Martha 6/19 Hållbar jul by Finlands svenska Marthaförbund

H å l l b a r j u l 6/19 R E L AT I O N E R MIL JÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

KLIC K A HEM M ATE N / NÄSA FÖR FESTDRYC KE R / BÄSTA BONDOSTE N PAKE TE R A HÅLLBART / VAC KR A VIRKRUTOR

ledaren

från redaktionen

Social hållbarhet som framtidsstrategi för mig är nyckelordet

när jag tänker på framti-

den: hållbarhet. Det finns tre huvudsakliga former av hållbarhet: ekologisk, ekonomisk och social. Vi talar ofta om de två förstnämnda, alltså om ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De är självskrivna för oss via den verksamhet vi bedriver. Men den sociala hållbarheten i vår rörelse talar vi mindre om. Social hållbarhet handlar om att bli en än mer inkluderande rörelse. En rörelse som är öppen för alla, som är jämställd och där tilliten är stark. En rörelse som framför allt upplevs som lättillgänglig. Social hållbarhet betyder för oss, bland annat, att alla ska känna att det är lätt att komma med i vår verksamhet. Det som vi som förbund behöver speciellt mycket i dag är yngre medlemmar. Vi har inte för många äldre medlemmar – vi har för få unga. När man tar en titt på den nuvarande åldersfördelningen och den prognos som vi har gjort för de kommande åren, ser vi att medelåldern i förbundet är relativt hög. Därför måste vi arbeta socialt hållbart med tanke på framtiden. Tröskeln ska vara tillräckligt låg för att man ska vilja komma med i vår verksamhet. Som sagt, och jag vill ännu understryka det, vi har inte för många äldre medlemmar, vi har för få unga. Men vi har flera trumfkort på hand: Vi har värderingar som ligger i tiden och vi vet att dagens unga väljer vad de vill lägga sin tid på utgående från värderingar. Vi har de flesta av pusselbitarna på plats – nu gäller det för oss att lägga pusslet. En ung människa ansluter sig inte till martharörelsen för att sitta på möten och skriva protokoll. Hon ansluter sig för att hon delar våra värderingar – och för att hon vill arbeta för jämställdhet, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samt för en bättre vardag. Vi har ett ansvar att göra allt vi kan för att locka med nya medlemmar. Det ligger på vårt ansvar att skapa en ännu mer socialt hållbar rörelse. Det är vi som ska minska på det rutinmässiga och administrativa – och skapa mer utrymme för det lustfyllda och det värderingsdrivna. Med dessa ord vill jag på mina egna samt centralstyrelsens vägnar önska er en riktigt skön jul och ett gott nytt marthaår 2020! Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

FIRAR DU en traditionell jul med julgran, julpynt, dörrkrans, hembakta pepparkakor och hela köret – eller satsar du på något helt annat? Väljer du nya spännande julanrättningar eller vill du känna bekanta julsmaker i munnen? Slår du in paketen i julpapper, i returpapper, i tyg? Ger du bort prylar, upplevelser eller aktiviteter? Julen har i många avseenden blivit en livsstilsmarkör. Det vill säga, hur du firar jul visar vem du är när det gäller dina etiska val och preferenser samt hur du vill framstå för andra.

I detta nummer av Martha får julen tala för sig själv. Julen ska göra gott – för hela kroppen! Därför har vi bullat upp med inspirerande julrecept och stämningsfull julläsning inför den kommande långhelgen. På sidorna 12–14 hittar du matkreatören Nathalie Auréns lättlagade recept på julmat, bakverk och godis. Låt dig inspireras av hennes hälsosamma, klimatsmarta och välsmakande recept! Vinexperterna Tage Neuman och Rune Lygdbäck hjälper dig att matcha rätt festdryck med rätt sorts mat. På sidorna 16–20 får du bland annat ta del av en lista över vilka smaker som harmonierar och vilka som kontrasterar med varandra. Häng på, det blir en rolig resa i smakernas fascinerande värld! Längtar du efter mysiga pysselstunder? Vi surfar på hållbarhetsvågen och tipsar om paketinslagning med återbrukstänk: en scarf eller en bit tyg. Bläddra dig fram till sidorna 22–24 och följ våra enkla steg-för-steg-beskrivningar för att komma i gång med julens kreativa presentinslagning. Gräv i gömmorna. Plocka fram avlagda tygbitar, fina band, skojiga dekorationer och skrid till verket! Inom kort har du fixat julens vackraste klappar under granen. God Jul och Gott Nytt År från Marthas redaktion! Mikaela Groop, redaktionschef

Hållbar jul 6/19

innehåll

Nätmat ger mer tid för familjen Allt fler barnfamiljer i huvudstadsregionen handlar maten online i dag. Familjerna Vainio och Tissari berättar varför de har valt att få sina matkassar hemburna.

Bondost på Caritas vis En hemlagad bondost passar som förrätt eller efterrätt till julens och nyårshelgens festbord.

Gott & grönt till julbordet I dag uppskattar allt fler vegetariska inslag också på julbordet – av både hälso- och klimatskäl.

Matcha rätt sorts festdryck med rätt smartfisk Valmöjligheterna är många om man vill komponera en festlig måltid med trendiga smartfiskar som huvudingrediens.

Den verkliga jultomten är en kvinna Är kvinnor mer givmilda än män när det gäller att ge till välgörande ändamål? Det funderar Heidi Hakala på i Marthakolumnen.

Juligaste presentomslaget gör du själv Med fina band och roliga dekorationer blir presentinslagningen en mysig och kreativ pysselstund.

En extraordinär kvinna – en alldeles särskild tröja Av cirka 500 mormorsrutor virkar du årets trendigaste marthatröja, Qvidi-Minas ylletröja.

Matkulturdagen blev en hyllning till bonden Pellingebon, jordbrukaren och mathantverkaren Gunnel Englund mottog i år matkulturpriset för sitt arbete för närmat.

Framtidsfrågor i fokus på förbundets höstmöte En konstruktiv diskussion om Marthaförbundets framtida organisationsstruktur präglade förbundets höstmöte i Helsingfors.

Instagrammat @marthaforbundet Har du testat att göra egen vattenfärg någon gång? Att leta efter färger i köket är en rolig programpunkt för barnen – dyk in i kryddskåp och skafferier och testa er fram tillsammans! https://www.martha.fi/recept/marthas-vattenfarg #giftfritt #giftfrivardag

Hållbar jul 6/19

Nätmat ger mer tid för familjen Allt fler väljer att göra matinköpen på nätet för att spara tid och minska matsvinnet. Antalet kunder som handlar mat online ökar för närvarande mycket kraftigt. Text Maria Svanström Foto Erika Lindström

e stora jättarna inom dagligvaruhandeln, S- och K-kedjorna, satsar starkt på att utveckla näthandeln av mat. Typiska kunder är barnfamiljer i huvudstadsregionen, äldre och företag, uppger S- och K-grupperna. Inom K-kedjan har antalet kunder som köper mat på nätet ökat med 100 procent inom det här året. Antalet butiker inom K-kedjan som erbjuder möjlighet att beställa mat via webben har under samma tid ökat med över 70, från 156 till 230. Också inom S-kedjan är antalet kunder som beställer mat via webben på kraftig uppgång. Samtidigt gör många aktörer, såsom S-kedjan, fortfarande minus inom nätmatshandeln.

– Online-handeln av mat är något vi utvecklar långsiktigt. Föregångarna hittar alltid de nya tjänsterna först, säger Matti Torniainen, chef för de digitala tjänsterna vid S-kedjan. HELHETSSERVICE FÖR KUNDERNA K-kedjan vill inte kommentera näthandeln i det här avseendet separat. – Vi erbjuder helhetsservice för kunderna. Där ingår både butiker och näthandel, säger försäljningschef Antti Rajala vid K-gruppen. Det finns också flera mindre aktörer inom online-handeln. En av dem är Kauppahalli 24 som riktar sig till kunder som vill handla närproducerad och ekologisk mat. – Vi har inga butiker alls. Vi kan er-

bjuda färska produkter direkt från producenterna, eftersom vi kan beställa in just så mycket varor som det behövs, säger Hanna-Kaisa Risku vid Kauppahalli 24 om företagets verksamhetsidé. Också Kauppahalli 24, som har verksamhet i huvudstadsregionen, gör minus även om kundantalet varit på stark uppgång redan under flera års tid. Risku säger att man inom företaget väntar att den stora explosionen inom nätmatshandeln först är på kommande. MÅNGSIDIGT OCH ETISKT Tiina Tissaris familj i Tölö i Helsingfors har valt att underlätta sin vardag genom att få en matkasse hemburen varje vecka. När hon återvände till arbetslivet efter sin Hållbar jul 6/19

föräldraledighet för sex år sedan funderade hon och hennes man mycket på hur de kan fortsätta laga mångsidig och etisk mat trots mindre tid för matlagning. Valet blev en matkasse med produkter och recept för tre måltider. – Jag väljer gärna ekologiskt, närproducerat, vegetariskt och säsongsprodukter. Jag strävar också efter att det blir så lite matsvinn som möjligt. Tissari har två söner på snart 8 och 11 år som hon vill umgås med så mycket som möjligt. Det kan hon göra medan hon tillreder mat hemma. Ibland deltar också pojkarna i matlagningen. – Jag sparar tid genom att inte behöva planera och handla maten varje dag själv. Det är också roligt att få ny inspi-

ration till matlagningen genom recepten, säger Tissari. Kvaliteten är viktigare för Tissari än priset. – Jag räknar inte var det går att få råvaror billigast. Det viktigaste är att priset är skäligt. Och jag sätter nog också mycket värde på servicen. Tissari anser att kvinnor i allmänhet mer kunde använda den service som erbjuds för att underlätta vardagen. – Det är mitt feministiska budskap. Det lönar sig inte att slita ihjäl sig bara för att prestera allt i hemmet från början till slut perfekt. För övrigt handlar Tissaris familj maten i fysiska butiker. – Vi har butiker nära hemmet. Ibland

äter vi också något på vägen till pojkarnas hobbyer. Det systemet underlättar vår vardag på ett lagom lämpligt sätt. STÖRRE UTBUD I Niklas Vainios familj ingår föräldrar och ett barn på åtta år. Familjen gör en större nätmatsbeställning via Alepa en gång per månad. Den sköter Vainio. – Där ingår 30 burkar sojamjölk, konservburkar, infrysta varor, grötflingor och annat som håller. De färska varorna köper vi i närbutiken eller i specialaffärer. Han har svårt att förstå varför inte fler beställer mat online. – Det sparar tid som det vanligtvis inte finns för mycket av i en barnfamilj. Kostnaderna för att få hem åtminstone

Det går att spara pengar genom att planera matinköpen noga och handla på webben.

Tiina Tissari beställer hem en matkasse en gång i veckan för att få vardagen att löpa smidigare.

Hemma hos Minna Suihkonen, Niklas Vainio och Vilja blir det mer tid över för annat tack vare att maten numera beställs och levereras hem.

Hållbar jul 6/19

"I glesbygden har människor oftare bil och det gör det också lättare att köra till stormarknaderna för att handla."

den beställning som vi gör är skäliga i relation till den tid man sparar. Vainio har funderat på om det blir dyrare eller billigare att beställa maten hem. – Å ena sidan går vi mer sällan och handlar när vi gör större beställningar per gång. Då köper man mindre sådant som man inte behöver. Å andra sidan är åtminstone vissa produkter billigare i stormarknaderna än i närbutiken. Vainio har också sporadiskt köpt mat via Matsmart och Fiksuruoka.fi som erbjuder möjlighet att köpa produkter vars bäst före-datum närmar sig. De här produkterna är klart billigare. En viktig aspekt i sammanhanget är att Vainios familj inte äger en bil. – Det är på grund av det här som jag tror att antalet nätmatskunder kommer att öka mest i större städer i framtiden. I glesbygden har människor oftare bil och det gör det också lättare att köra till stormarknaderna för att handla. Vainio skulle gärna se ett större ut-

bud av de produkter som kan beställas online. Han hoppas också på att butikerna i framtiden erbjuder mer sådan detaljerad information om produkternas miljöinverkan på sina webbplatser som det inte finns utrymme för på själva produkterna. Vainio, som arbetar på Justitieministeriet, är intresserad av att följa med de internationella trenderna inom handeln. – Det som jag väntar på är att Amazon ska börja sälja mat i Finland. I USA har det betytt snabbare leveranser och ett större utbud för dem som handlar mat på nätet. Jag har funderat på om utvecklingen skulle gå åt det hållet också här. SKRÄDDARSYDDA ERBJUDANDEN Både K- och S-kedjorna har liknande utvecklingsprojekt på gång inom näthandeln. Kunderna är intresserade av allt snabbare leveranser. K-butiken i köpcentret Redi i Helsingfors testar för närvarande en tjänst där det är möjligt för

kunderna att få produkterna levererade hem endast två timmar efter att beställningen gjorts. I framtiden väntas också den artificiella intelligensen underlätta mathandlandet. – I framtiden är det kanske möjligt att köpa mat genom att tala in beställningen. Vi vill också erbjuda kunderna skräddarsydda erbjudanden utgående från vad de brukar köpa på basis av den information vi får via S-korten, säger Torniainen från S-gruppen.

Så handlar du mat på nätet Du köper livsmedlen via butikskedjans mobilapplikation eller webbplats. Du väljer mellan att hämta varorna färdigt inpackade i affären eller få dem levererade hem. Alla affärer med nätbutik erbjuder dock inte hemleverans. Du betalar dina inköp antingen via nätbanken eller då varorna avhämtas/levereras.

Hållbar jul 6/19

Fråga experten Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar på e-postadress: mia-maja.wagar@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida martha.fi.

Betalar du för mycket för maten? Vi älskar att jämföra oss med varandra och många funderar på om de betalar mer för maten än genomsnittet. Tyvärr är det en fråga som det inte går att ge ett entydigt svar på. vi har alla olika liv, olika ru-

tiner, olika behov och olika begär. Allt detta påverkar vår konsumtion och våra utgifter, där även matutgifterna ingår. Trots att det är svårt att säga hur mycket just ditt hushåll ska lägga ut på maten, finns det konkreta saker du kan göra för att påverka de månatliga matkostnaderna. Helsingfors universitet har räknat ut referensbudgetar för olika familjetyper för att skaffa sig kunskap om miniminivån för de finländska hushållens konsumtionsutgifter. Enligt Centret för konsumentforskning ska man med budgetarna för de olika hushållstyperna kunna äta både mångsidigt och hälsosamt. Vid uträkningarna har man utgått från en kost som följer näringsrekommendatio-

nerna. I måltiderna ingår frukost, lunch, två mellanmål och middag. GER TANKESTÄLLARE I referensbudgetarna definieras en minimibudget som inte automatiskt går att anpassa till vars och ens liv och vardag. Marthaförbundet lyfter fram referensbudgetarna för att skapa diskussion och för att få människor att aktivt fundera över sin egen konsumtion. Många känner inte till hur mycket de betalar för maten, och då kan referensbudgetarna ge tankeställare som gör att man börjar följa upp hur mycket man lägger ner på veckomaten. Oavsett ifall du betalar mer, eller mindre, än referensbudgeten anger, är det viktigt att du vet vad du betalar för och att du inser hur dina konsumtionsval påver-

kar din ekonomi. Endast då kan du avgöra om matkostnaderna för ditt hushåll är för höga i proportion till den disponibla inkomsten. Text Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare

7 SMARTA SÄTT ATT SPARA PÅ MATKOSTNADERNA Följ upp din konsumtion Spara alla kvitton och skriv upp hur mycket pengar du lägger ner på mat. Följ upp din konsumtion under minst en månads tid. Tycker du att det går åt för mycket pengar till mat? Börja då fundera på hur dina rutiner kring inköpen och matlagningen ser ut. Vad består dina inköp av? Planera Planera menyn för följande vecka på förhand, då kan du minska spontaninköpen. Med framförhållning sparar du både tid och pengar. Tänk också på att hemlagad mat oftast är förmånligare än halvfabrikat. Om du lagar en större sats på en gång, kan du dessutom äta av den i flera dagar, eller alternativt frysa ner maten. Skriv en inköpslista Det viktigt att identifiera och gallra bort de produkter som du köper för att du vill ha dem, inte för att du behöver dem. Begär uppstår ofta då vi får intryck via reklam, eller i affären Hållbar jul 6/19

då vi ser alla produkter. Ifall vi inte lyckas tackla begäret, leder det lätt till spontanköp. Här kan en inköpslista hjälpa dig, listan fungerar som en karta med vilken du kan navigera genom mataffärens lockelser. Storhandla Ju oftare vi utsätter oss för lockelser, desto oftare riskerar vi att låta oss styras av vårt begär. Försök dra ner på antalet besök till mataffären: Klarar du dig med att storhandla ett par gånger i veckan? Tänk på att varje gång du går till närbutiken för att handla förslagsvis mjölk, måste du passera godishyllan som strategiskt är placerad bredvid kassan. Handla enligt säsong Det är förmånligare att köpa grönsaker på sommaren och rotfrukter på hösten. Utnyttja Marthaförbundets säsongsguide då du planerar dina matuppköp, den kan hjälpa dig att dra ner på matkostnaderna.

