Martha 1/21 by Finlands svenska Marthaförbund

d e m a t s e r F t a m s t f u l i fr KEMIKALIESMART FÖREBILD / SÅLD PÅ SJÄLVHUSHÅLLNING LILLA KONSUMTIONSGUIDEN / KLIMAT & KÄNSLOR / BLIK OBEREDSKAPSKLOK LL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

LEDARE

Måttlighet med marthamått På höstmötet lanserade vi ordet ”måttlighet” i samband med verksamhetsplanen för året 2021. Nu försöker vi oss på att mynta ordet ”marthamåttlighet”. Marthamåttlighet … jag tuggar på ordet och funderar på vilka tankar det väcker. Måttlighet handlar för det flesta av oss om att spara och konsumera med måtta. Om att göra hållbara val. Vilket är utmärkt för både plånboken och vår planet. Hushållens konsumtionsvanor har en stor betydelse för det ekologiska fotavtrycket. Maten vi äter och kläderna vi väljer att köpa gör en skillnad. Våra livsstilsvanor har en stor betydelse för kommande generationer. Det cirkulärekonomiska tänkandet genomsyrar Marthas budskap. Men det handlar om så mycket mer än om enbart konsumtionsvanor. Det handlar om att på riktigt vara mera nådig mot sig själv. När ekorrhjulet rullar på i allt snabbare takt måste vi hitta bromsen inom oss själva. För ingen annan drar i den. Arbetslivet känner inte längre till några som helst tider, helgen är inte heller helig. Vi är uppkopplade och färdiga att agera och leverera. Under coronapandemin har många av oss arbetat på distans. Arbetsdagar utan naturliga avbrott av kolleger som önskar lunchsällskap eller en pratstund över en kopp kaffe har en tendens att rulla på utan avbrott framför en skärm.

Balans i livet Marthamåttlighet handlar om att styra sig själv och vara lite mera snäll mot sig själv. Att jobba måttligt med fokus på balans i livet. Att konsumera måttligt för att det är klimatsmart. Att engagera sig utan att vara för hård mot sig själv. Jag tänker att vi alla marthor också ska ha rätt att hitta måttfullheten och den egna balansen i vårt engagemang i vår fantastiska rörelse. Det här kan och får variera över tid. Ingen ska känna att ett medlemskap i Marthaförbundet innebär stress och ”måsten”. Att vara med i martharörelsen är ett engagemang som ska ge glädje och gemenskap. Marthaförbundet kämpar fortsättningsvis med många fördomar om hur duktiga vi marthor är, vilket i sin tur höjer tröskeln för nya medlemmar att våga komma med i rörelsen. Det råder en uppfattning om att det krävs vissa förkunskaper för att kunna bli martha. Men det stämmer inte att vi alla skulle sticka, sylta, koka, städa och ha full koll på vår ekonomi. Präktighetsstämpeln lever starkt kvar. För att få en ändring till stånd måste vi alla med vårt exempel visa att lagom är tillräckligt. För att säga det kort: Marthamåttlighet handlar om medvetna val som främjar en hållbar livsstil och en meningsfull vardag där lagom är tillräckligt. Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

En bättre värld, en vardag i taget

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Redaktionen har ordet

För de flesta av oss har vardagen sett annorlunda ut under det gångna året. Vi har jobbat hemifrån, rest mindre, träffats och hållit kontakt via digitala verktyg. I många fall har vi ändrat våra beteenden i en mer hållbar riktning då vi mest har suttit hemma. Frågan är nu om dessa beteenden kommer att hålla i sig även efter pandemin? Vad krävs för att vi ska orka göra mera medvetna val i vardagen? Den frågan har följt Giséla Linde under åren och gett upphov till bland annat projektet Kemikaliekoll Åland. På sidorna 4–6 delar hon med sig av sina erfarenheter och sin beprövade kunskap om vad vi behöver för att bli mer kemikaliemedvetna. Omställning och hållbarhet går som en röd tråd genom Anna och Kim Jungarås jordnära liv hemma på gården i Jeppo, Nykarleby. Att försöka leva så lokalt och så nära naturen som möjligt har varit en självklarhet för hela familjen i mer än tio år. Nyfiken på att odla egna grönsaker på ett ansvarsfullt sätt, men svårt att veta var du ska börja? Kolla in Annas hållbara odlingstips och råd på sidan 11! Den åländska livsmedelsproduktionen står inför stora utmaningar för att nå miljömålen och möta de hållbarhetskrav som konsumenterna ställer. På sidorna 12–14 diskuterar vd:n för Ålands hushållningssällskap Magnus Stark och landsbygdsutvecklaren Lena Brenner de centrala frågorna i den åländska strategin för en hållbar matproduktion fram till 2030. Välkommen till ett nytt nummer av Martha! Mikaela Groop, redaktionschef

INNEHÅLL

KEMIKALIESMART – FRÅN ORD TILL HANDLING Hur får man fler att bli intresserade av ett kemikaliesmart liv? Projektledaren för Kemikaliekoll Åland Giséla Linde guidar dig till de viktigaste valen på vägen till en kemikaliebantad vardag.

8 JORDNÄRA VARDAGSLIV I JEPPO Hemma på gården i Jeppo, Nykarleby, försöker Anna och Kim Jungarå leva så lokalt och så nära naturen som möjligt.

12 MED SIKTET INSTÄLLT PÅ HÅLLBAR MATPRODUKTION Vilka utmaningar står en hållbar matproduktion på Åland inför? Magnus Stark, vd för Ålands hushållningssällskap, och Lena Brenner, landsbygdsutvecklare på Åland, svarar på frågan.

16 MARTHAS MATSÄCK FÖR VINTERNS UTFLYKTER Dags att packa matsäcken och njuta av vinterns alla härliga utomhusfröjder! Marthas matsäck förbereder du hemma och sista finishen fixar du över öppen eld.

20 ÄR DU EN HÅLLBAR KONSUMENT? Hur blir man en hållbar konsument? Här är expertens svar.

Instagrammat Hur brukar du göra för att undvika att gråta då du hackar lök? Ett tips är att tända ett par stearinljus om du ska hacka en större mängd gul lök. Lågorna suger åt sig den skarpa löklukten och du slipper fälla tårar. Resultatet blir detsamma om du hackar löken i närheten av rinnande kallt vatten. Du kan också hålla en sockerbit eller en bit surbröd mellan framtänderna. Vilket är ditt bästa tips för att hacka lök utan tårar? Instagrammat @marthaforbundet

#marthaforbundet #smarthatips #lökveckan

26 KLIMATÅNGEST? VAR INTE RÄDD FÖR DINA KÄNSLOR! Det föränderliga klimatet och den långt utdragna coronapandemin väcker starka känslor hos många. Psykologen Sanni Saarimäki delar med sig av sina må bättre-tips.

28 ETT UPPIGGANDE DOPP I HAVET Genom medvetna val varje dag kan vi rädda Östersjön för kommande generationer, säger projektledaren Roosa Mikkola i Östersjökolumnen. KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

För Giséla Linde är tid en hållbarhetsfråga. –För att orka leta efter en bestickslåda i annat än plast måste du ha tid att göra dig omaket, säger hon.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

INTERVJ U

Kemikaliesmart – från ord till handling Hur engagerar man folk i att leva mer kemikaliemedvetet? Enligt projektledaren Giséla Linde är det genom inspiration och gemenskap. Men först behöver man tid. Text och foto Heidi Hendersson

i kvävs av det flöde av information som sköljer över oss dagligen. Den största utmaningen med hållbarhet är hur man ska kommunicera det, så att människor orkar ta till sig budskapet och vill lära sig mer, säger Giséla Linde, projektledare för Kemikaliekoll Åland. Engagemanget för kemikalieprojektet fick sin början i en studiecirkel i föreningen Ålands Natur och Miljös regi. – Poängen var att hitta nya sätt för medlemmarna att engagera sig. Så formades för fem år sedan gruppen Vardagens kemikalier. – Många av dem som var med hade småbarn och blev intresserade av det svenska projektet Operation giftfri förskola. Det visade sig vara en större munsbit än väntat att ta sig an kemikalierna i de åländska daghemmen, och det var då som Giséla Linde kom in i bilden. – Det blev ett projekt som jag arbetade med i två år.

munsbitar. Vi gick igenom material och saker rum för rum. För Giséla var det viktigt att arbetet och effekten av arbetet skulle vara inspirerande för de inblandade. Kemikaliebantningen i hemmet skulle inte bli ytterligare en sak att skriva in på att göra-listan.

”

För att vi ska orka göra medvetna val i vardagen måste vi prata med och inspirera varandra samt dela erfarenheter. Vi ville skapa mötesplatser.

Rum för rum Efter att man gått på djupet med kemikalierna i förskolorna ville man bredda sig och nå ut till fler. Då föddes projektet Kemikaliekoll Åland. – Vi delade upp materialet i åtta rum, så att inte all information bara skulle välla över folk, utan levereras i lagom stora

– Jag ville inte att det skulle bli en till grej att stressa över och som man kunde ”misslyckas” med. Det ska handla om att bli nyfiken och vilja prova. Huvudtemat i den kemikaliesmarta åländska rörelsen blev människomötet. – Vi hade något event varje månad.

För att vi ska orka göra medvetna val i vardagen måste vi prata med och inspirera varandra samt dela erfarenheter. Vi ville skapa mötesplatser.

Kemikaliemedveten mässa Det största och mest välbesökta evenemanget var en kemikaliemässa som ordnades tillsammans med Ålands Marthadistrikt och Ålands vatten. – Vi hade utställare, föreläsare, detoxyoga. Man fick smaka, känna, lukta. Man kunde uppleva med alla sinnen. Det var ett sätt, inte enbart för likasinnade att träffas, utan också för att visa och stötta de pionjärer och småföretagare som skapar alternativ i en kemikaliefylld värld. – Det fanns allt från mat till kosmetika och byggmaterial. Det var också ett effektivt sätt att avmystifiera det alternativa valen och visa att det finns andra vägar att gå, andra produkter att köpa. – När du till exempel står i en möbelbutik kan du känna dig jobbig om du frågar vilket material möbeln är tillverkad av. Oftast vet inte heller personalen av vilket material möblerna är gjorda. Man vill inte ifrågasätta, för man vill inte verka besvärlig. Det är lätt att känna sig ensam i detta. KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Vem? Giséla Linde Bor: I Mariehamn. Gör: Är frilansskribent, föreläsare och projektledare. Inspireras av: Människor som funderar över sig själva och livet, och som gör aktiva och kreativa val. Av allt vackert och gott i naturen. Bästa kemikaliesmarta investeringen: Egentligen är det helheten som räknas. Men min tvättkorg i rotting är en vardagspåminnelse om att naturmaterial är både kemikaliesmartare och snyggare än plast.

Steg för steg Mässan var ett steg mot att skapa en gemenskap i strävan mot ett mer hållbart, kemikaliebantat liv, men också ett ökat ifrågasättande av sådant man kanske inte ens hade tänkt på att ifrågasätta. Men för att kunna göra det krävs tid, konstaterar Giséla. – Tid är en hållbarhetsfråga. För att orka leta efter en bestickslåda i annat än plast måste du ha tid att göra dig omaket. Men det handlar inte enbart om att leta upp rätt produkter, utan också att ta sig tid att sätta sig in i alternativen, att informera sig och fråga runt. – Det är inte bara klocktid. Du måste ha någon form av mentalt utrymme. Om du ska lära dig något nytt måste du ha utrymme, eftersom förändring oftast kräver mer ansträngning i början. Något som är lättare sagt än gjort. – De flesta har en ganska stressig vardag. På vilken flisa med tid ska man hinna göra annat än att pusta ut? I samma andetag konstaterar Giséla att coronapandemin har skapat ett utrymme för mer tid, utrymme att sakta ner. Hon hoppas att det kan bidra till den 6

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

grund som behövs för att kunna ta till sig exempelvis en kemikaliesmart filosofi. – Att vi får tid att bry oss. En kampanj som den vi kört kan inte skapa mer tid, men vi kan lyfta frågan. Vi måste skapa tid att bry oss om.

Inspiration ger kraft Giséla konstaterar att inspiration kan vara den kraft som röjer upp ett spår i det hektiska sinnet. – Vi behöver upptäcka vad som är möjligt, och precis det är poängen med träffarna och evenemangen. Vi har till exempel varit på studiebesök och träffat människor som vågat lägga sig i blöt och pröva på att bygga annorlunda. Våra besök har alltid avslutats med en gemensam fikastund med tid att diskutera och ha roligt. Det är skojigt att se hur många som kommit till dessa träffar. Det är också viktigt att engagemanget inte blir expertstyrt. – Man kan inte komma med pekpinnar om att ”så här är det”, utan betona att vi alla är i samma båt. Vi lever i en kemikaliemarinerad värld, och vi behöver utforska mer hälsosamma och hållbara

sätt att leva tillsammans. Man måste hitta en lekfull anda där folk får ta plats. Men hur ska man undvika att kemikaliebantning blir ännu ett stressmoment till i livet? Ännu en grej man ska göra ”rätt”? - Det sorgliga är att det oftast är de som bryr sig och försöker göra rätt som mår dåligt för att de inte är ännu duktigare. Vi lever i en prestationskultur och vi måste vara försiktiga så att vi inte tar med oss det dömandet och det tänkesättet in i förändringen. I kemikaliekollen behöver ingå samtal om vad som är ett meningsfullt liv. – Vi behöver få börja där vi står, och med det som vi mäktar med. Vi behöver leva hållbart, men vi måste få till en helhet där vi tar hand om oss själva och vår energi och där vi har tid för varandra. Vi behöver inte få fler ”borde” att leva upp till. Kemikaliekoll Åland är ett projekt i regi av Ålands Natur och Miljö med fokus på att kemikaliebanta först daghem och sedan hem. Projektet avslutades 2019 och har därefter gått på export till Island och Estland.

BÖCKER

Att ge jordbruk och mat en mening

ärldens kor pekas sedan en tid tillbaka ofta ut som miljöbovar. Mycket beroende på att de rapar och fiser metangas från sin matsmältning, en gas som påverkar klimatet mer än koldioxid. Idisslarnas förmåga att omvandla grödor, som människan inte kan äta, till näringsrika livsmedel ses som en belastning i form av metanutsläpp och stor markanvändning. Man menar att korna förvärrar växthuseffekten och ser dem som energitjuvar då de omvandlar grönt till rött kött. Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren framhåller i boken Kornas planet – om jordens och mång faldens beskyddare att bilden av kon som den stora miljö- och klimatmarodören är en väldigt förenklad bild, och att de därför har skrivit en bok där de argumenterar för det som är positivt med kor. För det är inte korna i sig som är av ondo för vårt jordklot, det handlar mer om hur vi föder upp dem.

Mat och miljö Ann-Helen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljöfrågor, medan Gunnar kallar sig jordbrukskonsult, författare och samhällsdebattör, väl insatt i villkoren för mat- och jordbruksindustrin. Han har arbetat med ekologisk odling runtom i världen i över trettio år och var en av grundarna till

Text Cia Hemming

gått i 11 000 år. De skriver om kornas beteende och fysiologi, om hur svenskt och internationellt jordbruk utvecklats genom åren och berättar kort om extensiv djurhållning i Mongoliet, storjordbruk i Ryssland och betesdrift i Ungern. Allt varvat med personliga berättelser om gårdens egna kor och de erfarenheter författarna tillskansat sig sedan de kom till Sunnansjö gård.

