Martha nr 2/2018

f a m i l j e n s e k o n o m i 2 / 2 018 MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

E KO N O M I

M AT

MIL JÖ

R E L AT I O N E R

T I D S K R I F T E N • Å R G Å N G 11 6

R ÄT T VIS VARDAGSE KONOMI / STÄDDRÖMM AR K AN SL Å IN LIVE T PÅ L ABBNÄS / SKOL M ATE N ÄR SE RVE R AD / FINN LYC K AN I SKOGE N familjens ekonomi 2/2018

1

ledaren

Att ge är att få EF TER BAR A NÅGR A V ECKOR på posten som verksamhetsledare kan jag redan känna hur energin och omsorgen för våra medmänniskor pulserar i Marthaförbundet. Jag har hunnit diskutera med engagerade marthor som verkligen sätter ner sin själ i att göra vardagen lättare för personer som behöver extra stöd. Och som en martha konstaterade: ”Ju mer man ger, desto mer får man tillbaka.”

Givandets och hjälpandets glädje är mycket belönande då man ser att det gör en verklig skillnad. Vårt uppdrag är att lyfta fram det enkla i vardagslivet, glädjen i vardagen och dela med oss av vår kunskap för att främja en hållbar utveckling, såväl ekonomisk, ekologisk som social.

I detta nummer av Martha fokuserar vi på familjens ekonomi och får många goda tips om hur man skapar en jämställd vardagsekonomi. Kunskaper i ekonomi är viktiga att lära ut redan från tidig ålder, och det har ett holländskt projekt tagit fasta på.

Vi har alla en viktig uppgift i att informera om det onda kretslopp som man kan hamna i med snabblån och konsumtionskrediter. Vi ska försöka ge den yngre generationen ekonomifostran, förståelse för pengarnas värde och insikter i vad en ansvarfull konsumtion innebär.

Alla marthor ute i bygderna och Marthaförbundets personal gör varje dag en skillnad och en värdefull insats. Tack för att ni har valt att engagera er i samhället och att vara med i marthagemenskapen!

Jag ser verkligen fram emot att få träffa er i olika marthasammanhang framöver, och önskar er alla en riktigt skön och solig vår!

Annika Jansson, verksamhetsledare

2

från redaktionen

VILKEN VAR DIN FAVORITMAT i skolan?

Den frågan fick äldre släktingar till elever i Sjundeå svenska skola svara på inför Sjundeå Marthaförenings 100-årsjubileum. Svaren sammanställdes till jubileumsskriften Gröt, dillkött och tortilla – minnen kring skolmaten. I slutorden läser vi: ”Ingen vet hur Sjundeåbarnens skolmat kommer att tillredas i framtiden. Vi hoppas att man även framöver möts av matdoft då man kommer till skolan. Tack för maten!”

I år fyller den kostnadsfria skollunchen i Finland 70 år. I vårt reportage på sidorna 20–22 får du följa med till Träsk skola i Houtskär där ingen klagar på skolmaten.

Som elev får man god och hemlagad mat, kompletterad med gröna alternativ från ett varierat salladsbord. All mat lagas från grunden, av skolans egen kökspersonal.

Målet är att erbjuda inhemska, närproducerade och säsongsanpassade råvaror, liksom en lugn och trivsam måltidsmiljö.

I detta nummer av Martha tar vi en närmare titt på familjens ekonomi. Ska vi ha en gemensam eller separat ekonomi, hur dela rättvist på utgifterna under föräldraledigheten och hur påverkar småbarnstiden pensionen? Inspiration till att med din partner tala igenom frågor kring en jämställd ekonomi hittar du på sidorna 4–7.

Det har blivit allt vanligare att anlita professionell städhjälp i hemmet. Fler och fler finländare värdesätter sin tid högre och vill därmed köpa sig mera fritid. På sidorna 8–11 får du goda idéer för en smart städupphandling.

Välkommen till ett nytt nummer av Martha!

Mikaela Groop, redaktionschef

familjens ekonomi 2/2018

innehåll 4

4

Samtal är bra för en jämställd ekonomi – Tänk tidigt på en jämställd ekonomi, säger Karin Palmén och Michaela von Hellens, två unga kvinnor som lever i ett stadigt förhållande.

8

Köpa städhjälp eller städa själv?

Betald hemstädning är en räddare i vardagen för många. Förutom ett rent och fräscht hem får man mera tid för familjen och slipper städgräl.

12 Anteckningar från en husmorssemester På Labbnäs semesterhem på Kimitoön har trötta husmödrar erbjudits rekreationssemester sedan år 1955. Marthas redaktör checkade in och fick tänka på sitt eget välmående i dagarna tre.

16

24

16 Penningskolan skapar tro på framtiden I den holländska penningskolan Money School får barn och unga med etnisk bakgrund möjlighet att fokusera på sina framtidsdrömmar.

20 Skolmaten – mer än bara mat på tallriken Inhemska och närproducerade råvaror som är tillredda från grunden bjuder man på i Träsk skola i Houtskär.

24 Skogslycka ger stärkt självkänsla

12

Lyckan finns i skogen. Det menar vildmarksguiden Ulrika Fellman som kombinerar positiv psykologi med äventyr i vildmarken.

27 Svenska skolmaten under luppen I Sverige satsar man på skolmaten och debatten om matsvinn, trivselfaktorer samt miljötänk går hög i medierna.

28 Annika och arbetet för en bättre värld

Instagrammat @marthaforbundet

En bra budget är grunden för att få koll på privatekonomin. Ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur du kommer igång med budgetering på martha.fi . #1euroitaget #globalmoneyweek

familjens ekonomi 2/2018

– Med dagens digitala hjälpmedel finns det alla möjliga sätt att förenkla och göra vardagen lättare för den enskilda marthan, säger Annika Jansson, Marthaförbundets nya verksamhetsledare.

32 Klöverhackelse och Sparbankens kassabok En titt i äldre årgångar av tidskriften Martha avslöjar klyftiga knep som man genom tiderna har använt för att få slantarna att räcka till.

3

”Den som är hemma är inte ledig och det arbetet bör kompenseras. Det är viktigt att dela på den ekonomiska bördan.”

4

familjens ekonomi 2/2018

Samtal är bra för en jämställd ekonomi Ekonomisk jämställdhet i en parrelation uppstår inte av sig själv. Det viktiga är att tala, tala, tala med sin partner. Det säger Karin Palmén och Michaela von Hellens, två unga kvinnor med olika livssituation.

Text Michaela von Kügelgen Foto Joanna Lindén-Montes och Christoffer Holm

P

engar brukar vara en aktuell fråga i de flesta förhållanden. Oberoende av livssituation handlar det om att prioritera, planera och budgetera: Vad väljer man att lägga pengar på och vad väljer man att låta bli att köpa eller göra? För att ekonomin i ett förhållande ska fungera, är det viktigt att man inte är rädd att ta upp frågorna med sin partner.

– Vi pratar jättemycket om ekonomi med min man. Det viktiga är att inse att ekonomisk jämställdhet inte kommer av sig själv, säger Karin Palmén.

Familjen har två barn och ekonomin har blivit en allt viktigare fråga i och med barnen. Enligt Palmén är det viktigt att alla par reflekterar över ekonomin och strävar efter att göra det så jämställt som möjligt enligt omständigheterna.

DELA PÅ BÖRDAN I familjen Palmén är det Karin som stannat hemma med barnen. Medan hennes mans karriär går framåt står hennes stilla. Det är inte bara karriären, utan också pensionen som påverkas. Därför poängterar hon att det är otroligt viktigt att den förälder som förvärvsarbefamiljens ekonomi 1/2018

tar betalar in en kompensation för den förlorade pensionen.

– Den som är hemma är inte ledig och det arbetet bör kompenseras. Det är viktigt att dela på den ekonomiska bördan.

Hon och hennes man har löst det genom fonder för att jämna ut pensionen, men också genom att han betalar en större andel av bostadslånet medan hon är hemma – fastän båda äger lika mycket av bostaden. Hon understryker ändå att det handlar om en klassfråga och något alla inte har möjlighet till.

– Vi är ett privilegierat par.

SÅ TIDIGT SOM MÖJLIGT Fastän ekonomifrågor brukar framhävas när barn kommer med i ekvationen är det smart att börja prata om ekonomi med en ny partner redan i ett tidigt skede. För Michaela von Hellens har det varit viktigt att direkt ta upp pengar och ekonomi i sitt nya förhållande.

– Vi bor ännu på skilda håll, men nittio procent av tiden är vi hos någondera och planerar att flytta ihop. Vår grundläggande regel är att vi delar jämnt på det tråkiga, säger von Hellens.

Med tråkiga utgifter avser hon bland

annat bensin, p-piller och mat. Matkostnaderna brukar paret dela jämnt så gott det går enligt devisen att det jämnar ut sig i längden. Det finns ändå en viss ekonomisk ojämställdhet i förhållandet – von Hellens pojkvän tjänar mer pengar än hon som fortfarande studerar och bara jobbar deltid.

– Därför blir det oftare han som bjuder på bio eller middag om vi äter ute.

För henne är det ekonomiska oberoendet ändå centralt, och om paret flyttar ihop blir den gemensamma ekonomin knivigare. Hennes pojkvän har bland annat erbjudit sig att betala mer för hyran, eftersom kostnaderna är högre än von Hellens nuvarande hyra.

– Men det känns obekvämt att den ena betalar mer för boendet.

MER MEDVETET Men hur ska man få ekonomin att gå runt – framför allt med barn? För familjen Palmén har till exempel resor blivit bortprioriterade samtidigt som de försöker minska på utgifterna genom att undvika slentrianshopping och i stället konsumera mer medvetet.

– Vi veckohandlar och veckoplanerar.

Just nu bygger vi upp en sex veckors mat5

"Också i ett förhållande utan barn är ekonomin ständigt närvarande – speciellt om inkomstnivåerna är olika."

plan. Det blir billigare och mindre matsvinn så, säger Karin Palmén.

Det är ändå stor skillnad på var och hur man köper maten. Karin Palmén jämförde kostnaden av att beställa hem mat från Citymarket med att veckohandla på Lidl.

– Det var en prisskillnad på 40–50 euro per vecka.

Också i ett förhållande utan barn är ekonomin ständigt närvarande – speciellt om inkomstnivåerna är olika. Michaela von Hellens planerar en resa med sin pojkvän och säger att de diskuterat resans ekonomi på förhand.

– Budgeten för resan anpassar vi enligt min ekonomi, säger hon.

Om det däremot är så att hennes pojkvän vill ha med henne på till exempel en musikfestival tycker hon att det är okej att han betalar, eftersom hon följer med på något som intresserar honom, men som hon inte själv kanske skulle ha råd med.

SVAGT SYSTEM Karin Palmén påminner ändå om att också personer med de bästa intentioner kan vara tvungna att fatta beslut som inte är helt jämställda eller som inte motsvarar drömscenariot. Själv skulle hon gärna ha återvänt till arbetet så att hennes man hade kunnat vara vårdledig – men 6

av olika orsaker blev det ändå hon som stannade hemma.

– Ångesten över en paus i karriären är stor. Kommer jag för evigt att lida av det här? Det här kan hända vem som helst när systemet är så svagt.

Därför efterlyser hon bland annat ett större samhälleligt ansvar för att skapa en mer jämställd ekonomi för alla.

– Vi behöver en familjeledighetsreform, till exempel 6 + 6 + 6-modellen.

Det är också viktigt att förkorta hemvårdsstödet, säger Palmén.

FRAMTIDA BARN För Michaela von Hellens känns också eventuella framtida barn som en ytterligare komplicerande pusselbit till ekonomin. Både hon och hennes pojkvän har yrken där arbetet till stor del kommer att vara projektbaserat.

– Hur kommer vi att ha råd med föräldraledighet? Vi är båda nästan trettio, så snart måste vi fundera på det här, säger hon.

Det är speciellt beroendet av den andra som hon är rädd för.

– När man är hemma med barn måste den andra ta hand om hela ekonomin.

Det känns obekvämt för mig, men kanske det blir naturligare med barn eller ett gemensamt bostadslån.

Att partnern med fast jobb drar det större ekonomiska lasset, ser Karin Palmén som en självklarhet.

– Vi måste jobba emot rådande strukturer.

I föräldragrupper på Facebook har hon märkt att många kvinnor ofta anser att männen så klart ska få göra vad de vill med sina pengar – också i situationer där de inte kompenserar för att mamman stannat hemma med barnen och därför har en sämre ekonomi.

– Individens och parens ansvar är stort.

Om man har råd med långtidsinvesteringar måste de tillfalla båda. Arbetet hemma måste respekteras, säger Palmén.

familjens ekonomi 2/2018

expertens fråga experten kommentar

Prata pengar med din partner Finländska par grälar om pengar, framgår det av Befolkningsförbundets senaste familjebarometer (2013). Det är inte ovanligt att det råder olika värderingar i familjen och att man inom samma familj strävar efter olika livsstilar. Har man olika syn på pengar och konsumtion, ökar också risken för konflikter.

MARTHA FRÅGADE Heli Vaaranen, förman på Befolkningsförbundets parförhållandecentrum, varför så många finländska par grälar om pengar och hur grälen kunde undvikas. Vaaranen menar att familjebarometern fortfarande stämmer, men tillägger att grälen också orsakas av brist på tid och tillit.

– Vi har inte tid att prata lugnt med varandra: lite tid – stora gräl!

slut och räkningarna är obetalda. Vi har heller inte den kulturen i Finland att vi skulle prata om pengar – vi talar ogärna om hur mycket vi tjänar eller äger.

Utmaningen ligger alltså i att vi inte pratar. Vaaranen menar att diskussionen om pengar borde inledas så tidigt som möjligt i ett parförhållande, för att undvika att de ekonomiska problemen eskalerar och blir oöverkomliga.

Varför orsakar pengar gräl och tvister i finländska parförhållanden?

Vaaranen menar att finländare har svårt att lyfta frågan om pengar till diskussion, såväl i sina parförhållanden som i arbetslivet.

– Diskussionen inleds ofta för sent, det vill säga då pengarna redan har tagit

Hur kunde vi undvika tvister som uppstår på grund av pengar?

– Genom att dela ansvaret från början och genom att tala om problemen innan det har gått för långt.

Nyckeln är alltså ansvarsdelning och samtal. Vaaranen tipsar om att man inte bör inleda stora projekt, som till exempel

familjens ekonomi 2/2018

ett husbygge, innan man tillsammans har diskuterat igenom vilka resurser man har att röra sig med och vilka förväntningar som finns på projektet eller på framtiden.

Finns det någon skillnad mellan olika generationer – är unga bättre på att dela ansvaret för räkningar och ekonomi?

