Martha 1/23

Åtta år – i åtta teser

Min tid som ordförande närmar sig sitt slut. Det blev åtta fantastiska år som ordförande för Svenskfinlands viktigaste förbund. Åtta år av givande gemenskap, nödvändig utveckling och nya insikter. Det finns så mycket jag vill säga, men utrymmet är begränsat. Jag har därför valt att komprimera mina åtta år till åtta teser om Marthaförbundet i dag – och i morgon.

Medlemmarna är det viktigaste vi har. Utan medlemmar har vi inget existensberättigande. Den avgörande frågan blir därför hur vi lyckas locka de framtida medlemmarna. Vi har en unik gemenskap med en stark samhällskoppling, men vi måste vara modiga när vi definierar det framtida medlemskapet. Det skräddarsydda deltagandet och det tillfälliga engagemanget blir sannolikt framtidens melodi för föreningslivet.

En organisation som inte utvecklas – avvecklas. När jag tillträdde som ordförande låg en organisationsutveckling högt på agendan. Snart har vi tillsammans rott i land den. Jag såg då – och ser fortfarande – att förändringen var ett måste. Vi är skyldiga våra grundare att ständigt söka tidsenliga former för vår rörelse.

Våra värderingar och vår historia är ryggraden. De organisationer som styrs av tydliga värderingar klarar sig bättre. Därför är det avgörande att vi inte glömmer vår historia när vi utvecklar rörelsen. Marthaförbundets värderingar går som en röd tråd genom våra 120 år. Att jobba för en hållbar vardag är minst lika viktigt i morgon.

Samhället behöver Marthaförbundets kunskap. 2020-talet har präglats av kriser. Under kriser förstärks behovet av beredskap och hållbar konsumtion. Vår kunskap inom de här områdena är viktigare än någonsin i dag. Det finns en klar beställning på en organisation som för över den kunskapen till kommande generationer.

Vår röst har betydelse. Vår rörelse har alltid varit en samhällspåverkare och opinionsbildare. De senaste årens kriser har förstärkt den här rollen i det offentliga samtalet. När medierna behöver kommentarer om exempelvis hållbar ekonomi och konsumtion, ringer de allt oftare till oss.

Man kan lita på oss. Vi har byggt upp en rörelse som likställs med pålitlighet. Vi har blivit en auktoritet inom de områden där vi verkar. Starka varumärken står för sina löften och vår rörelse är definitivt ett starkt varumärke. Vi ska därför värna om kvaliteten på det vi gör.

Kommunikation är relationer. Vi måste ständigt lyfta fram det goda vi gör, repetera vårt budskap och skapa nytt. Utan fungerande kommunikation, i både gamla och nya kanaler, finns vi inte. Under pandemin tog vi ett stort steg mot att använda fler digitala kanaler i vår verksamhet. Vi ska se det digitala som en möjlighet, inte som ett hot.

Står dörren på riktigt öppen för nya medlemmar? Min sista tes får bli en fråga till oss alla. Ibland kan det vara svårt att komma in i en grupp som redan är sammansvetsad. Ibland kan kanske också den stereotypa ”präktighetsbilden” av oss fungera avskräckande. Vi har alla därför ett stort ansvar att vara lättillgängliga, toleranta och inbjudande. Den sociala hållbarheten är minst lika viktig som den ekonomiska och ekologiska hållbarheten i vår verksamhet.

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

Redaktionen har ordet

För 124 år sedan grundades Föreningen Martha med syftet att stärka kvinnan i rollen som samhällsmedborgare. Men först gällde det att motarbeta alla former av fattigdom och elände som på den tiden rådde i hushållen.

Redan tidigt insåg marthorna vikten av en organisationstidning som skulle fungera som ett språkrör för martharörelsen. Första numret av Husmodern utkom i februari 1903 och kärnan i det journalistiska uppdraget formulerades med orden: ”Att i mån af sina krafter sprida nyttiga kunskaper till kvinnorna och hos dem väcka intresse för framåtskridande – se där Husmoderns uppgift. Denna tidskrift vill därför behandla olika spörsmål, hvilka på ett eller annat sätt kunna bidraga till att förbättra förhållandena i hemmet.”

Mina tankar går till de fantastiska kvinnor som har uträttat ett stort arbete på redaktionen och som har varit med om att skapa det samhälle vi har i dag. 120 år senare är uppdraget alltjämt detsamma och minst lika betydelsefullt som förr.

Mer angeläget än någonsin är att i tidningens spalter behandla frågor som känns viktiga och som får läsaren att må bra i vardagen. Att läsaren hittar det som ger nya insikter och en känsla av meningsfullhet. Vilket i grunden är en förutsättning för att man ska kunna bidra till ett tryggt, jämlikt och hållbart samhälle.

Det bör väl påpekas att ett beprövat koncept inte behöver ändras bara för ändrandets skull. Det som fungerade för 120 år sedan kan fungera även i dag. Det går också att vända på det och säga: Grattis Martha – ja må du leva uti tvåhundrade år!

Mikaela Groop, redaktionschef

En bättre värld, en vardag i taget

12

4

MARTHORNAS TIDSKRIFTER FYLLER 120 ÅR

I februari 1903 utkom första numret av Föreningen Marthas organisationstidning Husmodern. Inte långt därefter, i april, kunde första numret av den finska upplagan ges ut.

12

OPERATION RÄDDA FÖRENINGENS BILDER

För drygt ett år sedan påbörjade Thomas Ermala sitt uppdrag att ordna upp i Marthaförbundets bildarkiv. Här bjuder han på enkla tips för hur föreningen kan ta hand om sina bilder.

16

MARTHATÄNK I KRISTIDER

Vi träffar marthor i Södra Vallgrund, Korsholm, och får en guidning i kristänk och i den lokala marthahistorien.

20

PLOCKMAT ÄR FESTMAT

20

Instagrammat

Instagrammat @ruthmarthaforening

750 sålda böcker! Vi visste att den skulle bli bra, men vi vågade aldrig tro på att den skulle sälja så här starkt! Vi kan knappt tro att det är sant.

Har du redan skaffat dig ett eget exemplar? Om inte, så hittar du den på martha.fi/marthashop.

#marthaforbundet

#marthasvardagstips

Plockmat är perfekt när gästerna är många och tiden är knapp. Vi har valt enkla recept på rätter med varierat innehåll för att passa alla smaker.

24

KYLSKÅPET – EN COOL OCH SÅRBAR HISTORIA

Få av oss har i dag tillgång till skafferi eller jordkällare och saknar därmed förvaringsutrymme som inte kräver el. I händelse av kris gör detta oss sårbara.

28

MARTHA – EN SEGLIVAD TIDNING I TIDEN

Vad vet vi i dag om vilka frågor som tidigare varit relevanta i samhället och vad marthorna har engagerat sig i under olika årtionden? Genom att bläddra i gamla årgångar av Martha har vår skribent fått skrivinspiration.

32

I FANNY SUNDSTRÖMS FOTSPÅR

Fanny Sundström (1883–1944) var lärare, marthaordförande och politiker. Som enda kvinna valdes hon in i Ålands första lagliga lagting år 1922 och förblev aktiv i lagtinget fram till sin död.

Ideella och pragmatiska – marthornas tidskrifter fyller

120 år

Martharörelsens opolitiska föreningstidning fick en politisk start. Med hjälp av det tryckta ordet ville man utbilda folket i att motsätta sig den ryska överhögheten. Efter den första stormiga tiden har tidskriften balanserat mellan förändring och stabilitet och följt tidens strömningar.

Marthaförbundets tidskrift Martha och Marttaliittos Martat är de äldsta av sitt slag som alltjämt utkommer regelbundet. Sedan början av 1900-talet har tidskrifterna haft en central roll i spridningen av marthornas filosofi till såväl förbundens medlemmar som det finländska samhället.

För många föreningar med verksamhet i Finland har organisationstidskriften varit en central kraft som har förenat medlemmarna. Docent Ville Jalovaara , expert på sociala rörelser, har utkommit med ett verk om Marttaliittos historia, On suurempi koti (Otava). I denna artikel ger han en överblick över tidskrifternas gemensamma start och berättar hur tidskrifterna fick sin början och vilka ämnen

som behandlades i tidningarnas spalter under de första åren.

Den tvåspråkiga Föreningen Martha grundades i Helsingfors våren 1899 under namnet Bildning i hemmen. Föreningens motiv för grundande var till en början politisk och var förknippad med den första förtrycksperioden som nyligen börjat, där man under ledning av generalguvernör Nikolai Bobrikov ville ansluta Storfurstendömet Finland ännu närmare, som en del av Kejsardömet Ryssland. Det som avgjorde grundandet av Föreningen Martha var dels det så kallade februarimanifestet där Finland underställdes rysk lagstiftning, dels det brev som Lucina Hagman fick från Gränskarelen. I brevet berättades det att befolkningen i gränstrakten förhöll sig mycket förstående till Rysslands intentio-

ner, eftersom de som oskolade inte förstod hur detta hotade Finlands autonomi. Hagman och övriga grundare av föreningen insåg att de inte hade möjlighet att motarbeta förryskningsåtgärderna med militär styrka, därför lade man resurserna på upplysning av befolkningen, i synnerhet av kvinnorna. Enligt grundarna av martharörelsen kunde man genom att sprida korrekt information utbilda kvinnorna i Finland till civilisationens förkämpar. Med hjälp av dem kunde man av finländska hem i gränstrakten och i hela landet bygga en osynlig, ideologisk mur mot förryskningen.

Bildning av kvinnor

Föreningen hade haft verksamhet i cirka tre år och redan grundat underföreningar på olika håll i landet när Alma Forstén,

1899

Den tvåspråkiga föreningen Martha grundas i Helsingfors under namnet

Bildning i hemmen.

Redan i ett tidigt skede började man inom föreningen utbilda medlemmar och rådgivare för att stärka deras kunnande. År 1922 hölls en matlagningskurs hos föreningsordföranden Aili Wessberg-Lindfors på Brunnsgatan i Helsingfors.

ordförande för marthorna i Sippola, i april 1902 vid marthornas möte i Helsingfors föreslog att man skulle grunda en egen tidskrift för föreningen. Det hade redan varit aktuellt under en längre tid och marthorna godtog Forsténs förslag.

Ett första provnummer av Husmodern och Emäntälehti gavs ut i juli 1902, men man fick inget tryckningstillstånd. Det beviljades först i början av år 1903. Emäntälehtis första redaktör blev Alli Nissinen och Husmoderns Fanny Hult. Nissinen var chefredaktör ända till sin död 1926 och Hult till 1922. Under guldåldern för medborgarsamhällets uppkomst växte olika föreningstidskrifter fram i Finland som svampar i höstskog och många funderade nog huruvida det behövdes ytterligare en organisationstidskrift. Alli Nissinen förklarade i det första numret av Emäntälehti att en egen tidskrift trots kostnaderna var behövlig, eftersom föreningen helt enkelt inte hade resurser till att sprida marthafilosofin från dörr till dörr i hela landet. ”Hittills har [föreningen] med hjälp av ambassadörer och broschyrer försökt sprida enkla råd och anvisningar om ett praktiskt liv.” Finland var dock ett stort land och ”tillgången till ambassadörer så väldigt knapp och spridningen av böck-

1902

Vid marthornas möte i Helsingfors föreslås att man grundar en egen tidskrift för föreningen. Ett provnummer utges i början av juli, men man får inget tryckningstillstånd.

er av så enformig natur”. Med anledning av detta tänkte man inom föreningen att ”en sådan här billig och lättförståelig husmorstidskrift kunde föra marthornas sak framåt med bättre framgång”, då den kunde spridas med posten.

I bakgrunden till uppstarten av tidskriftsverksamheten låg samma folkbildningssynpunkter som i bakgrunden för uppstarten av hela marthaföreningens verksamhet. I första numret av Emäntälehti motiverade Lucina Hagman behovet av tidskriften med att kvinnor borde vara mödrar för ett större hem än familjen och lära sig se sitt samhällsansvar via hemmet. Detta kunde omskrivet även uppfattas som politiskt ansvar för Finlands nationella framtid.

I det första numret av Husmodern underströks behovet av tidningen förutom med ideologiska orsaker, även med praktiska orsaker. Fanny Hult berättade att den nya tidskriftens uppgift var att för-

bättra välbefinnandet för hemmets samtliga medlemmar genom praktiska hushållsråd. Husmodern bad redan i det första numret läsarna att skicka in hushållsknep till redaktionen, för vidare distribution till andra. Dessa är karaktäristiska också för marthorna i dag.

Revolutionär verksamhet

Vid tiden för tidskriftens grundande fortsatte den första förtrycksperioden som startade med februarimanifestet 1899 och som inskränkte Finlands självstyre. Presscensuren övervakade noggrant all publikationsverksamhet. För att få publiceringstillstånd skrevs provnumren av Emäntälehti och Husmodern med tungan rätt i mun, så att inga ställningstaganden kunde tolkas som för politiska. De ryska myndigheterna, som av grundad anledning våren 1899 hyste misstankar mot marthaföreningens verkliga syften, hade förkastat föreningens ursprungliga namn

1903

Tryckningstillstånd beviljas. I februari utkommer det första numret av Husmodern.

Marthaledare på tebjudning hos presidentfrun Ellen Svinhufvud på presidentens slott i Helsingfors.

Bildning i hemmen. Bildningen av allmogen och arbetarkvinnor ansågs vara tvivelaktig, kanhända revolutionär verksamhet. Man väntade på trycktillståndet i flera månader då ärendet väntade på Bobrikov på censurkommitténs bord, som leddes av greve Alexander Cronhjelm, känd för att vara en troget tjänande byråkrat.

Tillstånd gavs slutligen, men överraskande nog endast till Husmodern och inte till Emäntälehti. Marthorna tänkte att greve Cronhjelm nog hade varit på bättre humör när han behandlade ansökan för Husmodern. Snarare handlade det kanske om att Bobrikovs hantlangare ansåg det vara alltför farligt att bilda den finskspråkiga allmogen. Det var dock förhållandevis enkelt att vilseleda byråkraten. På samma sätt som organisationens grundare hade utarbetat namnet Martha för att få verksamhetstillståndet, som först avslogs, kom de nu på att ansöka om tillstånd för en finskspråkig översättning av Husmodern under namnet Emäntälehti. Detta lyckades och man fick trycktillstånd. Till en början visade det sig dock svårt att få marthor som prenumeranter av den nya tidskriften. Även om föreningen 1907 hade nästan 7 000 medlemmar, hade tidskrifterna en upplaga om endast

1907

Föreningen Martha har nästan 7 000 medlemmar, och tidningen en upplaga på 5 000.

5 000. Det var dock inte fråga om brist på läskunnighet, vilket kanske är det första man kommer att tänka på. I Finland var graden av läskunnighet bland den vuxna befolkningen redan i början av 1900-talet nästan hundra procent.

Kvinnobilden i Husmodern Husmoderns tidiga bild av kvinnans ställning i samhället och familjen var ett ideal som man önskade att marthorna skulle sträva efter, även om man visste att den var ett slags ouppnåelig utopi. Kvinnans ”ädlaste dygd” ansågs i tidskriften vara att bringa värme till familjen, det vill säga den ”lilla kretsen i vilken Gud har gjort modern till medelpunkt”. I detta tänkesätt syntes den ännu i början av 1900-talet i Finland starkt levande lutherska familjesynen på familjen, i vilken kvinnans

viktigaste kall ansågs vara att dyrka Gud och tjäna sina närmaste som mor. Enligt detta synsätt var hemmet det verksamhetsområde som kännetecknade kvinnan, medan man ansåg att familjen skulle representeras av mannen utanför hemmet. I skrivelserna under Husmoderns första år lades ansvaret för familjens välbefinnande, atmosfären i hemmet och ibland även mannens alkoholbruk på kvinnan. Familjemodern skulle bete sig på ett sådant behärskat sätt som balanserade de övriga familjemedlemmarnas känslor, så att alla alltid skulle vara på gott humör, ingen skulle bråka eller – i värsta fall –börja supa.

