Martha 2/22 by Finlands svenska Marthaförbund

Det doftar surrogatkaffe i trappuppgången och hon springer de sista trappstegen. Hemma har de inte råd med surrogatkaffe, så hon känner re dan smaken av kaffet i munnen. När hon kommer in ser hon att de andra redan är på plats, Brita och Berit, Hulda och Alma. De är i full färd med att slå in gråa yllesockor, långkalsonger och runda knäckebröd i brunt papper. Med en stadig knut binder de sedan ihop paketen, som måste hålla hela den långa vägen fram till de modiga soldaterna vid fronten. Precis som då ställer marthorna upp vid kriser i dag. Sätten är olika, men engagemanget detsamma. I tider av kris ställer vi upp för varandra, vi öppnar upp våra hem, vår börs och våra hjärtan. Marthahjärtat bultar för att kunna hjälpa nödställda och göra livet lättare för dem som har det svårt. Marthor na arrangerar välgörenhetspromenader och luncher för Ukraina, deltar i demonstrationer och sätter Ukrainas flagga på den egna Facebookprofilen. Det vi sade efter andra världskriget, att det aldrig skulle få hända igen, det sker inför öppen ridå i dag. De ukrainska flyktingarna som redan är 11 miljoner till antalet har fått se sina drömmar om en framtid gå i kras. Det är grymt och vi har alla svårt att förstå hur ett land kan bete sig så mot ett annat. Det strider mot all rättsuppfattning och vår uppfattning omVimedmänsklighet.skasamtidigtvåga hålla kvar våra egna drömmar, vår vardag och vara handlingskraftiga om situationen så kräver. Vi vet inte vad morgondagen för med sig, men det gäller att stärka den egna resiliensen. Marthaförbundet har ett beredskapsansvar och har därför en mycket viktig uppgift att dela kunskapen om vardagsberedskap så att alla ska kunna känna en bastrygg het även vid kristider. Jag såg ett rörande videoklipp med en sjungande liten späd flicka i ett bombskydd i Kiev. Alla tystnade till flickans rörande sång. Hon borde få sjunga fritt, ute i Kievs parker, omgiven av blommor och fågelkvitter. Jag fantiserar om att Emma fick hem sin Martin oskadd från fronten och jag hoppas att den lilla flickan i bombskyddet ska få sjunga ute i Ukrainas par ker i sommar. Annika Jansson, verksamhetsledare

2 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 LEDARE

På sidorna 16–20 har vi samlat ihop fem recept i härlig marthatappning. På menyn står ett gäng klassiker med nos talgivibbar direkt ur Marthas kokbok. När har du till exempel senast tillrett en tradi tionell makaronilåda eller hönsfrikassé?

Gatorna är sopade, vinterkläderna un danstoppade och solen värmer ansiktet. Våren är här och vi har vårkänslor!

För att på bästa sätt välkomna den nya årstiden bjuder vi in dig till givan de marthasamtal. Vi gästas av Par gasmarthan Ingeborg Hermansson, Pellingemarthan Lisbeth Forss samt Lumparlandsmarthorna Eivor Rosen blad, Berit Paulson och Göta Alm-El lingsworth. Samtliga vittnar om sam ma sak, en känsla av gemenskap och samhörighet där det personliga engage manget omfattar såväl den egna fören ingens medlemmar som andra människor i ett större socialt sammanhang.

Tänkte väl det! Vad blir då bättre än att testa recepten som tagits fram av hus hållsproffsen Sandra Mellberg och Toni Rautakoski. Passa på att laga lite extra och frys in, så har du middagsmaten räd dad för fler måltider framöver. Hönsskötsel har historiskt sett spe lat en viktig roll inom Marthaförbundet. I början av 1900-talet lärdes hönssköt sel ut för att kvinnorna skulle tjäna egna pengar genom att sälja ägg. På sidorna 26–29 får du följa tamhönsens historia från lantrashöna till gödkyckling. Om du har tips på vad du vill läsa om i tidningen eller har frågor är du varmt välkommen att mejla oss på martha bladet@martha.fi. Ha en fortsatt fin marthavår – vi hörs! Mikaela Groop, redaktionschef Redaktionenharordet

En bättre värld, en vardag i taget Marthahjärtat bultar för dem som har det svårt Under andra världskriget agerade marthorna och bidrog med kunskap om bland annat odling, konservering och sände paket till fronten. Jag ser framför mig hur marthan Emma springer längs Helsingfors gator en kall vinterkväll. Hon slinter fram på den hala och snöiga trottoaren och aktar sig för glassplittret som ligger utspritt efter den senaste bombningen. Hon har bråttom för i kväll ska det packas paket till fronten. Hon har sin egen Martin där och därför känns det extra viktigt. Emma och Martin har förlovat sig precis innan kriget bröt ut och hon längtar efter att få hem sin brunögda, bredaxlade Martin oskadd.

3ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 Instagrammat Instagrammat @marthaforbundet INNEHÅLL12816 224 Beredskap innebär att vi på för hand förbereder oss på och förebyg ger olika katastrofer och krissitua tioner. Marthaförbundet är en be redskapsorganisation och de fles ta av oss har utbildat oss i ämnet. Häng med när Marthaförbundets Eli sa Häggström och Marika Danielsson diskuterar grunderna i beredskap! #beredskap #marthaförbundet 4 PARGASMARTHAN INGEBORG SPRIDER ENERGI I FÖRENINGEN Ingeborg Hermansson har sina rötter i Pargas och är ett riktigt energiknippe. Ett alldeles speciellt förhållande har hon till Pargas Marthaförening och till sin egen marthakrets Mammamiorna. 8 JORDNÄRA OCH HÖGT I TAK –HÄR HAR VI ROLIGT TILLSAMMANS Ett gott skratt förlänger livet och skrattar tillsammans gör marthorna i Lumparlands Marthaförening, där upp tåg och aktiviteter avlöser varandra. 12 SKÄRGÅRDSMARTHA MED STORT HJÄRTA I snart tolv år har Lisbeth Forss varit ordförande för Pellinge Marthaförening. Lisbeth har många järn i elden och ställer alltid upp för marthorna. 16 HURRA FÖR HEDERLIG HUSMANSKOST! Vi har låtit oss inspireras av Marthas kokbok och bjuder på fem vardagsfa voriter från förr. Testa gärna recepten och dela med dig av det goda! 22 HON BAKAR BRÖD MED KÄNSLA OCH KÄRLEK Sedan några åtta år tillbaka driver Jonna Panelius ett eget mikrobageri i Sjundeå. Hon lägger stor vikt vid närproducerade råvaror och talar varmt för odlingssätt som gynnar klimatet och miljön. 26 FRÅN LANTRASHÖNA TILL GÖDKYCKLING – EN HÖNSIG HISTORIA Den finska lantrashönan har varit nära utrotning, men ett nätverk av frivilliga bevarare arbetar i dag för att rädda den. 30 VILKA JURIDISKA DOKUMENT BEHÖVER JAG KÄNNA TILL? Vi listar några viktiga juridiska dokument som kan underlätta vardagen då livet förändras.

Pargasmarthan Ingeborg Hermansson är ett riktigt energiknippe med stort engagemang både inom sin egen krets Mammamiorna och inom styrelsen för Pargas Marthaförening. uppdrag. Föreningsverksamhet var bekant från tidigare då hon för tjugo år sedan var med och tillsammans med en grupp pedagoger grundande föreningen ELIPS – en liten intresseföring för pedagogiskt samarbete.–Viville själva ansvara för vår fort bildning och det lyckades genom att vi besökte skolor i hemlandet och utomlands för att få nya idéer till vår undervisning, berättarIngeborgIngeborg.kände att hon hade mera att ge föreningsvärlden. Hösten 2016 såg hon Pargas Marthaförenings stånd på en marknad i staden.

4 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 INTERVJU

Text Rebecca Hellsberg Foto Robert Seger I ngeborg Hermansson har rötter i Pargas, dit hon återvände efter t rettio år som lärare i Helsing fors år 2015 då hon gick i pen sion. Under sitt yrkesliv som klasslärare och textillärare hade hon blivit van att ha många projekt på gång.

Pargas föreningenenergispriderIngeborgmarthan-i

– Jag gick fram och sade ”nu vill jag bli martha”. Styrelseordföranden för fören ingen som var på plats sade att kretsen Mammamiorna är en lämplig krets för mig, eftersom det är en krets som är aktiv och gör mycket, berättar hon. Mammamiorna, som även kallas ”Mi orna”, är en krets som varit verksam i trettio år. Ingeborg medger att det inte

– Läraryrket är intensivt och i klasslä rarrollen krävs att man håller i gång och kommer med idéer mest hela tiden. Jag var full av energi från skolvärlden och kände att jag hela tiden ville göra någonting. Det var mitt i mörka vintern som jag flyttade tillbaka till Pargas och jag började fundera vad jag riktigt ska hitta på, berättar hon. Nya projekt och uppdrag Kontrasten mellan pensionärslivet och yrkeslivet blev stor och henne fingrar började snabbt klia efter nya projekt och

Enligt Ingeborg Her mansson är och har styrelsens mål varit att ordna evenemang och verksamhet som gör Brinkasstugan och marthaverksamheten känd. Det ska i sin tur leda till att föreningen får nya medlemmar.

– I styrelsen beslutade vi för några år sedan att vi ska börja ordna sådan verk samhet i Brinkasstugan att Pargasborna hittar den, säger hon.

var helt enkelt att komma in som ny i en krets där alla redan kände varandra och redan hade sitt sätt att göra verk samheten på. En gång i månaden Sedan hon gick med i kretsen har de hunnit med en hel del och en stor del av händelserna har Ingeborg varit med och initierat och förverkligat. Kretsen samlas en gång i månaden för diverse program. Förr hölls träffarna oftast i Pargas Marthaförenings föreningslokal Brinkasstugan, men numera deltar kret sen aktivare i olika program där allt från odling med No dig-metoden till ost- och champagneprovning stått på programmet under åren. Förutom träffarna engagerar sig kretsen på olika sätt och har bland annat sytt färggranna tygkassar för för säljning, ordnat ett projekt för hundra åriga Finland där de donerade hundra barnböcker till daghem och skolor för att uppmuntra till läsning, ordnat gårds

loppis och årligen bidrar de med Miornas delikatesskorgar till lotteriet på marthor nasIngeborghöstmarknad.berättar att marthaförening ens stuga Brinkasstugan är en av de äldsta byggnaderna på Pargas centrumområde Malmen, men att det är få Pargasbor som ens känner till att stugan finns.

5ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Kretsen Mammamiorna tillverkade en skylt av LED-lampor till Brinkasstugans vägg. Styrelsen började planera och ordna diverse evenemang i stugan och trots att pandemin satt en del käppar i hjulen de senaste åren, har man kunnat ordna både kaféverksamhet och loppmarknad samt genomfört ett Kos-projekt där marthor na stickade varma plagg till vintern som sedan skickades iväg till flyktinglägret på ön Kos i Grekland.

mönster en Pargasvante skulle ha i dag. Sagt och gjort. Kort därefter skapade Ingeborg en modern variant av Pargas vanten med ett mönster av vita segel.

Drivkrafter och motivation På frågan vad det är som driver henne och varför hon upplever det meningsfullt att vara engagerad i marthaverksamheten, svarar hon följande: – Det viktigaste för mig är gemenska pen i verksamheten. Efter att ha återvänt till Pargas efter en lång tid på annan ort hade jag inte så många vänner och be kanta kvar. Marthaföreningen har utö kat bekantskapskretsen. Föreningen ger också ramar för mitt engagemang och är en kanal genom vilken jag får ge ut lopp för min energi och får förverkliga minaDrivkraftenidéer. och motivationen kommer inifrån henne själv. Hon poängterar att det är den avgörande faktorn för att någon över huvud taget väljer att engagera sig i föreningsverksamhet. Inom tredje sek torns organisationer funderas det mycket i dag på hur man ska få med nya medlem mar, även inom Marthaförbundet. Inge borg tror att endast en person som har vilja och personlig motivation samt drivkraft är en potentiell ny medlem. För tillfället ser Ingeborg redan nästa projekt framför sig. Hon är nämligen sä ker på att föreningen under nästa styrel semöte kommer att fundera på hur de kan bidra och hjälpa de utsatta i Ukraina.

6 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

– Loppmarknaden vi ordnade år 2021 ledde till en riktig folkvandring till Brin kasstugan. Det blev en succé tack vare att så många marthor i föreningen bidrog med saker till loppmarknaden, berättar Ingeborg glatt. Modern variant av Pargasvanten I Brinkas stugan föddes också idén om Pargasvanten. Ingeborg hittade där till sammans med några andra marthor en tjugo år gammal modell av stickade Par gasvantar. De började fundera på vilket

Samma segel man möts av i rondellen i Pargas centrum och som även staden använder i sin representation av Pargas. För den här marthan vare sig för en gagemang eller för idéer, och ursprunget till det verkar kunna spåras till generna. Ingeborg är nämligen martha i andra ge nerationen. Tillsammans med sin syster hittade hon för ett par månader ett präk tigt guldmärke av Marthaförbundet bland hennes numera avlidna mammas saker. Det tyder på att även hennes mamma i tiderna har arbetat energiskt och fram gångsrikt för förbundet.