– Nej, vanorna sitter i hårt. Men klaga inte ifall du är tvungen att städa köket och mannen tar hela ansvaret för räkningarna. Välj i stället aktivt sysslor där du lär dig nya kunskaper och visa dina döttrar att du kan, att kvinnor kan ta ansvar för precis samma saker som män.

Text: Mia-Maja Wägar 7

Köpa städhjälp eller städa själv?

En betald storstädning en gång i månaden underlättar vardagen hos familjen Silfver och frigör samtidigt resurser för annat. Enligt Cecilia Silfver är det inte en stor utgift när man tänker på vad man får i utbyte.

Text: Michaela von Kügelgen Foto: Joanna Lindén-Montes

A

llt började för några år sedan med att fönstren hos familjen Silfver skulle tvättas.

– Jag tycker inte om att göra det själv, så jag började fundera på att anlita en städare för arbetet, berättar Cecilia Silfver.

Hon jämförde priser och beställde tvätt av fönster – trots att bland annat svärmor erbjöd sig att hjälpa till.

– Men man kan ju inte ha henne att göra det. Hellre vill jag då att hon ska sköta barnen om hon vill vara oss behjälplig.

EN GÅNG I MÅNADEN

nes man först lite tveksam till förslaget.

– Vi arbetar båda väldigt mycket, och om allt i hemmet faller på mig blir det orättvist. När min man insåg att jag gör det mesta, och att städtjänsten hjälper mig att orka bättre, tyckte han det var en bra idé.

Enligt Silfver är en städning i månaden inte heller så dyr när man tänker på vad man får i utbyte – mer fritid och ett grovstädat hem. De har betalat ungefär 100 euro per gång före hushållsavdraget.

– Det är det värt, men det beror ju på hur man prioriterar. Jag köper hellre mindre av något annat för att kunna ha städtjänst. Och jag betalar gärna för städning för att slippa gräla om vem som senast har moppat golvet, säger Silfver.

Om utgiften känns för stor, föreslår hon att man kan börja med just en fönstertvätt.

– Eller kanske en storstädning före semestern, för att ge lite lyxkänsla.

Familjen har nyligen flyttat in i ett nybyggt hus och väntar på att allt ska bli färdigt. Så länge bygget är halvfärdigt, kommer de inte att anlita städhjälp.

– Men sedan, när vardagen återigen börjar löpa, så fungerar ett besök per månad bra för oss, mera städhjälp än så behöver vi inte. Jag måste så klart själv städa däremellan, men det är okej när någon annan gör grovstädningen, säger Cecilia Silfver.

”Jag köper hellre mindre av något annat för att kunna ha städtjänst.

Och jag betalar gärna för städning för att slippa gräla om vem som senast har moppat golvet.”

Efter den lyckade fönstertvätten funderade Silfver på om familjen borde anlita en städare för att bistå med vardagen. Hon var gravid med sitt andra barn och trött på grund av att det första barnet sov dåligt om nätterna.

– Det kändes som en lyx att ha en städare som skulle göra en grovstädning, så jag frågade samma städföretag om de kunde göra det.

Efter det blev en storstädning en gång i månaden en vana.

– Städarna gjorde sådant som jag inte skulle göra, medan jag slapp det som tar mest tid. Det kändes skönt i vardagen och gav resurser för annat.

Hon berättar att städarna bland annat gnuggade stolarna och städningen överlag var väldigt grundlig.

– Känslan av att få komma till ett rent hem är härlig.

8

Precis som många andra tyckte Cecilia Silfver att det kändes lite pirrigt första gången då städhjälpen skulle komma.

– Jag förstädade, så klart. Men en gång glömde jag att det var städdag och alla grejer låg utspridda överallt. Men det var det bästa, för allt var putsat och alla saker låg i prydliga högar, jag behövde bara sortera in dem på rätta platser. Efter den gången lärde jag mig att inte förstäda.

Fastän det har blivit allt vanligare att anlita städhjälp, erkänner Cecilia Silfver

att hon ändå kände en viss skam inför det.

– Jag tänkte att man borde klara av det själv, men jag märkte också snabbt hur mycket det ger. Jag var mycket lyckligare och hade mer tid att umgås med min familj.

SLIPPER STÄDGRÄL I familjen Silfver ligger städningen på Cecilias ansvar. När hon började prata om att anlita en städare, ställde sig hen-

familjens ekonomi 2/2018

– Att köpa städhjälp avlastar i vardagen och ger resurser över för annat, säger Cecilia Silfver. familjens ekonomi 2/2018

9

”En städtjänst löser inte alla problem, men det är ett sätt.”

Städtjänster inte längre tabubelagda Nästan alla par bråkar om städningen, och i ett singelhushåll är det tråkigt att alltid vara den som dammsuger. Därför väljer allt fler att anlita städhjälp för att köpa sig mer fritid.

– TRENDEN I SAMHÄLLET är att man värde-

sätter sin tid högre, vilket leder till att man köper sig mer tid, säger Sebastian Heinrichs, vd vid städföretaget Freska.

Städning är en tråkig måste-syssla och de flesta vill hellre göra något annat än att skura golvet.

– En stor drivkraft är att väldigt få gillar att städa, säger Heinrichs.

Barnfamiljer som har ont om tid, unga människor som vill fokusera på karriären i stället för på dammet samt äldre personer som vill ha hjälp väljer att anlita städhjälp.

Speciellt för personer i parförhållande kan utomstående städhjälp vara ett sätt att undvika gräl om vem som dammsugit eller tvättat toaletten senast.

– I många hushåll är städning en syssla som båda i förhållandet bär ansvar för och det kan lätt bli en obalans. En storstädning gjord av en städare två gånger i 10

månaden kan ha en balanserande effekt, säger Heinrichs.

Han påpekar att proffsen också städar där man själv kanske inte orkar – går ner på knä och gnuggar bakom toaletten samt torkar alla ytor.

– Med städtjänsten får man något man inte själv vill eller orkar göra.

EFTERFRÅGAN VÄXER Enligt Sebastian Heinrichs blir städtjänsten lätt en rutin – 90 procent av Freskas kunder är stamkunder.

– Köpt städhjälp är inte längre ett så stort tabu, det är mer ett tabu att känna att det är ett tabu.

Han tror att om fem till tio år kommer ingen att tycka att det är konstigt att köpa städtjänster. För tillfället har Freska drygt 300 städare, men antalet anställda växer hela ti-

den – bara i år ska företaget rekrytera tusen nya städare i Finland, Sverige och Norge.

– I Finland ligger vi efter många andra länder. I till exempel England är ett elkontrakt, internet och en städare det första man fixar när man flyttar in i en ny lägenhet. Det finns mycket potential på marknaden.

Heinrichs ger också några tips till dig som funderar på att skaffa städtjänst.

– Välj en pålitlig och stabil aktör som är flexibel och har snabb kundservice. Sedan är det bara att boka in en städning. Det är inte så farligt att låta någon utomstående städa hos dig och du behöver inte själv städa inför städningen, säger han.

Han påminner också om att tack vare hushållsavdraget blir en städning sist och slutligen inte så dyr.

– De flesta skulle vilja träffa sina vänner oftare och ha mer fritid. En städtjänst löser inte alla problem, men det är ett sätt. familjens ekonomi 2/2018

fråga experten

Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar på e-postadress: mia-maja.wagar@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida www.martha.fi.

Vad ska man tänka på då man anlitar städhjälp?

B

örja med att kartlägga vilka städföretag som är verksamma inom ditt område samt vad de erbjuder.

Bekanta dig med till exempel hemsidor, sociala medier och utvärderingar. Fråga gärna också bekanta om deras erfarenheter av hemstädning, vilka företag de har anlitat och hur de har upplevt servicen.

Då du har samlat på dig information och fått fram några potentiella företag, är det dags att låta företagen berätta hur de kan tillfredsställa dina behov. Det har blivit dags att fundera på en offertförfrågan som du kan skicka till några utvalda företag. Be om offerter skriftligen. Gör det strukturerat och tydligt, då får du rakare svar på dina frågor. Skicka samma offertförfrågan till alla företag som du vill jämföra, då får alla parter ta del av samma innehåll och samma frågor, vilket gör det lättare för dig att jämföra offerterna sinsemellan.

EFFEKTIV STÄDNING Då man jämför offerter lönar det sig att fundera på hur effektiv städningen är.

Om ett företag städar för 40 euro per timme på två timmar, och en annan för 35 euro per timme på tre timmar, bli den dyrare timtaxan i slutändan förmånligare. Fråga företaget ifall det är möjligt att låta utföra en teststädning eller om en representant för företaget på plats kunde ge en uppskattning av den tid som städningen kräver. Då båda parter vet hur länge det tar att utföra städningen och vad som krävs för att göra det bra, är det lättare att fortsätta förhandla. familjens ekonomi 2/2018

Då du hittat ett företag som verkar kunna svara på dina önskemål och behov, är det det dags att ingå avtal. För att undvika missförstånd, lönar det sig alltid att ingå ett skriftligt avtal där det ni har kommit överens om har skrivits in: vad ingår i städningen, till vilket pris och när ska städningen utföras? Skriv också ner hur ni går till väga ifall städresultat inte motsvarar det ni kommit överens om. Samt ifall det finns specialbehov och övriga önskemål.

Då avtalet är utförligt och tydligt, är risken mindre för att det uppstår eventuella missförstånd.

AVDRAG I BESKATTNINGEN Då du låter utföra hushållsarbete i ditt hem eller i din fritidsbostad kan du anhålla om avdrag i beskattningen. Du behöver inte äga bostaden där städningen utförs, det räcker att du bor där eller nyttjar den. Då du köper arbete av ett företag får du dra av 50 procent av arbetets andel inklusive moms och avdraget är högst 2 400 euro per person och år (sammanlagt 4 800 euro för makar). Kontrollera att företaget är förskottsuppbördesregistrerat den dagen då avtalet ingås, annars kan du inte få hushållsavdrag.

Mera information om hushållsavdraget hittar du på: www.vero.fi/sv/.

I artikeln har vi utgått ifrån att man anlitar ett företag eller en firma, vi lyfter inte upp hur man går till väga för att som privatperson anställa en arbetstagare.

Mia-Maja Wägar

Allt fler väljer att anlita en utomstående person för att ta hand om städningen, vilket har lett till att utbudet på aktörer på städmarknaden har ökat. Hur går man till väga då man anlitar städhjälp och vad innebär hushållsavdraget?

SÅ FÅR DU ETT BRA PRISFÖRSLAG Information om städobjektet: Hur stor bostadsyta är det totalt som ska städas?

Hur många våningar finns det i hemmet? Finns det ytmaterial som kräver specialbehandling?

Beskrivning på städningen: Ska städningen innefatta endast dammtorkning och dammsugning, eller ska också toaletten och köket städas samt mattorna dammas?

Specificera vad du kommer att ansvara för.

Ser du till att kläder och leksaker är upplockade från golvet innan städningen, eller önskar du att städföretaget gör det för dig? Ju mer specifik beskrivning, desto lättare är det för företaget att ge ett realistiskt erbjudande som motsvarar dina behov.

Hur ofta ska städningen utföras och vem ansvarar för städredskapen?: Vissa företag förväntar sig att kunden står för städredskapen, andra tar med egna, detta kan också synas i priset.

Kan du avboka ifall du insjuknar eller åker på resa? Be städfirman redovisa för följande: Finns den i förskottsuppbördsregistret? Du kan också kolla upp detta på: www.ytj.fi/sv/. Hur sköter företaget sina skyldigheter som arbetsgivare, finns det arbetsavtal, är försäkringarna i kraft och betalas lönerna? Har städfirman tecknat ansvarsförsäkring?

11

An te c k n i n qa r f rå n e n h u sm orsse m este r

Står man med fötterna djupt i småbarnsvardagen är det helt sagolikt att få höra att man erbjuds tre dagars oavbruten vila med helpension i vacker skärgårdsmiljö. Därför blev jag glatt överraskad då jag fick veta att Helsingfors svenska Marthaförening hade beviljat mig ett stipendium som berättigade mig till en vistelse på Labbnäs semesterhem.

Text och foto Maria Munck-Pihlgren

Ett vintrigt Labbnäs.

A

tt arrangera det praktiska visade sig dock vara aningen krångligt. Barnen, som jag fortfarande är hemma med, måste naturligtvis tas om hand även då mamma semestrar. Mina Labbnäsplaner sköts upp gång på gång, och rätt som det var tog året slut. Men jag fick specialtillstånd att åka i mitten av januari 2018 i stället, alltså några veckor för sent, för stipendiet ska egentligen utnyttjas under det år då det har beviljats.

I mitten av januari kom jag äntligen iväg. Mina planer var att ta in tystnaden och hinna lyssna på mig själv. Dessutom plockade jag med mig en del

12

skrivjobb som jag tänkte ta itu med då jag visste att flera ostörda timmar väntade.

MÅNDAG Labbnäs semesterhem ligger högt beläget på en udde. Vyn är mäktig då Dragsfjärden öppnar sig framför en, och en blåsig dag som denna känner jag vindens makt då jag stiger ur bilen. Inne i huset är det varmt och ombonat. Föreståndaren Eva Magnusson-Tamminen möter mig och berättar att jag kommer att vara den enda gästen. Det brukar

familjens ekonomi 2/2018

”Det känn s som om att vand ra omk ring i en gam mal film . Man kan lätt se gäste rna sit ta i sälls kapsrum met och läsa eller spela kort. ” inte vara så många som kommer i januari, säger hon. I köket på Labbnäs tillreder och kör man ut personallunch till låstillverkaren Abloy som ligger på bara några kilometers avstånd och därför kan man hålla öppet året om.

På semesterhemmet serverar man husmanskost, i dag är det korvsoppa på menyn. Jag äter ensam i matsalen och fantiserar om hur det är då det är lägerskola i huset, eller hur det var förr, då fiskarhustrurna och bondmororna kom till Labbnäs för att vila upp sig.

Jag övernattar inte i det stora huset, utan i en lägenhet i ett litet radhus strax intill, där det även bor ett par som har hyrt in sig för en längre tid.

Min lägenhet är en etta med ett litet kök. Enkelt och bra. Kanske någon lite känsligare individ skulle tycka att det är skrämmande att vara för sig själv på kvällen så här vintertid, då det är folktomt. Det är väldigt mörkt och vinden viner kring husknutarna, och även om jag inte är rädd för att vara ensam, känns det ändå tryggt att höra att det finns någon på andra sidan väggen.

Alla rum på semeste rhe mmet

är olika.

