Martha nr 3/2017 by Finlands svenska Marthaförbund

N YA

Britt Lundberg:

Kvinna, ta mer plats! Sugen på småkryp? Snart är den nya smarta maten här

Gröna sommar smaker Grönt blir gott på grillen

Framgångskoncept JÄMSTÄLLDHET KRÄVER BÅDE KVINNOR OCH MÄN N R 3 | 2 0 17

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

Smarthaste semestertipset?

LEDAREN

TEXT Mia-Maja Wägar FOTO Karin Lindroos

En rörelse i tiden MARTHAFÖRBUNDETS vårmöte i Kris

med den och de digitala lösningarna ska

tinestad blev en otrolig upplevelse, en

par nya möjligheter. Min fråga blir där

helhet som i alla detaljer förstärkte den

för: Kan man göra som man alltid har

gemenskap och det engagemang som

gjort, men ändå göra det på ett nytt sätt?

Martha står för. Under dagarna lyftes ock

I höst kommer utvecklingen av vår orga

så de kontinuerliga utvecklingsbehov en

nisation att dryftas med alla distrikts

rörelse i tiden ständigt står inför för att

styrelser och vid höstmötet 25.11.2017 ska

leva upp till målsättningen att vara en

olika utvecklingsmöjligheter presenteras.

organisation i tiden. Jag vill här passa på

En sak blev väldigt tydlig under vårmö

att tacka arrangörerna och alla som med

tet. Tron på en bättre värld, en vardag i

verkade i vårmötet – tack!

taget, är stark inom vår organisation. Det

För cirka 1,5 år sedan återupptog cen

gäller också för vårt jämställdhetsarbete

tralstyrelsen sitt arbete med att utveck

och tog sig uttryck i att centralstyrelsens

la organisationen såväl när det gäller

förslag till uttalande om lika lön oavsett

verksamhetsformer och beslutsfattan

kön enhälligt antogs vid vårmötet. Det

de som struktur. Fokus på strategiarbe

sporrar mig, och hela centralstyrelsen,

tet var fjolårets agenda, men vi har ock

att arbeta vidare för en smidigare orga

så diskuterat vad som krävs av en orga

nisation. Men just nu vill jag uppmana

nisation i dag och i framtiden. Och kra

alla att i sommar njuta av vardagen, ge

ven är många. Tack vare vår nya strategi

mensamma stunder, många gemensam

är det fler som i dag tydligare kan säga

ma måltider, sol och värme.

vilket Marthaförbundets uppdrag är: att dela kunskap för en bättre värld, en var dag i taget. Men många upplever fortfa rande att strukturen är mera invecklad

Från oss alla, till er alla – ha en skön sommar!

MARIANNE STORGÅRD NÄRPES MARTHAFÖRENING – Jag tycker om att gå i skogen och plocka bär och svamp.

SAGA INGVES LAPPFJÄRDS MARTHAFÖRENING – Jag är gärna hemma och kopplar av med familjen. Sedan kan man till exempel gå ner till stranden eller bara njuta av den fina naturen vi har, allt behöver inte kosta pengar.

än enkel, mera otydlig än tydlig. Förvänt ningarna förändras, samhällsstrukturen

”Kan man göra som man alltid har gjort, men ändå göra det på ett nytt sätt?” ANDREA HASSELBLATT förbundsordförande

P.S. Bekanta dig gärna med förbundets årsrapport 2016 och uttalandet om lika lön oavsett kön på www.martha.fi/sv/medlem/. 2

3 | 2017

LILLI LILLKULL LAPPFJÄRDS MARTHAFÖRENING – Att odla och skörda i egen trädgård och plocka bär och svamp. Ta vara på det som är gratis, som att simma och sola.

N YA

N R 3 2 0 17 | Å R G Å N G 115

4 BRITT LUNDBERG: ”KVINNOR – TA FÖR ER!” Vi har träffat presidenten för Nordiska rådet, åländska Britt Lundberg, som delar med sig av sina tankar, visioner och förhoppningar kring nordiskt jämställdhetssamarbete.

8 NU STÄLLER VI OM – FRÅN GLOBALT TILL LOKALT Omställningsrörelsen arbetar för en mera hållbar tillvaro där jordens naturresurser används så skonsamt som möjligt.

12 HÄR TALAR VI JÄMSTÄLLDHET UR ETT NORDISKT PERSPEKTIV Sedan april i år har en gränsöverskridande bokcirkel träffats i Vasa och i Umeå för att diskutera jämställdhet på arbetsplatsen.

15 GRÖNA SOMMARGODINGAR Äntligen är sommaren här och vi bjuder in till grillfest! Bakom buffén med gröna sköna sommarsmaker står radarparet Anton Häggman och Charlotta Munsterhjelm som brinner för rolig och lagom lättsam matlagning.

20 SNART LANDAR SMÅKRYPEN PÅ TALLRIKEN Omskriver man ordet ”insekter” till ”klimatsmart protein” slinker kanske tanken på att äta småkryp lättare ner. Precis det försöker den svenska professorn i mat- och måltidskunskap Karin Wedin göra: öka allmänhetens acceptans för syrsor och larver på tallriken.

30 HÅLLBART HJÄRTA Den hållbara kärleken kräver mer än några quick fix ibland. Vill man hålla brasan levande ska man satsa på små kärlekshandlingar under hela dagen, skriver Maria Sundblom Lindberg i gästkolumnen.

24 STRIDANDE KVINNOR HAR GLÖMTS BORT Det man inte talar om, finns inte. Det vill journalisten och författaren Anna Larsdotter påvisa med sin senaste bok Kvinnor i strid, där hon lyfter fram och kastar ljus över his toriska kvinnliga livsöden på slagfältet.

28 LERKRUKAN SOM KULTURBÄRARE I HONDURAS I Honduras är keramiktraditionen viktig för ursprungsbefolkningens strävan att bevara sin kultur.

36 EN VÄLGÖRANDE MINNESTRÄDGÅRD Kökarmarthorna vill skapa en minnesträdgård för äldre som bor på kommunens omvårdnadshem. Inom kort ser många småplantor dagens ljus i blomrabatterna.

Instagrammat ÅRSRAPPORT 2016 finns nu att läsa på martha.fi

#marthavårmöte17 Instagram: @marthaforbundet

3 | 2017

Britt Lundberg:

”Kvinnor – ta för er!” Enligt Nordiska rådets president Britt Lundberg är jämställdhet mellan könen en av de mest centrala demokratifrågorna. Och de nordiska kvinnorna – de borde bli bättre på att ta för sig. TEXT Jeanette Björkqvist

FOTO Karin Lindroos

et råder ingen tvekan om att

staternas svarta sida. När det gäller li

väldigt konkret att män på riktigt för fram

kvinnan som sitter på andra si

ka lön för arbetet är det skäl att se på hur

kvinnor till centrala poster och också

dan bordet stortrivs som årets

vi värderar de arbetsinsatser där man ar

låter dem föra ordet.

president för Nordiska rådet.

betar med människor och dem där man

– Varje dag då jag vaknar har det gått en

dag till av det här otroliga året och jag vill göra det allra bästa möjliga av varje stund, säger åländska Britt Lundberg.

arbetar med maskiner och teknik. Här

Kvinnans ställning

finns mycket kvar att göra.

Lundberg har själv fyllt 54 i april. Under

Krävande kunskapsområde

hennes livstid har kvinnans ställning på många sätt förbättrats i Finland och

Hemma på Åland har hon inte bara varit

Britt Lundberg själv anser att jämställd

Norden. Samtidigt hörs fortfarande

talman för lagtinget, utan även suttit på en

heten är ett krävande kunskapsområde.

likartade diskussioner som kan handla

rad ministeruppdrag, jämställdhetsposten

Därför är hon glad att Finland åtminstone

om exempelvis bristen på kvinnor i aktie

bland dem. Parallellt med det nordiska för

inte än har hoppat på den samnordiska

bolagens styrelser.

troendeuppdraget sköter hon under det här

trenden att väga frågan ur en sektoriell

– Det heter att ”det finns inga kvinnor

året också aktivt uppdraget som lagtingsle

vinkel, det vill säga så att man för sam

som vill”. Det är klart att det finns. Det är

damot och ordförande för Centergruppen.

man alla diskriminerade grupperingar.

bara att titta på de nordiska kvinnornas

– Men de här jobben är så inspireran

– Slår man ihop den här lagstiftning

utbildningsnivå. Är det så att man inte

de att jag får mer krafter av att arbeta,

en, finns det en risk för att jämställd

hittar de här kvinnorna behöver vi kan

säger hon.

heten hamnar i skuggan.

ske skapa banker av dem som är intres

Svart sida

För den tidigare jämställdhetsminis

serade av styrelsearbete. Vi – både män

tern handlar just den frågan nämligen

och kvinnor – behöver också föreslå dem

När det gäller just jämställdhet konstate

i slutändan om en av de mest centrala

till de här posterna.

rar Lundberg att Norden som region för

demokratifrågorna.

Och är det så att kvinnorna tvekar – ja,

stås ligger i världstoppen på flera områ

– Först den dagen då ingen kan till

då uppmanar Britt Lundberg samhället

den: kvinnors delaktighet i arbetslivet,

mäta sig ett högre värde än en annan

att stötta dem, puffa på dem och inspi

den låga andelen döda vid barnafödande,

kan vi säga att vi har en fullständig de

rera dem att ta steget.

utbildningsnivån … Men det betyder inte

mokrati. Och dit har vi nog en bit att gå,

att allting är bra.

också i Norden.

– På 1300-talet lagstiftades det om kvin nofrid. Hur relevant är den frågan i dag? frågar hon. Svaret är: Relevant.

Utvecklingen kräver, understryker hon, insatser av båda könen.

– Kvinnor tenderar se fler hinder än män, eller så tror de att man måste vara på ett speciellt sätt för att klara av ett upp drag. Jag har arbetat på en personalavdel

– Jag tror det är viktigt att män är med

ning, där vi också rekryterade. Där fanns

– Missbruk och siffrorna för mäns våld

om att arbeta för jämställdhet, för då

det tecken på att kvinnor är bra på att

mot kvinnor är de nordiska välfärds

får frågan mer legitimitet. Det betyder

hindra sig själva.

3 | 2017

Nordisk president. Britt Lundberg tycker man ska vara uppmärksam på hur kvinnor profileras i den politiska offentligheten. Får de stå framme och prata, vad får de tala om och får de säga sitt om partiets linje – utan att en man efter det kommer och förklarar hur det egentligen ligger till?

3 | 2017

Som exempel nämner hon en rekrytering

– Alla dessa människor som undrar hur

där det krävs åtta kvalifikationer av den

hon ska klara arbetet, barnen och ett stort

som skulle anställas. När rekryteringen

hus. Vet ni, det behöver ingen annan be

var klar kunde ansökningar av kompe

döma för er. Det är viktigt att komma ihåg

tenta kvinnor, som hon själv kände till,

att en kvinna nog själv klarar av att avgö

lysa med sin frånvaro.

ra vad hon kan.

– Kvinnan tittar på listan och ser att hon

Själv sköter hon entusiastiskt ett krä

uppfyller alla utom en punkt. Saknas den

vande politiskt uppdrag på Åland och ett

ena punkten anser hon sig inte vara kom

tidskrävande förtroendeuppdrag. Kraft

petent. Många män läser två, tre punkter

hittar hon i människomöten och i upp

och säger ”Äh, det här klarar jag”. Det är

draget.

ju rätt tänkt. Sällan uppfyller någon alla

– Jag tror att i tider då EU krackelerar

krav. Kvinnor behöver få en frimodigare

och världen känns otryggare så söker man

inställning till sin kompetens och förstå

sig till familjen. Vi må vara skilda länder

att det man ännu inte kan så kan man lä

med lite olika lagstiftning och situation,

ra sig via jobbet.

men vi i Norden hör ändå ihop.

Tro på ditt omdöme

Praktiska hinder

När en kvinna kommer så långt som till

Hon själv är en passionerad nordist,

att söka, och få, jobbet avsäger sig Britt

och även om Norden kan ses som en av

Lundberg också bestämt omgivningens

världens mest integrerade regioner, finns

frågor och goda råd.

en hel del arbete kvar att göra.

Britt Lundberg ÅLDER: 54 år. BOR: I Mariehamn. FAMILJ: Gift, tre barn (17, 23 och 25 år gamla). FÖREBILDER: NR:s tidigare president Karin Söder, om jag måste välja en. Hon gjorde ett stort avtryck genom sin nordiska gärning och visade att man kan ta tillvara sitt uppdrag. VARDAGSTIPS: Kom ihåg att stanna upp ibland och andas djupt, räkna till fem. Det är hälsosamt att syresätta kroppen och ta en kort paus ibland. OM FEM ÅR: Arbetar även då med någonting jag tror på.

Fem stater, Finland, Norge, Island, Sverige och Danmark, samt de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland är medlemmar i Nordiska rådet. 6

3 | 2017

Miljötipset ”Jag tror det är viktigt att män är med om att arbeta för jämställdhet, för då får frågan mer legitimitet. Det betyder väldigt konkret att män på riktigt för fram kvinnor till centrala poster och också låter dem föra ordet.” På diskussionsagendan under hennes år hänger den än så länge teoretiska diskussio nen om någon form av förbundsstat med. Det gör också en kanske snäppet mindre teore tisk diskussion om ett nordiskt personsig num. För även om det nordiska samarbetet har långa anor så vet de som flyttat mellan länderna att det finns en hel del praktiska hinder i vardagen. – Att öppna bankkonto, få bankkoder, skriva hyreskontrakt, skaffa bonuskort till butiker … Många av de gränser som finns kvar kunde ra seras med ett gemensamt personsignum, men det är en utdragen diskussion för att nå dit. Samtidigt vill hon satsa hårt på att sprida kunskap, och samla in kunskap, om Norden. Bland de första åtgärderna var att starta en blogg. Den verkar redan ha sänkt tröskeln för medborgarna att ta kontakt, ibland i väldigt praktiska ärenden. Det tycker hon är bra. – Skattefrågor, vardagliga hinder, tankar om

Så plastbantar du ditt kök Att kemikaliebanta och plastbanta hemma är en god gärning för den egna hälsan. Exempelvis i matförpackningar och olika kärl i köket kan det finnas kemikalier för att göra plasten mjuk, hård eller ge den en viss färg. Dessa kemikalier kan, vid långtidsexponering, agera hormonstörande och cancerframkallande. Ett annat problem är att plasten bryts ner långsamt. Hur ska vi då kunna veta vad vi ska välja och vad vi ska undvika? Det lättaste sättet är att helt och hållet undvika plaster i köket. Nästa gång det är dags att byta ut en repig bakbunke eller utsliten stekspade i plast – ersätt den med produkter i trä, glas eller rostfritt.

Undvik ... ATT FÖRVARA mat i repiga plastförpackningar. ATT ANVÄNDA plastslevar och stekspadar vid tillredning av mat. Plastredskap för tillagning och servering av varm mat ska vara godkända att klara höga temperaturer. SVARTA plastredskap av polyamidplast (nylon) kan läcka skadliga ämnen som exempelvis anilin (MDA).

