Martha 1/22 by Finlands svenska Marthaförbund

Det har knappast undgått någon att det är ett nytt normalt som väntar oss. Vi ser att covidvaccinen inte skyddar fullt ut mot smitt spridning och att det tar tid innan vi har kun skap om långtidseffekterna av viruset. Samti digt måste vi bli av med pandemin i huvudet, för vi kan inte leva i ett ständigt krisnödläge.

Färska lokala råvaror behöver inte ta en omväg via butikshyllorna för att nå konsu menten. På sidan 12 berättar vi om nya sätt att göra resan från åkern till tallriken kortare. I slutet av artikeln hittar du tips på lokala pro ducenter och Specialkunskapnärmatsmarknader.omframtidens superfood har Johan Silvander. På sidan 26 vittnar han om sin kreativitet och experimentlusta när det gäller odling av snabbväxande små närings rika skott med mycket smak, så kallade mik rogrönsaker.Missainte heller alla fina recept på sidor na 16 till 19. Där har vi samlat ett gäng goda grytor och en urläcker efterrätt. Vi hoppas att du ska trivas med oss – läsglädje! Mikaela Groop, redaktionschef

Under de senaste åren har matintresset fått ett uppsving. Vi efterfrågar renodlade smaker och råvaror, odlar grönsaker samt utvecklar vår matlagning. Vill du bli inspire rad av glada utegrisar som bökar i grishagen i byn Mångstekta på Åland? På sidan 8 kan du läsa om grisarna som får ströva fritt och vars kött ”smakar som förr”.

Redaktionenharordet

En bättre värld, en vardag i taget

2 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 LEDARE

Medlemmen i fokus 2022 Jag inledde året med att läsa psykiatern Anders Hansens senaste bok Depphjärna. I boken frågar sig Hansen varför vi mår så dåligt när vi har det så bra? I korthet säger Hansen att orsaken till illamåendet är att våra hjärnor fortfarande är programmerade för dagarna på savannen, när överlevnad och reproduktion var det enda väsentliga. Våra hjärnor är helt enkelt inte konstruerade för att ständigt jaga efter snabba lyckokänslor. Våra hjärnor mår inte heller bra av ofrivillig ensamhet, eftersom vi människor är skapta för att fungera i grupp. Hjärnan signalerar fara och kroppen upplever stress när vi rör oss ofrivilligt ensamma på savannen. Våra hjärnor blir lugna av att höra till en grupp. Vi mår bäst när vi får känna gemenskap med andra. Inom Marthaförbundet har vi inför 2022 valt att fokusera på våra med lemmar och på vår gemenskap. En trend som har stärkts under pandemin är att våra möten har blivit alltmer digitala och opersonliga. Ett möte mellan människor är i dag ofta förknippat med någon form av krav och förväntad effektivitet. Ett möte slutar vanligen med att deltagarna får en lista på saker att åtgärda till följande möte. ”Medlemmen i fokus” bety der att vi – så fort pandemin släpper sitt grepp – ska unna oss att mötas fysiskt utan krav på prestation. Vi ska unna oss att mötas utan agenda. Vi ska unna oss att gå på en promenad utan en tickande stegmätare som bedömer om promenaden var lyckad eller inte. De första forskningsrönen om distansarbetet under pandemin börjar nu också dyka upp. De flesta forskare är eniga om att distansarbetet i regel gör oss ännu mer effektiva. Forskarna varnar samtidigt för att distansar betet också gör oss mindre kreativa. De nya tankarna och de överraskande idéerna föds när vi spontant möter någon till exempel vid kaffeautoma ten eller i korridoren. När en person berättar om en upplevelse föder det samtidigt en ny tanke hos den som lyssnar. På ett effektivt distansmöte föds sällan det innovativa. Det nya föds under träffar utan agenda. Min förhoppning för 2022 är att det blir året när vi återigen får njuta av den genuina och spontana gemenskapen inom martharörelsen, trots att det ser dystert ut för tillfället. Att vi under året ska få känna glädjen och tillfredsställelsen av att kunna påverka och vara delaktiga i något större. Att vi kravlöst – och utifrån våra egna förutsättningar – tillsammans ska kunna bidra till en ännu mer meningsfull vardag.

Efter en kris uttrycks ofta målsättningen att bygga upp någonting som är bättre än det som fanns före krisen. Våra värderingar om hållbarhet, självhushållning och en ökad jämlikhet är perfekta klossar för det nya samhällsbygget. Det finns en beställning på vår rörelse som är om möjligt större än någonsin tidigare. Men för att vi ska klara av uppdraget måste vi först se till att vi själva orkar och mår bra. Ta hand om er själva och om varandra, bästa marthor! Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

Erfarenheterna från pandemin har påver kat våra liv och i förlängningen vår vardag. Vi har anpassat oss och ställer nya krav på bland annat hemmet, som ska fylla fler funk tioner. På sidorna 4 till 7 berättar den åländ ska konceptdesignern Eva-Jo Hancock om inredningstrender i pandemins fotspår. Själv förespråkar hon mjuka värderingar där om tanke och trygghet är en viktig del av varda gen. Som inredare skapar Hancock genom tänkta och lugna miljöer med fokus på åter bruksmaterial och inspiration från naturen.

3DEN NYA VARDAGEN • 1/22 Instagrammat Instagrammat @marthaforbundet INNEHÅLL241216 204

Gör din egen vattenfärg. Har du tänkt på att det finns massor av fina färger i våra livsmedel? Testa dig fram och se hur de blir! Här kommer snabba instruktioner som kan hjälpa dig på traven. DESIGNER PÅ TRENDSPANING EFTER PANDEMIN Inredning kan vara både hållbart och klimatsmart. Åländska konceptdesig nern Eva-Jo Hancock tipsar om hur hon arbetar med återbruksmaterial och skapar trivsel med hjälp av belysning. HÄR ÄR DET GRISIGT GOTT ATT VARA För drygt sex år sedan startade Ronja Brenner och Andreas Nordlund en grisfarm. I dag är efterfrågan på köttet från de frigående djuren stor, likaså intresset för bondgården där paret ordnar grissafaris i undervisningssyfte.

#giftfrivardag#marthaforbundet 4

12 ”HEJ, JAG VET VEM SOM ODLAT DIN MAT!” Vi träffar projektchefen för Finlands första mathubb Olli Repo som i många år har arbetat för att vägen från åkern till konsumenten ska vara så kort som möjlig.

HAN KOM TILL SKOTT OCH ÖPPNADE EGET Snabbväxande näringsrika små skott med mycket smak odlar Johan Silvan der på sin bakgård. – Det är ett hållbart alternativ till växthusodlat och importe rat, säger han.

16 ALLT I ETT ÄR ALLTID RÄTT – ENKEL OCH SNABB VARDAGSMAT Så här års är många av oss sugna på värmande grytor eller rätter i en form. Vi bjuder på fem snabba recept som är enkla att tillreda mitt i veckan när det oftast finns mindre tid för matlagning.

20 SÅ FÖRÖKAR DU KRUKVÄXTER Nu blir dagarna ljusare och det börjar klia i odlingsfingrarna. Passa på att pyssla om dina grönväxter. Ta stick lingar och dela plantor så får du nya krukväxter helt gratis.

Konceptdesignern Eva-Jo Hancock har många verktyg i sin inredningsbox, hållbarhetstänk är ett av de främsta.

Det är en miljö där man ska prata, kän na sig smart och snygg, kanske förlova sig, säger hon och hennes ögon glänser i kapp med hennes leende i den dämpade mysbelysningen.Hancocksäger att inredningen måste kännas genuin och genomtänkt. Det görs bland annat med ett hållbarhetsfokus.

Det återspeglar sig även i maten vi äter.

5DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Hållbarhet, ljus, ljud och autenticitet är fyra ledord för konceptdesignern Eva-Jo Hancock. Hon tror också att dessa ord kommer att genomsyra inredningstänket efter coronapandemin.

Äggoljetemperaplastmatta.iställetförplastfärg.”

Genuint och genomtänkt I dag är Hancock en flitigt anlitad kon ceptdesigner och ljustänket är en av grun derna hon arbetar med. Koncept innebär mer än enbart inredning. Det handlar om att förmedla en känsla, en atmosfär, en –historia.Enrestaurang, till exempel. Det är inte bara en plats dit man går och äter.

– Där känns det helt självklart att ha hållbara material som bas. Jag försöker Porslinet ska vara stengods som håller. Klinker på golvet i stället för

INTERVJU Designer

J ag fick göra i princip vad jag ville och jag gjorde ett ljus rum, säger Eva-Jo Hancock. Året var 2004. Med en budget på 1 000 euro hade den nyut examinerade inredningsdesignern EvaJo Hancock fått i uppdrag att inreda ett rum på anrika Hotell Lydmar i Stock holm. Hon ringde runt och fick spons ring på lampor, möbler och detaljer till ett rum som fick stor uppmärksamhet. Det var nämligen ett rum som inte en bart tillfredsställde ögat, det hade även ett–syfte.Jaganvände terapiljus, sådana som man använder om man är ljusdepriverad till exempel, berättar Hancock. Tanken var att hotellrummet skulle kunna användas för att motverka jetlag och pigga upp trötta resenärer som hade korta och fullspäckade övernattningar. Succén för det annorlunda rummet var ett–faktum.Bland annat den amerikanska te vekanalen CNN och brittiska tidning en The Observer lyfte fram rummet. Det blev en bisarr rivstart på min karriär. Jag insåg att ljus är något man kan job ba med och jag har hållit kvar det som ett verktyg. Ljus är en grundläggande designfunktion, säger Eva-Jo där hon

– Maten smakar bättre i ett rum där allt är gjort på riktigt. Ekomaterial och återbruk Men Eva-Jo inreder inte endast restau ranger och matserveringar. Hon gör även mindre projekt och under pandemin har hon till exempel renoverat ett eget boen de i Stockholm.

Text och foto Heidi Hendersson sitter bekvämt tillbakalutad i ett hörn av Boquerian i Mariehamn, en av många restauranger som hon designat.

eftertrendspaningpåpandemin

– Rustika, ordentliga möbler som får fin patina. Porslinet ska vara stengods som håller. Klinker på golvet i stället för plastmatta. Äggoljetempera i stället för plastfärg.Hontror att den omvälvande sam hällssituation vi befinner oss i för till fället, med klimatkris och coronapan demi, gör att folk än mer längtar efter autenticitet.–Manvill ha saker som är på riktigt.

– Jag frågade snickaren som bor på landet och han samlade ihop 80 föns terglas som folk har haft på sina ladu gårdsvindar. Så det är ett gäng Avesta bönders glas jag får kolla igenom varje dag, säger hon med ett skratt och tar en klunk ur glaset som vilar på det bastan ta träbordet.

– När vi planerade restaurangen visste vi inte hur länge coronapandemin skulle pågå och vi tog i beaktande att folk gärna vill kunna sitta i en liten ko kong, antingen i grupp eller ensamma. Man kommer att vilja ha lite säkerhet ett tag till och då passar det sig väl att skapa mindre ”rum”. Dessutom ökar det trivselfaktorn att få sitta i ett eget rum, men ändå kunna se de andra gästerna genom glaset. Det krävs ganska lite för att markera ett rum för den som vill göra något lik nande i sitt eget hem, konstaterar Han cock. Det gör man med glas eller med någon annan typ av markering, till ex empel genom att skapa hörn.

– Jag insåg att ljus är något som man också kan jobba med, säger Eva-Jo Hancock, på bilden bekvämt tillbakalutad i ett ljust hörn av tapasrestaurangen Boquerian i Mariehamn.

6 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

använda ekomaterial och återanvända så mycket som möjligt. I sin lägenhet har hon en liten rums avdelare i glas och hon ville gärna hitta gamla, buckliga glas till installationen.

projekt – Micke Björklunds restaurang på Stockmanns varuhus i Helsingfors. – I den här restaurangen har vi använt tunga yllegardiner för att rama in båsen, de är ljuddämpande. I detta projekt syns tydliga gruppe ringar av sittplatserna, också det en ef fekt av pandemin.

Vem? Eva-Jo Hancock Bor: I Eckerö, Åland. Ålder: 55 år. Gör: Arbetar som konceptinredare. Har lärt mig av mitt jobb: Hur inredningsdesign kan vara en integrationsfrämjande sak. I vissa av projekten arbetar jag med utländska krögare och det är otroligt spännande att få vara med och skapa en internationell krog som funkar i en skandinavisk miljö. Det finns många kulturella koder när det kommer till inredning och stilar. Det är roligt att få vara tolk för en helt ny smakvärld på den nordiska marknaden.