TISDAG Jag sov bra, tänk att få sova en natt utan avbrott! Efter morgonmålet i huvudbyggnaden går jag runt med kameran i handen. Det blåser ännu mera än i går, så jag måste stå bredbent på bryggan för att inte ramla

familjens ekonomi 2/2018

Före ståndaren Eva Magnus son-Tam minen och kocken Maarit Grönholm ser till att gäs terna har det bra under sin vist else på Labbnäs.

omkull i byarna. Isen ligger längs med stränderna, men ännu finns det öppet vatten på sjön. Trots att Dragsfjärd är på Kimitoön, ligger Labbnäs vid en insjö. Jag försöker få bilder på en havsörn som cirklar i luften och då den landar vid iskanten, men den är för långt borta för att det ska bli bra. Innan det blir dags för lunch hinner jag jobba en stund.

På tisdagskvällar är det allmän bastu och vinterbad. Jag inbillar mig att det är tomt i bastun, men så är det inte alls. Jag tror inte mina ögon då jag öppnar min ytterdörr och ser att flera bilar står parkerade på parkeringsplatsen. Det sitter ett tiotal Kimitoöbor i bastun och pratar och skrattar.

Emellanåt går de modigt ut i stormen för att doppa sig i vaken vid ändan av bryggan. De försöker locka mig med, men får till sist ge sig. Tisdagen med vinterbad är den bästa dagen på veckan, säger de. Till kvällsmål har det i mitt kylskåp uppenbarat sig en tallrik med en supergod omelett och sallad.

ONSDAG Det har börjat snöa. Vid morgonmålet märker jag att jag har kommit in i en långsammare rytm. I lugn och ro läser jag den dagstidning som hade lagts fram åt mig och tittar ut över det allt vitare landskapet. Jag sitter och tänker på hur skönt det är att få vara här och att det blev just på vintern, då det är extra tyst och stilla. Jag har aldrig varit på

13

På kvällen arbetar jag i min lägenhet. Till kvällsmål blir jag bjuden på en härlig smörgås med gravad lax.

TORSDAG

Stora bastun. En pump hålle r vattn et isfrit t vid brygg an för vinte rbadarna.

en retreat, men jag kan tänka mig att det är precis samma känsla som man söker där.

Till lunch serveras jag en utsökt laxrätt. Efter maten fotograferar jag föreståndaren Eva Magnusson-Tamminen och kocken Maarit Grönholm. Eva visar mig runt i huset och berättar om Labbnäs i dag och hur det var förr. Det känns som om att vandra omkring i en gammal film. Man kan lätt se gästerna sitta i sällskapsrummet och läsa eller spela kort. Stämningen är nostalgisk och rofylld. Ännu på 1980-talet lär det ha kommit damer hit för en flera veckor lång semestervistelse.

Fa k ta o m …

STÖD FRÅN SVENSKA SEMESTERFÖRBUNDET

Svenska semesterförbundet i Finland rf erbjuder svenskspråkiga personer semestertjänster på deras eget modersmål. Semesterstöd beviljas utgående från den sökandes ekonomiska, fysiska och sociala situation, nya sökande prioriteras. Ansökan görs via förbundets hemsida: www.semester.fi. På samma sida finns också information om de semesterveckor som erbjuds under året samt närmare uppgifter om priser och vem som kan beviljas semesterstöd. Vistelsen är inte helt kostnadsfri, vuxna betalar 25 euro per dygn. Närmare information ger verksamhetsledare Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi.

14

Det känns tråkigt att semestern lider mot sitt slut, men det blir roligt att se alla där hemma. Jag måste ha varit här länge, eftersom det har blivit vinter under tiden. Allting är vitt, trots att marken var bar då jag kom. Jag njuter av ett långsamt morgonmål med tidningen som enda sällskap.

Vyn från mitt morgonmålsbord är så vacker. Jag lägger märke till att jag inte tittar på telefonen stup i kvarten, utan observerar min omgivning i stället.

Synd att telefonen verkar vara fastvuxen även i min hand nu för tiden.

Jag går en sista runda i naturen och tar några vinterbilder innan jag packar mina grejer och startar min färd hemåt.

Mina tre dagar på Labbnäs har verkligen varit sköna. Speciellt lugnet gjorde gott, även om maten och miljön också var fina. Antagligen skulle en sommarvistelse ha varit helt annorlunda, men för den som önskar sig en retreatliknande vistelse, rekommenderar jag att boka in ett besök på vintern.

LABBNÄS SEMESTERHEM

STIPENDIER FÖR HELSINGFORSMARTHOR

Labbnäs semesterhem på Kimitoön öppnade i Dragsfjärds gamla renoverade prästgård år 1955. Affärsmannen, tidningsförläggaren och konstmecenaten Amos Anderson donerade huset till Kimitoöns marthaföreningar och grundade Labbnässtiftelsen som driver semesterhemmet. På Labbnäs skulle trötta husmödrar få en möjlighet att ta igen sig i naturskön miljö.

Grundandet av Labbnäs var en hjärtesak för Anderson, vars mor var sjuklig, nedstämd och gick en för tidig död till mötes. Labbnäs håller öppet året om och har även en beställningsrestaurang. Semesterhemmet är också en populär plats för bröllop och familjefester.

Varje år beviljar Helsingfors svenska Marthaförening sina medlemmar stipendier som möjliggör en två till tre dagars vistelse på Labbnäs. Under januari månad har medlemmarna möjlighet att ansöka om stipendium via föreningens hemsida: www.helsingfors.martha.fi/start/.

Sammanlagt 20 stipendier fanns att söka förra året, och av de 34 sökande prioriterade man personer som inte tidigare hade fått stipendium. Valet skedde genom lottdragning. Från och med år 2019 tillsätts en stipendiegrupp som kommer att sköta urvalet och då läggs större vikt motiveringen i stipendieansökan. Stipendiaterna bokar själva sin vistelse. Mat samt logi med sängkläder och handduk ingår, men resorna ordnar var och en själv.

familjens ekonomi 2/2018

böcker

Femtio strategier för att motverka härskartekniker Text Cia Hemming

H

ärskartekniker – osynliga mekanismer för informell maktutövning – är ett beteende kopplat till makt där makten sparkar nedåt.

Därför är det viktigt att först lära sig uppmärksamma härskarteknikerna för att bättre kunna motverka och bekämpa dem.

Det sägs att vi rent spontant lägger skulden på oss själva när någon utövar härskarteknik på oss, och därför är det viktigt att vi agerar i stunden och inte tyst låter situationen passera.

För att lättare upptäcka att vår olustkänsla i en viss situation kan bero på att vi har utsatts för en härskarteknik, och för att hjälpa oss att hitta en fungerande motstrategi, har författarna Sara Berg och Rebecka Bohlin skrivit boken Fem härskartekniker: femtio motståndsstrategier.

TILL 26 SPRÅK Osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam.

Det är de fem härskartekniker som den norska socialpsykologen, politikern och aktivisten Berit Ås formulerade sin teori om i slutet av 1960-talet, en pamflett som kommit att översättas till 26 språk.

Och det är hemma hos Berit Ås som den informativt peppande boken om motståndsstrategier börjar. Hon får själv berätta hur hennes teori om härskartek-

Bohlin, Rebecka & Berg, Sara: Fem härskartekniker: femtio motståndsstrategier. Ordfront förlag 2017, 199 s.

ISBN: 978-91-7037-938-3.

nikerna uppkom efter att hon inom kommunalpolitiken börjat iaktta männens reaktioner och hur de ofta uppförde sig då det var kvinnornas tur att tala och lägga fram förslag.

Efter några månader kunde hon se ett mönster, ett dolt maktmissbruk, som främst bestod av osynliggörande i form av att bläddra i papper, resa sig upp, gå omkring i rummet eller kolla mobilen under kvinnornas anföranden.

ÖVERENSKOMNA KODER En person som drabbas av osynliggörande ifrågasätter oftast sig själv: ”Är det mig det är fel på? Är jag dåligt förberedd?”,

medan en som utsätts för undanhållande av information lätt känner sig dum, ovetande, okunnig och dåligt påläst. Berit Ås och hennes kolleger allierade sig sedermera för att tillsammans synliggöra de olika härskarteknikerna för varandra genom olika på förhand överenskomna koder.

Sara Berg, som även jobbar som dramapedagog, och Rebecka Bohlin, som är journalist, har under de senaste femton året hållit många gemensamma workshoppar och föreläsningar om härskartekniker. Deras bok består av fem huvudkapitel – ett för varje härskarteknik – som de fyllt med fiktiva berättelser inspirerade av personer de mött under åren de föreläst. I slutet av varje kapitel listar de tio enkla och konkreta tips per härskarteknik på hur vi kan agera själva, eller ännu hellre tillsammans med andra, för att nå en förändring. Naturligtvis finns det inga helt och fullt givna lösningar då mycket beror på var situation i sig samt på den relation den drabbade har till den som utövar en härskarteknik.

Berg och Bohlin tar i sin bok också perspektivet på teorin om härskarteknikerna ett steg vidare genom att inte låta det stanna vid enbart genus och kön, utan väver in andra kategorier som etnicitet och sexualitet, eftersom härskartekniker också kan ha rasistiska, klassmässiga, funktionsmässiga eller andra gruppmässiga förtecken.

RÖSTA OCH VINN EN MARTHAKASSE! VAR MED OCH UTVECKLA tidningen!

Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 25.4.2018. Du kan även sänfamiljens ekonomi 2/2018

da ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Marthakasse”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av den mörkblåa marthakassen av återvunnen bomull med marthalogon.

I förra röstningsomgången fick ar-

tikeln Kreditkris tvingade Marcus till köpstopp på s. 4 i Martha nummer 1/2018 flest röster. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Benita Gulin-Tallskog, Tölby, Sinikka Hedberg, Masaby, och Maj-Britt Heikkonen, Åbo. Handduken kommer på posten – grattis!

15

Penningskolan skapar tro på framtiden År 2008 var Salih Turker med och grundade organisationen Diversiteitsland i Amsterdam. Målet var att få barn och unga med etnisk bakgrund att fokusera på sina framtidsdrömmar för att motverka ekonomisk utslagning.

Text: Greta Storlund Foto: Ira Prica & pressbilder

S

alih Turker är själv andra generationens invandrare och har vuxit upp på en liten ort i norra Holland.

– Som barn kände jag att jag inte var som andra, att jag inte hörde hemma någonstans, säger han.

Salihs strategi för bli accepterad i skolan blev att få så bra vitsord som möjligt och att göra så många mål som möjligt i fotbollen på fritiden. Men det gav inte den effekt han hoppades på. Det var först under studietiden i Amsterdam som den efterlängtade känslan av tillhörighet skulle infinna sig.

som ett problem, utarbetade Salih och hans kolleger en modell för en process där barn och ungdomar får fokusera på sina framtidsdrömmar. I den processen identifierar deltagarna sina talanger och får kunskap om vad som krävs för att de i framtiden ska kunna arbeta med det de drömmer om. År 2014 startade Diversiteitsland upp en ny verksamhetsform, Money School, som under tre år har rönt ett stort intresse också utanför stadsdelens gränser. Modellen ska framöver föras ut till övriga stadsdelar i Amsterdam och till andra orter i Nederländerna.

grupp av tonårsflickor som har ett ”vardagsrum” i stadsdelen, ett projekt med målsättningen att hålla ungdomarna borta från gatorna efter skolan. Deltagarna har enligt Julia inte haft några som helst svårigheter att uttrycka sina drömmar om framtida yrken och liv. Inte heller har det varit svårt för dem att identifiera sina talanger, vilket är ett centralt tema i processen.

– Jag har en känsla av att de aldrig blir tillfrågade om sina intressen och drömmar och att de aldrig har fått möjlighet att berätta vad de är bra på, säger Julia.

VÅGA DRÖMMA!

ROLIG PROCESS

VIKTIGA FÖREBILDER

Salih gav då frivillig läxläsningshjälp till barn och unga från olika etniska grupper.

Han såg behoven och märkte att han var bra på att hjälpa dem. Då kom han på vad han ville göra i sitt yrkesliv, och efter att ha avlagt en examen i socialrätt gjorde han slag i saken. I stället för att närma sig frågan om ekonomi och ekonomihantering

Julia Houwer har i två års tid arbetat som barn- och ungdomsledare på Money School.

– Vår verksamhet handlar om informell undervisning. Deltagarna är här frivilligt och därför är det är viktigt att ”penningskolan” är en rolig process.

Föräldrarna till de yngre deltagarna i Money School (8–12 år) har man kommit i kontakt med genom att vistas utanför skolbyggnader när föräldrarna, oftast mammorna, hämtar sina barn. De vuxna har genomgående varit positivt inställda till aktiviteterna. De vill att deras barn ska komma framåt i livet och att de får det bättre ställt än dem själva som ofta är första eller andra generationens invandrare utan någon formell utbildning.

De äldre deltagarna (13–18-åringar) har organisationen kommit i kontakt med via andra organisationer som arbetar med ungdomar. Julia har lett en

Ledarna i Money School arbetar tillsammans med peer educators, studerande från olika yrkesutbildningar som deltar i processen som en del av sin utbildning. De kommer ofta från samma etniska grupper som barnen och ungdomarna. Eftersom de kan kommunicera med deltagarna och föräldrarna på deras modersmål, och förstår de kulturella koderna, är de till stor hjälp i processen och fungerar också som viktiga förebilder för de unga deltagarna.

Under åtta veckor träffas deltagarna en gång i veckan. Varje deltagare utarbetar under processen en affisch med sig själv i centrum. Affischen presenterar framtidsdrömmen, de talanger och kunskaper hen bedömer sig ha och vilka steg som ska tas för att nå målet. Under träffarna får deltagarna också besök av personer från olika yrkesgrupper, ofta från samma etniska grupp som de själva. Gästerna berättar om

16

familjens ekonomi 2/2018

”Dessa presentationer har helt klart varit en stor inspirationskälla för barnen och ungdomarna. De får livslevande bevis på att det är möjligt att nå sina mål.”

Salih Turker, upphovsmannen till organisationen Diversiteitsland, i samspråk med barn- och ungdomsledaren Julia Houwer.

17

sina yrken och sitt arbetsliv, om sina egna resor till framgång. De berättar också om vilka svårigheter de haft under processen och om hur de har övervunnit dem.

– Dessa presentationer har helt klart varit en stor inspirationskälla för barnen och ungdomarna. De får livslevande bevis på att det är möjligt att uppnå sina mål, konstaterar Julia.

INUTI BANKAUTOMATEN Deltagarna får också göra studiebesök.

Den programpunkt som oftast bland de yngre deltagarna toppar listan i slututvärderingen är besöket på Nederländernas centralbank. Där får de bland annat bekanta sig med hur en bankautomat fungerar och hur den ser ut inuti.

Mellan besök och arbetet med affischerna får deltagarna tillika ta del av olika spel som anknyter till ekonomi och ekonomihantering. Med de äldre deltagarna går man också in på vad det innebär att starta upp ett företag, vilka tillstånd som krävs och möjligheter samt risker det finns med att ta ett lån.

