Raggmunkar med svamp och lingon
Jag minns det som i går, mitt första vårmöte i Åbo år 2018. Allt var nytt och spännande och jag fascinerades av de utomordentliga arrangemangen och de vackra folkdräkterna. Stämningen och gemenskapen som genomsyrade hela veckoslutet var varm och välkomnande.
Mycket har hänt under dessa fem år som jag har haft förmånen att leda verksamheten. Genomförandet av 120-årsjubileet tillsammans med Marttaliitto och det stora marthatorget på Senatstorget, besök ute i föreningar och distrikt och varma människomöten. Jag har alltid efter träffar med marthor känt mig extra motiverad och inspirerad att leda verksamheten vidare. Ni har gett mig energi och det är jag tacksam för.
Pandemin var en kraftansträngning för oss alla, och trots många utmaningar förde den även med sig nya lärdomar och färdigheter. I dag bemästrar marthorna onlinemöten och lägger flitigt ut material på sociala medier. Att marthor arrangerar stickkaféer online eller deltar i surdegs- och odlingskurser via sin dator hemma, hade knappast någon av oss kunnat föreställa sig för fem år sedan. Bevisligen är Marthaförbundet en organisation som lever i tiden och alltid anpassar verksamheten enligt rådande behov.
Tillsammans har vi genomfört en organisationsutveckling som ska garantera att rörelsen är livskraftig och aktuell även i framtiden. En ny strategi ska lanseras på årsmötet i Borgå 27.5.2023 och nya former av medlemsverksamhet utvecklas hela tiden i nära samarbete med medlemmarna och personalen på Marthaförbundet. Processer och strukturer har utvecklats och inspirationspaket och nya material har producerats. Att dela med oss av kunskap, det är vi mästare på.
Åren har fyllts av lärdomar, skratt och fantastiska människomöten. Alla de fina stunderna kommer jag att bära med mig. Det har varit en ynnest att få vara en del av detta fantastiska förbund som jobbar för ”en bättre värld en vardag i taget”. Ett stort tack till alla medarbetare, centralstyrelsen, marthor och finansiärer för dessa givande år tillsammans!
Annika Jansson, verksamhetsledareTIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV
Finlands svenska Marthaförbund
Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften
REDAKTION:
Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors
Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto:
FI57 8000 1400 0617 51
ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:
Camilla Komonen, tfn 050 577 0780
REDAKTIONSCHEF:
Mikaela Groop, tfn 043 820 0071
Sakta men säkert går vi mot ljusare tider. Efter en lång vinter spirar åter hoppet, grönskan och livsandarna.
I detta nummer av Martha vässar vi vår klimatkompetens. På sidan 4 hittar du ett och annat om hållbart byggande och boende. Läs arkitekten Johanna Wikströms tankar kring behoven av en jordnära, demokratisk och hållbar bostadsproduktion och hur vi borde möta dem.
Från och med årsskiftet måste kommunerna separat ordna med insamling av textilavfall. I slutändan handlar det om omsorg för både människan och miljön. Sini Hemming ansvarar för avfallsrådgivningen vid Stormossen i Korsholm. På sidan 12 tipsar hon om viktiga saker att tänka på då textilier lämnas in till en återvinningscentral eller en lumpinsamling.
Höjda elpriser har tvingat många att ändra sin vardag när det gäller olika energilösningar i hemmet. På sidan 20 går vi in för en sparlinje och skriver om vad du behöver veta när du står inför byte eller nyinstallation av smarta energilösningar i ditt hus.
EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818
ADRESSÄNDRINGAR:
Elisa Häggström, tfn 050 361 6081
ANNONSER:
CJ Center Kb, tfn 06 347 0608
OMBRYTNING: Magnus Lindström
OMSLAGSBILD: Karin Lindroos
TRYCK: Oy Grano Ab 2023
Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)
ISSN 1457-5922 (Print)
ISSN 2342-9380 (Online)
Är du på jakt efter lite vardagsinspiration i köket? Kika då in på sidan 16. Här finns en härlig blandning av goda, lättlagade och förmånliga rätter. Hoppas att du hittar en ny vardagsfavorit!
Välkommen till ett nytt nummer av Martha! Har du frågor, tveka inte att höra av dig till redaktionen på marthabladet@martha.fi.
Mikaela Groop, redaktionschefEn bättre värld, en vardag i taget
JOHANNA BRINNER FÖR HÅLLBART BOENDE
Arkitekten Johanna Wikström
arbetar för ett visionärt, hållbart och demokratiskt boende.
HUSHÅLLENS TEXTILÅTERVINNING – HUR GÅR DEN TILL?
Från och med 2023 är kommunerna skyldiga att ordna insamling av textilavfall som kan återvinnas. Sini Hemming, miljöfostrare, ansvarar för återvinningsstationen Stormossens avfallsrådgivning i Korsholm.
AV KÄRLEK TILL KLÄDERNA
Artesanen Maria Holm ville se om det fanns smartare sätt att göra kläder på. I dag driver hon en syateljé i Vasa centrum.
SÅ ÄTER DU GOTT – OCH
FÖRMÅNLIGT
God och varierande vardagsmat – det hittar du här. Klassisk kålgryta, frasiga raggmunkar, vegetarisk spenatpasta och, som socker på botten, läcker tjinuskipudding. Rätter med
varierat innehåll för att passa alla smaker.
SMARTA ENERGILÖSNINGAR I HEMMET – SÅ HITTAR DU RÄTT VÄRMESYSTEM
Står du inför ett byte eller en nyinstallation av smarta energilösningar i hemmet? Vi går igenom olika alternativ och berättar vad du kan tänka på för att lyckas.
PAULA STRESSAR ALDRIG
– MED GODA RUTINER FÅR
HON ALLT GJORT ÄNDÅ
Paula Pärnänen-Mattsson tar livet med ro – och mycket planering. Hon håller koll på det mesta i sitt anteckningshäfte.
ATT ÅTERANVÄNDA, FYNDA PÅ LOPPMARKNAD OCH VÅRDA NATUREN
Marthorna har i alla tider haft en fenomenal förmåga att spara och ta tillvara allt som kan komma till nytta. Det märks tydligt när man bläddrar i tidskriften Martha från 1900-talet till dags dato.
Årets marthatorg har temat
klimatsmarta val i vardagen
Instagrammat@marthaforbundet
Årsmötet i Borgå närmar sig med stormsteg! Alla som har vägarna förbi Borgå 27.5 klockan 9–13 är varmt välkomna att besöka vårt marthatorg i Konstfabriken. Årets marthatorg har temat «Klimatsmarta val i vardagen». Kom och bekanta dig med Marthaförbundets mångsidiga utbud –hoppas att vi ses där!
#marthamötermartha
#marthaförbundetsårsmöte
Som liten ritade hon en så kallad megastruktur, där alla människor skulle bo så att världens djur fick leva i fred. I dag är Johanna Wickström arkitekt och arbetar för ett demokratiskt, visionärt och hållbart boende.
Heidi HenderssonArkitektur och hållbarhet har hängt ihop från första början för mig, säger arkitekten Johanna Wickström
Vi träffar henne utanför ekobyn Björkhagen i Stockholm, en av de första ekobyarna i Sverige. Bland vackra träfasader i lummig skogsmiljö traskar vi igenom något som verkligen känns som en liten by. Johannas dotter Miryam tar tillfället i akt och kliver upp på ett trappsteg för att nå fram till en sopkvast som står lutad mot väggen.
– Nej Miryam, vi bor inte här, säger Johanna med ett skratt och lyfter upp dottern.
Men hon skulle gärna bo här, Johanna och hennes familj. Men eftersom det är ett attraktivt boende, som ligger ett stenkast från tunnelbanan, är det svårt att få en lägenhet här. Vilket ändå är positivt, för det betyder att det finns ett intresse för ett hållbart boende i kollektiv anda.
– Det är som ett lyxigt radhus. Det är kul att se ekobyar som är lite mer integrerade i samhället, säger Johanna och fortsätter med ett skratt:
– Folk tänker ofta att ekobyar ska vara som en hippiesekt.
Utrotningshotade djur
Själv fick hon upp ögonen för hållbart boende redan som barn. Då var det omsorgen om
världens djur som fick henne att fundera kring människans avtryck på planeten.
– Jag hörde om djur som var utrotningshotade och jag skissade först på zoon och djurparker som skulle vara bra för djuren. Men sedan hörde jag att alla människor i världen kunde få plats på Gotland och ändå få en kvadratmeter var. Då ritade jag ett jättestort hus där alla människor kunde bo och djuren kunde få leva i fred utanför. Huset blev som ett slags megastruktur, men med både vindkraftverk och åkrar på taket, och skulle fungera som ett självförsörjande samhälle.
Förutom att vara djurens försvarare och boendevisionär gillade unga Johanna att möblera om i sitt rum.
– Jag älskade det. Jag möblerade om nästan varje dag och fick höra att jag skulle bli inredningsarkitekt.
Påverka med pennan
Johanna Wickström
Ålder: 37 år.
Bor: I Skarpnäck, Stockholm.
Gör: Arkitekt på byggföretaget Studio Wickström.
Familj: Maken Hermínio, barnen Miryam och Noah samt katten Samra.
Vackraste byggnaden: Favoritvillan är Folke och Gunda ÅbondeWickströms villa på Mekmattesgränd i Mariehamn.
Mitt drömboende: Omgiven av vacker natur, men nära till människor. Lite självhushållning och mycket värme och kärlek. Själva huset ska vara estetiskt, personligt och funktionellt.
dad arkitekt med många projekt, hus och byggnader på sin meritlista.
I samma veva planerade hennes föräldrar en utbyggnad med arkitekten Gunda Åbonde-Wickström. Johanna fascinerades av ritningarna och skisserna och började rita hus på rutpapper. Och på den vägen är det i dag. Numera är hon utbil-
– Det som tilltalar mig med yrket är att man kan påverka verkligheten med pennan. Med idéer kan man gå från tanke till verklighet.
Johanna arbetar mycket med skisser och låser sig ogärna direkt vid olika koncept eller mallar.
– Det är farligt att förälska sig i sina egna idéer, då kan man lätt förbise brister. Det är viktigt att lägga fram förslag som man kan fundera och samtala kring.
Just detta är något som hon saknar i dagens byggnads- och stadsplanering: en demokratisk diskussion kring olika alternativ. Och det var bland annat därför som hon för några år sedan lade fram ett eget alternativ till ett stort byggnadsprojekt i centrum av Mariehamn. Hon kallade alternativet ”Kvarteret Alfrida” efter stormen som nyligen hade härjat på Åland och som hade fällt stora mängder skog. Hennes tanke var att husen skulle byggas av detta stormvirke. Förslaget väckte stor uppmärksamhet i de lokala medierna och ledde till diskussion – precis som Johanna hade hoppats på.
Det blev dock inget Alfrida-kvarter, men förhoppningsvis såddes ett frö för framtida stadsutveckling. Och även om debatten stundvis gick het, så är det inget
man kan eller ska undvika, enligt Johanna.
– Det är svårt att få till stånd ett kollektivt samhälle utan konflikter.
Utan diskussion tenderar den arkitektoniska utvecklingen att bli elitistisk, menar Johanna.
– Diskussioner synliggör konflikter i samhället, och man kan inte trippa omkring på tå om de ska lösas. Det är en demokratisk fråga.
Bortslängda skisser
Skisser är Johannas starka sida.
– Jag skissar snabbt och digitalt, och är väldigt självkritisk i det skedet. För varje
skiss som kunden ser finns det kanske fem till tio skisser som har kasserats.
Många byggprojekt är stora och dyra, och det är lättare att göra stora ändringar och stora förbättringar i ett tidigt skede än längre fram i processen.
– Man borde inte snåla i det första skedet. Sett till helheten är det en liten kostnad som ger stor vinning längre fram.
Men förutom ett elitistiskt förhållningssätt och snabba tidsramar, vilken är det största utmaningen med dagens byggande?
– Kortsiktigheten. Livslängden för många hus räknas till femtio år i dag. Men
Den mest klimatsmarta arkitekturen är den som redan är byggd. Man bör göra allt man kan för att bevara framför allt tunga byggnader som är väldigt energikrävande att riva och som oftast inte har stått i mer än femtio år.Johanna Wickström och dottern Miryam traskar runt i Björkhagen i Stockholm, en av de första ekobyarna i Sverige. Johannas eget drömboende ska vara omgivet av vacker natur, men ändå nära till människor, lite som i Björkhagen.
det finns hus som är tvåtusen år gamla och som fortfarande är i gott skick. Ett annat exempel är ombyggnaden av Slussen, ett enormt projekt i centrala Stockholm. Bygget görs för att klara av en vattenhöjning på en halv meter, men om hundra år har vi passerat den nivån. Om jag ritar ett hus byggt i betong vill jag gärna tänka att det ska stå i åtminstone fyrahundra år och då måste det finnas en viss flexibilitet i utformningen.