Rum och ljud Varför en rumsavdelare i en liten etta kan man fråga sig? Jo, för Eva-Jo uppskattar att kunna avgränsa både rum och ljud för att skapa en känsla av intimitet mellan människor.–Detären viktig inredningskompo nent. Man vill ofta ses någonstans för att kunna prata och det goda samtalet kräver omständigheter som inte kommer av sig själv. Det kan man skapa med hjälp av material och osynliga akustikdämpa re. Hancock tar upp telefonen och vi sar några bilder på ett av sina senaste

7DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Åländska kändiskocken Micke Björklunds restaurang på varuhuset Stockmann i Helsingfors är ett av de många matställen som Hancock har förvandlat till en mysig mötesplats. Eva-Jos bästa inredningstips Använd material som håller. Det kostar mer vid inköp, men de håller längre och åldras vackert. Linoljefärger och äggoljetempera gör mycket för ljuset i ett rum. Äggoljetempera innehåller malda stenkristaller som fångar upp ljuset, lite olika beroende på tidpunkten på dagen. När du köper målarfärg, titta inte på literpriset, utan på priset per kvadratmeter. Och lägg till parametern hur länge det dröjer innan du måste måla om. Först då har du ett vettigt jämförpris. När du inreder, våga tänka prestigelöst och personligt. Det är ofta som jag ser folk ha stora salonger som de sparar för fina middagar, men som står oanvända. Satsa hellre på en mysig filmhörna, om det är det ni gillar. Intimt och mysigt En av orsakerna till att vi möts i ett av de många hörnen i restaurangen är att det genast skapar en intim och mysig atmosfär. Eva-Jo sveper i sig det sista vattnet i sitt glas och ler brett. Hon har tusen järn i elden, men verkar hantera det med samma grundtekniker som hon använ der i sitt designtänk: med hållbarhet och autenticitet. Hon förundras ibland över att livet tog henne i den här riktningen. – Jag utbildade mig egentligen till journalist, berättar hon. Men under en redigeringslektion i journalistskolan fick Hancock upp ögo nen för design. – Alla i klassen hade samma text att arbeta med, men resultaten blev helt olika. Och det var så hon tog steget från det textbaserade till det visuella, från det två dimensionella till det tredimensionella. Efter att ha jobbat som art director i några år på ett resemagasin åkte hon till New York för att studera inredning. I dag är hon en populär nordisk konceptdesigner som har inrett krogar, restauranger och hotell i Stockholm, på Åland, i Paris och i Helsingfors, bland annat. Även om de olika lokalerna alla har sin egen histo ria och sin speciella tematik återkommer Eva-Jo ofta till en grundläggande fråga. – Det behöver inte vara så veten skapligt. Man måste bara fråga sig vad människor behöver. Det landar ofta i omtanke och trygghet. Man vill veta att maten är på riktigt. Att materialen är på riktigt. Och att leendet är på riktigt.

Vissa av grisarna som bökar runt i gytt jan efter Ronjas brödbitar är skära, så kallade rosa grisar, andra är mörka och spräckliga och kallas för linderödssvin.

8 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Vi låter några pensionerade mjölkkor be ta gräs över sommaren före slakt. Äldre mjölkkor har ett marmorerat kött med mer smak. Olika temperament och smak

– Det är ett nytt projekt som vi testar.

– Fettet är något fastare och smaken är kanske snäppet mer åt det vilda hål let, fyller sambon Andreas i efter att ha parkerat traktorn en bit bort. En komplimang som paret brukar få

Text och foto Heidi

– Det finns en rangordning bland dem, förklarar Ronja Brenner. Svinpest och stängsel Som mest hade företaget Nygårds skogs grisar upp till hundra grisar. Men sedan kom det larm om svinpest i Europa och kraven på stängsel skärptes. Andreas Nordlund och Ronja minskade på bestån det och byggde dubbla stängsel överallt.

Här är det grisigt gott att vara På en bit mark med skog, stock och sten på den åländska landsbygden bökar ett gäng framtida julskinkor. Här har Ronja Brenner och Andreas Nordlund startat en grisfarm för sex år sedan. Efterfrågan på köttet från de frigående djuren är stor, liksom intresset för gården som bland annat ordnar grissafaris i undervisningssyfte. Försiktig bör man ändå vara, därav ex tra stängslen på den numera nerbantade djurgården. Ronja och Andreas har även andra jobb på gång och sköter grisarna vid sidan om. – När vi ska ta ledigt blir hela familjen involverad, säger Ronja med ett skratt.

– Den senare är en svensk lantras, kor sad tamsvin och vildsvin från början. De har ett lite annat temperament. Även smaken är olika mellan svinra serna.–Linderöd är lite mörkare och fastare i köttet, säger Ronja.

Förutom grisarna finns det också häs tar, hundar, en katt och några pensione rade mjölkkor på gården.

– Svinpesten finns i Estland och i Ryssland, men det är en artspecifik sjuk dom som inte smittar till människor.

REPORTAGEHendersson

Plötsligt hörs ett gällt skrik från en av grisarna. En stor gris jagar i väg en annan.

R onja Brenner står vid stängslet till grishagen i den lilla byn Mångstekta i Sund på Åland. I gyttjan bökar ett gäng stora grisar efter brödbi tarna som Ronja slänger ut. – Vi kastar ut brödbitar till grisarna, så får de leta efter dem, säger hon och gräver fram fler skivor av rostbrödet ur hinken. Brödet med utgånget bäst fö re-datum får vi från den lokala butiken.

Det var en flicka en gång som sade att bacon kommer från butiken och när jag frågade henne hur köttet kommer till bu tiken svarade hon ”från fabriken”. Hon var stensäker på sin sak. Efter grissafarin gick vi till Gårdsboden, där mamman köpte skinka och flickan fick hålla i pa ketet. Jag frågade henne om hon minns varifrån skinkan kommer och hon rus kade på huvudet. När jag svarade att den kommer från rumpan på en gris svarade hon ”bläää”, berättar Ronja och skrattar.

Köttet tar smak av det som grisarna äter. Förr brukade man kalla det för äppelfläsk, för grisarna gillar att äta”äpple. för sitt kött av äldre människor är att det ”smakar som förr”.

Ronja Brenner och Andreas Nordlund har fått lära sig mycket om grisar som är både kloka och roliga djur.

– När vi kör safari brukar vi rikta in oss

9DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Vi har sparat en del äpplen som vi ska ge dem närmare jul innan de ska till slakt, sägerGrisarnaRonja.har också mycket fläsk, vil ket tyvärr inte alltid uppskattas av den yngre generationen. – Folk har vant sig av med det, säger Andreas och påpekar att det är i fläsket som mycket av smaken sitter. Grissafari på sommaren Efterfrågan är stor på de frigående dju ren, som vem som helst kan komma och hälsa på.

– Köttet tar smak av det som grisarna äter. Förr brukade man kalla det för äp pelfläsk, för grisarna gillar att äta äpple.

– Vi brukar anordna grissafari på som rarna och hit kommer både barn och vuxna, det finns ett behov av det. Barn vet knappt varifrån julskinkan kommer, speciellt inte varifrån baconet kommer.

Skinka à la Ronja och Andreas Den saftigaste skinkan får du om du vakuumsaltar skinkan med 3 procent salt (av skinkans vikt). När skinkan fått dra åt sig av saltet lägger du den i en stekpåse och skinkan in i ugnen på 65 grader över natten. på barnen, men det är mycket som vuxna människor inte heller vet, säger Andreas.

Detta märks när Andreas och Ronja kliver in i inhägnaden för en bild. Då flockas grisarna runt omkring dem. De sniffar och bökar och parkerar sina bak delar mitt i bilden. Trots att paret är om ringat av hundrakilos djur sätter de sig på huk och får vänliga trynen upptryckta i ansiktet.–Grisar är inte elaka, de är som hun dar. Det är bara människor som tror att de är läskiga, säger Andreas och klappar en gris som äntligen vänder bort bakde len, så att vi får till en bild.

Själva har också de varit tvungna att göra mycket research kring grishållning och har även fått hjälp av en annan gris gård på Åland. Varför är det viktigt för er att ha ute grisar? – För att de ska få leva så naturligt som möjligt. De ska ha jord på trynena, säger Ronja rappt. Hon berättar om de första innegri sarna som de tog till gården. Först stod de församlade i mitten av inhägnaden och tittade sig räddhågsna omkring. De brände också sina öron i solen, då de in te förstod att grisa ner sig med lera som ett–solskydd.Vilagade en lerpöl åt dom och skyff lade lera över dom och till slut fattade de, säger Andreas med ett skratt. Grisar är väldigt kloka djur och fulla med upptåg. – Ibland ser man dem springa omkring och bära på pinnar. De är väldigt nyfikna av sig, säger Ronja.

Julskinka och kotletter När Martha hälsar på är grisarna knappt ett par månader ifrån att slaktas.

– Annars skulle folk bara vilja ha skin kan.

– Efter slakt styckar vi dem och säljer dem till privatkunder. De flesta grisarna är redan tingade, säger Ronja och slänger ut det sista brödet.

10 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

– Det är våra julskinkor, grisarna är sju månader gamla. Vi slaktar dem tidigast vid åtta månaders ålder, upp till ett år. Ronja och Andreas sköter tillsammans hela livsmedelskedjan, förutom slakten.

– För tillfället skulle det vara bra med grisar som enbart består av skinka, haha. Till sommaren skulle de gärna få bestå av bara Blandkotletter.annatdärför säljs grisarna i halvor eller fjärdedelar.

Ronja Brenner och Andreas Nordlund får ofta höra att köttet från deras utegrisar ”smakar som förr”.

Edfelt, David, Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Reuterswärd, Malin: Få familjen att funka – tydliggörande pedagogik i vardagen. Natur & Kultur 2021, 167 s. ISBN: 9789127829145 F unktionsförståelse eller funk tionskompetens är en viktig fråga som lätt förbises och tjat är ofta kopplat till att en förälder tänker att barnet egentligen kan, men inte vill göra sitt bästa. Om man däremot tänker att barnet gör sitt bästa, men inte når hela vägen kan föräldern få en idé om att barnet behöver stöttas.

11DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Smarta strategier för en fungerande familjevardag

Få familjen att funka är en praktisk handbok som bygger på tydliggörande pedagogik och smartare strategier för en enklare vardag för föräldrar som har barn med exempelvis autism, adhd, dyslexi och olika slags funktionsnedsättningar, eller barn som oftare än andra krockar med tillvaron.

BÖCKER

Tuffa situationer Boken är skriven av David Edfelt , le gitimerad psykolog och Anna Sjölund, beteendevetare och grundutbildad psy koterapeut med fördjupning i neuropsy kiatri samt Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd , bägge pedagoger med lång erfarenhet av att arbeta med barn som behöver tydliggörande pedagogik. För fattarna förklarar hur man med enkla medel, strategier och tekniker kan före bygga tuffa situationer, underlätta varda gen och bli en tydliggörare i sitt barns liv för att få en bättre fungerande vardag. Boken är uppdelad i fyra delar, där den första tar upp de krav som ställs på barn och unga och på vilka förmågor och färdigheter som behövs för att kla ra av olika situationer i vardagen. Det ges även en beskrivning av vanliga diag noser som exempelvis autism, adhd och tvångssyndrom.Idenandradelen möter vi den fikti va trebarnsfamiljen Södergran som får fungera som exempel för de många ut maningar och situationer en familj möter i vardagen.Tryggarutiner, liksom en grundstruk tur, i vardagen gör att barn känner sig trygga och har koll. När det är rörigt runtomkring blir det även rörigt i hu vudet på barnet som har svårt att veta vad som ska ske när saker händer plöts ligt och oförberett, för en del barn är det väldigt betydelsefullt att i förväg veta vad som ska hända. Nio nyckelfrågor Författarna skriver att det finns frågor i vardagen som ett barn behöver få svar på, men kanske inte kan, vill eller vågar ställa och lyfter fram den tydliggörande peda gogikens nio nyckelfrågor: Varför ska jag göra det? Vad ska jag göra? Var ska jag va ra? Med vem ska jag vara? När ska jag göra det? Hur ska jag göra? Hur länge? Hur mycket ska jag göra? Vad händer sedan? När barn får svar på sina frågor kan de ägna mer tid åt innehållet i en akti vitet i stället för att fundera kring for men av den, vilket i slutändan ger mer effektiv tid. För att barn ska bli självgående måste de hjälpas med att röra sig i riktning mot ökad autonomi. I den processen bör för äldern hjälpa barnet att förstå och därför tänka på hur man svarar på varför vi ska göra saker och ting. I den tredje delen av boken ges föräld ern tips på hur man kan forma en vardag med mindre kaos och svårigheter tack vare olika rutiner, och hur visualisera tillvaron med hjälp av veckoscheman, checklistor och tydliga steg-för-steg-in struktioner.Denfjärde och avslutande delen hand lar om att skapa goda förutsättningar för samverkan med personal i skolan och i andra verksamheter. Text Cia Hemming Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favo ritartikel i detta nummer av Martha.Alltdu behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna marthabladet@martha.fitill Rösta och vinn en kokbok! senast 9.3.2022 . Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medel havsgatan 14 C, 00220 Hel singfors. Märk kortet eller ku vertet ”Kokbok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kokbok. I förra röstningsomgången fick artikeln Inhemsk ull i fokus på sidan 4 i Martha nummer 6/2021 flest röster. Brickan som lottades ut i samma num mer vanns av Nina Olaussen, Nykarleby, Anita Åvall, Ne derlappfors, och Frida Kray ani, Jakobstad. Brickan kom mer på posten – grattis!

12 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 INTERVJU

Text Maria Wasström Foto Cata Portin O lli Repo är projektchef för Finlands första mat hubb , ett projekt som distribuerar närmat till konsumenter i huvudstadsregionen och som går under namnet Nylands mat –Uudenmaan ruoka. Repo är också en av grundarna till Hertonäs matandelslag och initiativtagare till matandelslaget Kaupunkilaisten oma pelto, där en grupp konsumenter tillsammans odlar mat på en åker i Vanda. Olli Repo förklarar att en av målsätt ningarna med Nylands mat är göra det lätt och bekvämt för kunder att köpa lo kalproducerade råvaror, färdiga produk ter, färska och frysta livsmedel direkt från odlaren eller producenten, utan att behö va handla separat med varje gård. Idén är att samla in, marknadsföra och distribu era närmat på ett sätt som är kostnadsef fektivt och smidigt både för konsumen ten och producenten. För detta har det ”Hej, jag vet dinsomvemodlatmat!”