Vem? Ingeborg Hermansson Ålder: 66 år. Bor: I Pargas. Familj: Sambo. Gör: Föreningsaktiv, skapar med händerna, motionerar, fotograferar, stickar, vinterbadar, läser ... Marthakarriär: Gick med i marthakretsen Mammamiorna i Pargas Marthaförening år 2016, styrelsemedlem sedan år 2018. Bästa marthatipset: Samla en grupp likasinnade och bilda en egen marthakrets. 7ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

– Det var i min simgrupp som jag blev säger Göta med ett brett leende. Lumparlands Marthaförening grun dades år 1915 och upplevde en kraftig nedgång i medlemsantalet på 1970-talet.

– Föreningen fick många nya medlem mar, bland annat min mamma kom med då, säger Göta. År 2015 började medlemskapet åter sakta dala.

Få vill lämna föreningen om de en gång har kommit med, inte ens om de flyttar till–USA.Vihar en martha som är med på mö tena via videolänk från Miami, säger Eivor.

8 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

AKTIVA MARTHOR

O rdföranden för Lumpar lands Marthaförening Göta Alm-Ellingsworth öppnar dörren till det lilla martharummet i ungdomslokalen i Fu ruborg i Lumparland på Åland. Vi var med och byggde upp det nya Furuborg efter branden. Flera föreningar hade del i gamla Furuborg och skänkte brandförsäkringspengarna till ungdoms föreningen. Det gjorde också marthaför eningen, men med förbehållet att få ett utrymme i nya samlingshuset i stället. På bordet ligger schabloner från när marthorna tryckte upp egna Marthakassar med texten: ”Vilken tur att vi finns.” Sam ma tongångar råder även i föreningen som fick en pånyttfödelse för några år sedan. – Medlemsantalet minskade. Men med Göta tillfördes åter ny ungdomlig kraft i föreningen, säger Eivor Rosenblad där hon sitter i den hemtrevliga träsoffan i solgasset. Flera generationer Det var år 2018 som Göta blev medlem i styrelsen. Ett år senare blev hon ordföran de, och det har hon förblivit till dags dato. Engagemanget för Martha fanns redan i familjen. Göta tar upp en klippbok och bläddrar fram till en svartvit bild av sin mamma, marthan Gun Alm som sitter med Götas dotter Ellinor i famnen. – Även min dotter är martha numera, nade för att föreningen skulle dö ut om det inte kom in nya medlemmar.

Uppropet gjordes 1973 och tog skruv.

Jordnära och högt i tak – här har vi tillsammansroligt Skratt, högt i tak, gemenskap och jordnära aktivism. Det är några av de huvudsakliga ingredienserna i Lumparlands Marthaförening där upptågen och aktiviteterna avlöser varandra.

– När jag anslöt mig år 2018 var det återigen tal om att föreningen skulle dö ut. Men så blev det alltså inte, snarare tvärtom. I dag är föreningen piggare än någonsin. Attraktiv gemenskap Berit Paulson, en av de nyare medlem marna, berättar varför hon tycker att ge menskapen är attraktiv.

– Det fanns få aktiva och marthorna gjorde ett upprop i kommunen och var Det var i min simgrupp som jag blev tillfrågad om jag ville komma med, och det gjorde jag. Det var enlyckträff.”

Text och foto Heidi Hendersson

– Här kan man skratta och ha kul, säger hon och ler brett mot sina två marthasystrar kring bordet.

Själv har hon varit medlem i cirka tio år.

Det blir många glada skratt då marthorna i Alm-Ellingsworth.PaulsonRosenblad,samlas.MarthaföreningLumparlandsFr.v.EivorBeritochGöta

Tacksam fristad Men dessa marthor gör mer än bara ha roligt, de får också mycket gjort. På pro grammet står korvstoppning, pyssel, pro menader för att lära sig om ätliga vilda växter samt trädgårdsbestyr.

Den trädgården blev en tacksam fristad för marthorna i kommunen. Där kunde de träffas utomhus och hålla avstånd, men ändå umgås.

tillfrågad om jag ville komma med, och det gjorde jag. Det var en lyckträff.

Hon konstaterar att arbetet inom för eningen känns ”okomplicerat”.

– Det blev vår grej under pandemin att åka dit och plantera och fika. Det var jättetrevligt, man märkte att det sociala verkligen behövdes, säger Göta. För just det sociala är nyckeln i gemen skapen. Oavsett vad de sedan hittar på.

– Det är viktigt att vi träffas regelbun det, säger Göta som konstaterar att för eningsmedlemmarna alltid har mängder av idéer för aktiviteter, men att det aldrig ska kännas som en press att göra saker.

9ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

– Och så har vi roligt på alla våra möten.

– År 2020 hade vi 105-årsjubileum, men det inföll under pandemin så vi fick ställa in firandet. Men då anlade vi en jubileumsträdgård i stället, säger Göta.

– Ibland gör vi bara hälften av allt vi planerar.–Och ingen blir sur för det, inflikar Berit. Prestigelös samvaro Från andra marthaf öreningar i landskapet har de fått frågan om hur de har energi att ordna så mycket. De tre församlade marthorna tror att det har att göra med friheten och det prestigelösa engage manget. De vågar pröva saker och styra upp evenemang, trots att de kanske inte vet hur resultatet blir.

– Som när vi stoppade korv och vi för sökte följa ett recept. Vi är lite som Pippi Långstrump: ”Det här har jag aldrig gjort förut, så det måste jag vara jätteduktig på”, säger Göta med ett skratt.

– Vi jobbar alla för samma sak, säger Eivor.–Vi har glädje, kraft och styrka, sä ger–Göta.Ochkärlek, tillägger Berit. Det är viktigt med en förening som värdesätter det praktiskt vackra i varda gen, enligt dem alla. Därför ger förening en stipendier till skolelever i kommunen för syslöjd och träslöjd. Under pandemin har man också utökat med ett pysselsti pendium för alla hemmapysslare.

– Det handlar om att se styrkan i det lilla, säger Berit.

– Man vet inte riktigt vartåt det sling rar, säger Eivor.

Fr.v. Göta Alm-Ellingsworth, Eivor Rosenblad och Berit Paulson i det mysiga martharummet i ungdomslokalen Furuborg i Lumparland.

– Men vi är alltid glada, för det blir man av det här sällskapet, konstaterar Berit.

– Det är i vardagen de stora föränd ringarna sker, fastslår Berit. De tre kvinnorna strålar i kapp med solen när de talar om sin förening och glädjen i att vara martha. De inser snabbt under samtalets gång att de knappast nå gonsin skulle ha blivit vänner om det inte varit för marthaföreningen.

– I den här gemenskapen finns det medlemmar av olika åldrar och olika bakgrunder som man annars inte skulle träffa, säger Göta. De har många planer för de fortsatta träffarna, om än lite spretiga.

– Man samlade ihop 200 gram silver oc h 12 000 gamla mark och marthaför eningens dåvarande ordförande gjorde ritningen till kronan tillsammans med silversmeden Viking Sundberg Resultatet blev en brudkrona som inte liknade någon annan på Åland. Tyvärr har den levt ett undangömt liv i ett kassa skåp de senaste årtiondena, men i dag vill marthorna ha en utställning om kronan och funderar också på att ta ett studio foto av den som ska finnas väl synligt för kommande brudar.

– Martha är miljövänlighet i tiden, hur man bäst sköter ett hem, säger Eivor.

För närvarande håller de också på att samla in historiskt material om Lumpar lands brudkrona som marthaföreningen skramlade ihop till på 1950-talet.

– Vi ska också låta gravera in marthaför eningens namn och årtal i kronan. Vad betyder det för dig att vara martha?

Och visst finns det en jordnära akti vism i föreningen.

– Det är till synes vardagliga saker, som att tälja en smörkniv, men det knyter an till marthornas ursprungliga värden om att kunna göra saker själv, säger Göta. Rörelse i tiden Alla anser att martharörelsen har åldrats väl och fortsätter att vara aktuell, inte minst ur ett självförsörjnings- och håll barhetsperspektiv.

– Det stärker ens självbild. Men det är också ens sammanhang, vilka människor väljer jag att omge mig med och vilka kunskaper jag vill främja, säger Göta.

10 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

– Förändrar vi världen gör vi det hemi från, säger Göta.

BÖCKER

Fogg, Brian Jeffrey: Mikrovanor –de minimala förändringarna som ger maximala resultat. Volante 2019, 365 s. ISBN: 9789179650216

N är Brian Jeffrey Fogg – fi losofie doktor, beteende forskare och grundare av Behavior Design Lab på Stanford University i Kalifornien – ville förbättra sin egen hälsa började han ut forska olika sätt för att få in nya vanor och rutiner gällande kost, träning och åter hämtning samt hur han skulle få dessa nya vanor att etablera sig och bli hållbara. Efter närmare tio år av forskning kom han fram till slutsatsen att det är både effektivt och roligt att göra minimala förändringar i vardagen. Det går snabbt och i förlängningen leder det till större förändringar.BJFoggkallar dessa små förändringar för mikrovanor – tiny habits – och hävdar att de kan befästas utan vare sig viljestyrka eller motivation, eftersom dessa fungerar dåligt när vi vill få in en ny vana. Den ve tenskapliga förklaringen är, att ju svåra re en handling är desto mera motivation krävs det för att vi ska utföra den.

Vanor skapas genom känslor, inte ge nom upprepning, hävdar han. Så när vi gör en ny vana och känner oss lyckade programmeras vanan in i hjärnan.

Ribban ska ligga lågt och för att lyckas ska det handla om en vana vi vill ha, inte en vana som vi tycker att vi borde ha, för ju mindre vi gör den nya vanan, desto mindre motivation behöver vi för att klara av den. Det andra är att få vanan att passa in i vardagen, vilket görs bäst genom att vi kopplar den till en redan befintlig rutin. Som exempelvis att göra två armhäv ningar efter toalettbesöket eller två ben böj medan kaffet bryggs. Det tredje är att aktivt hjälpa vanan att etablera sig och där hjälper framgångs känslan oss genom att vi är snälla mot oss själva och genast belönar oss efter att vi utfört den nya vanan. Bra jobbat! Du behöver alltså inte känna dig vär delös och racka ner på dig själv för att du tidigare har misslyckats med att upprätt hålla nya goda vanor. Det är inte ditt fel! Du har bara gjort fel.

11ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Den här känslan av framgång, som Fogg kallar för att ”glänsa”, skapar en kemisk reaktion som i sin tur leder till att vanan med tiden blir automatisk då hjärnans belöningssystem triggas och hjärnan vill ha mer av det goda. Grundläggande steg Tillvägagångssättet kan delas in i tre grundläggande steg, där det första är att göra den nya vanan som vi vill eta blera så liten och minimal som möjligt.

Skapa nya vanor med små justeringar

Mänskligt beteende Fogg har stor erfarenhet av att utbil da företagare i hur mänskligt beteende fungerar. Många av Silicon Valleys mest framgångsrika företagare har gått hans kurser i beteendedesign och Foggs mo dell har använts bland annat för att ska pa välkänt beroendeframkallande appar, som exempelvis Instagram. Han säger sig ha lärt ut metoden till över 40 000 personer och i sin första bok Mikrovanor redogör han för den stora publiken hur vi kan gå till väga för att förbättra vårt beteende med små enkla handlingar och minimala förändringar. Chansen för att en vana ska etablera sig är alltså större om den är enkel att utföra och det gäller att vara konsekvent. Själv började Fogg bland annat med att göra två armhävningar efter varje toalettbe sök och att använda tandtråd på en tand efter avslutad tandborstning. Vanor som sedermera vuxit och etablerat sig.

Text Cia Hemming Var med och utveckla tid ningen! Rösta fram din favo ritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna marthabladet@martha.fitillse Rösta och vinn en marthabricka! nast 27.4.2022 . Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Bricka”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre marthabrickor. I förra röstningsomgång en fick artikeln Allt i ett är all tid rätt på sidan 16 i Martha nummer 1/2022 flest rös ter. Kokboken som lottades ut i samma nummer vanns av Kerstin Munsin, Nykar leby, Anita Bäck, Oravais, och Camilla Rögård, Bergö. Boken kommer på posten –grattis!

