Martha nr 2/17

N YA

Schysta skodon Nu satsar vi på bättre skor

Kalasgott till påsk Gamla recept blir nya rätter

En foodies framgångsrecept Allt hårt arbete leder framåt

Inspirationskälla VÅGA GÅ DIN EGEN VÄG!

N R 2 | 2 0 17

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Från redaktionen

Det handlar om respekt HUR SVÅRT kan det vara? Den frågan stäl­

Kommunalvalet står inför dörren och det

» DET MEST TRENDIGA du kan göra i

ler jag mig flera gånger om dagen numera.

är många kloka, engagerade människor

En fråga som enligt mig alltid innerst in­

som ställer upp i valet för att de tror på

ne handlar om respekt. Respekt för med­

demokrati, rättvisa och en bättre värld.

människan, för maten och för den livs­

Vi marthor kommer att möta dem, er al­

situation som en person befinner sig i.

la, med respekt. Jag hoppas att marthor­

Respekt för olikheter, för olika val i var­

na ställer frågor till kandidaterna gäl­

dagen och för det som jag inte känner till

lande respekt för maten och respekt för

tillräckligt väl.

skolmåltiden. Nya rekommendationer

dag är att ägna dig åt självhushållning: skaffa höns och getter, odla och skörda din egen mat, baka bröd, syra grönsaker, sylta och safta, lappa och laga, ja, listan kan göras lång. Hemodling, hemslöjd och djurhushållning verkar bidra till att höja vårt välbefinnande, främst för att vi gör sådant som får oss att må bra i vardagen.

För familjen Jungarå i Jeppo har den gröna drömmen gått i uppfyllelse. Famil­ jen har successivt minskat sin konsum­ tion och ökat sin självförsörjningsgrad.

I dag lever man i ett gammalt renove­ rat stockhus och är självförsörjande på vegetabilier, frukt, ägg och kött. Anna Jungarås praktiska självhushållningstips hittar du på sidan 11.

Få av oss är självförsörjande på el, vatten och värme. Så vad händer om det till exempel blir strömavbrott mitt i smällkalla vintern? Först kanske du blir förvånad, sedan irriterad. Men lugn, det finns mycket du kan göra för att förbere­ da dig inför en akut eller långvarig kris.

På sidan 18 har vi samlat de bästa tipsen för hur du hanterar de vanligaste kris­ situationerna.

Det är ingen nyhet att vi måste bli bättre på att ta vara på det vi har och vårda det gamla i stället för att skaffa nytt. Givetvis gäller det också för det vi har på fötterna. Kvalitetsskor tillverka­ de med omsorg om miljön och respekt för anständiga arbetsvillkor levererar skoföretagarna Terhi Pölkki och Janne Lax. På sidan 12 kan du följa dem på de­ ras resa för giftfria, ekologiska och håll­ bara skor.

Som socker på botten, på sidan 20 hittar du gamla godingar i ny tappning.

Vi bjuder på kalasgoda påskrätter som hela familjen kan laga tillsammans och som vi hoppas att alla kommer att gilla.

Glad påsk och trevlig läsning!

Näthatet, nättroll och de anonyma ela­

har utkommit och inledningsvis säger

ka kommentarerna diskuteras i dag, och

de att ”satsa på skolbespisningen i kom­

det är bra. Att gömma sig bakom falska

munen är att säkerställa välfärden och

profiler med målet att sprida osaklighe­

arbeta förutseende och det kan senare

ter är inte okej, inte någonsin. Men jag

ge besparingar”.

funderar också på hur lätt vi nu för tiden

Bästa martha, ställ gärna följande tre

överreagerar på respons och, om vi själ­

frågor till dina kandidater: Vad priorite­

va råkar ha en dålig dag, låter mottaga­

rar du i upphandlingen av skolmaten, hur

ren få veta det. Hur svårt kan det vara att

kan du bidra till att stödja och öka triv­

andas en gång till och tänka på saker ur

seln i måltidsmiljön och på vilket sätt

ett bredare perspektiv innan man slänger

kan du stödja yrkesstoltheten bland be­

ur sig otrevliga och elaka kommentarer på

spisningspersonalen? Med respekt för

nätet? Att i stället tänka till och ge kon­

kandidaten, maten, producenten och

struktiv respons som förhoppningsvis

skolmåltiden. För hur svårt kan det vara

också bemöts av ett konstruktivt svar –

att följa givna rekommendationer för skol­

av respekt för andra.

bespisningen?

”Hur svårt kan det vara att andas en gång till och tänka på saker ur ett bredare perspektiv innan man slänger ur sig otrevliga och elaka kommentarer på nätet?”

FRIDA NYLUND, verksamhetsledare 2

2 | 2017

MIKAELA GROOP, redaktionschef

N YA

N R 2 2 0 17 | Å R G Å N G 115

4 KOCKEN SOM VÄGRAR STANNA HALVVÄGS – I dag har jag lärt mig att inte bry mig om vad andra tycker att jag ska göra, för jag känner så starkt att jag vet vad jag vill göra, och jag kämpar mig framåt för att nå dit, säger Malin Båtmästar, kock, bloggare och butiksägare sedan två år tillbaka.

8 NEJ TACK TILL KONSUMTIONSHYSTERI! Anna Jungarå i Jeppo kallar sig för ”ekologist” och lever på självhushållning. En stor del av hennes tid går till familjen och arbetet på den egna gården, slösaktiga shoppingrundor finns det inte utrymme för.

12 MOTTO: FÄRRE MEN BÄTTRE SKOR Världen behöver inte fler skor. Det säger skoföretagarna Terhi Pölkki och Janne Lax. Båda representerar en ny skokultur på frammarsch, där det totala antalet skor ska minska då människor klarar sig mycket längre med lite färre par.

16 BLI BÄTTRE PÅ KRISBEREDSKAP HEMMA Ägnar du tid åt att fundera på hur till exempel ett elavbrott skulle påverka dig och din omgivning? Det borde du, enligt de experter vi har talat med. En mental krisberedskap gör att du är förberedd ifall krisen eller olyckan är framme.

20 KLASSISK PÅSKMAT FÅR NYTT LIV Snart är det dags att duka upp inför vårens stora mathelg. I äkta återvinningsanda och inspirerade av jubileumsåret Finland 100 bjuder vi på en litet annorlunda påskmeny som har influerats av recept med en hundraårig historia.

26 MJUK I KROPPEN MED MEDITATION I RÖRELSE Kroppen förändras under åren. För att hålla sig mjuk och smidig har marthan Ylva Freudenthal börjat träna med den uråldriga kinesiska motionsformen qigong.

29 HÅLLBART LIV Kvinnors välmående främjas av nära relationer, därför är hållbara relationer definitivt hållbar livsstil, konstaterar gästkolumnisten Maria Sundblom Lindberg.

30 BARNGIFTE BRUKLIGT I MALAWI I ett av världens fattigaste länder, Malawi, utsätts mängder av unga flickor för sexuella övergrepp som en del av sedvänjorna kring barnäktenskap.

34 NY STRATEGI MOT VÅLD I HEMMET I ISLAND Om nya arbetssätt för att motverka och förebygga våld i hemmet skriver polischefen i Reykjavik, Sigríður Björk Guðjónsdóttir, i årets nordiska brev.

Instagrammat KÖKSHANDDUKEN med säsongskarta finns i lager i Marthashopen igen —> martha.fi. Finns också som affisch —> printmotor.com/marthaforbundet Foto: Karin Lindroos Instagram: @marthaforbundet

2| 2017

3

Kocken som vägrar stanna halvvägs Malin Båtmästar är kock, bloggare, tvillingsyster. Hon är ambitiös, envis, skilsmässobarn. Hon är också den unga kvinnan som vägrar förminska sig själv ens då motgångarna slår till som hårdast.

M

TEXT Jeanette Björkqvist

FOTO Camilla Ostberg

alin Båtmästar mäter 156 cen­

heterna och orsaken är det hon benäm­

Den första satsningen gjorde hon som

timeter i strumplästen och

ner sin baby, som väntar hemma i Vasa.

22-åring, då hon öppnade ett kom­bi­

det är ingen bra längd i res­

Butiken.

nerat bagerikafé i Malax. Motivationen

– Jag jämför den med en tvååring. Man

till att starta eget kom ur krassa reali­teter.

Eller åtminstone var det kroppen som

taurangbranschen.

kan lämna den i några nätter, men inte

– Efter att jag utbildat mig till kock och

började knarra något år efter att den unga

mer än så. Den behöver min omvårdnad

restonom insåg jag att det jobb jag vill gö­

Malin Båtmästar ägnat stora delen av fri­

hela tiden och det är så det är.

ra inte finns. Jag hade alltid tänkt att jag

tiden utanför studierna till att slita i både restaurangkök och på nattöppna barer.

Andra försöket

Drygt sex år senare slår hon sig ner vid

Det är bara någon månad sedan hon fyllde

en kedjekafeterias bord i Helsingfors.

28 år, men butiken är redan hennes and­

Besöket i huvudstaden hör till ovanlig­

ra egna företag.

4

2 | 2017

skulle vara anställd, inte företagare. Men de jobb som stod till buds var inte de jag ville jobba med.

Under ett mellanår stekte hon plättar vid ett eftis, medan hon mediterade över

Malin Båtmästar ÅLDER: 28 år.

FAMILJ: Sambon Jonas.

AKTUELL MED: Kokboken Naturligt glutenfritt/Rakkaudella, Malin, april 2017 (Förlaget & Teos).

FAVORITRÄTT (som inte är egen): Fräscha, matiga sallader.

BEUNDRAR: Modiga människor.

IRRITERAS AV: Småtänkande.

KLARAR JAG MIG INTE UTAN:

De som försöker såra Malin Båtmästar kallar henne arrogant. Hon förhåller sig förundrande till epitetet: Är det det värsta en kvinna kan vara, och är man arrogant om man vet hur man vill ha det?

Musik!

FAVORITPLATS: I mitt kök,

var det än är.

BRA VARDAGSTIPS:

Styrketräna! Alla kvinnor borde göra det.

BLOGGAR PÅ:

http://malinsblogg.fi

här höll jag på i tre år innan jag insåg att

– Det var ett oerhört svårt beslut att läg­

jag var så sjuk att det inte längre går.

ga ner bageriet. Men hjärnan hade redan

Glutenproblemet

länge varit redo att sluta och slutligen var också kroppen slut.

Det var inte bara den mentala belastning­

Men hon är, säger hon, inte en som ger

en. Det var också den glutenintolerans,

upp. Då beslutet att lägga ner företaget var

framtiden. Funderingarna utkristallisera­

som nära på tog kål på henne då hon var

gjort så växlade hon helt enkelt om.

des i det bagerikafé som hon, tillsammans

liten, som verkade göra sig påmind igen.

– Jag satte i gång med att ändra på mina

med tvillingsystern Alexandra, slutligen

– Jag diagnostiserades som keliakiker

recept så att de blev naturligt glutenfria.

startade upp i en tom lokal.

som ettåring, efter att ha varit väldigt sjuk

Numera gör jag allting glutenfritt, men

– Till slut hade vi två anställda och jag

av den dåtida vällingen. Men då jag börja­

jag vill trots det inte bli sorterad in i ett

levde en stund med en världsbild där jag

de dagis blev jag friskförklarad, och det sa­

hälsofack. Jag står för matvisioner, inte

tänkte att jag inte kan mer än så. Men det

des att den glutenfria kost jag levt på hade

för någon hälsokostlinje.

var slitsamt. Min syster och jag bråkade

botat mig. Jag vet inte egentligen vad jag

mycket och företaget började allt mer kän­

har för diagnos, men jag vet att jag i dag

nas som ett fängelse. Det var ett extremt

mår bättre av att äta glutenfritt.

Receptuppdateringen var inte det enda den unga kvinnan tog sig an.

Hon hade på egen hand redan gett ut en

hårt jobb, ohållbart hårt, men då du kom­

Allting tydde i alla fall då, för dryga tre

receptbok, byggt upp och startat en mat­

mer från restaurangbranschen har du en

år sedan, på att Malin Båtmästar skul­

blogg och nu ägnade hon kvällarna åt att

förvrängd bild av hur arbetslivet ser ut.

le må bäst av att lämna sitt levebröd –

på egen hand bygga upp en helt egen nät­­

Tempot är högt, arbetsmoralen likaså. Så

bagerikaféet – och sluta baka helt.

butik. Ur den föddes sedan den fysiska 2| 2017

5

”För det räcker inte med att sikta högt om man vill framåt.

Man måste också spräcka de egna glasväggarna, gång på gång.”

hindren växer du. Vid nästa utmaning höjs ribban för vad man klarar och det gäller att aldrig ta saker för hårt. Man får misslyckas och pröva på nytt. Alla mina recept är till exempel inte alltid bra, men då testar jag mig fram tills de är det.

Ger glädje butiken i Vasa, där Malin sedan två år till­

vet vad jag vill göra, och jag kämpar mig

Hon hymlar inte med att karriärresan,

baka själv betjänar kunderna.

framåt för att nå dit.

som hon fortfarande befinner sig i, har

– Själva butiken är väldigt svenskinspi­

varit och fortfarande är kämpig.

rerad. Men den är jag och det vill jag inte

Räds inte misstag

dölja. Ganska tidigt insåg jag ju att man

Ambitionerna och arbetsmoralen är det

gonting av allting, men jag vägrar ge upp.

numera måste bjuda på sig själv. Jag vill

inget fel på. Hon har i stort sett jobbat

Min dröm är att bygga ett eget studio­kök

inte bara vara den anonyma kocken. Jag

sedan hon var sjutton, en stor del av

där jag får skapar min egen mat och mina

vill vara personen Malin Båtmästar, med

åren som egenföretagare. Utöver en rad

egna recept. Jag lägger ingen prestige på

egen kunskap och egna tankar.

mindre projekt skapar och förverkligar

att visa hur duktig jag är, utan jag vill

hon numera också receptvideor för två

hjälpa människor och hitta på grejer som

stora kommersiella aktörer inom livs­

alla har glädje av.

Van att kämpa Det finns en sund dos kaxighet hos henne.

medelsbranschen.

– Jag vet fortfarande inte om det blir nå­

I dagsläget har hennes blogg drygt 7 000

Målet har ställts högt och ditåt tar hon sig

– Jag fick rådet att inte skryta om det

läsare per månad, vilket inte är fy skam.

målmedvetet fram, också då det kommer

för journalister. Men det är ju inga små

Nu väntar hon med spänning på hur det går

bakslag. Att hon vägrar ge upp tror hon

företag. Butiken är min kärna, men runt

för den nya boken, som för första gången

beror på några centrala skeenden i livet.

det bygger jag synergin som ska leda mig

ges ut på ett riktigt förlag, och dessutom

dit jag vill.

kommer ut på både svenska och finska.

Dels är hon den andra tvillingen, ba­ byn som vägde 1,5 kilo då hon föddes, som

I dag mår hon bra, fast det är hårt jobb

– Maten är mitt liv. Jag har aldrig hun­

tidigt tog strid för att alls kunna finnas

mest hela tiden. Och har hon lärt sig nå­

nit göra allt det som andra i min ålder

till. Dels kämpade hon bara ett år gam­

gonting så är det att alltid våga.

har gjort. Men jag hoppas min chans att

mal mot sjukdomen som tog hårt på en

– Om jag visste hur man gör hemsidor?

på riktigt försörja mig på det jag är bäst

liten kropp. Och dels är hon ett skils­

Nej, inte alls. Men jag prövar mig fram.

på en dag kommer. Då kanske jag ska

mässobarn.

Jag har lekt med datorer sedan jag var li­

unna mig lite ledigt och resa. Och sedan

Fyra år efter att flickorna fått en dia­

ten och tyckte det var fantastiskt

gnos och korrekt diet beslöt mamma och

att jag kunde sitta på mitt flick­

pappa nämligen sig för att gå skilda vägar.

rum och via datorn bygga ett

– Fakturan för skilsmässan, där barnen

imperium. Det som finns på

kanske min sambo och jag kan gifta oss, bygga det där hu­ set och skaffa barn. Just nu är ingenting av det

blev spelbrickor, kom då jag var ton­åring.

nätet har jag själv skapat

ekonomiskt realis­

Då blev jag djupt deprimerad. Det var en

från början till slut. Gra­

tiskt, men jag hopp­

utmaning att vara tonåring, hantera skils­

fik, alla bilder, text, vi­

as att den dagen

mässans alla problem, reda ut relationer

deor. Kan jag inte, så lär

kommer. Gärna

till syskonen och dessutom ha kärleks­

jag mig.

trubbel. Det var den hittills mörkaste

För det räcker inte

perioden i mitt liv, men det finns ett fint

med att sikta högt om

citat som beskriver det här tillståndet:

man vill framåt. Man

”När det är mörkt så tror man att man blir

måste också spräcka

begravd, men det är då man blir plante­

de egna glasväggar­

rad.”

na, gång på gång.