Johanna konstaterar att byggnadsindustrin inte går att separera från slit-och-slängkulturen.
– I dag finns det ändå en möjlighet att göra det i och med att de fossila bränslena blivit dyrare. Man tvingas bli mer sparsam med både material och industrimaskiner, vilket kommer att påverka alla branscher framöver.
Också allmänhetens intresse för hållbarhet och miljö har ökat.
– När jag gick första året på arkitekturutbildningen år 2005 var jag nästan den enda av alla fyrahundra studerande som pratade om hållbarhet. När jag gick ut skolan flera år senare hade det redan blivit ett måste att miljötänket skulle finnas med i byggnadsprocessen.
Samtidigt finns det många åsikter om vad som är hållbart.
– Det finns många olika aspekter av hållbarhet. Träbyggnation är fördelaktigt för klimatet endast om träden har avverkats utan stora kalhyggen. Den mest klimatsmarta arkitekturen är den som redan är byggd. Man bör göra allt man kan för att bevara framför allt tunga byggnader som är väldigt energikrävande att riva och som oftast inte har stått i mer än femtio år.
Det är också viktigt att ta hänsyn till den omkringliggande naturen när man bygger nytt.
– Oberoende av projekt tittar jag mycket på de äldre träden som finns på tomten och placerar gärna byggnaden, om möjligt, så att så många av dem, och framför allt de mest estetiska, får stå kvar.
Johanna hoppas och tror på ett systemskifte mot ett genuint hållbart samhälle.
– Där kan arkitekturen vara med och göra skillnad med visioner för framtiden. Det handlar inte enbart om att göra så liten skada som möjligt på planeten, utan ock-
så om hur man ska bygga så att det tillför jorden något. Att se byggnader som är del av ett kretslopp. Vi måste tänka globalt och agera lokalt. Här behöver arkitekter komma med visioner för hur vi ska möta den här utmaningen.
Det mest hållbara ur miljösynvinkel är att använda kläder och hemtextilier så länge som möjligt. När de är utslitna ska de lämnas in för återvinning. Textilierna rivs och mals ner till fibrer som återuppstår i nya produkter.
Sini Hemming gläds åt den nya textilåtervinningen. Men återbruk är ännu bättre än återvinning. Därför sorteras alla textilier som kommer in till Stormossen och sådana som ännu är i bruksskick tas till vara. Dessutom sorterar man bort material och föremål som inte går att återvinna, innan resten skickas till en textilavfallsanläggning där tygerna rivs till fibrer.
Istatsrådets avfallsförordning förpliktas kommunerna att från och med årsskiftet ordna områdesvis insamling av textilavfall som sedan återvinns. Målsättningen är att öka andelen återvunnet avfall från både hushåll och annan verksamhet. Tidigare har textilavfall i första hand sorterats som brännbart avfall.
I Vasa och i fem intilliggande kommuner sköts avfallshanteringen av Stormossen Ab. Vi träffar Sini Hemming som arbetar som miljöfostrare och ansvarar för avfallsrådgivning och kommunikation på Stormossen. Hon berättar om den nya förordningen och hur återvinningen av textilier går till i praktiken.
Nytt område
Sini Hemming och hennes kollegor på Stormossen är nöjda med att textilåtervinning har tillkommit som ytterligare ett område inom avfallshanteringen.
– Hittills har vi bränt stora mängder textilier i Finland. Det handlar om ungefär 85 miljoner kilo textilier per år som blir energiavfall. Visst är det bra att det kan utnyttjas som energi, men ur miljösynvinkel är det ändå bättre att återvinna än att bränna, säger Hemming.
Trots att den nya lagen trädde i kraft från årsskiftet tjuvstartade man vid Stormossen med textilåtervinning i lite mindre skala redan förra hösten.
– Vi testade olika typer av insamlingskärl och hur kärlen ska placeras. Det blev till exempel tydligt att kärlen inte kan stå på obemannade ekopunkter, då blev de snabbt fulla med skräp som förstörde textilierna. I dag finns insamlingskärlen på våra bemannade återvinningsstationer.
För att textilierna ska kunna återvinnas är det viktigt att de inte är mögliga, luktar väldigt starkt eller är kraftigt nedsmutsade. Mindre fläckar gör däremot inget. Textilier som är angripna av insekter passar heller inte för återvinning.
Sini Hemming poängterar att det är avlagda textilier det handlar om, sådana som inte längre kan användas.
– Vi hoppas att man gör en första grovsortering hemma, där sådant som fortfarande går att använda förs till något loppis >>
Leva lagom & långsiktigt
eller till välgörenhet i stället för till återvinningen, säger hon.
Även vid Stormossen sorterar man de textilier som har kommit in.
– Vi har en anställd som går igenom alla påsar och tittar på alla plagg. Det som fortfarande är i bra skick ges bort. Material som inte går att återvinna, såsom läder, vadderade plagg eller textilier med stor andel elastan plockas också bort och blir brännbart avfall, berättar Hemming.
I plastpåsar
Sini Hemming uppmanar alla som vill göra sig av med gamla textilier att packa dem i plastpåsar så att de är skyddade och hålls torra. Och gör som sagt gärna en första sortering.
– Då och då händer det att någon har tömt hela garderoben med hängare, bälten och allt direkt ner i påsarna, berättar hon.
Efter att personalen vid Stormossen har gått igenom textilierna packar man ner återvinningsmaterialet i storsäckar som transporteras till en textilavfallsanläggning i Pemar.
Anläggningen är den enda storskaliga förädlingsanläggningen för avlagda textili-
Vid anläggningen i Pemar sorteras textilierna enligt material innan de rivs till fiber. Naturmaterial som ylle och bomull är efterfrågade av producenter som använder återvunna fibrer, medan syntetmaterial inte har lika stor omsättning.
Kan återvinnas:
kläder av textilmaterial
hemtextilier som lakan, dukar, handdukar och gardiner
OBS! Tänk på att alla textilier som lämnas in ska vara tvättade.
Hör inte till textilåtervinningen:
mögliga, starkt luktande, kraftigt nedsmutsade eller insektsangripna textilier
väskor, skor, bälten
kuddar och täcken, eftersom stoppningen inte återvinns
er i Finland, vilket betyder att så gott som allt textilmaterial för återvinning från hela landet slutar i Pemar. Eftersom slutstationen är densamma borde också sorteringskraven vara desamma, oberoende av till vilket lokalt avfallsbolagsområde man hör.
– I Pemar sorteras textilierna ytterligare enligt material, såsom bomull, ylle och så vidare. Sorteringen görs först manuellt och sedan med en infraröd läsare. Efter sorteringen rivs textilierna sönder maskinellt. I det skedet lossnar knappar och dragkedjor som sorteras bort. Man behöver alltså inte själv ta bort dem, förklarar Hemming.
Efterfrågan ökar
Slutprodukten är malda textilfibrer som säljs till olika producenter som jobbar med återvunnet material. Naturfibrer som lin, bomull och ylle har bra åtgång, medan det inte är lika stor efterfrågan på konstfiber.
– För tillfället vet jag att det åtminstone tillverkas yogamattor och linnehanddukar av återvunna fibrer. Fibrerna används dessutom i möbeltillverkning. Det blir förstås en kedjeverkan – vartefter som kunderna får upp ögonen för produkter av återvunna textilier växter efterfrågan.
underkläder och strumpor av hygienskäl
Minska avfallsmängden – så gör du Textilåtervinning är bra, men att minska den totala mängden textilier i omlopp är ännu bättre. Så låt dig inspireras av tipsen här nedan.
Konsumera mindre och smartare. Köp bara sådant som du verkligen behöver och handla i första hand på loppmarknader eller på andrahandsmarknaden. I andra hand, välj nya plagg av bra kvalitet och med tidlöst utseende. Ju längre livslängd plagget har, desto mindre blir mängden avfall.
Låna eller hyr. Uthyrning av festkläder är bekant för de flesta, men det blir också allt vanligare med uthyrning av vardagskläder. Det ger dig omväxling utan att du behöver ha garderoben full med klädesplagg.
Reparera eller sy om. Det förlänger livslängden på gamla plagg.
Att leva lokalt är nyckeln till allt. Det är en livsstil som ger vinster i tid, energi och pengar, samtidigt som den bidrar till hållbarhet, frihet och bättre hälsa. I förlängningen: ökad livskvalitet. Detta är de huvudsakliga orsaker och argument som Oskar Lindberg tillsammans med sin fru Maribel Leander Lindberg lyfter fram gällande parets omvärderade livsstil i deras andra bok Lev lokalt
I den första boken, Ut ur ekorrhjulet som kom 2019, förklarar Lindbergs hur de som 40-åringar gjorde sig ekonomiskt fria genom att extremspara i ett antal år. De behöver inte längre jobba för att försörja sig, om de inte vill.
Positiv målbild
Oskar Lindberg & Maribel Leander
Lindberg: Lev lokalt – vägen till ett hållbart, hälsosamt & fritt liv! Pug Förlag 2021, 168 sidor. ISBN: 9789188699497.
För att motivera sig till en förändring är det viktig med en tydlig och positiv målbild, menar Oskar och Maribel. Den egna målsättningen har varit att skapa en vardag de varken vill eller behöver ta semester ifrån. Att förenkla vardagen så att allt de behöver finns inom räckhåll gör att mer tid och energi blir över.
Med ekonomisk frihet menar Lindbergs inte att man är rik och lever lyxliv, mer att man nöjer sig med mindre och inte är låst vid fasta arbetstider och/eller beroende av arbetsgivare. Att utgå från den plats man bor och har valt att skapa sitt liv på, är att gräva där man står. Livet förenklas märkbart när de val som görs begränsas till närmiljön och när det som behöver göras – exempelvis jobb, skola, kurser, fritidsaktiviteter – finns på cykel- eller gångavstånd. Själva valde Oskar och Maribel att lämna sitt stora hus där de bodde med
Rösta och vinn en matlåda!
Var med och utveckla tidningen!
Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.
Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast
26.4.2023. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Matlåda”.
sina tre barn, för att bo och leva enklare på en mindre ort i Dalarna.
Lev lokalt handlar i stort om hur Oskar och Maribel har tänkt och agerat för att skapa sig en tillvaro som de är mera tillfreds med. De förklarar hur man kan möjliggöra detta önskade liv, både ur ett filosofiskt perspektiv och med praktiska råd.
Enligt paret är den enda verkliga valutan tid, och att leva lokalt biter direkt och effektivt på de största utgiftsposterna som boende, transport, mat och resor. De försöker se livet ur flera olika perspektiv och berättar att en av de liknelser de använder sig av är den om färgglad respektive grå tid.
Den gråa tiden är den som fylls av måsten som inte är roliga eller upplyftande, som exempelvis administration, möten, pendling och väntan. Ambitionen blir således att minska mängden grå tid till förmån för den färgglada som innefattar sådant de gillar att göra och som bidrar med glädje och energi.
Det finns gott om analyser, funderingar och beräkningar i boken som paret lyfter fram för att rättfärdiga sitt val och för att inspirera andra, varvat med listor av tips och råd som tidvis kan kännas onödigt förutsägbara och självklara.
Bland annat går de igenom hur man tar tag i och rensar bland aktiviteter och prylar för att spara tid. Fastän vi använder mindre än hälften av de saker vi äger, så lär konsumtionen öka år för år. Själva har Oskar och Maribel Lindberg kommit till den insikten att ju mindre de konsumerar, desto färre saker vill de ha. Ett enklare vardagsliv har gjort dem mer förnöjsamma.
Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas matlåda. I förra röstningsomgången fick artikeln Marthornas tidskrifter fyller 120 år på sidan 4 i Martha nummer
1/2023 flest röster. Boken som lottades ut i samma nummer vanns av Madeleine Nyvall, Munsala, Gun Khattab, Bollsta, och Anne Andersson, Borgå. Boken kommer på posten – grattis!
För att klara sig ekonomiskt som sömmerska i dag måste man vara något av en mångsysslare. Det vet artesanen Maria Holm som driver en syateljé i centrum av Vasa.
Maria ”Mia” Holm är artesan till utbildningen, men brinner också för försäljning, utveckling och marknadsföring. Det var pandemin som fick Mia att analysera vad det är som fungerar och ger lönsamhet i branschen. Den gav också möjlighet att i lugn och ro analysera vilka värderingar som låg till grund för företagets verksamhet. Efter den analysen förstod Mia att hon var något på spåret och hållbarhet blev ledordet för företagets värdegrund.