12 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

S å länge som hon kan min nas har Lisbeth Forss va rit intresserad av natur och miljö. Hon hade också en barndomsdröm om att få bo och leva i skärgården. I samma veva som barnen flyttat hemifrån gjorde Lisbeth och hen nes man slag i saken och flyttade på heltid tillFörPellinge.många år sedan bodde Lisbeth i huvudstadsregionen och arbetade då som provisor inom läkemedelsindustrin. Även om hon fick jobba med det hon utbildat sig till var det något som saknades, tyck te hon. I dag är Lisbeth en riktig mång sysslare som förutom engagemanget som ordförande för Pellingemarthorna också undervisar vid Borgå folkakademi. Dess utom guidar hon i det egna företaget, skö ter kapelladministration på hemorten, fri lansar hos Rosk ’n Roll och är aktiv inom föreningen Natur och Miljö. Trevlig gemenskap Lisbeth blev martha via en väninna som var kassör, innan hon så småningom blev ordförande.–Jaggick med i den trevliga gemen skapen för att bättre lära känna personer i Pellinge, och jag har inte ångrat mitt val. Jag tycker om att se och göra människor glada och det har jag fått via marthaverk samheten, säger Lisbeth. Via marthorna har Lisbeth också en gagerat sig i Kvinnornas Beredskapsför bund. Hon sitter med i styrelsen för de legationen för Nyland. Lisbeth förklarar

Pellinge Marthaförening samlar i dag över 46 av ortens kvinnor i åldrarna 39–97 år. Lisbeth berättar att föreningen i tidi gare skeden bestod av Stor-Pellinge- och Lill-Pellingemarthor och att föreningen kring år 2001 omorganiserades så att det bildades två kretsar, Lill-Pellingekretsen och en seniorkrets, under själva moder föreningen.–Tillde evenemang vi är med som arrangörer hör påskmarknaden och Pel linge skärgårdsjul. En gammal tradition är att ha lotteri på Pellinge sommartorg en lördag i juni. År 2019 ordnade vi också en uppskattad självständighetsfest enligt vår ungdomsförenings koncept, berättar Lisbeth. Det bjöds på viltgryta och ett lokalt dansband bjöd upp till dans. Goda ändamål – Till våra principer hör att alla ska hjälpa till och bidra. Speciellt föreningens äldre

Text Anna Korhonen | Foto Cata Portin AKTIVA MARTHOR

I snart tolv år har Lisbeth Forss varit ordförande för Pellinge Marthaförening. Hon har många järn i elden och ställer alltid upp för marthorna.

Skärgårdsmarthamedstorthjärta Lisbeth Forss i Pellinge är en kvinna med många järn i elden. Varje dag gör hon något för sin näromgivning, om så det är för orten, miljön eller för den lokala marthaföreningen, Pellinge Marthaförening. att Beredskapsförbundets syfte är att un dervisa kvinnor i förebyggande beredskap inför olika risksituationer och undantags förhållanden – ett uppdrag som i dag är mer aktuellt än någonsin. Till vackra Pellinge hör förutom de fem ”huvudöarna” även tvåhundra hol mar och skär. – Vi har färjeförbindelse mellan fast landet och Sundö och broar mellan de övriga huvudöarna. Annat var det förr i världen när marthorna måste ta sig med båt, skidor eller gående längs ibland obe fintliga vägar för att komma till sina mö ten, beskriver Lisbeth som lyssnat på de äldre marthornas berättelser. Det var dock så viktigt för marthorna att få träffas att man gjorde sig besväret. Omsorg och omtanke Enligt Lisbeth har marthorna i Pellinge fortsatt att vara mycket aktiva ända sedan de startade sin verksamhet kring år 1948. – De har ombesörjt hemorten med allt från kulturtjänster, hushållstjänster och matlagningsservice vid olika evenemang till att understödja välgörenhet, allt med an de flätat korgar och handarbetat så att det har stått härliga till.

13ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 ”Till våra principer hör att alla ska hjälpa till och bidra. attmedlemmarföreningensSpecielltäldreärhejarepåstickaochharstickatenmängdsockortillvälgörandeändamål.”

Lisbeth Forss Bor: I Pellinge. Ålder: 63 år. Familj: Make och två vuxna barn. Gör: Är föreningsaktiv, driver ett eget guideföretag, undervisar, sköter kapelladministration och frilansuppdrag vid Rosk ´n Roll. Utbildning: Provisor, biolog och vildmarksguide. Intressen: Natur, miljö, fåglar och hållbar livsstil. Läser för tillfället: Havets skatt kammare: en upptäcktsresa i Fin lands marina undervattensnatur av Markku Viitasalo. Ogillar: Att världen styrs av eko nomi, så att miljövärden beaktas alldeles för lite. Bästa marthatipset: Mina barn har fått Marthaförbundets bok Smartha tips, den ger en bra start på det egna livet. digt sin aktiva styrelse. Alla medlemmar kan och ska bidra. Om alla kommer med idéer får man också en bra verksamhet. Givande medlemskap Lisbeth har fått användning för sitt mil jökunnande då hon och styrelsen gjort upp evenemang för marthaföreningens träffar.–Vi har plockat skräp i naturen samt gått på skogspromenader och guidade friluftsturer. Också de kulturintresserade har fått sitt. Borgå och dess historia har vi fått höra om vid en guidad tur för någ ra år sedan, och ett antal sommarteatrar har vi också fått uppleva. Ett år åkte vi även till Fazers besökscenter i Vanda. Lisbeth avslutar med att säga att hon är väldigt tacksam för allt vad förening en gett henne. – Jag har fått träffa så många nya människor, lärt känna ortens äldre, fått se glada och tacksamma barn och fått vandra i naturen och se skärgård och besöksmål med mina marthaföreningsvänner. Jag rekommenderar varmt ett medlemskap i närmaste marthaförening! En bra marthaverksamhet ska vara enkel att ordna och delta i, säger marthan och mångsysslaren Lisbeth Forss.

medlemmar är hejare på att sticka och har stickat en mängd sockor till välgö rande ändamål. Våra marthor gör också produkter tilI våra lotterier, vilkas vinst går till välgörande ändamål. Vi har kun nat skänka pengar till barnverksamhet på vår hemort, såsom till eftis och stipendier till skolelever. Därtill har vi understött andra goda ändamål både i Pellinge och utanför, såsom barnsjukhuset, lucia, Rö da Korset och kvinnohemmet i Borgå, sägerLisbethLisbeth.medger att det varit en utma ning att hålla i gång verksamheten under pandemin.–Ochnär vi väl har träffats har vi gjort något tillsammans. Vi har till exempel hållit medlemsträffar med olika teman. De äldre har fått hjälp att delta i årsmö tet, som de två senaste åren har hållits på distans. Vi har ganska många äldre och ensamma i föreningen och de är glada över att kunna delta i mötena. En bra marthaverksamhet ska vara en kel att ordna och delta i, tycker Lisbeth. Hon betonar också att ordförandeskapet är viktigt i en förening, men tackar samti Vem?

14 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 –

Framtiden då? Enligt Europeiska unionens biodiver sitetsstrategi bör 30 procent av havs- och skogsområde na vara skyddade fram till år 2030, därav ska 10 procent utgöras av strikt skyddade områden. Finland har en lång väg att gå för att nå denna målsättning. Endast lite över 10 procent av våra havsområden är skyddade på ett eller annat sätt. Då måste man även se på helheten, det vill säga hur dessa områden är sammankopplade.

Sammankopplade nätverk Men ett nätverk är inte ett nätverk om de enskilda bitarna inte ansluter till varandra. För att skyddsnätverk ska hänga samman behöver de sammankopplas. Kontakten mellan olika nätverk kallas ekologisk konnektivitet och är viktig för arters överlevnad. Ifall de skyddade områdena inte är sammankopplade kan arter inte förflytta sig mellan dem. Varför ska då en art behöva förflytta sig? Om livs miljön förändras och blir ogynnsam kan det bli aktuellt att behöva röra på sig. Den som inte har möjlighet att förflytta sig har dåliga förutsättningar att överleva och försvagas därmed. Omständigheter som tvingar arter att flytta kan vara plötsliga och oväntade händelser, för ändrade temperaturförhållanden, brist på solljus, för ändringar i salthalten och brist på syre. Arter behöver så kallade ekologiska korridorer som gör det möjligt att vandra vidare. De ekologiska korridorerna knyter ihop områden med varandra. Arterna har olika behov för sina livsmiljöer, det kan handla om bottentypen (hård eller mjuk botten), salthalt eller ljusförhål landen samt havsdjup. Om korrido rerna inte innehåller vissa artspecifika kännetecken är det svårare för arterna att hitta lämpliga livsmiljöer. Skyddade havsområden Under den senaste tiden har jag reflek terat över mina egna möjligheter att för flytta mig snabbt ifall ett behov skulle uppstå. För min del ser det inte alls bra ut. Jag har valt att inte äga bil och min cykel har haft punktering i över ett år.

ÖSTERSJÖN 2.0 Ett levande vatten undervattensnätverkbehöver

15ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

P å land har vi bland annat sociala nätverk, skydds nätverk för utsatta och arbetsrelaterade nätverk. Utan nätverk kan det vara svårt att vara framgångsrik. Min definition av ”fram gångsrik” är att ha någonstans att bo, en god hälsa, ett ekonomisk grund att stå på som täcker nödvändiga livskost nader samt att ha personer i vardagen som får mig att må bra. Utan nätverk kan livet vara jobbigt. Under ytan finns det också olika slags nätverk och förutsättningar för att vara framgångsrik. Arter är framgångsrika om de är bra på att anpassa sig. De un dervattensnätverk som är aktuella för närvarande är så kallade skyddsnätverk, det vill säga marina skyddsområden vars syfte är att be vara naturtillstånd och ekologiska helheter. I Finland be finner sig dock många värdefulla områden utanför dessa skyddsområden, eftersom man inte tidigare har haft samma kunskap om havsområden som i dag. Skydd har skapats på områden vars naturvärden jämfört med icke skyddade områden kan vara betydligt lägre. Kunskapen om var de höga naturvärdena finns har inte existerat i samma ut sträckning som i dag.

Jag bor på en ö och använder mig av kollektivtrafik. Slutar kollektivtrafi ken fungera blir jag mycket isolerad, jag skulle helt enkelt sitta fast. I dagens läge känns det inte alls bra.

Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Målsättningen med projektet är att dela kunskap och forskning om Östersjön samt ge förslag på hur vi alla kan göra bättre val i vardagen för ett renare och friskare hav.

Hur ser då min egen framtid ut? Den måste jag allvar ligt fundera på, hellre förr än senare. Roosa Mikkola, projektledare

16 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 MATBITEN I en föränderlig värld är vår läng tan efter god och enkel mat oförändrad. Under de senaste åren har hemlagad vardagsmat Hurra för husmanskost!hederlig Dillkött, hönsfrikassé och leverlåda är några klassiska maträtter som nästan är bortglömda i dag. Vi har bläddrat i Marthas kokbok och bjuder på fem vardagsfavoriter från förr. Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos urReceptenärtagnaMarthaskokbok kalops fått ett rejält uppsving. Här får du recept på fem mättande maträtter som nume ra tillreds alltmer sällan hemma, men som de flesta födda före 1980-talet har vuxit upp med. Testa gärna recepten –åtminstone en gång! Du kommer inte att ångra Smakligdig.måltid!

Så fort det går att få tag på sparris lägger jag den i nästan allting! Favoriten är ägg Benedict med sparris och rökt fisk, men jag an vänder också sparris i till exempel risotto, pajer, sal lader och på grillen. Vad är det som gör din favoriträtt så god? – För ägg Benedict är det naturligtvis viktigt att ha ett riktigt färskt bröd och rikligt med hollandai sesås, men utmaningen är det pocherade ägget. Mitt tips är att lägga det färs ka ägget i en trådsil innan den läggs i kastrullen, så att den lösaste delen av vi tan rinner bort och ägget behåller sin form när det pocheras. Vilka av rätterna i det ta nummer av Martha kunde du tänka dig att tillreda till vardags?

– Många av rätterna är sådana som jag ätit med god aptit hemma och i

Den frågan ställde vi till Sandra Mellberg och Toni Rautakoski – läs deras svar här!

17ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

liv. Men ungefär en gång per år får jag för mig att köpa leverpastej. Den äter jag på knäckebröd och toppar med smörgåsgur ka. Orsaken till att jag inte köper lever är antagligen att jag inte har vuxit upp med det. Vilken är din matupplevelse?bästa

Vad lagar du för mat i april-maj, Sandra? – Kålgryta tillredd på den tidiga kålen. Också sparrisen börjar sakta men säkert smyga sig in i näs tan allt jag lagar. Vad är det som gör din favoriträtt så god? – Kärlek och noggrann avsmakning. Att sätta tid på att få in de rätta sma kerna är mitt bästa knep för en lyckad maträtt. Och att känna efter vad som ännu behövs för att rätten ska bli riktigt god – är det syra, sötma eller sälta? Vilka av rätterna i det ta nummer av Martha kunde du tänka dig att tillreda till vardags? – Jag tillreder gär na makaronilåda, men le verlåda och hönsfrikassé kommer aldrig att bli var dagsrätter för mig. Kan ske mest för att jag inte är speciellt förtjust i leverlå da, och hönsfrikassé låter som skolmat för mig. När har du senast köpt lever och vad tillredde du då? – Jag tror att jag aldrig har köpt lever i hela mitt Vad lagar du för mat i april-maj, Toni? – Jag ser alltid fram emot vårens fina primö rer, men speciellt sparrisen är ett tydligt vårtecken.

dade maten och var totalt fokuserad på det han gjor de lärde mig att ännu mer uppskatta de råvaror som jag använder då jag själv lagar mat. skolan som barn, dillkött var en barndomsfavorit. Till exempel leverlåda är en helt vanlig rätt i mitt hus håll än i dag. Men försöker man äta främst vegeta riskt faller tyvärr många av klassikerna bort. När har du senast köpt lever och vad tillredde du då? – Jag köper relativt of ta leverprodukter som le verpastej eller leverlåda, men jag måste medge att jag aldrig köper färsk le ver. Främst beror det på att ingen annan i mitt hus håll riktigt gillar lever, men det är ju dessutom ofta svårt att få tag på i närbu tikerna. Vilken är din matupplevelse?bästa – Mina bästa matmin nen har alla att göra med spännande smakkombina tioner: pastasås med ka nel, kardemummakryd dad ugnslax, morötter kok ta med vanilj eller mandel krokant med jästskum. Det har lärt mig att inte alltid lita på magkänslan, utan våga prova på saker som låter fullständigt galna.

– En av mina bästa matupplevelser hade jag i Hiroshima, Japan, då jag fick uppleva en riktig råvarorna,mig.gadetapanyaki”-restaurang.”tepDetinnebarattkockenlamatenprecisframförSättethanhanteradehurhankryd

Vad tillreder en hushållsrådgivare helst till middag?

2. Låt kalopsen långsamt koka under lock tills köttet är mört. Omkring 1 1/2 timme.

4. Låt koka på låg värme i cir ka 2 timmar. Låt inte koka torrt, utan tillsätt vatten så att det hela tiden täcker köttet. Koka tills köttet är mört och faller sönder.

3. Rör ner en redning av vetemjöl, koka 5 minuter. Avsmaka.

Kalops

8. Lägg köttet och grönsa kerna i såsen och låt allt bli genomvarmt. Servera med kokt potatis.

18 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 (4 portioner) • 800 g högrev • 3 morötter • 1/2 purjolök • 1 kruka dill • 2 lagerblad Sås: • 4 dl buljong • 2 msk vetemjöl • 2 msk smör • 1/2 tsk socker • 2–3 msk grädde • 2 msk citronsaft • salt Gör så här: 1. Skär köttet i 2 x 2 cm stora tärningar. Lägg köttet i en kastrull och häll över vatten så att det täcker köttet.

3. Skär morötter och purjolök i cirka 3 centimeter tjocka skivor och lägg med i kastrullen. Skär skaften av dillen och spara bladen till senare. Lägg i lagerblad, dillskaft och vitpeppar korn.

Dillkött med potatis (4 portioner) 3/4 kg benfritt nötkött

•

• 1 mindre lök 1 1/2 msk smör 6–7 dl vatten 3/4 msk salt vitpeppar 6–8 kryddpepparkorn 1 lagerblad 1 1/2–2 msk mjöl Gör så här: 1. Ansa köttet och löken, skär dem i skivor och bryn dem i smör. Späd på med vattnet och krydda.

7. Smaksätt med hackad dill, strösocker, salt, peppar och till sist citronsaft. Sjud i ett par minuter.

•

2. Koka i 2 minuter och skum ma av skummet från ytan.

6. Fräs smör och vetemjöl i en stekpanna, späd med buljong och grädde. Låt koka in i cirka 5 minuter.

5. Sila buljongen från köttet. Använd 4 dl av buljongen till såsen. Du kan tillsätta lite vatten för att få den rätta mängden.

4. Smörj en form och lägg ner smeten. Strö över ströbröd och grädda lådan 3/4–1 timme (200 grader).

19ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 Makaronilåda (4 portioner) • 200 g makaroner • vatten, salt • 1–2 lökar • 1 1/2 msk smör • 300 g malet kött eller 200–300 g kokt eller stekt kött • salt, vitpeppar Äggstanning: • 4 dl mjölk • 2 ägg • salt, muskot • 2 msk riven ost • 1 msk ströbröd Leverlåda (4 portioner) • 1 l mjölk • 1 1/2 dl korngryn eller risgryn • 200 g lever • 1 1/2 msk hackad lök • 1 1/2 msk sirap • 1 dl russin • vitpeppar • salt • 1 msk smör • ströbröd Gör så här: 1. Koka makaronerna nästan mjuka i rikligt med lättsal tat vatten. 2. Fräs löken i smöret, tillsätt köttet och låt det få färg. Smaksätt. 3. Varva de kokta makaroner na och köttet i en smord form (överst och underst makaroni). 4. Blanda äggstanningen och slå den över puddingen. Strö över riven ost och ströbröd. 5. Grädda i 200 grader i cirka 30–40 minuter. Gör så här: 1. Koka upp mjölken, tillsätt grynen. Koka dem nästan mjuka och låt gröten kallna. 2. Spola levern med kallt vatten och förväll den. Låt levern kallna. Skär den i bitar och mal den. 3. Bryn löken och blanda den med levern, sirap, russin och gröt. Sätt till kryddor. Avsmaka.

5. Servera den med smält smör och lingon. TIPS! Leverlådan kan även tillredas med råmald lever.de senaste åren har hemlagad fått ett rejält uppsving.

”

Under

vardagsmat

1. Skölj av hela hönan, tina djupfryst.

2. Koka upp vattnet, lägg i hönan. Skumma när vattnet kokar på nytt. Tillsätt kryddor.

20 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 Hönsfrikassé (4 portioner) • 1 höna, 1 1/2 kilo eller broiler 900 g • 1–1 1/2 l vatten • 1 1/2 msk salt • 1 mindre morot • 1 purjolök Sås: • 1 msk smör • 1 1/2 msk mjöl • 4 dl hönsspad • citronsaft • 1 äggula • 3/4 dl grädde

4. Stycka i bitar för servering. Sila spadet och tillred såsen.

5. Sås: Smält smöret i en kastrull. Vispa i mjölet. Tillsätt hönsspadet lite i taget och sjud sedan såsen i 5 minuter. Smaka av med citronsaft. Vispa samman äggula och grädde, häll ner i såsen under kraftig vispning. Koka inte upp såsen mer, den skär sig annars.

3. Ta upp hönan när köttet är mört (efter cirka 2–3 timmar, broiler 20–40 minuter).

– Livsmedelssystemet är storskaligt, men enkelspårigt. Det är som en mo torväg, det går snabbt, det ska vara kon kurrenskraftigt och alla har sin specifika roll. Men det behövs inte mycket för att vägen ska börja krackelera. Först hade vi pandemin och för tillfället kriget i Ukrai na som visar på hur sårbara livsmedels systemen är. Hur kan man tänka för att bli medveten som matkonsument? – Du kan vara medveten på många olika nivåer. Men först måste du bli mer medveten och informationskritisk, ta reda på varifrån maten kommer och hur den produceras. Sedan kan du se över ditt sätt att konsumera – kan du till exempel köpa lokalt och klippa bort mellanhänder? Ef ter det kan du börja tänka på vad du själv kan tillverka eller odla. Det är viktigt för vår civilisation att inte tappa kopplingen till jordmånen. Vi behöver upprätthålla kunskapen om hur man producerar sin egen mat. Har du hopp om en hållbar framtid för livsmedelsproduktionen? – Jo, mycket är på gång för närvaran de som utmanar de gamla systemen. Det cirkulära och regenerativa tänket är näs ta steg i hållbarhetsutvecklingen. Det är mycket som utmanar den rådande ord ningen i nuläget, även stora chocker som pandemin och kriget i Ukraina, men sys tem behöver chocker för att kunna änd ras. Så det gäller bara att försöka hantera chockerna på bästa möjliga sätt.

Text och foto Heidi Hendersson Vem? Patricia Wiklund Bor: I Halikko. Gör: Är vd för det Åbobaserade företaget Invenire. Ålder: 47 år. Familj: Sambo, sambons fullvux na barn och två hundar. Mitt bästa hållbarhetstips: Ta steget längre och försök tänka regenerativt. Hållbarhet betyder att man håller nivån, i dag behö ver vi återställa och återskapa.

21ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

TRE SNABBA FRÅGOR

irkulära system – det brinner den åländska hållbarhetsex perten Patricia Wiklund för.

Inom ramen för projektet har man lyck ats hitta en cirkulär lösning tillsammans med en av Ålands största industrier som tillverkar chips, snacks samt frysta potatis produkter. Verksamheten i fabriken omor ganiserades till att omfatta en av de största mejerigårdarna. I dag ingår fabriken i ett slutet system, där chipsfabriken nyttjar ko gödsel för att optimera sin biogasanlägg ning, medan mejerigården får tillgång till en ny sorts gödsel som luktar mindre, får grödorna att växa bättre och medför ett minskat läckage av näringsämnen.

Inom ramen för projektet Hungry for Saltvik har hon tittat närma re på hur man kan göra matproduktionen och matkonsumtionen mer cirkulära.

– Åland är ett litet, men det är ett kom plett samhälle med ett brett livsmedels system, säger Patricia när Martha träffar henne över en kopp te på ett lokalt kafé.

Patricia Wiklund – en cirkulär föregångare

Vilka är de största utmaningarna för hållbara livsmedelssystem?

Patricia Wiklund startade tidigt ett företag som har följt henne på hennes hållbarhetsresa. I dag präglas resan av tankar kring regenerativa principer. Patricia fokuserar på livsmedelssystem och hur man kan göra dem bättre för både planet och människa.

– Win-win-win ska vara grundbulten i alla cirkulära upplägg, säger Patricia.

Jonna Panelius har förestått ett mikrobageri i åtta år. sakråvarorNärproduceradeärenhjärteförhenne. Det viktigaste om man vill äta hållbart är att närproducerat.ätaÄrdetsedanvegetariskt,vegansktellerköttspelarmindreroll.”

Hon upplever att reko-ringarna är ett bå de smart och bekvämt sätt att köpa direkt från lokala producenter utan mellanhän der. Butikskedjornas egna billighetsmär ken tar hon klart avstånd från. Det har visat sig att livsmedelsproducenterna får väldigt lite betalt för de varor där priset är maximalt pressat.

REPORTAGE 23ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Hon bakar bröd med känsla och kärlek Jonna Panelius förestår ett mikrobageri i Sjundeå och försörjer sig som bagare. Hon brinner för närproducerade råvaror och en stor del av hennes vardag kretsar kring bageriet.

För henne är det ett hållbart sätt att leva och arbeta. Hon har ägnat många tankar åt att fundera på hur hennes pro duktion kan göras så hållbar som möjligt.

Det är varmt i bageriet och Jonna går klädd i en t-tröja med bageriets logo som hon själv har designat. De sneda bokstäver na och fåret som lutar sig mot en gärdsgård och mumsar på en hålkaka känns helt rätt. Bröden bakas med kärlek och Jonna har aldrig långt till skratt. Fördomsfritt tillsätter hon ogräs och annat hon hittar i trädgårdslandet i degarna. Säsongens produkter styr vilka bröd som finns till försäljning.

Att använda närproducerade råvaror hör till det som Jonna betonar mest.

Efter att ha bakat och tillrett mat i en kabyss var hon inte så bortskämd med vare sig stora ytor eller ordentlig köks utrustning. I början, då alla fyra barnen fortfarande bodde hemma, bakade hon hemma i köket. Hon sålde på marknader och lokala reko-ringar. I dag har verksam heten svällt ut som en väljäst deg. En stor del av hennes kunder finns fortfarande i reko-ringarna, närmare bestämt i sexton olika reko-ringar i Västnyland och i hu vudstadsregionen. Beställningarna görs via Facebook och Jonna kör runt till upp hämtningsplatserna med bröd och bullar.

– Folk ger ofta sken av att det hand lar om pengar, men människan klarar sig faktiskt på väldigt lite mat. Många skulle må bättre om de bara åt hälften så mycket. Jonna tar också gärna korna i försvar mot strängare krav på mindre metangasutsläpp.–Jaghoppas att fler kossor skulle få gå ute på bete och göra nytta för artri kedomen och hålla landskapen öppna, säger hon. Klimat- och miljövänligt Jonna Panelius har satt sig in i vad rege nerativt jordbruk innebär och talar varmt för odlingssätt som gynnar klimatet och miljön. Själv använder hon gärna eko logiska råvaror, men de är inget absolut kriterium, vilket däremot kvaliteten på råvarorna är. Hon grämer sig över att bak ningen kräver en hel del elektricitet, men det är inget hon själv rår över. Eftersom hon bakar på beställning är svinnet mi

– Det viktigaste om man vill äta håll bart är att äta närproducerat. Är det se dan vegetariskt, veganskt eller kött spelar mindre roll. Det handlar mera om hur och var det är producerat, säger Jonna Panelius. Ät mindre, lev bättre Panelius egen definition på närproducerat innefattar en radie på hundra kilometer.

