikroorganismer, samt olika tillbehör för bokashikompostering finns registrerade under ett varumärke.

– Köpt EM är laboratorieframställt och kontrollerat och inte jämförbart med min hemmagjorda bokashivätska. Jag kan inte garantera vare sig näringsvärden eller bakterieinnehåll i en vätska tillverkad enligt mitt recept, betonar Sonja Backlund.

Men det är ändå ett enkelt och fungerande sätt att tillföra jorden näringen från

I mjölksyrekomposten omvandlas köksrester till jord på någon månad.

22

köksresterna, där mjölksyrabakterierna hjälper växterna att ta upp näringen.

NYTTIGA BAKTERIER En av de stora fördelarna med mjölksyrekompostering är att avfallet tas till vara och snabbt omvandlas till jord. Då man sysslar med bokashi handlar det om processer på någon månad, medan det i en vanlig hushållsskompost tar från ett halvt år till ett år innan man har färdig jord. I en trädgårdskompost tar det ännu längre.

I bokashikomposten är det jäst- och mjölksyrabakterier som är aktiva i det första steget. De bryter egentligen inte ner matresterna, utan den process som sker kallas fermentering. Mjölksyrabakterierna gör olika näringsämnen mer lättillgängliga och då de syrade matresterna väl blandas med jord går nedbrytningen snabbt. Matresterna bidrar med värdefulla näringsämnen till jorden. Dessutom hjälper bakterierna i bokashikomposten växterna att ta upp näringsämnena ännu effektivare.

– En av skillnaderna mellan hemgjord bokashivätska och köpt är att den köpta utöver jäst- och mjölksyrabakterierna också innehåller så kallade fotosyntesbakterier, berättar Backlund.

Fotosyntesbakterierna bidrar med syre under nedbrytningsprocessen, gynnar kvävefixerande bakterier och kan rena jorden, men nedbrytningen av kompostmaterialet fungerar bra enligt Sonjas erfarenheter också utan fotosyntesbakterier.

Nya sköna smaker 3/19

NÄRINGSBOMB FÖR TRÄDGÅRDEN De komposterade matresterna grävs ner direkt där de behövs i trädgården. Där ger de näring åt blommor och grönsaker.

Man kan också blanda dem med lite jord i en behållare om man vill tillverka näringsrik planteringsjord.

– Har man en trädgård är det svårt att få för mycket mjölksyrekompost. Jag brukar prioritera de växter eller odlingsbäddar som behöver allra mest näring och kompletterar med annan gödning i resten av trädgården, säger Sonja Backlund.

Mjölksyrekomposten kan grävas ner när som helst under odlingssäsongen – i tomma odlingsbäddar eller där man kommer åt att gräva mellan växterna. Var dock noga med att inte gräva mer sådant som lockar gnagare eller andra skadedjur. Under vintern kan man ha en tunna någonstans under tak dit man tömmer mjölksyrekomposten vartefter den är färdig. Matresterna i tunnan varvas med torra löv, halm, papper eller jord. Det gör inget att innehållet fryser. Då det tinar till våren har man en riktig näringsbomb redo att grävas ner inför en ny säsong i trädgården.

En urgrävd odlingsbänk eller en tom pallkrage fungerar också bra som vinterlagringsplats för färdig mjölksyrekompost, bara man ordnar med någon typ av lock så att den inte fylls av snö.

Mjölksyrekompostering är inte svårt, men för att fermenteringen ska lyckas är det viktigt att det inte blir för blött i bokashihinken. Då börjar i stället en förruttnelseprocess. Fuktigheten regleras med mer eller mindre papper eller kartong.

– Egentligen är det ingen skada skedd om matresterna börjar ruttna, bortsett från att det luktar. Man kan gräva ner dem i alla fall, eller hälla dem över trädgårdskomposten. De blir jord i slutändan ändå, konstaterar Backlund.

Den färdiga mjölksyrekomposten är ofta täckt av lite vitt mögel, vilket är alldeles i sin ordning. Om möglet i stället är grått tyder det på att andra bakterier har tagit över i processen. Men inte heller det gör så mycket eftersom matresterna i vilket fall som helst kommer att brytas ner till jord.

Nya sköna smaker 3/19

Kom igång med mjölksyrekompostering 1. Blanda 1,5 dl vatten med 0,5 dl ris (vanligt vitt, inte fullkornris) i en burk med lock. Stäng locket och skaka burken tills vattnet blir vitt.

Sila därefter bort riset. Häll tillbaka vattnet i burken och låt den stå i rumstemperatur med locket på glänt i fem till sju dagar. Under den tiden börjar de mjölksyrabakterier som fanns naturligt på riset verka. Vätskan ska lukta syrligt då den är färdig för nästa steg.

2. Mät upp vätskan ur burken och blanda i en större burk med tio delar mjölk (till exempel 1 dl vätska plus 1 l mjölk). Sätt lock på burken och låt den stå i rumstemperatur i fem dagar. Under det här skedet bildas en ostaktig massa på ytan. Sila bort massan då vätskan är färdig efter cirka 5 dygn. I vätskan som återstår finns nu jäst- och mjölksyrabakterier.

Blanda vätskan med 1 msk melass (kan köpas från hälsokostaffärer) som fungerar som näring för bakterierna. Sirap kan också fungera. Vätskan kan förvaras upp till ett halvt år i kylskåp i sluten burk.

3. Nu är det dags att börja kompostera matrester! Blanda en del av vätskan med tjugo delar vatten i en sprayflaska. Samla först matrester i minst ett dygn, beroende på hur stort hushållet är.

4. Bottna en hink med dagstidningar eller en sönderriven äggkartong. Spraya lite vätska på materialet i bottnen. Häll en omgång matrester i hinken, pressa sedan ihop dem och spraya dem med vätskan. Sonja Backlund använder ett vedträ som press, men till exempel en stadig flaska med slät botten fungerar också bra.

Det är viktigt att det inte blir några luftfickor mellan matresterna. Om resterna är väldigt fuktiga blandar man i mera rivet papper eller kartong som kan suga i sig fukten. Lägg lock på hinken efter att du fyllt på material. Det ska vara så lufttätt som möjligt. Fyll på mera material högst en gång om dagen, gärna mer sällan för att släppa in så lite luft som möjligt.

Spraya vätska på allt material som fylls på. Då hinken är full, täck med ett lager tidningspapper eller rivna äggkartonger.

23

5. Låt den fulla hinken stå och mogna med locket på i rumstemperatur i två veckor. Eftersom det krävs en lagringsperiod innan bokashin är färdig är det bra att ha flera hinkar till hands.

Märk hinkarna med datum för när de blev fulla om du har flera på gång samtidigt.

6. Efter två veckor har matresterna syrats färdigt. De luktar syrligt men ser fortfarande ut som matrester. Det gör inget om det finns lite vitt mögel på de syrade resterna.

7. Då mjölksyrekomposten ska användas kan man välja mellan att antingen gräva ner den direkt i jorden eller blanda den med lite jord i en behållare för att tillverka näringsrik planteringsjord. Om man vill tillverka planteringsjord bottnar man först en behållare med lite jord från trädgården, häller i matresterna och täcker med lite mera jord. Man rör om i blandningen ungefär en gång i veckan och efter två till fyra veckor har allt material omvandlats till jord.

Jorden är väldigt näringsrik och behöver blandas ut ytterligare innan man använder den.

8. Om man i stället väljer att gräva ner resterna i trädgården behöver man en yta som just då inte har några plantor på sig – mellan perennerna i blomrabatterna eller i en tom bädd i grönsakslandet. Matresterna kan gärna grävas ner så djupt som trettio centimeter för att minska risken för att djur lockas att gräva upp dem.

FÅ FLYTANDE VÄXTNÄRING PÅ KÖPET Under bokashiprocessen produceras en näringsrik vätska som man kan ta tillvara om man vill. I så fall behövs en hink med tappkran eller ett system med dubbla hinkar där vätskan kan sippra ut genom hål ner i den undre hinken. Vätskan späds ut och kan användas som gödselvatten.

VAD BEHÖVS ... för att tillverka vätska för mjölksyrekompostering • Liten och stor burk • Sil • Ris • Vatten • Mjölk • Melass ... för komposteringen • Vätska för mjölksyrekompostering • Sprayflaska • Samlingskärl för köksavfall • Hink med lufttätt lock • Press, till exempel en stor glasflaska • Dagstidningar eller kartong

VAD MAN KAN KOMPOSTERA Sonja Backlund är uppvuxen på en handelsträdgård i Nykarleby. Numera bor hon i Solf, där hon odlar både blommor och ätbart i den egna trädgården.

– Fastän jag har vuxit upp med odling kan jag inte allt, utan har fått lära mig efterhand, konstaterar hon om de egna odlingarna.

Grönsakslandet tar upp nästan halva tomten och i det generösa växthuset byggt av fönster från gamla drivbänkar i familjens handelsträdgård frodas tomater och gurkor.

24

• Råa och tillredda matrester • Äggskal • Kaffesump • Nedbrytbara tepåsar • Fiskskinn • Mindre mängder hushålls- och tidningspapper • Mindre mängder kartong • Bokashikomposten slukar i princip allt köksavfall, men undvik stora mänger soppor och såser som gör att det blir för vått i komposten.

Nya sköna smaker 3/19

utblicken

Vem borde egentligen skämmas?

Skribenten är journalist och debuterande författare med romanen Bara lite till. Hon är bosatt i Malmö, läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

”NU ÄR DET SLUTFLUGET FÖR MIN DEL”, deklarerar den ena kändisen efter den andra i Sverige.

Bland dem operasångaren Magdalena Ernman, partiledaren Gudrun Schyman och Expressens biträdande kulturchef Jens Liljestrand. Bloggare och influerare som ena veckan simmar i en pool på Bali och nästa shoppar i New York bemöts inte längre bara av avund och beundran, utan även kritik. Instagramkontot ”Aningslösa influencers” hänger ut influerare med över 20 000 följare som genom sin livsstil inspirerar till icke-hållbart resande. Under det senaste året har Facebook-grupperna som förespråkar tågsemester vuxit explosionsartat. Även matkedjorna gör sitt bästa för att hänga med i klimatsvängen.

