Martha nr 4/2019 by Finlands svenska Marthaförbund

H å l l b a r t h u s h å l l 4/19 R E L AT I O N E R MIL JÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

FR ÅN ORD TILL MIL JÖHANDLING / KLIM AT VÄNLIG K ÄRLE KSFEST SY SM ÅT T AV STORT / ME R FISK PÅ FATE T / PR AK TISK T OM PL AST

ledaren

från redaktionen

Samarbete över gränserna – våra systrar i Baltikum har någon av dina vänner eller släktingar lämnat sitt

hem och sin familj för en bättre framtid? Kanske. Men har någon av dem sedan hamnat i människohandlares nätverk, blivit fråntagen sitt pass och rätten att röra sig fritt och till slut förlorat sitt människovärde? Antagligen inte. Detta är öden många av oss bara läser om, men sällan konfronteras med. Ett tryggt, varmt och framför allt kärleksfullt hem är någonting som de flesta av oss finländare tar för givet. Tyvärr är verkligheten en annan för många. En rapport som Institutet för hälsa och välfärd publicerade i december 2018 levererar alarmerande uppgifter om våld i parrelationer. I fjol misshandlades sammanlagt 130 000 personer av sin partner och drygt 20 dödades. Av dem var 17 kvinnor och 3 män. Vår systerorganisation Centrs Marta i Lettland arbetar för att förebygga människohandel och våld i hemmet och samtidigt för att förändra attityderna till sexuella minoriteter. Finlands svenska Marthaförbund var med och grundade Marta Centrs för snart tjugo år sedan och har på olika sätt genom åren stött centrets viktiga arbete. I början handlade det om ekonomiska garantier och hjälp med att arrangera sångturnéer i Finland, vars syfte var att samla ihop pengar för verksamheten. Centrs Martas verksamhetsledare Iluta Lace och hennes syster Dita reste i början av 2000-talet omkring i Finland och arrangerade med hjälp av aktiva och engagerade marthor konserter där de sjöng och sålde sina cd-skivor. Pengarna som de samlade in gick bland annat till juridisk rådgivning till personer som fallit offer för människohandel. I dag är det främst aktiva marthaföreningar och enskilda marthor som arrangerar olika evenemang, där vinsten oavkortat går till att stödja kvinnostödscentrets verksamhet. År 2018 kunde Marthaförbundet stolt föra över en rekordstor summa på närmare 10 000 euro till vår systerorganisation. Tack till dig som bidrog! På Marthaförbundet arbetar vi på gräsrotsnivå för ”En bättre värld, en vardag i taget”. Vi delar kunskap så att alla ska kunna leva ett så balanserat och meningsfullt liv som möjligt. Genom förebyggande åtgärder och ökad kunskap inom huslig ekonomi, ekologi och ekonomi vill vi förhindra utslagning och ohälsa på såväl individ- som familjenivå. Vi jobbar också för att främja integrering i samhället av sådana grupper som annars riskerar utslagning. Centrs Marta arbetar med betydligt mer komplexa frågeställningar och utmaningar, men gemensamt för våra båda organisationer är viljan att hjälpa, dela kunskap och skapa förutsättningar för alla att leva ett gott liv. Annika Jansson, verksamhetsledare

DE FLESTA AV MARTHAS LÄSARE är nöj-

da med tidningen, såväl med innehållet som med utseendet, visar en färsk läsarenkät. I april 2019 lät redaktionen göra en läsarenkät bland marthorna för att se vad de tycker om sin medlemstidning. Enligt enkäten upplever marthorna att tidningen är pålitlig, mångsidig och ger en positiv bild av martharörelsen. Lika många tycker att den är lättläst, aktuell och innehåller intressanta artiklar. Omkring 20 procent uppger att de har blivit marthor på grund av tidningen. De tillfrågade fick frågan om hur nöjda de var på en skala från 1 till 5. Layouten fick medeltalet 4.2, innehållet 4.1 och bilderna 4.1. I sin helhet fick tidskriften Martha medeltalet 4.2. Artiklar om mat och näring är intressanta och bra, tyckte de flesta. Lika populära är artiklar om välmående och hälsa samt artiklar om miljö och hållbarhet. Sammanlagt 70 procent av de tillfrågade uppgav att de utnyttjar idéer som de får från tidningen. Med öppna kommentarer kartlade man vad de tillfrågade önskade sig mera av. Önskat innehåll var bland annat mat/näring/recept, hantverk/gör-det-själv och miljöfrågor/hållbarhet. Också fler artiklar för äldre efterlystes. Ett stort tack för alla synpunkter och förbättringsförslag, läsarundersökningen har gett redaktionen viktig och värdefull information. Vi går nu igenom resultaten och följer upp dem. Vi ser också fram emot att även i fortsättningen få ta del av tips och idéer om vad ni tycker ska ingå i Martha. Ha en fortsatt fin marthahöst med många njutbara lässtunder! Mikaela Groop, redaktionschef

P.S. Understöd verksamheten i Lettland genom att till exempel köpa ett halssmycke för 15 euro i Marthashopen. En perfekt gåva med en större bakomliggande tanke.

Hållbart hushåll 4/19

innehåll

Från klimatlöfte till klimathandling Vad kan man göra för att leva mer klimatsmart? Familjen Räsänen-Lindberg på Åland delar med sig av sina beprövade tips.

Anna och Anders slog till med grönt bröllop Allt fler brudpar vill gifta sig hållbart och miljövänligt. Grönt var ett genomgående tema också på Anna och Andreas Hägers bröllopsfest i somras.

Hållbar köttkonsumtion – inte enbart mat och klimat Intresset för frågan om man ska äta eller inte äta kött växer i takt med en ökande medvetenhet om att vi måste minska våra konsumtionsbaserade klimatutsläpp.

Ät mer av havets silver Vi äter knappt 14 kilo fisk per år, av detta är ungefär 300 gram strömming.

Plaster – tänk efter före och sortera rätt Det är skillnad på plast och plast, men alla plastförpackningar ska sorteras.

Hur leva utan att slitas ut? Det är viktigt att också sätta fokus på den mentala hållbarheten, skriver Heidi Hakala i Marthakolumnen.

Ge gamla tyger en ny chans! Av gamla loppisplagg syr du enkelt nya, fräscha barnkläder.

Taggad av svamp I snart 40 års tid har hushållsrådgivaren Solveig Backström tipsat om hur man plockar, tillagar, torkar och förvarar svamp.

Skogen är hennes skafferi Amelie Gustafsson har jakt som hobby. Jakten ger mat på bordet och man får oförglömliga naturupplevelser, säger hon.

Instagrammat @marthaforbundet I dag startar Spillveckan. Vad brukar du göra för att motverka matsvinnet? #matsvinn #spillveckan #svinnkampen #lunchboxen #marthaforbundet #martha #mat Hållbart hushåll 4/19

Alvin, Heidi, Mikael, Victor och Timei Lindberg bygger ett nytt hus av återbruksmaterial ett stenkast från den gamla gården.

Hållbart hushåll 4/19

Från klimatlöfte till klimathandling – så gjorde vi i vår familj Hur gör man, steg för steg, för att uppnå en ekologiskt hållbar livsstil och leva mer miljövänligt? Hos familjen Räsänen-Lindberg har kärnan i omställningen legat på diskussion, speciellt med barnen. Text och foto Heidi Hendersson

en vi har inte talat om omställningen till en hållbar livsstil med just de orden, konstaterar mamma Heidi Räsänen-Lindberg och tittar ut över den lummiga gården. Hon träffade maken Mikael Lindberg för drygt 12 år sedan och sedan dess har livet handlat mycket om barn och vardag. En vardag som de har försökt göra så hållbar som möjligt. – Jag har alltid haft intresse för naturen och att ta tillvara det som finns, säger Heidi. – För mig har det kommit stegvis. Jag vaknade till strax innan jag fyllde 30, säger Mikael som renoverat huset bakom oss och även är i färd med att bygga ett nytt litet hus ett stenkast från den gamla gården – främst av återbruksmaterial. – Jag hade aldrig byggt tidigare, men jag ville ha ett miljövänligt hus som håller. SPARAR SJÄLVA För familjen handlar det medvetna livet mycket om att hålla sig från onödig konsumtion. Julklappar och presenter blir ofta upplevelser eller hemlagat, kläder handlas second hand och när barnen blir äldre får de själva åtminstone delvis spara ihop till prylar de vill ha. – De lär sig uppskatta sakerna på ett annat sätt, säger Heidi som poängterar att man diskuterar mycket i familjen om bland annat medveten konsumtion. BarHållbart hushåll 4/19

nen får lära sig att reparera och fixa saker i stället för att köpa nytt. – Vi är alla intresserade av att vara i naturen och det i sig bidrar kanske till att det känns viktigt hur vi behandlar naturen och vår miljö. Som alternativ till att sätta pengar på dyra saker till barnen eller till hemmet försöker bägge föräldrarna vara mer hemma. – Vad ska vi med alla pengar till? Vi har så att vi klarar oss, säger Heidi lakoniskt. I familjen äter man för det mesta vegetariskt och odlar mycket själv. – Men det gäller att få tiden och orken att räcka till, säger Heidi. – Men undan för undan minskar gräsytorna, säger Mikael. Det som växer i gräset är gott och näringsrikt – och helt gratis. – Kirskål och nässlor till exempel, säger Mikael. – Och vi tar vara på de sista bären och den sista äppelbiten, säger Heidi.

rade i hållbarhetsarbetet på Åland i någon form, men den stora aktivismen har legat i att upprätthålla en Waldorf-verksamhet på ön. – Jag gillar det ekologiska tänket och enkelheten, säger Heidi som har varit en av eldsjälarna bakom skolan som tyvärr fick ta en paus för drygt två år sedan. Kvar finns numera bara dagiset och förskolan. Men de hoppas på att få igång skolverksamheten igen. – Pedagogiken är så himla bra och går hand i hand med hållbarhet. HÅLLBAR HEMMATILLVARO Men fram tills dess får familjen fokuse-

MEDVETNA VAL Familjen tänker överlag mycket på hur de använder jordens resurser när det gäller både vatten och energiförbrukning, samt inte minst hälsan. – Att undvika kemikalier, gifter och onödig strålning så gott det går. Barnen har till exempel inga egna mobiltelefoner eller datorer, berättar Heidi. Både hon och Mikael har varit involve5

”Vi ska göra det bästa möjliga för planeten och mänskligheten. Man måste se framåt.”

ra på en hållbar hemmatillvaro. Där de kunde bli bättre på flera fronter, konstaterar paret. Till exempel på bilkörning. –Med bara ett barn var det enkelt att slänga honom på cykeln, säger Heidi och småler. – Vi var tidiga med elbil ..., börjar Mikael. – Men det var nog mer en moppebil, inflikar äldsta sonen Alvin. – ... den var riktigt dålig. Det var som att kasta pengar i sjön, säger Mikael med ett skratt. Men elbil eller inte, familjen Räsänen-Lindberg verkar ha hittat sin nyck-

el till en omställning med både små och stora barn: samvaro och diskussion. Har ni märkt av någon klimatångest bland barnen? – Ja, ibland funderar de och kan känna en oro för vad som ska hända. Det känns inte bra att de ska behöva bära den

bördan, säger Heidi med rynkad panna. – Det är jättesvårt att orka kämpa om man tappar hoppet. Vi har diskuterat med barnen om att vi måste göra så mycket vi kan. Vi ska göra det bästa möjliga för planeten och mänskligheten. Man måste se framåt.

"Det är minst lika viktigt med hopp"

SOCIOLOGIPROFESSOR MAGNUS BOSTRÖM forskar kring miljö, politik och organisation vid Örebro universitet. Han har bland annat tittat närmare på vad det är som orsakar det så kallade värdehandlingsgapet, att vi inte går från ord till handling. Vi lever i ett samhälle som bärs upp av masskonsumtion och det är väldigt svårt att bryta mot det. Många kulturella och strukturella krafter ligger bakom och det handlar om invanda mönster. Att konsumera är en del av vårt sociala liv. Du nämner åtta skäl till beteendegapet. Vilket av dessa är det största hotet?

– Jag kan inte säga att den ena är större än den andra, de är så invävda i varandra. Jag tror att vi behöver vara medvetna om allihop. Men om jag ska trycka på något är det att konsumtion är så invävt i våra sociala liv, i våra relationer. Boström konstaterar att en omställning måste göras tillsammans. – Vi måste diskutera ihop oss. Börja med nära och kära. Vad är det för normer vi har? Vad är det som gör att vi trivs ihop? Kan man trivas ihop på ett annat sätt än att ta en utlandssemester ihop? Vad är det viktiga egentligen? Måste våra relationer bygga på att vi konsumerar en massa? Han tror också på vikten av goda exempel. – Det behövs information och förebilder om att ett mer hållbart liv inte nödvändigtvis är negativt, att det finns livskvalitetsvinster med att ställa om. Minskad konsumtion kanske innebär mer tid, mindre jobb, mer tid till annat. Tid är en viktig faktor. Krisinformationen behövs, men det är minst lika viktigt med hopp.

Många lyfter fram vikten av att göra det som känns roligt eller som man känner sig nyfiken på, alltså följa glädjen i stället för det dåliga samvetet. Vad tror du om det som lösning? – Jag tror att det är viktigt att inte få för mycket skamkänslor. Man måste peka på positiva saker, välbefinnande, vad är lycka, men se det knutet till andra saker än en resursförbrukande livsstil. Men det går inte att komma ifrån att vissa saker är ohållbara. Allt är inte kul eller ett jippo, utan det finns ett enormt allvar i det som pågår. Känner du dig hoppfull? – Man måste väl uttrycka en viss hoppfullhet och se att det finns lösningar. Jag intervjuar människor och läser vetenskapliga rapporter om vad som får oss att må bra och det är inte konsumtion, det är andra saker. Jag kan känna hopp på det viset att det finns andra vägar. Men jag är inte så hoppfull när jag tittar på kurvorna och statistiken. Det finns mycket som gör mig pessimistisk. Men visst finns det också saker att hoppas på.

Hållbart hushåll 4/19

böcker

Vi måste tala om prylsvinnet Text Cia Hemming

ldrig tidigare har vi ägt så mycket saker som i dag, och våra tillhörigheter har en del att berätta om vår samtid och våra sociala behov. Men vad är grejen med alla våra saker? Varför skaffar vi dem? Och vad säger de om oss? Kring det funderar författaren och journalisten Helena von Zweigbergk i sin senaste bok ”Grejen med saker” som hon gjort i samarbete med konstnären Cilla Ramnek och fotografen Pia Ulin. Hon öppnar upp sitt hem, ger Cilla och Pia fullt tillträde att utforska och vänder själv ut och in på prylar hon skaffat samtidigt som hon reflekterar över vad de uttrycker och hur de är laddade med historia, minnen och även känslor som skam och tröst. ”Jag har alltid gått i gång på att köpa och skaffa”, inleder hon för att sedan berätta om fynden, infallen, spontanköpen och habegäret. Påtalar att vi i dag lever i en tillnärmelsevis bulimisk kultur, i ett samhälle som är genomkommersialiserat och som ser till att vi gör vårt bästa för att konsumera bort det missnöje vi känner med oss själva. EN LÄNGTAN ATT FÖRMEDLA I boken ifrågasätter Helena sig själv och sitt beteende, tänker att många av de saker hon har är en tröst, men menar att det även finns en längtan att berätta något om sig själv. Grejerna blir en scenografi vi bygger på för det vi vill att ska hända.

en mindre lägenhet. Hon ordnade bland annat en loppmarknad, där hon såg delar av sitt liv spridas ut och föras bort, vilket gav henne en konstig känsla av vemod samtidigt som det var en befrielse.

von Zweigbergk, Helena: Grejen med saker. Norstedts förlag 2019, 155 s. ISBN 9789113089737

Köpande kan dock leda till missbruk och Helena insåg själv i något skede att sakerna ägde henne mer än hon ägde dem, vokabulären var alkoholistens; hon ”unnade sig” saker, blev irriterad om någon lade sig i och smusslade undan det hon köpt eller förringade dess pris. Ett köpfritt år frigjorde mer tid och energi än hon kunnat ana, och fastän det blev återfall när året var till ända anser hon sig själv ha blivit bättre. Det handlar om att omvärdera och att hålla sitt seende aktivt när man köper saker. Att göra sig av med saker är en process, och samtidigt som boken kom till höll Helena på att separera och flytta till

SJÄLVREFLEKTION OCH TERAPI Med sin bok vill hon mana till reflektion. Mycket av oss själva finns i det vi skaffar och det kan vara en typ av terapi eller ett sätt att lära känna oss själva genom att gå igenom våra ägodelar, menar von Zweigbergk. Coffee table-boken består av två delar där hon i den första filosoferar över sakers betydelse, medan Cilla och Pia mer objektivt avbildar och skapar en konstnärlig installation i den andra. Naturligtvis är det ett vackert, bohemiskt och kulturellt hem som von Zweigbergk bott i, vilket förstås speglar av sig på bokens och bildernas behagliga estetik. Ändå låter hon förstå att det alltid är förknippat med ett visst mått av oro över vad andra ska tycka när man visar upp sina saker. Ett visst obehag och genans. Och förstås ett hopp om att folk ska förstå att en banal pryl är medvetet banal och inte omedvetet. Det finns ett behov i oss att manifestera oss själva, vi vill vara del av en grupp, en familj, en klass, menar hon. Vi vill ge uttryck åt vår egenart och förmedla att "jag är som ni, men samtidigt är jag lite annorlunda och lite spännande".