Text Maria Wasström | Foto Cata Portin de hon för maten på skonaren Kathrina.

J onna Panelius hem ligger in bäddat i Sjundeås historiska kulturlandskap. I ett av uthu sen på bakgården finns hästar, i ett annat huserar får och hönor, i det tredje finns ett bageri. Utsidan skvallrar inte om bageriet, men så fort man öppnar dörren avslöjar dof ten av nybakade speltbröd och kanelbullar vart man har kommit.

Hoppade av skutan Jonna Panelius erkänner att hälsomyndig heterna först var tveksamma till hennes planer att inreda ett bageri i ett uthus, men hon gav sig inte och fick rätt till slut. I dag är bageriet godkänt och i nästan dagligPaneliusanvändning.började med bageriverksam heten för åtta år sedan. Tidigare ansvara

– Orsaken till att jag använder spelt är egentligen att min egen mage mår bättre av speltmjöl än av vanligt vetemjöl. Det tycks gälla för många andra också, säger Jonna och inspekterar degarna som jäser i sina korgar på arbetsbänken. Hon flyttar över degarna i gjutjärnsgry tor och stuvar in dem i den varma ugnen.

nimalt, vilket också är en viktig aspekt förJonnahenne.bakar med surdeg och hon an vänder speltmjöl i stället för vanligt ve temjöl. Också råg, havre och bovetemjöl ingår i flera av recepten.

Bakgården levererar bröd bland annat till sexton olika reko-ringar. Allt bröd är dagsfärskt. Bakgårdens bröd bakas på surdeg och främst av speltvete, råg eller havre.

– Det finns de som säger att det inte går att baka enbart på speltmjöl, men det går hur bra som helst, säger Jonna glatt. Örter och ogräs Orsaken till det falska ryktet är att glu tentrådarna i spelt är sköra och kan gå av. Brödet kan då bli kompakt till kon sistensen. Jonna tillsätter även annat än mjöl i degarna. På vintern blir det nötter, frön, rotsaker, bär och fynd från fry sen. Vårsolen kommer med örter och ogräs från trädgården. Hon kallar dem faktiskt ogräs, inte vildörter eller med icinalväxter. – Det är ogräsen som växer bäst i mitt trädgårdsland, skrattar hon. Bageriet erbjuder en lång och kreativ lista av alternativa bröd och bakar allt enligt beställning. Det finns rågbröd, glu tenfria bröd och en hel rad olika spelt bröd, som ciabatta, äppel- och cashewbröd eller speltbaguette. Den mörka kav ringen bakas av rågmjöl och smaksätts med yoghurt och kaffe. De kryddiga ör filarna bakas på getmjölk.

24 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Långa arbetsdagar När man har surdeg, barn, hästar, hundar, får och hönor att ta hand om är det behän digt att arbetsplatsen är ett stenkast från hemmet. Då är Jonna tillgänglig hemma även om alla måste få sin beskärda del av uppmärksamheten. Det blir lätt långa ar betsdagar, eftersom reko-utdelningarna sker på Varannankvällstid.fredag är det ännu mer fullspikat än vanligt på grund av att många reko-ringar då har sin utdelning.

25ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Fakta om ...

– Jag tröttnar snabbt på en viss sort, så jag varierar gärna enligt säsong. Hon drar på sig sina rejäla svetshand skar som skyddar både händer och underarmar för ugnens hetta. – När man står och pratar händer det att man glömmer sig och det börjar ry ka ur ugnen, säger hon och talar av egen erfarenhet.Följande sekund plockar hon ur ugnen perfekt gräddade lantspeltbröd med knaprig skorpa och mjukt inkråm. Vissa bröd bakas i gjutjärnsgrytor. Har högre proteinhalt och annorlunda proteinsammansättning än vanligt vete. Har ett hårt skal som måste avlägs nas innan kärnan kan malas till mjöl. Innehåller gluten, vilket även vete gör, men gluten i spelt anses mer lättsmält.

Speltvete (Triticum spelta) Kallas också dinkel. Är ett uråldrigt sädesslag och föregångaren till dagens brödvete. Passar bra för ekologisk od ling, eftersom det kräver mindre gödsel än vanligt vete.

Redan vid 7-tiden på morgonen börjar Jonna baka och hemma från utdelningen är hon först vid 10-tiden på kvällen. Där emellan hinner hon ändå lämna en påse med fredagsbullar i grannens postlåda. Och lyckligtvis finns det andra dagar som inte är så hektiska. Det är med bröd som med djur och människor. Ett gott resultat kräver känsla och kärlek. Man måste också se till att inte bli uttråkad, därför varierar Jonnas egna brödfavoriter enligt årstid.

26 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 HISTORIA

Från lantrashöna till gödkyckling – en hönsig historia Med höns på gården behövs inga instruktioner i mindfulness, det är bara att iaktta sina medvarelser. Den finska lantrashönan har varit nära utrotning, men ett nätverk av frivilliga bevarare jobbar på att rädda den.

Hönshushållningen tar fart Under 1900-talets första år var det i hög grad marthaföreningen tillsammans med lokala föreningar för fjäderfäskötsel som fick hönshållningen att ta fart. Men under första världskrigets nödår och i synnerhet i inbördeskrigets efterföljd räckte säden inte ens till bröd, än mindre till utfodring av Efterhönsflockar.inbördeskriget växte efterfrågan på ägg och priset steg då det inte längre var möjligt att importera stora kvantite ter ryska ägg. Hög tid alltså att matcha konsumtionen med inhemsk produktion. Men antalet hönor hade minskat till en tiondel av vad det varit 1914. Hönornas historia är full av transpor ter i mänsklig regi – får hon själv välja, stannar hon i sitt hemrevir. – I Finland experimenterade man med olika raser som avlats fram i Europa och USA, och leghorn var uppenbarligen den som bäst anpassade sig till våra förhål landen, berättar Hilja Solala. De värpte tre–fyra gånger mer än lantrashönsen. Man avlade med vad som gick att få tag i och korsade gärna olika raser. De flitigt ruvande lantrashönorna fick kläcka fram kycklingar av ”mera värdefulla” ra ser. Småningom ersattes hönan av kläck ningsmaskinen. Mellankrigstiden såg ett starkt uppsving för fjäderfähållningen i landet och gav välkomna inkomster till många småbruk. År 1934 exporterades mer än tio miljoner kilo ägg! Bristen på brännolja Under andra världskriget uppstod en svacka. Bristen på brännolja inverka

I Finland är majoriteten av värphönsen vita kycklingar. An delen bruna kycklingar är mindre än 10 procent. Vita värphybrider lägger vita ägg, bruna ägg kom mer från bruna hönor. Kycklingar odlas i kyckling gårdar och överförs till gårdar för värphöns innan de börjar värpa i en ålder av cirka 14–16 veckor. En höna lägger sitt första ägg när den är ungefär 20 veck or gammal och värpningssä songen varar i drygt ett år. I den storskaliga äggpro duktionen lägger en höna om kring 20 kilo ägg varje år, vilket är mer än 330 ägg, det vill säga nästan ett ägg om dagen. I Finland läggs nästan 77 miljoner kilo ägg årligen. Finländarna konsumerar cirka 68 miljoner kilo ägg om året, i genomsnitt cirka 200 ägg per person. Källa: tottamunasta.fi/ kananmunatuotanto

iVärphönanettäggskal

Text Ika Österblad Foto Johanna Granlund, Museiverkets och Marttaliittos bildarkiv T amhönan härstammar hu vudsakligen från den röda djungelhönan som lever i Indien och Sydostasien. Den grå djungelhönan lär också vara in blandad i tamhönans tillblivelse för mer än 8 000 år sedan. Till Norden kom hönsen under järnål dern. Vi vet inte mycket om deras roll under de första århundradena, men arke ologer gissar att de ingick i skyddsmagi eller offrades till förfäder. Deras bety delse i hushållet har varierat. I en studie från 1500-talets Tavastehus har man visat att det där och då bara var välbärgat folk som åt hönskött. Något överflöd av säd att utfodra med har sällan funnits. En tupp var användbar som väckarklocka och han behövde förstås sällskap, men flockarna var i allmänhet små. – Traditionellt hörde hönan inte till de mest väsentliga husdjuren, säger Hilja Solala , historiker och forskardoktor vid Tammerfors universitet.

Överstinnan Alma Forstén tog initativ till Marthaföreningens trädgårdsråd givning och tidningen Husmodern. Hon kom också att bli en förgrundsgestalt i utvecklingen av hönsskötseln i landet. Att döma av äggens färg är de värpta av vit leghorn, en ras som Forstén varmt rekommenderade.

duVissteatt

Visserligen lagras numera infrysta sper Flicka i Ylihärmä matar höns år 1929. Flocken är blandad, leghorn-rasens erövringståg har av allt att döma nått Ylimäkis gård. Finska lantrashöns är väl anpassade till det nordiska kli matet. Till exempel några minusgrader vintertid bekommer dem inte.

… Naturresurscentret Luke or ganiserar också bevarande av växtsorter och flera andra hus djur – hästar, hundar, får, kor, tamren, grisar, getter och det nordiska tambiet – och deltar i arbetet inom NordGen, de nord iska ländernas kunskapscentergemensammaochgenbank.

Redan vid 1900-talets mitt var den fin ska lantrashönan utrotningshotad. Ensta ka initiativ för att rädda olika stammar har förekommit sedan 1960-talet, och 1998 inleddes det nationella bevarandepro grammet. Gamla växtsorter kan bevaras som frön i frysar på Svalbard, men för att bevara husdjur får man lita till frivilliga.

de: ett förbud satte stopp för de petro leumeldade kläckningsmaskinerna (se där en oförutsedd nackdel med att avla bort en ursprunglig egenskap). Inte hel ler var det tillåtet att utfodra fjäderfä medNärspannmål.denrationella hönshållningen efter kriget åter växte till sig var spelet (näs tan) förlorat för den finska lantrashönan, och på ett annat plan också för den kom mersiella värphönan som reducerades från individ till produktionsenhet.

Bland de raser som nådde landet kring förra sekelskiftet fanns Plymouth Rock och Rhode Island, och förstås den ur sprungligen italienska rasen livornese, som mot slutet av 1800-talet börjat spri da sig över världen via USA under namnet leghorn. Den var tålig, livlig, bra på att krafsa fram föda och dessutom en säll synt flitig värpare som växte snabbt och behövde förhållandevis lite mat per pro ducerat ägg. Vit leghorn blev föremål för omfat tande avel och korsades med andra raser för maximal produktivitet (medan den ursprungliga lantrasen under en period faktiskt var utrotningshotad). Dagens värphybrider är enormt produktiva, Isa brun torde kunna lägga upp till 350 ägg på ett år. Inte är det underligt att de gamla lantraserna trängdes undan. Nya köttraser Därtill avlades nya köttraser fram och broilern blev alltmer populär på matbor den. Broilerkycklingar växer så snabbt att de har ont av det, och slaktas vid en ålder av omkring 39 dygn. (Ilmajokikyckling arna i vår trädgård tar ett halvår på sig att bli vuxna. De är då något mindre än en broiler, men smakar desto mer.)

27ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

I balansräkningen tolereras inte heller att äggproduktio nen går ner efter tolv månaders flitigt värpande. Un gefär när det skulle vara dags för en fabriksan ställd värphöna att utföra sin första rugg ning, dödas hon. mier, men om det ska bli några ungar be hövs också äggceller. Det hela koordineras av naturresurscentret Luke som i sitt regis ter har drygt 200 frivilliga bevarare. Nya deltagare är varmt välkomna, nätverket har vuxit till en gemenskap av entusias ter som stöder varandra och håller i gång genflödet mellan flockarna.

En djupdykning i fjäderfä – Ott, ott, ott. Någon dag innan hönan börjar ruva meddelar hon sin avsikt med ett kännspakt lä te. Sedan lägger hon beslag på ett rede, krystar ut ett sista ägg och lägger sig ner. En gång om dagen stiger hon upp för att äta, dricka, uträtta sina behov och, om hon är ren ligt lagd, bada. 21 dagar senare piper det kring fötterna. Samtalet börjar redan innan kycklingarna kämpat sig ut ur skalet. Det är bra märkvärdigt. Alla vet hur ett ägg ser ut inuti, slemmigt och till synes okomplicerat. Nu har det förvandlats till en komplett var else som redan under sitt tredje dygn kan snappa flygande myggor ur luften. Hönornas olika personligheter visar sig inte minst i hur de tar hand om sin kull. Någon lär ungarna att vara rädda för allt, en annan är trygg och lugn, en tredje aggressiv mot allt som skulle kunna vara ett hot. Kycklingarna lär sig om världen i rasande takt.

