Martha nr2/2019

Kv i n n a o c h e k o n o m i 2 / 2 019 R E L AT I O N E R MIL JÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

KÖPSTOPP GAV NYSTART / DE L ANDE TS E KONOMI / SÅ VÄL JE R DU INTRESSE BE VAK ARE / PL ANTE R A ÄPPE LTR ÄD / ST YC K A L A MME T S JÄLV

ledaren

Martha, du är en viktig kugge i det cirkulärekonomiska hjulet JUBILEUMSÅRET har kört igång med den mycket lyckade Världens största marthakväll som firades runt om i landet den 31 januari 2019. Uppskattningsvis samlades drygt 10 000 marthamedlemmar denna kväll för att fira Martharörelsens 120 år. Glädjande många föreningar och kretsar firade också över språkgränsen tillsammans med våra systrar i Marttaliitto. Nya vänskapsband knöts och frön till nya framtida samarbetsprojekt såddes. Tillsammans och i arbetets tecken är temat för vårt jubileumsår. Tillsammans lär vi oss nya saker och delar med oss av den kunskap vi har. Att fira hållbart i arbetets tecken är ett medvetet val och ett rättesnöre för hela jubileumsåret.

Att dela med sig är ett av cirkulärekonomins fundament. Med era dagliga handlingar ute i föreningar och kretsar är ni värdefulla kuggar i det cirkulärekonomiska hjulet. Vi ska tänka på hur vi konsumerar och fråga oss själva om vi måste äga alla prylar vi är i behov av. Min familj har ingen släpkärra men det har många av våra grannar och goda vänner som bor i närheten. De är vänliga nog att alltid låna ut sina kärror då vi har behov av en. Vi i vår tur står gärna till tjänst och lånar ut våra prylar.

Sparsamhet är en dygd. Redan nu och i framtiden kommer detta att bli alltmer avgörande för att förhindra den globala uppvärmningen. Vi måste minska på och undvika slit-och-släng-konsumtionen och minska på våra koldioxidavtryck. Hushållens konsumtion står för 68 procent av växthusgasutsläppen i Finland, vilket innebär att det har stor betydelse hur vi bor, förflyttar oss, äter och vad vi köper. Genom våra gärningar och val i vardagen kan vi minska utsläppen i betydande utsträckning. Dina dagliga val har betydelse. Finland har förbundit sig vid FN:s mål för hållbar utveckling vars syfte är att göra världen till en bättre plats för oss alla.

Marthaförbundet jobbar för en hållbar vardag. Vårt mål är att förbättra världen en vardag i taget och detta är helt i linje med FN:s mål. Vi jobbar för ett mer miljövänligt konsumtionsmönster. Hushållens konsumtionsval har en stor betydelse för bekämpningen av klimatförändringen. Tack för att du genom att leva enligt Marthaförbundets värderingar och genom dina val i vardagen bidrar till att uppfylla FN:s mål för en hållbar utveckling. Vi är alla en del av en större helhet och du är en viktig kugge i den framtida utvecklingen.

Annika Jansson, verksamhetsledare

2

från redaktionen

HOBBYSÖMMERSKANS EKOFASTA. Hållbar klädkonsumtion är temat för årets ekofasta. Den som syr en hel del själv tänker kanske spontant att samvetet är rent eftersom plaggen tillverkats hemma och inte av underbetalda sömmerskor i asiatiska klädfabriker. Men fasta handlar om att stanna upp och tänka efter. Vid närmare eftertanke har säkert både en och annan hobbysömmerska orsak att reflektera. Reflektera över vem som tillverkat tygen, av vilka material. Reflektera över hur stora de egna tygförråden är. Kanske det råkar bo en tyghamster i systudion som samlar på sig metervis med tyg bara för att säsongens nya mönster är så attraktiva, eller för att tygbutiken har en rabattkampanj. Det är lönt att skilja på begär och behov, oberoende om det gäller klädesplagg eller tyg.

I min egen ekofasta ligger fokus på att först sy något av alla de tyger jag har hemma, och sedan övergå till mer ekologiska tyger och försöka undvika elastan som försvårar återvinnandet av textilierna.

Samtidigt är det lugnande att inse att klädsömnad som hobby har gett en hel del insikter och respekt vad gäller kläder. Den som själv köpt tyg, klippt ut mönsterdelar och konstruerat plagg är medveten om att ett plagg måste få kosta skjortan för att alla involverade ska få rättvist betalt. Materialkunskapen och fingertoppskänslan utvecklas rejält för den som rotar i stora lådor med fyndbitar i tygbutiken och följer diskussioner i sygrupper på Facebook. Och lusten att sköta om sina kläder på ett smart sätt ökar markant då det handlar om hemsydda plagg. Jag lärde mig att vädra i stället för att slentriantvätta först efter att ha sett hur fort de hemsydda favoritklänningarna nötts av tvättmaskinen.

Lyssna på ekofastapodden, som du hittar på www. ekofasta.fi/poddar/ eller i apparna Acast, Itunes och Soundcloud. De fem nya avsnitten ger inspiration för den som vill öka sin garderobsmedvetenhet, oavsett om favoritplaggen är hemsydda, loppisköpta eller reafyndade.

Kvinna och ekonomi är temat för denna tidning.

Vi hoppas att artiklarna bjuder på tankeställare och handfasta råd då det gäller att ta tag i sin ekonomi – kanske det är läge för just dig att börja pensionsspara, göra upp ett avtal med en intressebevakare, hålla köpstopp, flytta till ett mindre boende eller läsa in dig på vad aktier eller fondsparande egentligen går ut på.

Heidi Furu, t.f. redaktionschef

Kvinna och ekonomi 2/2019

innehåll 4 Tänk på pensionen i tid

16

28

Det lönar sig för alla att tilläggsspara, och företagare behöver betala in mer pension än miniminivån. Satu Huber är orolig för hur den sjunkande nativiteten påverkar pensionssystemet i Finland.

8 De byggde sitt eget mini-hus Möt paret som byggde en egen mysig vagn att bo i av barkytor från ett sågverk, gamla traktorslangar och en ytterdörr de hittade på soptippen.

12 Välj intressebevakare i god tid

4

Den som väljer intressebevakare och tecknar fullmakt redan som pigg och kry kan spara mycket tid och pengar.

16 Köpstoppet blev startskott för en hållbar livsstil Jenny Petterssons vardag blev rikare, gladare och hållbarare efter ett år av köpstopp. Nu har hon egna hönor och drömmer om grönsaksland, solpaneler och växthus.

8

20 Delandets ekonomi – utopi eller nödvändighet?

I ett litet samhälle är det lätt att låna, byta och dela saker med varandra. Jenny Nylund startade en Facebookgrupp för delningsekonomi på Åland.

24 Stycka själv och ta vara på allt kött Om du styckar själv får du tillgång till ett helt annat utbud av kött än i den vanliga butiksdisken. Dessutom minskar svinnet.

28 Äppelträd ger lycka

Instagrammat @marthaforbundet

I det första avsnittet av Ekofasta-podden tar vi en titt på klädernas väg – från bomullsplantagen till vår garderob. Vad händer där emellan? Entreprenören Hannes Bengs som grundat @costoaccessories och Elisa Kärki från Fashion Revolution-rörelsen @vaatevallankumous berättar om vilka utmaningar – och lösningar – som finns inom klädindustrin. #ekofasta #hållbarlivsstil #klimatsmart @ev_luth_kyrkan Kvinna och ekonomi 2/2019

Fira jubileumsåret med att plantera ett äppelträd som ger glädje, skugga och frukt. Den bästa tiden att plantera ett äppelträd är på våren.

36 Så firades Världens största Marthakväll M-tårtor, tvåspråkighet och gemenskap var temat då 10 000 marthor runtom i landet firade Världens största Marthakväll som en del av festligheterna kring jubileumsåret.

3

Satu Huber säger att den som närmar sig pensionsåldern och känner att orken tryter kan prova på nya arbetsuppgifter.

Det lönar sig alltid att vara ärlig med vad man klarar av och vill göra.

Ju fler som jobbar desto hållbarare är vårt pensionssystem Satu Huber anser att Finlands pensionssystem är väldigt bra, men hon är orolig för vilka följder det får om det föds för få barn. Stor effekt på framtida pensioner har även det allmänna ekonomiska läget och hur stor nettoinvandringen till Finland är.

Text Marina Nygård Foto Annabelle Antas

S

atu Huber är vd för Elo, ett av Finlands sex stora pensionsbolag. Hon beskriver Finlands pensionssystem som heltäckande, lagstadgat och baserat på arbete.

94 procent av finländares pensioner baserar sig helt eller partiellt på vårt allmänna pensionssystem. Nyckelordet är arbete, man tjänar in sin pension genom att yrkesarbeta. Men pensionen är också en del av vårt socialskydd och Huber lyfter fram föräldraledigheter som ett led i strävanden att göra pensionssystemet mera jämlikt. Pensionssystemet förändras alltså med tiden och uppdateras då något i samhället kräver det.

Många unga verkar vara oroliga för sin pension, det verkar vara mera regel än undantag att 80-talister och 90-talister ifrågasätter att de över huvud taget ska få pension. Satu Huber, vad skulle du vilja svara dem?

Pensionssystemet har reformerats ett antal gånger för att bättre motsvara verkligheten. De stora pensionsreformer som har gjorts år 2005 och 2017 är bra reformer. Internationellt sett klassas vårt pensionssystem som väldigt bra, vi är på tredje plats i världen. Det är också vanligt att man i yngre ålder ifrågasätter pensionssystemet, eftersom pensionen är så avlägsen. I takt med att pensionen närmar sig brukar pensionen konkretiseras.

Det talas mycket om en åldrande befolkKvinna och ekonomi 2/2019

ning, låg nativitet och unga som varken studerar eller arbetar. Hur mycket påverkar det här vårt pensionssystem?

Det finns många faktorer som påverkar vårt pensionssystem; hur pengarna är placerade, andelen av befolkningen som arbetar, lönenivån, nettoinvandring (hur många flera som flyttar till vårt land än som flyttar bort, red. anm.) och nativiteten. Av dessa är det tre faktorer som påverkar mera än de andra, och det är hur pengarna är placerade, vilket till stor del beror på hur den allmänna ekonomin går.

Nettoinvandringen är också fundamental, och då är det inte bara tal om hur många som flyttar hit, utan också hur många som flyttar bort. Nativiteten påverkar också och jag lyssnade för en tid sedan på ett seminarium med Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet och Marika Jalovaara från Åbo universitet. Om det tidigare har pratats mest om att kvinnor med högre utbildning får färre barn, så gäller nu samma också för dem med lägre utbildning. Det verkar också som att befolkningstillväxten skjuts upp med nästan en hel generation, då vi får barn allt senare. Risken finns att

de som skulle önska ett andra barn inte lyckas med det, då vi får våra första barn allt senare. Jag skulle önska att man inte endast pratade om hur jobbigt det är att ha barn, utan också hur fint och givande det är. Jag är även oroad för de unga män som nu varken är i arbetslivet eller i studielivet, och tror att armén eller uppbådet är den sista instansen som kan fånga upp dem.

Hur påverkar våra föräldraledigheter pensionen?

Tidigare tjänade man in mycket mindre pension under föräldraledigheten, men genom reformer har man velat jämna ut det.

Det som man ännu kan fundera på är att dela föräldraledigheterna jämnare mellan föräldrarna. Tilläggssparande är också alltid bra och rekommenderas. För företagare är det viktigt att komma ihåg att det som betalas in i pension också är del av ens socialskydd, det är viktigt att betala in mera än miniminivån. Lagen borde ändras så att båda föräldrarnas arbetsgivare står för de sociala kostnaderna. Överlag kan vi också titta på hur man gör i Sverige, där har det blivit norm att båda föräldrarna deltar lika mycket i vården av barnet.

”Det är vanligt att man i yngre ålder ifrågasätter pensionssystemet, eftersom pensionen är så avlägsen. I takt med att pensionen närmar sig brukar pensionen konkretiseras.”

5

6

Foto Karl Vilhjálmsson

Många som nu gör sig redo för pensionen säger att de gärna skulle ge över till de yngre generationerna tidigare, och att de känner sig trötta. Ligger det på samhällets, arbetsgivarens eller individens ansvar att vi orkar?

Det ligger på allas ansvar. Vi ska komma ihåg att individen överlag mår bra av att jobba och av att ha en arbetsgemenskap. I vissa perioder av livet kan en arbetsgemenskap vara till och med mycket viktig för individen. Man kan prova på nya arbetsuppgifter och vara ärlig med vad man klarar av och vill göra. Ens arbetsförmåga är inte heller konstant och inte antingen eller. Man kan också ha en partiell arbetsförmåga. Men visst kan det vara tungt för en äldre person att ta in mycket nytt och orka med, men det kan vi också bli bättre på att stödja på arbetsplatser.

Ett nytt, men marginellt fenomen är FIRE-tänk vad gäller pensionen, Financial independence, retire early. Hur ser du på tanken att unga personer drömmer om att blir ekonomiskt fria och kunna säga upp sig från sina jobb redan i ung ålder?

Det är ett marginellt fenomen, och jag tror knappast att det kommer att ha så stor inverkan. Jag tror att människan mår bra av att jobba och av att ha rutiner.

Undersökningar visar att speciellt många unga kvinnor är intresserade av hur hållbart investerade våra pengar är.

Hur är mina pensionspengar investerade?

Pensionsbolagen tar hållbarhetsfrågor på allvar. Ingenting är perfekt, men som stora institutionella placerare har pensionsbolagen möjlighet att påverka hållbarhetsfrågor i sitt ägarskap. Vi är också med i internationella nätverk där dessa frågor tas upp.

Satu Huber, du börjar själv närma dig pensionsåldern. Hur känns det?

Jag är tvungen att gå i pension från min tjänst om fyra år, men vi ska börja rekrytera en ny vd redan om tre år. Jag börjar inse att det kommer allt närmare. Mitt ställe i Nagu lockar, och visst kommer jag att tillbringa mera tid där, men jag kommer ännu att ha styrelseuppdrag så jag håller nog en fot i arbetslivet.

Harriet Eriksson tycker att den som kan ska pensionsspara. Själv sparar hon genom att investera i en lägenhet samt i fonder.

”Jag borde ha betalat in mera företagarpension” Nora Garusi, 34 år, företagare och martha, Raseborg Nora Garusi är företagare och har som många andra tidvis betalat in företagarpension enligt miniminivån. På kvinnodagen för två år sedan blev Garusi inspirerad och höjde nivån på pensionsavgiften, samtidigt som hon började pensionsspara privat. Hon upplever att det har blivit allt vanligare att kvinnor pratar om sin ekonomi. När hon själv blev företagare tycker hon inte att det fördes samma diskussion.

Hur tror du att vårt pensionssystem kommer att se ut när det blir dags för dig att gå i pension?

Jag tror inte att vi kommer att ha en lika dräglig nivå som nu, och jag tror inte heller att man kommer att gå i pension vid 63. Snarare tror jag att jag kommer att vara 70+.

Vad tror du är de vanligaste fallgroparna kring pensionen?

För kvinnor är det säkert föräldraledigheten som påverkar mest, jag har själv betalat endast miniminivå under föräldraledigheten och vet att det kommer att påverka pensionen, vilket jag nu försöker

kompensera genom att spara månatligen i fonder. Jag tror också att vi skjuter upp vårt pensionssparande för sent, vi inser inte att vi borde börja redan som unga.

Vad ska man tänka på som företagare?

Det vanligaste misstaget är nog att betala enligt miniminivån. Det är ett stort ansvar som sätts på kvinnor och företagare att man själv kan bestämma storleken på sin pensionsavgift. Det påverkar storleken på pensionen och på eventuella föräldraledighetsersättningar och sjukdagpenningar. Det rekommenderas också att man ska höja på summan om man planerar att bli föräldraledig. I retroperspektiv borde jag ha betalat in mera.

”Ta itu med pensionssparandet då du är mitt uppe i livet” Harriet Eriksson, 35 år och martha, bor i Helsingfors och är medlem i både Helsingfors svenska Marthaförening och Åbo svenska Marthaförening Harriet Eriksson köpte lägenhet för några år sedan. Då hon valde lägenhet var det första kriteriet inte nödvändigtvis att hon själv ska bo i den hela livet, utan att den ska vara enkel att hyra ut och behålla Kvinna och ekonomi 2/2019

sitt värde, alltså vara en bra placeringslägenhet. Eriksson tycker att det är viktigt att man sparar i någon form, oavsett om det är i fonder, aktier, skog, lägenhet eller pensionsförsäkring. Förutom lägenheten fondsparar hon lite försiktigt, och har på sin to do-lista att lära sig mer om aktier. Hon menar att det skrivs mycket om privatekonomi och investeringar i medier, och nämner Marthaförbundet och Facebookgrupper som Economista och Fyrkista som källor till både information och inspiration.

Hur föreställer du dig att vårt pensionssystem kommer att se ut när det är dags för dig att bli pensionär?

Jag misstänker att jag har 35–40 år kvar i arbetslivet och vårt samhälle verkar överlag bli sådant att mer ansvar läggs på individen, oberoende om man gillar det eller inte. Med en åldrande befolkning och låg nativitet är det ganska oklart för mig hur pensionerna kommer

att se ut för min generation. Någon sorts pensionssystem kommer säkert att finnas, men i vilken form? Därför tycker jag att man ska pensionsspara om man kan, men inser också att alla inte har möjlighet till det, till exempel låginkomsttagare, ensamförsörjare eller marginaliserade grupper.

Har du satt upp konkreta målsättningar för ditt pensionssparande?

Nej, egentligen inte, det kanske jag borde göra. Men jag har alltid levt enligt principen att jag ska använda mindre än vad som kommer in, och hoppas kunna fortsätta med det. Jag har länge frilansat utöver mitt huvudsakliga jobb och sparar åtminstone en del av de inkomsterna.