Trycket på en förändring av kvinnobilden stod dock för dörren. I skiftet mellan 1800- och 1900-talet befann sig världen och Finland i ett tillstånd av enorma sam-

1907

Husmodern upplyser om vikten av att använda rösträtten i det första riksdagsvalet i Finland.

Husmoderns tidiga bild av kvinnans ställning i samhället och familjen var ett ideal som man önskade att marthorna skulle sträva efter, även om man visste att den var ett slags ouppnåelig utopi.

hälleliga och politiska omvälvningar. I Finland, som sedan 1809 hört till Ryssland, krävde man att kejsaren skulle dela sin makt med sina undersåtar precis som i moderlandet. Husmodern förhöll sig trots den konservativa samhälleliga tonen försiktigt positiv till de rättigheter som beviljades folket och förkunnade att det nu var dags också för kvinnor att modigt börja medverka i uppbyggandet av ett mer folkstyrt samhälle. Aktiviteten hade dock sina gränser. Husmodern såg inte med blida ögon på strejkrörelsen eller det fördjupade motsatsförhållandet mellan olika befolkningsgrupper. Detta syntes även i hur tidskriften förhöll sig till storstrejken 1905, som krävde större medborgerliga friheter. Husmodern var å ena sidan orolig för stabiliteten i samhället och befolkningens förbittring gentemot ”herrarna” och påminde om att ”också herrarna” arbetade idogt för sitt uppehälle. Å andra sidan var Marthaföreningen nu på sin tidskrifts sidor mer redo

än tidigare att allt mer högröstat ta del av den politiska debatten och krävde lika rösträtt för kvinnor. Som genmäle till rättigheterna betonade man i marthornas tidskrift ändå i varje vändning att med rättigheterna följde ett stort ansvar för att rösträtten skulle användas med eftertanke och att man noga skulle sätta sig in i frågorna före röstningen.

Första riksdagsvalet

Genomförandet av den allmänna och lika rösträtten efter storstrejken i slutet av 1905 togs dock emot med entusiasm i Husmodern: ”Vi kan knappt ännu förstå den stora förändringen, som 'allmän och lika rösträtt' innebär för oss kvinnor.” Tidskriftens chefredaktör Alli Nissinen gav dock läsarna genast stränga anvisningar om hur kvinnor nu borde börja följa samhällsfrågor: ”Därför ska hon vaksamt följa sin tids gång och utvecklingen av allmänna frågor gällande fäderneslandet. Hon ska läsa nyhetstidningar och litteratur. Hon

1918

Inbördeskriget börjar och leder till en ideologisk tudelning i det finländska samhället.

ska delta i verksamheten för nyttiga och bildande föreningar. Hon ska med intresse följa med i kommunala frågor. Hon ska vara insatt i det som sker omkring henne.”

I det första riksdagsvalet 1907 nominerade partierna kända kvinnosakskvinnor och kvinnoorganisationerna strävade efter att hjälpa dem i valframgången. För detta förenade marthorna och Kvinnosaksförbundet Unionen, som representerade en mer radikal verksamhetslinje, sina krafter i valkampen. Också Husmodern upplyste om vikten av att använda rösträtten. Kampanjen fungerade och Marthaföreningens grundande medlemmar Lucina Hagman och Alli Nissinen fanns bland de nitton kvinnor som valdes till Finlands första riksdag. När riksdagsarbetet med sina politiska motsättningar hade börjat, var man i Husmoderns skrivelser dock snart förargad över att ”den onaturliga partiandan är ett oanat stort missöde för den stora reformen, som vi alla på varsitt håll försöker sträva efter att förverkliga. I vår

1924

Den tvåspråkiga organisationen delas på språklig grund i Suomalainen Marttaliitto och Finlands Svenska Marthaförbund.

I Åbo svenska Marthaförenings nya kök råder full aktivitet.

partianda vill vi inte förstå att det finns folk som tänker annorlunda än vi, och det ger upphov till sådan partianda och sådant hat som förbittrar det mest älskande hjärtat, förstör de mest ömsinta känslorna, krossar de tåligaste vänskapsförbunden”.

Efter det första riksdagsvalet återvände man på sidorna i Husmodern till hushållsfrågor. På hösten 1910 definierade

Alli Nissinen i sin ledare idealkvinnan

som en outtröttlig bördebärare. Ett riktigt marthahem var rent, nyktert, trivsamt och fosterländskt. I Husmoderns nummer från början av 1900-talet likställdes hemmet med fäderneslandet och det gavs stor religiös betydelse.

Tidskrifterna går skilda vägar

Den tvära ideologiska tudelningen i det finländska samhället som marthorna var rädda för ledde våren 1918 till ett bittert inbördeskrig mellan de röda och de vita. Emäntälehtis vårnummer gavs ut först i april efter att den röda makten i Helsingfors upphörde. I ledaren rådde det inga tvivel om på vilken sida Marthaföreningens sympatier låg i kriget, då den tackade

tyskarna för att ha befriat huvudstaden: ”Det röda skräckväldets dagar i Helsingfors har tagit slut. Rädslan och ångesten är över. Det känns förunderligt att få gå på gator på vilka vitbandade unga män och kraftfulla hjältar söderifrån övervakar ordningen.”

Inbördeskriget var ett oerhört trauma för hela landet, men så småningom gavs viljan och behovet av att förena samhället plats på sidorna i marthatidskrifterna. Där man våren 1919 i tidskrifterna ännu benämnde parten som förlorat inbördeskriget med tråkiga uttryck, såg man fyra år senare på sommaren 1923 i Emäntälehti att kvinnor hade en viktig roll som fredsstiftare i den svåra samhällssituationen: ”Låt oss då vi

Genom historien har marthorna spelat en stor roll i krissituationer. Under krigen har de varit beredda att snabbt hjälpa till. År 1943 samlade Helsingforsföreningen in soldatpaket till reservister.

kvinnor börja förbättra världen, utan oväsen, utan stora ord, bara på moderns tystlåtna sätt, med början i att fördriva hatet från oss själva, sedan från den innersta kretsen i våra hem, genom att tänka fredliga tankar, säga ett försoningens ord.”

Uppdelningen av det röda och vita Finland var inte den enda samhällsfrågan som prövat marthorna efter Finlands självständighet, utan språkfrågan som i det skedet kraftigt delade upp landet. I mars 1924 ledde den till uppdelningen av Föreningen Martha till Suomalainen Marttaliitto och Finlands Svenska Marthaförbund. Marthornas uppdelning var inte ett unikt fenomen, då språkfrågan också delade andra organisationer. Även om uppdelningen förbigicks i Husmodern

2007

Den finskspråkiga tidningen Emäntälehti får sitt nya namn Martat.

Föreningen Martha grundades med avsikten att engagera kvinnor i samhället, men först gällde det att motarbeta brister och elände i hushållen. Så kallade emissarier skickades ut för att hjälpa till. Enligt deras anvisningar skulle hushållen grunda egna köksträdgårdar, bekämpa skadedjur, uppfostra barn och öva sig i att sköta hemmet på ett klokt och vettigt sätt.

och Emäntälehti utan att göra något större nummer av den började tidskrifterna så småningom utvecklas mot olika håll och man publicerade inte längre samma artiklar i dem.

Separata, men samma teman

Den som bläddrar i Marthaföreningens tidskrifter efter uppdelningen upptäcker att temana är snarlika, eftersom man har verkat i samma samhälle för liknande ändamål. Under mellankrigstiden syntes en stark betoning på moderskapets betydelse och praktiska råd gällande frågor om familjeliv. Hösten 1929 gav man i Emäntälehti råd gällande konflikter mellan svärmödrar och svärdöttrar: ”När du med ett glatt hjärta och kärleksfull värme tar emot

2023

Våra varmaste gratulationer till tidskriften Martat – 120 år!

din svärdotter och behandlar henne som din egen dotter, känner du dig säkerligen lyckligare och nöjdare själv också, än om du med dömande blickar och förebrående tankar följer din sons frus verksamhet.” Båda tidskrifterna oroade sig på liknande sätt också för försämringen av den äktenskapliga institutionen före kriget. Under kriget skrev man i stället om att hjälpa evakuerade och gav praktiska tips om hur man klarar av vardagen med det nödtorftiga kosthållet under nödtiden. Jämfört med Emäntälehti såg man på sidorna i Husmodern Marthaförbundets intensivare kontakt med de nordiska systerorganisationerna.

Efter kriget behandlade båda tidskrifterna återuppbyggnad, diskuterade den allt vanligare företeelsen att kvinnor arbetar utanför hemmet och den snabba samhällsförändringen på 1960-talet. Finlands utveckling till ett välfärdssamhälle och förändringen i kvinnors ställning, bland annat genom att dagvård blev allt vanligare, syns på sidorna i marthatidskrifterna fram till denna dag. Namnändringarna på tidskrifterna, som berättar om förändringen i samhället, inföll vid lite olika tidpunkter. Husmodern bytte 1958 namn till Marthabladet/Husmodern. Från 1965 var namnet Marthabladet och från 1999 har man använt det nuvarande namnet Martha. På den finskspråkiga sidan fick Emäntälehti 2007 sitt nuvarande namn Martat.

Ett sekel av omfattande marthaverksamhet

Text Cia Hemming

När Kyrkoby Marthaförening – liksom flera andra marthaföreningar i Jakobstads Marthadistrikt – firade sitt hundraårsjubileum för ett par år sedan, uttryckte föreningens ordförande Maj-Britt Sandnäs en önskan om att en dokumentation över de hundra verksamma åren skulle sammanställas.

En arbetsgrupp bestående av Birgitta Penttinen, Gun Höglund och Majvor Willfors tog sig an uppgiften. De började samla in dokument, uppgifter, tidningsurklipp och bilder för att sammanställa en historik.

För Gud, hem och fosterland

Verksamheten har varit omfattande i Kyrkoby Marthaförening som grundades i januari 1921 i samband med att fru Rosa Invenius från Helsingfors besökte Jakobstad och under en dryg vecka höll tio föredrag i olika byar.

Invenius berättade om hur marthaföreningen i Helsingfors – som till en början hette ”Bildning i hemmen” – hade utvecklats under sina första tjugo år samt vilka idéer den arbetade för.

Antalet medlemmar var vid grundandet av Kyrkoby Marthaförening 63 och under de första 25 åren höll föreningen sina möten i Församlingshemmet eller hemma hos någon av marthorna.

År 1940 köpte föreningen ett hus – en gammal släktgård uppförd 1763 – som kom att bli verksamhetens nav efter att huset genomgått en grundlig renovering.

Marthagården som invigdes i mitten av mars 1944 har fått stort utrymme i boken. Under årens lopp har den flera gånger krävt lån för underhåll, renoveringar och reparationer, men föreningen har även fått bidrag och privatpersoner har skänkt material som stockar, timmer och kontanter för att hålla huset i skick. Arbetet med gården har mestadels skett på talko.

I boken berättas det även om Marthakören, som var verksam under föreningens första fyrtio år, och om dess utfärder och turnéer i hembygden. Det finns också gott

Rösta och vinn en bok!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@ martha.fi senast 8.3.2023 Du kan även sända ett

postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Bok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av boken Marthas vardagstips med hållbara marthatips för vardagslivet.

I förra röstningsomgången fick artikeln Festlig

om bilder från allehanda fester, jubileum, evenemang, utfärder, välgörenhetsarbete och renovering.

Ekonomin har fått välkomna tillskott från basarer, auktioner och olika försäljningar. Föreningen har också haft en bestående hjälpverksamhet genom åren och bidragit med penninggåvor och nödvändigheter när det har behövts, om det så har gällt tuberkulos, fattiggården, soldater under krigstiden, barnkolonier eller barn i utvecklingsländer.

Avbrott i vardagen

En speciell typ av verksamhet under femtio-, sextio- och sjuttiotalet var ”Mors vila”, en form av semester för mödrar som behövde ett avbrott från vardagens tunga bestyr.

Det redogörs även för de många föreläsningar och kurser som Kyrkobymarthorna har fått ta del av under åren. Marthorna som oftast har varit hårt arbetande och inte haft möjlighet att resa, har ändå fått ta del av andra personers resor när de har kommit för att bland annat berätta om hjälparbete och missionsverksamhet på avlägsna platser runt om i världen.

Boken genomsyras av en framåtanda och det enträgna arbete som marthorna har utfört under de första hundra åren, något som med tre ord kanske enklast kan summeras som bildning, hjälpsamhet och gemenskap.

smartfisk på julbordet på sidan 20 i Martha nummer 6/2022 flest röster. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Pamela Sundholm, Dragsvik, Nina Olaussen, Nykarleby, och Kerstin Peltonen, Karleby. Handduken kommer på posten – grattis!

Kyrkoby Marthaförening 100 år – Från spinntalko till tortillakvällar. Kyrkoby Marthaförening 2022, 95 sidor. Grafica Layout/Ulrica Wik. ISBN 978-952-94-6979-6

Operation rädda föreningens gamla bilder

Har också er marthaförening gamla svartvita fotografier i en skolåda?

Eller kanske gulnade bilder i gamla fotoalbum? Då är det dags att börja gallra bort vissa bilder, spara de historiskt värdefulla och se till att det finns tydliga förteckningar över vad bilderna föreställer.

När Thomas Ermala fick uppdraget att ordna upp

i Marthaförbundets bildarkiv visste han inte så mycket mer om martharörelsen än vad han snappat upp av familjens marthor, mamma och mormor. Efter att ha stiftat bekantskap med förbundets tusentals fotografier är han imponerad av vilket viktigt samhällsuppdrag marthorna har haft genom tidernas gång.

Ermala städade upp bland förbundets fotografier, filmer och negativ. Det var ett enormt arbete, men han hade tre månader på sig. Även om mycket var välorganiserat

och dokumenterat fanns det vissa brister. Framför allt fanns det en hel del personbilder som saknade namnuppgifter. Det är en utmaning som de flesta föreningar som går igenom sitt bildarkiv kommer att stöta på.

– Ju äldre ett fotografi är, desto svårare är det att hitta någon som kommer ihåg vad det föreställer. Å andra sidan är de äldsta bilderna oftast väldokumenterade, medan nyare fotografier oftare saknar viktig information, säger Thomas Ermala.

Från svunna dagar

Han stötte också på några riktiga godbitar från svunna dagar.

– Jag hittade faktiskt bilder från tiden innan Marthaförbundet ens hade grundats. De var från suffragettrörelsens konferens i Washington i slutet av 1800-talet.

Bland andra den finländska kvinnosakskvinnan Alexandra Gripenberg hade åkt till USA för att diskutera kvinnlig rösträtt och andra jämställdhetsfrågor.

– Kanske fanns där någonstans en första gnista till martharörelsen? funderar Ermala.

Och det är just historierna bakom fotografierna som fascinerar honom.

– En bild kan säga så mycket mer än den egentligen är tänkt att visa, säger han.

Olika tidsperioder

Gamla bilder ger antydningar om hur samhället har sett under olika perioder. Vet man inte med säkerhet från vilket årtionde bilden härstammar, kan detaljer som glasögon och klädsel ge en vink om tidsperioden.