– Vi har i princip arbetat med hållbarhet och cirkulär ekonomi under de tolv åren som gått sedan start. Men det har inte varit lika uttalat. När det stod klart för oss vilka våra värderingar var gick vi in för mera reparation och för klädvårdsprodukter. Vi ändrade också företagets namn och satte till stavelsen ”Re” före ”Style”. I vår egen design och produktion av kläder arbetar vi enligt zero waste-principen och har sett över hela produktionskedjan och våra rutiner på det sätt som man bör göra inom den cirkulära ekonomin, förklarar Mia och fortsätter:
– Vi ville se om det går att göra kläder på ett smartare vis – kan vi erbjuda våra kunder ett bättre alternativ? Inspiration har vi fått av våra kunder i tolv års tid då vi har fått höra om vilka problem de har med kläderna. Vi vill designa kläder
som folk känner sig bekväma och vackra i, vackra, stilrena och tidlösa plagg. Sömnadstekniskt smarta, lätta att sy om och med fickor i alla klänningar.
Lättillgänglig och modern Företaget gör reparationer till något lätttillgängligt och modernt, vilket också avspeglas i looken och i att man har satsat på en trendig butik i centrala Vasa.
Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi handlar om att utnyttja resurser mera effektivt och utgå ifrån ett cirkulärt i stället för från ett linjärt tänk. I en cirkulär ekonomi har man tänkt igenom hela kretsloppet och produkten kan återvinnas efter användning. Alla resurser används så effektivt som möjligt och produktens miljöpåverkan minimeras.
Butiken är modernt och vackert inredd med mjuka färger och naturmaterial. Ordet ”Instagram-vänligt” beskriver väl syateljén, där man kan reparera sina jeans eller låta sy om sin aftonklänning till ett mera modernt snitt.
– Vi ville revolutionera hur man ser på
reparation av kläder. Från något som görs i en dammig källare eller i en mörk lokal till ett fräscht varumärke och erbjuda långa öppethållningstider. Det ska vara lika enkelt att besöka oss för att reparera sina jeans som att besöka en klädkedja för att köpa nya jeans. Samtidigt signalerar vår lokal om yrkesstolthet. Vi är kvinnor i en hantverksbransch och tyvärr finns det kvar en föreställning om att hantverkarkvinnor inte behöver skälig ersättning för sitt arbete, säger Mia.
Klädindustrin har ändrats radikalt de senaste årtiondena, då produktionen har flyttats till billigare länder. Det är en krympande bransch, många sömmerskor går i pension och fler nya utbildas inte i samma takt.
Mia menar också att konsumenterna inte längre känner igen kvalitet, och det är därför som hon via sitt företag frikostigt delar med sig av information om hur man tar hand om sina kläder och hur man känner igen kvalitet.
– Vi vill att man ska bygga upp ett förhållande till klädesplagget. Vi har kommit för långt från plagget och saknar känslan för det. Vi vet inte hur fint ett skräddarsytt plagg i ordets egentliga bemärkelse kan vara. Idealet är att köpa färre plagg av bättre kvalitet och vårda dem väl. Vi försöker göra det modernt och lättbegripligt att konsumera hållbart. Vår vision är ingen mindre än att vara med och förändra hela
Bor: I Vasa.
Gör: Företagare och artesan inom textil- och klädnadsbranschen. Driver en syateljé och butik i Vasa.
Bästa klädvårdstipset: Fynda vackra men noppiga ylletröjor secondhand och fixa upp dem till nyskick med klädborste och noppmaskin
Bästa plagget: En svart oversized skjorta i hellinne, fyndad second hand. Den är mitt mest använda plagg.
Inspireras av: Mina kunder som hittar på så kreativa restyling-projekt åt mig Tips för att lära sig mer om hållbart mode: johannaleymann.se, en av Sveriges största influencers då det kommer till hållbart mode. På hennes hemsida hittar du en stor kunskapsbank samt guider. @Outilespyy, en av de första och största influencerna i Finland inom hållbart mode (på finska).
modebranschen till en mer hållbar bransch där mode konsumeras på naturens och miljöns villkor, visionerar Mia och tillägger:
– Zero waste för att vi ville se om det går att göra kläder på ett smartare vis. Kan vi erbjuda våra kunder ett bättre alternativ?
Hållbarhet och lönsamhet
Enligt Mia är hon i första hand företagare och i andra hand sömmerska. Tyvärr räck-
er det inte att vara en duktig hantverkare, menar hon. Man måste också kunna sälja och marknadsföra sin produkt och skilja på vad som är lönsamt och vad som inte är det.
– Jag älskar mitt jobb och inspireras av mina kunder, som ger mig utmaningar när de vill sy om och rädda sina plagg. Men jag kan ändå inte jobba med sådant som inte ger lönsamhet. Jag har också barn och hushåll och måste få in pengar. Därför har jag varit noga med att räkna på allt i vår verksamhet och hela tiden effektivera. Jag räds stagnation och jag älskar siffror och budgetar.
Mia är en vän av utveckling och försöker hela tiden hitta på nya koncept. Det senaste är att starta upp företag inom marknadsföring. Även här blev nischen hållbarhet, för det går att också vara hållbar i sin marknadsföring.
Det kan ibland upplevas som svårt att leva hållbart. Hur resonerar du själv kring dina egna kläder, och hur vårdar du dem?
– Jag älskar verkligen klädborsten och använder den massor. Jag fyndar också gärna kläder på secondhand. Man kan hitta väldigt fina begagnade ylletröjor som blir
Vi ville revolutionera hur man ser på reparation av kläder.
Från något som görs i en dammig källare eller i en mörk lokal till ett fräscht varumärke.
utmärkta efter en omgång med klädborsten och noppkammen! Mitt favoritplagg är en svart oversized skjorta i hellinne, fyndad på secondhand. Det är mitt mest använda plagg. Min största insats för hållbarheten känner jag ändå att jag gör genom att reparera alla plagg som mina kunder lämnar in. Det skulle vara fint att veta hur många de är i dagsläget, men tyvärr har vi inte räknat.
Stöd från samhället
Hur mycket man än älskar siffror och utveckling finns det vissa kalla fakta som gäller i textil- och klädnadsbranschen. Mia är medveten om att det ofta är ungefär lika dyrt att reparera ett par jeans som att köpa ett par nya jeans av billig modell.
– Samhället kunde stödja en cirkulär övergång om de vill. Varför har till exempel cirkulära tjänster lika hög mervärdesskatt som när man köper nya, oftast importerade produkter? Många av våra kunder är intresserade av hållbarhet och sätter som tur är ett värde på att förlänga användningstiden på plaggen, berättar Mia och fortsätter:
– Eller så kanske de helt enkelt vill rädda sina perfekta jeans för att inte behöva gå till butiken och köpa nya. Det är beklagligt att de kläder vi köper är så billiga och av dålig kvalitet. De cirkulära företagen borde få en chans att överleva och växa i konkurrens med produktionen av de alltför billiga kläderna. Men vi kan också alla bli bättre konsumenter och ställa större krav på kvalitet, konstaterar Mia.
Artikeln är en del av ett samarbete mellan Marthaförbundet och företaget
Restyle by Mia.
Ge dina skor och kläder lite kärlek – så gör du!
För vård av skor behöver du Skoborste
Lädertvål
Skobalsam
Duk eller svamp till skokrämen. Du kan till exempel använda en gammal tygbit.
Bikarbonat: för att rengöra gymnastikskor.
Skohorn: du håller både ryggen och skorna i skick.
För vård av kläder behöver du Fläckborttagningsmedel. Till exempel galltvål tar bort de flesta fläckar.
Klädborste
Noppborttagare
Vädringslina: så att du kan vädra dina kläder, vilket förlänger tiden mellan tvättar.
Sytillbehör: börja med nål och tråd.
Förr lade vi ner mer pengar på kläder och skor. I dag köper vi fler plagg, för mindre pengar. Jämfört med 1980-talet är våra kläder 20 procent dyrare i dag. Orsaken är att produktionen har flyttats till länder där produktionskostnaderna är förmånligare. Om du multiplicerar priset på klädesplagget med fem får du en ungefärlig uppfattning om vad det egentliga priset kunde vara.
Källor: Finlands näringsliv, Nya garderoben (Finlands svenska Marthaförbund 2021)
Prisutveckling under perioden 1980–2013
Kläder 1980–2013: 70 % Övriga konsumtionsvaror
1980–2013: 300 %
Andel av lönen som går till kläder och skor
1975: 6,1 %
2021: 3,7 %
I mitten av mars samlades ett tiotal marthor till förbundets After Work-evenemang i klädvårds- och syateljén Restyle i Vasa. Deltagarna fick ta del av praktiska tips, goda råd och sprudlande inspiration för hur kläderna i garderoben kunde tas om hand på bästa sätt. Många passade också på att ta med sig egna plagg som av en eller annan anledning behövde räddas och som fick första hjälpen av flinka händer.
Vad har du lärt dig i kväll?
Anna JernHouttu och Petra (t.v.)
Anna: – Att klädborsten kan vara så användbar! Vi har en borste hemma, som jag regelbundet använder, men har aldrig tänkt på att borsta annat än kläder.
Petra: Håller med! Jag har fått ärva flera klädborstar, de ska nu testas på hundhåren i soffan.
Kan du skilja på kvalitetskläder och slarvigt sydda kläder från snabbmodekedjor? Ta till vana att fråga personalen om plaggen har certifieringar som kan styrka att produkten är etiskt producerad och utan miljögifter. Kontrollera om delarna är sydda eller bara limmade: Är fållarna ordentligt sydda? Går sidsömmarna rakt neråt eller drar de snett? Är stygnen glesa eller täta? Är mönstrade plagg mönsterpassade i sömmarna?
Vård av ylleplagg
Ull är naturligt självrengörande och bakteriehämmande. Vädra i stället för att tvätta efter användning. Använd också gärna en klädborste för att ta bort damm, hår och till och med fläckar. Fläckar som inte går bort med borstning kan tas bort med galltvål. Vid tvätt ska endast enzymfritt ylletvättmedel användas. Tänk också på hur du torkar plagget: det ska placeras liggande och på en handduk.
Skovård
Christina
Sand
– Jag tog med mig en väst som är ett arv från min mamma. Hon har sytt den av en gammal väggbonad. Tyvärr hade den fått några fläckar, men dem har jag nu förhoppningsvis fått bort. Vi får se resultatet bara den torkat.
Har du tänkt på vilken påfrestning skorna utsätts för varje dag? Skor kan snabbt borstas av på daglig basis för att avlägsna ytlig smuts. Läderskor vårdas genom att rengöra med en lädertvål och därefter smörja in med fett avsett för läder. Därefter kan du borsta skorna med en ren borste. Tänk på att använda en ljus skoborste för ljusare skor och en mörk skoborste för svarta skor.
Marianne Wikman
– Jag hade med mig min yllekappa som jag inte vill skiljas från. Den har blivit noppig, men det fixade vi med noppkam och klädborste. Jag köpte även några produkter att ta med mig hem, så vi får se hur det går att rädda också andra plagg.
Matilda Hassel,
Ylleplagg består av hår och hår vill bli borstat. Genom att borsta ylleplagg förebygger du att plagget blir noppigt, samtidigt som du tar bort damm, hårstrån och andra orenheter. Klädborstning minskar tvättbehovet och vårdar plagget på ett naturligt och kemikaliefritt sätt. En bra klädborste i naturhår håller i generationer och är ett mångsidigt verktyg i vardagen. Spreja gärna plagget med vatten och borsta först mothårs och sedan medhårs. Utöver ylleplagg kan också kostymer, rockar och jeans borstas.
Även plagg av fin kvalitet blir noppiga och att ta bort noppor ger ett ordentligt ansiktslyft åt plagget. Det finns flera olika redskap för att ta bort noppor: noppkam, -sten och -maskin. Tänk på att prova ditt verktyg på ett ställe som inte syns så bra för att undvika att skada ytan. Noppkammen lämpar sig speciellt väl för stickade plagg, medan noppstenen lämpar sig för grova ylleplagg. Noppmaskin kan användas på alla material förutom fluffiga tyger. Också filtar, kuddar och soffor kan bli som nya efter noppborttagning.
Fållen i fokus
Vem som helst kan antagligen sy en fåll, men kan alla göra det med metoden som ger en osynlig fåll? I En fåll kan du behöva sy när byxorna behöver kortas ner eller om sömmen i fållen har gått sönder.
Lappa hål i ylleplagg
Hur lappar man hål i stickade plagg? Det finns många olika stoppningstekniker, en av dem kallas stoppning med kedjestygn. För att förenkla stoppningen av en yllestrumpa kan du ta hjälp av en stoppsvamp eller ett lagningsägg, så att materialet hålls stilla och utspänt. De placeras enkelt under hålet och spänns fast med en gummisnodd. Du kan välja om du vill ha din stoppning diskret i samma färg som plagget, eller om du vill lappa synligt och färgglatt.
Restyle by Mia har producerat videor om klädvård som bygger på ovannämnda teman. Du hittar alla videor på Marthaförbundets Youtubekanal.