Välj mataffär och sätt att handla som passar dig Ditt val av mataffär kan ha en överraskande stor inverkan på matutgifterna, välj därför en mataffär som passar dina behov. Jämför priser mellan olika kedjor, men beakta också den tid och den kostnad som uppstår då du tar dig till affären. För vissa kan det bli billigare att handla över nätet, trots att det kostar extra att beställa hem maten. Nätinköp kan leda till att man planerar sina inköp bättre, inte utsätter sig för lockelser och handlar mer sällan. Känn dig själv Kom gärna ihåg att det inte går att jämföra sig med andra. Ska man dra ner på sina utgifter krävs dels självkännedom, dels att man aktivt börjar fundera på vad som är skillnaden mellan behov och begär. Kanske ditt nyårslöfte för år 2020 kunde vara att få bättre koll på matutgifterna? 7

En hemlagad bondost passar som förrätt eller efterrätt till julens och nyårshelgens festbord. Text och foto Johanna Granlund

Hållbar jul 6/19

”Blanda gärna i några paket grädde. Skillnaden är den att man får en ost som knarrar då man tuggar den.”

arita Häger lärde sig ysta bondost för tjugo år sedan. Sedan dess har hon med jämna mellanrum lagat ostar av råmjölk från familjens egna mjölkkor. Råmjölk är den mjölk som en ko producerar under de första dagarna efter att hon har kalvat. Jämfört med vanlig mjölk innehåller råmjölken extra mycket protein, vitaminer och antikroppar. Enklast får du tag på råmjölk direkt från en mjölkbonde, kanske via den lokala Reko-ringen. Kom ihåg att fråga när råmjölken är mjölkad, eftersom den råmjölk som produceras de allra första dagarna är extra kraftig och gör sig bäst som kalvdans. Råmjölk från tredje och fjärde dagen efter kalvningen är i stället idealisk till bondost. Du kan också späda ut råmjölk från de första dagarna med vanlig mjölk och få ett gott slutresultat. – Det fungerar även att göra bondost på vanlig butiksköpt mjölk, men då ska den vara så fet som möjligt. Blanda gärna i några paket grädde. Skillnaden är den att man får en ost som knarrar då man tuggar den. Bondost gjord på råmjölk blir inte alls lika knarrig i konsistensen, förklarar Carita Häger. VIKTIG INGREDIENS Löpe är den avgörande ingrediensen för att ostmassan ska tjockna. Carita Häger köper sin löpe via mejeriet, men har noterat att den ibland också brukar finnas i större matvaruaffärer. – Om inte annat, så kan man be dem ta in några flaskor, tipsar hon. Löpe brukar också kunna köpas via apotek, men då kan styrkan vara annorlunda så man behöver kolla vilken dosering som rekommenderas. Hållbar jul 6/19

Att få tag på ingredienserna är det mest krävande då man ska ysta sin egen bondost. Men har man väl råmjölk och en flaska löpe – och en stor kastrull – är det inte särskilt svårt. Den färdiga osten kan ätas ljummen efter att ha fått stå en liten stund då man tagit ut den ur ugnen. Den kan också förvaras i kylskåp eller frysas för senare förtäring. I kylskåp håller den sig i några dagar. SMÖRSTEKT ELLER UPPVÄRMD Godast är osten då den är uppvärmd, antingen smörstekt i stekpanna eller uppvärmd i ugn eller mikro. De flesta har ätit bondost med hjortronsylt, men Carita Häger ger flera både söta och salta serveringsförslag. – Visst är hjortronsylt en klassiker till bondost, men den kan också ätas med olika färska bär, med någon annan valfri sylt, eller varför inte med fruktbitar? Om man bakar äpplen eller päron i ugn passar de också bra att serveras med bondost, tipsar hon. Carita Häger vill dessutom lyfta fram bondosten som en förrätt eller salt bit på kaffebordet. – En gräddfilsröra med kallrökt lax passar väldigt bra på en bondost kryddad med lökpulver och citronpeppar!

CARITA HÄGER Ålder: 62 år. Bor: I Kovjoki, Nykarleby. Gör: Är bondkärring och lyxhustru. Det senare helt enkelt för att jag är gift och tycker det är lyxigt att få syssla med det jag gör hela dagarna. Om gården: Ranckens ranch, en mjölkgård som drivs av Carita Häger, hennes man Stefan Häger och deras son John Häger. På gården finns 150 mjölkkor. Osttillverkning: Har gjort bondostar i omkring tjugo år. Har också provat på lagrade hårdostar, men skulle behöva bättre lagringsutrymmen. Kopplar av med: Stickning eller läsning – eller båda samtidigt. Håller på med kommunalpolitik och är föreningsaktiv, det ger omväxling till vardagen på gården. Favoritmjölkprodukt: Glass. Alltid på julbordet: Skinka och risgrynsgröt. Vår sonhustru kommer från Lappland och hennes föräldrar brukar ha med olika renköttsprodukter till jul. Det är lite av en delikatess för oss.

Bondost (6–12 bitar) • 8 l råmjölk • ca 0,4 dl havssalt • ca 20 ml löpe

4. Ställ in ugnen på 200 grader och lägg ett bakplåtspapper i en form med rejäla kanter (storlek cirka 28 cm i diameter). Använder du en mindre form blir osten tjockare och måste gräddas längre, använder du en större blir osten onödigt tunn och torr då den gräddas.

Kryddning 1: • vaniljsocker

8. Grädda osten, gärna i varmluftsugn. Då den börjar få bruna fläckar, ta ut formen och vänd upp osten på ett fat eller en bricka. Lossnar bakplåtspapperet, flyttar tillbaka papperet till formen, låt osten hasa ner i formen med den ogräddade sidan uppåt och skaka den på plats. Eventuell vassla kan hällas bort.

Kryddning 2: • lökpulver • citronpeppar Kryddning 3: • finhackad dill • paprikapulver

Gör så här:

1. Häll mjölken i en stor kastrull och rör ner salt och eventuella kryddor. Värm upp mjölken till cirka 42 grader. Är mjölken för kall stelnar den sämre, är den för varm dör bakterierna i löpen.

2. Ta kastrullen av värmen och häll i löpen i en långsam stråle under omrörning. Rör kraftigt några varv åt båda hållen efter att du hällt i löpen, så att vätskan blandas ordentligt och låt sedan kastrullen stå utan att röra mer.

5. Nu ska ostmassan åter värmas upp samtidigt som du rör om hela tiden, så att den inte bränns i bottnen. Värm tills du knappt klarar att röra om i vätskan med händerna.

9. Grädda andra sidan tills också den har bruna fläckar. Det går snabbare än första sidan, eftersom osten redan är uppvärmd, så håll koll på den. 10. Ta ut den färdiga osten och låt den stå en stund före servering.

6. Häll ostmassan och vasslan (den halvgenomskinliga vätskan) i ett durkslag, och låt vasslan rinna av. Kläm och pressa med händerna för att få bort mer vassla. Ostmassan ska börjar ta ihop sig och kännas lagom fast, även om det fortfarande droppar ur lite vassla. Pressar man ur precis all vassla blir slutresultatet torrt. KALLRÖKT LAXRÖRA • 1 burk gräddfil • 1 förpackning tunnskivad kallrökt lax • 1 bit rödlök • salt • citronpeppar Gör så här:

3. Nu ska vätskan stå och tjockna i minst en halv timme. Det gör inget om osten får stå står längre, upp till flera timmar. Då den är färdig ser den ut som på bilden.

7. Forma ostmassan till en rund platta och tryck ut den i formen med bakplåtspapper.

1. Finhacka rödlöken och laxen. 2. Rör ihop alla ingredienser, smaka av så att kryddningen blir lagom. 3. Servera röran på en bit varm bondost tillsammans med grönsallad.

Hållbar jul 6/19

böcker

Sluta skjuta upp saker – börja nu! Text: Marina Nygård

i är många som emellanåt har svårt att komma till skott och få saker gjorda. Med sin bok Få det gjort – svart bälte i vardagseffektivitet vill författaren David Allen sprida kunskap om hur du kan bli effektiv och lösgöra resurser, såsom tid, energi och tankekapacitet, genom att ta i bruk bokens GTD-metoder (Get Things Done). Boken är reviderad för att bättre passa en mer digitaliserad värld och behandlar ditt tänkande samt dina arbetsmetoder ur en effektivitetssynvinkel. Få det gjort ägnar sig åt det praktiska – hur ditt arbetsbord och arkiv ska se ut och hur dina arbetsflöden fungerar, både de digitala och i pappersformat. GTD-metoderna anses passa alla, men är skrivna ur ett kontorsperspektiv och lovar effektivitet både i arbete och hemma. MER ELLER MINDRE För att generalisera, vi kan dela in personer i dem som ställs inför en liten uppgift (en räkning som ska betalas eller ett kvitto som ska redovisas för) och genast utför uppgiften, och dem som skjuter upp den till lite senare. Om du inte vill sätta tid på att läsa boken och få svart bälte, kan boken koncentreras till följande konkreta tips: När du ställs inför en uppgift ska du först avgöra om den tar mer eller mindre än två minuter att utföra. Om den tar mindre tid, ska du utföra den genast. Om den tar mera

resten ska finnas i ett arbetsflöde, i form av en lista, som ska vara enkel att komma åt och trevlig att använda.

Allen, David: Få det gjort – svart bälte i vardagseffektivitet. Bokförlaget Forum 2019, 320 sidor. ISBN 9 789 137 147 734

tid, ställs du inför två val: Ska den utföras av dig själv och i så fall när? Eller ska den delegeras och då till vem? Jag är osäker på om det är min låga disciplin eller om boken inte är tillräckligt trevligt skriven för att motivera mig tillräckligt, men jag kommer knappast att som boken uppmanar avsätta en vecka av årets semester till att upprätta ett system enligt GTD med tillhörande arkiv. Däremot ska jag ta tvåminutersregeln i bruk. Jag tar också till mig kalenderresonemanget. Endast saker som måste utföras vid en viss tidpunkt ska in i kalendern,

ANTINGEN ELLER Listor på saker som ska göras kategoriseras enligt under vilka omständigheter de kan utföras, i stället för enligt tematik. Listor med rubriker som "jobb", "föreningen", "hemmet", "stugan" och "hobbyer" ska enligt uppgift sorteras som "vid datorn med Wifi", "vid datorn utan Wifi", "i kollektivtrafiken", "på stan", "i butiken" och "hemma". Författaren rekommenderar också att ha en form av inspirationslista till vilken man regelbundet återkommer: ambitionen att gå på akvarellkurs eller lära sig ett nytt språk. I ett inredningsklimat där arbetsbord inte prioriteras bör nämnas att Allen inte nog kan hylla arbetsbordet (också i hemmet), med mappar, arkiveringssystem och hålslagare. Vänner av öppna kontor med roterande arbetsplatser kanske inte förstår hans tankar, men poängen är att utan ett fast arbetsbord med fungerande arkivsystem är det mer sannolikt att papper negligeras. Mejlinkorgen då? Den får inte vara längre än att hela inkorgen syns på skärmen. Alla mejl ska genast sorteras in i kategorier såsom "projekt", "referensmaterial", "ska göras" och "ska delegeras". Något svart bälte gav mig inte boken, men en del vägkost.

RÖSTA OCH VINN EN KLASSIKER! VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 8.1.2020. Du kan även sända ett postkort Hållbar jul 6/19

till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kokbok i nyutgåva med anledning av marthornas 120-årsjubileum. I förra röstningsomgången fick

artikeln Anna och Andreas slog till med grönt bröllop på sidan 8 i Martha nummer 4/2019 flest röster. Halsbandet som lottades ut i samma nummer vanns av Gunilla Saari, Nykarleby, Birgit Johansson, Åland, och Viveka Peltonen, Helsingfors. Halsbandet kommer på posten – grattis! 11

matbiten

Recept och foto Nathalie AurĂŠn 12

HĂĽllbar jul 6/19

matbiten

Den gröna mattrenden är här för att stanna. I dag uppskattar allt fler vegetariska inslag också på julbordet – av både hälso- och klimatskäl. Här bjuder matkreatören Nathalie Aurén från Jakobstad på några av sina lättlagade gröna julfavoriter

n rödbetspaj, rostade rotsaker och kryddig kladdkaka breddar julmenyn och bjuder på fräscha smakupplevelser. Den välsmakande vegetariska pajen med rödbetor och getost samt rostade rotsaker gifter sig väl med traditionella julrätter såsom skinka, köttbullar och sill. En glutenfri kladdkaka med smak av pepparkaka blir en himmelskt god dessert, och under mellandagarna, när du är less på allt vad julmat heter, kan du mumsa på juliga mellanmålsstänger. Eller varför inte slå in stängerna i bakplåtspapper och snören och ge bort som ätbar julklapp. Smakrik jul! Fler inspirerande recept av matkreatören Nathalie Aurén hittar du på flowkitchen.fi.

RÖDBETSPAJ MED GETOST (8–10 bitar) Glutenfri Botten: • 5 dl havremjöl • 2 dl havregryn • 0,5 msk linfrön • 1,5 tsk salt • lite svartpeppar • 3 dl vatten • 3 msk rypsolja Fyllning: • 3 rivna rödbetor • 2 msk rypsolja • 1 gul lök • 2 vitlöksklyftor • 1–2 grönkålsblad • 1 dl valnötter • 200 g getost • 2 ägg • 1 dl havregrädde • 1,5 tsk örtsalt • 0,25 tsk svartpeppar Hållbar jul 6/19

Så här gör du:

1. Värm ugnen till 200 grader (175 grader för varmluftsugn). 2. Börja med pajdegen: Blanda de torra ingredienserna i en skål. 3. Rör ner vatten och olja, så att degen blir fast men kladdig. 4. Smörj en normalstor pajform (20–22 cm i diameter) och tryck ut degen i formen. 5. Förgrädda i mitten av ugnen i cirka 10 minuter. 6. Gör under tiden fyllningen: Skala och riv rödbetor. 7. Hacka lök och fräs upp i en stekpanna med olja. 8. Pressa i vitlök. 9. Riv grönkålen i små bitar och stek den mjuk tillsammans med löken.

10. Hacka valnötter och smula getosten. 11. Blanda ägg, havregrädde och kryddor i en skål. 12. Bred ut 2/3 av de rivna rödbetorna i pajformen. 13. Lägg upp hälften av getosten i formen och strö över lök och grönkål. 14. Lägg i resten av rödbetorna och getosten. 15. Häll slutligen över äggblandningen. 16. Grädda mitt i ugnen i 20–25 minuter.

matbiten

ROSTADE ROTSAKER

KRYDDIG KLADDKAKA

(1 plåt) Glutenfri, laktosfri

(10–12 bitar) Glutenfri, laktosfri

• 1 stor palsternacka • 5–6 stora morötter • 1 rödlök • 400 g brysselkål • 0,75 dl rypsolja • 0,5 dl balsamvinäger • 1,5 tsk örtsalt • 1 krm svartpeppar • 2 msk färsk timjan

• 100 g (laktosfritt) smör • 2 ägg • 0,75 dl socker • 1 dl havremjöl • 0,75 dl kakao • 0,5 tsk salt • 1 msk pepparkakskrydda (eller 1 tsk kanel) • 0,5 tsk nejlika • 0,5 tsk ingefära • 0,5 tsk kardemumma • (laktosfri) vaniljglass eller vispgrädde till servering

Så här gör du:

1. Värm ugnen till 200 grader (175 grader för varmluftsugn). 2. Skala palsternacka, morötter och rödlök och skär i bitar. 3. Halvera brysselkålen och lägg i en stor skål tillsammans med rotsakerna. 4. Blanda olja, balsamvinäger, salt och peppar i en skål och häll över rotsakerna. Blanda väl. 5. Klä en plåt med bakplåtspapper och bred ut rotsakerna på plåten. 6. Rosta mitt i ugnen i 25–30 minuter. 7. Strö över färsk timjan före servering.

Så här gör du:

1. Värm ugnen till 200 grader (175 grader för varmluftsugn). 2. Smält smöret. 3. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. 4. Blanda alla torra ingredienser i en skål. 5. Rör först ner smöret i äggsmeten och sedan mjölblandningen. 6. Täck bottnen i en springform (20 cm i diameter) med bakplåtspapper och smörj kanterna med smör. 7. Häll i kaksmeten och grädda mitt i ugnen i cirka 5 minuter. Kakan ska vara ganska lös när den är tas ur ugnen. 8. Servera med vaniljglass eller vispgrädde.