Hamburgerkedjan Max har lanserat klimatpositiva burgare och kompenserar för sina utsläpp genom att plantera träd i Afrika. Butikskedjan Ica har räknat ut hur stor klimatpåverkan olika rätter har – så att kunden ska kunna välja rätt.

Sverige har drabbats av klimatpanik. Det är såklart fantastiskt att klimatfrågan äntligen blivit så akut för så många. Det är fantastiskt att normerna äntligen börjar förändras i en mer klimatvänlig riktning. Men det finns två problem med den klimatskam som nu breder ut sig i Sverige. Det första är att fokuset på individen är oproportionerligt stort. Är det verkligen individen som ska stå och skämmas om flygbiljetten kostar en sjundedel av tågpriset, och man då väljer flyget? Är det individen som ska skämmas för att hen köper en ny telefon i stället för att reparera den gamla, när reparationen blir lika dyr och nya produkter dessutom avsiktligt har en kort livslängd för att konsumtionen ska upprätthållas? Är det barnfamiljen som åker till Thailand varannan vinter som ska skämmas och inte politikerna, som ser till att flygen slipper betala skatt på bränsle och utsläpp? Enligt tidskriften Sveriges natur producerar kraftvärmeverket i Luleå årligen koldioxidutsläpp som motsvarar 774 000 Thailandsresor. Siffran kan jämföras med att 350 000 svenskar åker till Thailand varje år. Så även om inte en enda svensk åkte till Thailand någonsin igen skulle det bara ha hälften så stor inverkan som om stålverket stängdes ner.

PROGRESSIV FLYGSKATT EFTERLYSES Det andra problemet med klimatskammen är att Nya sköna smaker 3/19

den främst drabbar kvinnor och medelklass, trots att det är män och höginkomsttagare som är det största klimatbovarna. Unga tjejer har mest klimatångest, medan äldre män oroar sig minst, visar en undersökning från Sifo (2018). Samtidigt kör män mer bil, äter mer kött och flyger mer. Dessutom flyger män oftare i första klass, vilket är en större belastning för miljön. Vi behöver en flygskatt, men den borde vara progressiv så att den som flyger mycket får betala mer.

Jag sorterar gärna mitt skräp och undviker att äta kött och köra bil. Men det skulle kännas mer upplyftande att dra sitt strå till stacken på gräsrotsnivå om inte ansträngningarna motarbetades på högre plan. Vi uppmanas att äta mindre kött och flyga mindre. Samtidigt är veganska produkter fortfarande betydligt dyrare än animaliska och tåg betydligt dyrare än flyg. Trots att alla politiker vet att tåg är det absolut mest miljövänliga sättet att resa investerar man inte i tågtrafiken. I juni förra året var över 40 procent av långdistanstågen i Sverige försenade, enligt Trafikverket. Och när jag nyligen kollade olika resealternativ till Berlin från Köpenhamn kostade flyget åtta euro, jämfört med tåget som kostade sjuttio. Flyget tog dessutom en timme och tåget tio, med två byten.

BESLUTSFATTARE, TA ERT ANSVAR Därför blir jag irriterad när jag läser artiklar med propsande rubriker såsom ”Klimatkrisen – så kan DU minska den” (Aftonbladet). ”Vi kan välja vilken mat vi köper och vilket transportmedel vi använder, men i 60 procent av fallen väljer staten för oss i form av till exempel infrastruktur”, sade den svenska konsumtionsforskaren Oksana Mont när jag nyligen intervjuade henne. Därför måste beslutsfattare och lagstiftare ta ett större ansvar för att skapa en hållbar konsumtion, i stället för att skjuta över allt ansvar på individen. Individen ges dessutom mycket motstridiga budskap. Under finanskrisen löd politikernas budskap till exempel att vi måste ”konsumera oss ur krisen”.

Trots att vi befinner oss i en klimatkris verkar kapitalismen vara överställd allt annat. Om politikerna och industrin ser till att rucka på den här grundsatsen och främja hållbara lösningar också när de inte är de ekonomiskt mest lönsamma – då tror jag vi är många som går in i klimatkampen med nytt, stormande engagemang.

Text Heidi Hakala 25

böcker

Exotiska smaker på fönsterbrädet Text Heidi Furu

Ä

r du sugen på att krydda potatissoppan med tulbaghia, pynta salladen med djungelgurka eller rulla pelargonpiller, alltså chokladbollar kryddade med rosengeranium? Nej det är du knappast – såvida du inte redan läst Mary Kuusistos charmiga bok Mat i fönstret. Men chansen är stor att du blir sugen på egenodlade exotiska smaker efter att ha läst boken.

Mary Kuusisto har ovanliga ätbara växter som intresse, och hon har en bakgrund som blomsterhandlare och växthusodlare. I dag odlar hon allt tänkbart – och otänkbart – i liten skala i sitt hem utanför Ekenäs. I sin nyaste bok fokuserar hon på sådana ätbara krukväxter vem som helst kan odla inomhus eller på balkongen. Och hon menar faktiskt vem som helst: ”alla kan odla någonting, även den som bara har ett enda fönster”.

Kuusisto frågar sig varför vi så ofta har giftiga krukväxter som prydnad och oroar oss för att barn eller husdjur ska tugga i sig bladen. Hon rekommenderar i stället att odla ätbara växter, som blir en trevlig del av inredningen i hemmet och år efter år kan förse oss med pikanta, närodlade smaksättningar till maten.

ORIENTALISK GRÖNSKAKSDISK SOM EN GULDGRUVA Lite mod kräver det förstås att våga krydda maten med nya, för oss ofta okända, gröna blad. ”Vissa klassas inte som livsmedel hos oss men då man vet att de tjänar som föda i andra kulturer skapar det trygghet.”

Vissa växter Kuusisto presenterar går bra att driva upp från frö, såsom malabarspenat och nejlikbasilika. Även i grönsaksdisken i en vanlig matbutik hittar man knölar som ingefära och gurkmeja som man kan plantera och vänta på att ljusgröna skott börjar spira.

RECEPT VARVAS MED SKÖTSELRÅD

Kuusisto, Mary: Mat i fönstret – ätbara krukväxter.

Förlaget 2019, 105 s. ISBN: 9789523332003

Det handlar alltså inte om att köpa en kruka persilja eller dill i matbutiken och plantera om den. Nej, Mary Kuusisto uppmanar oss att gå utanför bekvämlighetszonen. Grönsaksdisken i asiatiska eller orientaliska butiker verkar vara en guldgruva för den ivriga hemmaodlaren. Där kan man köpa knippen av förslagsvis ödleblad eller gotu kola (sallatsspikblad), rota dem och sedan förhoppningsvis kunna njuta av en krukväxt som blommar med vitsippsliknande blommor (ödleblad) och har blad med en ”intressant” arom, eller blad som smakar som en blandning av selleri och persilja (gotu kola).

En av de största förtjänsterna med Mary Kuusistos lilla, snabblästa bok är att den väcker den gröna experimentlustan och upptäckarglädjen. Läsaren blir ivrig att utforska orientaliska grönsaksdiskar för att leta efter knölar att plantera i en kruka eller stjälkar att ställa i ett vattenglas i väntan på att det växer ut rötter.

Boken innehåller även praktiska odlartips för varje växt då det gäller vatten, näring, ljus och placering. Dessutom bjuder Kuusisto på recept kryddade med de exotiska växterna och allmänna tips om vilka maträtter de gröna bladen kan tänkas passa ihop med.

Allra störst glädje ger nyttoodlandet av exotiska växter i köksfönstret och på verandan antagligen om hobbyn delas med en likasinnad vän. Gemensamma upptäcksfärder i exotiska butiker, drömskt bläddrande i frökataloger och framför allt utbyte av rotknölar, sticklingar och recept ger odlandet en extra dimension.

För att inte tala om chansen att tillsammans förundras över odlarlyckan. ”Vi blir fascinerade när vi lyckas ... när vi beundrar en fin växt tror vi lätt att vi har skapat den själva.”

RÖSTA OCH VINN EN SKÄRBRÄDA! VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast

26

21.8.2019. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Skärbräda”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre skärbrädor med jubileumsmotiv designade av Johanna Högväg.

Nya sköna smaker 3/19

Ungmartha vill nå tonåringarna bättre Marthaförbundets barn- och ungdomsorganisation Ungmartha lär ut vardagsfärdighet med fokus på balans, trygghet och välmående.

Text Heidi Furu Foto Karin Lindroos

U

nder vårmötet ställde tidskriften Martha några frågor till Ungmarthas verksamhetsledare Elise Hindström och Anna Nylund som är ny ordförande för Ungmartha sedan årsskiftet. Hon är utbildad klasslärare och lärare i huslig ekonomi, och jobbar nu som klasslärare i Korsholm.

Vilka målsättningar har Ungmartha under år 2019?

Elise: Ett mål vi har för året är att nå tonåringar bättre. Vi har riktat oss till tonåringar till exempel via videoklipp med konkreta tips och vardagsknep som vi delat på sociala medier. Från och med hösten kommer vi att ordna veckoslutsevenemang där vi kombinerar matlagning med någon annan del av välmående. Till exempel kan ett veckoslut handla om indisk matlagning och yoga, eller japansk matlagning och origami. I sommar gör vi pilotprojekt med tonårsläger på Åland och i Nyland, och i höst är tanken att vi ordnar evenemang i Österbotten och Åboland. Planen är att det blir minst ett veckoslutsevenemang per region.

Vad kan barn och unga lära sig av Ungmarthas verksamhet?