Kålgryta med matkorn (4 portioner)
• 200 g malet kött av gris eller blandfärs
• 500 g vitkål
• 1 tsk salt
Sås
• 3 msk sojasås
• 1,5 msk farinsocker/honung
• 1,5 tsk vinäger
• 1 msk ingefära, riven
• 1 bit färsk chili/1 krm torkad
• 1 vitlöksklyfta
Till servering
• kokta gryn, såsom korn, havre, spelt eller vete
Gör så här:
1. Skala vitlök och ingefära. Riv dem fint. Finhacka chilin och strimla kålen.
2. Rör ihop samtliga ingredienser till såsen.
3. Bryn köttet och strö över salt.
4. Tillsätt kålen och stek på medelvärme i cirka 10 minuter. Rör om då och då.
5. Häll över såsen och rör om.
6. Servera med kokta gryn.
Pris: 1,10 euro per portion (2.2.2023)
Att matpriserna har gått upp har knappast undgått någon.
Här delar vi med oss av recept på förmånlig, näringsrik och framför allt riktigt god mat. Allt för att vardagen ska fungera smidigt.
Marina Nygård, ekonomirådgivare & Sofia Grynngärds, hushållsrådgivare
Karin Lindroos
Sofia Grynngärds
En välplanerad veckomeny gör det lättare för dig att handla i butiken samtidigt som du sparar pengar. Det kan kännas som att det är för tidskrävande att planera en veckomeny och veckohandla, men har du tänkt på hur mycket tid och energi det går åt till att varje dag fundera på vad du ska äta och handla?
Det är också vanligt att tänka att en veckomeny dödar spontaniteten. Hur ska jag veta vad jag vill äta på tisdag? En välplanerad veckomeny och ett bra basförråd kan också ge utrymme för spontanitet. Kanske du av ingredienserna i basförrådet svänger ihop lite ”tröstepasta” i stället för att äta fiskbiffarna? Inga problem, fiskbiffarna väntar på dig i frysen.
Nu har du ett ypperligt tillfälle att utmana dig själv och prova på nya förmånliga och goda rätter. Kanske det är i år som du ger kålen ett ärligt försök? Hur låter det med kålsallad smaksatt antingen med vinägrett, senap och vitlök eller med vinäger och svartvinbärssaft alternativt vitlök, ingefära, sesam och chili? Passa på att experimentera och förnya repertoaren av vardagsrätter!
Då du handlar enligt säsong får du förmånligare råvaror då de smakar som bäst. Vintertid kan du frossa i kål och rotsaker. Kålsalladen blir lätt intressant igen om du smaksätter den annorlunda än med det du normalt använder i vardagen, kanske asiatiska kryddor? Och om i stället för potatis, varför inte göra puré på palsternacka? Denna förmånliga rotsak ger för en billig peng associationer till exklusiva restaurangportioner.
Se till att ha ett basförråd med varor som används ofta och håller sig länge. Fyll förrådet med varor som flingor och gryn, pasta, mjöl, kryddor och buljong, vinäger och oljor, socker, bakpulver och torrjäst, konserverade grönsaker, linser och bönor. Som färskvaror lönar det sig att köpa hem ägg, mjölk- och ostprodukter, kål, lök och vitlök, potatis och rotfrukter och annat som du använder i vardagen. I frysen kan du ha ärter, spenat och bär och andra varor, såsom kött och fisk och annat som kan rädda din vardag.
Lär dig laga mat från grunden. Du sparar pengar och får koll på vad du äter. När du själv gör maten använder du regelbundet varorna i ditt basförråd och de hinner inte bli gamla. Matkostnaderna utgör en stor utgiftspost i hushållsekonomin, därför är det viktigt att ägna tid åt sina matutgifter och åt kunskapen om hur man tillreder mat. Dessutom är hemlagad mat i regel mera näringsrik och klimatvänlig. Vi ska äta fem gånger om dagen under hela livet, tänk så många goda måltider vi har framför oss!
STORA SATSER
Gör stora satser, det sparar både tid och pengar. Extra portioner kan frysas ner eller ätas vid ett senare tillfälle. Satsa på att sätta in åtminstone ett storkok på varje veckomeny. Soppor, grytor och lådrätter lämpar sig speciellt väl för storkok.
Använd dig av inhemska rotfrukter och proteinrika livsmedel såsom ärter, bönor och linser som ett komplement till eller ersättning för kött. En köttfärsrätt blir till exempel förmånligare och nyttigare om du ersätter en del av köttet med morötter eller linser. Gemensamt för dessa råvaror är att de har ett lägre kilopris än kött och genom att tillsätta dessa får du ner portionspriset.
Planera gärna veckomenyn tillsammans och utgå från hur veckan ser ut: Vilka dagar finns det tid att laga mat och vem tillreder maten? Vilka dagar kräver rester eller mat från frysen? Inventera också förråden och planera utifrån det. Använd upp det som behöver användas. Utgå från råvarorna. Om du köper till exempel färsk persilja kan den användas både i köttsoppan och i peston. Blir det över av den kan den hackas och frysas ner. Veckohandla utgående från menyn. Försök gå till butiken bara en eller två gånger per vecka och handla då allt du behöver för hela veckan. Ett tillvägagångssätt är att storhandla en gång i veckan och sedan endast komplettera med det som saknas eller om du behöver något färskt.
Utnyttja butikens rabatter på varor med bäst före-datum som närmar sig. Om du är osäker på om du hinner äta maten lönar det sig att frysa ner den. Visste du till exempel att det går bra att frysa in råvaror såsom banan, ost och charkuterier? Du kan också fylla frysen med kött och bröd med kort datum. Kom ihåg att märka varorna, då vet du vad förpackningarna innehåller. Jämför varorna enligt ursprung och kvalitet och kolla kilopriset. Tänk också på att en veckomeny kan justeras om du hittar en råvara som är väldigt förmånlig jämfört med din ursprungliga plan.
matvanor som är bra för börsenLeva lagom & långsiktigt
Raggmunkar
(4 portioner)
• 2 dl mjölk
• 2 dl mjöl
• 2 ägg
• 1 tsk salt
• 400 g potatis
• smör till stekning
Till servering
• 200 g svamp eller 150 g bacon
• 200 g lingon
• (socker)
Gör så här:
1. Vispa ner mjölet i mjölken. Tillsätt ägg och salt och vispa till en jämn smet. Låt svälla i kylskåpet.
2. Skala och riv potatisen grovt. Blanda ner den rivna potatisen i smeten.
3. Värm en plättpanna, tillsätt smör och låt det brynas. Häll ner av smeten i plättpannan och stek plätten vackert gyllenbrun, vänd därefter plätten och upprepa. Smeten räcker till cirka 18 små plättar.
4. Servera nystekta raggmunkar med lingon och stekt svamp eller med bacon och en sallad.
(8 portioner)
• 2 dl grädde
• 1 1/2 dl farinsocker
• 1 tsk vaniljsocker
• 1/2 tsk salt
• 2 1/2 msk potatismjöl
• 5 dl mjölk
• 200 g lingon
Gör så här:
1. Koka upp grädde och farinsocker i en tjockbottnad kastrull. Låt småkoka i 5–10 minuter, tills tjinuskin tjocknat något.
2. Prova tjinuskins konsistens genom att hälla några droppar i ett glas kallt vatten. När tjinuskin håller sin form och inte späds ut i vattnet är den färdig.
3. Smaksätt med vaniljsocker och salt. Blanda potatismjölet jämnt i tjinuskin. Tillsätt mjölk, och låt koka upp tills puddingen tjocknat och knappt börjat bubbla. Låt svalna.
4. Häll upp i glas eller skålar, täck över och kyl ner.
5. Servera puddingen med lingon.
Pris: cirka 0,43 euro per portion (2.2.2023)
(4 portioner)
• 4 portioner pasta, gärna inhemsk
• 1 msk olja
• 1–2 vitlöksklyftor
• 75 g spenat, finhackad (djupfryst)
• 1 dl crème fraiche
• 1/2 tsk salt
• 1 krm svartpeppar
• 1 msk kapris
• 1 msk saft av lime eller citron (ca 4 msk riven ost)
Pangritata
• 3 msk olja
• 1 vitlöksklyfta
• 100 g bröd (t.ex. rågbröd eller blandbröd)
• 2 krm salt
• 1/2 krm rosmarin/timjan, torkad
Gör så här:
1. Tina spenaten.
2. Skala och finhacka vitlöken till pangritatan och såsen.
3. Skär eller smula brödet i bitar. Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen och tillred under tiden pangritatan och såsen.
Pris: cirka 1 euro per portion (2.2.2023)
Står du inför ett byte eller en nyinstallation av smarta energilösningar i hemmet? Här går vi igenom olika alternativ och berättar vad du kan tänka på för att lyckas på bästa sätt.
En bra energilösning är förmånlig, klimatvänlig och anpassad till huset samt till de förutsättningar och behov som husets ägare har. Det bästa uppvärmningsalternativet kan variera mycket mellan olika byggnader och olika familjer.
De flesta uppvärmningssystemen för hushållen är numera baserade på el i någon form. Hur klimatvänligt systemet är avgörs i första hand av elförbrukningen. Ju lägre förbrukning, desto bättre. Genom att i mån av möjlighet välja förnybar energi, det vill säga el från vattenkraft, vindkraft och solenergi samt bioenergi, kan du ytterligare minska klimatbelastningen.
Effektiva energilösningar
Tomas Hansson, lärare inom el- och automationsteknik, har fungerat som projektledare då Yrkesakademin i Österbotten under de tre senaste åren har byggt ett teknikhus. Huset är ett utvecklingsprojekt för att testa olika lösningar för energi och byggnadsautomation och det är skapat för att fungera som ett vanligt egnahemshus. Sett till konstruktionen är det alltså inte extra energisnålt. Husets huvudsakliga värmekälla är en luft-/vattenvärmepump som värmer en ackumulatortank.
vet av rördragningar. Jämfört med golvvärme, som är ett ganska trögt system, går det att med hjälp av fläktkonvektorer snabbt reagera på förändringar i värmebehovet. Fläktkonvektorerna kan dessutom användas för avkylning under varma sommardagar.
– I badrum installerar man vanligtvis golvvärme för att få ett varmt golv som torkar snabbt. Där har vi i stället valt infravärmare som ger samma effekt, förklarar Hansson.
Viktig pusselbit
En viktig pusselbit i byggandet av teknikhuset är en central byggnadsautomatik som styr och koordinerar både uppvärmning och ventilation samt belysning.
De flesta uppvärmningssystemen för hushållen är numera baserade på el i någon form.
– Inför bygget konstruerade vi en mängd olika golvmoduler och experimenterade med golvvärme för att se hur värmen sprids optimalt. Det slutade med att vi kom fram till att vi inte alls ska använda golvvärme, utan att fläktkonvektorer är den effektivaste lösningen för att sprida värmen i huset, säger Tomas Hansson.
En fläktkonvektor påminner både till utseendet och installationsmässigt om ett vattenburet värmeelement. Det räcker med en konvektor i varje större rum, vilket i viss mån minskar beho -
– Tack vare automatiken kan vi värma ackumulatortanken extra mycket då elen är som billigast. Då kan vi köpa den till spotpris och sedan har vi nytta av den under dyrare timmar. Automatiken håller också koll på solpanelerna genom att vi själva använder så mycket som möjligt av den el som produceras då priset är lågt, medan vi låter temperaturen sjunka i vissa rum och i stället säljer överskottselen från solpanelerna då priset är högt, säger Hansson. Enligt Tomas Hansson är automatiken avgörande för en riktigt optimal energilösning.
– Automatiken är bristfällig i de flesta hus. Även med en gammal oljepanna har du en viss nytta av automatisk värmestyrning, till exempel enligt när du är hemma. Mest nytta har du i ett hus med elbaserad uppvärmning och ett automationssystem som koordinerar både uppvärmning och ventilation. Då kan du optimera energiförbrukningen i hemmet mot dina egna förutsättningar, säger Hansson.
Effektiva värmesystem
Det mest effektiva värmesystemet är vattenburet i ett hus med större elförbrukning där uppvärmningen baserar sig på jordvärme, enligt Hansson. Till ett hus med mindre elförbrukning skulle han i stället överväga en luft-/vattenvärmepump.
– En jordvärmepump är en dyr investering, men den är mycket effektiv och har en livslängd på cirka tjugo år. Här måste du överväga hur stort energibehov du har: Får du en dyr jordvärmepump återbetald eller är det bättre med en luft-/vattenvärmepump? Ju längre söderut i landet du bor, desto större blir fördelarna med luft-/vattenvärmepumpar, eftersom de är mer beroende av utetemperaturen än bergvärmepumpar.
I ett hus utan vattenburet uppvärmningssystem är en luft-/ luftvärmepump ett relativt enkelt och förmånligt steg till att förbättra effektiviteten i uppvärmningen.
– Här föreslår jag ändå att du räknar på en lösning med luft-/ vattenvärmepump, ackumulatortank och fläktkonvektorer, tipsar Hansson. Det blir en större investeringskostnad, men är i regel en energieffektiv och bekväm lösning.
Alla ovan nämnda uppvärmningssystem kan också enkelt kombineras med ved- eller pelletseldning, om det finns eldstäder i bostaden.