– Vartenda foto representerar sin egen tid och sitt eget tankesätt. I dag kan vissa saker verka främmande, och till och med obehagliga, säger Ermala och nämner att han också hittade bilder där finländska och internationella marthor besökt Mussolinis Italien och verkar hylla de ideal han stod för.

Text Maria Wasström Foto Cata Portin

Ermala minns också bilder från årsmöten på 1930-talet ute i skärgården. Senare daterade bilder visade årsfester med bemärkta gäster som självaste president Kekkonen.

– Det berättar ju nog hur uppskattad martharörelsen har varit och är, säger Ermala med hänvisning till presidentnärvaron.

Han fascineras av hur mycket fotografier från förr faktiskt kan berätta.

– Dessa fotografier speglar tidsandan. Man kan följa med hur kvinnans roll i samhället har utvecklats under årens lopp.

Gemensam genomgång Ermala arbetade med fotografierna på Marthaförbundets huvudkontor på Busholmen i Helsingfors. När han körde fast kunde han be personalen om hjälp. Systematiskt gick han igenom, bedömde

Ju äldre ett fotografi är, desto svårare är det att hitta någon som kommer ihåg vad det föreställer. Å andra sidan är de äldsta bilderna oftast väldokumenterade, medan nyare fotografier oftare saknar viktig information.

Suffragettrörelsen var en stor internationell rörelse i Förenta staterna och i Europa. På bilden den amerikanska galjonsfiguren Susan B. Anthony och två finländska deltagare, aktivisten Alli Trygg och författaren Alexandra Gripenberg, på rörelsens konferens i Washington i USA år 1888.

Under marthornas första decennier låg fokus på hem och hushåll. Ett sätt att visa upp sin verksamhet var att delta i diverse lantbruksutställningar, där tävlingar var ett stående inslag i programmet. På bilden Karis Marthaförenings bord på en utställning i Ekenäs.

vad som kan vara meningsfullt att spara, ratade, katalogiserade och dokumenterade. Han gjorde upp Excel-tabeller med information om de numrerade fotografierna. Fotografierna placerades mellan pappersark i arkivlådor som hindrar ljus att tränga in. Sammanlagt fanns det över tiotusen enskilda fotografier, filmer och negativ, så det var ett stort arbete.

Ermala påminner om att det är viktigt att förvara fotografier på rätt sätt. Bilderna blir skadade om de förvaras till exempel i fuktiga utrymmen. A och O är en torr plats dit ljuset inte når. Det betyder inte att man behöver gömma undan sina foton för all tid och evighet. Ermala föreslår att föreningsmedlemmarna sätter sig ner och tillsammans går igenom fo-

tografier och gamla dokument. Det kan bli en rolig kväll då man minns gamla tider och samtidigt passar på att skriva upp vad bilderna visar och kanske organiserar dem lite grann.

– Man kommer ganska långt med sunt förnuft. Det är ju klart att foton som ligger fastklistrade mot varandra inte mår så bra, säger Ermala och tipsar att man kan lägga papper mellan bilderna för att de inte ska klibba ihop.

Han påminner också om att den krets eller marthaförening som sitter på gamla fotografier som kan ha ett intresse även utanför den egna regionen med fördel kan kontakta Marthaförbundet för att överlämna en kopia eller två. Värdefullt material lönar det sig att förvara i dubbletter. Det är inte roligt om det fina arkivet

drabbas av en eldsvåda eller vattenskada eller något annat otrevligt.

Morgondagens historia

– Min hälsning till dagens marthor är att komma ihåg att uppskatta och dokumentera också det ni gör för närvarande. Det är morgondagens historia, säger Ermala.

När vi i dag knäpper foton som aldrig förr är vi paradoxalt nog inte så bra på att arkivera dem för eftervärlden. Även om våra telefoner svämmar över av fotografier hjälper det knappast kommande generationer att få en inblick i vad vi sysslade med år 2023.

– Det är lite motstridigt att ju mer vi fotograferar, desto mindre sparar vi.

Det fick Thomas Ermala också själv

erfara då han gjorde en historik för Sjöscoutkåren Seaboys.

– Det fanns många foton fram till år 2007, men där tog det slut. Det fanns en hel del digitala fotografier efter det, men det var otroligt arbetsamt att ens börja leta reda på dem, säger Ermala.

Gallra bort, framkalla och spara Han påminner också om att sociala medier som Instagram och Facebook inte är bra förvaringsplatser för föreningens foton, särskilt inte på sikt.

– Ingen vet vad som i framtiden händer med dessa tjänster och våra fotografier där.

Ermala uppmanar alla att gå igenom också de digitala bilderna och gallra bort onödiga dubbletter – allt sådant som inte är relevant eller har ett historiskt värde.

-

Har ni tur hittar ni

från

i föreningens bildarkiv. Det gjorde Thomas Ermala då han gick igenom Marthaförbundets gamla historiska fotografier.

– Spara de viktigaste bilderna och även papperskopior på dem. I dag kan du lätt ta din mobiltelefon till en fotobutik och framkalla bilderna direkt därifrån, tipsar Ermala.

Med digitala bilder gäller det att dokumentera informationen på samma sätt som med papperskopior. För att någon annan ska ha nytta och glädje av dina fotografier behöver du dokumentera vad som händer på bilden, var och när den är tagen, vem som syns på den och vem som är fotograf.

Ett väldokumenterat och välbevarat arkiv kan bli till glädje för kommande generationer, men Ermala påpekar att foton inte enbart hör hemma i arkivlådor: – Det viktigaste är egentligen att någon kommer ihåg att titta på bilderna!

Lilla bildguiden

 Förvara dina fotografier på ett torrt och svalt ställe med en jämn temperatur. En fuktig källare är inte den rätta platsen för dem.

 Skydda bilderna från ljus.

 Avlägsna försiktigt tejp, gummiband, gem och plastfickor från fotografierna. Låter du dem sitta kvar kan de med tiden lämna spår efter sig.

 Idealet är att förvara fotona i syrafria påsar ämnade för fotobruk.

 Det går också bra att förvara fotona mellan högklassigt kopieringspapper. Vanliga papperskuvert har dock för högt pH-värde.

 Anteckna all viktig information om bilderna: motiv, personer, ort, tidpunkt, fotograf antingen i en separat förteckning eller med blyertspenna på baksidan av fotot.

Enkel checklista:

Så sparar du digitala bilder

 Sortera bort dubbletter och onödiga bilder.

 Spara bilderna förutom på den egna datorn eller telefonen också på en extern hårdskiva eller molntjänst.

 Använd etablerade filformat som jpeg och tiff.

 Tänkt på att värdet på den digitala bilden ökar avsevärt om du förser den med uppgifter om fotografiet.

Källa: Svenska litteratursällskapet i Finland

Marthaförbundet har genom tiderna också agerat som samhällspåverkare. År 1971 uppvaktade Marthaförbundet och Marttaliitto finansminister Carl Olof Tallgren om skattereformer.

guld

korn

det förflutna

Marthatänk i kristider

Maten blir dyrare, vi står inför elbrist och i Ukraina rasar kriget. Vi lever i kärva tider. Hur ser marthorna på tillvaron ur ett marthaperspektiv? Vi träffade representanter för en liten, men aktiv marthaförening i Södra Vallgrund i Korsholm.

Vägen till Södra Vallgrund leder över Replotbron och man möts av en småkuperad, karg terräng som är kännspak för skärgården. Destinationen är Sommaröhallen, där lokalt hantverk säljs och där det finns ett kafé. Runt borden sitter medlemmar i Södra Vallgrunds marthaförening. De möter oss klädda i vackra Vallgrundkoftor, en öppen variant av Vallgrundtröjan. Aktiastiftelsen i Vallgrund har gett bidrag för att uppdatera och modernisera mönstret och det arbetet håller fyra damer på med. Koftan är stickad, men linningen, muddarna och kragen är virkade.

– Utgångsmönstret är en gåva, ett storbälte eller pälsbälte, som Emma Nyqvist erhöll på 1800-talet av sin fästman. Rakel Lindgrén och Regina Håkans skapade och stickade tröjan på 1970-talet och nu ska vi ge tröjan en större spridning. Regina och Rakel har säkert roligt i sin himmel när de ser vår kamp med flerfärgsstickningen i tunt garn. Till sommaren kommer mönster och storlekar, säger ordföranden för Södra Vallgrunds marthaförening, Kristina Back .

Hennes tröja har grå botten, medan Ulla Westmans går i svart och Margareta Hjerpes i vitt. Av tradition är marthorna ett handarbetande sällskap, vilket också gäller för denna förening.

– Numera har dessutom byns yngre kvinnor bildat en stickjunta. Små sock-

Skylten till Södra Vallgrund på ön Replot i Korsholm har sin välkomsthälsning tryckt på en utskuren fisk. Här är man uppväxt med fisk och potatis och mera potatis och fisk. Fisk är bra mat som den lokala marthaföreningen gärna slår ett slag för.

or skickas till BB. Handledsvärmare och sockor ger vi till Aspgården, som är ett äldreboende för dementa. Man känner glädje när man vet att någon använder det man gjort, säger damerna.

Krigsår och återuppbyggnad

Under marthornas 124 år har såväl goda som dåliga tider passerat. De mest utmanande åren var förstås krigsåren och återuppbyggnaden av landet efter freden. Under kriget stickade marthorna vantar och sockor till frontmännen gjorda av ull från de egna fåren, blandat med hår ur den egna kammen för att göra plaggen extra

slitstarka. Kvinnorna skötte hemmanet med hjälp av släktingar och vänner, och till byn kom också karelare som evakuerades undan kriget. Marthorna koordinerade insamlingen av sängkläder, kläder och husgeråd åt karelarna.

– Min pappa lever inte mera och jag måste säga att jag gärna undslipper honom informationen om att det är krig i Europa igen, med ryssen, säger Margareta Hjerpe.

Lisa Nykvist kommer ihåg att deras familj fick hjälp av luciainsamlingen under krigsåren, samt att det kom mat- och klädpaket från vänorterna.

Samtliga kvinnor har pappor som del-

Text och Foto Anette Forsström-Fellman

tog i kriget, men det pratades sällan om krigserfarenheterna i familjen. Kristina har som ordförande sammanställt marthornas minnen från 1940-talet. De minns inte att de ängslats som barn under krigsåren, men det har berättats åt dem att hemmen mörklades om kvällarna för att inte ljuset skulle synas. För barnen var det också hårt arbete som gällde så fort fysiken tillät.

– Ingen hade rätt att protestera eller vägra uppgifter som tilldelades en. Man mjölkade korna, körde dynga, kärnade smör, skötte barn och deltog i höbärgningen. Alla hjälpte varandra vid större

projekt som till exempel höbärgning, berättar damerna.

Som flickor fick de också snabbt lära sig sticka, brodera och sy, ett intresse som suttit i hela livet. Kristina som är handarbetslärare, säger att det är annorlunda i dag.

– Numera finns det så mycket annat att fördriva tiden med, handarbete var ju kvällssysslan nummer ett när vi växte upp. Inte fanns det kläder på samma sätt heller, så vi sydde åt oss av gammalt tyg och ibland av nytt.

På frågan om kriget i Ukraina ger marthorna något särskilt ansvar, blir svaret ändå nej.

Potatis är basen för oss. Den kan man variera och den är förmånlig. Gör man potatisgröt kan man äta den som gröt första dagen, steka den andra dagen och använda den i bröd tredje dagen.

– Det finns andra organisationer som jobbar internationellt, marthornas arbete är mera lokalt. Marthaförbundet är ju också av tradition en opolitisk organisation. Vi kan väl närmast skicka stickade plagg, och kommer det någon familj hit till Södra Vallgrund bjuder vi förstås in dem i gemenskapen och ställer upp om de behöver något. Var och en är ju fri att bidra med en slant, men vi har inte ordnat några insamlingar, säger damerna.

Minskad elförbrukning

Kriget i Ukraina har också lett till högre elpriser och bojkotten av rysk el kan ge upphov till elbrist. Att fundera på sin privatekonomi och vända på slantarna, är något som marthorna genom tiderna ägnat sig åt.

– Man ska ha fulla maskiner när man diskar och tvättar kläder. Man kan också låta bli att torktumla om man har en sådan. Har man elbastu kan man basta lite mindre, säger Kristina.

– Och vi har ingen vägbelysning, så för oss gör det inget om man släcker lamporna, säger Margaretha aningen över-

Här poserar från vänster Kristina Back, Ulla Westman och Margareta Hjerpe med Vallgrundkoftan. Mönstret är från 1800-talet och marthorna har jobbat med att läsa ut det och ska ge den en större spridning till sommaren. Blommönstret är virkat i flerfärg och i handen håller de ett bälte som man förr knöt om midjan på sin pälsrock.

Att handarbeta är ett stort intresse bland marthorna. På bilden tar de en närmare titt på en sjal som Ulla Westman (i mitten) stickat. Att använda ylle är miljövänligt då plaggen är hållbara och inte behöver tvättas lika ofta som andra material, anser marthorna.

drivet, men får de församlade damerna att brista ut i skratt.

Uppvärmda trottoarer är något som känns onödigt sett ur ett landsbygdsperspektiv, konstaterar kvinnorna. Detsamma gäller upplysta varuhus dygnet runt. Butikerna kunde också stänga tidigare anser kvinnorna, vi behöver inte handla klockan 22 på kvällen. Men att gå in på den vardagliga förbrukningen, till exempel med elstopp, tycker de inte att är ett vettigt alternativ.

– Man förbrukar ju samma mängd el efteråt ändå, då allt ogjort arbete ska tas igen, säger Kristina.

Kvinnorna minns en barndom där det inte var ovanligt att man frös och där det handlade om att konstant ha eld i spisen.

– Ibland hade vattnet frusit i ämbaret när man vaknade, säger Lisa.

– I vår ålder har vi frusit klart, det är livskvalitet att ha varmt runt sig. Man ska nog vända på alla stenar innan man sänker inomhustemperaturen alltför mycket, säger damerna samstämmigt.

Ändrade konsumtionsvanor

Det har knappast undgått någon att matkorgen blivit dyrare. Under 2022 steg matpriserna med cirka 15 procent, vilket är mer än den allmänna inflationen. Vissa

Planering är A och O när man gör sina inköp. I dag när matpriserna stigit kan man fråga sig om man kan göra recept på enklare och billigare vis. Då tiden är en bristvara för dem som jobbar slår marthorna i Södra Vallgrund ett slag för storkok som samtidigt sparar på elektricitet. Och frågar sig om affärerna verkligen måste vara öppna så sent på kvällarna och rikligt upplysta i tider av elbrist? Vägbelysningen kan man också släcka, den har vi ändå så sparsamt av, säger marthorna i Södra Vallgrund

livsmedel kan vara till och med 30 procent dyrare i dag än för ett år sedan. Matpriserna är historiskt sett på en hög nivå och det torde ändra köpbeteendet så att man konsumerar mindre eller väljer billigare alternativ.

Har ni ändrat era konsumtionsvanor? – Jag väljer bort godis, läsk och chips, det behöver man ändå inte, säger Margareta.

– Vi har minskat vår köttkonsumtion lite grann, säger Kristina.

Kvinnorna äter sällan färdiga matportioner, utan gör maten från grunden. Under sommarhalvåret odlar de också egna basgrödor som potatis och morötter som de sedan använder av längs med året.