JULIGA MELLANMÅLSSTÄNGER Glutenfri, laktosfri • 25 g (laktosfritt) smör • 1,5 msk honung • 1 tsk kanel • 0,5 tsk nejlika • 0,5 tsk ingefära • 0,25 tsk kardemumma • en nypa salt • 3 dl havregryn • 0,5 dl solrosfrön • 0,5 dl pumpafrön • 1 dl russin • 1–2 msk vatten • 0,5 dl torkade tranbär Så här gör du:

1. Smält smöret. 2. Rör ner honung och kryddor i det smälta smöret. 3. Mixa havregryn, solrosfrön, pumpafrön, russin och kryddblandning i en matberedare. Degen ska vara kladdig och fast, men inte slät. 4. Tillsätt vatten om det behövs för att degen ska hållas ihop. 5. Häll slutligen i de torkade tranbären och mixa ytterligare 1–2 gånger. 6. Tryck ut degen på ett skärbräde eller på en plåt med bakplåtspapper. Forma degen till en rektangel, cirka 20 cm bred, 10 cm hög och 1 cm tjock. 7. Ställ kallt i kylskåpet och låt stelna i cirka 2 timmar. 8. Skär i degen i sex stänger. Förvara kallt. Hållbar jul 6/19

Miljötipset

Nyårslöften som håller hela året I januari ger vi ofta nyårslöften som ska leda till bättre livskvalitet på sikt. Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm listar här tolv enkla konkreta tips som kan inspirera dig till att leva mer hållbart i vardagen.

m du vill minska din miljöpåverkan och ditt klimatavtryck permanent och långsiktigt, gör det med små steg. Utgå från dig själv, ditt liv och dina förutsättningar. Det är de som ska styra dig, och det viktiga är att du mår bra och orkar, för då har du krafter att skapa nya vanor. Jämför därför dig inte med andra, försök inte applicera någon annans liv på ditt eget, någon annans hållbara mål på dig – det är oftast att arbeta i uppförsbacke. Välj ut en ny vana varje månad och försök implementera den i ditt vardagsliv. Det sägs att det krävs 21 dagar för att skapa ett nytt handlingsmönster. Tar du dig an en ny vana varje månad, har du vid jultid följande år skapat 12 nya vanor som gynnar miljön. Text Anita Storm, ekologirådgivare Foto Karin Lindroos

12 steg för en hållbar vardag Rensa hushållet på gamla prylar, till exempel gammal elektronik, sälj eller för till återvinning. Elektronik och batterier innehåller metaller och andra material som kan komma till återanvändning. De skapar oftast problem i naturen och är förorenade och energikrävande. Beställ hem en telefonreturneringspåse. Dra ner på värmen hemma och mys med värmande strumpor och i en skön ylletröja. Ät inhemskt – i affären, välj kött med omsorg, välj inhemskt och gärna naturbeteskött. Ät mera inhemsk fisk, testa även nya arter, såsom mört, id eller braxen. Försök köpa minst tre ekologiska varor varje gång du är i matbutiken. Sluta slösa pengar på impulsköp – tänkt långsiktigt och välj medvetet utgående från din livsstil. Vårda dina skor, besök skomakare när det behövs, du får en längre livslängd på dina skor och väskor. Dra ur elsladdarna från vägguttagen, både för att minska mängden kemikalier i rummet och för att minska energiförbrukningen Återupptäck ditt kommunala bibliotek. Byt ut tvättmedlen mot klimat- och kemikaliesmarta alternativ. Med tvättnötter och tallsåpa kommer du långt. Skippa starka butiksköpta rengöringsmedel och gör rent med till exempel citron, vinäger, ättika och soda. Handla mat som är i säsong. Det är billigare, godare och har lägre klimatpåverkan. Ställ till med storkok hemma. När du ändå har värmt upp spisplattorna och ugnen kan du lika gärna laga mat till många. Frys in det som blir över, men låt svalna innan du fyller frysen. Försök att kontinuerligt byta ut redskap och material till miljövänliga alternativ när saker går sönder. Med mindre plast, mindre konventionell bomull etcetera. Julen står för dörren, gå först igenom dina prylar hemma och se om det finns något som du vill ge vidare. Ett annat alternativ är att ge en upplevelse och göra något tillsammans.

Hållbar jul 6/19

Matcha rätt sorts festdryck med rätt smartfisk Att vitt vin gifter sig väl med fisk, det vet de flesta. Men det är en sanning med modifikation. Valmöjligheterna är många om man vill komponera en festlig måltid med trendiga smartfiskar som huvudingrediens. Text Johanna Granlund Foto Karin Lindroos

vå erfarna vinexperter guidar oss genom våra dryckesval. Det är sommeliererna Tage Neuman och Rune Lygdbäck som har tagit sig an uppdraget att smaka sig igenom ett antal rätter, där huvudingrediensen är smartfisk i olika former. Målet är att hitta den bästa möjliga drycken för varje rätt. Till vinprovningstillfället har Tage och Rune valt en halvtorr riesling, en torr österrikisk grüner veltliner, en eklagrad chardonnay, en silvaner och en gewürztraminer. De provar också ett fruktigt tyskt skumvin, sekt. Kvällens rödvinsalternativ är en lätt och fruktig beaujolais. Dessutom avsmakas manzanilla, en torr spansk motsvarighet till sherry, och en kvarkenpils. På bordet finns också svagdricka i form av kotikalja (sv. inhemsk hemöl) och två alkoholfria alternativ: mineralvatten och alkoholfritt skumvin på svarta vinbär. TILLBEHÖREN AVGÖR Grundregeln då man väljer vin till fisk är att ta ett vitt vin, men ingen regel utan undantag. – Ofta är det tillbehören som avgör. Det kan vara potatis anrättad på olika vis, morötter, lingonsylt eller en sås som dominerar så mycket att den också styr dryckesvalet, säger Neuman. – Ett lätt rödvin utan tanniner kan passa bra till vissa fiskrätter. Fish and chips på friterad braxen och friterad potatis med örtaioli fungerar till exempel väldigt bra med en beaujolais. Det är ett typiskt exempel på hur tillbehören, i det här fallet fetman i frityren tillsammans 16

Så väljer du alkoholfria drycker Mineralvatten – där kolsyran spelar en viktig roll för att lyfta matens smaker – är nästan aldrig fel, utan passar till det mesta. Vill du ha ett alkoholfritt vin väljer du företrädesvis ett med bubbel, eftersom de viner som saknar kolsyra kan upplevas som ganska intetsägande. Hos alkoholfria viner bör du särskilt beakta syran och/eller tanninerna, eftersom dessa ger drycken ”ryggrad” då alkoholen saknas. Även då du väljer alkoholfria viner bör du beakta kombinationen av sötma, syra, beska, fetma och sälta i maten och arbeta antingen med harmoni eller med kontradiktion. Mustiga rätter gör sig väl med den brödiga smaken i svagdricka med en alkoholhalt på omkring 2 procent. En kopp te eller kaffe är aldrig fel till en söt efterrätt. Ett alkoholfritt skumvin kan också fungera till efterrätten. Coca-Cola ska heller inte underskattas som alkoholfri måltidsdryck. Sötman och kolsyran kontrasterar mycket fint mot mat med mycket fetma och sälta.

med smaken från aiolin, dominerar över fisken. En eklagrad chardonnay skulle också gå, eftersom den har en smörighet i smaken som passar till fetman i rätten, fortsätter Rune Lygdbäck. Även till en braxenfilé tillagad i tomatsås med basilika och serverad med soppar stekta med lök och vitlök väljer

sommeliererna det lätta rödvinet. – De stekta svamparna ger en jordig, rustik smak som lyfter fiskens havssmak och till det fungerar det bra med en beaujolais. Vill man i stället ha ett vitt vin rekommenderar vi silvanern, som klarar att behålla sin egen profil trots maträttens ganska kraftiga smaker, säger Neuman. FYLLIG OCH SMAKRIK Då herrarna blir serverade en soppa på simpstjärt med potatis, morot, lök samt lite friterad jordärtskocka ovanpå blir deras val däremot ett helt annat. – Soppan är fyllig, rik och krämig i smaken. Örtkryddningen är ganska kraftig och jordärtskockorna ger knaprighet och en lätt nötsmak, analyserar Lygdbäck. Till det väljer experterna antingen ett fruktigt skumvin med lätt sötma, eller en eklagrad chardonnay. – En pale ale fungerar också. Den har en citruston som passar till de fruktiga och kryddiga aspekterna i soppan, konstaterar Neuman. Det absolut säkraste kortet för den som vill servera en alkoholfri dryck till fiskanrättningen är mineralvatten med kolsyra. Det passar till de flesta rätter. – Kolsyran i drycker med bubbel jobbar väldigt bra ihop med maten, konstaterar Neuman. – Risken då man väljer ett alkoholfritt vin är att smaken blir menlös. Därför rekommenderar sommeliererna att man köper ett alkoholfritt vin med bubbel som ger mer karaktär. Man kan också hålla utkik efter alkoholfria viner med mycket syra för att de inte ska bli för intetsägande. Hållbar jul 6/19

Hållbar jul 6/19

RUNE LYGDBÄCK

TAGE NEUMAN

Ålder: 72 år. Bor: I Smedsby, Korsholm. Familj: Är gift och har en dotter som bor i Australien. Gör: Är pensionerad lektor i engelska och tyska samt sommelier. Hobby: Läsning och musik. Trivs i naturen, särskilt i skärgården, gillar fåglar, men är ingen bongare. Några fågelfavoriter: Tjädertupp, svala, sädesärlan då den kommer om våren – det finns så många fina!

Ålder: ”Du får fråga allt utom det!” Bor: I Smedsby, Korsholm. Familj: Frun Bodil, tre döttrar och fem barnbarn. Gör: Är pensionerad teknisk direktör samt sommelier. Hobby: Sjunger i kör, lyssnar på musik (mest klassiskt) och läser mycket. Kombination av dryck och klassisk kompositör: En Mannheimklassicist som Carl Stamitz till en pinot noir.

DEN VITA DRYCKEN En så gammaldags och till synes oansenlig dryck som mjölk ska man heller inte förakta om man vill ha ett alkoholfritt alternativ. – Detta säger jag trots att någon kan börja kasta sten på mig! Då jag äter min ärtsoppa med pannkaka om torsdagarna kommer jag inte ifrån att det passar perfekt med ett glas mjölk till. Mjölken harmonierar så fint med pannkakan, särskilt om den serveras med vispgrädde, så vi ska absolut inte utesluta vår gamla

nationaldryck. Om man exempelvis vill ta sig en smörgås med salt sill eller ansjovis, och lämna bort snapsen, fungerar ett glas av den vita drycken utmärkt, säger Neuman och ler. Sommeliererna lyfter fram ett annat alternativ, även det kanhända kontroversiellt, för den som letar efter en alkoholfri måltidsdryck, nämligen Coca-Cola. – Att rekommendera Coca-Cola i våra kretsar är nästan som att svära i kyrkan, men faktum är att drycken funge-

rar mycket bra till maten. Sötman och kolsyran kontrasterar väldigt fint mot fet och salt mat, påpekar Neuman. För den som accepterar en mycket liten andel alkohol är svagdricka ett bra alternativ till mustiga anrättningar. – Kotikalja går att köpa, men vi får väl konstatera att våra mammors hemgjorda svagdricka oftast är den bästa, säger Lygdbäck. Vill man tillverka sin egen dryck får man ett gott resultat om man följer receptet på extraktpaketet.

Konsten att kombinera mat och vin Rune Lygdbäck och Tage Neuman är båda sommelierer och grundande medlemmar av Oenologiska* sällskapet i Vasa. De tilltalas av att vin är ett så brett och mångfasetterat intresseområde. – Vin handlar förutom om gastronomi också om geografi, botanik, historia, religion, kultur och bioteknik – nästan allt som har med själva livet att göra, och det finns hela tiden något nytt att upptäcka, förklarar Tage Neuman. Poängen med en väl vald dryck till en måltid är att den ska lyfta maträtten och tillföra ytterligare en dimension till den gastronomiska upplevelsen. Utgångspunkten är att man väljer drycker vars smak antingen harmonierar eller kontrasterar mot maträttens smak. Då man analyserar smaken i maten beaktar man sötma, syra, beska, sälta och fetma, vilka styr valet av dryck oavsett

om man arbetar med alkoholfria alternativ eller med alkoholdrycker. Den klassiska grundregeln lyder: vitt vin till fisk och höna – rött vin till kött. Den regeln fungerar bra som utgångspunkt, men beakta också tillbehören. Till exempel en syrlig lingonsylt, eller en fet och gräddig potatisgratäng, ger hela rätten en annan karaktär än den som enbart köttet skulle ha, och påverkar därför också valet av måltidsdryck. Vid sidan om det röda och vita vinet har rosévinet kommit in som ett mångsidigt alternativ som ofta har syrlighet i smaken. När du väljer ett vin, arbeta antingen med harmoni, det vill säga att matens och dryckens smak påminner om varandra, eller med kontradiktion, det vill säga att matens och dryckens smak kontrasterar mot varandra. Du kan spela med sötma, syra, beska, fetma och sälta.

Smaker som harmonierar: Ett sött och fruktigt vin, portvin eller en bärlikör till en efterrätt. Drycken bör vara sötare än efterrätten. Tänk på att sötma också finns i tillredda rotfrukter, såsom morot. Till maträtter med en aning sötma passar ett fruktigt vin. Maträtter med syra i smaken harmonierar med ett syrligt vin, eftersom de syrliga smakerna dämpar varandra. Smaker som kontrasterar: Ett vin med mycket beska/tanniner kontrasterar bra mot syra och/eller sälta i maten. Fetma i maten kan du kontrastera mot syra eller beska i vinet, välj en syrlig riesling till fet lax. Sälta i maten möts med syra eller sötma i vinet, som i ett sött portvin till salt blåmögelost. Kryddstark mat fungerar bra med fruktighet, det vill säga lätt sötma i vinet. *oenologi = läran om vin och vintillverkning

Hållbar jul 6/19

Skräpfisken gör comeback Genom att ta underutnyttjade, inhemska fiskarter till heders minskar vi behovet av importerad och odlad fisk. Hornsimpa, nors, gädda, mört, id, braxen, gärs och lake utgör inhemska proteinkällor som kräver korta transportsträckor och som ger ökad lönsamhet för lokala fiskare. Dessa fiskarter är ofta mindre efterfrågade, eftersom de innehåller många småben. Men med rätt hantering och tillagning kan de ändå utgöra grunden för en delikat måltid. Serverar man dem med utvalda goda drycker lyfter man måltiden ytterligare ett steg. Den tidigare benämningen ”skräpfisk” är totalt förlegad – i dag väntar smartfiskarna på att få erövra tallrikarna.

Recept Anita Storm

INLAGD MÖRT I TOMATSÅS PÅ SURSKORPA MED ÖRTAIOLI • 150 g passerade tomater • 10 g salt • 30 g olja (raps-, oliv- eller annan matolja) • 20 g ättika • cirka 200 g mörtfilé i bitar Så här gör du:

1. Rör ihop alla ingredienser, utom fisken, till en sås. 2. Häll såsen i en glasburk, fyll burken till cirka en tredjedel. 3. Tryck ner alla mörtbitar, en efter en, tills burken är full. 4. Skruva på locket och kontrollera att det är tätt. Ställ in burkarna i ugnen på 120 grader. Använd ugnsplåt, inte galler eftersom burkarna kan börja läcka. 5. Efter 2,5 timmar, slå av ugnen och låt burkarna stå kvar tills ugnen har svalnat helt. 6. Torka av de burkar som har läckt och ställ svalt i väntan på servering. Det är ingen fara om burken har läckt, bara locket fortfarande är tätt åtskruvat. 7. En öppnad burk förvaras i kylen och håller sig i flera dagar utan problem. 8. Servera den inlagda mörten på en tunn surskorpa toppad med en klick örtig aioli (se receptet invid) och färsk dill. Hållbar jul 6/19

ÖRTIG AIOLI • 1 ägg • 40–50 g dijonsenap • 2 vitlöksklyftor • 2 g torkad dragon • 30 g ättika • 10 g salt • 1 näve hackad dill (färsk eller fryst) • 1 näve hackad persilja (färsk eller fryst) • 6 dl rapsolja

3. Tillsätt olja i omgångar och vispa ordentligt tills såsen är jämn och slät. 4. Repetera steg 3 tills oljan tar slut. 5. Tillsätt de hackade färska örterna och smaka av med salt, ättika och eventuellt lite socker eller honung. Det ska vara sting i såsen, sedan är det upp till var och en vad som är lagom.

Så här gör du:

I glaset

1. Ta en skål som rymmer minst 1,5–2 liter. 2. Klicka i senap och tillsätt ägg, salt, vitpeppar, dragon, finhackad vitlök och ättika och vispa till en jämn smet.