– Har du skog och gillar att jobba med ved är det helt säkert en kostnadseffektiv uppvärmningsform. Men börjar du räkna timpriset för arbetet eller köper du veden är det ett lite annat läge, konstaterar Hansson.
För tillfället råder det något av en boom för solpaneler. Även teknikhuset har solpaneler som är integrerade, det vill säga, själva panelerna utgör takets ytskikt. Vanligast är ändå solpaneler som monteras ovanpå ett befintligt tak eller på ställningar på marken.
För tillfället ser man något av en boom för solpaneler. En rätt dimensionerad anläggning har en återbetalningstid på sju till tio år. Den största miljöpåverkan från solceller sker vid tillverkningen. Man räknar dock med att en solpanel redan efter ett år har producerat lika mycket energi som gick åt vid tillverkningen. >>
– Gör en ordentlig projektering innan du beställer. Begär en uträkning av produktion och återbetalningstid av leverantören.
Leva lagom & långsiktigt
Tomas Hansson är lärare inom el- och automationsteknik på Yrkesakademin i Österbotten. Han har fungerat som projektledare för Yrkesakademins teknikhus.Tack vare ett bra automationssystem kan man styra elförbrukningen i hemmet så optimalt som möjligt.
Teknikhuset vid Yrkesakademin i Österbotten är ett utvecklingsprojekt med syftet att testa olika lösningar för energi och byggnadsautomation. På bilden syns de infällda solpanelerna som en del av takkonstruktionen. Riktningen för panelerna är ganska precis öst-västlig.
Det finns också bra digitala program där du kan mata in olika värden och den vägen beräkna elproduktionen och återbetalningstiden för solpaneler. Anläggningar på 10–20 kilowatt är vanliga för egnahemshus. Det finns heller ingen orsak att välja ett för stort paket, eftersom du då kanske aldrig får investeringen återbetald, säger Hansson.
Återbetalningstiden för solpaneler låg tidigare på runt femton år, men med högre elpriser är sju till tio år i dag en mer realistisk återbetalningstid.
Hansson poängterar också att du inte behöver ett söderläge för att ha nytta av solpaneler.
Teknikhuset
I ackumulatorpumpen värms vatten som sedan leds till fläktkonvektorerna som sprider värme i huset.
– I normala fall har du större nytta av att själv använda den el som du producerar än att sälja den till nätet. Och ofta är elförbrukningen störst i hemmet på morgonen och på eftermiddagen, det vill säga, då solen står i öst och väst.
Panelerna går bra att installera även på platta tak, då vinklar man dem helt enkelt uppåt med ställningar. Installation på marken är billigare än på tak, men förutsätter att det finns en lämplig plats. Beakta träd och andra uppstickande föremål i närheten, de skuggar mer under vår och höst då solen står lägre än under sommaren.
Solpaneler kan inte användas för att täcka husets hela elförbrukning, men fungerar bra som komplement till övriga energiformer. Allra vanligast är att man direkt använder den el som anläggningen producerar, men det finns också system där solfångare kan värma vatten i en ackumulatortank.
Är ett forskningsprojekt vid Yrkesakademin i Österbotten.
Byggstart 2019.
Har en bottenyta på sammanlagt 70 kvadratmeter.
Har en årlig energiförbrukning på cirka 8 000 kWh med normal rumstemperatur.
Energisystemet i huset består av en luft-/vattenvärmepump kopplad till en ackumulatortank på 800 liter. Värmen fördelas i huset med hjälp av fläktkonvektorer. Systemet kompletteras med integrerade solpaneler.
Automatik är en viktig del av energilösningen för att kunna styra elförbrukningen så optimalt som möjligt.
Är huset dåligt isolerat kan det vara viktigare och ger en större energibesparing att åtgärda isoleringen än att till exempel installera solpaneler. Se först över takisoleringen, eftersom ett dåligt isolerat tak läcker mer energi än väggar och fönster. Tänk på huset som helhet och ta vid behov hjälp av proffs för att bedöma just din situation. Det som är bästa lösningen för grannen är inte nödvändigtvis den bästa lösningen för dig.
Från och med den 1 september 2020 har det varit möjligt att ansöka om statligt understöd på upp till 4 000 euro för att byta från oljevärme till ett miljövänligare värmesystem. Stödet kan sökas av småhusägare under hela året 2023 och beviljas så länge som de för ändamålet reserverade anslagen räcker till. Mera information hittar du på www.ely-keskus.fi/sv/oljylammityksen-vaihtajalle.
Varje dag lagar vi mat och det kräver energi. Genom att tänka igenom vilken utrustning du använder kan du minska elbehovet. Tänk till och spara pengar!
Anita Storm, ekologirådgivare
Att spara på energi innebär att vi minskar på de funktioner som behöver elektricitet i vardagen. Den nationella energisparkampanj ”Snäppet svalare” som pågått hela vintern har som mål att engagera minst 95 procent av de finländska hushållen i att spara energi. Den största effekten nås om vi lyckas jämna ut energiförbrukningstopparna och dra ner på konsumtionen under de timmar då den vanligen är som störst, det vill säga på vardagar cirka klockan 8–10 och 16–20.
Det gäller alltså att försöka låta bli aktiviteter som kräver mycket energi under de kritiska timmarna, som att duscha, använda disk- eller tvättmaskin. Flytta hellre dessa aktiviteter till en annan tidpunkt på dagen.
Alla kan inte spara energi på samma sätt. Hur och var du lever bestämmer i hög grad vad som är vettigt. Den som lever i ett höghus har självfallet andra valmöjligheter än den som bor i en stockstuga ute i skogen.
Vattenkokaren drar en tredjedel av den energi som en elspis behöver för att värma vatten. Värm därför vattnet till din pasta eller potatis i vattenkokaren – det går snabbare och är smartare.
Rätt storlek på kastrullen i förhållande till plattans storlek har också betydelse. Om plattan är en centimeter större än kastrullen i diameter kan det leda till en ökning av energiförbrukning med upp till 20 procent.
Använd lock vid matlagningen. En mindre mängd värme avgår från maten och mindre energi går åt, minskningen kan vara hela 30 procent.
Granska bottnen på dina kastruller. Ojämnheter kan leda till att förbrukningen ökar.
Öppna inte ugnsluckan i onödan och utnyttja ugnens för- och eftervärme.
Halvfyllda hushållsapparater drar mera energi, så se till fylla frysen ordentligt och tvätta inte halvfulla diskmaskiner.
Ha inga apparater på standby och dra ut laddaren ur uttaget när du laddat klart. Detta kan motsvara hela 20 procent av ett hushålls elförbrukning. Med hjälp av en skarvsladd med on-offfunktion kan flera apparater stängas av samtidigt.
Många av dagens frysar är så kallade ”no-frost”, men det lönar sig ändå att hålla koll på att det inte bildas is i dem. Isen ökar förbrukningen och ger en sämre förvaring. Välj en kall vinterdag för att frosta ur, så kan du föra ut maten medan du avfrostar.
Håll baksidan av kylskåpet och frysskåpet, det vill säga kondensorn, fri från damm. Ett rent galler släpper in luften lättare och det spar energi.
Genom att inventera matförråden regelbundet och använda frukt och bär från frysen, minskar du risken för matsvinn. Och snart har vi en ny säsong!
Två minuter om dagen. Så börjar Paula Pärnänen-Mattsson med sina nya
vanor. Hon är snart skuldfri, aldrig stressad och huset är städat varje dag.
Hemma hos Paula Pärnänen-Mattsson känns det avslappnat och lugnt. Hon sitter i soffan och matar godis till katten Betty Boop, en katt från Katthjälpen som hon skaffade förra året, ett av de få inköpen under hennes annars köpfria år. Betty smaskar snabbt i sig godisen, hoppar ner på golvet och tar sig förbi träningscykeln som står i vardagsrumshörnet. Den använder Paula varje dag.
– Jag har aldrig gillat gym, men cykeln tog upp plats i huset och då sade jag att ”antingen använder vi den eller så får den åka ut”.
Då började Paula träna, två minuter om dagen till att börja med.
– Det gör jag alltid med nya vanor.
Hon har utökat träningen efter hand och i dag är hon redan uppe i tolv minuter. Även de dagar hon verkligen inte vill, gör hon det.
– Men då kanske bara fyra minuter.
Huvudsaken är att hålla fast vid sina rutiner. Att träna är en av Paulas nyaste rutiner, andra har hängt med i åratal och blivit en vana.
– Jag har så många vanor som jag gör automatiskt. När jag går till köket tar jag med mig något från vardagsrummet, exempelvis. Jag går aldrig tomhänt mellan rummen, det lärde jag mig som servitör. När jag går för att tömma kattlådan tar jag med mig tvätten och kollar samtidigt vad annat som behöver göras i badrummet. När du bygger ihop vanor blir det lättare. Vill du träna benen, gör det medan du borstar tänderna, till exempel.
Huset är prydligt och välstädat, men inte för att Paula tycker om att dona och feja.
– Jag avskyr att städa, men städar ändå sju timmar i veckan.
Till sin hjälp har hon en så kallad bullet journal, en typ av självritad anteckningsbok som hjälper henne att hålla koll på rutinerna. Hon visar sidan med städningsuppifter, där vissa saker ska göras dagligen. En annan sida är inrutad i veckor eller månader.
– Det tar ganska kort tid att göra schemat, för jag gör vissa saker varje dag. Varje måndag städar jag till exempel badrummet. Låter man det gå längre tid mellan varven blir tröskeln högre.
Spis och köksfläkt
I sitt schema har Paula även inrutat sådant som annars kan glömmas bort, som att städa bakom spisen eller att rengöra köksfläkten.
Överlag ser hennes dagar ganska likadana ut.
– Jag stiger upp, dricker kaffe, tränar, dricker vatten och går igenom min bullet journal och tittar på det jag behöver göra för dagen. Sedan gör jag det och gör mig i ordning för jobbet. Ibland unnar jag mig att titta på teveprogrammet Lyxfällan , ett av mina favoritprogram. Därefter åker jag till jobbet, kommer hem och myser lite med min man. Vi är båda hemmamänniskor. Jag trivs bra hemma, därför är det också viktigt att hålla det städat.
På vägen till och från arbetet rensar hon tankarna.
– Jag förbereder mig mentalt inför arbetet när jag åker dit och på vägen hem funderar jag över vad jag gjort under dagen och försöker tänka positivt. Jag listar något som jag har varit bra på och kommer då hem med en positiv attityd. Det är viktigt att peppa sig själv, för då har man energi att också göra andra glada.
På
hon har gjort och fylla i övrig information, som exempelvis hur långa arbetsresorna har varit.
– Då har jag det klart när jag ska göra skattedeklarationen. Jag gör samma sak när jag får ett kvitto från apoteket, då sätter jag genast in det i min deklarationsmapp.
Delad glädje
Hon kallar sig ”den minst stressade personen hon vet”.
– Jag stressar helt enkelt inte, jag har planerat bort det. Jag gör inte heller övningar i mindfulness, i stället viker jag tvätt, haha.
Paula är måhända effektiv, men hon tar sig också tid att bara vara eller göra sådant som hon tycker om.
– Jag har mycket fritid och jag älskar att baka, det är också väldigt meditativt. Och när man bjuder på det man bakat får man glädje tillbaka. Jag älskar att ge bort saker, för det ger mig väldigt mycket.
Hon säger att det är grundfrågan ”varför gör jag saker?” som driver henne.
– Det är de små sakerna i livet som gör en till den man är.
Och Paula vill inte vara en stressad person. Därför åker hon exempelvis till
Ålder: Nyss fyllda 50 år.
Bor: I Postad, Hammarland på Åland.
Familj: Maken Karl-Johan, katten
Betty Boop i huset och bonusbarnen Linn och Linus.
Gillar att göra på fritiden: Att besöka familjen i norra Sverige, att mysa hemma eller att njuta i sjöboden.
Bästa boktipset: Jag surfar hellre runt på nätet, hittar idéer och plockar ”russinen” ur massor av kakor.
Atomic habits av James Clear är väl det som kommer närmast som bok.
Varje kväll innan du lägger dig –se till att diskbänken är ren.
Städa lite varje dag.
Gå inte från ett rum till ett annat tomhänt.
Kombinera rutiner med varandra.
Börja en ny rutin med två minuter varje dag.
Håll dig organiserad och motiverad med bullet journals – de går att anpassa efter dina behov.
Lägg tillbaka saker där de ska vara, så slipper du leta efter dem när du behöver dem.
Betala in pengar på ditt sparkonto på samma sätt som du betalar räkningar efter löneutbetalningen.
Skriv upp saker som du måste göra och kryssa av dem när de är gjorda.
Pröva på att ta ett köpfritt år.
Gör upp en budget för dina pengar.
arbetsplatsen en timme innan, trots att matbutiken hon jobbar i ligger bara cirka 25 minuter bort.