Det här familjelivet kan tyckas vara grundläggande och nödvän digt, men faktum är att ruvinstinkten hos en del hönsraser har avskaf fats. I den mänskliga strävan efter effektiv produktion passar det illa med hönor som plötsligt slutar värpa för att i stället ruva. Då är det bättre med äggkläckningsmaskiner.

Mångfald och speciella egenskaper Den största skillnaden mot annan småska lig hönsskötsel är genbankstänket. Man strävar efter att undvika inavel, men ska samtidigt se till att inga inkorsningar av andra raser inträffar ens av misstag. Där för har bevararen höns enbart av den stam hen valt. Det handlar inte om rasrenhet i någon fascistoid mening, tvärtom är av sikten att hålla mångfalden och de speci ella egenskaperna vid liv. I nuläget görs det bäst genom att upprätthålla ett antal avgränsade populationer. Lantraserna har anpassat sig till traktens natur och årstider i tusen år, de är tåliga och anspråkslösa. Den modesta äggproduktionen kan förres ten vara en historisk anpassning till knaper föda. Eftersom den genetiska variationen är större än hos kommersiella raser har de bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar. Husdjur och motståndskraft Varje tid svarar på sina utmaningar. För ett sekel sedan gällde det framför allt att öka produktionen av mat, och det är för ståeligt att man satsade på att avla fram djur som växte snabbt och värpte mycket. I dag befinner vi oss i en brytningstid och inser att man aldrig kan veta vilka egenska per som kan komma till pass i framtiden. Motståndskraft mot olika sjukdomar är ett högaktuellt ämne också när det gäller hus djur. Den finska lantrashönan är ett gyllene exempel på det: den uppvisar stor variationLantbruksutställningen i Ekenäs 1934 där ägg av olika slag från diverse gårdar förevisades.

ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

ochavlatsmedrimenteradeexpemanolikarasersomframiEuropaUSA,ochleghornvaruppenbarligendensombästanpassadesigtillvåraförhållanden.”

29 Så blir du bevarare av hotade populationer i MHC-komplexet, ett genområde som kodar för proteiner med viktiga upp gifter i immunförsvaret. Många av va rianterna är dessutom unika.

ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Höns är sociala djur som är anpassade till att lära känna högst några tiotal andra. Kycklingar som växer upp med en mamma är mera företagsam ma och tryggare till sinnes än sådana som kläcks i ma skin och lever i grupper om tusentals individer. Om du inte har erfaren het av höns från förr – tala gär na med någon som har det, och läs på. Det är inte svårt att hit ta råd om hönsskötsel, husbyg ge och stängselmaterial. Biblio teken brukar ha bra böcker och på nätet finns diskussionsforum som munanetti.net och hönsav delningen på alternativ.nu. Livs medelsverket ger viktig informa tion om bland annat salmonella testning och det aktuella fågel influensaläget. Bekanta dig med reglerna för bevarandeprogrammet på maatiaiskanat.luke.fi. Registrera din gård som djurhållningsplats hos Livsmed elsverket (viktigt ur smittskydds synpunkt). Välj någon av de tio stam marna: alho, iitti, häme, jussila, piikkiö, tyrnävä, ilmajoki, hornio, kiuruvesi och savitaipale. I år ef terlyser Luke nya hem särskilt för de tre sistnämnda. Kontakta bevarare som kan sälja ägg och/eller fåglar att grunda en flock med. Anmäl dig till bevarandepro grammet. Fortsätt förkovra dig och njut av hönornas härliga sällskap!

Den som håller lantrashönor slår fle ra flugor i en smäll. Man är med i en kollektiv ansträngning för att bevara en hotad population och bidrar samti digt till matförsörjningen på ett sådant sätt att fåglarnas naturliga behov och personligheter kan respekteras på ett helt annat vis än i industrin. Hönorna tar hand om överbliven mat och ger i gengäld gödsel till trädgården. Och sist men inte minst är de himla trevliga och ändlöst fascinerande att leva med. Källor: tiska-resurser-2/surser/genetiska-resurser/djurgenewww.luke.fi/sv/om-naturre , www.nordgen.org/, www.ruokavirasto.fi/sv/ ”I Finland

EXPERTEN TIPSAR!

I Finland råder avtalsfrihet. Vi kan avtala om i princip vad som helst: om löner, hyresnivå, pris på mark eller skog, arbetstid eller vårdnaden om barnen.

Text Matilda Hassel Foto Karin Lindroos

30 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Vilka dokumentjuridiskabehöverjagkännatill?

Det finns olika avtal och dokument för alla skeden i livet, såväl privata dokument som gäller din hälsa och ditt välmående, som mera allmänna, till exempel köpeavtal på en fastighet.

Mycket kan göras hemma genom öppna och ärliga diskussioner mellan de per soner som berörs. För i slutändan är det viktigt att vi talar med varandra och våg ar öppna upp för sådant som kanske inte alltid är roligt att tänka på. Men ett bra arbete, under en stund där vi kan tänka klart och fatta motiverade beslut, kommer att underlätta vardagen för alla inblan dade i framtiden. Vi har många olika avtal, familjer, do kument och personer i vår omgivning. Hela livet kretsar sist och slutligen inte kring juridiska dokument. Men skulle det inte vara skönt att kunna luta sig mot tanken att du har papperen i ordning, så att varken du själv eller dina anhöriga behöver fundera på dem när den dagen kommer? Källa: Statistikcentralen i Finland

V i avtalar om mångt och mycket under vår livstid och avtalen finns i första hand till för att gynna oss själva. Men när vi diskuterar privata juri diska dokument måste vi tänka om. Till exempel testamenten och intressebevak ningsfullmakter finns till stor del till för att andra personer ska veta hur just du önskar att dina ärenden ska skötas den dagen då du inte själv längre kan uttrycka din vilja i ord eller i skrift. Den vanligaste frågan om juridiska dokument är: ”Varför behöver jag dem?” Men i stället borde vi vända på frågan: ”Varför behöver min familj och mina när stående dokumenten?” Svaret kommer sedan ganska naturligt: Hur ska andra annars veta hur du vill att dina ärenden ska skötas? Därför har vi avtal och doku ment inom familjejuridiken, för att såväl familj som bekanta, myndigheter, banken, skiftesmän och jurister eller grannen på gården invid tryggt ska kunna säga ”så här vill hen att saker och ting sköts”. I förebyggande syfte En annan orsak till att upprätta juridiska dokument är att det numera finns många nya familjeformer och familjekonstella tioner. År 2020 fanns det totalt 1 467 653 familjer i Finland, allt från sambor utan barn, till en förälder med barn, äkta makar med eller utan barn eller det som i folk mun kallas nyfamiljer, alltså två familjer som senare bildar en ny familj. Alla som är skrivna på samma adress i Finland räknas som en familj, men vår familjejuridiska lagstiftning ser det inte på samma sätt. Det kan innebära att personer som upple ver att de är en familj inte har en skyddad rättslig ställning om något oväntat inträf far. Men detta går att förebygga.

Dessa frågor är inte helt enkla att fun dera på, diskutera eller avtala om. Det finns oändligt med kryphål och undan tag, och lika många vägar att gå som det finns personer i Finland (cirka 5 556 000).

ges

Här har vi listat några viktiga juridiska dokument, låt oss titta närmare på dem.

Arvsordningen i Finland

Bröstarvingar B arn eller barnets arvingar. Make / maka får hälften genom giftorätten, om inte annat blivit överenskommet.

på förhand och träder i kraft vid behov, när den dagen kommer. Ofta är det ens partner eller nära släkting som får det ta uppdrag, men även utomstående kan komma i fråga. Uppgiften kan av många upplevas som stor och betungande, vil ket gör det än mer viktigt att diskutera saken innan du utser någon till din intres sebevakare i första eller i andra hand.

3. Vårdtestamente – en viljeyttring om kommande vård Via sjukvårdssidorna på nätet, Mina Kan ta-tjänsten, kan du fylla i ett så kallat vårdtestamente. Det innehåller uppgif ter om hur du vill att din vård ska se ut till exempel efter en olycka, vid allvarlig sjukdom, problem med minnet eller om du blir medvetslös eller förlamad. I situ ationer som dessa kan det vara svårt för sjukvården och anhöriga att veta hur de ska agera enligt dina preferenser. Sjuk vården har en skyldighet att hjälpa dig, men även en skyldighet att respektera di

4321

4 viktiga juridiska dokument na önskningar gällande ett gott liv och ett värdigt avslut.

Äkta maken Om inte detta uttryckligen åsidosatts. Hälften av totala egendomen återförs till släkt 1 när make 2 avlidit.

Föräldrar, syskon eller deras arvingar Föräldrarna får hälften var. Om de avlidit, följs deras arvsordning. Om föräldrar eller syskon inte finns, ärver föräldrarnas syskon samt de ras arvingar. Kusiner kan inte ärva. Enligt testamente eller staten Om ingen närmare släkt än kusiner finns. Staten, eller annan genom testamente.

2. Intressebevakningsfullmakt – inför en eventuell nedsatt handlingsförmåga År 2020 var cirka 13 500 intressebevak ningsfullmakter i kraft i Finland. Via en intressebevakningsfullmakt kan en per son befullmäktigas att företräda och skö ta vissa eller alla ärenden i ditt ställe om du på grund av sjukdom eller av andra orsaker inte längre kan sköta dem själv. I praktiken kan det handla om att ombe sörja ekonomiska, juridiska och/eller per sonligaIntressebevakningsfullmaktenärenden.

32 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

1. Äktenskapsförord – ett avtal om enskild egendom Äktenskapsförordet finns till för att vi sa vad som är mitt och vad som är ditt vid en eventuell skilsmässa. Genom att avtala på förhand om vad som inte ska beaktas när den gemensamma egendo men delas kan du skydda dig själv, di na arvingar eller den övriga familjen. Till exempel om du får ett stort arv, gör spe cifika placeringar, äger företag eller har annan kär egendom som du vill försäkra dig om att inte faller i den andres ägo, är äktenskapsförordet tillvägagångs sättet. Fundera och diskutera igenom äktenskapsförordet i ett neutralt läge, så behåller du ditt lugn under en eventu ell känslostorm vid en skilsmässa. I äk tenskapsförordet kan du även skriva in att samma punkter gäller vid den andres bortgång, varvid äktenskapsföror det kan likställas med ett testamente på vissa punkter.

4. Testamente upphovspersonens– sista vilja När jordelivet lider mot till sitt slut undrar ofta de närstående hur egendomen ska delas: Vem ärver, hur mycket och vilka ägo delar finns det? Samtidigt ska det finnas tid för sorg, begravning, bouppteckning och övriga administrativa ärenden. Testamen tet finns till för att endera göra delningen lika för alla, ojämlik för arvingarna eller för att avvika från den normala arvsordning en. Om du skriver ett testamente går det alltid först, före resten av arvsordningen. Dock har de lagliga arvingarna ändå rätt att kräva sin laglott, om de så önskar. Det vanligaste är att man upprättar ett inbör des testamente som ger personer rätt till varandras egendom, fram tills att båda har avlidit. Detta är vanligt mellan äkta makar och mellan syskon utan barn. I testamen tet kan även ingå att tidigare givna gåvor ska förbises eller att en viss person ska få en viss sak eller att en hel generation ska förbises, till exempel att barnbarnen ärver allt. Om du är i ett samboförhållande eller har bonusbarn som du önskar ska ha en arvsrättslig ställning i Finland, är ett tes tamente den enda lösningen.

Vi hälsar vår nya medarbetare Elisa Häggström varmt välkommen till Marthaförbundet!

MARTHAINFO

som det som förbundet står för och arbe tar med tangerar mina intressen. Det är väldigt givande att få vara med och arbeta för något så jordnära och konkret som en hållbar vardag. Frågorna berör var och en och är lätta att relatera till. Det är spän nande att komma till en arbetsplats där man varje dag lär sig något nytt som man kan ha nytta av i sitt eget liv. Dessutom ligger föreningsaktivitet mig varmt om hjärtat, vilket gör det extra roligt att få vara med och arbeta med och för marthorna.

Vad tänkte du då du fick tjänsten som administrativ assistent? – Jag blev väldigt glad och ivrig när jag fick veta att jobbet är mitt. Samtidigt blev jag också nyfiken på att få veta mer om vil ka alla uppgifter jag skulle få ta mig an. Ef ter några veckor på Marthaförbundet stor trivs jag med min ”spindeln i nätet”-roll. Vilka är dina arbetsuppgifter på för bundet? – Som administrativ assistent och eve nemangsproducent är mina uppgifter va rierande. Jag är med och arrangerar eve nemang för Marthaförbundet, assisterar i ekonomiärenden och stöder medlems arbetet. Till uppgifterna hör varierande Vem? Elisa Häggström Ålder: 31 år. Bor: På Skatudden i Helsingfors. Familj: Sambo. Utbildning: Politices magister från Helsing fors universitet med journalistik respektive kommunikationslära som huvudämne. Bok på nattduksbordet: Karin Collins ro man Nära till natten Gör helst på fritiden: Träffar vänner och familj, besöker simhallen eller sätter mig på ett mysigt kafé med en bra bok. Gillar: Sociala gemenskaper och hundar.