Beaujolais Eklagrad chardonnay Mineralvatten 19

PANERAD BRAXEN MED ÖRTAIOLI • (1–2 portioner) • 1 ryggfilé av braxen • bovetemjöl till panering Så här gör du:

… för att få bort benen från filén. 1. Koka upp saltat vatten i en stor kastrull. 2. Lägg ner ryggfilén i vattnet och låt småkoka 2 minuter. 3. Sila av vattnet och låt fisken svalna något innan filén försiktigt dras isär, i längdriktningen. Då syns benen, som lätt kan dras loss från fiskköttet. … för att tillreda fisken. 1. Vänd de benfria ryggfilébitarna hastigt direkt i bovetemjöl och stek i matolja, på hög värme, tills varje sida fått ordentligt med färg. Det ska vara krispigt! 2. Salta och servera omgående, gärna med friterad potatis, en citronklyfta och en örtig aiolisås till. I glaset Beaujolais Eklagrad chardonnay Manzanilla

BRAXENFILÉ I TOMAT- OCH BASILIKASÅS • 1 stor braxenfilé • cirka 400 g passerade tomater • 1/2–1 dl olivolja • 1/2 dl torrt vitvin • cirka 1 kruka färsk basilika • salt Så här gör du:

1. Ställ ugnen på 200 grader. 2. Täck bottnen av en ugnsform med olivolja. Häll i ett 1/2 centimeter tjockt lager passerad tomat och ställ in i ugnen. 3. När såsen har kokat upp, ta ut formen

ur ugnen. Riv över halva krukan med basilika och salta såsen. 4. Lägg braxen i såsen, ringla över det vita vinet, salta och ställ in i ugnen i ytterligare 10–15 minuter. 5. Strö över resten av basilikan och ringla över lite olivolja. I glaset Silvaner Beaujolais Mineralvatten

Hållbar jul 6/19

utblicken

Den verkliga jultomten är en kvinna ”KAN VI PRATA OM SNÅLA MÄN? Såg ny-

Skribenten är journalist, skribent och debuterande författare med romanen Bara lite till. Hon är bosatt i Malmö, läser och reser så mycket hon kan och är en obotlig tidsoptimist. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

ligen en Facebookgrupp för min ort som heter typ Julhjälpen. Gruppen samlar in saker till personer som behöver hjälp för att få till julen, man kan till exempel skänka begagnade leksaker till deras barn, köpa något på önskelistan eller ge en slant till mat. Det var en kvinna som startade gruppen och det är bara kvinnor som kommenterar och hjälper. Mest kvinnliga medlemmar också. Var är männen? Männen som statistiskt sett sitter på pengarna.” Så här lyder ett inlägg i Instagramgruppen Mansbebisar, där kvinnor berättar om män som betett sig barnsligt, ansvarslöst eller rentav misogynt. Kommentarerna under inlägget visar att många kvinnor har upplevt samma sak, att det främst är kvinnor som engagerar sig i lokala hjälpgrupper. Också statistiken bekräftar att kvinnor ger fler gåvor till välgörande ändamål än män. Högutbildade unga kvinnor skänker mest till välgörenhet, enligt svenska Välgörenhetsbarometern. ICA:s vardagsekonom Magnus Hjelmér har en teori om varför: ”Forskning visar att kvinnor känner högre grad av empati än män. Det här kan vara en anledning till att det finns skillnad mellan könen.” Och det är inte ovanligt att de som har mindre skänker mer. Charities Aid Foundation (CAF) listar varje år hur givmilda alla världens länder är. År 2018 kom Finland på plats 44, efter bland annat Indonesien (1), Kenya (8) och Myanmar (9). FÅ DELAR LIKA Även inom familjen verkar kvinnor ofta stå för kostnaderna för ”välgörande ändamål”, såsom preventivmedel. Bland mina bekanta är det få som delar lika på kostnaderna för till exempel p-piller, trots att preventivmedlet är till för båda. I gruppen Mansbebisar beklagar sig många kvinnor också över att de förväntas bekosta både gravidkläder och barnkläder, trots att barnet är bådas. Och när julen närmar sig – vem fixar oftare julklappar och julmat? Samtidigt som jag håller med om mycket som skrivs i Mansbebisar tycker jag att polariseringen i nätgrupper såsom Mansbebisar, Assholesonline och Honey and the bees är skrämmande. Kvinnohat har

Hållbar jul 6/19

(tyvärr) alltid funnits, men Metoo-rörelsen skapade också ett starkt manshat. Under flera månader präglades medierapporteringen av exempel på hur män betett sig som jordens avskum – trakasserat, tafsat och våldtagit. Självklart blev också jag påverkad av vittnesmålen, arg och frustrerad över dessa dinosauriemän som verkar ha noll förståelse för hur man lever ihop i ett modernt samhälle. Många av de berättelser som delas i Mansbebisar är fullständigt vidriga. Det är män som kräver sex i utbyte mot att de tar hand om parets gemensamma barn, en man som tycker att hans fru skriker för mycket under förlossningen, en man som säger åt sin flickvän att ”om du blir våldtagen gör jag slut med dig, för jag klarar inte av att en annan man varit inuti dig”. Själv har jag vänner som sagt att de hoppas att de inte får en son, för hur ska man kunna uppfostra en pojke till en bra man i vårt patriarkala samhälle? KÄNSLA AV HOPPLÖSHET Jag är orolig för att denna läsning även hos mig, som lever med den bästa och mest jämställda av män, skapar en känsla av hopplöshet. Om jag inte visste ”bättre”, om jag inte alltid haft turen att vara tillsammans med män som tagit sitt fulla ansvar för hem, matlagning och vårdande av vår relation, skulle jag helt tappa tron på män(-skligheten). Twitter och sociala medier har tvingat fram en förenkling av komplexa frågor och den förenklingen har resulterat i generaliseringar, mediedrev och en polarisering mellan könen. Även om jag förstår, och delar, frustrationen över män som verkar ha noll koll på normer, könsroller och sina patriarkala förmåner, tror jag inte att ett manshat där man drar alla över samma kam tar oss någonstans. Däremot ska vi sluta hylla män när de gör samma saker som är självklara för kvinnor att göra: stiga upp på natten när barnet skriker, betala för barnkläder, leksaker och preventivmedel, ta hand om hemmet och ha koll på födelsedagar, matlådor och julfester. Vi kan också uppmana dem att skänka en slant ur sina feta plånböcker i jul. Och uppmuntra våra medsystrar att lämna de män som är faktiskt är entydiga svin, och påminna om att det finns bättre exemplar av manssläktet där ute. Text Heidi Hakala

gör själv

Juligaste presentomslaget gör du själv Svep in julgåvan i ett vackert tygstycke eller lägg in den i en hemmagjord tygpåse. Med fina band och roliga dekorationer blir presentinslagningen en mysig och kreativ pysselstund. Text och foto Johanna Granlund

Det är lätt att hitta färgglada jultyger på loppmarknadernas oftast välfyllda textilavdelningar. Vill du ha en mer sober look på dina paket, kan du hålla utkik efter naturfärgat linnetyg eller säckväv. Säckväv kan bli onödigt tjockt och klumpigt att använda om du fållar den. Klipp i stället kanterna jämna och stabilisera dem med en tät sicksacksöm med en sytråd i diskret färg.

om ett alternativ till papperet kan man slå in sina presenter i ett fint tygomslag som kan återanvändas många gånger. Begagnat tyg är naturligtvis bäst om man vill tänka hållbart. De flesta loppmarknader brukar ha ett stort utbud av gamla julgardiner, juldukar och andra stämningsfulla textilier som man kan botanisera bland. Tänk på att kontrollera så att tyget inte är alltför genomskinligt eller för tjockt och otympligt. I bägge fallen blir det svårare att få till ett snyggt slutresultat. Utgå från två olika grundmetoder när 22

du ska slå in din gåva: ett tygstycke som viras runt presenten eller en sydd påse som presenten läggs in i. Oavsett vilken metod du väljer kommer du troligen att behöva sy. Med lite tur kan du också på loppmarknader hitta färdigt fållade dukar att vira in presenterna i, då behöver du ingen symaskin. TREDUBBEL VIKNING I annat fall behöver du kunna sy en fåll, det vill säga en vikt kant. Det gör man genom att först sy sicksacksöm längs tygets kant. Därefter viker du 0,5–1 cen-

timeter av tygets kant in mot avigsidan. Sedan viker du kanten en gång till, också 0,5–1 centimeter brett, så att tyglagret i kanten är tredubbelt och sicksacksömmen är gömd. Nåla noggrant och/eller stryk så att kanten hålls hopvikt. Till sist syr du fast fållen med raksöm ovanpå de tre tyglagren, några millimeter från den kant som är inne mot tygets mitt. Tygstycken är flexibla och kan användas på olika sätt. Dock fungerar det inte så bra att använda precis samma metod som då man slår in presenten i papper. Slutresultatet blir ofta lite klumpigt och Hållbar jul 6/19

gör själv

Japanska metoden: Svep in i sköna tygstycken I Japan är det vanligt att slå in presenter i vackra tyger, metoden kallas furoshiki. Den fungerar bäst för presenter som är kvadratiska, lätt rektangulära eller mjukt rundade i formen. Väldigt långa och smala saker går inte så bra att slå in på detta sätt. Av dem kan du i stället göra en smällkaramell. Tyget får inte vara alltför grovt då du gör en furoshiki, då blir det svårare att slå en snygg knut på slutet.

FUROSHIKI der presenten om det behövs. Vik sedan tyget från motstående sida över till den andra långsidan. Låt hörnet hänga ut som en flik, eller vik in det under tyget ovanpå presenten.

Julaftonen tenderar att bli en riktig skräporgie. Soppåse efter soppåse fylls med uttjänta presentpapper och avslitna snören.

fladdrigt. I stället kan du göra en smällkaramell eller använda dig av den japanska metoden furoshiki. FYNDA FINA BAND Påsar kan användas och varieras på många olika sätt. Det enklaste är kanske att sy ett antal påsar i några olika standardstorlekar, pula in presenterna och sedan knyta ihop öppningen med ett band. Om du vill kan du också formsy påsen, så att den enkom passar till presenten, och kanske till och med fodra den med ett annat tyg på insidan, så att påsen blir vändbar. Eller leka och experimentera med olika sätt att sluta fast den med hjälp av band. Med lite tur fyndar du också fina band på loppmarknader. (Eller så köper du nya, det är okej, de ska ändå återanvändas många gånger.) De vanliga så kallade sidenbanden är egentligen tillverkade av polyester. Om ändarna fransar sig kan de stabiliseras genom att du hastigt svetsar dem med lågan från ett ljus eller en tändsticka. Hobby- och sybehörsaffärer brukar dessutom ha ett utbud av mönstrade bomullsband. Papperssnören fungerar tillika bra, och så länge som du orkar lirka upp knutarna kan även papperssnören återanvändas. Hållbar jul 6/19

Så här gör du: 1. Klipp till en kvadratisk tygbit som är rejält större än det föremål som du ska slå in. Sicksacka runt kanterna och fålla med en smal fåll om du inte har turen att fynda en färdig duk av lagom storlek på loppmarknad. Håll också utkik efter kvadratiska scarfar.

4. Samla ihop tyget från presentens båda kortsidor och låt tygflikarna mötas mitt uppe på presenten. Knyt ihop flikarna, först med en knut och sedan med ytterligare en. Snygga vid behov till vecken och knuten.

SMÄLLKARAMELL

2. Placera presenten mitt på tyget, diagonalt. Prova att vika över tyget från den ena sidan och kontrollera att hörnen är i samma linje. Så här gör du:

3. Vik tyget över presentens långsida från den ena sidan och vik in ändan un-

1. Klipp till en tygbit som är lagom stor att rulla in presenten i, med ganska mycket extra tyg i båda ändarna. Sicksacka kanterna och fålla. 2. Lägg presenten mitt på tyget och rulla in den. 3. Knyt runt det överblivna tyget i båda ändarna med var sitt band.

gör själv

Sy en enkel presentpåse

Så försluter du gåvopåsen

Grundmodellen för en påse är enkel. Du kan antingen massproducera dina påsar i några standardstorlekar eller skräddarsy dem enkom för varje present. När påsen är färdig kan du experimentera med att försluta den med olika dekorativa band. 1. Det kanske allra enklaste sättet är att samla ihop överloppstyget i ena ändan och knyta om med ett snöre, som en halv smällkaramell.

Så här gör du: 1. Klipp ut två lika stora rektangulära tygbitar i den storlek du vill ha. Lägg till en centimeter sömsmån på varje sida. Eller klipp till en tygbit som är dubbelt så lång som den färdiga påsen, med en centimeter sömsmån på varje sida, och använd den dubbelvikt. Sicksacka runt kanterna och sy ihop dem, rätsida mot rätsida. Lämna en öppning på den ena sidan och fålla kanterna på öppningen.

2. Om du vill kan du ge påsen en mer formsydd look genom att sy en söm tvärs över hörnen. Enklast är det att först lägga in presenten i påsen och sedan mäta hur mycket av hörnen som ska vikas in. Nåla vecken och sy. Denna metod passar särskilt väl för ganska tjocka paket. 3. Lägg in presenten i påsen och knyt ihop på önskat sätt. Klappat och klart!

det och sy fast det i ena sidan av öppningen, precis i kanten. Vänd påsen neråt med den sidan där snöret sitter fast. Lägg presenten i påsen och vik in övre delen av öppningen mellan presenten och det understa tyget. Vik in resterande tyg, så att det blir som en triangel med bandet längst ut i spetsen. Dra upp bandet och spetsen av triangeln ovanpå paketet och linda de två ändarna av bandet i längdriktningen runt paketet ett helt varv. Lirka in ändarna under utgångspunkten och knyt ihop till en rosett.

2. Rulla eller vik ihop överloppstyget i ändan av påsen, så att det ligger mot presenten. Fäst genom att knyta runt paketet med ett långt snöre på samma sätt som du skulle göra om du slog in det i ett papper.

4. Lägg presenten i påsen och markera hur mycket tyg som återstår i ändan. Ta ut presenten ur påsen. Klipp två korta band (10–20 centimeter, beroende på påsens storlek) och sy fast ändarna mittemot varandra på varsin sida av öppningen (på rätsidorna), där markeringen finns. Lägg åter in presenten och vik in det återstående tyget i ändan av påsen under presenten. Nu borde banden du har sytt fast vara precis i kanten. Knyt ihop dem till en rosett. 3. Mät ut ett långt band som ska räcka två varv runt presenten i längdriktningen och till en rosett. Markera mitten på ban-

Tips! För en riktigt fräsch finish, stryk dina färdiga tyger eller påsar innan du slår in presenterna.

Hållbar jul 6/19

gör själv

En extraordinär kvinna – en alldeles särskild tröja Under årets stickläger på marthornas semesterhem Labbnäs ville Åbomarthorna lyfta fram ett lite äldre lokalt mönster på en kofta. De valde en tröja som kallas ”Qvidi-Minas” ylletröja eller Pargaströjan. Den kan virkas helt eller delvis av restgarner, vilket passar marthorna särdeles bra! Text och foto Camilla Hautala

Under årets stickläger på Labbnäs semesterhem lärde sig deltagarna att färga garn med naturmaterial. Den gula färgen kommer från lökskal, den rosa från koschenillsköldlus och den orange från krapprot.

dag, då det är så väldigt enkelt att hitta handarbetsmönster på nätet, glömmer vi ibland bort att det finns inhemska lokala modeller som vi kan inspireras av. Pargaströjan är konstruerad av en kvinna som kallades Qvidi-Mina. Hon levde i närheten av Qvidja gård utanför Pargas. I dag finns inte mycket bevarat av Minas handarbeten. Numera är hon mest känd för den tröja hon virkade av små mormorsrutor. Det speciella med hennes rutor är att de är ihopsydda diagonalt i tröjans längdriktning, där även sömmen bildar ett dekorativt rutverk. Detaljerna i tröjan och färgsättningen kräver noggrann planering. Hållbar jul 6/19

TRE RUTOR PER DAG Om du vill pröva på att virka tröjan, behöver du väldigt många små rutor, både hela och halva. Sammanlagt över 500. Men låt dig inte förskräckas, virkar du minst tre rutor per dag, är tröjan klar om 6 månader. En rutas storlek är cirka 5 x 5 centimeter. Det lönar sig att först virka några provlappar och sedan rita upp en enkel modell på ett gammalt lakan i tröjans fulla storlek enligt dina egna mått. Sedan är det bara att fylla modellen med dina virkade mormorsrutor. För bättre passform virkas med fasta maskor ett sprund mellan framstycket

och bakstycket och kilar för att forma avsmalnande ärmar. Runt halsöppningen och kanterna virkas också fasta maskor. Originaltröjan är virkad av ett 2-trådigt tunt yllegarn, men i dag kan du med fördel använda även andra mjuka tunna garner (inte konstfiber).

För frågor och närmare mönsterdetaljer gällande Pargaströjan, vänd dig gärna till Åbolands hantverk/Gullkrona. Sticklägret på Labbnäs arrangerades av Åbolands svenska Marthadistrikt med bidrag via Marthaförbundet. 25

gör själv

Rutorna sys ihop diagonalt med dubbla stygn, gärna i en synlig färg (här rostbrunt). Det gör att stygnen bildar ett dekorativt rutverk, i synnerhet i varje rutas hörn.

Så virkar du en mormorsruta

QVIDI-MINA

Virknål: Storlek 2–3 Garnåtgång: Restgarner enligt behov Virka 4 luftmaskor (lm) som sluts till en cirkel med en smygmaska (sm) Varv 1: Virka 3 lm = 1 stolpe (st), 2 st runt ringen, *1 lm, 3 st* upprepa 2 ggr. Virka 1 lm, ta ihop varvet .med 1 sm, klipp av garnet och dra igenom maskan. Varv 2: Byt färg, börja i ett av hörnen. Virka 3 lm, 2 st, 1 lm, 3 st. *Hoppa över 3 st till följande hörn, virka 1 lm, 3 st, 1 lm, 3 st* upprepa 2 ggr. Virka 1 lm, ta ihop varvet med 1 sm, ta av garnet och dra igenom maskan. Varv 3: Byt färg, börja i ett hörn. Virka 3 lm, 2 st, 1 lm, 3 st, 1 lm. *Hoppa över 3 st, virka 3 st + 1 lm, hoppa över 3 st, virka 3 st + 1 lm + 3 st + 1 lm* upprepa runt rutan. Ta ihop varvet med 1 sm, klipp av garnet och dra igenom maskan.

Till en Pargaströja behöver du cirka 500 mormorsrutor. Den halva rutan behövs till exempel för att göra framkanten rak. De färdiga rutorna ångas eller pressas lätt under en fuktig duk, så att de blir släta och håller rätt form. 26

Det här är den kofta som Qvidi-Mina själv använde. Den är virkad av tunna restgarner där färgerna i rutorna bildar ett vackert mönster. Notera de virkade kilarna i ärmarna för att förbättra passformen. Tröjan stängs med en stor stickad knapp, ett tryckknäppe i nedre kanten och ett på längden virkat bälte. Den hundraåriga tröjan finns bevarad i Pargas hembygdsmuseum.

För att kunna planera färgsättningen och behovet av rutor lönar det sig att på lakanstyg rita upp en modell enligt dina egna mått.

Under ett stickläger får deltagarna möjlighet att tillsammans sticka (och virka) från morgon till kväll. Alla delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter om garn och mönster.

Mina föddes som tredje dotter av sammanlagt fem, men var familjens enda barn som överlevde till vuxen ålder. Hennes namn var egentligen Augusta Wilhelmina Johansson. Hon dog år 1941, 71 år gammal. Mina var allt annat än konventionell, hon var en dåtida fri konstnärssjäl. Hon fick aldrig gå i skola, men lärde sig på egen hand att läsa och slukade all litteratur hon kom över. Det berättas att även hennes klädsel var okonventionell, nästan extremt “fel” enligt den tidens normer. Man kunde möta henne iklädd lingonröda långbyxor, en kappa av randigt madrasstyg och en slokhatt med uppvikta brätten. Qvidi-Mina levde ensam, hon livnärde sig genom att virka och sticka på beställning. Men hon sålde aldrig något, utan hon bytte handarbeten mot mat och annat. Restgarnen gav hon inte tillbaka till beställaren, dem behöll hon. Av garnen gjorde Mina nya arbeten. Hon tillverkade till exempel strumpor, dukar, kaffepannsmössor, väggbonader, sjalar, caper och spetsar. Allt enligt mönster hon själv konstruerade. Det sades att hon hade ett fenomenalt gott färgsinne, hon vart en självlärd enastående handarbeterska.

