Martha 4/21 by Finlands svenska Marthaförbund

e j d ä l g d a l De MINIMERA MATSVINN / SKINANDE RENT HEMMA / GRÖNT LJUS / MIDDAG PÅ NOLLTID / FLY TTA KLIMATSMART K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L

• 4/21

LEDARE

Klimatkrisen kräver omedelbara åtgärder I sommar har vi kunnat följa med nyhetsrapporteringen om utbredda skogsbränder och störtregn med översvämningar som följd. Att vi fått uppleva en mycket varm sommar med temperatur kring 30 grader har inte undgått någon. Själv höll jag mig i skuggan och pausade stiglöpningen på grund av hettan. Enligt det amerikanska väderinstitutet NOAA var juli i år den varmaste månaden som hittills uppmätts i världen sedan mätningarna började för 142 år sedan. FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC:s rapport som publicerades i augusti slår fast att vissa väderextremer beror på klimatförändringen. Vi är mitt uppe i en klimatkris med ännu oanade följder. Vi sitter på ett accelererande tåg som måste stoppas. Den stora frågan är bara hur detta ska göras? Marthaförbundet försöker bidra till att hitta svar på den frågan i den nya miljöpolicyn som för tillfället är under arbete. Marthaförbundets årsmöte 24.4.2021 utlyste ett klimatnödläge. Det betyder att förbundet förbinder sig att vidta konkreta åtgärder för miljön: att motarbeta klimatförändringen, att arbeta för att bedriva en koldioxidneutral verksamhet och att utmana beslutsfattare att aktivt bekämpa klimatförändringen. Arbetet med att uppdatera förbundets miljöpolicy har redan inletts och policyn kommer att behandlas på årsmötet 2022. Målsättningen är att erbjuda konkreta riktlinjer för verksamheten på alla nivåer: för medlemmar, kretsar, föreningar och distrikt. I dag finns otaliga aktörer som forskar och visar på kopplingen mellan koldioxidutsläpp och ett varmare klimat. Det finns organisationer och personer som ropar högt, lägger fram fakta och demonstrerar eller delar med sig av tips för en hållbarare vardag: IPCC-rapporten som publicerades i augusti 2021, Greta Thunbergs miljörörelse som fyller tre år i höst, kommuner och städer som förbinder sig till att vara klimatneutrala inom fem till tio år, miljöorganisationen Natur och miljö, Instagram-kontot Klimatkompisarna ... Ja, listan kan göras oändligt lång. Läget är allvarligt och omedelbara och drastiska åtgärder måste vidtas för att stoppa klimatförändringen. Vi måste dra i nödbromsen på det accelererande tåget. Användningen av fossila bränslen såsom stenkol, olja och naturgas måste minska och kolsänkorna bevaras. Finland är det land i världen som bränner mest torv, en värdefull kolsänka. Alla har ett ansvar att stävja klimatförändringen och genom att utlysa ett klimatnödläge vill Marthaförbundet bidra till att stoppa tåget. Man kan lätt känna hopplöshet inför de hotbilder som målas upp, men om vi alla gör små justeringar i vårt vardagliga liv kan vi göra skillnad. Den miljöpolicy som är under arbete kommer att förankras i hela medlemskåren. Tillsammans, och med marthakraft, ska vi dra vårt strå till stacken. Då är vi en kugge i det enorma hjul som sakta med säkert svänger utvecklingen mot det bättre. Och det är möjligt om vi alla bidrar. Annika Jansson, verksamhetsledare

En bättre värld, en vardag i taget

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Redaktionen har ordet

Inspiration till hållbara vardagsvanor löper som en röd tråd i detta nummer av Martha. Entreprenörerna Veera Tuominen och Emmi Malmström har fått äran att pryda omslaget. Sedan 2015 driver de en lånegarderob för kläder i Helsingfors centrum. Trenden är tydlig, i dag vill allt fler ta hänsyn till klimatet i sin konsumtion, vilket har lett till att intresset för lånekläder ökar. En medlemsenkät som Veera och Emmi har låtit göra visar att i stort sett alla medlemmar har ändrat sina konsumtionsvanor efter att ha börjat låna kläder. De köper färre plagg samt lägger större vikt vid kvalitet och vid att kläderna är hållbart tillverkade. Låter det för bra för att vara sant? Missa inte intervjun på sidan 4! Hållbarhetsexperten Johanna Kohvakka har hittat egna smarta sätt att stävja matsvinn och klimatförändring. Redan 2016 grundade hon Finlands första matsvinnsrestaurang och arbetar i dag med att utveckla ett retursystem med pant som ska minska användningen av engångskärl på restauranger. Låt dig inspireras av Johannas engagemang och cirkulärtänk på sidan 8! Dags att konkurrensutsätta elavtalet? Då ska du bläddra fram till vår guide på sidorna 20–21. Där hittar du tips på de viktigaste frågorna och begreppen att hålla koll på. På sidan 24 har vi laddat upp med fakta och inspiration om vad du ska tänka på innan flyttlasset går. Vi skriver också om varför det är viktigt att beakta hållbarhetsaspekterna och vilka oväntade giftfällor du ska se upp för, både före och efter flytten. Varmt välkommen till ett nytt nummer av Martha! Mikaela Groop, redaktionschef

INNEHÅLL

DET SOM ÄR MITT ÄR DITT – ATT DELA I STÄLLET FÖR ATT ÄGA Varför äga när det går att dela? Den frågan ställer sig journalisten och författaren Michaela von Kügelgen varje dag och lever som hon lär.

8 SVINN ÄR INTE SOPOR Inställningen till mat på matrester har ändrats, men svinnprodukter väcker fortfarande fler negativa än positiva associationer, anser hållbarhetsexperten Johanna Kohvakka.

12 FRÅN MIDDAGSSTRESS TILL MÅLTIDSPREPP Det är lätt hänt att man slarvar med matlagningen och då kan måltidsprepp bidra till bättre matvanor. – Med måltidsprepp vet vi att vi alltid har god och näringsrik mat hemma, säger Charlotta Engblom.

16 KONSTEN ATT HÅLLA RENT HEMMA – SÅ GÖR DU! Få rent och snyggt hemma – och var snäll mot naturen på samma gång. Här är hushållsexperten Toni Rautakoskis smartaste städtips.

20 VAR KLIMATSMART DÅ DU KONKURRENSUTSÄTTER DITT ELAVTAL Att byta ut elen mot ett miljövänligt alternativ ger en signal till elbolagen och beslutsfattarna. Vi guidar dig till bästa valet för miljön och plånboken.

Instagrammat Instagrammat @marthaforbundet

Varje år hinner vi nästan glömma bort deras existens, men den här tiden gör sig bananflugorna påminda med full styrka. Fyll ett glas med vinäger och blanda i en sked honung. Droppa i lite diskmedel. Låt stå och byt ut blandningen då glaset är fullt av flugor. Glöm inte att hälla kokhett vatten i avloppet för att eliminera eventuella ägg!

28 HÄR SKA ALLA FÅ KÄNNA SIG DELAKTIGA Kretsloppsparken i Mariehamn är ett praktexempel på hållbar odling i stadsmiljö. Parken är öppen för alla och inspirerar till småskalig självhushållning.

#marthaforbundet #kemikaliesmart

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

”

När man lånar kläder är det låg tröskel för att testa en ny stil. Också när kroppsformen ändras kan man hitta kläder som passar.

Enligt professor Eva Heiskanen är en fungerande delningsekonomi en bra sak att eftersträva, men det kräver att vi ändrar våra vanor.

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

INTERVJ U

Det som är mitt är ditt

– att dela i stället för att äga Att dela på kläder, bilar och verktyg är både miljövänligt och sparar plats. I framtiden lever vi antagligen ännu tydligare i en delningsekonomi. Varför äga när vi kan dela? Text Michaela von Kügelgen Foto Cata Portin

ånga av oss äger klädesplagg, gamla möbler och konstverk som har ett känslovärde för oss. Saker vi kanske ärvt eller köpt på en underbar resa och som vi skulle rädda ur en eldsvåda. Men vi äger också massvis med saker vi inte hyser desto starkare känslor för. Och som vi inte behöver i vår vardag. Själv bor jag på 29,5 kvadratmeter tillsammans med min sambo. Jag har varken intresse eller plats för olika redskap eller en välfylld garderob. Däremot råkar vi ha tillgång till två personbilar. I centrala Helsingfors. När jag nämnde detta för en vän som varit sugen på att skaffa bil valde vi att dela på min bil. På sistone har hon haft bilen största delen av tiden, men har också sett till att bilen förs på service, vinterdäcken byts till sommardäck och tvärtom. För det betalar hon 75 procent av bilens månatliga kostnader, såsom försäkringar, besiktning och service, och jag har fortfarande tillgång till bilen när jag behöver den.

Inrotad attityd Att dela sin egendom med någon annan, antingen en vän eller ett gäng främlingar, har blivit allt vanligare. Men traditionsenligt har finländare gärna investerat i egendom såsom hus, bil och verktyg – och en del av den attityden sitter kvar. Det säger Eva Heiskanen, professor i konsument-

forskning vid Helsingfors universitet. – Många tänker att det är slösaktigt att köra taxi, medan en egen bil är en investering som sparar pengar. En egen bil kan också användas i framtiden om det blir hårda tider. Enligt Heiskanen hör ägandebehovet ihop med en känsla av trygghet. – Det är okej att dela om man kan lita på andra människor, säger Heiskanen. Det handlar inte endast om trygghet. Tjänsterna ska vara både fysiskt och prismässigt åtkomliga. För mig som i bor i centrum av huvudstaden är utbudet naturligtvis mycket bättre än om jag skulle bo till exempel på Kimitoön. Från min ytterdörr är det ganska exakt två kilometer till klädbiblioteket där jag varit medlem sedan hösten 2018. I närmare tre år har jag en stor del av tiden gått omkring i kläder som inte är mina egna. Också nu när jag skriver detta. Men om något händer med kläderna? Om jag gissar rätt är det den frågan du skulle ställa mig om vi skulle ha ett samtal ansikte mot ansikte. Det är nämligen den vanligaste frågan jag får när jag berättar om klädbiblioteket. Då brukar jag kontra med: Hur ofta händer det något med dina egna kläder? Med tre års erfarenhet kan jag säga att det aldrig hänt något som inte gått att tvätta eller laga. Däremot har jag fått en mycket finare, färggrannare och mångsidigare garderob än tidigare. Värdet av

kläderna jag burit är flera tusentals euro, men jag betalar under 30 euro i månaden. Det bästa är att jag inte förbinder mig till något. Gillar jag inte plagget kan jag returnera det nästa vecka, men oftast älskar jag kläderna så mycket att jag bär dem var och varannan dag under min fyra veckors låneperiod. När perioden är slut tvättar jag kläderna, cyklar till Berggatan i Helsingfors och lånar nya kläder. – Våra medlemmar uppskattar att det är ett hållbart sätt att få variation i sin klädstil. När man lånar kläder är det låg tröskel för att testa en ny stil. Också när kroppsformen ändras kan man hitta kläder som passar. Det berättar Veera Tuominen och Emmi Malmström som drivit Vaatelainaamo Vaaterekki sedan 2015. Enligt svar på medlemsenkäten har så gott som alla medlemmar ändrat sina konsumtionsvanor efter att de börjat låna kläder. – De köper färre plagg och fäster större uppmärksamhet vid kvalitet och att kläderna är hållbart tillverkade.

Fungerande delningsekonomi I bästa fall innebär en fungerande delningsekonomi att vi människor också umgås med de människor vi delar saker med. I min fantasi har jag redan flyttat ut till landet med ett gäng kompisar och delar vardagen, men också allehanda verktyg och bilar tillsammans med dem. Tyvärr tror jag inte att detta förverkligas, men K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

5 tips på delningstjänster BIBLIOTEKET På biblioteket hittar du utöver böcker också spel, verktyg eller till och med lådcyklar. Bibliotekslån uppmuntrar till mångsidig läsning och främjar också författarnas ekonomi – för varje lån tjänar en författare nämligen 25 cent.

Veera Tuominen och Emmi Malmström agerar gärna smakråd när medlemmarna väljer lånekläder. Michaela von Kügelgen (i mitten) låter sig inspireras av de färgglada plaggen.

jag tror och hoppas att vi i framtiden går mer mot det hållet. Men som Heiskanen redan påpekade krävs enormt mycket tillit när vi delar på saker. Om en egen pryl går sönder ansvarar vi själva för det, men vad händer om kollektivets prylar går sönder? En utmaning är alltså att tjänsterna ska fungera så bra att man inte behöver vara orolig för att förstöra något. – Några tycker till exempel inte om att låna böcker på biblioteket för att de glömmer att lämna tillbaka böckerna, säger Heiskanen. Hon lyfter också fram vikten av att reparera de saker vi har i stället för att köpa nytt. Vi borde komma bort från slit-och-släng-mentaliteten och ta tillvara det vi har. Den pågående pandemin har tillfälligt minskat vårt intresse att dela vår egendom på grund av en oro för smittorisker, men Heiskanen tror inte att det kommer att leda till några långtidseffekter. – Det har varit en liten privatiseringsutveckling, men jag tror inte att det är en långsiktig trend. Däremot tror jag att det kan vara tufft för företag som just nu börjat med delningstjänster.

Nya vanor, nya möjligheter Bilar, kläder, verktyg … Det mesta kan lånas i dag. Ju mer urbaniserade vi blir 6

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

och ju trängre vi bor, desto färre saker vill vi (eller åtminstone jag) äga. Och desto fler tjänster växer fram. Men det är också en vanesak. – Om till exempel studerande har provat på att dela bil behöver de kanske inte köpa en egen. Vi lär oss vanor när vi är unga och det är möjligt att vi om tjugo eller trettio år delar mycket mer än nu för tiden. Men det tar tid, påpekar professor Eva Heiskanen. Enligt henne finns det flera orsaker till att delningsekonomier växer. Klimatoch miljömedvetenheten spelar en stor roll, men också att vi helt enkelt inte har plats för fler grejer. Genom att undvika att äga alla prylar, speciellt sådana som bara används då och då, minskar vi vårt klimatavtryck. – Delningsekonomi är bra för miljön, men det är viktigt att tänka på vilka former av delningsekonomi som är bra eller bäst, påminner Heiskanen. Till exempel uthyrningssajten Airbnb började med att människor hyrde ut extra rum i sina hem, men har under de senaste åren lett till problem i storstäder där det nu råder brist på hyresbostäder eller hyrorna höjts orimligt mycket. – Alla former av delningsekonomi är inte hållbara, vi måste tänka nyanserat och främja de former som är bäst.