– Potatis är basen för oss. Den kan man variera och den är förmånlig. Gör man potatisgröt kan man äta den som gröt första dagen, steka den andra dagen och använda den i bröd tredje dagen, säger Kristina.

För dessa kvinnor som vuxit upp i skärgården eller kustområden, var basmaten alltid potatis och fisk.

– Vi lärde oss bena fisk när vi var bara tre år gamla, säger de och skrattar.

Fisken får de också nu av lokala fiskare och fångar också i viss mån själva under sommaren.

– Det finns sik, strömming, gädda och abborre i våra vatten. Fisk är hälsosam

mat, även om strömming kan framkalla gikt, vet Lisa.

– Men tar man bort skinnet är den risken mindre, infogar Kristina.

Det viktigaste för att hålla matkostnaderna nere, är en god planering. Man kan också göra större satser, då sparar man samtidigt på elen.

– På helgerna kan man göra mat för veckan som kommer. Mikron är ju fantastisk för att snabbt värma upp.

Från dem som är i arbetsför ålder kan man inte alltid förvänta sig mat tillredd från grunden, säger damerna.

– Det finns ju ett mellanting där man köper frysta grönsaker och vinner tid. Inte heller behöver man exotiska råvaror, som fisk från Vietnam, långväga frukter eller färska jordgubbar mitt i vintern, tycker de församlade. Och baskryddor som salt, peppar och lök fungerar alltid.

– Ska man dryga ut maten är det bara att hälla i mera vatten, säger Margareta och får medhåll.

Gratis och nyttigt

Vill man hålla kostnaderna nere kan man också tänka i säsong. Att på hösten plocka bär som man fryser in är både gratis och nyttigt. Svamp likaså. Vad gäller grödorna som odlas samt mjölk, ägg och kött, önskar

damerna att de som ska leva på sin produktion faktiskt skulle få tillräckligt betalt.

– Vi unnar producenterna mer än de får i dag och hoppas att de står på sig. För att överleva behöver vi mat, kläder och närhet. Maten har vi avhandlat, marthornas gemenskap får stå för närheten, men några ord om kläder är också på sin plats.

– Jag köper knappt några kläder alls. Ibland sätter jag mig ner vid symaskinen för nöjes skull, men jag behöver egentligen inga nya kläder förutom underkläder, säger Margareta.

Medan vi ändå är inne på kristänk är förstås också klimatkrisen ett hot som vi står inför.

– Jag säger fram för ylle och naturfiber i stället för syntetiskt material, vars framställning tär på miljön. Ylle behöver man inte tvätta så ofta utan vädra i stället, vilket gör plagget hållbart och man sparar samtidigt el, säger Kristina.

Kvinnorna har ingen månadsbudget när det kommer till kläder. I stället ska vi prata om årsförbrukning.

– Högst 500 euro sätter jag på kläder per år. Mitt råd till yngre som ska vara representativt klädda på jobbet är att satsa på basplagg som den vita skjortan och de svarta byxorna. Det är också vettigt att hålla samma personliga färgskala, så kan man kombinera de kläder man har i sin garderob, säger Kristina.

Samtal och livlina

Samtliga av de församlade sätter mycket tid på stickning. Det fick de lära sig redan före skolåldern av äldre generationer. Många av plaggen ges bort och doneras till behövande. För dessa kvinnor är marthaföreningen en plats för samtal och en livlina i det lokala samhället.

– När grunden för marthaföreningen lades 1925 av Alma Hellstrand, hette det att sammanhållningen bland byns kvinnor skulle stärkas så att man jobbade för byns utveckling och inte bara knogade på med sitt eget. Sedan dess har marthorna bidragit till att dela kunskap om matlagning, trädgård och handarbete. Vi har också vårt föreningshus som vi sköter och samlar

medel till. Men medelåldern är hög och vi skulle gärna se att fler yngre skulle ansluta sig till vår skara. Jag tror att det är många fler som delar marthornas värderingar än de som faktiskt är medlemmar, säger Kristina Back.

Av restgarn blir det lappar som sedan blir till filtar eller disktrasor. Marthorna har genom åren stått för en noggrann planering av den egna ekonomin och tillvaratagande av kunskaper och material enligt bästa förmåga.

När grunden till Södra Vallgrund marthaförening lades 1925 var tanken att bidra till byns utveckling genom att stärka sammanhållningen mellan kvinnorna. Det har man lyckats med, säger från vänster Kristina Back, Lisa Nykvist, Inga-Lill Skog, Margareta Hjerpe och Ulla Westman.

Plockmat är festmat

Dela gärna med er av era bilder och tagga dem med # marthamötermartha.

Gurksnurror

(8–10 personer)

• 1 gurka

• 100 g kallrökt ren i skivor

• valfria örter

Så gör du:

1. Använd en osthyvel eller potatisskalare för att skiva gurkan på längden.

2. Lägg en skiva kallrökt ren och en kvist av en valfri ört i den tunna gurkskivan och rulla ihop.

3. Fäst rullen med en tandpetare. Servera som tilltugg till drinken.

Plockmat är perfekt när gästerna är många och tiden är knapp. Maten går att tillreda på förhand för att sedan läggas upp på fat och serveras. Här kommer några förslag på smårätter som lämpar sig väl, till exempel för en festligare marthaträff.

Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

Vad sägs om en marthaträff med hemlagad plockmat i bästa sällskapet och som socker på botten ett kravlöst program? Träffen kan göras väldigt enkel eller hur svår som helst. Vi tänker oss ett knytkalas med lite nytänk, där alla bidrar enligt egen förmåga och ork.

Menyn kan med fördel bestå av plockmat eller tapas, enkla att tillreda och äta. Vi har samlat ihop några av våra mest populära recept – ta en titt på dem och låt er inspireras! På menyn står krispiga gurksnurror, frisk ärtskottspesto, pigga potatispiroger, delikata röstin och en läcker långpannekaka. Så himla gott!

Inhemska råvaror

Recepten kan varieras och piffas upp enligt säsong. Tänk gärna klimatsmart och välj inhemska, närproducerade råvaror. Som alternativ till kaffe, varför inte bjuda på kombucha eller råsaft?

Martha-quizet på sidan 23 kan fungera som en skojig programpunkt under träffen. Testa och vässa era marthakunskaper genom att försöka svara rätt på så många frågor som möjligt!

Ha en god och givande marthaträff!

Fler recept hittar ni i receptbanken på martha.fi. Ärtskottspesto

(8–10 personer)

• 2 vitlöksklyftor

• 1 kruka ärtskott

• 1/2 dl pinjenötter

• cirka 40 g finriven parmesanost

• 1 dl olivolja

• 1 krm salt

• 1 krm svartpeppar

Servering:

• brödskivor av lite grövre sort

Så gör du:

1. Lägg alla ingredienser i en skål.

2. Kör till en lämplig konsistens med stavmixer.

3. Skeda upp röran på brödskivor skurna i trianglar. Dra ett varv med pepparkvarnen och garnera med till exempel myntablad.

Potatispiroger

(cirka 12 piroger)

Deg:

• 350 g kokt potatis

• 100 g rumsvarmt smör

• 2 1/2 dl vetemjöl

• 3 dl rågmjöl

• 1/2 tsk salt

• 1 tsk bakpulver

• ägg till pensling

Fyllning:

• 100 g broccoli

• 50 g fetaost

• 50 g färskost med smak av till exempel gräslök eller vitlök

• peppar

Så gör du:

1. Pressa potatisen.

2. Blanda de torra ingredienserna i en skål.

3. Knåda in potatisen och smöret i mjölet. Låt degen vila i kylskåp i 30 minuter.

4. Kavla ut degen på mjölat bakbord till en cirka 3 mm tunn platta. Skär degen i 12 fyrkanter, cirka 10 x 10 cm. Du kan även göra halvmåneformade piroger genom att ta ut en cirkel och vika den ena sidan över den andra.

5. Skär broccolin smått. Mosa fetaosten. Blanda ihop till en smet och smaksätt med peppar.

6. Klicka 1 msk av fyllningen i mitten på varje fyrkant. Lyft först ett hörn över fyllningen. Pensla med lite uppvispat ägg och lyft det motsatta hörnet över fyllningen. Lyft sedan de resterande hörnen mot varandra och knip ihop.

7. Pensla med ägg och grädda i 200 grader i cirka 15 minuter.

Rösti

(8–10 personer)

• 10 potatisar, cirka 800 g

• 1 dl emmentalerost

• 3 msk olja att steka i

Så gör du:

1. Skala, skölj och riv potatisen på grövsta sidan av rivjärnet.

2. Tillsätt riven ost och rör om.

3. Värm en plättpanna av gjutjärn och fördela potatis- och ostblandningen i den varma pannan.

4. Låt steka på medelvärme i cirka åtta minuter per sida.

5. Servera med rom och crème fraiche, skagenröra, kräftstjärtar eller smörstekt svamp.

TIPS! Passar bra som bufférätt. Går att förbereda och sedan värma i ugn.

Långpannekaka

(8–10 personer)

• 3 ägg

• 3 dl socker

• 2 1/2 dl vetemjöl

• 1/2 dl kakao

• 1 tsk vaniljsocker

• 1 krm salt

• 200 g vinbär (eller andra bär ur frysen)

• 100 g smör

Så gör du:

1. Smörj och bröa en liten långpanna (20 x 30 cm).

2. Vispa socker och ägg pösigt.

3. Blanda i saltet och sikta ner de övriga torra ingredienserna.

4. Häll smeten i formen och strö över vinbären. Hyvla över smöret.

5. Grädda i nedre delen av ugnen i 175 grader i cirka 30 minuter. Låt svalna i formen.

6. Servera kakan ljummen med vaniljglass, vispad grädde eller yoghurt smaksatt med vaniljsocker.

QUIZ: Har du koll på Marthas jubileumsnummer?

Har du redan hunnit läsa igenom detta nummer av Martha? Då har du en god chans att klara vårt kluriga quiz som bygger på artiklarna i tidningen. En frågetävling kan sätta krydda på en marthaträff, så varför inte utmana din krets eller förening? Rätt svar hittar du längst ner på sidan.

Text Mikaela Groop Illustration Terese Bast

1. Vilket år utkom ett provnummer av tidskriften Martha?

A. 1902

B. 1903

C. 1904

2. Ungefär hur stor upplaga hade Föreningen Marthas tidskrifter år 1907?

A. 3 000

B. 5 000

C. 7 000

3. Vilka två förgrundsgestalter inom Föreningen Martha valdes till Finlands riksdag år 1907?

A. Fanny Hult och Alli Nissinen

B. Alli Nissinen och Lucina Hagman

C. Lucina Hagman och Fanny Hult

4. Vad hette tidskriften Martha under åren 1958–1965?

A. Husmodern

B. Husmodern/Marthabladet

C. Marthabladet/Husmodern

5. Hur förvarar man gamla fotografier?

A. I syrafria påsar

B. I plastfickor

C. I källaren

6. Vilken metod är inte ett konserveringssätt?

A. Syrning

B. Garvning

C. Gravning

7. Vad hette det affärsbolag som grundades under Fanny Sundströms tid som ordförande?

A. Syskrinet

B. Ullhörnan

C. Spinnrocken

8. Hur många medlemmar hade flickmartharörelsen år 1945?

A. 2 742

B. 1 253

C. 509

9. Vilket år grundades Kyrkoby Marthaförening i Jakobstad?

A. 1919

B. 1920

C. 1921

10. Vilka utmaningar kan vi förvänta oss av klimatuppvärmningen?

A. Surare hav

B. Kortare tillväxtperioder

C. Minskad nederbörd

Kylskåpet – en cool och sårbar historia

Skulle du vara villig att stänga av ditt kylskåp under vintern? I tider av energikris och hållbarhetsdiskussion är det en fråga som ställs förvånansvärt sällan. Detta på grund av att kylen och frysen utmanövrerat många andra former av matförvaring som vi historiskt sett har haft.

Text Heidi Hendersson Foto Per Melander

Kylskåp och frysar är del av vår kulinariska infrastruktur, det vill säga hushållsapparater som används för att förvara och hantera mat. För hundra år sedan var kylboxarna en lyxig modernitet, en innovation. Så småningom blev skåpen allt vanligare i hemmen och på 1970-talet hade omkring nittio procent av de svenska hushållen ett kylskåp och hälften av dem en frys. I dag är siffran uppe i nästan hundra procent – i hela Norden.

Före år 1920 var det andra matförvaringsmetoder som gällde: jordkällare och kallskafferier tillsammans med en uppsjö av konserveringsmetoder. I takt med att kylskåpen blev allt mer populära fasades de andra alternativen sakta ut, så till den grad att det i dag har blivit svårt att välja något annat än en kyl av något slag.

– I Sverige har vi under 1900-talet haft många politiska och samhälleliga projekt för att öka bostadsstandarden. Hemmet ska bli mera trivsamt, men också rationellt och effektivt. Under 1960- och 1970-talen satsade Sverige på husbyggen, det så kallade miljonprogrammet, där man byggde en miljon bostäder inom loppet av tio år. I det bygget tog man fasta på köksrekommendationer, som att det skul-

le finnas ett kylskåp i varje hem och man tog bort det ventilerade skafferiet, säger Matilda Marshall, lektor i etnologi vid Umeå universitet med särskilt fokus på vardaglig matkonsumtion, föreställningar om hållbarhet samt matförvaring.

Nya vindar blåser Många av förändringarna hade att göra med föreställningar om en ny livsstil och det moderna samhället.

– I det sammanhanget fungerar kylskåpet som ett optimalt sätt att förvara mat, säger Matilda.

Tidigare konserveringssätt, såsom saltning, sockring, syrning och gravning, började upplevas som gammalmodiga och

Vem?

Matilda Marshall

Ålder: 37 år.

Bor: I Umeå.

Gör: Lektor i etnologi.

Hobbyer: Turf (digitalt orienteringsspel) och teater.

Senaste lästa bok: Kromosomparken av Jonas Gren.

Hemlig talang: Kanske ingen ”talang”, men jag gillar att testa mat från äldre kokböcker (tidigt 1900-tal), det kan bli spännande resultat!

tidskrävande. Och i takt med att synen på hygienen förändrades i samhället fick också kallskafferiet ett dåligt rykte.

– Det var dammigt och kunde inte hålla jämn temperatur. På sommaren var kylskåp bättre. I början hade många kylskåpet i gång enbart på sommaren. Men det blev inte bara förändringar i köksdesign och matförvaringsvanor – kylen och frysen förändrade även vårt sätt att äta. De nya kylmöjligheterna skapade nya möjligheter att äta exotiska livsmedel, mera kött, så kallad snabbmat och även frysprodukter som glass som tidigare inte hade varit möjligt i hemmet.

– Och man slutade lära sig om konservering, säger Matilda.

Tidigare konserveringssätt, såsom saltning, sockring, syrning och gravning, började upplevas som gammalmodiga och tidskrävande. Och i takt med att synen på hygienen förändrades i samhället fick också kallskafferiet ett dåligt rykte.

– Kylskåp är till stor hjälp för många hushåll. Men det gör oss också sårbara när vi inte har något alternativ, säger svenska forskaren Matilda Marshall.

Hon konstaterar att det fortfarande finns intresse för konservering och miljövänliga, hushållsnära sätt att tillaga och förvara mat. De har inte helt försvunnit.

– Men numera handlar det mer om eget intresse.

Och det är inte det enklaste att sylta, safta och torka om man bor i en stadslägenhet i dag.

– I takt med att vi byggt bort de materiella möjligheterna att förvara mat på annat sätt än i kylskåp har också de praktiska kunskaperna försvunnit.