O O

A D RE SC KO IR Ek Q V

W fr

K ti

Hållbar jul 6/19

OM KVINNOR I ARBETARKLASSEN OCH LIVSLÅNG VÄNSKAP

AV: Susanna Alakoski DRAMATISERING: Annina Enckell REGI: Ulrika Bengts SCENOGRAFI: Milja Salovaara KOSTYM: Linn Wara I ROLLERNA: Johan Aspelin, Jonas Bergqvist, Lina Ekblad, Ylva Ekblad, Sannah Nedergård, Tove Qvickström, Carola Sarén, Ksenia Timoshenko, Victor Idman

GE EN UPPLEVELSE I PRESENT ELLER JULKLAPP

Wasa Teaters Presentkort kan köpas från vår biljettkassa eller via Netticket.fi Kan köpas på valfri summa och kan användas till valfri föreställning.

L O K A L A

U P P L E V E L S E R

Hållbar jul 6/19

V Ä R L D S K L A S S

27 WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN MÅN-LÖR 12-14 & 15-18 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

matkultur

Matkulturdagen blev en hyllning till bonden Foto Maja-Stina Andersson

Mottagaren av årets matkulturstipendium Gunnel Englund tillägnade priset alla jordbrukare i vårt land.

Matkulturpriset delas årligen ut till någon som engagerat arbetar för den finlandssvenska matkulturen. I år mottog Pellingebon, jordbrukaren och mathantverkaren Gunnel Englund priset för sitt arbete för närmat.

kogen är min själ och jordbruket mitt hjärta. Havet fungerar som mina lungor. Med dessa vackra ord presenterade Marthaförbundets 28

ordförande Andrea Hasselblatt årets matkulturpristagare Gunnel Englund inför en stor publik av marthor som slutit upp till fest på Kiala gård i Borgå den 9 oktober. Orden kommer från Gunnel Englunds hemsida, där hon presenterar sig själv och gården Smeds i Pellinge där hon är jordbrukare i femte generationen. Under den finlandssvenska matkulturdagen lyfts årligen en pristagare fram, men Gunnel Englund valde att ta tillfället i akt och rikta ljuskäglan mot alla matproducenter i Finland som gör ett enträget och tufft arbete, men som ändå ofta hamnar i skymundan. – Bönderna är strävsamma människor som jobbar stenhårt och utan att göra

något väsen av sig, för att vi andra ska kunna äta ren och bra mat. Vi borde bli mycket bättre på att värdesätta böndernas produkter och vara stolta över den fantastiska matproduktion och det kunnande som finns i vårt land, sade hon. SMAKER FRÅN SKOGEN Under matkulturdagen lanserades officiellt årets matkulturmagasin Skogens smaker. Magasinet är i år utformat som en skogsguide med 120 praktiska tips för skogsfärder året om, ett tips för varje år det jubilerande Marthaförbundet existerat. För magasinets producenter innebar arbetet flera resor in i skogen, men också en resa inåt – särskilt för en. FotograHållbar jul 6/19

matkultur

”Vi borde bli mycket bättre på att värdesätta böndernas produkter och vara stolta över den fantastiska matproduktion och det kunnande som finns i vårt land.”

Nästan som på slottet. Välkommen till matkulturdagen!

Kvällens hjältar – teamet bakom matkulturmagasinet ”Skogens smaker”: verksamhetsledare Annika Jansson, kommunikatör Karin Lindroos, ekologirådgivare Anita Storm och hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson.

Ät gott hos Oss! Lunch mån. - fred. 11-14.30 fredagsbuffé 17-21 Catering & beställningar för grupper enl. önskemål. Både kvällar och helger.

Kvällens tema ”Skogen” syntes också på tallriken. Middagen bestod av trattkantarellsoppa, stekt älgfilé och lingonparfait.

fen Karin Lindroos berättade att skogen aldrig varit en plats där hon känt sig bekväm. För den som är uppvuxen vid vajande sädesfält och vida horisonter ter sig skogen som ett dunkelt och blött mörker där allehanda konstigt faror lurar och man riskerar tappa bort sig, förklarade hon. Men det blev det snart ändring på. Under arbetet med magasinet blev hon gradvis allt mer bekväm i skogen, och söker sig numera gärna in bland mossor och lummiga träd för att helt enkelt ströva omkring och slappna av. Det här med ”skogsbad” blev verklighet. – Jag hoppas att Skogens smaker ska hjälpa också andra att uppleva skogen på ett nytt och vänligt sätt, sade hon. Hållbar jul 6/19

* * * *

Behöver Ni utrymme för festen, Kom så ordnar vi resten.

L unchbuffé va rda ga r kl . 1 0 . 3 0 -1 4 Pi zza -m eny va rda ga r frå n kl 1 5 fra m t i l l en t i m m e i nna n stängning 6 0 si tt pl at ser i resta ura nge n och 3 6 på terra ssen Vi erbjude r också Al a ca rtem eny och pri vat bestä l l ni ng vid behov. Ring , så o rdnas det !

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv 045-804 7898, www.restaurang-marinas.fi 29

martha 120

Festlig mässa för 120-årsjubilaren Marthornas 120-årsjubileum kulminerade i en rad festligheter i september, bland dem marthagudstjänsten med körsång i Åbo domkyrka. Sammanlagt 700 gäster och andra deltagare fick i kyrkan ta del av den högtidliga mässan. Efter gudstjänsten serverades som traditionen bjuder kaffe och bulle på kyrkbacken. Foto Jani Laukkanen

Som liturg under gudstjänsten fungerade prosten och marthan Hilkka Olkinuora, predikant var generalsekreteraren för Marttaliitto Marianne Heikkilä, assisterande präster kyrkoherde Mia Bäck och kaplan Mika Mäntyranta. Frivilliga marthor assisterade med övriga uppgifter under gudstjänsten.

Efter gudstjänsten fortsatte samvaron och gemenskapen på domkyrkotorget, där det bjöds på värmande kyrkkaffe med välsmakande bulle. Fr.v. vid serveringsbordet Tuulikki Mähönen, Satu Åberg ja Liisa Vehmas från Kupittaan Martat. En soligt leende Mia Henriksson, ordförande för Åbo svenska Marthaförening, förevisade marthornas jubileumsbricka.

Hållbar jul 6/19

martha 120

Ett marthatorg att minnas Slutfesten för marthornas 120-årsjubileum samlade rekordmånga besökare till Marthatorget på Senatstorget i Helsingfors. Det blev en programspäckad höstdag med soligt väder och härlig marthagemenskap. Drygt 15 000 besökare deltog i torgaktiviteterna under dagen. Foto Maja-Stina Andersson

Redan från arla morgonstund fylldes Senatstorget med folk. I de olika tematälten kunde man bekanta sig med odlade örter, inhemska betor och grönsaker, ätliga och icke-ätliga svampar samt olika smartfiskar och garn färgade med svampar. Dagen avslutades med en medryckande konsert av energiska Värttinä.

Tä nk t på to rg et VAD KAN DU GÖRA FÖR EN MER HÅLLBAR VARDAG? Text och foto: Mikaela Groop GUNNEVI BACKMAN, Söderveckoski Marthaförening

CARITA FONSELIUS, Drumsö Marthaförening (numera nerlagd)

NINA HENRIKSEN, Supermarthorna

MIKAELA VESTERLUND-LAINE, Pargas Marthaförening

– I många år har jag redan sorterat plast och kläder, och jag har inget matsvinn. Jag är riktigt en äkta gammal martha.

– Jag tycker att man ska laga sin mat hemma av ingredienser som är inhemska, man ska tänka på vad man äter och att man sköter sig. Då tror jag att man lever länge och lycklig.

– Äta närproducerat, sortera avfallet och åka lite mindre bil. Jag försöker själv leva som jag lär.

– Då tänker jag först på vad som gör en god medmänniska, för där ingår allting. Allt från att öppna dörren för andra till att hälsa, att le, att ta hand om miljön och att tänka på vad du köper – eller inte köper. Och att tänka efter före.

Hållbar jul 6/19

höstmöte

Framtidsfrågor i fokus på förbundets höstmöte Drygt 120 marthor hade samlats till höstmöte i Victoriakvarteret på Busholmen i Helsingfors för att dryfta framtidsfrågor och staka ut riktningen för Marthaförbundets verksamhet under åren 2020–2022. Text: Mikaela Groop Foto: Maja-Stina Andersson, Mikaela Groop

östmötet inleddes i allsångens och musikens lättsamma tecken. Sångaren Sören Lillkung ledde till ackompanjemang av Sandra Mellin på keyboard såväl den gamla som den nya Marthasången. Förbundsordföranden Andrea Hasselblatt öppnade mötet med att tacka alla marthor och förbundspersonalen för det gångna jubileumsåret. – När jag har deltagit i engagemang runt om i Svenskfinland och sett hur ni har ställt upp för att ordna och fira vå32

ra 120 år, har jag blivit djupt imponerad och också stärkt i min tro på den sociala martharörelsens kraft. FRAMTIDENS FÖRBUND Hasselblatt lyfte fram ett ärende på agendan som i olika former har varit aktuellt under hela hennes aktiva tid som martha, frågan om förbundets framtida organisationsstruktur. – Det är ett ärende som är så komplext att vi har bordlagt det många gånger inom centralstyrelsen. Men i dag har vi

kommit så långt att ni, bästa ombud, har som uppgift att ta ställning till det. Det handlar om formen för vår framtida organisation, sade Hasselblatt och fortsatte: – Vår struktur och vår organisation har sett ungefär likadana ut i 95 år. Och som vi alla vet såg världen totalt och fullständigt annorlunda ut för 95 år sedan. En organisation som inte utvecklas, avvecklas. Vi kan inte sia om framtiden, men vi kan vara förutseende för att garantera att vi även i framtiden kan fira jämna år, så att vi har ett livskraftigt förbund Hållbar jul 6/19

höstmöte

CENTRALSTYRELSEN FRÅN 1.1.2020 Andrea Hasselblatt, ordförande Ordinarie medlemmar Sickan Nybondas, Östra Nylands Marthadistrikt Ersättare: Marina Bruce Gunilla Backman, Borgå svenska Marthadistrikt Ersättare: Solveig Nyberg Camilla Komonen, Helsingfors svenska Marthaförening Ersättare: Annika Linder-Rauhala (ny) Christina Grönroos, Mellersta Nylands Marthadistrikt Ersättare: Annika Wikholm Inga Mannström, Västra Nylands Marthadistrikt Ersättare: Agneta Lindroos Mikaela-Vesterlund-Laine, Åbolands svenska Marthadistrikt Ersättare: Mia Henriksson Ann Carlsson, Ålands Marthadistrikt Ersättare: Helena Häggblom-Jacobsson

också år 2119. En klok martha, en före detta förbundsordförande, sade nyligen att Martha är mer angeläget än någonsin. Marthor, låt oss se till att det förblir så! VISION FÖR ÖSTERSJÖN Östersjön är allas ansvar, konstaterade dagens inbjudna gästtalare Christina Gestrin, specialsakkunnig på Finlands Kommunförbund och Årets Fredrika Runeberg-stipendiat 2019. – Att motarbeta klimatförändringen är ett av de viktigaste sätten att rädda miljön i Östersjön. Vi kan alla bidra, vi är alla experter och kan fungera som goda exempel. Vi kan till exempel samla vass och tång, plocka skräp och plast, fiska själva samt åter ta strömmingen till heders. Vi kan också skapa en vision för hur vi kan rädda Östersjön, kräva hållbarhet på alla nivåer samt inrikta oss på ett gott och lösningsorienterat samarbete med övriga Östersjöländer. Det är vi skyldiga nästa generation, sade Gestrin. Förbundets verksamhetsledare Annika Jansson presenterade centralstyrelsens förslag till verksamhetsplan för år 2020. Hållbar jul 6/19

Anna-Lena Pärus, Sydösterbottens Marthadistrikt Ersättare: Åsa Blomstedt Seija Knipström, Vasabygdens Marthadistrikt Ersättare: Anne Ohls Inga-Britt Lindvall, Nykarleby Marthadistrikt Ersättare: Gertrud Rögård Carita Vik-Hästbacka, Jakobstads Marthadistrikt Ersättare: Ann-Sofie Larsson Carina Nilsson, Karlebynejdens Marthadistrikt Ersättare: Annika Möller-Nilsson (ny) Anna Nylund, Ungmartha Ersättare: Hanna Åkerfelt

Tyngdpunktsområdena under det kommande året är plastsmart vardag, skogen, vardagsberedskap, Östersjön och organisationsutveckling. Det övergripande temat är hur man med små medel kan arbeta för en kemikaliefri vardag. Dessutom medverkar förbundet under året aktivt i en rad evenemang som ordnas för medlemmarna runt om i Marthafinland

med anledning av arbetet att utveckla förbundets organisationsstruktur. Höstmötet antog enhälligt centralstyrelsens förslag till verksamhetsplan. Mötet godkände även budgeten för nästa år enligt centralstyrelsens förslag, likaså förslaget till medlemsavgifter. Avgiften för ordinarie, direkta samt understödjande och familjemedlemmar hålls på samma nivå som tidigare. Seniorrabatten för 80 år fyllda medlemmar är fortsättningsvis 5 euro. TRE ORGANISATIONSNIVÅER Den pågående organisationsutvecklingen inom Marthaförbundet, där målet är att förenkla och rationalisera organisationsstrukturen, har under hösten nått ett nytt vägskäl. Därmed kunde centralstyrelsen för höstmötet lägga fram ett förslag till principbeslut för hur utvecklingsarbetet ska föras vidare. Enligt förslaget går Marthaförbundet in för en modernare organisationsstruktur som består av tre nivåer: förbund, förening, krets. Efter en aktiv debatt med många konstruktiva inlägg från publiken gick förslaget om tre 33

höstmöte

organisationsnivåer vidare till omröstning och antogs med siffrorna 37 mot 11. Arbetet med den nya organisationsmodellen fortsätter under våren 2020, och vid vårmötet i april lägger centralstyrelsen fram ett förslag till nya modellstadgar för förbundet. Sedan var det dags för verksamhetsledaren Annika Jansson att åter stiga fram, denna gång för att presentera centralstyrelsens förslag till strategi för treårsperioden 2020–2022. Under de kommande åren skapar Marthaförbundet byggstenar för framtidens organisation. Förbundet erbjuder extra stöd till föreningarna på lokal nivå för att stödja arbetet med den nya organisationsmodellen. Tyngdpunkten i den nya strategin ligger på att främja en organisationskultur som uppmuntrar medlemmarna att dela med sig av sitt kunnande. Därtill uppmuntras föreningarna till nyskapande och generationsöverskridande verksamhet för att öka gemenskapen och delaktigheten inom förbundet. Höstmötet godkände enhälligt centralstyrelsens förslag till strategi. Under mötet antogs vidare ett uttalan-

de om vikten av att rädda Östersjön och motarbeta klimatförändringen. TACK SOLI! Marthaförbundets långvariga hushållsrådgivare Solveig "Soli" Backström, som går i pension vid årsskiftet efter 39 år på förbundet, avtackades med en videofilm, ett specialbroderat linneförkläde samt en gåva hon länge drömt om – en motorsåg! I samband med höstmötet tillkännagav Ungmarthas ordförande Anna Nylund styrelsens beslut att tilldela bloggaren och författaren Julia Degerth från Åbo utmärkelsen Årets Ungmarthainspiratör 2019. Degerth fick utmärkelsen för sitt arbete att dela inspiration kring en grönare vardag genom bloggen Grön i Åbo och boken Min lilla gröna – tips för en ekologisk vardag, där hon tar ner miljötänket på en handfast nivå som passar alla. Marthaförbundets vårmöte 2020 arrangeras den 25 april i Nykarleby. Marthaförbundets verksamhetsplan 2020, strategin för åren 2020–2022 och uttalandet hittar du på www.martha.fi/pressmaterial. Där hittar du också förbundsordförande Andrea Hasselblatts höstmötestal i sin helhet.

Vad tycker du om Martha nr 6/2019?

MEDLEMSAVGIFTER FÖR ÅR 2020 Ordinarie medlem ...................... 30 euro Seniormedlem ............................ 25 euro Familjemedlem ............................14 euro Medlem i Ungmartha .................14 euro Direkt medlem ............................. 47 euro Understödjande medlem .........200 euro

Plock bland kommentarerna om Martha nr 4/2019:

Vad tycker du om det här numret av tidningen? Vad vill du läsa om i tidskriften Martha? Andra hälsningar till redaktionen

”Bra att ni tar upp hur man kan återanvända kläder och annat.” ”Tack för alla intressanta reportage, fortsätt som förr.” ”Tidningen är bra som den är.” ”Allt är jättebra.”

Namn Näradress Postnummer och postadress

”Intressanta gröna artiklar” ”Trevlig läsning, personliga berättelser.”

Klipp ut kupongen och posta den till oss – portot är redan betalt! Du kan också mejla oss till marthabladet@ martha.fi eller sända oss ett postkort till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi lottar ut tre skärbräden designade av Johanna Högväg bland de inkomna svaren. Finlands svenska Marthaförbund rf Kod: 5016383 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

”Vore ibland roligt med handarbetsmönster eller hantverksbeskrivningar.” ”Ett utmärkt nummer.” ”Folk uppmanas äta mera vegetabiliskt för att skydda miljön. Till exempel margarin innehåller palmolja, hur skydda klimatet när konsumtionen av palmolja ökar?"