Kornas klimatpåverkan

Meyer von Bremen, Ann-Helen & Rundgren, Gunnar: Kornas planet – om jordens och mångfaldens beskyddare. Ordfront Förlag 2020, 254 s. ISBN: 9789177750970

Krav-certifieringen i Sverige. Paret lever och verkar på Sunnansjö gård – ett litet lantbruk i Uppland – där de bland annat odlar grönsaker efter säsong och håller ett tiotal kor och kalvar. Deras bok kan ses lika mycket som en kärleksförklaring till korna, som den breda och informativa faktabok den är. Bland annat berättar de om delar av mänsklighetens historia med kon som följeslagare, ett kompanjonskap som på-

Naturligtvis finns det också ett ingående kapitel om kornas klimatpåverkan, fyllt med fakta kring metan, lustgas och koldioxid. Samtidigt är det även en debattbok om kornas roll. Ann-Helen och Gunnar tycker att korna är en bra symbol för vad ett hållbart lantbruk, en hållbar matproduktion kunde vara. Så till vida att vi sköter dem rätt och tar till vara deras mångsidighet. Det framkommer tydligt att paret brinner för ett hållbart jord- och skogsbruk som bygger på lokala förutsättningar i stället för på världsmarknadens villkor. ”Det viktiga är att ge jordbruk och mat en mening. Det kräver att marknadens överhöghet bryts och att nya relationer mellan människan och naturen skapas” skriver de. ”Att återupprätta djurens ekologiska roll i jordbruket och i vår mat är i det perspektivet en motståndshandling, ett uppror mot industrijordbruket, som samtidigt har stora miljöfördelar.”

Rösta och vinn en kokbok! Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 3.3.2021. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”.

Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kokbok. I förra röstningsomgången fick artikeln Julen enlig Julia på sidan 4 i Martha nummer 6/2020 flest röster. Marthabrickan som lottades ut i samma nummer vanns av Heli Waltari, Helsingfors, Marit Sundqvist, Lepplax, och Karolina Hallberg, Lemland. Marthabrickan kommer på posten – grattis!

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

R E P O R TAG E

Jordnära vardagsliv i Jeppo Med omställning som ledord och hållbarhet som värdegrund lever Anna och Kim Jungarå ett jordnära liv hemma på gården i Jeppo, Nykarleby. Kim driver ett ekologiskt jordbruk tillsammans med sin bror Måns, medan Anna ansvarar för trebarnsfamiljens självförsörjning. Text Cia Hemming Foto Camilla Ostberg

ör mig betyder ett hållbart liv att man själv är hållbar, dels så att man orkar med livet, dels så att man lever inom jordens resurser. Bakom orden står Anna Jungarå. Att försöka leva så lokalt och så nära naturen som möjligt är en självklarhet för henne och familjen sedan tio år tillbaka. Kanske mer. – Världen håller inte i längden om vi fortsätter att producera saker i samma utsträckning som i dag, säger hon. Och de sätt vi producerar våra livsmedel på har en stor betydelse för klimatpåverkan. Bland annat därför undviker familjen Jungarå att köpa nyproducerat. Utöver familjejordbrukets produktion av rotsaker, vall och spannmål odlar paret även ett brett spektrum av grönsaker för eget bruk. Ju kortare väg från jord till bord, desto mera klimatsmart.

dad ingenjör med många års arbetserfarenhet som konsult och underhållsansvarig på stora och välkända finländska företag. – Jag är uppvuxen på gården och livsstilen sitter i generna, fortsätter han. Den blir en identitet. Anna i sin tur är utbildad möbelformgivare, men det är något hon aldrig har velat arbeta som. I stället valde hon att vara hemma med barnen som i dag är 10,

7 och 4 år gamla. Hon rycker in och hjälper till i jordbruket ibland när det behövs.

Viktiga grödor Jungarå Ekogård definierades tidigare som en kött- och spannmålsgård – ekologisk sedan 1996 – så länge som Kims föräldrar skötte den. I dag är den en dikogård med morotsodling som bärande verksamhet, där även rödbeta och palsternacka har blivit allt viktigare grödor.

Generationsväxling – javisst! Att göra en generationsväxling och ta över familjelantbruket när Kims föräldrar gick i pension för några år sedan var inget han behövde fundera desto mer över. – Fastän jag har arbetat med annat tidigare har jag alltid hjälpt till så mycket jag har kunnat, säger Kim som är utbil8

J U L M E D E F T E R TA N K E • 6/2 0

Anna och Kim Jungarå i Jeppo, Nykarleby, delar varandras värderingar och målsättningar med odlandet. – Vi vill producera så rena råvaror och så näringsrik mat som möjligt.

”

”För mig betyder ett hållbart liv att man själv är hållbar, dels så att man orkar med livet, dels så att man lever inom jordens resurser.”

På senare år har Anna Jungarå studerat regenerativt jordbruk och permakultur som i stort går ut på att man bygger upp och kultiverar en bra jord i stället för att bryta ner den.

J U L M E D E F T E R TA N K E • 6/2 0

På gården finns även får, hönor och ankor för självhushåll. Och även en kanin som äter mycket av det som hönorna inte äter.

Av gårdens 128 hektar odlas 12 hektar med rotsaker och 50 hektar med spannmål, resten är vallodling och betesmark för gårdens djur. På gården arbetar femton anställda under säsong, av dem tre på heltid. – Att hålla ogräset i schack på en ekologisk odling är en utmaning i sig, säger

Kim. Allt rensas för hand, två gånger per säsong, och det får heller inte vara några gröna ändar på morötterna. När temperaturen svalnar i augusti lugnar växtligheten ner sig. Morotsblasten har då blivit så pass stor att den vinner över ogräsen. Jungarås säljer största delen av sina

produkter till en lågpriskedja, men även via tre olika rekoringar. Rekoförsäljningen har bidragit till att sortimentet har kunnat utökas. Kim medger att den ekonomiska biten kan vara knepig. – Det är inte lätt att veta om man får ett bärkraftigt jordbruk då ett halvt års inkomster ska slås ut över hela året, säger han. Det går lite upp och ner, men vi klarar väl oss. Det är bra som det är i dag, vi kommer inte att utöka något på rotfruktssidan.

Välfylld trädgård Familjen bor i ett stort och egenhändigt renoverat hus från 1897, precis invid Lappo å. Huset är omgivet av en vackert varierande och välfylld trädgård, där Anna – som är självlärd – odlar en stor del av familjens grönsaker. Köksträdgården på 300 kvadratmeter har hon skapat successivt genom att bygga kompostlimpor, men här finns även ett litet växthus. På senare tid har Anna fördjupat sitt 10

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Självhushållning innebär även att ta tillvara vad naturen bjuder. Anna Jungarå samlar bär, svamp, nässlor, kirskål och olika örter från naturen. Hårschampo kokar hon av åkerfräken och björklöv, medan älggräs, gatkamomill och olika sorters hallonblad blir till te. – Jag är intresserad av naturkosmetik och av udda växter, säger hon.

kunnande genom att studera regenerativt jordbruk och permakultur som i princip går ut på att bygga upp jord i stället för att bryta ner den. Tack vare att hon täckodlar – håller jorden täckt med organiskt material såsom gräsklipp, ensilage, halm och/eller löv – hinner hon odla på stora ytor då de inte behöver vattnas och rensas så ofta. – Det största jobbet är att anlägga och stödgödsla, säger hon. Sedan sköter odlingen sig själv rätt långt. De ytor som inte alltid är täckta kräver mer jobb. Ibland använder hon sig också av fårull när hon odlar. – Den är bra vid kålodling, säger hon. Om den är lite smutsig göder den plantorna varje gång det regnar och ogräset tar sig heller inte igenom ullen som är väldigt tät. Anna säger sig gilla utmaningar. Det är därför det är så roligt med kål, den har så många fiender. Själv täcker hon sin kålodling med fiberduk för att hålla skadeinsekterna borta, gräver ner kanterna och har bågar un-

der duken så att den hålls ovanför kålen. Utöver olika kål-, lök- och bönsorter odlar Anna tomat, gurka, bladgrönsaker, ärter, kryddor, fänkål, pumpor, zucchini och ostronskivling. Den potatissort hon har valt att satsa på heter Carolus och är resistent mot bladmögel. Vinterodlingen gör att skördesäsongen kan pågå från mars till januari.

Till självhushållningen räknas även gårdens hönor, ankor och får som bidrar med ägg och kött, medan jordbruket ger rotfrukter. – Vi vill producera så rena råvaror och så näringsrik mat som möjligt, säger Anna. Vi vill förbättras hela tiden och få allt bättre råvaror, men med mindre arbetsinsats.

Annas hållbara odlingstips och råd Läs på så mycket som du kan. Lär dig av andras misstag så slipper du göra egna. Bygg din egen jord! Köpt jord innehåller torv och är därför inte miljövänlig. Ett lyckat resultat uppnås lättare genom odling i kompostlimpa. Att bygga upp en bra jord på traditionellt vis räcker många år. När man gräver neråt förstör man för maskar och mikroliv. En

kompostlimpa förbättrar jordstrukturen ovanför marken och så länge jorden är täckt hålls den fuktig. Skydda kålen från skadeinsekter genom att täcka med fiberduk. Gräv ner kanterna och sätt bågar under duken så att den hålls ovanför kålen. Krasse fungerar som fånggröda för kålfjärilen. Odla inte mer än du behöver eller sådant du inte gillar. Du ska äta det du odlar och odla det du äter.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

INTERVJ U

Med siktet inställt på hållbar matproduktion Som ett ö-samhälle har Åland traditionellt fått försörja sig självt. På Åland finns ett mångsidigt jordbruk, många kreativa mathantverkare och ett livsmedelskluster som även har inriktat sig på export. Men precis som resten av världen står den åländska livsmedelsproduktionen inför stora utmaningar i dag. Text Anna Karlsson Foto Heidi Hendersson

ör att långsiktigt integrera hållbarhet, ekonomisk, social och miljömässig, i alla beslut och satsningar inom den åländska livsmedelsproduktionen har Ålands Producentförbund i samarbete med organisationer och förädlare inom livsmedelsbranschen tagit fram Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017–2030. Några av fokusområdena är att höja själv12

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

försörjandegraden, att öka användningen av förnybara resurser och att hitta cirkulära modeller för återvinning av näringsämnen inom jordbruket. Magnus Stark, vd för Ålands hushållningssällskap, är en av aktörerna bakom strategin, Lena Brenner, landsbygdsutvecklare på Åland, driver utvecklingen för en bredare näringsverksamhet på den åländska landsbygden.

Vilka utmaningar ser ni för livsmedelsproduktionen i dag?

Lena Brenner: – Det jag alltid återkommer till är att vi behöver utbilda konsumenten. Det är lätt i dag att nås av och ta till sig forskning som har gjorts på smala områden eller med ett globalt perspektiv. Men dessa undersökningar tar inte alltid i beaktande de lokala omständigheterna och förhållningssätten.

Magnus Stark är en av aktörerna bakom den åländska livsmedelsstrategin för åren 2017–2030. Lena Brenner driver utvecklingen för en bredare näringsverksamhet på den åländska landsbygden.

Bilden av vad man som vanlig människa ska göra för att leva och äta mer hållbart kan lätt bli skev. Jag tycker att den största utmaningen vi har är att skapa upplysta konsumenter, som ser helheten i livsmedelsproduktionen. Magnus Stark: – Ja, det beror verkligen på perspektivet, globalt eller lokalt. Inom hushållningssällskapet arbetar vi lokalt, med att få våra lantbrukare att utvecklas som företagsledare. Traditionellt har man fokuserat mycket på produktion och förstås ekonomi, medan man är mer ovan vid organisation, marknad och försäljning. Lantbrukare har i dag fler anställda, och i en värld med fri rörlighet för varor och tjänster kommer vi alltid att vara utsatta för konkurrens från många håll. Det gäller för våra åländska producenter att hitta sin plats med ett utbud som kan tilltala kunderna. Och för Åland betyder den finska marknaden nästan allt. Utan den faller vi. Därför är det så viktigt för alla i den åländska livsmedelskedjan att förstå den finska marknaden och konsumenterna. Globalt eller lokalt, vilka utmaningar finns det häremellan? LB: – När man pratar om hållbarhet globalt låter det lätt som att det finns en patentlösning, något som vi alla kan

göra och som löser problemet. Men det är otroligt viktigt att ta de lokala förhållandena i beaktande. Det är inte säkert att det som är hållbart hos oss är hållbart någon annanstans i världen, och tvärtom. Säger man från FN-håll att vi exempelvis ska äta mera nötter är det inte hållbart här, eftersom vi inte kan odla nötter. Det finns ingen patentlösning och vi kan inte hoppas på någon quick fix. Det handlar om att ta små steg, att få alla små kugghjul att snurra i takt, så att de sedan kan börja snurra snabbare tillsammans som ett stort maskineri. Mer grönsaker och mindre kött, är det en lösning?

MS: – Det pågår en diskussion om man ska äta vegetabiliska eller animaliska proteiner. För vår del här på Åland måste vi ta i beaktande att vi har 5 000 hektar naturbeten. Mark där vi inte kan odla vegetabiliska proteiner som åkerböna eller ärter, även om det förstås skulle gå att göra jättebra produkter, både pasta och chips, av dessa råvaror. Men på naturbetena behöver det gå kor och får för att hålla markerna öppna och främja den biologiska mångfalden. Hållbarhetsutmaningen handlar till stor del om hur vi integrerar djurproduktionen i växtodlingssystemet. I dag är det så att

den som har en mjölkgård har sina åkrar på ett ställe, och den som odlar till exempel lök eller potatis håller till på en annan plats. Fler och fler lantbrukare samarbetar numera kring naturgödsel och markbyten än för fem år sedan, men det behövs ännu mer. LB: – Vi behöver se djuruppfödningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem, där allt hänger ihop. När vi exempelvis ska ta fram vegetabiliskt protein som mat för människor blir det mycket spill som man inte kan göra så mycket mer med än att ge till djuren. Dessutom, hur ska vi gödsla om vi inte enbart vill använda konstgödsel? Stallgödsel är viktigt för odlingen, och även inom den ekologiska odlingen är det tillåtet med benmjöl som gödningsmedel. Hur kan man på Åland öka hållbarheten inom livsmedelssystemet? MS: –Släng mindre, det är nog den enklaste åtgärden. Vi vet att konsumenter i dag är ganska försiktiga med att använda produkter som har gått över sista förbrukningsdag, eller till exempel sallad som har blivit lite torr i kanten. I livsmedelskedjornas kvalitetskontroll räcker det med en liten prick på skalet på en gurka för att den ska sorteras bort. Det finns ett svinn i samtliga delar av livsKOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

”Det är inte säkert att det som är hållbart hos oss är hållbart någon annanstans i världen, och tvärtom.”

medelssystemet, från åker och skörd till lager, sortering, förädling, i butiken och hemma hos konsumenten. Detta gäller framför allt grönsaker, eftersom de är färskvaror. Med korta vägar mellan åker, lager, distributör, butik och konsument så har vi mycket vunnet. LB: – Förpackningar är också en kontroversiell fråga. Många vill ha bort plasten, men då förkortar vi samtidigt hållbarheten på i synnerhet grönsaksprodukter. Det forskas på att hitta ersättande material för traditionell plast, till exempel material från träindustrin. Men faktum är att vi inte kan avverka så mycket skog att vi skulle kunna ersätta all plast. Förpackningar är ingen svart och vit fråga. Att locka besökare till Åland, hur hänger det ihop med ett hållbart livsmedelssystem? MS: – Vi odlar till exempel 800 kilo lök per person och år på Åland. Det gäl14

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

ler alltså bulkproduktion för export, och att konkurrera med pris. Men så har vi det småskaliga mathantverket som skyltfönster. Vill vi profilera oss så kan vi inte göra det med bulkvaror, utan då ska det vara någon liten syltad delikatesslök från Saltvik som man får smaka när man besöker en gård. Det stärker varumärket Åland. LB: – Det åländska samhället är beroende av turismen och mat är en viktig faktor då det kommer till val av resmål. Kan vi marknadsföra Åland som

en hållbar och kreativ matregion växer också trovärdigheten för sådana produkter som vi kan exportera. När man pratar om hållbarhet fokuserar man ofta på miljöåtgärder, men hållbarhet handlar också om ekonomi och om sociala frågor. Det går alltså inte att enbart tänka att vi ska odla miljövänligt – detta behöver man alltid komma ihåg. Läs mer om Ålands hållbara livsmedelsstrategi på: landsbygd.ax/livsmedelsstrategin.