Och min lägenhet har jag inga planer på att sälja, oavsett var jag själv bor.

Har du reflekterat över hållbarhetsfrågor när du tänker på hur dina pensionspengar är placerade?

Det har jag inte gjort, vilket är intres-

sant med tanke på att jag annars är intresserad av hållbarhetsfrågor. Jag vet faktiskt inte ens på vilka sätt jag skulle kunna påverka hur mina pengar är investerade av pensionsbolaget. Däremot tänker jag på hållbarhet i form av konsumtion. Att köpa massor med kläder är inget som roar mig eller känns hållbart. Hellre sparar jag då pengar till mitt så kallade fuck off-konto eller till min pension, samtidigt som jag också passar på att njuta lite av livet då och då. Det är faktiskt inte sagt att man lever till pensionen.

Upplever du att många i din ålder funderar på pensionen?

Det känns som att det diskuteras i vänkretsen och i sociala medier, men jag tror också att det är vanligt att tänka att man ska ta itu med det senare, inte nu när man är mitt uppe i livet. Jag inser också att många i min bekantskapskrets är i den lyckliga positionen att de kan spara om de vill. Det är inte alla förunnat.

Så samlas din pension in Pengarna för utbetalning av pensioner samlas huvudsakligen in genom arbetspensionsavgifter. Avgifterna betalas av arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna.

Pensionsutdraget skickas hem för kontroll vart tredje år, men kan när som helst kontrolleras med bankkoder på adressen arbetspension.fi.

Kontrollera att alla dina arbetserfarenheter finns med och att summorna stämmer. Ifall något saknas bör du ta kontakt med arbetsgivaren vars info saknas eller är felaktig. Det är därför viktigt att spara lönekvitton som bevis på att du verkligen har arbetat för arbetsgivaren. På lönekvittot syns också pensionsavgiften som arbetsgivaren har betalat in. Du har alltid rätt att få ett lönekvitto när du får lön.

Pension betalas också för examen, 33 euro/månad för yrkes-/lägre högskoleexamen, 45 euro/månad för yrkeshögskoleexamen och 56 euro/månad för högre högskoleexamen.

Kvinna och ekonomi 2/2019

Före år 2005 började man tjäna in pension först från och med 23 års ålder.

Som föräldraledig tjänar du in pension beräknat på din dåvarande inkomst ökad med 17 procent, som vårdledig tjänar du in pension beräknad på en fast inkomst (741,96 euro/månad).

På arbetspension.fi går det att räkna ut en uppskattning på pensionens storlek och uppskattad pensionsålder.

Uppskattningen är enligt 2019 års lagstiftning och kan ändras innan det är dags att gå i pension.

Företagare betalar in pension till en pensionsförsäkring enligt lagen om företagarens pension (FöPL). Pensionsavgiften grundar sig på företagarens inkomst, som företagaren själv uppger. Det är viktigt att komma ihåg att en låg inkomstgräns påverkar storleken på dagpenningen vid eventuella föräldraledigheter och sjukledigheter, eftersom pensionsförsäkringen är en del av företagarens socialskydd. En låg inkomstgräns påverkar också pensionens storlek.

Man kan tilläggsspara till exempel genom att spara i aktier, fonder eller pensionsförsäkringar. Alternativa sätt att pensionsspara är att placera i lägenheter eller skog.

Det lönar sig att vara alert under de sista åren före pensionen, många faktorer påverkar slutsumman på din pension och risknivån på dina eventuella tilläggsbesparingar bör ses över.

Aktier varierar i värde och för att inte riskera att behöva pengarna vid en större nedgång kan det vara bra att gradvis realisera tillgångarna redan några år innan du behöver pengarna. År 2017 var männens medelpension 1 874 euro medan kvinnornas pension var 1 656 euro.

Lägre inkomstnivå och föräldraledigheter är de faktorer som mest påverkar kvinnans pension.

Enligt en undersökning utförd av Centralförbundet för de gamlas väl har ungefär hälften tilläggssparat för sin pension.

7

De byggde sitt eget mini-hus

Olivia Haglund och Thomas Lindholm byggde ett Tiny House 2012, nästan helt av återbruksmaterial. Där hann de bo i ett halvår med sina två söner innan de var tvungna att sälja det för flytten till Åland.

– Att bo i något man byggt själv är väldigt tillfredsställande, säger Olivia.

Text och foto Heidi Hendersson

P

aret bodde i svenska Småland, utanför Växjö, för sju år sedan när tanken om att bygga något eget föddes. De bodde då i ett torp som de hyrde, utan el och vatten, strävade efter självhushållning och odlade sina egna grönsaker.

– Men vi letade efter en egen plats. Vi funderade på om vi skulle bygga ett hus, men visste inte var vi skulle placera det och hur vi skulle gå tillväga och då lät en vagn som ett bra alternativ, säger Olivia.

Paret, som gillar att vara mobila och

snabbt kunna sticka iväg ut på nya äventyr, tilltalades av konceptet med ett mobilt hem. Thomas, som numera är utbildad båtbyggare, satte igenast igång att fundera ut lösningar för det lilla bygget.

– Jag byggde det säkert i ett halvt års tid i huvudet, sedan började jag rita och skissa.

I de kretsar de rörde sig var det inget konstigt att vilja bygga ett litet hus på hjul och de hade fått inspiration av liknande byggen i Sverige.

– Vi fick låna en vagn i Skatungbyn

och bodde där några dagar och vi hade åkt runt i Spanien där folk bodde i bilar och vi bodde själva i en gammal ambulans ett tag. Före det hade jag bott två år i en ryggsäck, berättar Thomas.

– Folk har bott i vagnar i alla tider, konstaterar Olivia med ett leende och ett ryck på axlarna.

– Att det är mode nu är en annan sak, inflikar Thomas med ett skratt.

LETADE MATERIAL I LADA De satte ut en annons i Smålandsposten om ett underrede på hjul och fick napp från en gammal vedförsäljare. De drog hem vagnen till gården och började sedan leta material.

Familjen Lindholms vagn är byggd av återvunnet material och med mycket kärlek.

8

Kvinna och ekonomi 2/2019

Familjen Lindholm hade gärna tagit vagnen med sig då de flyttade till Åland, men den var för svår att transportera.

Vagnen som är drygt 10 kvadratmeter var dimensionerad för två vuxna och ett barn, och blev för trång då familjen växte.

– Vi körde en gång förbi en rasad lada och Olivia sprang till huset bredvid, knackade på hos vilt främmande människor och frågade vad de planerade göra med den och om vi skulle kunna få återanvända materialet. Sen började vi såga loss, säger Thomas och skrattar.

– Vi bodde grannar med ett sågverk och därifrån fick vi gratis hämta barkytor som hade kapats av för plankor. De blev utsidan på huset, säger Olivia.

– Vi byggde allt möjligt annat av de där barkytorna också, bastu, växthus, fyller Thomas i ivrigt.

Hela huset byggdes för hand.

– Helt utan elverktyg. Jag hade redan då börjat nära en båtbyggardröm, så allt byggdes i hantverksanda, säger Thomas.

TAK AV TRAKTORSLANGAR Taket byggdes av gamla innerslangar från traktorer som paret skar upp och spikade fast.

– Vi sökte specifikt upp en däckfirma för att fråga om vi fick ta slangarna. De gav oss lov att fritt rota i deras container.

Ytterdörren räddades från en soptipp på en återvinningsstation.

Kvinna och ekonomi 2/2019

– Den hade ett stort fint glasfönster, men jag tog hem den på flakcykeln och den gled av i diket och gick i kras.

De köpte en del nytt material, såsom isolering, reglar och innerpanel, och totalkostnaden landade på drygt 4 000 euro. Arbetet tog i snitt ett år.

– Men då jobbade vi inte heltid med det, säger Thomas.

Det kunde ha blivit billigare om de inte hade haft miljö och hälsa i åtanke när de köpte material.

– Den är isolerad med träull och vagnen är målad med linoljefärg, säger Olivia.

FAMILJEN VÄXTE UR VAGNEN När vagnen var klar stod den tom och parkerad på en kompis gård i över ett år medan paret hade planer på att ta sig söderut. De stannade i Skåne för att arbeta med att plocka äpplen och hade siktet inställt på Portugal när de fick veta att de väntade ett barn till. De bodde i husbil i Skåne tills barnet kom, for till Portugal och återvände sedan till Sverige. Då hade deras hembyggda vagn väntat på dem i två år.

– Då for vi och hämtade den till Skå-

ne, det var en fruktansvärt jobbig resa, säger Thomas och skakar på huvudet vid minnet.

Vagnen var otymplig och de fick köra väldigt sakta för att inte hela lasset skulle åka av vägen. Men de klarade sig med alla brädor i behåll och parkerade den på en kompis gård.

– Där bodde vi allihop från våren till november, säger Olivia.

Men vagnen, som var drygt 10 kvadratmeter och dimensionerad för två vuxna och ett barn, blev aningen trång för den lilla tvåbarnsfamiljen.

– Elliot ville bygga klossar och Vile ville rasa dem, så det var svårt att få plats med två viljor under samma lilla tak, säger Olivia med ett skratt.

BLEV INTERNETFENOMEN När familjen sedan bestämde sig för att flytta till Thomas barndomsö Åland, fick vagnen tyvärr stanna i Skåne där de sålde den till en bekant, efter att den först orsakat stor uppståndelse på den svenska försäljningssajten Blocket.

– Det blev världens internetfenomen, säger Thomas.

9

Forskare om Tiny House: ”Ett livsstilsval kopplat till innovation och design”

T

Vagnen byggdes med manuell arbetskraft, helt utan elverktyg.

När Olivia lade ut vagnen på Blocket befann sig Thomas i en annan stad och utbildade sig till båtbyggare och hörde då en av sina klasskompisar vid lunchen prata om att hon hade sett ”världens finaste vagn” till försäljning.

– Jag hade lyssnat med ett halvt öra, men så gick jag fram och frågade ”menar du min vagn?”.

Tiotals personer ringde och var intresserade och folk var beredda att komma hela vägen från Gotland för att kika på hembygget, men på grund av att vagnen var så svår att transportera fick den stanna i sydliga Sverige.

– Jag tror den är en gäststuga i dag, säger Olivia och ler lite vemodigt snett.

– Vi hade hemskt gärna haft den med oss, men med tanke på hur svår den var att transportera så skulle det inte ha gått.

Men det är en liten sorg, vi hade bara bott i den ett halvår och den kändes inte helt färdig. Den var byggd med kärlek.

Tror ni att ni kommer bygga en ny?

– Njä, jag tror det skulle kunna bli lite för seriöst nu, men jag är inne på att bygga om en buss, säger Thomas.

Men båda är glada för erfarenheten.

– Att klara av att bygga sitt eget hus, det är något grundläggande mänskligt med det och att bo i något man byggt själv är väldigt tillfredsställande. Det fina med att bygga med återvunnet och återanvänt material är att varje detalj får en egen historia, det blir ett levande hus fullt av berättelser och minnen, säger Olivia.

10

iny house-rörelsen startade i USA och är en arkitektonisk och social rörelse som uppmuntrar till ett enklare liv på färre kvadratmetrar. En av dess grundare anses vara amerikanen Jay Shafer, som 1999 byggde ett av de första småhusen på hjul och kickstartade trenden som blivit internationell.

Hege Høyer Leivestad, vid Stockholms universitet, har forskat och skrivit om mobila hem runtom i Europa och har även läst på mycket om just Tiny Houses.

– Rörelsen har spridit sig i Europa de senaste åren. De porträtteras i magasin och är väldigt hippa och trendiga, säger Leivestad som ser minihus-rörelsen som något skilt från mobila hem och husvagnar.

– Det är mer av ett livsstilsval som är kopplat till innovation och design.

I kärnan av den nya rörelsen, som skiljer sig från arbetarklassens husbilsliv, är miljömedvetenhet och minimalism.

– Det går hand i hand med livsstilsändringar och idéer om självständighet och finansiellt oberoende. Det är också en reaktion till den bristfälliga husmarknaden och det handlar även om att återanvända material och ”downsiza”.

ATTRAHERAR UNGA OCH URBANA Men vem är människorna som ingår i den här Tiny House-rörelsen? Den frågan har speciellt fascinerat Leivestad.

– Vilka är dessa som har möjlighet att välja ett sådant här liv? I USA visar studier att en majoritet av dessa är övre medelklass. Det är dubbelt mer sannolikt att de har en magisterutbildning än en genomsnittsamerikan. De är ofta unga, bor i en urban kontext, är singlar eller studerande.

Leivestad konstaterar att Tiny Hou-

Forskare Hege Høyer Leivestad säger att det ofta är ideal snarare än nödvändighet som gör människor intresserade av det minimala boendet inom rörelsen Tiny House.

se-människorna ofta har en högre utbildningsnivå och det är ideal snarare än nödvändighet som agerar bränsle för det minimala boendet. Men trots att miljön ofta är i fokus och boende sparar pengar genom att leva på färre kvadratmetrar, så finns det också mycket materialism kopplat till trenden.

– Man ser vissa små hus som är miniatyrer av riktiga hus och ska ha allt man vanligen har, men i mini-format.

Hon konstaterar dock att rörelsen inte fått ett lika stort genomslag i Norden som i USA – ännu.

– Men den har fått mycket medieuppmärksamhet. Är små hus framtiden?

– Jag tror inte det. Ja, vi måste tänka på miljön och att reducera antalet ägodelar, men det är många utmaningar med att bo smått. Jag tror inte den stora majoriteten skulle vilja det.

Text Heidi Hendersson

Kvinna och ekonomi 2/2019

miljötipset

Foto Karin Lindroos

Foto Karin Lindroos

Virka en giftfri haklapp eller grytlapp

S

aknar du idéer för dina flinka fingrar? Många marthor har stickat sockor och vantar, till exempel inom kampanjen Sockor åt mamma, vilket är väldigt bra. Vi har giftfritt tema i allmänhet under året och nu skulle jag vilja utmana er marthor att ersätta plasten för de allra minsta med era egenhändigt tillverkade produkter. Haklappar behövs både hemma och på dagis, eller då något barn håller på att få tänder och behöver en dregellapp.

Minska plaster i hemmet och speciellt i produkter som används till små barn.

Om varm, fet eller sur mat kommer i kontakt med plast kan skadliga ämnen avges.

Värm maten i kärl av glas eller porslin och tänk också på att många haklappar är gjorda i plast eller plastöverklädda material. Ska du bli mamma eller mormor/ farmor – virka en haklapp i naturmaterial.

En haklapp i bambu eller ekologisk bomull kan tvättas varmt och hållas fräsch.

Om du inte har någon att ge en haklapp åt så kan du virka en grytlapp. Här föreslår jag att du gör en randning som motsvarar folkdräktens randning. Jubileumsåret till ära kan vi skapa en användbar grytlapp med en historisk hänvisning till folkdräkten.

Anita Storm, ekologirådgivare

Kvinna och ekonomi 2/2019

HAKLAPP Material: bomull eller bambu, 50g = 180 meter Förkortningar: lm – luftmaska fm – fast maska sm – smygmaska Beskrivning: Varv 1: Lägg upp 36 lm.

Varv 2: Börja i andra maskan från nålen och virka 1 fm i varje lm fram till den 17:e lm, 3 fm i mittenmaskan, 1 fm i var och en av de följande 17 lm, vänd med 1 lm (37 m sammanlagt).

Varv 3: Virka 18 fm, 3 fm i mittenmaskan, 18 fm, vänd med en lm.

Varv 4: 19 fm, 3 fm i mittenmaskan, 19 fm, vänd med en lm.

Varv 5: 20 fm, 3 fm i mittenmaskan, 20 fm.

Varv 6, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 20, 22: Virka 1 fm i varje m, vänd med en lm.

Varv 7: 21 fm, 3 fm i mittenmaskan, 21 fm, vänd med lm.

Varv 9: 22 fm, 3 fm i mittenmaskan, 22 fm, vänd med lm.

Varv 11, 13, 15, 17, 19, 21, 23, 25: Hoppa över första m, 3 fm i mittersta m, 21 fm, virka ihop de två sista m.

Varv 24, 26, 27, 28, 29: Hoppa över första m, 1 fm i varje m tills 2 m återstår, virka samman de två sista m, sväng med 1 m.

Varv 30: Hoppa över första m, fm i varje m tills 2 m återstår, virka ihop. Ta av och fäst garnet.

Kanten: Börja på rätsidan och virka *2 lm och 1 sm i samma m, 1 sm i var och en av de två m*, upprepa *–*.

Knytband: Virka 61 m, börja i andra m från nålen och virka 60 sm tillbaka, lämna en trådbit till att sy fast med, gör ett knytband till på samma sätt.

GRYTLAPP Anpassa antalet maskor enligt det garn du väljer. Du kan leta virkbeskrivningar på webben, se till exempel Järbo garn som har en beskrivning som passar även för nybörjare: https://www.jarbo.se/sv/ blog/post/virkskola-grytlapp.

11

Välj intressebevakare i god tid

Intressebevakning låter kanske som något som blir aktuellt först när man blivit riktigt gammal eller riktigt sjuk, men genom att teckna en fullmakt kan man spara mycket tid och pengar.

Text Michaela von Hellens Foto Wille Kreutzman

D

et är inget stort jobb att se till att pappren så att säga är i skick, men det underlättar för både en själv och ens familj, säger Märtha Kaukopaasi som har skrivit en intressebevakningsfullmakt.

Advokat Lotta Laineenkare hoppas att flera skulle vara lika förutseende.

– Den vanligaste orsaken till att intressebevakning blir aktuellt är då äldre personer, ofta kopplat till någon minnessjukdom, inte längre kan sköta sina egna ärenden och då behövs en intressebevakare som har rätt att fatta beslut och ta hand om huvudmannens egendom och ekonomiska ärenden, säger hon.