KLÄDBIBLIOTEK I Helsingfors finns redan flera klädtjänster och nya uppstår hela tiden runtom i landet. Vissa har en fysisk låneplats, andra fungerar via post. Googla för att hitta den närmaste eller starta ett klädkollektiv med vänner som har samma smak som du. STADSCYKLAR I flera storstäder är stadscyklarna ett utmärkt sätt att ta sig fram. För en låg kostnad får du cykla så mycket du vill hela säsongen och behöver inte bry dig om att underhålla cykeln eller fundera på vinterförvaring. BILDELNINGSTJÄNSTER Vid sidan om hyresbilar kommer det hela tiden nya bildelningstjänster som funkar utmärkt om du använder bil sporadiskt och inte vill ta ansvar för en bil eller ha löpande kostnader. Dessutom slipper du reparationskostnader och tvätt! DINA VÄNNER OCH BEKANTA Speciellt på mindre orter där det kommersiella utbudet inte är så stort kan det löna sig att dela med vänner, grannar och andra bekanta. Behöver du verkligen en egen gräsklippare och borrmaskin eller kan du dela med några andra? Kom överens om vem som betalar vad och vem som tar hand om eventuella reparationer för att undvika eventuella tvister senare.

EXPERTEN TIPSAR

Att äga och använda tillsammans Ordet ”delningsekonomi” kommer från engelskans ”shared economy” och syftar på den gemensamma ekonomin, det vill säga att äga och använda tillsammans.

tt dela på saker är inget nytt. Faktum är att det är ett mycket gammalt tänkesätt som fått ny fart under de senaste åren, mycket tack vare digitaliseringen. Förr var vi vana vid att dela på saker, ägde man inte en motorsåg lånade man av en vän eller en granne – knappast gick man och köpte en ny motorsåg för flera hundra euro bara för att få ner ett ynka träd som växte på fel plats. I utbyte kunde man få en gentjänst, ett löfte om att vännen får låna saker vid behov eller en rabarberpaj. Vi kan äga tillsammans också i dag. Vi måste bara tänka om och hitta nya arbetssätt. Det är klart att du alltjämt kan stega över till grannen och fråga om du får låna, men det finns även många

andra sätt där även totala främlingar kan hitta gemensamma intressen som kan stävja konsumtionen.

Populära uthyrningsobjekt Loppisgrupper online är ett sätt att dela vidare sina ägodelar, men även inom nya intressegrupper kan du hitta medlemmar som vill dela på ägandet. När du inte vill sälja eller låna kan du hyra ut det du inte använder för tillfället. Resesängen, husbilen och cykeln har varit populära uthyrningsobjekt i sommar. Frågan är vad vi hittar på att hyra ut i vinter – bara fantasin stoppar oss! För mig är delningsekonomin ett virrvarr av möjligheter där man inte själv behöver äga allt eller köpa allt som nytt. Samtidigt som vi sparar pengar kanske

vi också hittar nya bekantskaper och intressen. Detta gäller även den egna marthaföreningen: det du inte vill köpa själv kanske marthastugan behöver och kan betalas med gemensamma pengar och vara tillgängligt för utlåning vid behov. Till sist, en utmaning: Ta för vana att fråga dina bekanta vilka deras nyfunna intressen är och hitta gemensamma ägodelar för framtiden!

Matilda Hassel, t.f. projektledare för En euro i taget

3 tips för dig som vill börja ägodela mera i vardagen För att ägodela mera måste vi bli mera kreativa med hur vi äger saker och hur vi kontaktar andra människor med samma intressen. Men det är också något som vi behöver komma i gång med igen efter en lång tid med pandemin. Grunden är precis som med andra ekonomiska samtal, att våga tala. Om vi vågar säga vad vi är intresserade av, vad vi är beredda att betala eller vill ha betalt kan dialogen öppnas för mycket framgångsrika och långvariga ägodelningsförhållanden.

Den ekonomiska biten ska vara jämlik för alla inblandade – alla betalar en lika stor summa om de vill vara ägare. I annat fall hyr man en mindre del. Hur betalningen ser ut kan variera och behöver inte alltid vara pengar på kontot. Om man delar på en bil kan man till exempel bestämma att den alltid vid tillfälle för byte ska vara fulltankad eller att man betalar en procentuell del av försäkringarna. Återigen: tala, diskutera, våga öppna upp för kreativa möjligheter som alla är överens om.

Kom även ihåg att försäkra era ägodelar. För mindre varor går det ofta fint med ett sparat garantikvitto (vem sparar det?) och den egna hemförsäkringen, men vid fall där man delar på bilar, båtar, husvagnar eller dylikt är det bra att teckna egna försäkringar. Skriv då in och befullmäktiga alla ägare att sköta försäkringsärenden, men kom ihåg att försäkringstagaren i slutändan alltid är skyldig att betala räkningen – oberoende av andra ägare. Kom överens om dessa saker innan ni börjar ägodela, så blir det inga överraskningar senare.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

INTERVJ U

Svinn är inte sopor Vi slänger en fjärdedel av all mat vi köper, även om nästan allt kunde användas. Enligt hållbarhetsexperten Johanna Kohvakka bör vi ändra vår attityd kring matsvinn, för matrester är inte detsamma som hushållsavfall. Text Ninni Stenberg Foto Cata Portin

ör nio år sedan gjorde Johanna Kohvakka sin hittills största förändring i livet. Hon sade upp sig från sitt arbete för att på heltid ägna sig åt hållbarhetsfrågor. Sedan dess har hon drivit otaliga projekt för att sprida medvetenhet om miljöfrågor och inspirera andra att leva mera hållbart. Överproduktion, överkonsumtion och det matsvinn som det resulterar i är en stor miljöbelastning som ligger långt ifrån framtidens hållbara matsystem. Med miljötänk som ledstjärna grundade Kohvakka år 2016 Finlands första matsvinnsrestaurang i samband med projektet From Waste to Taste. – Vi måste ändra vår attityd då det gäller matsvinn och matrester. En matsvinnsrestaurang löser inte vårt enorma problem med svinn, men kan förhoppningsvis fungera som ett gott exempel och inspirera oss att göra saker annorlunda, säger Kohvakka.

Positiva följder Trots att inställningen till mat på matrester har ändrats på bara några få år, anser Johanna Kohvakka att svinnprodukter alltjämt väcker fler negativa än positiva associationer. – Det är inte ovanligt att svinnprodukter fortfarande förknippas med brödköer, fattigdom och mat som håller på att bli otjänlig. Vi måste normalisera användningen och lyfta fram de positiva följderna av att rädda mat. Kohvakka uppmanar oss att tänka med framförhållning när vi kikar in i kylskåpet. Praxisen att ta vara på det som redan finns måste återigen bli en självklar del 8

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

av våra konsumtions- och matvanor. Det måste också ses som en självklar ekogärning i stället för som ett trist ”måste”.

Lättsamma lösningar Den ideella föreningen From Waste to Taste kämpar mot klimatförändringen och matsvinn. Utöver att den driver matsvinnsrestaurangen Loop i Lappvikens gamla sjukhus i Helsingfors, har föreningen tillsammans med olika samarbetspartner dragit i gång flera andra projekt för att minska matsvinnet. Som ordförande för föreningen anser Johanna Kohvakka att det är viktigt att kunna lyfta fram de svåra problemen och även skapa en del lättsamma och kreativa lösningar. Bröd tillhör de livsmedel som allra oftast hamnar i soporna och därför har föreningen skapat svinnölet Wasted som tillverkas på överblivet rågbröd. Föreningen har också utvecklat glass på svinnfrukt under namnet Jätelö. Slut på slit-och-släng För tillfället arbetar Johanna Kohvakka för projektet Circlepack tillsammans med Liisa Lehtinen, som är överlärare i materialteknik vid Åbo yrkeshögskola. Målsättningen är att minska på behovet av engångskärl och därmed dra ner

på användningen av naturresurser och mängden avfall från engångsprodukter. – Tyvärr finns det många vilseledande produkter som ger oss bilden av att vara miljövänliga, men i själva verket ofta är det sämsta alternativet ur en ekologisk synvinkel. Vi måste vara medvetna om hur marknadsföring påverkar oss och tänka efter om vi verkligen behöver köpa något nytt och eget. I stället behöver vi bli bättre på att låna och dela på produkter.

Kärl av termoplast Detta är kärnan i Circlepack, som fokuserar på kretsloppsekonomi och som med hjälp av pantsystem vill ersätta användningen av engångskärl, i synnerhet inom restaurangbranschen. Genom ett pantförsett retursystem kunde användningen av engångskärl övergå till kärl som tillverkats av termoplast för en minskad miljöpåverkan. – För att överge den övergripande slit-och-släng-attityden, både när det gäller varor och mat, behöver vi nya lösningar. Vi måste ställa krav på producenterna att ta ansvar för livslängden för sina produkter, men som konsumenter kan vi också dra vårt strå till stacken och låta bli att konsumera onödigheter.

Visste du att …?

I Finland hamnar årligen totalt omkring 120–160 miljoner kilo mat i hushållssoporna. Mängden är svår att greppa, men innebär ett årligt matsvinn på 20–25 kilogram per person. Detta är en stor belastning både för ekonomin och miljön. I enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål bör matsvinnet halveras fram till 2030.

Vem? Johanna Kohvakka Ålder: 44 år. Bor: I Helsingfors. Gör: Arbetar med olika projekt inom hållbarhetsfrågor och kretsloppsekonomi. Aktuell med: Projektet Circlepack som ska minska på behovet av engångskärl. Inspireras av: Att se hur egna små handlingar kan ha stor påverkan. Äter helst: Veganska säsongsenliga rätter.

”

Det är inte ovanligt att svinnprodukter fortfarande förknippas med brödköer, fattigdom och mat som håller på att bli otjänlig.

Så slipper du matsvinn! Hela 35 procent av det totala matsvinnet uppstår i hushållen, vilket betyder att vi måste bli mycket bättre på att ta tillvara maten. Låt dig inspireras av Johanna Kohvakkas bästa matsvinnstips! 1. Planera uppköpen och matlagningen Risken att du plockar med dig onödiga varor är mindre om du planerar dina matinköp och måltider. När du planerar dina inköp på förhand blir också besöken i matbutiken färre.

sumtions– och matvanor genom att under en veckas tid föra matsvinnsdagbok, där alla matinköp och varor som hamnar i soporna antecknas.

2. Ta en titt i kylskåpet innan du går till butiken I stället för att rusa till affären i vrålande hunger är det en god idé att göra en snabb inventering av kylen och skafferiet före besöket i matbutiken, för att inte glömma bort vad som redan finns.

4. Förvara rätt Ta hand om lite skrumpna råvaror genom att lägga in, syra eller frysa dem. När du till exempel fryser in skivat färskt bröd och sedan rostar det vid behov får du njuta av brödet ännu längre. Att förvara matrester i separata förpackningar ökar också hållbarheten. Se i stället resterna som förberedelser inför följande måltid.

3. För en matsvinnsdagbok så får du koll på det egna svinnet Många av oss tror att vi vet hur man konsumerar rätt och aldrig slänger bort mat, men för att få reda på hur det verkligen ligger till kan den som vågar prova på att föra matsvinnsdagbok. Du kan lära dig mycket om dina egna kon-

5. Skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdatum Kvaliteten på livsmedel försämras med tiden efter att bäst före-datumet har passerat, men till skillnad från produkter med en sista förbrukningsdag kan livsmedlet ofta fortfarande användas. Titta, dofta och smaka på en produkt

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

innan du besluter att den är oätlig och slänger den i soporna. 6. Bli mer kreativ i köket Kanske du kunde nyttja de trötta örterna i ett härligt örtsalt? Eller slänga ihop en svinnrätt av det som ligger i kylen? Testa på att piffa upp gröten genom att blanda i lite övermogen frukt. 7. Töm matförråden regelbundet Då och då är det bra att ta en vecka då fokus ligger på att tömma kylskåpet, frysen och skafferiet. Undvik att gå till butiken under denna vecka, och tillred i stället rätter på det som samlats i skåpen. 8. Använd hela råvaran Ofta slängs de mest näringsrika delarna av vissa råvaror. Tänk på att utnyttja det vitaminrika skalet på potatisen, moroten, äpplet, citronen och rödlöken i matlagningen.

BÖCKER

Att våga för att trivas med livet Text Cia Hemming

et har gått tio år sedan Maria Österåker med familj för första gången provade på att under en tid leva enbart av de råvaror som finns i naturen och i den egna köksträdgården. Österåkers ville i praktiken ta reda på hur mycket pengar som gick åt under en månads tid och eftersom försöket utföll relativt väl stärktes lusten till att sträva efter en livshållning som ger mer tid för familjen och för saker som känns värdefulla i livet. Maria Österåker som är utbildad ekonomie doktor hade då ett välbetalt jobb och kolleger hon trivdes med. Ändå var det något som skavde. Insikten blev påtaglig när ledsnaden rann över en regnig kväll i november då hon på en folktom flygplats var på väg hem efter en jobbresa. Hon befann sig på en helt annan plats än på den där hon verkligen ville vara. Det triggade i gång tanken om att börja sträva efter att leva ett liv för att ”lugna min själ, hitta mig själv och skapa ett liv jag orkar leva ända till slut”. Marias definition på inre hållbarhet.

Medvetna beslut I boken ”Jobba mindre lev mer”, som Maria gav ut på eget förlag i våras, berättar hon om hur familjen tänker ekonomiskt och om hur hon med tiden har kommit att omvärdera sin syn på pengar, framgång, mening och identitet. Boken är den åttonde i raden som hon har skrivit sedan hon bröt med det konventionella arbetslivet där hon mer var

I dag jobbar paret Österåker betydligt mindre och mer flexibelt än förut och med arbetsuppgifter de själva väljer. Familjens självhushållning – en viktig nyckel till den nya mera hållbara vardagen – kräver en hel del arbete. Paret har också bildat ett gemensamt företag och tar emot kortare projektarbeten. Att arbeta mindre betyder inte att inte arbeta alls. Poängen är att själv kunna välja sina arbetsuppgifter i större utsträckning.