MILJÖTIPSET

Hållbar konsumtion och produktion – mål 12 i Agenda 2030 Förenta nationerna har dragit upp riktlinjer för vilka globala mål för hållbar utveckling vi bör uppnå till år 2030, mål 12 handlar om ansvarsfull konsumtion och produktion. Hur kan du bidra till det uppställda målet? Text Anita Storm, ekologirådgivare Illustration Terese Bast

ör att hitta verktygen och ta ansvar för de val vi gör i vardagen är det viktigt att vi ser vår egen roll i de globala konsumtionskedjorna. Alla kan bidra, och ingen ska förvänta sig att samhället eller någon annan ska ta på sig ansvaret. Det är du som fattar beslut om dina val, vilka i sin tur påverkar arbetaren som tillverkar produkten, miljön – både där tillverkningen sker och där produkten används – mängden avfall och hur olika material återvinns samt hälsan och välmåendet. Vi bör återvinna större mängder av de material som vi väljer av att avyttra. I dag kan många av de varor som vi har köpt under tidigare år innehålla skadli-

ga kemikalier som numera är förbjudna. Och eftersom produkterna kan komma i kontakt med människor och miljö kan materialet inte återanvändas till nyproduktion, vilket blir problematiskt.

Rena material När du planerar ett inköp, efter att du har utrett det verkliga behovet, är det viktigt att välja ett alternativ som är i linje med den cirkulära ekonomin. Produkten ska vara designad på ett sådant sätt att allt material kan tas till vara när produkten till sist kasseras. Vissa producenter har valt att använda enbart rena material och undvika kemikalier som kan störa återvinningen. Det är en fördel att produkterna inte innehåller äm-

nen som är skadliga för människan och miljön vid användning, men det är A och O för att man ska kunna återvinna och skapa nya säkra produkter. Inom EU ska produktionen uppfylla rätt hårda kemikaliekrav, men det går långsamt att få in nya förändringar i lagstiftningen. Till exempel år 2008 kom larmrapporter om att termopapper i kassakvitton är skadliga för oss, men först år 2020 blev förbudet en realitet inom EU. Genom att köpa inhemska produkter, eller varor som är producerade inom EU, uppfylls alla krav. Handlar det om importvaror från länder utanför EU kan det komma in skadliga ämnen i vår vardag.

5 smarta tips för en mer hållbar konsumtion Var obekväm – ställ frågor i affären eller direkt till producenten – gärna i offentliga medier. Köp produkter som uppfyller miljökrav framtagna av en oberoende part, till exempel miljömärken som den nordiska svanen, det europeiska lövet eller GOTS för kläder (Global Organic Textile Standard), där producenten har valt att göra sitt bästa för att få säkra och bra produkter. Köp inhemskt. Ta reda på om producenten tänker cirkulärt och har bra märkning av de olika delarna i produkten, vilket underlättar återvinningen av material och därmed ökar den återvunna materialmängden. Du kan även själv tillverka till exempel kläder och på så sätt uppfylla dina egna krav. Då använder du plaggen med ett leende på läpparna, eftersom de är gjorda med handen och hjärtat.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

SMAKBITEN

s a h t r Ma r ö f k c ä s t a m s n r e t vin r e t k y l utf TIPS! Många av oss har ätit pinnbröd, men också bullar kan gräddas på en pinne över glöden. Degen kan lagas dagen innan på kall mjölk, låt då degen jäsa under bakduk i kylskåp och baka ut degen före utflykten.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Pinnbullar

Nu är det dags att njuta av härliga utomhusdagar tillsammans! Vi har tagit fram några enkla och goda recept för mysiga utflykter i naturen. Foto Maja-Stina Andersson Recept Sofia Grynngärds

Pinnbullar (12 bullar) Pinnbröd, de känner många till men har du testat på pinnbullar?

Du behöver: • 25 gram jäst • 2 1/2 dl mjölk • 1/2 tsk salt • 1 dl socker • 75 gram smör • 1 tsk kardemumma • ca 8 dl vetemjöl Fyllning • 30 g smör • ca 1/4 dl socker • kardemumma Gör så här: 1. Rör ut jästen i mjölken. Tillsätt salt, socker, kardemumma och hälften av mjölet under omrörning. Knåda in det rumsvarma smöret och tillsätt resten av mjölet lite i taget tills det blir en smidig deg som lossnar från skålens kanter. Låt degen jäsa under bakduk till dubbel storlek. 2. Kavla ut degen till en rektangel. Bred ut smör och strö över socker och kardemumma. Vik ihop degen från långsidan. Skär ut remsor av den ihopvikta degen. Lägg dem i en ask med lite mellanrum och smörpapper emellan. Förvara kallt fram till tillagning. 3. Vira degremsorna tätt runt en pinne och knip ihop degen lite så att den inte lossar från pinnen. Grädda bröden över glöden tills de är färdiga och går att lossa från pinnen. Håll pinnen en bit från glöden så att det inte blir för stark värme.

Tunnbröd med renstek (4 personer) Tunnbröden grillas snabbt över glöden i ett halster.

Du behöver: • 4 stora tunnbröd • smör • 30 g kallrökt skivad renstek • 1 äpple • 1/4 lök • 1 1/2 dl riven ost • svartpeppar Gör så här:

2. Bred smör på bröden. Fördela övriga ingredienser över halva bröden och vik ihop. 3. Placera bröden i ett halster och grilla bröden över glöden. Vänd på halstret när bröden börjar få lite färg. TIPS! Byt ut fyllningen enligt smak. Rensteken kan exempelvis bytas till annat rökt skivat kött, eller rökt eller gravad fisk. Stora tunnbröd kan ersättas med 8 vanliga tunnbröd eller tortillor.

1. Skiva äpple och lök tunt.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Nudelsoppa à la Martha (4 personer) Koka buljongen på förhand och häll den i en termos. Du kan variera soppan genom att ha olika tillbehör till.

• • • • • • • • • • • •

1 morot 1 lök 100 g rotselleri 3 vårlökar 6 vitlöksklyftor 4 cm bit av ingefära 1/2 röd chili 1 msk rypsolja 2 lagerblad 6 hela kryddpepparkorn 1,5 liter vatten 2 1/2 ekologisk grönsaksbuljongtärning

Övriga ingredienser • 250 g risnudlar • 4 vårlökar • 3–4 morötter • 50 g babyspenat • 1 kruka koriander eller persilja Gör så här: 1. Börja med buljongen genom att skölja moroten och rotsellerin och skär dem i grova bitar. Skiva vårlöken och ingefäran i grova bitar. Klyfta löken i stora bitar liksom vitlöksklyftorna.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Hallon- och vaniljsoppa Skiva även röda chilin. Du behöver inte skala ingredienserna. 2. Hetta upp olja i en kastrull och lägg i alla grönsaker samt kryddpepparkornen och lagerbladen. Sautera grönsakerna en stund och häll sedan på vattnet och buljongtärningarna. Låt koka på låg värme ca 30 minuter. 3. Under tiden då buljongen kokar kan du förbereda de övriga ingredienserna. Fördela risnudlarna i fyra skålar. Skiva vårlöken tunt och strö ovanpå risnudlarna. Skölj babyspenaten och tillsätt även i skålarna. Skala morötterna och skiva antingen till tunna slantar med en skalare eller skär tunna stavar. Fördela i skålarna. Toppa med koriander eller persilja. 4. Då buljongen kokat färdigt, sila av den. Häll den varma buljongen ovanpå ingredienserna som finns i skålarna och låt dra ca 3 minuter tills nudlarna är mjuka. TIPS! Koka buljongen på förhand och häll den i en termos. Du kan variera soppan genom att ha olika tillbehör till. Tinade räkor passar utmärkt. Om du vill ha svamp eller något kött måste du steka dem separat i stekpanna innan du kan tillsätta dem i skålen.

(4 personer) En kopp värmande soppa är perfekt utflyktsmat.

Du behöver: • 1 liter vatten • 200 g inhemska frysta hallon • 3/4 dl socker • 1/2 tsk vaniljpulver Redning • 1 dl kallt vatten • 2–3 msk potatismjöl Gör så här: 1. Koka hallon, vatten, socker och vaniljpulver i en kastrull i cirka 10 minuter. 2. Blanda under tiden redningen med potatismjölet med det kalla vattnet i en liten skål. 3. Tillsätt redningen i kastrullen under omrörning och värm på den varma plattan tills den första bubblan kommer till ytan. 4. Häll soppan i en termos. Du kan även dricka soppan kall, då kan du kyla den först innan du häller den i en termos. TIPS! Soppan går bra att dricka både varm och kall.

Hallon- och vaniljsoppa

Lyxiga korvbröd med grönkålssallad och senapsmajonnäs (4 personer) Förbered tillbehören hemma och ta med på utflykten.

Du behöver: • 8 korvbröd/semlor/tunnbröd • 8 små korvar, gärna kryddiga Grönkålssallad • 100 g grönkål • 1 äpple • 1/2 lök • 2 tsk vinäger • 1 krm salt Majonnäs • 1 äggula • 1 tsk grovkornig senap • 1 tsk äppelcidervinäger • ca 1 1/2 dl rypsolja • salt & peppar Hemlagade korvbröd • 25 g jäst • 2 mjölk • 2 msk olja • 1/2 salt • 6–7 jästbrödsmjöl TIPS! Grilla korven över glöden och fyll korvbröden med grönkål, korv och senapsmajonnäs. Tänk på att förvara ingredienserna kallt vid varmare väder.

Korvbröd:

Majonnäs:

1. Värm mjölken till 37 grader. Rör ut jästen i mjölken.

1. Blanda äggula, senap och vinäger i en skål.

2. Tillsätt olja, salt och mjölet litet i taget och knåda in det sista mjölet tills det blir en smidig deg som lossar från skålens kanter.

2. Tillsätt oljan först droppvis och sedan i en tunn stråle under kraftig vispning (elvisp).

3. Låt degen jäsa under bakduk till dubbel storlek. 4. Dela degen i 10 bitar. Rulla degbitarna runda och forma dem sedan avlånga genom att rulla dem mot bakbordet. 5. Placera bröden på en plåt med bakplåtspapper och låt jäsa ytterligare under bakduk. 6. Värm ugnen till 225 grader. Pensla bröden med uppvispat ägg och strö eventuellt på vallmo- eller sesamfrön.

3. Smaksätt majonnäsen med salt och peppar. Grönkålssallad: 1. Skölj grönkålen och dra bort mittstjälken på bladen. 2. Finhacka grönkålen, riv äpplet grovt och skiva löken tunt. 3. Blanda med vinäger och salt.

7. Grädda bröden i mitten av ugnen cirka 10–12 minuter.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

FRÅGA EXPERTEN

Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare på e-postadress: ekonomi@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida www.martha.fi.

Är du en hållbar konsument? Text Mia-Maja Wägar

nder coronakrisen har konsumtionen med raska tag flyttat från de fysiska butikerna till nätet. I dag kan vi handla oberoende av tiden på dygnet, på gott och ont. Handlar vi i webbutiker kan vi undvika smittspridning, men konsekvensen kan också bli en ökad miljöpåverkan genom att vi handlar oftare och att konsumtionen därmed ökar. Enligt Förenta nationerna innebär hållbar konsumtion att vi köper det vi behöver för att kunna tillfredsställa våra behov, utan att äventyra framtida generationers möjligheter att kunna leva och tillgodose sina behov. Världens resurser är begränsade och vi måste lära oss att fördela dem så att de räcker både i dag och i framtiden. För att uppnå en mer hållbar konsumtion på global nivå, måste alla hjälpa till. Det innebär att vi alla är med i arbetet att göra världen till en bättre plats att leva på.

bra att redan innan du köper en vara fundera på vem du stöder med din konsumtion: Var hamnar de 20 euro som du betalar för fuskläderrocken i den kinesiska webbaffären? Vilken typ av arbetskraft stöder du? Hur ser arbetsförhållandena i företaget ut? När du köper en inhemsk produkt ser du till att alla de krav som ställs på produktionen och säkerheten uppfylls, både för dem som har tagit fram produkten och för slutkonsumenten. Producenten betalar och uppfyller de krav på hälsovård, pension och annat som vår lagstiftning ställer. Köper du varor från Asien kan du inte med säkerhet veta hur den sociala tryggheten ser ut för de personer som har tillverkat produkten, samtidigt som du inte säkert kan veta om produkten uppfyller de europeiska säkerhetskraven eller om den är trygg att använda. Genom att välja inhemskt stöder du dessutom inhemska företagare och skapar arbetsplatser.

Då du köper varor händer följande: • Miljön belastas då produkterna produceras och transporteras.

• Den personen som producerar produkterna kanske utsätts för svåra arbetsförhållanden.

• Din personliga ekonomi, de pengar som går till konsumtionen, saknas från de pengar du kunde ha sparat. Med andra ord, både du och dina medmänniskor samt miljön påverkas av din konsumtion.

Tänk efter före Efterfrågan föder utbud. Ju mer du köper, desto mer kommer att produceras. Man kan se köpbeslutet som en röst som konsumenten lägger på det företag som producerar varan. I praktiken innebär det att konsumenten stimulerar efterfrågan och därmed ökar produktionen. Därför är det

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Visste du att ... Produkttester avslöjar brister The European Consumer Organisation (BEUC) har låtit testa 250 produkter från nätbutikerna Amazon, Aliexpress, Ebay och Wish. Av de testade produkterna klarade endast en tredjedel de europeiska säkerhetskraven. Bland de testade produkterna fanns bland annat: Rökdetektorer som inte reagerade på brinnande trä, bomull eller plast, tandblekningsprodukter som innehöll betydligt högre värden väteperoxid än det som är tillåtet inom EU, luvtröjor som på grund av sina långa snören kunde utgöra en risk för kvävning.