Vår kunskap om livsmedel och deras hållbarhet har också tunnats ur.

– Kylskåpet har blivit en plats där man ställer in livsmedel som förut var i skafferiet: ägg, sylt och ketchup, till exempel.

Ökad sårbarhet i kristider

Marshall, som ägnat flera år åt att studera denna kulinariska infrastruktur, understryker att hon inte tycker att kylskåp och frysar är något dåligt i sig.

– De är till stor hjälp för många hushåll. Men det gör oss också sårbara när vi inte har några alternativ. Med tanke på vad som sker i vår omvärld är risken stor för att vår elförsörjning ska försvinna,

I takt med att vi byggt bort de materiella möjligheterna att förvara mat på annat sätt än i kylskåp har också de praktiska kunskaperna försvunnit.

exempelvis, hur gör vi då med all mat?

Under de två stora oljekriserna år 1973 och 1979 gick svenska myndigheter ut med instruktioner om hur allmänheten skulle spara energi. Dessa råd innefattade att avfrosta frysen regelbundet, öppna dörren bara en kort stund, inte ställa in varm mat i den och att hålla koll på temperaturen. De som hade tillgång till ett kallt skafferi rekommenderades att stänga av sina kylskåp under vintern. De förstnämnda tipsen är sådana som vi har hört

även under denna energikris, men att helt stänga av kylskåpet är inte en vanlig rekommendation i dag.

– Vi har invaggats i tron att kylskåp är något vi måste ha på 24 timmar i dygnet året om.

Vad vore en optimal matförvaring i framtiden ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv, enligt dig?

– För det behövs samarbete mellan arkitekter, inredningsdesigner och samhället generellt. Men jag tror det skulle vara en god idé att se om man kan utveckla kallskafferier som är effektiva och hygieniska och som använder naturlig kyla som ett alternativ till kylskåpet. Vi måste också förändra vårt sätt att äta och öka vår krisberedskap, till exempel att lära oss att uppskatta konserverad mat.

Har du sett positiva tecken på en mer diversifierad kulinarisk infrastruktur?

– Ja, det verkar finnas ett stort intresse för skafferier och jordkällare, det syns bland annat i mäklarannonser och på sociala medier. Folk är också överlag mer intresserade av var maten kommer ifrån och man vill ha större kontroll över vad som finns på tallriken, säger Matilda Marshall.

rostade kycklingflarn gör den stressiga vardagen smidigare.

Testa på pizzan, i pastan eller med en sallad eller ät som sådan.

grattis tidskriften martha till 120 år.

Martha – en seglivad tidning i tiden

Tidskriften Martha fyller 120 år och det firar vi med en djupdykning i tidningsarkivet. Marthas skribent Catharina ElgertHyvönen blandar allvar med humor på sitt eget unika sätt.

Tider kommer, tider går … men tidskriften Martha består! Fanny Hult

varande Husmodern sedermera omdöpt till

Martha) hade nog ingen aning om att tidningen skulle bli så seglivad, i år fyller den 120 år!

Jag bläddrar i gamla exemplar, ibland blir det ett småleen de, ibland en betänksam skakning på huvudet … Via texterna får jag en inblick i vilka frågor som varit relevanta i samhället, vad marthorna har engagerat sig i under respektive årtionden.

I början av 1900-talet skrivs det mycket om hönsskötsel, trädgårdstäppor och nymodiga hushållsmaskiner, om snygghet i hemmet (väggohyran motarbetas av kvistar av asp instuckna vid fönster och dörrar). Tidskriftens uppgift är att verka för de små hemmens intressen: ”Husmodern vill regelbundet hälsa på i dessa hem, språka förtroligt med mor och öfriga famil-

jemedlemmar, uppmuntra till arbete för hemmets förkofran och trefnad, gifva råd rörande barnens vård och uppfostran, hemsysslor…” (Husmodern nr 2/1908). Mödrarna har det inte lätt – de skall se till att hemmen hålls i perfekt skick och det är deras uppgift att hålla barnen på gott humör – barnen måste ”hafva sysselsättning, ty annars hafva de tråkigt, blifva retliga och otåliga.” (Husmodern nr 10/1908). Den stackars modern får sin moralpredikan: ”Modern bör inte blifva förstämd vid den minsta lilla motgång. Modern bör --- öfva sig i saktmod, tålamod, fördragsamhet och eftergifvenhet, hon må lära sig själfförnekelsens icke alltid lätta konst, den att offra sin egen bekvämlighet för familjens lycka.” Vart tar individen vägen …?

Text Catharina Elgert-Hyvönen Illustrationer Terese Bast

Från husmor till far

Trots att kvinnans roll som husmor poängteras så starkt, börjar det ändå röra på sig – inför lantdagsvalet 1910 skriver F.H. att väljarna i stället för att rösta på män skall välja en kvinna. Aili Nissinen (Husmodern nr 11/1910) ägnar en tanke också åt fadern. Han måste kommas ihåg, han har många bekymmer, ”näringsomsorgerna göra honom ofta nedstämd. Vår plikt är att lätta hans bekymmer --- vi böra tjäna vår far, vi måste vara vänliga mot honom.”

I januari 1920 reflekterar Runa Melander över marthornas arbete. Det är till stor del praktiskt, men hon vill ställa målet högre. Det gäller att använda det materiella så att det ger intryck av trevnad, skönhet och harmoni. Ett högre och fördjupat liv växer fram mitt i vår materiella tillvaro. Marthorna är i farten med kurser vid folkskolor; intresset för spädbarnsvård och uppfostringsfrågor ökar, det ordnas kurser för beskärning av fruktträd. Och man diskuterar hemmets och skolans vikt för barnets uppfostran: ”Råder det i hemmet kärlek och frid, ordning och redlighet? Har föräldrarna själva lärt sig självbehärskningens svåra konst?” frågar sig skribenten (nr 5–6/1920).

Familjen och föräldraskapet

Under mellankrigsåren är kombinationen ungdomar, föräldrar och skolan aktuell. Max Otherdal talar om problemen mellan föräldrar och barn (nr 1/1931). Han skriver att frigjordheten inom uppfostrans och hemmets värld har försatt gammal tradition och hälsosam auktoritet ur bruk – det låter fortfarande aktuellt i dag …

Irene Lindholm ondgör sig över att dagens ungdom förlorat intresset för skolan och påpekar att ungdomen behöver en auktoritet, ”vad är naturligare än att föräldrar och lärare är denna auktoritet” (nr 9/1931).

Greta Bjurström beskriver lekens roll för barnen: ”I leken utvecklas egenskaper som dana den goda medborgaren. De sociala instinkterna har väckts, samhörighetskänslan, medvetandet om gemensamt ansvar blir en berikande kraft” (nr 9/1931).

Ett anklagande pekfinger höjs mot en annan grupp under rubriken ”Hjälper Edra män och pojkar till i hemmet?” av D.H. (Husmodern nr 8/1931). Hon påpekar att en huslig man varken är löjlig eller omanlig. Hans hjälp får dock inte missbrukas, som med den stackars mannen som fick göra vårrengöring medan hans fru var på resa och höll föredrag om hur en husmor skall sköta sitt hem …

I krigets skugga

På 1940-talet råder det mörka tider i vårt land, och krigets skugga syns överallt i tidskriften. Nyårshälsningen till marthorna 1940 lyder så här: ”Väl anstår det mödrar och hustrur til Finlands tappra försvarare att glömma sig själva och modigt utföra sin gärning i fosterlandets tjänst”. Irene Lindblom berättar om krigsminnen från 1939. I Husmodern ingår artiklar om barnskydd i krig, om hur skolbarn kan sysselsättas i dessa tider då skolgången är mycket sporadisk. Och vi läser om hur man skall göra upp en arbetsfördelning för de evakuerade. ”Allting är ju upp och ned och annorlunda än annars nu. Kanske långt tyngre dagar randas, och vi måste hålla ut, vara duktiga och slagkraftiga, vad som än händer oss” (nr 1/1940).

Marthorna stickar maggördlar till soldaterna, syr vantar och papperstäcken och -madrasser. De senare används mycket av militären vid sjuktransporter på bår samt behövs i hem där många evakuerade är inhysta och bäddkläderna inte räcker till.

Efter kriget är det brist på lite av varje. Under rubriken ”Spara pengar, tid och krafter” får vi många praktiska tips om hur hushållsarbetet kan organiseras mest effektivt (nr 1–2/1950). Ett sätt att spara är att inte köpa nytt om ett plagg blivit urblekt utan färga om det: ”Inga klädbekymmer för mig – det är ju billigt att färga … med Syreeni´s Hemfärger” (nr 5/1950).

Enklare vardag

Nu blir det populärt med elektriska hushållsmaskiner som förenklar husmoderns vardag. Ett elektriskt strykjärn, en elektrisk kaffekokare, brödrosten gör sitt intåg, Hoovers tvättmaskin, den elektriska spisen och gräddningsformen. Hushållslärarinnan Aune Ensio (nr 1/1950) påpekar följande för tveksamma husmödrar: ”Bästa husmor, tänk på den elektriska kaffepannan innan ni motsätter er Gubbens vilda planer på att låta draga elektricitet till gården.”

Så går utvecklingen raskt framåt. Marthorna ordnar sina traditionella matlagningskurser, samtidigt som man blir allt mer miljömedvetna: Östersjöns nedsmutsning, kvicksilvrets inverkan på naturen, man återanvänder, blir medveten om hur barnarbetare exploateras i fabriker i fattiga länder vid tillverkning av kläder … Kort sagt: en ny Martha har uppstått, med blicken inriktad mot det globala, mot större vyer.

Via texterna får jag en inblick i vilka frågor som varit relevanta i samhället, vad marthorna har engagerat sig i under respektive årtionden.

Klimatförändringen och Östersjön

Klimatförändringarna kommer framöver att kräva en hel del anpassningsförmåga av samhället, företagen och den enskilda individen. Mänsklig aktivitet i form av utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid och metan, ger upphov till ett varmare klimat. Globalt innebär klimatuppvärmningen att vi kan förvänta oss extremväder, global glacialsmältning, utmaningar för livsmedelsproduktionen, klimatflyktingar och förlust av biologisk mångfald. För Finlands del förväntar man sig exempelvis varmare klimat, längre tillväxtperioder, ökade regnmängder, halkolyckor och mörkare vintrar.

Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Målsättningen med projektet är att dela kunskap och forskning om Östersjön samt att ge förslag på hur vi alla kan göra bättre val i vardagen för ett renare och friskare hav.

På Utö, Finlands sydligaste bebodda ö, har man samlat in data kring väderleken sedan år 1881. Enligt mätningarna har medeltemperaturen sedan 1980-talet stigit med 0,5 grader per årtionde. Konkret innebär det att istäcket har krympt under vintrarna. Isen, med sin vanligen ljusa eller vita snötäckta yta, reflekterar solens ljus och värme tillbaka ut i rymden. Ett mörkt öppet hav tar däremot upp värmen som numera lagras i havsvattnet och i skärgården.

Överlag har haven en enorm betydelse för att buffra klimatuppvärmningen. Av värmen upptas hela 90 procent av haven, medan land (5 procent), atmosfär (2 procent) och is (3 procent) står för märkbart mindre procentandelar. Jämfört med världshaven kan Östersjön ses som en badbalja. Östersjön är ett grunt hav med ett medeldjup på 54 meter och med en liten vattenvolym. Förändringar som i världshaven sker långsamt, går mycket snabbare i Östersjön.

Starka hotbilder skrämmer

Nyheter kring miljöhot skrivs ofta med stora bokstäver och i skrämmande ordalag. Spänning och skrämsel fungerar, och får uppmärksamhet. Men finns det risk att för starka hotbilder om hur Arktis smälter och öar som långsamt sjunker ner i havet leder till en viss handlingsförlamning? Ifall vi främst upplever enorm ångest inför framtiden kanske vi rent av gör det motsatta, det vill säga ignorerar problemet och lever loppan i dag, reser runt och konsumerar både varor och tjänster som aldrig förr, för världen kanske går under i morgon?

Världen går inte under i morgon, i så fall skulle det redan ha skett. Men klimatkrisen är äkta. Den är här och vi lever mitt i den. Det viktiga i klimatdiskussionen är

inte att leverera hotbilder, utan saklig rubricering och rapportering om vad vi har att vänta och vilka insatser som görs redan i dag för att begränsa effekterna av klimatuppvärmningen. Vi behöver ge plats för nyheter som uppmanar till handlingskraft och som ger energi, nyheter kring innovationer och framtida teknologiska lösningar. Det som behövs är att forska vidare i vilka möjligheter och utmaningar det förändrade klimatet skapar exempelvis inom jordbruket, såsom ökad nederbörd och längre tillväxtperioder, för Östersjön, exempelvis surare hav och ökad övergödning, inom sjukvården, bland annat ökande kostnader för vård av såväl fysiska som psykiska skador till följd av stigande antal halkolyckor och mörkerdepression samt för infrastrukturen i samhället överlag och specifikt för industrin, exempelvis krav på produktion av hållbara och reparabla varor.

Viktiga vardagsval

Det är viktigt att även personer i en hög ansvarsposition tvingas ta sitt ansvar. Oljejätten Exxon Mobile utförde redan på 1970-talet egen forskning kring fossila bränslens klimatpåverkan. Företaget har med andra ord i minst femtio år känt till att klimatet värms upp via förbränning av fossila bränslen. Häpnadsväckande exakt kunde de anställda också skissa upp prognoser som ligger mycket nära den verkliga utvecklingen i dag, enligt forskare vid Harvarduniversitetet. Vi kan bara spekulera om i vilken situation vi hade befunnit oss i dagsläget om företaget öppet hade redovisat resultaten och arbetat mot en hållbar lösning, i stället för att hemlighålla fakta.

För dig och mig gäller kraftfulla tag för en mer hållbar klimatsmart framtid, en åtgärd i taget. Vi kan bäst påverka vårt eget koldioxidavtryck på klimatet genom att välja hållbart i vardagen. Vilken typ av mat du väljer att äta, dina konsumtionsvanor av produkter och tjänster, hur bostaden värms upp och ditt färdsätt är viktiga vardagsval som du kan göra för att påverka ditt eget koldioxidavtryck.

Vardagen är i fokus även på våra kurser och föreläsningar under Marthaförbundets klimatsmarta temaår. Kom modigt med och lär dig mer – välkommen!

Cecilia Nyman, projektledare

I Fanny Sundströms fotspår

Fanny Sundström kallas den okrönta drottningen av Åland. Hon

blev även den okrönta drottningen av Ålands Marthadistrikt som utvecklades snabbt under hennes långa ordförandeskap. Forskarna Anna Sundelin och Mats Wickström kartlägger i dag den orädda pionjärens liv, ett arbete som ska resultera i en biografi.

Åländska marthan Fanny Sundström föddes i Träsk i Sund på Åland den 14 september 1883 i en känd kaptensfamilj.

– Hennes far var en berömd åländsk sjökapten, men han hade inte ett helt odramatiskt liv. Han var en ”self made man” och blev en av Ålands rikaste män. Men sedan gick han i konkurs, for ut till sjöss igen och drunknade, berättar Mats Wickström, forskare vid Åbo Akademi.

– Det var en stor familj, med många barn och flera intressanta livsöden. En familj som engagerade sig i samhället, säger Anna Sundelin, även hon forskare vid Åbo Akademi.

Första karriärstegen

Så även Fanny. Hon tog studenten i Mariehamn och sedan lärarexamen vid Ekenäs seminarium. Därefter auskulterade hon vid skolor i Schweiz, Tyskland och Sverige och fick sin första tjänst vid folkskolan i Mariehamn. Därifrån flyttade hon sedermera till S:t Petersburg.

