Martha 3/22

Framtidens medlemsorganisation skapas tillsammans

Efter en kris uttrycks ofta målsättningen att bygga upp någonting som är bättre än det som fanns före krisen. Våra värderingar om hållbarhet, självhushållning och ökad jäm likhet är perfekta klossar för det nya sam hällsbygget. Beställningen på vår rörelse är om möjligt större än någonsin tidigare. Ovanstående vision förverkligar vi med er, bästa medlemmar, förtroendevalda och personal, genom att bygga en ny strategi för Marthaförbundet. En strategi som ska sträcka sig mellan åren 2023 och 2025. Den nya stra tegin ska stödja förbundet och leda oss vidare i arbetet – som medlemsor ganisation, som rådgivningsorganisation och som beredskapsorganisation.

En fungerande strategi ska svara på tre elementära frågor: Var är vi i dag, vad vill vi vara i framtiden och hur ska vi ta oss dit?

Var är vi i dag? Vi är experter på vardagen och ledande inom vardags kunskap. Vi har sakkunskapen och redskapen för att bygga en bättre värld – en värld som vi med gott samvete kan lämna efter oss till kommande ge nerationer. Vi står för en unik kvinnogemenskap som driver de viktigaste samhällsfrågorna kopplade till vardagen. Vi gör det via de värderingar vi står för: medmänsklighet, jämlikhet, bildning, sunt bondförnuft och gemenskap.

Vad vill vi vara i framtiden? Vi ska hålla kvar de värderingar vi har och bygga vidare på våra styrkor. Men frågan är om vi kan vara mer än ex perter på vardagskunskap? Kan vi bli opinionsbildare, trendskapare och föregångare inom vårt område? Jag drömmer om att vi ska skapa trenden för något som jag kallar en Marthalivsstil.

Hur ska vi ta oss dit? Vi har ett starkt varumärke som vi ska förvalta väl. När marthorna kommer med råd och tips lyssnar många. Detta kan vi använda oss av genom att skapa trender i samhället och styra dem till en Marthalivsstil.

Många människors miljömedvetenhet har ökat, men den nya medve tenheten syns ännu inte tillräckligt mycket i handlingar i vardagen. Vi som rörelse kan spela en stor roll i att förvandla vardagskunskapen till en trendig Marthalivsstil. Samtidigt kan vi som föregångare för en hållbarare och enklare livsstil motverka några av de utmaningar som vi ser i samhället i dag: Vi kan motverka ensamheten genom att göra arbetet tillsammans. Vi kan också motverka de ökande klyftorna mellan stad och landsbygd genom att bejaka naturen och det som naturen ger oss.

Marthaförbundet är – och vill vara – en medlemsorganisation. De stora frågorna för oss är: Vem är framtidens medlem, hur ser framtidens med lemskap ut och hur är vi fortsättningsvis relevanta?

Dessa framtidsfrågor är avgörande för oss som förbund. Men genom att arbeta för att bli en trendskapande föregångare tror jag att vi har al la förutsättningar att också utforma framtidens medlemsorganisation.

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

Ledaren är en förkortad version av festtalet på Marthaförbundets årsmöte i Nykarleby 23.4.2022.

Redaktionen har ordet

När temperaturen stiger över tjugo grader och solen inte vill försvinna bakom horison ten vet man att den finska sommaren är här. Jordkällaren fylls med primörer, grillen åker fram och man samlas utomhus för att laga mat och njuta av tillvaron tillsammans.

En exakt definition på vardagsmat finns inte, maten ser olika ut i olika hem och kul turer. I dag är det ändå självklart att tänka i säsong och göra kloka val med tanke på kli mat och matsvinn. En råvara i säsong sma kar som allra bäst – och visst är det härligt att allt har sin tid! Tänk att få längta efter de första primörerna, i stället för att förvän ta sig att hitta dem i butikshyllan året om.

På sidorna 16–19 lär du dig vilka små smarta val i köket som ger stora miljö- och klimateffekter. Hushållsrådgivaren Toni Rautakoski visar också hur du förvandlar klassiska matfavoriter till fantastiskt goda rätter med en tidsenlig touch. Mums!

Att matlagning blivit så trendigt är inte konstigt. Det inser man när Ålandsbördiga journa listen Maria Snellman vittnar om hur mat lagning blivit hennes meditation. För Maria innebär mat avslappning och att hon får ut lopp för sin kreativitet. Kokkonsten är hennes guldkant på vardagen. På sidorna 4–6 avslö jar hon även hemligheten bakom en av sina favoriträtter, en röd pestopasta. Häng med in i köket där matlagningen pågår för fullt!

Och sist men inte minst – vad sägs om en fiskeresa till Vessö i Borgå? På sidorna 20–22 träffar du Marlena Grönqvist som gjort sitt examensarbete om barns attityder till fisk. Hon svingar elegant sitt fiskespö och fiske lyckan står henne bi. Man önskar nästan att de barn som uppger att de aldrig äter fisk hemma hade fått vara med denna dag. För enligt Marlena är inställningen till fisk posi tivare hos de barn som själva får fiska och äta fisk.

Mikaela Groop, redaktionschef

En bättre värld, en vardag i taget

Instagrammat

Vi är Årets Eldsjäl! Marthaför bundets årsmöte avslutades på bästa möjliga sätt. Genom vår fräscha, unga förening har vi stått ut i mängden och i dag premieras vi för det! Och hej, skogsskumpa – vem vill köra det igen?

#årets eldsjäl

4

HÄR ÄR MATEN EN GULDKANT I VARDAGEN

Journalisten Maria Snellmans oas är köket, där hon experimenterar sig fram med både traditionella och moderna rätter.

8

SÄMRE FÖRKUNSKAPER MÖTER LÄRARNA I HUSLIG EKONOMI

Kunskaperna i hur man sköter hemmet och lagar mat har blivit allt sämre. Vi följde med undervisningen i huslig ekonomi i Sursik skola i Pedersöre.

12

NYFIKEN PÅ KLIMATKOMPENSATION – VERKLIG KLIMATNYTTA ELLER OETISK BLUFF?

Svenska Yles reporter Jessica Stolzman ville gå till botten med vad klimatkompensation handlar om på gräsrotsnivå.

16

KLASSIKER MED EN MODERN TWIST

Hushållsrådgivaren Toni Rautakoski har dammat av några traditionella matfavo riter och gett dem en tidsenlig twist.

20

BARN ÄTER GÄRNA FISK

Den gamla favoriten fiskpinnar tycks fortsättningsvis vara populär bland barn. Det är en av slutsatserna i Bor gåbon Marlena Grönqvists slutarbete om barns attityder till fisk.

24

ALEXANDRAS LIV STYRS AV ÅRSTIDERNA

Alexandra Sjöblom i Hammarland på Åland har under flera år byggt upp ett eget paradis för självhushållning som hon generöst delar med sig av till andra.

28

SÅ ODLAR DU ÄTBART HEMMA

Nu är det hög tid att odla och plan tera. Och har du ingen trädgård, går det lika bra att odla på balkongen eller inomhus.

Jag försöker tvinga mig själv att använda det som finns hemma. Det är så trist att slänga mat.

För Maria Snellman är mat lagning meditation. – Det är lite som att gå på en långpro menad. Det skingrar tankarna och är lugnande, säger hon.

Här är maten en guldkant i vardagen

Journalisten Maria Snellman arbetar som programledare på TV4nyheterna i Stockholm och har ofta stressiga arbetsdagar. Hennes oas är köket, där hon experimenterar sig fram med både traditionella och moderna rätter. – Men min relation till mat har inte alltid varit bra, säger hon när vi träffar henne i föräldrarnas kök hemma på Åland.

Text och foto Heidi Henriksson

Maria Snellman står vid spisen när vi kommer på besök. Det är ofta man hittar henne där, i färd med att tillaga något smarrigt – helst utan recept. Hon håller på att förbereda en pastarätt för vår fotografering och rör runt i tomatsåsen som puttrar. De varma, mus tiga aromerna sprider sig i det soliga köket.

Det märks att Maria får både glädje och lugn av att röra, hacka, koka och steka. I bagaget har ändå hon en ätstörningspro blematik som kom att negativt påverka hennes relation till kosten under många år.

– Jag har alltid tyckt det var roligt med mat, men det här kom emellan och störde.

I övre tonåren

Det var i övre tonåren som ätstörningen tog fart.

– Jag kan inte peka på något specifikt som triggade i gång mig. Det blev som ett projekt som jag skulle dra i gång, ett kontrollbehov som stillades. Jag ville bli smalare och till slut blev det destruktivt.

Maria berättar om hur hon började om tolka kroppens signaler.

– Jag vill ju inte gå omkring och kän

na mig hungrig, men då gjorde jag det.

Vändpunkten kom när hon flyttade till Malmö för att praktisera på den svenska tevekanalen TV4. Drömjobbet hägrade och hon insåg att hon behövde sätta all energi på att leverera.

– Det var en ny stad och det skapade bra förutsättningar för mig, en ny start och nya möjligheter. Jag insåg att jag måste må bra för att klara praktiken. Klart att man pre sterar bättre när man inte lägger allt fokus hur man äter och tränar. Mitt i allt fanns något som var viktigare, mitt drömjobb. Det började med en dag, som blev flera.

– Mitt i allt hade jag klarat av en vecka. Och sakta men säkert smög sig mat lagningslusten tillbaka.

– Jag tror det skulle blommat upp ti digare om det inte varit för ätstörning en. Det kändes som att en hel matvärld öppnade sig.

Ett stort intresse Matlagning är i dag ett stort intresse för Maria, som periodvis även driver ett mat konto på Instagram.

– I Malmö började jag testa olika re cept och drog i gång olika matprojekt. Jag

körde långkok, gjorde min egen pasta ... Jag ville göra sådant som kändes mysigt och trevligt.

För Maria innebär matlagning avslapp ning och ger utlopp för kreativitet.

– Bara en sådan sak som att jag har ett matlagningskonto på Instagram där jag ba ra följer med andra matkonton. Det blir en helt egen värld. Det är roligt att ha en plats att lägga upp bilder av det man skapat.

I dag har hon tagit paus från att visa upp sin mat för omvärlden och återgått till kärnan – avkopplingen.

– Det är i grunden ett sätt för mig att rensa tankarna, lite som att gå på en lång promenad. Det är lugnande.

Hur lär du dig nya saker?

– Bland annat genom att följa med hur andra gör. Men intresset gör också att jag vill ta reda på saker, ibland snöar jag in på något i längre perioder – ofta på mat från andra kulturer.

Maria är inte en person som gillar att följa recept till punkt och pricka.

– Haha, nej, jag börjar direkt att änd ra recepten.

Ju mer man håller på, desto säkrare blir man, förklarar hon.

– Man får ett hum om hur mycket sy ra som behövs, hur mycket sötma som behöver tillsättas. Det går alltid att utgå från de klassiska smakkombinationerna och sedan ta dem vidare.

Hektiskt schema

Trots att Maria har ett hektiskt schema kör hon inte med storkok på söndagar för att göra lunchlådor för veckan.

– Jag tycker det är roligare att portio nera ut det. Det är ett glädjeämne i var dagen, något att se fram emot.

Men visst blir det ibland lite svårt att få till den dagliga matlagningen.

– Jag jobbar mycket sena kvällar och då får man äta på jobbet.

Maria framhåller att man även kan göra enkla och snabba maträtter som ger gläd je. Inför intervjun med tidskriften Martha har hon förberett pasta med tomatsås.

– Det är en röd pestopasta. Det går att göra med sådant som jag ofta har i skaf feriet: olja, nötter, tomatpuré, sardeller, parmesan och citron.

Sardeller?

– De tillför rätterna en umami-smak och smakar inte alls fisk. Många tänker på ansjovis, men sardeller är ett sätt att

Vem?

Maria Snellman

Ålder: 27 år.

Gör: Journalist på svenska TV4nyheterna.

Favoritmaträtt just nu: Allt som enkelt går att packa ner i picknickkorgen.

Alltid hemma i skafferiet: Pasta, olivolja, olika sorters lök och ost av olika slag.

Bästa kryddan: Citron. Lite syra förhöjer smaken i många rätter. Hållbaraste mattipset: Var kreativ med det du har hemma innan du handlar ny mat! Saknar du en viss ingrediens, fundera på vad du har som kan ersätta den. Det är också ett bra sätt att lära sig mer om mat och smaker.

salta maten. Det finns många intressanta sätt att göra det på, med exempelvis ka pris eller miso.

Maria var tidigare vegetarian och äter fortfarande mest vegetariskt. Hon är glad över den vegetariska utvecklingen, som inte längre ses som ”alternativ mat”.

– Det pratas på ett helt annat sätt om

vegemat, numera är det som vilken annan maträtt som helst.

Maria är även bra på att använda res terna i kylskåpet.

– Jag försöker tvinga mig själv att an vända det som finns hemma. Det är så trist att slänga mat.

I basskafferiet, förutom olja, nötter, sardeller och tomatpuré har hon ofta nå gon form av ost och citron.

– Det kan man nästan alltid använda som syra.

Bakom henne kokar pastavattnet. Hon stiger upp och häller av det mesta i vas ken, men slatten går ner i den förberedda tomatsåsen som nu blir ännu krämigare. Hon fortsätter röra och smakar av.

– Det är lite som kemi, matlagning. Men jag är dålig på att baka bröd, säger Maria med ett skratt och fortsätter.

– Matlagning är lite mer förlåtande.

Skulle du vilja utbilda dig inom detta?

– Ett tag tänkte jag det. Jag gick en kurs i vinkunskap för inte så länge sedan. Jag gillar att para ihop vin och mat. Men jag tror jag vill fortsätta ha det här som en hobby. Det är skönt som det är nu, en avslappnande del av livet. En guldkant på vardagen.

I föräldrarnas kök på Åland tillreder Maria Snellman en av sina favoriträtter: en röd pestopasta.

Hundra av hållbarhet med Esbomarthor

Catharina Elgert-Hyvönen

” Hållbarhet som livsstil är sig nerad Martha”, står det i inled ningen till historiken Hållbar gemenskap (Esbo norra Martha krets 1922–2022) som utkommit lagom till jubileumsåret, med journalisten Matts Dumell som skribent. I hundra år har kretsen arbetat för sammanhållning och gemenskap mellan kvinnor, och mötena har gett dessa möjlighet att diskutera både praktiska och lagliga frågor: ”Marthorna har oavlåtligt nosat i luften och vädrat efter tidens fläktar, utan att för den skull falla platt på trendens altare – behållit det goda och struntat i resten.”