Österåker, Maria: Jobba mindre lev mer. Österåker & Österåker Ab 2021, 120 s. ISBN: 978-952-68234-5-4

något av en tävlingsinriktad prestationsprinsessa med andras bekräftelse som drivkraft. Mycket i livet handlar om att våga. Att våga ta medvetna beslut för att kunna leva som man själv vill. Och att våga bryta med de mönster som begränsar eller hindrar en från att ta sig dit där man egentligen vill vara. Maria vågade säga upp sig och det har hon aldrig ångrat. Hon har också funderat mycket över sina livsval och förhållningssätt, något hon delar med sig av i boken. När man får mer tid nöjer man sig ofta med mindre och då kan man dra ner på olika kostnader.

Oroskänslor och skam Att början var svår är inget Maria sticker under stol med. För henne var den svåraste biten att omvärdera sin identitet och synen på sig själv: ”Vem är jag utan mitt jobb?”. Perioder av skam och känslan av att inte göra rätt för sig, att uppfattas som lat, att kasta bort sin utbildning, att inte klara sig ekonomiskt och att inte förbli attraktiv på arbetsmarknaden har återkommit med jämna mellanrum. Maria skriver ärligt och rättframt. Hon funderar, filosoferar och reflekterar över arbete, vila, pengar, hälsa och hållbarhet. Hon skriver för att peppa och inspirera andra och delar med sig av förslag på hur man kan tänka för att komma till skott och vad man kan säga åt sig själv och andra för att rättfärdiga sina val. När vardagstempot saktar ner och mer tid frigörs behöver man en tilltro till att livet bär, och det gör det oftast också. Det kanske inte alltid blir som man tänkt sig, men det fixar sig.

Rösta och vinn en kokbok! Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@ martha.fi senast 27.10.2021.

Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas kokbok. I förra röstningsomgången fick artikeln Odla med

växtföljd och stöd naturen på sidan 12 i Martha nummer 3/2021 flest röster. Halsbandet som lottades ut i samma nummer vanns av Tina Hyle, Pikis, Helena Halava, Rusko, och Lisa Wikström, Vreta. Halsbandet kommer på posten – grattis!

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

R E P O R TAG E

Från middagsstress till måltidsprepp Barnen kommer hem från skola och förskola, vrålhungriga. I kylskåp och skafferi finns både mat och ingredienser, men tiden är knapp och hobbyn och andra göromål pockar på. Vardag i de flesta barnfamiljer – i familjen Engbloms liv stavas lösningen måltidsprepp. Text Micaela Röman Foto Cata Portin

i har egentligen glidit in i det här systemet, måltidsprepp, under en period över drygt två år, berättar Charlotta “Lotta” Engblom. Jag och min man reagerade i något skede på att det vi åt kostade cirka 30 euro per dag, och det var en så pass stor summa att vi ville förändra vårt sätt att planera och handla. – Det finns inget sådant som rätt eller fel i fråga om måltidsprepp*, säger Lotta Engblom. Det som ligger som grund för systemet är att du ungefär en gång i veckan viker tid för att gå igenom vad du har hemma, hur du lägger upp maten för den kommande veckan och vad du måste handla. Då du handlat tar det en viss tid att få varorna skurna, hackade och förpackade och minst lika mycket tid måste vikas för att tillreda det som ska göras helt färdigt.

Förberedelser kräver förberedelser I det Engblomska köket i Kyrkoby varierar det vem som deltar i storkoket. Ofta deltar hela familjen, Magnus, Lottas man och döttrarna Agnes och Lydia, men det händer också att Lotta förbereder allt på egen hand. – I snitt tar det ungefär 2,5 timmar att få allt färdigt, säger Lotta. Men det beror också på vad vi tillreder, pulled pork tar ju flera timmar att göra, men så gör den nästan sig själv. 12

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Internet är, som alltid i fråga om internationella trender, välfyllt med konton och influencers under rubriken ”meal prep”. Trots att det egentligen bara är fråga om en mer systematisk planering av veckans måltider, lönar det sig att ta en del saker i beaktande innan man sätter i gång. – Då systemet snurrar har du väldigt

”

Det som ligger som grund för systemet är att du ungefär en gång i veckan viker tid för att gå igenom vad du har hemma, hur du lägger upp maten för den kommande veckan och vad du måste handla.

bra koll på vad du har hemma, men börjar du från noll lönar det sig att gå genom skafferi, kylskåp och frys. Om inte för annat, så för att du ska få plats med också det nya som du kanske tar in i kosten. För att kunna förvara mat och komponenter rekommenderar jag också

att införskaffa glaslådor av hög kvalitet, många glaslådor, säger Lotta.

Tätt förslutande glaslådor Det är viktigt att glaslådorna har lock som sluter riktigt tätt, det här för att den tillredda maten och komponenterna ska hålla i upp till fem dygn. Det är också värt att satsa på glaslådor i många olika storlekar, potatis tar mer utrymme än till exempel en såsbas. – Ja, så har ju glaslådorna också den egenskapen att de går sönder då de faller i golvet, säger Lotta och tillägger att de har stengolv i sitt kök. – Det kanske låter som en självklarhet, men det underlättar mycket om du sätter i gång med storkoket i ett städat kök, med tömd diskmaskin och tomma sopkärl. På så sätt ryms du att skära och hacka, du har avlastningsytor och en möjlighet att kasta skal, blast och annat som ska bort. Full koll på skafferiet Hela familjen Engblom är blandätare som väljer ekologiskt och närodlat då det är möjligt. Familjen har en egen liten trädgård, där växer endivsallad, morötter och gröna bönor. – Ja, det blev inga ärter eller kål i år, säger Lotta Engblom. Vi har röjt skogsmark och brukar jorden enligt permakultur, min man kallar det för vår hippieträdgård. Med full koll på vad som finns hem-

Matförberedelserna är viktig tillsammanstid och samtidigt får barnen färdigheter för livet. Fr.v. Agnes, Lydia, Charlotta och Magnus Engblom.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

– Vi ville hitta ett sätt att tillreda mat tillsammans, säger Charlotta Engblom. Med preppad mat vet vi att vi alltid har god och näringsrik mat hemma.

Vem? Charlotta ”Lotta” Engblom Ålder: 43 år. Yrke: Diplomingenjör, utvecklingschef. Hemort: Sibbo. Familj: Maken Magnus och barnen Agnes och Lydia. Gör på fritiden: Motionerar, odlar trädgård och läser. Äter helst: Matiga sallader. Äter helst inte: Sådant som har lång lista av tillsatsämnen, speciellt glutamat. Bästa matminnet: En middag på ett litet hotell i belgiska Namur med grillad biff, grönsaker och tre olika ljuvliga såser.

ma och en lista över basvaror som är på upphällningen, säger Lotta Engblom att hon väl i butiken handlar på känsla och går enligt det som känns fräscht och som tilltalar henne. – Fast jag går ”fel väg” i butiken. Jag börjar med lördagsgodis åt barnen, går kanske via ölsortimentet, sedan gryn, linser och pasta, via mejerivarorna till färskdisken med kött och fisk. Därefter 14

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

avrundar jag på avdelningen med grönsaker och frukt. Måltidsprepp är redan ett så bekant system för Lotta att hon bland grönsakerna vet vad som behövs för att veckans måltider ska bli mångsidiga och smaka gott. – Min förmåga att para ihop komponenter som smakar gott tillsammans har blivit rätt bra. Har jag köpt kyckling, så åker det ner några paprikor i kundvagnen, yoghurtsåser går att variera i det oändliga med olika örter.

Tanken med att förbereda måltiden är främst den att man inte ska behövas drabbas av att det inte finns något att äta vid någon av måltiderna, en annan är den att storkoket drar ner på den övriga tiden i köket. Många måltidspreppar också för att spara en slant. – Vi lägger nog ut mindre pengar på mat i dag, säger Magnus. Jag skulle uppskatta att maten kostar oss i snitt ungefär 500 euro per månad, det är åtminstone några hundralappar mindre än det var då vi inte förberedde måltiderna.

Veckans komponenter Väl hemma vidareförädlas varorna, kött, fisk och kyckling tillreds. Pasta, potatis, ris och bönor kokas, grönsaker skärs och hackas och olika såsbaser görs färdiga. Färdiga och avsvalnade i tätt förslutna glaslådor fylls kylskåpet med det Lotta kallar för veckans ”komponenter”. – Sedan är det bara att välja och vraka, tanken är att det ska gå att variera sammansättningen av de olika komponenterna på olika sätt. Kombinerar man rätt så får man vid varje måltid i sig en korrekt mängd stärkelse, protein och grönsaker.

Mindre stress Makarna säger att största fördelen är den att den dagliga stressen över att hinna tillreda ordentlig mat är borta, hur de än komponerar vet de att de får i sig det de och barnen behöver och att det dessutom smakar bra. Måltidsprepp är också en möjlighet att göra mat tillsammans. – Jag skulle säga att vi främst äter matiga sallader, säger Lotta. Ibland äter en del av oss kalla måltider och vill någon ha varm mat så är det bara att värma de utvalda komponenterna i mikrovågsugnen. Också barnen är nöjda då det ofta

finns också av deras favoriter i glaslådorna. Hur har då familjen Engbloms matvanor förändrats under tiden de har måltidspreppat, vad har kommit till, vad har de hunnit tröttna på? – Jag har fått upp ögonen för bönor och linser på ett helt nytt sätt, säger Magnus. – Och jag börjar tröttna på couscous och bulgur, fyller Lotta i. Lotta berättar att det fortfarande blir en del matsvinn, men att det minskat avsevärt just på grund av att familjen hela tiden ser vad som finns i kylskåpet och vet i vilken ordning de olika komponenterna ska ätas upp. Det som i många hushåll fungerar som en sista hållplats för matrester, frysen, den är inte heller ett problem. – Nej, vi har inga ”för säkerhets skull” matrester i vår frys, säger Lotta. I frysen finns för tillfället bara bröd, smördeg, räkor och sparade äggvitor. Det händer att familjen avviker från både måltidsförberedning och komponenter. – Vill vi äta färdigpizza, så köper vi det, säger Lotta. Just den dagen jag storhandlar så är det rätt tomt i kylskåpet innan storkoket är gjort. Då är det rätt behändigt med mat som någon annan gjort. *) Måltidsprepp används här i betydelsen förberedning av måltid i stället för det engelska ordet meal prep. K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

EXPERTEN TIPSAR

Konsten att hålla rent hemma – så gör du! Genom att skapa goda städrutiner, städa regelbundet och använda kvalitativa städredskap blir det enklare att hålla hemmet rent och snyggt. Här är expertens snabbaste och smartaste tips. Text Toni Rautakoski, hushållsrådgivare Foto Karin Lindroos Illustrationer Adobe Stock

Smarta redskap och rengöringsmedel Satsa på redskap som lätt går att tvätta och reparera. Moppar och trasor är inte engångsprylar, de ska tåla maskintvätt. Använd färgkodade städdukar, då har du separata dukar för att rengöra toalett och kök. Blanda 1 del ättika, 9 delar vatten och 5 droppar miljömärkt diskmedel i en sprayflaska för ett rengöringsmedel som biter på all vardaglig smuts. Använd från kök till badrum och vardagsrum. Syrligheten i ättikan gör att det biter utmärkt på till exempel kalkfläckar och lukter. Soda och tallsåpa är basiska, och de fungerar bra mot till exempel fett och fläckar från matrester. Välj helst miljömärkta och oparfymerade rengöringsmedel, som är mindre skadliga för naturen och har färre irriterande eller allergiframkallande ämnen.

FIXA RENT I KÖKET Det bildas lätt kalk- och fettavlagringar i kaffekokaren. Om kaffekoket tar längre tid än vanligt, kaffet har en bismak eller om kaffekokarens vattenbehållare har blivit grumlig, är det dags att rengöra maskinen: • För att få bort kalkavlagringar i maskinen, fyll vattenbehållaren med en blandning av 3 delar ättika och 7 delar vatten. Knäpp på kokaren, och stäng av när hälften av blandningen droppat igenom. Låt stå och verka i 5–10 minuter, och knäpp sedan på kokaren igen för att låta resten rinna igenom. Koka sedan 3 pannor med rent vatten för att skölja kokaren. • En grumlig vattenbehållare tyder på fettavlagringar i kokaren. Blanda 3 msk soda med 1 liter vatten, och göra sedan likadant som med ättikstvätten: när halva blandningen droppat igenom, stäng kokaren och låt verka i 30 minuter. Koka sedan resten av blandningen, och skölj kokaren genom att koka 3 pannor rent vatten. Diskmaskinen går lätt att rengöra med citronsyra (som kan köpas på apotek och i större mataffärer). Dosera 2–3 msk i diskmedelsfacket, och kör en tom maskin på ett 60 graders program. Om det går, stoppa programmet före torkningsfasen, så att smutsen inte fastnar på nytt i maskinen. • Du kan också använda ättika, men kolla först vad maskinens bruksanvisningar säger: alla diskmaskiner tål inte sådan ättiksbehandling. Dosera då 2 dl ättika antingen i diskmedelsfacket eller i en kaffekopp i övre korgen. Stoppa programmet före torkningsfasen, om möjligt. Ifall sopkärlen luktar illa, tvätta dem först grundligt och skölj till sist med ättika för att få bort envisa lukter. Tvätta ugnen med tallsåpa. Bred ut tallsåpa över hela ugnen och värm till 60 grader. Stäng av ugnen och låt såpan verka medan ugnen svalnar. Skura sedan med en mjuk borste och torka ur all talsåpa med en våt trasa. • Undvik redskap som skråmar emaljen, som stålull eller björntunga. Riktigt envisa fläckar på ugnsluckan kan man försiktigt skrapa med en glashällsskrapa, likadant som på keramiska spisar.

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Checklista för städning i hemmet En städkalender gör det enkelt att hålla koll på vad som behöver städas, speciellt om många i hushållet ska delta i städningen.

”

En städkalender gör det enkelt att hålla koll på vad som behöver städas, speciellt om många i hushållet ska delta i städningen.