– Jag vill alltid ha marginaler.
Närvarande i stunden
När hon är på arbetet vill hon vara närvarande, då uppskattar hon både jobbet, kollegorna och kunderna, med vilka hon gärna delar med sig av tips kring smarta vanor. Det var även en kund som uppmuntrade henne att starta ett Instagram-konto, där hon numera berättar om sin livsfilosofi och sina rutiner.
– Jag älskar mitt jobb. Tycker man inte om sitt jobb borde man byta, livet är för kort för det.
Paula arbetar ofta eftermiddagar och kvällar. Då ser hon till att få alla sina sysslor gjorda före arbetet.
– Det finns inget som ”jag gör det sedan”. Jag kör på mottot: ”Just do it!”
Hon säger sig har varit en rutinmänniska hela livet.
– Andra kallar mig effektiv, jag kallar mig för lat, säger hon med ett skratt.
Paulas goda vanor har gjort att hon inte behöver ha så mycket självdisciplin, det går av bara farten att göra det
Gör genast det som behöver göras, skjut inte upp det. >>
Så skapar du nya vanor och goda rutiner –
som måste göras och därefter har hon fritid. Hon är nämligen inte effektiv för att sedan hinna med en mängd andra arbetsuppgifter. Hon vill bara vara och njuta av livet.
– Jag har inga mål i livet. Jag har i femtio år försökt skapa livsmål, men har inga. Jag har mina små mål. I dag är mitt mål till exempel att komma upp i tjugo minuter träning om dagen.
Överlag väntar hon inte på morgondagen.
– Så fort jag kommer på något som jag vill göra, så gör jag det. ”Sedan” finns inte i mitt liv.
Miljömässigt hållbart
Med sina rutiner och goda vanor är Paula snart skuldfri och lever ett till synes också miljömässigt hållbart liv.
– Jag är egentligen ingen renodlad hållbarhetsmänniska, jag är en ekonomiskt tillvänd person. Men det har blivit så att jag lever hållbart.
Hon är inne på sitt andra köpfria år, odlar, bakar, konserverar och fixar saker.
– När jag köper saker tänker jag på hur de kan användas senare. Därför köper jag till exempel mat i stora glasburkar, dem kan jag använda för att göra inläggningar.
Vad gör du för att unna dig något gott?
– Jag behöver inte unna mig saker, jag är lycklig i min vardag. Men är jag sugen på en tårta, då bakar jag en.
Bullet journal är ett koncept som utvecklades av den digitala designern Ryder Carroll i USA. Han hade inlärningssvårigheter och ville hitta ett alternativt sätt att hålla sig fokuserad och produktiv. För en bullet journal använder du ett häfte som är linjerat med små punkter. Du kan fylla i kalendrar, listor och annat som du vill hålla koll på i vardagen. På internet finns en stor mängd tips om hur du kan fylla i en bullet journal.
Jag avskyr att städa, men städar ändå sju timmar i veckan.– Andra kallar mig effektiv, jag kallar mig lat, säger Paula Pärnänen-Mattsson.
Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Målsättningen med projektet är att dela kunskap och forskning om Östersjön samt att ge förslag på hur vi alla kan göra bättre val i vardagen för ett renare och friskare hav.
Att Östersjön mår dåligt är ingen nyhet. Orsakerna är bland annat giftiga ämnen från avloppsvatten, industrin och hemmet, mikroplaster från trafiken som når havet via vattendrag samt utsläpp från jordbruk och skräp från stränder eller floder. Största delen av det skräp som hamnar i havet kommer från land, där det har producerats eller använts.
Skräpet i naturen läcker skadliga ämnen till miljön då det sakta bryts ner i mindre beståndsdelar. Hur nedbrytningen sker beror på de omgivande faktorerna, årstiden, temperaturen, luftfuktigheten och på övriga ämnen i miljön, men också på ursprungsmaterialet. Ett äppelskrutt förmultnar på kort tid jämfört med en plastpåse, som sakta slits ner till mindre fragment. Slutligen kan skadliga ämnen och mikroplaster läcka ut från plasten i miljön. Effekten varierar beroende på ämnets egenskaper. Vid nedbrytning kan effekten av ett skadligt ämne bli svagare, starkare eller mer giftigt. Det sistnämnda sker ifall ämnet reagerar med andra ämnen som finns i miljön.
Perfluorerade och polyfluorerade ämnen (PFAS)
är ämnen som kan bli mer skadliga vid nedbrytning. Gruppen består av ämnen som ger en produkt vatten-, smuts- och fettstötande egenskaper och som används vid bland annat framställning av teflonstekpannor, kosmetika, allväderskläder, skidvalla och skosprej. PFAS-ämnena är inte bra vare sig
för vår hälsa eller för naturen. Dessa ämnen klassas som hormonstörande och cancerframkallande. Hormonstörande innebär att de påverkar organismers reproduktion och utveckling samt beteende.
Vi kan minska belastningen på naturen och havet genom att konsumera medvetet, undvika onödiga produkter och minska användningen av skadliga ämnen. Bland annat hur du diskar, städar, tvättar och väljer kläder samt dina konsumtionsvaror och ditt färdsätt påverkar miljön.
Vill ni i marthaföreningen göra en insats för havet? Ett tips är att ordna ett Snygg Beach-strandstädningstalko och städa upp på en strand eller vid ett vattendrag. Via en blankett bokför ni antalet upphittade skräp (till exempel plast, trä, metall) och den värdefulla information skickas vidare till forskare som kartlägger situationen för stränderna i Finland. Ta gärna kontakt med mig, så berättar jag mer!
Cecilia Nyman, projektledare
Cecilia Nyman nås på telefon 050 388 0848 eller per e-post: cecilia.nyman@martha.fi.
Välj hygienprodukter och rengöringsmedel med minsta möjliga miljöpåverkan, leta efter miljömärkningar, till exempel Svanen, EU-ecolabel och Astma- och allergiförbundets märkning.
Välj ekologisk impregnering på dina ytterkläder, bivax är ett bra alternativ!
Konsumera hållbart: Välj produkter av bra material (gärna tyg, trä, rostfritt stål och glas framom plast som avger mikroplaster) och sköt om dina prylar så de håller länge.
Minska dina utsläpp från trafiken, gå, cykla och åk kollektivt i den mån det är möjligt.
Häll inte gamla mediciner i vasken, för dem till apoteket.
Med anledning av tidskriften Marthas 120-årsjubileum gör vi en djupdykning i tidningsarkivet. I pennan håller Catharina ElgertHyvönen, mångårig frilansskribent med humor som specialitet.
Marthorna har en fenomenal förmåga att spara och ta tillvara allt, också det minsta lilla som kan komma till nytta. Det märks tydligt när jag bläddrar i Marthablad från 1900-talet till dags dato.
Det må sedan gälla att sy lapptäcken av överblivna tygrester eller att ta för sig det som naturen skänker oss gratis – bär, frukter och svampar, för att inte tala om alla växter, som kan torkas och kokas till dekokter. Återvinningstänket står högt i kurs i Marthabladets spalter.
Kanske bottnar denna iver att spara och återvända i kristiderna, då det var knapert med både mat och mycket annat. För att hålla vardagen flytande fick husmödrarna använda all sin fantasi. Det kokades kaffesurrogat på maskros, syddes täcken med papper som foder, man kokade soppa på fiskben, sedan fisken ätits upp – och köpte ”marmelad”, som bestod av mosad morot. Husmödrarna kokade saft och sylt att ställa i källaren för tunga dagar, precis som vi under coronans tid hamstrade wc-papper och handdesinfektionsmedel, tills hyllorna gapade tomma.
Färgade lakanstyger
Något decennium senare är fortfarande den sparsamma trenden rådande, tydligt märkbar i fråga om tyger och kläder. 1960-talets mammor har det inte lätt då det gäller deras modemedvetna döttrar – de
slits mellan krav på kvalitet och sparsamhet: ”... ser man för tillfället ingen möjlighet att göra någon nyanskaffning, är det heller ingen konst att trolla litet med en gammal klänning, bara den är gjord i en god yllekvalitet”, kan mödrarna trösta sig med i Marthabladet nr 1/1960.
Nu gör färgade linnekläder sitt intåg, särskilt de färgade lakanstygerna. ”Utan att tycka att vi är fasligt slösaktiga kan vi till och med köpa färdigsydd vara”, läser vi i nr 2 från samma år. Naturligtvis använder husmodern Kerni-dukar, som är prydliga, hållbara och ekonomiska. Och i fråga om handväskan är det hemmasytt som gäller. Den lilla visitväskan sys av en restbit, vlieseline används för att göra den styv och den fodras med ett annat tyg, för att till sist pressas.
I fråga om smycken är det också det praktiska som gäller. På sommaren ”när solljuset är skarpt är allt glänsande och gnistrande i smyckeväg mindre lyckat. De är alltför iögonenfallande och förtar bärarinnans personlighet" (nr 6–7, 1960). Så fram för billiga sommarsmycken av frön eller snäckor, som monteras på ett grovt linneband!
En riktig husmor tar vara på sommarens bär, i källaren ståtar prydliga rader
med syltburkar, och givetvis har hon en konserveringsjournal i köket, så hon har lätt att anpassa förbrukningen av konserverna. En källa till bekymmer är den rikliga äppelskörden – vartenda äpple borde tas tillvara! ”Litet av överskottet kunde vi ändå alla ge bort till barnhem, åldringshem /---/ till familjer som kanske inte har sådana finanser att de kan köpa frukt" (nr 8, 1960). En husmor som tänker ekonomiskt tänder Shellgas och handlar hos Varuboden.
1970-talet för med sig mera välfärdsvaror, mera lyx – samtidigt som människor i allt högre grad börjar tänka på sin omgivning och framtiden med en viss oro. Alla är inte lika glada över det rika utbudet av varor. I spalten ”Flickmarthor” vänder sig signaturen Viva till en tonårsflicka: ”Ni har länge gått och tittat på en speciell jumper i ett skyltfönster. Men den är dyr, nästan lyxig” (nr 1, 1970). Och så frågar hon om flickan nödvändigt behöver den jumpern – eller den nya kappan, en sådan som alla MÅSTE ha och som är toppmodern just nu? Kan inte den gamla kappan i stället få en ny stickad krage?
Ulla Andreasdotter förargar sig över det nya modet med maxi och midi och menar att vi skall ha vår egen smak, ”att den snygga kappa vi köpte senaste höst fortfarande är snygg trots att alla nya kappor nästa höst är betydligt längre. För tro mig, snart har vi nog midjekorsetterna tillbaka också om vi inte säger nej i tid! /---/ Kan vi alltså inte förena oss i en gemensam strejk mot alla dumma och dyra modepåhitt? /---/ För vår självständighets och – PLÅNBOKS skull.” (nr 2, 1970)
”Habitare 70”-utställningen får skäll av signaturen M.B., som talar om skrytmöbler i skrällfärger. Behöver man ha plastpelargoner eller barskåp mitt i det runda plastmatbordet, är heltäckande mattor nödvändiga? Det mesta på utställningen lämpar sig inte för vanligt folk med mager börs. Slit- och slängmentaliteten syns i annonsen om Kimaradukar, som inte är avsedda att sparas som ”släktklenoder” utan kastas när de blir solkiga.
1970-talet är insiktens tid: Marianne Brommels skriver om Naturvårdsåret 1970, om nedsmutsningen av sjöar, om all plast som skräpar överallt i naturen, om luftföroreningar. Och i Marthabladet nr 6–7 får den som lever vid vatten tio viktiga råd för hur man kan undvika att smutsa ner vattnet. En annons om hushållssprit påpekar att denna är miljövänlig.
Husmödrarna fortsätter att spara sina pengar. I 1980-talets första Marthablad syr vi själva varma handskar, för de är dyra att köpa. Restmaterial från pälsfabriker går bra eller så kan vi klippa material av gamla kragar, pälsmössor eller skinnvästar. Och så konserverar vi inhemska grönsaker med Rajamäki ättika, som är ”börsvänligt”. För hushållsbruk skall vi välja kläder och andra textilier som inte kostar för mycket i arbete och pengar.
Dorrit Östergård funderar bland annat över hur vi kan minska energiförbrukningen, agronomen Louis Ehrnrooth intervjuas om miljövård och masurbjörken väljs till årets träd (Finland är det enda land som odlar masurbjörkar för export). Marthabladet slår ett slag för julgranen i stället för julenarna, som på grund av att de varit så eftertraktade blivit sällsynta.
Oro för framtiden
Vad är då typiskt för 1990-talet? ”Det är bättre att spara än att konsumera i onödan. Det bästa i livet är gratis”, läser vi i Marthabladet nr 2, 1990. Vi uppmanas att behålla gamla hushållsmaskiner så länge som möjligt, och att köpa begagnat, speciellt om ens ekonomi inte tillåter en att köpa nytt. Oron för jordens framtid växer sig större. I Marthabladet nr 2, 1990, uppmanas vi att ta vara på problemavfallet och får råd
för vad vi skall göra för att skydda miljön. Vart vi skall föra bland annat mediciner, lysrör, målarfärger, bekämpningsmedel, filmer och uttjänta kylskåp framgår av en lista som Marthaförbundet har gjort upp.