Från begynnelsen

Läsaren får följa med föreningens verk samhet från dess begynnelse. Texten flan keras av både äldre svartvita fotografier och färgbilder. Fotografen Cata Portin har tagit de vackra färgfotografierna som ger texten lyft, medan Nanne Nylund stått för grafisk utformning och illustra tion. Vi ser fotografier av kartor, marthor på en vävkurs, folkskolan i Rödskog (marthornas mötesplats sedan 1930-ta let), marthornas trädgårdsodlingar i Esbo på 1920-talet, marthadräkten … I början var det gemensamma för medlemmarna det blåa förklädet, men 1935 kunde man

Dumell, Matts: Hållbar gemenskap (Esbo norra Marthakrets 1922–2022). Esbo norra Marthakrets, 112 s. ISBN: 978-952-69655-0-5

visa upp en dräkt i alternativt rutigt eller randigt, helst skulle den vara av handvävt bomullstyg – i nödfall vävt i fabrik.

Marthavardagen i fokus

Vi läser om krigsmarthor och lottor, ef terkrigstidens vardag, ”välsignade kök sapparater” – och några recept är ett måste, som ”Mommos kaka” och ”Berits Marthapaj”. Ett avsnitt tillägnas den ar keologiska och historiska bakgrunden till

Esbo. Vi får information om de magiska örter som var de första svenska nybyg garnas följeslagare till norra Esbo. Li kaså ingår här ett avsnitt om naturens apotek, bland annat matsoda, groddblad och grankottssirap.

Några marthor har fått sina egna kapi tel. Här läser vi om funderingar av Nan ny Gunhild Olin, som varit med sedan 1942, samt Berit Mansner och Marianne Woivalin – alla kan de berätta intressanta fakta om hur Esbo och marthaverksamhe ten utvecklades under deras livstid.

Fascinerande fakta

Här och där i texten fångas man av fasci nerande fakta som för en tillbaka till en förgången tid. Under åren 1917–1919 höll marthorna i Esbo kurser i tillverkning av tygskor, så kallade tallukkor, och täcken med pappersfyllning … Det hölls också demonstrationer i lagning av lavbröd och annat nödbröd samt om surrogat för kaffe, te och om kokning i hölåda.

Boken Hållbar gemenskap är en blandad kompott som innehåller rena fakta var vat med lättare avsnitt, allt interfolierat av de fina bilderna. Speciellt de avsnitt som skildrar kretsens tidigare verksam het väcker intresse hos en, som ännu inte fanns på den tiden.

Rösta och vinn en matlåda!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver gö ra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgif terna till marthabla det@martha.fi senast 10.8.2022 . Du kan

även sända ett post kort till Marthas redak tion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsing fors. Märk kortet el ler kuvertet ”Matlåda”. Bland de svar som in kommit lottar vi ut tre matlådor i rostfritt stål.

I förra röstnings omgången fick arti keln Hurra för hederlig

husmanskost på sidan 18 i Martha nummer 2/2022 flest röster. Marthabrickan som lottades ut i samma nummer vanns av Mia Suominen , Söder kulla, Camilla Sundqvist , Lovisa, och Pauliina Takkinen , Esbo. Brickan kommer på posten – grattis!

Text

Sämre förkunskaper möter lärarna i huslig ekonomi

Hur håller man rent i köket och hur diskar man? Vet ni hur man använder potatisskalaren? Det är frågor som lärare i huslig ekonomi får hjälpa sina elever med. – Jag känner mig viktigare än jag någonsin gjort, säger Carina Sundqvist, lärare i huslig ekonomi i Sursik skola i Pedersöre.

Text och foto Anette Forsström-Fellman

Eleverna i klasserna 7 E och F väntar utanför dörren till undervisningsköken. Några elever stiger upp och bankar på dörren.

– I vilket annat ämne är man så ivrig att man bankar på dörren, konstaterar lärarna Carina Sundqvist, Monica Lytts-Mursu och Yvonne Björk-Biskop.

Eleverna söker sig in till de tre under visningsköken i Sursik skola och får veta att det i dag vankas kanelbullar. Eleverna har bakat bullar tidigare och hittar recep tet i sina häften.

– När degen är färdigjäst kavlar ni ut den till en platta och penslar blandning en med smör, socker och kanel på degen. Sedan rullar ni degen eller viker den och

skär ut bitar eller remsor, säger Carina Sundqvist.

Eleverna tvättar sina händer och sät ter i gång. De jobbar i grupp och har ett visst nummer som bestämmer vad de ska göra. Nummer två till exempel tar hand om disken när de är klara.

– Den turen brukar man kunna förhand la om med sina kompisar, den är inte så po pulär, säger Carina Sundqvist och skrattar.

Degen får jäsa i tio minuter innan elev erna börjar kavla ut den. Abdelhakim Al mogharbel kavlar flitigt och Sundqvist påminner om att plattan ska se ut som en rektangel. Tyvärr får Abdelhakim inte äta bullarna sedan eftersom han fastar.

Vid en annan bänk står Moa Brännkärr som hunnit börja tvinna sina degstrimlor

och knyta dem till fina bullar. Sundqvist undrar vem som lärt Moa att forma bullar och får till svar att det har mamma gjort. Ugnarna sätts på för att värmas och man städar av arbetsbänkarna innan man tar rast.

Börjar från grunden

Vi sätter oss med de tre hushållslärarna i deras pausrum. I telefon innan intervjun har vi pratat om hur färdigheterna i huslig ekonomi blir allt sämre.

– Vissa elever har ingen erfarenhet alls av hemsysslor, de har inte hållit i en disk trasa ens, säger Monica Lytts-Mursu.

Hon har över trettio års erfarenhet som lärare i huslig ekonomi och kan därför se skillnader över lång tid.

– Många elever saknar vana hemifrån, man har inte hjälpt till med till exem pel städningen eller maten, säger LyttsMursu.

Det allra första man pratar om är hur man håller rent i ett kök och hur man an vänder redskapen på ett säkert sätt. Som exempel kan eleverna behöva instruktio ner om hur man använder en potatisska lare. Att diska för hand är också något nytt för många elever. Hemma plockar man allting i diskmaskinen eller diskar under rinnande vatten.

– Här diskar vi i två diskhoar och vi upprepar att det ska vara varmt vatten både för diskning och sköljning. När man känner på vattnet händer det sig att det är kallt, säger Carina Sundqvist.

Fr.v. Yvonne Björk-Biskop, Carina Sundqvist och Monica Lytts-Mursu som undervisar i huslig ekonomi i Sursik skola. De tycker att de gör ett viktigare jobb än någonsin.

Fr.v. Amanda Kung, Agnes Pel tola och Ina Sundqvist rör ihop degen till kanelbullarna. När de bakat klart har de har olika arbetsuppgifter beroende på vilken siffra de har i sin grupp. Amanda ska diska, Agnes ska torka arbetsbänkarna och Ina ska duka fram på bordet.

Milton Östman känner på bul larna om de har rätt konsistens och är färdigt gräddade. T.v. läraren Carina Sundqvist.

Huslig ekonomi

– ett populärt tillvalsämne Vad tycker lärarna i huslig ekonomi i Sursik skola om utvecklingen i samhället – är det ett problem att vardagskunskaperna ofta är dåliga när eleverna börjar sin tid i högstadiet?

– Det är ju samhället som blivit så jäktat att vi i hem men också sätter allt mindre tid på mat och hus hållsarbeten. Vill man vända på steken kan jag tycka att jag aldrig gjort ett så viktigt arbete som jag gör i dag. Vi behövs för att ge eleverna färdigheterna i kö ket och hemmet, säger Carina Sundqvist.

I huslig ekonomi har man också lektioner i kläd tvätt och städandet kommer också på köpet i allt arbete man gör.

– Där ser man elever som regelbundet hjälper till hemma, men också ungdomar som aldrig städat el ler tvättat kläder. Därför tar vi dessa färdigheter från grunden, så att eleverna lär sig se när det är smutsigt och när det är rent, säger de tre lärarna.

De vill inte anklaga hemmen för att ungdomarnas färdigheter är sämre.

– Det blir vår uppgift att lära dem här i stället, sä ger Carina Sundqvist.

Huslig ekonomi är ett ämne som man har under he la sitt sjunde läsår, men som bara finns som tillvals ämne i åttan och nian. Vad ska då en elev kunna efter sjuan, om hen sedan inte väljer husliga som tillval?

– De ska kunna läsa recept och tillämpa det de läser om. Vi vill inte att de ska leva på tonfisk och makaroner hela sitt liv, säger lärarna.

Abdelhakim Almogharbel kavlar ut degen och läraren Carina Sundqvist påminner om att degen ska vara jämntjock och rektangulär.

Eleverna kommer också med egna, fina initiativ. Vissa följer till exempel mattrender på Tiktok och har förslag på maträtter eller praktiska tips. Moni ca Lytts-Mursu säger att eleverna frågar efter mer exklusiv mat än de gjorde tidi gare. Man är mer medvetna om allt som man kan göra i köket.

– När eleverna ändå gör något tycker de att det ska vara så väldigt fint eller exotiskt. Vår uppgift är ändå att se till att de kan göra mat i vardagen, säger Lytts-Mursu.

Fort borde det också gå, det är den största skillnaden mellan förr och nu sä ger Lytts-Mursu. Eleverna kan vara jäk tade, men ändå inte få någonting gjort.

– Man är helt enkelt ovan med att låta något ta tid. När eleverna väl fokuserar kan de uträtta mycket, men ibland sak nas rätt fokus.

Blöta tvättsvampar

Vi återgår till klassrummen där kanelbul larna sätts i ugnen. Eleverna ropar flitigt efter Carina för att få hennes åsikt om när bullarna är färdigt gräddade. Medan man väntar på bullarna torkar man också av arbetsbänkarna och Sundqvist påminner om att eleverna ska ha blöta tvättsvampar, så att det faktiskt blir rent.

De elever som i dag har nummer fyra i sin grupp börjar duka fram. Det ska också

kokas kaffe och det gillar eleverna, det är många som ställer sig vid kaffebryggaren för att ladda den. Man dukar med servet ter och Sundqvist visar hur man kan vika dem. När kaffet serverats och man äntli gen får börja ”doppa”, är eleverna väldigt nöjda med vad de åstadkommit. Lugnet sänker sig och alla eleverna vill att Carina ska smaka just deras bullar.

Monica Lytts-Mursu har varit lärare i huslig eko nomi i över trettio år. Här är hon tillsammans med klass 7E i Sursik skola. Mycket har ändrats med åren. Eleverna kan mindre när de börjar sitt sjunde läsår, men samtidigt är de också mer medvetna om vilka maträtter det finns.

koppar i diskmaskinen. Carina påminner om läxan till nästa vecka. En elev undrar om tidskriften Martha finns på Instagram och börjar följa kontot i hopp om att se sin medverkan där.

– Telefonerna kommer fort fram, ge nast när man får lite ledig tid och tycker det är tråkigt, berättar Carina.

– Den glömmer man inte, men boken och häftet kan vara hemma, säger Yvonne Björk-Biskop och ler.

Gott bordsskick

Eleverna får ha telefonen under lektionen så länge den inte stör för mycket och oftast fungerar det bra. När man äter vill ändå lärarna att man inte ser på telefonen.

– Vi lär ut bordsskick och en del elever har svårt att finna ro även vid matbordet. Visst får man prata, men inte ropa eller hålla och på och klottra med maten. Det händer också, säger Monica Lytts-Mursu.

– Jag kan inte smaka allas, men en ska jag ta. Ni har arbetat bra i dag, det märktes att ni hade gjort bullar förut, säger Sundqvist.

Positiv respons

Några killar undrar om Carina kan ge dem positiv respons på Wilma, verktyget som skolorna har i sin kommunikation med eleverna och hemmet. Dagen närmar sig sitt slut och eleverna plockar in sina

Denna dag börjar lida mot sitt slut ock så för lärarna och jag undrar vad som gör att de hålls inspirerade i sitt jobb.

– Eleverna är överlag mycket ivriga i vårt ämne, de behöver inte motiveras så mycket. De ser ett direkt resultat av sitt arbete och det gläder oss när vi ser hur stolta de blir över maten de gjort. Då vet man att man gör skillnad, säger de tre lärarna i Sursik skola.

Eleverna är överlag mycket ivriga i vårt ämne, de behöver inte motiveras så mycket.

”

Marthagallup

1. Vad har du blivit bättre på i och med lektionerna i huslig ekonomi?

2. Vad skulle du önska dig mer av i undervisningen?

Mojmir Bryska, åk 7 Sursik skola

– Att veta hur det blir när man blandar olika ingredienser, vad som passar ihop. Jag vet till exempel de vikti gaste ingredienserna till bullar, som vi bakat i dag.

– Jag gillar sötsaker, så det skulle jag önska mera av. Kanske vi också kunde baka eget tortillabröd?

Ruth Långbacka, åk 7 Sursik skola

– Att göra såser, det har jag inte kunnat tidigare. Att baka kan jag, det gör jag ganska myck et hemma.

– Att göra hela måltider med bröd och efterrätt, det har vi inte gjort så ofta.

Elna Smeds, åk 7 Sursik skola

– Matlagning i all mänhet. Jag hjäl per till en del med maten hemma, men på lektioner na i huslig ekonomi får jag fler idéer.

– Jag tycker lektionerna är bra. Kanske kunde vi prata mer om kost nader, vad olika matvaror kostar och så vidare.

Isac Knuts, åk 7 Sursik skola

– Att göra mat, det har jag inte gjort så mycket av hemma.

– Jag önskar mera bakning, för jag gillar att knåda och göra deg. Jag skulle också öns ka mer vanliga maträtter som be står av kött och potatis.

Moa Brännkärr snurrar till vackra bullar. Hon vet hur hon ska göra då hon bakat bul lar med mamma förut.

Menyn anpassas till kostrekommendationer och trender

I slutet av detta år, eller början av nästa, utkommer nya nordiska kostrekommendationer – hur syns detta i menyn på lektionerna i huslig ekonomi?

Satu Männistö , som är forsknings chef på THL (Institutet för hälsa och välfärd), sitter med i styrgruppen för de nordiska rekommendationerna och säger att man ännu mer kommer att betona hållbar kost och som ett led i detta ska den växtbaserade maten ytterligare öka. Till exempel det röda köttet ska kompenseras med protein från baljväxter som ärter och bönor.

– Vi grundar våra rekommendationer på forskning kring människans hälsa. Tyvärr är det få finländare som uppnår dagens rekommendation om 500 gram frukter och grönsaker varje dag. Och framför allt män äter för mycket kött.

Vi tar ner kostrekommendationen på rent praktisk nivå och jag undrar hur man kan göra en vanlig köttsås mer i enlighet med kostrekommendationerna.

– Man kan sätta hälften baljväx ter och hälften kött till exempel, säger Männistö.

Vad säger man i Sursik skola till denna förändring?