Anna: Främst handlar det om vardagsfärdigheter och samtidigt en förståelse för vad som är bra för en. Det ger också en balans och en trygghet, ungdomarna ska våga tro på sina grundvärderingar.

Elise: Dessutom lär sig barnen och ungdomarna att jobba tillsammans. Matlagning är ett bra sätt att lära känna andra människor, för du ska följa ett recept och lyckas tillsammans. Du har en konkret mål med det du gör och samtidigt lär du känna andra som är i samma situation som du själv.

Det finns också marthakretsar som kallar sig unga marthor. Kan unga vuxna marthor i dessa kretsar höra till Ungmartha?

Elise: Nej, Ungmartha rf är en barnNya sköna smaker 3/19

Verksamhetsledare Elise Hindström och ordförande Anna Nylund berättar att Ungmartha under hösten kommer att ordna vecksolutsevenemang där matlagning kombineras med annan form av välmående, till exempel indisk matlagning och yoga eller japansk matlagning och origami.

och ungdomsorganisation, vars medlemskår består av barn. 80 procent av medlemmarna är mellan 7 och 17 år gamla och de enda vuxna medlemmar vi har är våra kursledare och styrelsemedlemmar.

Verksamheten vi erbjuder våra medlemmar motsvarar den verksamhet som erbjuds för vuxna marthor, men paketerad så att det passar barn och unga. Det är främst läger, kurser, temadagar och föreläsningar. Vi har inga utskick, våra medlemmar får till exempel inte tidskriften Martha.

– Medlemskapet är egentligen bara statistik. Våra medlemmar är medlemmar i endast ett år i taget, sedan raderar vi hela medlemsregistret för att börja på ett nytt register följande år. De som deltagit i vår verksamhet 6 timmar eller mer blir automatiskt medlemmar om deras föräldrar inte motsätter sig det.

– Vi erbjuder samma verksamhet åt både medlemmar och icke-medlemmar. Vårt primära syfte är inte att ha så många inskrivna medlemmar som möjligt, utan att dela kunskap på ett så stort område som möjligt i Svenskfinland och på Åland.

Fram till år 2010 gick organisationen under namnet Finlands svenska

Marthaförbunds M-klubbar. Vad var orsaken till att ni bytte namn till Ungmartha?

Elise: Namnet ändrades till Ungmartha för att det ska gå lättare att koppla samman med Marthaförbundet. Då organisationen bytte namn var vi inte medvetna om att det finns kretsar som har namn i stil med Ortens ungmarthor. Många av kretsarna har funnits före barn- och ungdomsorganisationen bytte namn, men vi hade inte gjort research så att vi skulle ha varit medvetna om att det kan uppstå förväxlingar.

Anna: Vi är egen underförening till Marthaförbundet, och vi uppskattar allt samarbete vi har med förbundet.

Hur finansieras Ungmarthas verksamhet?

Elise: Ett stort understöd vi får är statsandelar från Undervisnings- och kulturministeriet, andra stora understöd kommer från Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Dessutom får vår verksamhet understöd från ett dussin andra fonder och stiftelser. Med hjälp av dessa understöd har vi möjlighet att erbjuda förmånlig eller helt kostnadsfri verksamhet.

27

marthainfo

Upplev marthaenergi på Marthatorget i Helsingfors 14.9 Jubileumsårets firande kulminerar på Marthatorget som ordnas på Senatstorget i Helsingfors lördagen den 14 september kl. 10–16.

Programmet på Marthatorget bygger på sju huvudteman: mat, skog, trädgård, miljö, handarbete, en fungerande vardag samt internationellt samarbete. Vi gör tillsammans och lär oss nya saker. På huvudscenen ordnar vi diskussioner och bjuder på kulturell underhållning. På Marthatorget ordnas dessutom en Marthabasar.

MARTHATORGETS TEMAOMRÅDEN Mat Under temat mat lyfter vi hållbar mat, vi lär oss mer om smartfisk, rotfrukter och höstens alla underbara äpplen.

Skogen Hur ska vi dra nytta av skogen och alla dess dyrbarheter? Vi fördjupar oss i säsongens svampar och bekantar oss med bärens många möjligheter. Vi sätter också liten guldkant på tillvaron och lär oss hur man gör läppfett, kådsalva och färgar garn.

Trädgård Hur ska man sköta sin trädgård för en så god skörd som möjligt? Vi utlovar ny information om växelbruk, gödsling och skörd. Dessutom inspiration för balkong- och örtodling.

Miljö Hur ska vi tackla vår tids största utmaning och leva så ekologiskt och koldioxidneutralt som möjligt? Vi gör en djupdykning i ekologisk städning och återvinning, svinnkamp och

kompostering. Tillsammans lär vi oss allt om plast, sortering, återvinning, vilka produkter som rekommenderas och vilka vi bör undvika.

Handarbete Vi bekantar oss med alla gör det själv-möjligheter som finns, lär oss sticka sockor och handarbetar tillsammans. Passa på och bidra med dina sockor till kampanjen Sockor åt mamma.

En fungerande vardag Känner du till alla våra projekt och kampanjer? Passa på att bekanta dig med aktuella projekt just nu och ta del av det bästa ur dem. Du får de bästa tipsen för att spara och för att göra upp en hållbar budget. Du får också laga gröt enligt eget recept, lära dig att fotografera matbilder och arrangera rätter för publicering i sociala medier.

Internationellt samarbete Ta del av erfarenheter från Marttaliittos projekt i Etiopien och Kamerun, och Marthaförbundets samarbete med Centrs Marta.

MEDLEMSKORT

Klipp ut denna kupong som visar att du är Martha och ger rabatt hos Marthaförbundets och Marttaliittos samarbetspartner i samband med Marthatorget

28

Jag är Martha!

Namn: Krets/förening:

MARTHORNAS BASAR Har du alltid funderat över hur marthaverksamheten ser ut i vårt land, hur den smakar, doftar och låter? På Marthatorget samlas marthor för att sälja sina produkter och presentera sin verksamhet.

Vill ni sälja? Så här fungerar det: • På torget kan marthaföreningar sälja sina egna produkter. Försäljningsplatserna är fördelade enligt distrikt.

• Försäljningsplatsen är en fjärdedel av ett tält med tak (cirka 4 m²), till grundutrustningen hör ett bord (2,2 m x 0,67 m, höjd 0,77 m) och två stolar.

• Distrikten ansvarar för fördelningen av platserna mellan det egna områdets föreningar.

Försäljaren ansvarar själv för frakt, lagring och försäljning. På torget finns inte möjlighet att tillreda eller tillverka produkter, produkterna ska vara färdiga då de levereras till torget.

• Försäljningen på torget är en ypperlig möjlighet för föreningar att samla medel, samt för att visa upp verksamheten i hela dess bredd. Försäljningen ordnas tillsammans med Marttaliittos distrikt och försäljningspunkterna placeras på torget enligt de geografiska distrikten.

Gå in på martha.fi för att reservera en försäljningplats.

Lättast hittar du all aktuell information om Marthatorget om du skriver "marthatorget" i sökrutan vid förstoringsglaset på martha.fi.

Nya sköna smaker 3/19

marthainfo

inbetalningar CENTRS MARTA ÖVRIGT PROGRAM Utöver Marthatorget utlovas också annat program från fredag till lördag. Marthor får medlemsrabatt till museer, teatrar och till guidade turer.

MUSIK OCH TEATER Savoyteatern Martha 120 år jubileumskonsert 14.9 klockan 18. För att fira 120 år av marthaverksamhet stiger orkestern Dallapé upp på Savoys scen tillsammans med stjärnan Pirkko Mannola. Konserten är sammansatt av legendariska Heikki Kahila, konsertens programledare är Vesa Liedes. Utöver musiken hör vi under kvällen bitar ur marthornas långa historia. Biljetter: 34 euro, enskilda biljetter via lippu.fi. Gruppbiljetter via adressen kumpulainen@konserttitoimisto.fi eller telefon 0400 885 223 – kom ihåg att meddela antalet biljetter samt adress för leverans och räkning.

MUSEER OCH SEVÄRDHETER Erbjudandena är i kraft 13–15.9 om inte annat nämns. Kolla närmare information om pris, anmälningar, guidningar och gruppbokningar på martha.fi.

HAM Ellen Thesleff – Jag målar som en gud Fritt inträde för Marthor och marthagrupper.

Helsingfors stadsmuseum Fritt inträde till museet. Guidning och rundvandring till rabatterade priser.

Utställning: Helsingin valitut palat (Helsingfors stadsmuseum).

Heisala Marthakrets, Tack för inbjudan till Mustfinnökretsen 50 euro Drombom Marthaförening 30 euro Vessö Norra Marthaförening 20 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

På g å n g

JUBILEUMSÅRET 2019 8.9.2019 Inledning av Marthaveckan Jubileumsgudstjänst, Åbo Nationella knytkalasdagen (får också placeras vid lämplig tidpunkt, t.ex. höstfest) 14.9.2019 Marthatorget, Senatstorget, Helsingfors 11.10.2019 Internationella äggdagen 6.12.2019 Vi äter tillsammans (marthor uppmuntras besöka äldreboenden för gemensamma måltider) Hela 2019 Handarbetsjippo Sockor åt mamma

Rundvandringar: • Kejsarens Helsingfors. Hur blev Helsingfors huvudstad • Skatuddens jugend. Landets största enhetliga jugendområde. (OBS. Bara 14–15.9).

• I Berghäll tillsammans med fotografen Signe Brander. Under 1900-talets början fotograferade Brander stenhus och obebyggda områden i Berghäll.

Nationalmuseet 14–15.9 inträde för marthor 9 euro med medlemskort.

Sveaborg Bekanta dig med Sveaborgs historia och nutid under en rundvandring.

Om du har frågor om Marthatorget ska du vända dig till Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, tfn 044 280 6609.

Nya sköna smaker 3/19

Ju bi le um sspalten

SOMMARSTÄNGT Marthaförbundet håller sommarstängt hela juli månad. Vi önskar alla Marthas läsare en skön och avkopplande sommar!