Norden … Alla kontakter hjälper mig att få en

PLASTFÖRPACKADE livsmedel.

bild av hur den lagstiftning som finns funge

KONSERVBURKAR med bisfenol A (finns i plasten inne i konservburken).

rar för dem som berörs.

Ger energi Några månader in i det ett år långa uppdraget syns heller inga tecken på trötthet. Tvärtom. Hon har hittills tackat ja till betydligt mer än vad som förväntas och det gör hon dels för att maximera tiden som president, dels för att det är i arbetet hon hittar krafter. – Jag är väldigt mån om att sköta det här med full motor och samtidigt är jag förstås väldigt mån om lagtingsuppdraget hemma. Men om man planerar väl, fungerar detta väldigt bra. Det här arbetet ger mig en oerhörd energi och den i sin tur föder sedan mer energi.

Var noga med ... ATT VÄLJA plastkärl som är avsedda för förvaring av livsmedel, dessa är märkta med en symbol föreställande ett glas och en gaffel. PLASTFOLIE – välj den som är tillverkad av polyeten i stället för PVC (vinyl) som innehåller mjukgörande ämnen. Plastfolie kan även bytas ut mot bee's wrap, ett tyg behandlat med bivax.

Förvara mat kemikaliefritt ... UPPSKÄRNINGAR , pålägg – förvara gärna i glaskärl OST – använd en ostkupa i porslin eller glas MATRESTER – förvara i en djup tallrik med en flat tallrik som lock FÖRVARA den hemgjorda saften i glasflaska FÖRVARA den hemgjorda marmeladen/sylten i glasburk TEXT Anita Storm, ekologirådgivare

FOTO Karin Lindroos 3 | 2017

NU STÄLLER VI OM

– från globalt till lokalt

Pia Smeds och Maria Ehrnström-Fuentes har varit med och introducerat omställningsrörelsen i Österbotten. De berättar om rörelsen och om vilka alternativ och möjligheter den erbjuder på vägen mot en mer hållbar tillvaro. TEXT och FOTO Johanna Granlund

ljekris. Ekonomisk kris. Klimatförändring

är inte att arbeta emot något, utan att i stället söka

och föroreningar. Problemen kan tyckas

lösningar och arbeta för det man tror på. En positiv

alltför stora för att en enskild individ ska

anda gör att folk faktiskt vill vara med.

kunna göra något åt dem.

Omställningsrörelsen är tänkt som en motkraft

3 | 2017

Så skonsamt som möjligt

mot vårt beroende av olja, mot klimatförändringen

Det började med britten Rob Hopkins för lite mer än

och mot ekonomisk instabilitet på världsmarknaden.

tio år sedan. Han hade tidigare arbetat med permakul

Maria Ehrnström-Fuentes förklarar att det handlar om

tur, som går ut på att man använder jorden och dess

lokalsamhällen som tar sin egen hållbara framtid i

resurser så skonsamt som möjligt, och skrivit om de

egna händer. Hur det görs i praktiken beror på sam

utmaningar som världen står inför då den maximala

hället, dess behov och förutsättningar.

oljeproduktionen snart är nådd.

Enligt Ehrnström-Fuentes fokuserar omställnings

Hopkins hade rest runt i Asien och kommit i kon

rörelsen på möjligheterna och på det positiva. Syftet

takt med ursprungsfolk som levde hållbart och hade

Köttproduktion där djuren föds upp på enbart gräs är ett exempel på matproduktion som är oberoende av tillgången på olja. Metoden är mer hållbar än köttproduktion där djuren utfodras med spannmål och kraftfoder, som båda är resurskrävande att framställa. Korna på bilden finns på Östensö gård, där man producerar så kallat gräskött.

Pia Smeds och Maria Ehrnström-Fuentes har båda varit med om att introducera omställningsrörelsen i Österbotten.

välutvecklade lokala samhällen. Därifrån

Med det avses motståndskraft, att kunna

antingen av enskilda människor som re

tog han med sig idéer som småningom tog

fortsätta fungera oberoende av yttre för

dan i decennier har levt hållbart, eller av

formen av en mängd olika lokala hållbar

ändringar. Strävan är att skapa resilienta

organisationer och föreningar som på oli

hetsprojekt under samlingsnamnet Tran-

lokalsamhällen, där självförsörjningsgra

ka sätt verkar i lokalsamhällena. Det kan

sition, det vill säga omställning. Hopkins

den är hög och känsligheten för yttre tur

till exempel vara fråga om hembygdsför

initiativ fick snabbt stort genomslag och

bulens och kriser är liten.

eningar, koloniträdgårdsföreningar eller

Pia Smeds kom i kontakt med omställ

marthaföreningar. I sådana sammanhang

ningsrörelsen vid landsbygdsriksdagen i

kan omställningsrörelsen bidra genom

– Många är väldigt medvetna om de pro

Sverige våren 2016. Hon ville ta med sig

att skapa ett större nätverk, ge en hel

blem som finns i världen, men som in

konceptet till hemtrakterna och fick med

hetsbild, förena olika samarbetspartner

divider har vi få eller inga kanaler för att

sig byaföreningen Älvbyarna, föreningen

och förmedla ännu fler idéer för att skapa

faktiskt kunna göra något åt problemen.

Slow Food Ostrobothnia och Korsholms

blomstrande lokalsamhällen.

Vad gör vi då oljan tar slut eller då

vuxeninstitut, vilka tillsammans ordna

Gränsöverskridandet är en viktig del

konflikterna ökar? Många känner rent

de en kurs där grundprinciperna för om

av rörelsen. Folk med olika bakgrund,

av existentiell ångest då de tänker på

ställningsrörelsen presenterades.

från landsbygd eller städer, i olika

nu finns omställningsrörelsen i över fyr tio länder.

framtiden. Därför har omställningsrörel

– Vi hade bjudit in föreläsare från Sverige

åldrar, med eller utan arbete, alla kan vara

sen fått en sådan genomslagskraft, säger

och Åland och i något skede sade de: ”Vad

med. Tanken är att hitta de unika, loka

Ehrnström-Fuentes. Här finns det verktyg

gör vi här? Ni sysslar ju redan med om

la resurser som finns, till exempel i frå

för att bygga något alternativt.

ställning!”, minns Pia Smeds och skrattar.

ga om specialkunskap, och sedan ta vara

Resilienta lokalsamhällen

Större nätverk

Ett begrepp som ofta återkommer i om

Mycket av det som omställningsrörel

att lära känna varandra och upptäcka vil

ställningssammanhang är ”resiliens”.

sen arbetar med görs nämligen redan,

ken kapacitet och kunskap som finns i

Pia Smeds

på dem. Genom att skapa naturliga mö tesplatser blir det lättare för människor

Maria Ehrnström-Fuentes

FAMILJ: Man och två barn, en hund, två katter och sex hönor.

FAMILJ: Gift med Sebastián som kommer från Chile, har tre barn i åldern 3, 7 och 9 år.

BOR: I Veikars, en av de så kallade Älvbyarna i Korsholm.

BOR: I Dragnäsbäck i Vasa.

ARBETAR SOM: Forskare på Naturresursinstitutet

(Luke). För tillfället forskar hon i green care och blue care, det vill säga hur naturen påverkar välmående. ROLL I OMSTÄLLNINGSRÖRELSEN: Är engagerad i ett treårigt omställningsprojekt i Älvbyarna i Korsholm. Finansiering för projektet har beviljats av Aktion Österbotten och tanken är att det ska genomföras i samarbete med åtminstone Korsholms vuxeninstitut, gärna också med andra intresserade aktörer. Projektets kortsiktiga mål är att informera om och inspirera till omställning. På lång sikt är målet en resilient region.

ARBETAR SOM: Forskar vid Helsingfors universitet och Svenska handelshögskolan, bland annat med alternativa matnätverk och nya relationsbaserade organisationsformer som söker hållbara lösningar på lokal nivå. I höst kommer hon att starta ett projekt där hon samlar omställningsberättelser i Svenskfinland för att sammanföra dem till ett gemensamt nätverk. ROLL I OMSTÄLLNINGSRÖRELSEN: Brobyggare. Hämtar idéer, inspiration och skapar kontakter i andra delar av världen och sprider dem i Finland till sådana som har liknande tankar och vill förverkliga dem. På samma gång sprider hon idén om Reko-handeln i andra delar av världen, som ett verktyg för att koppla samman producenten och konsumenten.

3 | 2017

närmiljön. Mötesplatserna behöver inte vara fysiska platser, det kan också hand la om evenemang och aktiviteter som för samman människor i olika åldrar och med olika bakgrund. – Det handlar om att söka lösningen på globala problem lokalt, sammanfat tar Ehrnström-Fuentes.

Osäker omvärld Omställningsrörelsen är bred och rym mer varierande behov och lösningar. I stä der kan det till exempel handla om att ar beta för stadsodlingar, Reko-ringar, cykeloch kollektivtrafik eller reparationsverk städer, listar Pia Smeds. Landsbygdsorter har andra förutsättningar och där kan ett Organiserad försäljning direkt från producenten till konsumenten är ett sätt att ta tillvara lokala resurser. Bilden är tagen under en Reko-träff i Vasa.

Idéer för omställningsprojekt » MATKASSESERVICE där bybutik saknas

» LOKAL MOTTAGNING med välmåendetjänster

» AMBULERANDE byläkare » SAMÅKNING » REPARATIONSVERKSTÄDER » GRÖNSAKSODLINGAR vid skolor och serviceboenden

» ODLINGSKOOPERATIV som odlar för skolor och serviceboenden

E TT GEMENSAMT VÄXTHUS med

odlingslotter

» FOLK MED OANVÄND MARK hyr ut till sådana som själva inte har odlingsmark

» KURSER OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING, till exempel om vattenförsörjning och brunnar, solenergi, fångstmetoder, osttillverkning, husapotek av örter

LEVANDE LOKALHISTORIA för att

stärka den kulturella identiteten och samhörigheten

» EGEN BIOBRÄNSLEANLÄGGNING » LOKALT FJÄRRVÄRMESYSTEM » UTVIDGA NÄTET med cykelvägar

omställningsprojekt innehålla till exem

ningar som matnätverk och odlingsko

pel samåkning, lokal service samt egen

operativ, eller att ställa om jordbruket så

vatten- och energiförsörjning.

att fokus mera ligger på direkt livsmedels

Målsättningen är att skapa ett stabilt

produktion och mindre på att gå en om

och välfungerande samhälle utan, eller

väg via resurskrävande djurfoder för att

med betydligt mindre, oljeberoende på

få kött och andra animaliska produkter.

lång sikt.

ta initiativ kring livsmedelsproduktion,

ka se helheten och förstå varför folk gör

berättar Pia Smeds. I USA experimente

och tänker som de gör, och att komma åt

rar man till exempel med att ta tillvara

strukturerna, säger Ehrnström-Fuentes.

spillvärme från städer för växthusod

I dag är det mesta utlokaliserat och frag

ling. I Sverige utvecklar man ett system

menterat. Någon tar hand om mitt av

där skalbaggar föds upp på matrester och

fall, någon annan producerar min mat

avfall. Skalbaggarna används i sin tur som

och ytterligare någon tredje sköter min

foder i karpodlingar. Tanken med båda

vattenförsörjning. På individnivå har vi

projekten är att minimera energiförlusten

inte längre kontroll över särskilt stor del

i varje steg av livsmedelsproduktionen.

av våra livsomständigheter. Genom att ta tillbaka kontrollen och bli delaktiga minskar beroendet av en osäker omvärld. – Skulle alla ta ansvar för produktionen av sin egen mat, tror jag på fullt allvar att

3 | 2017

Maria Ehrnström-Fuentes kommer med en avslutande uppmaning: – Våga fundera på frågor om en hållbar framtid! Hitta några likasinnade och gör något själva. Det behöver inte vara stort, det viktiga är att göra något.

världens befolkning kunde försörjas utan olja, säger Maria Ehrnström-Fuentes. I dag är det i första hand industrins intressen som styr vad vi äter.

Alternativa lösningar Det betyder inte nödvändigtvis en åter gång till ett samhälle där alla är småbru kare, utan om att utveckla alternativa lös

– Den finns väldigt många intressan

– På vägen dit handlar det om att försö

» MARIA EHRNSTRÖM-FUENTES

vill gärna ta del av projekt som tangerar omställning för att sammanföra dem till ett bredare nätverk över hela Svenskfinland. Om det intresserar dig, hör av dig till henne på e-postadressen: maria.ehrnstrom@hanken.fi

BÖCKER

MÅLTIDEN

– mänsklighetens viktigaste uppfinning TEXT Cia Hemming

» DET

HAR GÅTT tio år sedan

er. Och visst, det är möjligt att vi kän-

det oss att må säm-

Mats-Eric Nilsson skakade om i den

ner oss effektiva när vi snabbt slänger

re både fysiskt och

svenska matdebatten med sin bok Den

i oss lunchen vid datorskärmen. Men

mentalt.

hemlige kocken. Boken öppnade ögo-

tanklöst ätande – eller ”mindless ea-

nen på hundratusentals konsumenter

ting” om du så vill – är inte bra för den

genom att sätta fokus på livsmedels-

mänskliga organismen. Vi är gjorda för

Främjar språkutveckling

industrins matfusk och tillsatsämnen.

att äta i lugn och ro, och den sociala

En lingvistisk forskargrupp vid Har

Fem matrelaterade böcker senare

aspekten är minst lika viktig för vårt

varduniversitetet har intressant nog

är Nilsson åter aktuell, nu med att

välbefinnande som för vår gemenskap

kunnat konstatera att tre- till fyra

vidga perspektivet och zooma ut från

och samhörighet, menar Nilsson.