– Vi förstår den, men det kan va ra knepigt att få ungdomarna att äta mera grönt. När vi gör sallader får vi oftast slänga bort en del. Åtminstone i Pedersöre är det nog svårt att få elev

erna att tänka mer vegetariskt, säger Carina Sundqvist.

– Fast såsen med bondböna i stället för kött hade bra åtgång i min grupp, inflikar Yvonne Björk-Biskop.

I huslig ekonomi ger man numera ganska lite undervisning i näringslära, den biten sköts av lärarna i ämnet häl sokunskap.

– Jag tycker det är en bra föränd ring, eftersom vi behöver sätta så stort fokus på att lära eleverna det praktiska.

Menyn på lektionerna i huslig eko nomi har ändrats mycket på de trettio år som Monica Lytts-Mursu har arbe tat som lärare.

– Makaronilådan har ersatts av la sagne, leverbiffarna har man strukit från menyn och inte rensar vi ström ming längre. Det finns ju inte färsk strömming att tillgå. Men vissa saker består, som till exempel blåbärspajen och chokladkrämen som är omtyckta efterrätter.

Och ett förträffligt exempel på hur man blandar tradition och trend är när eleverna valde att ha fiskfärsbiffar i si na hamburgare.

– Det blev väldigt omtyckt, konsta terar Yvonne Björk-Biskop.

Hur går det till när hamburgerkedjan Hesburger klimatkompenserar för sina finländska hamburgare i Uganda? Svenska Yles reporter Jessica Stolzman ville gå till botten med vad klimatkom pensation handlar om på gräsrotsnivå.

Nyfiken på klimatkompensation – verklig klimatnytta eller oetisk bluff?

Hur ser det ut i den brokiga branschen för klimatkompensation och har systemet avsedd effekt? Dessa frågor har Svenska Yles undersökande journalist Jessica Stolzman fördjupat sig i.

Klimatkompenserade pro dukter och tjänster ser vi allt oftare i vardagen. Vi kan till exempel välja att betala lite extra för det miljövänliga, kli matkompenserade kaffet på kaféet eller för den klimatkompenserade flygbiljetten eller paketförsändelsen. I vissa fall kan klimatkompensationen också vara färdigt inbakad i slutpriset.

De företag som klimatkompenserar vill ta ansvar för miljön. För konsumen ten kan valet av ett grönare alternativ ge känslan av att hen gör skillnad i den eska lerande klimatkrisen, vilket kanske leder till ett bättre samvete. Men vad innebär det i praktiken att kaffet eller hambur garen är klimatkompenserad?

Spisprojekt i Uganda

En som är nyfiken på temat är Svens ka Yles undersökande journalist Jessica Stolzmann. I Svenska Yles nya teveserie Gröna burgare och kolsvarta affärer under söker hon ett projekt av Impact Carbons klimatkompensation på gräsrotsnivå.

Det handlar om ett spisprojekt i Ugan da vars syfte är att sälja energieffektiva spisar som ska bidra till mindre koldi oxidutsläpp än traditionella spisar. De besparade koldioxidutsläppen omvandlas till så kallade kolkrediter som säljs till företag som vill klimatkompensera för sina utsläpp. Ett av flera finländska före tag som satsat stora summor på projektet

är hamburgerrestaurangen Hesburger.

– Klimatkompensering innebär att någon annan någon annanstans i världen minskar motsvarande mängd utsläpp som en produkt eller tjänst orsakar. Företagen som klimatkompenserar betalar alltså för att utsläppsminskningen ska ske någon annanstans, förklarar Stolzmann.

I teveserien åker Stolzmann till Kam

Text Rebecca Hellsberg | Foto Cata Portin, pressbilder

Vanliga ugandiska familjer kompenserar för Hesburgers utsläpp med sina kolsnå la spisar, utan att vara medvetna om att de ingår i ett projekt för klimatkom pensation, trots att det är ett uttryckligt krav i certifieringen av projektet.

pala i Uganda för att med egna ögon se hur projektet förverkligas på gräsrotsnivå. Hon ville få svar på frågan om hur man kan veta att utsläppsminskningen fak tiskt sker i verkligheten. Och hur rätt och etiskt det egentligen är att familjer i lågin komstländer som Uganda, där utsläppen i allmänhet är små, kompenserar för de stora utsläpp som Västvärlden orsakar?

– Det finns forskning som visar att en stor del av projekten inte håller måtten och att koldioxidutsläppen inte är så stora i verkligheten. Jag ville åka dit och se det själv, säger Stolzmann.

Vilda västern

Det hon möttes av under sin granskning är en bransch inom klimatkompensation som är snarlik vilda västern. Den visade sig va ra både oreglerad, rörig och icke-transpa rent. I Kampala hittade hon energieffekti va spisar överallt, varav endast en bråkdel tillhörde något klimatkompensationspro jekt över huvud taget. Stolzmann märkte

att det finns en marknad och efterfrågan på energieffektiva spisar också av andra orsaker än deras utsläppsminskning – de är nämligen även kostnadseffektiva eftersom de kräver mindre kol.

Är familjerna i Uganda medvetna om att de klimatkompenserar för våra utsläpp?

– Mest slående var när jag äntligen hit tade kvinnor som ägde och använde spisar na som hörde till Impact Carbons projekt och de inte över huvud taget kände till att de är med i ett klimatkompensations projekt. De som gör det verkliga jobbet för att minska utsläppen inkluderas inte och det känns både orättvist och fel, sä ger Stolzmann.

– Klimatkompensationssystemet ökar den globala klimatorättvisan, där vi i väst står för de stora föroreningarna, medan människor i låginkomstländer utnyttjas. Det känns så galet att vi först förorenar och sedan kammar hem vinsten, medan dessa ugandier inte ens är tillräckligt in formerade om saken.

Bidrar Impact Carbons projekt med ett verkligt mervärde för miljön? Eller skulle utsläppsminskningen ske ändå, eftersom det verkar vara en normal utveckling att konsumenten skaffar sig en ny spis av kost nadsmässiga orsaker?

Stolzmann berättar att man har mätt spisarnas utsläpp i laboratoriemiljö och räknat ut ett medeltal för utsläppsminsk ningen. Om uträkningen motsvarar den verkliga utsläppsminskningen som sker under vardaglig användning i ugandiska hushåll är svårt för henne att bedöma.

– Någon kanske kokar småfisk som tar några minuter, medan andra kokar bönor som tar flera timmar. Mängden utsläpp varierar mycket och dessutom har många ugandier även flera spisar i användning, ofta både en äldre och en nyare energi effektiv, berättar hon.

Serien Gröna burgare och kolsvarta affä rer avslöjar ett klimatkompensationspro jekt som på flera fronter inte håller vad det lovar.

– Det ger mig inte ett så himla gott samvete att köpa klimatkompenserat längre, säger Stolzmann som också frågar sig om klimatkompensation räcker för att stävja klimatkrisen. Ur företagens synvin kel är klimatkompensation ett lätt sätt att köpa sig fri, men kan man verkligen ha gott samvete här? Kanske det enda vi kan göra är minska våra egna utsläpp. Klimat förändringen går också så snabbt att det sist och slutligen kanske är större åtgärder som behövs, spekulerar hon.

Inga garantier

Några garantier för att det handlar om verklig klimatkompensation för ham burgaren på Hesburger finns alltså inte. Stolzmann uppmuntrar konsumenterna

att våga ställa frågor och kräva att de fö retag som klimatkompenserar tar sitt an svar: Vad innebär det om jag till exempel betalar extra för den klimatkompensera de matportionen? Var klimatkompenserar den och på vilket sätt?

– Att passivt konsumera klimatkom penserade produkter och tjänster utan att ifrågasätta om de håller måttet, leder till att vi upprätthåller ett falskt system. Som konsumenter kan vi bidra till förändring och klimatnytta genom att vara aktiva, ifrågasätta och göra mera medvetna val, säger Jessica Stolzmann.

Den femdelade serien ”Gröna burgare och kolsvarta affärer” finns publicerad på Yle Arenan.

Vem?

Jessica Stolzmann Ålder: 48 år.

Bor: I Helsingfors.

Familj: Två barn, man och hund.

Gör: Jobbar som undersökande journalist på Svenska Yle.

Dold talang: Kan somna var och när som helst.

Gillar: Att bli bjuden hem till folk. Är nyfiken på hur människor lever och förhåller sig till livet.

Ogillar: Orättvisor. När någon luras för egen vinning.

På nattduksbordet: Framtiden är historia av Masha Gessen.

”Det ger mig inte ett så himla gott samvete att köpa klimatkompenserat längre.

Klassiker med en modern twist

Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos Recept: Toni Rautakoski, hushållsrådgivare

Vispgröt på havtorn

Klimpsoppa, vispgröt, rulltårta, morotskaka och Ålandspannkaka väcker såväl smaklökarna som gamla minnen till liv hos många av oss. Vi har dammat av några traditionella matfavoriter och gett dem en tidsenlig twist.

Toni tipsar!

Tiderna förändras och smakerna med dem. Marthaförbundets hushållsrådgivare Toni Rautakoski fick i uppdrag att uppdatera några gamla matfavoriter – och gjorde det med besked. På menyn står vegananpassad klimpsoppa, Ålandspannkaka på korngryn, morotskaka i pajform, vispgröt på havtorn och en snurrigt god rulltårta. Låt dig väl smaka!

Hushållsrådgivaren Toni Rautakoski berättar om små smarta val i köket som gör stor skillnad för matens klimat- och miljöeffekter.

Hur tänker du kring mat och klimat? – Matproduktionen orsakar upp till 25 procent av konsumentens kli matutsläpp, så det är verkligen väl värt att fundera på vad man äter. I dag konsumerar vi till exempel på tok för mycket kött. Det bästa man kan göra för klimatet är att minska kon sumtionen av animaliska produkter och äta mer vegetariskt.

Vad gör du för att minska din klimatpåverkan från maten?

– Jag har lämnat bort köttet från vardagsmaten, det äter jag bara till fest eller om jag lagar något fina re till veckoslutet. I stället har jag ökat mängden inhemsk fisk och väl jer smartfisk när det går. Jag strä var också efter att äta så mycket inhemska säsongsenliga grönsaker som möjligt.

Dina fem bästa tips för hållbar matlagning?

– Gör en veckomeny baserat på det du har hemma. Använd rester och undvik matsvinn. Ät rikligt med vegetabilier. När det är möjligt, ät in hemsk fisk i stället för kött och kött endast vid mera festliga tillfällen. I första hand och när det är möjligt, handla inhemskt och enligt säsong.

Gott av grönt – hur beaktar du smaken och klimatet i matlagningen?

– Det finns så otroliga mäng der av olika grönsaker, frukter och rotsaker att man får arbeta hårt för att få slut på nya smakupplevelser! Dessutom blir det helt olika aromer beroende på hur man kryddar och om man kokar, steker eller rostar. Det gäller bara att vara nyfiken och prova olika kombinationer.

Ditt bästa (och godaste) hållbara recept?

– Pizza bianco, det vill säga pizza utan tomatsås. I detta recept används i stället crème fraiche. Toppa med palsternacka och rökt fisk.

Till två pizzor behöver du:

Botten:

• 2 dl vatten

• 1 tsk torrjäst

• 1/2 tsk salt

• 2 msk olja

• ca 4 dl vetemjöl

Fyllning:

• 150 g crème fraiche

• 1/2 citron (skal och saft)

• 1 tsk dijonsenap

• 1 palsternacka

• 2 msk olja

• salt och peppar

• 100 g rökt fisk

• dill

Gör så här:

1. Blanda jäst och fingervarmt vat ten. Rör ner resten av ingredien serna och knåda i 5–10 minuter tills degen är elastisk. Låt jäsa 30 minuter. Värm ugnen och en ugnsplåt till 250 grader.

2. Rör ihop crème fraiche, citronskal och -saft samt senap. Tillsätt salt och peppar enligt smak.

3. Skölj palsternackan, hyvla till tunna skivor med till exempel en skalare. Blanda med olja, salt och peppar.

4. Kavla ut degen till två tunna pizzabottnar, lägg dem på bakplåtspapper. Bred över ett tunt lager crème fraiche och strö över palsternacka. Lyft pizzan försiktigt med hjälp av bakplåts papperet på den heta ugnsplå ten, grädda i 250 grader i cirka 10 minuter eller tills bottnen och palsternackan fått färg.

5. Toppa pizzan med bitar av rökt fisk och finhackad dill.

Vegansk klimpsoppa

(4 portioner)

Grönsaksbuljong:

• 2 morötter

• 1/2 purjolök

• 1 selleristjälk

• 1 palsternacka

• 2 msk torkade trattkantareller

• 5 korn svartpeppar

• 2 lagerblad

• salt

Matzoklimpar:

• 3 msk linfrön

• 1 dl buljong eller vatten

• 100 g smörgåskex

• 1 dl speltmjöl

• 1 1/2 tsk salt

• 1 tsk peppar

• 1 tsk bakpulver

• 1/2 dl dill, persilja eller båda

• 2 vitlöksklyftor

• 1/2 dl olja

Gör så här:

1. Tillred buljongen: Skölj alla grönsaker noga och skär dem i mindre bitar. Lägg alla ingredienser i en kast rull och täck med vatten. Hetta upp och låt småkoka i 20 minuter, smaka av med salt enligt behov.

2. Krossa linfröna i en mortel. Blanda med 1 dl buljong och låt svälla i minst 15 minuter.

3. Mal smörgåskexen till ett fint mjöl i en matberedare. Rör i speltmjöl, salt, pep par, bakpulver, finhackade örter, krossad vitlök och olja. Rör till sist i linfröna och blanda till en jämn massa.

4. Forma massan till små bol lar. Lägg bollarna försiktigt i kokande buljong och låt småkoka i 5–10 minuter tills klimparna är mjuka, men håller sin form.

5. Servera med klimparna med buljong och rikligt med färska örter.

Vispgröt på havtorn

(4 portioner)

• 1 l vatten

• 1 1/2 dl speltmannagryn

• 1 dl socker

• 4 dl havtorn

• 1/2 tsk salt

Gör så här:

1. Koka upp vattnet och häll i mannagryn, havtorn, sock er och salt. Låt koka i cirka 5 minuter och rör om med jämna mellanrum.

2. Låt gröten kallna och vispa sedan med elvisp eller hushållsassistent tills den är riktigt fluffig. Servera med kall mjölk.

Ålandspannkaka på korngryn

• 2 dl vatten

• 1 dl korngryn

• 1 liter mjölk

• 1 dl vetemjöl

• 3 ägg

• 1 dl socker

• 1/2 tsk salt

• 2 tsk kardemumma

• 50 g smör

Gör så här:

1. Koka upp vatten och till sätt korngrynen. Småkoka tills allt vatten absorbe rats, rör om hela tiden. Tillsätt mjölk och låt koka ytterligare i cirka 45 mi nuter. Ställ ugnen på 200 grader.