Hon själv ser att det var just där den Ma­

– Du är alltid

lin Båtmästar som hon är i dag började

dålig i början,

växa fram.

men då du

– Jag hittade vägen uppåt, jag hittade

märker att

min självkänsla. I dag har jag lärt mig att

du hela ti­

inte bry mig om vad andra tycker att jag

den över­

ska göra för jag känner så starkt att jag

kommer

6

2 | 2017

ganska snart.

Miljötipset

5

smarta städmedel från skafferiet

Varför slösa pengar på dyra rengöringsmedel då allt du behöver finns i köksskafferiet? Vi har sammanställt fem pålitliga husmorstips för dig som vill städa utan kemikalier.

Passa på att göra det lite extra fint hemma inför påsk!

Recept ur Malin Båtmästars Naturligt glutenfritt (Förlaget 2017). Foto: Malin Båtmästar

Matpaj med tonfiskfyllning Deg: 100 g kallt smör, i tärningar 50 g naturell färskost 55 g (1 dl) rismjöl 55 g (1 dl) bovetemjöl 45 g (1 dl) glutenfritt havremjöl 1 msk psylliumfröskal 1 msk kallt vatten

Fyllning: 1 burk tonfisk 0,5 gul paprika, finhackad 0,5 röd paprika, finhackad ca 1 dl strimlad salladslök med blast 0,5 zucchini, strimlad 175 g påse riven mozzarellaost

Äggstanning: 3 ägg 2,5 dl mjölk salt, peppar enligt smak

ÄTTIKA Tvätta dammiga fönster med en blandning av vatten och ättika (1 del vatten/1 del ättika). Om fönstren har fettfläckar – tillsätt litet diskmedel. Ättikan är även effektiv på kalkfläckar i badrummet.

MATSODA Lägg strimlor av aluminiumfolie i ett tvättfat och tillsätt 1⁄2 dl matsoda.

Lägg silverbestick på foliet. Häll kokande vatten över. Lösningen bubblar kraftigt. Låt besticken ligga i lösningen i tio minuter, skölj och torka. För rengöring av termos: Fyll termosen med hett vatten och 2 msk matsoda.

Låt blandningen stå i några timmar, diska därefter termosen.

CITRON Halvera en citron, doppa den i salt och gnugga bort fläckar i badkar och lavoar. Kopparföremål återfår sin forna glans med samma behandling.

SOCKERBIT Sockerbiten fungerar utmärkt för rengöring av brända kastrullbottnar och smutsiga spisplattor, men blöt fläckarna en aning innan.

SALT Efter att du använt skärbrädet, diska det direkt med varmt vatten och diskmedel. För att ytterligare rengöra – täck skärbrädet med grovsalt, låt verka i 30 minuter, skrubba med en hård borste, skölj och torka.

TEXT Karin Lindroos och Mikaela Groop

FOTO Karin Lindroos

1. GÖR PAJSKALET. Sätt ugnen på 200 grader.

Mixa smör, färskost, mjölsorter och psylliumskal till en smulig massa. Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen jämnt i en pajform. Nagga bottnen med en gaffel och förgrädda i 10 minuter. Låt svalna.

2. GÖR FYLLNINGEN. Blanda tonfisk, paprika, salladslök, zucchini och halva mängden riven ost i en bunke. Om du vill kan du gärna krydda fyll­ ningen också med dina favoritkryddor. Fördela fyllningen i pajskalet.

3. GÖR ÄGGSTANNINGEN. Vispa upp ägg och mjölk och smaksätt med salt och peppar. Fördela äggstanningen jämnt över pajfyllningen och top­ pa med resten av osten.

4. GRÄDDA PAJEN i 200 grader cirka 15 minuter, beroende på pajform och fyllningens tjocklek. När pajen “stannat” (äggstanningen stelnat) och pajen fått fin färg är den klar.

Servera med grönsallad och en god dressing!

2| 2017

7

Nej tack

TILL KONSUMTIONSHYSTERI!

Egna får och höns, ett grönsaksland och ett ekologiskt jordbruk ger mat på bordet hos familjen Jungarå. Men en minskad och smart konsumtion handlar om mer än enbart mat.

Vi har träffat Anna Jungarå som ger oss sin syn på en hållbar vardag.

TEXT OCH FOTO Johanna Granlund

A

nna Jungarå är formgivare till

Vad som är rimligt är en avvägnings­

knapptelefon. Hon och Kim valde att re­

utbildningen och det var under

fråga. Anna tar mjölken som ett exem­

novera ett gammalt stockhus som redan

studie­tiden som tanken på att le­

pel. På gården finns alla praktiska förut­

hade stått i över hundra år, och som för­

va mer hållbart väcktes.

sättningar för en mjölkko, men mjölk­

hoppningsvis ska stå lika länge till, i stäl­

– Vi hade en kurs i hållbar utveckling

ningen skulle innebära att man blev

let för att satsa på ett resurskrävande ny­

och den blev en riktig ögonöppnare för mig,

bunden vid fasta tider flera gånger om

bygge med osäker livslängd.

säger Anna.

dagen. Enligt Anna skulle det vara alltför

Familjen Jungarås livsstil har vuxit fram gradvis. I dag är familjen självförsörjande på

krävande så länge barnen är små.

djurfoder, olika rotfrukter, diverse kålsorter,

Bloggande ekologist

bönor, jordärtskockor, zucchini, äpplen, po­

På sin blogg Husmor Anna kallar Anna

tatis, olika sorters lök, örter, ägg, hönskött,

sig själv ”ekologist”.

Det handlar också om att ha kontroll över vad som hamnar på matbordet. Dess­ utom konstaterar Anna att hon på det här sättet har möjlighet att vara hemma med barnen så länge som de är små.

– Jag skulle knappast ha stannat hem­

nötkött, fårkött, bär, svamp och te på vilda

– Jag ville försöka beskriva min livs­

ma med barnen lika länge om vi hade gått

växter. Dessutom tillverkar Anna hudvårds­

stil och tyckte att ekologist lät roligt. Jag

in för att sätta mycket pengar på prylar

produkter av vilda växter. Gårdens ekolo­

tänkte på alla fashionistor som finns där

och resor, säger hon och betonar att hon

giska jordbruk sköts i första hand av Annas

ute i bloggvärlden, förklarar hon.

inte vill säga hur någon annan ska leva.

man Kim, medan Anna tar hand om odling­ arna och de djur som hålls för husbehov.

Anna berättar att det finns flera orsa­

Alla har till exempel inte förutsättningar

ker till att hon och familjen har valt att

för att hålla djur eller för att odla i större

– Vi strävar inte efter att vara helt och

leva som de gör. Dels handlar det om att

skala. Familjen Jungarå har valt att göra

hållet självförsörjande, utan försöker hitta

tänka på miljön och försöka konsumera

vad de kan utgående från sina förutsätt­

något slags gyllene medelväg, säger Anna.

så hållbart som möjligt. Anna ser till ex­

ningar och hoppas på så vis kunna in­

Visst köper vi sådant som kaffe och nöt­

empel inget behov av att ständigt upp­

spirera andra.

ter, men allt som går någorlunda enkelt att

datera hemmets teknik till det nyaste

– Jag tror på förändring som börjar med

producera och ta till vara vill vi gärna vara

som finns på marknaden. Följaktligen

gräsrötterna. Det räcker inte längre med

självförsörjande på.

har familjen en tjock-tv och en gammal

att vi sopsorterar, utan vi behöver göra

8

2 | 2017

Anna Jungarå ÅLDER: 30 år.

FAMILJ: Maken Kim och tre barn i åldern ett till sex år.

BOR: I Jeppo, Österbotten.

GÖR: Driver en gammal gård med anor från 1897 tillsammans med maken.

DRÖMMER OM: Att bygga ytterligare ett växthus i sommar.

BÄST JUST NU: Att man får börja förodla plantor för den kommande säsongen. Snart är det dags att så en massa olika spännande tomatsorter.

SÄMST JUST NU: Att hönsen inte får gå fria, utan måste hållas inhägnade på grund av risken för fågelinfluensa.

BLOGGAR PÅ:

husmoranna.blogspot.fi

2 | 2017

9

mer. Vi behöver inte vänta på att politi­

– Att slakta djuren är helt klart svårast.

att man som stadsbo kan välja att stödja

kerna ska fatta de rätta besluten åt oss,

Därför äter vi ganska mycket vegetariskt.

lokala jordbrukare och på så sätt få till­

säger Anna.

Då man lever som vi gör inser man hur

gång till närodlat och därmed bidra till

ohållbart det är att äta kött varje dag. För

att säkra livsmedelsförsörjningen i lan­

att producera en viss mängd kött går det

det. Dessutom kan alla inom ramen för

Vardagen hos familjen Jungarå varierar

åt mycket större arealer och arbetsinsatser

allemansrätten ta vara på det som natu­

med årstidernas växlingar. Från april till

än för att producera motsvarande mäng­

ren ger.

november har Kim fullt upp med jordbru­

der grönsaker, säger Anna och fortsätter:

Även om familjen Jungarås självhus­

ket och Anna med sina odlingar. Vintermå­

– Man inser också vikten av att ta till­

hållning är tänkt som en motåtgärd mot

naderna är lugnare, då går de dagliga syss­

vara alla delar av djuret, inte bara de ut­

en ohållbar konsumtion, tycker inte Anna

lorna ut på att mata och ta hand om djuren.

valda bitar som säljs i butiken. Som själv­

att konsumering i sig är av ondo.

Under skördesäsongen är det som

hushållare får man utmana sig lite då det

Varierande vardag

allra roligast att vara självhushållare, tycker Anna.

– Det är en fantastisk tid då man får

kommer till matlagningen.

Ta vara på naturresurserna

– Det är inte konsumtionen, utan över­ konsumtionen som är problemet, säger hon. Med tanke på klimatförändring­ en, föroreningar och att vi har nått den

lön för mödan. Grönsakslandet är alldeles

Anna poängterar att det är orealistiskt att

maximala oljeproduktionen tror jag att

överdådigt och man känner sig nöjd, rik

tänka att alla borde vara självhushållare.

vi förr eller senare blir tvungna att om­

och stolt då man kan laga mat på ingredi­

Något hon däremot gärna skulle se är att

forma hela samhället.

enser man själv har odlat fram, säger hon.

städerna skulle utvidga sina koloniom­

Anna ser ingen enkel lösning på proble­

Då hon får frågan om vad som är svå­

råden och satsa på att utveckla stadsod­

met, eftersom konsumtionen är en vik­

ling i olika former. Hon tipsar också om

tig del i det samhällsekonomiska pusslet.

rast behöver hon inte tänka efter länge.

Ett alternativ kunde vara att konsumera mind­re och mera hållbart, men att i stället

”Man inser också vikten av att ta tillvara alla delar av djuret, inte bara de utvalda bitar som säljs i butiken. Som självhushållare får man utmana sig lite då det kommer till matlagningen.”

10

2 | 2017

betala mer för de varor och tjänster som vi verkligen behöver.

I ständig utveckling Familjen Jungarås självförsörjande livsstil är ett långtidsprojekt som hela

tiden utvecklas. En nyhet som Anna gläds över är den jordkällare som nyligen har blivit färdig. Där går det bra att lagra potatis och andra grönsaker över vin­

Husmor Annas självhushållningstips

tern. Under den kommande odlingssä­ songen planerar hon att rejält utvidga grönsakslandet.

Oförverkligade drömmar och planer finns det ännu gott om. Samtidigt kon­ staterar Anna att hon, medan barnen är små, får väga arbetsinsatsen mot slutre­ sultatet.

– Jag skulle till exempel vilja lära mig spinna, men så länge vi har en baby känns

» ODLA PÅ fönsterbräda och balkong. » GRODDA och spira olika bladväxter. » SKAFFA eller tillverka en bokashi-kompost som kan användas inomhus. Gör man en egen behövs en hink med tättslutande lock och bokashi-strö.

Odla den jord som komposten producerar.

» PLOCKA BÄR, svamp och vilda växter, torka

och frys in.

det nästintill omöjligt att hinna med något sådant. Jag brukar också blogga om vår livsstil, men då minstingen föddes tog jag paus från bloggskrivandet.

Hon betonar att det är viktigt att hus­ hålla med sig själv och sina krafter för att över huvud taget orka.

– Visst tar det mycket tid att ägna sig åt självhushållning, men det ger också mycket energi och fick jag inte alls odla skulle jag nog få svår abstinens, skrat­ tar Anna. Jag märker hur mycket förnöj­ samhet som kommer på köpet då man lever så här. Man blir mer jordad, helt

Tips! Har du tillgång till en bit jord: » GRÄV UPP gräsmattan och odla grönsaker i stället. Gräsmattan kostar i både arbete och pengar, men ger inte särskilt mycket i gengäld. Med samma insats i grönsakslandet får du stor lön för mödan.

» TÄCKODLA. Täck jorden mellan plantorna med organiskt material som gräsklipp, halm och ogräsrens. Täcket håller tillbaka ogräset. Har du problem med sniglar är det bäst att inte täckodla.

» BRYT NY MARK utan att gräva. Bred ut ett tjockt lager tidningar som täcks med rejält med organiskt material. Växtligheten under täcket kvävs och småningom bryts täckmaterialet ner till jord. Anna tipsar om att man kan be jordbrukare om skadade ensilagebalar för att snabbt få tillgång till mycket täckmaterial.

» HÖNS ÄR BRA att börja med om du vill ha djur. De kräver förhållandevis lite foder och utrymme, men ger både ägg, kött och gödsel.

enkelt.

2| 2017

11

Sköt om dina skor SKAFFA en viloläst, som du placerar i skon då du kommer hem. Lästen hindrar läderskor att krympa och håller skon i bättre form.

PUTSA AV smuts med våt trasa då skorna är smutsiga. Behandla dem med någon skokräm en gång per månad.

HA HELST ett annat par skor som du kan varva med, så att det ena paret får vila på lästen ett dygn efter hård användning.

LÅT EN BRA skomakare se över sulor och sömmar på regelbunden basis. Det är bättre att byta ut mindre delar innan de är slutslitna.

”Jag vill veta vad skorna görs av, var de görs och hur de görs. Det är en process som jag vinnlagt mig om att ha koll på”

12

2 | 2017

Färre men bättre skor

MOTTO:

Vägen fram till två ansedda skomärken som offentligt vågar kalla sig etiska må ha varit krokig, men kurvorna var värda att ta. Det menar Janne Lax och Terhi Pölkki, som medvetet valde bort en ansiktslös och miljöbelastande massproduktion av sina skor.

TEXT Jeanette Björkqvist

V

FOTO Karin Lindroos

ärlden behöver inte fler skor. Un­

invid en vägg finns de kommande, nya

produktion och miljömässigt tvivelaktiga

gefär den tanken formulerades

modellerna som fortfarande inte har

komponenter.

inom Terhi Pölkki då hon för re­

synts i offentligheten.

År 2017 kan hon konkludera att hon för­

dan ganska många år sedan åter

– Jag började med mitt eget märke 2011.

verkligat sin vision, och att framgångs­

stod där, mitt i en av de stora fabriker, där

Innan det hade jag jobbat fem år i London

sagan kring skomärket som bär hennes

hennes brittiska arbetsgivare lät mass­

och under de åren reste jag mycket runt

namn går framåt.

producera en del av de skor som skulle

i fabrikerna, där jag också lärde mig hur

I bagaget finns redan en rad utmärkel­

prånglas ut på en konsumtionslysten

massproduktionen ser ut i verkligheten.

ser, bland dem för hennes design 2014 och

västerländsk marknad, långt borta från

Jag lärde mig en hel del om hur förhand­

2008, samt i fjol det prestigefyllda Tai-

fabriksgolvets slit. Fabrikerna som hon

lingarna med de lokala aktörerna går till.

to-Finlandia. Kollektionerna, som bland an­

besökte fanns i Indien, i Kina, i Brasilien.