Intressebevakningen regleras i Finland av förmyndarlagen, som bevakar intressena för en person som underställs intressebevakning. Enligt Laineenkare är lagen framför allt framtagen med tanke på minderåriga personer och fokus ligger därför på att spara tillgångar för framtiden.

När det är frågan om en äldre, sjuk person är behoven helt andra, och då kan lagen vara rigid och oflexibel.

– Då en person är underställd intressebevakning behövs det till exempel alltid godkännande från magistraten för att sälja egendom. Man får inte heller använda tillgångarna för att ge gåvor, säger Laineenkare.

Man kan ändå kringgå mycket byråkrati genom att skriva en intressebevakningsfullmakt, som ger en anhörig rätt att som intressebevakare fatta beslut och sköta affärer.

– En intressebevakningsfullmakt är i korthet ett dokument som klargör intressebevakaren, oftast en make eller ett barn,

samt vilka befogenheter hen har. Fullmakten kan också definiera intressebevakarens rättigheter så att de avviker från dem som fastställts i lagen, säger Laineenkare.

FULLMAKT GER VALMÖJLIGHET Det är relativt enkelt att göra en fullmakt, men man bör ändå vara noggrann.

– För att få ut den fulla nyttan av fullmakten lönar det sig att vara så specifik som möjligt, eftersom allt som inte enkom fastställs i fullmakten döms utifrån lagen, som i de flesta fall är mycket strikt,

det lönar sig också att tänka på vem som lämpar sig för uppgiften. Vad gäller pålitlighet får man lita på sitt eget omdöme, men det kan också löna sig att fundera på vem som lämpar sig helt praktiskt. Det kan till exempel vara svårt för intressebevakaren att sköta sin uppgift ordentligt om hen bor utomlands. Men om man inte har väldigt omfattande egendomar brukar inte intressebevakningen innebära så väldigt mycket arbete.

En tredje poäng Laineenkare lyfter fram är att fullmakten bör göras i tid.

Den bör tecknas medan man ännu själv är kapabel att fatta beslut.

– När behovet av intressebevakning blivit akut är det redan för sent att skriva en fullmakt. Den bör skrivas när man är i gott skick, och om man sedan blir så dålig att man behöver hjälp med att sköta sina ärenden ger en läkare ett utlåtande om att det finns ett behov av intressebevakning och då lämnas den befintliga fullmakten in till magistraten för godkännande.

Laineenkare påpekar att man naturligtvis inte lämnas vind för våg om man inte har en fullmakt, utan då tar den allmänna intressebevakningen hand om ens ärenden. Den tenderar dock att handha väldigt många klienter samtidigt och har bara tid att sköta de nödvändigaste ärendena.

”Ju mer man berättat om vad man vill, desto färre jobbiga beslut behöver ens närstående sedan fatta, eftersom man i princip redan har fattat dem själv.”

12

och det är princip det man vill undvika med fullmakten.

Laineenkare rekommenderar därför att man uppsöker en jurist för att teckna fullmakten, men också banker har på senare tid börjat uppmana sina kunder att teckna fullmakter, och kan samtidigt ge vägledning. För att fullmakten ska vara giltig bör den också undertecknas av två ojäviga vittnen.

Laineenkare uppmanar också att noga tänka sig för vem man väljer till intressebevakare.

– Det naturligaste är kanske att ha sin make eller partner i första hand och sedan ett vuxet barn i andra hand. Men

DET SKADAR INTE ATT VARA FÖRBEREDD Märtha Kaukopaasi från Åbo är en av dem som har en fullmakt färdig om hälsan någon gång skulle bli sämre.

– Det är så många som inte vill fundera så mycket på framtiden, och bara utKvinna och ekonomi 2/2019

fråga experten

Märtha Kaukopaasi har en fullmakt för vem som ska sköta hennes ärenden om hon inte längre kan göra det själv.

Hållbar jul 6/2018

13

För att undvika stridigheter inom familjen har Märta Kaukopaasi gjort upp papper på vem som kommer att ärva vad.

går från att de anhöriga nog kommer att sköta allt när den dagen kommer, men nog har man ju sett vilka stridigheter det kan leda till inom familjer om det inte finns någon överenskommelse. Och ju mer man berättat om vad man vill, desto färre jobbiga beslut behöver ens närstående sedan fatta, eftersom man i princip redan har fattat dem själv, säger hon.

Vissa beslut har Kaukopaasi på papper, medan andra endast har diskuterats inom familjen.

– Jag har en fullmakt på vem som ska sköta mina ärenden om jag inte kan göra det själv längre. Det har jag gjort hos en jurist. När en läkare sedan har konstaterat att jag blivit så pass dålig får mina barn och ett barnbarn börja ta hand om bankärenden och annat. Vem som ärver vad har jag också på papper. Sådant blir det så lätt bråk om.

Men vad kommer till vård, vilka ingrepp jag tycker man kan göra och vad jag vill att man låter bli, har jag endast diskuterat med mina barn. De vet hur jag vill ha det.

Kaukopaasi uppmanar också yngre att fundera på framtiden.

– Man vet aldrig vad som kan hända.

När man är ung tror man att sjukdom och olyckor bara drabbar gamla människor, men man vet aldrig. Inte skadar det ju att vara förberedd.

Enligt Lotta Laineenkare börjar folk bli mera medvetna om intressebevakningsfullmakten, men hon önskar samtidigt att man skulle börja fundera på saken tidigare.

– Tyvärr ser jag fortfarande väldigt få medelålders eller ännu yngre som tecknar en fullmakt. Jag förstår att det kanske inte känns aktuellt, men till exempel en stroke kan resultera i att man är i behov av en intressebevakare. Äger man till exempel en bostad tillsammans med sin partner och plötsligt blir i så dåligt skick att man inte kan fatta beslut själv blir det väldigt jobbigt för den andra parten att sälja den gemensamma egendomen. Men det kan kringgås med en fullmakt.

Fa kt a om ...

INTRESSEBEVAKARE

Vad är intressebevakning?

Om en person till exempel på grund av sjukdom inte själv kan sköta sina ärenden och ärendena inte kan skötas på annat sätt kan tingsrätten förordna en intressebevakare för personen.

Vad gör en intressebevakare?

I allmänhet förordnas intressebevakaren att ta hand om huvudmannens egendom och ekonomiska ärenden. Intressebevakaren ska förvalta huvudmannens egendom så att egendomen och avkastningen därav kan användas till nytta för huvudmannen och för att tillgodose huvudmannens personliga behov. Intressebevakaren kan också förordnas att ta hand om ett enskilt ärende, till exempel att sälja en fastighet för huvudmannens räkning.

Vem kan vara en intressebevakare?

Intressebevakaren kan vara en släkting, vän eller annan närstående med tillräcklig kompetens och erfarenhet för att sköta

14

uppgiften. Om detta inte är möjligt förordnar tingsrätten en allmän intressebevakare för personen.

Vad är en intressebevakningsfullmakt?

Genom att teckna en intressebevakningsfullmakt kan man själv fastställa vem man vill ha som intressebevakare och vilka dess befogenheter är. I fullmakten utser fullmaktsgivaren fullmäktigen, som ska ha gett sitt samtycke till uppgiften, och anger vilka angelägenheter den ska gälla. Intressebevakaren kan ges rätt att sköta fullmaktsgivarens egendom och andra ekonomiska angelägenheter och också angelägenheter som gäller fullmaktsgivaren själv, till exempel hälso- och sjukvård.

Hur ger man en intressebevakningsfullmakt?

En intressebevakningsfullmakt ska vara skriftlig på samma sätt som ett testamente. Ur fullmakten ska framgå åtmins-

tone följande punkter: att den innebär ett bemyndigande, i vilka ärenden fullmäktigen har rätt att företräda fullmaktsgivaren, vem som är fullmaktsgivare och fullmäktig, samt att fullmakten träder i kraft om fullmaktsgivaren förlorar förmågan att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak.

När träder fullmakten i kraft?

När den som gett fullmakten inte längre kan sköta sina angelägenheter till exempel på grund av sjukdom, kan fullmäktigen be magistraten fastställa fullmakten. För detta krävs fullmakten i original och ett läkarutlåtande som visar att den som gett fullmakten har förlorat sin förmåga att sköta de angelägenheter som fullmakten gäller.

Fullmakten träder i kraft när magistraten har fastställt den.

Källa: oikeus.fi

Kvinna och ekonomi 2/2019

fakta

Lyssna, läs och lär dig mer om ekonomi Ekonomirådgivaren ger några tips på olika informationskällor för dig som vill lära dig mer om ekonomi. En del av materialet är på finska eftersom ekonomiska frågor påverkas av vår lagstiftning och våra egna förhållanden i Finland, så det är svårt att bortse från finskspråkiga informationskällor. Det är viktigt att komma ihåg att vara källkritisk och också ta reda på själv och inte endast förlita sig på det som man hittar på nätet.

PODCASTER:

Rahapodi är en av Finlands mest populära poddar. Programledarna har ett lagom avslappnat sätt att närma sig ämnen, trots att de båda är experter. Med en humor som oftast tilltalar mig går de igenom allt som har med pengar och placeringar att göra.

Det enda som jag kanske saknar är en mera tydlig pedagogisk tråd, till exempel kunde det finnas utpräglade nybörjaravsnitt.

Det lönar sig att börja lyssna från början (det finns över 200 avsnitt), där de viktigaste ämnena gås igenom. Det är värt att komma ihåg att de båda programledarna jobbar på en placeringsbank, men det är inget som de försöker dölja. Man kan säga att det handlar om skamlös reklam för den egna arbetsgivaren, ett uppdrag som de lyckas med på ett mycket angenämt sätt.

NÄTSIDOR: Börsstiftelsen har bra utbildningsmaterial på sin hemsida, också översatt till svenska. Speciellt deras Placerande – en handbok för nyfikna är lätt att Kvinna och ekonomi 2/2019

ta till sig och informativ. Den finns att ladda ner som pdf (gratis) på deras hemsida. Har du funderat på att börja spara i fonder eller aktier lönar det sig att läsa den innan du väljer vad du ska köpa. Porssisaatio.fi

TIDNINGAR:

BLOGGAR: Rikssvenska bloggaren Jan Bolmeson driver Sveriges största blogg Rika tillsammans. Det skulle antagligen ta veckor att läsa igenom allt han har skrivit, men han skriver mycket om placerande och allmänna privatekonomiska frågor. Han har delat med sig av olika investeringsportföljer som det är tillåtet att kopiera om man litar på hans omdöme. Rikatillsammans.se Nina Nordlund bloggar på finska om barn och pengar, sparande och placeringar. Hon är speciellt insatt i frågor som berör barn och har skrivit en bok om barn och pengar. På hennes hemsida finns också annat matnyttigt. Ninanordlund.com

BÖCKER:

Julia Thuréns Kaikki rahasta kom ut 2018 och går igenom vardagsekonomiska frågor som budgetering, pengar och parförhållandet och sparande. Boken är lätt att ta till sig och jag skulle rekommendera den till en 10 år yngre version av mig själv. Boken passar visserligen också högre åldrar, men den primära målgruppen ser jag som 20–30 år gamla kvinnor. Själv läser jag den och konstaterar att min ekonomi i dag sannolikt skulle se annorlunda (bättre) ut om jag hade läst den för 10 år sedan. Thurén finns också på sociala medier och bloggar som juliaihminen och har en podcast som heter Melkein kaikki rahasta.

Taloustaito skickas hem till medlemmar i Veronmaksajien keskusliitto (Skattebetalarnas centralförbund), men finns också att läsa på nätet. Ifall du önskar mera info om skatter, men tycker att texterna på skatteverkets hemsida är svårlästa är det Taloustaito som du ska söka dig till. Taloustaito är fullspäckad med info om beskattning, placeringar (med till exempel jämförelser över hur fonder har presterat), men också om frågor som berör fastigheter och bostäder, inte endast i fråga om beskattning, utan också om uppvärmning och underhåll. Det finns relevant info om du äger din bostad, bor på hyra, betalar skatt eller är pensionär. Något för alla, helt enkelt. Taloustaito.fi

Kuluttajaliitto (Konsumentförbundet) ger ut tidningen Kuluttaja som är nyttig för alla som någon gång köper något i butiken – det vill säga för oss alla. De testar olika produkter och bevakar konsumentens rättigheter. På deras hemsida har de också info (på svenska) om vad man har för rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. Kuluttajaliitto.fi Text Marina Nygård 15

”Mitt köpstoppsår blev startskottet för en hållbar livsstil”

I ett års tid köpte Jenny Pettersson inte en endaste pryl eller klädesplagg.

Hon konstaterar att hon blev rikare och gladare på kuppen.

– Det var som en befrielse.

Text och foto Heidi Hendersson

E

n dag för drygt tre år sedan råkade Jenny Petterssons son skjuta sönder deras teve. Det blev det ordagranna startskottet för Jennys nya köpfria liv.

– Jag kastade ut teven och insåg att jag inte behöver så mycket prylar. Man har så mycket grejer man aldrig använder eller som stjäl ens tid, som teven.

Det här hände på hösten 2016 och när dagarna kröp närmare det nya året började Jenny fundera på vad mer hon kunde göra sig av med.

– Jag började med kläderna. Jag hade fullt med kläder i garderoben, men hade ”aldrig” något att ta på mig. Det var en sådan energitjuv.

Så hon började rensa. Kasse efter kasse.

– Jag var obarmhärtig. Jag gjorde mig av med två tredjedelar av alla mina kläder.

Efter det var det dags för prylarna.

– Jag har egentligen aldrig brytt mig om att köpa saker, det är mer en samhällsgrej. Man kollar vad andra köper och så tänker man ”jag ska också ha ett fint hem med vackra kuddar”, säger Jenny som tyckte det var befriande att se i genom illusionerna av sina så kallade behov.

– Jag tänkte ”varför har jag inte gjort det här tidigare?”.

Och när hon väl rensat klart bestämde hon sig för att hålla det rensat. Nyårslöftet blev att ha ett köpstoppsår. För att utmana sig själv och sina konsumtionsmönster.

– Vi är så bekväma i dag, vi tänker att ”så här har det alltid varit och så ska det vara”.

16

JENNYS BÄSTA GÖR DET SJÄLV-TIPS: Baka ditt eget bröd – kostar nästan ingenting och är så mycket godare.

Koka soppa på en spik – se potentialen i de till synes sorgliga resterna i kylen.

Med soda, ättika, vinäger och tallsåpa blir det mesta rent. Jag använder det både i håret och till att skura ur ugnen. Skonsamt för hälsa och miljö, samt billigt.

Skippa dyra medlemskap på gymmet och bli din egen PT: investera i några kettlebells och gummiband, spring och cykla ute i friska luften, det spar tid och pengar.

MINDRE PRYLAR, MER TID Jenny hade en blogg från tidigare och körde igång på nytt, men med fokus på icke-konsumtion.

– Jag hade lite temaveckor som jag delade med mig av på bloggen. Jag blev till exempel jätteintresserad av zero waste och provade en veckas utmaning. Jag gick all in och använde inte ens toalettpapper, säger hon med ett skratt. Året löpte på, utan några nya inköp, och Jenny trivdes.

– Jag upplevde det inte som jobbigt.

Jag kände inte att jag saknade eller behövde något.

Inte ens när de skulle på solsemester

och Jenny insåg att hon hade slängt bort sina gamla, uttänjda bikinier.

– Så då gick jag i shorts och träningstopp.

Prylarna var borta, men tidsutrymmet ökade.

– Jag skrev på bloggen att när teve-licensgubben kommer så ska jag bjuda honom på hembakt bröd, spela en trudelutt på gitarren i mitt nystädade hem, haha.

För att jag hade så mycket mer tid nu.

KRITISK KONSUMENT Köpstoppet ledde snart till experiment med att göra saker själv.

– Genom det och zero waste blev jag mer intresserad av vad jag konsumerar i det stora hela. Och speciellt hur mycket skräp jag konsumerar.

Hon slutade tvätta håret, började göra sin egen deo och tandkräm.

– Baka hade jag gjort tidigare, men nu testade jag också på att laga egen yoghurt för att slippa förpackningarna. Jag blev mer huslig för det fanns mer tid.

I dag, drygt ett år efter sitt köpstoppsår har hon fortsatt sin konsumtionskritiska bana. Hon bor ute på landet, har egna höns och drömmer om ett naturnära liv med mycket fritid att skapa och göra saker själv.

– Jag trodde jag levde miljömedvetet tidigare. Men jag insåg att jag kanske inte var så medveten trots allt. Miljötankarna väcktes allt starkare och mitt köpstoppsår blev startskottet för en hållKvinna och ekonomi 2/2019

Bra planering ger mindre matsvinn, och de matrester som ändå uppstår ger Jenny Pettersson till hönorna.

bar livsstil. Det var verkligen inte tanken från början, säger hon med ett skratt och kikar ut genom fönstret på den lilla markplätten nedanför som hon vill göra till ett grönsaksland.

– Jag gick just en grundkurs i hållbarhet som Ålands Natur och miljö anordnade och det var en som sa att man ska börja inifrån sig själv.

VÄXTHUSDRÖMMAR Jennys egen resa har även inspirerat andra, både genom föreläsningar hon hållit om köpstopp och genom bloggen.

– Det var speciellt ett inlägg där jag klippte mitt eget hår som spred sig ganska stort. Men jag märker att man kan påverka genom att berätta vad man gör. Jag var rädd för att folk skulle tycka att jag var äckligt präktig, men jag blev påhejad och fick mycket positiva kommentarer.

Och förutom de hållbara ringarna på vattnet så har effekten av den nya livsstilen också märkts i plånboken.

– Fast jag inte tyckte jag gjorde av med Kvinna och ekonomi 2/2019

så mycket pengar tidigare så har det ändå varit så att det ofta gått jämnt ut. Men nu var det mer pengar jag fick över.