2. Låt gröten svalna en aning och tillsätt vetemjöl, ägg, socker, salt och karde mumma. Rör om ordentligt.

3. Häll smeten i en smörad ugnsform, lägg över några klickar smör och grädda i ugn i cirka 30 minuter eller tills pannkakan fått gyllen brun färg.

4. Låt svalna och servera med vispgrädde och sylt.

Trefärgad rulltårta

• 5 ägg

• 2 dl socker

• 1 dl vetemjöl

• 1 dl potatismjöl

• 1 tsk bakpulver

• 3 msk blåbärspulver

• 1 krm saffran eller gurkmeja

• skalet av en citron

Smörkräm:

• 200 g rumsvarmt smör

• 4 dl florsocker

• 1 tsk finhackad färsk rosmarin

• 1 msk mjölk

Gör så här:

1. Ställ ugnen på 200 grader med fläkt. Beklä två ugnsplåtar med bakplåts papper.

2. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Blanda vetemjöl, potatismjöl och bakpulver i en separat skål. Sikta ner i äggskum met och rör om försiktigt.

3. Dela smeten i två delar. Rör försiktigt ner blå bärspulvret i den ena och saffran eller gurkmeja till sammans med citronskalen i den andra.

4. Bred ut smetarna jämnt över var sin plåt och gräd da bägge plåtarna i ugnen i 5–8 minuter. Stjälp för siktigt upp kakorna på ett sockrat bakplåtspapper.

5. Blanda ihop smör, socker och finhackad rosmarin. Vispa med elvisp och tillsätt mjölken lite i taget. Vispa i cirka 10 minuter till en vit och jämn kräm.

6. Bred smörkrämen i ett tunt lager över den ena bottnen och lägg den andra bott nen ovanpå.

7. Bred resten av krämen över tårtan och rulla försiktigt ihop från långsidan med hjälp av bakplåtspapperet.

8. Låt stå kallt och ta ut cirka 30 minuter före servering.

Morotskaka i pajskal

Botten:

• 2 dl vetemjöl

• 1 dl havreflingor

• 1/2 tsk bakpulver

• 2 msk socker

• 100 g smör

• 1 dl riven morot

Fyllning:

• 200 g pekan- eller valnötter

• 100 g morot

• 2 dl socker

• 1 dl sirap

• 3 ägg

• 2 tsk kanel

• 1/2 tsk nejlika

• 1 tsk ingefära

Glasyr:

• 2 msk morotssaft

• 1 msk socker

• 200 g färskost

• 50 g rumsvarmt smör

• 1 1/2 dl florsocker

Gör så här: Bottnen:

1. Blanda alla torra ingredi enser. Nyp in smöret och rör till sist ner den rivna moroten. Låt stå kallt i minst 30 minuter. Värm ugnen till 200 grader.

2. Tryck ut degen i en paj form, nagga med en gaffel och förgrädda i ugn i 10 minuter.

Fyllning:

3. Hacka nötterna grovt och riv moroten fint. Pressa ut saften ur moroten och lägg saften åt sidan.

4. Blanda alla ingredienser och häll i pajformen.

5. Grädda i ugnen i cirka 30–40 minuter eller tills fyllningen blivit lämpligt fast. Låt svalna.

Glasyr:

6. Koka upp morotssaft och socker, låt småkoka till en tjock sirap.

7. Vispa alla ingredienser och spritsa över pajen.

Vegansk klimpsoppa

Trefärgad rulltårta Morotskaka i pajskal Ålandspannkaka på korngryn

Barn äter gärna fisk

– om det kan förbättra Östersjöns tillstånd

Barn vill äta fisk, men den ska helst inte se ut som fisk. Det är en av slutsatserna i Borgåbon Marlena Grönqvists slutarbete om barns attityder till fisk.

Text Maria Wasström Foto Cata Portin

Vem?

Marlena Grönqvist

Ålder: 40 år.

Familj: Man och två tonårsbarn.

Bor: På Vessö i Borgå.

Gör: Hortonom sedan tidigare och nybliven agrolog inom bioekono mi från yrkeshögskolan i Jyväskylä. Hoppas i fortsättningen kunna arbe ta med frågor om naturens mångfald och miljöfrågor.

Gillar: Att vistas i naturen.

Läser helst: Faktalitteratur relaterat till miljön och biografier.

Hemlig talang: Är bra på att sticka, men det är inte så hemligt.

Iregel är barn ganska positivt in ställda till fisk. Sammanlagt 70 procent vill äta mer fisk om det kan minska på algerna i havet, säger Marlena Grönqvist

Att äta vild inhemsk fisk är ett bra sätt att minska fosfor- och kvävehalten i våra vattendrag. Om vi blir bättre på att äta vild fisk kan också vattendragen börja må bättre på ett klimatsmart och effektivt sätt. Detta var utgångspunkten då Marlena Grönqvist gav sig i kast med sitt examensarbete inom utbildningsom rådet bioekonomi vid yrkeshögskolan i Jyväskylä. Hon gjorde en undersökning med 277 barn i lågstadieåldern om deras attityd till fisk och noterade att de barn som hade möjlighet att vistas vid vatten, till exempel på en sommarstuga, gärna ville äta mer fisk, särskilt om det kunde minska algförekomsten i vattnet.

– Alger och algblomning är något som dagens barn kan relatera till. De har levt med det hela sitt liv, säger Mar lena Grönqvist.

En bra proteinkälla Genom att ta till vara de fiskar som an nars lätt blir outnyttjade för vi bort en hel del näringsämnen ur våra hav och sjöar. Fiskarna är dessutom en bra proteinkälla även för människor.

Bland barn tycks den gamla favoriten fiskpinnar fortsättningsvis vara populär. Mest omtyckt av fiskrätterna är fiskpin

nar, fisksoppa och laxfilé i ugn. En nya re stjärna är sushi, vilket kan vara något förvånande, eftersom fisken trots allt bru kar ätas rå. Men den går alltså hem hos många barn i dag.

Barnens inställning till fisk avspeglar ofta familjens värderingar. I familjer där barnen själva får fiska och äta fisk var in ställningen positivare än hos andra. Grön qvist noterar att många familjer inte tycks äta fisk hemma. Nästan tio procent av bar nen uppgav att de aldrig äter fisk hemma.

– Kanske det har att göra med att var dagen i barnfamiljer kan upplevas som lite smidigare med köttfärs och broiler? Det är säkert också en prisfråga. Fisk, beroende på vilken fisk man använder, är ofta dyrare än kött, konstaterar Grönqvist.

Fisk i skolan

I Marlenas material uppger över hälften av barnen att de inte äter, eller i varje fall inte tycker om, den fisk som serveras i skolorna.

– Det är en siffra som är extra oro väckande, tycker jag. I skolorna serveras

bevisligen fiskrätter, bland annat just fisk pinnar som barn tycker om.

Strömmingsrätter fanns längst ner på listan över vilka fiskrätter barnen gillade. Det som verkar vara mest avskräckande är fiskrätter där fiskhuvudet och skinnet sitter kvar.

Marlena Grönqvist är själv en vän av fisk, men medger att barndomens ström mingsrätter inte hörde till favoriterna. Hon har alltså en viss förståelse för bar nens aversion, men tycker samtidigt att det är synd att en så liten andel av just strömmingen landar på våra tallrikar.

– I Finland används endast 3 pro cent av den fiskade strömmingen som människoföda, resten går till djurfoder. I stället för att ta omvägen via andra djur kunde vi äta strömmingen direkt.

Egenfångad fisk Strömmingen har alltså mist sin position som vardagsmat. Grönqvist tror också att den internationella rekommendationen om att inte äta Östersjöfisk för ofta kan

spela in. Färskare undersökningar visar ändå att halterna av miljögifter i de fles ta inhemska fiskar är mycket låg, och att det tvärtom är tryggt och hälsosamt att äta dem, i måttliga mängder naturligtvis.

Grönqvist fiskar gärna själv när hon har tid och möjlighet. Då brukar det bli sik, abborre och gädda. Av mörtfiskar gör hon egna fiskburgare. När det gäller inköpen i butiken är priset på fisk ofta avskräckande.

– Nu för tiden finns det till exempel fiskpinnar och fiskbiffar gjorda på Öst ersjöfisk, men priset är betydligt högre än importerade motsvarigheter. Det är synd, men det handlar om så små partier att det blir svårt att göra produktionen fördelak tig, säger Marlena Grönqvist.

Billiga råvaror

Det känns avigt att en produkt tillver kad på så billiga råvaror ändå kan bli så

Fakta om ...

dyr. Problemet handlar om logistik och produktionsprocesser. Dessutom lär till exempel braxen vara svår att rensa också med dagens maskiner.

Marlena har själv barn i de yngre ton åren och hon vet mer än väl att fiskben och främmande smaker inte gör vardagen smidigare precis. Hon lät också testa en käten på sina egna barn. I enkäten fanns bilder på de vanligaste fiskarna som lever i våra vatten, men det var tydligen lättare sagt än gjort att känna igen arterna.

– Jag blev chockerad över hur dåligt mina egna barn kände igen fiskar, medger hon smått skamset och fortsätter:

– Efter enkäten fick de både en god dos fiskmat och fiskkunskaper.

Abborre och gädda var de fiskar i materialet som barnen lättast kände igen. Av åtta inhemska fiskarter var mört och gös de som barnen hade svårast att känna

igen. I medeltal kände barnen igen tre av åtta fiskar.

Mört i fiskpinnen Marlena Grönqvist har funderat en hel del på hur man kunde få fiskrätterna mer lockande för barn.

– Förutom att de ska vara goda ska de också vara lätta att äta. Hur maten känns i munnen är också viktigt.

Marlena hoppas att det skulle bli möj ligt att använda exempelvis inhemska mörtfiskar i skolornas fiskpinnar.

– Om det enbart är en prisfråga borde man även beakta kostnaderna för att få bort näringsämnen ur vattendragen.

Hon påpekar att en större efterfrågan på den sortens mat tillika leder till villig het att hitta lösningar för logistiken och för processerna kring framställningen av produkterna.

Inhemsk vildfisk på tallriken

Marlena Grönqvist gjorde sitt exa mensarbete Kotimainen villikala lautasella (Inhemsk vildfisk på tallriken) i anslutning till Marthaförbundets pro jekt Östersjön 2.0. Projektet har som målsättning att förbättra tillstån det i Östersjön och erbjuda verk

tyg för ett renare och friskare hav. En av kungstankarna är att vi borde äta mer smartfisk, den fisk som vissa kallar skräpfisk, för att minska klima tavtrycket.

Till smartfiskarna räknas arter som ofta blir outnyttjade, såsom gädda,

id, braxen, mört, nors och strömming. Finländarna äter ofta importerad fisk, särskilt lax, som fraktas till Fin land från andra länder. Det kan tyck as vara lite bakvänt, men dessvärre får smartfiskarna fortfarande tampas med ett dåligt rykte och låg status.

Är du en resurs för Östersjön?

Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Målsättningen med projektet är att dela kunskap och forskning om Östersjön samt ge förslag på hur vi alla kan göra bätt re val i vardagen för ett renare och friskare hav.

Iskrivande stund le ver vi i slutet av april, men jag är med hjär tat i juni, precis som du, bästa läsare. Det som jag gillar bäst med Finland är de fyra olika årstiderna som jag lärde mig uppskatta då jag bod de i Tyskland och Brasilien, där skarpt avgränsade årstider inte exis terar. Fastän jag ser havet hela året, och uppskattar det oavsett årstid, är mina flesta minnen och förväntningar inför sommaren kopplade till havet.

Det blir varmare och allt fler personer hittar till stränderna och havet. Senast nu är det dags att fundera på din egen relation till havet – är du en resurs eller tär du på resurserna?

På Marthaförbundets årsmöte i slutet av april fick förhoppningsvis många av de ivriga deltagarna en kickstart till tankearbetet för hur man kan vara en resurs för Östersjön. Det ta lades även om beredskap och hur Martha finns där för alla. Men finns Martha – och du – där för Östersjön? Med Östersjön avser jag allt som finns mellan de danska sunden och Torneå. He la Marthafinland påverkar och har Östersjön som sitt närmsta hav. Martha påverkar havet generationsöverskridande, på samma sätt som varje finländare gör.

Små och stora val Hur ser just ditt Östersjöavtryck ut? Vad lär du dina närmaste och käraste? Är du en förebild? Små val i vardagen påverkar havet och på som maren blir dessa val ännu tydligare och of tast också mer konkreta. Vissa nöjer sig inte med små val i vardagen, utan vill göra något stort. Följ gärna med och understöd Gustav Kvikant , som under sommaren ska simma från Stockholm till Helsingfors för att sam la in medel för Östersjön. Mer om Gustavs simäventyr kan du läsa på sidan 41 i detta nummer av Martha.

Den sista torsdagen i augusti är det återigen dags för Östersjödagen, allas vår gemensam

ma dag då vi firar och uppmärksammar vårt gemensamma hav och dess kulturarv. Flera marthaföreningar har redan anmält sitt intres se för att på sitt eget sätt delta i festligheterna, vilket gläder mig oerhört. Martha bryr sig om Östersjön och vill att kommande generationer ska få njuta av ett välmående hav.

Jag utmanar de föreningar som ännu in te har planerat aktiviteter som tangerar vårt gemensamma hav att visa att de bryr sig. Det är bara att ta till telefonen eller skicka mig ett mejl till e-postadressen roosa.mikkola@ martha.fi, så hjälper jag till med när och hur. Jag finns här för marthorna, precis som havet finns här för oss alla.

Roosa Mikkola, projektledare

Foto Karin Lindroos

Alexandras liv styrs av årstiderna

Alexandra Sjöbloms gård är ett myller av liv och kreativitet.

Här har hon under flera års tid sakta byggt upp en oas för självförsörjning och mångsyssleri i en genuin anda av permakultur. – Mitt liv styrs långt av årstiderna, säger hon.

och foto Heidi Henriksson

Det är en solig vårdag när vi hälsar på hos Alexandra Sjöblom på hennes gård Storhagen i Hammarland, Åland. Hönorna trippar runt och de första bladen gror redan i drivbänkar i värmen.

– Sallad och lite ärtskott bland annat. Grönkålen är också på gång. Inne i huset har jag försådd på tomater och paprika, berättar Alexandra.

Hon öppnar dörren till växthuset där hönorna bott under vintern.

– Så nu är det färdigt gödslat!

Bredvid växthuset finns en hög med gamla fisknät som ska få nytt liv.