åringar tar till sig fler svåra ord un-

tallriken. I Måltidens magi hyllar han

En annan hotbild är alla våra olika

der måltiderna än vad de gör under

den gemensamma måltiden och vill få

dieter, behov och aktiviteter. Fyra av

sagostunderna. Gemensamma mål-

oss att inse att även om vad vi äter är

tio svenskar går numera på någon sorts

tider främjar alltså språkutveckling-

av största vikt, så är även hur vi äter

diet, vilket försvårar för gemensamma

en och barnen lär sig förutom bete-

minst lika betydelsefullt.

matupplevelser. Fenomenet ”flexi-ea-

ende och etikettsregler även rättvisa

Måltiden, säger Nilsson, är mänsk-

ting” blir också allt vanligare, det vill

och moral på ett enkelt och handgrip-

lighetens viktigaste uppfinning. Det

säga att var och en i familjen värmer

ligt sätt. Maten ska delas rättvist och

var genom att laga mat tillsammans

sin egen mat enligt egen tidtabell.

räcka åt alla.

och mötas över en lägereld, ansikte

I USA äter sex familjer av tio inte

Men ett av de största hoten, menar

mot ansikte, som vår mänskliga civi-

längre samma rätt till middag, mat-

Mats-Eric Nilsson, är ändå när maten

lisation och kultur kom till.

tallriken flyttas allt oftare från köks-

reduceras till näring och effektivitet.

bordet till tv-soffan och en måltid av

Vi fokuserar på maten och dess nä-

fem intas i bilen.

ringsämnen, men de kanske inte ens

Tyvärr verkar det som om den gemensamma måltiden blivit något vi i allt högre grad glömmer och slarvar

Men det är ju just det att vi äter

bort, vilket i sin tur gynnar livsmedels-

samma mat som är en viktig del av

företagen som tjänar grova pengar på

måltidens sociala och kulturella roll,

Visst är det av vikt vad vi äter, tyck-

att våra matvanor blir allt mer asociala.

menar Nilsson. Känslan av samhörig-

er han, men måltidens magi är att vi

het försvinner om alla runt bordet äter

sitter tillsammans ansikte mot ansik-

Tidsbrist dödar måltiden

Nilsson, MatsEric: Måltidens magi – om matbordets hotade gemenskap. Ordfront förlag 2017, 184 s. ISBN: 9789170379352.

tas upp av vår stressade och obalanserade kropp.

sin egen rätt, och det kan bli ett job-

te och ägnar en stund åt att bara äta

Nilsson visar på olika hotbilder som

bigt projekt att bjuda hem folk på mid-

utan att låta oss distraheras av mobil,

exempelvis tidsbrist och sociala medi-

dag. Dessutom får det asociala ätan-

platta eller teve.

Rösta och vinn ett recepthäfte! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@ martha.fi senast 2.8.2017. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2,

00240 Helsingfors (efter den 7 juni till vår nya adress Medelhavsgatan 14 A, 00220 Helsingfors). Märk kortet eller kuvertet ”Recepthäfte”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av det tvåspråkiga recepthäftet Babymat enkelt/Vauvanruokaa helposti. I förra röstningsomgången blev det oavgjort mellan artikeln Nej tack

till konsumtionshysteri på sidan 8 och Barngifte brukligt i Malawi på sidan 30 i Martha nummer 2/2017. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Karin Ljung, Ekenäs, Gunilla Aurdal, Dragsvik och Britt-Marie Bränn, Nykarleby. Handduken kommer på posten – grattis!

3 | 2017

Från vänster Anna-Karin Öhman, Ann-Sofi Backgren, Tina Myntti och Charlotta Rosenlöf som alla är intresserade av jämställdhetsfrågor och gärna tar tillfället i akt att jämföra sina erfarenheter med grannarna i väst.

Här talar vi jämställdhet ur ett nordiskt perspektiv Ett gäng kvinnor på var sin sida om Kvarken har börjat träffas kring en bok om jämställdhet. De hoppas att ett nytt slags gemenskap mellan Väster- och Österbotten ska växa fram. TEXT Karin Dahlström

FOTO Johannes Tervo

llt började med några kvinnor som vil le hitta ett gemensamt forum för gräns överskridande kontakter. Det resulterade i en studiecirkel där man i dag läser bok

en The feminist fightclub av Jessica Bennett. Boken diskuteras först i den egna gruppen och sedan ge mensamt via en storbildskärm på väggen. Det var när Annika Nordenstam hade inlett sitt arbete som verksamhetsledare vid Nordiskt infor mationskontor i Umeå i höstas som hon blev kon taktad av Anna-Karin Öhman från Svenska folk skolans vänner och Ann-Maj Björkell-Holm från KulturÖsterbotten. Bägge föreningarna hade länge arbetat för att öka samarbetet över Kvarken mel lan föreningar och kulturaktörer.

Vägen framåt Ungefär vid samma tidpunkt pratade Annika med representanter för ett studieförbund i Umeå och de 12

3 | 2017

Tack vare den virituella kontakten över Kvarken kan verksamhetsledaren Annika Nordenstam i Umeå samtala direkt med Ann-Sofi Backgren i Vasa. Deltagarna hoppas att studiecirkeln om jämställdhet är första steget till ett fördjupat samarbete.

funderade tillsammans på vad ett sam

– Detta är ett pilotprojekt, så vi har än

– Ofta när vi pratar samverkan mellan oli

arbete kunde gå ut på.

nu inte öppet gått ut med information.

ka länder kan det handla om projekt eller

Vi testar och ser hur det fungerar först,

möten mellan företag eller organisationer.

berättar Anna-Karin.

Att mötas och diskutera en bok är en gan

– Jag arbetar med att föra samman människor och organisationer i de nord iska länderna, eftersom jag tror att sam

Grupperna i de båda städerna är inte

ska läcker grej. Det är jättespännande för

verkan och samarbete är den väg som le

särskilt stora, under tio personer. Antalet

oss att få ett finländskt perspektiv på jäm

der framåt, säger Annika.

varierar från kväll till kväll.

ställdhet på arbetsplatsen: Ser ni på det här

Så föddes idén om en gränsöverskridan

Det är främst via personliga kontakter

på andra sätt än vi, har ni andra erfaren

som deltagarna har fått reda på att studie

heter, hur fungerar det på er arbetsplats?

– Tanken var att studiecirkeln skulle be

cirkeln hålls. Tina Myntti, som är uppsö

– Det är också intressant ur ett nord

handla ett aktuellt tema, och jämställdhet

kande vägledare vid resurscentret Före

iskt perspektiv att både Sverige och Fin

på arbetsplatsen är alltid aktuellt, konsta

gångarna, är en av dem som genast blev

land är de mest jämställda länderna i

terar Annika. Jag råkade hitta boken The

intresserad. Hon tipsades om studiecir

feminist fightclub när jag var på Nordis

keln av en kollega.

de studiecirkel kring en bok.

ka rådets möte i Köpenhamn och tyckte att den verkade spännande.

– På fritiden läser jag väldigt mycket om jämställdhet, och det är något som styr

Boken handlar om några kvinnor som

mina val i vardagen: hur jag tänker och

är med i en klubb där man diskuterar de

agerar. Jag tror att jag är den på jobbet som

oförrätter som medlemmarna råkar ut för

mest propagerar för jämställdhet, skrattar

på arbetsplatsen och som upplevs som

hon. När det blir diskussion är nog jag den

diskriminerande. Tillsammans funde

som har de hårdaste argumenten.

rar de på hur de ska hitta lösningar på den dåliga behandlingen.

Tre träffar Anna-Karin Öhman berättar att det kom mer att hållas separata studiecirklar i Vasa och i Umeå. Cirklarna läser och dis

Tina tycker att man lätt blir blind för ojämlikheten i samhället. Hon är nöjd över att ha hittat en grupp som vill dis kutera jämställdhetsfrågor. – Hur ska man annars kunna arbeta för det som man är blind för?

kuterar ett kapitel åt gången. Tre gemen

Nya perspektiv

samma träffar hålls i vår via storbilds

Annika Nordenstam tycker att det är

skärm och i maj åker cirkeldeltagarna

intressant att kvinnor från Umeå och

från Vasa till Umeå.

Vasa träffas kring en bok. 3 | 2017

”Det är jättespännande för oss att få ett finländskt perspektiv på jämställdhet på arbetsplatsen.” världen. Finland toppar OECD:s lista över

– I dagens snabba samhälle verkar det

hetsfrågor och hade hoppats på fler del

de två bästa länderna att vara flicka i. Men

finns en efterfrågan på samtal och fy

tagare från SU.

det finns fortfarande mycket att arbeta

siska möten, där man verkligen tar sig

med, tycker ju vi.

tid att mötas och samtala.

Vill träffas

Annika säger att bokcirkeln är ett sätt att lära känna varandra.

– Men kommunalvalet tog musten ur oss, säger hon. Ann-Sofi Backgren är specialsakkun nig på SFV och har jobbat med jämställd

Enligt Anna-Karin Öhman vill folk i dag

– Dessutom vill vi testa detta som ett

hetsfrågor på många olika plan, bland an

gärna träffas och sätta sig ner och dis

pilotprojekt. Det kan vara ett sätt att

nat på EU-nivå och som vice ordförande

kutera.

mötas, och det behöver inte vara så dyrt,

i Svenska Kvinnoförbundet.

säger hon.

– När jag var yngre och gick in i poli

SFV:s studiecentral har alltid haft

tiken, var det inte lätt, säger hon. Man

ett gott samarbete med Västerbot

skulle hävda sig rätt väl. I dag, efter alla

ten, ett utbyte som Anna-Karin

år och även som första kvinnliga full

Öhman menar har betytt mycket.

mäktigeordförande i Korsnäs, diskute

– Men under åren då färjan

rar jag gärna dessa frågor med betydligt

över Kvarken i princip låg ne

yngre kvinnor. Det stimulerar mig och

re, har samarbetet avmattats

det känns meningsfullt att också kunna

och det försöker vi nu ta igen.

uppmuntra unga kvinnor att våga mera.

Vi stöder studiecirklar i alla

Annika Nordenstam hoppas att den

former och hoppas på fler

gränsöverskridande studiecirkeln ska le

gränsöverskridande studie

da vidare till nya ämnen att samtala kring.

cirklar.

Fler deltagare

3 | 2017

värdering. Sedan kanske vi kan hälsa på hos några studieförbund och tipsa om det

Charlotta Rosenlöf, som är

här. Nordiskt informationskontor är tätt

verksamhetsledare för Svensk

sammankopplat med föreningen Nor

ungdom i Österbotten, är en

den, som är verksam i alla nordiska län

av deltagarna. Hon är myck

der, och genom de kanalerna kan vi ock

et intresserad av jämställd 14

– Vi vill testa konceptet och göra en ut

så dela med oss av våra erfarenheter.

MATBITEN

Gröna sommargodingar När det vankas sommarfest ska maten vara både god och lättlagad. Det viktigaste är att du inte står i köket hela kvällen, och det bästa är om maten magiskt skulle vara klar innan du hinner säga: ”En jordgubbe till, tack!” TEXT Anton Häggman och Charlotta Munsterhjelm

FOTO Charlotta Munsterhjelm

inns det något bättre än doften från grillen, färs

stor del kan förbereda redan dagen innan. Salladen

ka jordgubbar i en fräsch sommarsallad eller

slänger du ihop på ett par minuter, sparrisen behö

tanken på en smarrig cheesecake som väntar

ver bara några minuter på grillen eller i stekpannan

på dig? Nej, det tycker inte vi heller.

och hamburgarna grillas klara under fördrinken.

För den vegetariska sommarbuffén ville vi skapa en

Vi hoppas att ni får en härlig sommarkväll, att

härlig blandning av det godaste den finska somma

myggorna inte sticks, solen värmer och isen i glaset

ren har att erbjuda. Därför valde vi rätter som du till

inte smälter alltför snabbt!

KOMMENTAREN

Vilka är vi? » VI HETER Charlotta ”Lotta” Munsterhjelm och Anton

ser du kan hitta i din närbutik, maten är alltid snabb

Häggman och är ett par från Helsingfors som flyttade

att tillaga, och våra efterrätter är alltid sockerfria. Med

till Stockholm för två år sedan. Vi arbetar båda inom

andra ord kan du äta

mediebranschen, Lotta som klippare och Anton som

all vår mat med gott

regissör och grafiker. För snart tre år sedan slutade

samvete.

vi äta kött och blev vegetarianer, vilket betydde att

Men främst före-

vi måste lära oss att laga vardagsmat på nytt, vi var

språkar vi att mat-

tvungna att skapa ny vardagsmat. Då föddes tanken

lagning ska vara ro-

att bli matbloggare och i slutet av augusti 2016 lan-

ligt och lättsamt.

serade vi vår blogg.

Man behöver inte

Vi vill visa att det inte är komplicerat eller svårt att

ta maten, och spe-

äta vegetariskt i vardagen, och förhoppningsvis kan

ciellt inte matlag-

vi inspirera andra till att lämna köttet på butikshyllan.

ningen, på för

Med gott samvete

stort allvar – testa, experimentera

Vår filosofi går ut på att göra enkel, vegetarisk och

och njut av att stå

hälsosam vardagsmat. Vi använder enbart ingredien

i köket!

P.S. Håll utkik efter vår första kokbok som utkommer våren 2018! Vi kommer att fylla sidorna med otroligt goda vardagsrätter, långa söndagsfrukostar, snabba luncher och allt annat man behöver veta om man vill börja äta mera vegetariskt.

3 | 2017

”Man behöver inte ta maten, och speciellt inte matlagningen, på för stort allvar – testa, experimentera och njut av att stå i köket!”

3 | 2017

Lantbröd med broccolipesto och stekt sparris (4–6 personer/15 minuter)

Broccolipesto:

bröd, till exempel surdegslantbröd

1 broccoli

4–6 gröna sparrisstjälkar

1 dl olivolja

en rädisa för garnering

1 kruka färsk basilika 1 vitlöksklyfta 1 dl rostade solrosfrön salt

1. SÄTT ugnen på 200 grader. 2. SKÄR broccolin i små bitar, ungefär som små pingisbollar (skär stjälken i betydligt mindre bitar än huvudet).

3. LÄGG broccolibitarna på ena halvan av en bakplåt och strö solrosfröna över den andra halvan.

4. ROSTA i ugnen i 10–12 minuter eller tills fröna är gyllenbruna. (Håll ett vakande öga på dem, de bränner lätt vid!)

5. STEK sparrisen medan broccolin är i ugnen. Skär bort den hårda ändan av sparrisen och resten av sparrisstjälken i 5 till 6 centimeter stora bitar, stek i smör på hög värme i några minuter.

6. NÄR sparrisen har fått färg och är lagom mjuk (stek inte för länge, för då blir den smaklös och mjuk), lägg den åt sidan och tillred peston.

7. LÄGG samtliga ingredienser till peston i en matberedare (lämna de grövsta stjälkarna från basilikan) och mixa till en grov pesto (tillsätt mera olja om du vill ha en slätare mix).

8. SMAKSÄTT med salt. 9. SKÄR brödet i skivor och bred ut rikligt med broccolipesto över skivorna.

10. DEKORERA med två till tre sparrisbitar per bröd och garnera

T i p s ! F ö r e n e x t ra s o m rig touch kan du grilla broccolin o ch s p a r r i s e n . Ä r s p a r r i s inte längre i säsong, ersätt den med kokt färskpotatis som du steker i tunna skivor.

med en bit tunt skivad rädisa.

11. NJUT!

Sommarsallad (4–6 personer/10 minuter)

1 zucchini 100 g färska spenatblad 10 färska jordgubbar 50 g fetaost blasten från två vårlökar grovt havssalt olja

1. SKÄR zucchinin i 2 centimeter tjocka skivor och grilla (eller stek) i några minuter tills de får en härlig stekyta.

2. SKÄR blasten från vårlökarna i tunna skivor och jordgubbarna i grova bitar.

3. BLANDA den stekta zucchinin med spenatblad, jordgubbar och vårlök i en skål. Tillsätt en skvätt olivolja och en nypa havssalt. 4. LÄGG UPP allt i en skål och smula fetaost över salladen. 5. NJUT! 3 | 2017

Vegetariska hamburgare med batat-pommes och tryffelmajonnäs (6 hamburgare/45 minuter)

Tryffelmajonnäs:

Biffarna:

1 ägg 0,5 dl tryffelolja 0,5 dl solrosolja 1 tsk dijonsenap en nypa salt

1 stor batat 200 g halloumiost 2 ägg en handfull färsk basilika en handfull färsk oregano en handfull färsk rosmarin salt och peppar

Batat-pommes: 1 batat 3 morötter 2 vitlöksklyftor olivolja salt

Hamburgarna: valfria hamburgerbröd 1 mogen avokado 1/2 rödlök några grönkålsblad en handfull färsk spenat

Biffarna: 1. SÄTT ugnen på 200 grader. 2. SKALA bataten, riv den och halloumiosten grovt på ett rivjärn.