Det är lärorikt att se varifrån stora företag

nat omnämnts som tidlösa och minimalis­

Världen behöver inte fler skor.

river de cent som pressar ner prisen. Det är

tiska, har också hittat sin väg utomlands.

Bara en stund tidigare har hon slagit

från dem som arbetar i de här fabrikerna,

För tillfället säljs Terhi Pölkkis skor i tio

sig ner bakom ett stort, vitt arbetsbord

de som verkligen själva kunde vara för­

länder. Den senaste landvinningen sker

i den lilla affärslokalen vid Estnäsgatan

tjänta av de här små slantarna.

i USA, där hon alldeles nyligen inlett ett

i Kronohagen i Helsingfors, som varit

samarbete med lifestylekedjan Anthro­

hennes skapande miljö de senaste sex

Vill inte massproducera

åren. I det öppna fönstret ut mot gatan

Det var ingen ny tanke att hon en dag vill

Utöver att hon verkar ha lyckats med

står ett urval av säsongens vinterskor.

stå bakom ett eget märke, som hon själv

konststycket att skapa modernt utan att

På väggen har hennes till hundra pro­

har kontroll över. Åren utomlands gav fart

fastna i förbigående trender, kan hon no­

cent inhemskt producerade och numera

åt tankarna.

tera att det hårda jobb hon gjort för att ut­

pologie.

internationellt kända träskor fått en rad

– Det var klart från början att mitt mär­

tryckligen nischa in sig på ett mer håll­

egna hyllor. Och på en egen separat hylla

ke skulle bygga på andra värden än mass­

bart tänk både i produktionskedjan och 2| 2017

13

materialvalet verkar ha fått gehör bland

– Lädret kommer från Karleby, bottnen

slags skor. Det nya konceptet blev klart

hennes köpare.

från en björkskog som ligger nära den lilla

i januari.

– Jag ägnade en hel del tid till att hitta

fabrik i Mörskom, där skorna görs.

Också för honom är det något av en

en bra fabrik i Europa, och har i dag ett

Fabriken har tre, fyra anställda och

hantverkares hederssak att det som säljs

väldigt gott samarbete med den fabrik

har verkat i sextio år. Och träskorna, de

håller hög kvalitet, är miljömässigt för­

som jag valde i Portugal. Jag kan namnen

har blivit en betydande markör för Terhi

svarbart och inte bidrar till den masskon­

på de flesta som jobbar där, jag vet att de

Pölkkis varumärke.

sumtion som han säger är både ohållbar

har bra arbetsförhållanden och att mate­

– Nej, vi behöver inte mer skor i värl­

rialet som används är miljömässigt håll­

den. Vi behöver bättre, tidlösa och håll­

– Som exempel så har skobranschen

bart.

bara skor, som med rätt skötsel också har

länge haft som kutym att man beställer

en längre livscykel, säger hon.

halva par för att skapa sig en bild av skon.

Helfinska träskor

och på väg mot sitt slut.

De här halva paren flygs hit och dit runt

Det är i den fabriken hennes visioner för­

Ny affärsidé

vandlas till den konkreti, som sedan i små

Just den tesen verkar också driva Janne

pen, eftersom en sko utan par är oanvänd­

partier radas fram på hyllorna i den lilla

Lax: Färre, men bättre.

bar. Det går en massa material och ener­

affärslokalen på Estnäsgatan.

Träskorna, ja, de är från början till slut ett helfinskt hantverk.

Hans affärslokal ligger på Fredsgatan,

gi till att framställda dem. Det är ju helt

bara några kvarter från Pölkkis, och den

crazy, insåg jag. Jag vill inte vara med om

är inredd så att männen ska känna sig

att belasta miljön på det här sättet.

bekväma med att stiga in. Något över­ flöd av skor syns inte till, utan på en

Hållbart kostar

vägg har de fem modeller som han un­

Priset för hans och Terhi Pölkkis skor är

der två år kokat ner till en ny affärsidé

förstås högre än priset för ett par skor som

ställts fram.

massproducerats i avlägsna fabriker, där

– Jag började för tolv år sedan med ett betydligt större urval och det tog några år

än tvivelaktiga.

Janne Lax ser gärna det högre priset som

man egentligen bara behöver fem olika

en långtidsinvestering och en garanti för

ÅLDER: 36 år.

FAMILJ: Man och hund.

FAVORITRÄTT: Couscous med halloumi, jag är vegetarian.

BEUNDRAR: Starka kvinnor.

IRRITERAS AV: Snöfri vinter.

KLARAR JAG MIG INTE UTAN:

Morgonkaffe.

FAVORITPLATS: Svampskogen.

BÄSTA SHOPPINGTIPSET:

New Yorks Soho och Nolita.

2 | 2017

arbetsförhållandena många gånger är mer

att komma fram till en insikt om att en

Terhi Pölkki

14

världen och hamnar slutligen på soptip­

kvalitet på flera plan. I stället för att lägga

Vad skulle du säga om något stort bolag

en hundring på ett skopar varje år, så läg­

skulle lägga bud på ditt märke för att få

ger man några hundringar på ett par som

in skorna i massproduktion?

Den tanken omfattar också Janne Lax. – Massproduktionen måste få ett slut.

Jag hoppas det sker innan allt material i

korrekt skötta kan hålla tio år eller längre.

– Nej. Hela varumärket handlar om att

världen tar slut. På något sätt litar jag ändå

I hans pris finns det också inbakat ett

skorna är handgjorda, av människor med

på ungdomarna. De tänker mer på håll­

dyrare och lite mer miljövänligt mate­rial,

yrkesstolthet. Det handlar om att jag har

barhet och de har bättre förståelse för att

såsom lädret. Det kommer från franska

översikt över produktionen så att skorna

världen måste börja gå mot en mer hållbar

kossor, och lädret bereds i en fabrik i Ita­

håller en så hög kvalitet att de med rätt

konsumtion. Jag är förstås själv med om

lien. Det är, precis som Pölkkis skor, be­

skötsel kan hålla en livstid. Tanken bak­

att skapa fler skor till världen, men tan­

handlat med vegetariska metoder. Det

om mitt märke är inte att de ska finnas

ken är ändå att det totala antalet skor ska

betyder bland annat att fodret inte inne­

tillgängliga överallt.

minska då människor klarar sig mycket

håller krom eller andra tunga behand­

För nej, världen behöver inte fler skor.

längre med lite färre par.

lingsämnen.

– Jag har också kollat att de ställen där jag köper har vattenrening, vilket är en väsentlig detalj inom skoindustrin.

I priset finns också inbakat skäliga er­ sättningar till de arbetare i Portugal som syr till den slutliga produkten, samt ett materialurval som han tänkt igenom in i sista detalj.

– Jag vill veta vad skorna görs av, var de görs och hur de görs. Det är en process som jag vinnlagt mig om att ha koll på.

Därför ska alla de enheter jag jobbar med också ligga på ett sådant avstånd att jag själv lätt kan resa dit.

Janne Lax ÅLDER: 42 år.

FAMILJ: Fru och två barn.

FAVORITRÄTT: Svamprisotto.

BEUNDRAR: Min fru.

IRRITERAS AV: Orättvisa,

diskriminering.

KLARAR JAG MIG INTE UTAN:

Läppbalsam.

FAVORITPLATS: Var som helst

på en cykel.

STOLT ÖVER: Mina barn.

BÄSTA SHOPPINGTIPSET:

Använd lokala butiker.

2| 2017

15

Bli bättre på krisberedskap hemma Färre än hälften av de finländska hushållen har en plan för vad de ska göra ifall en akut och långvarig kris slår till. Men det vore klokt att se över ens den grundläggande krisberedskapen hemma, säger två experter.

TEXT Jeanette Björkqvist

D

ILLUSTRATION Terese Bast

et är tämligen ovanligt att fin­

Suhonen, generalsekreterare vid Kvin­

Torrmat som inte kräver uppvärmning är

ländska hushåll har en klar

nornas beredskapsförbund.

också bra att ha.

krisberedskap och sämst ver­

– Det handlar egentligen om två saker.

kar det stå till bland stadsbor­

Dels har den globala uppvärmningen lett

Bra träning

na. Det framgick i den undersökning som

till nya naturfenomen, såsom kraftiga

Likaså är det bra att ta en titt i skåpen:

Räddningsbranschens Centralförbund

stormar som kan orsaka långvariga elav­

Finns det tillräckligt många rena, gärna

publicerade i slutet av fjolåret.

brott. Dels handlar det om den förändrade

lockförsedda hinkar för vatten?

I den frågade man finländare hur, om

politiska atmosfären som på olika nivåer

– Det är inte länge sedan Borgå drabba­

alls, de har beredskap att klara mer än

påvisat samhällets sårbarhet. I vårt för­

des av bakterier i vattnet, och vanligtvis är

tre dygn långa avbrott i elnätet, telefon­

bund ingår tio olika kvinnoförbund med

det så att samhället vidtar åtgärder vid ett

nätverket, internet eller i vattenförsörj­

sammanlagt över 144 000 medlemmar

långvarigt avbrott i vattendistributionen.

ningen.

och de utgör tillsammans en väldigt bred

Men man ska till exempel ha någonting

kunskapsbas.

att hälla dricksvattnet i. Grovt kan man

Resultatet visade att bara 44 procent av hushållen har det och majoriteten av

Ett av de förbunden är Marthaförbun­

räkna att en person använder 1–2 hinkar

dem är människor som bor på landsbyg­

det, som bland annat kan erbjuda kunskap

per dygn, så utgående från det kan man

den. Stadsborna verkade tänka att utifall

i hur hemmen kan agera om vardagsfunk­

räkna de rena hinkarna hemma. Sedan

att vardagsfunktionerna av någon orsak

tionerna slås ut. Här säger hushållsråd­

är det bra att tänka på att ha extra vatten

slås ut söker de sig till affären och inför­

givare Elisabeth Eriksson att det inte be­

att spola med och att tvätta sig i.

skaffar det som behövs.

höver vara särskilt svårt att bereda sig i

Andra saker som envar med fördel kan

I undersökningen förklaras attitydskill­

tid. Det vanligaste som händer, och har

se över är att det finns ficklampor, radio

naderna med att stadsbor mer sällan har

hänt, är att elen går och i värsta fall är

och batterier till alla apparaterna.

erfarenheter av hur det är att leva längre

borta i flera dygn.

perioder utan exempelvis el eller vatten.

– Gör du mat eller annat hemma be­

– Ett exempel är att man samlar ett

höver du oftast båda händerna, då är ex­

hemförråd, där det bland annat ingår

empelvis en pannlampa guld värd vid

mat som inte behöver värmas – tonfisk,

elavbrott. Kolla också att det finns stea­

Ändå ska man ogärna förminska poten­

makrill, ärtsoppa är sådant som kan ätas

rinljus, tändstickor och konservöpp­

tiella krisscenarion. Det säger Kaarina

direkt ur burken om det är nödvändigt.

nare, säger Elisabeth Eriksson,

Samhällets sårbarhet

”Stadsborna verkade tänka att utifall att vardagsfunktionerna av någon orsak slås ut söker de sig till affären och införskaffar det som behövs.”

16

2 | 2017

som rekommenderar att envar tar till sig

och med det är både telefonen, Google och

lägg ett täcke över, på vintern kan inne­

de officiella stödlistorna för hemförråd

de sociala medierna ur spel.

hållet flyttas ut i kylan) till hur man till­

– När folk ringer oss handlar frågorna om

reder mat utan elektricitet (konserver, ta

Enligt henne har de som tillbringar tid

allt från hur man ska säkra frysens inne­

grillen i bruk, börja förbruka bär och an­

på sommarstugor utan bekvämligheter

håll (öppna inte dörren/locket i onödan,

nat infryst om avbrottet är långt, kolla

(se faktarutan på sidan 18).

ofta samlat på sig en bättre grund för hur

om någon granne har rum i sin frys för

man lever utan el och rinnande vatten. De

de mest kritiska varorna).

som är vana vid att allt finns klart, eller som är beroende av sökmotorer för att fin­

Ökad medvetenhet

na svar på vardagsbekymren, kan däremot

Det är förstås också bra att ha kunskaper

ha svårare att hitta lösningar på egen hand.

i första hjälpen, utifall att samhälls­

För är elen borta länge är det också risk

funktionerna av någon orsak slås ut.

för att mobiltelefonens batte­ ri snabbt laddas ur

– Man ska inte måla skräcksce­ narion över utomstående hot. Fin­ land är fortfarande ett tryggt land.

Men visst har det världspolitiska läget lett till att folk på ett helt nytt sätt är medvetna om att

Hemmen är dåligt beredda på att vardagsfunktioner så som el, vatten eller internet slås ut i hemmet. Däremot har över 80 procent vidtagit någon form av åtgärder inför en eventuell brand hemma.

2| 2017

17

Hemförråd för krissituation » EN FAMILJS hemförråd: • består av vanliga livsmedel, • kan variera till innehållet beroende på hushållets matvanor, • innehåller bland annat kärl för lagring av vatten, läkemedel, jodtabletter samt nödvändiga hushållsartiklar,

Om värme­­distributionen Bra att ha vid avbryts elavbrott » FICKLAMPA och laddningsbar lykta På sommaren: » BEGRÄNSA användningen av varmvatten. » LJUS, värmeljus och tändstickor Kallt vatten kan användas. » BATTERIER för radio och ficklampa På vintern: » EXTRA proppar » BEGRÄNSA användningen av » EN MOBILTELEFONLADDARE som varmvatten. fungerar utan el

• räcker till för en vecka – lagret används och kompletteras kontinuerligt.

» STÄNG AV fastighetens ventilation om

» GLÖM INTE husdjuren. » KOM IHÅG att lagra vatten.

» VÄDRA INTE under värmeavbrottet. » TA I BRUK öppen spis eller annan tilläggs-

Källa: http://turvaopas.pelastustoimi.net

» » SÄKRA köldkänsliga apparater, såsom

Beräkna förrådet rätt Den lagrade mängden för en person kan exempelvis bestå av följande varor:

» 0,5 KILO POTATIS, 0,5 kilo ris och

makaroner, 0,5 kilo olja och matfetter, 0,5 kilo socker, 1 l UHT-mjölk samt vatten efter behov.

det är möjligt.

värmekälla, till exempel bilvärmaren.

A NVÄND ljuskällor som uppvärmning.

» VED, ifall det finns eldstad i hemmet » KONTANTER (om hela elnätet slås ut fungerar inte bankomaterna)

» HEMFÖRNÖDENHETER: Dricksvatten, konservburkar, torrmat. Läkemedel, bandage, desinfektionsmedel, tvättdukar, blöjor.

vattenmätaren, med extra isolering.

» PAPPERSLISTA med de viktigaste

» DÅ AVBROTTET är över bör du

Källa: Inrikesministeriet/www.pelastustoimi.fi

försäkra dig om att alla apparater fungerar normalt.

Källa: Inrikesministeriet/www.pelastustoimi.fi

» DESSUTOM BEHÖVS 16 liter + 1 kilo

drycker, vatten, respektive godis, 1,5 kilo bröd och spannmålsprodukter, 1,3 kilo mjölk och mjölkprodukter, 1 kilo frukt och bär, 1,5 kilo grönsaker och rotsaker, 1 kilo kött, fisk, höns och ägg.

telefonnumren

De mest bekanta krissituationerna » Elavbrott (19 procent). » Förödande stormar (19 procent). » Minst tre dygn lång störning i vattenförsörjning (8 procent).

» I HEMFÖRRÅDET ingår nödvändiga

» Längre störning i teletrafik (8 procent). » Livsmedelsbrist (7 procent). » Stor översvämning (3 procent).

hushållsprodukter som lagras för samma tid som livsmedlen. Sådana är bland annat personliga läkemedel, hygien­ artiklar, blöjor, radio och batterier samt ficklampa och batterier.

Källa: Räddningsbranschens centralorganisation, 2016

Källa: http://turvaopas.pelastustoimi.net

det finns andra potentiella hotbilder än

Enligt Kaarina Suhonen handlar det in­

hända, behöver samhället exempelvis ut­

väderfenomen, säger Kaarina Suhonen.

te om att kvinnor varit lamslagna förr,

bildade stödfunktioner och där kan vi er­ bjuda vår kunskap.

Hos Kvinnornas beredskapsförbund

utan om att många upplevt att den kon­

märks den här medvetenheten bland

kreta hotbilden förändrats bland annat

annat i att de kurser i krishantering som

efter Rysslands annektering av Krim

ordnas varje gång fylls på nolltid. Delta­

2014.