RÖSTA OCH VINN ETT HALSSMYCKE! VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 30.10.2019. Du kan även sända ett postkort till Marthas redakHållbart hushåll 4/19

tion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Halsband”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre välgörenhetshalsband med berlock. Genom att bära halsbandet stöder du kvinnostödscentret Centrs Martas arbete i Lettland. I förra röstningsomgången fick

artikeln Drömmen om ett barn på sidan på sidan 12 i Martha nummer 3/2019 flest röster. Skärbrädan som lottades ut i samma nummer vanns av Monika Wiklund, Munsala, Marianne Grundström, Hangö, och Marina Olander, Mårtensby. Skärbrädan kommer på posten – grattis! 7

Anna och Andreas slog till med grönt bröllop Närproducerat, vegetariskt, vintage, inget matsvinn och mycket grönt. Det är några av de noga utvalda ingredienserna som g jorde Anna och Andreas Hägers bröllop till en miljövänlig kärleksfest. Text Heidi Hendersson Foto Heidi Hendersson, Susanna Hagman, Daniel Nissén

samma veva som paret Häger skulle börja planera för sitt bröllop hade de också börjat intressera sig för en minimalistisk livsstil. – Vi hade nyligen flyttat från Schweiz tillbaka till Sverige. Mycket handlar om lyx i Schweiz, och vi hade börjat inse att vi inte behövde så mycket för att vara nöjda. Det vi uppskattar mest är upplevelser, berättar Anna. MEDVETEN FEST En av de största upplevelserna i livet är onekligen vars och ens bröllopsdag. Den dagen ville både Anna och hennes blivande make Andreas göra till en medveten fest. – Vi visste att vi inte ville ha presenter, det var det första, säger Andreas. – Ofta är ett bröllop en av de största utgifterna man har i livet och man tenderar gärna att glömma bort hur allting produceras. Till exempel, vem är det som har sytt min klänning, var har blommorna odlats och hur är köttet producerat? Det kan lätt bli väldigt egocentriskt. Jag missunnar ingen ett överdådigt bröllop, men på vems bekostnad blir det? säger Anna. Det är lätt att bli bortsvept i den allmänna bröllopshysterin, konstaterar både Anna och Andreas. – Det finns en hel industri som backar upp hypen kring bröllop. Som talar om för en att festen inte blir lyckad om inte den eller den grejen finns med, eller om man inte gör på ett visst sätt ..., säger Anna. SPETSVITA FANTASIER Brudparet var överens om det mesta, men på en punkt hade Anna spetsvita 8

undrar jag nog hur jag resonerade, säger Anna och skakar på huvudet.

fantasier som hon ogärna ville släppa. – Den största diskussionen uppstod om bröllopsklänningen, säger Andreas. – Jag kunde till en början tänka mig att sätta en stor summa på ett bra hantverk, något som kunde gå i arv, säger Anna. – Men inte vill du ju själv gå i din mammas klänningar …, inflikar Andreas. Enighet rådde om att bröllopet inte skulle vara byggt på slit och släng, utan att alla inköp och kostnader skulle vara genomtänkta, och att allt skulle gå att använda på nytt. – Jag frågade Anna om vi verkligen skulle lägga en femtedel av vår budget på en bröllopsklänning, men du var väldigt fast besluten när det gällde just den, säger Andreas med ett skratt och konstaterar att det var ett känsligt ämne när det väl begav sig. – Ja, jag var fast besluten då, men i dag

DYR ENGÅNGSKLÄNNING I samband med att Anna funderade på utgifterna och huruvida klänningen faktiskt skulle kunna användas fler gånger, började hon spana efter alternativ till en dyr engångskreation. – Jag hade en idé om vad jag ville ha och jag kollade på Blocket och på loppmarknader. Och så en dag gick jag in på Stadsmissionen och där fanns den. För 500 kronor (cirka 50 euro, reds anm.). Tillsammans med sin mamma och moster sydde hon om den, så att den skulle matcha hennes vision. – Den blev nästan exakt sådan som jag ville ha den. Ett annat knivigt samtalsämne var maten, eller snarare avsaknaden av en viss typ av mat. – Kötthysterin, säger Anna med och höjer på ögonbrynen. Paret ville ordna en vegetarisk bjudning, men de var oroliga för hur den skulle tas emot. – I första hand tänkte vi på vem som skulle revoltera eller tycka att vi var snåla. Men om det är något jag vill bestämma om på mitt bröllop, så är det maten, säger Andreas och konstaterar också att: – Visst var det ett statement (sv. ställningstagande). Buffén blev följaktligen vegetarisk, baserad på lokala råvaror. – Det kött som serverades senare på kvällen var lammkött som min mamma producerar, säger Anna. Hållbart hushåll 4/19

Anna och Andreas Häger planerade sitt bröllop i drygt ett år och försökte skapa en fest som stämde överens med deras värderingar.

Hållbart hushåll 4/19

Små detaljer, såsom handtryckta lappar, gav festen en personlig prägel.

Annas och Andreas val av mat var därmed inte enbart klimatsmart, utan också budgetsmart. – Det blev billigare för oss, eftersom vi inte behövde köpa kött, säger Andreas. ÖVERBLIVNA MATRESTER Mot slutet av festen uppmanades gästerna ta med sig en liten doggybag hem med överblivna matrester. – Den enda mat som blev kvar rymdes på en liten kaffebricka, säger Anna som är glad över att de kunde eliminera matsvinnet. Vigseln ägde rum på samma ställe som middagen, vilket minskade behovet av transporter. Lokalen var också belägen

nära de hotell som gästerna bodde på. – Många tyckte det var skönt att de inte behövde åka någon annanstans efter vigseln, säger Anna. Dekorationerna dagen till ära gick i grönt med naturliga inslag. – Det var grenar och blad från skogen, säger Andreas. – Vi ville att dekorationerna skulle gå att slänga tillbaka ut i naturen, säger Anna. Blommorna skulle Annas mamma odla, men en torr sommar satte sina spår och det blev nästan panik när den väldoftande grönskan inte ville räcka till. – Men då kom en granne till undsättning och brudbuketten räddades. På borden hade vi salladsblommor, minns Anna med ett skratt. Musiken var en central del av såväl ceremonin som festen. – Det var en upplevelse vi ville ge våra gäster, påminner Anna. UPPLEVELSER PÅ ÖNSKELISTAN Och själva önskade de sig endast upplevelser. – Det blev som en förlängning av bröllopet. Vi har bland annat fått åka på en sälutflykt, haft picknick i skärgården och varit på en stugweekend. Det har varit enormt värdefullt. Men släkten bidrog också med en annan sorts present, nämligen guldet till ringarna. – Det är helt sjukt vad folk är villiga

5 BÄSTA BRÖLLOPSTIPSEN Boka lokalen och fotografen i god tid, de är ofta de största stressmomenten. Bestäm tillsammans vad som är viktigast för er: maten, musiken eller själva ceremonin? Undvik att köpa nytt, det bränner onödiga hål i plånboken och är ofta sämre för miljön. Låna av andra, tillverka själv, hyr om det är möjligt eller köp second hand. Om ni måste köpa nytt – fråga er själv hur många gånger kan ni kan tänka er att använda inköpet efter festen. Bröllop genererar ofta matsvinn. Erbjud gästerna möjlighet att ta med sig mat hem eller bjud på resterna dagen efter. För ärligt talat, lyxigare dagen efter-mat går det väl knappast att få? Det är helt okej att skriva en önskelista. På så vis får ni enbart saker som ni verkligen önskar er. Men tänk igenom vad ni önskar, så att det är prylar som ni faktiskt behöver och kommer att använda. Ett tips är att önska sig upplevelser tillsammans med gåvogivaren: en utflykt till ett skär, picknick i höstskogen eller en weekend på en stuga.

Hållbart hushåll 4/19

VISSTE DU ATT … att betala för en enkel ring! Vi tyckte att det var onödigt att köpa nya ringar då det finns en massa material att smälta ner, säger Anna. – Så fort vi sade att vi skulle använda återanvänt material, så formligen kastade släkten guld över oss, säger Andreas med ett skratt. De betalade en lokal guldsmed som gjorde ringar med textur av bark för Andreas och i form av en snirklig kvist till Anna. – Stenarna är av moisanit. Det är kemiska diamanter som är nästan lika hårda som riktiga diamanter, men kostar ungefär en tiondel. Då behöver man inte

heller utvinna dem med smutsig gruvdrift och den enorma mängd vatten och energi som arbetet annars kräver. Och bröllopsresan då? – Vi gifte oss samtidigt som flygskammen började breda ut sig och vi kände att vi hellre ville lägga pengarna på vårt hus, säger Anna. Hela bröllopsplaneringen tog drygt ett år och i dag är Anna och Andreas är mer än nöjda med deras festliga hållbara dag. – Vi hymlar inte med att dagen självklart handlade om oss, men vi ville också visa hur man kan göra ett bröllop lite annorlunda, säger Anna.

Det krävs en volym som motsvarar 250 ton utgrävd jord, vilket motsvarar nästan 15 lastbilsflak, för att producera en enda enkarats diamant. Syntetiska diamanter eller vintageringar är ett resurssnålare alternativ. Det går åt minst 350 liter vatten och ett kilo kemikalier för att bereda ett kilo textil från fibrer. Välj i stället begagnade, ekologiska tyger eller hyr både klänning och kostym! Exotiska blommor, som exempelvis orkidéer eller papegojblommor, kräver ofta mer energi att ta fram än de naturliga som växer i vår närmiljö. Avvikande färger, som i till exempel blå rosor, är svåra att få fram ekologiskt. Köp lokalproducerat eller odla själv, så har du garanterat både giftfria och miljövänliga blommor! Håll annars utkik efter ekomärkningar, såsom Fair Flower Plants eller Krav. Glasprodukter är vanliga bröllopsgåvor, önska dig gärna föremål gjorda av ekologiskt glas. Då går det åt cirka 26 procent mindre energi vid tillverkningen. När det gäller vin är det viktigare hur det transporteras än hur långt det har fraktats. Många ekoviner från Chile eller Argentina lastas på båt, vilket är miljövänligare än lastbilar som kör från Sydeuropa. Källa: Boken ”JA! Er guide till ett etiskt och ekologiskt bröllop” av Katharina Brunat

Hållbart hushåll 4/19

Hållbar köttkonsumtion – inte enbart mat och klimat En ökad medvetenhet om sambandet mellan matvanor och miljö har öppnat upp för diskussion om köttets klimatpåverkan. Samtidigt höjs röster för att etisk köttkonsumtion handlar om mer än enbart klimatet. Text och foto Johanna Granlund

e flesta forskare är eniga om att en köttbaserad kost ger större klimatpåverkan än en kost baserad på vegetabilier. Detta eftersom det är betydligt effektivare att odla livsmedel direkt, i stället för att gå en omväg via foder som odlas åt djur som blir kött. Samtidigt lyfter allt fler fram jordbrukens, i vissa fall också köttgårdarnas, stora potential att fungera som kolsänkor och ser branschen som en möjlighet snarare än som ett hot. För den som väljer att äta kött finns det dessutom andra faktorer än de miljömässiga att förhålla sig till om man vill göra medvetna och välgrundade val. ÖKAD EFTERFRÅGAN Stella Höynälänmaa arbetar som sakkunnig vid Världsnaturfonden WWF. Hon konstaterar att en övervägande ma12

joritet av all soja som produceras i världen går till djurfoder. Eftersom efterfrågan på kött ökar hela tiden, finns det också ett stort tryck på att utvidga sojaproduktionen. – Då man använder sojan direkt som livsmedel för människor, i stället för att utfodra djur med den, använder man den betydligt mer effektivt. Genom att minska på den egna köttkonsumtionen och ersätta köttet med vegetabiliska proteiner kan man effektivt minska sin egen klimatpåverkan, också om sojaprodukter ingår i ens kost. Naturligtvis kan man även välja att ersätta sojaprodukter med inhemska alternativ, säger Höynälänmaa. Importerat ekologiskt kött, oavsett ursprungsland, bedöms av WWF som acceptabelt. – Den inhemska matproduktionen har

många styrkor. I Finland har vi god tillgång till vatten, vi har inga större problem med alltför expansiv utvidgning av odlingsmark och vi har dessutom en lagstiftning som tar miljöhänsyn. Inhemsk mat är ändå inte automatiskt ett bättre miljöval. Det är bra att komma ihåg att den absolut största delen av matens miljöpåverkan härrör från själva produktionen, medan transport och förpackning står för en ganska liten andel, säger Stella Höynälänmaa. Av WWF:s köttguide framgår varför till exempel kyckling är mer klimatsmart än gris- eller nötkött. Utgångspunkten i köttguiden är ”mindre och bättre”. Guiden är utformad för att hjälpa konsumenten att förstå hur olika proteinkällor påverkar natur och miljö. I köttguiden har man beaktat fyra olika faktorer: kliHållbart hushåll 4/19

Lilla ordlistan Koldioxidekvivalent: Det finns flera olika gaser som bidrar till växthuseffekten. Man brukar ange gasernas växthuseffekt i koldioxidekvivalenter, där utsläppet av en viss gas jämförs med hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Koldioxidekvivalenten för till exempel metan är 21, vilket betyder att ett ton metan ger samma klimatpåverkan som 21 ton koldioxid.

Tomas Långgård idkar konventionell grisproduktion på Björkback gård i Malax.

matpåverkan, påverkan på den biologiska mångfalden, användningen av kemiska bekämpningsmedel samt utsläppen av näringsämnen. Orsaken till att sojabaserat foder är problematiskt är att sojaodlingarna ofta leder till ökade utsläpp av växthusgaser och omfattande skogsskövling med ökad erosion och minskad biologisk mångfald som följd. Detta är ett problem särskilt i Sydamerika. BRANSCH I UTVECKLING Tomas Långgård, ordförande för Österbottens svenska producentförbund (ÖSP) och jordbrukare på en konventionell svingård, Björkback gård, i Malax, skulle gärna se att köttguiden tog fler faktorer i beaktande. – Köttguiden är en aning ensidig eftersom den bara lyfter fram miljö- och klimataspekter, men inga etiska aspekter, som till exempel djurskydd. Stella Höynälänmaa håller med Långgård om att det finns många faktorer utöver de miljömässiga som kunde vara värda att beakta. – Till dem hör skäliga inkomster för producenter och frågor kring produktionsdjurens välmående. WWF är ändå en organisation som arbetar med just natur- och miljöfrågor och därför har köttguiden tagits fram på miljömässiga grunder, säger hon. I sammanhanget kan man notera att WWF i Sverige har en motsvarande köttguide, som också beaktar antibiotikaanHållbart hushåll 4/19

vändning, djurvälfärd och vattenåtgång vid produktionen. (I Finland och i övriga Norden är köttets vattenavtryck mindre än i torra länder, där fodergrödorna kräver bevattning.) Enligt Tomas Långgård verkar köttguiden vara föråldrad. Mycket har hänt inom jordbrukssektorn de senaste åren. Han lyfter fram användningen av sojabaserat proteinfoder som exempel. – Flera stora företag har förbundit sig till att endast använda kött från gårdar där djurens proteinfoder består av antingen ansvarsfullt producerad soja eller av inhemska proteingrödor. I köttguiden noteras visserligen det så kallade åtagandet för soja, där olika företag har förbundit sig att undvika ohållbart producerad soja, men Långgård poängterar att detta har blivit allt vanligare de senaste åren och att många köttproducenter helt och hållet undviker sojabaserat foder till förmån för olika inhemska proteingrödor. – Det görs hela tiden värdefulla framsteg inom jordbrukssektorn. Det stämmer att man har minskat på användningen av sojafoder i Finland och att en del finländska företag har förbundit sig till att enbart använda ansvarsfullt producerad soja i sina produkter. I köttguiden bedöms köttet olika beroende på hur soja har använts i produktionen, säger Stella Höynälänmaa. MILJÖFRÅGAN I FOKUS Ett annat exempel på att även den kon-

Kolsänka: I jordbrukssammanhang fungerar särskilt gräsmarker och vallodlingar som viktiga kolsänkor. En kolsänka är en buffert i form av biomassa för allt kol som finns i omlopp i biosfären. Då växterna växer binder de kol från luftens koldioxid genom fotosyntesen och kolet försvinner därmed ur atmosfären. Eftersom gräsen på fleråriga vallar har stora rotsystem där kolet kan lagras, är de viktiga som kolsänkor. Funktionen som kolsänka varar tills växtligheten bryts ner. Då frigörs det lagrade kolet åter till atmosfären. Vall: En vall är en åker där man odlar gräs och baljväxter som klöver. Till skillnad från spannmål är vallväxterna fleråriga, vilket betyder att åkern inte behöver bearbetas varje år för att ge skörd. Vall används för att producera hö eller ensilage, som är det huvudsakliga fodret för får och nötkreatur. Vall används ibland också som bete.

ventionella sektorn tar miljöfrågan på allvar framkom i våras, då ett av de stora inhemska mejerierna gick ut med ett meddelande om att de kommer att arbeta för att klimatavtrycket för mjölkproduktionen ska vara nere på noll före år 2035. I förlängningen gäller detta också en stor del av nötköttsproduktionen, eftersom ungefär åttio procent av det inhemska nötköttet är en biprodukt från mjölkgårdarna. Nötkreaturens klimatpåverkan är större än för många andra djurslag, eftersom de som idisslare ger upphov till metanutsläpp. Metanet har sitt ursprung i det naturliga kolkretsloppet, där kol från luftens koldioxid tas upp av växande biomassa som i det här fallet blir till djurfo13

hälften kom från husdjurssektorn. – Då man ser på dessa siffror och konstaterar att mat hör till människans grundbehov, kan jag ibland tycka att debatten om köttets klimatpåverkan får oproportionerligt stor uppmärksamhet, påpekar han.