– Jag ska använda det till att avskärma områden för hönorna. Jag försöker hela tiden tänka på vad man kan återanvända, det är en del av permakulturtänket: att ta tillvara det som finns.

Första gången

Det var under en omställningskurs för flera år sedan som Alexandra fick höra om permakultur för första gången. Hon leta de snabbt upp en kurs på temat i Sverige, en kurs som rörde upp känslor.

– Jag blev så rörd att jag grät. Jag visste att jag gillade det regenerativa tänket, men jag hade inte insett vidden av permakultur.

Permakultur är ett hållbart odlingssätt

som fokuserar på smart design och där man eftersträvar att arbeta enligt plat sens förutsättningar och i samverkan med ekosystemet. Man delar in sina odlings marker i zoner enligt behov och använd ningsområde och allt odlas ekologiskt.

– Efter kursen kände jag bara att ”hur kan inte alla detta?”.

lens bana över marken för att optimera sin odling.

– Man kan få ut mycket av en liten yta. Man kan tänka i tre nivåer: träd, buskar och plantor. Permakultur handlar ock så mycket om att spara energi. Om man har mycket som växer uppåt på en liten, lokal yta behöver man inte transportera sig för att skörda.

Allehanda grönsaker

På hennes relativt lilla gård växer allehanda grönsaker, havtorn, bär, nötter och frukter.

– Nötträd tar ganska många år på sig innan de ger skörd, det gäller att tänka framåt.

Genom ett egenbyggt mobilt hönshus gödslas markerna och regnvatten samlas från byggnaderna.

– Jag hämtar också hästgödsel från ett lokalt stall.

Sedan den insikten, för sju år sedan, har Alexandra varit del av att sprida kun skapen på Åland, bland annat genom att ordna kurser om permakultur på sin gård. En gård som vuxit fram sakta, men säkert.

– Permakultur handlar om att observe ra naturen och dess mönster. Och krets loppstänk.

Alexandra har lärt känna sin gård, jor den, dräneringen, väderstrecken och so

Just gödsel är faktiskt ett av Alexandras första odlingsminnen.

– Pappa odlade mycket när jag var liten, och jag och min syster hjälpte till. Vi hade ett eget trädgårdsland där vi odlade solro sor. Jag ville ha de största rosorna, så jag gödslade dem med nässelvatten. Solrosen är en snabb och tacksam gröda att odla, säger hon med ett brett leende.

Även som vuxen har Alexandra en för

Text

Permakultur handlar om att observera naturen och dess mönster.

”

Åländska Alexandra Sjöblom är en händig tusenkonstnär. I bakgrunden syns orangeriet som hon med mycket kärlek byggt på den soliga tomten.

Vem?

Alexandra Sjöblom Ålder: 37 år.

Gör: Odlar, är Airbnb-värd, skördar vil da havtorn, elddansar, åker långfärds skridskor, bygger och mycket mer.

Bästa hållbara odlingstipset: Skörda så mycket du kan från det vilda. Nässlor på våren är min favorit som kommer tidigt.

Mest krävande grödan: Pekannötsträdet.

Gör helst en söndag: Susar fram på långfärdsskridskor över havsisar.

kärlek för den gula blomman som i dag återfinns på den blomstrande gården.

Alexandra köpte gården och byggna derna för nio år sedan och har hunnit skapa sig en liten oas. I huset, med den egenhändigt vackert byggda solverandan som sommartid dignar av stora tomat plantor, bor hon själv. Gästhuset hyrs ut som Airbnb och används även som logi för internationella volontärarbetare som vill lära sig mer om permakultur.

– Det är jätteroligt och det är spännande att få hit folk från olika delar av världen. Jag får väldigt många förfrågningar, fler än jag hinner svara på. Och de hjälper inte bara med odling, jag har haft volontärer som också röjt vass och byggt växthus.

I själ och hjärta

Alexandra är en mångsysslare i själ och hjärta. Under åren har hon finansierat sitt leverne bland annat genom att pressa hav torn och tillverka havtornsprodukter. Det är en av hennes återkommande stabila in komstkällor, tillsammans med långfärds skridskoåkning som hon kör guidade tu rer i. Just det, hon elddansar också – det är en synnerligen omväxlande och kreativ puls som ramar in Alexandras vardag.

– Jag pressar havtorn på hösten, åker skridskor på vintern och hyr ut via Airbnb

på sommaren. Mitt liv styrs väldigt mycket av årstiderna. Jag har också bin och säljer en del honung.

Hon har inte haft ett 9 till 5-arbete på länge, men har däremot tusen och en idéer.

– Jag kommer på nya saker hela tiden, säger hon med ett skratt.

Alexandra traskar ner mot stranden och pekar på sitt senaste projekt – en nygammal spångbro.

– Det byggs med ändbrädor från ett lokalt sågverk, sådana som blivit över och som annars skulle ha flisats.

Hon klappar med en bestämd hand på brädorna som ska bli en tillflykt ut i det långgrunda vattnet. Längst ut breder de ut sig, här ska det bli utrymme för både yoga och meditation.

– Det har varit mycket arbete och

mycket återstår att göra, säger hon och sparkar fram ett verktyg som sjunkit ner i den töande isen.

Tajta tidtabeller

Men Alexandra räds inte vare sig arbete eller många projekt.

– Ibland blir det lite mycket att hin na med, speciellt inför skördefesthelgen i september där jag säljer mycket.

Men hon skulle gärna göra mer, till exempel utöka sin grönsaksförsäljning.

– Och så vill jag bli bättre på att lagra grönsaker.

Men var sak har sin tid, och trots att Alexandra har händerna fulla med projekt verkar hon inte vara den som blir stressad, snarare blir hon mer exalterad.

– Mitt liv är aldrig tråkigt, säger hon.

En nygammal spångbro är Alexandra Sjöbloms senaste projekt. Den byggs med ändbrädor från ett lokalt sågverk.

På bilden en karta över permakulturgården Storhagen.

kalimera

Utan att skryta kan vi konstatera att det här är något av de godaste vi skapat på länge i Jakobstad. Oerhört högklassig korv av inhemskt kött, söt paprika och en äkta grekisk feta som för tankarna till den grekiska övärlden!

Den här vill man ha kali-mera av!

Så odlar du ätbart hemma

Äntligen sommar! Nu smakar det extra gott med grönt på faten och kryddigt från grillen. Även om du saknar en egen trädgård kan du odla förvånansvärt många grödor på balkongen eller i ett ljust fönster.

Text och foto Johanna Granlund

Snabbväxande blad  Spenat  Dill  Persilja  Salladslök  Vitlök (använd blasten)  Sallad av olika slag  Rucola  Trädgårdsportlak  Tatsoi, pak choi och mizuna  Koriander  Ärtskott  Olika groddar Kryddväxter  Salvia  Rosmarin  Basilika  Gräslök  Chili  Citronmeliss  Mynta  Oregano  Timjan

Bonusgrödor på balkongen  Jordgubbar eller smultron, i ampel eller stor kruka.  Körsbärstomater, busktomater  En squashplanta (var beredd att vattna och gödsla mycket för att få skörd)

Ytan på en balkong är begränsad. Genom att tänka på höjden får du plats med mer. Utöver golv och bordsytor kan du använda hyllor, amplar och spaljéer.

Olika sorters blad som bas till sallader, eller kryddor som ger extra smak i mat lagningen fungerar ut märkt att odla själv, även om man inte har tillgång till en trädgård. Däremot kan man inte räkna med några större skördar av utrymmeskrävande bulkvaror som potatis, rotfrukter eller huvudkål. En squashplanta eller ett par tomatplantor brukar däremot kunna ge rätt bra avkast ning på balkongen så länge man ger dem stora krukor med bra jord och är beredd att vattna och gödsla hela sommaren.

Långlivat eller snabbväxande Odlar du på balkongen eller inomhus i ett fönster lönar det sig att satsa på anting en snabbväxande blad som rucola, sallat, spenat och asiatiska bladgrönsaker eller på mer långlivade örter som du använder i små mängder.

De snabbväxande bladväxterna är det definitivt värt att så själv. Du hinner med en omgång under försommaren och ytter ligare en mot hösten. Tänk ”balja” snarare än kruka då du väljer odlingskärl för blad växterna. Eftersom växterna ska skördas snabbt behövs inte så mycket jord på dju pet. I stället sår du tätt i breda behållare för att få en så stor skörd som möjligt.

Vissa kryddor går också bra att så själv, men de växter ofta ganska långsamt och du får vänta på resultatet. I gengäld är de långlivade och du kan knipsa av små mäng der vartefter under många månader. Du kan också prova att köpa örter i kruka från butikens grönsaksdisk. Men ofta är de hårt drivna i optimala växthusförhållanden och klarar inte alltid omställningen till ett liv på fönsterbrädan eller balkongen. Plant skolor och trädgårdsbutiker har också ett visst utbud av kryddväxter.

Ljus, vatten och näring Tänk på att grödorna mår bäst på en ljus plats, där de får sol under en stor del av dagen. Samtidigt kan en skyddad balkong eller ett söderfönster bli för varma under högsommaren. Grundregeln är att ju lju sare desto bättre. Ordna med lätt skugga i någon form under de varmaste måna derna, till exempel med en tunn gardin eller en persienn. På en inglasad balkong

behöver det vädras dagtid redan ganska tidigt på våren, eftersom temperaturen snabbt kan bli brännande.

Särskilt under varma soliga dagar går det åt mycket vatten. Var beredd på att en balkongodling behöver vattnas dagligen då det är varmt. Ge växterna rejält tilltag na krukor och vattna rikligt då du vattnar, det gör att de inte torkar lika fort. Det är också viktigt att krukorna har dränerings hål, så att rötterna inte ruttnar på grund av eventuellt överskottsvatten. Lerkrukor ger en trevlig rustik känsla, men eftersom

som timjan, rosmarin och salvia. De trivs bäst om de gödslas mer sparsamt än andra krukväxter. De föredrar dessutom väldigt väldränerad och genomsläpplig jord och passar av den orsaken bra i lerkrukor som gör att överflödigt vatten lätt kan avdunsta.

Odla på vintern Med hjälp av växtbelysning går det att od la snabba bladväxter också under vintern. Välj i så fall energisnål LED-belysning.

Det är värt att försöka övervintra lång livade kryddväxter. Vissa som är härdi ga ute i trädgården, till exempel mynta, oregano och gräslök, kan klara sig ute på balkongen bara du samlar krukorna i ett skyddat hörn och sveper in dem i säckväv. Titta i så fall till dem då vårsolen börjar värma och vattna försiktigt om jorden är torr så fort det börjar bli plusgrader.

de är fuktgenomsläppliga torkar jorden betydligt snabbare i en lerkruka än i ett kärl av något annat material.

Växterna behöver också ett tillskott av näring med jämna mellanrum. Då du planterar om dem i ny blomjord räcker nä ringen i jorden några veckor, men efter det kan du gärna blanda flytande växtnäring i vattnet en gång i veckan (dosera enligt anvisningen på förpackningen) eller sticka ner näringspinnar i jorden. Undantaget är vissa kryddor från Medelhavsregionen, så

Andra behöver skyddas från hård och långvarig frost. Två sådana exempel är salvia och rosmarin. De övervintras op timalt i ljusa och svala förhållanden, vil ket sällan är lätt att få till i en lägenhet, men ställ dem om möjligt i ett fönster där elementet är avstängt, vattna sparsamt och undvik att gödsla. Det samma gäller överlag för alla kryddväxter du vill hålla i vinterförvar inomhus.

I receptbanken på martha.fi hittar du mängder av recept för olika odlade grö dor, till exempel ärtskottspesto, spenatoch basilikapaj, sallad med rostade rot frukter och fetaost, varm middagssallad med potatis och tomat samt grönsallad med gräslök och vita bönor.

Rosmarin och basilika är två tacksamma kryddväxter som trivs bra i kruka på bal kongen eller på fönsterbrädan.

Ordna med lätt skugga i någon form under de varmaste månaderna, till exempel med en tunn gardin eller en persienn.

”

3 tips för grannvänlig balkongodling

1. Tänk på grannarna ned anför! Allt överskottsvatten rinner neråt, vilket kan vara mindre trevligt för grannen i lägenheten under, som kan ske nyss har putsat sin bal konginglasning eller bara an nars inte uppskattar jordiga vattenpölar på sin balkong.

2. Ställ odlingsbehållar na på fat och vattna försik tigt (däremot inte lite), så att eventuellt överskottsvatten stannar på den egna balkongen.

3. Stora krukor fulla med våt jord kan väga en hel del. Kolla upp om det finns någon vikt begränsning på balkongen.

Nystart för örter från matbutiken

1. Klipp bort den lilla krukan. Om röt terna är hopsnurrade i en klump lossar du lite på dem så att de ska kunna växa utåt i den nya jorden.

2. Klipp ner plantan så att ungefär en tredjedel återstår. (Ta tillvara klip pet!) Detta görs för att växten ska få en chans att utveckla sitt rotsystem i den nya krukan utan att samtidigt bli alltför stressad av att ha ett stort bladverk som behöver försörjas med vatten.

3. Ge plantan en större kruka än den gamla, fyll krukan med god jord. Vattna. Växten kan vara hängig i början, fastän jorden är blöt. Kolla så att jorden faktiskt har torkat upp lite innan du vattnar näs ta gång. Plantera om vid behov i en ännu större kruka då växten börjat växa.

Fakta om ... Giftfri

odling

Giftfri odling handlar inte enbart om att undvika bekämp ningsmedel, utan också om att inte få in oönskade kemikalier i odlingen från andra håll.

Cecilia Nyman , sakkunnig in om miljö- och kemikaliefrågor på Marthaförbundet, konstaterar att man behöver tänka till innan man återbrukar olika burkar och förpackningar från hushållet till odling.

– Ett exempel är filburkar som är tillverkade av polystyren, en plast som inte är helt riskfri. Konservbur kar är ett annat exempel. Deras in sida är behandlad med en lack som kan innehålla det hormonstörande ämnet bisfenol A.

Dessa behållare är godkända för livsmedel för engångsbruk, men om man använder dem upprepade gånger och utsätter dem för slitage ökar risken för att de avger skadli ga kemikalier.

Undvik

 Äggkartonger och pappersrullar gjorda av returpapper som kan innehålla kemikalierester.  Konservburkar som innehåller ett inre skikt av lack med det hormon störande ämnet bisfenol A (BPA).  Fil- och yoghurtburkar som är gjorda av polystyren (PS). Burkar av polypropen (PP) är bättre med tanke på kemikaliesäkerhet.

Använd  Avklippta mjölkkartonger som till största delen består av kar tong med ett inre skikt av polyeten plast (PE), som anses vara en ofar lig plast.