Under sitt köpfria år sparade hon 5 000 euro. Och sedan dess har hon fortsatt spara där hon kommit åt.

– Vi planerar matinköpen för fyra veckor framåt och försöker storhandla.

Det gör otrolig skillnad på matkontot.

Planeringen leder också till minskat svinn.

– Vi slänger i princip aldrig mat och det som blir över ger vi till hönorna.

Köpstoppet är nu förbi, men Jenny är fortfarande väldigt nogrann med vad hon väljer att införskaffa.

– Jag tänker efter och funderar ”behöver jag verkligen det här? Kan jag spara pengarna till något jag verkligen behöver och vill ha?”.

Hon känner att hon sakta men säkert närmar sig sin vision om ett gott liv.

– Jag skulle vilja ha ännu mer tid för mina intressen och leva mer hållbart. Leva på mindre och ha mer livskvalitet. Jag

JENNY PETTERSSON

Ålder: 37 år.

Bor: I Eckerö.

Familj: Sambo Johan, son Joel 17, två hundar och en skock höns.

Gör: Jobbar som klasslärare Intressen: Triathlon, handarbete och hantverk, natur och miljö, djuren, matlagning, läsa och skriva.

Det här inspirerar mig: Är en riktig Youtubenörd, där finns en outsinlig källa av inspiration och information om allt som intresserar mig och som jag vill förkovra mig i.

drömmer om solpaneler på taket och att leva mer off-grid och skulle vilja lära mig mer om det. Hur man hittar alternativa lösningar på saker och inte göra så som man alltid gjort. Och så skulle jag vilja bygga ett växthus av återvunnet material, säger hon med ett nöjt leende.

17

böcker

Inspiration för en grönare vardag Text Heidi Furu

V

i vet alla att vi behöver leva en grönare vardag, frågan är hur vi ska göra det. Julia Degerths nya bok Min lilla gröna är full av inspiration för hur vi med små steg kan göra vår livsstil mer ekologiskt hållbar.

Befriad från pekpinnar och präktighet bjuder hon på egna erfarenheter av att göra grönare vardagsval. Det kanske bästa med boken är att den inte späder på klimatångesten, utan ger konkreta tips på vettigare val då man tvättar fönstren, lagar middag och borstar tänderna.

Boken är baserad på Julia Degerths egen blogg Grön i Åbo (www.groniabo.fi). I boken ingår även intervjuer med Otso Sillanaukee som driver bloggen och instragramkontot Nollahukka, Helena Marttila på föreningen Zero Waste Finland samt Spark Sustainability som delar med sig av klimatvänlig inspiration.

VÄLJ DEN NIVÅ SOM FUNKAR FÖR DIG Julia Degerth gläntar på sitt badrumsskåp och sin städskrubb, och levererar listor för sopsortering, en kort men utförlig materialguide för kläder och en snabb genomgång av miljömärken. Hon berättar om hur hon handlar mat i lösvikt på torget, blandar egen deodorant och kroppsskrubb, har en garderob som mestadels består av loppisfynd och borstar tänderna med en bambutandborste. Men boken utgår inte från att alla läsare ska vara beredda att ta med sig egna glasburkar då de handlar mat eller att bära hem de

Degerth, Julia: Min lilla gröna – tips för en ekologisk vardag. Schildts & Söderströms 2019, 180 s. ISBN:9789515248022

använda servetterna från restaurangen för att försäkra sig om att de komposteras. Nej, boken riktar sig till en bredare målgrupp än enbart de som vill leva helt skräpfritt. Degerth ger konkreta förslag på förändringar i tre ambitionsnivåer – laidback, lagom eller hardcore – då det kommer till ekologisk livsstil.

Boken visar förtjänstfullt att även zero waste är en livsstil som kan efterföljas flexibelt. Man måste inte vara stenhård och tänka allt eller inget, det är helt okej att i vissa situationer minska på kraven.

Degerth är öppen och ärlig både i boken och på bloggen och berättar att hon då hon började med zero waste i maj 2016 var så hård mot sig själv att hon inte längre mådde bra. För att en livsstil ska vara hållbar måste den utgå från personens egna behov och villkor och inte äventyra det personliga välmåendet. Det är en enorm skillnad på att ha krav på sig

att leva helt förpackningsfritt eller att ha som mål att undvika onödiga förpackningar och onödig plast. Alla kan och behöver inte få sitt avfall att rymmas i en glasburk – som blivit en symbol för zero waste-rörelsen. Men alla kan sannolikt göra en liten förändring för att minska på sin produktion av blandavfall. Finländare producerar i snitt 500 kg blandavfall varje år, och varje kilogram skräp som inte förs till avstjälpningsplatser eller förbränns är ett steg i rätt riktning.

VARDAG I FOKUS Boken fokuserar på de vardagliga lösningarna som var och en gör i matbutiken, hemma, i sopsorteringen, på vägen till jobbet och under planeringen av semesterresan. Den tar inte upp politiska åtgärder, samhällelig påtryckning eller lagstiftning.

Layouten i boken är fräsch och luftig med vackra, lugna bilder. I vissa fall skapas luftigheten tyvärr på bekostnad av fontstorleken som ställvis känns onödigt liten. Vissa sidor med prickig bakgrund och liten text kan rentav upplevas svårlästa. Efter varje kapitel finns det plats för egna anteckningar där läsaren bland annat kan sätta personliga mål för en grönare vardag på kort och längre sikt.

Målgruppen för boken är främst unga vuxna. Boken är ett utmärkt presenttips för unga som flyttar hemifrån och är i behov av konkreta tips och inspiration för att skapa hushållsrutiner som är ekologiskt hållbara.

RÖSTA OCH VINN EN HANDDUK! VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 7.8.2019.

18

Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors.

Märk kortet eller kuvertet ”Handduk”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre kökshanddukar.

I förra röstningsomgången fick artikeln Prisbelönt skolmatspro-

jekt – här får eleverna vara med och säga sitt på s. 22 i Martha nr 6/2018 flest röster. Kokböckerna som lottades ut vanns av Maja Nordmyr, Närpes, Hanna Levander, Öja och Gun-Lis Stoor, Pensala. Vinsten kommer på posten – grattis!

Kvinna och ekonomi 2/2019

kolumn

Ökad jämställdhet kräver att vi ändrar både lagar och livsstil NÄR MAN KÄMPAR HÅRT, studerar fli-

Skribenten är riksdagsledamot, martha och beskyddare av Marthaförbundets och Marttaliittos gemensamma jubileumsår.

tigt och jobbar mycket kommer ekonomin att vara på det torra, tänker man kanske som ung. Men det är en sanning med modifikation. Livet kommer emellan och allt kommer man inte att kunna kontrollera. Tidskriften Martha har de senaste åren på ett förtjänstfullt sätt haft goda praktiska tips på hur man i vardagen kan gardera sig ekonomiskt inför de oförutsägbara händelser som livet för med sig. Marthorna har kommit med enkla men högst användbara hushållnings-, spar- och investeringstips som många av oss haft stor glädje av.

Våra ekonomiska utsikter påverkas dessvärre även av slumpen, eller lyckan om man så vill. Hur mycket vi än hushållar och sparar eller utnyttjar goda investeringstips, finns det en sak som på ett förutsägbart sätt tynger vår ekonomi. Våra ekonomiska förutsättningar i livet försämras av det faktum att vi är kvinnor; vi jobbar i högre grad än män i låglöneyrken eller har annars sämre löner och pensioner, vi har inte lika många ledande poster och vår arbetskarriär är kortare på grund av att vi (praktiskt taget gratis) tagit hand om barn och anhöriga längre tider. Detta är naturligtvis inte skrivet i stjärnorna, men för att förbättra våra villkor måste vi ändra på både lagar och livsstil och medvetet arbeta för jämställdhet.

FATTIGDOM DRABBAR KVINNOR Flickors skolresultat är bättre – också i naturvetenskapliga ämnen – jämfört med pojkars. Men trots det är det främst pojkar som väljer lång matte i gymnasiet. Vi har fler kvinnor än män som inleder studierna på universitet. Men det var först 2019 som Åbo Akademi fick sin första kvinnliga rektor, Moira von Wright. Trots att kvinnor är högre utbildade än män, är det fortfarande mest män som är professorer och sitter på ledande positioner. Arbetsmarknaden är extremt segregerad i mäns och kvinnors arbeten i Finland. Kvinnor står för vården, både hemma och i den offentliga omsorgen. Men löneskillnaderna mellan män och kvinnor är stora. Fattigdomen drabbar särskilt kvinnor, såsom ensamförsörjare och när barnen är små, och när de åldras och blir ensamma.

Löneskillnaderna är fortfarande ett faktum. Utan större öppenhet kring lönerna på arbetsplatserna, utan en tydlig utjämning av vårdansvaret genom en familjeledighetsreform och utan en mindre stereotypiskt könsindelad arbetsmarknad, kommer inte lönegapet Kvinna och ekonomi 2/2019

att minska. Diskussionen om löneskillnader börjar kanske redan kännas som ett oändligt upprepande, men det faktum att inte mycket hänt sedan jag första gången blev invald i riksdagen som trettioåring, visar att det behövs strukturella förändringar och ambitiösare politik. Som tur är handlar det mest om politisk vilja, och det behövs ingen raketvetenskap här.

Inom vård, omsorg och utbildning är arbetstagarna till stor del kvinnor. Det är knappt 100 år sedan kvinnor som valde att bli lärare var tvungna att avstå från ett liv med exempelvis familj, eftersom det ansågs att man valde ett liv som lärarinna av ett kall.

Ett kall och av kärlek för arbetet. Samma kall ansågs också driva kvinnor att bli sjukskötare och barnvårdare. Detta ledde till att kvinnorna från första början hade ett dåligt utgångsläge, eftersom det inte ansågs moraliskt hållbart att tänka på, eller tala om, inkomsten då man tjänar sitt kall. Det anses fortfarande inte särskilt kvinnligt att ta plats, att vilja vara ledare eller att ha makt. Sådana attityder är kanske inte lika uttalade eller medvetna, men påverkar hur man bedömer kompetens vid rekrytering eller då ledande poster tillsätts – också i politiken.

FAMILJELEDIGHETERNA BÖR FÖRNYAS Man brukar säga att välfärdssamhället är kvinnans bästa vän. För att kunna jobba och så att säga kombinera arbete med familj, är vi beroende av samhällstjänster såsom dagvård, skolmat, eftermiddagsklubbar och till exempel offentlig hälsovård. Teknologisektorns investeringar värderas högt, även då de sker inom det offentliga. För att i framtiden vara säker på att de fantastiska tekniska innovationerna verkligen hjälper behöver vi fler kvinnor från omsorgen som planerar, utvecklar och anskaffar sådan teknologi som de behöver.

Därför är det särskilt viktigt att vi ändrar på de strukturer som påverkar lönebildning och fördelning av våra arbetsområden, både privat och i det offentliga.

En familjeledighetsreform 6+6+6 som utgår från att båda föräldrarna använder varsin 6 månaders period med det lilla barnet, varpå en ytterligare 6 månaders period kan fördelas valfritt, är ett av de viktigaste verktygen att förbättra kvinnors ekonomi. Därutöver är det en förändring som kommer att förbättra vardagen och livet för barnen och båda föräldrarna. Tillsammans med en subjektiv rätt till dagvård och garanti för småbarnsfostran av god kvalitet, gör vi nästan en välfärdsrevolution. Och alla vinner!

Text Eva Biaudet

19

Delandets ekonomi – utopi eller nödvändighet?

”Det är möjligt att skapa samhörighet, plus att det finns möjlighet till ett mer hållbart samhälle.”

Det säger forskaren Mats Nylund som har skrivit en av de första finska böckerna om delningsekonomin, ett fenomen som intresserar både ekonomer och miljöaktivister.

Text och foto Heidi Hendersson Illustration Terese Bast

T

anken är på inget sätt ny eller innovativ. I årtusenden före den moderna ekonomiska marknaden etablerades har man bytt och delat saker med varandra.

– Ordet är nytt, men själva praktiken är lika gammal som mänskligheten, säger Mats Nylund, medieforskare på Arcada som också är en av medförfattarna till boken ”Delningsekonomi”.

Finland för blott 100–150 år sedan var ett delningssamhälle.

20

– När man var fattigare och hade brist på varor, då fanns det mer delande och ännu i dag i kulturer där det råder brist har man en större benägenhet att dela med sig.

Den stora skillnaden i dag är att vi har internet.

– Det har gjort det möjligt att bilda grupper och nätverk.

Delningsplattformarna har de senaste åren börjat ploppa upp till höger och vänster. Airbnb, Uber och Couchsurfing är några exempel.

– De flesta dyker upp i USA och kommer hit senare.

Delningsekonomi innebär att privatpersoner ger varandra tillgång till underutnyttjade resurser, egendom eller tjänster mot betalning eller utan betalning. Den

Kvinna och ekonomi 2/2019

”Åland är ett litet samhälle där alla känner alla och då är det ganska lätt att låna, byta och dela saker med varandra.” nya ekonomin förväntas växa starkt och uppskattningen är att intäkterna fördubblas årligen inom EU-området. Det handlar främst om tjänster inom övernattning, transport och finansiering.

Ursprungligen är det en gräsrotsrörelse som också väckt de stora företagens intresse.

– Om det är delningsekonomi utan pengar är det lite mer communityskapande som man eftersträvar. Om det kommer pengar in i bilden, i synnerhet om syftet är att tjäna mycket pengar, då blir mycket mer likt en vanlig företagsverksamhet.

Och där ligger kanske en del av kritiken mot det nya systemet. Att det kan vara svårdefinierbart.

– Det är mycket som går under rubriken delningsekonomi som ändå inte har så mycket att göra med delande, egentligen handlar det om vanliga traditio-

nella ekonomiska transaktioner som att hyra och leasa.

Men om man skulle driva konceptet till sin spets och bygga en ekonomi som baserar sig på att dela resurser, då skulle det innebära en betydande samhällsförändring säger Nylund.

– Det skulle innebära att folk behöver färre varor och då skulle det finnas mindre efterfrågan som påverkade den ekonomiska tillväxten.

”EKONOMIN INTE ETT HÅLLBARHETSMÅL I SIG” Och just den ständigt ökande ekonomiska tillväxten i form av ökande resursflöden och den överdrivna konsumtionen är ett nyckelproblem i den globala hållbarhetskrisen vi står inför. Det är ett ämne som åländska hållbarhetskonsulten Erica Scott tacklat mycket.

– Första steget är att inse att ekonomin är något vi ska använda oss av för att skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle, ekonomin är inte ett hållbarhetsmål i sig.

Hon är kritisk till att ekonomin ges samma ändamålsenliga status som den sociala och ekologiska sfären när man pratar om hållbarhet.

– Ekonomin ska vara ett verktyg till att skapa ett hållbart samhälle. Vi ska vara herre över ekonomin och marknaden, den ska inte vara herre över oss.

Hon har hållit diskussioner och workshoppar på temat där deltagarna fått fundera över pengar och hur de används.

Att byta och dela saker med varandra är i sig inget nytt. Det nya är att tekniken gjort det möjligt att skapa nya nätverk och grupper där människor kan låna ut sina saker.

– Det är alltför sällan som hållbarhetsintresserade människor pratar om ekonomins roll och det blir lätt skyttegravar mellan hållbarhetsfrågor och tillväxtfrågor.

Hon ser positivt på utvecklingen av delningsekonomin som ett sätt att dela överflödet.

– En produkt kan delas av många under sin livstid.

DELNINGSEKONOMI PÅ ÅLAND? En annan ålänning som vill uppmuntra till just detta är Jenny Nylund, som startat Facebookgruppen ”Delningsekonomi Åland” som har över 400 medlemmar.

Jenny Nylund Jenny Nylund märkte efter stormen Alfrida att det fanns ett behov av en grupp på Åland där man kan låna ut och dela med sig av sina saker.

Mats Nylund Den finländska talkotraditionen är en föregångare till delningsekonomin, säger forskaren Mats Nylund.

SVARA PÅ VÅR LÄSARUNDERSÖKNING! Vi kommer att låta göra en läsarundersökning för tidskriften Martha under våren. Ett antal medlemmar i Finlands svenska Marthaförbund väljs slumpmässigt ut, och får antingen ett telefonsamtal eller ett e-postmeddelande med uppmuntran om att delta i undersökningen. Om du hör till dem som blir kontaktade är vi väldigt glada om du svarar på frågorna. Vi vill gärna veta vad ni vill läsa om, och tar emot tips på ämnen vi kunde ta upp. Du är också alltid välkommen att mejla oss på marthabladet@martha.fi eller ringa 043 820 0071.

22

Där ska man, utan pengar, kunna byta sig till varor, tjänster eller aktiviteter.

– Jag har haft lite tankar om det tidigare, men det var efter stormen Alfrida som det blev så tydligt att det fanns ett behov av en delningsekonomigrupp på Åland. Människor började låna ut och dela med sig av saker till andra för att de ville hjälpa till. Så det var i efterdyningarna av stormen jag bildade gruppen. Jag ville ta vara på intresset.

Hon säger att det fortsätter komma nya medlemmar så gott som dagligen och folk har så smått börjat efterlysa saker och tjänster i gruppen och de får svar.

Varför tror du Åland skulle kunna fun-

Erica Scott Vi ska vara herre över ekonomin och marknaden, den ska inte vara herre över oss, säger den åländska hållbarhetskonsulten Erica Scott.

DIN HJÄLP BEHÖVS Marthorna ger råd och stöder människor i utsatt position.

Vi stöder barnfamiljer i Finland Vi använder medel från insamlingen för rådgivning riktad till barnfamiljer som behöver stöd för en fungerande vardag. Med medel från insamlingen kan vi ordna matlagningskurser för barn, kurser för barn och vuxna samt hembesök med betoning på hushållsrådgivning.