Mats Björklund producerar ekologiskt nötkött i Pedersöre.

der, som i kornas matsmältningssystem ger upphov till metangaser. Gaserna är problematiska, eftersom metan ger en betydligt kraftigare växthuseffekt än koldioxid. Metanets koldioxidekvivalent är 21. Mejeriet menar att man ändå ska kunna nolla mjölksektorns klimatpåverkan, bland annat genom att maximera gräsmarkernas funktion som kolsänkor och genom att producera biogas av den gödsel som gårdarna ger upphov till. ENERGIKRÄVANDE PRODUKTION Den allra största klimatbelastningen inom den konventionella produktionen kommer inte direkt från gårdarna, utan från konstgödsels- och bekämpningsmedelsindustrin som förbrukar stora mängder fossilt bränsle. På gårdsnivå står bland annat drivmedel till traktorer och spannmålstorkar samt uppvärmning för klimatbelastningen. Tomas Långgård konstaterar att för att komma åt den energikrävande framställningen av konstgödsel och bekämpningsmedel, skulle man behöva politiska beslut, inte enbart i Finland utan även på internationell nivå för att inte ge länder med mindre stränga regelverk en konkurrensfördel. Långgård ser att det finns utvecklingspotential i fråga om den direkta energiåtgången på gårdarna, men betonar också att utvecklingen redan har gått framåt. – Skulle man kunna producera tillräckligt med biogas som drivmedel till alla maskiner och samtidigt komma bort 14

från användningen av fossila bränslen till uppvärmning eller ventilation av produktionsbyggnader, skulle mycket vara vunnet. I det egna jordbruket värmer vi grishusen helt och hållet med flis. Vi står också i beråd att montera solpaneler som vi räknar med att ha stor nytta av sommartid för ventilationen av grishusen, berättar Långgård. Överlag har Långgård noterat att många inom den konventionella jordbrukarkåren tar klimatdiskussionen på allvar och att det verkar finns en tendens att satsa på åtgärder med positiv klimatinverkan. Samtidigt hänvisar han också till en utredning från 2017, beställd av riksdagen, där det framgår att jordbruket i Finland endast står för drygt 10 procent av landets utsläpp av växthusgaser, varav mindre än

VIKTIG PUSSELBIT Mats Björklund är jordbrukare med en ekologisk gård i Pedersöre, där han bland annat producerar nötkött. Den viktigaste orsaken till att Björklund valde ekologisk produktion var att han vill minska beroendet av olja inom jordbrukssektorn. Genom att undvika konstgödsel och bekämpningsmedel sjunker gårdens totala (indirekta) förbrukning av fossila bränslen, även om traktorerna fortfarande körs med brännolja. Mats Björklund lyfter fram att djuren, och därmed köttproduktionen, är en viktig pusselbit för att få ett ekologiskt jordbruk att fungera. Han anser därför att veganism kombinerat med en vilja att samtidigt gynna ekologisk odling egentligen inte går ihop. Det här har dels att göra med markanvändning, dels med gödselmedel. – För att skapa en hållbar växtföljd behöver jag som ekoodlare varje år odla vall på minst trettio procent av min areal. Har jag då inga djur som kan tillgodogöra sig gräset från vallen, betyder

4 miljömedvetna matval Ät mer vegetariskt: I stället för kött rekommenderas vegetabiliska proteinkällor i form av inhemska baljväxter. Välj kött med omsorg: Undvik i mån av möjlighet att köpa importerat kött som är konventionellt producerat. I Finland har vi höga krav på god djurhållning, även om det förekommer fall av misskötsel även i vårt land. Så är man mån om djurens välmående, är det inhemskt kött man ska välja. Tänk också gärna på att många utrotningshotade arter är kopplade till betesmark och öppna landskap. Betesdjur är viktiga landskapsvårdare och ett kriterium vid köttkonsumtion är att köpa naturbeteskött. Ät ekologiskt och närproducerat. Släng inte mat.

Hållbart hushåll 4/19

det att nästan en tredjedel av min mark inte genererar någon skörd som kommer till nytta. I ett globalt perspektiv med svältande människor är det inte etiskt att låta en tredjedel av jordbruksmarken falla bort från livsmedelsproduktionen. Björklund konstaterar att det inte finns några naturliga ekosystem som saknar djur. Även i ett konstgjort system som ett jordbruk har djuren en viktig plats att fylla, åtminstone på en ekologisk gård. Medan konventionella producenter ofta använder konstgödsel är ekologiska producenter tillsvidare beroende av stallgödsel i kombination med odling av kvävefixerande baljväxter för att tillföra näring till sina åkrar. Utöver den andel av vall som ingår i varje ekoodlares växtföljd har många jordbrukare dessutom åkrar som inte duger till att producera spannmål av livsmedelskvalitet på, men däremot nog djurfoder. För att det som odlas på all denna areal ska komma till nytta, är det enligt Björklund självklart att hålla djur som kan omvandla energin från fodret till kött. Även Tomas Långgård tar fasta på vallodlingen som en viktig faktor i diskussionen om köttkonsumtion. – På grund av vår korta växtperiod begränsas urvalet av grödor som går att odla i Finland. I stora delar av landet är vall en av få välfungerande storskaliga grödor, och energin i vallfodret tas bäst tillvara av idisslare, säger han. KOLSÄNKOR BINDER KOLDIOXID Både Mats Björklund och Tomas Långgård lyfter fram vallens betydelse som kolsänka. Genom att utveckla metoder för att binda mer koldioxid kan branschen kompensera för den koldioxid som släpps ut vid produktionen. – För tillfället pågår forskning kring hur man ytterligare kunde effektivera kolbindningen och jag tror att det finns mycket utvecklingspotential på det området. Det kan handla om att bibehålla ett växttäcke på åkrarna över vintern, att plöja så lite som möjligt eller att odla ännu mer fleråriga grödor, säger Långgård. Hittills har villkoren för jordbruksHållbart hushåll 4/19

stöden inte förutsatt några åtgärder från jordbrukarnas sida för att främja jordbruksmarkernas funktion som kolsänkor, men Långgård tror att kolbindningen kommer att finnas med i någon form i EU:s gemensamma jordbrukspolitiska program från och med 2020 (CAP 2020). Avslutningsvis kan man konstatera att jordbruket inte är någon statisk bransch. Forskningen går framåt och jordbrukarkåren följer småningom efter. Tomas Långgård ställer sig positiv till det finländska jordbrukets möjligheter att möta efterfrågan på ansvarsfullt och hållbart producerade livsmedel. – Vi ligger redan i framkant då det kommer till miljö- och djurhänsyn i vår produktion, samtidigt som vi producerar erkänt rena och trygga livsmedel. Framöver ska vi ytterligare satsa på att producera och använda förnyelsebar energi och trimma odlingstekniken för att öka jordbruksmarkernas betydelse som kolsänkor, säger han. Läs mer:

www.wwf.fi/lihaopas (WWF:s köttguide), www.julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/80767 (Statsrådets redogörelse för en klimatpolitisk plan fram till 2030), www.valio.fi/vastuullisuus/kestava-maidontuotanto (mjölkproduktion utan klimatpåverkan). www.livsmedelsverket.se/bestall-ladda-ner-material/sok-publikationer/artiklar/2016/ (Svenska livsmedelsverkets jämförelse mellan ekologisk och konventionell produktion)

Visste du att ... Förutom klimataspekten kan man anlägga även följande aspekter på köttproduktionen: Användningen av bekämpningsmedel: Många menar att en reglerad användning av bekämpningsmedel mot skadedjur, ogräs och svampsjukdomar inte utgör något hot mot människans hälsa. Däremot tyder mycket på att vissa preparat orsakar problem för bin och andra insekter. Läckage av näringsämnen: Kväve och fosfor som läcker ut i vattendragen från gödslade åkrar bidrar till övergödningen av hav och sjöar. Genom olika skyddsåtgärder försöker jordbrukarna minimera läckaget. Ekologiska gårdar läcker i medeltal mindre näringsämnen per hektar än konventionella gårdar, men däremot mer näringsämnen per kilo färdig produkt. Biologisk mångfald: Åkrar är ofta monokulturer och på grund av täckdikning försvinner dikesrenar som tidigare innehållit ett mer varierat växt- och djurliv. Ekogårdar tenderar att ha större mångfald, eftersom de ofta har mer ogräs och ohyra än konventionella gårdar. En gård med betande djur gynnar den biologiska mångfalden. I globalt perspektiv påverkas den biologiska mångfalden negativt av skogsskövling för att utöka odlingsmarker.

www.ipcc.ch/report/srccl/ (FN:s klimatpanel IPCC:s klimatrapport 2019)

matbiten

Ät mer av havets silver

Jonas Harald uppmanar finländare att byta ut den norska laxen mot inhemsk strömming. Att öka konsumtionen av strömming är både hälsosamt och hållbart för miljön. Text Heidi Furu Foto Jonas Harald, Heidi Furu, Karin Lindroos

djektiven tar inte slut i första hand då Jonas Harald hyllar strömmingen. Han är fiske-Leader-rådgivare inom Aktion Österbotten, en intresseorganisation och ett samarbetsorgan för landsbygdsutvecklingen i Österbotten. – Strömming är en mångsidig fisk som smakar gott som stekt, halstrad, rökt, marinerad och inlagd. Dessutom är den förmånlig, inhemsk, miljövänlig och näringsrik på alla sätt, säger han. Strömmingen har en sak emot sig – den är en liten fisk. Och den har ett föråldrat rykte om sig att innehålla mycket miljögifter. – Strömmingen har tappat i popularitet på grund av dioxin- och tungmetallvärden som härstammar från 1900-talet då vi hade ett Östersjön som var ganska förorenat. Men i dag har Östersjön blivit betydligt 16

renare och myndigheterna har tagit bort flera av restriktionerna gällande strömming från Östersjön, säger Jonas Harald. IMPORTERAD FISK Den strömmingsrestriktion som Livsmedelsverket har kvar är att barn, unga och personer i fertil ålder kan äta strömming som orensad är över 17 centimeter lång endast en till två gånger i månaden. Jonas Haralds budskap är klart: för både miljöns och vår egen hälsas skull borde vi mångdubbla strömmingsätandet. Utmaningen är att få upp konsumenternas ögon för strömmingen, som en gång i tiden kallades havets silver. Över 80 procent av den fisk vi köper i dag i Finland är importerad. – Det är anmärkningsvärt med tanke på att vi egentligen inte har brist på fisk i Finland om vi tar med strömmingen.

Strömming är en fisk som vi har väldigt stora mängder av, och eftersom den inte är lika säsongartad som många andra lokala fiskarter har vi tillgång till strömming nästan året runt. En av orsakerna till att strömmingen tappat i popularitet är den norska laxen. – Vi har blivit vana vid portionsbitarna av lax. Det är en lätthanterlig, stor fisk som är benplockad och färdig för konsumenten. Miljömässigt och nationalekonomiskt och om vi ser till vår matkultur och historia är det fullständigt felaktigt att vi äter så mycket importerad lax. STORA VOLYMER Jonas Harald lyfter fram att det är en ren miljöåtgärd att äta strömming, eftersom strömmingsfiske tar upp näringsämnen ur Östersjön. – Finska fiskare lyfter upp över 600 Hållbart hushåll 4/19

matbiten

ton fosfor och 3 000 ton kväve varje år ur Östersjön med strömming och vassbuk. Det effektivaste sättet vi har att minska näringsbelastningen i Östersjön är att fiska strömming, eftersom den finns i stor volym. Många vill i dag värna om miljön och klimatet, och som Jonas Harald ser det kan en viktig del i miljötalkot vara att välja inhemsk strömming framom norsk lax. – Strömmingen är lätt att spåra, och har en kort leveranskedja. Inom ett dygn efter att den landats finns den i butik i Finland. Det är en väldigt stor skillnad jämfört med den norska laxen och annan importerad fisk som har betydligt längre transportväg och ett mer komplicerat leveransmönster och därigenom betydligt större miljöpåverkan. Dessutom har det rapporterats om lokala miljöproblem med den norska laxHållbart hushåll 4/19

odlingen, eftersom det tillförs kemikalier för att bekämpa parasiter i odlingarna. – Vi ska inte döma norrmännen för de är skickliga på sin produktion, men vi har ett bättre och hållbarare alternativ i Finland som vi kan välja. Därtill har strömmingen ett högt näringsinnehåll. – Strömmingen har relativt hög fetthalt, vilket innebär att den har höga värden av omega-3-fettsyror. Omega-3-halterna i strömming är i samma storleksordning som i odlade laxfiskar. D-vitaminhalten i strömming är mycket högre än i lax, och även mängden selen, som också är att näringsämne som vi behöver mera av, är mycket högre än i lax eller regnbåge. BRÅKDEL BLIR MATFISK I dag används endast 3 procent av den finländska strömmingen som fångas

som människoföda. Resten går till foder, främst för fiskindustrin men även för pälsdjur. Strömmingen utgör ungefär 85 procent av den totala volymen av allt som fiskas i de finska havsområdena, och räknar man med vassbuk kommer man upp till 96 procent av totalvolymen. – En stor del av den finska strömmingen säljs till Danmark, danskarna tillverkar foder som de säljer till Norge, norrmännen odlar lax och så köper vi tillbaka laxen. Norge exporterar fisk till Finland för över 800 000 euro per dag. Det är en enorm industri, och på något sätt väldigt vansinnigt. Nationalekonomiskt och hållbarhetsmässigt är det en katastrof, och även gällande kustfisket och vår egen matkultur är det totalt vettlöst. Jonas Harald vill starta ett ström17

matbiten

Egentligen är strömmingsflundror den bästa snabbmaten som finns, de är färdiga i ett huj.”

Jonas Harald (t.h.) vill starta ett upprop för strömmingen som är havets silver. Fiskhandlare Reijo Ruotsala tar in färsk strömming två dagar i veckan till Saluhallen i Vasa.

mingsupprop för att få konsumenterna att byta ut norsk lax mot inhemsk strömming. – Traditionellt har storköken varit en viktig målgrupp för strömmingen, men strömmingen valdes bort i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet till följd av miljögifterna. I dagsläget pågår olika projekt för att ta fram strömmingsprodukter som är lätta och snabba att tillreda. – Egentligen är strömmingsflundror den bästa snabbmaten som finns, de är färdiga i ett huj. Men tydligen är det svårt för dagens konsumenter att steka strömming. Dessutom utreds möjligheterna med en högre grad av förädling, där fiskproteiner och oljor kan användas för helt nya produkter inom kategorierna hälsokost och näringspreparat. – I dag importerar vi kapslar med ome18

ga-3-fettsyror, men vi kunde tillverka dem själva av vår lokala råvara. FODER FÖR FISKODLING Ett sätt att förädla strömmingen så att den passar för dagens konsumenter är att använda den som foder för inhemsk regnbåge. – I det stora hela tillför vi inte näringsämnen till Östersjön genom att odla fisk i Finland, eftersom näringsämnena härstammar därifrån då vi använder Östersjöfoder som baserar sig i huvudsak på strömming. I många andra länder använder man i dag mer och mer växtbaserat foder i fiskodlingen, men vi är privilegierade som har en god tillgång på strömming som vi kan tillverka ett väldigt näringsrikt fiskfoder av. Eftersom salthalten i Östersjön är lägre finns det inga risker för vare sig parasiter eller laxlus i de finländska odlingarna av regnbågslax. De norska laxodlingarna

har även problem med sjukdomsspridning till de vilda laxbestånden, men det problemet uppstår inte i finländsk odling av regnbåge eftersom regnbåge inte är någon fisk som vi annars har i våra vatten.

Visste du att ... Strömming och sill är exakt samma fisk, enda skillnaden mellan dem är geografisk. Namnet sill används i Sverige söder om Kalmar och norr om Kalmar heter det strömming. Vassbuk liknar strömmingen och man blandar lätt ihop dem. De har samma livsmiljö, men det är skilda arter. Ett annat namn för vassbuk är skarpsill. Vi äter knappt 14 kilo fisk per person och år, av detta är ungefär 300 gram strömming.

Hållbart hushåll 4/19

matbiten

STEKTA INLAGDA STRÖMMINGSFILÉER • 600 g strömmingsfiléer • rågmjöl • salt • peppar • dill • smör Lag: • 3 dl vatten • 2 dl socker • 1 dl ättika • 1/2 msk salt • kryddpeppar/lagerblad/lök/ dill/morot/pepparrot GÖR SÅ HÄR: 1. Krydda strömmingsfiléerna. 2. Lägg ihop två och två med finhackad dill emellan. 3. Panera i rågmjöl och stek i smör. Låt kallna. Lag: 1. Blanda vatten, socker och salt, rör tills sockret/saltet löser sig. 2. Tillsätt ättika och kryddor. 3. Häll lagen över de kalla strömmingsflundrorna. 4. Förvara kallt. Ju längre fisken får stå i lagen, desto godare Hållbart hushåll 4/19

ENBÄRSSTRÖMMING • 500 g strömmingsfiléer (eller 500 g rensad strömming, huvud och inälvor borttages) • 1 l vatten • 2 1/2 msk salt • 1 1/2 dl ättika Kryddblandning: • 1 1/2 msk krossad kryddpeppar • 1 1/2 msk krossade enbär • 2 1/2 dl socker • 1 msk salt • 2 krossade vitlöksklyftor • finhackad dill • rödlöksringar GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda vatten och salt, rör tills saltet har löst sig, tillsätt ättika. 2. Lägg i strömmingen. 3. Låt stå i kylen till följande dag eller i 12 timmar. Kryddblandning: 1. Lyft strömmingen ur ättikslagen och låt rinna av. 2. Rör ihop socker, salt, enbär, kryddpeppar och vitlök.

3. Varva strömmingen med socker- och kryddblandningen samt lökringar och finhackad dill. 4. Översta lagret ska bestå av sockerkryddblandning. Täck med plastfilm. 5. Låt stå i kylen i 1 1/2 dygn före servering. 6. Rulla eller vik strömmingsfiléerna före uppläggning på tallrik.