3. RÖR i ägg och kryddor och blanda väl. 4. SMAKSÄTT med salt och peppar efter egen smak. 5. FORMA smeten till biffar och lägg på en bakplåt. Smeten är relativt mjuk, och ska så vara, bli inte förvånad. (Vi föredrar våra hamburgarbiffar saftiga och mjuka, men om du vill kan du tillsätta mjöl i smeten.)

6. STEK i ugnen i 30 minuter i 200 grader (eller på grillen på en bit aluminiumfolie).

Batat-pommes: 1. SKÄR morötter och batat i långa stänger. Behåll skalet. 2. SKALA OCH SKÄR vitlöken i små bitar och strö över rotfrukterna.

3. HÄLL ÖVER en skvätt olivolja och salta, blanda om med händerna.

4. BRED UT rotfrukterna jämnt över en bakplåt och baka i ugnen i 180 grader i 30 minuter. Höj sedan värmen till 225 grader och baka ytterligare i 10 minuter tills de är gyllenbruna.

Tryffelmajonnäs: 1. MIXA alla ingredienser i en smal och hög skål med en stavmixer på full hastighet i cirka 30 sekunder.

Hamburgarna: 1. BYGG IHOP hamburgarna genom att snabbt steka eller grilla bröden så att de får lite färg, varva därefter med tryffelmajonnäs, spenatblad, en biff, stekt rödlök, avokado (och ketchup/senap).

2. DU KAN också använda dig av broccolipeston från förrätten, den funkar perfekt med biffarna.

3. NJUT! 18

3 | 2017

T i p s ! D u k a n f ö r v a ra k a k a n i f r y s e n , m e n s t å r den i fr ysen över natten behöver den längre tid att tina upp (cirka 2 timmar om den är genomfrusen).

Veganhalloncheesecake (6 personer/förberedelser 8 timmar + 40 minuter)

Kakbotten: 130 g solrosfrön 10 färska dadlar 70 g hasselnötter 3 msk kokosolja

Fyllning: 500 g cashewnötter 300 g hallon 1 dl kokosolja saften från 1/2 citron 0,5 dl agavesirap 1,5 dl havremjölk

1. BLÖTLÄGG cashewnötterna i en skål fylld med vatten i 6–8 timmar så att de blir mjuka.

2. ROSTA solrosfröna i ugnen i 200 grader i 8–10 minuter. Rör om en eller två gånger, så att de blir jämnt gyllenbruna. Rosta hasselnötterna separat i 5–8 minuter i 200 grader (de bränns vid snabbare än solrosfröna, så var försiktig med dem).

3. HÄLL NER de rostade nötterna och fröna i en matberedare tillsammans med urkärnade dadlar och kokosolja, mixa till en slät smet.

4. TRYCK UT smeten jämnt i en springform med en diameter på 24 centimeter, använd händerna och jobba den slät.

5. LÄGG formen i frysen och gör fyllningen under tiden.

6. HÄLL BORT vattnet från dina blötlagda cashewnötter och lägg dem i en skål med resten av ingredienserna, blanda väl med en slev.

7. BÖRJA mixa fyllningen i en matberedare tills konsistensen är slät och mjuk. Själv delar vi upp blandningen i mindre portioner då vår matberedare inte är så stor. Det tar cirka 2–4 minuter, beroende på din maskin. Fortsätt tills fyllningen är klar.

8. BRED den jämnt över bottnen och ställ kakan i frysen i en timme. Servera med färska bär. 3 | 2017

SNART LANDAR

småkrypen på tallriken

”Äta myror? Kittlar dödsskönt i kistan!” Björnen Baloos klassiska citat från Disneyfilmen ”Djungelboken” kan snart bli verklighet hos oss.

TEXT Linda Granback

FOTO Privat

nsekter är redan vardagsmat i större

För de flesta nordbor är insekter något

larver och andra småkryp snart att vara

delen av världen. Och i dag behöver

som finns i trädgården och skogen, men

vardagsmat.

det inte dröja länge förrän vi i Nor

om forskarna får som de vill, kommer

den också tycker att gräshoppor och

– Att äta insekter är helt normalt bland annat i Asien. Där kan du köpa både le

mjölmaskar hör till basvarorna i vårt

vande och torkade insekter. Det är sna

skafferi. Först gäller det dock att

rare vi här i Europa som är konstiga som

komma över den så kallade äck

inte har kommit så långt ännu, säger Ka

elfaktorn.

rin Wendin.

Som människoföda Wedin är professor i mat- och mål tidskunskap vid högskolan i Kristian stad och har arbetat med några pro jekt som fokuserar på insekter som människoföda. Danmark är det nord iska land som har kommit längst, där har man under en längre tid

3 | 2017

”Att tugga i sig en hel gräshoppa överskrider äckelfaktorn med råge, men att äta bröd som innehåller nedmalda mjölmaskar ansågs acceptabelt.”

– Vill du som privatperson köpa insekter för att mata fåglar eller akvariefiskar, är det också tillåtet.

Olika tolkningar Vad man får göra med insekter varierar stort från land till land, också inom Euro peiska unionen. Europeiska frihandels sammanslutningen (EFSA) har satt upp regler för verksamheten, men det har visat

fokuserat på insekter. Wendin arbetar

äta bröd som innehåller nedmalda mjöl

sig att reglerna tolkas på olika sätt i olika

också en del i Danmark, bland annat satt

maskar ansågs acceptabelt. Studien visa

länder. I Finland och Sverige får man inte

hon tidigare med i styrelsen för Nordic

de också att män var betydligt mera posi

sälja insekter som människoföda, med

Food Lab, som står bakom den berömda

tiva till att äta insekter än kvinnor, och att

an det är tillåtet i exempelvis Danmark,

restaurangen Noma i Köpenhamn. Redan

yngre var mera positivt inställda än äldre.

Norge, Nederländerna och Belgien. En

för sex, sju år sedan började man där pra

– Jag hoppas att jag kan göra en stör

ligt det svenska Livsmedelsverket kom

ta om insekter som föda.

re studie i år, men det hänger på finan

mer en ny lagstiftning år 2018, men Karin

– I Nederländerna har de kommit ännu

sieringen, säger Karin Wendin och lyf

Wendin är beredd på att tidtabellen inte

längre än i Danmark, där är det tillåtet att

ter fram ett citat ur studien, sagt av en

kommer att hålla.

sälja insekter som människoföda, berät

kvinna:

tar Wendin. Och i dag börjar vi äntligen komma i gång här i Sverige.

– Hon sade att hon gärna skulle vilja

– Min erfarenhet är att ny lagstiftning har en tendens att dra ut på tiden.

äta den här typen av protein, men att hon

Hoppet står också till EU som för när

Det finns många fördelar med att äta

inte kan det, eftersom det helt enkelt är

varande arbetar med att få fram nya pro

insekter. De innehåller viktiga vitaminer,

för äckligt. Det är just den frågan som vi

teinkällor.

mineraler och samma sorts fett som finns

forskare för närvarande satsar mest tid

– Insekter som människoföda kommer

i fisk: fettsyrorna omega 3 och 6. Karin

på: Hur ska vi göra för att insekter inte

starkt inom EU, till stor del på grund av

Wendin säger att insekter kan bli en vik

ska ses som något äckligt att äta?

utvecklingen och intresset för det i Neder

tig proteinkälla. – I vår del av världen behöver vi egent ligen inte äta mer protein än vi redan gör

Ett sätt är att gå den kulinariska vägen

länderna, som är ett starkt EU-land när det

och förvandla insekter till något läckert

gäller livsmedel. I Nederländerna forskas

och gott.

det mycket om insekter.

i dag, snarare kunde vi äta lite mindre.

– En lösning kunde vara att trendsätta

En utmaning vad det gäller insekter

Däremot borde vi ändra på från vilka käl

re går ut med att insekter är jättegott. Det

som människoföda är att fettet i insek

lor vi får proteinerna, säger Wendin. Ett

skulle vara ett stort steg mot att insekter

ter lätt härsknar. För att lösa det gäller det

sätt är att minska intaget av kött och äta

blir vardagsmat också i Norden.

att man förpackar och förvarar insekter

insekter.

Mindre klimatpåverkan

na på rätt sätt. – Detta är något som vi forskare måste

Helt okej

Att insekter som människoföda är mer

ta ställning till, vid sidan om äckelfak

Det största hindret för att insekter ska slå

klimatvänligt än till exempel köttproduk

torn.

igenom som människoföda i Norden är,

tion, vet vi redan.

förutom lagtekniska justeringar, att vi

– I Nederländerna har det gjorts många

Har du själv testat på att äta insekter?

tycker att tanken på att äta mjölmaskar

studier kring insekternas klimatpåver

– Ja, det har jag! Men det är inte så att jag

och gräshoppor är obehaglig.

kan. Att föda upp insekter kräver mycket

själv fångar dem i trädgården. Egentligen

– Min forskning riktar sig främst mot

mindre resurser, och framför allt mindre

anser jag att insekter är små krälande kryp

acceptansen, hur får man människor att

utrymme än att till exempel föda upp nöt

som helst ska dö, insekter är faktiskt inte

tycka att det är okej att äta insekter? sä

djur. Koldioxidutsläppen är också mycket

så mysiga. Men skaldjur är också rätt läb

ger Wendin.

mindre än på en köttgård.

biga, egentligen, säger Wendin och jämför

I fjol utförde hon en studie där 150 per

I Sverige är det tillåtet att föda upp in

soner deltog. Den visade att majoriteten

sekter och att sälja dem som djurfoder,

– En gräshoppa är egentligen som en

av deltagarna var svagt positivt inställ

dock inte som mat till människor. De in

räka. Man skalar den först och innanmä

da till att äta insekter – så länge de inte

sekter som föds upp blir foder för djur i

tet är fantastiskt gott. Att äta en hel mjöl

såg vad de åt.

djurbutiker och djurparker. Men det är för

mask är kanske inte så trevligt, men om

bjudet att ge insekter till höns och grisar

man delar den i mindre bitar smakar den

som föds upp för att bli människoföda.

riktigt bra.

Att tugga i sig en hel gräshoppa över skrider äckelfaktorn med råge, men att

en räka med en gräshoppa.

3 | 2017

Drömmen om att äta närodlade insekter TEXT Linda Granback

FOTO Bugburger

» UNGEFÄR EN GÅNG varje månad äter

Engström påpekar att insekter hör till

man insekter till middag hemma hos

vardagsmaten för många människor i

Anders Engström i Stockholm. Hambur-

bland annat Afrika, Kina och Mexiko.

gare hör till Anders paradrätter, och både

– Ju varmare klimat, desto fler ät-

familjen och vännerna gillar det som du-

bara insekter finns det. Cirka två mil-

kas fram. Oftast är det syrsor, gräshop-

jarder människor har redan i dag

por, buffalo- eller mjölmaskar som är en

insekter som sin traditionella kost.

av ingredienserna. – Målet är att äta insekter en gång i

Tar tid

veckan, ungefär lika ofta som vi äter fisk.

Han stör sig på att det under de

Insekterna importerar jag från Storbri-

senaste fem, sex år åren har blivit trendigt

tannien, och det är ganska dyrt i dags-

att äta mycket kött. Flera restauranger, både

läget, säger Anders.

i Sverige och i Finland, satsar på gourmetmat

Engström, som driver bloggen bugbur-

med extra mycket kött. Engström är överty-

ger.se, hoppas att det en dag ska bli lag-

gad om att det en dag också på våra bredd-

ligt att föda upp insekter som människo

grader kommer att finnas restauranger och

föda också i Sverige.

hälsokostaffärer som erbjuder insekter. Så-

– Tänk att kunna äta både närodlat och klimatsmart!

Anders Engström i Stockholm bloggar aktivt om insekter som människoföda. Målet är att få folk att se poängen med att äta insekter samt att få till en ändrad lagstiftning.

dana finns det redan i bland annat Nederlän-

Anders hamburgare

derna, Belgien, Storbritannien och Danmark.

(6–8 burgare) 1 gul lök

Anders intresse för insekter som

– Det handlar dock inte enbart om lag-

människoföda vaknade år 2013, efter

stiftningen, utan också om en anpassnings-

1 selleristjälk

att han hade läst en FN-rapport om nya

process hos allmänheten. Det tar tid innan

1 medelstor morot

klimatsmarta sätt att producera föda.

man vänjer sig vid tanken på att äta insekter,

1 liten squash/zucchini

säger han och tar sushi som ett exempel.

2 champinjoner

– Jordens befolkning växer oavbrutet och kommer att år 2050 uppgå till nio

När den första sushirestaurangen öppna-

miljarder. Vi måste helt enkelt hitta nya

de i Stockholm i slutet av 1970-talet tyckte

klimatsmarta sätt att producera bland

många att det var läbbigt att äta rå fisk. I dag

annat protein. Dagens resurser räcker

är sushi fullt accepterat. Vi älskar våra kräf-

inte till, säger han.

tor, medan man i stora delar av den övriga världen tycker att det är otäckt att äta dessa krälande djur. Matvanor förändras över tid, så är det bara.

2 vitlöksklyftor 100 gram ströbröd 55 gram frystorkad buffalomask (eller mjöldito) 55 gram frystorkade syrsor 1 tsk salt 1 tsk nymald svartpeppar 1 tsk dijonsenap 2 ägg, rörda 1 tsk färsk persilja (eller oregano)

1. SKIVA grönsakerna och mixa dem i en matberedare i cirka 10 sekunder.

2. STEK grönsakerna i olja i ett par minuter. Häll dem sedan i en skål och blanda ner ströbröd, ägg och kryddor.

3. HÄLL maskarna och syrsorna i matberedaren och mixa i max 5 sekunder. Rör ner dem i skålen med grönsakerna.

4. FORMA till biffar, cirka 3 centimeter tjocka.

5. STEK biffarna i lite olja, cirka 3 minuter på varje sida. Lägg över ostskivor om du vill och låt osten smälta.

6. SERVERA biffarna med sallad, tomat och lök.

3 | 2017

KOLUMN

MARIA SUNDBLOM LINDBERG är psykoterapeut, präst och publicist som lever ett vilt och vardagligt familjeliv med fem barn och man i Helsingfors. Hon är särskilt förtjust i skönhet, sinnlighet, skäriliv och skidning. Hon ogillar så mycket att det inte ens är lönt att lista.