– Det var inte ovanligt att åka till S:t Petersburg på den tiden, det lockade många. Finland var en del av Ryssland och S:t Petersburg var en metropol.

I takt med att den ryska attityden mot Finland blev allt hårdare blev det politiska läget skarpare.

– Det fanns ett stort motstånd mot förryskning och Fanny var en av de som smugglade brev till finländare i fängelset Kresty i S:t Petersburg. Här finns sidospåret om ”agent Fanny”, hon är en stor finlandssvensk patriot, säger Wickström ivrigt och fortsätter.

– Hon var även med i SFP:s avdelning i S:t Petersburg.

Hon lät sig inte hejdas av sitt kön, men glastaket kom emot. Hade hon varit en man kunde hon ha blivit invald i riksdagen.

övriga syskon. Samma år som hon övertar hemmanet blir hon även husmor och föreståndarinna vid Ålands folkhögskola.

– Såvitt vi vet torde Fanny varit något tämligen ovanligt – en självständig kvinnlig bonde. Och inte en som blivit det som änka, säger Wickström.

Hon tog sig an uppgiften att göra gården, Guttorp, till en modern gård som blev modell för många på Åland. Förutom att bedriva nyskapande jordbruksverksamhet tog hon också stor plats i samhällsdebatten.

– Hon var den kvinnan alla gick till när det behövdes en kvinnas röst. Det var inte förvånande att hon blev invald som första kvinnan i lagtinget (åländska parlamentet, reds anm.). Det skedde mycket tack vare hennes synlighet som ordförande i Ålands marthadistrikt, säger Wickström.

– Det var den tidens kvinnoparti. Det fanns en stor kraft i att vara uppbackad av marthorna, säger Sundelin.

Politiska hjärtefrågor

Husmor och föreståndarinna

Efter åtta år i Ryssland flyttade Fanny till Helsingfors och Wickström spår att hon kunde haft en lysande framtid och karriär i huvudstaden om inte hennes äldste bror, bonden August, hade dött. Då återvänder Fanny hem till Åland för att ta över ena halvan av släktgården med stöd av

Fannys politiska hjärtefrågor var sociala och ekonomiska förbättringar i samhället, i synnerhet kvinnornas och husmödrarnas ställning på landsbygden.

– Hon var väldigt orolig över att kvinnor lämnade Åland för att livet var så tungt. Hon hade alltid Ålands framtid för ögonen, säger Sundelin.

Text Heidi Hendersson Foto Robert Seger

”En rik personlighet gick med henne ur tiden, ett verksamt liv var ändat. Fanny Sundström blev i sitt liv och sin gärning ett med sin hembygd. Denna gav henne inspiration och kraft till en mångsidig verksamhet, som sträckte sig långt utöver hembygdens gränser. Sin glädje i arbetet överförde hon på andra. Hon skådade långt, då hon tog initiativ och med sin okuvliga energi och arbetsförmåga blev hon på olika kulturella och samhälleliga områden en ledare av ovanliga mått. Allt hon rörde vid fick liv.

(Citat ur en minnesruna av Hedvig Bjurström)

– Det var även vad marthorna jobbade för, att göra arbetet hemma lättare, säger Wickström.

Fanny var också aktiv i Ålandsfrågan, det vill säga, om Åland skulle tillhöra Finland eller Sverige.

– Hon tillhörde senare oppositionen som ville militarisera Åland. Hon tvekade alltså inte att vara oppositionell, även om det kostade henne socialt, säger Wikström.

Även om Fanny var politiskt aktiv under en längre period övergav hon inte marthadistriktet som hon var långvarig ordförande för.

– Hon var ordförande från det att hon kom tillbaka till Åland fram till sin död, konstaterar Wickström.

Folkdräkter och museum

Också Fannys systrar var engagerade i förbundet.

– Det var många kvinnor med på den tiden och marthorna fick mycket till stånd, säger Sundelin.

Med Fanny i spetsen satsade marthorna mycket på att bevara kulturen.

– Hennes kulturintresse började som ung. Redan innan det bar av till Ryssland var hon en av eldsjälarna bakom att återskapa folkdräkterna på Åland. Hon var även inblandad då Ålands museum grundades, då var hon kring 23 år gammal, fortsätter Sundelin.

Inom ramarna för sitt marthaarbete tog Fanny bland annat initiativ till Ålands hemslöjdsskola och hantverk var ett av hennes många intressen. Under hennes tid startade marthorna även ett affärsbolag som hette Spinnrocken. Hon gifte sig aldrig, utan vigde sitt liv åt samhällets tjänst.

– Att hon inte gifte sig var ovanligt, men det gav henne mer utrymme, säger Sundelin.

– Samhällets aktiva kvinnor var oftast fröknar. Det finns sålunda en intressant paradox i att hon lovordade husmorslivet, men själv inte levde som en traditionell husmor, påpekar Wickström.

För sina efterforskningar har forskarduon använt sig av bland annat dagstidningar och tidskrifter.

– Tidningarna förr var mer djupgående om samhällets och livets detaljer. Där hittade vi bland annat flertal mötesreferat där Sundström figurerade. Hon var en väldigt aktiv kvinna, så tidningarna var en ingång in i hennes liv. Det gick inte många dygn på Åland utan att hon dök upp i spalterna, säger Wickström.

Brev och korrespondens

Forskarna har även hittat brevväxling.

– Men vi får anta att det finns stora luckor i korrespondensen. Fanny tänkte kanske inte lika mycket på sitt eftermäle som stormännen. Men vi har lyckats lokalisera några brev som hon skickade till andra, där man får höra hennes röst. Det finns ett brev där hon våndar sig över rollen hon hade. Det var nog inte alltid så lätt att vara Ålands okrönta drottning, säger Wickström som spekulerar att hon kunde ha gått längre än så:

– Hon lät sig inte hejdas av sitt kön, men glastaket kom emot. Hade hon varit en man kunde hon ha blivit invald i riksdagen.

– Det förvånade oss att det inte redan finns en bok om Fanny Sundström och hennes livsverk. Det skulle finnas fog för flera böcker, säger forskarna Mats Wickström och Anna Sundelin.

Finländsk fårull i fokus

På senare år har allt fler fått upp ögonen för den inhemska fårullens möjligheter. Men fortfarande finns det logistiska och tekniska utmaningar som behöver ses över innan hela produktionskedjan fungerar friktionsfritt.

För bara några år sedan fanns det inget intresse för finländsk fårull. Många av dem som förädlade ullen hann avsluta sin verksamhet och den samlade kunskapen var nära att gå förlorad. I dag är situationen en annan. Tack vare stickboomen och lägre inomhustemperaturer på grund av den rådande situationen på elmarknaden har intresset för inhemsk ull åter vaknat. Det nyvaknade intresset har också bidragit till att den ekonomiska ersättningen till fårfarmaren har stigit.

Goda egenskaper

I Norden finns det i dagsläget flera pågående projekt för en ökad användning av fårull. Projekten omfattar ullproduktion såväl till textilindustrin som till mer tekniska lösningar, exempelvis till isolering av hus och marktäckande dukar till trädgården. Ullen har goda egenskaper för att användas i trädgården, bland an-

nat förmågan att binda fukt och värme, liksom goda gödslingsegenskaper.

Ull är en naturlig fiber som går att återanvända och återvinna. Återanvänd ull framställs genom att det gamla uttjänta ulltyget rivs – eller klipps isär – och spinns på nytt. Processen leder till att fibrerna blir kortare och kvaliteten sämre än originalet, men den energimängd som går åt för att producera återvunnen ull jämfört med nya ullfibrer uppgår till omkring hälften av den ursprungliga. Merparten av den ull som återanvänds går till fyllningsmaterial som för att höja kvaliteten kan blandas med nyproducerad ull eller andra material.

Nya möjligheter

Ullen sorteras i samband med klippningen. Ull av sämre kvalitet, som inte lämpar sig till garn, kan användas i trädgården, speciellt om man har problem med små hjortdjur i trädgården eftersom de ogillar lukten från ullen.

5 fakta om fårull

 Ull är ett hundraprocentigt förnybart och naturligt material, vilket gör den till ett av de mest hållbara materialen i världen.

 Ull lämpar sig väl för kläder, eftersom den absorberar fukt och transporterar bort fukten från huden.

 Ullen är värmereglerande. På vintern har den en värmeisolerande effekt, men tunnare ylleplagg kan mycket väl användas också på sommaren.

 Ull är flamhämmande och kan därför användas till att släcka eld.

 Ull är självrengörande, eftersom den innehåller naturligt fett, så kallat lanolin, som håller smutsen borta. Så vädra gärna dina ylleplagg i stället för att tvätta dem för ofta.

För att få upp värdet på råullen krävs ökad kunskap om ullskörd och hantering av ull. En ökad användning av ull kräver också olika insatser, bland annat fler inhemska aktörer inom förädlingen. Även arbetet med avel av produktionsdjur behöver inriktas på ullens kvalitet, och inte enbart på dess egenskaper. På endast ett fåtal raser görs i dag ullmönstring, det vill säga bedömning och gradering av fårullen.

Text Anita Storm, ekologirådgivare Foto Camilla Ostberg

På senare år har fårullen upplevt en renässans och allt fler stickar med garn av inhemskt ursprung.

mark och ha endast 15 minuter pulsen på landsbygden, med idrott, låter som en dröm, eller hur!

stanna.

Grankulla Stad

Söderfjärdsbacken i Malax erbjuder

www.grankulla.fi

härliga bostadstomter

andas hållbarhet, upplevelser och är beläget vid randen av Söder130 st tomter á ca 2000 m

drömtomt i Malax!

www.malax.fi

Varma gratulationer till tidskriften Martha

från tidskriften Resonans, Finlands svenska sång- musikförbund

Sagalunds museistiftelse Sagalundgillet rf.

Gratulationsannons i God Tid med anledning av Svenska pensionärsförbundets

80x50 mm á 80 €

Gratulera tidskriften

Gratulerar Svenska Pensionärsförbundet med anledning av förbundets 50-år

Martha till sina 120 år

Vi gratulerar 120-åringen!

Finlands Svenska Hembygdsförbund

Grattis till jubilaren!

SÖU • 117 år ung

www.fylgia.fi

Svenska Trädgårdsförbundet

gratulerar tidskriften Martha till sina 120 år

Våra bästa

gratulationer till tidskriften Martha 120 år

#bondenbehövs

Vi gratulerar och tackar Marthaförbundet för gott samarbete under åren

Ungmartha – en aktiv femtioåring

Ungmarthas verksamhet började egentligen redan i början av 1900-talet.

Då startade man en ”Syklubb för halvstora flickor” i Viborg. Under 1940-talet kom verksamheten i gång ordentligt, då under namnet Småmartharörelsen. På 1970-talet byter verksamheten namn till M-klubbarna och blir en egen förening.

På 1940-talet startades Småmarthakretsar upp i hela Svenskfinland, ända från Kyrkslätt i söder till Jakobstad i norr. År 1942 byter verksamheten namn till Flickmartha. Under krigsåren bedrevs samhällsbildning, bland annat genom att deltagarna lärde sig om självhushållning och hur de kunde sy sina egna kläder, kunskap som alltjämt är aktuell i dag.

År 1945 hade flickmartharörelsen sammanlagt 1 253 medlemmar och år 1951 ordnades det första storlägret på Storgård i Borgå med totalt 105 flickor från hela Svenskfinland.

Mångsidig verksamhet

Under 1960-talet började Flickmarthorna ägna sig åt allt från emaljarbeten till brandövningar. Verksamheten utvecklades och blev mer mångsidig.

Under 1970-talet skedde stora förändringar. Då byter verksamheten namn till M-klubbarna och blir en egen förening. Detta är orsaken till att Ungmartha i år firar femtio år som självständig förening. Det var även då som pojkar började komma med i verksamheten. Flera läger ordnades, bland annat ett cykelläger på Åland och en studieresa till Lappland.

Under 1980-talet ordnade M-klubben läger varje år runt om i Svenskfinland, därtill vandringsläger i både Norra Karelen och Kitsi. Under slutet av 1980-talet

Text Isabel Flemming Foto Ungmarthas bildarkiv

Under 1960-talet började Flickmarthorna göra allt från emaljarbeten till brandövningar och verksamheten utvecklades och blev mer mångsidig. (Artikel i Marthabladet nr 5/1965)

var temat Barn i andra länder högaktuellt och både leksaker och t-tröjor skickades till barn i Sri Lanka. År 1989 fanns det sammanlagt tolv aktiva M-klubbar: i Grankulla, Borgå, Valkeakoski, Sjökulla, Olars, Mariehamn, Helsingfors, Petsmo, Evitskog, Lappböle, Sjundeå och Kyrkslätt.

M-klubbarnas 90-tal var sprängfyllt av olika evenemang, läger och kurser. Deltagarna i de olika klubbarna lärde sig allt från att arbeta med fårull (Lappvik) till att vara modemedvetna (Korpo). År 1993 ordnades ett öppet hus-evenemang i Helsingfors för att fira M-klubbarnas tjugoårsjubileum, i vilket över sextio personer deltog.

Ett stort tema på 90-talet var Vett och etikett. M-klubbarna ordnade kurser i hela Svenskfinland för över tusen skolelever, marthor och föräldrar. År 1998 blev barnoch ungdomsföreningen Marthaförbundets trettonde distrikt. När förbundet år 1999 firade sitt hundraårsjubileum delade

Plättstafetten i Munsala pågick nonstop i dagarna tre. Fr.v. Nora Backlund, Jutta Maunula och Laura Maunula.

man ut ett kalasbidrag på fem mark per deltagare i varje M-klubb varje gång ett jubileumskalas ordnades.

Nya tider, nya mål Med stigande ålder har Ungmarthas verksamhet blivit alltmer omfattande och mångsidig. Mellan åren 2000 och 2010 var teman som Framåt mot nya mål, Vem vill bli miljönär, Ungdomen mot rasism och Östersjöäventyret aktuella.

En stor händelse var Plättstafetten som ordnades i Munsala år 2002. Då det stekte man plättar dygnet runt, fyra dagar i sträck vid Klippan. Ryktet säger att tusen ägg och trehundra liter mjölk gick åt och att över femhundra personer besökte evenemanget. Under åren 2005 till 2006 ordnade man bland annat seglingsläger på galeasen Albanus, publicerade första julkalendern och teaterföreställningen Farsan fixar kalas med te-

På 1980-talet ordnade M-klubben läger varje år runt om i Svenskfinland, därtill vandringsläger i både Norra Karelen och Kitsi.

M-klubben växer sig allt större och nya krav ställs på verksamheten under det glada 90-talet.

mat vett och etikett sågs av över tvåtusen elever i Österbotten.

År 2010 fick barn- och ungdomsverksamheten namnet Ungmartha. Samma år uppgick antalet medlemmar till 917. Detta var lägrens årtionde. Under 2011 ordnades 29 läger, år 2013 43 läger och år 2016 hela 56 läger där Ungmartha deltog. Förutom allt detta lanserades mängder av material, bland annat boken Hoppa, Hoppa, Hage, häftet Kär i bär och broschyren Inhemsk mat från jord till bord. Under 2010-talet hölls mångsidiga workshoppar inom bland annat bemötande av härskartekniker och naturkosmetik. År 2017 uppgick antalet medlemmar inom Ungmartha till 1 079. År 2019 hölls läger för sammanlagt 669 barn och unga.