Ogillar: Orättvisor. kansliuppgifter och jag har också ansvar för Marthashopen. Hur ser din vardag på kontoret ut? – Jag tillbringar största delen av mina arbetsdagar på kontoret med datorn och telefonen i högsta hugg. I dagen ingår all tid ekonomiärenden, hantering av beställ ningar från Marthashopen och hantering av nya medlemsansökningar. Utöver det här är ingen dag sig lik – ena dagen är det fullt fokus på ett evenemang som ska ord nas och nästa dag är jag med och planerar en ny produkt till Marthashopen. Det gör jobbet varierande och roligt! I vilka frågor kan marthorna kontak ta dig? – Om du inte vet vem du ska rikta dig till med din fråga ringer du växeltelefonen där jag svarar. Jag hjälper dig vidare, och kan jag inte svaret hittar jag rätt person för ärendet inom förbundet.

– Marthaförbundet lockade mig, efter ”Jag vill arbeta med och för marthorna”

VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos Elisa Häggström når du på e-postadres sen elisa.haggstrom@martha.fi eller tfn 050 361 6081. ALL

Berätta om dig själv – vem är du, Elisa? – Jag hör hemma såväl i Österbotten som i Helsingfors och brukar tänka att jag har åtminstone två orter som jag kallar mitt hem. Jag älskar att testa nya saker, om det så är ett nytt recept, någon akti vitet jag inte ännu hunnit med eller ett nytt resmål jag siktar in mig på. Just nu ligger bland annat potatissemlor, lasertag och vinterbad på min mentala ”vill tes ta”-lista som hela tiden uppdateras. När jag vill unna mig något är det ofta en god middag på restaurang, alternativt hemma, med min sambo. Min största dröm för tillfället är att skaffa mig en hund och en favoritsysselsättning på fritiden är därför också att utforska olika hundraser. Vad har du tidigare arbetat med? – Jag har jobbat mycket inom kommu nikation och marknadsföring, men också med en rad översättningsuppdrag samt kundbetjäning. Framför allt har jag un der min arbetstid hunnit skriva en hel del, allt från journalistiska artiklar och fram gångshistorier till pressmeddelanden och inlägg i nyhetsbrev och på sociala medier. Varför sökte du dig till Marthaförbundet?

På Facebook hittar du marthor nas gruppgemensamma Marthamö te online där du kan dela med dig av vad som händer i din marthavardag. Du kan skriva inspirerande inlägg, kommentera det andra skrivit, ladda upp foton och tips och möta marthor från he la landet. Marthamöte online fungerar som ett komplement till föreningarna och kretsarna. Du måste vara medlem i Marthaförbundet och registrerad på Facebook för att komma med i gruppen. Medlemmar ansöker om att få komma med i gruppen och godkänns av administratörerna.

34 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

ningarInbetalCentrs Marta Pojo svenska marthaförening, Michaela Ekholm och Tina De gerlund uppvaktas på 60-års dagen 120 euro Kronoby marthaförening 1 000 euro Anita Berg 20 euro Inbetalningarna redovisas i tid skriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vän ligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett upp samlingskonto: Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51.

Borgånejdens marthadistrikt har blivit en förening. Västra Nylands och Ålands marthadistrikt samt Ungmartha fortsätter som ti digare. Vasabygdens Martha distrikt, Nykarleby marthadi strikt och Helsingfors arbetar vidare med organisationsut vecklingen i sina distrikt.

Marthapodden finns nu också på Spotify Vi har nyligen släppt tre split ternya avsnitt som alla kretsar kring giftfria val och att kemika liebanta hemma. Lyssna när Sofia Grynngärds, Cecilia Nyman och Linn Jung diskuterar giftfria val i hemmet: spoti.fi/3tPvNc7

Kom i kontakt med andra marthor på Facebook!

Borgånejdens marthor har blivit en moderförening för elva kretsar och flera kretsar blir det när föreningarna hin ner slutföra sina upplösning ar. I dag har föreningen över trehundra medlemmar. Föreningarna som hört till distrikt har antagit nya stad gar och registreringarna hos Patent- och registerstyrelsen pågår som bäst. Vi ser fram emot att hålla vårt första års möte den 23 april i Nykarle by med representanter både från distrikt och föreningar –väl mött! Marika Danielsson utvecklare Ordna Beach-talkonSnygg Marthaförbundetmedi vår! Vi uppmuntrar alla föreningar att ar rangera Snygg Beach-talkon vid ett vattendrag under våren. Bjud gärna in icke-marthor också! Som gåva får ni Marthaförbundets populära sopsorte ringspåse som ni kan dela ut åt talko deltagare. Mer info om hur du registre rar ditt evenemang och mängden skräp du samlat in under städningen får du av roosa.mikkola@martha.fi. Stöd Ukraina genom att delta i våra kurser Fram till 31.5 går intäkterna från alla Marthaför bundets öppna kurser till Röda Korsets Ukraina-in samling. Genom att anmäla dig till våra kurser kan du bidra till ett gott ändamål. Alla kurser och före läsningar hittar du på martha.fi/evenemang. Pas sa på att göra gott och lära dig nytt samtidigt!

På gång … Konkreta resultat

Aktuellt MARTHAINFO

Arbetet med att anpassa verksamheten till de nya stad gar som antogs vid årsmötet 2021 har tagit fart och gett konkreta resultat. Vid årsskif tet hade Karlebynejdens, Ja kobstads, Sydösterbottens, Östra Nylands, Åbolands och Mellersta Nylands marthadi strikt upplösts.

Klarar du dig i tre dygn?

D et lönar sig att tänka ige nom och vara förberedd på olika krissituationer, hur klarar sig ditt hushåll och kan du vid behov hjälpa andra? Vad gör du till exempel om det uppstår ett plöts ligt fel i vattenförsörjningen eller vattnet tillfälligt är obrukbart? Här listar vi några viktiga beredskapstips, så att du kommer i gång direkt. Text Mikaela Groop Foto Maja-Stina

BEREDSKAPAndersson

35ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Visste du att myndigheterna förutsätter att varje hushåll klarar sig utan el, vatten och värme i 72 timmar, alltså tre dygn? Vid en svårare störningssituation, översvämning eller katastrof är det så länge det tar innan man kan bistå allmänheten med hjälptjänster och annan service.

För att klara dig i tre dagar behöver du cirka 2 300 kcal per dygn: vatten och drycker (6 liter) grönsaker och rotfrukter (600 g) frukt och bär (400 g) potatis (200 g) pasta och spannmålstillbehör (200 g) bröd och spannmålsprodukter (550 g) UHT-mjölk, surmjölk, yoghurt och fil eller motsvarande vegetabiliska pro dukter (1 liter) ost (60 g) fisk, ägg, kött, växtprotein (400 g) olja/fetter (150 g) torkade frukter (100 g) nötter/frön (90 g) sötsaker/choklad (100 g) socker, honung (100 g) jäst och bakpulver Kom också ihåg barnmat speciell diet mediciner mat till husdjuren Matlagning strömavbrottvid Det är möjligt att laga mat utan el: i en öppen spis med stormkök i en grill/engångsgrill över öppen eld Det kan vara bra att ha fär digt uttänkt några recept som kan tillredas utan el. När det väl är elavbrott och telefonen är urladdad är det svårt

36 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22

Annat nödvändigt en batteridriven radio och extra batterier en extra ackumulator till telefonen, en laddare till bilen, en batteriladdare en ficklampa och extra batterier ljus, tändstickor Vattenförsörjning Ha alltid 2 liter vatten per person hemma. Glöm inte sällskapsdjuren! Förvara gärna några liter i frysen. Fyll flaskorna till 3/4 så att flaskorna inte går sön der när vattnet fryser. Vatten av bra kvalitet i rena kärl kan förvaras svalt och mörkt i sex månader. Kontrollera vattnets smak och lukt en gång i månaden. Du kan också köpa vat ten i butiken, det brukar ha en hållbarhet upp till sex månader. Det är viktigt att ha hemma rena kanistrar och ämbar med lock så att man kan hämta vatten från vattenbilar, brunnar och dylikt. Tappa gärna vatten färdigt i kärl när det varnas för oväder som kan förorsaka strömavbrott.

att söka fram recept. Mera information Läs mer och testa dina kunskaper: 72timmar.fi/#varaudu Beställ Beredskap hemma 72 h–broschyren kostnadsfritt: verkkokauppa.spek. fi/72h-esite-parjaisitko-omin-avuin Lyssna på Marthapodden Hur länge klarar du dig på maten i ditt skafferi soundcloud.com/marthaforbundet/hur-lange-klarar-du-dig-pa-maten-i-ditt-skafferi: Någon behövakandin hjälp ta hand också om dina närmaste kom ihåg äldre människor

Reservförråd Ett reservlager med mat, dryck och kon sumtionsvaror är bra att ha hemma ifall en krissituation skulle uppstå. Långa elavbrott, olyckor, problem med infor mation eller störningar i distributionen av hett och kallt vatten kan förorsaka undantagstillstånd. Ett reservförråd be hövs också, ifall du inte kan gå till buti ken till exempel på grund av en plötslig sjukdom eller om det är omöjligt att röra sig utomhus på grund av en storm.

37ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 Vid ett strömavbrott kan du laga varm mat med ett stormkök, i en öppen spis, utomhus på grillen eller över öppen eld. Var noga med att släcka elden och se till att du har en pulversläckare och en brandfilt nära till hands.

38 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 050 58 99 741 MALAX www.enhjalpandehand.fi Vi gör vedarbete,trädgårdsarbete,handlar,städning,fönstertvätt,byggen, renovering, flytthjälp, mm. Hur kan vi hjälpa dig? ONEIL´S KITCHEN Simhallsvägen 4, Närpes Tel. 06 224 1933, Lotten 040 960 5028 040-960 5028 eller info@oneils.fi CATERING & BESTÄLLNINGAR Vi ordnar catering för både större och mindre fester, allt enligt dina önskemål GRILLBUFFÉ MED ONEIL Även denna sommar erbjuder vi Oneils populära grillbuffé Vi grillar på plats för den allra bästa upplevelsen. Ta kontakt för mer info BESTÄLLFRÅNFESTMATENOSS! Stort urval av gångmattor även kantning. Ta med egna mått. Det 120 åriga Sagalunds museum på Kimitoön välkomnar besökare i alla åldrar! Öppet 7.6-28.8 kl.11-16 (må stängt) Café Adéle öppet alla dagar Museivägen 7, 25700 Kimito för mer info: www.sagalund.fi ANNONSER

IN MEMORIAM

AKTIVA MARTHOR

Uppvaktning av ordföranden i Öster-Yttermark

Vid Öster-Yttermark marthaförenings årsmöte 22.2.22 fick föreningens ord förande Marina Pått motta stora marthamärket i silver som ett uttryck för sin värdefulla, energiska och initiativrika marthagärning under många år. Många gratulationer med anledning av en välförtjänt uppvaktning!

Kristina Holmqvist På årets andra dag 2022 somnade Kris tina Holmqvist in efter en kort sjuk domstid. Hon föddes i Gamlakarleby 27.6.1941 och gick bort i Karleby. Att i en minnesruna försöka återge vem Kristina var och vad hon åstad kommit är omöjligt. Hon hann med så mycket. Hon var hustru, mor, svärmor, farmor och storasyster. Hennes enga gemang för och i samhället var stort och brett. Hon var ekobonde, kom munpolitiker, kyrkopolitiker och kul turarbetare. Hennes engagemang inom föreningslivet var omfattande. Karleby ungdomsförening låg hennes hjärta nä ra, Chydenius Prästgårdsförening och marthaföreningen likaså. Kristina deltog aktivt i samhälls debatten. I hennes föredrag och de battinlägg ser man förnöjsamheten, sökandet, strävan efter harmoni och växande, men också beredskapen och plikten att råda, säga till, inte rätta sig efter auktoriteter som antagligen har fel utan pröva och gunga båten så nå got händer och förändras. Under rubriken Paulus – nu räcker det! i Österbottningen satte hon i gång med att driva kvinnoprästfrågan i vår nejd. Hon kämpade för att konsten och kul turen skall få komma till tals inom kyr kans verksamhet. Ett exempel på detta är pjäsen om Maria Magdalena som, redan innan premiären, föranledde en enorm debatt. Pjäsen gavs i 65 föreställ ningar och sågs av sammanlagt 11 265 personer runt om i Norden, Estland och Sankt Petersburg. Det var Kristina och maken Fjalar som producerade pjäsen och skötte hela ruljangsen med turnén. Som ekobönder var hon och ma ken Fjalar pionjärer. De startade re dan 1966 och fick kämpa hårt för den naturenliga odlingen. I en artikel i Marthabladet år 1971 lyfte hon fram sina farhågor över alla tillsatsämnen och livsmedelsfärger i våra livsmedel. Kristina var medlem i Karleby Marthaförening, ordförande från 2009 och från 2011 kretsordförande i hem byn Linnusperä. Hon var aktiv inom Karleby ungdomsförening från slutet av 1950-talet fram till sin bortgång. Hon var också medlem i Karleby stads fullmäktige, i stadsstyrelsen och i flera nämnder. Åren 1978–79 var hon leda mot av teaterstyrelsen för Wasa Teater, dessutom var hon i fem års tid delega tionsmedlem i Svenska kulturfonden. Inom Karleby kyrkliga samfällighet var Kristina medlem i kyrkofullmäktige och i svenska församlingsrådet. Från 2011 var hon stiftande medlem i An ders Chydenius Prästgårdsförening. Kristina fick motta en rad utmär kelser, bland andra Marthaförbundets hederstitel Årets Lucina 2019, Folk tingsmedaljen och Svenska kultur fondens pris. Tillsammans med ma ken Fjalar fick hon Fredrika Rune berg-stipendiet för en samhällsmo derlig insats år 2000. I flera sammanhang återkom Kris tina till Lars Huldéns skådespel om Anders Chydenius liv. I slutscenen har Anders dött och en himlastege av ljus öppnar sig framför honom och hans pappa Jakob kommer och sträcker fram handen mot sonen och säger: ”Nu går vi in, Anders”. Så ville Kristina också tro att det är. De som gått över till an dra sidan före oss står och räcker fram sina händer mot oss när det är vår tur att gå över gränsen. Kristina saknas av sonen Mats med familj, syst rar och syskonbarn med familjer, släkt och en stor vänkrets.