September bjuder på gudstjänst och Marthatorg EVENEMANGEN avlöser varandra och så ska det vara, det är ju trots allt ett jubileumsår vi firar! Då jag nu sitter vid tangentbordet har vi lagt vårmötesveckoslutet med seminarium, festligheter och middag bakom oss. Det är – som oftast i den här spalten – dags att titta framåt!

Förberedelserna för höstens stora evenemang är i full gång och jag måste säga det än en gång, det är mycket man lär sig och får vara med om då man gör helt nya saker! Att bygga upp en gudstjänst från grunden, det hade jag inte gjort förrän jag började jobba med det här.

Söndagen den 8 september samlas marthorna i Åbo domkyrka och några har frågat mig varför vi över huvud taget ordnar en gudstjänst. Det hänger helt enkelt ihop med vår historia, genom alla tider har marthorna och kyrkan samarbetat i olika former. Än i dag är det många kretsar eller föreningar som ordnar sina träffar i kyrkans lokaler och gemensamt för både kyrkan och oss, det är vi gärna gör en insats för behövande.

Det som gör planeringen av den här gudstjänsten speciell är att det inte bara är fråga om en gemensam och tvåspråkig gudstjänst tillsammans med Marttaliitto, det är samtidigt en direktsänd och televiserad gudstjänst. Om du inte kan dyka upp i Åbo går det lika bra att följa med det hela på tv.

Veckan efter det är det dags för årets största evenemang, Marthatorget.

Marthatorget ordnas 14 september och där hoppas jag se så många som möjligt av er! Vi kommer att samlas och visa upp allt det vi är bra på, lära oss och andra mycket nytt och nyttigt! Ett torg fullt av marthor från hela Finland – kan det bli bättre?

Micaela Röman, jubileumsårets koordinator 29

Martha gärningar 2019

Årets Lucina ser martharörelsen som en livgivande gemenskap Kristina Holmqvist från Karleby fick utmärkelsen Årets Lucina 2019 för sina omfattande insatser för att öka deltagandet och aktiviteten under sina många år som medlem och ordförande i Karleby Marthaförening. I prismotiveringen sägs att hon har haft samma ledstjärnor som Lucina Hagman – bildning, kvinnokraft, kunskap, kärlek och gemenskap.

Du har aktiverat marthorna att hjälpa andra till exempel via stickprojekt, fadderbarnsverksamhet och glasögoninsamling till behövande människor i u-länder. Varifrån får du själv din drivkraft att ställa upp och hjälpa andra?

– Det har hela tiden varit roligt, intressant och utvecklande. Jag blir glad av att se att också andra har utbyte av det som jag tycker om och blir inspirerad av.

Jag får dela utmärkelsen med hela min förening, Karleby Marthaförening, och med alla de otaliga marthor som genom tiderna ställt upp och arbetat för samma ideal och målsättningar. Jag vill också lyfta fram det fina samarbetet jag hade med Christina Lillhonga som var sekreterare då jag var ordförande.

– Det är roligt att vara martha. Det är berikande, utvecklande och livgivande att få dela en gemenskap. Min tro är att den positiva energi som vi känner att uppstår då människor tillsammans helhjärtat engagerar sig för goda gemensamma mål är en av livets grundläggande krafter.

Du har lyft upp Lucina Hagman genom att ordna en resa till hennes barndomshem i Kelviå och skriva en Lucina-monolog som framfördes på Karleby Marthaförenings 100-årsfest 2015. Vad är det viktigaste du lärt dig då du bekantat dig närmare med Lucina som person?

Var det inte samma drivkraft och energi som gav styrkan åt de framsynta kvinnor som i slutet av 1800-talet grundade Marthaförbundet? Initiativet togs av skolföreståndarinnan Lucina Hagman, som var född i Kelviå och i olika sammanhang hade kämpat för ökade rättigheter för kvinnorna. Vi är alla är en del av historien och känner högaktning och stolthet. I dag har Kelviå kommun sam30

Kristina Holmqvist, årets Lucina 2019.

manslagits med Karleby stad och därmed är det verkligen på sin plats att vi i Karleby Marthaförening känner till Lucina Hagmans historia och besöker hennes barndomshem i Kelviå som i dag är Marttakoti för Kälviän Martat.

I Karleby Marthaförening har ni gjort SWOT-analyser för att engagera marthor från olika kretsar. På vilket sätt gjorde ni analyserna och vilka resultat gav de?

– SWOT är en enkel och användbar undersökningsmetod då man önskar göra nulägesanalyser och dra upp riktlinjer för framtiden. Namnet SWOT kommer från de engelska orden strengths, weaknesses, opportunities och threats, som översatt till svenska är styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Metoden innebär att man kartlägger sina styrkor och möjligheter, och belyser svagheter och hot för att se sina svaga punkter och kunna undvika dem. Vi har gjort SWOT-analyser för att få idéer och skapa visioner för nya verksamhetsformer för att därmed kunna öka antalet medlemmar i föreningen. Alla i föreningen har deltagit i analyserna, vi har jobbat i grupper på 4—5 personer. Därefter har

vi kommit överens om temagruppernas framgångsstrategi.

Karleby Marthaförening har 10 temagrupper som grundades för att bredda ansvaret för de teman ni jobbar för (Marthaomsorg, ekonomi och projekt, mat och trädgård, barn och ungdomsverksamhet, kultur, servering, handarbete, motion och kondition, info och valberedning samt Marthahemmet). Vilka är fördelarna med temagrupper?

– Genom temagrupperna har vår förening bättre kunnat aktivera och öka antalet medlemmar. Varje grupp består av minst en medlem ur föreningens styrelse samt två till fyra medlemmar som planerar och verkställer sina gruppers respektive målsättning. Alla har informerats om de olika temagrupperna och kan delta i den verksamhet man känner intresse för.

Gruppledaren håller styrelsen kontinuerligt informerad om gruppens planer och verksamhet. Våra erfarenheter av temagrupper är enbart goda. Det lönar sig för andra föreningar att pröva samma modell.

Text: Heidi Furu Foto: Karin Lindroos Nya sköna smaker 3/19

Martha gärningar 2019

Årets eldsjäl har brett kontaktnät och jobbar målmedvetet Gun Carlson från Åland tilldelades utmärkelsen Årets eldsjäl 2019 för sitt engagemang för att arrangera Nordens kvinnoförbunds sommarkonferens 2018 och sin drivenhet i arbetet med att skapa föryngring inom Ålands Marthadistrikt.

I prismotiveringen nämns att du har ett brett kontaktnät. Hur har du byggt upp det och vilka är dina tips till andra som vill bredda sina nätverk?

– Jag har lärt känna många människor via både arbetsliv och föreningsverksamhet. Jag har varit ordförande i Röda Korset, Norra Ålands pensionärer och Ålands marthadistrikt. I 15 år då barnen var små jobbade jag som vikarie under korta perioder på många olika ställen, och då lär man känna många. Också som avdelningsskötare på den geriatriska avdelningen Gullåsen träffade jag många människor. Jag har även varit aktiv inom politiken, jag var minister i åtta år med olika ministerportföljer i Ålands landskapsregering. Åland är så litet att den som är engagerad inom olika jobb och verksamheter fort lär känna många människor.

– Mitt tips till andra som vill utöka sitt kontaktnät är att gå med i föreningslivet, idrottslivet eller marthalivet.

Det är alltid bra att träffa kontakter öga mot öga. Om man möts över nätet ger det inte samma kontakt. Det talas i dag mycket om hur många följare man har på sociala medier, och många har målsättningar på hur många följare de vill uppnå. Men vad betyder antalet följare egentligen? Man behöver lära känna varandra på riktigt.

Du var kraften bakom Nordens kvinnoförbunds uppskattade sommarkonferens 2018. Vad gjorde konferensen så lyckad?

– Vi hade lagom mycket program, jag har lärt mig att man inte får ha för mycket program. Ett minutprogram håller inte på en stor konferens, det blir bara en stressfaktor som tar bort glädjen i att vara tillsammans.

– Dessutom hade vi tur med vädret, Nya sköna smaker 3/19

Gun Carlson, Årets eldsjäl 2019.

det är alltid roligare att se nya vyer då vädret är vackert. Det är lätt att ordna en konferens på Åland där man kan visa upp stora delar av trakten på kort tid.

Vi fick mycket positiv feedback, och det är väldigt roligt att deltagarna är nöjda då man ordnar en konferens. Ålands marthadistrikt har lyckats bra med föryngringen, hur har ni gjort det?

– Det är inte bara min förtjänst, utan har skett i samverkan med andra. En orsak till att vi fått flera yngre medlemmar är att vi börjat med kretsar. Det är lättare att locka med nya medlemmar som har ett specifikt intresse och ivrar för något speciellt, det kan gälla att sticka sockor, koka soppa eller samla växter. Ofta märker de nya medlemmarna i kretsarna efter en tid att det görs mycket annat viktigt och roligt inom martharörelsen, och så småningom börjar de även delta i andra tillställningar och sammankomster. Kretsarna erbjuder en bra möjlighet att få in flera nya med-

lemmar i martharörelsen.

– Jag är väldigt glad över utmärkelsen som lyfter fram det vi gjort på Åland, och jag vill att den åländska marthaverksamheten ska fortsätta växa.

Hur ser du på Martharörelsens framtid?

– Martharörelsen kommer alltid att behövas, och det finns alltid nya saker att diskutera. I början gick verksamheten ut på att se till att barnen inte svälter ihjäl, nu handlar diskussionerna i stället om att barn inte ska bli för överviktiga. Marthor har alltid förstått sig på miljöfrågor, vi levde hållbart innan man kände till ordet hållbar.

– Martharörelsen ser inte bara framåt, den har också en viktig roll i att blicka bakåt och bevara vårt kulturarv.