Dagligen √ Vädra sovrummet och bädda sängen √ Diska och rengör i köket √ Lägg sakerna på deras egna platser √ Städa bort smuts och fläckar Varje vecka √ Torka av dammiga ytor √ Dammsug golven och mattorna √ Rengör golven vid behov √ Tvätta badrum och wc √ Töm sopkärlen √ Tvätta i kylskåpet Några gånger om året √ Tvätta fönstren √ Tvätta golven och golvlisterna √ Rengör avloppen √ Tvätta ventiler och spisfläkt √ Torka av väggar, dörrar och tak √ Vädra eller tvätta madrasser och täcken

Det bildas lätt kalkavlagringar på kakelplattorna, duschskåpen, lavoaren och kring kranen. Lättast får du bort dem med ättika, men undvik att få ättika på fogarna, eftersom syrliga ämnen kan skada fogmassan. Med soda och ättika kan du få bort kalk och fett från golvbrunnen. Plocka först bort hår och annat som sitter fast i avloppet, och häll sedan 1 dl soda och 2 dl ättika ner i golvbrunnen. Låt pysa några minuter, och skölj sedan med en hink hett vatten. Lägg soda med bland vittvätten för klarare färger. Lägg 3 msk soda i tvättbollen med tvättmedlet, och tvätta som vanligt. Skölj bort kalkavlagringar och lukt från tvättmaskinen med ättika. Häll 1 liter ättika och 3 liter vatten i en tom maskin, och kör ett tvättprogram på 90 grader. Använd tallsåpa för att göra rent toalettstolen. Spruta in såpa i toaletten och borsta som vanligt. Rengör utsidan med en trasa, tallsåpa och vatten.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

Städmedel ur skafferiet Rör ihop fettlösare, vinägersprej och badrumsrengöring av ingredienser ur skafferiet. Enkelt, effektivt och miljövänligt. FETTLÖSARE Ingredienser • 1/2 tsk soda • 2 msk vinäger • 1/4 tsk flytande såpa (exempelvis tallsåpa) • cirka 5 dl varmt vatten Gör så här: 1. Blanda ihop alla ingredienserna. 2. Häll i en sprejflaska och skaka försiktigt så att ingredienserna blandas. 3. Spreja där det behövs och torka bort med en svamp eller trasa.

TIPS! Städmedlet passar bra att använda då du tvättar ugnen eller städar köket.

VINÄGERSPREJ (1 flaska) Ingredienser • 1/2 dl färska blad av rosmarin, mynta, lavendel, salvia, timjan och oregano (om bladen är torkade kan du minska mängden med 50 procent) • 1 flaska äppelcidervinäger (cirka 3,5 dl) • 1/2 dl vatten Gör så här: 1. Lägg örterna i en halv liters glasburk. 2. Häll vinäger över örterna och låt stå och dra i 1–2 veckor. 3. Sila av, tillsätt en halv dl vatten och häll upp på sprejflaska.

TIPS! Vinägersprejen kan du använda vid rengöring av exempelvis diskbänken, skärbrädor (lätt snabb rengöring), bordsytor, arbetsytor i kök. Örterna är bakteriedödande och ger en god doft.

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

BADRUMSRENGÖRING Ingredienser • 1 dl såpa, exempelvis flytande olivoljetvål (castile soap) • matsoda Gör så här: 1. Rör ner soda i tvålen med en sked tills det är som en tjock glasyr. 2. Doppa en svamp i röran och gnid rent på kaklet. Låt verka över natten och skölj följande dag.

TIPS! Rengöringsmedlet fungerar utmärkt på fläckar och stänk på kaklen i badrummet.

BÖCKER

Stugans egen berättelse Text Catharina Elgert-Hyvönen

et är en intressant blå bok jag håller i handen – en bok av ett ovanligt slag. Stugboken – minnen, planer, drömmar är skriven av Karin Lindroos, kommunikatör, skribent och fotograf, med stor kärlek till hemmet och hus med patina. Den riktar sig till dem som äger ett fritidshus och fungerar som en dagbok. Det är meningen att läsaren skall skriva ner allt om sitt hus – renoveringar, väderobservationer, festminnen, utflyktsmål, trädgårdsplaner, framtidsdrömmar ... ”Låt boken bli ett samlat verk om fritidshuset, med allt viktigt och minnesvärt på ett ställe”, skriver Karin Lindroos.

Husets historia I början av verket finns det plats för ett fotografi av huset och på nästa sida skall man skriva ner dess namn – här inleds berättelsen om stugan! Det finns mycket plats att anteckna fakta som ägare, byggnadsår, stil, unika detaljer, och författarinnan uppmanar ägaren att bevara och ta reda på husets historia. Du kan skriva om vilka projekt som genomförts vid sommarnöjet (som sta-

Här finns också plats för en förteckning över allt du VILL göra månad för månad – sitta och läsa i fåtöljen, äta nyplockade blåbär till frukosten, lägga pussel framför brasan … Även väder- och naturobservationer (när blommade syrenerna, när drogs bryggan upp, vattnets temperatur) har sin givna plats. Du kan skriva ner dina planer för stugan, göra en checklista för trädgårdssysslor och en lista över matfavoriterna, likaså anteckna middagar och fester du vill minnas.

Lindroos, Karin: Stugboken – minnen, planer, drömmar. Schildts och Söderströms 2021, 157 s. ISBN 978-951-52-5244-9

ketmålning och fönsterrenovering), likaså vad du bör komma ihåg vid ankomst och avfärd (tömma kylskåpet, ta med tvätt). För varje månad finns det en ruta där du kan skriva in årligen återkommande sysslor, som att rensa stuprännorna, tvätta mattor och fönster.

H järtligt

VÄLKOMNA Vi på Red & Green sätter våra gästers och medarbetares välmående främst.

Miljövänligt stugliv Ett flertal goda recept för sommarens kalas av matkreatören Louise Mérus ingår och info om hur du lever ett miljövänligt stugliv – tips om mat, eldning, avfall, införskaffningar … Karin Lindroos har själv tagit de stämningsfulla och vackra fotografierna av strandbryggan, skira blombuketter, rosor mot en rödmålad stugvägg och de inspirerande illustrationerna till maträtterna. Stugboken kan man återkomma till år efter år med nya iakttagelser att skriva ner – det blir en dagbok fylld av roliga och nostalgiska minnen. Äntligen har stugan fått en egen bok!

ÖPPETHÅLLNINGSTIDER

Lunch

måndag–fredag 11–14

A la carte

måndag–fredag 16–20 lördag 12–20

06 8238 400 | sales@hotelredgreen.fi K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

VARDAGSEKONOMI

Var klimatsmart då du konkurrensutsätter ditt elavtal Många av oss har konkurrensutsatt sitt elavtal. Billigare elavtal är alltid bättre, i alla fall för plånboken. Men bidrar belysningen hemma hos dig till global uppvärmning? Och har vandringsfiskens lek i de flesta rinnande vattendrag omöjliggjorts för att ditt kylskåp ska hållas kallt? Text Roosa Mikkola, projektledare Östersjön 2.0 Illustrationer Adobe Stock

oendet står för en tredjedel av den genomsnittliga finländarens koldioxidavtryck. En tredjedel kan låta som en liten andel, men i själva verket har det stor effekt om du förändrar hur denna tredjedel produceras. Att byta ut sin el mot ett miljövänligt alternativ ger en signal till elbolagen och våra beslutsfattare. Global uppvärmning och minskad biologisk mångfald är i hög grad sammankopplad med den el vi använder. El kan produceras på flera olika sätt: genom förbränning av fossila bränslen (torv, råolja, kol och naturgas), kärnkraft, förnybara energikällor (sol, vind och vatten) och bioenergi (bränslen från växtriket, biflöden från jordbruk och industri). Hur ska man veta vad man ska välja ur hållbarhetssynvinkel? Det är lätt att gå vilse i djungeln av gröna floskler, och i detta fall har det gröna en massa olika nyanser. All energi som produceras har sitt ursprung i naturen på ett eller annat sätt. Då är det lätt att använda ord som grönt, naturligt, ekologiskt och förnybart i marknadsföringen av olika produkter. Man kan snabbt utesluta alla andra metoder av elproduktion, förutom förnybara energikällor, som mindre ekologiska alternativ. All produktion kräver användning av naturresurser på ett eller annat sätt, det gäl20

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

ler att identifiera vilket slags produktion som gör minst skada i det långa loppet.

Hur ska jag välja? Om du vill göra ett säkert val ska du välja el som har det internationella Ekoenergi-märket. Detta miljömärke utdelas endast till produkter av förnybara resurser med minimal miljöpåverkan. För varje spenderad megawattimme (MWh) do-

neras 0,10 euro till en klimatfond som kämpar mot energifattigdom i utvecklingsländer. Om elprodukten dessutom innehåller vattenkraft betalas ytterligare 0,10 euro för varje MWh till projekt för flodrestaurering. Elbolag kan sälja f lera olika slags elprodukter, där vissa är ekocertifierade medan andra består av el producerad av fossila bränslen. Kontrollera att just den produkt du köper har Ekoenergi-märket. Elprodukten kan bestå av en blandning vatten-, vindeller solenergi, och du kan själv välja vad du vill köpa. Ingen av dessa tre former är helt oproblematisk, men generellt kan man säga att vind är det miljövänligaste för närvarande. Den el som levereras hem till dig är alltid densamma, oberoende av vilken produkt du köper. Man kan säga att all den el som produceras samlas i en enda korg, oberoende av om det handlar om är inhemsk, utländsk, förnybar eller icke förnybar elproduktion. Då du byter din elleverantör till ett grönare alternativ går din tidigare elleverantör miste om en kund, vilket betyder att den leverantören producerar mindre el till den gemensamma korgen. Ju fler som byter till grönare el, desto grönare blir korgens innehåll. Aktuell information om företag som säljer ekoenergi hittar du på sidan: www. ekoenergy.org/sv/.

Vad kostar elen? I medeltal uppgår ett finländskt hushålls elförbrukning till 8 933 kWh per år. Baserat på elpriser i skrivande stund räknar vi ut hur mycket dyrare det kan bli för hushållet att välja ekocertifierad el i stället för basel.

Alternativ A: Produkt: Pris/kWh: Grundavgift/månad: Avtal: Elens ursprung: Kostnad på årsnivå:

basel 5,19 cent 3,50 euro Tills vidare Leverantören uppger att elen härstammar från ett brett utbud olika energikällor 505 euro

Alternativ B: Produkt: Pris/kWh: Grundavgift: Avtal: Elens ursprung: Kostnad på årsnivå:

ekocertifierad el 6,29 cent 24 månader Leverantören uppger att det används vindeller solenergi vid produktionen

”

All produktion kräver användning av naturresurser på ett eller annat sätt, det gäller att identifiera vilket slags produktion som gör minst skada i det långa loppet.

561,88 euro

Inbesparingen i detta fall blir totalt 56,88 euro per år. Om din budget möjliggör det kan det vara värt att fundera på vad du får för pengarna du lägger ut. Är du beredd att köpa en produkt som du inte känner till, och som potentiellt kan skada miljön?

Så är elräkningen uppbyggd

Tre viktiga saker att tänka på

Elräkningen består av tre delar:

Är det värt att spara cirka 50 euro årligen och inte veta hur elen du betalar för har producerats? Du som konsument röstar med dina val, fråga dig själv om dina val belastar miljön och andra människor. Jämför noggrant produkt och pris.

1. priset på den elenergi som förbrukas i hemmet, 2. skatter samt 3. elöverföringstjänsten. Oftast utgör varje enskild faktor en tredjedel av priset. Elnätstjänsten kan du inte konkurrensutsätta, eftersom den är beroende av platsen där elen används.

Bra att veta då du jämför elavtal Avtal som är i kraft tills vidare har ofta en grundavgift på 3,5–5 euro per månad. Grundavgiften kan sparas in ifall du väljer ett avtal som är tidsbundet, det vill säga att du förbinder dig till ifrågavarande elleverantör till en förutsedd period, till exempel 12 månader eller 24 månader. Kom dock ihåg att du inte kan avbryta beställningen och byta till ett annat elbolag under perioden som du har ett tidsbundet avtal. Källa: energiavirasto.fi/sv/konsumenter

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

Baka glutenfritt online

Boka en tidsresa, bland 11000 föremål från mor och far föräldrarnas barndom. Min. 10 personer.

Aspnäsvägen 48, 0407611818 www.tonttumuseo.fi tonttumuseo@multi.fi

• Acnebehandlingar • Dermapen • Plasmapen • Filler • Lymfdränage

Lär dig baka glutenfritt online onsdag 13.10 kl. 18–20.30! Tillsammans med Marthaförbundets hushållsrådgivare Toni Rautakoski bakar vi ett salt och ett sött bakverk. Du följer med eller bakar tillsammans med oss via skärmen hemma. Kursen lämpar sig såväl för nybörjare som för mer erfarna bagare. Under kursen får du råd och tips av Toni, som är utbildad bagare. Efter kurstillfället får du ett recepthäfte med flera enkla supergoda recept som lyckas varje gång. Kursen ordnas digitalt via Microsoft Teams. Du behöver inte ha programmet installerat på din dator för att kunna delta i föreläsningen. Du får möteslänken per e-post efter att du har anmält dig, tillsammans med recepten som vi bakar under kursen. Pris: 27 euro för marthor (32 euro för övriga) Anmäl dig via evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang. Där hittar du också närmare uppgifter om kursen samt aktuell information om fler kurser och föreläsningar.

Rättelse

Freshline/Rita Héde Kyrkoesplanaden 17-21C, Vasa • Tel. 050-5261148 www.freshline.fi • freshline@netikka.fi 22

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Tyvärr har det blivit ett tolkningsfel i senaste numret av Martha. Den oriktiga uppgiften finns i faktarutan på sidan 39. Siv Snabbs trädgårdsintresse väcktes ursprungligen inom ramen för verksamheten i föreningen Blomsterodlingens vänner, inte inom marthaföreningen. Vi ber om ursäkt för missen!