PESTOGRAVAD STRÖMMING • c a 200 g färdiggravade strömmingsfiléer Gör på samma sätt som i receptet ovan (enbärsströmming). Kryddlag: • färska eller torkade nässlor • 2 vitlöksklyftor • 1 dl raps- eller rypsolja • 50 g riven Västerbottenost • 1/2 msk rödvinsvinäger • 2 krm salt eller efter smak • nymalen svartpeppar Receptet är insänt av Camilla Backlin, Korsnäs.

Plaster – tänk efter före och sortera rätt

Diskussionen om plast går het och många talar i dag om att ”plastbanta”. Men vad är plast egentligen och hur ska vi hantera plastartiklar? Text Cecilia Nyman Illustrationer Terese Bast

last består av små byggstenar, monomerer. När man kopplar ihop flera av dem till längre kedjor, polymerer, behövs tillsatser som ger plasten dess form, färg och konsistens. Speciellt sura (tomatsås, juice, frukt), feta (kokosmjölk, lax, smör) och varma livsmedel i kontakt med plast gör att skadliga ämnen läcker från plasten till maten. Porslin, glas, metall och trä är bättre, tryggare och hållbarare, material för köksredskap och för förpackningar i kontakt med mat. Tvätt av syntetiska kläder (till exempel fleecekläder), slitage av bildäck, plastmolekyler tillsatta i hygienprodukter (till exempel bodyscrub) och plast i gödselkapslar från jordbruk är några orsaker till att mikroplaster rinner ut i vattenmiljön. Från vattenmiljön kan

plasten senare hamna på vår tallrik inuti fiskar och kräftdjur. Plastavfall från hushåll samlas nu för tiden in i många husbolag och på sopstationer. Utmaningarna med att sortera och återanvända plast är ännu många och tyvärr går inte all plast att återvinna, en del hamnar ännu på soptippen. PÅ INKÖPSLISTAN Plast finns av många olika typer och det är lätt att tappa bort sig i djungeln av märkningar. Vad ska man då tänka på hemma när man planerar inköpslistan och i butiken då en produkt innehåller plast? Enligt Svenska Kemikalieinspektionen kan plaster grovt klassas in enligt tre kategorier: VÄLJ, OK och UNDVIK. Till den första gruppen hör plaster av polyeten och polypropen som anses vara tryggare

och beständigare. Även plasten nummer 7 PLA (polylactic acid), gjord av vegetabilisk stärkelse (till exempel majs/sockerrör), anses trygg och är dessutom komposterbar. Grupp nummer 7 är dock allmänt problematisk eftersom den innehåller flera olika typer av plaster (bland annat plasttyperna ABS, EVA, SAN, TPE och PC), med bättre och sämre egenskaper. Det är därför viktigt att veta vilken sorts plastprodukter med nummer 7 innehåller. Produkter i denna plastgrupp är inte alltid försedda med de specifika bokstavskoderna (se tabell 1) och även försäljarna i butiken kan vara omedvetna om vilken typ av plast från grupp 7 det handlar om. Om man verkligen vill veta vilken plast produkten innehåller, kan det kräva telefonsamtal och mejl till producenten och ta flera veckor i anspråk innan man har svaret. FÖR ENGÅNGSBRUK Följande grupp av plaster, OK, klassas av Kemikalieinspektionen som plaster trygga med vissa begränsningar. Hit hör till exempel polyetylentereftalat (PET) och akrylbutadienstyrenplast (ABS). PET räknas som en plast för engångsbruk, tomma PET-flaskor ska alltså inte återfyllas med dryck och användas en längre tid. ABS-plast är hård och används för exempelvis Legobitar. Äldre Legobitar från 70- och 80-talet kan dock innehålla hälsoskadliga ämnen, medan nyare Legor anses trygga. Sista gruppen, UNDVIK, innehåller plaster man rekommenderas undvika helt och hållet. I denna grupp finns polyvinylklorid (PVC) som används för

Hållbart hushåll 4/19

bland annat skor och väskor i konstläder, plasttryck på kläder, badbollar och elektronik. Själva utgångsmaterialet i PVC är cancerframkallande och för att göra PVC-plasten mjuk tillsätts hormonstörande ftalater. I gruppen finns också polystyren som används för engångsförpackningar, såsom fil och yoghurtburkar, men uppvärmning av plasten rekommenderas inte. Fluorerade plaster, PFAS, används eftersom de är fett-, smuts- och vattenavstötande, exempelvis. PFOS, PFOA, PTFE och FTOH. Dessa förekommer bland annat i teflonpannor, kastruller, bakutrustning, allväderskläder med impregnering och brandsläckare.Dessa är problematiska, eftersom de bryts ner ytterst långsamt i naturen, och vissa av dessa ämnen blir mer skadliga vid nedbrytning. SEPARATA KÄRL För att återanvändningen av plast ska vara effektiv, är det viktigt att man redan hemma sorterar rätt plastprodukt i rätt soptunna. Många husbolag har separata kärl för sortering av plast. Observera att dessa kärl är avsedda endast för packningsmaterial av plast, såsom plastpåsar, yoghurtburkar, plastomslag, tomma schampo- och diskmedelsflaskor. Burkar och flaskor bör sköljas av så att de inte ger upphov till störande lukt. Gamla köksredskap, tandborstar, leksaker och pulkor av plast skall däremot inte sorteras i tunnan för plastavfall, utan som brännbart eller blandavfall. Plast med nummer 3, PVC, och plastförpackningar med farliga kemikalier (målarfärger, oljor, läkemedel) får inte heller slängas i plastsorteringen, utan läggs i blandavfall respektive insamlingskärl för farliga avfall. Att plast samlas in för återanvändning är ur miljösynpunkt väldigt bra. Av återanvänt plastavfall tillverkas bland annat plastkassar, blomkrukor och ämbar. Det är dock viktigt att veta att plast inte kan återanvändas i all oändlighet. Möjligheten att återanvända plast varierar med plasttyp och antalet gånger plasten redan återanvänts. Nersmutsad plast kan inte Hållbart hushåll 4/19

Plast finns av många olika typer och det är lätt att tappa bort sig i djungeln av märkningar.” återanvändas, men brännas. Återanvänd plast har inte heller samma egenskaper som nytillverkad plast, den kan vara av lägre kvalitet och innehålla föroreningar. För produkter som har höga krav på hygien, förpackningar för mat, kan återanvänd plast därmed inte användas. I EGEN SOPTUNNA Produkter med två olika lager, till exempel plast och aluminiumfolie eller plast och kartong, kan te sig som en utmaning vid sortering. En tom tuggummipåse bestående av plast och aluminiumfolie, som inte kan separeras, bör slängas i brännbart/blandavfall. Lagren i en yoghurtburk med ett yttre hölje av kartong och en inre burk av plast går däremot att skilja på, och dessa material kan då sorteras i respektive egen soptunna. En ny grupp av plaster, bioplaster, utvecklas kontinuerligt och banar vägen in på marknaden som svar på efterfrågan på att minska den globala användningen av vanlig plast. Bioplaster kan antigen vara biologiskt nedbrytbara eller gjorda av en förnybar naturresurs. Bioplaster kan

VÄLJ • P OLYETEN (PE, NR 2,4) • P OLYPROPEN (PP, NR 5) • P OLYLACTIC ACID (PLA, NR 7)

bland annat bestå av stärkelse från växter (majs/sockerrör), cellulosa, svamp, mjölk eller skal från kräftdjur. Det är dock viktigt att observera att märkningar som komposterbar och bionedbrytbar på bioplaster, och olika plastprodukter allmänt, inte betyder att man utan vidare kan gräva ner skräpet i jorden och låta naturen sköta sitt. OMBILDAS TILL MIKROPLAST Många produkter med texten komposterbar är i verkligheten nedbrytbara endast i industriella komposter, där de hålls vid en hög temperatur i flera veckor. Som exempel kan vi ta en produkt av bioplast med märkningen PLA, den kan brytas ner till vatten, koldioxid och biomassa på endast tolv veckor i en industriell kompost. I havet kan PLA däremot inte brytas ner utan omvandlas, som vanligt plastskräp, småningom till mikroplast. En bionedbrytbar produkt kan vanligen inte komposteras, men bryts i naturen ner av mikroorganismer. Bionedbrytbar plast kan var en blandning av oljebaserad och växtbaserad plast. Ti-

OK, med begränsningar

UNDVIK

den för processen varierar beroende på omständigheterna, temperatur, fukt och materialet självt. I en studie grävdes bionedbrytbara kassar ner i jord eller lämnades i havet för tre år, men var fortfarande användbara då de togs upp! Välj alltså bioplaster med åtanke och släng inte den komposterbara biopåsen i din hemmakompost!

4 plastsmarta tips För köksredskap: Välj material som trä, metall och glas framom plast, byt ut stekpannan i teflon mot en i gjutjärn eller i rostfritt stål, undvik kläder med plasttryck och produkter i konstläder då de kan innehålla PVC, välj kläder i ylle framom fleece och hygienprodukter utan tillsatser av plastgranulat, minska därmed på utsläpp av mikroplaster i avloppsvatten, i fråga om leksaker är hård plast (exempelvis Legoklossar) att föredra framom mjuk plast (dockor och bollar) som ofta innehåller hälsoskadliga mjukgörare, eller välj leksaker av trä, metall och tyg framom plast.

• P OLYETYLEN-TEREFTALAT (PET, NR 1)

• P OLYVINYLKLORID (PVC, NR 3)

Visste du att …

• A KRYLNITRIL-BUTADIEN-STYRENPLAST (ABS, NR 7)

• P OLYSTYREN (PS, NR 6)

Plast anses ofta problematiskt eftersom:

• E TYLVINYLACETAT (EVA, NR 7)

• P OLYAMIDPLAST (PA, NR 7)

• S TYRENAKRYLNITRILPLAST (SAN, NR 7)

• P OLYKARBONAT (PC, NR 7)

• T RITAN (NR 7)

• T ERMOPLASTISK

• M ELAMIN (NR 7)

• E LASTOMER (TPE, NR 7) • F LUORERADE PLASTER, PFAS

det tillverkas av olja (en icke-förnybar naturresurs), de enskilda monomererna och tillsatserna (till exempel bisfenol A, S, F, AF) kan vara hälsoskadliga, mikroskopiskt små partiklar, mikroplast, slits från plasters yta vid användning och sortering och återanvändning av plast inte är problemfri.

Hållbart hushåll 4/19

utblicken

Hur leva utan att slitas ut? 31 år gammal. Jag har varit utbränd två gånger - olidliga perioder av sömnlöshet, självförakt och en rädsla för att aldrig mer kunna jobba eller umgås med mina vänner som något annat än en skugga av mig själv. Jag lever ett liv där det alltid finns en vän att ringa eller en fest att gå på, men ändå känner jag mig väldigt ofta ensam och isolerad. Jag har gått i terapi periodvis sedan gymnasiet, och det har numera blivit en så normal del av mitt liv att jag refererar till min terapeut med förnamn i samtal med vänner. Jag oroar mig för att inte avancera i karriären, för att inte vara omtyckt och för att göra fel val i livet. Och jag tror inte att jag är ovanlig. Jag funderar mycket på hur vi ska leva hållbart inte bara med tanke på jordens resurser, utan också våra egna. På den mentala hållbarheten, utöver den miljömässiga med mindre kött, konsumtion och resor. Jag funderar på hur vi ska leva för att inte slitas ut. Inte för att uppnå konstant lycka, men en känsla av ro. Ett tillstånd där jag kan se tillbaka på det jag gjort, upplevt och åstadkommit och känna stolthet, i stället för att se framåt på allt det jag inte gjort och inte är, och känna panik. jag är

Skribenten är journalist, skribent och debuterande författare med romanen Bara lite till. Hon är bosatt i Malmö, läser och reser så mycket hon kan och är en obotlig tidsoptimist. Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är de enda rätta.

VÄXANDE TREND Vårt moderna liv ter sig inte särskilt hållbart i mina ögon. Var tionde finländare uppger att de känner sig ensamma. I Sverige uppger nästan var femte man att han inte har en enda nära vän att prata förtroligt med. Vi bor ensamma i större utsträckning än tidigare, värnar om vårt oberoende och drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Unga drabbas av utmattning innan de ens hunnit ut i arbetslivet och var tionde finländare äter antidepressiva – en siffra som ökar. Vår tid avspeglas i vår kultur och spegelbilden är inte särskilt smickrande. I SVT-dokumentären ”Mansfällan – kan Andrev få en vän?” försöker journalisten Andrev Walden ta reda på varför han nästan inte har några vänner kvar. Han är rädd för att en dag bli helt ensam, det som kallas mansfällan. Dokumentären ”The Swedish theory of love” (2015) undersöker hur svenskarna blev världens

Hållbart hushåll 4/19

mest ensamma folk, och blottlägger baksidan av de svenska – och finländska – värderingarna om oberoende, självständighet och framgång. Svenska Yles nya onlinesatsning ”Så jävla duktig” är en rörande serie som skildrar kraven man möter som ung mamma, arbetstagare och partner – men framför allt som kvinna – år 2019. Den moderna litteraturen kryllar av urbana, alienerade kvinnokaraktärer som föraktar sina spegelbilder, samtidigt som de försöker orientera sig i en värld av Tinder, Instagram och nya dieter. SOCIALA VARELSER Ett svar på vår moderna olycka finns att finna i våra smarttelefoner, enligt överläkaren och sommarprataren Anders Hansen. I sitt sommarprat frågar han sig om telefonen kan göra oss deprimerad. Indirekt, är svaret. Telefonen berövar oss sådant som får oss att må bra – tillräcklig sömn, motion och sällskap – och upptar så mycket av vår tid att vi mer sällan träffar våra vänner. ”Vi är sociala varelser som behöver se, höra och känna varandra och när vi försöker ersätta riktiga möten med elektroniska riskerar hjärnan att tolka det som att vi är ensamma”, säger han. En annan förklaring kan vara dagens arbetsliv. De flesta av oss skulle göra något annat om vi inte vore ekonomiskt tvungna att arbeta, och glappet mellan det jobb vi valt av ekonomiskt tvång och det som skulle kännas meningsfullt växer. Det säger åtminstone Roland Paulsen som vid Lunds universitet forskat om arbetets mening. Han tror att vi skulle må bättre om arbetet utgjorde en mindre del av våra liv: ”Få ångrar på sin dödsbädd att de arbetat för lite.” En tredje förklaring kan vara att vi lever i en tid där våra prestationer avgör vårt värde, och där saker som är uppnåeliga för väldigt få blivit ett mål för väldigt många: framgång, skönhet, rikedom och kändisskap. Den här texten är en problemformulering snarare än ett svar. Det enda jag vet är att vi måste ta reda på vad som är viktigt för oss på riktigt och försöka forma våra liv efter det – i den mån det är möjligt. Och låta andra göra samma sak utan att fördöma. Text Heidi Hakala

gör själv

Ge gamla tyger en ny chans!

Damma av de slumrande sömnadskunskaperna från skolans handarbetstimmar och leta fram ett trevligt mönster! Av gamla loppisplagg syr du enkelt nya, fräscha barnkläder. Text och foto Johanna Granlund

oppmarknader är på många sätt en guldgruva, inte enbart för att man kan fylla garderoben med begagnade plagg i bra skick. Utan också för att loppmarknadernas klädhyllor och avdelningar för hushållstextilier fungerar som en källa för råmaterial om man vill sy nya kläder. På samma sätt kan du med nya ögon se på de innersta gömmorna i din egen garderob – finns där några ratade plagg som du kunde göra om till något annat? Naturligtvis kan du sy något nytt av vilket begagnat material som helst, men allra bäst ur hållbarhetssynvinkel är det om du syr av textilier som av en eller annan orsak inte skulle bli återanvända i befintlig form. Det kan till exempel handla om tröjor eller t-shirts där tyget är av god kvalitet, men där en envis fläck eller ett hål sitter på ett sådant ställe att man inte kan laga eller gömma det på något bra sätt. Eller jeans som är så tunnslitna över knäna, eller lagade så många gånger i grenen, att man ger upp – fast en stor del av jeanstyget fortfarande är stadigt och användbart. FYND I GARDEROBEN På loppmarknader av välgörenhetskaraktär blir plagg med hål och fläckar vanligen bortsorterade, men i bordsloppis med privata försäljare, och förstås i den egna garderoben, kan det finnas goda chanser att fynda och ge råvaran, tyget, en andra chans. Då man utgår från ett gammalt plagg är det lättast att sy barnplagg eller damplagg i mindre storlekar. Håll sär24

skilt utkik efter begagnade klädesplagg i stora herrstorlekar, då får du mycket valuta för pengarna. Du kan också använda dig av lappteknik för att ta vara på mindre tyglappar. I så fall behöver de olika tygen vara så lika varandra i tjocklek och struktur att slutresultatet blir jämnt och snyggt. Har du inte sytt på länge och känner dig osäker, kan ett par tights eller långkalsonger åt lillflickan eller -pojken pas-

sa bra som första projekt. Utan krångliga fickor, med gummiband i midjan och en enkel, uppvikt fåll vid benslutet är de nästan omöjliga att misslyckas med. Tröjor och t-shirts är snäppet svårare på grund av halskanten, men absolut inte omöjliga. Följ bara instruktionerna i mönstret, steg för steg. Bra mönstertidningar med detaljerade beskrivningar brukar finnas att låna på de flesta bibliotek. Syglädje! Hållbart hushåll 4/19

gör själv

Sy nytt av gammalt DU BEHÖVER: • grundkunskaper i sömnad • symaskin • mönster på det plagg du vill sy • smörpapper och penna • tyg att återbruka, plus eventuella resårer, gummiband eller andra tillbehör • sytråd i lämplig färg • sax och knappnålar GÖR SÅ HÄR: 1. Klipp till bakoch framstycken från det gamla plaggets bakoch framstycken, och klipp ärmar från de gamla ärmarna för att minimera risken för att tyget inte ska räcka till. Tänk på att ärmvidden kan skilja sig mellan olika plagg, kolla därför att ärmtyget på det gamla plagget säkert är tillräckligt för det nya du vill sy. Alla plagg är inte sydda helt trådrakt. Kolla trådriktningen och

klipp enligt den i stället för att följa det gamla plaggets former. Ibland, om plagget är trådrakt och inte slitet, kan man återanvända befintliga linningar, men många gånger är det bättre att klippa bort dem och sy nya. 2. Ta vara på resårer, kantband och gummiband, om de inte har förlorat spänsten. Sprätta lös dem, eller om det är en bred resår, klipp helt enkelt bort sömmen och återanvänd resåren i smalare form. Klipper du i ett plagg som har hål eller fläckar, försök undvika att få med hålet/fläcken helt och hållet. Om inte det går, placera den på ett sådant ställe på det nya plagget att det går att gömma den under en applikation eller dekoration av något slag. Nåla och sy ihop delarna, en söm i taget.