Hållbarhetspyramiden åskådliggör principerna för en hållbar konsumtion.

6 tips för den hållbara konsumenten Använd i första hand det du redan har: Vi har ofta en hel del saker som gömmer sig i våra skåp och förvaringsutrymmen. Du kanske inte ens alltid minns vad du har sparat genom åren. Botanisera på vinden eller i källaren, det kan mycket väl hända att du hittar saker som du kunde ta i bruk igen. Låna: Måste du alltid äga det du använder? Skulle det vara möjligt att låna kläder och prylar av någon i din omgivning? Eller kanske köpa ett kort till ett kläduthyrningsföretag och samtidigt stödja en lokal tjänsteproducent? Byt: Har du tröttnat på dina saker och kläder? Ett tips är att byta saker med någon annan som också tröttnat på sina saker. En förutsättning är att ni båda vill ha det som den andra erbjuder. Vill du hitta fler personer att byta till exempel kläder med, delta i en klädbytardag. Spana också efter byt- och säljgrupper på sociala medier. Köp begagnat: Genom att välja begagnat sparar du på material, energi och transporter som skulle uppstå vid produktionen av en ny produkt. Dessutom är det billigare för dig.

Gör själv: Då du gör det själv vet du hur plagget har blivit tillverkat och du får exakt det du vill ha. Köp nytt: Alltid är det inte möjligt att köpa det som du behöver begagnat, och det kanske inte heller finns personer i din näromgivning som kan låna ut eller byta saker med dig. Då är du tvungen att köpa det som du behöver som nytt. Då kan det ändå vara bra att en sista gång fråga sig själv: • Köper jag produkten för att jag verkligen behöver den, eller är det frågan om ett begär som avtar med tiden? • Vem stöder jag med mitt köp? • Vad innehåller produkten? • Var är produkten tillverkad? Uppfyller den de säkerhetskrav som EU ställer? • Hur lätt är det att återvinna den köpta produkten? Som en hållbar konsument har du en plan för vad du ska göra med plagget efter att du slutat använda det. Säljer du det vidare eller kan du reparera plagget ifall det går sönder?

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

VÅRENS KURSER

Föreningar och kretsar kan boka kurser med Marthaförbundets personal Marthaföreningar och -kretsar kan under våren 2021 boka följande kurser som Marthaförbundet erbjuder. Kurserna ordnas i första hand digitalt till följd av coronasituationen. Börja spara och placera

Marthas matkorg

Grunderna i placeringar – vi går ige-

Svårt att äta i säsong? Hushållsrådgi-

nom viktiga termer för att våga sig ut

varen delar råd och recept för mera

på börsen.

säsongstänk i matvardagen.

Placera hållbart

Vilda grönsaker i maten

Grunderna i placeringar och hur du kan

(digital föreläsning)

tänka kring hållbarhet och avkastning.

Våren är tiden för de späda och aromrika vilda växterna. Passa på att berika

Distansföreläsningarna kostar 50 euro.

vardagsmaten med vilda grönsaker. De

Kontakta oss och meddela ert intresse

ger härliga smakupplevelser, näring och

på e-postadressen ekonomi@martha.

ögonfröjd på tallriken.

PRIVATEKONOMI

fi, så hör vi av oss till er. Vi kan skräd-

Marthaförbundets ekonomirådgivare

darsy föreläsningarna enligt önskemål,

ra dig känna igen och ta till vara ätli-

erbjuder följande distanskurser för för-

ta kontakt så kan vi diskutera vilka frå-

ga vilda växter såsom nässla, mjölkört,

eningar och kretsar:

geställningar just din förening eller

daggkåpa, maskros och kirskål. Under

krets är intresserad av (se kontaktupp-

kursen får deltagarna tips och recept

Ta kontroll över din ekonomi

gifter på sidan 23). Maxantal deltaga-

på användning av de olika växterna i

Under föreläsningen går kursledaren

re i distanskurserna i ekonomi är cirka

matlagning, bakning och drycker.

stegvis igenom vad som är viktigt att ha

15 personer.

Kursen riktar sig till dig som vill lä-

Vilda grönsaker i maten (fysisk kurs)

koll på när det gäller vardagsekonomin.

Våren är tiden för de späda och aromAtt bli pensionär – hur kan jag

rika vilda växterna. Passa på att berika

förbereda mig ekonomiskt?

vardagsmaten med vilda grönsaker. De

Att bli pensionär är en stor livsföränd-

ger härliga smakupplevelser, näring och

ring som vi kan förbereda oss inför. Un-

ögonfröjd på tallriken. Kursen riktar sig

der föreläsningen går vi igenom vikti-

till dig som vill lära dig känna igen och ta

ga aspekter i vår ekonomi som påverkas

till vara ätliga vilda växter såsom nässla,

som pensionär och hur vi kan förbere-

mjölkört, daggkåpa, maskros och kirskål.

da oss på bästa sätt. Föreläsningen är i

Under kursen får deltagarna tips och re-

första hand riktad till dig som ännu inte

cept på användning av de olika växter-

är pensionär.

na i matlagning, bakning och drycker. Vi tillreder enkla och smakliga rätter som

Lev hållbart – ekonomiskt

passar både till vardag och försomma-

och ekologiskt

HUSHÅLL

rens festbuffé. Kursledare är vilda väx-

Att leva hållbart är att spara pengar och

Marthaförbundets hushållsrådgiva-

ter-rådgivaren, hushållsrådgivaren Elisa-

resurser. Under föreläsningen går vi ige-

re Elisabeth Eriksson erbjuder följande

beth Eriksson. (Kurspris: 32 euro/person.)

nom praktiska tips på hur man lever håll-

distanskurser för föreningar och kretsar: Distansföreläsningarna kostar 50 euro.

bart, såväl ekonomiskt som ekologiskt. Skogen året om, en källa till

Kontakta Elisabeth Eriksson, elisabeth.

Kvinnans ekonomi

välmående (digital kurs)

eriksson@martha.fi, 050 408 9179, för

Inspirationsföreläsning för kvinnor –

Alla årstider har sin charm. Följ med på

att boka en föreläsning, och ta också

vad är speciellt viktigt att som kvinna

en digital skogstur och låt dig inspireras

kontakt om ni vill skräddarsy en föreläs-

tänka på när det gäller ekonomin?

av naturen.

ning enligt egna önskemål.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Kort om distanskurser

ÖSTERSJÖN 2.0 Anita Storm, Cecilia Nyman och Roosa Mikkola erbjuder följande kurser: Smartfisk (fysisk kurs) Konsumtion av vild lokal fisk är hållbart, hälsosamt men även Östersjösmarth. Vi tillreder tillsammans 4–6 lätta, men läckra smarthfiskrecept som passar både för fine dining och för hela familjen. Här lär du dig hantera fisken och frågor som när vilken fisk är i säsong och hur man skall få tag på den besvaras. Kursen kan ordnas utomhus. Plastbanta vardagen (digital eller fysisk kurs) Föreläsningen tar fasta på problematiken kring användningen av plaster för såväl hälsan som för miljön. Vi ger råd om vad som kännetecknar bättre och sämre typer av plaster, varför det är viktigt att plastbanta hemmet och hur man sköter sorteringen av plaster.

Föreningen eller kretsen bokar en gemensam tid då alla deltagare hemma hos sig kopplar upp sig via dator eller telefon för att lyssna på en föreläsning och diskutera temat med föreläsaren. Upplägget är detsamma som då rådgivaren besöker kretsen på ett fysiskt möte, med skillnaden att kontakten sker digitalt. Kurser som beställs av föreningar kan skräddarsys, beroende på målgruppen anpassar vi innehållet. Också tidpunkten kan ni styra över och vi kan till exempel boka in föreläsningen vid den tid ni annars brukar ha möte. I en kurs beställd av en förening eller krets deltar endast era medlemmar och ni kan diskutera tillsammans och fråga på ett annat sätt än under en massföreläsning. Föreläsningen är mera interaktiv än de öppna digitala föreläsningarna som riktar sig till en bredare publik. Om ni vill kan ni också välja att bjuda in icke-marthor till er föreläsning, om ni vill marknadsföra er förening och locka nya medlemmar, eller så håller ni den som en del av ert eget marthamöte för medlemmarna. Priset för en distanskurs som beställs av en krets eller en förening är 50 euro.

Några praktiska tips om digitala kurser är något nytt för er Planerar ni en distanskurs och tekniken är ny för vissa? Här finns instruktioner kring hur man använder Microsoft Teams, som används av Marthaförbundet: www.martha.fi/uploads/Snabbguide-ansluta-till-Teamsvia-lank.pdf. En god idé kan vara att de personer i föreningen som har erfarenhet av verktyget ringer runt och hjälper de som inte är bekanta med verktyget. Det går också bra att följa med en distanskurs tillsammans. Kanske ni kan dela upp deltagarna och koppla upp tillsammans i mindre grupper, med beaktande av säkerhetsavstånd. Många har möjlighet att till exempel visa föreläsningen på en TV-skärm hemma och då kan ni följa med föreläsningen i vardagsrummet. Om ni har en större lokal till förfogande på orten kan ni också överväga att följa med föreläsningen tillsammans med stor skärm. De flesta möteslokaler har tekniska förutsättningar för distansföreläsningar. Osäker på om det kommer att fungera, om alla kommer att klara av det tekniska? Det lönar sig ändå att testa på, och har man en gång lärt sig att använda digitala verktyg öppnar sig helt nya möjligheter.

Inspirationsföreläsning Östersjön (digital eller fysisk kurs) Du lär dig om Östersjön och hur dina val i vardagen påverkar havet. Hur kan du leva mer hållbart, vilken är kopplingen mellan smarthfisk och övergödning,

Kontaktuppgifter

sorterar du rätt, vad innehåller avfallsvattnet från ditt hushåll och hur påverkar det Östersjön och organismerna där? Inspirationsföreläsningen ger dig verktyg för ett Östersjösmarth liv. De digitala kurserna kostar 50 euro, och kurserna med fysiska närvaro 100 euro. Kontakta Roosa Mikkola, roosa. mikkola@martha.fi, 044 740 3144, för

Marina Nygård

Elisabeth Eriksson

Roosa Mikkola

Anita Storm

Cecilia Nyman

Projektledare En euro i taget och ekonomirådgivare

Hushållsrådgivare

Projektledare Östersjön 2.0

(kontoret i Vasa) Ekologirådgivare

elisabeth. eriksson@ martha.fi

roosa.mikkola@ martha.fi

anita.storm@ martha.fi

Sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor

044 740 3144

044 735 4975

att boka en föreläsning, och ta också

marina.nygard@ martha.fi

kontakt om ni vill skräddarsy en före-

044 491 9304

050 408 9179

cecilia.nyman@ martha.fi 050 388 0848

läsning enligt egna önskemål. KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

KOLU MNEN

72-timmarsrekommendationen – vad är det? Hushållen i Finland rekommenderas att ha en beredskap för störningar så att de klarar sig för sig själva i minst 72 timmar. Men varför ska hushållen ha en tre dygn lång beredskap – vore inte en vecka bättre? text Heikki Laurikainen

emmen har genom timyndigheterna kan bistå med hjälp. derna berett sig inför Rekommendationen togs i användning i Finland på förslag av Orgakriser, vilket är lätt att förstå om man nisationskommittén för egen beredtänker på hur livet tett sig de senasskap i hushållen, som hör till försörjte århundradena. I jämförelse med ningsberedskapsorganisationen. Det dagens värld har stödet från familjen, grundläggande arbetet inleddes 2016 och året därpå började man bygga ett släkten och olika sociala kretsar varit av avgörande betydelse för tidigare nätverk av 72-timmarsutbildare. Särskilt elavbrott sågs som ett sågenerationer. Det kan verka främmande för den moderna människan, dant hot som det borde finnas en besom är som ett slags knutpunkt i ett redskap inför. Rådet bygger på eromfattande nätverk av olika tjänster farenheterna från stormarna Hannu Skribenten arbetar som forskare och Tapani (stormen Dagmar), men och som därigenom är beroende av vid Räddningsbranschens Centraldet nutida servicesamhället. också på erfarenheter från tidigare organisation i Finland och är ordNätverket är emellertid sårbart. beredskapsövningar. Rekommendaförande för Organisationskommittén för egen beredskap i hushållen El-, vatten- och livsmedelsförsörjtionens tillämplighet i Finland base(fi. KOVA-toimikunta, Kotitaloukrar sig delvis på observationer från ningen, liksom hälso- och sjukvårsien omatoimisen varautumisen den är bara några exempel på tjänster elavbrottsövningen 2014, som visade järjestötoimikunta). som kan drabbas av störningar. Inga att ett elavbrott som beror på ett kolav dessa tjänster är självklara, vilket lapsat stamnät troligen skulle vara i coronapandemin har påmint oss om. Å andra sidan ska flera dagar. Även den nationella riskbedömningen (2015) med olika risker och hot, inverkade på rekommendatiovi inte heller överdriva hotbilderna. Med insyn i försörjningsberedskapen är jag imponerad av hur mycket man nerna. Den centrala slutsatsen var att medborgarnas egen arbetar för den inom olika branscher – bra så! Tyvärr beredskap blir viktigare under omfattande störningar. utgår beredskapen från en idé om att alla hot och risker Minst beredskap bland stadsbor inte går att hindra från att bli verklighet. Nödvändigtvis Det som också inverkade på införandet av 72-timmarsidentifierar man inte ens alla hot. Det vi emellertid kan inverka på är att förbättra beredskapen och på ett brerekommendationen var en vilja att förbättra framför allt dare plan stärka kristoleransen. I det här sammanhanget stadsbornas beredskap, eftersom en undersökning om medborgarnas beredskap visade att deras beredskap är har även varje hushåll en viktig uppgift att fylla, och den måste meddelas tydligt och klart: 72 timmar. mindre än andras. Urbaniseringen påverkar människors beredskapsnivå, varför det ansågs som orealistiskt att kräva I flera länder flera veckors reservförråd eller generatorer av människor Rekommendationen om 72 timmars beredskap för hussom bor i höghus. Undersökningar om beredskap visar håll används i flera länder. FEMA (Federal Emergenatt människor ställer sig kritiska till alltför stora krav gällande beredskapen. En liten beredskap är bättre än cy Management Agency), som är myndigheten för kaingen beredskap alls. Å andra sidan är det fråga om en tastrofhantering i USA, har till exempel länge påmint minimirekommendation, som inte ska bli ett maximum. amerikanerna om att det kan dröja flera dagar innan

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Även i fortsättningen är det bra att ha en större beredskap än så, till exempel för en månad. Enligt vår uppfattning kommer det att finnas fler människor i framtiden vars livsstil inte innefattar beredskapstänk (med till exempel förråd, reservvärmekälla, självförsörjning). Det innebär att vi behöver främja och lära ut beredskapsfärdigheter. Ur befolkningsskyddets synvinkel var rekommendationen om 72 timmar också förenlig med den nuvarande räddningslagen, enligt vilken skyddsrum i till exempel bostadsaktiebolag ska kunna tas i bruk inom 72 timmar.