– Mathubben når bra ut till en liten grupp medvetna konsumenter som

– Vi tycks inte vara stolta över våra rötter – eller våra rotsaker för den delen, skämtar han. Han tillstår ändå att intresset för när producerad mat har ökat under pande min, särskilt under det första pandemi året. Det gäller att få kunden att åter vända på nytt och på nytt.

Färska, högklassiga, lokala råvaror ska inte behöva ta en omväg via butikshyllorna för att nå konsumenten. I stället ska priset för råvaran gå till odlaren eller producenten som producerat varan. Det är kungstanken för Olli Repo som i många år har arbetat för att vägen från åkern till konsumenten ska vara så kort som möjlig. utvecklats en beställningsplattform som nu har testats under några år. Idéen om en mathubb kommer från USA. För tillfället testas plattformen också i andra delar av landet. – Det finns definitivt en efterfrågan, men vi behöver fler kunder för att verk samheten ska bli så kostnadseffektiv som möjligt, säger Repo. Stolthet efterlyses Bröd, örter, grönsaker, rotsaker, fisk, kött ... allt lokalproducerat i Nyland och fär digt att avhämtas från ett och samma avhämtningsställe. Det låter ju som ett enkelt och välfungerande koncept – vil ket det också är. Ändå är det svårt att få en sådan verksamhet att bära sig eko nomiskt. Det finns ett intresse bland hängivna konsumenter, men de stora massorna väljer ändå att köpa sin mat i snabbköpet där de också får allt annat de behöver från samma affär. Olli Repo förundras över att vi fin ländare inte verkar uppskatta vår egen matkultur, trots att vi nog är intresserade av andra länders matkulturer.

värdesätter lokal mat, men vi är säkra på att det finns flera därute – vi måste bara nå ut till dem, säjer Repo. Mer än en nätbutik Nylands mat fungerar som en näthan del där kunden beställer och betalar sina varor i förväg och sedan levereras va rorna en gång i veckan till den utsedda avhämtningsplatsen. Odlare och livs medelsproducenter levererar sina varor till distributionscentralen i Hertonäs, där de sorteras och distribueras vidare till de olika avhämtningsplatserna. För en liten slant kan man också beställa hemleve rans. I sortimentet finns omkring tre hundra olika produkter. En av initiativtagarna till projektet, Rikard Korkman, betonar att Nylands mat är mycket mer än enbart en nät handel.–Det handlar om att förena produ center och konsumenter. Tillsammans kan vi skapa en kortare och rejälare livs medelskedja.Korkman är med i projektet både i egenskap av ombudsman på jordbrukspro ducentorganisationen SLC, som fungerat som projektets samarbetspart från första början tillsammans med Hertto niemen ruokaosuuskunta, och som pri vat producent och äppelodlare. Dessutom uppskattar han hur lätt och smidigt det är att som kund få tillgång till prima pro dukter både till vardag och fest.

– Det är något som ger ett definitivt mervärde i vardagen, säger Korkman. Han upplever att producenter och kon sumenter har ett gemensamt intresse och tanken är att gå ett steg vidare och grun da ett företag där båda parter är delägare.

13DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Olli Repo är projektchef för Nylands mat och brinner för idén att alla ska ha tillgång till högklassiga inhemska närproducerade livsmedel.

Initiativet är nytt i sitt slag. Vanligtvis

– Vi ser att det finns en potential trots att vi inte riktigt är där ännu, sä gerHanKorkman.trorstarkt på konceptet, men vet att det finns en hel del utmaningar. Det viktiga är att få kunderna att återkomma regelbundet.–Vivillgöra vårt bästa och överraska användarna på ett positivt sätt. Vi vill också utöver veckovisa beställningar utveckla nya typer av säsongskontrakt med odlaren som kan göras i god tid fö re själva säsongen för att säkerställa att man inte missar den intensiva skördesä songen. Det här hjälper för sin del också odlaren eller producenten att planera sin produktion bättre. Sådana produkter är till exempel majs, honung och äpple, sä gerAvhämtningsplatsernaKorkman. är för tillfället fem till antalet och utökas ibland enligt säsong. Två av avhämtningsplatserna är obemannade och kunden kan själv med hjälp av ett smartlås och sin smarttele fon öppna dörren och avhämta sina va ror enligt egen tidtabell. Det gäller av hämtningsplatserna vid Knektbro åter vinningscentral i Esbo och köpcentret Hertsi i Hertonäs i Helsingfors. På avhämtningsplatsen finns bå de kyl och frys, så produkterna klarar förvaringen. Avhämtningen kan ske när som helst inom två dygn. Rättvist och effektivt Nätbutiken fungerar på finska, svenska och engelska. När kunden avslutat sina inköp syns det på kvittot vilken summa som går till producenten och vilken som går till nätverket och till skatt. En av producenterna som varit med från början i projektet är Kaijus Ahlberg från Ahlbergs trädgård i Sibbo. Tillsam mans med sin fru Minna Tengvall odlar han ekologiska grönsaker och örter som säljs både i affärer, på reko-utdelningar och genom Nylands mat.

Målsättningen i dag är att arbeta för att nå ut till flera användare. För tillfället har tjänsten omkring hundra användare i veckan, men målsättningen är att för dubbla antalet användare.

14 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

företräder ägarna ena parten, men idén här är att både kund och odlare ska stå på samma sida. Båda parter gynnas av att det finns en relation mellan producent och konsument.

– Det goda med den här modellen är att den är effektiv, hållbar och det blir inget svinn. Som odlare vet jag hur myck et och till vem jag säljer, säger Ahlberg om Nylands mat-konceptet.

– Den vägen är det möjligt att lokalt skapa en kortare och mera rejäl livsmedelskedja. Det behövs nytänk för att det lokala skall få en chans, säger Korkman. Dubbelt så många

– Det är vettigare och mer hållbart att stora mängder varor rör sig på en gång i stället för att varje producent ska köra omkring med sina varor, säger Kaijus Ahlberg.Närdet gäller Nylands mat behöver

– Det handlar om att förena producenter och konsumenter. Tillsammans kan vi skapa en kortare och rejälare livsmedelskedja, säger Rikard Korkman, en av initiativtagarna till projektet Nylands mat.

Han konstaterar att det svåra med färskvaror är att veta hur mycket som går åt. Att odla utan mottagare ger ing en bra ekonomi. Att som odlare behöva satsa mycket tid och resurser på att köra runt till olika avhämtningsplatser är inte heller särskilt effektivt.

Här hittar du närmat I dag finns det flera olika kanaler för konsumenter som vill handla närmat. Här listar vi ett urval med länkar. Lokala producenter Äkta smak: www.aitojamakuja.fi Appen ProLocalis: www.prolo calis.com Beställningstjänster Rekoringar: Hitta din egen re koring via Facebook-sidan ”Löydä oma Rekosi”. Eggspress: www.eggspress.fi Gårds Smak: www.gards-smak.fi Viltgården: www.viltgarden.fi ochNärmatsmarknader-evenemang Slow Food festival i Fiskars med närmatsguide på webbsidan: www. slowfoodvastnyland.org Helsinki Farmer´s Market i Hel singfors med lista över producen ter: www.helsinkifarmersmarket.fi Köp av bonden-dagen med lista över gårdar: www.ostatilalta.fi Naturens dag med lista över ekogårdar: www.luomu.fi Skördefesten på Åland med lis ta över gårdar: www.skordefest.ax Åland grönskar med lista över besöksmål: www.alandgronskar.ax Torgverksamhet: www.tuletoril le.fi Föreningen Matinformation: www.ruokatieto.fi Livsmedelsverket: www. ruokavirasto.fi Föreningen Mathantverk i Fin land: www.mathantverkarna.fi Resource center Hald: www. hald.fi Håll också utkik efter lokala evene mang, såsom öppna gårdar, skör demarknader, basarer och som martorg. Fakta om ... Mathubben En mathubb (engelska: food hub) är ett nätverk som gör det lätt are för konsumenter att få tillgång till närproducerade livsmed el. Det handlar om att samla in, marknadsföra och distribuera lo kalt producerade råvaror och färdiga produkter till ett antal olika upphämtningsplatser där kunden själv avhämtar produkterna. 15DEN NYA VARDAGEN • 1/22 han bara föra sina produkter till lagret i Hertonäs och sedan sköts sor tering och vidaredistribution av andra. Nylansering i vår I dag fungerar Nylands mat med hjälp av projektpengar och understöd från stiftelser och lantbruksorganisationer och med draghjälp av lands bygdsutvecklingspengar. Tanken är att verksamheten skulle kunna stå på egna ben inom några år. Under våren planeras en nylansering av Nylands mat. Då kan man också som konsument bli andelsägare i Nylands mat om man vill vara med och stödja och utveckla tjänsten. Det ska fortsättningsvis också finnas möj lighet att göra engångsinköp utan att förbinda sig till längre perioder. Nylands mat Nylands mat är en mathubb som distribuerar lokalt producerade livsmedel till kunder i huvudstadsregionen. Varje produkt går att spåra till gården där den har odlats. Nylands mat erbjuder också unika produkter och säsongsvaror som sällan finns till försäljning i vanliga mataffärer. Alla produkter avhämtas från samma plats. Som kund blir du delaktig i att utveckla lokal och hållbar matproduktion. Beställningar görs på: www.foodhub.fi Mera information hittar du på: www.nylandsmat.fi Ställen avhämtningför Helsingfors: Köpcentret Hertsi i Hertonäs, Varuhuset Muji i Kampen, Restau rang Skörd i Rödber gen och Chipa Factory i Mosabacka Esbo: centralenÅtervinningsiKnektbro. Hemtransport är möjlig i Helsingfors och Esbo.

Inhemska rotfrukter och grönsaker i säsong är både hälsosamma och klimatsmarta. Vintertid är rotfrukter också det bästa valet i grönsaksdisken, eftersom de är billiga och lätta att variera.

Allt i ett är alltid rätt – enkel och vardagsmatsnabb MATBITEN

• 1/2

Vardagen är här och vi behöver bra mat som håller oss i gång. Här bjuder vi på allt-i-ett-recept där säsongens råvaror i form av potatis, lök, rotfrukter och kål har smakfärg,Vegetabiliernahuvudrollen.bidrarmedkonsistensochgerirätterna.

•

17DEN NYA VARDAGEN • 1/22

•

L ådrätter, såsom kött- och potatislådan här intill, fungerar bra att ställa in i kall ugn redan när ugnen startas. Ugnen kan också stängas av en god stund innan lådan ska tas ut för att utnyttja både för- och eftervärmen. Tänk även på att göra större mängder mat eller att grädda flera rätter när du använder ugnen, eftersom den också kräver en del energi. Att göra större mängder som en dera kan frysas in eller värmas på nytt är tacksamt att ha i vardagen. Lådor och gratänger kräver en del för arbete, men när de väl är i ugnen sköter de sig själva. Middag på en plåt är en fräsch färgklick och kan varieras med olika grönsaker. Om du vill ha en ve gansk plåt kan till exempel kokta kikär ter vändas ner i stället för osten, och dil lyoghurten kan bytas ut till en vegansk pesto eller aioli. Woken är supersnabb och kan varieras med olika grönsaker ochNärtillbehör.vifotograferade receptet på ame rikanska pannkakor hade de en rykande åtgång, varför inte servera dem till fru kost nästa helg? Om du inte har en plätt panna går det också att steka små pann kakor i en vanlig stekpanna, men då va rierar antalet pannkakor troligtvis från det som är angivet i receptet. Smaklig matvardag! Visste du att ...? Många finländare får i sig för lite vegetabilier. Enligt nä ringsrekommendationerna bör vi äta minst 500 gram grönsaker varje dag. Ett sätt att öka mängden vegetabi lier är att äta dem oftare också i den varma maten, inte endast som tillbehör till exempel i en sallad. och recept Sofia Grynngärds Foto Mathias Solstrand Middag på en plåt (6–8 portioner) ca 8 potatisar, 600 g • 2 röd-/polka- eller gulbetor 2 morötter 2 rovor/1 palsternacka 3 msk rypsolja 1 1/2 tsk salt 1 msk paprikapulver msk oregano ca 3 blad grönkål 1 stekbar ost oliver Sås: 2 dl grekisk yoghurt 1/2 knippe dill 1 vitlöksklyfta 1/2 tsk salt svartpeppar Gör så här: 1. Värm ugnen till 225 grader.

Text

•

Skölj potatis och skala rotsaker. Skär potatisarna i fyra delar. Skiva betorna eller skär dem i små bitar och skär övriga rotsaker i större bitar. 2. Skär osten i tärningar. Skölj grönkålsbladen och dra loss bladen från rotstocken. Dra bladen i mindre bitar. 3. Rör ihop olja med salt, paprikapulver och oregano och blanda med potatis och rotsaker på en plåt. 4. Stek i ugnen i 10 minuter. Rör om. Fördela osten över plåten och stek ytterligare 10 mi nuter. Strö på grönkålen och stek 5 minuter. 5. Blanda yoghurt med salt, finhackad dill och pressad vitlök. Smaka av. 6. Strö oliver över plåten och servera med dillyoghurt.

Vinterns wokgrönsaker med linser Gör så här: 1. Värm ugnen till 200 grader.