De här aktiva kvinnorna återfinns i hög grad i förbundets verksamhet.

– Vi har redan utbildat sammanlagt

garna är kvinnor med olika bakgrunder

– De finländska kvinnorna har alltid va­

10 000 personer. De som deltar får en ny

som känner att deras krisberedskap inte

rit aktiva och velat stå vid männens sida

styrka då de känner att de kan och vet

är lika bra som männens.

vid krissituationer. Att säkerhetsbilden

hur man konkret agerar i vardagen om nå­

– Hur släcker man bränder, informa­

förändrats syns på många samhälleliga

gonting händer. Det behöver inte handla

tionssäkerhet, säkerhet i hemmet … De

plan i dag, inte minst i att staten uppda­

om en krigssituation utan lika nyttig är

söker starkare kunskaper om vardagssä­

terar sin säkerhetsstrategi där också vi

kunskapen om det uppstår ett längre el-

kerheten.

är med i processen. Om det värsta skulle

eller vattenavbrott.

18

2 | 2017

BÖCKER

VEM VINNER MATCHEN OM MATEN? TEXT Cia Hemming

» MEKANISERING, konstgödsel, kemiska

under tiotusen år efter att de domesticerat

bekämpningsmedel, genmodifiering, antibio­

vissa växter och djur som sedermera blivit

tika, skuldsättning och gränslös marknads­

grunden till vårt val av livsmedel.

Rundgren, Gunnar: Den stora ätstörningen.

Maten, makten, miljön. Ordfront förlag 2016, s. 426. ISBN: 978-91-7037-885-0.

liberalism. Det är några av de huvudsakliga

Endast sex grödor – socker, vete, ris, majs,

faktorer som på bara ett par generationer

soja och palmolja – står för stommen i det

omdanat vårt jordbruk i grunden, ett jordbruk

globala livsmedelssystemet. Tillsammans ut­

bekämpningsmedel i våra grundvatten, dju­

som nu blivit så pass miljömässigt ohållbart

gör de tre producerade fjärdedelar av alla

rens lidande och annat.

att det kan komma att äventyra vår förmåga

kalorier i världen.

att producera mat i framtiden.

Dessa billiga och relativt smaklösa grö­

Gradvisa förändringar

Det menar Gunnar Rundgren i sin fakta­

dor älskas av livsmedelsindustrin då de kan

Jordbruket dominerar mer än halva jordens

späckade bok Den stora ätstörningen – ma-

sättas ihop till ett oändligt antal produkter

yta, och det innebär att hur vi driver jord­

ten, makten, miljön som gavs ut förra hösten.

som sedan säljs mångfaldigt dyrare än in­

bruk blir nyckeln till hur vi ska ta hand om

köpspriset.

den. Tyvärr uppmuntrar det marknadssys­

Rundgren, även kallad jordbruksexpert, har över trettio års erfarenhet av ekologisk od­

Jordbruksråvarornas producentpriser har

tem vi har inte bonden till att ta det jobbet

ling. Han har dessutom varit med och grundat

sjunkit markant under det senaste seklet och

på allvar, utan i stället premieras den som

KRAV-certifieringen och fungerat som råd­

fortsättningsvis går allt mindre pengar till

producerar till ett lägre pris.

givare åt Världsbanken och olika FN-organ.

bönderna, medan mellanhänder och indu­

Det är alltså helt skevt att mäta produkti­

strin kapar åt sig allt mer.

Att jordbruk, mat, landskap, kultur och ekonomi hänger ihop är en av de viktigaste

vitet enligt den mängd mat som produceras

Bönderna omskolas från att vara självför­

på en viss yta, eller enligt hur mycket fisk

sörjningsproducenter till att bli moderna en­

som utvinns ur haven. I stället, menar Rund­

treprenörer som producerar för en avlägsen

gren, borde det tydligare handla om hur vi

marknad.

lärdomar Rundgren vill att läsaren ska ta med sig från boken: ”Vad vi äter är en del av ett ekonomiskt, politiskt, kulturellt och socialt system och

sköter och återskapar våra resurser. Tyvärr

Rundgren lyfter fram de problem ett dy­

utan att förstå hur det systemet formar

blir det svårt för den som vill överleva kon­

likt system medför, det leder nämligen in­

odlingen och matproduktionen kommer alla

kurrensen i ett globaliserat, standardiserat

te till att vi äter hälsosamt eller utvecklar

försök att förändra dem att vara förgäves.”

och containeriserat system dominerat av ett

ett bra jordbruk och en sund djurhållning.

Själv förespråkar han en blandning av

fåtal stora aktörer.

Däremot gynnas de som låter någon annan

gradvisa förändringar, politisk aktion och ny

– naturen, djuren, andra människor, kom­

etik. Ett jordbruk som bygger på principerna

År av utveckling

mande generationer – betala för de skador

hälsa, ekologi, rättvisa och förvaltarskap

Att vi äter som vi gör bygger till stor del på

på miljön som bland annat uppstår i form

borde vara den huvudsakliga grunden för

det utvecklingsarbete jordbrukare har gjort

av klimatförändring, övergödning, nitrat och

den framtida matproduktionen.

Rösta och vinn en kökshandduk! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 19.4.2017. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsing­ fors. Märk kortet eller kuvertet ”Kökshandduk”.

Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exem­

plar av Marthas kökshandduk med säsongsguiden som motiv. Handduken är vävd i hälften lin, hälften bomull och mäter 45 x 65 centimeter.

I förra röstningsomgången fick artikeln Med uppdrag att arbeta för fred på sidan 27 i Martha nummer 1/2017 flest röster. Recepthäftet som lottades ut i samma nummer vanns av Kerstin Myrskog, Krono­ by, Inga-Lis Martin, Västerskog, och Agneta Ståhl, Oravais. Häftet kommer på posten – grattis!

2| 2017

19

MATBITEN

Meny Strömmingstapas

S

Gäddfärsbiffar Fänkålssallad med citronyoghurt Krispig avokado- och mangosallad Morotschutney Frasig focaccia

S

Påskiga cake pops

Klassisk påskmat FÅR NYTT LIV Påskbordet för hundra år sedan såg på många sätt annorlunda ut jämfört med det vi känner till i dag. Det inser vi snabbt då vi bläddrar i tidigare nummer av Husmodern, Marthas föregångare.

TEXT Anna-Karin Mellblom och Mikaela Groop

E

RECEPT Anna-Karin Mellblom

FOTO Sebastian Mellblom

ftersom vi i år firar hundraåriga

moderniserat marmeladreceptet och till­

färg och konsistens, och få tillreda den

Finland har vi komponerat en

reder i stället en morotschutney som för­

sås fisken ska smaksättas i.

påskmeny med influenser från

utom chili, vitlök och ingefära smaksätts

recept i äldre årgångar av Husmo-

med apelsin.

Förmånliga nyttigheter

dern. I spalterna kan vi läsa om hur man

Alla recept vi bjuder på i detta nummer

Att laga strömming och gädda var van­

inför påsk bullade upp med franskt bröd

av Martha är ”familjevänliga” och kan med

ligt förr, och det förstår man, för de är

och svensk sirapslimpa, strömmingsrul­

fördel tillredas med gemensamma krafter

goda fiskar som med enkla kryddor sma­

lader samt stekt gädda i gryta, där såsen

och i förväg om man ska ha gäster. De mins­

kar gott. Och visst är det litet synd att vi

avreddes med pepparkakor blötlagda i

ta orkar sällan vara med längre stunder i ta­

inte längre ger strömmingen och gäd­

mjölk. Till brödet serverades en morots­

get, så det kan vara roligt för dem att hänga

dan den uppskattning de förtjänar. De

marmelad med citron, ”utmärkt till bröd

med en liten stund den ena dagen, och dra

är prismässigt förmånliga och innehåll­

då smöret är dyrt, och lika god som apel­

av skinnet på strömmingen samt lägga den

er dessutom massor av nyttigheter. Salt,

sinmarmeladen och 1/3 så billig”. Vi har

i lag, för att nästa dag se hur den har ändrat

peppar, skirat smör och riven pepparrot

20

2 | 2017

riven pepparrot. På skrovet och renset kan man koka en smaklig buljong.

Till fänkålssalladen kan man välja om man vill blanda ner citronyoghurten i sal­ laden eller servera såsen för sig. Barn bru­ kar tycka om den syrliga yoghurtsåsen som passar perfekt till gäddbiffarna, men upp­ skattar inte alltid om allt blandas ihop. Of­ tast tycker de om att äta grönsakerna sepa­ rat och såsen vid sidan om.

Bakning gör gott Att baka bröd är terapi, och det enkla re­ ceptet på den frasiga focaccian kan även de Som källor till artikeln har använts Husmodern nummer 4/1914 och dubbelnumret 4–5/1917.

yngsta hjälpa till med. Roligt brukar det va­ ra att få vara med och knåda och trycka in groparna i brödet med fingrarna. Klassisk

är smaker som passar utmärkt till bägge

basilika och tomat blir garanterat en god

fiskarna, och som traditionellt också an­

garnering. Du kan också välja andra örter,

vänds. I dag strör vi ändå gärna över litet

såsom timjan eller rosmarin, eller lägga på

mer örter och kryddor. Både strömming­

oliver, lök, fänkål, kronärtskockor, fetaost,

en och gäddan har en ganska stark smak

kokt potatis … experimentera dig fram till

i sig själv och klarar bra av att smaksät­

dina personliga favoritsmaker!

tas litet mer.

Väljer du att tillreda alla rätterna i påsk­

Strömming i krämig rucolapesto 250 g strömmingsfiléer 1 dl ättiksprit 1 msk salt 1 tsk socker 5 dl vatten

1. DRA BORT skinnet från strömmingen.

2. RÖR samman ättika, salt och socker.

Tillsätt vatten.

3. LÄGG i strömmingsfiléerna och låt stå i kylen i 1 dygn.

Pesto: 2–3 dl ruccola 1 vitlöksklyfta 50 g Västerbottensost (eller parmesan) 1/2 dl solrosfrön 1 vitlöksklyfta 1 dl rypsolja saft från 1 lime salt och svartpeppar 1 burk gräddfil

Till serveringen: bröd, till exempel skärgårdslimpa

Vi har valt att av gäddan steka gädd­

menyn får du en läcker buffé som mättar

färsbiffar. Gäddan har en hel del ben som

sex till åtta personer. Väljer du att bjuda på

kan vara krävande att få bort, men maler

exempelvis enbart salladen som tillbehör

filen i en matberedare eller med stav­ mixer.

man ner fiskköttet till en färs försvinner

till en middag, räcker den för fyra personer.

2. BLANDA peston med gräddfilen i en

de och inte ens den kräsnaste tonåring­

”Cake popsen” blir det ganska många av,

skål, lägg i avrunnen strömming.

en kan känna av dem. Vill man använda

men det brukar sällan vara en nackdel. De

3. LÅT stå i kylen cirka 1 dygn.

hela fisken kan man koka huvudet sepa­

är supersmarriga, och det arbete man läg­

4. SKÄR brödet i mindre bitar, klicka på

rat och servera det med skirat smör och

ger ner på dem är väl värt mödan!

strömmingsblandningen.

1. MIXA alla ingredienser förutom grädd­

2| 2017

21

Gäddfärsbiffar 500 g gäddfilé 1/2 msk riven ingefära 1 dl hackad koriander 1 1/2 dl kokosmjölk 1/2 hackad röd chili 1 tsk salt 1 msk citronsaft 1 ägg

1. BLANDA allt i matberedaren till en slät massa. Låt vila en stund.

2. KLICKA UT smeten till biffar direkt i stekpannan. Stek dem i smör eller kokosolja.

Tips! Vill du köpa en hel gädda, men känner dig osäker

på att filea fisken, är det bara att be personalen i t fiskdisken om hjälp. De har vassa knivar och rät . v a a t t y n a r d t t k un s k a p s o m ma n s k a p a s s a p å a

Fänkålssallad med citronyoghurt 2 tunt skivade fänkålshuvuden (spara dillvippan till dekoration) små buketter från ett blomkålshuvud 5 skivade rädisor 200 g gröna ärter 1/2 dl god olivolja

Dressing: 3 dl grekisk yoghurt skal och saft från 1 citron salt och svartpeppar

1. BLANDA alla ingredienser till salladen väl i en stor öppen skål.

2. RÖR IHOP grekisk yoghurt med rivet citronskal och pressad saft.

Smaka av med salt och svartpeppar och ställ kallt fram till serveringen.

22

2 | 2017

Morotschutney

Frasig focaccia

4 rivna morötter

25 g jäst

1 finhackad gul lök

2 dl ljummet vatten

2 vitlöksklyftor

1 msk olivolja

1 msk riven färsk ingefära 1/2 hackad röd chili saften från 2 apelsiner 0,75 dl äppelcidervinäger

T i p s ! M o r o t s ch u

tney är ett gott tillbehör till fisk, k yckling el ler på hamburgaren.

5–6 dl vetemjöl 1 tsk salt

Fyllning:

1 dl strösocker

basilikablad, körsbärstomater, olivolja och flingsalt

1. FRÄS morot, lök och

1. LÖS UPP jästen i vattnet och tillsätt

vitlök på medelvärme någon minut.

2. TILLSÄTT övriga ingredienser och låt allt småputtra cirka 25 minuter.

3. SMAKA AV med salt och svartpeppar.

övriga ingredienser. Knåda degen cirka 5 minuter.

2. LÄGG PÅ bakplåtspappersklädd plåt, täck över och låt jäsa cirka 50–60 minuter.

3. GÖR gropar med fingrarna i degen och lägg på den fyllning du vill ha.

4. PENSLA eller ringla över olivolja och salta.

5. BAKA i ugn, 220 grader cirka 15 minuter.

2| 2017

23

Tips! Lagar du cake pops för första gången, kolla gärna in någon av de många demonstrationsvideor som finns på nätet innan du börjar.

Krispig avokadooch mangosallad

Påskiga ”cake pops” Mandelmassa hör påsken till. ”Cake popsen” kan man variera enligt vilka kakor man har hemma, det är inte så noga, för de blir garanterat lyckade.

Dekorationsmöjligheterna är många, så det är bara att släppa loss fantasin!

1 kruka romainesallad 1 skivad avokado 1 färsk mango skuren i bitar (eller en påse frusen tärnad) 1 dl hackade cashewnötter

8 småkakor

1. BLANDA alla ingre­

1/2 rödlök, mycket tunt skivad

100 g mandelmassa

dienser till en jämn smet.

Känns den för lös kan du tillsätta litet mer Marianne Crush, och känns den för hård kan du blanda i lite Nutella eller vaniljkvarg.

hackad mynta och koriander efter smak

Dressing:

1/2–1 dl Fazers Marianne Crush

saft från 1/2 lime en nypa örtsalt

200 g vit eller mörk choklad

en nypa socker

nonpareller

några varv på svartpepparkvarnen

pinnar (det går bra att bryta vanliga grillpinnar till lagom storlek)

2 msk olivolja

1. BLANDA alla ingredienser i en skål.

2. RÖR IHOP ingredienserna till dressingen och häll över salladen vid servering.

24

2 | 2017

2. RULLA massan till små bollar och låt stå svalt i kylen i cirka 10 minuter.

3. SMÄLT chokladen.

4. TRÄ bollarna på pinnar och doppa dem i chokladen, dekorera med nonpareller.

KOLUMN

MARIA SUNDBLOM LINDBERG är psykoterapeut, präst och publicist som lever ett vilt och vardagligt familjeliv med fem barn och man i Helsingfors. Hon är särskilt förtjust i skönhet, sinnlighet, skäriliv och skidning. Hon ogillar så mycket att det inte ens är lönt att lista.