ÖSTERS JÖN 2.0

En klimatsmart vardag påverkar även Östersjön positivt

varade i totalt 9 och 29 dagar. Höga i har lagt sommaren vattentemperaturer påverkar arternas bakom oss och många kanske tänker på det fysiologi och reproduktion negativt, ljuvliga varma badvattvissa arter kan dö vid höga temperatunet som vi har fått njuta av under somrer, såsom laxfiskar och musslor. marmånaderna. Andra kanske också Kloka val kommer att tänka på de stora globala skogsbränderna och översvämningarna Marthorna har alltid varit föregångi Europa. are, det kan vi och det ska vi fortsätta Under de senaste hundra åren har vara! Den enskilda individen gör varje vattnet i Östersjön värmts upp med dag val som påverkar klimatet. TillSkribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt cirka 0,3 grader per decennium, sedan sammans är vi många och kan även Östersjön 2.0. Målsättningen med 1990-talet med omkring 0,59 grader påverka vår omgivning. Marthas kliprojektet är att dela kunskap och per decennium. Den överskottsvärme mat- och miljösmarta vision omfattar forskning om Östersjön samt ge som binds i havet påverkar vattenmilinhemsk mat, hållbar konsumtion och förslag på hur vi alla kan göra jön och dess arter negativt. mindre kemikalier i vardagen, vilket bättre val i vardagen för ett renare och friskare hav. I början av augusti lanserade FN:s gynnar klimatet och därmed också klimatpanel IPCC den första delen av Östersjön. den sjätte rapporten om klimatförändringen. HuvudbudHur kan du minska ditt klimatavtryck, det vill säga skapet i rapporten är att förändringarna i jordens klimat antalet koldioxidekvivalenter (CO2e) som produceras är extrema, snabba och oåterkalleliga. genom den mat du konsumerar, sättet du rör på dig och temperaturen inomhus? Att minska sitt klimatavtryck Forskarnas nödrop handlar inte om att leva ett sämre liv eller att vara tvungKlimatpanelen sammanställer den rådande vetenskapliga en att avstå från nöjen. Det handlar om att förändra sitt kunskapen om klimatförändringen. Den färska delraptänkesätt och därefter sina vanor. Man får mental tillporten baserar sig på sammanlagt 14 000 vetenskapliga fredsställelse av att göra kloka val i vardagen. artiklar och har beskrivits som ett nödrop från forskarna: FN:s klimatrapport framhåller att vi fortfarande har en varje stat, bransch, företag och konsument måste förchans att stoppa klimatuppvärmningen innan den leder ändra sitt beteende. Även om vi lyckas hejda den globala till oåterkalleliga skador, men då krävs stora strukturella uppvärmningen vid 1,5 grader, kommer den att innebära förändringar. Att ställa om och anpassa sig är emellerfler värmeböljor, längre perioder med varma årstider och tid ingenting man behöver vara rädd för. Vi lever i ett kortare kalla perioder. Många av de förändringar som stort överflöd av materia och skulle må bättre av att till påverkar havet och inlandsisen är oåterkalleliga eller så exempel fokusera på människorna i vår omgivning och kan de uppkomna förändringarna endast sakta återställas. inte på de prylar som vi omger oss med. Klimatet har redan i dag blivit 1,1 grad varmare, och enRoosa Mikkola, projektledare ligt alla scenarier kommer vi att ha nått en 1,5-graders uppvärmning i början av 2030-talet. Globalt kommer stigande havsnivåer att innebära en stor risk, för att inte säga en katastrof. I framtiden är Östersjön varmare, sötare och surare. Det betyder fler och större algblomningar, färre isvintrar samt förändringar i fiskbestånden. Med andra ord, direkta effekter Läs mer om Snygg på de rekreationsvärden vi får ur havet. Beach-talkot här: Men även näringslivet påverkas. Under den gångna www.siistibiitsi.fi/sv. sommaren registrerade man två marina värmeböljor som

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

EXPERTEN TIPSAR

Så flyttar du grönt och klimatsmart I allt vi gör är det viktigt att tänka på miljön, även när det kommer till byte av bostad. Med noggrann planering kan flytten utföras på ett klimatsmart sätt. Text Cecilia Nyman, sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor Illustrationer Johanna Högväg

et är bra att planera flytten i god tid och fundera på flyttens omfattning: flyttar du några kvarter bort, till en annan kommun eller rent av utomlands? Kommer flyttlasset att till största delen att bestå av fullpackade lådor eller även möbler av olika storlek och vikt? Flytten kan grovt indelas i tre delar och i varje del kan klimataspekten beaktas. För det första gäller det att hitta en lämplig bostad och avgöra om den behöver renoveras och städas före flytten, gärna klimatsmart. För det andra gäller det att rensa i röran och packa ihop alla ägodelar i den gamla bostaden. Och för det tredje gäller det att flytta möbellasset till det nya hemmet.

Giftfria färger Beroende på den nya bostadens ålder och skick kan väggarna vara i behov av ny målarfärg, eller kanske du vill välja en färg som passar den egna inredningen. Välj kemikaliesmarta målarfärger fria från plaster och starka konserveringsmedel. Färger med en bas av kalk, lera eller äggoljetempera är bra alternativ. 24

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Hur värms bostaden upp? Är det med el kan det vara bra att undersöka om en luftvärmepump vore ett alternativ, eller el via solpaneler? Överväg även om ett vattenburet värmesystem eller jordvärme är en möjlighet.

”

Är det vinter kan du exempelvis i god tid packa undan shorts och sommarklänningar samt annat som inte är i säsong för tillfället. Städar du själv den gamla och den nya bostaden vid flytt eller anlitar du ett städföretag för jobbet? I båda fallen gäller det att vara uppmärksam på vilken typ av städmedel som används. Du kommer ofta rätt långt i städningen med en bra

trasa och en liten mängd miljövänligt diskmedel eller talltvål utspätt i en hink med vatten. Ur kemikaliesynpunkt är mikrofiberduk är ett bra val. Ytstrukturen i trasan gör att det blir rent med en mindre mängd kemikalier. Materialet liknar fleece, men är tätare. Råmaterialet är dock syntetfiber tillverkad av olja och kan därmed inte klassas som klimatsmart. Fråga efter en mikrofiberduk fri från antibakteriella medel (biocider). Bitar av ett gammalt slitet lakan lämpar sig också som trasa vid städningen, men kan kräva mer mekaniskt gnuggande för att får bort de svåraste fläckarna. (Mer om giftfri städning hittar du på sidan 20 i detta nummer av tidningen.)

Fossilfria energikällor Vill du välja ett klimatsmart elavtal till den nya bostaden gäller det att välja ett avtal med el från fossilfria energikällor. El producerad med vind-, sol- eller vattenkraft är klimatsmarta val. (Läs mer om hur du konkurrensutsätter elavtal på sidan 28 i denna tidning.) Högar av papper och mappar i långa rader samlas lätt i hemmet. Många av

dokumenten är viktiga intyg och det är lätt att tänka att dessa kanske är viktiga och kan behövas i framtiden. Ett sätt att få ordning och minska högen av papper är att skanna in dokumenten och spara dem säkert på en (eller två) hårddiskar. Skapa mappar på datorn med lämpliga namn, såsom betalda räkningar, intyg kurser, garantikvitton och så vidare, så hittar du de inskannade bilderna ifall du skulle behöva dem i ett senare skede. Som bonus blir flyttlasset också något lättare rent viktmässigt. Det är likaså lätt att spara på trasiga föremål med avsikten att reparera dem sedan senare: en silverkedja som har gått av, barnets tossor med ett hål på tårna, en jacka med en trasig dragkedja … saker som man lätt kunde låta laga. Frågan är, ska prylarna föras till guldsmeden, skomakaren, sömmerskan – eller ska de återvinnas på något sätt? Kanske en vän eller granne kan ha nytta av dem och reparera dem? Att köpa nya tossor för inomhusbruk kan kosta upp till 20 euro,

medan lagningen kan vara värd lika mycket. Ur klimatsynpunkt är det alltid bättre att reparera gammalt, eftersom produktionen redan har gjort ett avtryck på miljön och klimatet. Samtidigt stöder du lokala hantverkare om du anlitar dem.

Sortera smart Kom även ihåg att sortera rätt när du flyttstädar. Sortera avfallet enligt materialet, det vill säga glas, metall, kartong, tidningar, batterier eller textil som kan återvinnas. Kom ihåg att inte lägga bruksvaror i plastsorteringen, den är endast avsedd för förpackningsmaterial. Sälj eller ge bort överloppsägodelar. Hela rena kläder, textil, böcker och leksaker kan du lämna in till välgörenhetsorganisationerna Fida, Emmaus eller UFF. Det är inte enkelt att avgöra vilken

typ av flyttlådor som är de mest klimatsmarta. Återanvändbara flyttlådor av plast tillverkas av olja, en icke-förnybar naturresurs, men ett plus är att de tål slitage. Dessa kan hyras av flyttföretag och fördelen är att dessa även kan användas flera gånger om och de skapar inget avfall efter flytten. Lådor i kartong är däremot fullt återvinningsbara, men kan endast användas ett begränsat antal gånger. Dessa är även känsliga för fukt, exempelvis ifall det ösregnar på flyttdagen. Bananlådor i kartong används också ofta vid flytt, men kom ihåg att dessa kan innehålla rester av bekämpningsmedel som inte är bra för oss. Ett klimatsmart alternativ är att välja flyttservice från ett företag med flyttbilar som går på biogas framom bensin eller diesel. Biogas produceras av biologiskt nedbrytbart avfall från hushåll, industrier och affärer. Biogasdrivna bilar främjar miljön och klimatet i och med lägre utsläpp av växthusgaser och andra K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

föroreningar som användningen av fossila bränslen orsakar.

Minska flyttlasset Det är klimatsmart att packa allt i en stor flyttbil och köra hela flyttlasset på en gång till den nya adressen, jämfört med många körturer med personbil. Men i vissa fall kör man flera gånger till den nya bostaden redan före flyttdagen. Kanske åker du dit för att måla väggarna, städa eller på annat sätt förbereda den nya bostaden? Ta alltid med ett fullt lass av lådor i bilen när du åker fram och tillbaka mellan den gamla och den nya bostaden. Är det vinter kan du exempelvis i god tid packa undan shorts och sommarklänningar samt annat som inte är i säsong för tillfället. Även större hushållsmaskiner som inte används dagligen, kanske glassmaskinen och hushållsassistenten, kan transporteras på förhand. På så vis minskar du mängden varor som ska packas in i flyttbilen på själva flyttdagen och kanske alla stora grejer får plats i flyttbilen i endast ett lass? 26

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Ett klimatsmart val är även att plastbanta flytten. Genom att använda gammalt tidningspapper och textil (kläder, handdukar och gardiner) när du packar ömtåliga föremål, kan du minska behovet av bubbelplast. Använder du textil i stället för plast får du även plats för fler saker i en och samma kartong, såsom kläder och köksgrejer.

Då du köper nytt Flyttar du hemifrån första gången eller till ett större hem kan det betyda att du exempelvis behöver köpa in nya saker till köket eller möbler till bostaden. Det är klimatsmart att välja begagnade saker, dessa har ett mindre klimatavtryck och minskar behovet av nyproducerade produkter i samhället. Tyvärr är klimatsmart inte alltid lika

med kemikaliesmart. I fråga om begagnat är det viktigt att beakta kemikalieaspekten. Stoppningen i äldre möbler och madrasser kan exempelvis innehålla skadliga flamskyddsmedel, äldre leksaker i plast kan innehålla skadliga mjukgörare och slitna skålar och slevar i plast kan avge skadliga ämnen. I vissa fall, med tanke på hygien eller av andra orsaker, kan det därmed kännas viktigt att få köpa en alldeles ny produkt. Tänk då på att välja en miljömärkt produkt av bra kvalitet, som tål slitage och är tvättbar. Ett bra råd är att vid inköp av exempelvis en soffa välja en med avtagbar klädsel som enkelt går att rengöra ifall det kommer fläckar och vid valet av madrass efterfråga en som är gjord med naturmaterial (bomull, ylle, kokos), som håller formen och är fri från skadliga ämnen. Låt det även ta tid att ordna upp det nya hemmet. Att hitta en hållbar klimatsmart produkt kan ta tid, men därefter kan du vara dubbelt så nöjd med resultatet. Lycka till med flytten!

EKONOMIEXPERTEN TIP SAR

10 steg till en ekonomiskt hållbar flytt Text Matilda Hassel, t.f. ekonomirådgivare Foto Karin Lindroos

1. Lista vad du behöver och kategorisera enligt ”behöver köpas”, ”secondhand” och ”får ärva”. Då får du en helhetsbild av din situation. 2. Börja i god tid – då hinner du söka efter sådant du verkligen vill ha och pungar inte ut med pengar i sista minuten på något som inte känns helt rätt. Dessutom kan du då handla utanför säsong, när många varor är på rea. 3. Storstäda med föräldrar samt mor- och farföräldrar. De har alltid något i köket de vill bli av med, och mormors gjutjärnspanna är guld värd! 4. Öppna ett separat flyttkonto där du börjar sätta in pengar per månad för att ha råd med nya möbler. Fundera ut vad din flytt kommer kosta utgående från den tidigare nämnda listan i punkt 1, och kom ihåg även garantihyror och hyra för paketbil med mera. 5. Kolla upp och ansök om eventuella stöd, gärna redan ett par månader på förhand. 6. Mataffärer och Alko-butiker brukar gärna ge bort lämpliga flyttkartonger – gratis. Du kan även ladda upp med några extra Ikeakassar vid nästa resa dit, eller be en bekant hämta hem flera åt dig. 7. Rensa upp och sälj sådant du inte behöver secondhand, så får du en extra slant till flytten eller sparkontot. 8. Till födelsedagar och till julen kan du önska dig saker till ett nytt hem, även om flytten ligger längre fram i tiden. 9. Konkurrensutsätt alla avtal, även gamla, och uppdatera dem till ett pris du är beredd att betala. Se även igenom dina prenumerationer.

10. Fundera igenom hur dina nya rutiner i det nya hemmet ska se ut. Bryt ner onödigheter som att köpa hämtkaffe med en kvällsrutin där du laddar kaffekokaren färdigt hemma tills följande morgon, eller boka en kväll för veckans mathandling. Godisförbud sparar flera tior i månaden, och ett par löparskor är billigare i längden än ett gymkort. Genom hälsosamma rutiner skär vi ner på spontanköp som är dyra i längden, och fokuserar pengarna på sådant som vi verkligen vill satsa på.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

INTERVJ U

Här ska alla få känna sig delaktiga I Kretsloppsparken i Mariehamn ska alla kunna vara med och tydligt känna att de är en del av kretsloppet – på riktigt. Med bokashi, aquaponi, frivilliga krafter, arbetsträning och under ledning av trädgårdsmästare Simon Eriksson vill man få asfalten att blomma. Text Anna Karlsson Foto Heidi Hendersson

å en parkering intill Emmaus secondhand-butik och bakom Statens ämbetsverks blekgrå tegellåda i Mariehamn växer det fram två prunkande oaser där odling och trädgårdsarbete ska föra människor samman. Dillkronor och solrosor sträcker sig mot solen. Blomsterkrassens bulliga bladverk rinner ut över gamla parkeringsrutor och vid en containervägg mognar ett spektrum av tomater i sensommarhettan. Här har Emmaus Åland förvandlat en tidigare parkeringsplats till en trädgård full av liv. Precis som de tidigare har gjort på en bortglömd plätt gräsmatta bakom Statens ämbetshus, där det i dag finns ett vackert växthus, välfyllda odlingsramar och även biodling för pollinering och honung. Projektet kallas Kretsloppsparken, och här ska det framöver finnas något att göra för alla som vill ha ett socialt sammanhang, arbeta med händerna och är intresserade av odling och självförsörjning. – Får man insikt i kretsloppet förstår man också hur mycket arbete som ligger bakom maten på bordet. Har du odlat en paprika själv, och den har fått en liten 28

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

svart fläck eller blivit mjuk, slänger du inte bort den utan äter upp den ändå, säger Robert Jansson, verksamhetsledare för Emmaus Åland som driver projektet.