Marthorna har alltid på ett bra sätt jobbat för att bevara såväl matkulturen som hantverket. Även detta arbete kommer alltid att behövas.

Text: Heidi Furu Foto: Karin Lindroos 31

Martha gärningar 2019

Hon utmanar marthor att sy flera mjukistaxar till barn som åker ambulans Utmärkelsen Årets samhällsinsats 2019 tillföll Heidi Lindeman för hennes initiativ att utmana marthaföreningar att sy mjukistaxar som delas ut till barn som åker ambulans. Mjukistaxarna delas ut i samarbete med föreningen Project liv som hjälper långtidssjuka barn och deras familjer.

Hur kom du själv i kontakt med föreningen Project liv?

– Min son har haft leukemi, och då han blev sjuk fick vi en massa fint via föreningen. Har man cancer och är under behandlingar är man infektionskänslig och kan inte gå på dagis, i skola, på teater eller till affären utan är så gott som instängd i sitt eget hem. Project Liv grundades i Jakobstad 2014 av Nina Brännkärr-Friberg, vars son hade leukemi, då hon började fundera kring vad hon kunde hitta på för att tiden på sjukhusen och i allmänhet ska bli enklare. Vår familj fick till exempel en drömdag, har varit på teater, fått träffa humorgruppen KAJ backstage, och fått hem pysselpaket till olika festhelger. Jag började hjälpa föreningen på olika sätt och sydde en prototyp till en superhjältemantel som delas ut åt små superhjältar som får en drömdag av Project liv.

Varifrån kom tanken om att marthor skulle sy mjukistaxar?

– Mjukistaxen kom till då föreningen funderade på vad man kan dela ut till barn på sjukhus. Modellen är designad av Greta Jakobsson. I början delades taxen ut enbart i partypacks som gavs åt barn som firade födelsedag på sjukhus. Jag blev tillfrågad om jag skulle vara intresserad av att sy hundar som kan delas ut till barn som åker ambulans. Jag satt hemma vid köksbordet och funderade på hur jag ska börja sy flera hundra taxar, då min sambo frågade varför inte marthorna skulle kunna sy taxarna. Jag var själv med i styrelsen för Karperö marthaförening och de övriga var direkt med på idén.

– Vi ordnade ett jippo där vi sydde mjukistaxar och bjöd in marthaföreningar från omnejden och bybor. Vi sydde i ungdomsföreningslokalen Carpella och evenemanget bara växte. Vi hade 32

Heidi Lindeman från Karperö marthaförening fick utmärkelsen Årets samhällsinsats 2019.

program ute på gården åt barnfamiljerna, nalledoktorn och BUU-Malin var där, barnen fick sitta i en brandbil och trycka en cape åt sitt gosedjur, marthorna sålde hembakt och grillade korv. Flera andra föreningar såsom Finska terapihundskolan och scouterna var också på plats för att dra sitt strå till stacken. Det känns lite dumt att jag fick utmärkelsen då vi var så många människor involverade. Sedan utmanade vi alla Finlands marthaföreningar att haka på och nu är det fler och fler som vill sy mjukistaxar.

Hur sys en mjukistax?

– Taxarna ska sys av rena, oanvända tyger. Man kan gärna använda retrotyg man har hemma i skåpen om de är oanvända. Project livs färger är gul, röd och blå, och vi försöker hålla oss till de färgerna i taxarna. Ett tänk i föreningens arbete är att barnet ska känna trygghet genom hela vårdkedjan från hemmet, via ambulansen till sjukhuset och tillbaka hem, och då är det bra med glada och

bekanta färger och former. Barnen med familj ska känna att det finns någon som tänker på dem och de ska känna sig trygga var de än befinner sig i vårdkedjan.

– Öronen sys av filttyg, taxarna har ett blått öra och ett rött öra, vardera med gul undersida. Taxen fylls med polyestervadd och ett tygmärke med Project livs logo ska sys fast på taxen. Då marthor meddelar sitt intresse att sy taxar skickar jag ett brev med logon och mönster till marthaföreningen. Resten skaffar föreningarna själva.

– Mjukistaxen ska ge trygghet och något att tänka på i en hemsk situation. Vi har tänkt på hygienen, den är lätt att tvätta om det behövs, och den ska lätt gå att packa in i ambulansernas små utrymmen.

Vilken respons har mjukistaxarna fått på fältet?

– De har fått mycket fin respons. En mjukistax gavs åt dottern till en mamma som nyligen mist sin förälder och före det tillbringat mycket tid på sjukhuset Nya sköna smaker 3/19

Martha gärningar 2019

och tyckte att flickan där hemma blivit åsidosatt. Taxen var mycket uppskattad.

– Nytt för i år är att vi även i föreningens verksamhet tar i beaktande barn som har långtidssjuka föräldrar, eftersom det kommit behov från det hållet.

– En annan grej vi delar ut till ambulanser är två takklistermärken, ett med en anka och ett med texten Project liv. Vi fick höra om en kvinna som var tvungen att föda i ambulansen och råkade i panik och funderade på hur hon skulle klara det. Då hade hon tittat på klistermärket i taket där det stod liv, och tänkt att hon måste klara av situationen, det står ju liv i taket. Förlossningen gick hur bra som helst. Sådana historier ger guldkant i vårt arbete.

Heidi Lindeman jobbade först som volontär för Project liv, men är sedan i vintras anställd för föreningen med ansvar för kultur i vården.

Hon nås på mejl: heidi@projectliv.fi och telefon: +358 40 1306 470.

NOMINERINGAR TILL ÅRETS MARTHAGÄRNINGAR 2019 ÅRETS ELDSJÄL Rina Blomqvist (Magnifica Marthor) Sig-Britt Fagerström (Ålands Marthadistrikt) Agneta Sundström (Kökars Marthaförening) Brita Randström (Bromarf Marthaförening) Gun Lundsten (Tenala Marthaförening) Inga Backman (Kvevlax Marthaförening) Gun Carlson (Ålands Marthadistrikt)

ÅRETS SAMHÄLLSINSATS Överesse Marthaförening Ingrid Lindqvist-Stenman (Grankulla Marthaförening)

Veronika Vinberg (Ålands Marthadistrikt) Heidi Lindeman (Karperö Marthaförening) Kökars Marthaförening Bennäs-Lövö Marthaförening Inga Gullström (Närpes Marthaförening)

ÅRETS LUCINA Kristina Holmqvist (Karleby Marthaförening) Gun Carlson (Ålands Marthadistrikt) Rina Blomqvist (Magnifica Marthor) Mia Henriksson (Åbo svenska Marthaförening)

Text: Heidi Furu Foto: Karin Lindroos

SKÄRGÅRDSBORD VARJE DAG

SAVE THE DATE Köp av bonden-dagen ordnas i år lördagen den 14 september.

En lista på de gårdar som deltar finns på: ostatilalta.fi/sv/

Bokföring • Revision Fredsgatan 16 A 65100 Vasa Tel. 06-3173 144 www.bokforingfinnekirjanpito.fi

Nya sköna smaker 3/19

BOKA DIN SKÄRGÅRDS­ SEMESTER

SOMMARNATT PÅ HOTELLET

138 €

SOMMARNATT

SOMMARNATT PÅ CARAVAN­ I GÄSTHAMNEN OMRÅDET

27 € 31 €

BAD | HOTEL | GÄSTHAMN | RESTAURANG | HANDEL | CARAVAN 02-521 0100 |

info@kasnas.com | www.kasnas.com

33

marthainfo

Framåtblickande vårmöte Färgglad kvinnokraft.

Många folkdräkter syntes i vårmötesvimlet i Paasitorni den 27 apri.

Martharörelsens samhällsuppdrag är lika relevant i dag som för 120 år sedan.

Nu gäller det att våga utvecklas för att säkra organisationens ställning de kommande 120 åren.

Text Heidi Furu Foto Karin Lindroos

K

vinnokraft och gemenskap stod i fokus under Marthaförbundets och Marttaliittos gemensamma tvåspråkiga öppningsfest inför organisationernas vår- och årsmöten. Eva Biaudet som är jubileumsårets beskyddare lyfte i sitt tal fram martharörelsens enträgna jobb för jämställdhet mellan könen.

– Jag tänker mig att Lucina Hagman skulle vara nöjd med att vi ökat andelen kvinnor i riksdagen till över 90.

Lucina jobbade också hårt för kvinnornas rätt att tjäna egna pengar, och 34

även i dag är den ekonomiska rådgivningen en viktig del av martharörelsens samhällsuppdrag.

– Min mamma lärde mig att man måste tjäna egna pengar så att man själv kan besluta när man köper sina strumpbyxor.

Eva Biaudet betonade också gemenskapen och viljan att arbeta för en bättre värld.

– Att känna tillhörighet är en grund för att känna hopp. Vi måste visa att vi vuxna bär ansvar för att lösa problemen med klimatförändringen. Den stora världen är i dag närvarande i det lilla livet, och därför måste vi diskutera den stora världens problem i vardagen. Organisationerna får en allt större roll i arbetet mot klimatförändringen och då det gäller att motarbeta hatprat. Även Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt fäste i blicken på de kommande 120 åren.

– Det är viktigt att vi marthor blickar framåt, och ser att det finns många nyanlända i Finland som vi kunde locka med i verksamheten. Vårt samhällsupp-

drag är lika relevant i dag som för 120 år sedan, att leva ekologiskt hållbart med jämställdhet i fokus, sade hon.

Marttaliittos ordförande Sirpa Pietikäinen uppmuntrade marthorna att modigt agera.

– Lita på dig själv, var inte så blyg och våga göra något konkret för de saker du vill arbeta för, sade hon.

SKA DISTRIKTEN SLOPAS? Förbundets ordinarie vårmöte inleddes efter lunchen. Andrea Hasselblatt höll ett starkt och framåtblickande vårmötestal där hon tog fasta på hur förbundet behöver utvecklas för att säkra sin ställning i framtiden. (En komprimerad version av festtalet finns att läsa på s. 2 i denna tidning, hela talet hittas på martha.fi) Verksamhetsledare Annika Jansson presenterade Marthaförbundets verksamhet under 2018 och årsrapporten godkändes.