HÅLLBART LIV JAG NÄRMAR MIG mitten. Det finns dagar då det ger

Jag spionerar på mina vänner. Kollar hur de förhåller

mig angst. Dagar då jag känner att jag redan står med

sig till läsglasögon och halvvägs. På Facebook ser jag en

ena foten vid kanten och att jag slarvat med tiden. Slar­

uppdatering om en god vän som hämtats från en alptopp

vat med tiden för att jag trodde att den var evig och där­

med helikopter. Ledband, korsband och återhämtningens

för har jag tramsat, velat och ofokuserat halkat runt från

band är brutalt avklippta mitt i sportlovet. Vännen är en

bananskal till bananskal oförsvarbart många år av min

atlet som kruxat av både triathlon och maraton på sin

stund på jorden.

lista. Hans garage ser ut som en sportbutik och han när­

Jag fattade inte heller som ung att vardagen är en så

mar sig mitten på samma sätt som många andra av mina

stor del av det vi så högtidligt kallar livet. När to do-lis­

manliga vänner: att utmana sina gränser. Några av mina

tan gjordes upp när man var 20+ räknade man inte med

kvinnliga vänner har sprungit ett maraton, men ingen har

att det skulle gå år åt att bädda, gå med tomflaskor, leta

ett garage som ser ut som Intersports lager. De flesta av

sockor och handla. Man förstod inte heller att en skilsmäs­

mina väninnor i min ålder möter hösten med hållbarhet.

sa lätt kan sno fem år och en sjukdom sju. Att arbetslös­

De har inte så stora ambitioner med att gå ner 20 kilo el­

het sätter livet on hold och att ansvar för gamla föräldrar

ler cykla genom Sahara, men de vill gärna hållas som de

kan pågå i ett decennium. Under de här tiderna, som of­

är nu. Hålla vikten, hålla orken, hålla hälsan. Skulle vara

ta dessutom avlöser varandra, blir det sällan några kryss

kul med midja, men inte till priset av ett ledband.

framför Taj Mahal och simma med delfiner.

Rustad för motgång

Fungerande vardag

Fysisk hållbarhet är också mitt mål. Fem barn har slitit på

Vid 40 ville jag fortfarande delfinsimma och jag höll hårt

kroppen och den har varit deras all inclusive-hotell under

i listan. Där fanns då många kryss och några tomma rutor.

många år, men ska nu småningom bli min igen. Men hur

Jag var en rastlös travhäst som med ångande näsborrar

är det med den psykiska hållbarheten? Hur håller man

ännu ville mycket och mer. Fäktning, finska och familje­

kondisen i själen? Jag spionerar igen och tycker mig se att

terapi var ännu möjligt. Jag frustade och försökte. Men

typer som hittar en balans mellan omsorg om sig själva

nu vid snart mitten har jag faktiskt slutat att ånga, och

och omsorg om andra mår bra. De som bara funderar på

jag använder Tippex oftare än bläck. Med blyerts ändrar

kost, träning och mindfulness blir tomma och trista och

jag i marginalen ”simma med delfiner” till ”söndagsbas­

de som bara finns till för andra luktar vidbränt. Menings­

tu” och ”Mount Everest” till ”15 kilometer längd”. Det lå­

fullhet och tacksamhet är världens bästa anti-age och hu­

ter onekligen lite medelålderstrist, men det är motsatsen.

mor gör en bättre rustad för motgång.

Det är svindlande. Det är svindlande för att man först nu fattar att inget är för alltid. Att man nu förstår att

Martha är för mig hållbarhet. Föregångare när det gäller mat och hushåll. Förebilder i miljöfrågor.

Men kvinnors hälsa är framför allt nära rela­

en funge­rande vardag är

tioner. Har vi nära kontakter med familj

större än Faraos pyra­

och vänner mår vi bra. Får vi kärlek är

mider. Att kaffe med en

det toppen. Förstår vi oss själva får vi

bästis är godare än Bol­

ofta frid. Hållbara relationer är defi­

linger med en bekant.

nitivt hållbar livsstil.

MARIA SUNDBERG LINDBERG

2| 2017

25

MJUK I KROPPEN MED MEDITATION I RÖRELSE Kroppen behöver regelbunden motion för att hålla i gång blodcirkulationen. Därigenom får vävnaderna tillgång till de näringsämnen de behöver för att kunna återuppbyggas.

TEXT Clara Henriksdotter Puranen FOTO Joanna Lindén-Montes

Ylva Freudenthal har hittat en träningsmetod som passar henne.

F

ysioterapeuten Gunilla Andersin baserar sina kunskaper om kroppen på en lång er­ farenhet, både yrkesmässig och personlig som utövare av olika former av motion.

− Man bör bli varm i kroppen dagligen, till ex­

empel genom stavgång, promenader, gympa el­ ler något liknande. Qigong och yoga är också bra alternativ.

Leder, muskler och muskelhinnor styvnar med åren, och små förändringar börjar uppkomma redan i 20-årsåldern. Det kan även handla om gamla skador som ger ärrvävnader, vilka hindrar rörelserna från att ske mjukt och smidigt. − Genom att göra rörelser där man sträcker på armar och ben och öppnar upp hela kroppen mel­ lan vävnaderna, ”glider” olika strukturer i krop­ pen bättre, förklarar Gunilla.

Slitage och svaga muskler Ont i nacken kan hos äldre orsakas av slitage i kotorna och hos yngre av svaga muskler och då­ lig stabilitet i nacken. Med träning kan man åt­ minstone bromsa upp förändringarna i ryggraden.

När man har ont i nacken ska man inte stretcha enbart nacken utan hela kroppen, både armar och ben. − Först då påverkas nacken. Det är inte heller bra att provocera smärtan 26

2 | 2017

i nacken genom att vrida på huvudet allt­

på kroppen som en helhet och betonar

tider. Även för dem som drar sig för att gå

för mycket. Vid knäbesvär står och faller

att det är viktigt att hela kroppen behål­

ut när det är halt är det praktiskt att kun­

allting med muskelstyrkan, och det gäl­

ler sin rörlighet och stabilitet.

na träna hemma.

ler alla åldrar, påpekar Gunilla.

För unga med nackproblem är styrke­ träning viktig, såsom armhävningar och

Gunilla rekommendera träningsformer

− Qigong kan man utöva på egen hand,

där man stretchar mycket, som till exem­

man följer ett visst schema och upprepar

pel qigong och yoga.

samma rörelser.

”plankan”, påpekar Gunilla. Också håll­

− Övningar där du böjer hela kroppen

Gunilla betonar att egenvård som mo­

ningen spelar en stor roll. Unga har of­

från fingerspetsarna ned till tårna fung­

tion och självträning passar vid lindri­

ta god rörlighet, men den stabiliserande

erar bra, säger Gunilla som själv har erfa­

ga åkommor. Men om smärtan inte ger

muskelstyrkan saknas. Svaga muskler blir

renhet av metoden Zhineng Qigong.

med sig, till exempel om man har en hu­

spända och kan så småningom ge upp­ hov till smärta. − Med åldern blir vi kanske kutiga i ryggen, vi sjunker ihop litet och huvudet

När Gunilla deltog i sin första kurs i qigong märkte hon att rörelserna fung­ erade bra och att de påminner om dem som man använder inom fysioterapin.

vudvärk som inte går om, bör man alltid uppsöka läkare.

Smidighet och lugn

skjuts därmed aningen framåt. Huvudet

− Rörelserna är flera tusen år gamla och

Ylva Freudenthal, 68, hör till dem som har

är tungt, det väger fem till sex kilo, vil­

kommer ursprungligen från Kina. De är

fått bukt med sina ryggproblem och sin

ket gör att nackmusklerna blir belastade

speciellt lämpliga för att frigöra fästen

migrän genom att träna qigong.

och spända. Då är det speciellt viktigt att

som har uppstått till exempel mellan

− Min grundinställning har varit den

stärka halsmusklerna som hjälper till att

nervbanor och hinnor, vilket ger symp­

att det ska finnas läkemedel mot alla

ge bättre hållning.

tom i olika leder, nacken och ryggen. Min

krämpor. Samtidigt har jag alltid be­

egen nacke blev rörligare och min balans

traktat människan som en helhet, och

blev bättre hela tiden.

någonstans inom mig har jag varit sä­

Hela kroppen Gunilla påpekar att fysioterapins inställ­ ning till kroppen har förändrats under

På egen hand

åren.

ker på att kroppen har sina egna helande metoder, säger Ylva som tycker att hon

Gunilla rekommenderar självtränings­

har haft tur som hittat en metod som

− Förr koncentrerade man sig enbart på

metoder också för dem som inte tycker

passar henne.

den del av kroppen som gav besvär, till

om att träna i grupp, eller för personer

exempel nacken, men numera ser man

som inte vill vara bundna vid bestämda

Hon har också haft nytta av att kunna träna i princip var som helst.

2| 2017

27

”Svaga muskler blir spända och kan så småningom ge upphov till smärta.” − Jag har rest mycket och det finns inte

på användningen av värkmediciner och

med åldern. I en inflammerad situation

ett hotellrum, stort eller litet, där jag in­

snart slutade jag helt med dem. I dag tyr

kan jag ta ett steg tillbaka och betrakta

te skulle ha tränat qigong. Man behöver

jag mig till dem bara då värken är riktigt

det hela utifrån.

inte mera plats än vad som krävs för att

besvärlig. Jag har också börjat sova myck­

Ylva har arbetat inom läkemedelsforsk­

stå på sina fötter och röra på armarna.

et bättre. Nu för tiden känner jag mig ut­

ning och säger sig alltid ha varit myck­

Eftersom jag mår så bra av qigong, orkar

vilad när jag vaknar.

et skeptisk till alla former av ”humbug”.

jag också bättre med långa resor och allt

Att som 68-åring dessutom känna sig

− Under årens lopp har man emeller­

vad de innebär: att gå långa sträckor och

mjuk i kroppen är något Ylva verkligen

tid upptäckt många nya transmittersub­

släpa på tunga kappsäckar.

uppskattar.

stanser som kan påverka kroppen på ett

På bästa sätt

− Det är till exempel inget problem för

positivt sätt. Och jag är säker på att man

mig att böja mig ner och placera händer­

kommer att hitta ännu fler i framtiden.

Ylva har haft problem med ryggen sedan

na på fötterna. Och rörelserna, där man

Tänk bara på att det var så sent som på

barndomen, och trots att hon alltid skött

vrider endast överkroppen åt sidorna, gör

1970-talet som man upptäckte endorfinet!

sin rygg på bästa sätt, ledde ryggproble­

verkligen stor nytta.

men till att hon för nästan tio år sedan blev sjukpensionerad.

Svåra situationer

Enligt Ylva är placeboeffekten något att räkna med. − Det är svårt att beskriva den här trä­

− Då bestämde jag mig för att ge qigong

Ylva har också fått erfara att det inte

ningsmetoden, men man kunde kanske

en ordentlig chans. Uppmuntrad av min

bara är smärtan hon kan påverka, utan

tala om meditation i rörelse. Jag är helt sä­

syster beslutade jag mig för att pröva på

även sitt förhållningssätt till omgivning­

ker på att de rörelsescheman som används,

metoden på en veckoslutskurs.

en överlag.

och den självsuggestion som sker, triggar

Följande steg blev en nio dagars som­ markurs i Sverige. − Det var då det vände. Efter en verkligt

− I svåra situationer är det lättare att

kroppens egen läkningsprocess. Detta ökar

behålla lugnet och se på saker ur olika

välbefinnandet, vilket i sin tur kan lindra

synvinklar, vilket förstås också kommer

upplevelsen av smärta, säger hon.

tuff start började det gå uppåt. Mentalt flög jag i taket, jag tänkte att det inte kan vara sant att det går så lätt att träna, och utan smärta. Jag lyckades också minska 28

2 | 2017

» LÄS MER om träningsmetoden Zhineng Qigong på www.zhinengqigong.eu.

FRÅGA EXPERTEN

Från matvägran till matglädje TEXT Mikaela Groop

Smakskolan i siffror SAMMANLAGT 90 PROCENT av

FOTO Emilia Nyberg

» FRÅGA: Marthaförbundets projekt Tack » FRÅGA: Vad upplevs som mest job-

daghemspersonalen tycker att barnen har blivit mera intressera­ de av mat.

för maten! har pågått i några år, vilka kon-

bigt när det gäller den dagliga matlag-

kreta resultat kan ni i dag se av ert arbete?

ningen och vilka inspirationstips kan ni

– Projektet har gått ut på att hålla smakskola

ge föräldrarna?

enligt saperemetoden och utveckla säsongs­

– Vi har märkt att den största utmaning­

menyer som har prövats ut på olika daghem.

en är hur man ska få tiden och inspiratio­

Det har lett till att daghemsbarnen har blivit

nen att räcka till. Hur oinspirerande det än

mera nyfikna på att både smaka och äta mer

kan låta, är förberedelser väldigt viktiga

grönsaker. Förändringen syns inte enbart på

om vardagsmaten ska ”löpa smidigt”. Pla­

daghemmen, utan också i många hem. För­

nera alltså på förhand vad ni ska tillreda

äldrarna har fått delta i en matlagningskurs

och köp gärna hem mat på förhand, då är

där de har fått nya idéer för vardagsmaten

det bara att börja med maten direkt efter

samt i en avslutande temaeftermiddag på

hemkomsten. Turas gärna om med ansva­

» FRÅGA: Hur ska man få barnet att intres-

daghemmet. Största delen av daghemsper­

ret och matlagningen inom familjen, så att

sera sig för nya smaker?

sonalen upplever att barnen har blivit mera

det inte ligger på bara en persons axlar att

– Barn vill veta vad de äter, och nya smaker

intresserade av mat. Vi tycker att smaksko­

få fram maten på bordet.

kan till en början vara svåra. Försök därför att

UPP TILL 82 PROCENT av perso­ nalen och 52 procent av föräldrarna upplever att konsumtionen av grön­ saker har ökat.

OMKRING 90 PROCENT av per­ sonalen och 70 procent av föräldrar­ na tycker att barnen har blivit nyfik­ nare på att smaka på nya grönsaker.

lan har fungerat som en bra inkörsport till

– De dagar då tiden är knapp kan det

först fokusera på andra sinnen än smaksin­

hur barn och vuxna tillsammans kan prata

vara klokt att förbereda eller göra större

net, och låt barnet börja med att exempelvis

om den mat som serveras.

satser av maten dagen innan, så att den

fundera på varifrån livsmedlet kommer, hur

räcker i flera dagar. Olika pastarätter går

det ser ut, hur det luktar och hur det känns

snabbt att fixa till, såsom pasta med rot­

innan det hamnar i munnen.

» FRÅGA: Varför är den gemensamma måltiden viktig?

saksbolognese eller med allehanda plock­

– Att äta tillsammans är bra för hälsan. Det

tillbehör. Snabblagade är också till exem­

» FRÅGA: Hur kan man tackla trots och

är en trygg och avkopplande stund i varda­

pel olika purésoppor, stekt fisk med kokt

matvägran vid matbordet?

gen då vi har tid att umgås med varandra

potatis och riven morot, en matigare sallad

– Under en måltidssituation kan det vara van­

och njuta av maten. Genom den gemensam­

med smörgås samt diverse ugnsrätter som

ligt att barnet trotsar eller matvägrar, efter­

ma måltiden lär vi oss uppskatta såväl ma­

kan förberedas dagen innan.

som det är en situation där barnet själv kan

ten som måltiden.

vara med och påverka. Men så länge uppfö­ randet inte skadar någon, kan det vara lätt­ are att ignorera det. Med äldre barn kan det vara bra att gemensamt komma överens om vilka regler som gäller för alla under måltiden.

» FRÅGA: Hur gör man måltiden till en trevlig stund där alla trivs?

– Strävar man efter att måltiden ska bli en posi­ tiv stund på dagen, är det också mera sannolikt att den blir det. Gå in för att tala om trevliga saker kring matbordet och försök skapa en po­ sitiv stämning där alla trivs. Om hela familjen är involverad i måltiden, är det också lättare

» RECEPT på snabb och enkel vardagsmat för hela familjen hittar du på tackformaten.fi.

att visa respekt för maten och måltidsreglerna samt att visa sin uppskattning för varandra.

2| 2017

29

”Det är svårt att ta hand om barnet och studera samtidigt.

Jag bor fem kilometer från skolan och det tar flera timmar att gå fram och tillbaka.”

Sextonåriga och nyskilda Jennifer Nelson med sin dotter Sheila.

30

2 | 2017

Barngifte brukligt i Malawi I Malawi utsätts mängder av unga flickor för sexuella övergrepp som en del av sedvänjorna kring barnäktenskap. Det följs av tidigt moderskap och skolavhopp.