Sy i lappteknik GÖR SÅ HÄR: 1. Börja med att sy ihop de olika lapparna till ett någorlunda fyrkantigt tygstycke. Stycket bör vara lite större än den mönsterdel du ska klippa ut. Placera alla lapparna med trådriktningen åt samma håll, och försök sy ihop dem med så raka och jämna sömmar som möjligt. Det ger ett jämnare slutresultat. Kontrollera

Hållbart hushåll 4/19

att den färdiga tygbiten är tillräckligt stor för mönsterdelen.

2. Om du vill kan du sy en stickning från ovansidan ovanpå varje söm. 3. Nåla fast mönstret på lappbiten och klipp ut. Klipp ut också övriga mönsterdelar, nåla ihop delarna med varandra och sy ihop dem.

Smarta köptips Håll utkik efter: Stora herrplagg som ger mycket råmaterial. Kläder av god kvalitet, men med en fläck eller ett hål som gör att man inte vill återanvända dem i befintligt skick. Plagg med roliga applikationer eller dekorationer som kan sprättas bort och återanvändas.

gör själv

Så syr du en snygg halskant i trikå med vanlig symaskin Har du en overlockmaskin får du lätt till en snygg kant, men det går också med en vanlig symaskin, huvudsaken är att du är noggrann. GÖR SÅ HÄR:

VERSION 1: Mät ut en bit resår som är kortare än omkretsen för halsöppningen. I många mönster står det hur lång resåren ska vara. Klipp den så att den kan användas dubbelvikt, en bredd på cirka 3–4 centimeter kan vara lagom. Vik resåren på längden (stryk gärna vecket). Sy ihop resårens kortsidor med varandra, så att den bildar en cirkel och markera mitt fram på resåren med en nål. Markera också mitt fram och mitt bak på tröjan och passa ihop dessa med sömmen och markeringen på resåren. Nåla fast resåren med de klippta kan-

terna längs med kanten på halsöppningen. Kom ihåg att placera den på rätsidan av tröjan. Eftersom resåren är kortare än halsöppningens omkrets, kommer den att behöva töjas ut en aning för att räcka hela vägen runt. Försök fördela töjningarna så jämnt som möjligt runt hela halsöppningen. Sy ihop resåren med halsöppningen. Håll hela tiden resåren lite uttöjd i förhållande till tyget på fram- och bakstycket. Sicksacka till sist hela sömsmånen och klipp bort eventuellt överloppstyg. Om du vill kan du dessutom sy en stickning från ovansidan på själva tröjtyget för att fästa sömsmånen inåt.

Snabbrepetition i sömnad Tänk på tygets trådriktning då du klipper ut mönsterdelar. Oftast finns det en pil på mönstret som man ska följa.

VERSION 2: Grundprincipen är den samma som i version 1, men här klipper du resåren någon centimeter bredare och syr fast den på ett lite annat sätt. Sy ihop resårens kortsidor. Nåla och sy fast resårens ena kant mot halsöppningen (rätsida mot rätsida!). Sicksacka sömsmånen. Vik därefter resåren över kanten,

nåla fast och sy fast med två parallella sömmar från ovansidan. Klipp till sist bort överloppsresårtyg ungefär en halv centimeter från den nedersta sömmen. Kom ihåg att längden på resåren ska vara kortare än omkretsen för halsöppningen, och resåren ska töjas ut i förhållande till halsöppningen medan du syr för att slutresultatet inte ska bli sladdrigt.

Klipp ut bitarna i tyget med sömsmån runt alla kanter. Cirka 0,5–1 centimeter brukar vara lagom. I linningarna (ärm- och benslut, nederkanter på tröjor) kan man ibland behöva lägga till ytterligare någon centimeter. Kolla om det finns direktiv i just det mönster du använder. Är du noga syr du sicksacksöm runt alla bitar separat innan du börjar sy ihop dem. Men i många fall kan du spara tid och tråd genom att sicksacka ihop två bitar på en gång samtidigt som du syr ihop dem. Nåla och sy ihop en söm i taget. Kom ihåg att placera tygstyckena med rätsida mot rätsida då du nålar och syr. Nåla ordentligt och noggrant då du ska sy halskanter och linningar, så blir slutresultatet bättre. Ta gärna också fram strykjärnet och vik och pressa kanterna innan du syr.

Rättelse I SENASTE NUMRET av tidskriften Martha, på sidorna 22–24, presenterades en hemmagjord metod att kompostera köksavfall. I artikeln omnämndes även ett asiatiskt förfaringssätt som finns registrerat under ett varumärke. Dessa två komposteringsmetoder har ingenting med varandra att göra, vilket också tydligt framgår av artikeln. Vi beklagar ifall missförstånd trots det har uppstått, det var absolut inte meningen.

Hållbart hushåll 4/19

miljötipset

Väck liv i gamla gjutjärnspannan!

nder årtionden har vi vant oss vid att använda stekpannor och kastruller med en nonstick-beläggning som till exempel teflon. Kemikalien PFOA gör teflonstekpannorna lätta att rengöra, men kan vara skadliga för hälsan. Så fynda en stekpanna i gjutjärn på

GROVRENGÖRING AV GJUTJÄRNSPANNA Gamla ingrodda rester sitter fast både i och runt pannan. I riktigt hög värme kommer de att förkolna och släppa greppet. GÖR SÅ HÄR: 1. Lägg in pannan i en kall ugn och vrid upp temperaturen till 250 grader. Låt pannan ligga i ugnen i ett par timmar. 2. Slå av ugnen och låt pannan svalna i densamma. Samma procedur kan också utföras på en grill eller i en gasspis på hög värme.

loppmarknad eller ta fram din gamla stekpanna och gör den användbar igen! Gjutjärn kräver lite mera kärlek och omsorg, men i längden belönar den dig med rundliga järndoser och kan vara bättre för hälsan än en teflonpanna. Du kan till exempel steka plättar och ägg i en stekpanna av gjutjärn och till-

reda mustiga grytor i en gjutjärnsgryta, och även grädda kakor i en gjutjärnspanna. Prova nästa gång att exempelvis baka äppelpaj i en panna med kant. Anita Storm, ekologirådgivare

RENGÖRING AV GJUTJÄRNSPANNA GÖR SÅ HÄR: 1. Rengör med vatten och diskborste. 2. Torka pannan torr med hushållspapper. 3. Strö ut ett lager med havssalt i gjutjärnspannan. 4. Ställ pannan på spisplattan och låt stå i en halv timme på medelhög värme. 5. Skrubba rent gjutjärnspannan med saltet och hushållspapper – det är varmt, så bränn dig inte! 6. Häll bort saltet och låt pannan svalna. 7. Gnid in pannan med matolja och värm på låg värme i 15 minuter. Nu har du en fin panna!

3. När pannan har svalnat, borsta av den med en hård torr borste eller med stålull. Skrubba tills pannan är slät. 4. Skölj och torka noga. 5. Sätt ugnen på 175 grader. 6. Gnid in pannan med rypsolja, varenda millimeter. 7. Torka pannan noga. 8. Ställ in den ugnen i femton minuter. Låt köksfläkten gå, för det kan ryka rejält. 9. Ta ut pannan och torka av den ännu en gång. 10. Upprepa eventuellt proceduren en gång till. Nu är pannan klar för användning. Efter den första grovrengöringen är den enkel att underhålla. Efter varje användning ska pannan genast diskas ur med diskborste och vatten samt torkas torr, för fukt ger rost. Olja in panna, torka av och ställ undan till nästa gång.

Hållbart hushåll 4/19

Taggad av SVAMP

Hushållsrådgivare Solveig Backström är ett bekant ansikte på Marthaförbundet. När hon inte sitter vid sitt arbetsbord eller håller kurser och föreläsningar runt om i Svenskfinland, hittar du henne i skogen iförd vindtygsjacka och rejäla terrängkängor. Text Mikaela Groop Foto Mikko Käkelä

Hållbart hushåll 4/19

ret var 1980 och nyutexaminerade läraren i huslig ekonomi Solveig ”Soli” Backström fick tjänsten som den första svenskspråkiga hushållsrådgivaren på Marthaförbundet. Redan samma år tog hon grundkursen i svampkunskap och kompletterade sedan i rask takt sina färdigheter med en fortsättningskurs. – Varje höst arbetade vi intensivt med svamprådgivning, minns Solveig. Med mina kollegor på Marttaliitto, Pirjo Kytövuori och Arja Hopsu-Neuvonen, stod vi på lördagar och måndagar vid Kejsarinnans sten invid Salutorget i ett försäljningsstånd och svarade på frågor om svamp. Vi hade ett utställningsbord och intresserade kom dit och ville lära sig mer om svamp – precis som i dag. Svamptrenderna har kommit och gått. Solveig minns till exempel goliatmusseronen, matsutake, en brunfläckig svamp som började efterfrågas i början av 1990-talet. – I Japan var den väldigt trendig och Marttaliitto hade en frilansande svamprådgivare, en äldre gentleman vid namn Yrjö Palmu, som kunde prata om den. Hos oss är den mycket sällsynt i söder, men mer allmänt förekommande i norr. Ännu i dag kan det vara någon som frågar ”brukar du hitta den där matsutaken?”, men då svarar jag att jag inte rör mig på sådana områden. Hur har intresset för matsvamp sett ut under åren? – Tidigare var människor på landet uppvuxna med svamp. De var fattiga efter krigstiden och svamp var vardagsmat. Efter det har ekonomiska aspekter anlagts på skogssvamp, det är gratismat från naturen. En relativt färsk trend är vegantrenden. Det finns allt fler veganer i dag och de använder svamp i matlagningen. I ganska många år har man också uppmärksammat naturen som en hälsosam balansgivare och motvikt till den stressiga vardagen och arbetslivet. Den trenden har gjort svampen populär och samtidigt har intresset vaknat för annat som växer i skogen. Enligt Solveig var svampplockning tidigare ett självändamål, man plockaHållbart hushåll 4/19

Att lära sig om svamp är ett livslångt lärande.”

de svamp för att ha mat på bordet och tänkte inte på hur hälsosamt det är att röra sig i skog och mark. I dag går vi ut i skogen för att må bra. – Svampplockning har varit en finländsk tradition, i synnerhet på landsbygden, på samma sätt som bärplockning. Det är kanske därför som den är så starkt förankrad i martharörelsen, som ju är en ”traditionsrörelse”. Av alla de traditioner som martharörelsen arbetar med hör svamp- och bärplockning till de mest beständiga. Intresset har gått i vågor under åren, men numera har det länge väldigt trendigt med svamp och familjer som går i skogen. Till exempel till Lantbruksgillets skördedag i Vanda, där vi brukar vara varje september, kommer många barnfamiljer. Föräldrarna visar och förklarar och frågar barnen om de känner igen svampen. Har svampkännedomen ökat under åren? – Överlag har den ökat, i och med att man numera forskar kring svamp och vet vad de olika matsvamparna innehåller. Men egentligen är det ingen skillnad mot vad som förr ansågs vara ätligt eller oätligt. Svamparna har hela tiden varit desamma. Däremot har de giftiga dubbelgångarna varit en het potatis de senaste femton åren. Man har till exempel uppmärksammat den toppiga giftspindelskivlingen som absolut inte ska förväxlas med trattkantarellen. Vilka svampar är mest eftertraktade?

– Många frågar var de kan hitta svart trumpetsvamp, på vilka ställen den trivs. Fårticka är många veganer ute efter, de lagar biffar på den. Fårtickan är helt ljuvlig som stekt, man skär bara av foten och slänger ner resten av svampen i stekpannan. – Gul kantarell och trattkantarell är lika populära som förr. Blek taggsvamp är en svamp som folk allt mer har börjat intressera sig för. När de kommer på svamputställning och ser blek taggsvamp och fårticka sida vid sida undrar de om inte det är samma svamp. Båda är lite ljusa men grådaskiga i färgen, så många plockar dem som samma svamp. När man vänder upp och ner på svamparna har den bleka taggsvampen taggar på undre sidan. Fårtickan har ett mjukt skikt och inga lameller. Folk tittar ofta på svampar uppifrån, men man måste titta både underifrån, på foten och på alla delar av svampen för att kunna identifiera den. I det här fallet är båda två goda matsvampar, så det är ingen fara. Hur stort är intresset för svamp i dag? – Intresset är stort och har ökat, speciellt bland unga. Ofta är intresset individuellt, antingen har du ett svampintresse eller så inte. Och det finns av bägge ytterligheterna, de som inte alls kan tänka sig att gå i skogen och sedan den andra ytterligheten. Det är ingen skillnad mellan stadsbor eller landsbor, det är det 29

10 vanligaste matsvamparna (som inte behöver förvällas) Svart trumpetsvamp (Crateréllus cornucopioídes) Går lätt att känna igen, men är svår att upptäcka. Växer vanligen i granskog under augusti till september. En läcker matsvamp. Blek taggsvamp (Hýdmun repándum) Är god, går lätt att känna igen och saknar farliga så kallade förväxlingssvampar. Kan plockas från och med augusti fram till frostnätterna på senhösten. Lämplig att plocka parallellt med trattkantarell.

egna engagemanget som styr. Många går aldrig i skogen, även om de är födda på landet, de är rädda för exempelvis björn. Vilka råd kan du ge inför svamputflykten? – Man ska absolut inte ha en svampbok från 1960-talet! Man ska ha en högst fem år gammal bok, inte någon äldre. Rekommendationerna ändras ju mer man forskar och vet om svamp. På nätet hittar man åskådliga svenska sidor med tydliga bilder, tydligare än i tryckta böcker. Egentligen borde boken vara inhemsk, men då är den ofta på finska ... – Sedan ska man ha antingen grova terrängkängor eller stövlar. Inte låga skor. Rediga don. Och ordentliga fritidskläder, lämna finjackan och läderbrallorna hemma. – Dessutom korg och svampkniv. Har du inte korg, ta en stor papperskasse. Men om det är regnigt och fuktigt kan den lätt gå sönder. Kom helst inte med en plastkasse. Svamp är färskvara, precis som fisk, och den blir varm i plasten, den svettas och mår inte bra. Svampen ska sedan snabbt tas om hand när du kommer hem, den håller inte så länge. I skogen grovputsar du svampen, skär bort jorddelen och borstar bort det mesta skräpet. Hemma gör du finputsningen, putsar bort barren och löven, för ofta följer allt möjligt med från skogen i korgen. Sedan ångar du upp svamparna, låter dem svalna och fryser in dem. Eller så fräser du upp dem till middagen. Hur började ditt eget svampintresse? – Jag har gått i svampskogen med mina föräldrar sedan jag började gå ungefär. På 60-talet plockade vi kantareller. Det fanns massor med svampar i Sibbo, soppar och kremlor av olika slag, men dem plockade vi inte eftersom vi inte kände dem. Jag har alltid frågat vilka svampar som går att äta, men mina föräldrar visste inte och jag fick aldrig något svar. Jag hade ett grundintresse för över huvud taget allt som går att äta, och svampen var en sådan råvara. Sedan har intresset bara vuxit. På hushållslärarutbildningen på Högvalla hade vi en grundkurs i svamp, men där ingick bara de allra vanligaste, såsom karljohansvamp och tegelsopparna. – Att lära sig om svamp är ett livslångt lärande. Man rekommenderar att man ska lära sig max två tre nya arter per höst. Kan man kantarell och karljohan, utökar man dem med kanske fårticka och taggsvamp och börjar stegvis utöka dem. Man ska inte kasta sig över tiotals olika arter varje höst, utan man tränar sig först på ett par tre och blir någorlunda säker på dem.

Fårticka (Albatrellus ovinus) Växer ofta i lite äldre skogar med gran som dominerande trädslag. Ger skörd från augusti till september och är en uppskattad matsvamp vid tillredning av vegetarisk svampbiff. Sotvaxing (Hygróphorus camarophýllus) En läcker och eftertraktad matsvamp som tyvärr ofta är angripen av larver. Växer allmänt i barrskog bland lav och mossa från augusti till oktober. Stensopp eller karljohan (Boletus édulis) Kungen bland matsvamparna och har rykte om sig att ha en underbar smak. Stensoppen växer i granskog och gärna i täta granplanteringar från juli till september. Tegelsopp (Leccinum versipelle) Har en lång växtperiod från juni till slutet av september och ger under vissa år en riklig skörd. Gör sig bra som blandsvamp i pajer och fyllningar av olika slag. Växer allmänt i björkdominerad skog. Tegelkremla (Rússula decólorans) En mild och god kremla som trivs i barrskog. Ger oftast god skörd från juli till september och förekommer i rikliga mängder med några års intervall. Smaken är mild och kremlan kan med fördel användas som blandsvamp i olika rätter. Curryriska (Lactarius camphoratus) Trots att curryriskan hör till arten riskor, behöver den inte förvällas som de flesta andra riskorna. Växer i barrskog, helst i granskog, och skördesäsongen infaller i augusti och september. Passar som blandsvamp och smakförstärkare med andra svampar. Blodriska (Lactarius deterrimus) En mild riska som inte behöver förvällas. Växer i barrskog med gran eller tall, och är lätt att känna igen på den morotsfärgade saft som sipprar ut när man bryter svampen. En läcker matsvamp som kan tillredas enskilt eller i blandningar för att sätta piff på andra milda svampar. Färdig att plockas i augusti–september. Trattkantarell (Cantharellus tubaefórmis) Är som trumpetsvampen svår att upptäcka, men när man väl hittat några fyller man snart sin svampkorg. Växtperiod från september till november. Finns i barrskog med inslag av gran bland blåbärsris och mossa. Trattkantarell, eller höstkantarell som den också kal�las, är en senhöstlig delikatess som med fördel kan plockas frusen. Men bör tillredas så fort du kommit in i värmen med din frusna skörd.