Under vårmötet godkändes även ett uttalande om hållbarhet och cirkulär ekonomi.

Organisationskoordinator Jessica ÅhNya sköna smaker 3/19

marthainfo

Hedersam marthastyrka. Från vänster hedersmedlem Margit Aromäki, hedersmedlem Ingegerd Wikström, ordförande Andrea Hasselblatt, hedersmedlem Catharina Hindrén och hedersordförande Anna Ehrnrooth.

Cantores Minores Utbildningsgruppernas kör uppträdde under Marthaförbundets och Marttaliittos gemensamma öppningsfest. Foto: Michael Sörensen.

man berättade tillsammans med Annika Jansson om hur arbetet med organisationsutvecklingen framskrider. Syftet med organisationsutvecklingen är att krympa avståndet mellan medlemmarna och förbundet.

– Vill vi locka med nya marthor måste vi förnya vårt sätt att arbeta. Nya medlemmar ska komma med för att de vill göra saker, inte för att skriva protokoll och vara kassör. Vi ska minska byråkratin och satsa mera på medlemsverksamhet.

Ett alternativ som diskuteras är att distrikten upphör.

– Det skulle innebära mindre byråkrati och styrelseuppdrag, och mer tid att satsa på det man vill göra inom föreningarna.

Förbundets personal har besökt alla distrikt för att höra marthornas syn på saken, och utrett olika modeller för hur ekonomin skulle se ut.

Några Centralstyrelsemedlemmar gav sin syn på förändringsbehovet.

– Vi ska gå vidare och inte stanna upp.

Det blir bra fastän förändring alltid väcker motstånd, sade Gunilla Backman och efterlyste en plattare organisation med mindre byråkrati.

Organisationsutvecklingen tas upp till behandling på höstmötet 23 november.

– Vi måste vara modiga och våga ta ett steg in i framtiden om vi ska finnas kvar, sade Mikaela Vesterlund-Laine.

Inga Mannström lyfte fram behovet av att bevara det som fungerar.

– Det måste finnas balans mellan det gamla och det nya. Samarbete mellan föreningarna i regionen behövs fortfarande, även om distrikten skulle slopas.

– Vi kommer att lyckas, sade Gunilla Backman. Vi är marthor och det här fixar vi.

Marthaförbundet håller höstmöte på Busholmen i Helsing fors lördagen den 23 november 2019. Årsrapporten 2018, uttalandet om hållbarhet och cirkulär ekonomi hittar du på martha.fi.

Konferenciererna Mårten Svartström och Sonja Kailassaari bjöd på sina bästa marthatips och Annika Jansson från Marthaförbundet och Reija Salovaara från Marttaliitto uppmuntrade alla marthor att besöka Marthatorget den 14 september.

Foto: Michael Sörensen.

Iluta Lace som grundat kvinnostödcentret Centrs Marta i Riga gratulerade det 120-åriga Marthaförbundet och tackade för att förbundet lyckats uppfostra sin nu 19-åriga lillasyster Centrs Marta som spelat en viktig roll i byggandet av jämställdhet och demokrati i Lettland. ”Vi har lyckats tack vare vår storasyster i Finland.”

Sama mieli, toinen kieli. Vi har samma uppdrag, men på olika språk. Gemenskap var temat under Marthaförbundets och Marttaliittos gemensamma öppningsfest i Paasitorni i Helsingfors.

Nya sköna smaker 3/19

35

Marthasång

Se på våra händer En ny Marthasång premiärsjöngs på vårmötet i Helsingfors.

Sången beskrivs som en engagerande lystringssång i tiden.

Under Marthaförbundets vårmöte lanserades en ny marthasång: Se på våra händer. Sången som är skapad av Sara Selenius (musik) och Carita Rosenberg-Wolff (text) är ett av de tävlingsbidrag som inkom i sångtävlingen som utlystes i juni 2018.

Prismotiveringen lyder: ”Här möter martharörelsens sekellånga traditioner dagens marthor i en tilltalande sång, som slagkraftigt gestaltar rörelsens grundtanke. Upphovskvinnornas val av händer som tema öppnar för såväl konkreta bilder som fina metaforer. Melodin är lättsjungen, texten lätt att komma ihåg, och det korta formatet gör sången idealisk som lystringssång. Text och tonsättning passar varandra som hand i handske och bildar en medryckande, modern helhet.”

36

Nya sköna smaker 3/19

aktiva marthor

Kvällsfesten blev en kväll av systerskap och glädje FÖR HELSINGFORS SVENSKA MARTHAFÖRENING var 120-årsjubileumsdagen lite speciell. Det var vi som planerat, ordnat och genomfört den stora kvällsfesten som avslutade det vårmötet och den gemensamma 120-årsjubileumsfesten. Middagen hölls på Paasitorni i Helsingfors och under kvällen underhölls gästerna av Lucina Fabricius (Nina Fabricius) och Lucy Komonen (Camilla Komonen), Mark Levengood och Five Alive. Även om temat för kvällen var Martharörelsens 120 år så hade kvällen en annan röd tråd. Den gemensamma kvinnokamp som Martha har varit, och fortsätter vara, en symbol för. Det var en kväll av systerskap, värme och glädje, vilket också märktes i dem som tilldelades marthautmärkelser.

I stället för att minnas det som varit låg fokuset på framtiden och vad vi kan och kommer att åstadkomma tillsammans. En gemenskap utan like som helt säkert kommer finnas kvar i 120 år till! Efter en lång tid av planering genomförde vi äntligen den fina middagen och det blev precis så bra som vi ville. Vi från Helsingforsmarthorna hoppas ni hade en lika hjärtlig och fin kväll som vi, och att detta blev ett marthaminne för livet!

Text Jenna Matintupa Informatör på Helsingfors svenska Marthaförening Foto Vanessa Forstén

MÅNGSIDIG VÅR HOS MAGNIFICA MARTHOR

KULTURELLT INSPIRERAT PROGRAM I KRETSEN MAP

Kretsen Magnifica Marthor i Helsingfors Marthaförening firade Världens största Marthakväll den 31 januari med att njuta av musikalen Chess på Svenska Teatern.

Under våren har de också ordnat en inspirerande Thaifoodkväll och en bokcirkel. Den 1 april träffades kretsen på Hanken för en föreläsning under rubriken ”Håll dig säker på webben” med forskardoktor Linus Nyman som föreläsare.

– Det var en mycket tankeväckande föreläsning i dagens digitala värld och ett ämne alla borde bekanta sig med, säger Rina Blomqvist som är kretsens ordförande.

Programmet i kretsen MAP i Helsingfors svenska Marthaförening har under detta år varit kulturellt inspirerat. I april lyssnade vi till en presentation av Ulla Tillander-Godenhjelm om ”De ryska kejserliga döttrarnas hemgifter. Var finns de nu?”. Vi fick en bild av den ryska kejserliga familjen i flera generationer. Det hörde till att döttrarna i den kejserliga familjen skulle få en rundlig hemgift. Det lades stor vikt vid smyckena som planerades speciellt för de olika döttrarna. De kejserliga döttrarna gifte sig till olika kunga- och furstehus i Europa, vilket betyder att en stor del av dessa klenoder finns i de nuvarande kungahusen och ibland bärs av damerna i de kungliga familjerna.

Nya sköna smaker 3/19

Text Mariann Holmberg

37

aktiva marthor

Blandsallad och fuck off-kapital i Åbo

HINDERSBY BÄCKBY MARTHAFÖRENING KOKADE KLIMPSOPPA På Hemborg i Hindersby i Östra Nyland ordnades den 7 april traditionell klimpsoppsmiddag med plommonkräm och vispgrädde till efterrätt. Den omtyckta klimpsoppsmiddagen var även i år välbesökt av cirka 200 personer. Såväl gammal som ung lät sig väl smaka av den goda soppan. Klimpsoppsmiddagen, som har ordnats varje vår sedan början av 1980-talet, har blivit en efterlängtad tillställning för våra trogna besökare.

Kvinnor upplever att de inte kan tillräckligt, män tänker tvärtom om sig själva. Kvinnor är försiktigare än män att ta risker. Kvinnor placerar i Stockmann, män i Talvivaara. Det var en rad könsstereotypier som Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygårds statistik visade när hon besökte Åbo svenska Marthaförenings kväll om sparande och placering.

Nya Novakretsen stod som värd för evenemanget som också var öppet för ickemarthor. Att skaffa sig ett fuck off-kapital och att se upp för blandsallad, var några av de goda råd som Nygård gav. Med andra ord: gör dig inte helt ekonomiskt beroende av din partner, och tänk på att blandfonder ofta är dyra. Det viktigaste budskapet var ändå: skjut inte upp det, ta tag i din ekonomi nu!

Text & foto Mia Henriksson

Text Karola Ollas Foto Berit Husberg

ÅBOMARTHOR LÄRDE SIG OM ÄGG OCH HÖNOR

MILDRID KLÅVUS 100 ÅR Dagsmark Marthaförening firade sin medlem Mildrid Klåvus 100-årsdag. Mildrid har varit aktiv martha sedan unga år och ännu i dag bor hon på egen hand och sköter själv matlagning och många sysslor i huset. Kvällen till ära hade vi dukat bordet fint och bjöd på ost och vin samt kaffe med en vackert dekorerad cheesecake. Vi sjöng sånger ur boken ”Vi sjunger tillsammans” för Mildrid.

Text Inga-Britt Rosengren

På bilden: Bernice Sten, Marianne Lind, Mildrid Klåvus och Åsa Blomstedt.

Lotta Palander gav tips och råd om småskalig hönshushållning åt Katarinakretsens marthor i Åbo svenska Marthaförening.