Metoden i Money School bygger genomgående på teamarbete. Deltagarna diskuterar och beslutar sinsemellan om gemensamma spelregler för sessionerna. De avtalade reglerna handlar oftast

om att deltagarna ska lyssna på varandra och inte skratta åt varandras drömmar. I en grupp med tonåringar bestämde man bland annat att mobiltelefoner inte fick användas under sessionerna, de skulle förvaras i en korg utom räckhåll.

GEMENSAM AVSLUTNING I slutskedet av processen och när affischerna är klara är det dags att planera avslutningsevenemanget. Deltagarna bestämmer tillsammans vilka som ska bjudas in.

De får tillgång till en summa pengar, planerar vad man ska bjuda gästerna på, jämför priser i olika affärer, inhandlar varorna och ställer i ordning inför avslutningsfesten. På festen presenterar alla deltagare i tur och ordning sina framtidsdrömmar, talanger och hur de kommer att gå till väga för att förverkliga sina planer.

Vid första träffen i Money School kan framtidsdrömmarna vara: ”Jag vill bli rik” eller ”Jag vill gifta mig rikt” för att sedan under processens gång utkristallisera sig till yrken som lärare, kläddesigners, fotbollsproffs, jurister eller företagsledare, bara för att nämna några. Planer ändras, det vet vi alla, och Money School handlar i första hand om att öppna upp möjligheter samt inge hopp och erbjuda redskap för att planera för framtiden.

Fakta om …

PROJEKT- OCH RÅDGIVNINGSKONTORET DIVERSITEITSLAND

Diversiteitsland (www.diversiteitsland. nl) arbetar med och för socioekonomiskt missgynnade grupper. Målet är att föra samman människor med olika kulturella bakgrunder och verka för dialog, delaktighet och socialt entreprenörskap.

Organisationen verkar i stadsdelen Indische Buurt i östra Amsterdam, där organisationens grundare Salih Turker bor. Stadsdelen hade tidigare dåligt rykte, men har i likhet med många andra stadsdelar under de senaste åren fått sig ett lyft. Lägenhetspriserna stiger, ekonomin har förbättrats och antalet kaféer samt uteställen ökar. De socioekonomiska skillnaderna i stadsdelen har dock inte försvunnit.

ÖVERSKULDSÄTTNING Cirka 20 procent av invånarna i stadsdelen Indische Buurt lever under fattigdomsgränsen. I vissa delar av stadsdelen är procenttalet ännu högre, och många ungdomar är överskuldsatta redan som 18-åringar.

Nederländerna ligger på andra plats i den europeiska statistiken för överskuldsatthet (Eurostat 2017).

Finland ligger inte lika illa till, men överskuldsatthet bland ungdomar och unga vuxna uppmärksammas också i vårt land. Finlands Akademi har finansierat ett fyraårigt forskningsprojekt om unga vuxnas överskuldsatthet, medan Undervisnings- och kulturministeriet beviljar statsunderstöd för verksamhet som främjar ungas företagar-, ekonomi- och arbetslivskompetens.

Läs mer om penningskolan Money School på: www.themoneyschool.nl.

18

familjens ekonomi 2/2018

miljötipset

Rädda kaffesumpen från soporna När vi brygger vårt kaffe tar vi smaken och färgen ur kaffebönan, men lämnar energin och näringsämnena kvar i kaffesumpen.

DET GÅR ÅT MÄNGDER AV energi för

att producera en kaffeböna. Så om vi kastar kaffesumpen, använder vi inte bönan fullt ut. För en mera hållbar användning av bönan, återanvänd sumpen. Börja med att lägga den på en plåt i ugnen för att torka, det går relativt snabbt i en varmluftsugn.

Det finns en hel del näring i kaffesumpen och den kan användas till krukväxter inomhus, i trädgårdslandet eller i rabatten. Får du ofta påhälsning av sniglar eller insekter som äter av dina grödor, beströ jorden med kaffesump och ohyran kommer att hålla sig borta. Även myror undviker kaffesump. Maskarna i jorden gillar den däremot. När de äter av sumpen omvandlas den till näring som är tillgänglig för växterna, det vill säga kaffesumpen fungerar som långsam gödning.

Om grannens katter uträttar sina be-

hov i dina rabatter, strö över kaffesump och apelsinskal och katterna uträttar behoven någon annanstans.

Har du till exempel skivat lök, rensat och fileat fisk eller utfört annat luktande arbete, ta lite sump, gnugga in i händerna och skölj. Lukten försvinner!

För en lyxigare variant, gör en kaffeskrubb med kokos, avokadoolja samt råsocker och kardemumma som doft och krydda. Skrubben passar bra för rengöring av händer och för hela kroppen.

Kaffesump tar också bort dåligt lukt ur kylskåp eller frys, eftersom den neutraliserar dofter. Sump kan även fungera som luftrenare i unkna garderober eller husvagnar.

Anita Storm, ekologirådgivare

KAFFESKRUBB • 2 dl kaffesump • 1 dl råsocker • 0,5 dl avokadoolja • 1 dl kokosolja • 1 tsk kardemumma • 10 droppar eterisk olja av kardemumma 1. Smält kokosolja i vattenbad och tillsätt de övriga ingredienserna.

2. Häll upp på burk som du ställer vid vasken i köket eller i badrummet.

Använd skrubben för händer smutsiga efter trädgårdsjobb eller då du har rensat och fileat fisk, den tar effektivt bort fisklukten. Skrubben går även bra att använda över hela kroppen, gnid in den med runda rörelser – det kan du göra ett par gånger i veckan. Detta är en naturlig skrubb utan mikroplaster.

Tips!

Ett underbart sätt är att använda skrubben i bastun.

Gör så här: Ta en handduk att sitta på, den ska räcka ner under fötterna, skrubba hela kroppen och gå i duschen efter att du bastat färdigt. Låt huden lufttorka och du har en naturlig återfettning av huden från kaffet samt kokos- och avokadooljan.

livets goda 1/2018

19

– Det är klart att stora kök som tillreder mat för flera tusen personer inte kan hålla på och koka egna buljonger som vi gör.

Men alla kan bli bättre på att använda inhemskt, säger Maria Dahlqvist, kosthållsförman vid centralköket i Houtskär.

20

familjens ekonomi 2/2018

År 2018 har det gått 70 år sedan Finland som första land i världen införde gratis skollunch. I en serie artiklar i tidskriften Martha samt på förbundets hemsida www.martha.fi lyfter vi upp skolmaten under hela jubileumsåret.

n ä r e m – n te a m l o k S n e k i r l l ta å p t a m a r ba I Träsk skola i Houtskär serveras inga fiskpinnar, inga pulversåser, inget ris, inga spanska gurkor. I stället bjuds det på inhemska och närproducerade råvaror, tillredda från grunden på ort och ställe.

Text Pamela Friström Foto Robert Seger

D

et är en gnistrande klar förmiddag i mars när vi besöker Houtskär. Ute till havs är isarna starka, men middagssolen värmer. ‒ Jag körde över isen till jobbet i morse och sparade 10 minuter, berättar Maria Dahlqvist som bor på Björkö, norr om fasta Houtskär.

Dahlqvist är kosthållsförman vid centralköket i Houtskär och eldsjälen bakom närmatssatsningen som inleddes för drygt två år sedan. ‒ Idén fick jag på en utbildningsdag i Åbo där Carola Magnusson, svensk matentusiast och tidigare skolköksföreståndare, föreläste om hållbar matlagning i storkök. Jag tänkte genast att det här kunde vara något för oss, säger Dahlqvist.

NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL Sagt och gjort. Hösten 2015 inledde Houtskärsköket ett försök där alla heloch halvfabrikat plockades bort ur matlagningen och närproducerade livsmedel prioriteras så långt som möjligt. Villkoret från Pargas stads sida var att maten inte fick bli dyrare. ‒ Årsbehovet av potatis, fisk, svarta vinbär, jordgubbar, havtorn, plommon, tomater, örter, vetemjöl, mannagryn och bondbönor får vi från Houtskär. Nötkött får vi från Wattkast i Korpo, och blåbär från Nagu, räknar Dahlqvist upp. ‒ Vi köper lokala råvaror så långt de familjens ekonomi 2/2018

räcker och sedan köper vi inhemskt. Importerade livsmedel undviker vi så långt vi kan, riset har vi till exempel ersatt med inhemskt korn. I de undantagsfall vi köper utländskt är det ekologiskt, säger hon.

För att budgeten ska hålla serverar man en till två vegetariska rätter i veckan, och dessutom bakas allt mjukt bröd själv. Man kokar också egna kött-, höns-, fisk- och grönsaksbuljonger och blandar egen yoghurt av naturell yoghurt och lokala bär.

Det nya arbetssättet kräver lite mer arbete av personalen. ‒ Men det känns också så mycket mer meningsfullt och roligt att arbeta så här, säger Dahlqvist.

Skolans rektor Örjan Ohls berättar att det i början tog lite tid för eleverna att vänja sig vid den nya kosten. ‒ Vi pratade mycket om varför vi gör så här, men numer är det sällan någon som klagar på maten. ‒ Det står i läroplanen att vi ska fostra eleverna till hållbart tänkande, och det vore jättedumt om vi inte själva levde upp till det i skolans vardag. Skolbespisningen har en viktig pedagogisk uppgift, säger han.

Dessutom handlar det om demokrati. ‒ Det är otroligt fint att fri skollunch infördes så tidigt i Finland, och att den fortfarande existerar. Det är inte i alla

PEDAGOGISK UPPGIFT I Träsk skola, tre kilometer bort, närmar sig klockan elva, och de första eleverna står redan vid serveringslinjen med bricka i hand. I dag består skollunchen av kycklingragu och matkorn, med currygryta som vegetariskt alternativ. På salladsbordet står skålar uppradade med äppelklyftor, rivna morötter, gurka, rödkålssallad och lingonsylt.

Kycklingköttet är från hel inhemsk kyckling som har kokats för att ta tillvara buljongen, och som sedan benats ur. Äpplena kommer från Åland, och lingonsylten har skolans köksa Sabina Fagerlund kokat av lingon hon själv har plockat i Houtskär.

21

familjer barnen får ett fullvärdigt mål mat när de kommer hem, och vissa elever är tvungna att klara sig ganska långt på skolmaten. Det finns ett jämlikhetstänk bakom skolbespisningen som fortfarande är aktuellt, säger Ohls.

HÖJDPUNKTEN UNDER SKOLDAGEN När alla 20 elever väl fått mat på tallriken, sänker sig ett gemytligt sorl över matsalen. ‒ I en liten skola som vår blir stämningen väldigt familjär, säger köksan Sabina Fagerlund. Jag känner barnen och de känner mig. De vet att det är jag som dukar fram och plockar undan efteråt. Det är lätt att prata med dem om bordsskick, om att våga smaka och om att ge sig tid att äta.

Snart är de snabbaste ätarna färdiga. De ställer raskt undan bestick och tallrikar på diskbordet, säger tack till Sabina och störtar ut.

I de nya rekommendationerna för skolbespisningen från i fjol betonas vikten av gemenskap, lugn och trivsel vid skolmåltiderna. Måltiden ger skolvardagen en naturlig rytm och den ger både elever och personal möjlighet att koppla av.

Måltiden är ”höjdpunkten under skoldagen”, står det i rekommendationerna.

Samtidigt som skolbespisningen främjar elevernas hälsa och välbefinnande, ska den enligt rekommendationerna också stödja inlärningen och utgöra en praktisk del av den kost-, hälso- och umgängesfostran som ingår i läroplanen.

22

‒ När den är som bäst är skollunchen inte bara något man kastar i sig på några minuter, utan en fostrande helhetsupplevelse, säger Örjan Ohls.

LOKAL MATKULTUR Enligt skolmatsrekommendationerna borde skolköken bli bättre på att utnyttja inhemska, närproducerade och ekologiska råvaror.

I ett litet samhället som Houtskär blir sambandet mellan paragrafer och det verkliga livet extra tydligt. ‒ Vill man att skärgården ska hållas livskraftig, är det viktigt att utnyttja det som erbjuds lokalt. Att man köper dill och rödbetor som har odlats här samt fisk av den lokala fiskaren. Dessutom

är det här vår matkultur och på det här sättet får eleverna också ta del av den, säger Fagerlund.

I centralköket förbereder Maria Dahlqvist som bäst morgondagens närproducerade rätt, ärtsoppa. Det är, när allt kommer omkring, torsdag. ‒ Det är alldeles klart att stora kök som tillreder mat för flera tusen personer inte kan hålla på och koka egna buljonger som vi gör, det är bara de små köken som har den möjligheten. Men alla kan bli bättre på att använda inhemskt, säger hon. ‒ Samtidigt hoppas jag att vi i framtiden får se en trend med en återgång till mindre skolkök, men till det räcker det inte med enstaka eldsjälar i köken, utan där behövs en förändring på politisk nivå, säger Dahlqvist.

familjens ekonomi 2/2018

SNELLMANS NYA GRILLADE PÅLÄGG

När påläggen grillas från början till slut behövs inga artificiella aromer för att förstärka smaken. Påläggen får en vacker yta och en härlig grillsmak.

Skogslycka ger stärkt självkänsla Text Johanna Granlund Foto Ulrika Fellman

Vildmarksguiden Ulrika Fellman drivs av sina styrkor: nyfikenhet och kreativitet.

I sitt arbete kombinerar hon övningar i positiv psykologi med äventyr i vildmarken.

D

å Ulrika Fellman sökte in till vildmarksguideutbildningen vid Kronoby Folkhögskola hade hon aldrig tältat, annat än på gräsmattan i sina föräldrars trädgård. Hon såg sig egentligen inte som särskilt friluftsintresserad, men bakom sig hade hon två misslyckade försök att komma in på psykologiutbildningen vid Åbo Akademi och kände att det var dags att prova något helt annat.

– Det visade sig vara något av det bästa jag har gjort, och det blev två fantastiska år! Vi var ute på turer året om, prövade våra gränser, utvecklades och arbetade mycket med ledarskap och med att bygga 24

team. I något skede stod det klart för mig att det här var vad jag ville syssla med i framtiden, minns Fellman.

LÄMPLIG UTBILDNING Ulrika Fellman konstaterar att hon alltid har varit intresserad av att försöka förstå sig på människor, både på sig själv och på andra. Efter utbildningen till vildmarksguide ville hon lära sig ännu mer för att kunna arbeta med människor i kombination med friluftsliv, och hittade en lämplig utbildning i Sverige.

– Vi studerade beteendevetenskap med fokus på förebyggande av mental ohälsa.