6. Bred ut pastan i en stor smord ugnsform. Häll över såsen och klicka på ostkrämen.

(8 portioner) • 500 g pasta, gärna in hemsk • saltat vatten • 1 bit rotselleri, cirka 150 g • 2–3 morötter • 1 gul lök • 2 vitlöksklyftor • 2 msk rypsolja • 500 g tomatkross • 2 dl vatten • 1 grönsaksbuljongtärning • 1 msk basilika • 1 krm chiliflakes • 1 dl röda linser • 1 burk crème fraiche • 1 dl riven ost • 1/2 tsk salt • 1 krm svartpeppar (6 portioner) • 4 portioner matvete, korn, spelt eller bovete • ca 400 g vitkål • 1 palsternacka • 3 morötter • 1–2 rödlök • 3 msk rypsolja Sås: • 2 msk fond • 2 msk sojasås • 1/2 msk vinäger • 1 msk honung/farinsocker • 1–2 krm chiliflakes eller en bit finhackad chili

5. Blanda ihop crème fraiche med ost, salt och peppar.

4. Hetta upp olja i en stek panna och tillsätt rotsaker, lök, vitlök. Stek några minuter. Tillsätt tomat kross, vatten, buljong och kryddor. Skölj linserna i en sil och tillsätt i såsen och låt koka på svag värme cirka 10–15 minuter.

Pastagratäng

7. Gratinera i mitten av ugnen i ca 30 minuter.

• 2 dl groddar, t.ex. mungböns- eller ärtgroddar Gör så här: 1. Koka matvete enligt anvis ning på förpackningen. 2. Strimla grönsakerna. 3. Rör ihop såsen. 4. Hetta upp olja i en stor stekpanna eller gryta. Stek grönsakerna på hög värme cirka fem minuter. Häll såsen över woken och vänd ner groddar och matvete.

3. Skala och riv rotsakerna. Skala och finhacka lök och vitlök.

18 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

2. Koka pasta enligt anvis ningar på förpackningen. Spola av med kallt vatten.

Amerikanska blåbärspannkakor1. Blanda alla torra ingredi enser i en skål. Vispa ner mjölk, gräddfil och ägg. Låt gärna smeten svälla en stund. 2. Smält smör i en plättpan na. Fördela smet i pannan och strö på några blåbär. Stek på medelvärme och vänd när pannkakorna har fått fin färg. i ugn nöt dl grädde krm svartpeppar tsk kryddpeppar så här: 1. Tärna köttet (skär först tvärs över fibrerna). Hetta upp en stekpanna med olja så att den blir riktigt het. Bryn hälften av köttet tills det får fin färg. Strö på hälften av saltet (1/2 tsk). Ställ köttet åt sidan och bryn en ny omgång kött i ny olja och salta på slutet. 3. Skala potatis och skiva tunt med kniv eller i mat beredare.

4. Skala morot, rotselleri, äpple och lök. Hacka allt i små bitar.

8. Strö över finklippt persilja innan servering och ser vera med gelé, rårörda lingon eller lingonsylt. (28 pannkakor) • 3 1/2 dl jästbrödsmjöl • 3 tsk bakpulver • 1/2 tsk salt • 2 msk socker • 1 1/2 dl mjölk • 2 dl gräddfil • 1 ägg Till stekning: • smör eller rypsolja • ca 1 dl blåbär

19DEN NYA VARDAGEN • 1/22

eller älg • olja • 1 tsk salt • 1 kg potatis • 2 morötter • 200 g rotselleri • 1 gul lök • 1 äpple Lag: • 7 dl vatten • 1 köttbuljongtärning • 2 msk sojasås • 1/2

• 1/2

• 1

Gör

5. Koka upp vatten (i en vattenkokare). Mät upp 7 dl och lös upp buljongtär ningen i vattnet. Tillsätt sojasås, grädde och peppar.

6. Smörj en stor ugnssäker form eller gryta. Varva kött och rotsaker med potatis i grytan, så att översta varvet är potatis.

(8 portioner) • 400 g innerstek av

7. Häll över lagen och till laga i 200 grader cirka 2 timmar.

Kött- och potatislåda

Så förökar krukväxterdu

Vårda dina växter – så gör du Vattna lagom. De flesta krukväxter föredrar att vattnas rejält. Låt sedan jor den torka upp innan nästa vattning. Några vill hellre ha jämn fuktighet. Dem känner du ofta igen på att de är snabba att börja sloka med bladen. Under våren, somma ren och hösten behöver växterna mer vatten, medan de mörka vintermånaderna fungerar som en viloperiod utan tillväxt och då kan du vattna lite mer sällan. Ge näring regelbundet under perioden vårvinter-höst. Gå igenom växterna under vårvintern. Plantera om åtminstone sådana som håller på att växa ur sina krukor och dela dem vid behov. Duscha gärna växterna under vinterhalvåret. Det mår de bra av, eftersom inomhusluften är torr. De flesta växter behöver stå vid ett fönster för att trivas, men alla klarar inte gassande sol. Om växten ser ut att må dåligt, prova en ljusare eller mörkare plats och se om den trivs bättre. tor intill moderplantan, fungerar meto den bra. Du får direkt flera stora, nästan färdiga plantor som inte behöver pysslas om särskilt mycket mer jämfört med en gammal, redan etablerad växt. I rätta förhållanden Förökning med hjälp av sticklingar är den metod som fungerar för de flesta grönväxterna. En stickling är en bit av toppen eller stjälken som sticks ner i jor den och som så småningom i rätta för hållanden bildar rötter och börjar växa. Metoden är lite långsammare och kräver fler insatser än delning, men du belönas med ett stort antal nya växter. Sticklingsförökning brukar lyckas bäst under vårvintern, våren och försomma ren. Då sätter tillväxten fart igen efter vintern och de nya små plantorna har god tid på sig att etablera sig och växa till sig innan nästa vinter.

Text och foto Johanna Granlund

21DEN NYA VARDAGEN • 1/22

GÖR SJÄLV

Delning är den enklaste meto den då du enkelt och snabbt vill ha fler växter. Delning görs med fördel på vårvin tern i samband med att du planterar om krukväxter inför den nya säsongen, men du kan i princip dela växter när som helst. Alla krukväxter går inte att dela, men för sådana som växer med en klunga eller tuva av flera stjälkar, eller sådana som producerar sidoskott eller nya småplan

Många krukväxter kan du enkelt själv föröka, de vanligaste metoderna är delning eller sticklingsförökning. Tidig vårvinter är en bra tid att dela eller ta sticklingar från krukväxter.

Dessa växter förökas genom delning eller med sidoskott

Oxalis,MosesHemtrevnadFredskallaFjädersparrisstentavlor olika sorter Penningbräken SvärmorstungaSilverkalla

... genom delning

2. Titta efter lämpliga sidoskott el ler om stjälkarna växter i flera oli ka klungor. Försök hitta ett naturligt ställe att göra delningen på. Små växter som planteras om regelbun det kan gå bra att dela för hand om jorden är lös och krukan inte hun nit fyllas helt av rötter. För större exemplar, kanske sådana som har stått orörda i många år och nästan spränger krukan, kan du behöva ta till hårdare metoder. Var inte rädd för att skära i rotklumpen med en oöm kniv, eller bära ut den på går den och ta en spade till hjälp för att klyva den i flera delar.

3. Delarna som ska bli nya växter behöver ha både rötter och blad. Plantera varje del i en egen kruka, så att den hamnar på samma jord djup som den gamla plantan ha de. Vattna rikligt och fyll på med li te mer jord om den sjönk ihop då du vattnade. Ställ de nya plantorna ljust men skyddat för gassande sol tills de har etablerat sig.

Gör så här:

1. Ta loss växten ur krukan. Om den sitter hårt fast brukar det hjälpa att vattna ordentligt innan man lossar den. Har du en plastkruka kan du trycka till den från sidorna för att försöka få rotklumpen att lossna.

Låt en planta bli fler ...

22 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Såraloe (Aloe vera) är lätt att föröka med delning, eftersom den bildar sidoskott.

Aloe, olika sorter

Calathea,AspidistraApostlaliljaolika sorter FjäderbräkenElefantöron

Dessa växter förökas med sticklingar Aralia, olika sorter Dracaena, olika sorter Crassula, olika sorter Eurforbia, olika sorter Fikus, olika sorter LyktrankaGullranka

23DEN NYA VARDAGEN • 1/22

3. Förbered små krukor med jord. Vatt na jorden innan du sticker ner stickling arna, annars lossnar de lätt då du vatt nar. Använd gärna så kallad såjord, det vill säga näringsfattig jord med en stor andel sand. Vanlig krukväxtjord bru kar ofta också fungera, men vill du öka möjligheterna att lyckas är det bra att gardera dig. Använder du såjord behö ver du plantera om i mer näringsrik jord ganska snabbt efter att sticklingarna har börjat växa. Det är onödigt att gå en omväg via att först låta sticklingarna stå i ett vattenglas tills de bildar rötter, som man ofta gjorde förr.

5. Täck krukan med genomskinlig plast. Du kan breda ut plastfolie ovanpå el ler trä över en fryspåse i lagom storlek. Stick eller klipp några ventilationshål i plasten.

6. Placera sticklingarna i ett ljust föns ter, men undvik brännande sol. Håll koll på dem och vattna innan jorden har torkat ut helt, men låt inte jorden vara genomblöt hela tiden heller för då rutt nar sticklingarna och börjar inte växa.

Pelargoner,PalettbladMyrtenMurgrönaMonstera olika sorter Peperomia, olika sorter Pilea, olika sorter ÄrtorSliderankaSilverrankaPrickbladPorslinsblommapåtråd Gör så här:

Innan sticklingarna har rotat sig mår de bra av den jämna luftfuktigheten som bildas av ett lager genomskinlig plast över krukan. Glöm inte att klippa lufthål!

4. Stick ner stammarna i jorden, ända till det första kvarvarande bladet. Du kan sätta flera sticklingar i samma kru ka och plantera om dem var för sig då de har börjat växa. Sticklingar av paradisträdet (Carassula ovata) sticks ner i en kruka med såjord.

Lämpliga sticklingar av fredsgrönska och peperomia. De nedersta bladen har dragits bort och ett par blad har sparats i toppen.

1. Klipp av en bit av en stjälk/ranka eller en bit av toppen, lite beroende på hur växten ser ut. Växter med långa, häng ande rankor som murgröna eller lyktran ka kan ge upphov till många stickling ar. Av mer upprättväxande växter med tjocka stammar, såsom dracaena eller monstera, kan du använda topparna

2. Klipp långa rankor i kortare bitar. Varje bit, det vill säga en blivande stickling, be höver tre-fyra blad till att börja med. Dra lös de nedersta bladen från stammen och lämna kvar ett eller två blad i toppen.

7. Vissa arter rotar sig på några veck or, andra tar längre tid på sig. Låt bli att dra upp sticklingarna för att titta ef ter. Du märker att de har rotat sig då de börjar växa och bilda nya blad.

Rotade sticklingar av åderblad, färdiga för omplantering i egna krukor.

8. Många arter blir finare av att du top par dem, det vill säga knipsar av den yttersta toppen då de har vuxit ett tag. Det gör att växten förgrenas och blir tät och fin i stället för att växa till en en sam, hög pinne.

... med hjälp av sticklingar

INTERVJU Han kom till skott och öppnade eget

– Om man ska sälja är det inte tillåtet att odla i huset, säger Silvander. Så han tömde förrådet ute på går den och skapade en liten mikrogrön saksstudio. Komplett med hyllor för de grönskande skotten, en arbetsyta för plantering och skörd, kylskåp och en luftfläkt för att luften ska cirkulera i det lilla utrymmet. – Jag skulle gärna vilja ha lite större lokal, säger han med ett leende. Näringsrika blad För tillfället är en av hyllorna fulla med skott, allt från melon till vetegräs och broccoli. Men kring jul, när Silvander hade som mest beställningar, var det lilla förrådet knökfullt. Han säljer via den lokala rekoringen samt till ett antal kaféer och krögare. Det finns en knop pande efterfrågan på de näringsrika bla

Mikrogrönsaker är skott av grönsaker som kan skördas efter en vecka och som är sprängfyllda med nyttigheter.

D et var en barndomskompis som odlade mikrogrönsa ker och bjöd mig på dem när jag var på besök, säger Johan Silvander. Han blev snabbt intresserad av möj ligheten att själv odla något lokalt och nyttigt under vinterhalvåret. Först bör jade han med odling i liten skala hemma i huset, men snart växte intresset – och därmed också odlingen.

– Det går att använda vilka frön som helst, så länge som plantan går att äta.

Enligt Johan sår man frön som van ligt, fast man använder massvis fler frön, i ett tråg med jord. När fröna börjar gro väntar man en dryg vecka tills de små bladen blivit gröna och fina, samt fyllda med näring.

Johan Silvander odlar dem i ett förråd ute på sin gård.

24 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Text och foto Heidi Hendersson den och allt fler får upp ögonen för de små skotten. Men vad är det egentligen, mikrogrön saker? – Groddning känner många till, men här går man steget längre.

Johan använder ekofrön och ekojord, då hållbarhet är ett stort intresse hos honom.–Det tog ett tag för mig att komma på en bra, hållbar förpackning. Han visar några av sina försök: en liten kartong, återanvändningsbara förpack ningar med mera. Till slut fastnade han för plastpåsar gjorda av sockerrör och tillverkade i Finland. Dessa fyller han varje vecka med en handfull nyttigheter, lite olika varje vecka, med några favoriter som består. – Jag testar att odla mycket nytt. Det

25DEN NYA VARDAGEN • 1/22 Vem? Johan Silvander Ålder: 39 år. Bor: I Mariehamn. Gör: Odlar mikrogrönsaker och tillbringar tid med sina tre barn och sin fru. Favorit(mikro)grönsaker: Sol rosskott och egenodlade tomater. Hållbart odlingstips: Odla egna grönsaker året runt och kompos tera med bokashi.

– I salladen, på smörgåsen eller i smoothies, till exempel. Jag har en kund som strör dem över filen.

26 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 är inte optimalt, men roligt, säger Johan som tillbringat många och långa timmar med research.