Viktig funktion Organisationerna har redan länge utgjort en viktig funktion i beredskapsarbetet. Det har sedan början av

1900-talet funnits organisationer som arbetar för att främja människors beredskap inför kriser. Ett flertal organisationer satsar fortsättningsvis på att informera om beredskap och sprida kunskap om befolkningsskydd. Varje organisation främjar beredskapen utifrån från sitt eget område. En ger råd om matförsörjning och reservförråd, en annan lär äldre människor cyberkunskaper och en tredje visar ungdomar hur man gör upp eld. Det gemensamma för de här organisationerna är att de uppmuntrar människor till ett självständigt och proaktivt liv. Dessa kunniga medborgare, som är medvetna om att deras eget agerande har en betydelse i en kris, utgör ryggraden för ett krisbeständigt samhälle.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

MÅ BRA

Klimatångest? Var inte rädd för dina känslor! Du som har ångest är inte ensam. Vissa känner ångest för klimatet som ändras allt snabbare. Hos andra skapar den världsomfattande pandemin ångest. Hur gör man för att hantera sin egen, barnens och äldre människors ångest? Martha rådfrågade en psykolog och en psykiater. Text Anna Korhonen Illustration Terese Bast

n som har funderat på den ökande miljö- och klimatångesten är Sanni Saarimäki, studiepsykolog vid Aalto-universitetet i Esbo. Sanni konstaterar att klimatångest förekommer hos såväl ung som gammal. De unga funderar på om de vågar bilda familj och visar med olika handlingar att det inte är okej att förstöra naturen och klimatet. De äldre oroar sig för framtiden och undrar hur den värld ser ut där deras barn och barnbarn ska leva. – Jag kände att det fanns ett behov av att prata om detta bland studerande på Aalto-universitetet och beslöt att ordna diskussionsgrupper om klimatångest, berättar Sanni.

Skräddarsydda utbildningar Många deltog och medierna uppmärksammade detta. Sanni har blivit något av en pionjär på området. Hon har också varit med och grundat den allmännyttiga föreningen Tunne ry (tunne.org/svenska) som bland annat erbjuder klimatrådgivning, workshoppar om klimat och miljö samt skräddarsydda utbildningar. – Vi står i beråd att utvidga vår verksamhet på svenska, så till exempel föreningar kan gärna ta kontakt om de är intresserade av att ordna klimatdiskussioner eller utbildningar med vår hjälp, säger Sanni. Vad kan man göra med sin klimatångest? – När det gäller ångest eller något som känns besvärligt överlag ska du inte vara rädd för dina känslor eller för att visa dem. Det är naturligt att det föränder26

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Vem? Sanni Saarimäki Ålder: 32 år. Bor: I Esbo. Familj: Man och amerikanska cockerspanieln Töppö. Gör: Arbetar som psykolog vid Aalto-universitetet och frivilligt för föreningen Tunne ry. Intressen: Hundpromenader i naturen, att läsa vetenskaplig litteratur. Gillar mest: Sociala relationer och att föra dialog med människor. På nattduksbordet: Marcus Chowns bok Äärettömyys kämmenellä. Viisikymmentä ihmeellistä asiaa maailmankaikkeudesta. Bästa må bra-tipset: Våga lyssna på dig själv och vad du behöver. Förverkliga det!

liga klimatet väcker känslor, och det är ett globalt fenomen. Sanni rekommenderar att du stannar upp och tänker över vad du känner, om det så är otillräcklighet, uppgivenhet, sorg eller vrede. Känslorna är inte en fiende, utan en styrka och en resurs som kan få dig att aktivera dig. Nästa steg är att hitta någon att prata med. Om du inte har någon i närkretsen som vill diskutera miljö och klimat, finns det många forum på webben som du kan söka dig till.

Sanni konstaterar att man måste gå sin egen väg när det gäller klimatfrågor. Du ska hitta sätt att handla som passar dina egna värderingar och din egen situation, förklarar Sanni, och inte känna någon press. Det som känns rätt för dig är tillräckligt. Om du vill stilla din ångest genom att göra något tillsammans med andra kan du söka upp någon gemenskap, som till exempel en marthakrets, där ni tillsammans kan göra något för miljön, vilket kan kännas bra. Vid ångest tröstar gemenskap, den kan också skapa trygghet. – Det svåraste steget är kanske att acceptera dina känslor och inse att detta inte är någon snabb process. Det gäller att inte bli cynisk. Vi har levt och kommer att leva i en tid av osäkerhet, så du hinner känna efter vad som är viktigt för just dig. Att agera hållbart och leva klimat- och miljövänligt är inte bara att ge upp saker, du måste också tänka att du får något. Man ska inte känna skuld för att man gör för lite, tycker Sanni och säger att man måste inse att omvälvande förändringar också kräver stora strukturer.

Hållbara värderingar Det känns förtröstansfullt att prata med Sanni. Hon erkänner att hon också själv ibland tvivlar på att hon gör tillräckligt, men hon försöker ändå leva som hon lär. Slutligen passar hon på att berömma marthorna för deras hållbara värderingar som de haft ända sedan början. – Marthorna har levt miljövänligt, tagit hand om mat- och klädsvinn, hushållat med resurser, lärt ut ekologi, ekonomi och hälsa, berömmer Sanni.

”Det är naturligt att det föränderliga klimatet väcker känslor, och det är ett globalt fenomen.”

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

EXPERTEN TIPSAR

”Bär inte på bekymmer, var aktiv och lev sunt”

n person som konkret har kunnat följa den ökade ångesten i samhället, särskilt under coronatiden, är psykiater Kristian Wahlbeck, som arbetar som utvecklingsdirektör på föreningen Mieli Psykisk hälsa Finland rf. Föreningen, som består av ett antal kriscentra, tar emot hjälpsökande, erbjuder krisjour och samtalshjälp samt ger utbildning. En dag i veckan ägnar Kristian åt forskning i psykisk hälsa som forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). – I fjol kom det drygt 10 000 fler samtal till vår kristelefon än vad det kom under föregående år, säger Kristian. Han tycker dock att man också ska se något positivt i det hela: numera är samhället mycket mer öppet och skammen kring psykiska besvär och sjukdomar har minskat.

så viktigt, påpekar Kristian. Man brukar tala om mindfullness – att inte gå tillbaka eller framåt i tiden i tankarna, utan att i stället fokusera på nuet. Att inte tänka på hur bra det ska bli sedan, utan fokusera på det som är här och nu: ”Nu lyser solen. Jag finns till här och nu.” – Det finns övningar på webben för detta, tipsar Kristian, och man kan även gå kurser i ämnet. Han ber oss också att se positivt på saker, se att glaset är halvfullt men inte halvtomt. – Tillsammans är det också lättare att se positivt på saker, och i grupp mår vi bättre, vilket marthorna är en bra förebild för, inflikar Kristian. Ingen ska lämnas ensam. Marthorna delar också med sig av tid och uppmärksamhet till andra. Givmildhet ger lycka, säger även forskningen.

Föränderlig värld

Ta hjälp av andra

Hur ska man kunna upprätthålla sin mentala hälsa i en föränderlig värld där omvärlden verkar vara utom kontroll? Kristians råd är att stärka sin psykiska hälsa. – Har du ångest ska du dela med dig av dina bekymmer, om det så är till nära och kära, Mieli, Kyrkans samtalstjänst eller till någon annan samtalshjälp. Du ska inte bära på bekymren och låta dem förlora sina proportioner. Ett annat viktigt och beprövat tips som Kristian kan ge är att den som känner ångest ska hålla sig fysiskt aktiv och till exempel röra sig i naturen. – Att även annars vara aktiv och lära sig nya saker är också bra för psyket, tillägger han. För att hålla sitt psyke i skick är det väldigt viktigt med goda levnadsvanor, konstaterar Kristian. – Håll dig till ett sunt leverne med en god dygnsrytm, ät på bestämda tider och lev även i övrigt ett regelbundet liv. Alkohol och tobak bör undvikas.

I grund och botten handlar det om att förbättra sin resiliens på olika sätt, det vill säga att genom självhjälp, till exempel genom övningar på webben, eller med hjälp av andra kämpa mot ångesten och höja humöret. Att inte utsätta sig för alltför stor mediekonsumtion i dessa tider är också sunt, ingen mår bra av det. Vi ska även komma ihåg att vi alla sitter i samma båt, påpekar Kristian. – Det är en utmanande situation, men isolera dig inte. Lyft luren och ring!

Lev här och nu Att leva här och nu är en konst, men ack 28

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Vem? Kristian Wahlbeck Ålder: 60 år. Bor: I Helsingfors. Familj: Regnbågsfamilj med hundar. Gör: Arbetar med psykisk hälsa på föreningen Mieli, forskar i psykisk hälsa på Institutet för hälsa och välfärd. Intressen: Friluftsliv och samhällsfrågor. Gillar mest: Tåg, ånglok, att resa med tåg. På nattduksbordet: The Orchid and the Dandelion (finns också på svenska Orkidéer och maskrosbarn), som handlar om hur alla barn kan blomstra utgående från sina egna styrkor. Bästa må bra-tipset: Håll kontakt med nära och kära. I dessa tider kan man ringa, skicka meddelanden eller träffas utomhus.

10 steg för att må bättre Sätt ord på dina känslor. Hitta någon att prata med. Handla enligt dina egna värderingar. Lägg inte press på dig själv. Acceptera att du har ångest och att den kanske inte försvinner direkt. Låt inte ångesten få för stora proportioner. Håll dig fysiskt aktiv och lär dig nya saker. Håll sunda och regelbundna levnadsvanor. Fokusera på att leva här och nu. Träna dig att tänka positivt, du är inte ensam.

ÖSTERS JÖN 2.0

Ett uppiggande dopp i havet

änk dig en härlig somgo år. Därför är det ännu viktigare mardag. Du är ute vid att börja med förändringarna redan i dag och inte skjuta dem på framtihavet, vattenytan glittrar, en lätt salt doft sväden. Förändringar sker sällan snabbt, var över vattnet och du kan kanske och speciellt inte då det handlar om attityder och brist på kunskap, som höra några enstaka måsar skräna. Du kan sätta käppar i hjulet. får riktigt lust att ta dig ett dopp i havet. Men det är algblomning på gång Livet under ytan och dessutom finns det en massa trådalger överallt och bottnen är slemInom Marthaförbundets Östersjömig. Så det blir inget dopp, återigen. projekt vill vi lyfta fram glädjen med Livet vid den finska kusten har naett rent Östersjön, låta er stifta beSkribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt turligtvis alltid präglats av havet. Det kantskap med livet under ytan samt Östersjön 2.0. Målsättningen med har erbjudit oss arbete, livsmedel och bistå med enkla och konkreta tips projektet är att dela kunskap och möjlighet till rekreation. Tusentals som ni kan börja tillämpa redan i dag forskning om Östersjön och ge vrak i Östersjön visar vad havet har för att nå det gemensamma målet, ett förslag på hur vi alla kan göra betytt för oss genom åren. I dag sker framtida rent hav. bättre val i vardagen, för ett renare och friskare hav. ungefär 90 procent av vår export och Tänk dig en härlig sommardag. cirka 80 procent av vår import över Dina barnbarn är ute vid havet, vathavet, eftersom de största städerna i Finland finns vid tenytan glittrar, en lätt salt doft svävar över vattnet, du hör måsar skräna och ser vattenfåglar simmar här och kusten. För rekreation söker vi oss till hav och vattendrag. Nästan hela Finland hör till Östersjöns avrinningsområde, där. Vattnet är friskt och klart och du kan betrakta livilket innebär att även de som bor flera hundra kilometer vet under vattenytan direkt från bryggan. Alla njuter av den sköna dagen med flera uppiggande dopp i havet. från kusten påverkar havet genom sina val i vardagen. Genom kraftig användning och belastning av havet har Roosa Mikkola, vi också ett ansvar för det. projektledare

Otillräcklig information Flera internationella och nationella avtal förbinder oss att skydda den biologiska mångfalden, trots detta har bland annat populationen av ryggradsdjur under de senaste femtio åren globalt minskat med 68 procent, enligt Världsnaturfondens Living Planet 2020-rapport. I Finland har vi exceptionellt mycket insamlad information om livet under havsytan: en fjärdedel av alla naturtyper är hotade och en tredjedel av naturtyperna kan inte evalueras på grund av otillräcklig information. Med andra ord krävs det åtgärder för att uppnå en god miljöstatus i havet, men även fortsatta insatser för kartering av havet. Det växande och delvist hänsynslösa utnyttjandet av naturen har satt sina spår även i havet. I dag mår Östersjön inte bra, och har inte gjort det på länge. Men vi har den kunskap som behövs för att främja Östersjöns välmående, det kan vi göra genom enkla val i vardagen. Faktum är dock att förändringarna i havet sker med dröjsmål. Om vi i dag skulle genomföra alla tänkbara åtgärder på gräsrots- och nationell nivå, skulle vi se en liten förbättring först inom tio år och en större förbättring om tju-

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

NORDISKA BREVET 2021

Covid-19: Solidaritet och samarbete hos en nation och mellan nationer De fem kvinnoförbunden inom Nordens Kvinnoförbund (NKF) turas varje år om att skriva ett brev. För årets nordiska brev står Islands främsta epidemiolog Alma Möller.