Vi fördjupade oss till exempel biologin bakom psykologin, det vill säga hur hjärnan fungerar och hur tankar och känslor skapas, berättar Fellman.

Studier i positiv psykologi, som är en relativt ny vetenskaplig gren, ingick också. Positiv psykologi handlar om vad som får oss att må bra och hur vi kan främja vår mentala hälsa. Man kan i princip närma sig nästan alla områden i livet med hjälp av den positiva psykologin. Relationer och självkännedom är två exempel, men det finns många fler. Ulrika Fellman nämner tre områden där hon själv har haft stor nytta av sina studier. Det första handlar om karaktärsstyrkor. familjens ekonomi 2/2018

ULRIKA FELLMAN Ålder: 31 år.

Bor: Sedan ett halvår tillbaka i Jörn i Västerbotten, Sverige. Uppvuxen i Esse, Pedersöre.

Familj: Sambon Jonas.

Gör: Är vildmarksguide och psykologisk coach. Driver företaget Kompassen och arbetar som resurspedagog på en skola i Arvidsjaur. För tillfället försöker hon etablera sitt företag i Sverige, samtidigt som hon har kvar en viss verksamhet i Österbotten, där hon tidigare bodde.

Bloggar på: www.sevendays. vasabladet.fi

– Två forskare har gjort en modell med 24 karaktärsstyrkor som alla människor har i högre eller lägre grad. Styrkorna kan till exempel vara mod, ledarskap eller tacksamhet. Genom att upptäcka vilka styrkor man själv har mest av, och använda dem på nya sätt i vardagen, kan man höja sitt välmående på lång sikt.

Ulrika Fellmans toppstyrkor är kreativitet, nyfikenhet, tapperhet, kritiskt tänkande och ärlighet.

– Kreativitet och nyfikenhet använder jag naturligt varje dag på jobbet. Jag älskar verkligen att planera uppdrag, vandringar och kurser för mitt företag. Den senaste tiden har jag dessutom använt styrkorna på ett nytt område, i köket.

familjens ekonomi 2/2018

Jag har upptäckt hur roligt det är att testa nya maträtter, berättar hon.

MEDKÄNSLA OCH FÖRVÄNTNINGAR Det andra området kallas mindset, förhållningssätt. En studie där elever ställdes inför svåra matteproblem visade att vissa genast gav upp, eftersom de tänkte att de är så dåliga på matte att de inte kan lösa problemet. Andra lät sig inte skrämmas av risken för misslyckande. I stället reagerade de positivt på utmaningen med att vilja lära sig mer.

– Vi tenderar att möta utmaningar på endera av de här två sätten. Antingen

ser vi dem som en risk för att misslyckas, eller också ser vi dem som en chans att lära sig och klara av något vi ännu inte kan, konstaterar Fellman. Jag har själv en benägenhet att förvänta mig att jag genast ska vara bra på nya saker. Jag jobbar fortfarande med mig själv för att inte se motgångar som misslyckanden.

I stället försöker jag se det som att jag ännu inte har övat tillräckligt.

Det tredje området handlar om självmedkänsla, om hur man bemöter sina egna misslyckanden då de väl har inträffat.

– Hur pratar jag till mig själv då jag faktiskt har misslyckats, och hur kan jag vända orden till att bli mer medkännande och förstående? Ofta visar vi mer överseende mot våra vänner då de misslyckas än mot oss själva, säger Fellman. På det här området kan man arbeta med att minska sina förväntningar på sig själv.

Då man ställs inför ett misslyckande gäller det att ta ett steg tillbaka och 25

försöka se sig själv ur någon annans perspektiv. Vad skulle en välvillig vän som ser mig misslyckas säga? Troligen tycker vännen inte att det är så stor sak.

– Man behöver inte bara föreställa sig vad en vän skulle säga, utan faktiskt också be närstående om hjälp med att hitta mer självmedkänsla om man fastnar i självkritik, tipsar Fellman.

GODA RELATIONER Ulrika Fellman driver företaget Kompassen, där hon kombinerar sin kärlek till natur- och friluftsliv med sina kunskaper i mental hälsa. I praktiken betyder det att hon håller allt från ledda turer i naturen, antingen med fokus på friluftsliv eller med inslag och övningar från den positiva psykologin, till föreläsningar som helt och hållet handlar om positiv psykologi.

Ibland stöter man på påståenden om att man mår bra av att vistas i naturen, till och med till den grad att naturvistelse kan bota depressioner. Fellman säger med ett leende att hon själv också har levt i den tron, att naturen är lösningen på så gott som allt. Men efter att själv ha drabbats av en utmattningsdepression, som hon fortfarande är på väg ut ur, har hennes bild nyanserats.

– Visst borde alla ta sig tid att ge sig ut till platser i naturen där man trivs, men för att främja mental hälsa är fysisk aktivitet och goda relationer enligt mig de två viktigaste komponenterna. Jag brukar tänka att naturen är en väldigt bra plats att ta hand om sitt mående på, även om den kanske inte är lösningen i sig. Men om man ägnar sig åt friluftsliv tillsammans med andra, får man aktivitet och gemenskap på en och samma gång.

TVÅ SÄKRA KORT Då Ulrika Fellman själv söker sig ut är hunden Tjirro en trogen följeslagare. På vintern skidar hon gärna. Hennes favoritplats varierar beroende på när man frågar henne, men att ta sig upp på en höjd, ett berg och sitta och njuta av utsikten en stund eller att skida ut på någon myr, brukar vara två säkra kort för henne.

För den som gärna skulle ägna sig mer åt friluftsliv, eller över huvud taget bara vistas mera ute i naturen, har hon ett enkelt tips: – Gör det inte för svårt för dig och ha inte för höga målsättningar. Man behöver inte börja med en helgutflykt med matlagning, ställ dig i stället frågan: Vad är det minsta jag kan göra redan i kväll?

Den nivån räcker.

VISA TACKSAMHET – OCH BLI LYCKLIGARE! Tacksamhet är grundläggande för vårt psykiska välbefinnande och för upplevelsen av att vara lycklig. Nedan finns en övning som du kan träna på för att stärka din förmåga att vara tacksam.

Gör så här:

1. Tänk på någon som betytt mycket för dig, som hjälpt dig på ett betydande sätt eller haft en positiv påverkan på dig. Det kan vara en lärare, en mentor, ett syskon eller någon annan.

2. Skriv sedan ett brev till personen där du detaljerat och konkret uttrycker din tacksamhet för vad personen gjort.

3. Om du har möjlighet kan du sedan ringa eller besöka personen och läsa upp brevet, och på det sättet dela med dig av de positiva känslorna.

Tidsåtgång: cirka 15 minuter

Ta med barnen ut i naturen! Ulrika Fellman tipsar om fem sidor med friluftsinspiration för hela familjen: www.skogeniskolan.se, www.utebarn. se, www.lanclin.com, www.utegladje. com, www.kakkakaffe.com.

”Jag jobbar fortfarande med mig själv för att inte se motgångar som misslyckanden. I stället försöker jag se det som att jag ännu inte har övat tillräckligt.”

26

familjens ekonomi 2/2018

utblicken

Svenska skolmaten under luppen SKOLMATEN ÄR INTE BAR A något som

Skribenten är journalist och debuterande författare bosatt i Malmö.

Hon läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist som inte lärt sig att dygnet har bara 24 timmar. Ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

familjens ekonomi 2/2018

ligger på tallriken – det är också något som ligger högst uppe i mediernas debattspalter år efter år. Om skolmaten är äcklig eller god är kanske den hetaste diskussionen, men också matsvinn, trivselfaktorer och miljötänk debatteras. Rubrikerna får det ofta att låta som om man debatterade något mycket större än en portion av mos och korv. ”Skolmaten gör eleverna korkade”, löd rubriken i en insändare där skribenten ansåg att skolmaten inte innehåller tillräckligt med näringsämnen för att eleverna ska orka med skolan (Metro, 2015). ”Skolmaten är äcklig!”, rubricerade Sveriges radio sitt inslag om att 60 000 skolelever runtom i landet matstrejkade (SR, 2011). ”Skolmaten påverkar elevernas betyg”, hojtade svenska Arbetarbladet (2016).

VEGETARISK SKOLDAG En debatt som inföll ungefär samtidigt i Finland och Sverige var den om en vegetarisk skoldag. Jag – som mestadels äter vegetariskt – har svårt att förstå den köttaktivism som fick vår lite tillbakadragna, diskreta befolkning att engagera sig med utropstecken och versaler. Då det var vegetarisk dag på Vasaskolan i Gävle 2013 köpte Moderata ungdomsförbundet MUF in hamburgare och delade ut till eleverna. Då festivalen Way out West 2012 gick ut med att man inte tänker servera kött på festivalområdet med hänvisning till köttets klimatpåverkan, ryckte kvällstidningen GT ut. De delade ut gratis kött vid ingången – en köttfri festival var enligt dem en katastrof. Den globala katastrofen – miljökatastrofen – var tydligen inte lika viktig. Det här är bara några exempel på protester som närmast liknar sabotage. Det är lite som att dela ut godis utanför ett dagis med hälsoprofil. Eller som att dela ut cigaretter utanför en bar med rökförbud.

En viktigare sak som Finland och Sverige har gemensamt är ändå att vi är de enda länderna i världen som har lagstadgad gratis skolmat. Och inte bara maten är gratis, utan också skolböckerna och busskortet om man bor långt ifrån skolan.

Som journalist har jag besökt flera av EU:s fattigaste länder, bland dem Rumänien och Bulgarien,

och förundrats över varför så många barn inte går i skola, trots att skolan är gratis också där. Det gäller främst barn i fattiga samhällsgrupper, såsom den romska populationen. Orsaken är, har jag fått berättat för mig, att det inte räcker att undervisningen är gratis. Föräldrarna har inte råd med matlåda, skolböcker, rena skolkläder och bussresor – det blir för dyrt för de lågavlönade eller arbetslösa föräldrarna.

ÄKTA ELLER OÄKTA SMAK? Jag tycker ändå inte att vi här i Norden ska förringa debatten om skolmaten med ett ”vi ska vara tacksamma”. Det är ett reellt problem att eleverna är så missnöjda att de hoppar över skollunchen flera gånger i veckan (SVT, 2016). Och att barnen i dag tycker att hemgjorda köttbullar är äckliga för att de bara lärt sig hur de artificiella smakar. För några år sedan intervjuade jag köksmästare Björn Helsing som jobbade med Marthaförbundets projekt Operation skolmat. Han tyckte att det var skrämmande att många barn i dag tycker mer om smaken av halvfabrikat än om ”äkta” mat för att de inte vant sig vid den. ”Visst kan man äta färdigmat någon gång, men fem dagar i veckan under fyrtio skolveckor om året?”, sade han.

I Sverige är man bra på hållbarhet och miljötänk.

I höstas löste en skola i Sollentuna problemet med matsvinn genom att helt enkelt köpa in tallrikar av mindre storlek till skolmatsalen. Mindre tallrikar, mindre svinn – resonerade man – och eleverna slängde 30 procent mindre mat. De som var hungriga tog en portion till i stället för att genast lasta tallriken full och sedan slänga. På Jämshögs skola i Olofströms kommun belönade man barnen med glass de dagar matsvinnet var lågt. Man gick från att ha slängt sju kilo ätbar mat per dag till att slänga fyra kilo per månad. Sveriges bästa skolkock 2013 – Vibeke Frisk – började tillreda skolmat så att grönsaker, kött och såser serverades separat. Det gjorde att eleverna själva kunde välja vad de ville ha och då åt nästan alla elever av skolmaten. Stora framsteg kräver inte alltid stora insatser.

FN:s globala hållbarhetsmål för 2030 är att halvera matsvinnet. Det gäller inte bara skolorna, utan oss alla. Vi kan börja där vi står – jag är rädd för att min egen skräpkorg inte skulle klara testet.

Heidi Hakala

27

Annika och arbetet för en bättre värld Glad och social, en hejare på att organisera och ger inte upp förrän hon har nått målet. Det är Marthaförbundets nya verksamhetsledare Annika Jansson i ett nötskal.

Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos

P

olitices magister Annika Jansson, 46, kommer senast från posten som projektchef med ansvar för näringslivsfrågor på Hanaholmens kulturcentrum. Med en bred karriär bakom sig, inom bland annat Folkhälsan och Svenska folkpartiet, har hon nu landat på Marthaförbundet.

– Redan när verksamhetsledartjänsten var lediganslagen år 2015 blev jag av flera personer uppmanad att söka jobbet. Men då hade jag precis blivit värvad till arbetet med Carl Haglunds riksdagsvalskampanj.

Hade jag inte börjat jobba med Calle, skulle jag naturligtvis ha sökt tjänsten, säger Annika.

Vad fick dig att tre år senare söka jobbet?

– Dels handlade det om att jag var redo att ta ett steg till och gå vidare. Jag hade tidigare haft hand om enheter och lett team, det är någonting som jag har trivts med och som jag gärna ville göra igen.

Dels handlade det om Marthaförbundets värdegrund, som kändes helt rätt. Det är inspirerande att få arbeta för de värden som Martha står för. Vi ska dela vardagskunskap till alla, det blir bara viktigare och viktigare hela tiden, och vi ska stödja människor så att de kan ta hand om sig själva. Alla ska känna sig trygga i det som de gör. Människan är lyckligast när hon märker att hon klarar av saker själv och lyckas i livet. Det kan gälla att lära sig att stryka en skjorta, eller att märka att när man har gått en matkurs klarar man av att fixa middagen och vet vad man ska göra i köket, konstaterar Annika.

28

Marthaförbundet är en rådgivningsorganisation som sätter vardagskunskap på agendan och som vill vara en föregångare, behövs ett sådant förbund i dag?

– Förbundet behövs absolut i dag! Jag tänker på allt det som förbundet och vår systerorganisation Marttaliitto håller på med. Om de inte fanns, skulle väldigt mycket vardagskunskap falla bort. Det behövs många aktörer inom tredje sektorn med lite olika inriktning för att vi ska nå ut till våra målgrupper.

Enligt Annika är vi i dagens samhälle omgivna av information från olika håll.

Det kan leda till att man har svårt att veta vad som är bäst och inte vågar fatta besluten själv, till exempel om man är lite osäker på sin roll som förälder.

– Marthaförbundet kan bidra till att ge nyblivna föräldrar vägkost på färden och därigenom skapa trygghet. Föräldrarna kan behöva få bekräftelse på att de själva klarar av att tillreda barnmat till sitt barn, och ibland behöver de kanske en utomstående person som säger det. Den kunskapen spred sig naturligt när man levde i större generationsöverskridande familjer. Nu för tiden är man lite mera ensam och kan känna sig villrådig i sina beslut.