I dagens värld fortsätter vi att leva på lång sikt. Vi syr om, repar upp tröjan vi aldrig stickat färdig (gjorde det i går) och stickar något annat, som blir färdigt, vi gör fynd på loppmarknader. Vintage är numera ordet på mode! Vi är medvetna om hur mycket mat som dagligen slängs bort. Vissa butiker låter sitt överblivna lager gå vidare till hjälpverksamhet, medan konsumenten i andra butiker kan få köpa till exempel dagens överblivna pizzor till rabatterat pris. Matsvinnet blir betydligt reducerat på detta sätt.
Så marthorna, som redan för ett sekel sedan levde enligt principen ”spara och återanvänd”, är lika trendiga än i dag.
I fjol:
324
STUDERADE HOS OSS
1418
MATPORTIONER DAGLIGEN
1170
BODDE PÅ FOLKHÄLSAN
6133
BARN DELTOG I SIMSKOLOR
242
VETENSKAPLIGA ARTIKLAR
717
BARN I VÅRA DAGHEM
Vi är den största svenskspråkiga organisationen i Finland som arbetar för bättre hälsa och livskvalitet.
Vi är stolta över arbetet vi gemensamt gör för olika delar av samhället, från frivilligt engagemang till spetsforskning.
Vi stöder en hållbar, trygg, aktiv, hälsosam vardag och närmiljö för alla.
Kom med som deltagare, anställd, medlem eller frivillig. Läs mera på folkhalsan.fi. P.S. För oss är du mer än en siffra.
I december förra året donerade Marthaförbundet en summa om drygt
8 000 euro till det lettiska kvinnocentret Centrs Marta.
Jessica Åhman
Pressbild
Centrs Marta har nyligen beviljats en utmärkelse av den lettiska regeringen för sitt arbete för ukrainska flyktingar. Andra från vänster i bakre raden Iluta Lace, verksamhetsledare för kvinnostödcentret.
Iluta Lace, du är verksamhetsledare för Centrs Marta som stöder kvinnor som blivit utsatta för våld och hot. Hur har kriget i Ukraina påverkat ert arbete?
– I och med att kriget i Ukraina bröt ut för ett drygt år sedan har en del av verksamheten på Centrs Marta inriktats på att hjälpa ukrainska kvinnor och barn som plötsligt befann sig mitt i en krigszon. Bara i Lettland med knappa två miljoner invånare befinner sig för närvarande 40 000 ukrainska flyktingar. I början kunde Centrs Marta erbjuda flyende ukrainare praktisk hjälp med att till exempel skaffa fram mat, hygienartiklar och livsviktiga mediciner. Men centret är en förhållandevis liten organisation med åtta heltidsanställda samt flera experter och volontärer som anlitas enligt behov. Därför är samarbetet med andra gräsrotsorganisationer av största vikt för att nå ut till dem som behöver hjälp och för att sprida både information och kunskap.
Vad har ni på gång för tillfället?
– Som bäst upprätthåller vi en kvinnojour i västra Ukraina där krigsdrabbade kvinnor får hjälp med att att uppsöka sjukhus för vård, rapportera och dokumentera krigsbrott samt stöd och rehabilitering. Erfarenheterna visar på mycket aggressiva och råa metoder också i de sexuella brotten som dagligen begås i krigets Ukraina. Många gånger har de äkta männen tvingats bevittna övergreppen, vilket i sin tur kan leda till en svår skam för männen som väljer att dölja det skedda och hindrar kvinnorna från att rapportera händelserna.
Hur orkar er personal möta medmänniskor i kris, dag efter dag?
– Personalen har en tydlig expertis och verksamheten är långt specialiserad och avgränsad. Två ukrainska kvinnor med personliga erfarenheter av kriget arbetar för närvarande på centret. Arbetet är krävande för hela personalen och har också fått en ny dimension i och med att antalet krigsbrott och de sexuellt relaterade krigsbrotten blir allt fler för varje dag. Trots att vi erbjuder handledning, stöd och debriefing är det inte alla som klarar av att fortsätta arbetet utan att det inverkar på den personliga välmågan. Vi månar om medarbetarnas välmående och betonar vikten av att respektera de egna gränserna i arbetet med de svåra och tunga livsöden som vi hanterar. Arbetsgemenskapen har en stark framåtanda, trots att hjälpbehovet är nästan oändligt.
Hur upprätthåller ni arbetsmotivationen hos medarbetarna?
– En mycket viktig del av arbetet är att kontinuerligt utbilda den personal som kommer i kontakt med offer för människohandel, prostitution och våld. De anställda lär sig att identifiera och bemöta våldet samt att hitta vägar framåt. Arbetet fokuserar också på förebyggande utbildning för ungdomar. Vi för en aktiv diskussion kring könsroller, destruktiva könsnormer, makt och vikten av att göra egna aktiva val. Detta arbete ger effekt på en mycket bredare basis och når ut till fler i samhället. Arbetet underlättas också av de digitala möjligheter som sedan pandemin har tagit stora kliv framåt.
En icke-statlig organisation vars syfte är att erbjuda stöd till utsatta kvinnor i Lettland som blivit offer för våld och människohandel.
Vid centret arbetar åtta heltidsanställda samt specialister som involveras mer sporadiskt och frivilliga.
Verksamheten erhåller inget statligt stöd, utan upprätthålls med hjälp av donationer och projektstöd från olika fonder.
Till den centrala verksamheten hör att erbjuda tjänster i form av psykologer, jurister och socialarbetare till nödlidande som tar kontakt. Det kan handla om kvinnor som blivit offer för människohandel eller kvinnor som blivit utsatta för våld i hemmet.
Varje år hjälper centret mellan 300 och 400 kvinnor. Flera av dem som tar kontakt och får hjälp befinner sig utomlands.
På hemmaplan i Lettland erbjuds ukrainska kvinnor och barn bland annat psykologiskt stöd, olika stödgrupper och konstterapi. Hjälp
Humanitär hjälp är avgörande för många ukrainska flyktingars framtid. Så här kan du hjälpa:
Främst ekonomiskt , eftersom medlen då används där de för tillfället behövs mest.
Berätta för andra om Centrs Martas verksamhet.
Engagera dig i verksamhet för ukrainska flyktingar i Finland.
Fundera på hur och om den egna marthaföreningen kan stödja de ukrainska flyktingarna.
Nästa år firar förbundet sitt 125-årsjubileum och vi förbereder för lite extra inslag under året. Nu vill vi veta vad du tycker skulle platsa i firandet. Har du en vision eller kanske någon detalj som du tycker skulle vara viktig att lyfta fram under jubileumsåret? Fyll i enkäten på www.lyyti.fi/questions/77d17a7f2b och kom med dina önskemål!
Bland dem som deltar lottar vi ut ett vackert marthaförkläde i linne. Om du vill delta i utlottningen ber vi dig fylla i ditt namn och din adress i enkäten.
Du kan också skicka oss ett brev eller kort med dina förslag på adressen Marthaförbundet, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kuvertet med ”125-årsjubileum”.
Diskussionskort kring matminnen från det av slutade projektet Mat lust finns att ladda ner på Marthaförbundets
hemsida: www.martha. fi/foreningsadmin. Inom projektet användes kor ten som diskussionsöpp nare för att tala om mat minnen med seniorer, men de kan också användas på andra sätt, till exempel som en programpunkt på ett marthamöte.
Marthaförbundets årsmöte går av stapeln den 27–28 maj i Konstfabriken i Borgå. Utöver mötesförhandlingarna finns det mycket att se, höra och uppleva tillsammans med andra marthor och hela personalen. Visst ses vi där? Pricka in datumen i kalendern och passa på att anmäla dig redan i dag! Anmälningar görs via hemsidan på www.martha.fi/vardagskunskap/arsmote-26-28-5-2023-i-borga senast 12.5.2023 .
Medlemsfakturorna skickas ut för tillfället, så kolla gärna skräpposten extra noga. Det är inte ovanligt att de hamnar där i stället för i e-postens inkorg. Har du frågor kring medlemsavgiften och faktureringen når du Marika Danielsson på tfn 044 735 4971 eller marika.danielsson@martha.fi.
Centrs Marta
Anita Inga-Lill Berg 40 euro
Finby Marthaförening uppvaktar Saga 100 år, Gina 90 år och Helena 70 år 50 euro
Pockar svenska
Marthaförening uppvaktar
Lindkoski Marthaförening
100 år 100 euro
Marthaköket på Busholmen i Helsingfors kan hyras för företagets TYKY-dag, matfotografering, filminspelning, föreläsningar eller andra evenemang. Marthaföreningar är också varmt välkomna att boka in föreläsningar med våra rådgivare i Marthaköket. Mera information om pris och utrustning finns på martha.fi/om-oss/ marthakoket. Ta kontakt med Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, tfn 050 408 9179, om du till exempel vill boka köket för ett eget evenemang eller ordna ett skräddarsytt evenemang med en rådgivare.
Första upplagan av Marthas vardagstips tog snabbt slut.
Men nu finns boken åter att köpa via Marthashoppen. Passa på att glädja dig själv (eller överraska någon annan) med en hållbar handbok i vardagskunskap som du har nytta av hela året. Pris: 35 euro (porto tillkommer)
Vill du komma i gång med ditt sparande?
Har du funderingar kring din konsumtion eller hur du gör upp en budget? I den tredje uppdaterade och reviderade utgåvan av ekonomiguiden En euro i taget lär du dig grunderna för en hållbar vardagsekonomi. Pris: 15 euro (porto tillkommer)
Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).
På Facebook hittar du marthornas gemensamma grupp Marthamöte online där du kan dela med dig av vad som händer i din marthavardag. Du kan skriva inspirerande inlägg, kommentera det andra skrivit, ladda upp foton och tips och möta marthor från hela landet. Marthamöte online fungerar som ett komplement till föreningarna och kretsarna.
Du måste vara medlem i Marthaförbundet och registrerad på Facebook för att komma med i gruppen. Medlemmar ansöker om att få komma med i gruppen och godkänns av administratörerna.
- Låt oss sköta försäljningen
- Vi köper även och betalar kontant
- Betjäning på svenska
AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE
Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284
Massörsmottagning SUNE
Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO
Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO
BILJETTER:
VNUR:s kontor: 019 241 5035 (vard. 9–16) • info@raseborg.org
GSM 0400-162 994
GSM 0400-162 994
Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.
Hur kan vi hjälpa dig?
050 58 99 741 MALAX www.enhjalpandehand.fi
Pris: 28€ / 23€ / 15€ • Grupper över 20 pers. 23€ / 20€ / 14€
Där du är 24/7. Aktie- och fondaffärer. Marknadsuppföljning:
Sköt dina ärenden snabbt med PIN-kod. Inloggning, bekräftelse, identifiering.
Dagliga bankärenden bekvämt. Öppet dygnet runt.
Personligt möte på kontoret. Tidsbokning direkt i kalendern.
Alla bankärenden med bild- och ljudförbindelse direkt från din egen dator.
Fråga och vi svarar. Vardagar på webbsidorna kl. 8–18
Lördagar kl. 10–14.
Vad är en krets och hur arbetar kretsarna inom Marthaförbundet? Vad är skillnaden mellan kretsars och föreningars juridiska och ekonomiska ansvar? Marthaförbundets publikation Kretshandboken ger dig svar på bland annat dessa frågor.
Verksamhetsåret 2023 startade med en god nyhet: Handbok för kretsar hade sett dagens ljus och fanns tillgänglig på Marthaförbundets hemsida.
Gemensamt för alla marthaföreningar är att de dels fyller ett behov hos medlemmarna, dels har en verksamhet som skänker glädje och skapar gemenskap. Och där någonstans kanske kärnan till föreningsverksamheten finns.
Byråkratin i en förening ses däremot ofta som ett lite ofrånkomligt moln och ett måste. Eftersom Finland är ett land fyllt av regler, lagar och noggranna bestämmelser regleras också föreningsverksamheten av många sådana. Men det positiva är att just reglerna ger en stabil och tydlig bas för hela verksamheten. De anger en tydlig riktning, ekonomiska riktlinjer och ramar att fungera inom. I kretshandboken hittar du svar på många frågor som gäller bland annat verksamheten och ekonomihanteringen i en krets.
Text Jessica ÅhmanMarthaförbundets kretshandbok finns här: www.martha.fi/ foreningsadmin
Kretsen är en del av föreningens verksamhet.
Medlemskapet är hos föreningen, medan aktiviteten kan ske inom kretsen.
Kretsens ekonomi underställs moderföreningen.
Kretsen är inte en juridisk person (däremot är föreningen det).
Varje krets har en ansvarsperson.