Text Alma Möller Illustration Terese Bast

andemin covid-19 har färgat hela vårt liv unjournalister, de visades live på tv-kanalerna och i media. der det senaste året och många människor Journalister kunde ställa frågor direkt till statsepidesörjer nära och kära. Nationer har hanterat miologen, polischefen för civilförsvaret och chefen för pandemin på olika sätt, baserat på olika kriIslands Hälsodirektorat (kallas för ”Trion”). Det var terier; planering, lagar och regler, kultur, värderingar och viktigt att berätta öppet och ärligt. Informationsmöten så vidare. Det kommer att bli intressant när tiden slog alla rekord och på det sättet lyckades går att utvärdera de åtgärder som vidtogs för det att hålla nationen väl informerad. Trion har haft ett mycket bra samaratt kämpa mot pandemin, för att lära av varandra om effekterna av panbete med den isländska regeringen, Viruset är mycket demin och bekämpningsåtgärder som har bidraget med stor support relaterat till folkhälsan, ekonomin till yrkesverksamma inom hälsakomplicerat samt samhället som helhet. och omsorg. och därför får man På Island började systematiska inte släppa taget Tidig smittspårning förberedelser redan i januari. Arbetet på något sätt. utfördes i enlighet med smittskyddsSmitta upptäcktes och lagen, lagen om civilskydd och Planen analyserades tidigt och för pandemier. Det har varit viktigt att isolering applicerades. tydliga lagar och processer var i kraft och Smittspårning i samarbeatt det fanns tillgängligt lager av skyddsutrustning, så te med hälso- och sjukvårdspersonal samt att det aldrig fanns någon brist. polis är ett projekt som har uppmärksammats. En applikation för smittsökning Starkt samförstånd togs i bruk. På grund av smittspårningen Tidigt stod det klart att pandemin kunde utvecklats uppnåddes det fantastiska resultatet att nästan 60 procent av smittan fanns hos på ett allvarligt sätt. Målet var att skydda samhällets individer som redan var i karantän och nödvändiga infrastruktur, inte minst hälso- och sjukvårdssystemet. Huvudsaken var att “plana ut kurvan”, därför smittade de inte andra. Olika sosäkerställa nödvändig skyddsutrustning och andra reciala åtgärder infördes, vilka dock var surser, förbereda sjukhus och hälsoinstitutioner samt mer blygsamma här än i många andra inrätta reservgrupper för vård- och omsorgspersonal. länder. Det fanns ett starkt samförstånd för att skydda äldre Det blev också framgångsrikt att unioch utsatta grupper. versitetssjukhuset hade en poliklinisk Kurvan planerades framgångsrikt, det baserades på Covid-19-avdelning, vilket utan tvekan ett omfattande samarbete mellan alla frontlinjeaktörer minskade behovet av sjukhusvistelse och och hela nationens solidaritet. Exakt och uppriktigt intensivvårdsbehov. Därifrån övervakainformationsutbyte var mycket viktigt i den här fades alla som var smittade per telefon och sen. Tidigt framfördes information och instruktioner med fjärrutrustning, riskbedömning gjorför olika grupper och webbplatsen covid.is öppnades. des och tidigt ingripande tillämpades om Dagliga informationsmöten hölls för allmänheten och tillståndet försämrades. Behandlingen var

”

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Vem? Alma D. Möller MD, PhD, EMPH Alma Dagbjört Möller föddes 1961. Hon har expertkunskap och doktorsexamen i anestesi- och intensivvårdsmedicin, magisterexamen i hälso- och sjukvårdsledning, expertkunskap inom hälso- och sjukvårdsledning och diplom i offentlig förvaltning. Hon studerade vid Islands Universitet, Reykjaviks Universitet och Lunds universitet. Hon fick sin specialistutbildning på Lunds universitetssjukhus under åren 1993–2003, bland annat som chef på anestesiavdelningarna och som specialist på barnens intensivvårdsavdelning på sjukhuset. Åren 2003–2018 var hon överläkare och chef för anestesi- och intensivvårdsavdelningarna vid Landspítali universitetssjukhus, Island. År 2018 utsågs hon till den medicinska chefen för hälsa, vid Islands hälsodirektorat, den första kvinnan på 258 år sedan institutionen grundades. Hon var också den första kvinnan som arbetade som läkare på Kustbevakningens helikopter, 1990. Alma har varit i frontlinjen i kampen mot covid-19-epidemin på Island.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

framgångsrik. Men i den tredje vågen överskuggades det av en smitta på ett rehabiliteringssjukhus för äldre, där 18 personer dog. Viruset är mycket komplicerat och därför får man inte släppa taget på något sätt. Det är glädjande att den totala dödligheten i landet inte har stigit, det verkar som om hela hälso- och sjukvården, från primärvård till intensivvård, har klarat det stora stresstestet, trots att verkligheten har varit besvärlig. Mycket har gjorts för att uppnå goda resultat. Det är viktigt att landet är glesbefolkat och samhället är tillräckligt litet för att kommunikationskanalerna är korta och därför är det möjligt att reagera snabbt, förutom att det är möjligt att upprätthålla en översikt som underlättar tidpunkt och genomförande av åtgärder. Å andra sidan är samhället tillräckligt stort för att ge utmärkt hälso- och sjukvård. Uthållighet och solidaritet hos en nation som lever under svåra naturförhållanden och naturkatastrofer är utan tvekan viktigt i detta sammanhang. Nationens solidaritet och viljan att följa de åtgärder som har gjorts, var nyckeln till gott resultat.

På rätt spår När detta skrivs, i december 2020, är den tredje vågen i slutfasen. I dagsläget finns krävande uppgifter, till exempel att upprätthålla allmänhetens uthållighet tills, förhoppningsvis, flockimmunitet har uppnåtts genom vaccination, men pandemisk utmattning har börjat att förekomma. Vikten av att få nationens ekonomi på rätt 32

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

spår är stor. Det isländska samhället är beroende av turismen, som står för 40 procent av exportintäkterna och 9 procent av bnp. Omfattande gränskontroller har därför inrättats för att försöka hålla landet öppet, men det är tydligt att ekonomin, liksom i andra länder, lider stor skada av pandemin. Med tanke på det internationella samfundet är det uppenbart att forskningen angående virussjukdomar måste intensifieras. Vetenskapens betydelse och omfattande samarbete återspeglas i den snabba utvecklingen av nya vacciner och det är viktigt att fortsätta ett sådant samarbete. Vad vi kan också lära av pandemin är att ta itu med två gigantiska utmaningar: klimatförändringar och växande antibiotikaresistens, båda två utgör allvarliga hot mot vår hälsa. På Island minskade användningen av antibiotika med en fjärdedel under pandemin och vissa allvarliga infektioner minskade. Detta indikerar vikten av starka individuella hygienrutiner för att förebygga smitta, vilket vi hoppas kommer att fortsätta. Slutligen måste världen nå enighet om att plana ut koldioxidutsläppskurvan för att motverka klimatförändringar, året har lärt oss att vi inte behöver resa lika mycket som förr. Förhoppningsvis lyckas hela världen omvärdera värden och värderingar där samhällshälsa värdesätts över materiella tillgångar, så att FN:s globala mål, till exempel att hälsa och välbefinnande för alla kommer att uppnås. Världens nationer måste hålla ihop och tillsammans ordna åtgärder.

MARTHAINFO

Aktuellt Kallelse till Marthaförbundets årsmöte 24.4.2021 Finlands svenska marthaförbund rf kallar till årsmötesförhandlingar den 24 april 2021 klockan 10 i Victoriasalen, Medelhavsgatan 14 B, Helsingfors. På grund av den rådande Covid-19-pandemin uppmanar vi deltagarna att delta i mötet digitalt via verkyget Microsoft Teams. Det är också möjligt att komma till mötesplatsen, men Marthaförbundet avråder ombuden från detta. På årsmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2020, budget och verksamhetsplan för 2022 och

Ekofastan 2021 uppmuntrar till hållbar användning av vatten Inom ramen för den årligen återkommande kampanjen Ekofasta uppmanar kyrkan till eftertanke kring vattenkonsumtion, årets tema är ”Vårda vattnet”. Kampanjen lyfter fram olika miljöfrågor i relation till vatten, såsom kemikalier, mikroplast, vattenbrist, fiske och vattnets betydelse för människor. Kampanjen inleds den 17 februari och pågår fram till den 3 april. Marthaförbundet är med i kampanjen genom att dela artiklar och poddar om hållbar vattenkonsumtion, där två av de sammanlagt sex poddavsnitten görs i samarbete med förbundet. Följ kampanjen på martha.fi, Facebook, Instagram och under hashtaggen #ekofasta. Läs mer om kampanjen på www.ekofasta.fi.

fastställande av medlemsavgiften. Vid behov förrättas val av styrelseledamöter i stället för dem som är i tur att avgå. Därtill behandlas ärenden som centralstyrelsen har beslutat föra till mötet. Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på̊ förbundets hemsida på̊ adressen www.martha. fi/sv/medlem/ från och med 9.4.2021. Distrikten bör skanna in en undertecknad fullmakt till marika.danielsson@ martha.fi senast 1.4.2021. Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Sök sommarjobb hos Ungmartha! Nu kan du ansöka om sommarjobb hos Ungmartha som ansvars- eller hjälpledare på olika orter i Svenskfinland. Berätta om dig själv i nätblanketten på www.ungmartha.nettilomake.fi/form/10678, där hittar du också mera information. Anställningsintervjuerna görs löpande, alla sökande kontaktas senast i april. På frågor svarar Ungmarthas verksamhetsledare Elise Hindström, elise.hindstrom@ martha.fi, tfn 044 280 6813. Anmälningar till Ungmarthas sommarläger tas emot från och med 1.3.2021. Mera information om tidpunkten och målgrupperna för de olika lägren hittar du på ungmartha.fi i slutet av februari.

Martha fick utmärkelsen ”Årets samarbetspartner” Projekt liv har gett Marthaförbundet och alla marthor utmärkelsen Årets samarbetspartner. Motiveringen lyder som följer: ”Denna utmärkelse går till ett förbund vars föreningsmedlemmar med iver och glädje tagit sig an uppgiften att sy Project livs tyghundar. Tack vare alla dessa härliga och godhjärtade sömmerskor har stora mängder mjukishundar genom åren donerats till ambulanserna och räddningsverken runt om i Finland. Det här goda arbetet fortsätter alltjämt. Hösten 2020 startade förbundet dessutom en fin höstkampanj där man uppmanade sina medlemmar att sticka, sy och virka gåvor till långtidssjuka barn på sjukhus. Er insats är viktig!” Organisationskoordinatorn Jessica Åhman tog emot det fina diplomet.

På gång ... Nytt år, nya stadgar På många håll blev 2020 ett lite tilltufsat föreningsår, med många frågor, begränsningar och frustrationer. Vi inleder 2021 med spirande förhoppningar, men alltjämt lätt tilltufsade och med en stor ovisshet. I allt det digitala hoppas vi att julkortet till våra lite äldre medlemmar även kunde ge en viss ljusglimt. Under 2021 vill vi också fundera på flera sätt att erbjuda innehåll som når ut oberoende av digitala möjligheter. Vi har mycket att se fram emot trots att tidtabellen för alla ännu i viss mån är öppen. Som bäst pågår processen med att ta fram nya modellstadgar för både distrikt och föreningar, och där spelar er aktivitet en avgörande roll för slutresultatet. Tack för att ni kommenterar, ifrågasätter och ger synpunkter! Närmare instruktioner kommer att gå ut till alla föreningar, så att nya stadgar ska kunna antas så smidigt som möjligt. Organisationsutvecklingen medför också nya årsrutiner för förbundet i och med de nya förbundsstadgar som antogs hösten 2020. Vi ser fram emot tydligare processer och en fortsatt utveckling på flera fronter. Marthaförbundets digitala föreläsningar kommer att fortsätta. Vi jobbar hela tiden med att utveckla både innehåll och kanaler för att bättre kunna nå ut och göra vår verksamhet tillgänglig för alla. En vacker dag kommer vi också att kunna träffas, och det lär vi alla se fram emot. Smaka lite på gemenskapen, dröm om att få sitta tätt bredvid kompisen, känn värmen av skratten och kramarna och minns allt det goda vi redan haft tillsammans. Jessica Åhman, organisationskoordinator

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

MARTHAINFO

Inbetalningar

Elin – praktikanten i Marthaköket som drömmer om att jobba på en yacht

Centrs Marta Ekenäs Marthaförening rf/ Vestervik 50 euro Finlands svenska Marthaförbund, i stället för julkort 300 euro Åbo svenska Marthaförening 250 euro Karis svenska Marthaföreningar 200 euro Helsingfors svenska Marthaförening 222,60 euro Esbo Marthaförening 2 000 euro Nykarleby Marthaförening 30 euro Svanfield Oy 300 euro Iniö Marthaförening rf 30 euro Vivan Marianne Holm 45 euro

Anna Ehrnrooths fond Bemböle Marthakrets uppvaktar Christina Ågren, Tinet Reihe och Margareta Wikstedt 150 euro

Disa Flythströms fond Västra Nylands Marthadistrikt, Disa Flythström 90 år 100 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Inkomna bidrag till Centrs Marta Under år 2020 bidrog marthakretsar, -föreningar och -distrikt till Centrs Marta-insamlingen med sammanlagt 5 467,18 euro, inklusive Esbo Marthaförenings bidrag på 2 000 euro. Esbo Marthaförening har under de senaste fyra åren årligen betalat in en större summa: under åren 2017– 2018 uppgick den till 4 000 euro per år och under åren 2019– 2020 till 2 000 euro per år.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Text och foto Heidi Furu

lin Enqvist, 21, gjorde i november och december sin praktik på Marthaförbundet. Elin studerar på gastronomiprogrammet vid Umeå universitet för att bli måltidsarkitekt. I framtiden vill hon prova på att jobba på en yacht. Varför ville du göra din praktik på Marthaförbundet? – Den främsta orsaken var att jag ville se hur receptutveckling fungerar i praktiken. Ett annat alternativ jag hade var att göra praktiken på tidningen Ica buffé. Men jag valde Marthaförbundet eftersom jag då också fick se hur man jobbar på ett förbund som har många olika projekt och uppdrag, och där man tar fram recept i flera olika sammanhang. Jag kommer från Korsholm och min mommo var martha i 60 år, och det är nog också en anledning till att jag kom att tänka på Marthaförbundet. Min mommo bakade rågbröd så att hela frysboxen var full med bröd, och hela släkten fick bröd av henne.

recept i Marthas receptbank, och då gällde det att utmana sig själv lite extra för att hitta på något nytt. Jag har också varit med som kursledare och då har jag planerat inför kurstillfällena, handlat och förberett inför kurserna. Vi har till exempel bakat bullar på distans med marthor. För vem skulle du rekommendera praktik på Marthaförbundet? – Verksamheten på Marthaförbundet är väldigt bred och mångsidig, så det passar för praktik inom många olika studieinriktningar. Förutom matsidan finns här ekonomi och ekologi, och dessutom många olika projekt, såsom Giftfritt dagis. Det är roligt att göra praktik på ett litet förbund så får man följa med alla delar av verksamheten. Nu under pandemitider jobbar alla på distans, så under min egen praktik jag har främst fått följa med de andras jobb via digitala möten på Teams.

Vad har du g jort under praktiken här på Marthaförbundet? – Mest har jag fått jobba med receptutveckling som jag bad om att få göra. Jag har tagit fram recept både till tidningar och till receptbanken på martha.fi. Ofta har jag utgått från mina egna idéer och egna recept jag gjort tidigare. Jag får också inspiration på sociala medier där jag följer många matprofiler. Flera gånger var det ändå så att de idéer jag hade kring marthatänket med inhemska råvaror i säsong redan fanns som

Vill du göra din praktik på Marthaförbundet? Du som studerar på yrkeshögskola eller högskola och är intresserad av att jobba i organisationsvärlden är varmt välkommen att göra din praktik på Marthaförbundet. Kontakta verksamhetsledare Annika Jansson om du studerar på yrkeshögskola eller högskola och är intresserad av att göra din praktik eller skriva ditt slutarbete för Marthaförbundet.

Motioner till förbundets årsmöte Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 27.3.2021 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på Marthaförbundets årsmöte i april. Alla motioner lämnas in via distrikten, som kan lämna in motioner via detta formulär i Lyyti: www.lyyti.fi/reg/ motion2021. Frågor? Kontakta organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, 044 280 6609.