TEXT OCH FOTO Bengt Sigvardsson

V

arje morgon går 15-åriga Rose­

vänjorna är en flicka redo att bli hustru

våldtagen av en 21-årig man i Nkhwazi

lin Banda upp vid femtiden för

och mamma när hon får sin första mens.

när hon var 14 år.

att amma sin son. Klockan sju

Först måste hon dock renas från “barndo­

– Jag vet att det är olagligt att tvinga

ska hon vara i skolan.

mens förbannelser” genom att ha sex med

flickor till sex, men jag vågade inte be­

– Och på lunchrasterna får jag springa

– eller rättare sagt våldtas av – en man.

rätta om det för någon. Jag var rädd att

hem och amma min baby, säger Roselin.

Martha träffar Roselin med 16-åringar­

Nej tack!

min ”pojkvän” skulle misshandla mig, säger Roselin.

na Jennifer Nelson och Oliva Ngoleka i ett

Roselin är föräldralös och uppvuxen hos

När det visade sig att Roseline var gra­

klassrum på grundskolan i byn Nkhwazi

sin mormor i södra Malawi. När mormo­

vid uppvaktade ”pojkvännens” föräldrar

i centrala Malawi. Alla blev gravida när de

dern dog ansåg Roselins morbror, som är

hennes morbror för att arrangera äkten­

var 14 år gamla.

emot barnäktenskap, att det var säkrast

skapet, men han sa nej till frieriet.

– Jag storgrät när jag fick veta det. Det kändes som om min framtid var slut och att jag hade förlorat min barndom. Och det har jag också, säger Roselin.

att hon flyttade till honom i Nkhwazi.

– Eftersom i min hemby var det vanligt med kusasa fumbi, säger Roselin.

Kusasa fumbi är sexuella invigningslä­

– Jag ville absolut inte gifta mig med honom. Han hade ju våldtagit mig, säger Roseline.

– Jag blev gravid och gifte mig med en

ger, dit flickor skickas när de har fått sin

Ur hand i mun

25-årig man när jag var 14 år. Det var ing­

första mens för att lära sig hur man till­

I en del byar finns en ”hyena”, en man som

en som tyckte att det var konstigt, säger

fredsställer män sexuellt. Roselin slapp

anlitas av flickornas föräldrar att ta de­

Jennifer.

undan kusasa fumbi, men blev i stället

ras oskulder. I andra områden kidnappas

Ljuva ord Innan malawiska flickor har nått 18-års­ åldern har 50 procent av dem gift sig och minst 25 procent har blivit gravida el­ ler mammor. Den sexuella debuten och upptakten till giftmålen eller gravidite­ terna är sällan några romantiska histo­ rier. Jennifers blivande make charmade henne med ljuva ord och presenter på en marknad.

– Jag var oskuld när vi träffades, men han tvingade mig till sex. Jag vågade in­ te göra motstånd, säger Jennifer generat.

Barnäktenskap är vanligast på lands­ bygden där majoriteten av Malawis 16,5 miljoner invånare lever. Enligt sed­

Från vänster till höger: 15-åriga Roselin Banda, 16-åriga Jennifer Nelson och 16-åriga Oliva Ngoleka är tillbaka i skolan efter att ha hoppat av när de blev mödrar.

2 | 2017

31

Femtonåriga Roselin Banda, med sin dotter Gertrud, säger att hon har förlorat sin barndom och sin framtid.

Människorna i Nkhwazi och andra malawiska byar lever under mycket enkla förhållanden utan el och rinnande vatten. Fattigdomen är stor och en drivfjäder bakom barnäktenskap.

flickor och våldtas av män som vill gifta sig

kille som i dag har vänt henne och bar­

– Min förlossning var fruktansvärd. De

med dem. En annan sedvänja, kupimbira,

net ryggen. Alla tjejerna slutade skolan

fick förlösa mitt barn med kejsarsnitt, sä­

går ut på att föräldrar betalar sin skuld

när de blev gravida.

ger hon.

till långivaren genom att ge honom de­ ras dotters hand.

Graviditet och tidiga äktenskap är en av huvudorsakerna till att cirka 55

Svårt att studera

Och fattigdom är en starkt bidragande

procent av de malawiska flickorna hop­

Tjejerna började skolan igen inom ett år ef­

anledning till barnäktenskap. Närmare

par av skolan innan åttonde klass. På

ter förlossningarna och är med i GENET:s

75 procent av befolkningen i Malawi lever

senare år har emellertid flera organi­

flickklubb i byn. De har fått utbildning om

under fattigdomsgränsen. Nkhwazis be­

sationer tagit i med hårdhandskarna

sina rättigheter och använder sina egna er­

byggelse består av små tegelbostäder som

för att stoppa barnäktenskap och för

farenheter som exempel för att andra tjejer

är mellanting mellan hyddor och hus. El

att unga mammor ska återuppta sina

inte ska gifta sig och hoppa av skolan.

och rinnande vatten saknas. Byn omring­

studier, bland annat organisationen

– Det är svårt att ta hand om barnet och

as av torra åkrar där grödorna har varit

GENET (Girls Empowerment Network).

studera samtidigt. Jag bor fem kilometer

lätträknade det senaste året, eftersom reg­

Hösten 2014 bildade GENET en möd­

från skolan och det tar flera timmar att gå

nen har uteblivit på grund av globala kli­

ragrupp i byn som trappade upp sitt

fram och tillbaka, säger Jennifer.

matförändringar. Byborna lever ur hand i

arbete.

mun. En bortgift dotter innebär en mun mindre att mätta för föräldrarna.

Jennifer berättar att samma dag som hon fick veta att hon var gravid gick hen­ nes mamma till pojkvännens familj.

– Några timmar senare gifte vi oss. Jag

– Mödragruppen övertalade min mamma och min mans familj att låta mig flytta hem, säger Jennifer.

Jennifer skiljde sig. Exmaken stack

Trots utmaningarna hoppas hon att bli läkare.

– Det kanske blir möjligt om min mam­ ma fortsätter att passa mitt barn medan jag pluggar, säger Jennifer.

utomlands och i början av 2016 födde

Roselins dröm var att bli sjuksköterska.

hon en dotter.

– Jag tror att det blir svårt att fortsätta stu­

hoppade av skolan och flyttade in hos hans

– De fick skära upp mig därnere för

dera, eftersom jag ensam måste försörja mitt

familj. Jag var jätteledsen. Jag ville varken

att min baby skulle kunna komma ut,

barn. Jag jobbar på fälten på helger och efter

skaffa barn eller gifta mig, säger hon.

säger Jennifer.

skolan, säger Roselin.

Slutar skolan

kationer är en av de vanligaste dödsor­

Höns och getter

Oliva är tystlåten, men berättar att hon

sakerna bland tonårsflickor i Malawi.

I februari 2015 antog Malawi en lag som för­

blev gravid efter att ha legat med en 18-årig

Roselin tänker aldrig skaffa barn igen.

bjuder äktenskap före 18 års ålder. Den går

32

2 | 2017

Graviditets- och förlossningskompli­

Kampen mot barnäktenskap går vidare I HUVUDSTADEN Lilongwe har organisationen GENET ett av sina center. Där sitter 39-åriga Faith Phiri som är organisationens grundare.

– När jag var 12 år tvingades min bästa vän att genomgå kusasa fumbi. Hon blev ”renad” från sina barndomsförbannelser av en 32-årig man som hon sedan tvinga­ des gifta sig med, säger Faith.

Vännen dog i graviditetskomplikationer.

– Efter det kunde jag inte släppa tanken på att försöka stoppa barngifte, säger Faith. År 2008 bildade hon GENET, vars fältarbetare reser runt i byar och informerar tjejer, föräldrar, och även pojkar, om reproduktiv hälsa, hiv/aids och flickors rättig­ heter. Huvudstrategin i kampen mot barngifte är att hjälpa flickor att få egenmakt.

– Vi vill att flickorna själva driver påtryckningsarbetet. Vi ger dem utbildning om deras rättigheter, i argumentationsteknik och ger dem en plattform genom flick­ klubbar där deras röster blir hörda, säger Faith.

Rodwa Pongaid, hövding i byn Nkhwazi, har förbjudit barnäktenskap. Inte bara för att de är förödande för flickorna, utan även för att han anser att byn aldrig kommer att utvecklas om hälften av eleverna aldrig går ut grundskolan.

Små steg framåt GENET använde sig av berättelser från flickklubbarna under påtryckningsarbetet som ledde till lagen mot barnäktenskap. På landsbygden känner dock många inte till den, GENET:s fältarbetare sprider därför information om den.

– Men även när byborna vet att det är kriminellt, så polisanmäler de inte det. De anser inte att det är ett brott, utan en tradition, säger Faith.

dock stick i stäv med sedvanerätten som

Det är därför viktigt att få byhövdingarna på sin sida. Statistik saknas om hur

tillåter barnäktenskap vid 15 år med för­

många byhövdingar som har förbjudit barngifte, men det rör sig om hundratals på

äldrarnas medgivande. Många blir bort­

bara några år. Det händer emellertid även att GENET:s fältarbetare slängs ut ur byar.

gifta i ännu yngre år. Endast byhövding­

– Det har hänt att män från byarna kommer till våra kontor och hotar oss för att

arna kan göra ändringar i sedvanerätten.

vi har lärt flickorna att ”bli oförskämda” och ”olydiga”, men stegvis börjar alltfler

En bit från skolan bor Nkhwazis byhöv­ ding, Rodwa Pongaid. Han förbjöd barn­ äktenskap i början av 2015.

– Det var när frivilligorganisationer

förstå att barngifte inte för något gott med sig, säger Faith.

Det är dock inte bara sedvanerätten som tillåter barnäk­ tenskap. Även konstitutionen gör det med föräldrar­ nas medgivande. Därmed har hittills inte ett enda

kom hit som jag insåg att byn aldrig skulle

fall hamnat i domstol, men regeringen diskuterar

utvecklas om flickorna gifter sig och inte

en konstitutionsändring och GENET trycker på

går ut skolan, säger Rodwa.

för att skynda på processen.

Sedan dess har han upplöst fyra barn­

– Jag är vid gott mod och tror att konstitu­

äktenskap. Familjer som bryter mot lagen

tionen kommer att ändras. Den har modifierats

får böta höns och getter.

förut och kan göra det igen, avslutar Faith.

– Det var väldigt tufft i början. En del bybor blev mycket arga och tyckte att vi lade oss i deras privatliv, men numera har de flesta insett vikten av att flickor får gå ut skolan innan de gifter sig, säger Rodwa. Även andra traditioner har förbjudits, till exempel ”Hövdingens lakan” som innebär att när en manlig hövding be­ söker en annan by får han husrum med

Faith Phiri är grundare till orga­ ni­sationen GENET som med olika medel försöker ge flickor egenmakt och stoppa barn­ äktenskap, bland annat genom informationskampanjer, påtryck­ningsarbete och genom att bygga upp kapaciteten hos mödrar och unga flickor i byarna.

mat, dryck och ett ”lakan”. ”Lakanet” är en flicka på 12–15 år som måste vara oskuld.

– Tidigare var ”Hövdingens lakan” mycket vanlig här. Nu har det helt upp­

» DEN 14 FEBRUARI i år godkände Malawi en lag som förbjuder äktenskap med minderåriga och åldern för giftermål höjdes till 18 år.

hört, säger Rodwa.

2| 2017

33

NORDISKA BREVET 2017

Ny strategi mot våld i hemmet i Island TEXT Sigríður Björk Guðjónsdóttir, polischef

J

FOTO Pressbild

nsten och barna­ s polisen, socialtjä ho s de ra te en em impl trots enstaka tet var positiv t lta su Re . er nd vårdsnäm . fnurror på tråden

tt angående våld r ett ny tt arbetssä ag behandlar hä ma ”våld i hem­ t närmare bestäm at r Fö . et m m he i t första att uppf yllas: för de or llk vi å tv te ås r­ met ” m ra relation till va Stöd till offren gsman har en nä n genom att t offer och gärnin De e. ad kt och socialtjänste slä be en är lis tt po sä r t ta go be nå ar m r det I dag sa pel att de på socialtjänsten nä ar eller andra, till exem llar på hjälp från ler tidigare mak ka el d e lti nd al ra en va lis nu po om våld i hemmet. kan vara frågan r eller förmyn­ r man misstänker ra dä ld ar rä ng fö , ni on ck sk ry gäller ut , barn, sy allar ock­ sammanboende syftet är en. Polisen tillk tredje part, ifall stödja våldsoffr t lla at gä är å t ks fte oc Sy n h inleder under­ dare, men det ka r våldsoffren oc on. fö rs d pe bu en om a ed isk m n så jurid relatio innebär att ingå en nära sen. Denna metod g om brott at si pl ra ts rö ot te br ås på m t kt öv­ et är att de sökning dire lsammans med pel Det andra villkor lkallas för att til gen: Till exem til la ds lis år po al av in rn im ba att kr eller uppnås ett mot strafflagen är vande av sen. På detta sätt rd at fö pl ts t, ot ho br t, l ot til br a ätt­ rig polis åk del, sexual lisen och en förb eller överfall/misshan agerande hos po änniskohandel t m te ve n, io ed ut m ål tit m os mer ck, pr terar åtgärder ägodelar, förtry ing. Man presen helst och be­ kn m sö so r er va nd ra su at va pl n mt rad brotts platsen ka g från hemmet sa liknande. Brotts rbud och av visnin . fö et de m m an he rm l nä til s m m so änsa också so ti­ höver inte begr n. Man prioriterar ne än m gs in rn gä från stöd för mmans med stöd stöd till offer tillsa s nt m r nä te is re ga br di Många d insamlande av de också vikt vi Polisen lyckades la r. te an is M br n. ga de år ån ing­ barnav r haft m vände sig av lösn h ofta Vårt system ha läkarintyg och an ngen till fullo, oc m ni so ök a rs kt fa de a an un ik äl ts ol m ot polisan sig sällan avsluta br l kunde upprätta pe en om det rörde em äv ex ar l m til do an e m nd fälla ar där fann sig va­ fick man inte fram offren, som ofta förts i lag år ts ot in br de av ha de m an so rk utan medve ot t. Åtgärder , om allvarliga br ing från hemmet sn t driva sin sak. vi av h oc ud ra oförmögna at deförb r svarat på es nd vä 2011 om närman an och polisen ha t, i hemmet sker terrikiska sätte ld ös vå de är ff­ lla N ka så t nster där våldso det vill säga de pnas ett visst fö öp l ta m sa ut . ak en ett drig älpa polis . i det närmaste al ledde ett ett­ är beredda att hj in t la te ds ik rä tr is av td d äs un ök­ ren på gr rnes i Sydv nda väl i unders Polisen på Suðu social­ åste polisen anvä med distriktets m s an lle m lfä m til h a lsa tt oc til t De jekt ade brot årigt försökspro stod försöket förhindra upprep be te n ås rja m bö et I . em 13 st 20 Sy ling. ningen. av februari r snabb behand mun i tjänster i början s polis och kom mål som väcks få ho de r t at ga a in er er nt rit ra io sä ga pr a arbets ttet . helt enkelt av om ålen med det ny r våld i hemmet m fö te er as ig off l kt til vi en de cial, Et t av a servic än får rätt vis so ndska syfte att förbättr r och gärningsm ligt gällande islä ffe en so s ld de vå or t gj at r ga är a in en ve ck fr ån ­ Alla arbetsändr sk hjälp. Inom ka resurser. Riks di is ri ju om h on oc ek a k er is ps yk at t få m h socialar­ lagar och utan ngspersonal oc alla polisdi­ ni i ök tt rs sä de ts be un a ar a ett händelsen sk rde detta ny ­ ottsoffrets hem, polischefen infö enheter och kom berett besök i br lis ör of po t la et al ra h gö oc re beta r 2014 undersöka strikt i decembe ök. Detta för att vík star tade es ja eb yk nd Re I ja . öl 15 rf 20 te ­ så kallat ef tsamma år fortfarande före ari muner gjorde de jekt den 12 janu met, se om våld ro m sp he i ök n rs ne fö t io at rig ra situ t ettå en etcete . projektet som et syns på våldsoffr ofnun Háskóla n st ka ar er kn åv só ny nn om Ra kommer, e instans, ektet 2015. En oberoend vakade at t proj er öv , K) IK (R ræði Íslands í ky njaf 34

2 | 2017

9

viktiga riskfaktorer för våld i hemmet

Tidigare våldshistoria Hot om livet Svartsjuka Strypgrepp

Stalking Successiv ökning Handikapp Graviditet Hög ålder

Sigríður Björk Guðjónsdóttir är född 1969, hon är jurist och studerade vidare till en masterexamen vid Lunds universitet i Sverige. Sigríður började sin karriär som direktör vid Västfjordarnas skatteverk 1996, år 2002 blev hon polismästare i Isafjördur, år 2007 ställ­företrädande rikspolischef, år 2009 polischef på Suðurnes i Sydvästdistriktet och år 2014 polischef i huvudstadsområdet.