Förbundet är tillika en medlemsorganisation för omkring 10 000 medlemmar, vad har det väckt för tankar hos dig?

– Det som kanske har förvånat mig är den måhända lite byråkratiska organisationsstruktur som vi har. Jag tror att medlemmarna på fältet är ganska redo för en reform av den nuvarande strukturen, så att vi kan satsa på marthaverk-

samheten i stället för att sätta tid på byråkrati. Här tänker jag också på den enskilda marthan som kanske sitter både i sin lokala förening och i sitt distrikt, och kanske ytterligare som medlem i centralstyrelsen. Då blir det bara en mängd möten, mötesteknik och pappersvändande i stället för att man satsar på aktiv verksamhet på det lokala planet.

– Med dagens digitala hjälpmedel finns det alla möjliga sätt att förenkla och göra vardagen lättare för den enskilda marthan. Vi vill arbeta för att möjliggöra mera marthaverksamhet och mindre byråkrati, och för att Martha ska fortsätta att leva vidare som ett livskraftigt förbund. Då måste man se över strukturerna och se vad som kan moderniseras.

Vi ska arbeta för medlemmarnas bästa, så att alla kan dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.

LEDARSKAP ENGAGERAR Det som särskilt engagerar Annika är ekologiska frågor samt frågor om kvinnors ledarskap och självförtroende.

– Personligen tycker jag att mikroplasterna är någonting som vi starkare kunde lyfta fram, likaså kemikalierna.

För jag har till exempel inte vetat hur mycket kemikalier jag utsätter mig för, medvetet eller omedvetet, med allt från hårsprej till mat. År 2004 hade förbundet ett Östersjöprojekt, men det börjar vara en tid sedan, så vi kunde också ha ett större miljöprojekt igen.

– Sedan tycker jag att ekonomibiten är mycket viktig. Jag har tidigare arbetat familjens ekonomi 2/2018

Efter drygt en månad på posten som ny verksamhetsledare för Marthaförbundet har Annika Jansson fått upp farten. Hon har en klar bild av vad hon vill utveckla och fokusera på i verksamheten.

ANNIKA JANSSON Ålder: 46 år.

Bor: I Kyrkslätt.

Familj: Maken Peppe, barnen Alex, 15 år, och Oliver, 13 år.

Studier: Politices magister från Åbo Akademi.

Karriär: Pohjola-Nordens ungdomsförbund, Folkhälsan, SFP, Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland.

Gör mig lycklig: Positiva människor som ser möjligheter.

Beundrar: Nelson Mandela och hans styrka att förlåta och inte hata.

På nattduksbordet: Hans Roslings bok Hur jag lärde mig förstå världen.

Framtidsdröm: Att vandra längs den spanska pilgrimsleden från Pyrenéerna till Santiago de Compostela.

Bästa marthatipset: Tacka nej till engångskassen för att minska plastförbrukningen.

bolla saker som man funderar på. Sedan laddar jag batterierna på måndagar med att sjunga i kören Degerby Bortblandade.

Det är en blandad kör där medlemmarna är i åldrarna 30 till 70 år. Där nollar man helt när man koncentrerar sig på sången.

Ett specialintresse som har hängt med Annika sedan hennes tid som utbyteselev i Japan är intresset för japansk kultur.

– Jag har inrett ett rum hemma till ett Japanrum för att få fram de japanska saker som jag har samlat på mig. Där finns traditionella tatami-mattor på golvet, ett lågt bord, japanska dockor som jag dels själv har gjort med kimekomi-teknik, dels har fått som gåva, och så har jag tavlor på väggarna med kalligrafi, en lättversion av en kimono på väggen, och lite porslin, tekannor och tekoppar, samt japanska böcker.

TÄNK EFTER FÖRE med ledarskapsfrågor och med att stärka kvinnors självförtroende, och jag skulle gärna starta ett projekt kring kvinnor och ledarskap. Här kommer också kvinnor och sparande samt jämställdheten i hemmet in i bilden. Man kunde sy ihop en helhet med ekonomi och ledarskap, och rikta verksamheten till yngre samt till sådana kvinnor inom tredje sektorn som annars inte erbjuds möjlighet att ta del av ledarskapskurser.

MEDARBETAREN I FOKUS Kommunikation och dialog är nyckelord för Annika. Hon betonar personalens breda kompetens och stora engagemang och hon vill leda medarbetarna på samma sätt som hon själv har blivit ledd: med en öppen och inkluderande kommunikation där medarbetaren sätts i fokus.

– Jag vill gärna föra fram det kommunikativa ledarskapet. I mitt senaste arbete fick jag själv uppleva att då jag som medarbetare hade lyckats, fick jag tack och erkännande för det. Jag tycker att det var en bra modell. Styrkan finns i medarbetarna och min uppgift är att leda dem på rätt väg om det behövs, att staka upp nya riktlinjer och komma med nya idéer.

Men det är medarbetarna som är exper30

terna och de ska få växa. Om någonting går fel är det ledaren som tar ansvar för det, och när det går bra är det medarbetarna som ska lyftas fram.

Som ett konkret exempel på hur man kan visa medarbetarna uppskattning och erkänsla tar Annika de stora tackfester som hon var med om att införa på en av sina tidigare arbetsplatser.

– Jag glömmer aldrig den första EU-valstackfesten, då vi dukade upp till middag och det var musik, det var mat och det var tacktal, enkom för alla frivilliga som i ur och skur hade ställt upp under valkampanjen. Oftast är det så att de som har gjort grovjobbet glöms bort, och det ville jag ändra på.

UT I NATUREN Hemma i Kyrkslätt finns maken och Annikas två söner samt labradoren Kajsa, hennes trogna vapendragare och bästa ”batteriladdare”.

– Min batteriladdare har fyra ben, säger Annika och skrattar. Med henne går jag ut i naturen. Där doftar det gott, det är så fräscht och det är vackert. Ibland har jag en väninna och hennes hund med som sällskap, båda varianterna funkar lika bra. Då hinner man prata, reflektera och

När det gäller en hållbar vardag vill Annika föregå med gott exempel.

– För mig innebär en hållbar vardag att jag tänker över min egen konsumtion. Och efter att jag har börjat arbeta på Marthaförbundet har jag blivit ännu mera medveten om Svinnkampen, det har jag verkligen tagit till mig, att man ser efter vad man köper och att man använder kylskåpsinnehållet innan man köper nytt, så att man inte behöver slänga bort mögliga citroner och mögligt bröd.

– Detsamma gäller kläder, att man tänker efter vad man köper och att man köper kläder av bättre kvalitet som håller längre. Nu har jag insett att jag har kläder i polyester och det är inte alls bra, ingenting hållbart i det. Hemma har mina söner också blivit medvetna och börjat reagera med ”Aj sjutton, ingenting äkta här inte, det finns inte ens bomull i den här träningsskjortan”. Man måste först bli medveten om det, man måste få information, och Marthaförbundet har en viktig uppgift i att hela tiden upprepa budskapet. Det kommer nya människor som inte har hört om det tidigare, plus att har du hört det en gång, kanske du har glömt det efter tre år, om inte du har börjat leva efter det. Så det måste repeteras, repeteras och repeteras. familjens ekonomi 2/2018

fem frågor

En sak i taget för en bättre värld Jeanette Gunnars arbetar som projektkoordinator för Ålands Marthadistrikt sedan år 2017. Vi tog pulsen på henne med fem snabba frågor. upp någon. Jag oroar mig över att vi allt mer går ifrån den närhet och den självklarhet som det finns i att ha farmor, morfar, syskon och så vidare runt omkring oss, på ett naturligt och vardagligt sätt. Barn och ungdomar behöver en stabil grund att stå på för att bli starka.

Vi ska inte dalta med dem, men de behöver människor runt omkring sig som backar upp dem när de är i behov av det.

1. Vad lockade dig med i arbetet för en bättre värld, en vardag i taget?

– Jag tror att vi alla skulle behöva ta en dag i taget. I dag är informationsflödet enormt och vi behöver sakta ner tempot och skärma bort onödig information. Lyckas jag förmedla detta till endast en person, vore det underbart. Jag tror inte att man kan göra allt på en gång, utan att vi alla bör ta en sak i taget för en bättre värld.

2. Hur ser du på marthornas roll i och betydelse för lokalsamhället i dag?

– Jag tror att marthorna är mer trendiga än någonsin, eftersom de finns där de behövs som mest i dag, bland familjerna. Det som marthorna en gång gjorde, att lära ut grundläggande vardagskunskaper, är det som vi mest behöver i dag. Människan har sprungit förbi sig själv och glömt bort de mest grundläggande sakerna.

3. Vad har du lärt dig av marthorna?

– Att ibland ta en paus och komma igen senare, starkare och ivrigare. Min mamma var en aktiv martha, och när det var marthamöte avstannade hela gårdens verksamhet för att hon skulle på mö-

Text: Mikaela Groop

te. Ibland behöver vi ett break som ger mer än det tar. Det behöver inte vara en södernresa, utan exempelvis en träff med andra inspirerande kvinnor för att samla ork, och sedan kunna fortsätta med nya krafter.

4. Hur vill du främja en hållbar vardag?

– Jag vill sätta familjen i fokus – mår familjen bra, mår samhället bra.

5. Vad roas du av och vad oroas du över med tanke på framtiden?

– När jag ser människor som mår bra och tar hand om varandra, det roas jag av. Det behövs så lite för att muntra

VISSTE DU ATT ...

JEANETTE GUNNARS är mamma, maka samt hönsägare och arbetar som projektkoordinator för Ålands marthadistrikt sedan augusti förra året. Hon njuter av livet i goda vänners lag och menar att det tråkiga kommer till en vare sig man vill det eller inte, så man kan lika gärna njuta så länge det går. Jeanette nås på tfn 0457 343 5511, 018-194 11 eller per e-post: martha@aland.net.

I nästa nummer av Martha, som utkommer 30.5, kan du läsa mer om Ålandsmarthornas nya kansliutrymme som erbjuder många nya möjligheter för lokala marthaföreningar och -kretsar.

Bokföring • Revision Fredsgatan 16 A 65100 Vasa Tel. 06-3173 144

Udda veckor må-fre 8.30-19, lö-sö stängt • Jämna veckor må-fre 8.30-17, lö 8.30-15, sö 11-14 Tfn 019 241 1441 • www.ekenas1apotek.com

www.bokforingfinnekirjanpito.fi 31

Med anledning av tidskriften Marthas 115-årsjubileum gör vi en djupdykning i tidningsarkivet. I pennan håller Catharina Elgert-Hyvönen, mångårig frilansskribent med humor som specialitet.

Klöverhackelse och Sparbankens kassabok Vi ska ta oss en titt på Marthablad från 1900-talets början fram till våra dagar och se vilka knep man har använt för att få slantarna att räcka till.

Text: Catharina Elgert-Hyvönen Illustration: Terese Bast

F

ilmstjärnan Marilyn Monroe lär ha sagt följande kloka ord: ”Jag tycker inte om pengar, men nog det jag kan få för pengar.” Pengar och ekonomi är något ofrånkomligt i vårt vardagliga liv. Om det är illa ställt med ekonomin, är det något som drabbar hela familjen – för mycket pengar igen kan ge upphov till slöseri och oförmåga att handskas förnuftigt med ens tillgångar.

Precis som i dag var man redan i början av 1900-talet intresserad av att ta tillvara det som naturen stod till buds med. I Marthabladet nr 6 från 1903 kan vi läsa om ett nytt påfund gällande hönsfoder – klöverhackelse! Det påpekas, att torr klöver i förhållande till sitt pris är ett av våra bästa växtämnen, emedan den är rik på äggviteämnen och utgifterna för hönsfoder blir betydligt mindre.

Så ivras det för salt svamp med finskuren lök; då sparar man på saltfisk till den helkokta potatisen. Och lavar är användbara till kreatursfoder eller som klister, grankåda är en vatten-

tät lädersmörja för skodon och seltyg och kan också användas på korkar till saftflaskor. Rönnbär passar som utfodring till kreatur, ormbunkar till stoppning av sängkläder ... Färgning med växtämnen är populärt: ”Färgen blir billig och varaktig, materialet är lätt åtkomligt. /---/ Växtfärgerna är fullkomligt giftfria och flere af dem snarare öka än förringa garnets styrka, /---/” (1904, nr 2, s. 46).

BÖRJA MED BOKFÖRING År 1903 uppmanar Föreningen Martha husmödrarna att börja med bokföring. ”Med en utvecklad hushållning förstå vi just det, att vi kunna tillvarataga och lätt använda alla möjliga ämnen och härigenom få vårt hushåll att ställa sig jämförelsevis billigt och ändå kunna bjuda dess medlemmar närande, hälsosam och smak-

lig mat”, läser vi i nummer 10, sidan 149.

Några decennier senare läser vi om tvättpulvret Versala, med vars hjälp vi kan sänka kostnaderna för tvätten och bespara oss möda vid tvättningen. För att inte tala om Havis Maja tvålpulver, som är tjugofem procent billigare än motsvarande utländska! Elsi Pelkonen skriver förmanande om sparsamhet – slöseriet är stort, kanske en efterdyning av världskriget, men nu måste vi strama till tömmarna. ”Varför skall man över huvud dagligen förgifta sig med kaffe och sötsaker, som fördärva mage och nerver? Varför skall man mitt i vintern gå klädd i tunna, ohållbara, dyra silkesstrumpor och ådraga sig sjukdomar för hela livet?” (1924, nr 4, s. 85). Svaret är att vi är ytliga och materialiserade och inte vill beräkna kostnaderna.

Under krigsåren tillvaratogs ALLT som kunde

vara till nytta och man tog fantasin till hjälp. Så här skrevs det i Marthabladets första nummer 1942, sidan 10: ”Våra ylleplagg representera i dessa tider stora värden, särskilt om vi ha plagg av helylle, ty sådana fås knappast längre i handeln. Yllevaror uppblandade med cellull, som tillverkas av träcellulosa och dylika uppblandade med upprispad lump, bli allt vanligare.” I städerna föder man upp kaniner för att dryga ut maten, på landsbygden ger fåren ull och kött, man kokar kristidssoppa på kålrot, sparar på bränslet genom att ställa övertäckta kärl med vatten invid en värmekälla, som kakelugn ... Och en stor annons talar om hur det går att få ”socker utan kort”, det vill säga en noggrann beskrivning på hur man odlar sockerbetor och tillreder dem.

Husmödrarna landet runt uppmanas att konservera allt de kommer över.