INSAMLINGENS KONTONUMMER Nordea FI17 80001000061243, referens: 2147

ka som delningsekonomisamhälle?

– Dels är Åland ett litet samhälle där ”alla känner alla” och det är då ganska lätt att låna, byta och dela saker med varandra och dels är Åland geografiskt krävande så delningsekonomi kan vara en hjälp i vardagen.

FINLAND HAR POTENTIAL Enligt forskaren Mats Nylund är delningsekonomin ett verktyg för att skapa ett mer hållbart samhälle, men man ska inte tro att det alltid är motivationen.

– I en vetenskaplig artikel jag nyligen läste studerade man hållbarhet inom delningsekonomi. I det material som man gått igenom var en tredjedel inriktade på att skapa ett mer hållbart samhälle och mer hållbar konsumtion. Det innebär att två tredjedelar av deras material inte var inriktat på hållbarhet.

Oavsett vad motivationen eller syftet är tror Nylund att Finland har god potential till att bli ett land med en växande delningsekonomi.

– Man brukar ibland mäta graden av förtroende mellan människor, och högt förtroende brukar vara något som kännetecknar Finland. Det kräver mycket förtroende att börja handla med privatpersoner. Sedan har vi ju i Finland talkotraditionen som också är en föregångare till delningsekonomin. Det finns goda förutsättningar.

INSAMLINGSTILLSTÅND RA/2018/795 gäller för tiden 13.9.2018–31.7.2020 i hela Finland, exklusive Åland.

De insamlade medlen används under den pågående insamlingen samt omedelbart efter insamlingens avslut. De insamlade medlen fördelas enligt följande: 20 procent till användning för Finlands svenska Marthaförbund r.f. och 80 procent till användning för Marttaliitto ry.

FÖR MER INFORMATION Verksamhetsledaren för Finlands svenska Marthaförbund rf Annika Jansson, annika.jansson@ martha.fi, tfn 050 302 3363.

Kvinna och ekonomi 2/2019

utblicken

De nya hemmafruarna i girl power-tröjor FÖR NÅGRA ÅR SEDAN berättade min dans-

Skribenten är journalist, skribent och debuterande författare med romanen Bara lite till. Hon är bosatt i Malmö, läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

ka vän om en ny trend i Danmark: allt fler välutbildade kvinnor väljer att bli hemmafruar. I stället för att satsa på karriären väljer de att stanna hemma med barnen och ägna sig åt traditionella kvinnosysslor – förutsatt att de har en man som tjänar tillräckligt mycket pengar för att försörja dem båda. Själv höll jag vid den tiden på och plöjde igenom böcker av sjuttiotalsfeministerna Kerstin Thorvall, Birgitta Stenberg, Suzanne Brøgger och Erica Jong – kvinnor som modigt bröt mot rådande könsnormer. Den danska trenden kändes som ett hån mot den kvinnorörelse som i flera decennier arbetat för att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och lön som män.

Att trenden – eller åtminstone diskussionen – nu kommit till Sverige är ännu mer förbluffande. Till Sverige!

– landet där feminist är det epitet som unga kvinnor i första hand väljer för att beskriva sig själva, enligt Ungdomsbarometern 2018. Debatten började i oktober, då Dagens Nyheter-journalisten Greta Thurfjell skrev en artikel med rubriken ”Huskvinnans återkomst – och konservatismens förbjudna lockelse”. Hon skriver om lockelsen i att få vara en traditionell kvinna och undrar varför det är så fel att vilja göra sig behaglig för män.

Hon menar att konservatismen ironiskt nog ter sig som ny och till och med spännande för ”ett barn av pk-generationen”, som hon själv är. ”Pk-generationen” – där pk står för politiskt korrekt – är en generation av kvinnor som sätter ära i att vara självständiga och fria, väl medvetna om det patriarkala förtrycket.

Texten skapade debatt och kallades bland annat för ”en backlash för feminismen”. Men Thurfjell är inte den enda som vurmar för den traditionella kvinnorollen. I podden Della Q – som tagit Sverige med storm – talar tre unga Stockholmskvinnor bland annat om dagismotstånd, bantningstips och drömmen om att bli fotbollsfru. De sågar kroppsaktivisten Mia Skäringers tv-program ”Kroppshets” för dess förutsägbarhet och tycker att Instagram-feministerna är ”ute”. Deras grepp är nytt och provocerande, för kvinnor ska inte kritisera andra kvinnor – vi ska stötta varandra i den gemensamma kampen mot patriarkatet.

FRIGÖRANDE PARFÖRHÅLLANDE I en annan podd, ”En varg söker sin podd”, argumenterar författarna Liv Strömqvist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli för hur frigörande det heterosexuella parförhållandet är. Om kvinnoförtrycket tidigare tog sig uttryck i att kvinnors sexualitet Kvinna och ekonomi 2/2019

begränsades så tar det sig i dag uttryck i män som håller kvinnor på känslomässigt avstånd, hävdar de.

Män som vill ha kk-förhållanden, men inte binda sig. Att två framstående feminister lyfter upp den heterosexuella kärleksrelationen som befriande är också det nytt och ovanligt.

Jag tror att ”huskvinnans återkomst” är en reaktion på att feminismen under de senaste åren blivit en trend och en norm. Det är såklart väldigt positivt att allt fler inser vikten av feminism, men konsekvensen är att den misstolkats och urvattnats. Trender kommersialiseras, kapitaliseras och liberaliseras och det har även hänt feminismen. I dag anses H&M-blusar med texten ”girl power” vara ett uttryck för feminism, liksom att sminka sig eller klä sig sexigt – om det får personen som gör det att må bra.

ALLA KAN INTE VÄLJA ATT VARA LYXHEMMAFRU För min del får alla göra precis som de vill – det farliga är att felaktigt kalla handlingarna feministiska.

De nya hemmafruarna har kallats ”gröna feminister som vill leva ett enklare, hållbarare och mer jordnära liv och bejaka moderskapet och traditionella kvinnosysslor” (Elise Claeson i SVT). Men att vara hemmafru är ingen feministisk handling, även om det skulle få kvinnan i fråga att må bra. ”Feminism är inte alla kvinnors samlade åsikter, utan en ideologi med teoretisk grund”, skriver författaren Nina Åkestam i den nya boken ”Feministfällan”. ”Feminism handlar inte om att få kvinnor att må bra i stunden”, fortsätter hon, ”det handlar om att göra förändringar på samhällsnivå som gör att könet inte avgör ditt mående på sikt”. Att foga sig efter de rådande skönhetsidealen kan alltså aldrig kallas feminism, precis som det inte kan kallas feminism att vurma för huskvinnan och hennes ekonomiska beroendeställning till mannen. Att förespråka hemmafruidealet är dessutom de rika förbehållet, dem som blir försörjda och inte själva behöver försörja.

Jag tycker att det är fräscht med nya och modiga perspektiv på kvinnlighet, men det finns också risker med att låta det privata perspektivet dominera i en tid som kräver kollektiva handlingar. Trots att vi gör olika val i det privata får vi inte glömma att systerskapet fortfarande behövs på en samhällelig nivå. Hur bra ett samhälle mår kan inte mätas utifrån hur bra de mest privilegierade har det, till exempel de som har möjlighet att välja att bli lyxhemmafruar, utan utifrån hur de svagaste och fattigaste tas om hand.

Text Heidi Hakala 23

matbiten

Varför stycka själv då allt kött man behöver finns lättillgängligt i butikens köttdisk? Fördelarna är flera – bland annat försäkrar du dig om att så stor del av djuret som möjligt kommer till nytta.

Text Johanna Granlund Foto Johannes Tervo

I

nte förrän jag för första gången slaktade några ungtuppar från min egen hönsflock insåg jag hur mycket som faktiskt ligger bakom det lättillgängliga överflödet av köttförpackningar i butiksdisken. Dels mycket tid och arbete med att föda upp djuren som ska bli kött – och dels liv. Efter att ha sett de ynka köttmängderna som varje tupp resulterade i fick jag en helt annan respekt för både livet och arbetet bakom allt det kött vi äter. För mig kändes det nyttigt att uppleva slakten som mödosam och krävande också känslomässigt. Att helt enkelt börja se kött som något annat än en massprodukt. Att stycka ett djur själv och ta vara på köttet kan vara ett sätt att närma sig köttproduktionens realiteter.

LÅT ALLT KOMMA TILL NYTTA Fördelarna med att köpa ett helt djur och stycka det själv är flera. Du har betydligt bättre kontroll över varifrån köttet kommer och du kan troligen hälsa på för att se hur djuren har det på gården. Du får också tillgång till ett helt annat utbud än i den vanliga butiksdisken. Hur ofta hittar man till exempel lamm eller rådjur i kvartersbutiken? Dessutom får du tillgång till alla upptänkliga styckningsdetaljer som kan tillredas på en mängd olika sätt.

En annan stor fördel med att stycka själv är att man kan försäkra sig om att precis allt kött tas till vara och kommer till användning. Styckningen på stora slakterier ska gå snabbt, vilket gör att det blir betydligt mera spill. Där görs 24

djurfoder och köttfärs av bitar som efter en noggrann styckning för hand i stället skulle duga bra som helkött.

Dessutom kan du om du styckar själv ta vara på restprodukter som fett och ben och använda dem för att tillverka tvål, korv och buljong. Även många av inälvorna kan om man så vill tas tillvara, antingen som inälvsmat eller för andra ändamål. Visste du till exempel att hjärna kan användas till garvning av skinn?

SAMMA METOD FÖR DE FLESTA DJUR Anita Storm driver ett eget företag där hon arbetar brett med världsarv, djur och natur samt mathantverk, men är också ekologirådgivare på Marthaförbundet.

Hon förevisar hur man styckar lamm.

– På det stora hela kan man använda samma metod oavsett vilket däggdjur man styckar, även om delarna har olika namn beroende på vilket djur det rör sig om. Fast ska man stycka gris eller vildsvin går man lite annorlunda till väga, säger Anita Storm.

Från ett lamm som väger 60 kg får man ungefär 25 kg styckmaterial, av vilket cirka 12 kg är kött. Andelen kött är normalt alltså endast ungefär 20 procent av djurets totalvikt.

Stycka kan man gott göra hemma i köket, tycker Anita Storm.

– Köket ska inte vara något finrum, det ska gå att arbeta i. Har man inte möjlighet att hänga upp djuret kan man i stället göra styckningen som bänkstyckning på köksbordet.

Man behöver inte vara rädd för att göra fel. Även om man skär sönder någon köttbit brukar den gå att använda i alla fall, om inte annat så till köttfärs. Då man styckar försöker man så långt det är möjligt antingen följa hinnorna som separerar musklerna från varandra, eller benen.

Anita lär ut hur man gör en anatomisk styckning, där man tar fram enskilda muskler eller muskelgrupper ur de grovstyckade delarna.

– Skär inte er själva och försök få ut maximalt med kött från djuret, uppmanar hon innan vi sätter igång.

TÄNK PÅ HYGIENEN! Håll kylkedjan så obruten som möjligt.

Ha rena ytor, rena verktyg, vältvättade händer och förkläde. En sprayflaska med ättika är ett bra hjälpmedel då ytorna ska rengöras.

Kom ihåg att det nyslaktade köttet är rent i sig själv. Skydda det för dina egna eller omgivningens bakterier så gott det går.

REDSKAP

Vass kniv. Det är viktigt att hitta en kniv som passar i handen och känns som en förlängning av armen. Beroende på moment använder man en stum eller aningen flexibel kniv.

En grensax med lite längre handtag för att klippa av revben.

Eventuellt köttyxa.

Använd ogärna såg. Om man sågar av benen förorenas köttet av benmjöl som är en bra grogrund för bakterier.

Kvinna och ekonomi 2/2019

matbiten

GROVSTYCKNING – GÖR SÅ HÄR: Då man grovstyckar separerar man de olika delarna av djurkroppen från varandra. Vi utgår från ett lamm som är färdigt flått med inälvorna urtagna.

Häng först upp djuret i hälsenan i ena bakbenet så att bäckenöppningen hamnar i höjd med din panna. Om inte annat nämns arbetar man med djurets mage vänd mot sig. Har man inte möjlighet att hänga upp djuret kan man också stycka det liggande på ett bord i lämplig arbetshöjd.

1. Slaksida: Starta uppifrån där slaksidan sitter fast i låret och skär lös den från låret med ett ganska vågrätt snitt. Skär sedan neråt längs med ryggbiffen/ytterfilén till revbenen. Vik in den lösskurna delen över revbenen. Gör samma sak på andra sidan.

2. Bogar: Dra frambenet utåt för att se var bogen skiljs från bröstkorgen. Låt sedan benet hänga och skär ett snitt som börjar mellan benet och bröstkorgen och går uppåt på djurets magsida. Skär sedan lös bogen genom att stå bakom djuret och skära med kniven vinklad m ot bogbladet det vill säga utåt från bröstkorgen sett. Bogen slutar ganKvinna och ekonomi 2/2019

ska högt upp mot djurets manke. Gör samma sak på andra sidan.

3. Revben: Stick först in handen nerifrån och känn var ryggraden går. Den är nämligen inte rak utan går djupare in i kroppen innan den övergår i nacken. Skär ett ledande snitt på utsidan av revbenen för att markera ryggradens linje. Klipp sedan av revbenen med kvistsax längs med linjen. Vill du ha racks klipper du av revbenen längre ut mot bröstbenet. Gör samma sak på andra sidan.

4. Innerfilé: Att ta ut innerfilén är ett precisionsjobb. Håll kniven ungefär som du skulle hålla en penna. Innerfilén sträcker sig ungefär från tre fjärdedelar av bäckenöppningen ner till tredje revbenet bakifrån/uppifrån räknat. Skär först loss filéhuvudet som ligger inbäddat mellan låren och ta tag i filén och dra neråt. Innerfilén lossnar ofta bra genom att man drar, men då och då behöver man hjälpa till med kniven.

5. Baklår/stek: Skär först ett lodrätt snitt mellan baklåren ner till bäckenöppningen.

Dra sedan det ben som inte sitter fast i upphängningskroken utåt för att lättare se var

baklåret skiljs från kroppen. Skär ett snitt snett neråt längs bäckenbenet till höftkulan.

Skär loss höftkulan inne i höftleden där flera senor håller fast den. Alla senorna behöver skäras av. Vik ut benet för att se hur du ska fortsätta. I bäckenets övre kant finns en benpigg som man försöker knäcka ut i stället för att skära runt den. Här har man vid hängstyckning stor hjälp av tyngdkraften. Försök hela tiden arbeta med kniven mot ben. Skär sedan ett sista snitt ända ner till höftbenskammen och skär av låret mot ryggbiffen/ytterfilén. Kniven ska vara vinklad inåt med spetsen mot mitten av djuret. Oftast är det lättast att få det sista snittet rätt om man skär det från ryggsidan. Bara ena baklåret skärs lös i det här skedet.

6. Ryggbiff/ytterfilé: Stå bakom djuret. Börja ovanför höftbenet och skär in mot ryggraden. Skär sedan lös köttet neråt längs ryggraden, ner till första revbensutskottet. För kniven längs revbensutskottet för att lossa köttet och dra sedan ryggbiffen neråt, skär lös nästa revbensutskott och dra nedåt tills hela ryggbiffen är lös och du har nått ner till revbenen, om du gör racks.

Annars fortsätter du på samma sätt fram till nackkotan. Gör samma sak andra sidan.

7. Eventuellt racks: Stå bakom djuret. Om du har sparat racksen skär du först in till ryggraden längs ryggsutskotten ner till nacken. Detta frilägger köttet från ryggutskott och ryggrad. Hugg sedan av revbenen där de fäster i ryggraden med köttyxa uppifrån 25

matbiten

vända händerna och följa hinnorna så mycket som möjligt för att skilja köttbitarna från varandra. Man använder kniven bara där det behövs.

Anita Storms bästa tips då man ska skära lös köttet från benen lyder så här: – Du ska alltid se det du skär! Använd bara spetsen av kniven för att inte riskera att skära onödigt djupa snitt in i köttbitarna.

Genast man är färdig med en bit lägger man den i en fryspåse, märker med datum och namn på delen. Malet kött och grytkött ska frysas direkt, medan större bitar med fördel kan ligga i kylskåpet och möras någon dag före infrysning.

– Tänk på hur du vill ta upp köttet ur frysen. Det kan till exempel vara smart att redan i det här skedet skära ut biffar eller grytbitar i stället för att frysa in en flera kilos bit som måste tina länge innan man kan tillreda den, säger Anita Storm.

Hållbarheten i frys är cirka 6–12 månader för lammkött. Ju fetare kött desto kortare hållbarhet.

neråt längs med ryggraden. Ibland går det lättare att klippa än att hugga. Skär till sist ett snitt för att lossa racksen nertill.

8. Skär allra sist lös ryggraden från det sista baklåret på samma sätt som i steg 6. Fånga upp ryggraden innan den faller. På ryggraden sitter ännu nacken, som man tar lös då man finstyckar.

FINSTYCKNING I KORTHET:

Mer detaljerade instruktioner för hur man finstyckar finns på martha.fi. Där finns också förslag på hur de olika styckningsdelarna bäst kan anrättas, plus några bonustips.

Ett användbart styckningsschema finns på www.svensktkott.se.

Finstyckning handlar om att separera de enskilda muskelgrupperna från varandra.

Köttet putsas från grova hinnor och senor, många gånger också från ben, och sorteras efter kvalitet.

Då man finstyckar försöker man an-

Styckningsschema: Ryggbiff/ytterfilé

(båda ryggbiffarna + ryggrad kallas sadel)

Nacke Rygg

Innerfilé

Entrecote

Rostbiff Innanlår

Rulle Revbensspjäll Ytterlår Bog Revbensspjäll Framlägg 2+3 Racks 6–11 fårfiol, fårstek

26

Yttre hörnstek

Slaksida

(fransyska)

Baklägg

Rec ept

A

nita Storm tipsar om att man kan låta eventuellt fett på köttet vara kvar under tillredningen eftersom fettet ger smak.