”

Får man insikt i kretsloppet förstår man också hur mycket arbete som ligger bakom maten på bordet.

Sju stationer Den huvudsakliga målgruppen för Kretsloppsparken är barngrupper från dagis och skola, som ska kunna komma på besök, men som också på egen hand ska kunna gå en upplevelsestig med sju stationer mellan de olika delarna av parken. – Dessutom vill vi gärna koppla odlingen till smak. En del av skörden säljer vi i Emmaus secondhand-butik. Efter-

som vi finns mitt i staden finns också många restauranger i närheten som vi hoppas vill köpa in grönsaker. Och vi vill även starta ett litet kafé i anslutning till odlingarna och butiken, säger Robert. Ansvarig för Kretsloppsparken är Simon Eriksson, en kreativ trädgårdsmästare med bakgrund i byggbranschen och med ett stort intresse för mat och smaker. Förutom att förvandla en parkeringsplats till en trädgård så har han i år fått förkovra sig på ämnet akvaponi. – Vi hade planerat att testa ett akvaponiskt system längre fram, men när vi fick några större guldfiskar av en snäll dam var det bara att sätta i gång, berättar han. – I ett akvaponiskt system får plantorna gratis näring, och vi sparar enormt med vatten, eftersom vi bara behöver fylla på med det vatten som dunstar bort. Här hos oss har vi guldfisk, men man kan också äta fisken i ett sådant system, om man driver akvaponi med till exempel lax eller tilapia i fisktanken.

Med händerna i jorden Till sin hjälp i trädgårdarna har Simon dels frivilliga krafter, dels personer från omsorgen som behöver arbetsträning.

Simon tipsar: Tre roliga växter för nybörjaren Tomater är givande att börja med, men många förodlar alltför tidigt inomhus. Med dåligt ljus blir plantorna skrangliga. Du kan i stället kallså dem utomhus ganska tidigt. När det blir lagom varmt vaknar fröna och börjar gro. Blomsterkrasse är rolig, växer snabbt och blommar massor och länge. Du kan äta både blad och blommor. Du kan också göra en kaprisinläggning av frukterna som kommer på sensommaren. Gräslök är flerårig, kommer tidigt och växer sig större under sommaren. Åk ut i skärgården och plocka frön från vild gräslök – som dessutom är gratis.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

– För den som har svårt att få ett vanligt arbete är det viktigt med ett sammanhang och en uppgift, även om det bara handlar om att vattna och rensa ogräs. Det är ett väldigt naturligt sätt att umgås, att arbeta tillsammans och med händerna nere i jorden. Jag tror att alla slappnar av när de är i en trädgård. Och vi arbetar inte enbart med odling. En person hade aldrig tidigare hållit i en skruvdragare och var väldigt stolt när hon hade hjälpt mig att bygga en odlingslåda av gammalt pallvirke, säger Simon. – Att se konkreta resultat av det man gör är jätteviktigt när det kommer till arbetsträning, säger Robert.

Smak och näring Kretsloppsparken är förstås inget alternativ till jordbruk och matproduktion i större skala. Att odla småskaligt i stadsmiljö är först och främst roligt, säger Simon. Men det som också skiljer stadsodling från yrkesodling är möjligheten att satsa på smaken. – I jordbruket behöver man kanske välja växtsorter som tål transport och kan stå emot angrepp. Om man odlar själv kan man gå mer på smak och näring. Vi har till exempel tolv olika tomatsorter som vi testar i år, för att hitta dem som är godast, berättar Simon. Om fem år hoppas Robert och Simon att Emmaus har byggt upp en stor, grönskande innergård på butiksparkeringen. Att det går att skörda jordgubbar till julafton från inomhusodlingen i en container. Att den planerade frukt- och bärträdgården på en tom remsa gräsmatta intill secondhand-butiken är i gång. Och att butikstaket har blivit hem för en flock höns, som kan bidra med både ägg och gödsel. – Kretsloppsparken är ett pedagogiskt sätt att visa hur allt hänger ihop. Kanske inspirera någon till småskalig självhushållning, visa att du kan odla en del av din egen mat, säger Robert. 30

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Enkla tricks för stadsodlaren Sök upp icke-ytorna, de där outnyttjade platserna som knappt märks, men som kan vara perfekta för odling. Odla ätliga perenner – minimal ansträngning med maximal avkastning.

Avancerad stadsodling Akvaponi Akvaponi är en kombination av odling och vattenbruk, där fiskar blir en del av ett cirkulärt odlingssystem. Enkelt uttryckt pumpas fiskbajs med cirkulerande vatten till ett biofilter, där bakterier förvandlar ammoniak till näring. Vattnet går vidare till växtbäddar, växterna tar upp näringen och vattnet går sedan tillbaka till fiskbassängerna. Hydroponi Odling utan jord i vatten, där man tillför näring. En luftspalt mellan

plantan och vattnet ger växterna syre. Passar för smågrödor såsom sallad och örtkryddor, men även för till exempel tomater om utrymme finns. Höns Även om du bor i hus med en liten gård är det ändå fullt möjligt att ha höns. De bidrar med både gödsel och ägg och är dessutom roligt sällskap. I stadsmiljö är det ofta förbjudet att ha tupp på grund av ljudstörningar.

Ta tillvara regnvatten i tunnor eller i kubikmetertank och använd i odlingarna. I Emmaus stadsodling har man skapat en vattenreservoar i odlingslådorna genom att bottna dem tio centimeter upp med takfilt. Plantera i omgångar. Ha småplantor på vänt i pluggbrätten. Tänk i säsong. Sätt först frön som växer snabbt och ger tidig skörd. Efter det planterar du ut dem som vill växa längre. Flytta in till vintern. Med enkel växtbelysning och rätt växter går det att fortsätta skörda från fönsterbrädan hela vintern.

G Ö R S J Ä LV

Sticka en istickshäl och förläng livslängden på sockorna Eftersom hälen är den del av sockan som oftast först får hål är det både roligt och hållbart att kunna förlänga livslängden på favoritsockorna med nya hälar. Till skillnad från en ”vanlig” häl kan du riva upp istickshälen om du vill sticka en ny häl i ett senare skede.

u stickar en istickshäl enligt samma princip som tummen på en vante, alltså genom att spara maskor för hälen på en garnända tills resten av sockan är färdig. Följ instruktionerna steg för steg och sticka själv ett par sockor med istickshäl! Du behöver: • Garn, Sju bröder eller motsvarande tjocklek • Fem strumpstickor, välj tjocklek enligt vad som rekommenderas på garnnystanet • Garnända i avvikande färg • Stor stoppnål och sax Sticka sockan så här: 1. Lägg upp lagom antal maskor (delbart med fyra) på strumpstickor och fördela dem jämnt på fyra stickor. 48 maskor med garn i stil med Sju bröder brukar bli lagom för damstorlek, eller räkna maskorna på ett par sockor som passar och välj ett garn i ungefär samma tjocklek. 2. Sticka skaftet till önskad längd, antingen helt och hållet i resårstickning, eller med några centimeter resår högst upp och därefter slätstickning. 3. Förbered en öppning för hälen, se separata instruktioner. 4. Sticka foten. Det kan vara lite knepigt att få den lagom lång, då sockan inte går att prova innan hälen är färdig, men jämför gärna med en gammal socka eller håll den mot foten och försök göra en uppskattning.

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Text och foto Johanna Granlund

5. Ta ihop för tån så här: sticka ihop de två sista maskorna på sticka 1 med överdragshoptagning (varvet börjar mitt under foten)

upp en maska eller två extra i ”skarvarna” där garnändan börjar och slutar för att det inte ska lämna hål.

sticka ihop de två första maskorna på sticka 2 genom att sticka två maskor tillsammans sticka ihop de två sista maskorna på sticka 3 med överdragshoptagning sticka ihop de två första maskorna på sticka 4 genom att sticka två maskor tillsammans Dra åt garnet lite extra då du stickar en minskning. Gör detta först på vartannat varv några gånger, därefter på alla varv tills totalt 12 maskor återstår. Dra garnet genom de återstående maskor-

3. Kontrollräkna så du har samma maskor som i skaftet plus eventuella extra i ”skarvarna” och fördela dem jämnt över fyra stickor.

6. Minska därefter på varje varv tills det återstår fyra maskor på varje sticka. Flytta över maskorna till totalt två stickor, med en sticka på skaftsidan och en sticka på fotsidan av hälen.

na och fäst. Sticka hälen så här:

4. Sticka tre varv utan minskningar.

1. Förbered en öppning för hälen då skaftet är färdigt genom att sticka in en lös garnända på samma sätt som till tummen på en vante. Se till att alla stickor har lika många maskor. Sticka alla stickor på sista varvet av skaftet (varvet slutar mitt bak på vaden). Börja sedan sticka med garnändan genom att hoppa ett steg bakåt och börja från början av sticka fyra. Sticka med garnändan till slutet av sticka ett på nästa varv. Totalt skall alltså garnändan stickas över två stickor. Hoppa därefter tillbaka till början av sticka ett och fortsätt sticka foten med det vanliga garnet därifrån.

5. Gör en minskning på följande varv enligt samma princip som då man tar ihop för tån, se beskrivningen ovan. Dra åt garnet lite extra då du stickar en minskning. Sticka därefter ett varv utan minskningar. Upprepa punkt fem totalt tre gånger.

7. Sy ihop de återstående maskorna med maskstygn och fäst garnet. En instruktionsvideo för hur man syr maskstygn hittas till exempel via www.garnstudio.com, välj fliken instruktionsvideor, sök på maskstygn och välj videon ”hur man monterar med maskstygn”.

8. Fäst till sist alla återstående garnstumpar på insidan. Färdigt!

Två olika sätt att göra minskningar Minska en maska genom överdragshoptagning (öhpt) Lyft en maska från vänster sticka som om den skulle stickas rät, sticka en rät maska, dra den lyfta maskan över den stickade maskan.

2. Plocka upp maskor för hälen från båda sidorna av garnändan och ta samtidigt lös garnändan vartefter. Ta gärna

Minska en maska genom att sticka ihop två maskor Sticka ihop två maskor genom de främre maskbågarna.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre? - Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

HÄLFTEN BORTA, HUR SKULLE DU KLARA DIG

Läs mer: www.saastopankki.fi/på-din-sida

Inbetalningar Centrs Marta Västra Sunds Marthaförening 200 euro Bemböle Marthakrets uppvaktar Ann-Mari Rantala och Hannele Nybo 100 euro Marianne Holm 45 euro Marthafonden Noux Marthakrets uppvaktar jubilarerna Ulla Rönnberg, MajLis Tengström, Tua Dyhr, Kristina Mattsson och Gita Laitinen 150 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Rådhusgatan 4, Jakobstad. 044-2810 407. Även hembesök!

Julresa till Lappland Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12 i Äkäslompolo. Logi i tvåpersoners rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag. Pris: 570 euro inkl. transporter och helpension.

www.raitismaja.fi 34

info@raitismaja.fi

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Bokningar 06-318 0900

Bidrag för renovering av föreningshus Behöver er marthagård renoveras? Nu har ni möjlighet att ansöka om bidrag för renovering från Finlands Hembygdsförbund. Renoveringsbidrag kan ansökas av föreningar som äger föreningshus som är avsedda för fri medborgarverksamhet. Syftet med bidraget är att bevara och förbättra husens kulturhistoriska värde, skick och funktionalitet. Ta gärna kontakt med Hembygdsförbundet om ni har någon slags renovering på kommande. De hjälper mer än gärna till så att er ansökan uppfyller alla krav, vilket kräver noggrann planering från er sida. Bidragsansökan görs elektroniskt och sänds till Finlands Hembygdsförbund senast 30.9.2021. Anvisningar för ansökan finns på Hembygdsförbundets webbplats: kotiseutuliitto.fi/foreningshus/renoveringsbidrag-for-foreningshus/ sok-renoveringsbidrag/. Information om Hembygdsförbundet hittar ni på kotiseutuliitto.fi/pa-svenska/. Mera information finns på seurantalot@kotiseutuliitto.fi eller per telefon på numret 046 567 3997.

N Y M E D A R B E TA R E

”Att budgetera, spara eller placera behöver inte vara svårt” I början av augusti tillträdde Katharina Jägerskiöld från Esbo tjänsten som vikarierande ekonomirådgivare på Marthaförbundet. Berätta om dig själv – vem är du, Katharina? – Jag är en idérik och organiserad ekonom som tidigare har arbetat med försäljning och kundrelationer. På fritiden är jag helst med familjen. Jag tycker om att läsa böcker och om god mat – både att tillreda och äta! Jag har också en aktiv scoutbakgrund både på kår (Sjöscoutkåren Stormfågeln) och förbundsnivå, där jag främst har brunnit för och arbetat med kommunikationsfrågor. Vad ser du mest fram emot i ditt nya arbete? – Jag ser fram emot att få jobba med människor och göra frågor kring ekonomi lättillgängliga och lättförstådda. Vad kommer du att bidra med, tror du? – Jag hoppas att jag på ett positivt och inspirerande sätt kan få flera att öppna upp ögonen för olika ämnen kopplade till vardagsekonomi. Att jag kan bidra med att sänka tröskeln, så att alla har en möjlighet att få likvärdig utbildning och våga utmana sig själva kring sin personliga ekonomi på en lämplig nivå.