HÅLLBART HJÄRTA ”VI ÄLSKAR varandra. Vi gör faktiskt det, men vi längtar inte, vi at

de arbetsbyxor och tallbarr på skjortan, men det är bara sexigt

traheras inte… Det är liksom inte dåligt, men dött.” Hon sitter i mitt

om det dunkar ett varmt och empatiskt hjärta under bröstfickan.

kök och av mandelcroissanterna finns bara smulor kvar. Hon är lite

Däremot är barnen ett problem. Förstås inte barnen i sig, men

vild i håret och tittar hela tiden på mig som om jag skulle veta sva-

hur vi förhåller oss till dem. Förr fanns det ett private space runt

ret. Skulle jag ha svaret skulle jag ju inte sitta här! Då skulle jag vara

föräldrarna och deras relation var i centrum. I dag är barnen in-

översteprofessor vid Yale eller leda världens bästa och största rela-

te bara i centrum, utan de är också med överallt. Eller vi är med

tionsklinik, men självklart letar också jag efter den hemliga formeln

dem överallt. Vi står i dragiga hallar och hejar klockan 7 på lör-

till en hållbar och häftig relation. I själva verket har jag experimen-

dagsmorgnar i stället för att ligga kvar i värmen och försöka hitta

terat halva mitt liv med att hitta den exakta kemiska balansen mel-

tillbaka till varandra. Jag snackar inte om fifty shades of grey-in-

lan pålitlighet och passion.

timitet, utan om vanlig hederlig hudkontakt och small talk. Och

Men det är väl inte omöjligt? tänker du som har det bra. Och du har

så småningom är man bara föräldrakolleger i familjebolaget och

rätt. Inte omöjligt, men svårt. Svårt rent biologiskt, eftersom mycket

världsbäst på doodlar och whatsapp-grupper kring barnens akti-

forskning visar på att det är verkligt knepigt att hålla brasan sprakan-

viteter, medan man tycker att ett gulligt eller flirtigt SMS till sin

de i 50 år. Särskilt om man slutar att lägga in nya vedklabbar. Om vi

partner tar för lång tid att skriva.

börjar med den eviga elden, så var ju evigheten inte heller särskilt lång för bara 100 år sedan. Äktenskapen räckte kanske längre än i

På 60 sekunder

dag, men döden skilde oss åt åtminstone 20 år tidigare. Man var ock-

Så säger nämligen många av dem som sitter i min terapisoffa.

så gift av andra skäl än att bli sedd, bekräftad och åtrådd. Man var

Att de inte hittar tid för varandra. Tid hittas aldrig, tid tas, sä-

gift för att få barn, bli försörjd, för att pappa hade önskat och valt,

ger jag då och slänger fram min 60 sekunders lista på bordet. På

för att få ett gratis hembiträde … kanske, kanske var man också kär,

den står kärlekshandlingar som tar under 60 sekunder att visa:

men det var mer som en överraskande bonus.

gomorronpuss, läppstiftsmeddelanden på spegeln, morgonkaffe

Erotisk explosion

i sängen, gröt med sylthjärta, hejdå-kram, skicka gullig emoji under dagen, ta i när den andra går förbi, skicka roliga vitsar, min-

Den romantiska kärleken inom äktenskapet är trots allt ett rätt så

nas favoritmyslin, köpa hem en bra tidning, säga tack varje dag,

sent påfund. Nu för tiden behöver inte kvinnor försörjning, och fast

ta ut soporna, säga förlåt så snabbt man bara kan, inte gå undan

många herrar önskar hembiträde, har tjejer numera möjlighet att

när någon vill kramas …

tacka nej. Pappa får inte heller välja och singelliv är ingen skam. Kvar

Sedan tycker jag också att man själv bär ansvar för sin egen

är bara den romantiska kärleken och den är sällan kvar särskilt länge,

lust och längtan, men det tar lite längre än 60 sekunder. Det är

eftersom ett överraskande antal annars rätt smarta människor tror

inte ens partners sak att vara så sexig att man frivilligt slutar face-

att det ska gå av sig själv. Att träden ska fällas, huggas, klyvas och

booka i sängen, utan man måste själv lägga sitt surfande åt sidan

sättas i brasan av några magiska yttre makter. När man sedan börjar

för att ens kunna upptäcka hur gott den där i den slarviga pyja-

frysa springer man inte ens ut efter ny ved, utan värmer sig kanske

masen de facto doftar. Man måste tänka och leva sinnligt för att

hos grannen eller tar alla täcken och vägrar dela. Mycket märkligt.

startsträckan till kontakt inte ska kräva tjänstledighet. Man mås-

Vissa påstår att det är jämställdheten som är orsaken till proble-

te också ge upp tanken på sin partners telepatiska talanger och

men i sängkammaren. Så är det säkert. Män som diskar, hämtar barn

börja uttrycka vad man vill och vad man behöver för att må bra.

och sköter åldrande föräldrar somnar säkert snabbare än de som vi-

Har som sagt ännu inte knäckt formeln till det hållbara och här-

lar framför tv:n hela kvällen. Men ur ett tjejperspektiv är delandet av

liga förhållandet, men respekt, omsorg och nyfikenhet är definitivt

disken en erotisk explosion jämfört med vad stereotypa könsroller

med i den bubblande brygden. Humor och hud kan jag personli-

gör för samlivet. Visst är det härligt med skogshuggarmän i åtsittan-

gen inte leva utan. Jag är nyfiken på ditt recept … MARIA SUNDBLOM LINDBERG 3 | 2017

Författaren Anna Larsdotter fascineras av de dramatiska och ibland tragiska kvinnliga livsöden som hon fick ta del av i sin research inför boken ”Kvinnor i strid”.

3 | 2017

STRIDANDE KVINNOR HAR GLÖMTS BORT Bilden av krig är ofullständig. Det menar journalisten och författaren Anna Larsdotter som har bestämt sig för att täppa igen kulhålen i krigshistorien. Och vad är det då som saknas? Jo, kvinnorna. TEXT och FOTO Heidi Hendersson

ilitärskribenten Anna Lars

som det är svårt att föra krig utan någon

in för manlig och kvinnlig värnplikt år

dotter har ägnat flera år åt

som tar hand om de sårade, är det inte

2015. Men historiskt sett är det ganska

att göra sporadiska nedslag

den bilden som gör krigets kvinnliga an

sent med tanke på hur länge vi har fört krig, säger Larsdotter.

i kända konflikter som äg

sikte rättvisa, säger Larsdotter. För bort

de rum under en tidsperiod som sträck

om sjukbäddarna finns även de stridan

er sig från 1600-talet till 1900-talet. Hon

de kvinnorna.

Är könsneutral värnplikt en feministisk fråga?

har varit på jakt efter kvinnliga livsöden.

– Det var egentligen först under andra

– En röd tråd är att kvinnorna har mot

världskriget som kvinnorna blev en del

– Det kan vara komplicerat för feminister

av armén och fick militär status. De kun

att hävda det. Vissa menar att det är en

arbetats ganska hårt, säger Larsdotter. Den roll de ofta hänvisades till i stri

de få ingå i luftvärnet, administrationen

jämställdhetsfråga, att det ska vara lika,

dens hetta var den könsstereotypiska

eller arbeta som mekaniker eller chauf

oberoende av kön. Andra ser det som att

bilden av kvinnan som vårdande och om

förer. Den engelska drottningen arbetade

de kvinnliga soldaterna upprätthåller ett

händertagande. De fick verka som sjuk

som chaufför och mekaniker, vilket inte

patriarkalt system och patriarkala struk

skötare, inte som soldater.

är så allmänt känt. Sovjet hade under and

turer. Det beror på hur man väljer att se på försvaret.

– Vi har en alltför snäv syn på vem som

ra världskriget en miljon kvinnor som på

är soldat och vem som inte är det. Man

olika sätt deltog i kriget, drygt hundratu

tänker sig kriget som ett möte på slag

sen av dem var regelrätta soldater.

Hur ser du på saken?

fältet, men bakom stridslinjen finns en

I Norden är kvinnliga beväringar inte

– För mig är det självklart att värnplikten

stor krigsmaskin. Ser man inte den, är det

längre en ovanlig syn. I Finland infördes

ska vara könsneutral om man ska kalla sig

svårt att se kvinnorna.

frivillig värnplikt för kvinnor år 1995, och

för en modern, feministisk nation. Det

i Sverige infördes i början av detta år en

gäller alltså om man har bestämt sig för

könsneutral värnplikt som ett komple

att ha ett försvar och en värnplikt, vilket

Men trots att sjukskötarens roll har va

ment till det frivilliga yrkesförsvaret.

kanske inte är självklart.

rit en livsviktig del av maskineriet, efter

Norge gick som första europeiska land

Livsviktig roll

Engagerad och påläst Det märks att Larsdotter är djupt engage

”Jag lockades av att det är så få kvinnor som arbetar med detta. Under min tid på tidskriften Militär Historia arbetade jag främst med män och för manliga läsare. Det var utmanande och spännande.”

rad och påläst i ämnet efter sin djupdyk ning i kvinnornas krigshistoria. Intresset är mer än personligt. Larsdotter kan själv liknas vid en ”krigande kvinna”. Hon för fäktar i främsta ledet en nisch inom jour nalistiken som är mycket mansdominerad: militärhistoria. Under ett års tid var hon 3 | 2017

Anna Larsdotter ÅLDER: 52 år. BOR: I Lund. FAMILJ: Sambo och tre barn. AKTUELL MED: Boken Kvinnor

i strid. GÖR: Journalist och författare.

Tidigare chefredaktör för tid skriften Militär Historia. Har också gett ut en bok om rid- och krigskonst under 1600-talet, Hästens tid, som utkom 2008. FAVORITTIDNING: Vi läser. FAVORITBOK: Kriget har inget

stridsvilja, många såg det också som en

och har som frilansande skribent även fo

väg ut ur förtryck och skavande korset

kuserat på krigets ädla och oädla konster.

ter.

– Jag lockades av att det är så få kvinnor

– Det var ett sätt att uppleva världen

som arbetar med detta. Under min tid på

och frigöra sig. Kvinnorollen var väldigt

Militär Historia arbetade jag främst med

kringskuren och det fanns en längtan

män och för manliga läsare. Det var utma

att kasta sig ut i världen. Det var också

nande och spännande.

ett sätt att försörja sig.

Samma attribut använder hon för att be

Många fick sätta på sig manskläder för

kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj.

skriva researchen bakom sin nya bok.

MEST FASCINERANDE KVINNLIGA SOLDATEN: Flora

så på sin spets som i krig, säger Larsdotter

– Den svenska adelsdamen Ulrika

som fascineras av de kvinnliga livsöden

Eleonora Stålhammar hade varit tvung

hon har tagit del av:

en att gifta sig med en man under hen

Sandes, hon var brittisk, men tjänstgjorde som serbisk soldat i första världskriget. Hon hade hela sitt liv drömt om att bli soldat och var inte speciellt intresserad av de uppgifter som förväntades av henne i den övre medelklassen. Hon avancerade från sjukvårdare till soldat i Serbien och befordrades sedan till kapten.

chefredaktör för tidskriften Militär Historia

3 | 2017

– Det är ingenstans som könsroller ställs

att realisera sin dröm om frihet, ett till tag som kunde stå dem dyrt.

– Hur kvinnorna har hittat på olika or

nes rang för att klara sin försörjning,

saker för att kunna gå ut i krig och hur de

men det var hon inte sugen på. Hon hade

har försvarat sina värderingar.

andra intressen, som att rida och jaga.

Skavande korsetter

Så hon bestämde sig för att ta en man lig identitet. Hon sydde byxor och rock

Många av de stridande kvinnorna locka

och lånade en häst. Hon tog värvning

des av äventyrslusta samt av ren och skär

och gjorde sig därmed skyldig till två

FRÅGA EXPERTEN

Prata pengar med barnen! » ”ÅTERIGEN en räkning som vi måste betala, tar de aldrig slut!” pustar en familjemamma då hon öppnar ett kuvert som droppat in genom postluckan. Reaktionen är densamma varje gång och avspeglar hennes känsla av uppgivenhet och olust. Familjens fyraåring iakttar mammans beteende. Hennes reaktion är bekant för honom, och trots att han ännu inte förstår vad en räkning innebär, känner han på sig att det inte är något positivt med dessa vita kuvert. Räkningarna blir småningom en symbol för mammans vånda. Forskning visar att föräldrars förhållande och inställning till pengar överförs till barnen. Föräldrar, även mor- och farföräldrar, fungerar som viktiga vägvisare för barn och unga. Redan i tidig ålder formar barn sina attityder och associationer efter omgivningens, och därför är det viktigt att vi öppet pratar om pengar i familjen. Det behöver inte vara invecklade samtalsämnen, huvudsaken är att vi talar om pengar i en positiv ton. Och tänker på att små grytor har stora öron, alltså bör vi också tänka på hur vi diskuterar pengar med andra då barnen hör på. Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare Har du frågor om privatekonomi, sparande eller konsumtion? Skriv till Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar, mia-maja.wagar@martha.fi. Svaren publiceras i tidskriften Martha och på martha.fi. brott, att klä ut sig till man och gå med i mili tären. Men det tredje brottet var att hon gifte sig med en kvinna, en piga, vilket kunde le

Så pratar du pengar

da till dödsstraff. I Sverige vet vi att det sked de avrättningar på grund av detta. Pigan och Stålhammar blev avslöjade, men kom undan med kortare fängelsestraff och livet i behåll. Det finns många liknande historier som Ulrika Eleonoras, bortglömda och gömda. Efter att ha grävt sig igenom hundratals livs öden, tycker Larsdotter att den största bety delsen av hennes arbete ligger i att hon skiftar fokus på kvinnor i krig från offer till aktör. – Kvinnor utpekas ofta som offer, detta är ett sätt att omvärdera historien. Skulle du själv kunna tänka dig att ta värvning i det militära? – Jag tror att jag är alldeles för feg, faktiskt. Jag undrar om jag i den åldern skulle vågat och ve

ANVÄND KONKRETA MODELLER: En liten veckopeng kan till exempel fungera som ett bra läromedel. Låt barnet känna på slantarna och förklara att mynten kan användas för att köpa varor i butiken. Låt barnet ta med sig sina fickpengar till affären och kolla tillsammans på vad man kan köpa för pengarna. Men förklara också att ifall hen använder upp alla pengar genast, måste hen vänta en hel vecka på nästa veckopeng.