– Tja, jag skulle nog säga att jag kän ner mig friskare. Men främst framhåller han att det är ett enkelt sätt att få i sig grönt och när odlat hela året om.

Jag testar att odla mycket nytt. Det är inte optimalt, men”roligt.

– Det är ett hållbart alternativ till växt husodlat och importerat. Hur äter du groddarna?

– Jag är väldigt petig, kanske lite för petigForskningibland. pekar mot att mikrogrönsa kerna är väldigt potenta när det kommer till vitaminer och nyttigheter.

Ärtskott är en av Silvanders favoriter bland de odlade mikrogrönsakerna.

– Det är en vetenskap och mycket mer än vad man kan tro att lära sig. Men oav sett hur mycket man läser på, så måste man pröva sig fram. En av de egna favoriterna är sol rosskott.–Det kan jag gå omkring och småäta av lite hela tiden. Han har även prövat på trendväxten vetegräs, som han pressat till shot med kraftjuice.–Vetegräset är förvånansvärt sött, men det kan man inte äta som sådant, man måste pressa det. Vad kan gå fel i odlingen? – Mycket. Haha. De flesta är oroliga för att få mögel. Då är hela tråget förstört. Johan är väldigt noga med hygienen och skördar varsamt med kniv, men det går också att skörda med sax. Vad han ska skörda och när det ska göras finns uppskrivet på ett detaljerat schema på ena väggen i boden.

– Jag äter massa. Så här mycket grönt har jag nog aldrig ätit tidigare. Hur är måendet?

Silvander tog i höstas tjänstledigt från sin lärartjänst för att se om han kunde göra sin gröna hobby till en heltidssyssla.

Johan Silvander har hyllorna fyllda med skott, allt från melon till vetegräs och broccoli.

– Jag har länge varit intresserad av att bli egenföretagare. Det är roligt att jobba för sig själv med något man tycker om.

27DEN NYA VARDAGEN • 1/22 ÖSTERSJÖN 2.0 Mindre skräp på stranden Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Målsättningen med projektet är att dela kunskap och forskning om Östersjön samt ge förslag på hur vi alla kan göra bättre val i vardagen för ett renare och friskare hav. I fjol organiserades totalt 16 Snygg Beach-tillfällen tillsam mans med projektet Östersjön 2.0. Våra fantastiska deltagare plockade allt som allt 11 488 skräpbitar på kusten mellan Kotka och Närpes. Det var 14 procent av allt det skräp som plockats på de sammanlagt 123 Snygg Beach-tillfällen som hölls under året. Tack till alla som genom konkreta åt gärder bidrog till ett renare hav! Östersjön och dess stränder belastas av mänskliga aktiviteter. Enligt EU klassificeras en strand som ren då färre än 20 skräp (större än 2,5 centimeter) påträffas på en sträcka om hundra me ter, men antalet skräpbitar i Finland är i medeltal dubbelt så stort. På vis sa av de stränder som årligen följs upp finns det mellan 200 och 600 skräpföremål på en hundra meters sträcka. Försvinner inte Det mest förekommande skräpet på stränderna är to baksfimpar. Vi fick ihop sammanlagt 5 355 fimpar. Pro blematiskt med tobaksfimpar är att filtret är gjort av cellulosa-acetat, som är en plast. Det kan ta upp till tio år för filtret att brytas ned, men det innebär inte att plasten försvinner, den lever kvar i naturen som mikro plaster och kan tas upp av vattenorganismer och anrikas i näringskedjan. Dessutom innehåller tobak kadmium och arsen, vilka är ytterst giftiga för människor och andraPlastorganismer.finnsnuför tiden överallt och enligt vissa stu dier får vi i oss lika mycket plast per vecka som tyngden av ett kreditkort. Mycket små plastartiklar finns även i Östersjön. Vid Finska vikens kustområden hittar man 16,2 (±11,2) partiklar marint mikroskräp per kubikme terHurvatten.påverkar plast och dess tillsatsämnen olika or ganismer? I ett försök med möss kunde man påvisa att mikroplaster i storleken 2 mikrometer eller mindre passe rade blod-hjärnbarriären och trängde in i mössens hjärn vävnad. Barriären ska skydda hjärnan mot potentiellt gif tiga ämnen som kommit in i blodomloppet, till exempel genom födan. Forskarna kunde iaktta celldöd i hjärnceller, ett förändrat immunförsvar samt inflammatoriska reak tioner. Och när forskarna gjorde samma experiment med celler ur mänsklig hjärnvävnad var reaktionen liknande. Experiment med fiskar har framlagt bevis för att fiskars beteendemönster förändras då de ätit föda som innehåller mikroskopiska plastbitar.

Hjälpen är nära Men ingen panik, hjälpen är nära. Det finns massor som man själv kan göra. Det första är att ta till sig ny informa tion och till exempel boka in Öster sjöprojektets gratiskurs i hur man plast bantar. Och vill man ytterligare göra något kan man organisera ett Snygg Beach-tillfälle. Ifall orken inte räcker till för att delta kan man arrangera ett tillfälle och uppmuntra andra lokal föreningar att komma med. Det nya marthaåret för med sig två ypperliga tillfällen som lämpar sig för större satsningar på Östersjön med tanke på nedskräpning. Med start i början av juni arrangeras evenemanget Åland 100 och statsrådets kansli uppmuntrar alla att ge en jubileumsgåva till Åland genom att städa stränder. Havet är vår gemensamma re surs och vad vore väl bättre som present än att ta hand om det? Städjippot pågår under tiden 6–12.6.2022 . Al la skräp registreras endera via en app på telefonen eller skriftligt på papper. Sista torsdagen i augusti firas Östersjödagen, ett annat lämpligt tillfälle för var och en att delta i ett städtalko vid ett vattendrag. Visst hänger du med? Roosa Mikkola, projektledare

28 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Att se sig själv i backspegeln genom dagens glasögon kan vara både utmanande och överraskande. I sin masteruppsats i historia har Jenny Lavonius granskat martharörelsens roll i uppbyggnaden av den kvinnliga samhällsmedborgaren på 1930-talet. Text Anna Karlsson Foto Amanda Valkonen, bilder ur Ålands museums fotosamlingar

medMarthahistoriskaförtecken

INTERVJU

H istorisk forskning kan ta oss tillbaka till svunna tider och påminna oss om hur verkligheten en gång måste ha sett ut. Åländska Jenny Lavonius, filosofie master i historia vid Umeå universitet, har sedan en längre tid intresserat sig för ämnet nationell identitet. I sin kan didatuppsats undersökte hon folkskolans fostrande roll i Finland under 1900-ta lets första hälft. I sitt masterarbete vil le hon fånga upp och nysta vidare på samma tråd samt svara på frågan: Hur formas en samhällsmedborgare? För att forskningsområdet skulle bli hanterbart fokuserade hon på hur martharörelsen som en bred och ledande kvinnorörelse i Finland bidrog till att forma kvinnorol len på 1930-talet. Som källmaterial an vände hon främst protokoll från Ålands Marthadistriksförbunds styrelsemöten och Marthaförbundets dåtida medlems tidning Husmodern Jenny, hur såg bilden av den ideala kvinnliga samhällsmedborgaren ut på 1930-talet? – Om jag ska koka ner henne, så hade hon ett moraliskt ansvar för mannen och familjen. Hon hade också ett religiöst ansvar och hon hade ett nykterhetsan svar. Det är värt att stanna till vid nyk terhetsfrågan, eftersom det inte handla de om att kvinnor själva skulle hålla sig nyktra, utan de skulle liksom skapa det goda hemmet som möjliggjorde mannens nykterhet, förklarar Jenny. Visst hade det funnits en könsrollstänkande även i det tidigare bondesamhället, men där för väntades snarare både män och kvinnor vara arbetsamma och gudfruktiga. Tungt ansvar Under mellankrigstiden på 1930-talet var Finland och Åland var mitt i över gången mellan bondesamhället och det moderna industrisamhället. Samtidigt var landet splittrat efter inbördeskriget. Självständigheten var ung och en na tionalistisk anda rådde. Kvinnorna be hövdes i arbetslivet, men hemmet skulle likväl skötas. I tidningen Husmoderns spalter kan man observera ett intensivt moraliskt fostrande från marthahåll. Medlemmar na skulle fostras till att göra sin plikt som samhällsmedborgare och samtidigt kom binera förvärvsarbetet med hemlivet ge

– Martharörelsen har generellt varit förbisedd som källa för historisk forskning, och även i det allmänna medvetandet, i rollen av en plattform för att fostra och discipline ra människor, säger Jenny Lavonius.

Målet verkar dock inte enbart ha varit att skapa aktiva svarademedlemmar,föreningsutanattkonstrueraenkvinnorollsommotsamtidensbehov.”

nom sträng rationalisering, planering och självuppfostran. Målet verkar dock inte enbart ha varit att skapa aktiva förenings medlemmar, utan att konstruera en kvin noroll som svarade mot samtidens behov.

29DEN NYA VARDAGEN • 1/22

– I tidningen uttryckte man sitt ogil lande över kvinnor som hängav sig åt ”familjeegoism” och enbart tänkte på den egna kärnfamiljen. I stället borde kvin nan agera som en samhällsmoder. Om kvinnan skapade ett välfungerande och gott hem var hon också med och bygg de samhället.

Moraliska frågor Jennys masteruppsats består av två delar. I sin forskning har hon undersökt martha rörelsens moraliska inflytande dels på den kvinnliga samhällsmedborgaren, dels på den minoritetsnationalistiska identiteten under 1930-talet. Samma tankegods lö per som en röd tråd genom både Hus moderns artiklar och protokollen. Där finns många moraliska frågor och även tankar om ett slags samhällsmoderskap som fångade Jennys intresse. Fosterlan det och hembygden, alltså minoritetsna tionen, framstår som ett högre ändamål för kvinnan att sträva mot, säger Jenny. – Man satte sin tilltro till kvinnans förmåga att försvara och bibehålla den finlandssvenska och åländska identite ten. De två blocken i uppsatsen hänger samman, eftersom minoritetsnationalis men kan betraktas som ett uttryck för samhällsmoderskapet. Feminister av sin tid Själva kvinnorollen är egentligen ing et som överraskade Jenny, den stämmer väl överens med den bild som framkom mer även i annan historisk litteratur. Det som marthorna trots allt gjorde var att uppvärdera kvinnans karaktärsdrag och ansvarsområden, kvinnors arbete och i viss mån även hemarbetet. Med dagens vokabulär skulle man kanske kunna kalla dem för särartsfeminister och tycka att de var ålderdomliga, men på sin tid var de troligen mycket progressiva. – Deras strävan var väldigt grundläg Hur många onödiga steg tar en husmor hemma i sitt dåligt planerade, gammaldags kök? Martharörelsen ville rationalisera hemmet och minska arbetsbördan för kvinnorna. På fotografiet syns ett så kallat modellkök som Ålands Marthadistriktsförbund ställde ut i Mariehamn i juli 1930.

I sin masteruppsats har Jenny Lavonius använt både protokoll och medlemstidningen Husmodern som källmaterial.

Finlandssvenskhet och åländskhet I uppsatsens andra del ställer Jenny bland annat frågan hur den åländska och den finlandssvenska minoritetsna tionalismen förhöll sig till varandra? Här tycker hon sig ha bidragit med ny empirisk kunskap.

Vilka skillnader och likheter har du hittat, mellan finlandssvensk och åländsk identitet? – De påminner om varandra och kon struerades parallellt under 1920- och 1930-talet. Den åländska identiteten utmärkte sig genom att man verkar ha upplevt sig som en unik folkgrupp, utan motstycke på fastlandet. Då man sök te efter ett större sammanhang låg ofta tanken om Sverige närmare till hands. Men för de båda minoritetsnationalis tiska grupperna var kärleken till hem met, hembygden, Gud, fosterlandet, det västerländska samhällsskicket och det svenska språket utmärkande drag.

gande för senare feministiska tongångar, trots att de utgår från en ganska snäv kvinnoroll. Martharörelsen ville lära kvinnor att rösta och faktiskt ta del av politiken, att uppfylla sin medborgerliga plikt. Man arbetade med demokratisk bildning, men den handlade om foster landet och samhället, snarare än om in dividen. Det var frågan om en rättighet, snarare än en plikt.

Man betraktade sig som en nationell elit, mycket viktig för nationens fram tida välgång.

– De hade ju en del att komma med, enligt sitt sätt att se på saker och ting.

Pågående samtal Under arbetets gång byggde Jenny upp något av en inre relation till marthorna på 1930-talet, ett samtal som pågick och i viss mån fortfarande pågår.

– Man har för all del forskat kring den åländska, minoritetsnationalistiska iden titeten förut, men då främst fokuserat på manliga nyckelaktörer inom Ålandsfrå gan. Min undersökning och mina källor tillför även ett könsperspektiv som tidi gare har saknats.

Marthor församlade utanför den nyinvigda marthastugan i Mariehamn med anledning av Mariehamns Marthaförenings 25-årsjubi leum år 1938.

30 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

– I början grälade jag med dem: ”Så där kan man inte tänka, det där är hemskt.” Men sedan förstod jag att jag inte kan definiera dem enligt mitt syn sätt, jag måste skifta perspektiv och se mig själv ur deras perspektiv. Och vi kan inte riktigt mötas, de tycker att jag är lika hopplös, säger Jenny. Ibland grälade 1930-talsmarthorna därför också tillbaka på henne.

31DEN NYA VARDAGEN • 1/22

– Det finns en väldigt fin kvinnlig samhörighet. De talar också mycket om vad vi nu för tiden skulle kunna kalla för personlig utveckling. På den tiden talade man om ”själslig förkovran” och hade ofta en kristen underton. Men det handlade mycket om att man inte kan uppfostra barnen, eller för all del männen, om man inte först uppfostrar sig själv.