Martha betalar portot

Hållbar jul 6/19

Vi önskar Marthas läsare en god jul & ett gott nytt år!

– NY O CH M O D ER N KOS T Y M – I magasinformat. Utkommer varannan vecka hela året.

Handarbetsaffär SY & Brita HANDARBETSHÖRNET

KÄSITYÖKULMA Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel. 041 5392512

Både stillhet och skratt på Arturs konfirmandläger

Församlingar lata med protokoll på webben

Sidan 19

Emilia Holmberg gjorde slut med löpningen

TORSDAG 27 JUNI. NR 13/2019

Fånge för sin tro i Vietnam

Den som inte hör lär sig att lyssna

Sidan 2

När cancern kom miste döden sin udd

Att var präst var roligare än väntat

Sidan 22

Sidan 2

Baksidan

Bönen som har allt

Sidan 23

Sidan 18

DET ÄR ENSAMT ATT ÅLDRAS

TOG KORSET PÅ SIG

En ödmjuk och lyssnande biskop lade ner sin stav Sidan 4

Församlingarna borde ta ansvar för bristen på präster

LEDAREN: Vi är kyrkan, och vi är många Sidan 4

JOHN VIKSTRÖM: Den svaga Jesus står mig närmast Sidan 12

Tid för eftertänksamhet och nya rutiner Sidan 8

LEDAREN: Nya kläder men samma uppdrag Sidan 4

I Bosnien föll granaterna, i Närpes byggde hon upp ett nytt liv

Hon återvände 14 till Ytteresse som präst

TVÅ SMÅ FLICKOR, EN STOR SORG

PUSS PÅ DIG, BISKOPEN!

Sidan 8

Sidan 4

Sidan 8

Sidan 22 Nu förstår jag rädslan för folktomma gator Sidan 3

Sidan 11

Homosexuell och accepterad i församlingen När kön för mat ringlar sig lång runt kyrkan

Sidan 16

TORSDAG 5 SEPTEMBER. NR 18/2019

Hur har haren hamnat mitt i påskfirandet?

Sidan 18

Sidan 2

BLAND FÅNGAR OCH GLAMOUR LEDAREN: Blir det domstolen som avgör äktenskapsfrågan? Sidan 5

Sidan 14

ONSDAG 17 APRIL. NR 8/2019 TORSDAG 16 MAJ. NR 10/2019

Sjukdomen tog allt som Oliver lärt sig

Jockum förlorade nästan synen

Sidan 6

På korset finns den kristna trons kärna

TORSDAG 7 MARS. NR 5/2019

Sidan 20

Sorgen är unik och något alla människor delar

Präst som vigde samkönat par fick rätt Sidan 4

Nya KP i nytt format. Varsågod!

Sidan 4

TORSDAG 21 MARS. NR 6/2019

Sidan 2

Sidan 8

LEDAREN: Regeringsprogrammet mår bra av kyrkans input Sidan 5

SUNDBLOM LINDBERG: Det ingen pratar om med brudparen Sidan 3

Unga ska få mer makt i kyrkan Sidan 4

LEDAREN: Får biskop electus allas förtroende? Sidan 5

Hon hittade ett mellanrum i tiden Sidan 2

Pochera ägg till påsk – om du kan Sidan 6

Fader vår eller Vår Fader? Traditionen sitter i blodet men det nya vinner mark 12

TORSDAG 4 APRIL. NR 7/2019

Wideroos fann en passion för församlingen

Sidorna 2 och 4

Sidan 6

Äntligen får de packa upp i sin egen kyrka Sidan 4

Sidan 8

Nytt fall där konvertit nekas asyl

TORSDAG 11 JULI. NR 14/2019

Vilka frågor vill biskopskandidaterna lyfta? Sidan 6

Skriver om häxjakter och vardagssorger Sidan 14

Vem skulle Jesus rösta på i riksdagsvalet?

Sidan 20

Sidan 4

TORSDAG 13 JUNI. NR 12/2019

Sidan 2

Kolumn: Det hände en grej. En massiv hjärnblödning.

Synskadan stoppar inte Saltviks kantor

Sidan 20

Sidan 2

TORSDAG 31 OKTOBER. NR 22/2019

Om jag hade en grav att gå till skulle jag tända ett ljus Sidan 12

Nu finns två åsiktslistor inför kyrkomötesvalet Sidan 6

Polisutredning stoppar hjälpen från Martyrkyrkans vänner

Nära gränserna blir livet ännu mer värdefullt

Sidan 7

Sidan 10

Karin Erlandsson:

TESTAR SIN GRÄNS

KUNG DAVID MELLAN RADERNA

LEDAREN: Är nya biskopen bister och tungsint? Svar: Nej. Sidan 5

LEDAREN: Iran ett specialfall för Migri Sidan 5

Sidan 10

INKAST: Sommaren när barnens kramdjur låg i vågskålen Sidan 3

Gud var tyst i tre år när mamma dog Sidan 8

Sidan 19

Kan jag ta med syrenhäcken och marken där vi gått? Sidan 3

Historiker: Kyrkan måste återfå sin självkänsla Sidan 16

JAG MÅSTE VARA FÖRÄNDRINGEN

HEDERLIG BUSE BLEV POLITIKER

LIVET FÖRÄNDRADE HENNES TRO

LEDAREN: Kan Ekstrand ta in förspånget? Sidan 5

LEDAREN: Lämna din bubbla, gå i kyrkan Sidan 5

LEDAREN: En fastighet är mer än kvadratmetrar Sidan 5

Sidan 8

Utan ett mirakel sitter fattiga fast i brödkön Sidan 22

Vad viskas om biskopsfinalisterna? Sidan 4

Sidan 6

INKAST: Vi är Guds älskade mjukiskaniner Sidan 3

Kyrkoherdens uppgift är att ta ett steg bakåt Sista sidan

Sidan 2

INKAST: När jag tog strid för min dotters människovärde Sidan 3

Curt Westman tog vägen genom Bibeln Sidan 20

Efter vår layoutförnyelse har vi satsat ännu mer på det som alltid varit KP:s signum – personintervjuerna. För endast 60 euro får du varannan vecka i ett helt år intressant läsning från hela Svenskfinland. Beställ på tfn 040 831 6614 eller via prenumeration@kyrkpressen.fi

Handarbetsaffär Brita Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel/puh 041 5392512

TyygiLyyleiltä Kauppiaskatu 3 21600 Parainen tel/puh 050 433 9339

TILL JULENS FESTMÅLTIDER! PRÖVA VÅRA RÖDSALTADE OCH UGNSFÄRDIGA - GRIS INRESTEK OCH KALKONFILÉ CA 1 KG Tillred enligt eget tycke och smak www.oravaisrokeri.fi

Hållbar jul 6/19

marthainfo aktuellt

Julakuten håller öppet DEN 16–18 DECEMBER klockan 13–15 är Marthaförbundets rådgivare på plats och svarar på alla slags julfrågor. Bästa grötreceptet? Hur planera billig mat för 20 personer? Vad göra med överbliven julmat? Hur gör man en tjock och härlig kristyr till pepparkakorna? Du når julakuten på numret 044 402 6883 eller genom att skriva till hushall@martha.fi. Du kan också ställa frågan via Facebook: facebook. com/marthaforbundet eller Instagram: @marthaforbundet.

Julklappstips: Marthabrickan och skärbrädan till specialpris DEN PIGGA MARTHABRICKAN i mörk-eller ljusblått och skärbrädan i ljusblått är fina julklappar som passar nästan vem som helst. Inför julen får du brickan till specialpriset 15 euro (normalpris 30 euro) och skärbrädan för 10 euro (normalpris 20 euro) på martha.fi/marthashop. Marthas kokbok hör också till våra populära klappar. Vill du vara alldeles säker på att julklapparna kommer fram i tid, beställ dem senast måndagen den 16 december.

Foto Maja-Stina Andersson

Intresserad av semesterstöd? SVENSKA SEMESTERFÖRBUNDET i Finland rf erbjuder semestertjänster för bland andra familjer, seniorer, närståendevårdare, ensamma, funktionshindrade och kroniskt sjuka. På Semesterförbundets hemsidor, www.semester.fi, hittar du information om de semesterveckor som erbjuds samt uppgifter om priser och vem som kan beviljas semesterstöd. Närmare information ger Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi. Hon kan även sända dig anmälningsblanketten i pappersform.

Ungmarthas julkalender – recept och pysselidéer varje dag SEDAN BÖRJAN AV december har Ungmarthas årliga digitala julkalender för barn bjudit på juliga recept och trevliga pysseltips med skogen som inspirationskälla. Ännu hinner du bra med – håll utkik på Instagram och Facebook!

Foto Maja-Stina Andersson

Hållbar jul 6/19

marthainfo

DAGS ATT TA FARVÄL EFTER KNAPPT 40 ÅR som hushållsrådgivare på Marthaförbundet är det dags för mig att ta farväl och gå vidare till nästa skede i livet. Jag fortsätter att vara en aktiv martha på fritiden, men med ny titel – pensionär. Det har varit en trevlig, lärorik, omväxlande och på alla sätt givande tid att arbeta på Marthaförbundet. Tiden har gått snabbt och varje vecka har jag haft förmånen att möta trevliga medlemmar, stimulerande samarbetspartner och nya människor. Jag vill också tacka alla trevliga kolleger som har bidragit till den fina arbetsgemenskapen under de gångna åren! Med dessa ord vill jag tacka för mig och önska alla Marthas läsare en fin fortsättning!

Solveig Backström , hushållsrådgivare

SOLVEIGS BÄSTA HUSHÅLLSTIPS Ha alltid en flaska ättika på lut hemma i skafferiet. Du kan använda ättika till mycket: rengöring, dålig lukt i kylskåpet, avkalkning, som sköljmedel och i olika maträtter. Ta till vara alla råvaror, också mindre mängder kommer till väl till pass i en omelett, sallad eller soppa. Satsa på att ha ett basförråd av råvaror för en enkel måltid hemma: ägg, lök, morot, potatis, frysta ärter och flingor. Då klarar du dig några dagar vid behov. Fler hållbara hushållstips hittar du på www.martha.fi/smartha-tips.

Hållbar jul 6/19

Julia Degerth är årets Ungmarthainspiratör Styrelsen för Ungmartha rf har valt Julia Degerth till årets Ungmarthainspiratör 2019. Julia Degerth, känd för bloggen Grön i Åbo, brinner för att sprida sitt miljöbudskap och tar ner miljötänk på en nivå som passar alla. Ungmartha vill gärna lyfta fram en ung person som i sitt dagliga liv på ett positivt sätt lyfter fram sådana värderingar och metoder som stöder en hållbar livsstil. I samband med förbundets höstmöte tillkännagav Ungmarthas ordförande Anna Nylund styrelsens beslut att tilldela bloggaren och författaren Julia Degerth från Åbo utmärkelsen Årets Ungmarthainspiratör 2019. Julia Degerth är känd för bloggen Grön i Åbo och delar kontinuerligt med sig av sina bästa råd för ett mer ekologiskt liv. Degerth är även författare till boken Min lilla gröna – tips för en ekologisk vardag. Boken vill inspirera läsaren till att leva

ett grönare liv på olika plan. I fem kapitel om mat, resor, kläder, boende och vardag finns information och tips som är lätta att tillämpa i vardagen och som gör det grönare livet så enkelt och roligt som möjligt. – Jag brinner för att sprida mitt miljöbudskap och vill så gärna ta ner miljötänk på en nivå som passar alla. Det ska vara roligt, inte svårt, att leva hållbart. Det ska vara tillgängligt och inte en börda!” säger Julia. Text Elise Hindström

Årets Ungmarthainspiratör utses av Ungmarthas styrelse, dock inte nödvändigtvis årligen. 37

marthainfo

P å g å n g...

Nominera till årets marthagärningar 2020

HUR GAMMAL KAN EN DAM BLI? 120 ÅR ÄR EN ANSENLIG ÅLDER för en dam. För

att uppnå en så hög ålder har Martha modigt tagit sig an nya utmaningar, värnat om sitt ursprung och arbetat hårt för att sprida goda värderingar i samhället och underlätta vardagen för sina medmänniskor. Hon har visat att det lönar sig att börja i det lilla för att kunna bygga stort och långsiktigt. Hon har omgett sig med systrar och bröder, barn, farmödrar, grannar och bekanta för att också skapa ett sammanhang och en gemenskap. Ensam är inte stark, utan faktiskt mest bara ensam, konstaterade hon redan i ett tidigt skede. Under 120 år har hon hunnit inkludera flera generationer och anpassa sig till nya strömningar i samhället, ungdomens radikala tankar och teknikens gigantiska framsteg. Visst, hon har suckat mellan varven, men hon har ändå vågat ta till sig det nya och inlemma också det i verksamheten för att garantera dess fortsättning. Hon har tänkt att kunskap är styrka och aktivt sökt det nya, skrapat lite extra på ytan för att hitta sin egen vinkling för framtiden och inspirerat leden för att tillsammans göra världen lite bättre.

MOD OCH KREATIVITET Utvecklingen av organisationen är starkt förankrad i Marthas framåtanda och ständiga strävan. Vi kan tillsammans hitta nya lösningar som passar våra medlemmar, ung som gammal. Det kräver samarbete, vilja, kreativitet och mod att dryfta också svåra frågor. Jag är övertygad om att Martha är mer än det hon har varit och mer än det hon är just nu, hon är också det som vi och de som kommer efter oss behöver i framtiden. Samhället och föreningsmedlemskapet utmanar våra nuvarande modeller och kräver ett ansvar för kommande generationer. Det kan svida och vara obekvämt, men bygger samtidigt den kontinuitet som Martha behöver. Martha har stakat ut vägen, dels genom den breda bas vi står på i dag, dels lika mycket genom den framåtanda hon visat i hela sitt 120-åriga liv. Hur gammal en dam kan bli vet ingen, men det är sannerligen en ära att få vara med och bidra till att den frågan kanske aldrig får ett svar.

KATEGORIER OCH KRITERIER

R E T S Å

GÄRNING 2 0 2 0 INOM RAMEN FÖR UTMÄRKELSEN årets marthagärningar 2020 nomineras kandidater inom tre kategorier: Årets Lucina, Årets samhällsinsats och Årets eldsjäl. Utmärkelserna delas ut i samband med Marthaförbundets vårmöte i Helsingfors lördagen den 25 april 2020. Sänd in förslag på insatser som har utförts av föreningar eller enskilda medlemmar via länken www.lyyti.fi/reg/marthagarning. Nomineringen bör vara centralstyrelsen till handa senast 31.1.2020 kl. 12. Enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, distrikt och centralstyrelsen har rätt att nominera till alla kategorier, men kom ihåg att uppge kategorin inom vilken ni nominerar. Organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, tfn 044 280 6609, svarar på frågor om utmärkelserna.

Hederstiteln Årets Lucina ska gå till en förtroendevald som modigt har fört sin förening framåt och som har visat ett starkt engagemang när det gäller föreningens utveckling. Titeln Årets samhällsinsats ges för en nytänkande, kreativ insats för en bättre värld, en vardag i taget. En insats som ger prov på Marthas samhällsengagemang. Utmärkelsen Årets eldsjäl tilldelas en martha som under det gångna året har arbetat för föreningens bästa. En medlem som har gjort en eller flera insatser för att utveckla föreningen, och som genom sitt aktiva deltagande har varit ett hjärta i föreningen. Utmärkelserna ska gå till en sådan händelse eller en sådan insats som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för samt till det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör. Utmärkelserna ges till en marthaförening eller -krets, eller till en enskild medlem. Utmärkelserna ska inspirera andra. De ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. Det kan vara insatser som visar hur Martha arbetar för en bättre värld, som främjar utvecklandet av martharörelsen och som är en inspirationskälla för alla.

Save the date!

NKF-KONFERENS 12–13.6.2020 NORDENS KVINNOFÖRBUND (NKF) håller sommarkonferens i Reykjanes, Island, 12– 13 juni 2020 – pricka in i kalendern redan i dag! Mera information hittar du i Martha nr 1/2020, medlemsbrevet i januari och i evenemangskalendern på förbundets hemsida: www. martha.fi/evenemang/. På frågor svarar verksamhetsledare Annika Jansson, annika.jansson@martha.fi, tfn 050 302 3363.

MARTHAFÖRBUNDETS VÅRMÖTE 25.4.2020 Jessica Åhman, organisationskoordinator

MARTHAFÖRBUNDET HÅLLER vårmöte lördagen den 25 april 2020 i Nykarleby. Ett utförligt program med prisuppgifter och information hittar du i Martha nr 1/2020 samt i evenemangskalendern på förbundets hemsida www.martha.fi/ evenemang/. Har du frågor om vårmötet, vänligen kontakta förbundets organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, tfn 044 280 6609.

Hållbar jul 6/19

marthainfo

Nyhet: Mötesinspiration på nätet

INBETALNINGAR

IBLAND ÄR DET TILLRÄCKLIGT med kravlös samvaro på föreningens möte, men ofta kan ett medryckande program stärka samhörigheten och öka känslan av delaktighet. I januari 2020 publicerar vi på martha.fi ett gäng nya idéer för mötesprogram för föreningar och kretsar. Vi erbjuder martharelaterat material i form av tips, recept, broschyrer, videoklipp och podcaster som kan användas som inspiration då föreningar och kretsar ordnar program på sina möten. I årets första medlemsbrev, som utkommer 22.1.2020, lanserar vi tre temapaket och fortsätter därefter att kontinuerligt ta fram nya inspirerande mötesmaterial med förankring i förbundets projektverksamhet. Har du frågor? Kontakta förbundets organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, tfn 044 280 6609.