Fettet behöver inte ätas utan kan tas bort före serveringen.

Ganska låga innertemperaturer räcker då man tillreder lamm. En innertemperatur på 53–58°C (beroende på del) ger en blodig bit, medan 70°C resulterar i välstekt kött. Kom ihåg att innertemperaturen ofta ökar med ytterligare ett par grader efter att man har tagit ut köttet från ugnen.

MERGUEZ – MAROCKANSK LAMMKORV • 1,5 kg lammkött • 300 g lammfett • 32 g havssalt • 36 g rypsolja (1/2 dl) • 6 g malen svartpeppar • 3 g malet fänkålsfrö • 20 g mosad vitlök • 24 g harissakrydda Gör egen harissa: • 2 finhackade röda chilifrukter • 2 krossade vitlöksklyftor • 2 tsk korianderfrön • 2 tsk malen spiskummin • 0,5 tsk malen svartpeppar • 1 tsk salt

1. Blanda antingen ihop egen harissakrydda eller köp en färdig blandning.

2. Kött och fett (gärna halvfruset för att få bästa bindning) skärs och blandas för hand med kryddorna och saltet. Blandningen mals sedan i kvarn. Se till att ingredienserna fördelas jämnt och blanda gärna smeten en gång till efter malningen.

3. Smeten fylls i tunna naturtarmar med korvspruta och vrids/snurras till små korvar. Efter fyllningen ska korvarna förvaras kallt eller tillagas omedelbart.

Kvinna och ekonomi 2/2019

BOGSTEK

MIDDAG À LA FLINTSTORM

• Benfri lammbog • Vitlök • Timjan • Rosmarin • Vitkål

• 2 baklägg av lamm • Några pepparkorn • Lagerblad Glaze: • 1,5 dl rypsolja • 4 vitlöksklyftor, skivade • 2 nypor färsk timjan/2 msk torkad • 1 rosmarinkvist (färsk) • 4 msk honung • 2 msk worcestersås • 2 tsk salt • peppar, enligt smak

Fyll mitten av bogen med vitlök och örter. Knyt upp bogen med steksnöre eller fiskegarn. Lägg bogen i stora kålblad och baka i ugn i 90°C tills köttet har en innertemperatur på 58–68°C.

Koka läggarna i rikligt med saltat vatten tillsammans med pepparkorn och lagerblad i cirka 1,5 h. Därefter grillas de, antingen i ugn eller i indirekt värme på grillen, tills de är välgrillade och har fått färg.

Blanda ihop alla ingredienser till glazen och pensla den på läggen med jämna mellanrum under grillningen. Servera läggarna med potatis-rotmos.

LAMMLÄGG

Kvinna och ekonomi 2/2019

27

Äppelträd ger lycka I år planterar vi vackra och nyttiga växter – äppelträd. Träd som planteras under jubileumsåret påminner om jubileet i flera decennier. Det är intressant att se hur trädet växer, och ett träd som ändrar sin skepnad är samtidigt en symbol för tidens gång.

Text Asta Kuosmanen Foto Karin Lindroos

MARTHORNAS JUBILEUMSTRÄD OCH -BUSKAR Martharörelsen har långa anor när det gäller att plantera jubileumsträd eller -buskar. För femtio år sedan planterade vi bäraplar. När organisationen fyllde 100 år planterade marthorna syrener och tidskriften Emäntälehtis 100-årsjubileum till ära fick vi en rosensort, ’Martta’, uppkallad efter organisationen.

VACKER NYTTOVÄXT Äppelträdet som blommar på försommaren är ett av de vackraste gårdsträden.

Med sina blommor bidrar det till naturens mångfald genom att ge insekter nektar och pollen. Trädet skänker grönska till gården och ger lagom skugga under 28

soliga högsommardagar. Äpplen från egna äppelträd är lokal mat när den är som bäst och under ett bra skördeår får man tillräckligt med frukter även att dela med sig av. Det är en klimatgärning att plantera ett träd, för ett växande träd binder koldioxid från atmosfären.

ÄPPELTRÄD TILL EGEN ELLER ANDRAS GLÄDJE – Alla marthor kan plantera ett äppelträd på den egna gården. Ett äppelträd är också en uppskattad present på bemärkelsedagar och en trevlig gåva att ha med sig när man hälsar på någon.

Marthaföreningar kan också donera äppelträd som ska planteras på gården vid servicehus. Det uppstår en årligen

återkommande ceremoni när marthorna från föreningen även under åren framöver kommer för att sköta trädet tillsammans med de boende. Att plantera ett träd är sommarens höjdpunkt även för daghemsbarn och tjänar samtidigt som ypperlig miljöfostran.

VARFÖR INHEMSKT? • Det bästa valet är en äppelträdsplanta som har odlats i Finland. Den tål bäst det lokala klimatet och ger en bra skörd.

• Plantans ursprung och växtzon framgår av etiketten.

• Med importerade plantor kan det komma svårbekämpade växtsjukdomar eller skadeinsekter till Finland från utlandet.

• Genom att köpa inhemska plantor stöder vi den inhemska plantproduktionen och det inhemska arbetet.

• Lättast går det att köpa ett äppelträd av en plantodlare eller hos en plantskola.

Kvinna och ekonomi 2/2019

VAR SKA JAG PLANTERA? Reservera det ljusaste och varmaste stället på gården för äppelträdet. Utveckling av blomanlag kräver både värme och ljus.

Om det är brist på dessa blir skörden liten. Äppelträd ska inte planteras i närheten av stora björkar eller granar där de måste konkurrera om vatten och näringsämnen.

Om man nyss har fällt ett gammalt äppel- eller päronträd på gården, ska den nya plantan planteras så långt det går från platsen för det gamla trädet. Bakterier som bryter ner de rötter som ännu finns kvar i marken avsöndrar ämnen som gör det svårare för nya träd att rota sig. Om det inte finns någon annan plats på gården ska de gamla rötterna grävas bort så noggrant som möjligt. Gräv en stor planteringsgrop för det nya trädet och fyll på gropen med ren jord.

KÄNNETECKEN PÅ BRA PLANTOR • Äppelträdsplantor säljs nästan enbart som krukodlade och de kan planteras när som helst under växtperioden.

• En bra planta har ett rakt kronskott och minst tre stadiga och livskraftiga siKvinna och ekonomi 2/2019

doskott jämnt fördelade kring stammen.

• Krukodlade plantor har vuxit i en plastkruka eller -påse under en växtperiod och rötterna fyller hela jordutrymmet. Om rötterna har slingrat ihop sig på bottnen i krukan har plantan vuxit längre i krukan. Då skär man av de långa rötterna med en vass kniv eller sekatör före planteringen och rotklumpen rivs försiktigt sönder så att trädet kan rota sig.

MYCKET INFORMATION PÅ ETIKETTEN • På äppelträdets etikett står följande: • Sortens namn på finska/ svenska och latin • Sort och grundstam • Växtzon • Storleken på fullvuxet träd (höjd och bredd) • Produktionsland/odlare

STORT ELLER LITET TRÄD? Innan du köper en planta ska du uppskatta hur stor plats det finns där du

”Marthaföreningar kan donera äppelträd som ska planteras på gården vid servicehus.” ska plantera trädet. Läs på etiketten hur stort det fullvuxna trädet blir. Det är svårt att enbart utifrån plantan få en uppfattning om hur stort trädet sist och slutligen blir.

LUCKRA UPP JORDEN FÖRE PLANTERINGEN Äppelträd trivs bäst i lucker, varm jord.

Högt grundvatten gör marken kall och kompakt, vilket gör det svårare för trädet att rota sig och växa. Sådana växtplatser ska täckdikas före plantering.

I tät lerjord förblir rotsystemet litet och rötterna växer in i ytskiktet, vilket stör trädets tillväxt. Lerjord kan förbättras genom att man blandar sand samt gödslad och kalkad torv eller kompostjord i den.

29

"Att plantera ett träd är sommarens höjdpunkt för daghemsbarn."

Sandjord kan förbättras med torv eller kompostjord.

Fruktträd trivs i väl kalkad jord.

Dolomitkalken ska spridas redan när plantering planeras, om jorden inte har kalkats året innan.

Planteringsjord får man genom att blanda jordförbättringsmedel, till exempel sand, torv eller mylla alltefter behov i jorden som grävts ur gropen.

PLANTERINGSGROP Genomsläpplig sandjord: Gropen ska vara 60–80 cm djup och en meter bred.

Tät, kall jord: Gropen ska vara 50 cm djup. Trädet ska planteras på en cirka 20 cm hög kulle. Kullen ska hela tiden hållas lika hög, så att även de översta rötterna hålls under jord.

Om jorden är torr ska gropen blötas före plantering.

30

SÅ HÄR PLANTERAR DU Den bästa tiden att plantera ett äppelträd är på våren. Då har plantan hela växtperioden på sig att rota sig. Krukodlade plantor kan planteras under hela växtperioden, i södra Finland till och med på hösten.

1. Krukodlade plantor ska vattnas väl före plantering. Barrotade plantor ska blötas i vatten i några timmar.

2. Äppelträd ska planteras lite högre än omgivningen, helst på en låg kulle där vatten inte samlas kring trädets rotända. Före planteringen ska man slå ner en stödkäpp i botten av gropen. Plantan ska bindas vid käppen på två ställen efter att den planterats. Stödkäppen håller trädet stadigt på plats medan det rotar sig (för långsamtväxande träd hela deras livslängd).

3. Rötter på barrotade plantor ska bredas ut i botten av gropen så att de kan söka sig neråt och åt sidorna.

4. Krukodlade plantors rotklump ska man hålla hel och bara avlägsna krukan, plastpåsen och omslaget.

5. Skotta torv eller kompostjord kring rotklumpen eller rötterna och fyll därefter gropen med planteringsjord.

6. Plantan ska planteras lite djupare än när den stod i krukan.

7. Trädets förädlingsställe kan urskiljas som en lite tjockare punkt vid stommens rotända. Den ska lämnas ovanför jord.

8. Trampa till jorden lätt för att göra den tätare.

9. Till slut ska plantan vattnas med 1–2 hinkar vatten.

10. Mullvadar och harar tycker om unga äppelträd, så det lönar sig att skydda stommen med ett finmaskigt nät eller gnagskydd.

Hararna hålls borta när du monterar ett nät som sträcker sig ovanför kronan kring plantan.

Kvinna och ekonomi 2/2019

aktuellt

Jobbar för en giftfri dagisvardag för barnen Text Heidi Furu Foto Karin Lindroos

D

agisbarn ska ha rätt till en trygg och kemikaliesmart vardag, det är syftet med Marthaförbundets nya projekt Giftfritt dagis. ”Leksakerna ska inte innehålla sådana material som läcker ut kemikalier då barnen tuggar, suger eller gnuggar på dem.

Madrasserna som barnen ligger på under vilan ska vara gjorda av trygga material, och i köket är det bäst att undvika plast och i stället välja rostfritt stål, trä, porslin och glas”, säger Cecilia Nyman, 35, som är sakkunnig inom miljö- och kemikaliefrågor på Marthaförbundet och jobbar med projektet Giftfritt dagis.

Cecilia har studerat biologi vid Åbo Akademi och forskat i biologi i Schweiz.

Hon har även jobbat som lärare i biologi och geografi i ett års tid.

Under våren deltar två pilotdagis i projektet, och till hösten kommer tio nya dagis med. Projektet riktar sig till barnen, dagispersonalen och föräldrarna. ”Hos alla tre grupper vill vi öka medvetenheten om att det finns vissa kemikalier i vår miljö som vi relativt lätt kan undvika genom att göra medvetna val.”

Barnen kan också få vara med och lukta på leksakerna och delta i sorterandet. ”Om plastleksakerna luktar starkt och är klibbiga betyder det att materialet konstant avger vissa kemikalier.”

Inom projektet finns det också planer på att skapa bland annat videoklipp och spel för att öka kunskapen om olika material. ”Vi vill inte skrämma barnen och tala om giftfritt, utan betonar i stället att materialen ska vara hållbara och bra för vår hälsa och vår kropp.”

PLASTBANTA DAGISKÖKET Även personalen på de deltagande dagisen får uppdatera sin materialkunskap. ”Vi går tillsammans igenom köksutrustningen och diskuterar vad man ska tänka på då det ska köpas in nya kastruller eller Kvinna och ekonomi 2/2019

Cecilia Nyman berättar att dagisbarnen får vara med och sortera leksaker. Plastleksaker som luktar starkt och är klibbiga ska barnen inte leka med.

slevar. Målet är att förbättra miljön i små steg så att det finns mindre skadliga ämnen i barnens vardag, och så att även personalen har en hälsosammare arbetsmiljö.”

Samma principer gäller i dagisköket som hemma: undvik att använda onödig plast. Använd en tallrik som lock i stället för att dra plastfolie över skålen. ”I projektet lyfter vi fram att man ska laga mat från grunden, och inte använda så mycket halvfabrikat eller helfabrikat.

Ibland är det praktiskt att använda till exempel tomatkross, men välj då tetra i stället för konservburk, och välj hellre fryst majs än konserverad majs. Man utsätter sig för mindre kemikaliebelastning om man väljer fryst eller tetrapackad mat, eftersom konservburkar ofta har ett inre skikt som innehåller Bisfenol A.” Både Bisfenol A som finns i konservburkar och ftalater som finns i PVC-plast har visat sig ha hormonstörande effekter.

Hormoner styr vår utveckling och det är därför särskilt viktigt att barn som ännu utvecklas undviker dessa ämnen. ”Det är bäst att kroppens eget hormon får utveckla barnens kroppar i stället för att plastmjukgörare styr utvecklingen.

Forskning visar att unga flickor som har mycket av dessa ämnen i kroppen har snabbare bröstutveckling, och det påverkar även deras möjligheter att få barn då de blir äldre. Det finns även ett samband mellan spermieantalet hos män och vissa kemikalier från plaster.”

Föräldrarna kommer att få checklistor med information om vad man ska tänka på då man handlar leksaker eller kläder åt barnen. ”Det tar tid att leta information på internet och mejla olika företag och fråga om en kudde eller fyllningen i ett gosedjur innehåller flamskyddsmedel. Vi vill samla informationen så att föräldrarna lätt hittar den.”

Många medvetna konsumenter följer med bloggar och diskussionsforum där kemikalier diskuteras. ”Som forskare tänker jag alltid att man måste kolla upp fakta, och kontrollera om det finns resultat inom ämnet i forskningen eller om det endast är rykten som sprids från en diskussion till nästa.”

Projektet Giftfritt dagis är finansierat av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och riktar sig till privata daghem i Svenskfinland.

KEMIKALIESMARTA LEKSAKER FÖR BARN: Välj bort gamla leksaker som kan innehålla skadliga ämnen. Äldre plastleksaker kan innehålla skadliga mjukgörare och äldre träleksaker kan ha målarfärg eller lackering som innehåller kadmium eller bly. Lagstiftningen för leksaker har blivit strängare 2007 och 2013, och produkter från 2007 eller senare räknas därför som tryggare än äldre leksaker.

Kolla att nya leksaker är CE-märkta.

Se upp med utklädningskläder. De klassas inte som leksaker och kan därför innehålla skadliga ämnen. Till exempel i smycken kan det finnas kadmium och bly vilket gör dem skadliga att ha nära huden eller suga på.

Låt inte barnen leka med gamla mobiltelefoner, tangentbord eller annan elektronik.

31

Nordiska brevet 2019

Vi ska tillsammans göra hållbar mat och klimatvänlig vardag till en folkrörelse De fem kvinnoförbunden inom Nordens Kvinnoförbund (NKF) turas varje år om att skriva ett brev. För årets nordiska brev står europarlamentariker Sirpa Pietikäinen som är ordförande för finska Marttaliitto.

Text: Sirpa Pietikäinen

K

limatförändringen framskrider och förbrukningen av naturresurser ökar exponentiellt.

Människor har svårt att förstå det exponentiella: då två plötsligt blir tio, tio blir hundra och hundra blir tiotusen ...

Den kumulativa effekten gör att klimatproblemen ökar i rask takt. Vi behöver dubbelt så många gärningar än i dag för att kunna hejda utvecklingen och få en ändring på situationen.

Såväl EU:s som de enskilda medlemsländernas lagstiftning har en särskild uppgift när det gäller att stävja klimatförändringen, men varje hushåll har en roll som är minst lika viktig.

Enskilda medborgare arbetar redan aktivt för planeten, men nu borde vi kunna engagera även resten av folket, de som ännu tvivlar. Här har organisationer en stor och viktig roll, eftersom de effektivt når ut till en stor del av befolkningen och det är naturligt för dem att uppnå mål via praktisk verksamhet.

På samma sätt som den allmänna folkbildningstanken en gång spred sig bland folket via organisationer behöver vi nu en motsvarande rörelse för att rädda världen och förebygga klimatförändringen. Klimatet ska beaktas i allt organisationsliv, vare sig man planerar verksamhet eller kommunikation.

Klimatpåverkan en faktor som vi ska beakta i alla våra beslut och val, då det gäller mobilitet och trafik, boende och 32

byggande, textilier och kläder samt mat och matproduktion. Vi fattar det viktigaste beslutet i valbåset. Organisationer måste uppmuntra folket att välja sådana kandidater från olika partier som har förbundit sig att fatta effektiva beslut för att hitta en lösning på klimatproblemet.

Energieffektivt byggande och boende spelar en stor roll för klimatet. Boende och byggnader står nämligen för upp till 40 procent av växthusgasutsläppen i Europa. För att EU i framtiden ska kunna nå upp till sina klimatmål är det självklart att något måste ändras inom byggnadssektorn. Det spelar också en stor roll vilka färdsätt vi väljer. Det är alltid bättre att gå till fots eller cykla då det bara är möjligt. Kollektivtrafiken

måste vara effektiv och tillgänglig, något som vi också ska kräva av politiker. Också de offentliga upphandlingarna ska vara hållbara. Vi ska varken på arbetsplatser eller anstalter servera brasiliansk kyckling som har korsat Atlanten och matats med GMO-foder.