MARTHAINFO

Ge ett bidrag till kvinnostödscentret Centrs Marta i Lettland Kvinnovåldet har ökat i Lettland till följd av coronapandemin. Vi ringde upp Iluta Lace som är verksamhetsledare på Centrs Marta i Riga för att höra vilka följder pandemin haft för kvinnostödscentret. Text Heidi Furu Foto Centrs Marta

Hur syns coronapandemin på Centrs Marta? – Vi har tydligt märkt av pandemin i vårt arbete. I år är det fler kvinnor än tidigare som tar kontakt för att de utsatts för våld i hemmet, och dessutom är våldet de utsatts för grymmare än tidigare. Också det sexuella våldet har ökat. Det är svårt att distansjobba hemma för den som utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i hemmet. Dessutom har pandemin och restriktionerna i samhället gjort att det är lättare för aggressiva män att följa med vad kvinnan gör och hota henne. – Fram till slutet av oktober har mer än 200 kvinnor sökt hjälp på Centrs Marta i Riga, utöver det har vi hjälpt 14 kvinnor som varit offer för människohandel eller prostitution. Hur har ni anpassat er verksamhet under pandemin? – Centrs Marta har anpassat sig så att de kvinnor som behöver hjälp kan få kontakt med specialister såsom psykologer och jurister under sådana tider på dygnet då det är tryggt för dem, oberoende av om det gäller besök på Centrs Marta eller att kvinnan får hjälp hemma. – Samtidigt har detta lett till att även personalen på Centrs Marta behöver extra stöd för att klara av situationen och motverka utbrändhet, då arbetsmängden ökat och situationerna är mer krävande att hantera. Vi behöver mera resurser också för att stödja den egna personalen. Hur används de pengar som samlas in via Marthaförbundet? – Då vi får in pengar avgör vi vad som är mest akut i den situationen och var behoven är störst, det kan gälla juridiska

kvinna berättar om sina hemska upplevelser och lotsar henne sedan vidare så att hon får den hjälp hon behöver.

– Vi behöver mera resurser också för att stöda vår egen personal för att motarbeta utbrändhet i en situation då arbetsmängden har ökat och situationerna är mer krävande att hantera, säger verksamhetsledare Iluta Lace på Centrs Marta i Riga.

tjänster, psykologiskt stöd, socialarbetare eller resurser till telefonlinjen. – Som exempel kan jag berätta att en del av pengarna vi hittills fått in används för juristkonsultationer. En konsultation kostar 30 euro. Pengarna används också för vår socialarbetare som leder och koordinerar specialisternas arbete, och ser till att till exempel en våldtagen kvinna får hjälp. Dessutom utbildar hon poliser och socialarbetare så att de förstår situationen då någon utsatts för sexuella brott eller våld i hemmet. Pengarna har även använts för att ha en anställd som svarar i telefonen då kvinnor ringer. Den här personen är den första som lyssnar då en

Centrs Marta hjälper även utsatta kvinnor i Belarus. Vad har ni bidragit med? – Belarus är vårt grannland och vi kan inte blunda för vad som pågår där. Vi har täta kontakter med människor som jobbat för demokrati och kvinnans rättigheter i Belarus. I samarbete med en lokal organisation har vi kunnat erbjuda juridisk hjälp och psykologisk hjälp för utsatta kvinnor. – Centrs Marta har kunskap om att hjälpa människor i de mest utsatta situationerna, såsom kvinnor som blivit sexuellt utnyttjade eller våldtagna. För att dela med oss av den här kunskapen har vi ordnat online-utbildning för volontärer i Belarus, där de får lära sig att tala med offer för sexuellt våld och möta människor som har hög risk för självmord. De har fått lära sig hur människor beter sig i kris, och hur tala med någon som blivit våldtagen. Det här är sådant som volontärerna i Belarus inte hade erfarenhet av. Via våra kontakter har vi fått höra att de praktiska råden vi delade med oss av genast kom till användning, och att de varit till stor hjälp för volontärerna som bemöter hjälpsökande. Marthaförbundet startade 1998 ett samarbetsprojekt i Lettland, kvinnostödscentret Centrs Marta i Riga. Inbetalningar görs till kontonummer FI5780001400061751 (Danske Bank). OBS! Skriv i meddelandefältet att du önskar stödja Centrs Marta, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto. Läs mer om Centrs Marta på www.martha.fi/om-oss/internationell-verksamhet. KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

AK TIVA MARTHOR

Stöd i köket ger framtidstro I kommunerna är behovet av hjälp för personer som bara behöver lite socialt stöd stort. I Sibbo är det marthorna som visar hur man kan få vardagen att fungera. Text och foto Micaela Röman

ibbo marthaförening samarbetar med Sipoon martat och Sibbo kommun. Kurskvällarna är fyra och kretsar kring matlagning och samvaro. Nora, 20 år, är en av deltagarna. – Först tänkte jag att kursen inte är något för mig, säger Nora. Men, i och med att jag är rätt dålig på att laga mat, så tänkte jag om. Nora deltar för att få nya idéer att förverkliga i sitt eget kök. Tomatsoppan som tillagas under just den här kvällen, är Noras önskemål. – Det jag vill få ut av den här kursen är lättlagade och enkla recept på hälsosam mat. Ett mål med kursen är också att visa de unga hur mycket förmånligare det är att köpa råvaror i säsong och tillreda själv. Nora har märkt att hon mår bättre av att äta mycket grönsaker: – Sötsuget har försvunnit helt och hållet, tidigare var jag ofta sugen på något sött och gott.

Delat stöd Sibbo kommun står för kursutrymmet och ingredienskostnaderna. Kursen ordnas inom ramen för Marthaförbundets projekt Hantera vardagen och som kursledare fungerar Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet. – För mig som är van vid att leda kurser på egen hand är det en lyx att ha andra fullvuxna på plats, säger Eriksson. Då det också på grund av coronaviruset är fråga om en ganska liten kurs, så känns det som om varje deltagare fått en egen stödperson, en som till hundra procent kan fokusera på kursdeltagaren. 36

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

För Nora (t.h.) är det viktigt att maten som tillreds innehåller mycket grönsaker, tidigare har hon köpt färdiga grönsaksblandningar som hon värmt upp i mikrovågsugnen, nu lär hon sig att tillreda hela maträtter med färska grönsaker som bas.

Kursen är också ett samarbete mellan de svensk- och finskspråkiga marthaföreningarna i kommunen. – Det är bra att vi haft både svenskspråkiga och finskspråkiga marthor med hela tiden, säger Eriksson. Om vi ordnar fler kurser för socialsektorns klienter, är det viktigt att det finns tillräckligt många frivilliga marthor som vet vad de här kurserna innebär. På så sätt blir inte bördan för tung för enskilda marthor. – Det fina är att deltagarna ändå är öppna och berättar mycket om sig själva, både för varandra och oss ledare, säger Eriksson. Redan under den första kvällen märkte jag att deltagarna fann varandra då vi satte oss för att äta. Tanken bakom den här kursen är att ge goda tips i fråga om matlagning, men det handlar också om ekonomi, balans i vardagen och rutiner.

– All sådan här verksamhet kan så ett frö i deltagarna, säger Eriksson. Det kan handla om allt från näring till matsvinn och i fråga om det är det roligt att ha också andra marthor på plats, de kommer med egna tips och bra poänger. Samtalen flyter på kring de olika köksöarna, det handlar om allt från hundar till köksmaskiner. Då det är dags för den gemensamma måltiden dröjer det inte länge förrän en av deltagarna sammanfattar kvällen och måltiden: – Det här är mycket godare än jag trodde det skulle vara.

Ideologin är vårdande Sibbo kommun har sedan tidigare erfarenhet av att samarbeta med marthorna, bland annat en satsning på handledning för barnfamiljer har fått god respons. Kursen för unga vuxna är ändå unik,

– Jag oroade mig i förväg för att jag kanske skulle tycka att det skulle vara tungt, men det har varit precis det motsatta, otroligt givande, säger Päivi Tamminen.

Elisabeth Eriksson arbetar som hushållsrådgivare på Marthaförbundet. Kursen för unga vuxna i Sibbo ordnas som en del av projektet Hantera vardagen.

Katarina Alhovuori, servicechef inom tjänster för den arbetsföra befolkningen i Sibbo, ser gärna att marthorna fortsätter att arbeta med unga vuxna.

det är den första tvåspråkiga satsningen kommunen genomför tillsammans med marthorna. Katarina Alhovuori arbetar som servicechef inom tjänster för den arbetsföra befolkningen i Sibbo. Orsakerna till att hon kontaktade marthorna är många. – Marthorna är neutrala, det är viktigt för den här målgruppen, säger Alhovuori. Marthornas förståelse och arbete för en trygg vardag är något som kan stödja de här deltagarna. Coronapandemin har lett till en försvagad ekonomi i landets kommuner och det här gäller också i Sibbo. Sibbo kommuns ekonomiska kostnad för kursen är liten och Alhovuori säger att det är omöjligt att uppskatta vilken inbesparing en kurs som den här kan innebära för kommunen. – Hur mäter man hur mycket det kostar att få en människa på fötter? frågar Alhovuori. Typiskt för kommuner i ekonomiskt trångmål är att skära ner på den förebyggande verksamheten, då det inte går att ge ett exakt svar på hur mycket man i framtiden kan spara genom att hjälpa behövande i ett tidigt skede. Alhovuori ser gärna att samarbetet med marthorna skulle fortsätta. Marthornas människonära sätt att arbeta och dela med sig av sina kunskaper är ett sätt för kommunen att erbjuda klientvänlig service.

– Det finns så mycket att vinna på att få in en ung vuxen person på rätt spår. Med vardagligt stöd kan vi bidra till att deltagarna kanske väljer att utbilda sig och i framtiden få ett jobb tack vare det här. De kanske bildar familj och också då kan den här kursens lärdomar komma till nytta.

– För mig har den här kursen varit en ögonöppnare, säger Tamminen. Jag hade inga fördomar, men nog icke-befogade tankar om målgruppen och det har varit lärorikt för mig att träffa människor som jag i vardagen inte har någon kontakt med. Samarbetet har varit lätt, kursdeltagarna är öppna och glada över de praktiska tips och råd vi kan dela. På frågan om kvällarna och deltagarnas berättelser följt med Päivi Tamminen hem är svaret ja. – Jo, deltagarna och kvällarna dyker upp som bilder i mitt sinne så gott som dagligen, bekräftar Tamminen. Kvällarna har skänkt mig så mycket glädje att jag nog kan säga att jag fått ett nytt innehåll i mitt liv. Tamminen ser gärna en fortsättning på marthornas kurser tillsammans med Sibbo kommun. – Det har varit givande och lärorikt att samarbeta med både kommunen och de finlandssvenska marthorna. Kursen träffar mer än rätt i fråga om kärnan i marthaverksamheten och därför ser jag gärna att det blir en fortsättning.

Tillsammans är vi starka Sipoon martats ordförande, Päivi Tamminen, säger att kursen på alla sätt har varit en positiv upplevelse.

”

”Det jag vill få ut av den här kursen är lättlagade och enkla recept på hälsosam mat.”

– Det är glädjande att kommunen på det här sättet vill hjälpa personer som behöver stöd, säger Tamminen. Trots att idén är enkel så är det inte helt vanligt med ett så här ingående tvåspråkigt samarbete mellan kommunen och tredje sektorn. Den första kursen fungerar som ett pilotprojekt och till första målgrupp utsågs unga vuxna som behöver stöd i vardagen.

Kokkursen för unga vuxna hålls under fyra kurskvällar och som arrangör står socialsektorn i Sibbo kommun i samarbete med Sibbo marthaförening och Sipoon Martat. Ingen kursavgift uppbärs av deltagarna. KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

AK TIVA MARTHOR

Så lyckas du med digitala möten Funderar du på att ordna marthamöten på distans eller fixa digitala träffar för släkt och vänner? Kanske en gemensam digital kaffestund med en god vän, eller en släktmiddag där var och en sitter hemma hos sig, men ändå kan delta i en gemensam diskussion? Läs våra tips på vad du kan tänka på när det gäller digitala sammankomster.

Kartlägg Hur många ska delta? Vad tänker ni göra? Räcker det att ni får kontakt eller ska ni till exempel arbeta tillsammans med ett dokument?

Krav på användare och utrustning Alla program kräver någon form av nätuppkoppling. Vill ni se varandra behöver er utrustning ha en kamera. De flesta nyare telefoner, pekdatorer och bärbara datorer har kameror. Till bordsdatorer kan man köpa skilda kameror. För att kunna tala med varandra behöver ni mikrofoner. Ni måste också ge tillstånd till programmen att använda er kamera och mikrofon, välj då alternativet ”Endast vid användning”. De flesta programmen kräver att man skapar ett konto. Hörlurar med mikrofon gör mötet behagligare.

Smartha tips Kvaliteten på mötet beror mycket på nätet. Är nätet svagt lönar det sig att delta utan video. Använd gärna chatten vid sidan om videomötet då det är möjligt. Mötet behöver en ordförande som ser till att alla blir hörda. Öva med varandra, på så sätt lär ni er olika ljud- och bildinställningar.

Tips på länkar Här kommer några tips på länkar för dig som vill läsa mera om bland annat digitala verktyg. Svenska Yle Alla Yles svenska artiklar om digiträning hittar du på svenska.yle.fi/ kategori/vetamix/digitraning. Digiträning: Möte på distans? Så väljer du rätt verktyg för möten online: svenska.yle.fi/artikel/2020/03/31/digitraning-motepa-distans-sa-valjer-du-ratt-verktyg-for-moten-online.

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Enter ENTER ry erbjuder gratis handledning för seniorer med dator- eller telefonrelaterade problem på www. entersenior.fi/se/. Svenska Pensionärsförbundet IT för seniorer: www.spfpension.fi/ sv/it/it_for_seniorer/ Grapepeople (på finska) Parhaat sovellukset etätyön tueksi: grapepeople.fi/blogikirjoitus/parhaat-sovellukset-etatyon-tueksi/

Hitta idéer och inspiration på Marthamöte online på Facebook Vill du gärna veta vad andra föreningar och kretsar gör på sina möten? Är du på jakt efter en bra föreläsare och behöver inspiration? Marthamöte online är en grupp på Facebook för marthor som vill skriva inspirerande inlägg, kommentera det andra skrivit, ladda upp foton och tips och möta marthor från hela landet. Marthamöte online ger möjlighet att hålla kontakt med marthor inom andra föreningar och utbyta tankar och idéer för verksamheten. Du får gärna sprida information om öppna evenemang inom er förening eller krets via Marthamöte online. I gruppen kan man även diskutera allt som rör hemmet och vardagen. Marthamöte online fungerar som ett komplement till föreningarna och kretsarna. Man måste vara medlem i Marthaförbundet för att komma med i gruppen. Medlemmar ansöker om att få komma med i gruppen och godkänns av administratörerna.

Rekommendationer för marthaverksamheten på fältet våren 2021 Marthaförbundet understryker att varje distrikt, förening/krets och medlem själv ansvarar för att följa myndigheternas bestämmelser, anvisningar och rekommendationer i den egna verksamheten och därigenom för sin del förebygga att coronaviruset sprids. Pandemisituationen lever hela tiden och verksamheten bör anpassas enligt aktuella myndighetsrekommendationer. Marthaförbundet kan inte just nu ge rekommendationer för vilken verksamhet som kan ordnas på fältet, eftersom situationen varierar lokalt och dessutom förändras hela tiden. Följ de lokala anvisningarna på just din ort. Läs mera om de lokala begränsningarna på Thl:s hemsida: www.thl.fi/sv/ web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/lagesoversikt-om-coronaviruset/coronaepidemin-regionernas-situation-rekommendationer-och-begransningar

Öfvermark lemonad , hantverks läsk med anor från 1915 talet, läsk tillverkad på lokala råvaror utan tillsatser, passar bra till vardag & fest .