HJÄLP FÖR KRIGSDRABBADE Föreningsbanken gör reklam för sig, och Nationalhjälpen ber om bidrag för dem som drabbats av kriget: ”De har förlorat så mycket ... mången far har stupat el-

ler är invalid ... Deras fäder ha givit sitt allt, ha med sina egna kroppar skyddat oss, tack vare dem leva vi ännu i ett fritt Finland. Nu är det vår tur att ge, att sörja för deras barn och anhöriga och för dem själva /---/” (1942, nr 6, annonssidan). ”Nu skall det bli ordning på hushållspengarna”, står det i första numret av Marthabladet 1960 (annonssidan): ”Soligt leende och med svikt i stegen ... allt är köpt och ändå har hon pengar kvar!

Det blir reda i hemekonomin med hjälp av Sparbankens kassaböcker ... fickkassaboken håller ett vakande öga på

plånboken vid uppköp ...”. Vi kan spara genom att köpa Hoover, dammsugaren, som blivit ännu billigare tack vare stor efterfrågan. Föreningsbanken vill med annonsserien ”Köp rätt” hjälpa husmödrarna att få valuta för si-

na pengar och ger råd för de mest effektiva städattiraljerna – sopborstar med tagel eller nylonborst, garn- eller svampmopp, mattviskan – Och vi skall köpa Tallsåpa, som är BILLIGT och effektivt!

Några decennier senare kan familjen unna sig kalastårta med aprikoser och mandelkräm eller laxmousse. Nu finns det visserligen varor i mängd att välja mellan, men samtidigt har man blivit medveten om miljön i högre grad än förr.

Man syr kuddar av resttyger (som gamla spetsgardiner) och köper kaffefilter av tyg som kan användas i många år. Man satsar i försäkringsbolaget Svensk-Finland och övergår till självplock, medan An-

delsbanken lockar med Guldkort (1987, nr 7, s. 32): ”Har du redan guld på fickan? Varför nöja dig med vanlig plast på fickan när du kan få ett kort som är värt mer än sin vikt i guld? Guldkortet ger nu en unik chans att få normalt banklån.”

TALLSÅPA OCH MIKROFIBERDUK I början av detta sekel tipsas vi om rengöringsmedel som sparar både miljön och plånboken – tallsåpa och mikrofiberduk.

Vedeldning sänker uppvärmningskostnaderna och en gemensamt använd bil kan ersätta upp till åtta privata personbilar. I köket kan det mesta göras med

debatt Har du synpunkter på fenomen i tidskriften Martha eller annorstädes – dela med dig! Sänd in ditt bidrag per e-post till marthabladet@martha.fi eller via formuläret på www.martha.fi/sv/start/tidskriften/.

en basutrustning som är lättdiskad och inte kostar så mycket – en rostfri sax, en potatisskalare, ett durkslag och så vidare.

Och så lönar det sig både ekonomiskt och ekologiskt att ta tillvara höstens skörd på sätt som inte kräver frys, såsom att torka örter, bär och svamp. Ekonomirådgivare Janine Smeds uppmanar föräldrarna att lära barnen hålla koll på pengarna, och ställer upp tabeller med utgifter för de unga som är i beråd att flytta hemifrån.

Till sist ett nostalgiskt minne från min ungdom – då kostade en ask salmiak, Pantteri, 25 penni, i dag är värdet uppe i 1 euro.

Vi kan konstatera, precis som varje generation har gjort, att allt blir bara dyrare ...

inbetalningar

DISA FLYTHSTRÖMS FOND Västra Nylands Md med anledning av Degerby 50 euro Mf 90-årsjubileum Pojo sv. Mf med anledning av Lahja Lehtonens 100 euro 100-årsdag Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI17 8000 1400 0617 51).

påminnelse Artikeln om miljöbilarna (i Martha nr 6/2017) kändes ur bilägarsynvinkel orealistisk/ovidkommande, då det inte uppgavs vad det kostar att köra per kilometer i förhållande till det högre anskaffningspriset. Ibland räcker inte vackra tankar för att sälja in förändring.

SVAR: Hej och tack för din kommentar! Det är en relevant synpunkt och vi håller med om att en uppskattning av driftskostnaderna kunde ha funnits med. Driftskostnaden för själva körandet (vilket motsvarar kostnaden för bränslet) brukar för elbilarnas del uppges till 10–20 procent av kostnaderna för en motsvarande bensinbil. För laddhybridernas del brukar man räkna med 40–60 procent av kostnaderna för en motsvarande bensinbil – förutsatt att den faktiskt laddas och att körsträckorna är i förhållande till batteriets räckvidd.

34

SOMMARKONFERENS I MARIEHAMN 16–18.8.2018 I ÅR STÅR Marthaförbundet som arrangör för NKF:s sommarkonferens, temat är trygghet i vardagen. Information om program samt prisuppgifter finns på förbundets hemsida i evenemangskalendern på adressen: www.martha.fi/sv/start/evenemang/. Bindande anmälningar till kansliassistent Marika Danielsson, marika@ martha.fi, tfn 044 735 4971, senast 30.4.2018.

ANNONSERA I MARTHA OCH NÅ UT TILL 10 000 MARTHOR! TIDSKRIFTEN MARTHA är den största kvinnotidskriften på

svenska i Finland. Boka en annons redan i dag – för prisuppgifter och mer information ring eller mejla till Emilia Häggman, tfn 010 311 1903, emilia@kustmedia.fi. familjens ekonomi 2/2018

Utnyttja din bostadsförmögenhet

Förverkliga dina drömmar nu!

Är största delen av din förmögenhet bunden till din bostad? Med ett omvänt bostadslån kan du finansiera kommande renoveringar, resor eller någon annan större anskaffning. Omvänt bostadslån är lösningen också när du vill kunna förverkliga dina drömmar. Om du planerar att flytta till en mindre bostad i framtiden, men inte vill sälja din nuvarande bostad ännu, kan du ta ett lån mot din nuvarande bostad och betala tillbaka det senare när du har sålt bostaden.

Så här fungerar det • • • •

Du kommer överens med banken om ett lån på 10 år med bostaden som säkerhet.

Du kan få lån på upp till 50 % av bostadens realvärde.

Du ställer bostaden som säkerhet och äger den fortsättningsvis.

Under lånetiden betalar du endast räntan på ditt omvända bostadslån.

Fråga mera om omvänt bostadslån Kom överens om ett möte och gå igenom din situation med vår specialist. Boka tid på tfn 010 247 010.

Välkommen!

Lånevillkoren överenskoms individuellt. Beviljande av omvänt bolån förutsätter normalt kreditbeviljningsförfarande. För kreditbeslutet kontrollerar Aktia Bank kundernas personkredituppgifter hos Suomen Asiakastieto Oy. Samtalspriser till nummer som börjar på 0102 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/min.

www.aktia.fi

nordiska brevet 2018

KVINNOR I EN VÄRLD AV FÖRÄNDRING De fem kvinnoförbunden inom Nordens Kvinnoförbund (NKF) turas varje år om att skriva ett brev. För årets nordiska brev står advokaten och politikern Iselin Nybø från Norge.

Text: Iselin Nybø Foto: Marte Garmann Översättning: Mikaela Groop

S

amhället förändras snabbt och det är svårt att förutsäga vilka jobb som är viktigast i morgon.

Det som är säkert är att tekniken kommer att spela en viktig roll.

Utvecklingen av ny teknik kommer att öppna dörrar och skapa en ny värld av möjligheter – för dem som är lyckliga nog att förstå det. Utbildning och kunskap har aldrig varit viktigare, men alla måste vara inkluderade. I dag är det främst män som studerar, utvecklar och arbetar med teknik.

Utbildning är en av de viktigaste rättigheterna som ett samhälle kan erbjuda medborgarna. Oavsett frågan är svaret kunskap. Det är genom kunskap som vi ska lösa klimatkrisen, och det är genom kunskap som vi ska lösa de krav som det framtida välfärdssamhället ställer på oss. Arbetslivet blir allt mer kunskapsinriktat och kräver ett större kunnande, även inom traditionella manuella yrken. Kunskap är helt enkelt avgörande för utvecklingen av vårt samhälle. /---/ För att kvinnor över hela världen ska uppnå jämställdhet och få kontroll över sina egna liv, måste utbildningen för tjejer stå högt på den internationella agendan. Men det räcker kanske inte med 36

grundskola. Även för flickor på det södra halvklotet ska en högre utbildning vara en möjlighet. Detta eftersom framtiden ställer krav på högre färdigheter. Tidigare var det nödvändigt att lära sig att läsa och räkna, i dag behöver vi också lite teknik. Det kommer att gynna hela världen. /---/ Alla behöver lite teknik, redan i dag, för att hantera uppgifter i livet i allmänhet och på arbetsplatsen i synnerhet. Vi går omkring med små datorer i form av smarttelefoner i fickan hela tiden. Det är svårt att föreställa sig hur livet såg ut före internet. I framtiden måste vi se till att våra barn – inklusive flickorna – lär sig hur man använder tekniken på ett säkert sätt. IKT (informations- och kommunikationsteknik) måste tas upp som ett fokusområde i skolan och inom forskningen. Under den övergångsperiod som vi nu lever i måste denna kompetens delas mellan kvinnor och män. Det är kvinnorna som förlorar om vi inte klarar av att göra det.

En utbildning inom IKT ger dig möjlighet att utveckla samhället och förändra världen. Både kvinnor och män måste ha kompetens att delta i denna utveckling och kunna förstå mekanismerna bakom densamma. Ska lösningar göras lämpli-

ga för alla, måste både män och kvinnor hjälpa till att utveckla dem.

I en föränderlig värld måste utbildning och kunskap stå högst på agendan, i alla delar av världen. Årets nordiska brev kan läsas i sin helhet på www.martha.fi/sv/start/tidskriften/.

Fakta om . .

ISELIN NYBØ

ISELIN NYBØ ÄR en norsk advokat och politiker. Mellan åren 2013 och 2017 var hon parlamentarisk representant för Venstre i Stortinget.

Hon har också suttit i kommunfullmäktige i Randaberg och i Stavanger kommun. Som folkvald har hon arbetat med utbildningssamt barn- och ungdomsfrågor.

Nybø doktorerade vid universitetet i Bergen år 2006 och arbetade huvudsakligen med affärsrättsliga frågor innan hon invaldes i Stortinget år 2013.

Nybø är tillbaka på advokatbyrån från och med den 1 januari 2018.

familjens ekonomi 2/2018

familjens ekonomi 2/2018

37

marthainfo

Kallelse till Marthaförbundets vårmöte 2018 FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND

rf kallar till vårmöte i Åbo lördagen den 5 maj 2018 klockan 10 (kaffe serveras från och med klockan 9). Vårmötesförhandlingarna inleds klockan 13. Mötet går av stapeln i Sigynsalen, Slottsgatan 60, Åbo. Vid mötet behandlas stadgeenliga ärenden, såsom årsrapport och bokslut för år 2017 samt eventuella motioner och övriga ärenden som centralstyrelsen har fattat beslut om att föra till mötet.

Distriktens ombud bör förete behörigen undertecknade fullmakter lördagen den 5 maj klockan 12–13 vid fullmaktsgransk-

ningen i Sigynsalen. Den undertecknade fullmakten kan också på förhand sändas till Marika Danielsson, marika.danielsson@ martha.fi.

Distrikten bör skriftligen anmäla sina ombud och ersättare, med namn och fullständiga adressuppgifter, per e-post till marika.danielsson@martha.fi eller till adressen Marthaförbundet, Marika Danielsson, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors direkt efter sitt vårmöte, dock senast den 31 mars 2018.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

aktuellt

KOM MED I #JOJAGKAN-KAMPANJEN! VI UTMANAR DIG att hjälpa en ung person med enkla vardagssysslor! Berätta sedan om de färdigheter du har lärt ut på kampanjsajten www.jojagkan.fi eller med ett textmeddelande till numret 050 339 0494. Bland dem som har anmält sig lottar vi varje månad ut åtta produktpaket och dessutom, efter avslutad kampanjperiod, fyra presentkort till kurser som de huvudansvariga rådgivningsorganisationerna ordnar. Så häng med! Tipsa också dina vänner om kampanjen och hjälp oss att nå slutmålet på 10 000 vardagsgärningar! Vill du delta i kampanjen på sociala medier, använd taggen #jojagkan2018.

BLI FISKSMARTH! I VÅR KÖR FÖRBUNDET i gång ett fiskpro-

jekt i Österbotten. Tillsammans med nyanlända finländare får marthor lära sig mera om så kallad smartfisk. Under fyra kvällar lär vi oss hantera fisk, testa nya recept och får pröva på att lägga nät och använda kastspö. Alla kvällar avslutas med en gemensam måltid, inga förkunskaper behövs. Kurser ordnas i Malax, Jakobstad och Kristinestad. Kurstillfällena är avgiftsfria för deltagarna. För mera information, kontakta Sofia Grynngärds, sofia@martha.fi, tfn 044 280 6609.

FÖRENINGSFESTIVALEN – SÖK BIDRAG! VILL NI ORDNA ett lokalt evenemang under föreningsfestivalen i oktober? Föreningar kan ansöka om aktivitetsbidrag på maximalt 2 000 euro under tiden 1.4–30.4.2018. Samarbete ger mervärde, så sök gärna upp en ny förening att samarbeta med! För mera information, gå in på www.festival.fi/aktivitetsbidrag2/.

38

Ju bil eu m sspa lten

FANTASTISKA, GRÄNSLÖSA MARTHOR VIA MITT ARBETE för det stundande jubileumsåret kommer jag också i kontakt med människor som inte är marthor. En av de starkare förutfattade meningarna om oss är att vi på något sätt är fullständiga: vi kan allt, vi gör allt och vi vet exakt hur saker ska göras.

Visst är många av våra medlemmar otroligt kunniga och duktiga, men jag är den första att erkänna att jag är långt ifrån fullständig. Det är en av orsakerna till att jag gärna är medlem, för jag lär mig något nytt så gott som dagligen. Och det handlar inte bara om att lära sig, för mig är det minst lika viktigt att vara en del av en gemenskap, en gemenskap där majoriteten består av kvinnor.

Förutfattade meningar, det yttre perspektivet på rörelsen, ger en sträng bild av oss. Jag kan förstå att tröskeln då kan upplevas som hög för att våga bli en del av den. Internt är detta också en fråga vi kunde ta upp.

Av den enkät som har gjorts som en del av förberedelserna inför jubileumsåret, framgår det att vissa upplever i synnerhet förtroendeposterna som tunga, många ser fram emot att en dag bara vara ”vanliga” medlemmar. Det går även att skönja en viss oro för att klyftan mellan unga och äldre marthor ska bli för stor. Att allt från föreningar till förbundet ska gå in för att satsa mer på bara en av åldersgrupperna.

Med tanke på styrkan i gemenskapen känns det ändå fint att de flesta som har svarat på enkäten vill att vi under jubileumsåret satsar på kärnverksamheten och att vi gör det över alla de gränser vi i dag ser som just gränser.