Lotta har några hönor hemma i Pargas, de har fått ta över en gammal lekstuga som sitt hem. Hönorna håller familjen med ägg.

Efter Lottas info tillredde man tillsammans äggrätter i olika former, bland annat konststycket pocherade ägg.

Text Mia Henriksson Foto Yvonne Paananen

BOKBYTARTRÄFF I ÅBO Inspirerade av Klädbytardagen höll Aurakretsen i Åbo svenska Marthaförening en bokbytarträff i Marthakansliet. Bytesmöjligheten var öppen för alla intresserade och resulterade i många intressanta diskussioner om litteratur, författare och bra och sämre böcker. En hel del böcker bytte dessutom ägare. Absolut värt att ordna igen!

Text Mia Henriksson Foto Åsa Bergström

38

Nya sköna smaker 3/19

aktiva marthor

Solfmarthorna ordnade lyckad vegekväll Matlagning och provsmakningar brukar höra till de populäraste träffarna inom Solf Marthaförening. I mars höll föreningen en temakväll om vegetarisk matlagning som väckte stort intresse.

Britt-Marie Engblom höll i trådarna under kvällen. Hon berättade om vegetariska produkter och presenterade kvällens recept: välvalda och varierande maträtter med mycket grönt och några köttersättande proteinrika livsmedel. Många samtal pågick och skratten flödade samtidigt som köket fylldes av härliga dofter. Vi hade hyrt in oss i ett undervisningskök vilket gjorde det smidigt att tillreda flera rätter samtidigt.

Vi tillredde många olika rätter: slavisk Mifugryta, grön sojabönsallad, currygryta med kikärter, limabönor, grönsaksbiffar, ärtpesto, batatlåda med Jauhis, pyttipanna, sojafärssås till pasta, linssallad, coleslaw på rödkål, ugnsrostade rotsaker, frökex, äppeltzatziki och rawchokladbollar. Vi lagade det mesta från grunden, men testade även några färdiga produkter. Exempelvis vegetarisk korv (eggiebite), färdiga vegobullar av havre och som tillbehör fick vi prova på kikärtspasta, pasta av majs, linser och ärter samt quinoa-kikärtsmix.

Som avslutning åt vi från ett dignande, färgrikt och varierande buffébord. Maträtterna var fulla av smak och verkligt mättande. Trots våra idoga insatser att tömma buffébordet blev det – givetvis – mycket över. I sann Martha-anda tog vi tillvara allt och de flesta hade sedan lunchen, och kanske även middagen, följande dag räddad.

Under kvällen var de positiva kommentarerna övervägande även om en viss skepticism gentemot några rätter förekom. De vegetariska korvarna överraskade, de smakade avsevärt bättre än de såg ut. Äppeltzatzikin och fröknäcket från marthornas recepthäfte ”Knytkalas – Nyyttärit” var omtyckta och ärtpeston var i all sin enkelhet full av smak.

LÄR SIG KNEP AV KLOKA VÄNNER. Några kommentarer om kvällen: ”Roligt att få mera kunskaper och tips på intressanta rätter.” ”Lättlagat och gott.” ”Härliga dofter.” ”Vi fick många tips av varandNya sköna smaker 3/19

ra, för det är ju precis så en lyckad kväll ska vara – vi delar kunskap, erfarenheter och de där små knepen som man får bara från kloka vänner och inte kan läsa sig till. Samtidigt delar vi skratt och byter några förtroenden.” ”Gemenskapen är en rikedom i sig och värdet i att göra saker tillsammans kan inte nog lyftas fram.”

Många av deltagarna höll exempelvis en vegetarisk dag i veckan, en del åt ofta vegetariskt medan de flesta gärna åt vegetariskt men inte hade för vana att göra det regelbundet. Orsakerna till vegetarisk kosthållning varierar. Skälen kan vara hälsomässiga, etiska, miljömässiga och även ekonomiska. Om man lagar vegetarisk mat från grunden och med mera traditionella råvaror är priset rätt facilt.

När man är vegetarian så blir proteinfrågan viktig medan den inte har så stor

betydelse om man bara vill minska på köttintaget. Det finns protein i många andra livsmedel och råvaror också. Exempelvis havre har högt proteinvärde, utöver dess övriga hälsofrämjande egenskaper, och det finns också en ständigt ökande mängd havrebaserade produkter på marknaden. För mångas del innebär vegetarisk matlagning ofta att man lagar ”vanlig” mat, men lämnar bort köttet.

Vi diskuterade även kring de ersättande proteinprodukternas bakgrund, för alla ersättande produkter är inte nödvändigtvis bra för miljön eller hälsan. Men med inhemska, rena råvaror kommer man långt.

Och det är ju ändå så vi vill äta – gott, närproducerat och gärna hemlagat även om vi alla uppskattar genvägar i vardagens matlagning. Vanligen är de enkla rätterna som går snabbt att tillreda även de bästa.

Text och foto Gun Vestman

39

marthainfo

Välkommen till marthaköket!

Marthaköket på Busholmen i Helsingfors kan hyras för företagets TYKY-dag, matfotografering, filminspelning, föreläsningar eller andra evenemang. Marthaföreningar är också varmt välkomna att boka in föreläsningar med våra rådgivare i Marthaköket. Mera information om pris och utrustning finns på martha.fi/om-oss/marthakoket Ta kontakt med Marika Danielsson (e-post: marika.danielsson@martha.fi, tfn: 044 735 4971) om du vill boka köket för ett eget evenemang. Om du vill ordna ett skräddarsytt evenemang med en rådgiva-

aktiva marthor

re ska du vända dig till Elisabeth Eriksson (e-post: elisabeth.eriksson@martha.fi, tfn: 050 408 9179).

VINNARE I MARTHAS JUBILEUMSTIDNING 5 skärbrädor lottades ut bland dem som hittade marthadockorna i Marthas tvåspråkiga jubileumstidning som utkom i januari.

Vinnare är Camilla Danielsson i Esbo, Marina Olander i Mårtensby, Martina Lindqvist i Pargas, Alexandra Sundfors-Eklund i Kimo och Barbro Svahnström i Lillandet. Grattis!

Till den mest intressanta artikeln valdes

”Kvinnor & pengar – en självklarhet” på sidan 1922. Fem jubileumsbrickor lottades ut bland alla som skickade in sitt svar. De lyckliga vinnarna är: Gun-Britt Nyholm i Munsala, Virpi Raitanen i Helsingfors, Birgitta Eklund i Jakobstad, Marit Emet i Karleby och Annika Järvinen-Wikström i Kimito. Grattis!

Vad tycker du om Martha nr 3/2019?

Vad tycker du om det här numret av tidningen?

Vad vill du läsa om i tidskriften Martha?

Andra hälsningar till redaktionen

Namn Näradress Postnummer och postadress Klipp ut kupongen och posta den till oss – portot är redan betalt! Du kan också mejla oss till marthabladet@martha.fi eller sända oss ett postkort till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi lottar ut tre skärbräden designade av Johanna Högväg bland de inkomna svaren.

Finlands svenska Marthaförbund rf Kod: 5016383 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

40

Martha betalar portot

KOSKÖ MARTHAFÖRENING STICKADE OCH SYDDE BARNKLÄDER Koskö Marthaförening i Korsholm i Österbotten är en liten förening som får mycket till stånd. Under våren har föreningen stickat 8 barnfiltar, 13 par sockor, 2 babytossor och 1 babyset. Dessutom har marthorna sytt 6 collegedräkter för barn, 5 barntröjor och 2 barnbyxor. Klädesplaggen och filtarna skänktes till Hoppets stjärna i Vasa som skulle packa ihop morsdagspaket och sända till dem som behöver.

Ordförande Susanne Granholm berättar att föreningen träffas varannan vecka för att prata och dricka kaffe. De är mellan sex och sju marthor varje gång.

– Vi brukar ha något motto varje höst och vår. Då vi funderade på vad vi skulle göra under våren kom vi till att vi skulle gå igenom våra förråd med tyg och garn. Det blev ganska mycket. Under hösten kommer vi att fortsätta sticka och sy eftersom det ännu finns mycket tyg och garn kvar. Vi skänker allt till Hoppets stjärna.

Foto Susanne Granholm

Nya sköna smaker 3/19

aktiva marthor

FRÖJDBÖLE FIRADE 110 ÅR MED KLASSISK MUSIK Fröjdböle Marthakrets från Kimito firade sitt 110-årsjubileum ärevördigt med god mat och klassisk musik av Beethoven och Brahms en vacker marskväll i Åbo. Knappt 20 marthor deltog i middagen på restaurang Hus Lindman i akademikvarteren i Åbo och gick sedan på Åbo Filharmoniska Orkesters konsert i Åbo konserthus.

Kretsens ordförande Taina Tilvis berättar att marthorna ville fira jubileet med att göra något som de inte gjort förut.

– Många av våra marthor sade att de aldrig varit på en konsert med klassisk musik, och därför valde vi det.

Fröjdböle är en aktiv krets som träffas på möten som ofta hålls hemma hos varandra.

– Gemenskapen är det viktiga för marthorna. Flera nyinflyttade marthor har sagt att om det inte varit för marthorna hade de aldrig haft möjligheten att besöka så många hem så fort.

Ett dragplåster då kretsen ska locka nya medlemmar är de årliga teaterresorna.

– Varje sommar åker vi till Raseborgs sommarteater, och under hösten eller vintern brukar vi dessutom gå på teater i Åbo eller Helsingfors. Kretsen ordnar buss för marthor med avec.

Fröjdböle Marthakrets är den äldsta av de nuvarande kretsarna inom Kimito Marthaförening. 110-årsjubileet firades på restaurang Hus Lindman i akademikvarteren i Åbo.

Fröjdbölemarthorna firade kretsens 110-årsjubileum med att gå på en konsert med Åbo Filharmoniska Orkester.