Vad kan vi vara särskilt stolta över när det gäller arvet efter marthornas verk samhet på 1930-talet?

Har du hittat några trådar som knyter marthan på 1930-talet till dagens sam hällsmedborgare?

Jenny Lavonius masteruppsats ”För svararna av hemmafronten: Finlands svenska Marthaförbunds minoritetsna tionalistiska mobilisering och konstruk tion av kvinnliga samhällsmedborga re 1932–1939” finns att läsa i sin helhet via DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, Enwww.diva-portal.org.artikelomJennyLavonius uppsats arbete, ”Finlands svenska Marthaför bund och minoritetsnationens kvinnliga samhällsmedborgare”, har publicerats i Åländsk Odling 2021. Vem? Jenny Lavonius Ålder: 29 år. Bor: I Mariehamn. Gör: Vikarierar på dagis. Hobbyer: Promenader, yoga, läs ning och ridning. Senast lästa bok: Svart gryning: Fascismen i Finland 1918–44, av Aapo Roselius, Oula Silvennoi nen och Marko Tikka Hemlig talang: Har tränat kamp sport under en längre tid (men har förmodligen glömt det mesta).

– Man skulle kunna nämna det här med hemmet. På 1930-talet talade man om ”hemmets renässans” och det tycker jag att man åter kan se i dagens retorik. Att hemmet är talande för vem man är som människa.

Martharörelsen har varit otroligt viktig för kvinnor genom historien och den har en otrolig förmåga att anpassa sig efter aktuella frågor. På 1930-talet handlade det om moralisk fostran och senare har det handlat om annat, beroende på vad tidsandan kräver. Det är säkert också därför den är så livskraftig.

Själv är jag är ogift, lever i ett långva rigt samboförhållande och är frivilligt barnlös. Jag har inte alltid superstädat hemma. Det har varit en stark inre kon flikt mellan mig och dem. Ibland har jag fått tänka att de får lov att hålla tyst, för om jag dammsuger nu blir ingen uppsats skriven alls. Finns det ändå något att hämta ur de tidiga marthornas sätt att se på kvinno rollen?

– Det finns en hel del som jag inte själv skulle ställa mig bakom, men det finns många saker att vara stolt över.

D e är nästan lika goda som min farmors, utropar en de provsmakande kursdelta gare och kocken till kött bullarna ser nöjd ut över berömmet. Att få anrättningen jämförd med farmors ser han som ett gott betyg.

Nära samarbete Svahn är osäker på när samarbetet mel lan Marthaförbundet och Folkhälsans Föregångarna egentligen började, men säger att det åtminstone har pågått under de sex år han har varit med. Vi på Föregångarna har enbart go da erfarenheter av samarbetet och det är väldigt värdefullt. Det går lätt att kom ma överens och fundera på teman och upplägg.Justden här gruppen från Föregång arna har tidigare under hösten haft fö reläsningar kring teman som att planera sin ekonomi och att konsumera måttligt och hållbart. Deltagarna har fått tips på hur de lagar mångsidig och billig mat samt bekantat sig med smarthfisk och naturen som Projektledarenskafferi.Sofia

I dag börjar vi med att helt kort tala om ordning i hemmet och ekostädning, sedan lagar vi julmat tillsammans. Grynngärds berättar om naturvänliga städmedel och lyfter också fram vikten av rutiner i Matlagninghemmet.handlar inte enbart om själva mattillredningen. Allt börjar med planering och inköp. Efteråt behöver du städa undan. På samma sätt betyder kläd vård inte enbart att tvätta, du behöver också reservera tid för att sortera, torka och vika undan tvätten.

I dag står julstök på programmet och Marthaförbundets hushållsrådgivare So fia Grynngärds som också är projektle dare för Hantera vardagen inleder med att presentera dagsprogrammet.

Andreas Svahn håller med. Han är handledare för den rehabiliterande ar betsverksamheten på Föregångarna i Vasa.Alla som i dag deltar i kursen sö ker arbete eller studieplats. De är här för att livet av olika orsaker har stannat upp. Det kan bero på sjukdom eller andra omständigheter, säger han. Svahns arbete går ut på att hjälpa människor hitta vägar framåt i livet. I praktiken kan det handla om kurser och föreläsningar, men också om att bekan ta sig med skolor och arbetsplatser eller prova olika Hanteramotionsformer.vardagengårbra ihop med vår verksamhet. Vardagskunskap är vik tig och den är marthorna specialister på. Särskilt roligt har det varit att få in kurstillfällen med matlagning. Vissa av våra deltagare har aldrig själva lagat mat från grunden tidigare, konstaterar han.

NAHTERA VARDAGEN

Utslagning och ohälsa i samhället kan motverkas genom att stärka vardags kompetensen i samhället. Marthaförbundets projekt Hantera vardagen delar praktisk kunskap om vardagsekonomi, näringsfrågor, matlagning, konsument frågor, miljöhänsyn, rengöring och hygien. I år fyller projektet tjugo år.

Grynngärds konstaterar att Föregångarna är en av många som regelbundet får besök från Marthaförbundet inom ramen för Han tera vardagen-projektet.MålgruppenförHantera vardagen är människor som helt eller delvis kan vara beroende av samhällets stöd. Det 20 ÅR

Trygghet och stabilitet Mitt uppe i vardagen kan det kännas trå kigt med rutiner och man kanske längtar bort. Men rutiner ger välbehövlig trygg het ochDetstabilitet.märkerman inte minst om nå got tragiskt inträffar och vardagsrutiner

Viktigpetensvardagskom-itjugoår

HANTERA VARDAGEN 32 DEN NYA VARDAGEN • 1/22

Text Johanna Granlund Foto Felicé Hendersson na bryts. Då blir det tydligt hur myck et den vanliga vardagen ändå betyder för oss. Rutinerna är ett bra hjälpmedel när vi bygger upp vardagen igen, säger Grynngärds.

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgi vare på Marthaförbundet, har även hon jobbat med projektet nästan ända från starten, periodvis som projektledare. Förr utgick man från att alla kunde byka, städa och laga mat. Projektet kom delvis till som en följd av depressionen på 1990-talet. Många var ganska om skakade av den och jag tror att man just då var mer mottaglig än tidigare för att ta in gammal vardagskunskap, konsta terarBådeElisabeth.Solveig och Elisabeth är eniga om att allt egentligen handlar om prak tisk marthakunskap. – Tyvärr har många svaga kunskaper i vardagsfärdigheter, även om de kan vara väldigt kunniga på andra områ den. Något vi hela tiden tampas med är att många säger ”jag har inte råd att äta hälsosamt”. Det håller vi inte med om. Med rätt kunskap om råvaror, mat lagning och om att ta vara på rester kan man äta både hälsosamt och billigt, be tonar Elisabeth. Från svampplockning till babymat En av projektets stora styrkor är att verksamheten skräddarsys efter mål gruppens behov. Både föreläsningar och praktiska kurser erbjuds, antingen som serier eller engångstillfällen. Alla kurstillfällen brukar avslutas med matlag ning och en gemensam måltid. Man når ut till målgrupperna med hjälp av olika samarbetspartners som kommuner, stä der och andra förbund som psykosoci ala föreningen, barnavårdsföreningen i Finland och De utvecklingsstördas väl medSolveigflera.och Elisabeth ger exempel på olika verksamhetsformer inom ramen för Hantera vardagen. Vi brukar vara ute i svampskogen med nya finländare på hösten och plocka vilda växter på våren. Det är sällan man

33DEN NYA VARDAGEN • 1/22 kan handla om arbetslösa, nyfinländare eller personer med psykiska utmaning ar eller funktionsvariationer, säger hon. Sedan 2018 riktar sig projektet också till småbarnsfamiljer.

För familjerna har man tagit fram kurser kring barnmat, vardagsekonomi i ett livsskede då kost naderna ökar samtidigt som inkomster na åtminstone tillfälligt ofta minskar, samt hållbarhet och kemikaliesmarta val med teman som ekostädning och gift fri vardag.

Långa anor Projektet Hantera vardagen startades för tjugo år sedan av Harriet Strandvik . Då var liknande projekt något nytt inom Marthaförbundet och Harriet ansökte om extern finansiering och satte i gång. Solveig Backström var den första som kom med vid sidan av Harriet. Sol veig jobbade som hushållsrådgivare på Marthaförbundet och fungerade som projektledare för Hantera vardagen i många år. I dag är hon pensionär.

Grundidén med projektet var egent ligen att råda bot på den tilltagande ny hjälplösheten i samhället, säger Solveig.

Kurser i att tillreda babymat har erbju dits till exempel i samarbete med olika föräldrar- och barngrupper. – Många nya föräldrar är osäkra på om de kan laga tillräckligt bra och nä ringsrik babymat. Vårt mål har varit att ge föräldrarna självsäkerhet, kunskap och en känsla av tillit, säger Solveig.

För tillfället arbetar hon också med vissa grupper som har psykosociala ut maningar.Därhandlar det mycket om att läsa av dagsformen hos deltagarna. Vi som är handledare får lära oss att ta det på derasVidvillkor.sidanav själva kursverksamheten har man inom ramen för projektet också tagit fram material som böcker, broschy rer och videor. Ett av de senaste är ma terial med vardagskunskap för unga som står i beråd att flytta hemifrån.

En annan kursdeltagare som också vill vara anonym ser tillbaka på hela höstens kurstillfällen och konstaterar att tillfället om ekonomiplanering var särskilt givande.

Den unga mannen som ansvarar för köttbullarna (och föredrar att vara ano nym), konstaterar att han inte brukar laga särskilt mycket mat hemma. Det är trevligt att prova på något annat än makaroner och korv. Jag har lagat köttbullar tillsammans med min mormor någon gång tidigare, men jag har aldrig gjort det på egen hand förr. Det kan vara bra att kunna till exempel om man får besök, säger han.

Det är något jag inte har tänkt så mycket på tidigare. Jag ska försöka ut mana gamla vanor och inte enbart köpa chips och godis, utan i stället planera inköpen lite mera, säger han. Sofia Grynngärds är också hon nöjd då hon ser tillbaka på terminen. – Vi har haft en givande höst. Delta garna har varit intresserade och glada, och det har alltid varit roligt att komma hit, säger hon. Kurshelheten inom Hantera vardagen är ett samarbete mellan Marthaförbun det och Folkhälsans ungdoms- och ar betsverkstad i Vasa, Föregångarna. Marthaförbundet står för kursinnehål let och deltagarna kommer med via Fö regångarna. Projektet Hantera vardagen finansieras av Social- och understödsorganisationhälsovårdsministerietsSTEA.

Nya vanor Tillbaka till julstöket tillsammans med Föregångarna. Deltagarna har blivit in delade i mindre grupper och fått ansvar för några av rätterna till julbordet. De har bland annat tillrett rostade rotsa ker, grönkålssallad, köttbullar, fiskröra, pepparrotsströmming, äppelglögg och en trifle till efterrätt.

34 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 ser infödda finländare bli lika glada som våra kursdeltagare över att hitta svamp och bär, säger Elisabeth. Och Solveig fortsätter: I något skede har jag hållit kurser i vardagskunskap för änklingar. Om frun har skött hushållet och man plötsligt lämnas ensam kan det bli krävande att få vardagen att fungera, konstaterar hon.

Vilseledande marknadsföring Elisabeth konstaterar att det i bakgrun den ofta finns vilseledande marknadsfö ring, som ger sken av att man behöver ge sitt barn köpt mat på burk för att det ska bliDeträtt.ärganska vanligt att deltagarna på babymatkurserna börjar nästan från noll med att använda lock på kastruller na och inte låta maten stormkoka, men huvudsaken är att man är intresserad och vill lära sig, konstaterar Elisabeth.

35DEN NYA VARDAGEN • 1/22 Gourmet * traditionellt hantverk * äkta alrökning * inhemskt helkött * mycket omtyckta delikatesser * butiker sökes i södra Finland www.oravaisrokeri.fi info@oravaisrokeri.fi 06 356 0770

36 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 MARTHAINFO Påminnelse: Nominera årets marthagärningar 2021 Nu är det dags igen att utse årets Lucina, årets samhällsgärning och årets eldsjäl – och vi behöver din hjälp! Skicka in ditt förslag på goda gärningar och insatser som har utförts av föreningar eller en skilda medlemmar. Sista möjligheten att nomine ra är måndag 28.2 kl. 23.59. Utmärkelserna de las ut i samband med Marthaförbundets årsmöte i Nykarleby lördagen den 23 april 2022. Tack för ditt bidrag! Nominera via länken: minera_till_arets_marthagarning_2021_6565 www.lyyti.in/No Kallelse till Marthaförbundets årsmöte 23.4.2022 Finlands svenska marthaförbund rf kallar till årsmötesförhand lingar den 23 april 2022 klockan 12.30 i Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby, Seminariegatan 19. På grund av pandemiläget genom förs årsmötet som ett hybridevenemang. Alla deltagare är hjärt ligt välkomna, både de som deltar på plats och de som medverkar digitalt via verktyget Microsoft Teams. På årsmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 14 i för bundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2021, bud get och verksamhetsplan för 2023 samt fastställande av med lemsavgiften. Vid behov förrättas val av styrelseledamöter i stället för dem som är i tur att avgå. Därtill behandlas ärenden som cen tralstyrelsen har beslutat föra till mötet. Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida från och med 8.4.2022. Medlemsföreningar och distrikt bör skanna in och skicka en undertecknad fullmakt till marika.danielsson@martha.fi senast 8.4.2022. Föreningar och distrikt kan ansöka om resestöd för resor som görs med buss eller tåg till förbundets årsmöte i Nykarle by. Resestödet gäller också för deltagare som inte är ombud. Ansök senast 28.2.2022 genom att fylla i följande blankett på martha.fi: www.lyyti.in/Resestod_for_arsmotet_i_Nykarle by_1536. Centralstyrelsens arbetsgrupp besluter om stödutdel ningen. Besluten går inte överklaga. Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf Är du redan med i Marthamöte online? Inspirera andra marthor! På Facebook hittar du marthornas gemensamma grupp ”Marthamöte on line”, där du kan dela med dig av vad som händer i din marthavardag. Du ansöker om att få komma med i gruppen och godkänns av administratörer na. Du måste vara registrerad på Facebook för att kunna ansluta dig till gruppen. Kokböcker, magasin, broschyrer – spana in vad Marthashoppen har att erbjuda! I Marthaförbundets egen webbshop hittar du in spirerande vinterläsning på många olika områ den. Visste du att många av produkterna är helt gratis att beställa hem? Vi tar betalt bara för por tot. Här finns också läsbara gåvor till dem som redan har det mesta. Gå in och kolla utbudet i Marthashoppen på www.martha.fi/marthashop.