Sigríður Björk är gift med Skúli S. Ólafsson, pastor i Neskirkja i Reykjavik. De har tre barn i åldern 6–26 år. Sigríður Björk fick sitt första barnbarn i december i fjol.

2 | 2017

35

Därefter försöker man bedöma och fort­

och ha större tolerans för våld. Det är också

ari 2017. Trots en del motstånd i början

sättningsvis förhindra att våldshandling­

mer sannolikt att de själva utsätts för våld.

kommer det nya arbetssättet att fortsät­

arna upprepas.

Det är ett allmänt missförstånd att barn

ta. En ny institution öppnar inom kort

inte uppfattar våld i hemmet. Att vistas i ett

– ett mottagningshem för våldsoffer,

hem där det förekommer våld, har samma

Bjarkarhlíð, – instiftat av stat och kom­

Polisen och systemet som helhet behöver

påverkan på barnet som att det själv skulle

mun samt olika självständiga förening­

mer än tidigare reagera mer bestämt vid

bli utsatt för våldet. All social samverkan

ar där polisen i huvudstadsdistriktet är

våld i hemmet. Våld i hemmet är ingen pri­

i hemmet påverkas.

en av deltagarna.

Tragiskt samhällsproblem

vat angelägenhet skyddat av hemmets re­

Hjälp, uppföljning och stöd gör att allt

Nästa på listan är sexualbrott, efter­

vir, utan ett tragiskt samhällsproblem. Un­

fler söker hjälp. Förtroende för polisen och

som alltför få brott får tillräcklig be­

dersökningar bekräftar att barn som växer

systemet måste finnas, och nyckeln till det

handling inom systemet, precis som

upp i hem där våld äger rum (oavsett om

är samarbete.

våld i hemmet tidigare. Vi behöver läg­

de själva blir direkta våldsoffer eller om de

Man har gjort justeringar i lagen efter

ga vikt vid att lösa detta problem, sam­

bevittnar det) skadas på samma sätt som

att det nya arbetssättet infördes, och det

arbeta över institutionsgränser mel­

barn som växer upp i krigshärjade länder.

är positivt. Vi har sett stora prioriterings­

lan olika institutioner, departement,

ändringar inom systemet.

universitetssamfund, fria föreningar.

Dessa brottmål är mycket allvarliga. Vi måste garantera parternas säkerhet med

Samarbetet mellan socialarbete, barna­

Vägen är utstakad. Våld kan inte tole­

alla tillgängliga medel. Vi måste förstå att

vård, polis och hälsovård har ökat. Nu

reras, och särskilt arbete för att stäv­

brottsoffren kan befinna sig i den situatio­

angriper vi problemet på mer övergripan­

ja våld mot barn och kvinnor behöver

nen att de inte kan ta ansvar för att göra

de sätt. Flera mål går till åtal och närvaro­

andra arbetsmetoder än de som hittills

en polisanmälan. Vi måste noggrant un­

förbud, avvisning från hemmet och åtal

har använts.

dersöka hur barnens hälsa påverkas. Barn

för våld i hemmet ökar. Fler personer sö­

som växer upp i hem där våldshandlingar

ker nu hjälp.

sker riskerar att själva i vuxen ålder ham­ na i situationer där det förekommer våld.

Samarbete över institutionsgränser

De tenderar oftare att brottas med beteen­

Åtgärder mot våld i hemmet har priorite­

destörningar, lida av psykiska störningar

rats av den regering som tillsattes i janu­

Familjevåldet i Island i siffror RESULTATET AV huvudstadsområdets pilotprojekt blev att våld mellan makar eller tidigare makar utgjorde 69 procent av fallen, och att det i 69 procent av dessa sedan tidigare fanns en historia av våld.

I 64 PROCENT AV fallen fanns barn som var skrivna i hemmet.

MAJORITETEN AV gärningsmännen (64 procent) var i åldern 18–40 år, och i 54 pro­ cent av fallen var våldsoffret i åldern 18–40 år.

DRYGT EN FJÄRDEDEL av våldsoffren var manliga, av dessa var knappt en tredjedel barn/omyndiga.

DE FLESTA männen var i åldern 36–50 år (37 procent).

36

2 | 2017

SAMMANLAGT 74 PROCENT AV brottsoffren var kvinnor, av dem var knappt 9 procent barn/omyndiga.

DE FLESTA AV kvinnorna var i åldern 21–40 år (55 procent).

OMKRING 23 PROCENT av brottsoffren var utlänningar (från knappt 40 länder, de allra flesta från Polen, därnäst Vietnam och Thailand).

FRÅN 2013 har det skett 17 dråp i Island. Av dessa kan 11 mål (60 procent) rubriceras som våld i hemmet. I drygt 40 procent av fallen (8 mål) fanns det starka relationer mellan de berörda parterna.

MARTHAINTERVJU

Får vi presentera – våra nya vice ordförande!

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund har på sitt senaste möte valt Camilla Komonen från Helsingfors svenska Marthaförening till förbundets första vice ordförande och Camilla Hautala från Åbolands svenska Marthadistrikt till andra vice ordförande. Vi har tagit pulsen på dem båda.

Camilla ”Milla” Komonen » FRÅGA: Varför blev du martha?

SVAR: Jag hade med beundran och intres­ se följt med min goda väns marthamedlem­ skap på avstånd under en tid, och när hon frågade om inte även jag ville bli martha tog det några sekunder för mig att svara ja. Det beslutet har jag aldrig ångrat. Marthalivet har gett mig mycket – nya kunskaper, nya vänner och en kvinnogemenskap utan like.

Camilla ”Milla” Komonen.

Camilla Hautala.

» FRÅGA: Vad hoppas du kunna bidra med rande?

Camilla Hautala

under din mandatperiod som vice ordföSVAR: Jag är färdig att jobba hårt och offra

» FRÅGA: Varför blev du martha?

att diskutera med människor och lyssna till

mycket av min tid för att arbeta för vår fan­

SVAR: Den 19 januari 1996 fanns i Åbo Un­

olika åsikter, inte bara framföra mina egna

tastiska martharörelse. Vi ska hänga med i

derrättelser ett upprop under rubriken ”Ung­

tankar. Arbetet i centralstyrelsen är intres­

samhällsutvecklingen och fortsätta vara kvin­

marthor sökes till ny Åbokrets”. Jag och min

sant och ibland till och med utmanande, men

nor i tiden trots de stora utmaningar vi står

väninna tyckte det lät spännande. Inte visste

jag tror säkert att hela styrelsen, precis som

inför i form av ett hårdnat samhällsklimat,

vi då speciellt mycket om martharörelsen,

jag, drivs av en vilja att försöka fatta goda

minskat statsunderstöd och i övrigt stora

men vi hade en känsla att det kunde intres­

beslut för en bättre värld.

förändringar globalt. För mig är det extra

sera oss. Studietiden var avslutad och vi var

viktigt att vi inte glömmer bort någon, att

mitt inne i småbarnstiden. Martha kändes

» FRÅGA: Hur tycker du att Marthaför-

vi möts som jämlikar. Möten mellan gene­

som ett bra sätt att komma ut hemifrån och

bundet borde arbeta för en bättre värld,

rationer och olika kulturer ökar förståelsen

lära känna nya kvinnor. Dessutom var (är!)

en vardag i taget?

och gör världen bättre, dag för dag.

våra marthamöten trevliga, vi kopplade av,

SVAR: Jag tycker att Marthaförbundet är

bytte tankar och fick nya idéer. Genom att

inne på rätt spår när vi fokuserar på varda­

» FRÅGA: Hur tycker du att Marthaför-

vara aktiv och delta i marthamöten som ord­

gen. Får man vardagen att löpa smidigt lö­

bundet borde arbeta för en bättre värld,

nats av föreningen, distriktet och förbundet

ser sig det mesta. Marthaförbundets verk­

en vardag i taget?

har jag fått många härliga vänner runt om i

samhetsidé är fortfarande nära det som var

SVAR: För mig betyder martha att ha civil­

hela Svenskfinland!

grundarnas tanke med hela rörelsen – att dela kunskap och erbjuda utbildning i frå­

kurage, att stå för sunda värderingar, med­ mänsklighet, hållbarhet i vardagen och var­

» FRÅGA: Vad hoppas du kunna bidra med

gor med anknytning till kvinnans vardag. Vi

dagskunskap. Genom att jobba konkret med

under din mandatperiod som vice ordfö-

ska effektivt svara på de behov som uppstår

dessa värderingar varje dag kan vi göra värl­

rande?

eller egentligen vara steget före. Vår orga­

den bättre för var och en.

SVAR: Det kändes väldigt roligt att få förtro­

nisation måste utvecklas för att inte stag­

endet och bli omvald. Som vice ordförande är

nera. Jag hoppas att nya generationer unga

det viktigt att kunna jobba tillsammans med

kvinnor ska tycka att Martha känns intres­

de andra i presidiet och fungera som ett stöd

sant och lite spännande, precis som jag och

för förbundets ordförande. Vice ordföranden

min väninna tyckte det kändes för över 20

deltar aktivt i arbetsutskottet och i de övri­

år sedan när vi tog mod till oss för att gå på

ga arbetsgruppernas möten. Jag tycker om

vårt första marthamöte.

2| 2017

37

AKTUELLT

Mia-Maja Wägar – ny ekonomirådgivare på Marthaförbundet Ekonomirådgivningen är en efterfrågad tjänst på Marthaförbundet.

Nu förstärker förbundet sitt rådgivarteam med en ny ekonomirådgivare.

TEXT Mikaela Groop och Karin Lindroos

FOTO Karin Lindroos

Efter en gallringsprocess i flera omgångar föll

på ett objektivt sätt, Marthaförbundet är en av få

valet på Mia-Maja Wägar, 26. Hon är ekonomie

aktörer i Svenskfinland som gör det.

magister från Svenska handelshögskolan i Hel­ singfors och har tidigare arbetat som kundråd­

Vad är din mission?

givare på bank samt som projektkoordinator på

– Vi måste börja våga prata högt om pengar och

mediebyrån Mediaplanet.

göra klart för oss vad pengar innebär för oss själva,

– Det ska bli mycket spännande att arbeta

för våra relationer, i arbetssammanhang. Speciellt

som ekonomirådgivare på Marthaförbundet. I

bland unga pratar man inte pengar, men också äld­

dag har förbundet en viktig roll i att stödja en

re generationer lever med tanken att det är fult

hållbar vardag och jag har alltid intresserat mig

att prata pengar.

för vardagsekonomi. Jag sökte ett arbete där jag mera kan jobba med dem som behöver extra

Varför är det så viktigt att prata pengar?

stöd i vardagen, inte enbart med dem som redan

– Hela vårt samhälle är uppbyggt på peng­

har det bra. Det är med stor entusiasm och öd­

ar, alla måste använda pengar, vara i kon­

mjukhet jag tar mig an uppgiften, säger Wägar.

takt med dem och förstå dem.

Mia-Maja Wägar bor i Helsingfors.

Vad är ekonomirådgivarens uppgift?

Hon är gift, har ett barn och har ge­

– Att dela kunskap om vardagsekonomi och ska­

nom maken också anknytning till

pa en atmosfär där det är lätt att prata pengar.

Vasa. Hon tillträdde tjänsten som

Och framför allt att dela kunskap om ekonomi

ekonomirådgivare den 1 april.

Kallelse till Marthaförbundets vårmöte 2017

Ekofastan uppmuntrar till återvinning » INOM KAMPANJEN Ekofasta uppma­ nar kyrkan till eftertanke kring konsum­

» FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND RF

kl. 11.30–12.30 vid fullmaktsgranskningen

tion. Rubriken för årets kampanj är ”Ska­

kallar till vårmöte i Kristinestad lördagen den

i Kristinahallen. Den undertecknade full­

pelsen är inte till salu”, och uppmaning­

6 maj 2017 kl. 10. Vårmötesförhandlingarna

makten kan också på förhand sändas till

en är att i stället för att köpa nytt byta,

inleds kl. 12.30 och mötet går av stapeln i Kris­

Marika Danielsson (se adressuppgifter

dela, fixa och reparera. Kampanjen in­

tinahallen, Repslagaregatan 16, Kristinestad.

nedan).

leds den 1 mars och pågår fram till den

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden,

Distrikten bör skriftligen anmäla si­

15 april. Marthaförbundet är med i kam­

såsom årsrapport och bokslut för år 2016,

na ombud och ersättare, med namn

panjen genom att dela tips och idéer

samt eventuella motioner och övriga ären­

och fullständiga adressuppgifter, till

för återanvändning i Ekofastans kanaler.

den som centralstyrelsen har beslutat att

marika@martha.fi eller till Marthaför­

Vi uppmuntrar också distrikt, föreningar

föra till mötet.

bundet, Marika Danielsson, Bölegatan 2,

och kretsar att anordna program i en­

00240 Helsingfors, direkt efter sitt vår­

lighet med kampanjens tema. Kanske

möte, dock senast den 31 mars 2017.

en fixarkväll för att sätta cyklarna i vår­

Distriktens ombud bör uppvisa behörigen undertecknade fullmakter lördagen den 6 maj

s­kick? Eller en pysselkväll med återvun­ Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

net material? Läs mer om kampanjen på www.ekopaasto.fi/svenska/.

38

2 | 2017

AKTUELLT

Inbetalningar

CENTRS MARTA

» Helsingfors sv. Mf donation 20,00 euro » Snappertuna Mf med anledning av Västra

Nytt kurskoncept: Familjekompet » HAR DU koll på familjens ekonomi? Hur

jö och pengar ur ett barnfamiljeperspektiv.

gör man snabblagad och näringsrik vardags­

Läs mera om Familjekompet på martha.fi/

mat som alla gillar? Vad är hemlagad baby­

sv/start/projekt/familjekompet/. På frågor

mat? Detta och mycket mer pratar vi om

svarar hushållsrådgivare Solveig Backström,

på en praktisk kurs med fokus på kost, mil­

solveig.backstrom@martha.fi, 043 820 0070.

Berätta om ditt återbruk! » I VÅR SAMLAR Svenska litteratursäll­

bruk/. Om du vill delta, men inte har möj­

skapet i Finland (SLS) i samarbete med

lighet att göra det via nätet, kontakta förs­

Marthaförbundet in berättelser om åter­

te arkivarie Yrsa Lindqvist på växelnum­

vinning och om att låta varor cirkulera i

ret 09-618 777, eller skriv till fragelista@

stället för att slänga dem på soptippen.

sls.fi, så får du anvisningar och ett franke­

Hur gör du? Berätta för oss hur just du tän­

rat svarskuvert för traditionell postgång.

ker kring konsumtion och återbruk genom

Frågeinsamlingen pågår fram till 31.5.2017.

att fylla i frågelistan på SLS:s hemsida på

Tre penningpris à 100 euro lottas ut bland

adressen: fragelistor.sls.fi/fragelista/ater­

dem som svarat.

Nylands Md:s 100-årsjubileum 26,00 euro » Grankulla Mf, medlemsuppvaktningar 150,00 euro » Helsingfors sv. Mf, donation 165,00 euro » Evitskog mkr, donation 200,00 euro » Ekenäs Mf, donation 200,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redak­ tionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Medlemsrabatt på kryssningar » VIKING LINE ERBJUDER våra med­ lemmar och medlemsföreningar rabatt på kryssningar och ruttresor. Rabatten gäller för både fritidsresor och gruppre­

Föreningsfestivalen 2017

sor. För bokning av en fritidsresa, klicka

»

in dig på www.vikingline.fi/martha. Vid

NOTERA veckan 2.10–8.10.2017 redan nu!