Vilken ekonomisk kompetens tycker du behövs stärkas ute i det finländska samhället? – Jag tycker att vi finländare ska bli bättre på att prata om pengar – att våga fråga kring det som känns oklart och därmed ta kontrollen över sin egen ekonomi. Att budgetera, spara eller placera kan kanske känns svårt och främmande för många, men att inse att det inte behöver vara det, att också en liten insats i dag kan ha en stor ekonomisk inverkan på framtiden. Ditt första minne av Marthaförbundet? – Som barn pysslade och bakade jag med min mamma och mina syskon ett par gånger per termin tillsammans med andra barn och deras familjer ute på marthastugan på Sommaröarna i Esbo. Har du frågor om din vardagsekonomi? Ekonomirådigvaren Katharina Jägerskiöld är anträffbar på tfn 044 491 9304 eller per e-post på katharina.jagerskiold@martha.fi.

Kursbidrag för föreningar Visste du att Svenska folkskolans vänner (SFV) erbjuder medlemsföreningar bidrag för kurser och föreläsningar? Också marthaföreningar och marthakretsar har möjlighet att ansöka om kursbidrag, förutsatt att kursen eller föreläsningen uppfyller vissa kriterier. Intresserad? Läs mera på www. sfv.fi/sv/vad/studiecentralen/kursbidrag/. På frågor svarar kurskoordinator Beatrice Östman, tfn 040 5026 026, e-post beatrice.ostman@sfv.fi.

VEM? Katharina Jägerskiöld Ålder: 33 år. Bor: I Esbo. Familj: Min man Kid, och våra pojkar Milton, 3,5 år, och Colin, 1,5 år. På nattduksbordet: Läser just nu Lars Keplers Spegelmannen och Julia Thuréns Kaikki rahasta. Hemlig talang: Gör en väldigt god avokadopasta. Hemlig svaghet: Ost – speciellt olika mögelostar. Bjud mig på en ostbricka och jag är såld! :)

Dags att ansöka om föreningsstöd för 2022 Ansökningstiden för föreningsstöden 2022 infaller under tiden 1–30.11.2021, ansökningslänken kommer att finnas på www. martha.fi/foreningsadmin. Stöden utbetalas i början av år 2022. Föreningsstödet ska uppmuntra föreningar, kretsar och distrikt att ordna tillställningar och evenemang i såväl egen som gemensam regi. En tydlig budget och en genomtänkt beskrivning av projektet gör det lättare att skapa sig en bild av evenemanget och ökar era möjligheter att få bidrag. Beakta även övriga kriterier som finns för beviljande av föreningsstöd. Närmare uppgifter om ansökningsförfarande, kriterier och prioriteringar samt tidtabeller skickas under hösten ut till alla marthaföreningar och finns också tillgängliga på www. martha.fi/foreningsadmin.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

MARTHAINFO

Aktuellt Ekonomikurser hösten 2021 28.9 Budgetera Att budgetera behöver varken vara tråkigt eller en begränsning. I föreläsningen går vi igenom vikten av budgetering och Marthaförbundets egen budgetbotten. Vi tar kontrollen över ekonomin och fokuserar pengarna på det vi verkligen vill konsumera. 29.9 Ekonomiskt välmående Föreläsningen går igenom hur vi mår i vår ekonomi och hur vi kan påverka vårt välmående. Vi ser på olika konsumtions- och beteendevanor och hur vi påverkas av olika typer av marknadsföring och sociala medier. Vi går även kort igenom ekonomiskt våld. Allt för att vi ska bli mera medvetna om hur vi mår och vad som påverkar oss i vår ekonomi. 30.9 Familjens ekonomi Familjens ekonomi är en föreläsning som handlar om hur man i relationer kan prata om pengar, hur familjens ekonomi ändras när man får barn och hur man kan hjälpa barnet från ung ålder att förstå pengarnas värde. 14.9 Börja placera Kom med på en föreläsning i grunderna kring olika placeringsformer. Vi går igenom grunderna i att börja placera, vad man kan placera i och vilka ord det kan vara bra att känna till. Kursen lämpar sig för nybörjare som är nyfikna på placeringsmarknaden. 21.10 Att köpa bostad Att köpa en bostad är ofta ett av de större ekonomiska besluten som man fattar – vad ska man tänka på? Under föreläsningen får vi stegvis igenom vad som är viktigt att ha koll på när det gäller att spara till, köpa och äga sin första bostad. Inga förkunskaper krävs. 2.11 Hållbar konsumtion Hur påverkar vår konsumtion vår omvärld? Genom att köpa mindre minskar vi våra koldioxidutsläpp och bidrar till att stoppa klimatuppvärmningen. Tillsammans hittar vi i denna föreläsning bra metoder till att bli mera hållbara konsumenter i vår vardag. 8.11 Budgetera Att budgetera behöver varken vara tråkigt eller en begränsning. I föreläsningen går vi igenom vikten av budgetering och Marthaförbundets egen budgetbotten. Vi tar kontrollen över ekonomin och fokuserar pengarna på det vi verkligen vill konsumera. Anmäl dig via evenemangskalendern på www.martha. fi/evenemang. Där hittar du också närmare uppgifter om kurserna samt aktuell information om fler kurser och föreläsningar.

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Save the date: Hållbarhetsveckan i Österbotten och online Den årligen återkommande hållbarhetsveckan äger rum under tiden 27.9–3.10.2021, boka in veckan i kalendern redan i dag! Marthaförbundet medverkar med ett digert utbud av föreläsningar online, matlagning för seniorer och finns också med på hållbarhetsmarknaden lördagen den 2 oktober. Håll utkik efter mera information i evenemangskalendern på martha.fi!

Viktiga datum hösten 2021 Hållbarhetsveckan, Österbotten ...... Strömmingsmarknad, Helsingfors..... Finlandssvenska matkulturdagen .... Östersjöprojektet på Kotka fiskmarknad Centralstyrelsemöte......................... Marthadag på Solvalla, Esbo............ Köpfri november................................ Nationella klädbytardagen .............. Centralstyrelsemöte ........................ Köp inget-dagen ..............................

27.9–3.10 8–9.10 9.10 16–17.10 23.10 30.10 1–30.11 13.11 20.11 26.11

Fler datum tillkommer hela tiden, så håll utkik i evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang/.

Marthaförbundets öppna distansföreläsningar hösten 2021 Välkommen med på Marthaförbundets öppna föreläsningar på distans! Du kan delta i föreläsningarna oberoende av var du sitter, så länge du har nätkontakt. Föreläsningarna ordnas via Microsoft Teams. Obligatorisk anmälan för att vi ska kunna skicka ut länken till föreläsningen per mejl till deltagarna. Anmäl dig via evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang. Där hittar du också närmare uppgifter om kurserna samt aktuell information om alla våra kurser och föreläsningar.

Roliga aktiviteter för marthamöten Marthas inspirationspaket med förslag på intressanta aktiviteter och diskussioner för era marthamöten hittar ni online på www.martha.fi/vardagskunskap/marthas-inspirationspaket-ger-tips-pa-tema-for-marthamotet. I paketen har vi samlat material som hänger ihop med ett visst tema, så att ni på ert marthamöte har material att utgå från. Bekanta er med paketen och fundera på hur just er krets eller förening kan bygga upp ett marthamöte med tema skogen, hållbart klädtänk, beredskap 72 h eller Tack för maten!

MARTHAINFO

Matkulturdagen firar 30 år med nytt magasin, liveshow och strömmingsmarknad I år firar den finlandssvenska matkulturdagen 30 år. Den instiftades på initiativ av Marthaförbundet år 1991 och har sedan dess uppmärksammats varje år den 9 oktober. Avsikten med dagen är att uppmärksamma, bevara och utveckla de unika finlandssvenska mattraditionerna. I samband med matkulturdagen utkommer varje år ett nytt matkulturmagasin. Årets magasin heter Marthas köttkunskap – från nos till svans. För att fira våra 30 år första år kommer vi också att bjuda på en digital liveshow i

matkulturens tecken. Alla intresserade kan således följa med våra festligheter. Följ Marthaförbundet på sociala medier för aktuell information om evenemanget! Samma helg, 8–9.10.2021, finns också Marthaförbundet på plats under strömmingsmarknaden i Helsingfors som pågår under tiden 3–9.10.2021. En nyhet för årets marknad är att förbundsordföranden Andrea Hasselblatt sitter med i tävlingsjuryn. Vid Marthaförbundets tält delar vi ut årets matkulturmagasin och vår populära sorteringspåse samt erbjuder smartha tips.

Årets matkulturmagasin: Från nos till svans I år firar vi den finlandssvenska matkulturdagens 30-årsjubileum och utkommer med ett matkulturmagasin som har fokus på hållbar köttkonsumtion. I matkulturmagasinet Marthas köttkunskap – från nos till svans kan du lära dig mer om olika styckningsdetaljer och inälvor och hur de hanteras och tillreds för ultimata smakupplevelser. Bland recepten finns uppdaterade klassiker som blodplättar, dillkött, leverbiffar, grillat hjorthjärta och långkokt oxsvans. I reportagen får du följa med till Koskis gård där man satsar på naturbete, möta grisuppfödare på Kimitoön, Åland och i Munsala, besöka slakteriet Meatgard i Ingå och träffa uppfödare av vaktlar

och kalkoner. Dessutom får du reda på hur köttproduktionen och -konsumtionen i Finland ser ut i dag, men också hur den såg ut för hundra år sedan, då hemslakt och inälvsmat var en del av vardagen. Redaktör och fotograf för magasinet är Karin Lindroos. Alla marthor får magasinet hem i brevlådan och vem som helst kan beställa det gratis via marthashoppen på www. martha.fi/marthashop eller ladda ner det via issuu.com/marthaforbundet. Observera att matkulturmagasinet endast kan beställas i större mängd, till exempel 25 ex, 50 ex, 75 ex eller 100 ex. Beställaren betalar porto.

Välkomna på tillfällen fyllda av matinspiration! Marthaförbundets projekt Matlust ordnar matlagningstillfällen på olika håll i Österbotten under september och oktober månad. Vi diskuterar kostfrågor och går genom hur vi kan öka matlusten och vad det kan vara bra att tänka på när vi tillreder mat i singelhushåll. Tillfället avslutas med social samvaro och ett gemensamt mellanmål. Evenemangen riktar sig till ensamboende seniorer och är kostnadsfria. 28.9 kl. 10–12, Purmogården, Purmo 29.9 kl. 10–12, Tölby hembygdsförening, Korsholm 30.9 kl. 14–16, Vänstugan Primula, Kristinestad 5.10 kl. 10–12, Purmogården, Purmo 6.10 kl. 10–12, Tölby hembygdsförening, Korsholm 7.10 kl. 14–16, Vänstugan Primula, Kristinestad 19.10 kl. 10–12, Purmogården, Purmo 20.10 kl. 10–12, Tölby hembygdsförening, Korsholm 27.10 kl. 14–16, Vänstugan Primula, Kristinestad Anmäl dig via evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang.

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

AK TIVA MARTHOR

Smartfisk över öppen eld i Grankulla I början av juni samlades tolv glada Grankullamarthor för att under handledning av Marthaförbundets hushållsrådgivare Toni Rautakoski delta i en kurs om smartfisk och tillreda hälsosamma rätter av olika vilda fiskar. Vid vindskyddet (”laavun”) i Kasabergsskogen tillredde vi över öppen eld fyra olika rätter enligt läckra recept på smartfisk. Inledningsvis smakade vi på goda rågbrödskoppar fyllda med en röra tillredd på rökt fisk. Sedan blev det fyllda paprikor med mört och getost, gäddwallenbergare samt tortilla med abborrfiléer, svamp och en god pepparrotssås. Vädret gynnade oss och humöret var på topp. Allt gick inte precis som på Strömsö, men det störde inte ett dugg, tvärtom. Det gav vår kväll en extra krydda och gör att vi minns den länge och med glädje. Vi är nog så pigga på att använda inhemsk, vild fisk i vår matlagning. Den som själv har möjlighet att fiska har tillgång till det som nappar, medan utbudet över disk tyvärr är rätt begränsat. Text Marianne Svartbäck, sekreterare

Efterlängtad växtfärgning i västra Nyland ÄNTLIGEN! Restriktionerna på grund av coronapandemin i västra Nyland lättade precis lagom till att Västra Nylands Marthadistrikts växtfärgningsläger skulle gå av stapeln i slutet av maj. Vilken lycka! Sammanlagt tio deltagare samlade växter på förhand av de mest olika slag: björklöv, skelört, fräken, getpors, brännnässla, lupin, ljung med mera. Skal av röd och gul lök hamstrades från butiken i stora säckar. På lördag morgon, den 29 maj klockan 10, stod vi alla samlade, marthor från Täkter, Ingå, Virkby, Västervik, Karis och Lappvik i Karis samt Starrböle. Ledare för lägret var Johanna Söderlund från Ekenäs och efter kort information skred vi till verket. Vatten och växter hälldes i de många grytorna, sedan började eldningen – röken stod grå omkring oss och sedan var det bara dags att vänta innan vi kunde doppa garnen i färgbaden. När många timmar hade förflutit och vi lyfte upp våra fina garner var lyckan total, vilka färger! Sköljning i flera vatten och så hängdes våra garner upp till allmän beskådan och beundran. Vi hoppas på ett nytt läger i höst! Text Maria Tiainen

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Här har vi kocken själv med stekspade, som snabbt täljdes av en träbit.

Grankullamarthorna låter sig väl smaka.

Lyckad sommarträff med styrelseavtackning Den 14 juli träffades vissa av Backgränd Marthaförenings medlemmar på restaurang Knipan i Ekenäs för gemensam middag, men framför allt för att avtacka några mångåriga styrelsemedlemmar. Trots att vi var tretton vid bordet blev det en lyckad tillställning – maten var god och humöret på topp. Text Christel Wikström, sekreterare

De tidigare styrelsemedlemmarna på bilden har tillsammans innehaft styrelseuppdrag i 109 år som ordförande, sekreterare, kassör och ledamot i styrelsen för Backgränd Marthaförening. Fr.v. Anita Backman, Eila Wikström, Anita Baarman och Kristina Lindqvist.

AK TIVA MARTHOR

Text och foto Christina Omars

Linda Nylund bjöd på fransk skönsång, bland annat Edith Piaf stod på hennes repertoar.

Text Irmeli Wikman

Skriv till Martha! Har ni hållit marthaträffar utomhus eller har ni umgåtts digitalt – hur ser era nya mötesvanor ut? Vill ni dela med er av era erfarenheter och inspirera andra marthor? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast 27.10.2021, så publicerar vi det i Marthas julnummer.