PRELIMINÄRT PROGRAM Kl. 9–10 Kaffe Kl. 10–11.30 Scenprogram, workshop par, Ungmarthas hörna, strategivägg med mera Kl. 11.30 Lunch Kl. 12.30 Förbundsordföranden An drea Hasselblatt öppnar mötet Kl. 13 Årsmötet inleds Kaffepaus Kl. 16.00 Mötet avslutas Kl. 18.30 Festmiddag och utdelning av utmärkelserna Årets Lucina, Årets eldsjäl och Årets samhällsinsats. Fes ten avslutas kl. 22.30.

Med förbehåll för ändringar. Motioner till årsmötet 23.4.2022 Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde en gagera sig i? Senast 1.3. 2022 går det bra att lämna in för slag till motioner som behandlas på Marthaförbundets årsmöte i april. Alla föreningar kan lämna in motioner via följande formulär: www.lyyti.fi/reg/Lamna_in_en_motion_2022_5572. ODLA - PLOCKANATURGLÄDJE!UPPTÄCK Anmälan och betalning på martha.fi, sista anmälningsdag 8.4.2022.

37DEN NYA VARDAGEN • 1/22 Inbetalningar Centrs Marta Elisabeth Bergroth med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 30 euro Aino Valtamo med anledning av Kati Brommels 75-årsdag 75 euro Rea Anner med anledning av Ka ti Brommels 75-årsdag 20 euro Helsingfors svenska Marthaför ening, avgående styrelsemed lemmar 2021 120 euro Helsingfors svenska Marthaför ening uppvaktar Svenska Kvinno förbundet i Sörnäs 110 år 80 euro Helsingfors svenska Marthaför ening med anledning av Smar tornas 30-årsjubileum, Super marthorna 25-årsjubileum och Elvans 10-årsjubileum 120 euro Mona Brommels 50 euro Fastigheten Norrbacka upp vaktar Marthakretsen Bönorna 120 euro Riitta Sittnikow med anledning av Elvan 10 år 200 euro Åbolands svenska Marthadistrikt 42,39 euro Bemböle Marthakrets uppvaktar Marika Slotte, Birgitta Björkqvist, Birgitta Hofmeister, Inga-Lill Halio 200 euro Esbo Marthaförening 3 000 euro Åbo svenska Marthaförening 250 euro Svanfield Oy 300 euro Finlands Marthaförbundsvenskai stället för julkort 2021 1 000 euro Finlands svenska Marthaför bund, halsband 72,59 euro Inbetalningarna redovisas i tid skriften Martha utan särskild an mälan till redaktionen. Vänli gen meddela vilken fond ni öns kar understödja, eftersom insätt ningen går till ett uppsamlings konto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51). Välkomna till Café, lunch, konferens- och beställningsrestaurang Vi ordnar smakliga upplevelser för alla livets skeden. www.restaurantcampen.com 040-662 6100 Läs mer om resorna och hur du ska boka på vår hemsida, som vi uppdaterar med fler resor Tel.nr.info@ingsva.fiwww.ingsva.fivartefter.0207434520 Holland med Floriaden och Blomstertåget Härliga Gardasjön Lofoten-Hurtigruten Visby – rosornas stad, Gotland Diggiloo 2022 i Örnsköldsvik Geiranger med ’The Golden Route’ Mickes matresa till Spanien Upplev Portvinsdalen med Glenn Sundstedt Kommande resor: 15-22.102-10.108-15.815-16.727.6-2.76-12.625.4-1.520-28.4 Blommor och Grönsaker Kukkia ja Vihanneksia Maritas Blommor / Maritan Kukat Bäcklidvägen 53, 64250 Pjelax tel/puh Välkommen-Tervetuloa0400-161252 Fb. maritas blommor/maritan kukat Flätmönster i marthamössan Marthamössan på sidan 22 i Martha nr 6/2021 har gjort några läsare fun dersamma. Av stickbeskrivningen framgår inte hur man stickar flätmönstret. Den fullständiga stickbeskrivningen finns på arets-hemstickade-julklapp-en-marthamossa.www.martha.fi/vardagskunskap/Vibeklagardetinträffade!

Smarthfisk 24.3 Du behöver inte vara en köksninja för att kunna hantera och tillreda hela fiskar! På denna kurs lär du dig rensa och tillreda smarthfis kar som smakar för hela familjen, men även för läckergommar. Ekostädning 7.4 Kom med på workshop kring eko städning! Du får tips om hur du på ett kemikaliesmarth sätt städar hemmet och du får tillverka egna städmedel under kvällen. Ekokosmetika 21.4 Kom med på en workshop kring ekologiska hygienprodukter! Du får info kring temat och du får tillverka egna produkter under kvällen. I evenemangskalendern på www. martha.fi/evenemang hittar ni mera information om alla aktuella kurser och föreläsningar.

38 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 MARTHAINFO 38DEN NYA VARDAGEN • 1/22 Aktuellt Prata Nyligenpoddenpengar-ärhär!lanseradeMarthaför bundets ekonomirådgivare Matil da Hassel och Katharina Jäger skiöld en splitterny podcast ”Prata pengar-podden”. Du hittar podden både på Soundcloud och på Spoti fy. I podden blir det snack om Ma tildas och Katharinas favoritämne: privatekonomi. Under våren gästas podden av aktuella gäster och ex perter. Häng med ända från bör jan! Finns det något område eller tema som just du skulle vilja veta mer om? Ta gärna kontakt på eko nomi@martha.fi! Boka en föreläsning om Östersjön – helt Marthaförbundetsgratis! projektleda re Roosa Mikkola erbjuder kost nadsfria föreläsningar för al la marthaföreningar och -kretsar. Under föreläsningen lär du dig om Östersjön och hur dina val i varda gen påverkar havet. Föreläsningen erbjuder också redskap till ett öst ersjösmarth liv på 740roosa.mikkola@martha.fi,påeftersomläsningarnaantingenFöreläsningarnasommarstugan.kanarrangerasdigitaltellerfysiskt.Föreskräddarsysenligtortderegionalaskillnadernadenfinskakustenärsåstora.TakontaktmedRoosaMikkola,tfn0443144,såberättarhonmer! Medlemmen i fokus är ett av förbun dets fokusområden i verksamhetspla nen för år 2022. Marthaförbundet vill fortsätta växa och locka nya medlem mar. Vår historia och vår bas finns i ett starkt medlemsfält. Under året arbetar vi för att hitta nya vägar och förstärka det redan existerande samarbetet mel lan förbundet och de enskilda medlem marna, kretsarna och föreningarna. Ett marthamedlemskap ska erbjuda delak tighet i en fin gemenskap och i en me ningsfull verksamhet med stark sam hällskoppling. Vi ser gärna att förening arna lättar lite på byråkratin och förde lar de olika uppgifterna inom styrelsen för att minska belastningen på några få samt odlar föreningsglädje. Det ska va ra både roligt och givande att vara med i en förening. Nu erbjuder Marthaförbundet för eningarna två unika förmåner år 2022. Ni får möjligheten att boka vå ra rådgivare kostnadsfritt en gång under året. Förutsättningen är att ni gör det i samarbete med en annan förening. Vi hoppas förstås att pan demin tillåter detta arrangemang. Här tipsar vi om olika innehåll för era möten: kunskap/marthaforbundets-kurwww.martha.fi/vardags ser-2021-22. Marthaköket i Helsingfors kan li kaledes bokas en gång kostnads fritt under detta år. Angående bok ningen av köket kan ni vara i kontakt med Elisabeth Eriksson, elisabeth@ martha.fi eller tfn 050 408 9179. Me ra info om köket finns här: martha.fi/om-oss/marthakoketwww.

Välkommen på kurs! Här nedan finns ett axplock av alla spännande och kreativa kurser som ordnas på Marthaförbundet under våren.

Medlemmen i fokus år 2022 Digital kurs: Marthas (lilla) trädgårdsklubb 3.3 Är du odlingsintresserad och vill utbyta er farenheter och tips med andra odlingsin tresserade, testa något nytt och få tips av andra? Då är Marthas (lilla) trädgårds klubb något för dig! Fokus ligger på köksträdgården och på ätbara växter. Under ledning av Marthaför bundets hushållsrådgivare och hobbyod laren Sofia Grynngärds träffas nybörjare och mer erfarna kursdeltagare tre gånger via Microsoft Teams. Du har även möjlighet att vara med i en WhatsApp-grupp, där deltagarna kan tipsa varandra och berät ta om hur odlingarna framskrider eller ta del av andras berättelser. Dessutom har du möjlighet att delta i ett fröbyte. 3.3 kl. 18–19 Odlingsplaner och förodlingar 21.4 kl. 18–19 Plantering och sådd 18.8 kl. 18–19 Ta tillvara skörden Anmälan: Anmälan görs via evenemangs kalender på martha.fi. Pris: 27 euro (medlemmar), 32 euro (icke-medlemmar)

39DEN NYA VARDAGEN • 1/22 MARTHAINFO NKF:s NordensjunipåsommarkonferensIsland10–122022kvinnoförbunds år liga sommarkonferens har te mat Grönare steg – en ljusare framtid. Konferensen hålls den 10–12 juni 2022 på Hotel Park Inn By Radisson i Keflavik. Konferensen blir den sista i NKF:s 103-åriga historia. En formell upplösning av Nordens Kvinnoförbund kommer att fastställas på mötet. Närmare information och prisuppgifter finns på nordenskvinnoforbund.org. Regist rering och betalning görs www.kvenfelag.is/nkf2022påse nast den 31 mars 2022 Nordens Kvinnoförbund, NKF, är en takorganisation för Marthaförbundet, Marttaliitto, Norges Kvinne- og Familiefor bund, Riksförbundet Hem och samhälle samt Kvenfélaga sambands Islands. Preliminärt program Fredag 14.6 Kl. 9–10 överdigomkringnjutakanoch(valfritt)PåöppnandeRegistrering,ochföredragkvällenblirdetettbesöktillBlåLagunen,varenbetalarförsig.Därdublandannatbada,avutsikten,promenerapålavafältetellerslånerpåkaféetmedutsiktlagunen. Lördag 15.6 Rundtur med reseguide, bland annat besök till ett geoter miskt område där en mottag ning hålls och lokala kvinno föreningar bjuder på lunch. Konferensen avslutas med en festmiddag på kvällen. Maria 040 510 8124 växthusrestaurangen Bäcklidsvägen 476, Närpes www.lindskok.fi Exotiska växthusrestaurangen i Närpes Boka in er grupp till oss, vi har öppet på beställning året runt Info@lindskok.fi Svenska semesterförbundet: Susanna Stenman... tfn 050 304 7642 Folkhälsan: Eva Björkqvist ............... tfn 040 516 5679, Åboland Ann-Christine Wiik .... tfn 044 788 3772 , Nyland Pia Nabb.......................... tfn 050 542 8175, Österbotten Anki Elvström ............... tfn 050 467 6657, Österbotten Semesterdagar 2–6.5.2022påochnärståendevårdareförvårdtagareLohjaSpa&ResortiKarislojo Vill du och en närstående som du har omsorg om åka på semester tillsammans? Information och Sistawww.semester.fi/start,ansökningsblankett:www.folkhalsan.fi/semesterstodansökningsdagär6.3.2022. Inspirationpaket för marthamötet I Marthas inspirationspaket hittar ni fakta och tips som hänger ihop med ett visst tema, så att ni på ert marthamöte har material att utgå från. Bekanta er gär na med inspirationsmaterialet och fundera på hur er krets eller förening kan byg ga upp ett marthamöte kring olika teman. Paketen hittar ni på tet.vardagskunskap/marthas-inspirationspaket-ger-tips-pa-tema-for-marthamowww.martha.fi/Flerinspirationspaketkommerundervåren,såhållutkik!

Text Marianne Blom Bemböle Martha krets 75-årshisto rik finns att läsa på kretsens hem sida: bembole. martha.fi/start/. skärgårdsmarthorRakryggade i HeisalaPargasMarthakrets

firade sin 75-åriga verksamhet på sitt van liga julmöte, som trots coronan kunde hållas festligt med bland annat sånguppträdande och cir ka fyrtio marthor närvarande. En historik hade sammanställts över kretsens verksamhet och presente rades på jul- och 75-årsfesten.