Centrs Marta

dagar 100 euro

Nykarleby Md med anledning av Vasabygdens Md:s 120-årsjubileum 50 euro

Västra Nylands Md med anledning av Bromarv Mf 120 år. 50 euro

Maj-Len Lindqvist med anledning av Gunilla Sahris 70-årsdag 50 euro

Anna Ehrnrooths fond

Marthaförbundet ger ut ekonomibok för unga DAGENS UNGA är en särskilt utsatt målgrupp när det gäller vardagsekonomin. Snabblånen är synliga i vardagen, konsumtionen görs lockande via en allt mer aggressiv reklam och prisen på bostäder ökar jämfört med inkomsterna samtidigt som arbetsmarknaden blir allt mer osäker. Allt detta ställer höga krav på det ekonomiska kunnandet. I Finland är det därtill extra utmanande att få information om ekonomi på svenska, och många har hört av sig till Marthaförbundet och efterfrågat mera material om privatekonomi. Lagom till jul utkommer förbundet med en bok i privatekonomi som våren 2020 distribueras kostnadsfritt till en hel årskurs i andra stadiets skolor. Redaktör för boken ”En euro i taget” är förbundets biträdande ekonomirådgivare Marina Nygård och för illustrationerna står Johanna Högväg. – Ekonomi är väldigt trendigt i dag och många ungdomar är intresserade av att spara och placera pengar. Samtidigt är basfärdigheterna en utmaning för många. I ”En euro i taget” poängteras vikten av att ha grunden i skick innan man börjar söka avkastning. Unikt för boken är kombinationen av hushåll, ekonomi och ekologi, jag ville i boken också lyfta fram hur ekonomiska beslut även kan vara klimatgärningar, säger Marina Nygård. I boken går man igenom allt från budgetering, konsumtion till placeringar. Grundbudskapet är, precis som i Marthas ekonomirådgivning, att vi ska våga prata om pengar.

Hållbar jul 6/19

Sydösterbottens Md med anledning av Vasabygdens Md:s 120-årsjubileum 50 euro Nykarleby Mf med anledning av Helene Sigfrids 80-årsdag 30 euro Margareta Åberg med anledning av Addy Rosenbergs 90-årsdag 30 euro Nagu Mf med anledning av Addy Rosenbergs 90-årsdag 70 euro Helsingfors svenska Mf, donation 1 646,30 euro Lappfjärds Mf med anledning av flera medlemmars födelse-

Bemböle Mkr med anledning av Harriet Andersson 80 år 50 euro Noux Mkr uppvaktar Raila Salomonson och Jacky Jaatinen 60 euro Bemböle Mkr uppvaktar Ebba Dahlin 90 år 50 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

KAJ • JANNE GRÖNROOS • SUSANN SONNTAG • PHILIP JÄRVENPÄÄ HELÉNE NYBERG • THOMAS ENROTH DENNIS RÖNNGÅRD • LASSE ERIKSSON KAJ KUNNAS • KJELL SKOGLUND MARK LEVENGOOD 8–10.2 Silja Serenade till Stockholm | Buss från Västra Nyland, Östra Nyland och Österbotten | Fr. 244 € www.ingsva.fi/showkryssning RESOR MATKAT

www.ingsva.fi 020 743 4520 39

böcker

Nu kommer måltidsturismen Text: Camilla Lindberg

et är väl knappast någon ny insikt att mat smakar bäst om man äter den så nära som möjligt den plats där den odlats, skördats, fångats och förädlats. Närmat och Slow food har uppstått som nya begrepp, även om det i princip handlar om en livsstil som funnits i Finland, inte minst på landsbygden och i skärgården sedan urminnestid. En region som hållit sig väl framme inom området är västra Nyland. Föreningen Slow Food Västnyland som arrangerat både stora matfestivaler och matmarknader i regionen, har nyligen gett sitt stöd också till boken Smaka på Västnyland. Det är en bok där mathantverket och de lokala producenterna ges välförtjänt synlighet. Den har förverkligats med hjälp av den brinnande närmatsentusiasten Bitte Westerlund. Innanför pärmarna samsas gamla beprövade maträtter som vassbuk och potatisgröt, tillsammans med till exempel ett helt nytt karamellföretag som tillverkar godis utan färg- och tillsatsämnen. EN FISKARES VARDAG Utgående från boken får läsaren ta del av fiskarens vardag och ges även en inblick i Ingåföretaget Viltgårdens unika verksamhet. Här marknadsförs inhemskt viltkött som klimatsmart, ekologiskt, närproducerat, hälsosamt och förstås gott.

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Allt det här och många fler exempel ryms i den omfångsrika och rikt illustrerade boken. En intressant artikel, skriven av lokalhistorikern Henrik Ekberg, handlar om general Mannerheim som var en finsmakare av rang. Han vistades på Hangö udd och var även involverad i det legendariska kaféet Fyra vindarnas hus. INSPIRERANDE INITIATIV Den här boken utgår visserligen från regionen västra Nyland, men liknande böcker, broschyrer och sammanställningar kunde gärna göras också om andra regioner. Det här är viktigt ur flera olika synvinklar. Inte minst fungerar initiativet som en form av folkbildning och konsumentupplysning. Men i boken nämns också begreppet måltidsturism. Det här är ett område som har kapacitet att växa, och enligt företaget TCI Research (uppgifterna hämtade ur boken) finns det i dag 122 miljoner matintresserade resenärer enbart i Europa. Boken kan därför fungera som en bra inspirationskälla för alla blivande matföretagare. Av det stora intresset att döma, är vi bara i början av en bransch som sannolikt kommer att expandera kraftigt.

Westerlund, Bitte: Smaka på Västnyland. Slow Food Västnyland rf 2019, 217 sidor. ISBN 978-952-94-1676-9

Boken tar inte kategoriskt avstånd från köttprodukter och bidrar därmed till en mera nyanserad köttdebatt. Den nya ostproducenten i Tenala bygger sin verksamhet på en gammal anrik tradition som tagits till heders igen av en ambitiös och driftig företagarfamilj. I jämförelse med Närpes omfångsrika grönsaksodlingar är förstås Tallbacka trädgård i Bromarv som odlar upp till 37 olika tomatsorter ett blygsamt exempel, men ändå inte att förringa. Ett mer ovanligt exempel är den företagare som livnär sig på att odla pumpor.

Välkommen gården till Svenska i Välkommen till Jakobstad Svenska

Gården!

16 - 22.2.2020 555€

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS

Bemärkelsedag,

står till tjänst Vi står till tjänst Vi med fester, bröllop, minnesstund, bröllop, med fester, minnesstunder bröllop, konsert. och livets alla firmafest, viktiga minnesstunder ögonblick Vi livets fixar.alla Du firar. och Catering viktiga kansli@svenskagarden.fi; ögonblick Kontakta oss för offert:

0440245871 e-post: kansli@svenskagarden.fi tfn 044 0245871 www.svenskagarden.fi; FB: Svenska gården i Jakobstad

Catering

0440 524911 partours@parnet.fi

Svenska Gården!

Kontakta oss för offert: e-post: kansli@svenskagarden.fi tfn 044 0245871

Hållbar jul 6/19

aktiva marthor

Svartåmarthor på nyskapande symposium I SLUTET AV AUGUSTI deltog Svartå Marthaförening i symposiet ISEAS (International Socially Engaged Art Symposium). För fjärde gången i rad hade bildkonstnären och forskaren Katja Juhola bjudit in ett antal internationella konstnärer att bo i sitt hem i Svartå. Konstnärsgrupperna arbetade med miljöforskare under tre olika evenemang, av vilket det tredje arbetade med temat cirkulär ekonomi. I vårt team deltog två miljöexperter, Sini Ilmonen och Ari Kivelä, två konstnärer, Fie Neon från Singapore och Tuula Nikulainen, samt Mustion Päiväkoti och Svartå Marthaförening. Olika generationer engagerade sig i projektet, dagisbarn mellan 3 och 6 år samt marthor i olika åldrar. Att förstå vad cirkulär ekonomi innebär är inte lätt för en ung publik. Vi förenklade och förenklade, och kom slutligen fram till kärnan, sedan utformade vi spel och aktiviteter så att barnen kunde lära sig via leken. Det blev tre intensiva och lärorika dagar där lärandet gick åt bägge hållen – även vi vuxna lärde oss av barnen.

Konstnärer och marthor på informationsmöte hos bildkonstnären Katja Juhola.

Text: Erja Holmberg Foto: Fabio Cito För mera information om ISEAS gå in på iseasfinland.com.

Början till “spindelnätet”, vad hör ihop med vad?

Allt hör ihop med allt!

Temakvällar om hållbarhet och krisberedskap MILJÖ OCH HÅLLBARHET samt beredskapstänk var teman för Bennäs-Lövö Marthaförenings två första möten under hösten 2019. Den 3 september berättade Anna Jungarå och Anna Övergaard om den så kallade. omställningsrörelsen, en global gräsrotsrörelse och ett opolitiskt nätverk som vill ge konstruktiva lösningar på de utmaningar och hot som klimatförändringen och olika slag av konflikter i samhället utgör. Målet är att skapa samhällen som kan klara av framtida kriser genom att stärka den sociala gemenskapen, satsa på lokal matproduktion och ekonomi. Det handlar om en omställning på flera nivåer: världsomspännande och personlig. Genom att leva hållbart kan man även dämpa klimatångesten, påpekade föreläsarna. Inom ramen för miljö och hållbarhet höll också Ulrika Ahlbäck ett anförande om plasten och om Rani-Plast, där hon är delägare och administrativ chef. Åhörarna fick information om dagens och morgondagens plast där begrepp som återvinning, resursminskning och

Hållbar jul 6/19

Anna Jungarå (t.v.) och Anna Övergaard berättade om omställningsrörelsen. bioplast lyftes fram. Plastens såväl negativa som positiva sidor berördes. Engångsplasten är viktig inom sjukvården och livsmedelsförpackningsindustrin, och plasten behövs inom

bland annat distribution av energi. En plastdebatt som bygger på fakta är avgörande, underströk Ahlbäck, som också ser den cirkulära ekonomin som ett eftersträvansvärt mål. Den 7 oktober höll Jörgen Härmälä från Försvarsutbildningsföreningen en föreläsning om beredskapstänk. Vad bör vi vara beredda på, vad är sårbart i samhället? Ett längre elavbrott är en stor risk, underströk Härmälä. Många funktioner är beroende av el, så hur bör vi tänka för att gardera oss? Kommunikation, vatten, värme och mat är nyckelord och grundläggande behov och där kan vi med hjälp av praktiskt tänkande och handlande förbereda oss. ”Tänk kris när allt går bra”, poängterade han. Se till att ha ett förråd av mat, vatten, mediciner och varma kläder. Gärna också en batteridriven (kortvågs)radio. Ha en plan B, så att säga. Beredskapstänk är en gemensam angelägenhet, där vi alla kan göra en insats genom att hjälpa andra och oss själva. Text och foto: Gun Anderssén-Wilhelms

aktiva marthor

POPULÄRT ATT PLANTERA ÄPPELTRÄD

GRÖNT PÅ JULBORDET I EDSEVÖ EN KYLIG KVÄLL I OKTOBER

samlades en del av Edsevömarthorna för att avnjuta och dela med sig av recept på alternativ till den traditionella julmaten. Tanken var att rätterna skulle vara vegetariska och vissa av ingredienserna visade sig dessutom vara närproducerade i den egna trädgården eller i skogen. Något ställningstagande mot köttanvändning var vårt veganska julbord inte. Många av rätterna på det traditionella julbordet, lådor och sallader, är re-

Fr.v. Helena Ahlstrand, Marlene Nygård, Helena Sund, Rose-Maj Finnäs och hennes dotter Eva-Maria.

MARINERADE MORÖTTER

2. Vattnet slås av och de ännu varma morötterna läggs i en marinad. Marinad • 0,5 dl apelsinjuice • 0,5 dl olivolja • 0,5 dl hackad persilja • 0,5 dl gräslök • 0,5 dl (flytande) honung • svart- eller kryddpeppar 3. Häll marinaden över morötterna och låt stå i kylskåp i 1–2 dygn.

Text: Marlene Nygård, vice sekr. Foto: Helena Ahlstrand, ordf.

FÖR LAPPFORS MARTHAFÖRENING har det blivit en tradition att, i oktober, ordna en familjekväll för byborna vid Skidcentret. En omtyckt del av programmet är en mörkerspårning. Barnen, med eller utan föräldrar, följer en bana snitslad med reflexer och passerar ett antal levande kontroller. Årets tema för spårningen var Bondens år och vid kontrollerna som bemannades av marthor fick deltagarna fundera över och lära sig om det arbete bonden utför. De fick också bekanta sig med sädesslagen, se hur de ser ut och vad de används till. Dessutom fick barn och vuxna smaka på bakverk som innehöll de olika sädesslagen. Inne i skidstugan serverades kaffe, te och saft med tilltugg. Ett snabblotteri med många vinstchanser lockade också. Glädjande många hade också i år sökt sig till Skidstugan.

Text: Mary Sjö 42

Text och bild: Anette Käcko-Snellman

1. Cirka 0,5 kg skalade morötter, delade i stavformade bitar, kokas nästan mjuka i lättsaltat vatten.

I ÅR, DÅ MARTHAFÖRBUNDET och Marttaliitto firar 120 år med olika festligheter, evenemang och teman, bland annat ”äppelträdets år”, har vi marthor i Vestersundsby Marthaförening i Jakobstad uppmärksammat det sistnämnda temat. Vi har donerat och planterat ett äppelträd tillsammans med Skogsnissarna, en dagisgrupp vid Vestersundsby daghem. Begivenheten uppskattades av barnen, då de själva fick vara med och plantera. Stadsträdgården bistod oss med mylla och gjorde planteringsgropen.

FRILUFTSKVÄLL FÖR HELA FAMILJEN I LAPPFORS

dan vegetariska, och det ena alternativet behöver inte utesluta det andra. Nästa gång vi träffas ska vi återanvända gamla ylletröjor genom att tova dem och ge dem ett nytt liv som vackra väskor, kuddar ... Vår ”tovningsexpert” finns i vår egen förening, där vi ofta delar med oss av det kunnande som vi själva har. Ett av recepten från vårt vegetariska julbord kan vi också passa på att dela med oss!

4. Rör om med jämna mellanrum.

HÄRLIG OCH ÅRLIG HÖSTLUNCH I EMSALÖ EMSALÖ MARTHAFÖRENING ordnar varje år en mycket populär höstlunch för allmänheten. I år var det elfte året i rad som lunchen hölls. Luncher ordnades även tidigare, men efter en paus på flera år körde vi åter i gång år 2009. Vi varierar menyn från år till år, men lunchen består alltid av en förrätt, varmrätt och kaffe med tilltugg. Ofta har vi så kallade långkok, alltså kötträtter som kräver en lång tillagningstid, eftersom det är sådan mat som man ofta inte själv hinner med i vardagen. Och roligt har vi när vi ställer i ordning. Ibland tjafsas det lite om hur vi gjorde förra året och om vi ska göra likadant i år, men sedan konstaterar vi att vi måste kunna förnya oss.

I bakre raden fr.v. Christel Laukkonen, Helena Andersson, Margareta Kindstedt, AnnCatrine Forsblom, Runa Stjernberg och Marina Uddström. I främre raden Annika Lindfors och Satu Orrenius. Marina Blomfeldt hade hunnit avlägsna sig vid tiden för fotografering och också Tuula Englund deltog i förberedelserna.

Text: Annika Lindfors

Hållbar jul 6/19

aktiva marthor

Ordföranden för den finska föreningen, Seutula-Riipilä Martat, Anna-Liisa Uusi-Eskola.

KÖNIGSTEDTS MARTHAKRETS BJÖD IN SIN FINSKA SYSTERFÖRENING TREVLIGT PROMENADMÖTE I TRÄDGÅRDSMILJÖ EN GRUPP MARTHOR från Esbo på besök i Jakobstad och Nykarleby kontaktade Jakobstads marthadistrikt och ville träffa oss. Vi beslöt att tillsammans göra en rundvandring i Aspegrens trädgård vid Rosenlund i Jakobstad. Under vandringen genom trädgården utbytte vi tankar om marthaverksamheten och berättade om vad som hände i de olika föreningarna. Ett trevligt och hjärtevarmt tillfälle i en tilltalande miljö, trots den kalla vinden som blåste denna lördagsförmiddag i augusti.

Text: Carita Vik-Hästbacka Foto: Ulla Lång

MAT OCH MYS PÅ SOMMARLÄGER I LAPPBÖLE I MÅNADSSKIFTET JULI -augusti deltog tolv glada och förväntansfulla barn på ett fem dagars matlagnings- och pysselläger på Stor -Raula i Lappböle. Lägret var ett samarbete mellan Sjökulla Marthakrets och Ungmartha, där barnen fick lära sig laga god och hemlagad mat samt ägna sig åt roliga pyssel. Lägerledare var Lotte Lövkvist, Disa Huumonen och Ronja Paalosmaa. Barnen var i åldern 6–12 år, vissa hade va-

rit med flera gånger tidigare, för andra var det första gången. Första dagen var spännande för de flesta, också för oss ledare. Dagen började klockan 10 med någon lek, efter det tog matlagningen och pysslet vid, klockan 13 åt vi och klockan 14 var det dags för barnen att gå hem. Tack för ett fint och lyckat läger! Text: Ronja Paalosmaa Foto: Ronja Paalosmaa och Lotte Lövkvist

KÖNIGSTEDT MARTHAKRETS i Vanda har grundats på Königstedt gård i Sjöskog, därför var det naturligt att i 120årsfirandets tecken bjuda in den finska Marthakretsen i Sjöskog under temat Tillsammans – Yhdessä. Sju gäster från den finska föreningen placerades turvis med en Königstedt-martha, så det uppstod livliga diskussioner genast från början. Vi inledde firandet med Marthadrinken och vår ordförande Carola Pehkonen höll välkomsttalet och berättade om kretsens historia. Efter kaffet fick vi höra Kalle Selenius berätta om Sjöskogbygdens historia från 1400-talet till 1800-talet. Efter den historiska föreläsningen blev det kaffe med äppelpaj och gästernas medhavda ostkaka. Gästerna trivdes väldigt bra och bjöd in oss till sina handarbetskvällar. År 2016 hade de firat sitt 70-årsjubileum och hade då beställt ett smycke i silver i form av ett ekblad. De hade också låtit trycka t-tröjor i rött, blått och lime samt huvuddukar i samma färger.