 Krukor av lera eller hård plast. Vissa plastkrukor är dock tillverka de av returplast, där skadliga kemi kalierester kan ingå.

 Formar av rostfritt stål. Dessa kan innehålla tungmetaller, men metallerna är hårt bundna i materi alet och kan därför anses säkra ur kemikaliesynpunkt.

ÄNTLIGEN – ett fysiskt årsmöte!

Marthaförbundets första fysiska årsmöte efter två coronaår hölls i Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby den 23 april 2022. Drygt 200 marthor från Svenskfinland och Åland hade samlats för att ha trevligt tillsammans och ta del av ett inspirerande program.

Dagen inleddes med ett stort Marthatorg där marthorna hade möjlighet att mingla runt och delta i ett flertal programpunkter. Speciellt de på plat sen panerade och smörstekta norsfiskar na, serverade med säsongens vilda örter, väckte begeistring. Flera av besökarna åt smartfisk för första gången och lovordade de pinfärska läckerheterna.

Inomhus kunde deltagarna ta del av olika kortkurser och ”snackisar” med Marthaförbundets experter, medverka

i förbundets strategiarbete, slå sig ner i stickhörnan eller besöka en utställning med nya och gamla broderade bonader.

Årsmötet inleddes med ett hälsningstal av ordföranden för Nykarleby Martha distrikt Inga-Britt Lindvall . Färska stadsdirektören Martin Norrgård fick därefter ta över ordet och framförde sta dens hälsning. Även han prisade de stekta norsfiskarna:

– Det har varit en riktigt fin upplevelse att få komma hit. Tänk att få äta nors på en lördag och välkomna er till Nykarleby

på ert första årsmöte efter pandemin – det är historiskt!

Flera år på väg

Förbundsordföranden Andrea Hassel blatt öppnade årsmötesförhandlingarna och lyfte i sitt festtal fram att förbundet i flera år hade varit på väg till Nykarle by, och äntligen hade den dagen kommit.

– Jag är glad att se så många marthor i salen och på distans. Och att så många anammat utmaningen att sätta på sig folk dräkten, sade Hasselblatt.

Text Mikaela Groop Foto Johannes Tervo, Mikaela Groop

Framför ett av husen hade ett läckert gäng marthor samlats, alla iklädda färgglada folkdräkter.

Hon konstaterade att martharörelsen är stark, men att vi måste vara öppna för att framtiden inte kommer att se ut som i dag. Framtiden kommer inte heller av sig själv, den är någonting som vi skapar och omformar tillsammans. – Som många av er vet, brukar jag ofta blicka bakåt till uppkomsten av vår rö relse. För även om vi nu talar mycket om strategi och framtid, så hittar vi de stora svaren när vi följer våra rötter. Där hittar vi idealen, grunduppdraget och den verk liga styrkan i vår rörelse.

Surdeg och smarta val

Verksamhetsledare Annika Jansson pre senterade årsrapporten för år 2021 som hade sammanställts utgående från årets olika fokusområden.

– Uppfinningsrikedomen har flödat på ett sätt som vi aldrig hade kunnat före ställa oss. Bland annat har vi hållit sur degskurser på distans. Även givmildheten har varit synlig via projektet Matlust. Vi lyckades också få fler deltagare till våra kurser genom att erbjuda dem möjligheten att delta i våra digitala kurser oberoen de av boningsort. Fler har även fått upp ögonen för mångfalden av östersjösmarta val samt fått tips om hur man minskar matsvinnet och tillreder vilda, inhemska fiskar. Sammanlagt 9 500 personer har deltagit i skräpinsamlingstalkon.

Centralstyrelsens förslag till årsrapport godkändes enhälligt av mötet.

Årsmötet godkände vidare centralsty relsens förslag till verksamhetsplan för år 2023. I fokus står välfärden i vardagen.

Centralstyrelsen 2022–2024

Andrea Hasselblatt, ordförande

ORDINARIE

MEDLEMMAR

Gunilla Backman, Borgånejden .........

ERSÄTTARE

Carola Bryggare

Annika Wikholm, Mellersta Nyland .... Solveig Halonen

Camilla Komonen (–2023), Helsingfors svenska Marthaförening

Carina Nilsson, Karlebynejden

Marina Bruce, Östra Nyland...............

Annika Linder-Airava

Annika Möller-Nilsson

Sickan Nybondas

Anna Nylund, Ungmartha .................. Julia Liewendahl

Anna-Lena Pärus, Sydösterbotten ..... Åsa Blomstedt

Carita Vik-Hästbacka, Jakobstadsnejden Ann-Sofie Larsson

Inga-Britt Lindvall, Nykarlebynejden Gertrud Rögård

Mikaela Vesterlund-Laine, Åboland Mia Henriksson

Ann Carlsson, Ålands Marthadistrikt Helena Häggblom-Jacobsson

Seija Knipström, Vasabygden ............ Eivor Sundbäck

Inga Mannström, Västra Nylands Marthadistrikt Agneta Lindroos

Utgångspunkten är att alla ska ha de var dagskunskaper som krävs för en balanse rad vardag och en god vardagsberedskap.

Policyer och motioner

Vidare behandlades centralstyrelsens för slag till Marthaförbundets nya jämlikhets policy och miljöpolicy samt två motioner: Kronoby, Karleby, Nedervetils, Terjärvs och Jakobstads kyrkoby marthaförenings motion om en inspiratör och verksam hetsledare till Österbotten samt Borgå svenska marthadistrikts och Borgånej dens marthors motion om vikten av bra skolmat och tilltalande skolmåltider.

Valberedningen (centralstyrelsen)

Solveig Nyberg (Östra Nyland och Borgå)

Maria Nyman (Åboland, Åland och Västra Nyland)

Marianne Blom (Mellersta Nyland och Helsingfors)

Gun Forsén (Karlebynejden, Jakobstad och Nykarleby)

Sofia Storfors (Vasabygden och Sydösterbotten)

Valberedningen (ordförande)

Ulla-Maj Wideroos (ordförande för Svenska pensionärsförbundet) Sören Lillkung (direktör på Svenska kulturfonden)

Frida Nylund (tidigare verksam hetsledare för Marthaförbundet) Mia Henriksson (ordförande för Åbo svenska Marthaförening)

Gunilla Backman (medlem i centralstyrelsen)

Policyerna klubbades av en efter en ut an invändningar. Motionerna fick däre mot debattens vågor att gå höga. Bland annat konstaterades att all den mat som barn och unga äter ska vara av hög kvali tet, inte enbart skolmaten. Röster höjdes också för att man borde gå in för under visning i huslig ekonomi redan från för skolan. Motionerna godkändes till slut enhälligt av årsmötet.

Mötet antog budgeten för år 2023 en ligt centralstyrelsens förslag, likaså för slaget till medlemsavgifter. Avgiften för ordinarie, direkta samt understödjande och familjemedlemmar hålls på samma nivå som tidigare.

Mötet tillsatte vidare två valberedning ar för årsmötet 2023 med uppgift att ta fram förslag på lämpliga kandidater till valet av ny förbundsordförande och nya medlemmar till centralstyrelsen.

Uttalande om beredskap

På mötet antogs även ett uttalande om vikten av att allmänheten känner till kon

ceptet 72 timmars beredskap, speciellt i ett instabilt världsläge:

Vid kriser ökar människors vilja att hjäl pa sina medmänniskor, vilket vi har kun nat bevittna under de senaste åren. För att kunna hjälpa andra bör man först se till att man har det egna hemförrådet uppdaterat, kontanter i plånboken, extra vatten i för var, ämbar med lock, en batteridriven ra dio, viktiga telefonnummer uppskrivna med mera. Listan kan göras längre, men det är viktigt att allmänheten tar till sig konceptet 72 timmars beredskap och agerar utifrån det.

Under festmiddagen i Stjärnhallen tillkännagavs årets marthagärningar. Utmärkelsen Årets eldsjäl 2021 tillföll Ruth Marthaförening från Korsholm. Margareta Björk i Vasa fick hedersti teln Årets Lucina 2021 och utmärkelsen Årets samhällspåverkare 2021 tillföll Åbo marthan Anki Sipilä . (Mera om årets marthagärningar kan du läsa på sidorna 36–38 i denna tidning.)

På söndagen gavs möjlighet att del ta i två olika program: en gudstjänst i

Nykarleby kyrka med påföljande kyrk kaffe eller ett besök på Kuddnäs muse um. Vi är många som vill tacka Nykarleby Marthadistrikt, med ordföranden IngaBritt Lindvall i spetsen, för ett trevligt och väl genomfört årsmöte!

Marthaförbundets årsmöte 2023 hålls i Borgå 6–7 maj – vi ses!

Marthaförbundets årsrapport 2021, verksamhetsplan 2023, motioner samt motiveringar till årets marthagärningar finns på www.martha.fi/pressmaterial.

Medlemsavgifter för år 2023

Ordinarie medlem 30 euro

Seniormedlem 25 euro

Familjemedlem 14 euro

Medlem i Ungmartha 14 euro

Direkt medlem 47 euro

Understödjande medlem 200 euro

Margareta Björk fick utmärkelse för mod och framåtanda

Margareta Björk i Vasa fick hederstiteln Årets Lucina 2021 för sin initiativkraft, uppfin ningsrikedom och förmåga att blicka framåt. Hon är en modig kvinna som med sitt varma hjärta alltid sätter Martha först. Margareta är en stor förebild med bred kunskap om Marthaförbundet och den kunskapen delar hon frikostigt med sig av till sina medmänniskor.

I motiveringen står det bland annat att du alltid sätter Martha först – hur gör du det?

Jag är ursprungligen en Vöråflicka som flyttade till Box i Sibbo för 23 år se dan. Jag känner inte till allas bakgrund el ler släktskap, och har därför inga förutfat tade meningar om nya bekantskaper. Jag är ganska social och öppen som människa och har lätt för att prata med alla om allt möjligt. Jag är trygg i mig själv.

”Marthas värderingar står för det som i grund och botten är viktigt för mänskligheten när det verkligen gäller.

jag arbetar deltid har jag också lite mera tid för att göra sådant som är roligt. Jag ställer gärna upp, fixar och sitter på möten.

Hur får du alla i föreningen att arbe ta mot ett och samma mål?

– Information och påminnelser om oli ka händelser tycker jag räcker långt. Inom vår egen förening Marthakransen har vi inte så höga mål, det viktigaste är att vi gör det som vi mår bra av.

Om du skulle lyfta ett av dina finaste minnen under din tid som aktiv martha – vilket skulle det vara?

livet. Det som får mitt hjärta att klap pa lite extra är till exempel då de som deltagit i sommarens matlagningsläger i Box växer upp och tar kontakt för att få jobba som lägerledare.

Vad betyder Martha för dig?

Du är alltid redo att vara med och på verka – vad driver dig?

– Jag jobbar själv som yrkeslärare för vuxna inom tekniska området, så det hör till min vardag att lära andra och dela med mig av min kunskap. Jag gillar också att umgås med människor och göra andra gla da, det är en naturlig del av livet. Eftersom

– I årsberättelserna för Marthakran sen, som mest består av bilder eftersom vi har många som är duktiga på att fo tografera, finns det många fina minnen. Till exempel glöggpromenaden i novem ber 2020 under coronahöstens mörkaste tid. Eller Sibbo marthaförenings inbju dan till 120-årskalaset på Träskberga. Också Nordens Kvinnoförbunds som markonferens på Västmannaöarna på Is land i juni 2016 har blivit ett minne för

– Det betyder väldigt mycket. Jag har två vuxna pojkar och min man ägnar ofta tid åt styrelsearbete. Genom mitt fören ingsengagemang har jag en egen grej och det finns ett stort programutbud tack vare marthorna. Utan dem hade min fritid varit mera ensam när familjen är aktiv på annat håll. För mig betyder marthaverksamheten också att jag fått många nya vänner och bekanta runt om i Svenskfinland.

Hur ser du på martharörelsens framtid?

– Jag tror starkt på martharörelsens framtid. Det är ett förbund som inger förtroende och som kommer med väl övervägda uttalanden. Marthas värde ringar står för det som i grund och bot ten är viktigt för mänskligheten när det verkligen gäller.

Text och foto Mikaela Groop

Vasabon Margareta Björk är Årets Lucina 2021.

Årets eldsjäl är nytänkande och har en medlemsdriven verksamhet

Ruth marthaförening i Korsholm tilldelades utmärkelsen Årets eldsjäl 2021 för sin nytänkan de verksamhet, som till exempel blom bindning, skogsskumpa och vinprovning. Föreningen består av driftiga och framåt strävande medlemmar samt framgångsrika kommunikatörer som levererar ett fräscht Instagram-flöde och upprätthåller en le vande webbsida.

I motiveringen står det att föreningen satsar på allt från vardagskunskap till väl görenhet, evenemang och gemenskap. Mia Salminen, ordförande för Ruth marthaför ening, hur arbetar ni sinsemellan och hur väljer ni vad ni vill satsa på i föreningen?

– Inför varje verksamhetsår ber styrel sen alla medlemmar att dela med sig av tankar och idéer om önskemål för verk samheten under året. Styrelsen ser över idéförslagen och väljer ut ett par större evenemang och ett flertal mindre. Vårt mål är att det ska finnas något för varje medlem under verksamhetsåret. Alla kan inte tycka om allt, eller delta i allt, men alla ska ha möjlighet att få delta i något som de är intresserade av. Styrelsen ansö ker sedan om bidrag för verksamheten, så att vi kan ordna så många evenemang och träffar som möjligt. Detta fungerar tack vare att vi har engagerade och motivera de styrelsemedlemmar som arbetar för en mångsidig och meningsfull verksamhet. Det finns en liten ”eldsjäl” i oss alla som gör att Ruth marthaförening är den för ening den är i dag.

Ni har en levande hemsida och ett fräscht Instagram-flöde. Hur viktigt är det visuella flödet för er framgång?

– Föreningens profiler på Facebook och Instagram har funnits sedan föreningen grundades år 2018. Webbsidan startade vi upp år 2020 när vissa medlemmar med delade att de inte är aktiva på Facebook och därför inte fick information om var

je evenemang. När vi startade webbsidan hade vi aldrig trott att den skulle nå ut till så många som den gör i dag. I år har vi dessutom en styrelsemedlem som är ansvarig för våra sociala medier och som gör ett suveränt arbete med att göra våra kanaler ännu fräschare och mer aktiva. För att alla ska kunna ta del av vad för eningen gör behöver de sociala kanalerna fungera och uppdateras regelbundet. De är med andra ord väldigt viktiga kanaler för att vi ska kunna hålla våra medlem mar och andra intresserade uppdaterade om vad som är på gång.

När blev du själv martha och varför?