Ätbara julgåvor till ensamboende seniorer Under tiden 21–23 december samlade projektet Matlust in ätbara gåvor i samarbete med marthor och allmänheten i Pedersöretrakten. Allt som allt samlades ett 70tal gåvor in, och dessa distribuerades ut till ensamboende seniorer via hemvården under julafton. Ett stort och varmt tack till alla som bidrog på ett eller annat sätt till att detta kunde genomföras! Under året kommer liknande insamlingar att ordnas på olika orter i Svenskfinland, var gärna med och bidra då. Med gemensamma, små krafttag kan vi skapa förutsättningar för glädjande stunder för våra seniorer i en annars smått egendomlig tid.

Ta kontakt : Fredrik Bäckstrand 040 416 8772 Övermark .

Välkommern!

ALLT INOM TYG & TRÅD - tyg och tillbehör - symaskiner samt service - nycklar m.m.

Rådhusg. 11, J:stad

tfn 040-168 6144

Text Emilia Nord Foto Helen Catrin Holmström

Engagera dig som matlustvolontär! En viktig del av projektet Matlust, som strävar efter att stärka seniorers matlust och minska deras upplevda ensamhet, är att skapa och upprätthålla ett nätverk av volontärer. Inom nätverket ska utbildning och inspiration delas, så att både seniorer och volontärer får glädje av projektet. Intresserad? På frågor svarar projektledare Emilia Nord, emilia@martha. fi, tfn 045 901 3135, och ekonomirådgivare Marina Nygård, marina.nygard@martha.fi, tfn 044 491 9304.

Ab Stormossen Oy Stormossvägen 56 66530 Kvevlax

stormossen.fi

Hemleverans av lokala matvaror! Beställ på nätet eller ring 044-2449510 17.00-20.00

www.gards-smak.fi

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

AK TIVA MARTHOR

Fyll kaffetermosen och ordna marthamöte i svampskogen Vi marthor vill gärna träffa varandra och njuta fullt ut av vår fina gemenskap. Om du funderar på att ordna ett marthamöte i skogen ska du bekanta dig med Marthas inspirationspaket med temat skogen på martha.fi. Där finns förslag på program och diskussionsteman för ett marthamöte ute, och länkar till recept så att du kan ta en tugga av naturen. Låt dig inspireras, skogen är en outsinlig källa till upplevelser och livslånga minnen. Bekanta dig också gärna med Marthas övriga inspirationspaket. Avsikten med inspirationspaketen är att samla material som hänger ihop med ett visst tema, så att ni på ert marthamöte har material att utgå från. Marthas inspirationspaket: Hållbart klädtänk: www.martha.fi/vardagskunskap/materialpaket-hallbart-kladtank Marthas inspirationspaket: Beredskap 72 h: www.martha.fi/vardagskunskap/materialpaket-beredskap-72-h Marthas inspirationspaket: Tack för maten!: www.martha.fi/vardagskunskap/materialpaket-tack-for-maten

Pargasmarthor stickar för välgörande ändamål Marthorna i Pargas har stickat flitigt under hela hösten: mössor, sockor, filtar, vantar och tröjor. I två omgångar har vi skickat paket till ett flyktingläger på Kos, där de stickade alstren delas ut till barnfamiljer som får något varmt till vintern. Text och foto Ingeborg Hermansson

Kvinnokraft i lokalsamhället Den 17 januari 1921 grundades Bennäs-Lövö Marthaförening i Pedersöre. Med anledning av 100-årsjubileet har föreningen utkommit med en jubileumshistorik, skriven av fil.dr Henry Nygård, docent i nordisk historia. En arbetsgrupp bestående av Gudrun Eklöv, Gerd Käldman, Marianne Nyberg och Gun Anderssén-Wilhelms tillsattes 2019 för att bistå författaren med material och fotografier. Men såväl styrelsen som alla marthor i föreningen behövdes i arbetet. Det är kostsamt att ge ut en historik, men med gemensamma talkokrafter och bidrag från olika stiftelser och organisationer finansierade vi utgivningen. Titeln på historiken, ”Kvinnokraft i lokalsamhället. Bennäs-Lövö Marthaförening 100 år, 1921–2021” sammanfattar svaren på de frågor vi ställde oss inför projektet: ”Vilken betydelse har de kvinnliga insatserna haft under den tid när det moderna samhället formades? Och vilken roll spelar vår förening i det arbetet? Hur speglas den lokala och regionala utvecklingen genom verksamheten i marthaföreningen?” Jo, med kvinnokraft i lokalsamhället! I förordet skriver författaren Hen-

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Text och foto: Gun AnderssénWilhelms

Pensala marthaförening antog uggleutmaningen Förra hösten höll Pensala Marthaförening inte några möten på grund av coronapandemin, men på våren hade vi antagit utmaningen att virka ugglor till dagisbarn för att minska mängden plast i deras vardag och lekmiljö. Garnet fick vi från Marthaförbundet. Visst var det spännande att virka ugglorna, för det fanns ingen garanti för att de skulle lyckas! I dag är projektet genomfört och ugglorna har fått sina platser på olika daghem i nejden. Barnen blev glada över ugglorna och personalen var tacksam för initiativet. Vi arbetar tillsammans i föreningen. Många av oss stickar flitigt och andra arbetar med något annat. Säkert kommer många fler hjälpbehövande framöver att få strumpor som värmer i vinterkylan! Vi ser fram emot våren, ta väl hand om varandra! Text och foto Gun-Lis Stoor

ry Nygård: ”Föreningens arbete har under hundra år följt de ideal som martharörelsen redan i början av 1900-talet framställde som sina främsta mål, dvs. omsorgen om hemmet, familjen och lokalsamhället. Samhällsutvecklingen har bidragit till att omforma dessa ideal samt att skapa nya.” Historiken blir därmed också en berättelse om kvinnans och husmoderns förändrade roll i samhället. Föreningsverksamheten har gett kvinnorna möjlighet att påverka sin egen situation. Samtidigt har den sociala samvaron gett utrymme för en rikare vardag.

Föreningarnas årsmöten Trots rådande coronaläge ska varje förening hålla sitt årsmöte med alla de punkter som räknas upp i stadgarna. Pappersarbetet, granskningar och övrig byråkrati är densamma även om föreningens verksamhet varit minimal eller annorlunda. Det är onekligen svårare att genomföra mötena men de behöver hållas inom utsatt tid för att hela organisationens arbete ska kunna utföras. För dem som kan tänka sig att hålla digitala möten står Marika Danielsson, marika.danielsson@martha.fi, tfn 044 735 4971, till tjänst med hjälp och stöd. I annat fall behöver man kolla upp hur de rådande restriktionerna ser ut på den egna orten för att se om det är möjligt att träffas inomhus med avstånd eller utomhus, med behövliga skydd och åtgärder. Frågor kring möten kan riktas till Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, tfn 044 280 6609.

G NOM ÅR N HAR VI MINSKAT ANTAL T TILLSATSÄMN N I VÅRA PRODUKT R OCH RSATT DOM M D M R KÖTT OCH G NUINA KRYDDOR.

snellman.fi/ansvar

Vill du ha lokalfångad fisk? Beställ kött direkt av producenten! 0500-884 833 (Sami), 050-360 1447 (Marika) BESÖKARE ÄR ALLTID

VÄLKOMNA,

Vi betjänar er i saluhallen, Vasa må-to 9-17, fre. 9-18 & lördag 10-16 Vi öppnar snart också en butik till, följ oss på Facebook för mera info. www.facebook.com/kalaliike

men ring gärna före!

Petalax

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

E F T E R TA N K E N

Bli proffs på din privatekonomi!

lla behöver äta, sova och spara. Så lät det när ett gäng Prakticum-elever kom på namnet för vår podd med ovanstående namn. Till vår lycka fungerade namnet lika bra även på finska: Syö Nuku Säästä. Under flera år hade våra samtal ofta glidit över till att handla om privatekonomi och hållbarhet, men sedan bara stannat där. En sen kväll vintern 2019 föddes tanken på att gå vidare i saken, för vi kunde väl inte vara de enda som ofta kände oss lamslagna över all information som man borde ta in för att komma i gång med ett regelbundet sparande? Det fanns väl också andra som ville ta kontroll över sin privatekonomi? Hållbarhet och konsumtion var kanske något som fler ville prata om? De första avsnitten i podden släpptes hösten 2019 och efter det har vi producerat elva avsnitt på egen bekostnad vid sidan om heltidsarbete. Den nyaste säsongen på svenska är ett samarbete med Marthaförbundet som baserar sig på ekonomiboken En euro i taget. Privatekonomi är så mycket mer än vilken summa du sparar i månaden eller vilka fonder du köper. En hållbar ekonomi är inte bra enbart för din plånbok, utan för hela samhället. Då du ser över dina vanor och fattar mera ekonomiska beslut tenderar även dessa att vara mer hållbara. Äta Sova Spara finns till för att göra privatekonomi och sparande både roligare och enklare. Vi vill framför allt hjälpas åt med konkreta tips, råd och inspiration. Alla kan sköta sin privatekonomi som ett proffs! Ronja Roms & Ida Stepanow Ronja Roms är ekonomirådgivare och företagare. Hon har i tio år arbetat inom ungdomssektorn och älskar resor samt god mat i glada vänners lag. Ida Stepanow är utbildad tradenom och företagare. Hon är nyfiken på livet och gillar hästar samt hästuppfödning.

Bild: 6x7 rutor 0851_68-16_ Gör rätt val

CITERAD JULKALENDER 1979

KON

P R V

D R

Å L N I N G

KARPFISKARNA

OBEHAGLIGA

ÄMNE I SKOLAN

F BENA I KAR PÅ BORD

I L E A S A L T

FULLSTÄNDIGT EPOKER

PROFET I GT

N O A

PLATS FÖR TALARE

MER BULTAD CHEF

ARISTOKRATI TOG IPA PÅ IPA

A D E L

M Ö R A R E KRING TAVLA OCH PÅ NALLE

I H

HUGSKOTT

I D

TVÄRA HAR PRECIS BILDATS

S P E T S B E R G E N

APOSTLAGÄRNINGARNA

A P G

GALENPANNOR

GJORDA AV EN SJÄLV FARA

DET MEST FÖRFALLNA

K U L

ANSEENDET

LIVSFILOSOFI

VANDRANDE SKALDER

A V I BESTRAFFA NEGATIVA

A G

E G E N H Ä N D I G A

D Å R

SAKEN DÄR LÖPARE WAERN

TIDSPERIODEN

E R

LASKA TRYTA SKINNBITAR BITA

T A R A N

OXUDDE 0851

FINA SKILLNADER

Y O G A STÄMNING

S I N A

D E K A D E N T A S T E EMBALLAGEVIKTEN

R A M

R I D D A R N

STÖRST PÅ SVALBARD

LIVAD

A E R O B I C S

G Ö R R Ä T T V A L ÄR FATTIGA I MATLAGNING

I D E LÄKARE

RINGLANDE

AVVISAR FRÅN SKOLAN

Å B E R O P A D A

GYMPA

VEN HOPPLÖS FÖR 3,14 FÖRA IN TILL MÅLKROPPSVAKT MITT

T R O L L T HJÄLPER DIG BYTA NAMN

FÖR TURNUMMER TIPPANDET

NÄTTECKENSTRÄNG VÄRL- FILMAD DENS CIRKUSTREDJE Ö ARTIST

TULLKONVENTION

T I

N Y A N S E R

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Vinnare 4/2020 Bland dem som sänt in rätta lösningar

till korsordet i Martha nummer 4/2020 gynnade Fru Fortuna denna gång Lolan Fredriksson, Pargas, Airi Hellman, Lappvik, samt Ulla Backas, Kimito. Korsordspriset, en kokbok, kommer på posten. Grattis!

Deadline Nästa nummer av tidskriften Martha ut-

kommer 14.4.2021. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 3.3.2021 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

i nästa nummer ... I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ... Asiatiskt på tallriken Bärkraft i vardagen Mer mångfald via leken Ökad jämställdhet i skogen Inre beredskap ger ett liv som håller Nästa nummer av Martha utkommer 14.4.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Maja-Stina Andersson TRYCK: Oy Grano Ab 2021 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

KORSORD

ÄR PENGAVANSK- MARKLIG ATT NAD GÅ PÅ

FÖRE U

ÅTER- MOTIOSTUDS NERAR

FÖRSTA KONTAKTERNA LINA LEVER PÅ KADAVER

ÄVJA DEBACLE GNAGARE

GROGGY GER VINDSKYDD

UTLÖ- OXUDDE SES VID 1392 BRAND

ÄTT

LÄTTSINNIGA

DAMBAS

BOBLESRICKAN SYRERNA HJÄLP

KUNGLIGT ANNUELLT

BOFINKSBO ILSKET FRÅN BOXER SNEDDA

HÖGSLÄTT BARRTRÄD

MER ILLMARIG

ÄR MÅNGA HEM

VAR BOSATT BEGRIPS FLUGA

VAKTAD ÖVER

EUNUCKERNA KÄRL

ÅTER INFINITIVMÄRKE

SAMMANLAGDA

ÄR FÖRD BAKOM LJUSET

INDISKT MUSIKSTYCKE SLUTEN

SKRÄMMAS FISK

FYLGIA BARFOTAMAN UNDERHÅLLA

DENNE GRANSKAR

BETOR I ÅKERN

ENBÄRSBRÄNNVIN

TIDSFÖRDRIVET ÅSIKTSUTBYTE PÅ DETTA VIS

STAMBASGRÖNSAK VATTENDRAG

TRIVS PÅ DJUPT VATTEN

BUSKE

Korsordet 1/2021 Årets första Marthakorsord, var så goda! Krysset är konstruerat av vår korsordsmakare Tommy Öberg. Du som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 21.4.2021. Vi lottar ut tre kokböcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till! Namn: ..................................................................

Gatuadress:

Postadress: .......................................................

KOLL PÅ KONS U MTIONEN • 1/21

Personalen på Marthaförbundet

Mitt äldsta favoritplagg är en tröja stickad i mjukt kashmirgarn. Det bästa med tröjan är att den är varm, men också att den också passar till olika stilar och i olika sammanhang. Ett mångsidigt och tidlöst plagg, helt enkelt!

Mitt favoritplagg är en stor gråvit kofta i norskt peer gynt-garn som min mamma stickade till min pappa när hon väntade mig. Den har ganska snart 50 år på nacken och fortfarande får jag frågan om jag har en ny kofta.

Mia-Maja Wägar, 043 820 0073

Anita Storm, 044 735 4975

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Heidi Furu, t.f. kommunikatör, 050 361 6081 Toni Rautakoski, t.f. hushållsrådgivare 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Marina Nygård projektledare för En euro i taget, ekonomirådgivare, 044 491 9304 Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0, 044 740 3144

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Jag fryser väldigt lätt om fötterna och sover gärna med yllesockor. Ett av mina favoritplagg är ett par yllesockor med röda och gröna ränder som min mamma har stickat. Cecilia Nyman, 050 388 0848

Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala t.f. projektledare för Giftfritt dagis, 050 911 2050 Maria Saloranta t.f. projektkoordinator för Giftfritt dagis 050 517 2958 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.