Text: Carola Pehkonen/Eva FrostellPyhäjärvi Foto: Eva Frostell-Pyhäjärvi

Fint och färgglatt pyssel av barnen. Hållbar jul 6/19

Sista dagen fick barnen pröva på att laga sushi.

Königstedts ordförande Carola Pehkonen i samtal med en av gästerna. Till höger Rea Collin.

aktiva marthor

SVINNMAT BLEV HÄRLIG HÖSTLUNCH I FINSTRÖM

I OKTOBER KOKADE Finströmsmarthorna ihop en härlig höstlunch. På menyn stod en krämig grönsakssoppa med varma smörgåsar, som dessert inlagda päron med vispad grädde. Maten tillagades på livsmedel med skönhetsfläckar och kort datum – så kallade svinnprodukter. Som en av medlemmarna i matlaget, Linda Båskman, uttrycker det: – En liten rostfläck på päronen gör att de inte åker till butiken som förstaklassens päron. Hemma hos marthorna får päronen vad de förtjänar, vanilj, kanel och ingefära

i sockerlag och vispad grädde till. Snacka om första klass! De päron som blev över efter lunchen transporterades till äldreboendet Rosengård för en tredje chans. Alla bör få en tredje chans! För två år sedan tillreddes denna lunch inom ramen för projektet Med Martha Mot Matsvinn och det blev då en succé. Fyra föreningar deltog, en av dem var Finströmsmarthorna. Lunchen blev så uppskattad och drog fullt hus att man nu ville återskapa det lyckade konceptet. Text: Jeanette Gunnars

FILMER SKA INSPIRERA TILL FAMILJEMATLAGNING I VARDAGEN MITT I HJULET FINNS NAVET. Det har sina ekrar på helspänn och har full koll på att vi dras framåt, dag för dag. Visst låter det som dagens familjer? Familjerna som drivs framåt hela tiden och utgör navet i samhället. Fungerar inte familjerna, fungerar inte arbetsplatserna, och fungerar inte arbetsplatserna, är det svårt för samhället att fungera. Med detta i åtanke drog Ålands Marthadistrikt i gång projektet Navet. Ett projekt som ska inspirera familjer att laga mat i en jäktig vardag. Målet var att nå ut till en målgrupp där gäddfärsbiffar och Saftmaja inte är självklarheter. På Åland värnar man om det lokala, men fler behöver kunna använda närmaten, därför togs närproducerat in i projektet. Tio filmklipp producerades i samarbete med Visit Åland. Filmklippen lanseras på Facebook och Instagram, men finns även att ladda ner på distriktets hemsida (aland.martha.fi/start/) efter lanseringen. – Filmerna ska inspirera till matlagning och väcka folks nyfikenhet för de produkter som finns omkring dem. Kan vi inspirera en endaste person att stiga in i köket och laga bra och näringsrik mat, har vi lyckats, säger projektkoordinator Jeanette Gunnars. Text: Jeanette Gunnars

VI HAR FIRAT HELA ÅRET I LAPPFJÄRDS MARTHAFÖRENING har vi hörsammat uppmaningen att fira Marthaförbundets 120-åriga verksamhet. Knytkalas var ett tema, därför valde vi att inleda året med knytkalas och julgransplundring i Marthagården vid tjugondag Knut. Vårt andra knytkalas höll vi den 8 september, då vi samlades vid Kanonviken i Kristinestad och dukade upp ett festligt bord med salta och söta rätter och grillade korv i strålande sol under klarblå himmel. Vi deltog också i världens största marthakväll den 31 januari, den ordnades i distriktets regi i grannbyn Tjöck och resulterade i en fullsatt ungdomslokal. Föreningen var även representerad vid vårmötet i Helsingfors, och vi reste med buss till Marthatorget i Helsingfors i september. På våren höll vi en temakväll med tidskriften Marthas år i fokus och avslutade vårsäsongen med en gemensam måltid med äggrätter och andra rätter ur tidigare nämnda skrift och ur den tvåspråkiga receptboken. Den finlandssvenska matkulturdagen 9.10

ESSEMARTHOR PÅ MÄSSA

Julgranen står grön och grann i marthagården. uppmärksammade vi genom att några marthor bakade rågbröd med besökare på dagcentret vid Åldersro servicehem. Jubileumsåret kommer att avslutas med en gemensam måltid med alla boende på samma äldreboende. Efter julfirandet, då vi har pysselkvällar och pyntar vår marthagård för att skapa julstämning, börjar vi planera för föreningens 110-årsjubileum, som infaller år 2020. Text: Lilli Lillkull

FÖR ATT FÅ TILL STÅND möten mellan föreningar, företag, kommunen och folk i nejden ordnade Byarådet i Överesse en mässa i den nya fotbollsarenan. Mässan var välbesökt och besökarna verkade trivas och passade på att handla både ett och annat samt diskutera med olika föreningars och kommunens representanter. Även Överessemarthorna var med på ett hörn med info om vår verksamhet och dessutom serverade vi över 400 portioner av Brittas goda köttsoppa som tyvärr tog slut alldeles för fort. Ett lyckat koncept att genomföra en mässa på, och ett bevis på att talkoandan lever kvar. Text: Carita Vik-Hästbacka Foto: Annika Björklund

Hållbar jul 6/19

aktiva marthor

KULTURELLA MARTHOR PÅ KONSTUTSTÄLLNING ATT BESÖKA KONSTUTSTÄLLNINGAR är ett omtyckt program bland marthorna i Borgå stads svenska Marthaförening. Övrigt program som uppskattas är föreläsningar om hälsa, natur, matlagning och böcker. Marthorna gillar också att baka och umgås i Marthalokalen. Borgå stads svenska Marthaförening är en av de äldsta föreningarna i Borgåtrakten, grundad år 1911, så föreningens 110-årsjubileum närmar sig.

Text: Carola Brygger Foto: Maria Baarman-Ek

Museilektor Margaretha Jämbäck från Borgå museum berättade för oss om Borgåfödda modernisten Valle Rosenbergs intressanta liv och konst. Under konstnärens korta liv (1891–1919) målade han över hundra oljemålningar, ritade annonser, karikatyrer och designade kläder. Fr.v. Margaretha Jämbäck, Birgitta Björken-Kurki, Carola Brygger, Birgitta Baarman-Antell, Anna-Greta Lyytikäinen, Marianne Pakalen, Gunilla Andersson och Heidi Gustafsson.

TRADITIONELL HÖSTMIDDAG I JACKARBY

Jackarby-Renum marthaförening ordnade sin traditionella höstmiddag på Bygdeborg i Jackarby i slutet av oktober.

Matbiljetter såldes av Aila Karlsson och hembakat av Sonja Nybäck.

Hållbar jul 6/19

BORGÅ MARTHADISTRIKTS ÄGGDAG PÅ BORGÅ TORG BORGÅ SVENSKA MARTHADISTRIKT uppmärksammade jubileumsårets äggtema med att steka och sälja plättar på Borgå torg i augusti. Hundra ägg gick åt till plättsmeten och flitiga marthor stekte så att kinderna glödde. Plättarna blev så populära att alla hugade inte fick smaka på dem. När sista droppen av smeten stektes stod ännu ett tiotal personer på kö. Carina Blomqvist från Grannas gård i Londböle, Vessö, ställde upp med en hel släpvagn av fina hönor som torgbesökarna fick beundra. Tupparna Jäbä och Putin lär ha delat upp sitt harem sinsemellan i så god anda att båda var överens om vilken höna som var vems. Förutom plättar såldes också marthaprodukter och Söderveckoskimarthorna bidrog med försäljning av bakverk.

Herr Putin och fröken Svetlana var totalt oberörda av ståhejet på Borgå torg. Till parets entourage hörde också Jäbä, Tant Rut, Skäggiga damen och Molly, alla hönor av olika raser.

Text och foto: Carola Eriksson

VÄVNINGSKURS GAV MERSMAK MARTHORNA I EBBO-PIRLAX Marthaförening har alltid varit kända för sitt brinnande intresse för att väva. Då föreningen grundades var vävning en av de viktigaste aktiviteterna. Marthorna odlade lin och förädlade det till fina tyger som syddes upp till handdukar och bordsdukar. Än i denna dag är det vävning som många av marthorna sysslar med på sin fritid. Föreningen har egna vävstolar i ungdomslokalen i byn och där samlas energis-

ka marthor varje vecka. Medborgarinstitutet håller också kurser där. För att främja intresset för vävning ordnade marthaföreningen förra sommaren en vävkurs för barn i lågstadieåldern. Fem lågstadieflickor anmälde sig till kursen. De fick alla i tur och ordning pröva sig fram med att väva och de mest färgsprakande alster tog form. Flickorna var mycket nöjda med kursen och konstaterade att de gärna kommer åter om något liknande ordnas. Ledare för kursen var Johanna Sjöblom.

Text och foto: Johanna Sjöblom

eftertanken

Lösning till korsord 3/2019 FORSKARRESORNA SLUT PÅ BÖN

ÖRING BRÖDEN

KAJARM SEGLADE IVÄG

L A X F

MAJ TILLVERKAR FÖR ISKRIST- SAMERNA ALLER

I S K

L I M P O R N A

Terese Bast

DRYCKER I OLIKA FORMER

FILMSLUT KURANSTALT NÖD- MÖRK- EFTER SES I NOTVISST SKRIFTVÄNDIG ARE TIDER PUERTO ERNA

PICA PICAPIPPI ÄNGLASTAD

T E E R E N D N

KONDENSEN GAMMAT

HÖGKVARTERET FYLLTS PÅ

LAGER KLÄDKEDJA

I M M A N

S K A T A

TILLTALSORD NEDKYLT

C E N T R A L P O S I T EN GRÜNEWALD NORDLIG TÄTORT

PLACERAR

S Ä

MYRSAMHÄLLE OLJA

I S A A C

S T A C K

OMGETTS

MINDRE GÖR BÅT MÅLVAKT IBLAND

En jul i tacksamhet KLIMATFÖRÄNDRINGEN och konsekvenserna av vår västerländska

livsstil har gått som en röd tråd genom det gångna året. Som en följd av detta kanske många i dag funderar över hur man kan göra den stora kommersiella högtiden julen mer hållbar. Enligt professor Ulrika Wolf-Knuts kan högtider ses som förtätad vardag, snarare än som avbrott i vardagen. Innebörden är att både sådant som är bra och mindre bra i vardagen tenderar att förstärkas i samband med högtider. Det kan handla om till exempel slitningar inom släkten, en ekonomiskt betungande situation, problem med hälsan eller känslan av ensamhet, som blir tydligare i samband med firandet. Insikten om högtider som ett slags komprimerad vardag öppnar också upp för möjligheter till förändring, det vill säga, vill man förändra julen, måste man börja med sin vardag. Om målet är att slösa mindre i samband med julen, måste vi också slösa mindre alla andra dagar – inte enbart pengar, utan också mental energi. Detta betyder inte att vi är tvungna att sluta ge varandra presenter och göra hemmet fint till julen, utan att vi kan göra det av tacksamhet. Man kan dela med sig av det man har av tacksamhet för att man har något att dela, och någon att dela detta med, och känna tacksamhet över att man får hänga upp julstjärnan som man har haft i så många år. Mycket av det som vi i dag förknippar med julen har blivit självklarheter, och därmed också något som vi egentligen inte kommer ihåg att känna tacksamhet över. Tacksamhet ska ändå inte sammankopplas med förlust – som något som man borde ha känt. Så om vi inte vill dras med i julbruset, kunde vi stanna upp en stund och fundera på vad vi kan vara tacksamma över här och nu. Förändring börjar varje dag.

MELLAN 19.30 OCH 20.15 HJÄLTEN WILHELM

N E J

VÄRDEHANDLINGAR NÖT

EDGAR ALLAN JAKOBS HUSTRU

P O E

T E L L

O A S

KONSTÄLSKARE

ARTIKULERADE

VATTENNYMF UTSLAGSPLATS

R O S I E

FÖLJESLAGAREN

SERIE I DAGSPRESS VAJA

L E O

SPELAR MED

L A G K A M R A T E N

STÅNG

TRASIG

HUR SA? OXUDDE 0651

V A

Vinnare 2/2019

BLAND DEM SOM SÄNT in rätta lösningar till kors-

ordet i Martha nummer 3/2019 gynnade Fru Fortuna denna gång Agneta Serell, Kulloby, Ann-Christin Backlund, Vörå, och Kajsa Åkerberg, Övre-Malax. Korsordspriset, boken Smartha tips, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 19.2.2020. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 8.1.2020 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

K I

A M E R I K A N

Skribenterna är forskare i folkloristik med stort intresse för självhushållning och hållbar landsbygd.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt god jul och ett framgångsrikt nytt år!

B C

PÅVENAMN

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363

Huvudkontoret på Medelhavsgatan 14 i Helsingfors håller julstängt under tiden 23.12.2019–7.1.2020. I stället för att skicka julkort har vi i år valt att stödja Centrs Marta i Riga, Lettland.

FOT- KALIUMBOLLS- JODID EKDAL LUNDELLDEBUT

N A J A D

ANDREAS BACKA & SOFIE STRANDÉN-BACKA

God Jul och Gott Nytt År!

U T T A L A D E

KÄND O´DONNEL

JÄNKARE

GJORDE AVSLAG

E S T E T

A K T I E R

T R E K V A R T I

N I

I O N

K A N T A T S

P E T R O L E U M VISST INTE

PALMLUND

Ö L

H K V

EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 LJÖMÄRKT

MI ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Nathalie Aurén

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2019 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Hållbar jul 6/19

LUNTA OCH TRÄD KROPP

HÖGRE KLAGA PÅ MAKTEN SAMS

SUPERLATIVET ÖGONBLICK SPRICKA I ISEN

DU BEGÄRAN HÄNKEL MORALFÖREDÖME

KONDOREN TBESMITTOTIDER BÄR BUSHEN ASARS DEEP PURPLE NAMN MYSTE

NÄST BÄST GNUTTA YSTADS ALLEHANDA EJ UPP

SKÖN- SYDKORSKOGSHETS- EANSKT BILGUD MEDEL MÄRKE

OXUDDE 1129

PARTI

SMÅKOKAR

KRAFTORD

TEXTMEDDELANDE

JUNGFRUN

ALERTA

STYCKE FÖR EGEN ANDAKT

KLINKA OCH SINT LOCKAR MÅNGA KONSUMENTER

NYANS MONOLOG

PRILLIG OCH KNÄPP

UTSLAG

GRÖN NATTVARDSKALK

PÅ SUPER SKOPJE- I ALPIN BIL BACKE

SJUNGS ENSAM

DYNASTI

HÖGSTA PUNKT

ÄR ÄVEN SOMMAREN KORN

SMÅ SANDALER

VIKTIG FÖRSÄNDELSE SLÖ

EINDHOVENKLUBB SÄDTORKEN ÄGAN FÖR BRÄNSLEUTVINNING TRIVIALA

PREDIKA

BRANDBOMB

VIGG BETE FOTBOLLSGRIP

SOLGUD

LUFTVÄRN

OKEJ

Korsordet 6/2019

Att lösa korsord är en förträfflig sysselsättning för att smälta julmaten. Det är Tommy Öberg som har funderat ut knepigheterna att förgylla julhelgen med. Du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 26.2.2020. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 6”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hållbar jul 6/19

Personalen på Marthaförbundet

Mina hållbara jultips anknyter till julklappar och julfirande. Ge en tjänst i gåva, till exempel hjälp med fönstertvätt, eller ge bort en matgåva. Ordna julmiddagen som ett knytkalas och samla flera familjer. Beräkna åtgången på förhand, så undviker du matsvinn.

Gå gärna till en second hand-affär och köp något som gör mottagaren glad. Tänk miljövänligt och ansvarsfullt då du väljer företag, produkt och material. En upplevelse eller en kurs är en gåva som gläder länge.

Mina tre hållbara jultips är: Inventera matförråden innan du skaffar nytt. Då du väl gör upp listor inför julens matinköp, tänk enligt samma princip som när du packar kappsäcken inför semesterresan: stryk hälften! Förköp dig inte, det finns ett liv efter jul.

MARIKA DANIELSSON, 044 735 4971

MONIKA MÄKELÄ, 045 657 9818

ELISABETH ERIKSSON, 050 408 9179

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@ martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818

Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis, 050 517 2958

Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971

Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor, . 050 388 0848

Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071

Maria Saloranta sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 041 740 6436

Maja-Stina Andersson kommunikatör, 050 361 6081

Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975

Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070

Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

Mia-Maja Wägar ordinarie ekonomirådgivare, 043 820 0073 Marina Nygård ekonomirådgivare, 041 704 7789 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Ida Haapamäki projektkoordinator, 044 749 9293 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.