Med sikte på framtiden

2020-talet har vi till dags dato bara hunnit smaka på. Därför tar vi sikte på framtiden och ger ordet vidare till Anna Nylund , Ungmarthas nuvarande ordförande:

– Ungmarthas styrka är att dela mångsidig vardagskunskap paketerad i ett format som är lätt för barn och unga att ta till sig. Ofta är verksamheten så rolig att man inte märker att man lär sig nya saker. Denna kunskapsspridning har varit relevant under de senaste femtio åren och kommer även framöver att vara det. Trender kommer och går, men att kunna ta hand om sig själv och sitt hem är alltid viktigt, och alltid mer eller mindre trendigt.

– Den traditionella verksamheten med lägerverksamhet och skolbesök är viktig för att nå ut till många. Detta behov minskar inte, tvärtom ser vi att det ökar. Vi ska inte heller glömma att Ungmartha sysselsätter ett trettiotal unga vuxna som fungerar som lägerledare på sommarläg-

ren. De får en arbetserfarenhet som är svår att få någon annanstans. Dessutom är det ett superroligt arbete, det kan jag av egen erfarenhet intyga.

– För att verksamheten också i framtiden ska vara lika uppskattad fortsätter vi att göra det som vi är bra på, men vi testar även modigt nya verksamhetsformer och plattformar. Vi följer helt enkelt med utvecklingen och särskilt då den digitala utvecklingen. Vi ska stå stadigt på vår kärnverksamhet, men med öppet sinne testa nya sätt och metoder.

– Som Pippi brukar säga: ”Det här har jag aldrig provat – det klarar jag säkert!”, det är vårt motto framöver.

Ungmarthas nuvarande verksamhetsledare Elise Hindström med ordföranden Anna Nylund.

Mängder av tryckmaterial har under årens lopp delats ut på Ungmarthas sommarläger, bland annat det populära häftet ”Kär i bär”.

Ofta är verksamheten så rolig att man inte märker att man lär sig nya saker.

Välkommen Camilla!

Camilla Komonen har utsetts till tf verksamhetsledare för Finlands svenska Marthaförbund. Till sin utbildning

är Komonen

statsvetare med en gedigen förenings- och förbundserfarenhet. Hon tillträder tjänsten som verksamhetsledare 20.3.2023.

Camilla Komonen , 56, är för närvarande förbundssekreterare med ansvar för ekonomifrågor vid Sydkustens landskapsförbund. Tidigare har hon bland annat arbetat med ekonomiförvaltning som privatföretagare, på svenska sekretariatet vid Finlands Kommunförbund och i Köpenhamn på kommunikationsavdelningen vid Nordiska ministerrådet. Hon har också bred erfarenhet av marthaverksamheten.

– Jag har en marthahistoria som sträcker sig tolv år tillbaka i tiden och har suttit som ordförande för Helsingfors svenska Marthaförening i nästan åtta år. I Marthaförbundets centralstyrelse har jag suttit sedan år 2017, i dag som första

vice ordförande, så jag har varit med i alla processer på förbundet, säger Camilla Komonen.

Tidigare marthaerfarenhet

Enligt Marthaförbundets ordförande Andrea Hasselblatt var det speciellt Komonens tidigare erfarenhet av marthaverksamheten som avgjorde valet.

– Vi har nyligen genomfört en organisationsförändring på Marthaförbundet, Camilla har stark insyn i processen kring den nya organisationsstrukturen och kan föra den vidare, säger Andrea Hasselblatt.

Camilla Komonen är född och uppvuxen i Helsingfors. Hon har gått i skola i Tölö och studerat statskunskap vid

Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Hon bor i Esbo, till familjen hör maken Petri, tvillingarna Anton och Pontus, 29, och Emil, 25.

Nordiska marthadagar i Kuopio

15–17 juni 2023

I sommar arrangeras nordiska marthadagar i Kuopio den 15–17 juni. Konferensen har temat Smaka på Savolax, arrangörer är Savon Martat. Mera information och bindande anmälan senast 10.4.2023 via länken i evenemangskalendern på förbundets hemsida: www.martha.fi/evenemang/nordiska-marthadagarna-i-kuopio-15-17-juni-2023.

Svenskspråkig beredskapsövning

NASTA Tyyni

29.9.2023

Nästa svenskspråkiga beredskapsövning för kvinnor NASTA Tyyni arrangeras i Raseborg, Raseborgsvägen 29, den 29 september 2023. Anmäl dig via evenemangskalendern på martha.fi. Arrangör för kursen är Kvinnornas Beredskapsförbund.

Text Mikaela Groop Foto Sara Forsius

Boka din biljett

kl 18.30-20.00

MÄNNISKOR OCH MÖTENFREDRIK SKAVLAN Fredrik Skavlan Runebergssalen i Jakobstad on 29.3 kl 18.30-20.00

Inbetalningar

Centrs Marta

Maja-Stina Andersson

5 euro

Forsby-Kyrkoby

Marthaförening rf, IngaBritt Lindvall uppvaktas

på 80-års dagen

30 euro

Anita Inga-Lill Berg

40 euro

Maria Kuhlefelt

20 euro

Bemböle Marthakrets

uppvaktar Veronica

Hagelstam 75 år

50 euro

Agneta von WetterRosenthal, Helsingfors

svenska Marthaförening

100 euro

Sirkka Lisa Glantz

20 euro

Sonja Johansson, Marthakretsen

Pangbrudarna

50 euro

Esbo Marthaförening rf

2000 euro

Åbo Svenska

Marthaförening rf

250 euro

Helsingfors svenska

Marthaförening rf i stället för julkort

750 euro

Gunilla Eklöf

20 euro

Ekenäs Marthaförening rf, julhälsning till Marta Centrs

250 euro

Överesse Marthaförening rf

100 euro

Houtskär Marthaförening rf

250 euro

Stina Blomqvist

15 euro

Helsingfors svenska

Marthaförening

66 euro

Maria Elisabeth Nylund

40 euro

Finlands svenska

Marthaförbund, i stället för julkort

300 euro

Susanne Belfrage

300 euro

Juhani Tapio Rouhesmaa, Riitta Sittnikow 80 år

80 euro

Norra Esbo Marthakrets

120 euro

Bemböle Marthakrets

uppvaktar Margareta

Heinonen 75 år

50 euro

Anna Westerlund

20 euro

Maria Susanne Skog

200 euro

Nina Barrner

20 euro

Elise Hindström

20 euro

Hanna Donner

20 euro

Viviann Sue Seege

100 euro

Harriet Margareta Juslin

50 euro

Magdalena Sandell

20 euro

Martina Harms-Aalto

100 euro

Katja Alina Wester

5 euro

Patricia Louise GrosJean

30 euro

Jatta Isa-Mili Himmanen

15 euro

Annika Johanna Margareta

Lindman

20 euro

Annika Catharina

Gripenberg

20 euro

Nina Möller

20 euro

Linda Tigerstedt

10 euro

Sofia Helena Sjöblom

20 euro

Astrid Thors

50 euro

Mari Lönnqvist

10 euro

Anja Kalgren

50 euro

Solveig Maria Nyberg

50 euro

Marika Elsi Agneta

Lytts-Råholm

30 euro

Roosa Mikkola

20 euro

Josefin Andrea Torrkulla

20 euro

Nathalie Edman-Koskell

4 euro

Anja Kristina Hjelt

10 euro

Ingrid Svanfeldt

100 euro

Katri Lindholm

30 euro

Camilla Vitzthum

50 euro

Sabina Öhman

20 euro

Försäljning av Marta Centrs välgörenhetshalsband

2022

72,58 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Tre frågor

Månadsbidrag till Centrs Marta i Lettland

I turbulenta tider är det många som vill hjälpa och bidra på olika sätt. Vi har pratat med en månatlig bidragsgivare, vars hjärta ömmar för kvinnostödcentret Centrs Marta i Lettland. Bidragsgivaren önskar vara anonym.

Varför har du valt att månatligen donera pengar till Centrs Marta?

– Efter att ha varit där och personligen bekantat mig med verksamheten såg jag vilket enormt viktigt och gott arbete de gör. Efter det beslöt jag mig för att stödja Centrs Marta.

Vad betyder välgörenhet för dig?

– Välgörenhet betyder ganska mycket för mig och är något som jag sysslat med en längre tid. Jag tänker att om vi är många som deltar, så blir det kanske faktiskt någonting till sist – många bäckar små gör en stor å.

Hur kunde flera följa ditt exempel?

– Jag utmanar gärna andra marthaföreningar och marthor att också stödja Centrs Marta i deras arbete.

Text Jessica Åhman

Vill du vara med och stödja Centrs Martas arbete? Inbetalningar görs till kontonummer FI 8000 1400 0617 51 (Danske Bank). Skriv i meddelandefältet att du önskar stödja Centrs Marta, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto. Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Insamlingstillstånd RA/2020/1018 gäller för tiden 26.8.2020–.

Läs mer om Centrs Marta här: www.martha.fi/om-oss/internationell-verksamhet

Vårens kurser, varsågod!

Vågar vi påstå att de som går på Marthakurser har ett roligare liv? Såklart! I vår har du chansen att lära dig allt från att baka surdegsbröd och anlägga en köksträdgård till att äntligen skapa de där matlådorna som bär genom arbetsveckan! Som medlem får du alltid rabatt på kurserna.

7.3 Marthas trädgårdsklubb, del 1  Här startar sommardrömmen! Under den tredelade kursen guidar hushållsrådgivare Sofia Grynngärds dig genom sommarens härligaste projekt: en egen köksträdgård! Samtidigt får du lära dig av övriga kursdeltagare. Online.

7.3 kl. 18 Förodling, kallsådd och planering

18.4 kl. 18 Sådd, plantering, skötsel och gödsling

22.8 kl. 18 Skörda och laga, ta tillvara höstens skörd

8.3 Hela Svenskfinland mealpreppar!

Börja ”mealpreppa” och få massor med ny inspiration direkt till hemmaköket! Tillfället genomförs både fysiskt i Marthaköket på Busholmen i Helsingfors och live på Instagram. Vi sänder live på Instagram hela kvällen. Ni som inte deltar på plats får alltså följa med kursen via vår direktsändning. Marthaköket kl. 17 och Instagram live @marthaforbundet kl. 17–19.

16–23.3 Surdegsskolan

Vill du lära dig att baka med surdeg, men det känns för utmanande? Då har du tur, eftersom Marthaförbundet nu erbjuder en grundkurs i surdegsbakning för nybörjare, där vi tillsammans, steg för steg bakar ett härligt surdegsbröd! Online: 16.3 kl. 18.00,  21.3 kl. 18.00, 23.3 kl. 18.00.

29.3 Havets smaker – gynnar både dig och Östersjön

Visste du att man kan äta mer än fisk från Östersjön? Vi gör en djupdykning i Östersjön och lär oss allt om att ta tillvara havets råvaror och göra dem till delikatesser. Strandväxter, alger, sjögräs med mera! Helsingfors, Marthaköket kl. 18.

4.4 Påskbaka med familjen

Kom med och baka påskens läckraste bakverk tillsammans! Den här kursen är riktad till hela familjen, så ta gärna med ditt barn, barnbarn, gudbarn eller annan kär och liten i ditt liv. Helsingfors, Marthaköket kl. 17.

26.4 Kläder – hållbart och klimatsmart

Det här är en utmärkt kurs för dig som är nyfiken på att välja kläder på ett hållbart sätt, ta hand om dem väl och tänka på hela kedjan, från råmaterial till slutprodukt, tvätt, vård och återbruk eller återvinning av plagget. Helsingfors, Marthaköket kl. 18.

16.5 Vilda växter i maten

Är du nyfiken på naturens skafferi och vill lära dig mer av Marthaförbundets egen expert på vilda växter – hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson i Marthaköket kl. 18?

Anmälningar görs i evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang. Där hittar ni också aktuell information om alla kurser och föreläsningar. Observera att anmälningen stänger fyra vardagar före kursstart.

För 20 € i månaden planterar du två träd och för 30 € i månaden ger du någon en energisnål spis.

Läs mer och bli månadsgivare:

Gör en konkret insats för miljön – bli månadsgivare!

Kallelse till Marthaförbundets årsmöte 27–28.5.2023

Finlands svenska Marthaförbund rf kallar till årsmöte i Borgå lördagen den 27 maj 2023 klockan 12.30. M ötet hålls på Konstfabriken i Borgå, Västra Alexandersgatan 1. Årsmötet genomförs som ett hybridevenemang. Alla medlemmar är hjärtligt välkomna, både de som deltar på plats och de som medverkar digitalt via verktyget Microsoft Teams. Anmälningar görs via hemsidan senast 12.5.2023 . En länk och noggrannare information kommer per e-post före m ötet.

På årsmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2022, budget och verksamhetsplan för 2024 samt fastställande av medlemsavgiften för år 2024. Vid behov förrättas val av styrelseledamöter i stället för dem som är i tur att avgå. Ordförandeval kommer att förrättas. Valberedningen presenterar förslaget till ny styrelse samt ordförandekandidater.

Därtill behandlas ärenden som centralstyrelsen har beslutat föra till mötet. Under § 15 behandlas övriga i möteskallelsen nämnda och av centralstyrelsen behandlade ärenden. Årsmötet föreslås fatta beslut om Marthaförbundets nya strategi för åren 2023–2025, inkomna motioner samt om tillsättandet av en valberedning.

Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida från och med 12.5.2023. Medlemsföreningar och distrikt bör skanna in och skicka en undertecknad fullmakt till marika.danielsson@martha.fi senast 12.5.2023.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Preliminärt program

LÖRDAG 27.5

Kl. 9 Marthatorg med program

Lunch

Kl. 13–17 Mötesförhandlingar

Kl. 18.30 Mingel

Kl. 19 Festmiddag och underhållning.

Utmärkelserna Årets Lucina, Årets eldsjäl och Årets samhällsinsats delas ut.

Kl. 23.15 Bussarna avgår

SÖNDAG 28.5

Kl. 10–11.30 Picknick på Borgbacken i Borgå

Ett ord på vägen med pensionerade prosten

Ann-Britt Hedman

Kaffe med Borgåtippor

Med förbehåll för ändringar.

Motioner till årsmötet 27.5.2023

Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 1.3.2023 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på Marthaförbundets årsmöte i maj. Alla föreningar kan lämna in motioner via följande formulär: https://www.lyyti.fi/reg/ Lamna_in_en_motion_2023_1411.

www.eekab.fi

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre?

- Låt oss sköta försäljningen

- Vi köper även och betalar kontant

- Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE

Folkskolegatan 1, Karleby

Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

BIOGAS

Naturligtvis!

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19) www.jeppobiogas.fi

För renare luft & miljö

KOMMANDE RESOR:

25. – 28.4.

Resa till Sydvästra Finland.

- bl.a. Själö och Hangö

29.6. – 6.7.

Vandring i Val di Fiemme, norra Italien

Flyg till Verona t/r med Finnair och

5 vandringsdagar i vackra Dolomiterna

21. – 25.8.

Resa till Åland

- bl.a. Kökar, Mariehamn och Brändö

31.8. – 7.9.

Vandring i Slovenien Flyg med Finnair till Venedig t/r och

5 vandringsdagar i Kranjska Gora-området

Nu kan Ni tanka vår biogas i Jeppo, Jakobstad och Storkyrö

Åland 100 år: Uppvaktning med

handgjord jubileumsbonad

Den 6 juni 1922 sammanträdde Ålands landsting första gången. Bland de trettio valda ledamöterna fanns endast en kvinna, vår alla tiders främsta martha Fanny Sundström. Hon engagerade sig för Ålands bästa på alla områden, och i synnerhet för de åländska marthorna.