3/21

Som traditionen bjuder firade Kronoby Marthaförening Martas namnsdag den 26 juni med en hattfest. Sommarhemmet vid Hästöfjärden visade sig från sin bästa sida, solen sken i kapp med 35 glada hattprydda marthor. Anki Hagnäs hade dukat upp ett digert buffébord med både salta och söta läckerheter, och som grädde på moset bjöds på jordgubbsgräddtårta. I år var temat för hattfesten franskinspirerat och Linda Nylund, som varit bosatt i Frankrike i tio år, bjöd på sköna franska kärlekssånger. Marthorna fick också gnugga geniknölarna för att lösa några charader som framfördes. Anki berättade om kafferepets betydelse genom årtionden, och nog fick marthorna sig en tankeställare om hur de borde ha uppfört sig och i vilken ordning de borde ha plockat åt sig av läckerheterna. Kafferepets ursprung var tänkt som en samling där kvinnor fick ventilera sina tankar och åsikter, utan männens inblandning.

Måndagen den 26 juli firade Lojo Kalkverks Svenska Marthaförening Martas namnsdag i Lilltötar, på gränsen mellan Ingå och Virkby. Alla marthor var iklädda förtjusande sommarhattar. Dagen var het, men de storvuxna äppelträden gav behövlig skugga och den ljumma vinden svalka för ett tjugotals marthors trivsel. Orsaken till kalaset, hebreisk-arameiska namnet Marta, betyder matmor, husfru, ledare eller värdinna. Marta var Lasarus och Marias arbetsamma syster och hon finns omnämnd i bibeln. Namnet blev inskrivet i den finska almanackan år 1858. I Sverige firas Marta den 27 juli och i Norge den 17 oktober. I slutet av 1800-talet, då Marthaförbundet grundades, var förslaget till förbundsnamn ”Bildning i hemmen”, vilket dock inte godkändes av den ryska ledningen. Finland var en del av storväldet Ryssland och det nya namnförslaget Marta passade bättre, eftersom namnet var taget ur bibeln. Det var första gången som Lojomarthorna firade denna dag, men de glada och muntra marthorna runt kaffebordet, där de lät sig väl smaka av den goda jordgubbstårtan, gav en vink om att det möjligtvis inte var den sista!

GODA GRÖDOR

Marthor som fyllt 70 under året var hedersgäster och uppvaktades.

Muntert hattkalas med avstamp i Martas namnsdag

Namnsdagsfirande med hattfest och kafferepshistoria

Grön odlarglädje SKOGSKOCKENS BÄSTA BITAR / KRETSLOPPSTÄNK I TRÄDGÅRDEN SOMRIGA FISKSMAKER / SALLADSODLING I SIBBO / KREATIVA BRÖLLOPSKREATIONER GODA GRÖDOR • 3/21 1

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

AK TIVA MARTHOR

Sjundeåmarthor på händelserik sommarutfärd

Smaklig örtträff i Sjundeå Örtspecialisten Carola Östman från Helsingfors höll en intressant föreläsning för oss Sjundeåmarthor ute på den soliga gården till Marthabo. Hon kunde berätta att nässla, maskros och rölleka är universalörter som är bra för det mesta. De främjar matsmältningen och stärker också andra inre organ. Örterna kan torkas eller användas som färska. Under kvällen fick vi smaka på tre goda örtteer: nässla, citronmeliss och rölleka. Den av så många hatade kirskålen fick ett lyft då vi bjöds på en utsökt god paj anrättad med bland annat kirskål, timjan och duntrav. Att lavendel doftar gott visste vi redan från tidigare, men att också lavendelsmåbröd smakar gott, det vet vi i dag. Carola gav många goda råd om hur vi kan ta tillvara det som naturen har att erbjuda. Hon kom även med påminnelser om vad vi ska undvika i vår plockningsiver. Vi fick svar på våra frågor och gick hem med nyöppnade ögon för Skaparens underverk i vår natur. Text Mona Svartström, sekreterare

Hitta idéer och inspiration på Marthamöte online på Facebook Vill du gärna veta vad andra föreningar och kretsar gör på sina möten? Är du på jakt efter en bra föreläsare och behöver inspiration? Marthamöte online är en grupp på Facebook för marthor som vill skriva inspirerande inlägg, kommentera det andra skrivit, ladda upp foton och tips och möta marthor från hela landet. Marthamöte online ger möjlighet att hålla kontakt med marthor inom andra föreningar och utbyta tankar och idéer för verksamheten. Du får gärna sprida information om öppna evenemang inom er förening eller krets via Marthamöte online. I gruppen kan man även diskutera allt som rör hemmet och vardagen. Marthamöte online fungerar som ett komplement till föreningarna och kretsarna. Man måste vara medlem i Marthaförbundet för att komma med i gruppen. Medlemmar ansöker om att få komma med i gruppen och godkänns av administratörerna.

Ostmästare Friman guidade och bjöd Sjundeåmarthorna på smakrika ostar.

Sjundeå mellersta marthakrets besökte i år Tenala på sin årliga sommarutfärd. Det blev en minnesvärd sommardag i det kulturrika området. Finlands enda ysteri i sitt slag förevisades oss av självaste ostmästare Friman, som även bjöd oss på smakrika ostar. Tenala kyrka visade sig vara en pärla av sällan skådat slag med sina färggranna pelare och ovanliga vändbänkar. Hembygdsmuseet och Lantbruksmuseet var två helt olika och helt underbara världar fyllda av härliga minnen från flydda tider. Igenkänningsfaktorn var hög och många glada skratt och utrop hördes bland marthorna. Allt visade sig från sin bästa sida: De lokala guiderna höll informativa och intressanta anföranden. Maten på Café Bakfickan och kaffet på Krokby gård smakade utmärkt. Frimans diversehandel visade sig verkligen vara en diversehandel med mångsidigt utbud. Vi reste hem många upplevelser rikare och med goda ostar i kassen. Text Mona Svartström, sekreterare

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

WWW.WASATEATER.FI

HUVUDSPONSOR

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

E F T E R TA N K E N

Vilka relationer ska bli mer hållbara i höst? Varje höst vill jag bli en bättre version av mig själv. Sällan blir det överväldigande stora förändringar, men hösten lockar fram känslan av att göra om och göra rätt. Det har varit shopstop, ta-itu-med-sopsorteringen, köttfria månader. Många fina hållbara och klimatsmarta val har kommit in just i skolstartstider. I höst har jag tänkt mycket på hållbara relationer. Pandemin har gjort att jag har tänkt extra mycket på hur mina relationer till andra ser ut. Vänner, bekanta, grannar och kollegor. Har också tänkt på min relation till den fantastiska personalen i närbutiken, till den vänliga kvinnan på bibban, till folk jag möter på stan. Har aktivt försökt värna om hållbara relationer för att hålla ihop mig själv i allt kaos. Pandemin har omedvetet bidragit till att jag har fått mer tillit till de lokala relationerna. Har ni också tänkt på det? Att nära känns tryggare nu. Det har blivit viktigare för mig att skapa en varm stämning i de rum jag stiger in i. Helt enkelt bidra till en miljö där alla säger ”hej” och ”hejdå” till varandra. Ser varandra, bekräftar varandra. Jag tänker att det är så hållbara relationer börjar. Ett varmt och glatt hej ställer in vårt nervsystem på trygghet och kreativitet. I höst vill jag helt enkelt bli en härligare medmänniska i mitt lokalsamhälle. En som folk blir glad av att se och som lämnar gott efter sig. När det krisar ställs våra relationer på prov. Många goda relationer har gjort att jag står hyfsat stadigt på benen fortfarande. Vi som gör det kan dela med oss. Jag ska försöka visa vem och vad jag uppskattar – och säga det högt! Det tror jag vi alla behöver i höst. Linn Jung Skribenten är kommunikatör och företagare och sköter Marthaförbundets kommunikation sedan juni 2021. Hon är en hopplös Österbotten-romantiker med rötter i Karis som uppskattar att kasta sig ut och ogillar perfektion.

HÄSTDJUR

Bild: 5x9 rutor 0914_74-12_ barn_i_skog

LÄTTA KAVALERISASSISTERNA TENTEN DAGBOK BUCKLAN

M U S O R

SKÅNSKA FESTEN

Å L A G I L L E T

till korsordet i Martha nummer 2/2021 gynnade Fru Fortuna denna gång Ulla Backas, Kimito, Margareta Björk, Vasa, samt Pia Drockila, Helsingfors. Korsordspriset, en kokbok, kommer på posten. Grattis!

S O R G S

PÅ DETTA SKA DET SKE

T R E

FÖRMEDLARE

AVDRAGSKVINNA BORTTAGEN

RUSAS

PÅ GREN FRÅN EN AVGÖRANDET

N I

BEDARRAD

MEDDELANDE

M E N Y

U T

K A M E R U N

FÖRST TID FÖR ÅTERKÖP

FÄRRE ÄN FÅ

E N

BRÖTS MARK

VÅTARV KAN FESTEN SPÅRA

N A T E ORD PÅ MÅNGA FAT I VÄRLDEN

OFTA EFTER DITT

E L V I R A

E R A JOULE

RULLA FÖR DEBATTÖRER

Å D

D I F F E R E N T

I N D I E R N A

E T T

EJDERHONAN

NATRIUM

TIDSPERIOD VAJAR I VINDEN

KÄMPADE

91:AN KARLSSONS FÄSTMÖ

AVSER SKILLNAD

P M

L U G N A D

LEVDE I MADRAS

MORPRONOGONMEN BLAD

Ä R A

E N R I S

R U T

L A S

RYKTBARHET

P I N N S A M L A R E LISTA MED RÄTTER STAT I AFRIKA

Vinnare 2/2021 Bland dem som sänt in rätta lösningar

EGYPNICKEL TISK SIREN MISSHALVÖ NÖJDE

FÖRE VÅR HAGE BAKOM

BESKYDDAR KONSTEN

A G E N T S

BOTGÖRARE

S M U L P A J E N

EFTERRÄTTEN

VEMODIGT

TOUCHPADSEN

KÄLT

SKICKA MOT MITT

LUFTKONDIS KYLER

FÖRNÖJD DJUNGELRANKA

R O A D

I E L L T A C

DAGENS TEKNIK GEVÄRSTYP

I T

I N K A S

R Ö J D E S

SKYDDA

OXUDDE 0914

FÖRST

A K T A

K LI M AT S M A R TA VA R DAG S VA L • 4/2 1

Deadline Nästa nummer av tidskriften Martha ut-

kommer i form av ett matkulturmagasin 29.9.2021. Därpå följande tidning utkommer 8.12.2021. Korta texter av allmänt intresse kan du e-posta senast 27.10.2021 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som har inkommit.

i nästa nummer ... I NUMMER 5 KAN DU LÄSA ALLT OM KÖTT I år firar den finlandssvenska matkulturdagen 30 år och lagom till firandet 9.10 utkommer tidskriften Martha som ett fullspäckat matkulturmagasin, där inhemskt kött står i fokus. Årets magasin heter Marthas köttkunskap – från nos till svans. Här får du lära dig allt du behöver veta om kött och hur du tar tillvara hela djuret. Magasinet dimper ner i din brevlåda den 29 september.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Cata Portin TRYCK: Oy Grano Ab 2021 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

KORSORD

INTELLIKALEKTULEDES ELLA

GOD- KAZAKSTANKÄNNANDE PROVINS

KORA STÖRROM

TRÄD HALVÄDELSTENEN

TOPPDOMÄN SUMMA SOM 5 SJÖTRAFIKLED PROFESSION

DIKTA

VINKARTONG RENGÖRA

BLÅÖGD

PÅ TRÅ- DE DIADEMET DEN

SJUNGER IHOP

VILL NOG FRI- MÅRDLUFTSIV- DJURET RAREN

RAD I VÄNTAN

FURAN

HAR DEN CHARMIGE

VAJA

VENTILATION STANNADES AV

KORTFÄRG

VÅTMARKSFÅGELN FARAO OCH MEDARBETARE

UT-

KAN

DET ÄR GRUNDLIGT VIRVLADE

ANHOPA SIG

BIBELDEL

STRAM DET BLI SMYCKA-

STOLAN FRÅN MICKEL GENUIN

GLAUKOM

EU FÖRE EU KONDORMAT

VALSPRÅK

KLO FIXAS

KORTFORM AV TEODOR

OENGAGERAT

UTHUS

TIMEOUT OBEHAGLIG LUKT

SKYDD VÄDERSTRECK

HUNDRA PROCENT DEN ÄR MITTNERE PUNKT

LÅNG TID PORTUGISISK ETTA

UTSLAGSPLATS LÄRA NÄSTEN OXUDDE 1233

Korsordet 4/2021 Höstens första Marthakorsord och hjärngymnastik på hög nivå – var så god! Det är vår korsordsmakare Tommy Öberg som har funderat ut det kluriga krysset. Du som har listat ut lösningen kan sända in den till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 5.1.2022. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Lycka till! Namn: ..................................................................

Gatuadress:

Postadress: .......................................................

K L I M AT S M A R TA VA R D AG S VA L • 4/2 1

Personalen på Marthaförbundet

Ett av mina favoritplagg är en ylletröja som mamma har köpt på loppmarknad på 90-talet. Den är både luftig och varm, så jag använder den året om. Plus att mönstret på tröjan gör det lätt att lappa hål utan att det syns.

En lång grå vintagerock som jag fick av min goda vän är mitt favoritplagg att dra på under kalla höstdagar. Stilen är fullständigt tidlös, och trots att den är närmare 40 år gammal har jag bara behövt laga enstaka hål i fickorna!

Mitt favoritplagg är min lättfodrade rock som jag använder året om! Den har redan flera år på nacken och är skön, teknisk och fungerar i alla väder på allt från svampplockning, segling till sandlådshäng – förstås med varierande mängd kläder under.

Maria Saloranta, 050 517 2958

Toni Rautakoski, 043 820 0070

Katharina Jägerskiöld, 044 491 9304

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Marika Danielsson t.f. organisationskoordinator, 044 735 4971

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818

Jessica Åhman organisationskoordinator (ledig) 044 280 6609 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Toni Rautakoski, t.f. hushållsrådgivare 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Katharina Jägerskiöld t.f. ekonomirådgivare, 044 491 9304 Matilda Hassel, t.f. projektledare för En euro i taget, t.f. ekonomirådgivare, 043 820 0073

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0, 044 740 3144 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Sofia Grynngärds, projektledare för Giftfritt dagis och hushållsrådgivare 050 911 2050 Maria Saloranta t.f. projektkoordinator för Giftfritt dagis 050 517 2958 Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.