Hållbart hushåll 4/19

marthainfo

NKF firade 100-årsjubileum i Varberg Jubilerande NKF – Nordens Kvinnoförbund – samlades i juni till sommarkonferens i Varberg på den svenska västkusten. Temat för konferensen var "Hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv”. Text och foto Birgitta Collenius

arbergs Stadshotell slog upp sina portar för årets deltagare från Island, Norge, Finland, Sverige och Danmark. Det sistnämnda med en representant från Bornholm – Grethe Viborg. Landet är ju inte längre medlem i NKF, men övriga medlemsländer ser gärna att danskorna återvänder till den nordiska kretsen. Förbundsordföranden för Hem och Samhälle Siw Warholm välkomnade konferensdeltagarna till Sverige, årets värdland med ansvar för planering av föreläsningar och upplägg av aktiviteter vid detta 100-årsjubileum. Siw betonade att starka band håller oss samman. Det handlar om social utveckling, demokrati, frihet, fred och normer. Hon erinrade sig i sitt inledningstal om hur allt började, då för 100 år sedan. MED BLICKEN FRAMÅT NKF:s ordförande Gudrun Thordardottir från Island förklarade 2019 års konferens öppnad och menade att ett lyckat samarbete och gott partnerskap är viktigt för alla – kvinnor i de nordiska länderna kan lära av varandra. Historien visar att satsningen på gemenskap har lett NKF rätt, men i dag måste förbundet se framåt. Det är dags att stärka positionerna och därför bjuda in flera organisationer till gemenskapen. – Många starka kvinnor behöver bli fler, betonade Thordardottir. Landshövding Lena Sommestad hälsade alla deltagare välkomna till konferens i den vackraste av inramningar – landskapet Halland. Social hållbarhet och tillhörighet är av vikt inte minst ur ett personligt perspektiv. Ser man till hemmen och Hållbart hushåll 4/19

husmödrarnas ställning i samhället i ett hundraårigt perspektiv har frågorna lyfts, men också glömts. Samverkan på olika områden är viktigare i dag än någonsin. ENGAGEMANG OCH STÖD Kerstin Engele, ordförande i Svenska Fistulastiftelsen beskrev hur unga kvinnor med fistulaskador kan få hjälp genom makarna Hamlins operationsmetod, vid Fistulasjukhuset i Addis Abeba, Etiopien. Kerstin inledde sitt anförande med att deklarera att det är en stor ära för Fistulastiftelsen att delta i NKF:s konferens och hon framförde sina gratulationer till 100-åringen. Hem och Samhälle är Fistulastiftelsens största sponsor, som ställer upp med pengar, engagemang och administrativt stöd. – Vi är naturligtvis mycket glada och tacksamma för all hjälp, betonade Kerstin. Birgitta Notlöf, verksamhetschef vid designcentret Livstycket i Tensta möter dagligen kvinnor som bär hela världen inom sig. De alster man tillsammans skapar speglar livserfarenheter och minnen. Mönstren berättar om uppväxt, familj, yrke, land och tradition. På Livstycket lär man sig för livet genom att föra in sina minnen i skapandet och i lärandet av svenska språket. Birgitta höll loppmarknad och sålde sin bil för att få ihop grundplåten till Livstycket. Man får kämpa för det man tror på. Birgitta är varm, rak, modig och med livsstyrka. Det behövs mycket av den varan för att driva ett projekt som detta. Julia Brink, organisationsutvecklare vid Föreningen Norden, visade att kvinnorna hade en viktig roll redan i Skandinavismens strävan att föra de nordiska

länderna närmare varandra. Med tiden kom också kvinnor att få ledande poster i Föreningen Norden, även om det dröjde till 2007 innan föreningen fick sin första kvinnliga ordförande – Kristina Persson. PÅ KONSUMENTENS SIDA Sist ut i talarstolen var Örjan Brinkman, ordförande i BEUC, Akronym för Bureau Européen des Unions de Consommateurs. BEUC är EU:s paraplyorganisation för 45 oberoende konsumentorganisationer från 32 europeiska länder. BEUC:s företräder ett gemensamt konsumentintresse och står på konsumenternas sida. Det är särskilt viktigt att bevaka konsumenträttigheter och säkra områden som till exempel tandvård, hälsofrågor, livsmedel, ekonomi, medicin och energi. Nästa år står föreningen Kvenfélagasambands Islands i tur att arrangera sommarkonferensen som hålls i Reykjanes, Island, 12–13 juni 2020. Varmt välkommen med!

Nordens Kvinnoförbund (NKF) Är en takorganisation för Finlands svenska Marthaförbund, Marttaliitto, Riksförbundet Hem och samhälle i Sverige, Kvenfélagasambands Islands på Island och Norges Kvinne- og familieforbund, grundades år 1919 och gick tidigare under namnet Nordens Husmorsförbund, har som uppgift att hålla gemensamma kurser och ta initiativ i olika samhällsfrågor. En mer omfattande artikel om NKFkonferensen i Varberg finns på www.martha.fi. 31

Skogen är hennes skafferi Tjugotvååriga Amelie Gustafsson äter så rent hon kan. Potatisen odlas på bakgården och frysen är full av bär. Och den viktigaste råvaran, kött? Den hämtar Vessölandets enda kvinnliga jägare själv ur skogen. Text Maja-Stina Andersson Foto Catrin Svenfors

Ute varje dag. Labradorerna Eddie och Ludde lever det bästa av hundliv. De får dagligen vara ute i skogen. Jagar de inte så tränas de i spårning och lydnad.

sex timmar hade Amelie Gustafsson suttit på samma sten i skogsbrynet. Matsäcken bestående av mandariner var uppäten för länge sedan och mandarinskalen låg i drivor kring kängorna, minutiöst rivna i allt mindre bitar för att fördriva tiden. Till slut beslöt hon sig att ta patronerna ut bössan och gå in i skogen för att leta efter svamp. Medan hon spanade efter kantareller började en viskande, uppjagad röst spraka i öronsnäckan: “Amelie! Är du klar? Ko med kalv, precis framför dig.” – Sablar! tänkte jag. De hör ju genast om jag öppnar dragkedjan till väskan, 32

och garanterat om jag laddar bössan! Men Amelie smög tyst tillbaka till sin plats med nerverna på helspänn, fick fram jaktgeväret och laddade. Hon fällde sitt livs tredje älg. – Det var stort. Min farfar som har dåliga ben, tog sin käpp och gick hela vägen in i skogen för att se den. Då visste jag att han var stolt. SEDAN BARNSBEN Amelie Gustafsson är uppvuxen i en riktig jägarsläkt och har lärt sig allt hon kan av sin pappa och farfar, båda uppvuxna på samma gård i Sondby på Vessö som hon själv.

Första gången hon fick följa med på jakt var hon bara fyra år gammal. Skogsfärderna och de påföljande turerna till slaktlidret skrämde henne inte, och när hon som fjortonåring fick sitt jaktkort var hon redan en rutinerad jägare med erfarenhet. Vad är ditt bästa knep? – Haha, att vara lat och ge upp. Så många gånger har jag varit fem före att gå hem eller somna på mitt pass – och då händer det! Tyvärr kan man inte fejka det där. Jag har försökt. Som den första och yngsta kvinnliga jägaren på Vessö stöter hon ofta på förHållbart hushåll 4/19

Puss, kompis! Labradoren Eddie trivs i skogen minst lika bra som Amelie och har med åren blivit en utmärkt spårhund.

Sikta och skjut. Alla gillar inte Amelie Gustafssons hobby. Hon har fått höra att hon är både brutal mördare och okvinnlig.

domar. Att inte ständigt bli förpassad till sidosysslor i jaktlaget har krävt sina duster. – Men jag har skinn på näsan och kan ge svar på tal. I jaktlaget har jag flera gånger bränt stubinen och hotat med att sticka och aldrig komma tillbaka. Temperamentet har jag nog ärvt av gammelfarfar, han var inte heller så bra på att ta kritik, säger hon och skrattar. Ändå svär hon vid att jaktlaget är den varmaste gemenskapen en människa kan ha. – Folk tror att jaktlagen är ett gäng elaka gamla gubbar. Så är det aldrig. Mitt jaktlag är min familj. Kan du tänka dig att vår förra jaktledare var ledare för fyra generationer Gustafsson: mig, min pappa, min farfar och min gammelfarfar? Sådant skapar lojalitet. Det är tvärtom utanför jaktlaget hon stöter på de största fördomarna. På Instagram har hon blivit kallad både mördare och själlös. – Det gör mig uppriktigt förvånad, särskilt när det kommer från bekanta som äter industrikött. Är inte det samma sak, fast värre?

mycket hälsosammare än industrikött. För att inte tala om godare. – Redan som barn avskydde jag skolans kalops, det smakade vidrigt. Jag har fortfarande svårt med butikskött och får ofta ont i magen av det. Fettprocenterna är för höga och det är något lurt med smaken, säger hon Amelie lider av magsjukdomen IBS, men har märkt att symtomen lättar när hon håller sig till sin naturliga diet: närproducerat vilt och fisk, egen potatis och bären som hon hämtar hem under jaktturerna och fryser in. – Det är inte mycket jag behöver köpa från butiken, kan jag säga. Hon tycker att fler kvinnor borde börja jaga och tipsar intresserade om att det finns flera Facebookgrupper där man kan bekanta sig med kvinnliga jägare i hela Norden. Förutom att jakten ger mat på bordet, blir man snabbt hemmastadd i skogen och får oförglömliga naturupplevelser. – Det bästa jag vet är tidiga jaktmorgnar sent om hösten. Gräset knastrar under kängorna, det ångar när man andas och en blekgul sol stiger upp över åkerkanten. Hundarna rusar iväg och är helt vilda av lycka. Sådana dagar bryr man sig faktiskt inte alls om ifall det kommer några djur eller inte.

VILT VINNER Själv ser hon inga etiska problem med jakten och menar dessutom att viltet är Hållbart hushåll 4/19

Vill du höra med om Amelies matfilosofi? Kom med på middag på Kiala gård i Borgå den 9 oktober där vi firar den finlandssvenska matkulturdagen och lanseringen av matkulturmagasinet! Amelie föreläser om sin jakthobby medan vi njuter av en skogsinspirerad trerätters middag. Bara 25 euro för marthor. Anmäl dig på martha.fi Välkommen!

marthainfo

Maja-Stina tar över rodret för kommunikationen Vad tycker du om sajten martha.fi och vad vill du se mer av i våra sociala medier? En som gärna vill veta det är Marthaförbundets nya kommunikatör Maja-Stina Andersson. Hon väntar ivrigt på att få träffa marthor och höra deras åsikter. Text Mikaela Groop Foto Maria Saloranta

Berätta om dig själv – vem är du, Maja-Stina? – En nyfiken människa som gillar att läsa, skriva och att se mig omkring i världen. Till min utbildning är jag litteraturvetare och journalist och jag har jobbat för olika nyhetsmedier i över tio år. Till Marthaförbundet kommer jag från HBL, där jag varit anställd sedan 2012 som redaktör, reporter och digital producent. Nyligen har jag också börjat utbilda mig inom marknadsföring. Vilka är dina arbetsuppgifter på förbundet? – Jag blir i första hand kapten för vår webbsida och våra sociala medier, där vi sprider vardagskunskap i form av artiklar, råd och recept. Jag kommer också att vara redaktör för många av våra tryckprodukter. Därtill faller många marknadsföringsuppgifter på mitt bord, liksom att skriva, fotografera och rapportera om olika händelser i Martha-världen. Vad tänkte du då fick tjänsten som kommunikatör? – ”Hurra! Det här blir perfekt!”, tänkte jag. Marthaförbundet jobbar målmedvetet och konkret för viktiga samhällsfrågor som jämställdhet och hållbarhet. Det är teman som jag jobbat hårt för att lyfta upp som journalist, och nu får jag fortsätta arbetet på ett praktiskt plan. Dessutom gillar jag att jobba kreativt med text och bild. Hur ser din vardag ut? – Oj, just nu är den ganska oorganiserad. Jag och min sambo återanpassar oss till livet i Helsingfors efter en längre vistelse i Australien. När jag är ledig hittar du mig antingen på någon vacker skogsstig, i dansstudion eller yogasalen. Orien34

Vem?

Maja-Stina Andersson Ålder: 33 år. Bor: I Helsingfors med min sambo. Familj: Stor och varm. Har två systrar som jag står mycket nära. Och sambon Anssi, förstås! Läser helst: Finlandssvensk litteratur. Hemlig talang: Kan spela cello och är en fena på fickparkering. Hemlig svaghet: Jag är usel på att odla och hålla liv i växter.

talisk dans är min stora hobby och jag jobbade länge som dansinstruktör vid sidan av journalistjobbet före flytten till Australien. I vilka frågor kan marthorna kontakta dig? – Tipsa mig gärna om intressanta personer och fenomen med martha-anknytning! Jag vill också gärna höra vad du tycker om våra sociala medier och den nya sajten martha.fi.

Maria Saloranta ny medarbetare på Marthaförbundet Sedan augusti arbetar läraren i småbarnpedagogik och magistern i kommunikation Maria Saloranta som sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor på Marthaförbundet. Till hennes arbetsuppgifter hör att utveckla och skapa kemikaliesmarta daghem i Svenskfinland. Saloranta har senast arbetat som vice föreståndare på ett daghem i Helsingfors. – Att som sakkunnig få börja jobba på Marthaförbundet med projektet Giftfritt dagis ger mig möjlighet att på ett nytt sätt stödja daghemspersonalen samt utveckla giftfria miljöer och lekmaterial för daghemsbarn. Här får jag använda min erfarenhet från mitt tidigare arbete inom småbarnspedagogik och är med om att utveckla nytt. Allt med fokus på en tryggare vardag för barn och vuxna, och vad är väl bättre än det! Maria Saloranta bor med sin sambo på Drumsö i Helsingfors och gillar dans, musik, att klättra, att springa samt att arbeta i trädgården. Gärna utförda med en vän som sällskap och ute i naturen. Mat och kaffe är vardagens höjdpunkter. De senaste åren har hon följt med Marthaförbundets verksamhet och ser fram emot att få arbeta på förbundet. Hon är ännu inte martha, men kan bra tänka sig att bli det. Har du frågor om kemikalier i vardagen för småbarn i åldern 0–5 år eller på daghem kan du kontakta Maria Saloranta på maria.saloranta@martha.fi. Text Mikaela Groop Foto Maja-Stina Andersson Projektet Giftfritt dagis är ett treårigt projekt som finansieras av Stiftelsen för Brita Maria Renlunds minne sr. Hållbart hushåll 4/19

marthainfo

Save the date!

aktuellt Matkulturdagen firas i Borgå 9.10

HÖSTEN 2019

ONSDAGEN DEN 9 OKTOBER firar vi den finlandssvenska matkultur-

Slow food-festival, Fiskars ��5–6.10 Finlandssvenska matkulturdagen, Borgå........................9.10 Internationella äggdagen �� 11.10 Centralstyrelsemöte, Helsingfors �� 26.10 Klädbytardagen .................................................................16.11 Marthaförbundets höstmöte, Helsingfors......................23.11 FN-dagen mot kvinnovåld ��25.11

dagen med en skogsinspirerad tre rätters middag på stämningsfulla Kiala Gård i Borgå. Gratis busstransport till och från Borgå centrum. På menyn står bland annat kantarellsoppa, stekt älgfilé med potatisgratäng och lingonparfait med kinuskisås. Priset för middagen är 25 euro för marthor. Anmälningar görs via hemsidan på www.martha.fi/vardagskunskap/kom-med-pa-after-work-och-fira-matkulturdagen-6-10.

Fler datum tillkommer hela tiden, så håll utkik i evenemangskalendern www.martha.fi/evenemang/.

Program

UNGMARTHAS HÖSTMÖTE 28.10.2019 UNGMARTHAS HÖSTMÖTE hålls 28.10.2019 klockan 17.30 i Marthaköket på Busholmen, Medelhavsgatan 14 C. Man kan även delta per Skype eller telefon. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Mera information ger verksamhetsledare Elise Hindström, tfn 044 280 6813, elise@hindström@martha.fi. Varmt välkommen!

Kl. 17.30 Gratis busstransport från Borgå centrum, Fredsgatans turisthållplats, till Kiala Gård Kl. 18.00 Välkomsttal, Gunilla Backman, ordförande för Borgå marthadistrikt Kl. 18.10 Middagen serveras Kl. 19.00 Marthas matkulturmagasin lanseras, ekologirådgivare Anita Storm och hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson Kl. 19.20 Presentation av det ekologiska skafferiet, jägaren Amelie Gustafsson Kl. 19.35 Kaffe Kl. 19.45 Matkulturstipendiet delas ut, förbundsordförande Andrea Hasselblatt och verksamhetsledare Annika Jansson Bussen åker tillbaka till Borgå efter tillställningen.