40 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 AKTIVA MARTHOR

Marthaförening

Vi tackar dem alla som öppnat vår dörr, i dag och de från tider förr, vi fortsätter med friska tag, mot en gryende morgondag. En vardag i taget är mottot vårt, men ifall pandemier gör det svårt, skall vi blicka mot framtida dagar, då vi kan göra vad helst vi behagar, utan nya påbud och restriktioner, kunna ordna basarer och auktioner, kunna samlas till möten och fester, bjuda in vänner och gäster.

Vi hoppas att en sann marthaanda, skall till nya släkter vandra, för omsorg om vår bygd, vår nästa, för flickors och kvinnors bästa, för familjer, för unga och gamla, låt oss våra resurser samla, för kommande dagar och år, så att vår förening länge består. Nu systrar marthor kära, låt forntid och nutid framåt bära.

Dikthälsningar från Lappfjärd Sänder med en hälsning och några tankar som jag skrev ned till vår julmiddag 2021. Då blev det en ”dagsvers” i all hast, men jag har bearbetat den något. Det är en önskan om att våra förening ar skulle kunna värva nya medlemmar samt bestå och verka för de goda mål som är Marthas ideal.

Text Lilli ordförandeLillkull,Lappfjärds

mottagningMassörsSUNE EKSTRAND SUNE EKSTRAND ★ ✰ ★ ✰ ★ ✰ ★ ✰ Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994 Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994 vårfest på landet Mer info och hela programmet på alandgronskar.ax Arrangör: Skördefestens Vänner r.f. 28 - 29 maj 2022 Handarbetsglädje i virtuell stickgrupp Det är ett trevligt gäng i grup pen Martha-KAL. Här fås pepp och stöd, hjälp och råd. Ibland bannar man tillsammans att nå gon tvingas repa upp ... Vill du vara med och hand arbeta tillsammans, oberoen de av var du befinner dig? Du kan gå med i gruppen MarthaKAL på digkommengroups/204385370819702.www.facebook.com/Välattinspireraochlåtainspireras! Text Mia Henriksson Heja Christina Grönroos som stickat tröjan och Anki Sipilä som startat hela gruppen Martha-KAL! Skriv till Martha! Vill ni tipsa om trevliga program för marthamö tet? Eller inspirera andra marthor och dela med er av era erfarenheter? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag senastmarthabladet@martha.fitill27.4.2022,såpubli cerar vi det i Martha num mer 3/2022.

Tankar om en 110-åring i tider av en pandemi Vår förening i 110 år bestått, tänk så många år som gått, med arbetslust och kvinnokraft, som Martha ideal i fokus haft, så att allt det bästa skulle ske, och en god behållning ge, för allas våra sinnen, och skapa oförglömliga minnen, vid sysslor tillsammans och i lag, vid julfest och sommarmarthadag. Blunda och se kvinnornas rad, de som gjort en stor bravad, att genom mer än ett sekel bevara, och föreningsandan försvara. Med verksamhet i smått och stort, en osjälvisk insats alla gjort, 0ch gett oss en grund att vila på, ett eget hus, dit vi kan gå.

AKTIVA MARTHOR AV ANN-LUISE BERTELL URPREMIÄR: FINLANDSWWW.WASATEATER.FI17.9.2022HISTORIAGENOMENFAMILJSÖGON EN FARS SOM HYLLAR ELDSJÄLARNA FÖRENINGSLIVETI PREMIÄR: 12.11.2022 AV ADDE MALMBERG

Att vara martha ger mycket tillbaka

42 ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 EFTERTANKEN TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 www.martha.fi/svenska/tidskriftenmarthabladet@martha.fi6884 REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Elisa Häggström, tfn 050 361 6081 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Robert Seger TRYCK: Oy Grano Ab 2022 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) SÄNKERPRISET OXUDDE 1407 BROTTLYDDOS 19:E GREKISKTSTAVENBOK OFTAJULI ÄNGSKÄNTSKÅ-DAR LÄNNINGLIGATURNORSKGRÖN RÄKNARDEN TENN HÅRIGARÄCKA TORFTIGT STRÖMKAS SNIRKLIGÄRDRAMA- ANFÖREFTERQEJUT MODERNPONNY-TYP ENLUST-JANKÄND SÅLLSOMETT FALLENFÖRMÄRKANNING HÄRDARAPPLE-DATOR REPETERADE LÄKAR-KORTTITEL ÄR BELÄGET HÄR FÖRINGPENGA-NEDANFÖRÖVER-SATTSIHOPSKÄLL VATTEN-FÅGELFISK UNGENBLEVFULAPÅ-FYLLDBÖNA VÄDER-LEKS-SNITT BRYTAKANISEN SOLGUDOSUNDMENTALT LASER-DISCUTFÖRVISIT TRÅKA ÄR KROKOETTDJUR CHEF SÅNGERSORGE-21:00 VOLYM-MÅTT FRÅGAJEKTSUB-SVAR NÄR INTEINLEDSDYGNIDA-MIG FALL NERARPOLLIIHOP SPARAT PÅ BRUCKINNS-BIL S O R O A T S S E R A E S T A D I U M Ö R E N E D O K R R U S S J U L M E D F R I D I V I N T G U I L L O U O T Ä T E F A R S A M A C G D R V Ä N S T E R H Ö R N E T G I R O Å L S V A K I F O G A T S U T A N K A D R A K M O R B I D L D M T R Å D E L E G I E R G A V I A L E N L Ä M N E D I G O I A V S A T T S E P T E M B E R N A T T A

Det är alltid bra att tänka efter före. Jag inser att det är läge att kolla vad jag behöver göra för att vara beredd för det värsta. En radio är väl viktig? Min radio är ohjälpligt gammal och opålitlig. Alltså skrider jag till verket och kollar på nätet efter batteridriv na radioapparater. I de fysiska butikerna tycks det mesta vara slutsålt, men det går att beställa från lagret. Så jag beställer snabbt en lagom stor svart radio med så lite krånglig teknik som möjligt. Den drivs med tre små batterier. Kommer ihåg att marthorna av hävd brukar vara duktiga på att ge råd och tips för olika krissituationer i vardagen. Efter lite surfande på nätet hittar jag bra information på myndigheternas sidor. Har redan pratat med väninnor som också är marthor. Vi har kommit fram till att åtminstone vatten och torrskaffning för tre dygn bör finnas hemma. Vidare behövs kontanter, mediciner samt reservladdare för telefon och bat terier. Tänker även att det lönar sig att ha ett lite större förråd än mitt singelhushåll behöver, så att jag kan dela med mig till andra behövande. Innan jag själv blev martha hade jag en ganska diffus uppfattning om vad marthor na gör. Mitt intresse väcktes för drygt tio år sedan då jag såg en liten text i Hufvud stadsbladet om att Helsingforsmarthorna skulle starta nya kretsar. Som gäst hade man inbjudit författaren Viviann Sjögren och inför en stor grupp förväntansfulla kvinnor berättade hon om sin nya bok och om sitt författarskap i allmänhet. Föreningens re presentant kunde informera oss om att kretsen skulle heta Mappies och snabbt hade vi valt en ordförande och en styrelse. Sedan dess har en lång rad författare, förelä sare och experter inom olika områden besökt våra möten. Vi har också gjort många utfärder, promenader och besök på ställen som jag aldrig annars hade tagit mig till. Mycket nytt har jag lärt mig om vitt skilda områden. Gun Lindström Skribenten har arbetat som statstjänsteman och är numera pensionerad. Hon bor i Hel singfors och gillar att resa samt att lära känna nya platser och kulturer. Hon läser mycket, träffar vänner, tar del av kulturella begivenheter, motionerar och är aktiv i föreningslivet. i nästa nummer ... I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ... Ta tillvara och ät upp Matlagningens kraft Odla giftfritt hemma – så gör du! Naturklok hushållsekonomi Fina fisken med barnaögon Nästa nummer av Martha utkommer 8.6. Vinnare 6/2021 Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 6/2021 gynna de Fru Fortuna denna gång Solbritt Sundell, Godby, Tora Gunnars, Mossala, samt GunMaj Lehtinen, Mariehamn. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis! NästaDeadlinenummer av tidskriften Martha utkom mer 8.6.2022. Vi tar i mån av möjlighet in kor ta texter av allmänt intresse. E-posta dem se nast 27.4.2022 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

43ALL VÄRLDENS MARTHOR • 2/22 Namn: Gatuadress: Postadress: ANGIVETLADDADATOMPÅSÄTT OXUDDE 0724 KORV LYSANDEMESTSÄNKE GARVADNISSAR-SMARTNAS ÄR ANDAR KRÄMENSJÄLV-FRIDUTANÄRSTYR-ANDEHÅR-HIND-HONAN GUDABE-NÅDADUR-SINNIG ETUI REFORMJETISKSOVHÖJDEN FILMSLUTKYRKANHÖRSFRÅN SUFFIX SORTVIN- KYLA LIGAREYTTER-SVIT HELTBODDEFORMUR HÄLSADVAR SPÅNADS-MYGGAHÖRSVÄXTEN FÄRSK-OST YTTERSTAIOLINÄRÄR PROFITERARENSPRIDA GRILLARÖKAOCHÅL PÅ MUSIKALVILLKORINGA FESTERTYGELLÖSA SPETSSPETSPÅSTAM ÄR NNO I VÄDER-SITUA-TION RYCK-TE KAPITÄNÅK AVKOMMAN KAN BLI 1000 GAMMALÅR PUGILISTFRÅNFÖRRFRID NORPA AVPAKETERINGENVISSTPLAGG SPILLRAD.Y. RARENSKLÄTTUTMANING VIKT RIKTNINGKRYDDAVANLIGIBRÖD HÄRSK-EN KAN TILLGETTVAKTELNUPPHOVPÅTALLRIKEN DELSESTÅNUPP Ett korsord för alltmer ljusnande vårkvällar, varsågod! Marthas korsordsmakare Tommy Öberg har konstruerat klurigheterna. Du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller till e-postadressen marthabladet@martha.fi senast 10.8.2022. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 2”. Lycka till! Korsordet 2/2022 KORSORD

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida. FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet Personalen på Marthaförbundet Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller disku tera kring våra temaområden. Du kan kontakta oss på många oli ka sätt. Förbundets huvudkontor i Hel singfors finns på adressen Medelhavs gatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31. Du kan också skicka e-postmeddelan de till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på al la frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mo bilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett medde lande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss. Annika Jansson verksamhetsledare 050 302 3363 Monika Mäkelä 045ekonomichef6579818 Elisa Häggström tf administrativ assistent 050 361 6081 Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971 Jessica Åhman 044organisationskoordinator2806609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071 Elisabeth Eriksson 050hushållsrådgivare4089179 Sandra Mellberg 050 517hushållsrådgivare2958 Toni Rautakoski 043hushållsrådgivare8200070 Katharina Jägerskiöld tf 044ekonomirådgivare4919304 Matilda Hassel projektledare för En euro i taget, 043ekonomirådgivare8200073 Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0 044 740 3144 Cecilia Nyman projektkoordinator Mästarodlarna 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare (ledig) 044 735 4975 Sofia Grynngärds projektledare Hantera vardagen och Mästarodlarna 050 911 2050 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883 skriv!Ringoch