Foto: Seilo Ristimäki Nya sköna smaker 3/19

ALMAKRETSEN I LOVISA ORDNADE KÄPPHÄSTTÄVLING OCH LOPPIS Loppmarknad med eget program för barnen har långa traditioner i Lovisa. På Almakretsens vårloppis den 17 mars deltog ett 40-tal ivriga unga ryttare i käpphästtävlingen. På bilden: Valter, Viktor, Naomi och Vera med sina hästar Vainu, Blixten, Rainbow Dash och Vaiana. Att hoppa och springa är det roligaste, tycker ryttarna. Många tycker om att pyssla och göra sina käpphästar själva och då kan man till exempel göra som Viktor och använda yllesockor, knappar, garn och en avlagd slips.

Text Harriet Lill-Smeds Foto Agneta Holmberg

MARTHOR I VÄSTERVIK KOCKADE VEGETARISKT

MARTHOR I ISKMO TILLREDDE KIMCHI

Intressanta smaker men trångt med 17 kockar, var det i Västervik bystuga där Västervik Marthaförening som hör till Vasabygdens Marthadistrikt ordnade en matlagningskurs med vegetariska rätter.

Iskmomarthorna gjorde kimchi under Ann-Christine Sids ledning på sin februariträff. Kimchi är en traditionell koreansk fermenterad rätt. Personerna på bilden är Petra Autio, Agneta Anderssén, Gunilla Örn, GunBritt Lindholm-Örn, Ulla Udd och Marita Smedman.

Foto Marita Ehnström

Foto Gun-Britt Lindholm-Örn

Ekenäs första apotek • Rådhustorget 4, 10600 Ekenäs Tel. 019 24 11441 • www.ekenas1apotek.com

41

Terese Bast

eftertanken

Lösning till korsord 6/2018 SÄTTA ACKURAT

ÅDAN OXUDDE 0976

O

EPILOG

SES EJ UTANFÖR

I

SED

E J D E R N J U L F I N

B O S A T T A MANTALSSKRIVNA SKOLPERIOD

KVARN SPÖHÅLPOTEN- LAREN TIELLA DIMVÄGG

M

SÅNGERSKAN MIRIAM

M

OVANLI- KAJKO GRÄNSGA LÖST

V T A

SES I BURAR TIDIG

ROMARRIKESERIE

E

KRYP I ROQUEFORT

N

A R O R

K N A S O

E

PARADIS

P R E P A R E R A R T R Ä D KONSTRUKTÖREN SES PÅ JULBORDEN

Gamla goda broccoli JAG HAR ALLTID VARIT GLUPSK. Som barn tömde jag först tallriken några gånger, övergick sen till haklappen och finkammade slutligen golvet under matstolen. Samma aptit har följt mig in i vuxenlivet, med den skillnad att jag numera oftast lyckas hålla maten på tallriken. Förutom äppelgröt och strömmingslåda sjunker allt. Och att experimentera med nya recept och smaker var länge ett av mina största nöjen.

Var, skriver jag. För numera delar jag liv med två barn vars förhållande till mat är ett annat. En handfull maträtter snurrar på repeat, vecka efter vecka. Ett par av dem kan vi alla enas om, resten är kompromisser. För den ena gillar förstås fisksoppa och den andra korvsoppa. Ena ska ha såsen på potatisen och veva ihop allt till en hundmatslik sörja, medan den andra ska ha sin bredvid och tjuter om en ärta nuddar laxen.

Jag har förundrats över hur långt äpplen kan falla från träd. Jag har googlat, funderat och diagnostiserat både mitt curlingföräldraskap och barnens kinkighet i ett otal repriser. Hurtfriskt har jag introducerat nya rätter. I smyg har jag smusslat ner obekanta ingredienser. Av misstag har jag hällt sås på fel potatis. Och alltid har jag mötts av samma högljutt kompakta förfäran.

Nu har jag alltså gett upp. Soppa, köttbullar, hamburgare, lax, pizza och köttfärssås, lyder vår evinnerliga refräng. Med ett förunderligt til�lägg: broccoli! Mot alla odds älskar de broccoli – kokt, utan salt och utan all slags finesser. Den ena vill förstås ha stjälken och den andra buketterna, men eftersom broccolin är så fiffigt inrättad att den har båda är det inget problem.

Dag ut och dag in är broccolin den sköna, gröna ljuspunkten på vårt bord, till barnens glädje och mitt mammasamvetes tröst. Och det vidunderligaste är att den alltid och fortfarande smakar lika gott.

FREJA RUDELS Skribenten är litteraturvetare, kritiker, marknadsförare och mamma.

R I T

VÄG FÖR KANADENSAREN

E D A M E R O S T A R AMPER

BLODVITE

S Å R

SAKNAR VENUS

U

MUSIKBOLAG BORICKAN

INMUNDIGADES

M Å N E

Å T S PLACERAR FÖR FÖRÖKNING KASKELOTEN KRIGETS OFFER

K A N O T L E D

RESURSERNA

B A R S K

E M A ÖVERSVÄMMA LEDDE ARAFAT

FYRA PÅ UKULELE VASSBÅT

1000 I ROM

DAL

M

FLOTT STÅLMANNEN

IT-FÖRETAG SÄLKUTAR

D R Ä

V A L E

KOSTEN

E

S N

I B M HUSLIKNANDE FARKOST BARN

KREERADE

A R K

E G G A R N A

I N P L A N T E R A R TOPPRIDA

MACKBREDNING

L U X U Ö S

S T R Ä N BÖR VARA SKARPA SIGNAL

TENN VISAR MISSNÖJE

K U V A

K A N O N M A T E N

VÄRMER TASS

FRAMKALLA

SPORTAS DET PÅ VISA

I P

V A N T I N G E

Vinnare 6/2018

bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 6/2018 gynnade Fru Fortuna denna gång Björn Eriksson, Pargas, Anja Kaitfors, Larsmo och Ann-Catrine Westerby, Pärnäs. Böckerna som är korsordspris kommer på posten. Grattis!

Deadline

av tidskriften Martha utkommer 18.9.2019. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 7.8.2019 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som har inkommit.

nästa nummer

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 T.F. REDAKTIONSCHEF: Heidi Furu, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ...

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

I NUMMER 4 KAN DU LÄSA OM HÅLLBART HUSHÅLL

ANNONSER: Oy Kustmedia Ab Tfn 010 311 1903

Nästa tidning har fokus på miljömässig hållbarhet då det gäller både kött och fisk. Vi fördjupar oss i köttproduktionen och tar reda på vilken sorts kött som bidrar till minst koldioxidutsläpp. Dessutom jämför vi Östersjöfisken med den odlade norska laxen och lyfter fram strömmingens fördelar. Vi träffar också Jessica Granlund som tillverkar egen ost i Petalax. Martha nummer 4 2019 utkommer 18.9.

42

JÖMÄRKT MIL

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2019 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Nya sköna smaker 3/19

FORSKARRESORNA SLUT PÅ BÖN

MAJ TILLVERKAR FÖR ISKRIST- SAMERNA ALLER

KAJARM SEGLADE IVÄG

ÖRING BRÖDEN

DRYCKER I OLIKA FORMER

LAGER KLÄDKEDJA HÖGKVARTERET FYLLTS PÅ

FILMSLUT KURANSTALT NÖD- MÖRK- EFTER SES I NOTVISST SKRIFTVÄNDIG ARE TIDER PUERTO ERNA

GAMMAT TILLTALSORD NEDKYLT

PICA PICAPIPPI ÄNGLASTAD

EN GRÜNEWALD NORDLIG TÄTORT

PLACERAR

KONDENSEN

GJORDE AVSLAG

PALMLUND OMGETTS

MYRSAMHÄLLE OLJA

MINDRE GÖR BÅT MÅLVAKT IBLAND

KONSTÄLSKARE VÄRDEHANDLINGAR NÖT

VISST INTE

VATTENNYMF UTSLAGSPLATS

MELLAN 19.30 OCH 20.15 HJÄLTEN WILHELM

EDGAR ALLAN JAKOBS HUSTRU

ARTIKULERADE SERIE I DAGSPRESS VAJA

KÄND O´DONNEL

PÅVENAMN SPELAR MED

FOT- KALIUMBOLLS- JODID EKDAL LUNDELLDEBUT

FÖLJESLAGAREN

TRASIG

JÄNKARE STÅNG

HUR SA? OXUDDE 0651

Korsordet 3/2019

Med detta korsord vill vi önska en skön och stimulerande sommar. Oberoende om du löser korsordet i solgasset i hängmattan eller medan sommarregnet smattrar på fönsterrutorna hoppas vi att det ger hjärnan en lämplig liten utmaning. Krysset är konstruerat av vår korsordsmakare Tommy Öberg. Du som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 21.8.2019. Vi lottar ut tre kökshanddukar bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 3”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Nya sköna smaker 3/19

43

Presenttips till sommarens fester MARTHAS JUBILEUMSBRICKA OCH -SKÄRBRÄDA är utmärkta gåvor och gå bort-presenter. Eller varför inte unna dig själv en bricka att använda då du bjuder på examensbubbel eller dukar upp till kaffekalas i bersån. I motivet syns det som symboliserar Martharörelsen: gemenskap, vardagskunskap, traditioner, framåtanda och glädje. Jubileumsprodukterna är designade av illustratören Johanna Högväg.

Brickan finns i ljusblått och mörkblått och kostar 30 euro. Den ljusblå skärbrädan kostar 20 euro.

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Heidi Furu t.f. redaktionschef, 043 820 0071 Karin Lindroos informatör, 050 361 6081 (må–to) Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Marina Nygård t.f. ekonomirådgivare., 043 820 0073 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Cecilia Nyman Sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor, 050 388 0848 Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis, 050 517 2958 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Micaela Röman jubileumskoordinator, 050 356 4548 Ida Haapamäki, projektkoordinator Smarthfisk, 041 740 6436 Hushållsrådgivning, ti–to kl. 13–15., 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Beställ på www.martha.fi/marthashop