Kretsen redovisar sin verksamhet för föreningen, men har inte vare sig styrelse, årsmöten eller utförliga protokoll.
– Psykisk hälsa är en central resurs när det gäller välbefinnande, konstaterade Ann-Charlott Rastas i sitt anförande om psykisk hälsa vid Bennäs-Lövö Marthaförenings möte den 14 mars 2023. Rastas är chef för kurs- och rådgivningsverksamheten vid Psykosociala förbundet, ett riksomfattande och ideellt förbund med tretton lokalavdelningar. Begreppet ”psykisk hälsa” är ganska nytt. Från att tidigare ha definierats som ”fri från psykisk ohälsa” innebär benämningen numera att man kan ha psykisk hälsa även om man har en psykisk sjukdom. Vår förmåga till mänskorelationer, växelverkan med andra och förmågan att ha omsorg om varandra – det är att ha ett psykiskt kapital. En allt viktigare resurs i dag när vi nyligen genomlevt en pandemi, krig härjar i Europa och inflationen gör att vardagsekonomin blir alltmer utmanande för de flesta av oss. Vår förmåga att hantera utmaningar och förändringar i livet sätts på prov.
Handfasta råd
Riskfaktorer för den psykiska hälsan är bland annat sjukdom, arbetslöshet och ensamhet. Vad kan vi då göra för att stärka vår psykiska hälsa? Rastas gav många handfasta råd som gäller den psykiska hälsans friskfaktorer. Hon nämnde Skalman som en bra förebild (han i Bamsetidningen, ni vet).
– Han har sin mat- och sovklocka som han följer oberoende av vad som händer. Håll med andra ord
Vill ni dela med er av era erfarenheter och inspirera andra marthor? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast 26.4.2023, så publiceras det i Martha nr 3/2023, som utkommer 7.6.2023. Skrivglädje!
fast vid din vardagsrytm och lägg till motion till Skalmans goda råd att vila och sova tillräckligt samt att äta mångsidigt. Var nyfiken på att lära dig nya saker, håll kontakt med vänner och närstående, erbjud hjälp till andra, spendera tid med andra människor, rör dig ute i naturen, gå med i någon fritidsverksamhet, sade Rastas och fortsatte:
– Unna dig att göra sådant som ger dig välbehag, gör något roligt redan i morgon!
Vi avslutade med att alla fick berätta om något trevligt som stod på morgondagens program. Det visade sig att alla hade något roligt att se fram emot, på jobbet eller på fritiden. Vi kände oss överraskande rika på psykiskt kapital när vi skildes åt för kvällen.
Text och foto Gun Anderssén-Wilhelms, ordförande för Bennäs-Lövö Marthaförening
1. En kort text (högst 1 200 tecken inklusive blanksteg).
2. Högupplösta bilder.
3. Önskad underskrift (artikelförfattare och fotograf).
4. Önskad rubrik (cirka 50 tecken inklusive blanksteg).
Den sista tisdagsförmiddagen i september steg åtta förväntningsfulla och glada Högsåramarthor ombord på ”Delfina”. Kaptenen Trygve Örnell styrde oss säkert genom duggregnet över skärgårdshavets vågor till Hitis. Vi tog i land vid Vikarbryggan och togs emot av Hitismarthorna som skjutsade oss till Backom Café. Ordföranden Ebba Ljungqvist bjöd oss välkomna och vi bjöds på fisksoppa, som smakade himmelskt efter sjöresan.
Efter lunchen följdes vi åt till den närbelägna Andreaskyrkan och Anita Österberg berättade bland annat att den är Finlands nästäldsta träkyrka från 1686. Vi beundrade både brudkrona och -rya som donerats av marthaföreningarna i den tidigare Hitiskommun.
Eftermiddagskaffet väntade oss på äldreboendet Solglimten, som uppehålls och ägs av en stiftelse. Högsåramarthorna med ordföranden Gunilla Örnell i spetsen bidrog med äppelpajer, wienerbröd, rulltårta och morotskaka. Hitisbon Benny Paulsson ledde allsången. Boendets äldsta, Högsåramarthan 102-åriga
bjöd på matglädje
Marthorna i Öster
Yttermark hörsammade Marthaförbundets projekt
Matlust och bjöd in ensamma äldre i Öster Yttermark på mat och kaffe i Marthagården. En personlig inbjudan hade sänts ut till de berörda och själva tillfället ägde rum i oktober 2022.
Marthorna samlades tidigt på förmiddagen för att duka bordet, laga klart maten och göra det hemtrevligt för de äldre som hörsammat inbjudan. På menyn stod soppa, bröd och dricka samt kalvdans till efterrätt. Efter maten bjöds gästerna på kaffe med hembakt.
Föreningens ordförande berättade för gästerna om marthornas verksamhet. Sammanlagt tio personer kunde glädjas åt både god mat och trevlig samvaro. Marthorna fick sig tilldelade tacksamhet både muntligen och via olika sociala medier.
Text Margareta Pellas
Alfhild Ekebom, sjöng som vanligt med sin höga, klara, välklingande röst och behövde inte ens titta i sånghäftet för att komma ihåg alla verserna.
Innan vi åkte hem gjorde vi en rundvandring i huset och fick bekanta oss med två obebodda lägenheter med kök, allrum, sovrum och bad. Och när vi åkte tillbaka
hem till Högsåra med trygga Trygve vid rodret glittrade solens strålar i fjärdarna mellan Hitis och Högsåra. Hela atmosfären och umgänget under dagen var en enda solglimt, en bubbla av frid och harmoni att gömma sig i långt borta från alla världens oroligheter, sorger och bekymmer.
Text och foto Hedda Kainz
Sagalunds museum
16.5 - 23.6 kl. 11-16 15.8 - 17.9
17.6-13.8 kl. 11-17
Måndagar stängt
Dalsbruks Bruksmuseum
6.6-27.8 kl. 11-17 Måndagar stängt
Björkboda låsmuseum
28.6 - 13.8 on-sö kl. 14-17
Mer info på: www.sagalund.fi
Leva lagom & långsiktigt
Annonsera i Martha och nå ut till hela Marthafinland!
Tidskriften Martha är den största kvinnotidskriften på svenska i Finland – boka en annons redan i dag! För prisuppgifter och mer information kontakta Jonny Åstrand, tfn 0500 924 528, cjcenter@petalax.fi.
CATERING & BESTÄLLNINGAR
Vi ordnar catering för både större och mindre fester, allt enligt dina önskemål GRILLBUFFÉ MED ONEIL
Även denna sommar erbjuder vi Oneils populära grillbuffé
Vi grillar på plats för den allra bästa upplevelsen. Ta kontakt för mer info
ONEIL´S KITCHEN
Simhallsvägen 4, Närpes
Tel. 06 224 1933, Lotten 040 960 5028 040-960 5028 eller info@oneils.fi
KLOCKRIKETEATERN & THE CROSSING (USA)
KLOCKRIKETEATERN & SIRIUS TEATERN William Shakespeare
Föreställningen lyfter fram en spegel mot 2020-talet, samtidigt som den är trogen Shakespears originaltext och språk.
– fragment ur tid och rum
“America’s Most Astonishing Choir.” - The New York Times
Donald Nally &
ETT MUSIKVERK EFTER HARRY MARTINSONS KLASSISKA RYMDEPOS
Den 1 september i Tempelplatsens kyrka
Musik: ROBERT MAGGIO | Libretto & Regi: DAN HENRIKSSON | Dirigent: DONALD NALLY Med kammarkören THE CROSSING, skådespelarna MATTI RAITA & CARL ALM samt ANTTI SILVENNOINEN (pekingopera) m.fl.
Biljetter: klockrike.fi
29.4.2023 kl. 18.00
Stora scenen, Åbo Svenska Teater
Tragedi – fars – glittertoga
Biljetter: abosvenskateater.fi
LIBRETTO ANN-LUISE BERTELL REGI ERIK-ANDR É HVIDSTEN KOMPOSITÖR THOMAS ENROTH TEXTFÖRFATTARE ÅSA JINDER
ARRANGEMANG NILS-PETTER ANKARBLOM
BILJETTSLÄPP: 23 MARS
Vi vet alla att vi borde förändra våra konsumtionsvanor drastiskt med tanke på planetens bästa – vi kan inte fortsätta som tidigare. Men hur långt har vi kommit?
När jag var barn på 1980-talet var det slit och släng som gällde. På den tiden kastade man bort det som man inte längre ville ha. Jag minns ännu sopbergen på avstjälpningsplatsen. Min mormor sparade för all del på gamla filbunkar som kunde användas som vattenpytsar när jag målade med vattenfärg, men det var säkert en följd av krigstiden när det rådde brist på allt. Ett visst återvinningstänkande fanns alltså, men inte på samma sätt som i dag, eller i samma miljövänliga syfte.
I dag känns 80-talet oändligt avlägset. Det är knappast någon som installerar oljevärme i ett nybygge, och nya uppvärmningssystem utvecklas hela tiden. Vi återvinner förpackningsmaterial, många har en kompost. Kläder köps och säljs begagnat – det är
I nästa nummer ...
I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ...
Godaste fermenterade grönsakerna
Grädde som grädde? Experten tipsar!
Här får alla blommor blomma
Självhushållning och småskalighet
Marthagemenskap över gränserna
Nästa nummer av Martha
utkommer 7.6.2023
särskilt glädjande att se ungdomarnas loppisiver. Det här är långsiktigt tänkande. Men fortfarande kör vi med bensinbilar och tar flyget. Att köpa inhemskt är inte alltid ekonomiskt möjligt, även om viljan finns, lika lite som tiden alltid räcker till för att ta tåget när vi vill resa ut i världen.
Ingen kan göra allt på en gång, men alla kan göra någonting. Det är många små förändringar över generationer som ger resultat. Och i många fall krävs det nya teknologiska innovationer för att vi ska kunna leva mer hållbart. Hela ansvaret för en hållbar framtid kan inte läggas på den enskilda individen, utan lagom måste vara tillräckligt.
Sophie Kawecki
Skribenten är trebarnsmamma, martha, översättare och företagare och bosatt i Ingå. Hon uppskattar ett omväxlande företagarliv på landet, med katter och kaffe.
Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 6/2022 gynnade Fru Fortuna denna gång Airi Hellman, Lappvik, Eivor Backman, Borgå, samt Ulla-May Häggblom, Lepplax. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!
Deadline
Nästa nummer av tidskriften
Martha utkommer 7.6.2023. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 26.4.2023 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.
HOJTADE
KLO
GAS
RÖRIGT OCH ÅSAMKA
LANDÅERNA TIMEOUT
NÄRVARA REDAKTION
FIRAS 19 APRIL
FIRADES NED
MINSTA LANDSKAPET KASTADE I SIG ROSTIGA
OXUDDE 0619
STRUNTPRAT KOBBEN
ÄR PÅ SPÅRET FRAMFÖRDE BESKYDDARE
SOLO MER PLAN
AMBITIÖS GLÄDJE
FORMBAR MASSA
FOGA IN TERRASSER
ORIGINELLA
DE TRIVS OCKSÅ VID VATTEN GENOMDRÄNKS
MOSES STOREBROR
SOFTA OCH CHILLA
OSLOOS
NOMEN PROPRIUM
FINITO M Ä K L A
HUSHÅLL SOM TIO HAR SIN DAG 17/11
PÅ MADRIDÅKET
TALAS I ORSA TYNGD
Korsordet 2/2023
MÄSTERSKAP
SCEN TAKTISKA UPPLÄGGEN BLÅSINSTRUMENT
NATRIUM SIGNATUR PÅ GRAF-
Våren är här och inspirerar till både uteliv och hemmamys. Vår kryssmakare Tommy Öberg bjuder här på nya klurigheter. Du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller till e-postadressen marthabladet@martha.fi senast 9.8.2023. Vi lottar ut tre matlådor bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 2”. Lycka till!
Namn: Gatuadress:
Postadress:
Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.
Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.
Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.
Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.
Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.
Camilla Komonen verksamhetsledare
050 577 0780
Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818
Elisa Häggström administrativ assistent 050 361 6081
Marika Danielsson utvecklare
044 735 4971
Jessica Åhman organisationskoordinator
044 280 6609
Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071
Maja-Stina Andersson kommunikatör (föräldraledig)
044 740 3144
Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare
050 408 9179
Sandra Mellberg hushållsrådgivare
050 517 2958
FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet
Toni Rautakoski hushållsrådgivare
043 820 0070
Marina Nygård ekonomirådgivare
044 493 5537
Katharina Jägerskiöld ekonomirådgivare, projektledare Ungas välmående 044 491 9304
Matilda Hassel ekonomirådgivare 043 820 0073
Cecilia Nyman projektledare för Östersjön 2.0 050 388 0848
Anita Storm ekologirådgivare
044 735 4975
Sofia Grynngärds hushållsrådgivare, projektledare Mästarodlarna
050 911 2050
Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813
Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883
Leva lagom & långsiktigt BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.