I Lumparland gör vi det mesta på vårt eget sätt och när Eivor Rosen blad på vår korvstoppningskurs ut brast: ”Vilken tur att vi finns!” var ordspråket myntat. Saara Eriksson bistod med ma terial och kunskap, medan marthan Ylva Palén ordnade med typogra fin och sedan hjälptes vi alla åt att trycka våra personliga föreningskas sar i återvunnen Schablonmallenbomull.fanns som kar tong och i självhäftande plast, så vi kunde prova båda två. Det knepigas te var att få ut marthablommorna, eftersom de blev ganska små, med snirkliga detaljer. Den marthablå färgen höll vi så gott som vi kunde, och blandade den medan vi höll på. Det hela var lärorikt, pilligt, dut tigt, lite knepigt, fastän lätt och framför allt jätteroligt! Resultatet blev supersnyggt – eller hur? Eftersom vi är marthor passade vi även på att ha ett klädbytartillfälle samtidigt samt att dricka kaffe och umgås medan färgen torkade. Ett tips från oss i Lumparlands Marthaförening: Att trycka på tyg kassar är en mycket trevlig aktivi tet att göra tillsammans! Den passar också för alla åldrar – våra deltaga re var i åldrarna 19–90 år. P.S. Glöm inte att skratta mycket!

Tygtryckarhälsningar från Lumparlands Marthaförening BEMBÖLE MARTHAKRETS 75 ÅR 1946 2021 En lördag i november i fjol kavlade marthorna i Lumparlands Marthaför ening på Åland upp ärmarna och ord nade ett tillfälle med tygtryck. Inspira tion fick marthorna på Ålands Martha distrikts vårmöte, där evenemanget Åland 100 år uppmärksammades och marthorna uppmanades att trycka upp bevingade ord på t-tröjor.

Text Göta ordförandeAlm-Ellingsworth, Foto Christina Roberts, Saara Eriksson, Göta Alm-Ellingsworth

är en viktig länk mellan kvinnorna på fem holmar i Par gas södra skärgård. Utan marthorna skulle vi garanterat inte känna varandra så väl som vi gör i dag. Vi samlas en gång i månaden i Pargas Marthaför enings stuga Brinkas och då diskuterar vi vitt och brett, inte minst om coronan som inte tycks släppa taget. På ett möte i höstas hade vi bjudit in fysioterapeuten Gia Alexandersson som med stort engagemang talade om ryggen och dess betydelse för hur vi rör och för oss. Frågorna var många då de flesta av oss är 70-plussare och börjar känna av att vi har en kropp. Därför be slöt vi oss för att ses i samma tecken på våren, så att vi kan ta emot sommaren med raka ryggar och spänstig gång. Text Nina Hermansson

BembölejuligaBembölemarthornas75-årsfestMarthakrets

Marthamöte under exceptionella förhållanden och former Sjundeå Marthaförening hade kallat sina medlemmar till ett extraordinarie föreningsmö te i mitten av januari utomhus i hård kyla (mi nus 15 grader). Tjugo hurtiga marthor infann sig, väl påpälsade och med rekommenderade munskydd. Det var bara ögonen som syntes. Mötet gick bra trots omständigheterna. Text och foto Mona Svartström, ordförande

40 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 AKTIVA MARTHOR

Under marthornas må-bradag i skogen samlades både gamla och unga för att njuta av skogens välgörande kraft och förbättra byns vandringsled. Inför adventstid och jul bjöd föreningen in både nuvaran de och blivande marthor till en träff med temat ”Boosta ditt immunförsvar”. Vid tillfället tillverkades och testades olika juicer. Samtidigt utlyste föreningen också en ekostäda-ut maning med syftet att inspirera fler att göra kemikaliesmar ta val inför julstädningen. Text Maria Smeds Engström Mödan med grödan och rejäl konsumtion Hösten 2021 fick vi i BennäsLövö Marthaförening lyssna till två intressanta föredragshållare som båda hade angelägna ämnen de talade om. I oktober berättade ekobon den Mats Björklund från Östen sö, Pedersöre, om sin bok ”Mö dan med grödan”. Den skildrar i dagboksform ett år på Mats egen bondgård. Han gav ock så sin syn på kretsloppstänket inom jordbruket samt konstatera de att matproduktion är den största verksamheten som mänsklig heten håller på med. Det säger sig självt att villkoren för jordbru ket varierar beroende på var och när och hur. Det finns heller inga enkla sanningar när det kommer till begreppet ”hållbart”. Allt är beroende av många faktorer. Vi blev en hel del klokare tack vare Mats pedagogiska sätt att förklara orsak och verkan när det gäl ler matproduktion. Det är bra att tvingas tänka tvärtom ibland. Vid novembermötet berättade jordbrukaren Thomas Snell man, också från Pedersöre, om Reko-rörelsen, hur rörelsen upp stod och hur den sedan spred sig så att den i dag finns i fyra världsdelar och har två miljoner användare. Idén fick Snellman när han 2001 vistades i Lyon i Frankrike för att lära sig franska. Där kunde han se hur producenterna sålde direkt till konsumen terna – utan mellanhänder. Kunde det också vara något för bön derna i Österbotten? Javisst! År 2013 kom verksamheten i gång. Men vägen till framgång var inte spikrak, det krävdes att koncep tet utvecklades via försök och misstag. I dag är Reko-ringarna ett uppskattat direktförsäljningssystem utan byråkrati och långa transporter. Reko lever upp till sitt namn, rejäl konsumtion. Text och foto Gun Anderssén-Wilhelms

Boka

41DEN NYA VARDAGEN • 1/22 AKTIVA MARTHOR

Bäckbymarthorna inspirerar till en hållbar marthavardag I Bäckby ordnade marthorna under hösten ett par aktivite ter för att visa upp föreningens verksamhet och inspirera fler att bli medlemmar i föreningen.

på

Det blev ett speciellt jubileumsfirande i Lappfjärd Föreningsverksamheten i Lappfjärds Marthaför ening präglades av pandemin under våren 2021 och verksamheten låg nere. Under hösten kunde vi återuppta en normal verk samhet och firade vårt försenade 110-årsjubileum, som skulle ha firats redan hösten 2020 med en bildka valkad om verksamheten under de senaste tio åren. Kampanjen ”Köpfri november” uppmärksammade vi med att sy förkläden av stuvbitar och gamla gar diner. Det blev ett lyckat projekt och alla förkläden såldes vid vår basar i december. En idé som vi kom mer att fortsätta med. Hälsningar och gott nytt marthaår! Lilli Lillkull oravaistraﬁk.ﬁ | (06) 318 4000 må-fre 9-16 svenska i hela Europa! tryggt och res säkert med oss! Se aktuellt utbud på vår hemsida! svenska i hela ResorResorEuropa!

på

Text

Ika Österblad Skribenten är en mångsysslande illustratör och grafisk formgivare med evolutionsbiologi som specialitet. Hen arbetar oftast med olika tryckta publikationer och är delvis självför sörjande med mat samt använder gärna olika slags verktyg, bland dem yxa, stoppnål, cirkelsåg och strumpstickor. Hen gillar när förutfattade meningar kommer på skam.

42 DEN NYA VARDAGEN • 1/22 EFTERTANKEN TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 www.martha.fi/svenska/tidskriftenmarthabladet@martha.fi6884 REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Heidi Hendersson TRYCK: Oy Grano Ab 2022 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) BIBEL-DEL LEKTUINTELELLA OXUDDE 1233 LEDESLIKA- NANDEGODKÄN PROVINSKAZAKSTANDOMÄNTOPP-STÖRROMKORA STENENÄDELHALV-TRÄD TRAFIK-SUMMASOM5SJÖ-LED EU DORMATKONEUFÖRE PROFES-SION DIKTA VINKARTONGREN-GÖRA ÖGDBLÅ- STRAM PÅDETKANBLITRÅDEN DESMYCKAUTDIADEMET STOLANFRÅNMICKELGENUIN VENTILATIONSTANNADESAV ERSJUNGIHOPVAJA CHARMIDENHARGE DET GRUNDÄRLIGTVIRVLADE GLAUKOM ANHOPASIGFURAN VÄNT-RADAN NOGVILLFRILUFTSIVRAREN DJURETMÅRDFÅGELNMARKS-VÅT- KORT-FÄRGKLO SPRÅKVALMEDARFARAOOCHBETARE UTHUSFIXAS OENGAGERAT AVKORTFORMTEODOR TIME-OUT RAHUNDPROCENTDENÄRNERE STRECKVÄDER-SKYDD HAGLIGOBELUKT SLAGSUTPLATS PUNKTMITT- PORTUGISISKETTA LÅNGTID NÄST-ENLÄRA V Ä L J A K A V I A R N E T A A N T A L V E G B T I A R A N N Y T T I G T F Ä R D S Ä T T R Ä V B O A N A C R E Ä K T A D J U P D Y K A N D E G Y T T R A K Ö E S T A R R R U T E R U T R A D O N A S L A M T K O L L E G A A V B R O T T A L L A E G I D A T E E L E D S N E E O N T R O N A V L I S S A B O N Vinnare NästaDeadline4/2021nummer av tidskriften Martha ut kommer 20.4.2022. Vi tar i mån av möj lighet in korta texter av allmänt intres se. E-posta dem senast 9.3.2022 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redi gera och refusera inkommet material. Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 4/2021 gynnade Fru Fortuna denna gång Tove Höglund, Helsingfors, Karin Måsala, Södra Vallgrund, samt Gita Lindholm, Ekenäs. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis! i nästa nummer ... I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ... Maträtter från förr Mat som gör skillnad Märkliga marthaöden föreningsverksamhetKlimatsmarth En hönsig historia Nästa nummer av Martha utkommer 20.4.

Vardagsberättelser om en annorlunda framtid Hönorna på vår backe brukar få beröm för sina gula, goda ägg. Gulans färg kom mer från klorofyllet i växter som de noppat i sig och den goda smaken kan ha att göra med att de äter harkrankar, havre, sniglar och fiskrens i stället för helfoder med brasiliansk soja, och lever ut sin sociala dynamik i en lagom liten flock. Det må gäl la fåglar, grisar eller grönsaker, i liten skala handlar det mera om samlevnad än om effektivitet. Närheten till jord och livsprocesser ger en säregen känsla av tillfreds ställelse. Var kommer den ifrån, egentligen? Människans besatthet av berättelser är ett utmärkande drag för vår art. Hjärnan är jämt sysselsatt med att skapa mening ur tillfälligheter och hitta orsakssamband, också där ingen koppling finns. Det vi berättar blir en del av verkligheten. Arbetet med trädgård, höns och bin, och skördeutbytet med grannar och vänner, fogar in mig i en berättelse om generationer, kretslopp och symbionter (djur eller växt som lever i symbios, reds anm.). På annat håll, på serviceboendet eller hos en ensamstående förälder i stan, ser berättelserna om sammanhang och respekt förstås annorlunda ut. Fast till och med en enkel story, som den om det egna livet, är bitvis fiktion. Och det här gäller i ännu högre grad för de historier om ekonomisk vinst och konkurrens som med sin bedrägliga air av naturlag har fått dominera alltför länge. Det fina är att vi i ord och vardagssysslor kan uppfinna en annorlunda framtid där värde noteras på ett mera meningsfullt sätt än i ekonomiska termer.

43DEN NYA VARDAGEN • 1/22 Namn: Gatuadress: Postadress: MACKA-PÄR FRU SEVILLAI OXUDDE 1054 GÅVORFÅGELSJÖ- VINNA LYSTENNÖJES-LEVERMISTÖVER-GIVET FOGAIHOP PERSONFRÅGAIRUTAN GROVTGRUS KEMISKAVAPENTRUMMA IMITATIONERNAKAJKA ÅRETVÄDJANTJÄLEOM ATEISMADEPT SKIKTETTOPP VASS-BÅT HEMSKTÄMNETMALDAFIN- DJURETMÅRD-PRÄSTIROMERSK-KYRKABITA NINGENORDFÖR RYMDENSTENENFRÅNTHERESAIUK KRONO-METER HOSTIAN STOPPARNEHALVMÅÖVERDÖRR SVEK-FULL ARTGÅNGPÅÅBYRESA FRANCEAIRLEJD MÄSTERREGIONSSKAP NING-VARARNA IBLANDSESMEDGLASS FRILEASAATTMATERIAL KLUBBAGOLFAROM ATMOSFÄR PLUGGAINPÅNYTTSLASKA ARABISKMANPAR FILÉ-ATS MERINOLUNCHFÖRGAM FÖRSTFORN ENGVOLLBÖNANBOND-ÄR GRANNFÄRG-FINK TANDESLUTÄR PARTI Nytt tidningsår, nytt Marthakorsord! Korsordsmakaren Tommy Öberg har konstruerat klurigheterna och du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 27.4.2022. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till! Korsordet 1/2022 KORSORD

Personalen på Marthaförbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida. FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller disku tera kring våra temaområden. Du kan kontakta oss på många oli ka sätt. Förbundets huvudkontor i Hel singfors finns på adressen Medelhavs gatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelan de till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på al la frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mo bilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett medde lande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss. Annika Jansson 050verksamhetsledare3023363 Monika Mäkelä 045ekonomichef6579818 Marika Danielsson tf 044organisationskoordinator7354971 Jessica Åhman organisationskoordinator (ledig) 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071 Elisabeth Eriksson 050hushållsrådgivare4089179 Sandra Mellberg 050 517hushållsrådgivare2958 Toni Rautakoski 043hushållsrådgivare8200070 Katharina Jägerskiöld tf 044ekonomirådgivare4919304 Matilda Hassel, projektledare för En euro i taget, 043ekonomirådgivare8200073 Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0 044 740 3144 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare (ledig) 044 735 4975 Sofia Grynngärds hushållsrådgivare, projektledare Hantera vardagen 050 911 2050 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883 skriv!Ringoch