Mat är Marthornas specialitet. Den är en del av vår vardag och också vår lättaste och viktigaste dagliga klimatgärning. Vi kan påverka den egna klimatbelastningen genom att undvika matsvinn och föredra grönsaker framför kött. Maten står för 20 procent av människans klimatpåverkan. Hållbar konsumtion innebär att vi föredrar närproducerad, helst ekologisk mat, och grönsaker efter säsong samt att vi äter inhemsk insjöfisk och kött av känt ursprung ett par gånger i veckan. Då man serverar kött mera sällan, kan man betala ordentligt till producenterna och välja ansvarsfullt och närproducerat kött.

Då vägen från åkern eller sjön till bordet är kort, portionerna grönsaksbetonade och matens ursprung känt, blir måltiden tryggare och hälsosammare och då minskar också matsvinnet och behovet av förpackningsmaterial, i synnerhet plast.

Låt oss tillsammans göra hållbar kost och klimatvänlig vardag till folkrörelse.

Vi klarar det nog, en person, ett hushåll och en nationalekonomi i taget! Årets nordiska brev kan läsas i sin helhet på www.martha.fi/sv/start/tidskriften Kvinna och ekonomi 2/2019

marthainfo

Kallelse till Marthaförbundets vårmöte 2019 FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND RF kallar till vårmöte och vår-

mötesförhandlingar den 27 april klockan 10 i Paasitorni, Paasivuorigatan 5, Helsingfors.

Vid vårmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt paragraf 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2018. Därtill behandlas eventuella motioner samt ärenden som centralstyrelsen har beslutat föra till mötet, såsom läget med organisationsutvecklingen. Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida på adressen www.martha.fi/sv/medlem från och med 10.4.2019.

Distriktens ombud bör förete behörigen undertecknade fullmakter lördagen den 27 april kl. 9–10 och 12–13. I samband med fullmaktsgranskningen delas röstsedlar ut till ombuden.

Distrikten bör skriftligen på förhand anmäla sina ombud och ersättare per e-post till marika.danielsson@martha. fi senast 10.4.2019.

Om du inte kan delta i vårmötet, vänligen kontakta oss så snart som möjligt så att din ersättare hinner bekanta sig med alla vårmöteshandlingar. Kontakta även ditt distrikt, så att rätt person har fullmakt på vårmötet och därmed har rätt att representera distriktet. Vid frågor ta kontakt med Jessica Åhman på tfn 044 280 6609 eller per e-post: jessica.ahman@martha.fi.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

PROGRAM: Kl. 10–12 Marthaförbundets och Marttaliittos gemensamma 120-årsjubileums öppningsceremoni Dagens konferencierer: Sonja Kailassaari och Mårten Svartström Gäster: Eva Biaudet, Sirpa Pietikäinen, Andrea Hasselblatt, Ville Jalovaara, Annika Jansson och Pirkko Haikkala.

Uppträdanden: Cantores Minores och Evivakören.

Kl. 12 Lunch med fullmaktsgranskning Kl. 13 Vårmötet inleds Kaffepaus Kl. 16.30 Mötet avslutas Kl. 18.30 Skål för Martha! Århundradets marthafest i arrangemang av Helsingfors svenska marthaförening inleds. Tillsammans med konferenciererna Lucina Fabricius och Lucy Komonen kommer vi att uppleva en kväll fylld av de bästa Marthatipsen, samvaro och marthakraft. Vi inleder med bubbel och mingel. Klockan 19 bänkar vi oss vid borden för en trerätters middag och underhållning av Mark Levengood som delar med sig av sina bästa marthatips. Även a capella-gruppen Five Alive - de sjungande läkarna uppträder. Utmärkelserna Årets marthagärningar, Årets Lucina, Årets Eldsjäl och Årets samhällsinsats delas ut under kvällen. Festen avslutas kl. 22.30.

Varmt välkommen på vårmöte till Helsingfors!

Anmälan och betalning: www.martha.fi/sv/start/evenemang Sista anmälningsdag 15.4.2019

MOTIONER TILL VÅRMÖTET 27.4.2019

Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 30.3.2019 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på vårmötet i april. Motionerna sänds till annika.jansson@martha.fi eller postas till verksamhetsledare Annika Jansson, Finlands svenska Marthaförbund, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bokföring • Revision Fredsgatan 16 A 65100 Vasa Tel. 06-3173 144

Ekenäs första apotek • Rådhustorget 4, 10600 Ekenäs Tel. 019 24 11441 • www.ekenas1apotek.com

www.bokforingfinnekirjanpito.fi Kvinna och ekonomi 2/2019

33

marthainfo

NKF:s sommarkonferens i Sverige

På g å n g

JUBILEUMSÅRET 2019 27.4.2019 Jubileumsårets vår- och årsmöten, Helsingfors Öppningsceremoni (Marthaförbundet och Marttaliitto) Vår- och årsmöte (Marthaförbundet och Marttaliitto) Festmiddag (Helsingfors Svenska Marthaförening) 8.9.2019 Inledning av Marthaveckan Jubileumsgudstjänst, Åbo Nationella knytkalasdagen (får också placeras vid lämplig tidpunkt, t.ex. höstfest) 14.9.2019 Marthatorget, Senatstorget, Helsingfors 11.10.2019 Internationella äggdagen 6.12.2019 Vi äter tillsammans (marthor uppmuntras besöka äldreboenden för gemensamma måltider) Hela 2019 Handarbetsjippo Sockor för mor

NORDENS KVINNOFÖRBUNDS

PROGRAM

ÅRLIGA SOMMARKONFERENS

Fredag 14.6 9–10 Registrering, kaffe och smörgås 10 Konferensens högtidliga öppnande 11 Kerstin Engle, ordförande i Fistulastiftelsen, berättar om verksamheten i Addis Abeba 12 Birgitta Notlöf, grundare av Livstycket, ett kunskaps- och designcenter där kvinnor från hela världen deltar 13 Lunch 14 Sveriges Konsumenter, aktuella frågor i Norden 15 Kaffe 16 Föreningen Norden 100 år 19 Middag

OCH 100-ÅRSJUBILEUM har te-

mat hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv. Konferensen hålls 14– 16.6.2019 på Varbergs Stadshotell & Asian SPA. Det är ett anrikt hotell som har anor från 1902 och är en av Sveriges främsta konferens- och rekreationsanläggningar. Ett unikt hotell med många upplevelser och ett spännande asiatiskt spa. Här blandas stämningsfylld sekelskiftesatmosfär med den senaste tekniken och tusenåriga influenser från österlandet. Närmare information på nordenskvinnoforbund.org. Anmälan till info@ hemochsamhalle.se​.

Lördag 15.6 10 Utflykt, stadsrundtur, Ästad Vingård för lunch, Lammsafari på Öströö samt kaffe. Åter i Varberg cirka klockan 15.

19 Festmiddag med underhållning Nordens Kvinnoförbund, NKF, är en takorganisation för Marthaförbundet, Marttaliitto, Norges Kvinneog Familieforbund, Riksförbundet Hem och samhälle, Kvenfélagasambands Islands. Årligen arrangeras en sommarkonferens i juni, år 2019 i Varberg, Sverige, med Riksförbundet Hem & Samhälle som arrangör.

PLOCK BLAND KOMMENTARERNA OM MARTHA 6/2018:

Vad tycker du om Martha nr 2/2019?

”Naturtips, handarbete och olika recept intresserar.”

Vad tycker du om det här numret av tidningen?

Vad vill du läsa om i tidskriften Martha?

Andra hälsningar till redaktionen

”Jag önskar tips på hur man kan ändra kläder.” ”Varför kokosolja, mandelmjöl och macadamianötter? Tycker att Martha kunde föregå med gott exempel och använda inhemska råvaror.”

Namn Näradress Postnummer och postadress Klipp ut kupongen och posta den till oss – portot är redan betalt! Du kan också mejla oss till marthabladet@martha.fi eller sända oss ett postkort till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi lottar ut tre skärbräden designade av Johanna Högväg bland de inkomna svaren.

Finlands svenska Marthaförbund rf Kod: 5016383 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

34

”Jag läser allt från pärm till pärm.” ”Läser gärna exempel på lokala marthagruppers aktiviteter som värnar om medmänniskor.” ”Tradition och kultur, berättelser av marthor i tiden och nu.”

Martha betalar portot

Kvinna och ekonomi 2/2019

marthainfo

INBETALNINGAR CENTRS MARTA Berit Yrjö-Koskinen 75 euro Mika Juhani Maukku 50 euro Edith Marianne von Knorring 30 euro Östersundom Marthakrets 50 euro Marina Nygård 30 euro Gunnel Boström 20 euro Nykarleby Marthadistrikt 200 euro Carl-Johan Linden, Stina Linden tackar Iluta samt gratulerar Lettland för 100 år 50 euro Carola Blom 15 euro Christel Pakarinen 10 euro Vestervik Marthakrets, donation 100 euro Hindersby Bäckby Marthaförening, gåva 50 euro Syrsorna, Esbo marthor 250 euro Birgitta Fagerholm 30 euro Närpes Marthaförening 25 euro Lisbet Moisander, God jul! 100 euro Våno Marthakrets i Pargas 200 euro Prästkullanejdens Marthakrets, bidrag 100 euro Finlands svenska Marthaförbund understöder Marta Centrs i stället för att skicka julkort år 2018 300 euro Nagu Marthaförening julklapp till Marta centrs 130 euro Marthakretsen Bullans bidrag till Lucia-insamlingen 300 euro Bemböle Marthakrets 200 euro Esbo Marthaförening 4 000 euro Fagerstad-Seitlax Marthaförening, donation 200 euro Söderveckoski Marthaförening, julhälsning 95,10 euro

Helsingfors svenska Marthaförening/Pangbrudarna, donation 50 euro Åbo svenska Marthaförening, God jul! 100 euro Finlands svenska Marthaförbund, Centralstyrelsens gåva till Marta Centrs 2018 200 euro Försäljning av Marta Centrs halsband 1.1.2018– 18.12.2018 658.07 euro Ekenäs Marthaförening, donation 94.85 euro Karis Köpings Marthaförening 50 euro Maria Schröder 100 euro Karis svenska Marthaförening med anledning av Berta Pakarinens, Eva Lundströms, Birgitta Öhmans, Linnéa Wikströms och Rosita Ekströms födelsedagar 100 euro Ingå Marthaförening 120 euro Fagerstad-Seitlax Marthaförening med anledning av Kristina Nybäcks 70-årsdag 30 euro Evitskog Marthakrets 100 euro Helsingfors svenska Marthaförening 20 euro Nykarleby Marthaförening med anledning av Beatrice Asplunds födelsedag 30 euro Övermalax Marthaförening 50 euro Karis svenska Marthaförening 100 euro

ANNA EHRNROOTHS FOND Bemböle Marthakrets uppvaktar Christina Savunen 85 år 50 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

MARTHATORGET FIRANDET AV JUBILEUMSÅRET kulminerar med Marthatorget lördag 14.9, då Senatstorget i Helsingfors fylls med marthaenergi. Välkommen till Marthatorget kl. 10—16.

VAD ERBJUDS? I försäljningsstånden doftar det skördetid: vi identifierar och lär känna svampar, vi smakar på det skogen har att erbjuda och inspireras av konservering. Till påseende finns handarbete och återvinningsknep, nyttig information och förströelser. Kom och upplev marthalivets hela mångfald.

Här blir du inspirerad och överraskad. Kom med och upplev marthornas vi-anda och marthastyrka. På torget får du njuta av en unik stämning, möta bekanta och knyta nya kontakter. Pricka in Kvinna och ekonomi 2/2019

marthatorget i din kalender redan nu. Till marthatorget kan du komma ensam, med en vän eller med hela föreningen. Varför inte stanna hela veckoslutet?

Mera information om Marthatorget hittar du i evenemangskalendern på martha.fi Följ också evenemangets Facebooksida (Marttatori – Marthatorget, information på finska) och läs mer i tidskriften Martha 3/2019 som utkommer 29.5.2019.

Ju bi le um sspalten

En strålande framtid KAFFEKOPPARNA som dolde en egen historia, crossfit och M-kakor i de mest fantasifulla tolkningar – bland annat det var ingredienserna i världens första Världens största marthakväll. Jag vill passa på att tacka för kvällen, det var roligt att följa med Marthakvällen i de kanaler jag använde, det kändes som om jag deltog i många fester den kvällen.

Det var nästan rörande att följa med bildflödet, rörande i och med att det på varje fotografi och i varje uppdatering tydligt framgick hur mycket tid, tanke och kärlek som satsats på kvällen. Och det är ju så det är, vi marthor tycker om att träffas, vi uppskattar samvaro. Att vi just den här kvällen firade öppningen av jubileumsåret tillsammans med de finska marthorna, det bidrog säkert till feststämningen.

Under kvällen knöts många nya kontakter och det har varit en sann glädje att höra att många redan under Världens största Marthakväll funderade på vad man kunde göra tillsammans!

Tillsammans fortsätter vi nu mot vårt gemensamma vår- och årsmötesveckoslut, vi sammanstrålar i slutet av april igen. Det är inte bara möten som står på agendan, tillsammans kommer vi att fortsätta firandet också då.

Vet att jag låter tjatig, men temat för mötesveckoslutet är naturligtvis ”Tillsammans”, men med en underrubrik! En strålande framtid lyder underrubriken, och med det avser vi naturligtvis en strålande framtid för marthorna och en fortsatt Martharörelse. Med erfarenhet av Världens största Marthakväll tror jag att vi kan vara överens om det, att vi går en strålande framtid till mötes!

Micaela Röman, jubileumsårets koordinator 35

aktiva marthor

Världens största Marthakväll blev en succé Uppskattningsvis 10 000 marthor, av dem cirka 2 000 från Marthaförbundet, firade Världens största Marthakväll den 31 januari 2019. Många firade på två språk – tillsammans i jubileumsårets anda.

TÅRTOR OCH SKÅL

Under marthakvällen bjöds det på M-tårtor på många håll, den ena fantasifullare och fräschare än den andra.

Christof fer Ryhänen

Maj- Britt

Malmén

Jenna Matintupa Ruth Marthaförening

Bemböle Marthakrets

Bella Alén

EKENÄS MARTHAFÖRENING, Ekenäs landsbygds Marthaförening, Skåldö Marthaförening, Tenala Marthaförening och Tammisaaren Martat firade Världens största Marthakväll på Hotel Seafront i Ekenäs.

Foto: Christoffer Ryhänen 36

Kvinna och ekonomi 2/2019

aktiva marthor

BEMBÖLE

Bemböle Marthakrets firade Världens största Marthakväll i Lagstad hembygdsgård tillsammans med Tuomarilan Martat. 48 personer var samlade och kvällen var helt tvåspråkig med båda kretsarnas historia, sång av Bembölekretsens egen kör Bembella, som också ledde allsången, och traktering med broilersallad och kaffe med jubileumskaka.

MICKELSBÖLE MARTHAFÖRENING firade med möte hos Benita Wikholm 31.1.2019.

HITIS/ROSALA/HÖGSÅRA

MATTBY / SOMMARÖ

I Sökö servicehus firades 120-årsjubileet gemensamt av tre föreningar – Soukan Martat, Sommarö Mf och Mattby Mf.

Kvinna och ekonomi 2/2019

För att fira martharörelsens 120 år den 31 januari samlades Hitis, Rosala och Högsåramarthor på Café Vivan på Söderlångvik. Det var också ett kort återupplivande av en gammal tradition att skärgårdsmarthor samlas. Daphne Jensen höll skrattyoga för detta glada gäng och Ebba Ljungqvist gav oss en historisk återblick genom ett kort anförande.

37

aktiva marthor

ÖVERESSE MARTHAFÖRENING FIRADE 100-ÅRSJUBILEUM

Bembölekretsen svarade på utmaningen från Österbotten om att sy små mjukistaxar till ambulanserna som tröst åt små patienter. Marianne Blom och Hannele Nybo överlämnar mjukisdjur till Västra Nylands räddningsverk. På bilden ser vi också Ari Hokkanen (t.v.), Mia Kuusisto och Pekka Hietanen från räddningsverket.

ANNA-LISA EKLUND 100 ÅR

Text och bild Birgitta Westerholm

ANNA-LISA EKLUND FYLLDE 100 år den 10 augusti 2018. Hon uppvaktades på äldreboendet Azalea i Gruvsta av en stor skara släktingar, vänner och olika föreningar som hon tillhört, bland annat Vanda ungdomsförening, Vanda Diakoniförening, Vanda svenska församling, Helsinge Marthaförening och Kårböle Marthakrets.

Anna-Lisa är hedersmedlem och tillhör Kårböle Marthakrets. Tidigare var hon medlem i Vandaforsens Marthakrets, som upphörde år 2002.

Anna-Lisa är en aktiv person med positiv inställning till livet. Barn har alltid stått hennes hjärta nära. Anna-Lisa har vuxit upp och bott i Vanda, en stor del av sitt liv i Brutuby, senare Gruvsta, där hon numera bor på äldreboendet Azalea.

PARGASMARTHOR FICK KÖTTKUNSKAP MÄLÖ-FALLBÖLE OCH HEISALA marthakretsar i Pargas hade vidtalat ekologirådgivare Anita Storm att komma till Mälö bygdegård. Ett tjugotal marthor deltog när Anita Storm föreläste om hur man väljer och använder kött. Dessutom fick man på nära håll se hur Anita Storm med vana händer styckade en hjort som en av marthorna hade tagit med sig. En synnerligen intressant dag!