– Jag blev martha av en slump år 2011. Min lillasyster, som då var aktiv inom Ungmartha, fick ett samtal om hon kunde tänka sig att gå med i Ungmarthas styrel se. Hon hade inte tid och jag råkade stå bredvid henne, så plötsligt var jag invald i Ungmarthas styrelse och min martha resa hade börjat.

Vad betyder Martha för dig?

– Martha har alltid betytt gemenskap för mig, en gemenskap över både genera

tions- och regiongränser. Ett föreningsliv där man både får utöva sina egna intressen och ta del av andra marthors intressen. I dag betyder Martha även egen tid för mig. I en hektisk vardag med småbarn är det både behövligt och skönt att få ägna tid åt Martha och marthamöten då och då.

Du är relativt färsk som ordförande för föreningen – vilka visioner har du för för eningens framtid?

– Även om jag är färsk ordförande har jag suttit i styrelsen i ett par år och som ordförande är jag en del av en underbar styrelse. Och trots att vi i styrelsen har olika titlar, arbetar vi alla lika hårt för att föreningen ska leva vidare och utvecklas. Min vision är att Ruth ska fortsätta att vara en förening för alla och en förebild för andra marthaföreningar. En före detta styrelsemedlem sade en gång att vi är ett gäng kvinnor mitt i livet och att vår för ening ska fungera för alla kvinnor (och män) mitt i livet: småbarnsmamman, kar riärkvinnan, friluftsmänskan, familjeper sonen, kaffedrickaren och vindrickaren. Det vill jag vara med om att förverkliga.

Text Mikaela Groop Foto Linn Jung

En glad fyrväppling bestående av styrelsemedlemmar i Ruth marthaförening. Fr.v. Matilda Hassel, Emilia Nord, styrelseordföranden Mia Salminen och Sofia Grynngärds.

”Tillsammans skapar vi en bättre värld, en maska i taget”

Utmärkelsen Årets samhällsin sats 2021 tillföll Ann-Ca thrine ”Anki” Sipilä i Åbo för hennes engagemang för Facebook-gruppen Martha-KAL. Anki Sipilä har visat att marthorna hänger med i tiden. Hon har modigt tagit sig an di gitaliseringens möjligheter och inte låtit något hindra marthagemenskapen.

När du fick höra att du hade fått utmär kelsen – vad tänkte du?

– Jag fick besked om utmärkelsen på lördagskvällen medan festligheterna på gick i Nykarleby. Jag hade själv förhinder och kunde tyvärr inte delta i årsmötet. Jag undrade varför jag plötsligt fick så mycket meddelanden och trodde inte först mina ögon när jag insåg att jag fått utmärkelsen. Det är en ära att bli tilldelad en utmärkel se av denna kaliber, jag var rörd och glad.

”Anki Sipilä har visat att marthorna

Lågan

hänger med i tiden”, står det i motivering en – vad får dig att pröva på nya saker?

– Jag är nyfiken på nya saker och vill gärna lära mig nya saker. Sedan är det ro ligt om man kan dela med sig av det till andra, det är ju alltid trevligt när man gör saker tillsammans!

Hur arbetar ni sinsemellan i MarthaKAL och hur håller ni lågan brinnande?

– Med jämna mellanrum har vi vir tuella träffar där vi berättar vad vi gjort, ber om hjälp när vi har kört fast och så

vidare. I gruppen kan man nog få en över dos av inspiration till vad man kan sticka. Träffarna är en paus i vardagen som har varit speciellt viktiga under pandemin. Det har gett oss deltagare energi att tackla vardagen. Ofta har vi stickat på ett ge mensamt projekt, till exempel tröja el ler sjal. För tillfället håller vi på med en KAL (knit-a-long) med rubriken ÖnskeKAL, då vi stickar något vi önskat oss. Lågan hålls brinnande av den energi och hantverksglädje som formligen sprudlar under dessa träffar. Vi hjälper och stöder varandra, och inte minsta av allt, inspire rar och inspireras vi av varandra.

Vad betyder Martha-KAL för martha gemenskapen i föreningen?

– Martha-KAL sträcker sig över för eningsgränserna i och med att den är öp pen för alla. Men jag tror att denna vir tuella grupp kanske gör det lite lättare att delta, speciellt om man har något fysiskt hinder som gör att det kan var svårt att delta i fysiska träffar. Under träffarna kan vi ha deltagare från Åbo, Pargas, Rase borgsområdet, Östra Nyland, Österbot ten och Savolax. Vi har också deltagare bosatta i Sverige. Det är ganska speciellt att det vuxit fram en stark gemenskap,

trots att vi inte alla har träffats i verk ligheten. Detta hade inte kunnat skapas om inte pandemin gjort att vi måste tän ka om. Gruppen, med i skrivande stund 199 medlemmar, har för mig visat att marthagemenskap kan man hitta överallt. I Martha-KAL skapar vi tillsammans en bättre värld en maska i taget.

Vad betyder Martha för dig?

– Martha betyder för mig gemenskap, delaktighet, inspiration och kraftkälla. Mitt marthanätverk är fullt av positiv energi och pepp, kvinnokraft med stort hjärta kan man kalla det. Inte minst är verksamheten ett viktigt forum för mig personligen där jag kan använda mitt modersmål svenska i en vardag som till stora delar är finskspråkig. Att vara martha betyder också att jag har möjlighet att påverka genom att inspirera och dela med mig av hantverksglädje till andra. Jag tror på att med små handlingar kan var och en sprida glädje och positivitet, vilket vi så väl behöver. Ibland räcker det med små handlingar för att göra någons dag lite bättre. Marthaverksamheten är en grogrund för idéer och delaktighet, en gemenskap som lyfter och gör vardagen gladare och lättare.

Text Mikaela Groop Foto Robert Seger

Åbomarthan Anki Sipilä har fått utmärkelsen ”Årets Samhällsinsats 2021”.

”hålls brinnande av den energi och hantverksglädje som formligen sprudlar under dessa träffar.

Martha på väg i Åboland

Med ett fullspäckat program gästade Marthaförbundet Åboland i början av maj. På agendan stod det årliga evenemanget ”Martha på väg”, denna gång i Pargas och Kimitoön. Drygt 80 deltagare i olika åldrar fick bland annat ta del av intressanta strategidiskussioner, tips för vardagsekonomin och 72 timmars beredskap.

Text Mikaela Groop Foto Molly Weckman

Efterlängtat marthamingel, den magiskt goda kakan och levande musik framförd av sångerskan Anna Saarela fick marthor na att trivas i den ombonade restaurang miljön. Företagaren Anna Bertills höll en föreläsning om Marthaförbundets framtid och strategiarbete.

Ett gäng skolelever och flera Pargas marthor deltog i Marthaförbundets skräpplockningstalko vid Kalkholmens badstrand i Pargas. Alla deltagare fick en sopsorteringskasse att ta med sig hem.

I stadshuset i Pargas bjöds på afterwork i ekonomins tecken. Marthaförbundets ekonomirådgivare Katharina Jägerskiöld fanns med på distans och föreläste om tio tips för en hållbar privatekonomi.

Aktuellt

Save the date: Matkulturdagen 9.10.2022

Temat för årets matkulturdag är havets smaker. Det årliga matkulturmagasinet lanseras i samband med matkulturfirandet på Åland söndagen den 9 oktober 2022 i regi av Ålands Marthadistrikt. På programmet står festligheter med Östersjön i fo kus, marthamingel och havets läckerheter i oli ka utföranden. Mera information om programmet för matkulturdagen hittar du i augusti månads medlemsbrev, på martha.fi och i höstens första nummer av Martha.

Save the date:

Pikku-NASTA Pihlajamarja Sandhamn

16–18.9.2022

Inom ramen för de så kallade Nasta-övningarna ordnas ett höstläger i Sandhamn under ett veckoslut i september. Under kursen får deltagarna bland annat ta del av grundläggande vardagsfärdigheter, grunderna för befolkningsskyddet, första hjälpen vid nödsituationer, sjösäkerhet och säkerhet i trafiken. Kursen är öppen för kvinnor över 16 år, av deltagarna krävs normal grundkondition. Anmälningar tas emot på Försvarsutbild ningen MPK:s sidor över kurskalendrar: mpk.fi.

Save the date:

Överlevnadskurs i Syndalen 23–25.9.2022

Under överlevnadskursen sker övernattningen i semi-team tält och Försvarsutbildningen (MPK) tillhandahåller liggunderlag, sovsäck, fjäll dräkt och annan skyddsutrustning, såsom utomhusutrustning. Delta garna får mera detaljerade instruktioner vid anmälan. Anmälningar tas emot på Försvarsutbildningens sidor över kurskalendrar: mpk.fi. Me ra information ger Liv Wikström, liv.wikstrom@dnainternet.net, Aila Lindroos, aila.lindroos@kolumbus.fi, eller Liisa Turkki-Ahotupa, liisa. turkki@gmail.com.

Save the date: Expedition Martha i Österbotten 1.10.2022

Fjolårets aktivitetssuccé, Marthornas utedag Expe dition Martha, får en upp följare på Norrvalla i Vörå lördagen den 1 oktober 2022 – boka in dagen i ka lendern redan i dag! När mare information kommer i medlemsbrevet i juni, håll också utkik i evenemangskalendern på martha.fi. Frågor? Kontak ta förbundets organisationskoordinator Jessica Åhman , jessica.ah man@martha.fi.

Inbetalningar

Centrs Marta Berg Anita Inga-Lill 40 euro Forsström Birgitta 25 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänli gen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlings konto: Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51.

Smartha sommargåvor i Marthashoppen

Letar du efter en gåva som håller he la året – kolla utbu det i Marthashop pen! Där hittar du bland annat som marens fräschaste kökshandduk med inhemska smarth fiskar, en hållbar lunchlåda i rost fritt stål, det populära linneförklädet med marthabroderi samt stora och små tygmär ken med texten ”Martha”. Beställ dina pro dukter via martha.fi/marthashop senast 28.6 för att säkra leverans innan Marthashoppen tar sommarpaus. Frågor? Kontak ta förbundets administrativa assistent Elisa Häggström, elisa.haggstrom@martha.fi.

TIPS! Då du gör din beställning i Marthashoppen, passa även på att beställa någ ra av våra gratisbroschyrer. Förutom att bro schyrerna är uppskattade att ge som gåva kanske du själv vill behålla någon av dem.

Sommarstängt på huvudkansliet

Marthaförbundets kansli på Medel havsgatan i Helsingfors håller sommar stängt i juli. Vi önskar alla Marthas läsa re en skön och avkopplande sommar!

Gustav simmar för att rädda Östersjön

I sommar hejar Marthaförbundet på Gustav Kvikant som ska simma från Stockholm till Helsingfors för ett renare Östersjön. Under simningen samlas pengar in till John Nurminens Stiftelses arbete för att rädda Östersjön för kommande generationer.

Vem är du, Gustav?

– Jag är en 24-årig fysioterapeut från Helsingfors. Vid sidan av mitt arbete är jag en passionerad triatlonist och tyngdlyftare. Vad handlar ditt stora sommarprojekt om?

– I juni beger jag mig till Stockholm med båt för att inleda den första simning en från Stockholm till Helsingfors någon sin. Under projektet The Baltic Swim 2022 ska jag simma från det kungliga slottet i Gamla Stan i Stockholm till presiden tens slott vid Salutorget i Helsingfors, en sträcka på cirka 500 kilometer. Simningen förväntas ta drygt en månad.

– Jag vill göra någonting unikt och ut manande, som förhoppningsvis även ska inspirera andra och visa att allt är möjligt om man är villig att jobba för det. Miljön och Östersjöns välmående är en central del av projektet. För att kunna simma i Öster sjön även i framtiden måste vi göra någon ting i dag, inte senare. Alla kan hjälpa till på sitt sätt och detta projekt är mitt sätt.

Femhundra kilometer är en lång sträcka, vad driver dig?

– Jag har blivit kallad envis ganska många gånger i mitt liv. Det som egent ligen driver mig mest är det faktum att jag inte alltid känner mig speciellt driven. Det finns dagar då allting känns lite ex tra tungt och motivationen är synnerligen låg. Då blir det hela en utmaning och jag älskar att utmana mig själv. Att övervinna mig själv är det som driver mig.

Vilken betydelse har Östersjön för dig?

– Jag har simmat i Östersjön sedan jag var tre år gammal, och jag har bott nära Östersjön hela mitt liv. Östersjön är en del av mitt liv och min identitet. En dag vill jag se mina barn simma och njuta av vårt älskade Östersjön, därför vill jag kämpa för den.

Vad önskar du att människor tar med sig från din långa färd?

– Jag önskar att folk ska komma ihåg att det är en dygd i sig att vara villig att

försöka. Många är rädda för att misslyck as, vilket är naturligt. Men det är så vi lär oss och det ger oss en möjlighet att göra det bättre nästa gång. Detsamma gäller arbetet för ett renare Östersjön. Är vi be redda att försöka och aldrig ge upp, har vi redan lyckats i våra föresatser.

Mera information om projektet The Baltic Swim 2022 hittar du på balticswim.com.

Text Mikaela Groop Foto Pressbilder

Västra Nylands Marthadistrikt höll ett historiskt årsmöte

Sammanlagt 26 marthor deltog i Väst-ra Nylands Marthadi strikts årsmöte på Hembyg dens Väl i Bromarv den 26 mars.

Det blev ett historiskt möte. Dagen innan hade distriktets förnyade och god kända stadgar anlänt från Patent- och re gisterstyrelsen (PRS). Stadgeändringen innebär att endast ett stadgeenligt sam mankallat möte arrangeras per år. Vid mötet behandlas såväl redovisningen för det gångna verksamhetsåret som plane ringen av det nya verksamhetsåret.

Till mötet i Bromarv hade även Sjundeå Marthaförenings representan ter mött upp. Föreningen har tidigare hört till Mellersta Nylands Marthadi strikt, men har nu tagit steget västerut. Föreningen välkomnades med applåder.

Mötesdeltagarna blev bjudna på om

Ett trettiotal marthor deltog i Västra Ny lands Marthadistrikts årsmöte i Bromarv i slutet av mars. Till höger i bild Västra Nylands Marthadistrikts ordförande Inga Mannström.

växlande program. Inledningen sköttes av Maj-Britt Malmén, ordförande för Bro marv marthaförening. Maj-Britt återkom senare med en historisk tillbakablick över Bromarv marthaförening. Publiken blev varmt rekommenderad att besök Bromarv på sommaren och då bekanta sig med Vil

la Vera och Villa Mechelin. Bägge plat serna har fått sina namn av kvinnor som hade vilja och möjlighet att bidra till Bro marvmarthornas verksamhet.