(mer)värde, vilket betyder att ni kan få ett

bokning av en grupp- eller konferensresa,

Då lyser Föreningsfestivalen upp höstmörkret

större bidrag om ni ordnar ert evenemang

vänligen granska erbjudandena på www.

i Svenskfinland. Det blir en festival där loka­

tillsammans med en annan förening. Var­

vikingline.fi/formaner/martha. OBS! Kom

la föreningar ordnar egna lokala festivaler i

je arrangör kan anhålla om ett bidrag om

ihåg att alltid uppge Marthaförbundets

den egna verksamhetsregionen. Festivalen

500–2 000 euro för att täcka de utgifter

kundnummer 352998 då ni bokar en re­

är öppen för såväl föreningsfolk som icke

som arrangemangen medför. Dessutom får

sa. Trevlig resa!.

föreningsaktiva och finns där föreningarna

ni stöd och hjälp av Föreningsfestivalens pro­

är verksamma.

jektkoordinator, marknadsföringsmaterial,

Vill ni bli lokala festivalarrangörer? Grund­

synlighet i hela Svenskfinland samt en möj­

tanken med festivalen är att samarbete ger

lighet att lyfta er verksamhet och rekrytera nya medlemmar.

Ansökningsperioden pågår under tiden 1.4–30.4.2017 och ansökningen görs på webbadressen www.festival.fi. Där hittar ni också mera information om festivalen och ansökningskriterierna. Vill ni använ­ da en blankett i pappersversion, mejla till info@festival.fi. Svarar på frågor gör projektledaren Anna-Emilie Lindberg, tfn

Rättelse På sidan 22 i Martha nr 1/2017 saknades gräddningstemperaturen för surmjölkslimpan. Brödet gräddas i 225 grader i cirka 10 minuter, därefter kan värmen sänkas till 200 grader.

När brödet har fått fin färg, och en ordentlig skorpa på undersidan, är det genom­gräddat. Du kan prova att knacka på brödet, låter det litet dovt och ihåligt är det färdigt. Vi beklagar missen!

050 502 0272.

2| 2017

39

AKTIVA MARTHOR

Så räddar du dina bilder

Smartha marthatipset!

TEXT Helena Kajander, Svenska centralarkivet

» NUMERA ÄR DET få som har en gammal

låda i ett skåp hemma, inte på vinden eller

läsas? Att spara på datorn eller telefonen är

negativkamera, de flesta fotograferar med

i källaren, då skadas både foton och nega­

inte heller en bra lösning, de kan gå sönder

sina mobiltelefoner och digitala kameror.

tiv. Glöm inte att skriva vem, vad och när på

och vips är de underbara minnena borta.

Men vad händer med den digitala informa­

fotografiets baksida. Orkar du inte skriva på

Att förvara digitala foton på molntjänster

tionen som är ditt foto? Jo, tidens tand äter

varje foto, köp vita kuvert och skriv på dem

är inte heller säkert. Vem äger molntjänster­

upp den inifrån och plötsligt går det inte att

vad de innehåller. Det finns syrafria kuvert

na och kan de använda dina privata foton

få ett vackert foto med all information. Det

också, men de är dyra och svåra att få tag på.

helt plötsligt i kommersiellt syfte?

vill säga, de minnen som bilden förmedlar

Har du en dubblett av de viktigaste fo­

Har du en stor hög av gamla foton hem­

går aldrig att få fram, eftersom den digitala

tona, kan du till exempel limma upp dem i

ma? Gå igenom dem och sätt i kuvert och

verkligheten äter upp information i bilderna

album. Tänk då på att lim inte är arkivdug­

skriv på årtal, vem och var och gärna vem

så att de inte längre kan framkallas till pap­

ligt, därför är det bra att ha en kopia av de

som fotograferade. Grovsortera först så att

persfoton. Om det händer med bröllopsfo­

viktigaste bilderna.

åren åtminstone stämmer och likaså tillställ­

ton, dopfoton med flera är det bedrövligt.

Att spara på en USB-sticka eller skrivbar

ningarna/situationen. Släng aldrig negativen!

Så vad göra? Välj ut de bästa och vikti­

cd-skiva är ingen bra idé – hållbarheten är

Om gamla foton missfärgats av tidens tand,

gaste fotografierna och framkalla dem – de

bara tre till fem år, i bästa fall tio år. Redan

kan man skanna dem och färgkorrigera dem.

går lätt att beställa på nätet och inte är det

i dag säljs datorer utan USB-portar och cd-/

Det är roligt för barn och barnbarn att se­

speciellt dyrt heller. Spara bilderna i en mörk

dvd-stationer – hur ska bilderna då kunna

nare få se hur det var "för länge sedan”.

Mycket på agendan i Vörå Marthaförening

» Vörå Marthaförening inledde marthaåret

avslutas i april med gymnastiklektioner som

med utdelning av förtjänsttecken. Lilla guld­

ska främja marthornas hälsa. Bland annat

märket tillföll Gretel Nyman medan stora sil­

Gun Svenlin håller en lektion 26.4 klockan

vermärket tilldelades Ann-Kristin Backlund,

18–19, där alla deltar enligt egen förmåga.

Siv Backlund, Margit Grind, Lis-Mari Helsing samt Agnes Eriksson.

Övriga program under våren är en före­ läsning och workshop under rubriken Ört­

Bland annat hälsan har varit aktuell i för­

apoteket med ekologirådgivaren Anita Storm.

eningen, och förra hösten startades projektet

För att hålla dig uppdaterad med det som

Kvinnohälsa. Det inleddes med en intressant

är på gång, gå in och gilla vår Facebooksida

föreläsning av Jenny Sinisalo som berättade

(Vörå Marthaförening rf), där hittar du den

om mental träning. I mars föreläste Ulla Sla­

senaste uppdaterade informationen.

ma om sjukdomar i sköldkörteln. Projektet

Soliga vårhälsningar till alla marthor!

Vörå Marthaförening har uppmärksammat marthor som under många år engagerat sig aktivt i föreningen och i sina egna kretsar. Fr.v. Ann-Kristin Backlund, Gretel Nyman, Siv Backlund, Margit Grind, Lis-Mari Helsing samt Agnes Eriksson.

40

2 | 2017

Skriv till Martha!

Välgörande baby­ västar i Kyrkslätt TEXT Anne-Maj von Rettig

»

VILL NI DELA med er av era

»

UNDER ÅR 2016 samlades Sjökulla

erfarenheter? Har ni en ny satsning

Marthakrets i Kyrkslätt till de sedvanliga

på gång eller har ni haft intressant

hobbykvällarna. Vi har pysslat med myck­

besök i föreningen? Sänd ert bidrag

et, men främst har vi stickat så kallade Je­

till marthabladet@martha.fi eller

menvästar till nyfödda. Antalet blev hundra

skriv till adressen Marthas redak­

stycken som har skickats vidare via Finska

tion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

Missionssällskapet.

Gör så här: 1. FÖR ATT KUNNA publicera så många av marthornas berättelser som möjligt i tidskriften Martha, ber

Nämpnäs Marthaförening firade 80 år TEXT OCH FOTO Marianne Häggqvist, sekreterare

vi er begränsa textmängden till högst

» NÄMPNÄS Marthaförening grundades

botten och hundra euro till Nämpnäs Ung­

400 tecken och antalet bilder till att

år 1936 och firade sitt 80-årsjubileum i fjol.

domsförening rf, som har restaurerat Ishock­

omfatta en bild. Skriv alltså kort och

Föreningen har sammanlagt 47 medlem­

eyrinken samt asfalterat den.

bifoga gärna en tryckbar bild. Är bild­

mar, av vilka cirka 25 är aktiva och deltar i

en digital, sänd den som en högupp­

marthamötena.

Vid årsmötet 1.2.2017 förärades Else Smeds och Gunvi Bärnas lilla guldmärket och An­

löst jpg-fil och bifoga den till e-post­

Våra 80 år firade vi med en tre rätters mid­

na-Lisa Häggblom stora silvermärket för de­

meddelandet, den klistras alltså inte

dag på restaurang Bistro i november i fjol. I

ras aktiva medverkan i föreningen. Barbro

in i själva Word-dokumentet.

samband med jubileet donerade vi hundra

Rönnholm fick motta en marthavas med an­

euro till den palliativa cancervården i Öster­

ledning av att hon fyllt 70 år.

2. UPPGE namnet på personerna på bilden och ange vem som är foto­ graf, samt till vem pappersbilden kan returneras. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta material som har inkommit.

3. HAR ni längre texter ni önskar få publicerade, såsom historiker eller berättelser om lyckade satsning­ ar i föreningen? Vi utvecklar under år 2017 nya verktyg på förbundets hemsida med vars hjälp ni kan be­ rätta och bevara era egna historier.

Därmed ökar tillgängligheten till era alster och materialet finns arkiverat

Fr.v. Else Smeds, Gunvi Bärnas, Anna-Lisa Häggblom och Barbro Rönnholm.

för framtiden. Vi behöver materia­ let i elektronisk form (texten som ett Word-dokument eller en pdf-fil och bilderna som jpg-filer) samt står gär­ na till tjänst med sakkunskap. Sänd materialet (och dina eventuella frå­ gor) till mikaela.groop@martha.fi.

2| 2017

41

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 6/2016

S

H

Å

U

RHS 2016 ©

S

O

V

A

RHS 2016 ©

B

P

S

Y

M

B

O

L

E

R

F

P

L

O

M

M

O

N

*

Ö

E

L

R

I

T

S

A

*

R

G

E

O

*

U

S

L

A

T

E

P

T

I

M

*

E

K

R

L

L

*

K

L

A

R

*

O

R

A

G

G

A

R

*

O

H

E

*

A

R

V

*

L

A

O P

S

J

Ö

M

Ä

N

N

E

N

S

F

Ö

R

E

B

*

B

N

L

U

T

F

I

S

K

E

N

*

L

A

N

D

I

N

*

A

P

A

L

M

A

N

D

E

*

*

M

E

R

I

E

L

I

N

*

O

D

G

A

M

Ö

J

L

I

G

E

X

I

T

*

D

R

Ö

S

C

D

R

A

N

*

U

N

N

A

D

E

*

Y

L

E

V

T

*

H

A

Ö

*

A

P

P

*

T

J

U

R

*

R

Ö

R

A

T

A

K

R

T

I

D

*

*

N

A

*

S

I

K

R

K

*

N

E

*

Ä

G

E

N

E

R

A

L

*

P

A

F

*

O

S

T

A

R

*

R

E

N

A

*

O

*

*

G

O

*

Ö

L

M

I

X

*

*

Ö

L

R

*

R

O

S

O

L

L

*

U

N

O

*

L

*

V

I

N

E K

L

U

T

F

I

S

K

E

N

*

S

J

U

L

T

Å

*

S

J

*

V

I

T

S

Å

S

*

S

T

A

V

*

O

R

A

K

*

U

G

*

N

A

I

V

A

J

A

R

L

R

Ö

R

T

*

A

L

S

Y

L

T

*

*

E

*

O

*

E

A

I

*

R

O

D

D

E

I

M

I

D

V

I

N

T

E

R

T

I

M

M

A

R

N

A

RHS 2016 ©

Vinnare 6/2016

Ostdrömmar

»

FÖR FEM ÅR SEDAN studerade jag dokumentärfilm i Sverige då jag en mulen dag såg filmen Food Inc. och inget blev som förut. Numera är jag “månskensbonde” i Kimito med ostdrömmar.

Under de tre år som jag och min man tillbringat i Sverige hann jag hålla

NU ÄR VINNARNA DRAGNA i korsordstävlingen i Martha nummer 6/2016. De tre först dragna, rätta lösning­ arna var insända av Ann-Cathrine Westerby, Pärnäs, Marita Järn, Jakobstad, och Marianne Sand, Kalax. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline

intensivkurser i bondeskap, äktenskap, föräldraskap och företagarskap.

» NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer

Vi prövade på att ha hönor, grisar, får, ankor, getter, och fick dessutom en

31.5.2017. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av all­ mänt intresse. Leverera dem senast 19.4.2017 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

baby. Vi plöjde gamla betesängar som var fulla av sten. Vi lyckades faktiskt också starta upp ett småskaligt gårdsmejeri med mjölk från våra egna get­ ter. Efter ett tag insåg vi vad vi ville göra, och framför allt vad vi inte ville.

I dag är vi tillbaka i Finland, på Kimitoön. Vi vill fortfarande hålla på med självhushållning, för att det är fantastisk kul, man blir aldrig fullärd.

När man gör rätt kan man dessutom äta upp resultatet! Det mindre roli­ ga är att det blir vinter mellan varven och man hinner samla på sig allt­ för många nya idéer som aldrig hinner bli verklighet följande sommar.

Planen är att börja ysta ost av getmjölk igen, men på hemmaplan i den åboländ­

i nästa nummer ...

ska skärgården. Ritningarna för me­ jeriet har droppat in och bygglov ska sökas under våren. Men för att jag ska orka hela vägen, mås­ te jag vara två. Så om du också sitter med drömmar om att gö­ ra något eget och vill utvecklas som människa, ta kontakt med mig via tidningens redaktion och fråga mer!

AMANDA VIKMAN Skribenten är 28 år, bor på Kimitoön, är hemmamamma och väntar sitt andra barn.

Hon uppskattar ärliga, snälla människor och surkål samt ogillar när djur behandlas illa.

42

2 | 2017

»

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ... » Smarriga sommargodingar Den nordiska skutan på ny kurs » Grön omställning i Norden » Trädgårdsminnen på Kökar » Kvinnor i krig Nästa nummer av Martha utkommer 31.5.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf.

Mikaela Groop | Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Kapteeni Kuu OMSLAGSBILD: Camilla Ostberg

4041

Trycksak

TRYCK: Oy FRAM Ab 2017 | Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

0797

DON

ARVID

SMÄRTGRÄNS? DEN SKIVAS

I TANACH

AQUILA

RHS 2017

DE AVGRÄNSAR TOKELAU

ÅSTUNDATS

ANGES

REN GAV REGI FÖR AMOROSA

SÄNKER

FEMTIO

I MASTTOPP RIKSDAG

HAR SKÅL

SVÄNGS

ÄNNU TRASIG KELTER

DELSTAT I USA GRÄS

GOSSE

FRIVOLA

PÅ FI. FLYG

VÄSEN

DÅSANDE

PAVILJ ONG I RANGSBY FRILLA

FOSFOR LIKGILTIGT

JAG PÅ RSAFLYG

ZORROS MÄRKE GORE RAGTIME BOLLSPEL

BRA I BIL FRANSK FLOD KONSERT

SYRE

FYRHÖRNING SPEL

PRESENS AV VARA

LEG.

KNEG

MUSIKGENRE OKÄNDA

MÅNE

RANDSTAT DR. KASTADE CAESAR

SIDA VÄTE

DE SKALLA GLOSOR

GRUPP

PÅ OSLOFLYG STARKT

FICK AV FRUN NAMN

I SALT TYP

MILLE

TYNGD

SPELAT KORT

HOC ANNO

FÖR STUDERANDE AS

RINGEL

FRA. ARB. FACK

FEM HUNDRA

DELSTAT OPTISK VINKEL

SKRED

DIFTONG

KYNNE

REX KORT LORD

KÄNSLOLÖS HALVA

RISHÖG GÅRD

KOD

SVENSK KABELFABRIK

REPUBLIK

EXEGET

ILLEGALA

I BORGÅ

bilderna från internet

NORM

JESU MORMOR

PÅ USAFLYG

RESTSKATT RADIO

PENNY I UK TRÄNG

TON

Korsordet 2/2017 » ETT VÅRYSTERT KORSORD att fördriva tiden med under påskhelgen har vår korsordsmakare Rolf Söderback i Mariehamn konstruerat.

Ni som har löst krysset kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 2.8.2017. Vi lottar ut tre överraskningsböcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet “Korsord 2”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2| 2017

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET DU SOM har frysen full med mat – ut­ mana dig själv och se hur många dagar du kan leva bara ur frysen och skafferiet!

Men det kräver kanske lite mer av matplaneringen ...

JAG SER ÖVER

garderoben då suget efter nya vårkläder drabbar mig. Där finns allt jag behöver i vår, och mer därtill!

ANN-LOUISE AHRENBERG, 050 388 0848

ANITA STORM, 044 735 4975

ELISABETH ERIKSSON, 050 408 9179

»PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET

FRIDA NYLUND, verksamhetsledare, 040 715 1579

HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

MIA-MAJA WÄGAR sakkunnig i privatekonomi, 043 820 0073

MARIKA DANIELSSON ekonomiassistent, 044 735 4971

SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!, 050 517 2958

MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071

ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten!

050 388 0848

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to)

ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975

SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070

PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609

finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

»DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors.

»VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

»DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

»VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279 ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ELISE HINDSTRÖM verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

MITT BÄSTA TIPS

för ekofastan är att avstå, att ha köp­ stopp på plagg och prylar. Snabbt märker du att det du verk­ ligen behöver har du redan i skåpen.