Text och foto Gun-Britt Forsblom

På bilden fr.v. Sara Karlsson, Magdalena Johansson, Carita Törnroth, Anita Storm, Gunnevi Jakobsson och Eivor Nyqvist.

38

I NOVEMBER 2018 F YLLDE Överesse marthaförening 100 år. För att fira detta samlades medlemmar och andra inbjudna till fest vid vackert dekorerade bord med bland annat grytlappar. Vi fick njuta av fina programinslag, allsång och trevlig samvaro. Rose-Maj Lindström (bilden) höll ett intressant festtal om martharörelsen och om fem kvinnor som betytt mycket för henne, bland andra hennes farmor Hilda Gunell som var med och grundade föreningen och Maria Vik vars barnbarns barnbarn uppträdde med sång på festen. I samband med festen ordnades även en miniutställning över föreningens verksamhet.

Text Carita Vik-Hästbacka Foto Ann-Sofi Larsson

HITTA IDÉER OCH INSPIRATION PÅ MARTHAMÖTE ONLINE PÅ FACEBOOK VILL DU GÄRNA VETA vad andra föreningar och kretsar gör på sina möten? Är du på jakt efter en bra föreläsare och behöver inspiration?

Marthamöte online är en grupp på Facebook för marthor som vill skriva inspirerande inlägg, kommentera det andra skrivit, ladda upp foton och tips och möta marthor från hela landet.

Marthamöte online ger möjlighet att hålla kontakt med marthor inom andra föreningar och utbyta tankar och idéer för verksamheten. Du får gärna sprida information om öppna evenemang inom er förening eller krets via Marthamöte online.

I gruppen kan man även diskutera allt som rör hemmet och vardagen.

Marthamöte online fungerar som ett komplement till föreningarna och kretsarna. Man måste vara medlem i Marthaförbundet för att komma med i gruppen.

Kvinna och ekonomi 2/2019

aktiva marthor

BORGBY-HERTSBY MARTHAKRETS HAR ÖPPNAT BYKAFÉ

I Lantbruksmuseet i Tenala visas en Marthadräkt från 1960.

MARTHA-UTSTÄLLNING PÅ MUSEUM I TENALA LANTBRUKSMUSEET I FINBYGRÄND, Tenala Raseborg, är ett besöksmål för både vuxna och barn. Årets utställning handlar om Marthornas 120-åriga verksamhet. I utställningen ingår olika dokument och föremål, samt litteratur och en Martha-dräkt från 1960.

På museet kan du även bekanta dig med hästredskap, skördetröskor, traktorer med redskap, verktyg samt en föremålsrik husgerådsavdelning. Föremålen på museet visar lantbrukets mekanisering från 1900-talets början till cirka 1980.

I den mångsidiga husgerådsavdelningen hittar du föremål som använts i hemmen under gångna tider. Här finns bland annat kärl, köksredskap, elektriska apparater, lantbrukslitteratur, litet leksaker samt fiske-och jakttillbehör. I samlingen ingår också Arabiakärl såsom tallrikar, serveringsfat, assietter samt över 100 olika kaffekoppsmodeller.

Museet är öppet för grupper året om enligt överenskommelse.

BORGBY-HERTSBY MARTHAKRETS i Sibbo tyckte på årsmötet i fjol att vi ville få med någon ny verksamhet och beslöt att starta ett popup-kafé i byn. Redan tidigare har kretsen ordnat jullunch för byarnas 80-plussare på Branddepån i Borgby, och nu tyckte vi det var dags att ordna kafé i Branddepåns utrymmen. Sagt och gjort, kaféverksamheten startades den 6 februari i fjol, den pågick hela vårterminen varannan tisdagseftermiddag, hade paus under sommaren och startade igen på hösten. Vi utgick från att vi varje gång serverar något sött och något salt till moderata priser. Två–tre medlemmar har ansvar för traktering och servering enligt överenskommelse.

Via ortstidningarnas evenemangskalendrar, ungdomsföreningens Byablad och naturligtvis byns Facebook-grupp meddelar vi om vår verksamhet.

Kaféet har blivit populärt, vi har haft mellan 30 och 80 besökare. Under de två timmar vi håller öppet besöks kaféet både av skolbarn, som kommer in för ett mellanmål, och av pensionärer och andra daglediga. Ett glatt sorl brukar höras, och vi vågar påstå att vår verksamhet fyller en social funktion!

Både skolbarn och pensionärer har hittat till det populära kaféet i Borgby Branddepå i Sibbo.

Text Ebba Wickström Foto Solveig Krogell

JULIA DEGERTH FÖRELÄSTE I VÖRÅ

Mera information hittar du på museets hemsida www.lantbruksmuseetfinbygrand.fi.

Lantbruksmuseet i Finbygränd Adress: Prästkullavägen 944, 10600 Ekenäs.

Kontakt: Filip Karlsson, tfn 0400 991507, erikas.gard@hotmail.com DEN 14 FEBRUARI hade Lissmarthorna i Vörå en föreläsning med Julia Degerth om hållbar livsstil och zero waste. Julia skriver bloggen Grön i Åbo och har just utkommit med boken ”Min lilla gröna”. Under föreläsningen fick vi konkreta tips på hur vi kan minska vårt avfall i vardagen. Julia var en duktig föreläsare som säkert inspirerade alla sina åhörare. Hon framhöll de fem R:en: Refuse, Reduce, Reuse, Recycle och Rot. Julia visade alternativ på produkter i stället för plast samt sitt skräp som hon hade i en glasburk. Varje deltagare fick vika sin egen avfallspåse av gamla tidningar på slutet. En intressant och annorlunda kväll som lockade åhörare över kommungränserna. Tack för en lyckad kväll!

Text och foto Solveig Nykvist Kvinna och ekonomi 2/2019

39

aktiva marthor

Martha spred vardagskunskap i Västnyland BROMARV

TENALA

HANGÖ

Tillsammans med Sofia Grynngärds och Jenni Haapala som jobbar med Marthaförbundets projekt Giftfritt dagis fick dagisbarnen i Tenala laga giftfri modellera.

Marthor från flera olika kretsar och föreningar mötte upp på Café Bageri Lillan i Hangö för att träffa förbundets personal. Verksamhetsledare Annika Jansson berättade om arbetet för en bättre värld, en vardag i taget. Flera av marthorna delade med sig av fina minnen från 2017 då de var med i den enastående satsningen där marthor serverade ärtsoppa vid teaterföreställningen Okänd soldat i Harparskog i Raseborg.

Ekologirådgivare Anita Storm, hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson och Cecilia Nyman som är sakkunnig inom miljö- och kemikaliefrågor berättade om hur man med enkla knep kan minska mängden kemikalier i köket.

Dagisbarnen i Tenala fixade grön smoothie och bakade fröknäcke som de sedan fick bjuda sina föräldrar på till mellanmål.

Anita Storm uppmanade marthorna i Bromarv att plastbanta köket och övergå till köksredskap och kärl av trä, metall, glas och keramik.

Marthamingel i Villa Vera i Bromarv.

40

Cecilia Nyman lärde föräldrarna i Tenala att tyda symbolerna på plastförpackningar.

Att trumma på köksredskap blev en skojig lek för barnen i Prästkragens gruppfamiljedaghem.

Ekonomirådgivare Marina Nygård föreläste om ekonomi för biblioteksbesökare i Hangö.

Kvinna och ekonomi 2/2019

aktiva marthor

Marthaförbundet firade kvinnodagen 8.3 med att åka ut på turné för att träffa marthor på fältet och dela vardagskunskap i Västnyland. Martha på väg kommer att bli en tradition där personalen på Marthaförbundet årligen åker ut till en region i Svenskfinland.

EKENÄS

KARIS

I Ekenäs hölls en lunchträff med Västra Nylands marthadistrikt och Marthaförbundet på Seniora Lunchcafé. Verksamhetsledare Annika Jansson berättade om hur 120-årsjubileet firas och om vad förbundet jobbar med i dag, och marthorna fick dela med sig av trevliga marthaminnen.

På matlagningskursen i Karis fick små och stora deltagare tillsammans kocka både salt och sött av ägg.

Det mångsidiga ägget är jubileumsårets råvara.

INGÅ

Barn i årskurs 1–4 i Västankvarns skola fick fixa sitt eget mellanmål på Ungmarthas mellanmålsverkstad.

På lunchträffen i Ekenäs berättade ekonomiassistent Marika Danielsson om hur Marthaförbundet kan hjälpa föreningarna och distrikten.

Småbarnsföräldrar i Ekenäs fick inspiration i matvardagen då projektledare Sofia Grynngärds och informatör Karin Lindroos bjöd på konkreta tips om hur man får barnen att äta mångsidigare och våga smaka på nya rätter. Samtidigt presenterades Marthaförbundets nya barnkokbok Tack för maten! – en kokbok för hela familjen med enkla vardagsrecept.

Kvinna och ekonomi 2/2019

Ekologirådgivare Anita Storm och hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson höll en Hantera vardagen-kurs i klubbhuset Fontana.

Hållbara val i vardagen var temat för workshopen i Ingå. Anita Storm gav inspiration och konkreta tips för den som vill kemikaliebanta sin vardag.

41

eftertanken

Lösning till korsord 5/2018 PLANTERINGSFÖRSÖK

U

GÖROMÅL VÄXI MUSTERI ER POJKE I SNABBT SKOLAN

K

BYRÅ

ANGELÄGER GENHET UPPLYSNING OFTA PÅ ENTRÉ

P R O V O D L P L A N

RENSA

K R A T T

VISA MED FINGRET

ODLAS I VISS SKOLA

OXUDDE 85-18

Terese Bast

Vi gör knappheten till en dygd CIRKULÄR EKONOMI är en konst som vi alla kommer att behöva i vår

vardag. Begreppet cirkulär ekonomi står för en ekonomisk modell som har uppstått för att ersätta ekonomiska modeller baserade på konsumtion och slit-och-släng-kultur. Inom cirkulär ekonomi är tanken att ekonomin inte baserar sig på en överkonsumtion av naturresurser. En produkt eller tjänst planeras och används så att den i minsta möjliga mån använder råvaror som inte förnyas. Man kan tycka att begreppet är utslitet redan från början, för vi har ju sysslat med cirkulär ekonomi förut och människan har återanvänt material så länge hon funnits till.

Cirkulär ekonomi och hållbara val innebär även en djupare förändring av tänkesättet. I framtiden talar vi till exempel inte längre om avfall utan om materialflöden. Är du redo att låna det du tidigare tänkt att du vill äga? Klär du dig i yllesockor och sänker rumstemperaturen? Ger du din tid eller en vardagsfärdighet i gåva, till exempel en snabbkurs i att stoppa strumpor? Behöver du faktiskt ett verktyg som du sällan använder, eller kan du hyra en grästrimmer, skruvmejsel eller rentav bil från en delningstjänst för prylar? Skriver du under samhällsåtagandet för hållbar utveckling eller köper du kanske en bit urskog? Kan du piffa upp dina kläder så att de känns som nya eller hyr du en designblus för festen?

Alternativen och påverkningskanalerna är många. Det behöver inte kännas som en kompromiss att fatta hållbara beslut och göra hållbara val.

Det kan vara roligt att genomföra cirkulär ekonomi och alla kan göra det på sitt eget sätt. Begreppet cirkulär ekonomi är sympatiskt. Det handlar om lusten att åstadkomma saker och den vägen skapa hopp om en bättre morgondag. Jag tycker att begreppet passar utmärkt för marthors värderingar. Vi reagerar på en föränderlig värld och gör tillsammans små saker som blir en stor helhet. Tillsammans gör vi knappheten till en dygd!

I N G

M

BRUTEN KOMMER MED KRISTALLER

E

ÅTERGER LJUD JUNIOR EN SALVADOR & HÖRS I ÅRHUS

S T E R E O N S O N

F A

ETT LANDS TOTALA EKONOMI

SKOLÄMNE ÄNGLASTAD

A V

T O P P S K O INVIGT ÖSTERBOTTENSTAD

K E

NYHETSBYRÅ MINUTIÖS

BLODSUGARE AVNYPNING

LYA FYSIONOMI

M Y G G

P O L L I N A T I O N P M

ÅKER SKIDOR EFTER

T

KAN MAN SÄTTA INDISKT OXDJUR

G E O L O G DROG

L

FÖRBJUDET STOPINSEKTS- PATS MEDEL

L S D PRODUCENT VÄXTER

BRÅK DRAR PÅ SMILBANDEN

P MOTIVATION KVIST

FÄSTFOLK

T

BROMS HYMN I DOM

K U R R

Ö R T E R

NORDVÄSTRA FRANKRIKE

STRÅ UTESLUTEN

GERONT SOM GILLAR LAGER

R Ö

P E D A L

P E P P N I N G

L A G A T S

O D L A R E

SUPER I ALPIN BACKE

B O

Ä P P E L B L O M N I N G BEFRUKTNING SKRIVELSE KAN JORDENS STRUKTUR

T

K R Ö N T

D A N S K A MISSFÖRSTÅR TON AROMA ÄR BRA OCH PÅ PÅ ÅK I LOBO ÄPPLEN KRAKÓW

GRACIÖS FRANSK DANS

A N S A

FÖR LÖVBORTTAGNING

BESKÄRS PÅ TRÄD KLANG

E

PALESTINAGRUPP SYRE

KAN GALEN LÖPA REKLAM

FELIX JEPPE HERNBÄRGRENS SYSTER STÅNG

S N U

A M O K

P L O

ELKRAFTSBOLAG STRECK

HAR POLLINERARROLL

B

A B B

N O R M A N D I E

Vinnare 5/2018

sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 5/2018 gynnade Fru Fortuna denna gång Arla Holmqvist-Österberg, Karleby, Ing-Maj Höstman, Petalax, Annika Järvinen-Wikström, Kimito. Korsordsprisen, boken Smartha tips, kommer på posten. Grattis!

bland dem som

Deadline

av tidskriften Martha utkommer 29.5.2019. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 17.4.2019 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som har inkommit.

nästa nummer

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ROOSA HALONEN

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363

Skribenten är planerare för cirkulär ekonomi på Marttaliitto. Hon är en fanatisk återanvändare som ogillar slit-och-släng-kultur och snabbmode.

T.F. REDAKTIONSCHEF: Heidi Furu, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ...

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM NYA, SKÖNA SMAKER

ANNONSER: Oy Kustmedia Ab Tfn 010 311 1903

Nästa tidning bjuder på fräscha recept inför sommaren. Fokus ligger även på fermentering och vi delar med oss av inspiration för att fermentera livsmedel – men också hushållsavfall. I Martha nummer 3/2019 finns instruktioner för hur du gör din egen bokashi, ett asiatiskt sätt att kompostera köksavfallet med hjälp av mjölksyra- och jästbakterier. Tidningen utkommer 29.5.

42

JÖMÄRKT MIL

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karl Vilhjálmsson

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2019 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Kvinna och ekonomi 2/2019

KONSTA- BUTELPELN JER GEN- FOBIERLJUD NA

ASÄTARE SMYG VINSORTER FRÅN N:A SPANIEN GRUNDADES 1945 PILFODRAL

KRYP I OST HELT UNIKE OXUDDE 0702

KALL TUNNA VIADUKKAJKAS SKIVOR SATSTER MED FRÅN NING VAJA POTENT

STORVILTSBILD

STOR FRANSK FLOD

RACERGIVA- BRÄCK RE KORTA TRAPPOR

GUILLOUFIGUR

STROF DRYCK

BORGENSMANNEN

MANICKERNA

OMODERN VISAR MOT STHLMS UNDRE VÄRLD

HAR MARSIPANTÄCKE

CHARMAR

KININDRYCK

ÄLGAR

ASAGUD

SOLDAT

STÖTESTENEN

SKÖTSELN

VERKAR

LIGGA I JAGAR OM NATTEN EJ IN

KARGT

VÄRT ATT OBSERVERA SMÅBUTIKERNA PINALERNAS

TAR PRIS ANFÖRDA STÄLLENA

HOCKEYKLUBB

AFRODITES SON

18:E

VALUTA I ÖSTERRIKE I DESS RUTA SES PUGILISTER

VEN NÄPEN

Korsordet 2/2019 HOPPAS ATT DETTA KORSORD ger geniknölarna en utmaning under påskhelgen. Det är Tommy Öberg som ligger bakom det kluriga krysset. Du som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 7.8.2019.

Vi lottar ut tre kökshanddukar bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 2”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kvinna och ekonomi 2/2019

43

Personalen på Marthaförbundet Hur använder du delningsekonomi i vardagen?

Jag använder airbnb – både för att hyra ut och hyra! I större städer utomlands använder jag Uber – smidigt och förmånligt. Och ofta bra snack!

KARIN LINDROOS, 050 361 6081

Mitt tips är att låna av vänner de saker man inte behöver så ofta, till exempel stege eller borrmaskin, och att registrera sig för carsharing, alternativt använda taxi, om man inte behöver bil varje vecka. Vi använde carsharing när vi bodde i Schweiz och det fungerade utmärkt.

CECILIA NYMAN, 050 388 0848

I grannskapet är vi bra på att byta tjänster sinsemellan; jag skottar din gård så tar du in min post då jag är bortrest, svetsa ihop min trädgårdssoffa så passar jag dina barn, låt dina kalasgäster parkera på min gård så beskär du min vinbärsbuske sen, mata min katt så hjälper jag dig att måla garaget.

JESSICA ÅHMAN, 044 280 6609

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Heidi Furu t.f. redaktionschef, 043 820 0071 Karin Lindroos informatör, 050 361 6081 (må–to) Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Marina Nygård t.f. ekonomirådgivare., 043 820 0073 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Cecilia Nyman Sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor, 050 388 0848 Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis, 050 517 2958 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Micaela Röman jubileumskoordinator, 050 356 4548 Ida Haapamäki, projektkoordinator Smarthfisk, 041 740 6436 Hushållsrådgivning, ti–to kl. 13–15., 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.