Micaela Röman, jubileumsårets koordinator

familjens ekonomi 2/2018

aktiva marthor

Föreningssamarbete gav färgstarkt frukostbord VÅREN LÄT VÄNTA på sig i Österbotten detta år, men anblicken av det frukostbord som Bennäs-Lövö Marthaförening och Folkhälsan i Pedersöre för tredje året i rad ställt i ordning i Bennäs skola en lördag i mitten av mars, ingav hopp. Solgult och grönt, varmrött och svalt blått, mustigt brunt – alla färger samsades när man dukade upp en överdådig må bra-frukost där ingenting saknades. Hembakade brödsorter som smakade saftigt och gott, magvänlig gröt, olika slag av vilda bär, hallon-smoothie, färgrika grönsaker, ägg, lax, pålägg, ost, gott kaffe … Lägg till detta solgula narcisser på borden samt trevligt sällskap och alla möjligheter fanns för att må bra den förmiddagen.

Den klassiska frågan vid dylika tillställningar är: Kan jag få receptet? Recepten till allt det goda fanns samlade

familjens ekonomi 2/2018

i ett häfte som arrangörerna hade låtit trycka upp och som delades ut åt dem som ville ha det. En bra idé!

Efter frukosten informerade Pia Rosengård-Andersson, chef för familje- och relationsarbete vid Folkhälsan, om den mångskiftande verksamhet som samfundet har. I den diskussion som uppstod kring vikten av god vård för äldre blev konklusionen att sunt förnuft och skicklig upphandlingsförmåga hos kommunerna är a och o då det gäller att garantera en bra service.

Intäkterna från det lotteri som ordnades gick oavkortade till dagcentret vid Lyo i Pedersöre, som erbjuder äldre personer social samvaro och olika aktiviteter – även det ett bra sätt att främja hälsan.

Text och foto: Gun Anderssén-Wilhelms

39

aktiva marthor

Föreläsning: Kvinnor i fredsarbete När: Torsdag 3.5.2018 kl. 18–20 Var: Helsingfors svenska Marthaförening, Simonsgatan 12 A KOM OCH LYSSNA på Finska Missionssällskapets utjämningsambassadör Elli Flén som berättar om sina erfarenheter av att arbeta för fred och om hur kvinnors roll i fredsarbete kan se ut i praktiken. Föredraget följs av diskussion och servering.

Anmälningar senast fredag 20.4.2018 till Helsingforsföreningens kansli, tfn 09-694 3902, mån.–tors. kl.

10–15. Att delta är gratis, men du får gärna ge ett bidrag till Utjämningskampanjen, läs mer på www.utjämning.fi.

Varmt välkommen!

Arrangörer: Helsingfors svenska Marthaförening, Mellersta Nylands Marthadistrikt och Global Aktion/Finska Missionssällskapet

Björköbymarthor gav bort rullstol till pensionärshem

Marthorna i Björköby har skänkt en rullstol till pensionärshemmet Björkliden i Replot. Fr.v. Doris Smeds-Granér, Julita Nystrand, Agneta Ferm, Elly Nyström, Katarina Nyström, Gretel Berg och Siv Nybond, Maj-Britt Ljung. Sittande i rullstolen Onni Ström.

r

40

familjens ekonomi 2/2018

aktiva marthor

Marthornas stickläger lockade många deltagare

Sjundeå Marthaförening firade sitt 100-årsjubileum Gröt, dillkött och tortilla – minnen kring skolmaten heter den lilla skrift som eleverna i årskurs 2 i Sjundeå svenska skola hade bidragit med till Sjundeå Marthaförenings 100-årsfest i oktober förra året. Skolmaten intresserar och väcker känslor, den är unik för Finland och den kan vi alla vara stolta över.

Skriften baserar sig på cirka 80 intervjuer som eleverna har gjort. Plats fanns också för spontana kommentarer och övriga minnen. De äldsta intervjuade var skolelever på 1930-talet, de yngsta gick i skolan på 2000-talet.

Fr.v. Inga Vickholm lär Alice Bäckman att spinna och Gun-Maj Collin spinner med sin slända.

Det är svårare än det ser ut att få ullen att bli till en jämn tråd.

U

nder ett veckoslut i februari i år ordnade Östra Nylands Marthadistrikt ett stickläger på Kuggom traditionscentrum i Lovisa. Lägret lockade sammanlagt 47 deltagare från Närpes i norr, Pyttis i öster och Helsingfors i väster. Förutom stickning och virkning fick deltagarna lära sig att spinna.

På lägret fanns flera programpunkter: Carola Nybondas från Lappträsk lärde ut tvåändsstickning, en teknik som gör vantar och sockor extra täta och därför riktigt varma. Anja Lindqvist från Pargas undervisade i dubbelstickning och olika flätstickningstekniker. Desirée Kantola från Lovisa lärde ut kontstickning, smygmaskvirkning och sockstickning från tån uppåt. För henne, liksom för de övriga ledarna, var det självklart att ställa upp då Sickan Nybondas, ordföranden för distriktet, ringde och frågade.

TILL HEDERS IGEN De fyra spinnrockarna som Inga Vickholm från Lappträsk hade med sig väckte ett stort intresse. Vickholm lär ut det gamla hantverket för att det inte ska falla i glömska. På lägret fanns också en datahörna, där man bland annat kunde få tips på ställen med gratismönster och hur familjens ekonomi 2/2018

man kan söka på nätet. Under lördagen kunde man dessutom köpa Teetee-garner. Alla stortrivdes på lägret och var ivriga att få lära sig nytt.

– Jag har stickat sockor och vantar till lust och leda, sade Birgit Ståhl från Pyttis som denna gång stickade en mössa och lärde sig kontstickning.

– Det är många stickor att hålla reda på, sade hon.

GLADA SKRATT Deltagarna delade frikostigt med sig av olika tips och erfarenheter. Den indiska tumkilen var en given succé. Många glada skratt och såväl roliga som sorgliga berättelser varvades med räkning av maskor.

– Det lönade sig att komma hit! Stickning eller virkning är en bra avkoppling, som gör att man glömmer vardagens små förtretligheter, sade Laila Kakkuri, som tillsammans med Ann-Sofie Perjus hade kommit ända från Övermark.

– Alla kan börja sticka, det utvecklar hjärnan, konstaterade Alice Bäckman från Liljendal, som fick lära sig hur man spinner.

Text: Christina Lindén

Festsalen i Sjundeå svenska skola fylldes med marthor och marthavänner. Kaffet smakade och gästerna fick njuta av vacker sång och intressanta tal.

Tänkvärda tankar ”Att berika livet, det borde just framför allt vara Marthaföreningarnas uppgift.

Livet berikas då vi får kontakt med andra människor, då vi lär oss att förstå andra, då våra tankar får en inriktning som höjer sig över den vardagliga kretsgången, då vi hör eller ser något vackert. Det är det vi bör sträva till, var och en i sin krets”. (Esbo Marthaförenings årsberättelse 1955) Insänt av: Marianne Blom

Text och foto: Inge Ekholm 41

eftertanken

Lösning till korsord 6/2017 L

RHS 2017 ©

J

U

L

A

F

T

O

N

U

N

G

J

O

R

D

E

L

D

K

O

R

E

A

N

M

E

L

K

E

R

I

S

U

R

I

K

N

O

R

M

Ä

K

R

Skribenten är författare, hon skriver för tillfället på en barnpjäs och utkommer med en ny roman i höst. Hon ogillar att ordna begravningar och gillar att äta brunch.

42

I

R

Å

R

S

A

L

N

E

N

S

R

E

K

*

T

L

*

N

D

*

Ö

K

*

A

I

T

*

Ä

I

U

T

V

Ä

N

D

S

B

O

R

G

*

T

I

L

D

E

A

G

D

E

A

N

*

S

G

R

F

D

E

E

N

*

B

L

I

*

O

T

G

E

N

T

S

K

A

P

T

A

G

E

H

*

R

*

V

A

L

*

A

*

Y

R

*

E

T

E

M

E

T

T

*

G

*

N

J

N

I

N

G

M

A

N

A

S

S

E

S

*

U

E

L

G

A

F

T

O

Y

L

L

E

S

J

A

A

G

R

O

P

O

S

C

D

A

D

E

L

I

A

*

E

R

L

I

N

G

E

T

*

I

E

T

S

A

*

A

R

E

S

U

M

E

R

T

*

U

L

Ä

M

RHS 2017 ©

E

*

S

T

R

A

X

*

G

S

P

A

T

R

U

L

L

V

I

T

E

*

L

Y

*

A

K

U

R

A

S

*

I

K

A

M

A

R

Y

L

L

I

S

T

L

*

G

E

T

T

Y

N

I

K

G

*

E

O

S

I

R

T

R

A

R

*

T

R

D

*

E

Ö

I

*

F

O

N

A

*

Å

S

E

V

E

K

E

S

T

K

L

A

M

P

*

D

O

M

I

N

E

R

A

L

J

U

S

S

T

A

K

E

I

D

*

V

I

T

A

N

J

U

S

G

E

R

E

M

O

T

I

O

N

*

E

T

RHS 2017 ©

Vinnare 6/2017

BLAND DEM SOM sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 6/2017 gynnade Fru Fortuna denna gång Rita Emet, Jakobstad, Christina Lill, Kållby och Heidi Åhlfors, Dragsfjärd.

Korsordsprisen, 1 boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer 30.5.2018. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 18.4.2018 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: Oy Kustmedia Ab Tfn 010 311 1903 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

R PÄ

ISTÖME

R

I

Smart fisk ger ringar på vattnet Fermenterat te – hetast just nu Mathantverkare blandar gammalt och nytt Nordiska smakäventyr Kokbok för familjens minsta

Nästa nummer av Martha utkommer 30.5.

S

E

K

KK

i nästa nummer ...

I

V

H

DE SENASTE TOLV månaderna

MARIA TURTSCHANINOFF

V

K

YM

har jag haft mitt livs mest produktiva handarbetsår. Sömnad: Tolv klänningar för mig och några t-tröjor, leggings och sweatshirts för min son. Stickat: En tröja, flera par sockor och pulsvärmare och en barntröja.

Det gångna året har också varit ett av de svåraste i mitt liv. I januari i fjol blev det klart att min mammas cancer inte skulle gå att bota. I april dog hon. I januari i år dog min farmor. Mina månader, veckor och dagar har varit fulla av oro för mina kära äldre släktingar. Och efteråt, när allt är slut, har jag vadat i bouppteckningar och drunknat i lägenhetstömningar. En oformlig ångest har tryckt sig mot mig, natt som dag och jag har inte haft kontroll över något i mitt liv.

Ingenting utom saxen. Stickorna. Symaskinen.

När de nattliga svarta tankarna hotat att kväva mig har jag jagat bort dem med tankar på tyg, garn och mönster. Jag har frossat i fantasier om senapsgult merinogarn och exklusivt double gauze i ylle. Tygerna och garnen är konkreta. Sinnliga. Här och nu. De ger mig respit från allt det svåra.

När jag stryker halvfärdiga klänningar, när jag nålar och mäter och låter symaskinens pedal få maskinen att surra har jag i just den stunden full kontroll. Jag kan sticka framför någon fånig komedi med det mesta av min koncentration på att räkna maskor och varv, och nästan ingen alls på alla efterlämnade papper som borde redas upp och konton som borde avslutas.

Mitt hem är fullt med mina anmödrars redskap. Jag stickar med min mormors gamla stickor. Min farmors mönstertidningar står i mappar i min hylla. Mamma, farmor och mormor lärde mig sy, sticka och virka, de lärde mig ta ut mönster, tråckla och stoppa.

För varje maska och stygn jag gör är de hos mig. För en stund.

F U

A

Terese Bast

I anmödrars handarbetsspår

S T

H

M

ILJ

ÖMÄRK

T

Painotuotteet 1234 5678

TRYCK: Oy Grano Ab 2018 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online) familjens ekonomi 2/2018

FÖRUTSPÅ

SÖT KUB

BESTÅNDSDEL

MIRAKEL GIVARE

ANDEMENING HALVVÄGS PÅ GOLFBANAN LEDAREN

KNOGADE

KIRSKÅL FÖRSKOTT

08 TRANSPORTÖR SÄGS VA-

SYSKON

SÄNDER I ETERN ÄR DREJARES LERA

OXMÄRKE LIKNANDE VÅGANTISKYDD LOPER

YNKA RA ILSKET

MYCKET HALKIG

DATORBLÄDDRING

USCH

SLUT MINNE SYN AV NOTHÄFTEN

TVÅ LIKA

INCITAMENTEN

NORDLIGA IBERISKA DRUVAN

RÖSTA

INTEN- START PÅ NÅGOT TION

IDIOT

LEVANDE

ZLATAN I ITALIEN STRECK

SPRETAR FRÅN NAV

BAKTERIE

KÄRASTE

NORDLIGA BARRSKOGAR

0173

UNDERKÄNDES

EXTAS BARNBARN LAVINFARA

PASSAR TANDEM AVKASTNINGEN

DÄMPAD

TREBENSSTÄLL

DOSA METROPOLEN

PRONOMEN

TÖSABITEN

GRANNE

GROP I MOSSE

Korsordet 2/2018 NU ÄR DET ÅTER DAGS att gnugga geniknölarna – Marthakorsordet är här! Det är korsordsmakaren Tommy Öberg som har konstruerat krysset och ni som har löst klurigheterna kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 8.8.2018. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 2”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– familjens ekonomi 2/2018

43

Personalen på Marthaförbundet

Marika Danielsson, 044 735 4971

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Ni hittar oss på adressen Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors.

Vi håller öppet måndag till torsdag kl.

9–12, tfn 044 402 6884. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är

De senaste färdigheterna som jag har delat, och kommit ihåg att anmäla, är hur man skiljer äggulan från äggvitan, hur man väljer tvättmedel och -program vid kulörtvätt samt hur man får bort fläckar.

Jag har lärt unga duka bordet och ställa kärlen rätt i diskmaskinen. Ibland har jag även fått rycka in och visa hur man torkar bordet, stryker en skjorta eller skalar en morot.

Elisabeth Eriksson, 050 408 9179

Jenni Haapala, 050 911 2050

ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Karin Lindroos informatör, 050 361 6081 (må–to) Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883 Mia-Maja Wägar ekonomirådgivare, 043 820 0073 Sofia Grynngärds projektledare för Tack för maten!, 050 517 2958 Ann-Louise Ahrenberg projektkoordinator för Tack för maten!, 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Micaela Röman, jubileumskoordinator, 050 356 4548

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Inom ramen för #jojagkan-kampanjen har jag lärt unga att använda torktumlare, betala fakturor via nätbanken och hur man ska tolka sin lönespecifikation.