Sara Selenius stod för musikunderhåll ningen och sjöng bland annat den i dags läget så aktuella Ein bichen Frieden. Del tagarna blev bjudna på smaklig fisksoppa à la Bromarv med maltlimpa. Till kaffet serverades en minst lika god morotskaka.

De egentliga årsmötesförhandlingar na löpte smidigt, mötet var väl förberett. Innevarande års verksamhetsplan och budget godkändes redan på höstmötet 2021. Nuvarande distriktsordförande Inga Mannström omvaldes. Såväl verk samhetsberättelse som bokslut klubbades av utan diskussioner.

Distriktsstyrelsen består av medlems föreningarnas ordförande med personlig suppleant.

Stadgarna för Disa Flythströms stipendiefond presenterades och god kändes. Fonden har flyttats över från Marthaförbundet till Västra Nylands Marthadistrikt. Fondens syfte är att främja och öka kunskapen och färdig heter inom ledarskap, föreningsteknik, juridik, ekonomi, teknologi samt hushåll och hantverk. Stipendier beviljas i första hand medlemmar inom Västra Nylands Marthadistrikt. Disa Flythström är he dersordförande inom distriktet.

Kaja Grönlund från Föreningen Brage i Helsingfors höll ett mycket in tressant föredrag om Folkdräkten 100 år. Bland annat fick vi veta att Tena la-dräkten är den äldsta i trakten. För eningen Brage är viktig aktör inom folk dräktskulturen.

Mötet avslutades traditionsenligt med Modersmålets sång.

Deltagarna betalade en frivillig avgift för förplägnaden, dessutom arrangerades ett lotteri och den sammanlagda intäkten uppgick till drygt 800 euro. Hela sum man går oavkortat till Unicefs insamling för Ukraina.

Text Anne-Maj Westerlund

Foto Maj-Britt Malmén

Eckerömarthorna välkomnar nyanlända och inspirerar till goda gärningar

Den 24 februari 2022 in ledde Ryssland invasionen av Ukraina och miljoner människor, främst kvin nor och barn, tvingades på flykt från sina hem och sin trygghet. Redan den 11 mars 2022 tog Eckerö Marthaförening initiativ till att påbörja en insamling till förmån för de ukrainare på flykt som kommit till Åland eller var på väg till Åland.

Vid denna tidpunkt hade en grupp privatpersoner på Åland ordnat en hjälpsänd ning med två minibussar som också hämtat cirka 20 ukrai nare till Åland. Ytterligare en buss med omkring 50 personer var på kommande.

Eckerö Marthaförening beslutade att lämna ett första bidrag med en engångssum ma till de femtio personer som kom med buss till Åland den 15 mars 2022. Det beslutades också att föreningen skulle an ordna ett insamlingstillfälle den 27 mars 2022 där föreningen skulle sälja kaffe med hembakat kaffebröd till förmån för perso ner på flykt från kriget i Ukraina.

Flygblad delades ut av marthorna till alla hushåll i Eckerö och lokaltidning arna kontaktades för att marknadsföra insamlingskaffet. Informationen om in samlingstillfället sattes även ut på fören ingens Facebooksida.

Frivilliga bidrag

Den 27 mars 2022 hölls sedan ett myck et välbesökt insamlingstillfälle där fem tio till sextio personer kom för att dricka kaffe, samtala och lämna frivilliga bidrag till stöd för ukrainare på Åland. Vi hade också förmånen att få bjuda in en ukrainsk familj som nyligen hade nödinkvarterats i kommunen.

Vid insamlingstillfället samlades en ansenlig summa in och under kaffestun den väcktes intresset av flera frivilligor ganisationer i kommunen att gå samman och samla in medel för de familjer på

flykt som kommit eller skulle komma till kommunen.

Då insamlingskaffet blev så lyckat kun de marthorna redan den 29 mars 2022 öppna matkonton på den närmaste livs medelsbutiken med en större engångs summa till vardera av de två ukrainska fa miljer som nu hunnit bosätta sig i Eckerö.

Eckerö kommun bjöd därefter in marthaföreningen, församlingen, Rö

bidrag till fritidsaktiviteter för barnen lämnades.

Trygghet i vardagen Responsen från allmänheten har varit fan tastisk och vi ser att insatserna verkligen gör nytta för de familjer som får vänta länge på handläggningen av ansökan om tillfälligt skydd och mottagningspenning. Barnen har hunnit börja skolan och fritidsaktivi teter och mammorna har börjat läsa svenska och till och med erbjudits arbete. Ytterligare en barnfamilj från Ukraina har bosatt sig i kommunen och även de får hjälp med matkonto från Eckerö Marthaförening. Totalt har i dag ungefär tvåhundra ukrainare på Åland sökt till fälligt skydd.

da Korset och Folkhälsan för ett infor mationsmöte efter insamlingstillfället. Detta informationsmöte ledde till att flera frivilligorganisationer inspirerades av marthornas initiativ och beslutade att donera medel till marthaföreningen och direkt till familjerna för att säkerstäl la att matkontona kan fyllas på och att fler familjer kan få hjälp över tid. Även

Eckerö Marthaförening strä var efter att kunna bidra till att minska oron för hur ekonomin ska räcka till mat för dagen och ge en känsla av trygghet mitt i all ovisshet för de personer som flytt ett fruktansvärt krig. Vi hoppas kunna fortsätta med att stötta familjerna under längre tid. Samverkansarbetet som har initierats mel lan föreningarna, allmänheten och kom munen kommer med säkerhet att gynna integrationen för de ukrainska familjerna i deras nya hemkommun Eckerö.

Text Veronica Johansson

Fr.v. Susanne Aunér (närmast kameran), ordföranden Kerstin Wikgren, Veronica Johansson, Julie Lindell, Inga Söderlund och Ulla Söderlund. Utöver marthorna på bilden hade flera Eckerömarthor bidragit med att baka inför insamlingskaffet.

Evitskogmarthorna byggde holkar för bevingade vänner

Nu ska det bli ännu mer fågelsång in vid husknuten i Evitskog! En av Evitskog marthakretsens marthor är gift med en kunnig fågelentusiast, och sagt och gjort – vi ville lära oss att bygga hem för våra små vänner. Redan för några år sedan fick vi med ord och bilder lä ra oss vilka de vanligaste gästerna är vid våra fågelbräden. Nu var det alltså dags för en konkret uppföljning.

Fåglar har vi gott om här i Evitskog, både större och mindre. Vi har vatten drag och skogar, åkrar och hästha gar, allt som behövs för att många få gelarter ska trivas. Den mycket om växlande vintern med kalla dagar med blåst, yrväder, regn och slask, har fått oss marthor att mata våra fåglar extra noga. Fågelbrädena har till vår gläd je haft många besökare. När våren och flyttfåglarna, också våra stannfåglar förstås, har sikte på att bygga bon, be slöt sig marthakretsen att hjälpa till.

Material till holkarna, trävirket, fick vi av en martha som städade ur sitt ga rage. Skruvar fanns det gott om från förut och limfaner till taken kom från en nedmonterad sandlåda. Det betyd de att endast metallskyddet kring hol köppningarna var nytt material.

Bitarna sågades färdigt, radades upp på golvet på Övidsborg, Evitskog ungdomsförenings lokal, och redskap av det moderna slaget, såsom borrma skin, lärde vi oss hantera snabbt. Un der två intensiva kvällar, där holkde larna pusslades ihop, skruvades loss om något misstag skedde (vi hade ju en kunnig ciceron som lugnt hjälp te och styrde allt till det rätta) fick vi ihop en ansenlig mängd med fågelhol kar till glädje både för oss byggare och förhoppningsvis för en mängd starar, trädkrypare, mesar. Och numera, när vi är skickliga byggare, tror jag att det kan bli holkar också för till exempel kni por och ugglor!

En uppföljning av fågellivet blir det lite senare under våren. Dels vill vår få gelkännare veta hurudant läget är på bostadsfronten, dels har vi möjlighe ter att studera flyttfåglarna lite närma re med hjälp av exkursioner i näromgiv ningen tillsammans med vår guide.

Text Mita Baarman

Vi producerar 411 kilo avfall per person om året i Finland, kun de Pia Grankvist , informatör vid Ekorosk i Jakobstad, upplysa oss marthor om vid Bennäs-Lövö Marthaförenings möte i april, som samlade glädjande många delta gare. Av den mängden avfall ut gör drygt 11 kilo textilier.

Från 2023 träder en ny lag i kraft som förpliktigar till insamling, sortering och återvinning av textili er. Det blir en utmaning för alla in volverade, eftersom många kläder består av blandade material, ex empelvis jeansen som utöver bom ull innehåller elastan. Här mås te industrin, tillverkarna, komma emot och hitta nya lösningar, sat sa på produktutveckling helt en kelt, påpekade Pia Grankvist.

Det mest miljövänliga är att an vända våra kläder så länge som det bara är möjligt. Dessutom kan vi gärna låna eller byta kläder med varandra, i synnerhet festkläder som annars mest hänger i skåpet, tipsade Grankvist. Att köpa kläder på loppmarknad har blivit allt van ligare, vilket också minskar på ut taget av världens resurser.

Vi fick även en behövlig repe tition av hur vi kan sortera vårt avfall i hemmet, så att det mes ta kan återvinnas i stället för att brännas. Det handlar bara om att sätta vardagen i system, svårare än så är det inte.

Text och foto Gun AnderssénWilhelms

En praktikants reflektioner

För närvarande har jag varit praktikant på Marthaförbundet i fyra veckor. Jag har lärt mig en massa nytt, fått träffa nya människor och har haft så fantastiskt roligt.

Innan jag började som praktikant visste jag inte riktigt vad Marthaförbundet gjor de. Jag hade bara hört om att marthor stickar och har marthamöten. Men det kunde då inte vara mera fel. Så klart att marthor stickar och har sina möten, men de håller också på med så mycket annat som jag inte tidigare kände till.

När jag började läsa på om Marthaförbundet märkte jag att marthorna håller på med precis det som jag själv är intresserad av och sysslar med på min fritid. Jag flyttade hemifrån för ett halvt år sedan och har sedan dess lagat mycket mat och bakat en hel del. Jag märkte ganska snart att det var någonting som var väldigt roligt, lugnande och intressant, speciellt då jag hittade nya recept på hälsosam mat. Här har Marthaförbun dets receptbank varit till stor hjälp och nytta. I receptbanken på förbundets hemsida kan vem som helst gå in för att hitta inspiration och lära sig nya saker.

För tillfället experimenterar jag också med att odla grönsaker och blommor på min bakgård. Under min praktiktid fick jag delta i Helsingforsmarthornas trädgårdskväll i Brunakärr och ta bilder för Marthaförbundet. Samtidigt som jag gick omkring och fotograferade lyssnade jag på experternas tips och lärde mig så otroligt mycket på ba ra några timmar. Jag har alltid varit intresserad av odling, hälsa, scouting och av att leva hållbart, så jag förstår egentligen inte hur jag inte har hittat till Marthaförbundet förrän nu. Det har varit enormt roligt att få vara omringad av människor som delar samma intressen som jag och att få lära sig en massa nya saker.

Amelie ”Molly” Weckman

Skribenten är nitton år och studerar visuell framställning vid yrkeshögskolan Prakticum. På fritiden är hon en aktiv scout som tycker om matlagning, odling och fotografering. Hon intresserar sig också för frågor om klimatförändring, hälsa och en hållbar livsstil.

Vinnare 1/2022

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 1/2022 gynna de Fru Fortuna denna gång Annika Lönnroth, Pargas, Helena Nygård, Karleby, samt Birgit ta Rönnqvist, Jakobstad. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkom mer 21.9.2022. Vi tar i mån av möjlighet in kor ta texter av allmänt intresse. E-posta dem se nast 10.8.2022 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material.

i nästa nummer ...

I NUMMER 4 KAN DU LÄSA OM ...

 Bagarens bästa bakverk  Havets läckerheter  Makramé med Malin  Folkdräktens renässans  Nya drömmar, nya livsmål

Nästa nummer av Martha utkommer 21.9.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363

REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

ADRESSÄNDRINGAR: Elisa Häggström, tfn 050 361 6081

ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2022 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

RÖKSTUGAN FIRAS 15/9

ÄR MER LOKALT ÄN PANDE MIERNA

OB JEKT

TROPISK BROTTARPLAGG

ÄGA

YTSTOR LEKAR GENERA TIONERNA

RIKTLINJE MOT SERIESEGER FINA FISKEN BRÄCK LIG NATIO NALPARK SPRÖDA KATLA I SAGAN RAGDOLL

BLOT TAT

OXUDDE 1473

RINGA FEM

ÖLTYP KAN SES I KAR

SUPER I ALPIN BACKE DEN 18:E REM

KÄRVÄNLIG BORT FRÅN

BEL GISK FLOD

LASTPLATTA MISSFLYT LAGER AV FETT

DANSKÖ

KD:S SVENS SON

HEMLIGHÅLLA LAND I VÄST

VINYLSKIVA STÄNGT FISK TILL VAR DAGS

GUDING AR OCH ÅDOR 4/1

UNION VARMA DRYCK ER

MÅLA RES TRÄSKIVA

SLÄPPT SALIV GÅRDSPLAN

UT SMYCK AT MAKA LUFTLIK NANDE ÄMNE

SÅNGMÖ ÄR BARA ETT KRAX ANDE VAND RAS DET EFTER

OVÄDER

STURSK TILL VAR DAGS

TÅGVIRKE

INTE VI OREN LIGHET

VINNER GOD KÄN NANDE AV ELEV

Korsordet 3/2022

VAGN

STADIUM NATRI UM

VAR GLAD I OPERA LYCKA MEST PORÖST DRAGET

BIBELDEL ÅKE IS RAELS SON

Sommaren är här och det finns extra tid för tidsfördriv som utmanar de små grå. Det är Marthas korsordsmakare Tommy Öberg som har skapat de kluriga ordflätorna. Du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller till e-postadressen marthabladet@martha.fi senast 7.12.2022 . Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 3”. Lycka till!

Namn: Gatuadress: Postadress:

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller disku tera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många oli ka sätt. Förbundets huvudkontor i Hel singfors finns på adressen Medelhavs gatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelan de till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på al la frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mo bilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett medde lande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare 050 302 3363

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Elisa Häggström tf administrativ assistent 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator 044 280 6609

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958

Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070

Marina Nygård ekonomirådgivare 044 493 5537

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Katharina Jägerskiöld ekonomirådgivare 044 491 9304

Matilda Hassel ekonomirådgivare 043 820 0073

Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0 044 740 3144

Cecilia Nyman projektkoordinator Mästarodlarna 050 388 0848

Anita Storm ekologirådgivare (ledig) 044 735 4975

Sofia Grynngärds projektledare Hantera vardagen och Mästarodlarna 050 911 2050

Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.