HÖSTMÖTET 23.11.2019

Matkulturmagasinet 2019: Skogens smaker

HÖSTMÖTET HÅLLS lördagen den 23 november 2019 i Victoria-

SKOGEN GER välmående, vila och inspiration. Den fyller sinnet och

salen (Kvarteret Victoria), Medelhavsgatan 14 B, Helsingfors. Själva höstmötesprogrammet inleds klockan 11 med lunch och fullmaktsgranskning varpå mötet öppnas kl. 12. Observera att alla fullmakter skickas in på förhand, närmare instruktioner kommer senare. I samband med höstmötet ersätts ombudens lunchkostnader (ej resor, dem står respektive distrikt/förening för) och centralstyrelsens kostnader ersätts i vanlig ordning. Den officiella kallelsen till höstmötet går ut senast två veckor före mötet. För närmare information, vänligen kontakta organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, tfn 044 280 6609.

skafferiet med näring för en energirik vardag – året runt. Årets matkulturmagasin speglar Marthaförbundets skogskunskap. Med säsongerna i huvudrollerna lyfter vi fram skogens alla smaker. Från klassikersvampar som trattkantarell och karljohan till vilda smakrika växter såsom rallarros och älgört. Gamla blåbärsfavoriter och nya läckerheter från förbundets kurser och skogsvandringar under de senaste åren. I början av oktober hittar du magasinet i brevlådan, fullspäckat med fakta och inspiration för kommande skogsfärder. Det är dags att dra till skogs och fylla skafferiet! För recepten står hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson, för skogskunskapen ekologirådgivare Anita Storm och redaktör är Karin Lindroos.

Renoveringsbidrag för marthahus ANSÖKNINGSTIDEN FÖR renoverings-

bidrag för föreningshus har börjat. Bidragsansökan görs elektroniskt och sänds till Finlands Hembygdsförbund senast 30.9.2019. Anvisningar för ansökan finns på www.kotiseutuliitto.fi/foreningshus/ renoveringsbidrag. Också specialbidrag för konditionskartläggningar kan sökas, då med en blankett som finns på Finlands Hembygdsförbunds webbplats www.kotiseutuliitto.fi/.

Hållbart hushåll 4/19

INBETALNINGAR Centrs Marta Nykarleby Mf med anledning av Anna-Kristina Sandviks 80-årsdag 30 euro Carl-Johan Linden med anledning av Dolores Karells födelsedag 30 euro Marja Helena Troberg med anledning av Margareta Åbergs 70-årsdag 45 euro

Anna Ehrnrooths fond Bemböle Mkr med anledning av Tuula Juslins 60-årsdag och Carita Sormunens 75-årsdag 100 euro Bemböle Mkr med anledning av Carita Pirttijärvi-Virkkunens 70-årsdag 50 euro Bemböle Mkr med anledning av Inger Jääskeläinens 80-årsdag 50 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

marthainfo

P å g å n g...

Ny ansökningstid för föreningsstödet 2020

FÖRBUNDET OCH FRAMTIDEN MARTHAFÖRBUNDET ARBETAR för en bättre värld, en vardag i taget. För att upprätthålla en livskraftig organisation som genom hela sin historia har strävat framåt, och i många fall har varit en föregångare, krävs det också en hel del arbete. Marthor är kända som flitiga och rådiga med fötterna på jorden, en kraft att räkna med. Den kraften behöver hela organisationen för att hållas i tiden, anpassa verksamheten efter behoven, hitta nya lösningar och inte bara ta emot framtiden, utan aktivt vara med och skapa den.

TYDLIGARE STRUKTUR

I vår nuvarande strategi lovar vi att i slutet av 2019 ha ”… förändrat vår organisation så att struktur, verksamhet och beslutsfattande motsvarar krav och behov i framtidens samhälle”. För att nå det ovannämnda målet har vi tittat på alternativ som ger en plattare och modernare organisationsmodell, där avståndet mellan förbund och medlemmar minskar. Förbundets struktur blir tydligare och det ska bli lättare att kommunicera, både internt och externt. Strävan är att medlemmarna ska få mer direkt verksamhet och mindre byråkrati. Genom färre skikt, mindre administration och färre möten kan fokus tydligare förskjutas till aktiviteterna i föreningarna och kretsarna.

FLITIGA FÖRBEREDELSER

I samtliga distrikt har man fört diskussioner om organisationens utveckling. Centralstyrelsen har noga vägt olika alternativ, och en arbetsgrupp har utrett praktiska möjligheter, hört experter, synat organisationsutveckling inom andra organisationer och bearbetat nuvarande förfaranden inom förbundet. Distriktens ordförande och sekreterare har besvarat en enkät, personalens åsikter har hörts, kretsarnas ekonomi har undersökts och centralstyrelsen har både i workshoppar och via förfrågningar aktivt arbetat med organisationsutvecklingen. Det förberedande arbetet kommer att utmynna i ett eller flera förslag på organisationsmodeller. Alla marthor bestämmer sedan tillsammans hur Marthaförbundets framtid ska utformas, så att vi ska kunna blicka framåt i minst 120 år till.

Jessica Åhman, organisationskoordinator

ANSÖKNINGSTIDEN FÖR föreningsstöden 2020 har ändrats och infaller under tiden 1–30.11.2019, alltså inte i februari som under tidigare år. Stöden utbetalas i början av år 2020. Föreningsstödet är till för att uppmuntra föreningar, kretsar och distrikt att ordna tillställningar och evenemang i både egen och gemensam regi. Stödet kopplas till Marthaförbundets målsättningar och bygger gärna vidare på givna tyngdpunktsområden för respektive verksamhetsår. Vi

uppmuntrar ett aktivt samarbete och ser gärna att ni redan i dag börjar fundera på hur ni bäst kunde utnyttja föreningsstödet i er verksamhet. En grundlig plan och budget poängteras i ansökningarna. Närmare uppgifter om ansökningsförfarande, kriterier och prioriteringar samt tidtabeller skickas under hösten ut till alla marthaföreningar och finns också tillgängliga på www.martha.fi/foreningsadmin. På frågor svarar organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi.

Lär er mer om digitala verktyg I SAMARBETE MED Folkhälsan erbjuder Marthaförbundet kursen Resan till Digitalien för distrikt, föreningar och kretsar. Kursen är riktad till dem med inga eller lite förkunskaper i det digitala. Under kursen närmar vi oss det digitala genom olika intressen utan att fästa oss för mycket vid digital teknik. Ifall du gillar matlagning och bakning, friluftsliv, hälsa och natur, kultur, resor och språk, hantverk och teknik – då ska du delta! Det enda du behöver ta med dig är någon form av smarttelefon, platta eller bärbar dator. Intresserad? Kontakta organisations-

koordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi Mera information om kursen hittar du på www.folkhalsan.fi/kampanj/digitalien/.

Ungmartha vill ha ditt bästa skogsrecept – vinn en restaurangkväll! ÄVEN UNGMARTHA uppmärksammar matkulturdagen den 9 oktober och utlyser en recepttävling med temat Skog. Tävlingen riktar sig till högstadieelever och andra matlagningsintresserade grupper på två till fem personer, där minst hälften av deltagarna är under 18 år. Recepttävlingen startar den 9 oktober och bidragen sänds senast i slutet av april 2020 per e-post till ung@martha.fi. Huvudingrediensen ska ha sitt ursprung i skogen och hela processen ska vara förankrad i Marthas matvision. Vinnargruppen får en trerättersmiddag på restaurang samt var sin Marthas kokbok. De som kommer tvåa och trea får var sin Marthas kokbok och övriga deltagarpriser lottas ut bland alla som skickat in tävlingsbidrag. Mera information om tävlingen hittar du på Ungmarthas hemsida www.martha.fi/om-oss/ungmartha. Mera information ger Ungmarthas verksamhetsledare Elise Hindström, elise.hindstrom@martha.fi, tfn 044 280 6813.

Hållbart hushåll 4/19

marthainfo

Hon är årets Fredrika Runeberg-stipendiat Agroforstmagistern Christina Gestrin har mottagit årets Fredrika-stipendium på 10 000 euro för sitt angelägna och outtröttliga engagemang för Östersjön och för miljön i stort. Text Mikaela Groop Foto Johannes Romppanen

ångt innan klimatkrisen var påtänkt arbetade Christina Gestrin för en bättre miljö, på 1990-talet vid miljöministeriet och Forststyrelsen, och under sina 15 år i riksdagen som medlem i miljöutskottet. Som beslutsfattare och påverkare har hon arbetat med miljöfrågor både lokalt och nationellt samt i nordiska sammanhang. – Jag är glad för att miljön i Östersjön, klimatet och en hållbar livsstil i dag upplevs som de viktigaste frågorna i samhället. Så har det inte alltid varit. Ännu i slutet av 1980-talet ansåg många att miljövården var ett hot mot samhällsutvecklingen, säger Christina Gestrin, agroforstmagister inom miljövård. Stipendiekommittén för Fredrika Runeberg-stipendiet valde att i år fokusera på miljö och ekologi, ett aktuellt ämne som är mer brännande än någonsin. – Samhällsmoderlighet är ett mångtydigt begrepp. När Fredrika Runeberg-stipendiet instiftades ville man uppmärksamma svenskspråkiga kvinnor som i Fredrika Runebergs anda, genom uppoffrande osjälviskhet, stärker samhällsutvecklingen. Christina Gestrins arbete och hennes drivande kraft är ett utmärkt exempel på samhällsmoderlighet i vår tid. Precis som Fredrika är också Gestrin en föregångare i både samvets- och samhällsfrågor, säger stipendiekommitténs ordförande Ann-Luise Bertell. I sin motivering lyfter stipendiekommittén fram att Gestrins arbete visar att litet och stort hör ihop. I miljöfrågor har alla en roll och ett ansvar, varje enskild människa, hela samhället och varje nation. – Mycket positivt har skett i arbetet för ett renare Östersjön. Sedan 1980-talet har utsläppen av näringsämnen halverats. Men mycket arbete återstår och vägen tillbaka till ett gott miljötillstånd kräver fortsatt aktivitet, tar tid och kräver tålamod, säger Gestrin. Mottagaren av Fredrika Runeberg-stipendiet utses av en stipendiekommitté som består av representanter från Finlands svenska Marthaförbund, Svenska Kvinnoförbundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. Priset utdelas årligen.

Hållbart hushåll 4/19

Önskar ni program på era marthamöten? Som en del av jubileumsårets program ordnar Marthaförbundet i höst föreläsningar och workshoppar i marthaföreningar och marthakretsar – och vi vill besöka just er förening eller krets! MED PROJEKTSTÖD FRÅN Svenska kulturfonden uppmärksammar vi kurshelheter och innehåll som har lyfts fram under förbundets tidigare verksamhetsår. Några av de ämnen som vi belyser i modern tappning är kvinnans ekonomi, självhushållning och hushållande av de personliga resurserna. Många av frågorna är fortfarande lika aktuella i dag som i martharörelsens begynnelse, men av olika orsaker eftersom förutsättningarna har ändrats.

Vi erbjuder kurser kring följande teman: Kvinna och ekonomi (om kvinnans ekonomiska oberoende) Återvinning och återbruk (lär dig använda egna material, sy barnkläder av vuxenkläder med mera) Klädvård och ekologiskt klädtänk (klädvård, hållbara klädval och materialkunskap) Matsvinn (kreativ matlagning och recept på matrester) Organisera hemmet (rensa och röj upp i hemmet, håll ordning i prylkaoset) Idéer för en hållbar livsstil (stöd för att orka och må bra i vardagen) Odla hemma (odling i liten skala för eget bruk) Kom med önskemål och tips på vilket upplägg ni önskar i er förening: en kurskväll, en workshop eller en föreläsning? Observera att vi endast kan erbjuda ett begränsa antal kurser, och att det måste finnas en viss spridning på såväl de valda ämnena som orterna för kurserna. Tillfällena hålls hösten 2019. Anmäl ert intresse till projektledare Ida Haapamäki, ida.haapamaki@martha.fi, tfn 044 749 9293.

aktiva marthor

EN SKÅL FÖR 120-ÅRINGEN!

HINDSBY MARTHAKRETS ORDNADE MARTHAKAFÉ HINDSBY MARTHAKRETS har skapat en ny tradition för alla tidigare och nuvarande Hindsbybor och sådana som kallar sig ”Hindsbyvänner”. Årligen ordnar man ett så kallat Marthakafé för dem på Byagården, föreningslokalen i byn. Med hjälp av annonsering i den lokala tidningen och i radion bjuder man in till träffen. Dessutom hade marthorna ringt runt och personligen bjudit in till träffen genom ett telefonsamtal. Det personliga tilltalet är viktigt, det bidrar till att många kommer, och det mycket gärna. I år bestod programmet av bland annat en presentation av Hed-Mari Björkell, tidigare ordförande i kretsen. Hon berättade om den särpräglade byn, där gårdarna är samlade som på rad längs vardera sidan av vägen. Vi fick se bilder på hur byn såg ut i början av 1900-talet, bekantade oss med hur olika gårdar hade sett ut genom åren och deras historia. Många kunde känna igen sig själva eller sina skolkamrater från gamla klassfotografier. Allt detta skapade en känsla av samhörighet: ”Titta, det där är ju jag då jag gick i småskolan och det där är ju …!” och ”Så där såg vår ladugård ut innan den förnyades!” Efter programinslaget var det dags för servering. Borden var dukade som långbord och sorlet var högt och glatt. Marthorna hade bakat salta pajer, torrkakor och småbröd. Vid borden samtalade alla ivrigt med varandra; många hade inte setts på tiotals år och återseendets glädje var uppenbar. Återigen kunde byns marthakrets konstatera att evenemanget har blivit en viktig tradition för många, också för marthakretsen. Att skapa mötesplatser för människor som i något skede av livet delat vardagen med varandra är viktigt och välgörande. I samhörigheten mår människan gott. Så kan vi vara marthor som älskar vardagen och varandra i den. Genom den enkla, vardagliga omtanken om varandra.

Text Heidi Jäntti, Hindsby marthakrets

I APRIL FIRADE Lovisamarthorna det 120-åriga Marthaförbundet genom att ordna en fest tillsammans med inbjudna marthor från Räfsby-Köpbacka-kretsen. Två av de äldsta marthorna i föreningen, Enneli Stenstrand och Sonja Nordström, som inte längre orkar närvara vid våra månadsmöten, deltog också i festen. De uppvaktades med var sin ros av föreningsordföranden Gunnel Laukas. Vi fick njuta av musik och sång av Bengt Blomqvist, som också ledde allsången. Föreningen grundades 1927 under namnet Valkom marthaförening, men slogs sedermera ihop med Lovisa marthaförening. I gamla arkiv har vi upphittat protokollen från föreningens grundande och under festen lästes första historiken från åren 1927–1937 upp. Trevlig samvaro med kaffeservering, där både salta och söta kakor ingick, fick avsluta festen.

Text Lisbeth Lagerholm, sekreterare

AKTIV SOMMARSTART I BEMBÖLE INNAN DET BLEV DAGS för sommar, sol, resor och stugor firade runt fyrtio marthor från Bemböle marthakrets i Esbo sin våravslutning på Margreteberg i Överby. Kassarna fylldes med blommor och blader i trädgårdsbutiken. Prat, skratt och sommarfarväl i samband med en smaklig salladsmiddag på Café Margreteberg krönte avslutningen. Bembölemarthornas semester började dock inte, utan vi gjorde ytterligare en insats på cirka fyrtio arbetstimmar i de försäljningsstånd som Esbo marthaförening ansvarade för på Afton vid ån i Esbo centrum 14.5 och Stafettkarnevalen i Alberga 17–18.5. Före sommaren gjorde kretsen en egen vårutfärd till Fazers besökscentrum i Vanda. Vi lärde oss en hel del om chokladtillverkningen förr och nu, och både magarna och kassarna blev fyllda med läckerheter.

En Mignonhare gjord på drygt 9 000 ägg. Nu ser vi fram emot en resa till Åbo-Nådendal-Mathildedal som Esbo marthaförening anordnar strax innan våra månadsmöten och övriga aktiviteter återigen startar. Text Tuula Holmberg, ordförande, Bemböle marthakrets Foto Tuula Holmberg

HITTA IDÉER OCH INSPIRATION PÅ MARTHAMÖTE ONLINE PÅ FACEBOOK VILL DU GÄRNA VETA vad andra föreningar och kretsar gör på sina möten? Är du på jakt efter en bra föreläsare och behöver inspiration? Marthamöte online är en grupp på Facebook för marthor som vill skriva inspirerande inlägg, kommentera det andra skrivit, ladda upp foton och tips och möta marthor från hela landet. Marthamöte online ger möjlighet att hålla kontakt med marthor inom andra fören-

ingar och utbyta tankar och idéer för verksamheten. Du får gärna sprida information om öppna evenemang inom er förening eller krets via Marthamöte online. I gruppen kan man även diskutera allt som rör hemmet och vardagen. Marthamöte online fungerar som ett komplement till föreningarna och kretsarna. Man måste vara medlem i Marthaförbundet för att komma med i gruppen.

Hållbart hushåll 4/19

aktiva marthor

EVITSKOG MARTHAKRETS JUBILERADE OCH ENGAGERADE FÖRRA HÖSTEN FIRADE Evitskog marthakrets i Kyrkslätt sitt 110-årsjubileum med en familjär fest på Övidsborg. Speciellt väl minns man den goda stämningen. Elever från Sjökullaskolan uppträdde med sång och vår egen martha Teresa Wikström framförde några sånger till ackompanjemang av Teddy Granroth. Läcker mat i glada marthors lag gjorde kvällen till en fest man sent ska glömma. Projekt Lindgården blev en både rolig och engagerande grej. Marthor samlades och pysslade med hylsor från konservburkar och tillverkade de mest fantastiska blommor och djurfigurer under ledning av Else-Maj Mörsky. Våra alster överlämnades till personalen på vårdhemmet Lindgården, där de placerades ut i både patientrum och gemensamma utrymmen. Fortsättning på dylika handarbetsträffar kommer i höst. Kretsens äldsta martha Gudrun Sandström firade sina hedervärda 95 år med nära och kära på Stor-Raula Marthagård. En fenomenalt aktiv och pigg martha, som med sitt varma och oemotståndliga sätt möter både ung och äldre på lika villkor. Någonting för oss andra att tänka på! Gudrun är martha sedan årtionden tillbaka och fortfarande bakar hon sin ”juntalimpa” till kretsens olika sammankomster! Gör efter det, den som kan!