INKLUDERA BARNET: Ta med barnet då du betalar räkningar. Förklara varför räkningarna måste betalas, det vill säga att familjen får något i utbyte för pengarna. Till exempel vid betalning av en bredbandsfaktura: – Då mamma betalat räkningen, kan vi tillsammans använda pekplattan och kolla på videoklipp från Youtube. k så i a pengar oc a på oss n s s y l h c o k i k t Mar thapodden, så håll u ller iTunes! e k o o b a ce via Soundcloud, mar tha .fi, F

TIPS! Snart börjar vi prat

lat, det är därför jag beundrar dessa kvinnor. 3 | 2017

Lerkrukan

SOM KULTURBÄRARE I HONDURAS

Keramiktraditionen är central i Honduras där ursprungsbefolkningen kämpar för att bevara sin identitet. Men i en föränderlig värld lockas ungdomen mer av snabba pengar än av mångtusenåriga bränningstekniker. TEXT Ivar Andersen

FOTO Jesper Klemedsson

eramiken hade en framskjuten

intensiva striderna i landets västra de

– För tio år sedan fanns det cirka 107 hus

plats i den honduranska civili

lar, nära kusten mot Stilla havet. Det var

här i byn, jag tror att det förmodligen är

sationen långt innan spanjorer

här som krigshövdingen Lempira enade

det dubbla i dag, säger Doña Mercedes

na korsade Atlanten, som han

ursprungsbefolkningen lencas många

Gomez.

delsvara och som kulturbärare. Och ef

stammar och bjöd på så hårt motstånd

Hon är född i byn och efter ett halvsekels

ter den brutala kolonialiseringen kom

att spanjorerna slutligen hemföll till svek

verksamhet som keramiker något av en in

hantverket att få en allt större betydelse.

fulla krigslister. Lempira accepterade en

stitution i de kretsar inom Honduras största

Blod, död och kaos följde på den span

inbjudan till fingerade fredsförhandling

minoritetsgrupp som arbetar för att bevara

ske conquistadoren Hernán Cortés an

ar och fick betala med sitt med sitt liv för

och levandegöra ursprungsbefolkningens

komst till Honduras år 1524. Och blod, död

sin tilltro till fiendens heder.

kulturarv. Detta till den grad att Mercedes

och kaos utmärker landet än i dag, även

Det distrikt som bär hans namn är

om det numera är kokainkarteller sna

numera en oas av lugn i ett land med

rare än kolonisatörer som står för våldet.

världens högsta mordfrekvens – och

– Alla får inte en gata uppkallad efter

är alltjämt hem för hans ättlingar. På

sig, jag hade tur. Kanske beror det på att

2 400 meters höjd, mitt bland Lempiras

jag har fört mina kunskaper vidare utan

Under århundradena har eländets geogra

bergstoppar, ligger den sömniga byn La

att ta betalt. Jag tror att Gud ger oss våra

fi kastats om. På 1500-talet stod de mest

Campa.

färdigheter med villkoret att vi ska föra

Hårt motstånd

3 | 2017

förutom hederstiteln Doña även har fått en boulevard i La Campa döpt efter sig.

dem vidare till andra, inte för att vi ska tjäna pengar på dem, säger Mercedes.

Mercedes gräver för att komma åt den mjukare leran längre ned. Hon plockar

Hennes egna färdigheter är förvärva

upp en bit och dissekerar den under kon

de på det sedvanliga sättet, genom kun

centrerad tystnad. Därefter vinkar hon till

skapsöverföring från en generation till

sig sonsonen Jackson som lydigt kommer

en annan.

med en säck.

– Min mamma var keramiker och lär

– När jag har karvat klart, väljer jag vil

de mig, hon hade lärt sig av min makes

ka lerbitar jag ska använda, förklarar hon.

farmor. Det är det traditionella sättet att

Lerjord finns det i överflöd på den mark

föra vidare kunskap, lencas traditionel

som historiskt tillhört lencafolket, men

la utbildning.

skog är inte på samma sätt allmänning. En

Kvinnornas domän

av Mercedes söner har köpt henne ett an språkslöst markområde där hon kan häm

och en majskolv för att bearbeta utsidan,

Den för lencas så viktiga keramiken har

ta ved till keramikbränningen. Mercedes

tar hon numera även hjälp av en matsked

av hävd varit kvinnornas domän. Män får

bryter loss barkbitar och knyter ihop dem

och en tuschpenna.

hjälpa till, men enbart med mindre kva

med sin jacka.

lificerade arbetsuppgifter som att hugga

Med följden att hennes hud exponeras

ved till bränningen eller samla in leran.

för insekter som inte låter sig avskräckas

Mercedes vill dock inte anförtro bygdens

av säsongens ihärdiga duggregn.

män ens dessa enklare åtaganden. – Normalt gör män det tunga jobbet, men med leran är det viktigt hur du ut

– Jaha, nu matar vi moskiterna, kon staterar hon.

Med färg blandad av jord från ett berg som ligger på tre dagars vandringsavstånd ger hon leran en dov, roströd ton. – Jag väntar tills leran är mittemellan torr och fuktig, målar man den medan den är torr spricker krukan, säger hon. Den får inte absorbera för mycket eller

vinner den. Om du låter någon annan göra

I åtta dygn

det, ökar risken för att du får jord i leran

Råmaterialet blötläggs i åtta dygn. När

och då går krukorna sönder. Därför låter

det är dags att börja bearbeta materialet

Seder och språkbruk

jag ingen annan utvinna min lera.

är leran mjuk och sträv. Sand arbetas in

Efter arbetet tvättar Mercedes händerna,

för att binda och ge bättre hållfasthet –

noga. Handtvättningen har en ceremo

Länge hade emellertid även denna re gel ett undantag.

för lite.

ju större objekt, desto större andel sand.

niell betydelse. Den absoluta merparten

– Min make brukade göra det åt mig,

– Sand gör att leran är mera hållbar ef

lencas är katoliker, men tidigare genera

han var den enda jag tillät utvinna min

ter bränningen, berättar Mercedes. Om

tioners närhet till den besjälade naturen

lera. Men han gick vidare för sex år sedan.

du enbart använder lera, kommer den

lever vidare i såväl seder som språkbruk.

Risk för ras

att spricka när den står i solen.

– Heliga moder jord straffar människor

Snabbt förvandlar hennes vana händer

som slösar på material när de arbetar med

Marken där hon hämtar sin lera är mjuk,

en oformlig lerklump till en hög kruka.

lera. Om jag tar en stor bit lera och kastar

fötterna sjunker in.

De få verktyg som används är i huvudsak

hälften, kommer moder jord att ge mig

– Det kan vara farligt att hämta lera,

desamma som tjänat lencas i tusentals år,

utslag på händerna. När jag är klar med

för när du gräver kan en hel vägg rasa ner

men Mercedes har moderniserat utrust

keramiken tvättar jag händerna för att in

över dig. Det har aldrig hänt mig, men jag

ningen en aning. Förutom en vattensli

te slösa bort resterna. Dem kastar jag till

hörde om en man som bröt foten.

pad sten för att jämna ut ytan invändigt,

baka till moder jord.

3 | 2017

Trossystemen är välintegrerade. Söndags

och rullar små lerkulor mellan finger

gudstjänsterna i den kyrka erövrarna läm

spetsarna.

nade efter sig och skördesäsongernas oli ka ritualer är en del av samma vardag. – Moder jord säger: ”Okej, jag ska ge dig lera för att göra krukor, men då mås

– Jag har aldrig lärt mig att göra krukor och sådant, säger hon. Jag lärde mig göra smycken i stället, jag har alltid varit mer dragen åt det dekorativa hållet.

”Hantverket är viktigt, utan det går vår lencaidentitet och historia förlorad.”

te ni återvända till mig.” Vi måste njuta

Kendal talar om vikten av att de unga

av heliga moder jord medan vi lever, så

lär sig hantverket, om vikten av att föra

att hon kan njuta av oss sedan, förklarar

traditionerna vidare. Själv vill hon göra

som protesterade mot ett dammbygge,

Mercedes.

det i egenskap av lärare. Hon läser på hög

och flera ledare för lencaorganisationer

skolan, men behöver pengar för att avslu

har fängslats på tveksamma grunder.

Skärvor som skydd

ta utbildningen, och förhoppningen är att

Den yngre generationens rastlöshet, där

På bakgården har regnet gjort underla

var och en av lerpärlorna ska föra henne

drömmarna om materiellt välstånd ofta

get till en hal sörja. Mercedes breder ut

närmare målet.

manifesteras i drömmar om USA, är ett re

stora palmblad. – Så att fukten i marken inte tränger upp, säger hon.

Högen växer snabbt. Farmodern har undervisat henne sedan hon var sex år. – Jag har lärt alla mina sondöttrar hant

På bladen läggs först aska, därefter en

verket. Jag försöker lära sonsönerna hur

grund av skärvor från trasiga krukor.

man hämtar lera också, men de är lata,

Ovanpå detta placeras det kärl som ska

säger Mercedes lätt resignerat.

sultat av dessa allt mer begränsade möjlig heter. Och försämrar enligt lencarörelsen också förutsättningarna att gemensamt verka för förändring. Mercedes står inte utanför den kampen. I hennes keramikverkstad står plakat som

brännas. Mercedes staplar skärvorna runt

– Hantverket är viktigt, utan det går vår

sönerna har lämnat kvar efter en demonstra

och ovanpå kärlet, och kring detta skydd

lencaidentitet och historia förlorad. Det

tion nyligen, vars budskap uppmanar unga

av redan bränd lera bygger hon ett tält av

är viktigt att rädda de värderingar stam

att stanna i stället för att pröva lyckan i det

bark. Varje enskild gryta, skål eller kru

men har. Men i dag utövar inte ungdomar

farliga lotteri den illegala migrationen utgör.

ka hon tillverkar bränns på detta vis. I en

na keramikkonsten längre, bara de äldre.

Men Mercedes bidrag till kampen kana

engångslerugn som byggs och bara exis

Ungdomarna säger att man inte kan gö

liseras genom leran. Genom det hantverk

terar för varje föremål.

ra snabba pengar på keramik. Om du är

som har en såväl kulturell som politisk

– Jag väntar tills bara kol kvarstår, då är

bonde och odlar majs får du tillbaka dina

betydelse. För om lencas som grupp ska

bränningen färdig, säger Mercedes. När

pengar inom två månader, men är du ke

kunna slåss för sina rättigheter är det helt

det inte är regnsäsong tar det tre timmar,

ramiker kan det ta flera månader innan

avhängigt av att den identitet som formar

just nu, när allt är blötare, tar det fyra tim

någon vill köpa ditt lergods.

gruppen lever kvar.

leran svart, då får vi bränna föremålet på

Kampen för fortlevnad

ger Doña Mercedes allvarligt. Om vi hål

nytt.

Ursprungsbefolkningen lencas är socialt

ler ihop kan ingen besegra oss, det kan

och ekonomiskt marginaliserad. Det jord

bara döden göra. Ett enat folk kan aldrig

bruk som har varit den traditionella för

besegras.

mar. Ibland när vi har använt blött trä blir

Traditionella armband Vid ett bord sitter sondottern Kendal och

sörjningen hotas när regeringen expro

tillverkar pärlor till traditionella arm

prierar mark för olika infrastrukturpro

band. Hon fuktar fingrarna med saliv

jekt. Militären har öppnat eld mot lencas

3 | 2017

– Det är viktigt för oss att hålla ihop, sä

Hennes ansikte spricker upp i ett leende. – Och glöm inte att Lempira var lenca.

SOMMARENS ALL NATURAL NYHETER!

All Natural korvar passar bra i grillspett tillsammans med t.ex. paprika, svamp och grillost.

AKTUELLT

Elvorna tog hem titeln

ÅRETS SAMHÄLLSINSATS Utmärkelsen Årets samhällsinsats 2017 utdelades vid förbundets vårmöte i Kristinestad för första gången och tillföll Helsingforskretsen Elvan för insatsen ”Mammalådor till papperslösa babyer”. TEXT Karin Lindroos

FOTO Karin Lindroos och Helsingfors svenska Marthaförening

» JOHANNA EDELMANN, Helsingforsmartha

derskapsförpackningar under 2016. Kassarna

tinestad att vi är ett gäng glada och trevliga

och medlem i marthakretsen Elvan, har varit

innehåll begagnade kläder och prylar i väl-

systrar. Dessutom tycker jag Martha hänger

delaktig i insamlandet av kassarna och be-

digt gott skick, såsom sparkdräkter, strum-

med i tiden och uppmuntrar till en funge

rättar hur projektet fick sin start:

por, utekläder och gosedjur.

rande vardag, det är ändå vardagen man

– Det hela började med att Helena Kajan-

Kassarna packades och kördes till Barn-

der från vår krets diskuterade med en barn-

morskeinstitutet, där personalen såg till att

morska som kände till att vi brukar sticka

de delades ut till föräldrar till papperslösa

Vad är det finaste du varit med om under

sockor och mössor till nyfödda. Barnmorskan

nyfödda. I medeltal föds det ett papperslöst

din tid som aktiv martha?

frågade om vi kunde göra något för de pap-

barn i veckan i Helsingfors. Insamlingen fort-

– Inför varje marthamöte tänker jag ”oj, vad

perslösa som föds i Helsingfors.

sätter under 2017.

roligt det ska bli”, det är det bästa med att

Genom att engagera nära och kära,

ska leva för.

vara martha.

marthor inom distriktet och själva sticka

Hur håller ni engagemanget vid liv?

sockor, vantar och tröjor lyckades kretsen

– I det här fallet är det tack vare tack-

Vilket är ert nästa projekt?

samla ihop hela 65 kassar motsvarande mo-

samheten vi ser hos personalen på Barn

– Vi fortsätter med att sticka sockor, mössor

morskeinstitutet, att vi ser att det finns ett

och vantar till nyfödda och samla in donatio-

behov för det vi gör.

ner för mammalådor till papperslösa babyer. Och så nappar vi på där det finns behov.

Vad är Martha för dig? – För mig är Martha gemenskap. Det blev återigen uppenbart under vårmötet i Kris-

Fr.v. Johanna Edelmann, Riitta Sittnikow och Kati Brommels från marthakretsen Elvan. 32

3 | 2017

AKTUELLT

Malaxmarthan Sara Snickars blev

ÅRETS LUCINA

Hederstiteln Årets Lucina 2017 tillföll Malaxmarthan Sara Snickars som har varit ordförande för föreningen Malax Mittemellan Martha sedan den grundades år 2015. I dag har föreningen över 60 medlemmar. Snickars fick ta emot utmärkelsen för sitt helhjärtade och osjälviska engagemang för föreningen. TEXT och FOTO Karin Lindroos Hur blev du martha?

har ganska mycket verksamhet och ville ha

traditioner levande. I vår förening är vi alla

– Det var hållbarhetstänket och gemenska-

möjlighet att söka bidrag för vårt program.

ganska olika och det leder till att vi kan in-

pen som lockade mig till marthaverksam-

Föreningen grundades 2015.

spireras och engageras av varandra.

sökte en klädbytardag som den dåvarande

Du jobbar fördomsfritt över ålders- och kul-

Vad är det finaste du varit om under din

kretsen Malax Mittemellan Martha arrange

turgränser – hur gör man det?

tid som martha?

rade och blev medlem. Efter några år bör-

– Det handlar om att samarbeta och vara öp-

– Vi ordnade ett evenemang, Fånga dagen,

jade vi fundera på att bli en förening då vi

pen för förändringar där man bor och funde-

tillsammans med Övermalax marthaförening

ra på hur man kan nå ut till nya människor

och organisationen 4H. Vi visste inte vad vi

i sin by eller stad. Exempelvis kom det år

kunde förvänta oss, vi hade inte ordnat nå-

2015 hundra unga asylsökande män till Ma-

got liknande tidigare, och det blev en väldigt

lax. Tillsammans hade vi matlagningskurser

lyckad mässa med många besökare och fint

och delade kunskap med varandra.

samarbete över åldersgränser.