Redan år 2020 kändes det självklart att de åländska marthorna skulle uppvakta lagtinget* på födelsedagen, och därmed också Fanny Sundström. Detta som ett tack för att självstyrelsen alltid har stöttat marthornas verksamhet på Åland.

Frågan om hur uppvaktningen skulle se ut var svårare att klura ut. Småningom föddes idén att vi skulle föreviga de folkvalda genom att brodera deras namn på vimplar som ett flaggspel eller broderade på ett vackert tyg som kunde hängas upp på lämpligt ställe som ett tack för de hundra åren.

Broderat tygstycke

I oktober 2020 presenterade vår sömnadsexpert Elisabeth Dahlén ett förslag som omfattades av alla i hemslöjdssektionen. Vi skulle tillämpa lapptäcksteknik med namnen broderade på blåa tyglängder. Dessa skulle sys ihop till ett helt tygstycke som inramas med gult och rött tyg och förses med ett annat tyg som baksida med litet mjuk fyllning emellan. De tre lagren skulle sys samman på gammaldags sätt med hjälp av en täckstickningsbåge som förr användes i hemmen då man tillverkade täcken att sova under. En metod som numera fallit i glömska!

Det gällde att hitta ett lämpligt tyg att trycka namnen på och en skrivstil möjlig att brodera med kedjestygn. Det lämpligaste tyget kom från England och måste beställas. Pandemin hade börjat, trafiken i engelska hamnarna var i strejk och det gick till år 2021 innan tyget anlände. Tryckeriet hade skrivstilen klar och provtryckningen var redan gjord på en tygbit och godkänd.

I mitten av mars erhölls en pappersko-

pia på namnupplägget. Då upptäckte vi att det verkade vara för få namn på den lista vi fått från lagtingskansliet. De flesta valen hade skett före datorns tidevarv och valresultaten kanske inte alltid var så exakt dokumenterade. Det löste sig efter mycket forskande och antalet namn utökades. I slutet av mars 2021 var tyget färdigt påtryckt.

Stort grupparbete

Hemslöjdssektionen samlades och de 47 längderna med totalt 357 tryckta namn klipptes isär och packades i 47 numrerade hemvikta påsar tillsammans med nål, garn, provlapp och instruktioner. Så inleddes marthornas stora grupparbete. De som ville brodera fick hämta en påse eller fler från kansliet och senast första november skulle broderiet vara färdigt och returnerat.

Broderiviljan var stor och tidsplanen höll. Sedan blev det Elisabeths tur att sy samman längderna på maskin och sy fast själva inramningen i rött och gult.

I oktober 2021 hade vi lyckats få låna en täckstickningsbåge som fick placeras i ett

trapphus på Jomala gård där marthakansliet finns. Hanna Leppälä från Ålands Kulturhistoriska museum kom och lärde oss sätta upp ett övningstäcke samt hur själva täckstickandet skulle gå till med nål och tråd.

I februari 2022 var bonadens framsida färdigt hopsydd och tråcklades samman med en blå baksida och ett mjukt lager fyllning emellan. Den första mars inleddes täckstickningen och pågick varje tisdag och torsdag hela våren. Även ickemarthor kom av eget intresse med och hjälpte till ibland.

Montering och upphängning

Den 26 april togs bonaden bort från täckstickningsbågen och det var dags att fundera på monteringsarbetet. En stång upptill för upphängning och en tyngd nertill för fint fall skaffades. En mässingsplåt med ingraverade texten ”Gåva av Ålands Marthor” beställdes för att fästas fast nedtill. En överskrift med texten ”Ålands lagting 1922–2022” behövdes också. Broderiexperten Åsa Lundberg broderade i rasande fart och hemslöjdssektionen sydde fast den broderade rubriken. Elisabeth fungerade som handledare och medarbetare i alla olika moment och vid varje arbetstillfälle.

Efter mycket telefonerande lyckades vi få tag i ett gammaldags kartställ som bonaden kunde hängas upp i. Den placerades i lagtingets utrymme i självstyrelsegården under festdagarna kring den 6 juni. På ett festplenum i lagtingssalen den 13 juni överlämnades gåvan officiellt av de åländska marthorna.

Gåvan blev ett värdefullt resultat av ett rekordstort och lärorikt grupparbete. Samtidigt lyckades hemslöjdssektionen att levandegöra och lära ut ett gammalt hantverk som är på väg att försvinna ur tiden.

Text Sigbritt Fagerström

*) Ålands landsting bytte namn till Ålands lagting år 1993.

Hemslöjdssektionen tråcklar ihop framsidan på jubileumsbonaden med den blåa baksidan och ett mjukt lager fyllning emellan.

Glädjande gott julgodis

Under en kall och snöig decemberkväll samlades kretsen Simone vid Helsingforsmarthorna för sin årliga välgörenhetsinsats. I år valde vi att baka julgodis som vi skänkte till föreningen Vailla vakinaista asuntoa som hjälper bostadslösa personer i Finland. Vi bakade dadelkakor, kex och Christmas Bark, amerikansk julchoklad.

Text och foto : Vanessa Westerlund

Pensalamarthornas stämningsfulla julfirande

I december ordnade Pensala Marthaförening ett traditionellt ”jul i byakaféet”. Föreningen har till dags dato verkat i 101 år. Fotografier från föreningsverksamheten från olika tidsepoker hade skannats in och förevisades. Vi sjöng allsång tillsammans och även annat sångprogram ordnades. Vackraste luciatåget bjöd på ett underhållande program. Nu blickar vi framåt och önskar alla marthor lycka till inom marthaföreningen!

Text och foto Gun-Lis Stoor

Vem gillar att städa?

På frågan om vem som gillar att städa var det faktiskt ett par händer som sträcktes upp i luften bland deltagarna på Bennäs-Lövö Marthaförenings möte i november 2022. Då hade vi förmånen att ha Marthaförbundets projektkoordinator Cecilia Nyman, sakkunnig inom kemikalier och miljöfrågor, som vår inspirerande gäst och föreläsare. Betydligt fler händer kom upp på frågan om vem som gillar att ha det rent i hemmet. Men städning påverkar miljön, så det gäller att vara medveten om vilka medel vi använder och vad vi bör undvika för att inte belasta vår omgivning och våra vattendrag. Dammtussar känner vi alla till – städa bort dem, de innehåller ofta skadliga ämnen utöver våra hår och hudceller!

Andra bra råd är att satsa på bra städredskap, gärna köpa fasta produkter eller koncentrat, ha koll på vad faropiktogrammen (varningssymboler för kemiska ämnen som används inom EU, reds anm.) betyder och dosera rätt, var några av de goda råd vi fick. Dessutom fick vi rent konkret blanda till rengöringsmedel för grovsmuts och fettlösande städmedel med sådana ingredienser som de flesta har hemma: ättika, talltvål och matsoda samt vatten. Med oss hem fick vi en praktisk kasse med flera fack för sortering av avfall, och en åskådlig och trevlig städplansch att hänga upp på ett lämpligt ställe som inspiration, då förmodligen alla i hushållet bidrar till städningen.

Text och foto Gun Anderssén-Wilhelms

Fr.v. Gunilla Hällund, Cecilia Nyman från Marthaförbundet, Eivor Anderssén och Maj-Lis Löfholm.

Hemmagjort julgodis och glada marthor på Simone-kretsens årliga välgörenhetsinsats.

Ett festligt och minnesrikt marthaår i Sibbo

Borgby-Hertsby Marthakrets i Sibbo fyllde 110 år redan för två år sedan, men på grund av pandemiläget ansåg vi oss inte kunna fira tillsammans då. Så våren 2022 beslöt vi att i stället fira kretsen med besked på sommaren.

Vi ville unna oss själva en guldkant i vardagen och kretsen stod för en heldagsutflykt med buss till Pernå gråstenskyrka och Lovisa. Vädrets makter stod oss bi. Vi tillbringade flera timmar vid saltbodarna i Lovisa, njöt av god mat och dryck. Några av oss passade på att förnya garderoben i de mysiga shopparna. På hemvägen stannade vi ännu till vid Finlands minsta butiksmuseum i Skinnarby, där vi drack kaffe i den idylliska trädgården. Det blev en minnesvärd dag med glad samvaro!

Under året arbetade kretsen också

flitigt bland annat med byakaféverksamhet, som uppskattats av både bybor och besökare, påskbasarer och blomskottsauktioner. Vi skänkte tillika ett ekonomiskt bidrag för symaskiner, sportredskap och övrigt till Borgby lågstadieskola samt understödde Ukrainahjälpen och familjearbetet i Sibbo.

Text Solveig Krogell

Skriv till Martha!

Vill ni dela med er av era erfarenheter och inspirera andra marthor? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast

8.3.2023 , så publiceras det i Martha nr 2/2023, som utkommer

19.4.2023. Skrivglädje!

Bifoga till mejlet

1. En kort text (högst 1 200 tecken inklusive blanksteg).

2. Högupplösta bilder.

3. Önskad underskrift (artikelförfattare och fotograf).

4. Önskad rubrik (cirka 50 tecken inklusive blanksteg).

Vi fixar!

Gratis felsökningstjänst

Det är viktigt för oss att vi tillsammans kan hitta lösningar på dina IT-problem. Det är därför vi erbjuder gratis felsökning. Ta bara med din felaktiga enhet till en av våra butiker. Vi gör en kostnadsfri inspektion och ger dig råd om problemet.

Vi väntar alltid på ditt beslut innan vi påbörjar reparationerna. Vill du inte göra reparationer? Inga problem, du är inte skyldig oss något.

Tillförlitlig kvalitet

Vi har tillhandahållit professionell service i över tio år och många kunder litar på oss. Alla våra serviceexperter tar regelbundna certifieringstester för att följa tillverkarens standarder så att du får högsta möjliga serviceupplevelse. Varje Multitronic butik erbjuder en komplett datorreparations- och uppgraderingstjänst.

Marthorna Borgby-Hertsby Marthakrets i Sibbo utanför Finlands minsta butiksmuseum.

Skanna och läs mer

i nästa nummer ...

En fungerande vardag – i praktiken

Marthaförbundet är något så ovanligt som en vardagsnära institution. För mig står marthorna för kunskap som underlättar vardagen: miljömässigt och ekonomiskt, men framför allt i praktiken. Med sina 124 år på nacken har marthorna starka traditioner för starka kvinnor, men hänger även med sin tid på ett övertygande sätt.

Tyvärr har jag inte så stor erfarenhet av förbundets verksamhet, men även jag har tagit del av en nyttiga råd främst kring städning och kosmetika. Jag har varit på en föreläsning om hur man städar effektivt med så gott som inga kemikalier. Jag hade ingen aning om hur enkelt det är att använda mikrofibertrasor som bara kräver lite vatten och kanske utspätt diskmedel. Jag fick också lära mig varför man ska förvara en fönsterskrapa i duschen (för att torka av kaklen) och att det går lika bra att rengöra ugnen med tallsåpa som med starka rengöringsmedel.

På en kurs fick jag också testa att tillverka egna hudkrämer och schampo. Det var intressant att få leka kemist för en kväll och röra ihop egna produkter utan parfym. Knappast skulle jag köpa hem alla ingredienser som krävs för mer komplicerade produkter, men jag lagar faktiskt min egen tvål på bit när jag har tid. En enkel salva med enbart växtolja och bivax klarar jag också av att åstadkomma.

Jag beundrar marthorna för deras gemenskap och framåtanda. Det är fler sådana föreningar vi behöver även i framtiden!

Erica Håkans

Skribenten är småbarnsförälder, författare, översättare och bosatt i Vasa. Hon tycker om att dansa och är intresserad av musik, litteratur och vintage-kläder.

Vinnare 4/2022

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 4/2022 gynnade Fru Fortuna denna gång Christina Björkholm, Kvevlax, Hedvig Rönnberg, Esbo, samt Siv Zittra, Nederlappfors. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 19.4.2023. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 8.3.2023 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ...

 Mat med mycket smak

för pengarna

 Försäkringar i fokus

 Byta elform – vad kostar det?

 Hållbar klädvård och

återvinning

 Konsten att skapa goda vanor

Nästa nummer av Martha utkommer 19.4.2023

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund

Telefon: 044 402 6884

marthabladet@martha.fi

www.martha.fi/svenska/tidskriften

REDAKTION:

Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Annika Jansson, tfn 050 302 3363

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

ADRESSÄNDRINGAR:

Elisa Häggström, tfn 050 361 6081

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Marthaförbundets bildarkiv

TRYCK: Oy Grano Ab 2023

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

RESERVTJÄNSTGÖRING ÄTA

BLÅSINSTRUMENT ÄLTAR

FRIGÖR KANAL I PIPSKAFT

NEDMINSKADE BLINKANDE TORN HJULMITT

UTFÖRT SVÄNGOM SMILA

PEPPARSTAD

BRINNER FÖR NÅGOT

TVINGANDE PÅBUDEN

STÖRRE MUSIKSTYCKE

KRYSSET I SCHACK LAGANDA

GRUNKOR

CAFÉ DE PARIS DIGESTIVE

SKRIVTECKEN

MÅRDDJUR ÅRLIG

BIBELDEL BLANDADE

VIKTIGASTE KYRKAN I NORGE

KAN DET KLAGAS VID

FÖRST I ÅRETS SKÖRD KVICKA

VATTENDRAG KVIDA

OXUDDE 1521

APA BERGSRYGGEN

SKA HÅLLA OBJUDNA UTE BRÄDDAT

ÄR ALLTID TVÅ

UN HOS OSS RIKE I UTOPIN

2 I PÅGÅ

LÄMNADE AVTRYCK

ÄR GOD MELLAN GODA VÄNNER VÅNING TRÅNGSYNT GLAD MELODI SKÅDESPELET

LÄNGA HAN KAN BRYTA ISEN

VADARFÅGEL BILDAR DRIVOR

GÅR PÅ TVÄREN SKYDDARSKROV VIDGADE

Korsordet 1/2023

TILLREDA SKÅDISEN INGA COSTA DEL SOLSTAD SKIVA

GRÖNT TILL KRÄFTORNA

VOLYMMÅTT

Nytt tidningsår, nytt Marthakorsord varsågod! Bakom de kluriga ordflätorna står vår korsordsmakare Tommy Öberg. Du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller till e-postadressen marthabladet@martha.fi senast 26.4.2023. Vi lottar ut tre matlådor bland dem som sänt in rätta lösningar.

Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till!

Namn: Gatuadress:

Postadress:

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson

verksamhetsledare

050 302 3363

Monika Mäkelä

ekonomichef

045 657 9818

Elisa Häggström

administrativ assistent 050 361 6081

Marika Danielsson

utvecklare

044 735 4971

Jessica Åhman

organisationskoordinator

044 280 6609

Mikaela Groop

redaktions- och informationschef 043 820 0071

Maja-Stina Andersson kommunikatör

044 740 3144

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958

Toni Rautakoski hushållsrådgivare

043 820 0070

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektledare för Hantera vardagen 044 493 5537

Katharina Jägerskiöld ekonomirådgivare, projektledare för Ungas välmående 044 491 9304

Matilda Hassel ekonomirådgivare, projektledare för En euro i taget 043 820 0073

Cecilia Nyman projektledare för Östersjön 2.0 050 388 0848

Anita Storm

ekologirådgivare 044 735 4975

Sofia Grynngärds hushållsrådgivare, projektledare för Mästarodlarna 050 911 2050

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.