Text Marita Baarman Foto Susann Blomster-Nyberg, Marita Baarman

KLÄDINSAMLING PÅ SOLÅSA

Skönsjungande Teresa och Henrik Wikström utgjorde ett populärt inslag på festprogrammet.

Flaggan i topp. Kretsens äldsta martha Gudrun Sandström firade sin 95-årsdag med nära och kära på Stor-Raula Marthagård.

FÖR KYRKSLÄTT-ESTBY marthaförening har vår klädinsamling blivit ett viktigt tillfälle som upprepas två gånger per år, varje vår och höst. Initiativtagare är Marina Bäckström, vars kompis Sanna samlat ihop bland annat kläder redan i drygt 20 år. ”Våra” saker förmedlas till en församling i Petroskoj genom vår kontakt, en pensionerad präst och hans två söner. Allt sker på frivillig basis, olika personer kör omkring och samlar ihop saker, sorterar samt transporterar dem med egna bilar vidare till Petroskoj. Även om vi kallar detta för klädinsamling, kan så gott som vad som helst behövas – husgeråd, lakan, handdukar, barncyklar och leksaker med mera. Så länge som det ryms i bilarna brukar det gå bra. Det känns fint att kunna dela med sig av vårt materiella överflöd till dem som inte har det så gott ställt – samt att dessutom få sina egna skåp och lådor städade på kuppen!

Text Gunilla Westman, Kyrkslätt-Estby Marthaförening

AKTIVA MARTHOR I KYRKSLÄTT

Kyrkslätt Marthaförenings nyrenoverade klubbutrymme går i vackert vitt och blått. Hållbart hushåll 4/19

KYRKSLÄTTS MARTHAFÖRENINGS verksamhet fortsätter i tidigare banor. På våren höll vi en sopplunch för cirka 90 matgäster och på hösten kommer vi att bjuda in till vår traditionella välbesökta höstlunch. Den aktivaste verksamheten är i föreningens nio kretsar som bland annat ordnar matlagningskurser, pysselkvällar och föreläsningar om intressanta frågor och dessutom aktivt deltar i verksamheten på marthornas återvinningscentral. Vår Marthagård Stor-Raula i Lappböle renoveras kontinuerligt och i januari fick vi äntligen klart renoveringen av klubbutrymmet. Tapeter, lampa och inredning går i gammal stil som passar till huset.

Text Harriet Björkqvist

Kyrkslättsmarthorna bjöd på allehanda läckerheter från havet under sin traditionella höstlunch i fjol. 39

aktiva marthor

VÄNKLUBBEN SAMLAS TILL TEMATRÄFFAR ”BYYKSTUGÅ OCH MANGLASE” från förr i världen är intressanta ämnen också för oss lite yngre marthor, då 90+-vänklubben inom Karleby Marthaförening samlas. Ja, det var arbete det, och inte var det heller lättare då fåren skulle klippas! Vänklubben för damer över 90 år träffas några gånger om året runt ett tema, som till exempel minnesböcker med sina verser och dialekten i våra trakter.

Text och foto Hillevi Bystedt

Öja nattvandring ordnades för tredje året i rad i maj 2019. Årets tema var ”lektris” (elektricitet på dialekt), det är hundra år sedan elen kom till Öja.

ÖJAMARTHORNAS SOPPA MÄTTAR MÅNGA NATTVANDRARE I ÖJA TAS Lars Huldéns poetiska ord i dikten Ti arbeit i laag (att arbeta tillsammans) på fullaste allvar. Här samarbetar byns föreningar runt projektet Öja nattvandring. Öja Marthaförening har under alla år bidragit med köttsoppan som serveras ute i skogen. På fredag kväll har vi talko i köket och på lördag brer vi smörgåsar och köttsoppan kokas. Småningom förflyttar vi oss ut till jaktstugan där maten serveras. När den sista vandraren har lämnat platsen städar vi undan och tar oss tillbaka till Öja Byacenter. Där fortsätter kvällen med diskning och städning. Arbetet delas upp mellan oss marthor enligt principen: ingen gör allt, men alla gör något.

Text Carina Svenfelt Foto Tarja Jakobsen

Plock bland kommentarerna om Martha nr 3/2019:

Vad tycker du om Martha nr 4/2019?

”Mångsidigt, intressant, bra artikel om ofrivillig barnlöshet.”

Vad tycker du om det här numret av tidningen? Vad vill du läsa om i tidskriften Martha? Andra hälsningar till redaktionen

”Lycka till, trevligt med tävlingen.” ”Fortsätt som förr.” ”Nytt och intressant, fortsätt i samma stil!” ”Trevlig sommar och tack för en bra tidning!” ”Martha är verkligen en bra och upplysande tidning. Jag brukar ge mina Marthablad till grannfrun som i sin tur ger tidningen vidare.”

Namn Näradress Postnummer och postadress Klipp ut kupongen och posta den till oss – portot är redan betalt! Du kan också mejla oss till marthabladet@ martha.fi eller sända oss ett postkort till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi lottar ut tre skärbräden designade av Johanna Högväg bland de inkomna svaren. Finlands svenska Marthaförbund rf Kod: 5016383 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Martha betalar portot

”Det skulle vara kul om ni hade små vardagstips i varje nummer, typ ’Pirkkaniksi’. Man skulle få lära sig något enkelt hushållsknep.”

Bokföring • Revision Fredsgatan 16 A 65100 Vasa Tel. 06-3173 144 www.bokforingfinnekirjanpito.fi Hållbart hushåll 4/19

aktiva marthor

CYKLING HAR INGEN ÅLDER PÅ INITIATIV AV KRONOBY Marthaförening har fem föreningar i Kronoby samt några företag och privatpersoner generöst bidragit till anskaffandet av en cykelriksha. Den ska användas till glädje för åldringar och rörelsehindrade från seniorboendet Herberts hus, demensboendet Sylviahemmet samt FDUVK:s Regnbågen/Solgården. Detta är ett av de bästa sätten att ta sig ut och uppleva omgivningen med sina sinnen. Projektet bygger på generositet och vänlighet. Historieberättande uppmuntras och cyklingen sker i lugnt tempo, allt för att undvika stress och göra spontana infall och upplevelser möjliga. Idén kommer från Danmark och Cykling utan ålder finns numera i mer än 40 länder. Cykelpiloterna är frivilliga personer som fått en grundutbildning av Folkhälsan. I Kronoby har vi cirka 25 piloter.

Text och foto Ann-Catrin Hagnäs

Diktplanket MED FÖLJANDE DIKT vill Nykarleby Marthadistrikt tacka för de fina arrangemangen under Marthaförbundets vårmöte.

Text Margit Aromäki

PENSIONÄRSLIV Ti vara pensionär, he sku gaa nasånär om int krämpor sku finnas som e ti besvär. He som sku behöv var mjukt så he a vari så styft tå an tänker på hur e va förr så vil an få dryft. Å he som förr var städot he slatrar å slänger på nätren får an spring tå i magan e tränger. Å er int e na ana, så pinar sinodragi ein tåna ti spärrar o he strätar i vart bein. Tanka var langsam o allt tar så läng på morna komber man int leet ur sin säng. Midja ha försvunna o ja veit int rikti vart tå var e ein som fråga om e var BBreiso snart.

Ögona var sämber ti vattnas o bränder man drallar åpå se å får skakoga händer. Döuvheiten tilltar, får snart ta megafon svårt ere ti hör na, tilåme i telefon.

Gun-Britt Forsblom (t.v.), Tea Sundén och Eivor Nyqvist funderar på om de överblivna plantorna ännu skulle få plats i trädgården.

ODLINGSIVER I MÄLÖ-FALLBÖLE MARTHAKRETS MÄLÖ-FALLBÖLE MARTHAKRETS i Pargas håller sitt sista marthamöte före sommaren som ett ”plantomskolningsmöte”, då man planterar om plantor av förgrodda kryddväxter. Det brukar bli så många plantor över att de som vill får ta hem dem för att odla vidare.

Foto Christel Holmström

Men int får man ge se fast strätot e känns man måst ju begrip he allt har sin gräns. Å ju älder an vaar ju mier måst an minnas, glasögona, telefon, väskon o bössn – van kan di finnas? Tå an komber se ut tå så ere jo så haalt ti knika se fram ha ju vaari så skralt. Å rädd man ska stopel he får an ju vara he gällder no bådi kvinnfolk o kara. Men äntå ere bra ti få vara pensionär me måtta man klarar sej någotsånär. Tacksamheit ti live he måst vi jo känn tå vi får va me å minns nating än.

Utanför Brinkasstugan. Fr.v. Birgit Karlsson, Ingeborg Hermansson, Hannele Bröckl och Rosmarie Wiik från marthakretsen Mammamiorna i Pargas.

MAMMAMIA VILKA TUFFA TYGKASSAR! MARTHAKRETSEN MAMMAMIORNA i Pargas har sedan i våras sytt tygkassar för en plastfri vardag i skärgården. Kassarna finns tillgängliga under olika evenemang i staden och sys i granna färger av återanvänt bomullstyg.

Ekenäs första apotek • Rådhustorget 4, 10600 Ekenäs Tel. 019 24 11441 • www.ekenas1apotek.com

Hållbart hushåll 4/19

eftertanken

Lösning till korsord 2/2019 B ASÄTARE SMYG

Terese Bast

VINSORTER FRÅN N:A SPANIEN GRUNDADES 1945 PILFODRAL

STORVILTSBILD

UNDER DE SENASTE TIO ÅREN har jag i första hand skrivit på min

doktorsavhandling i politiskt tänkande som stipendieforskare, i andra hand vikarierat på redaktioner och undervisat som timlärare på universitet. Det är en tillräckligt lång tid för att kunna se mönster i det egna beteendet, också när det gäller att hushålla hållbart. När min forskningsfinansiering varit tryggad under en längre tid har jag njutit av hemgjord, god mat av fina råvaror. När jag däremot haft för mycket stress antingen på grund av osäker ekonomi eller för mycket jobb har jag ofta slösat pengar på dyr och ohälsosam restaurangmat som jag burit hem i plastlådor. Detta har fått mig att tänka på att ett hållbart hushåll i såväl ekonomisk och ekologisk bemärkelse likaväl som ur hälsosynpunkt kräver en viss kontinuitet. Den typen av forskning jag arbetar med är långsam att ta till sig, men lyckas den håller den tiden. Det här är en annan typ av kunskap än till exempel nyhetstexter som ofta måste skrivas om flera gånger under en enda dag. Jag är övertygad om att vi i vårt samhälle behöver av dem båda. Det är lite paradoxalt att det uttryckligen är inom de kreativa branscherna – där målet i många fall är vetenskapliga texter och konst som håller tiden – där arbetsförhållandena i många fall är väldigt osäkra. Det ges till exempel ofta stipendier för ett år för projekt som kanske inte kan utföras på en kortare tid än åtta år eller fler. Det här är något vi måste tänka på om vi vill att finländska konstnärer och forskare ska klara sig internationellt – och samtidigt ha möjlighet skapa hem som mätt på olika sätt är hållbara. MARIA SVANSTRÖM Maria Svanström forskar och arbetar som timlärare i genusvetenskap på Helsingfors öppna universitet. Hon gillar att dansa och ogillar ohållbart slösande.

TUNNA VIADUKKAJKAS SKIVOR SATSTER MED FRÅN NING VAJA POTENT

RACERGIVA- BRÄCK RE KORTA TRAPPOR

H Y E N A A L K O V R I O J O F N

KRYP I OST HELT UNIKE

O R

K O G E R

OXUDDE 0702

KALL

K E N N Y

N Ä R V Å R E N S T U N D A R STOR FRANSK FLOD BORGENSMANNEN

Hållbarhet och tid

KONSTA- BUTELPELN JER GEN- FOBIERLJUD NA

L O I R E

STROF DRYCK

V E R S

G A R A N T E N

OMODERN

GUILLOUFIGUR

P A S S E

HAR MARSIPANTÄCKE

P R I N S E S S T Å R T A

CHARMAR

LIGGA I

A T T R A H E R A R

KININDRYCK

G N O TAR PRIS ANFÖRDA STÄLLENA

HOCKEYKLUBB

L JAGAR OM NATTEN EJ IN

ÄLGAR

ASAGUD STÖTESTENEN

T O

U V A R

S N U S

SMÅBUTIKERNA PINALERNAS

H C

SKÖTSELN

VISAR MOT STHLMS UNDRE VÄRLD

K N E K T VERKAR

AFRODITES SON

KARGT

N O T E R B

VÄRT ATT OBSERVERA

K I O S K E R N A

C I T A T E N I DESS RUTA SES PUGILISTER

SOLDAT

MANICKERNA

VALUTA I ÖSTERRIKE

E U R O

R I N G E N S

NÄPEN

18:E VEN

S Ö T

Vinnare 2/2019

BLAND DEM SOM SÄNT IN rätta lösningar till kors-

ordet i Martha nummer 2/2019 gynnade Fru Fortuna denna gång Rita Emet, Jakobstad, Ulla-May Häggblom, Lepplax, och Monica Wiklund, Munsala. Korsordspriset, boken Smartha tips, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha är ett matkulturmagasin som utkommer 2.10.2019. Till denna tidning tar vi undantagsvis inte emot texter av utomstående skribenter. Därpå följande tidning utkommer 11.12.2019. Korta texter av allmänt intresse kan du e-posta senast 30.10.2019 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som har inkommit.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ... I NUMMER 5 KAN DU LÄSA OM SKOGENS SMAKER Inför den finlandssvenska matkulturdagen 9.10 utkommer tidskriften Martha som ett matkulturmagasin. I år ges magasinet ut i form av en skogsguide med fokus på skogen och allt den ger – vilda växter, bär, svamp, vilt och välmående. Guiden hittar du i brevlådan den 2 oktober.

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 LJÖMÄRKT

MI ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Mikko Käkelä

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2019 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Hållbart hushåll 4/19

KOST RYMDKAPSEL- NÄSSELNAMN DJUR I HAVET

Bild: 8x5 rutor 1035_51-16_arbetar

KAN VARA GRÖNA

MUNTERHET

KROKATS I RINKEN FARMACEUTISK SHOP KAJKAR KRÄNKER OCH KUL SKOOG

PRONOMEN HAR DELAT UPP FINALIST ORD VUNNIT

HELA HARMONIUMPLATS

PENNINGINSAMLINGEN

VERS

HALVKVÄVDA SKRATT

HALVGRÄS

STABILISERAR MED

BETY- MÄSTERSKAP DELSEFÅR LITLÖS EN SPETS

UNDVIKIT XI SCHACK

SPORTAR EN HEL DEL

RISK

STERILISERING FYRÖ I VÄST

GLÄNSANDE GRUNDÄMNE

FÖR BLOMSTER

FÅGELHANE

SKÖTSEL

ÄR SANNERLIGEN KYLIGA

CORNFLAKE OXUDDE 1035

SKA BLÖJAN FÅNGA UPP

TECKNARSIGNATUR YNGRE

PURITAN

FÖRBUND EN

ÄR STUNDOM MÅNEN TALAS PÅ BORNHOLM

SÖRJIG TEG

VATTEN

FÅR FÖL

ÄDELGAS

KAINS SON

FANTASTISK KLÄTTRARE

PICKUP

FUL

SANKT KORT TITEL I ENGLAND

TIMA SAMMANHÄNGANDE MED FOLK

PÅ PÅ APPARAT

FRAMFÖRDE MOTBJUDANDE

SYSSLAR MED KOMMUNIKATION

Korsordet 4/2019

Tidningshösten inleder vi med ett specialkonstruerat Marthakorsord. För klurigheterna står korsordets upphovsmakare Tommy Öberg. Du som har löst dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 8.1.2020. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hållbart hushåll 4/19

Personalen på Marthaförbundet

Mitt hållbarhetslöfte för i höst är att jag lovar

Mitt löfte anknyter till hållbar hälsa och

Jag ogillar att ge löften men jag har en hållbar-

att välja inhemska, närproducerade produkter.

havsbad. För att främja hållbar utveckling i

hetsmålsättning för i höst: att så ofta som möjligt

Citrusfrukterna ersätts av säsongens bär och

vardagen och via jobbet måste man värna

cykla till jobbet. Själv är jag bortskämd med ett

jag kommer att pröva på att beställa mat via

om sin ork. Att simma i havet blir mitt sätt att

fantastiskt cykelvägsnätverk som går nästan från

en Rekoring.

förebygga stress och utmattning.

dörr till dörr. Tack för det, Helsingfors!

MIA-MAJA WÄGAR, 043 820 0073

MARIA SALORANTA, 041 740 6436

MAJA-STINA ANDERSSON, 050 361 6081

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@ martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktionschef, 043 820 0071 Maja-Stina Andersson kommunikatör, 050 361 6081 Solveig Backström hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar ordinarie ekonomirådgivare, 043 820 0073 Marina Nygård ekonomirådgivare, 041 704 7789 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor, . 050 388 0848 Maria Saloranta sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 041 740 6436 Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis, 050 517 2958 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala kursledare, 050 911 2050 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Ida Haapamäki projektkoordinator Smarthfisk, 041 740 6436 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.