Hur håller man engagemanget vid liv?

Hur ser framtiden för martharörelsen ut?

– Jag tycker själv om att prova på nya saker

– Jag tror att framtiden är ljus, men att man

och så länge det händer något nytt är det

måste vara flexibel. Det hållbara tänket går

roligt att vara med. Det gäller att inte fast-

aldrig ur tiden och vardagen försvinner

na i gamla fotspår, men så klart ändå hålla

inte.

heten när jag var nyinflyttad i Malax. Jag be-

”Det gäller att inte fastna i gamla fotspår, men så klart ändå hålla traditioner levande.”

3 | 2017

AKTUELLT

Birgitta Penttinen utsågs till årets eldsjäl Vid vårmötet i Kristinestad tilldelades Jakobstadsmarthan Birgitta Penttinen titeln Årets eldsjäl 2017 för sitt mångåriga engagemang i Kyrkoby marthaförening. TEXT och FOTO Karin Lindroos

» ÅR 1999 blev Birgitta Penttinen ordföran-

ett ansvar gentemot tidigare verksamhet

na hade samlat in pengar och bekostat en

de i Kyrkoby marthaförening. I februari 2017

och det har hållit mitt engagemang levande.

stol med min namnskylt på, det är ett trev-

avtackades hon för sitt mångåriga engage-

ligt minne. Utmärkelsen Årets eldsjäl på vår-

mang i kretsen, som faktiskt fick sin start via

Enligt motiveringen till utmärkelsen har du

mötet kom som en total överraskning och

idog uppvaktning från föreningens marthor.

såväl förvaltat som förnyat verksamheten,

jag blev helt chockad och glad.

– 1998 var verksamheten stagnerad, det

hur gör man det?

fanns ingen ordförande och de äldre damer-

– Man måste ta hänsyn till den tid vi lever i

Hur ser framtiden för martharörelsen ut?

na i föreningen uppvaktade mig med jäm-

och förvalta de traditioner Martha har, men

– Jag tycker den ser ljus ut. Inom vår fören-

na mellanrum för att väcka mitt intresse för

förändra dem så att de passar kvinnans be-

ing är intresset stort och nya medlemmar

föreningen. Min mor hade tidigare varit så-

hov i dag. Anpassa de traditioner som finns

strömmar till. Visst finns det de som slutar,

väl sekreterare som ordförande i förening-

inom föreningen till dagens värld – då för-

men det tycker jag är ett friskhetstecken. Inte

en, och de sade att jag hade ett ansvar att ta

valtar man arvet.

behöver man vara martha i 20 år, man kan

hand om föreningen. Jag började som kon-

byta, komma tillbaka – det är helt fritt. Jag

taktperson, men redan ett år senare var jag

Vad är det finaste du varit med om under

tror att marthaorganisationen behövs i alla

ordförande. Jag har vuxit upp med Martha

din tid som aktiv martha?

tider och inte någonsin blir gammalmodig.

så det var inget nytt för mig.

– Efter närmare sju år av renovering hade vi

Men det gäller att förvalta arvet på rätt sätt

en invigningsfest i vår marthagård. Marthor-

och förnya det så att det passar in i dag.

Vad betyder Martha för dig? – Väldigt mycket! Först och främst en kvinnoorganisation som är mera neutral än väldigt många andra föreningar. Det är en fri organisation som accepterar alla och gemenskapen över åldrar är fin. Penttinen väckte liv i den slumrande föreningen genom att bland annat börja hålla regelbundna möten. Ett stort projekt var att rusta upp den förfallna Marthagården. Det blev ett mångårigt projekt att först köpa loss tomten som huset stod på för att sedan kunna söka bidrag för renovering. Hur håller man engagemanget vid liv? – Man ska vara intresserad av vad man gör och av marthaorganisationen. Jag har känt

Vi flyttar! » MARTHAFÖRBUNDETS KANSLI i Helsingfors flyttar under sommaren till splitternya utrymmen på Busholmen. Den 7 juni går flyttlasset från Bölegatan 2 till vår nya besöksadress Medelhavsgatan 14 A. Vi hoppas på förståelse för eventuella problem med bland annat nätuppkopplingen på grund av flytten. Kansliet håller sommarstängt 19.6–30.7, vill du under flyttveckan och veckorna före midsommar kontakta oss, når du oss säkrast via våra mobiltelefoner. Efter sommarledigheten håller vi öppet som vanligt, välkommen att titta in! P.S. Postadressen till den nya lokalen är Medelhavsgatan 14 A, 00220 Helsingfors.

3 | 2017

MARTHAINFO

Inbetalningar CENTRS MARTA

» Saxby Mf, donation 100,00 euro » Kovjoki Mf med anledning av Carita Hägers 60-årsdag 50,00 euro » Jackarby-Renum Mf, donation 50,00 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Nyhet i Marthashoppen

Sommarstängt

» NU FINNS en collegetröja med ”Min mam-

kommer hem med posten inom tre dagar.

Under tiden 19.6–30.7.2017 håller

ma är martha”-tryck för barn i shoppen på

Shoppen uppdateras regelbundet med olika

Marthaförbundet sommarstängt

printmotor.com/marthaforbundet. Du bestäl-

tryck och färger – håll utkik!

och öppnar igen måndag 31.7. Vi

ler genom att klicka på den produkt du öns-

önskar Marthas läsare en skön och

kar beställa, väljer storlek, klickar på ”add to

Har du frågor, vänligen kontakta informatör

cart” och betalar över nätet. Din beställning

Karin Lindroos, karin@martha.fi.

solig sommar!

SÖD

LÅNG

3 | 2017

AKTIVA MARTHOR

Kökarmarthorna på sin vårbasar i april. Från vänster i bakre raden Agneta Sundström, MajBritt Engström, Pia Backman och Elisabeth Nordlund. I främre raden Ingrid Ponthin, Gun Lindblom och Kerstin Gäddnäs.

GOTT EXEMPEL:

En välgörande minnesträdgård På Kökar har marthorna beslutat skapa en minnenas trädgård för äldre som bor på kommunens omvårdnadshem Sommarängen. Projektet hör ihop med att föreningen i fjol fyllde hundra, men arbetet inleddes redan för två år sedan. TEXT Nina Söderlund

ILLUSTRATIONER Tiina Holmberg

arthorna Agneta Sund

och minnen. Man beslutade att verkstäl

lorna som surrar och de första björklö

ström, Maj-Britt Engström

la projektet så ekologiskt och billigt som

vens sus.

och Elisabeth Nordlund hör

möjligt genom att samla in pengar och

till dem som mycket aktivt

material samt genom att återanvända så

På lerjord

har arbetat för en minnesträdgård invid

mycket som möjligt. Helt enligt marthor

Trädgården har planerats så att den inte

det tämligen nybyggda omvårdnadshem

nas principer.

ska innebära extra arbete för personalen.

met Sommarängen, vars omgivning förr

Att det finns ett daghem alldeles intill

Med tanke på hur torr sommaren brukar

endast bestod av lera. Kommunens av

gör minnesträdgården ännu trevligare,

vara i skärgården är det viktigt att tänka

sikt var att anlägga en föga fantasifull

den kommer säkert att vara till glädje

på behovet av att vattna, därför är det all

gräsmatta, för det är så man gör i vanli

också för barnen. Över huvud taget är

deles utmärkt att minnesträdgården upp

ga fall. Agneta hade varit med om ett lik

det tänkt att trädgården ska vara en plats

står på lerjord, för då hålls marken fuktig

nande projekt tidigare och ville att man på

man använder till vardag och fest, en

lite längre under torra perioder.

Kökar skulle förgylla de äldres dagar med

oas där släktingar och vänner kan sit

Flera föreningar, konstnärer och invå

något som aktiverar både deras sinnen

ta och prata. Eller bara lyssna till hum

nare på Kökar har aktiverats och konsul

3 | 2017

”Denna minnesträdgård, även om den ännu inte är helt klar, andas omsorg och respekt, på ett sätt som vi alla vill bli bemötta på.” terats då man från början visste att det

Det är viktigt att det blir plattor och in

vildmejram. Säkert hittar också andra be

behövdes utomstående hjälp. Arkitekten

te sand eller grus med tanke på att flera

kanta doftande örter vägen dit. Pioner är

Tiina Holmberg hjälpte Kökar Marthaför

äldre använder rullator eller rullstol. Man

bekanta för alla, de är lättskötta, doftan

ening med ritningar till trädgården. Ock

har också tänkt måla ett spår på plattor

de och ståtliga.

så om man kan göra dylika planer helt

na så att de som ser dåligt ändå kan följa

själv, kan det ändå vara bra att konsulte

spåret och ”hitta hem”.

ra bekanta professionella arkitekter eller planerare.

Bekanta dofter

Sådant som man kan plocka (smultron, till exempel) ska växa i upphöjda odlings land för att inte den som plockar tvingas böja sig ner och riskerar att falla omkull.

Minnesträdgården verkar inte bli stor,

Syrener, olvon, vinbärsbuskar, smultron

Marthorna har också tänkt på de äldre

men den blir ändå mångsidig. Runt om

... vilka alla bekanta växter som får plats

männen. Trädgården ska vara ett ställe

kring trädgården har planterats en häck

får tiden utvisa, men åtminstone de ti

även för männen som kanske minns lite

av al (alen växer som känt bra på Kökar)

digare nämnda kommer att få ett hem i

annat än vad kvinnorna gör, fast havet

som är tänkt att fungera som vindskydd

minnesträdgården.

nog är det gemensamma för alla på Kö

för dem som sitter på bänkarna i solen.

Vildmejram växer allmänt på Kökar,

Eller i skuggan. Så mycket mera finns där

många använder den då man kokar ström

ännu inte, nästa steg är att få dit sand och

ming. Så givetvis ska minnesträdgår

sedan plattor som bildar en ringlande stig.

den få några tuvor av starkt doftande

kar. Dofter av sjöbod och tjära ska komma

3 | 2017

med i något hörn, i form av en vettaskåra, ett ankare och ett vindspel.

Goda effekter Effekterna av en dylik minnesträdgård kan vara bättre sömn, minskad medi cinförbrukning och aktiverade sinnen som också förbättrar minnesfunktioner na. Anhöriga kanske kommer oftare och hälsar på om man kan sitta tillsammans i en vacker trädgård i stället för på säng kanten. Säkert gläder ögonfägringen och dofterna också personalen. Agneta hoppas att också andra marthaföreningar kunde göra en liknan de insats för de äldre. Det blir allt svårare att få loss kommunala medel för minsta lilla extra utgift och därför behövs fören ingars, företags och privatpersoners in satser. Allra helst borde man ändå kun na göra dylika projekt som ett samarbete mellan kommunen och föreningarna, då blir betydligt flera delaktiga. Denna min nesträdgård, även om den ännu inte är helt klar, andas omsorg och respekt, på ett sätt som vi alla vill bli bemötta på. Maj-Britt Engström sålde sina egenhändigt vävda mattor på Kökarmarthornas vårbasar.

KOMMENTAREN

Ninas trädgårdsfunderingar

» ALLA SOM VILL arbeta för att äldre

och fröförsäljare borde ta i bruk en tydlig

dessa fantastiska personligheter. Minnet

ska kunna få en så lycklig ålderdom

varningsskylt som berättar vilka växter som

av mitt första besök på Kökar som barn

som möjligt kan börja med att fråga sig

har en obeskrivlig förmåga att sprida sig. Om

strålar ännu i solnedgången i min träd-

själva: Hur vill jag ha det när jag blir äldre

någon växt inte trivs på en plats och tvinar

gård: en liten planta av den så vackra

och inte längre kan bo hemma? Ord som

bort, är det ett ganska litet problem (en tagg

blodnävan fick ett nytt hem på Ramsö i

trygghet, omsorg, respekt och god och

av besvikelse i hjärtat i värsta fall), men går

Nagu och är i dag stor och frodig. Med

näringsrik mat är självklara, men också

det tvärtom och den sköna växten tar över

vackra granna blad på hösten.

skönhet, dofter och möjlighet att minnas

hela området är man illa ute. Vintergröna

Det man har tänkt göra i minnesträd-

är viktiga förutsättningar för ett gott liv.

hör till de vackert blåblommande växterna

gården på Kökar är nästan samma sak: de

I verkligheten är det inte säkert att ett

som man absolut inte borde plantera i när-

som hämtar dit en bit av sin trädgård kom-

enda av dessa ord är ledstjärnor för dem

heten av annat, den sprider sig som ogräs.

mer för alltid att minnas det, och de invå-

som har beslutanderätten, därför är det

Och när man får plantor av andra vet man

nare som kan plantera sina rotförsedda

desto viktigare att de upprepas om och

aldrig vad som gömmer sig i jordkakan om-

födelsedagsblomster i rabatten blir ihåg-

om igen. Och ännu viktigare är det att

kring rötterna. På detta sätt har åtminstone

komna för dem. Fast en liten skylt skulle

visa på positiva exempel, som här invid.

jag förärats med diverse oönskade element.

säkert vara bra. På den kan det stå både

Det är ganska lätt att sätta olika väx-

Men att byta växter är väldigt roligt, och

vad växten heter och vems den har varit.

ter i jorden, men att sedan hålla ordning

många av de växter min mor har fått av Hjör-

på dem kan vara jobbigare. Personligen

dis och Greta och Svea på 1960-talet växer

har jag en längre tid tyckt att trädgårdar

alltjämt i min trädgård och påminner mig om

3 | 2017

Kanske barnen kunde göra skyltarna? Nina Söderlund

AKTIVA MARTHOR

Medlemstipset

Bli en sommarmartha! TEXT Petra Högnäs

FOTO Johannes Tervo

» INFÖR SOMMAREN tar vissa

på orten, vidga dina marthavyer

marthaföreningar en välbehövlig

och få delta i någon spännande

paus i sin verksamhet och återkom-

sommartillställning? Eller gör en

mer först till hösten. Men det finns

punktinsats under trevliga former

många föreningar som ordnar akti-

genom att delta i marthornas som-

viteter även på sommaren.

maraktiviteter?

Har du tänkt på att bli en ”som-

Du kan enkelt vara medlem i fle-

marmartha”? Du som till exempel

ra marthaföreningar. Avgiften till

sommartid flyttar ut till stugan be-

Marthaförbundet betalar du en-

höver nämligen inte nödvändigt-

dast en gång, sedan betalar du en

vis ta en paus i ditt marthaenga-

föreningsavgift – om föreningen

gemang, du kan vara medlem i

uppbär en avgift – och distrikts-

flera olika marthaföreningar. Att

avgift till de föreningar du tillhör.

vara sommarmartha är ett alldeles utmärkt sätt att lära känna nya

Intresserad av att bli en som-

människor och komma in i gemen-

marmartha? Hör av dig till Petra

skapen på orten. Dessutom kan du

Högnäs, petra.hognas@martha.fi,

på olika sätt vara med och bidra till

tfn 044 280 6609. Även du som är

en bättre värld.

aktiv i en förening på en ort som

Så varför inte bekanta dig med

tar emot många sommargäster,

den förening som finns på din som-

hör gärna av dig om du vill bjuda

marort? Lära dig känna kvinnorna

in och ta emot sommarmarthor!

Vackert designade frukt- och grönsakskassar har Mariehamns Marthaförening tillverkat för att minska på användningen av plastpåsar vid inköp av frukt och grönt.

Frukt- och grönsakspåsar för ett hållbart samhälle TEXT och FOTO Eivor Eriksson

» MARTHORNA i Mariehamns Marthaförening blev inspirerade av artikeln om fruktpåsar i senaste numret av tidskriften Martha och vill gärna berätta om föreningens bidrag till ett hållbart samhälle. Sommaren 2016 träffades flitiga marthor varje onsdag hos Gun-Mari Eriksson på Bergshöjden och höll virkkafé. Vi virkade drygt hundra fruktkassar som skulle rymma ett halvt kilo frukt eller grönsaker, vilket motsvarar dagsbehovet för en person. Avsikten med fruktkassarna var att minska användningen av genomskinliga plastpåsar vid inköp av frukt och grönsaker och därmed få ned miljöbelastningen. Vissa av fruktkassarna hade föreningen som vinster vid Också på sommaren kan du delta i olika martha-aktiviteter runt om i Svenskfinland. Bilden är från Malax Mittemellan Marthaförenings årliga loppisrace sommaren 2015.

sitt traditionella kulturnattslotteri i augusti, och de mottogs mycket positivt av allmänheten. Även i samband med Skördefesten i september fanns kassarna till salu, både fyllda med frukt och utan. 3 | 2017

AKTIVA MARTHOR

Kårbölekretsen jubilerade med festmåltid och historik TEXT Birgitta Westerholm

» KÅRBÖLE MARTHAKRETS, som hör

nedlagts på de tidigare ordförandenas

ning i Myrbacka kyrka. Jubileumshistori-

till Helsinge Marthaförening, har firat sitt

gravar.

ken är uppbyggd kring de åtta ordföran-

80-årsjubileum med en festmåltid i Bem-

I början av mars i år presenterade kretsen

böle kaffestuga i Esbo. Blommor hade

sin 80-årshistorik vid en festlig kaffebjud-

Kårböle marthakrets efter festmötet i Bemböle kaffestuga i Esbo.

de som kretsen haft under åren och har sammanställts av Birgitta Westerholm.

Helsinge Marthaförenings tidigare ordförande Carola Pehkonen överräcker blommor till Kårbölekretsens ordförande Carita Ekström, föreningens ordförande Anne Pennala till höger.

Bevara marthornas publikationer och tidningen! »NATIONALBIBLIOTEKET samlar in medel Du kan också donera till ett nätverksbibliotek för att hedra Finonline: lands hundraåriga självständighet. De medel

Mera information om donationer: kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi.

som doneras till den namngivna fonden Mar-

1. GÅ TILL adressen https://onlinedonation.

Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har be-

tat–Martha går till digitaliseringen av de pu-

helsinki.fi/Onlinedonation/

viljat Helsingfors universitet tillstånd för

blikationer och broschyrer som marthorna

2. FYLL I donationsformuläret

penninginsamling för perioden 2015–2019

har gett ut samt de nummer av tidskriften

3. UNDER ”Donation” välj ”Fonddonationer”

(POL-2014-11778).

Martha som utgavs under åren 1899–1944.

4. UNDER ”Fond” välj ”Kansalliskirjaston kulttuuriperintörahasto” (Nationalbibliote-

Så här donerar du: BETALA IN det valda beloppet på Helsing-

fors universitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I meddelandefältet skriver du ”Nationalbibliotekets kulturarvsfond, Martat–Martha-fonden” samt ditt namn.

3 | 2017

kets kulturarvsfond) 5. UNDER ”Meddelande” skriv Martat–Martha-fonden

Skriv till Martha!

LURENS SOMMARTEATER 2017

Âťâ&#x20AC;&#x2030;VILL NI DELA med er av era erfarenheter? Har ni en ny satsning pĂĽ gĂĽng eller har ni haft intressant besĂśk i fĂśreningen? SĂ¤nd ert bidrag till marthabladet@martha.fi eller skriv till adressen Marthas redaktion, MedelÂhavsgatan 14 A, 00220 Helsingfors.

GĂśr sĂĽ hĂ¤r: 1. FĂ&#x2013;R ATT KUNNA publicera sĂĽ mĂĽnga av marthornas berĂ¤ttelser som mĂśjligt i tidskriften Martha,

Av Bengt Palmers och Jakob Skarin

Regi: Oskar SilĂŠn Musikalisk ledning: Kalle Katz â&#x20AC;˘ Koreografi: Susanna Karvinen SĂĽnginstudering: Mirella Pendolin-Katz Kostymer: Frida Hultcrantz FinlandspremiĂ¤r fĂśr musikalen som baserar sig pĂĽ Lasse Ă&#x2026;bergs hyllade filmkomedi.

PremiĂ¤r: fredagen den 30 juni kl. 19.00 FĂśrestĂ¤llningar: sĂśndagar, tisdagar, onsdagar och torsdagar. Sista fĂśrestĂ¤llningen fredagen den 4.8. Biljettbokning och grupper (vard. kl. 9-16) â&#x153;&#x2020; (019) 532 412 â&#x20AC;˘ Vuxna: 22,-, barn under 13 ĂĽr: 14,-, grupp Ăśver 20 pers: 19,-/pers. Lurens sommarteater, frĂĽn Lovisa centrum 8 km mot LapptrĂ¤sk â&#x20AC;˘ www.lurens.ďŹ â&#x20AC;˘ www.sallskapsresan.ďŹ

ber vi er begrĂ¤nsa textmĂ¤ngden till hĂśgst 400 tecken. Ni fĂĽr gĂ¤rna sĂ¤nda oss olika bildalternativ, men vi kan bara garantera att en av bilderna publiÂceras. Digitala foton bifogas till e-postmeddelandet som hĂśgupplĂśsta, tryckbara jpg-filer, de klistras alltsĂĽ inte in i sjĂ¤lva textdokumentet. 2. UPPGE namnet pĂĽ personerna pĂĽ bilden och ange vem som Ă¤r fotograf, samt till vem pappersbilden kan returneras. Redaktionen fĂśrbehĂĽller sig rĂ¤tten att redigera och fĂśrkorta material som har inkommit. 3. HAR ni lĂ¤ngre texter ni Ăśnskar fĂĽ

Kattmusikalen

PELLE SVANSLoS Anneli MĂ¤kelĂ¤â&#x20AC;&#x201C;Ilkka Kuusistoâ&#x20AC;&#x201C;Lars HuldĂŠn

Mika Fageruddâ&#x20AC;&#x201C;Ami Aspelundâ&#x20AC;&#x201C;Anne PihlstrĂśmâ&#x20AC;&#x201C;Lars Idman

tor 8.6 lĂśr 10.6 sĂśn 11.6 mĂĽn 12.6 tis 13.6 ons 14.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tor 15.6 lĂśr 17.6 sĂśn 18.6 mĂĽn 19.6 tis 20.6 mĂĽn 26.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tis 27.6 kl. 19 ons 28.6 kl. 19 tor 29.6 kl. 19 lĂśr 1.7 kl. 17 sĂśn 2.7 kl. 17

Biljettpriser: Barn 8 euro (4â&#x20AC;&#x201C;12 ĂĽr), vuxna 15 euro (13 ĂĽr â&#x20AC;&#x201C;), specialpris fĂśr grupper. BILJETTER: www.netticket.fi INFO & BILJETTER via EBUF: tfn 050Â 406 4244/Martina Gardberg, vard. kl. 9â&#x20AC;&#x201C;16 040Â 510 3345/Iwe EkstrĂśm, producent, www.ebuf.org

Finns sommarteater i Esbo 2017

publicerade, sĂĽsom historiker eller berĂ¤ttelser om lyckade satsningar i fĂśreningen? Vi utvecklar under ĂĽr 2017 nya verktyg pĂĽ fĂśrbundets hemsida med vars hjĂ¤lp ni kan berĂ¤tta och bevara era egna historier. DĂ¤rmed Ăśkar tillgĂ¤ngligheten till era alster och materialet finns arkiverat

Â Â?Â? Â?

Â? Â Â?

fĂśr framtiden. Vi behĂśver materiaÂ let i elektronisk form (texten som ett Word-dokument eller en pdf-fil och bilderna som jpg-filer) samt stĂĽr gĂ¤rna till tjĂ¤nst med sakkunskap. SĂ¤nd materialet (och dina eventuella frĂĽgor) till mikaela.groop@martha.fi.

3 | 2017

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 1/2017 V

FÖRRA HÖSTEN hände något i mina sociala medier. Plötsligt talade alla om russebussar och drittsekkar. Den norska teveserien Skam tog Finland, Norden och resten av världen med storm. Tidigare samma år hade Islands makalösa framgångar i fotbolls-EM fått

RHS 2017 ©

O N

Nystart för Norden

RHS 2017 ©

Vinnare 1/2017 »

NU ÄR VINNARNA DRAGNA i korsordstävlingen i Martha nummer 1/2017. De tre först dragna rätta lösningarna (av sammanlagt 56) var insända av Tuula och Anders Knip, Kvevlax, Ulla Flykt, Kulloby, och Doris Sjöberg, Kimito. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis! RHS 2016 ©

många nordbor att heja på de blårödvita vikingarna som segrade i match efter match. Själv jublade jag nästan lika mycket som den numera legendariska isländska referenten när Island slog England med 2–1. I Norden har vi alltid varit nära varandra – både geografiskt och mentalt. Men på sistone har det känts som om att vi är närmare varandra än någonsin förr. Vi behöver inte gå långt bakåt i tiden för att minnas hur många talade om att Norden och det nordiska samarbetet är förlegat. Då snackades det om att det är engelskan och globaliseringen som gäller. De senaste åren har det här motbevisats gång gå gång. I motsats till olyckskorparnas utsagor har Norden inte tappat sin charm och kraft. Sna-

Deadline »

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 13.9.2017. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 2.8.2017 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors (efter den 7 juni till vår nya adress Medelhavsgatan 14 A, 00220 Helsingfors) på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

rare tvärtom! TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften

I mitt arbete som journalist har jag träffat både forskare och politiker som i intervju efter intervju framhäver vikten av det nordiska samarbetet. Vart land för sig är inte så stort, men tillsammans är

i nästa nummer ...

vi över 25 miljoner människor med likadana värderingar och en reell möjlighet att påverka, också globalt. Jag hoppas och tror att vi nu är på väg in i en nystart för Norden. Det finns nämligen otroligt mycket som enar oss – mer än succéserier och fotboll. Men det är en bra början.

I NUMMER 4 KAN DU LÄSA OM ... » Höstens säsongsmat » Vad vet du om cirkulär ekonomi? » Smartare sopsortering hemma » Kläder och kvalitet » Skönhet på naturlig väg

MICHAELA VON KÜGELGEN Skribenten är frilansjournalist och författardebutant från Helsingfors. Hon gillar att springa sig svettig på en handbollsplan och att läsa. På tallriken har hon helst en riktigt god sparrisrisotto med ett glas riesling till.

3 | 2017

Nästa nummer av Martha utkommer 13.9.

REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf. Mikaela Groop | Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Kapteeni Kuu OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

4041

Trycksak

TRYCK: Oy FRAM Ab 2017 | Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

0797

ÖDE

HAR POMMERN GORE

HAWAII GRUNDSKOLA

HEINE

MODE

RHS 2017

SYMTOM NY I KÖLN INTERJ.

SPEL I TENNIS

6TE TONEN

VILLE HAMLET HA OFELIA I

QUETZAL

SKOLTYP

AVSLÖJAR

ÄLDRE

ODLINGSBART

EXTENDED PLAY EIRE

LIVVAKT GRODD

STOR HÖJBAR

FÖR RÖKARE HAR FILM REX

HADE TANJA MÅNGA ÅSNA

KRANSAR

HAR KATTEN

POTATIS FÖRRÅDET

DEL II DRAKE MED KYL

OD DVS.

KORS OCH FÖR BÅT & BARN KAI TOR

HANS VAR EN ARK

HYLLOR

HAR VANDA ANG.

SKA POTATIS

BREDD

ORKAR

JAP. BOLAG HEDRATS

BISTÅR HÄR IDE TORDE SKÅL

TIMLÖN

EFTER TU

DAMER

BIFLOD TV SOM GRANSKAR

GENBANK STARKT

NORR

JORDMED GOLFTERM

RHS 2017

HOPP TAR UT GUDINNA MIL

DAG

TILLSATS

BLOSSTYP FLOD FÖDD

FILM I VÄST SPEL

DATA VERKTYG MAT

VAK RAD

NORD

KLAV

KÖR DE GÖR EN RUND

POTENS

RHS 2017

KOLA KAOS

ICKE-

FI. BANK

RAY TAY

EN RUNEBERG

GUDOM

GRUNDTON

RHS 2017

Korsordet 3/2017 » SOMMAREN är här och vi bjuder på kvistiga tankenötter att knäcka. Rolf Söderback i Mariehamn är konstruktören bakom korsordet

och ni som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors (efter den 7 juni till vår nya adress Medelhavsgatan 14 A, 00220 Helsingfors) senast 23.8.2017. Vi lottar ut tre överraskningsböcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet “Korsord 3”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3 | 2017

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET

PETRA HÖGNÄS, 044 280 6609

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN

Bölegatan 2, 00240 Helsingfors fram till 7.7.2017, därefter finns vi på adressen Medelhavsgatan 14 A, 00220 Helsingfors.

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

JAG CYKLAR gärna med familjen och det blir extra roligt om man har en god matsäck med sig. Ett annat tips är att delta i loppisar utomhus, då har man också möjlighet att tjäna in en liten slant.

PLANERA en dagstur till fots eller på cykel i din näromgivning. Allt du behöver är ett par rediga kängor, matsäck, kniv, tändstickor, en första hjälpen-förpackning, ett extra batteri till mobilen och en bra karta. MARIKA DANIELSSON, 044 735 4971

MIA-MAJA WÄGAR, 043 820 0073

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

MIA-MAJA WÄGAR ekonomirådgivare, 043 820 0073

MARIKA DANIELSSON administrativ assistent, 044 735 4971

SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!, 050 517 2958

MIKAELA GROOP redaktions- och informationschef, 043 820 0071 KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) SOLVEIG BACKSTRÖM hushållsrådgivare, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279 ELISABETH ERIKSSON hushållsrådgivare, 050 408 9179

ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten!, 050 388 0848 ANITA STORM ekologirådgivare, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef, 044 280 6609 ELISE HINDSTRÖM verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

ETT HÅLLBART semestertips är att samla sina bästa vänner, packa en korg med mat, dryck, en filt och varma tröjor, och dra till en närbelägen strand. Umgås där hela dagen, det är kravlöst, billigt och roligt!