Martha 4/22

Förändringar är grunden för framtiden

Den sista sommarkonferensen för Nor dens kvinnoförbund hölls på Island 10–11.6.2022. Ett 103-årigt nordiskt nätverkssamarbete där Marthaför bundet hade medverkat hade nått vägs ände. Varför? Av de ursprungliga fem nordiska länderna återstod endast tre länder, den röda tråden i verksamheten fanns inte längre.

Förändring väcker sällan hurrarop, utan snarare misstro och motstånd. Men utan förändring finns ingen utveckling. En förändringsprocess är ofta smärtsam, väcker oro och negativa käns lor. När man senare tittar tillbaka i tiden inser man att något nytt har skapats och växt fram då gamla strukturer har utvecklats. Vi har inom vår egen organisation genomfört en stor strukturförändring och redan i dag hör 68 föreningar direkt under förbundet. Fler är på kommande. Tidigare kunde endast distrikten höra direkt under förbundet.

Ni är alla en del av den nya organisationsstruktur som växer fram. Tillsammans skapar vi ett starkt förbund som lever i tiden och ständigt utvecklas. Vi stänger en dörr och öppnar samtidigt en annan.

I vårt samhälle sker hela tiden stora förändringar som kräver nytän kande och anpassning. Coronakrisen och Ukrainakriget tätt efterföljda av en skenade inflation och en energikris sätter vår förändrings- och anpassningsförmåga på prov.

Vi tvingas tänka om och prioritera. Hur ska vi få pengarna att räcka till för att täcka höjda livsmedelspriser och mångdubbla energipriser?

Vi får alla ta en titt på våra egna konsumtionsvanor, tillreda mer mat från grunden med billigare råvaror. Vi får fundera på hur länge vi låter elbastun stå på eller varmvattnet rinna då vi duschar. Vi ska även förbereda oss på elransonering inom en nära framtid.

Det kan kännas skrämmande att ge avkall på sina levnadsvanor, men vi bör alla vara medvetna om att klimatförändringen och dagens över konsumtion av energi måste få ett slut. Vårt liv är mitt i en förändring som vi måste anpassa oss till.

Vi stänger dörren till överkonsumtion och överexploatering av våra naturresurser. Samtidigt ser jag en ny dörr öppnas. Vi bör satsa på för nybara energiformer, konsumera mindre och leva ett mer hållbart liv.

Vilken ny dörr öppnades när Nordens Kvinnoförbunds dörr stängdes? Våra finska marthasystrar Savon Martat (Savolaxmarthorna) bjuder in oss till Nordiska marthadagar 15–16 juni 2023. Notera datumet i din kalender, så ses vi där och bygger nya nordiska nätverk!

Annika Jansson, verksamhetsledare

Redaktionen har ordet

Ta en sak i taget. Det kan jag säga högt för mig själv då jag grips av en viss prestationsångest. För Martha är ju inte vilken tidning som helst, utan en unik medlemstidning med ett viktigt uppdrag. Samtidigt lever jag i trygg förvissning om att allt går bra, mycket tack vare proffsiga medarbetare. I osäkra tider värdesätter vi trygg het extra mycket. I detta nummer av Martha slår vi ett slag för beredskap, som ofta handlar om att skapa en trygg vardag genom att tänka igenom olika situationer på förhand. På sidan 30 kan du läsa mer om Marthaförbun dets arbete med krisberedskap, såväl i det lilla som i det stora.

Energikrisen i mellersta Europa syns hos oss som höga priser och gör det svårt att få hushållskassan att gå ihop. Se över din ekonomi och spara smart. Det är en av medicinerna som Marthaförbundets ekonomirådgiva re ordinerar för att boosta finanserna. Läs deras handfasta tips på sidorna 26–28. Så viktiga, och så värdefulla. För med en långsiktigt säkrad ekono mi kan du andas lite lättare.

Ljuvliga kakrecept kan man aldrig få för många av. På sidorna 16–19 hit tar du recept på läckra bakverk som har gått i arv från generation till ge neration. Alltifrån godaste potatisba kelsen till frasigaste Napoleonbakel sen. Väl beprövade recept från förr som bjuder på bästa lev-här-och-nukänslan.

Inspirerande läsning!

Mikaela Groop, redaktionschef

En bättre värld, en vardag i taget

Vi har glädjen att meddela att alla våra kurser nu finns ute i evenemangskalendern på martha.fi/evenemang. Anmäl dig via länken ovan! Först till kvarn.

#höstenskurser

4

FRÅN LITET FRÖ TILL FÄRDIG GRÖDA

På Anna daghem i Jakobstad får barnen aktivt vara med och plantera, sköta om och skörda det som odlas.

8

MAKRAMÉ MED MALIN

Makramé har slagit igenom rejält på senare år. Det vet Malin Ehn som under de två senaste åren har hållit mycket upp skattade makramékurser i Mariehamn.

12

NYA DRÖMMAR, NYA LIVSMÅL

Nina Eriksson är journalisten som sade upp sig och gick en ettårig folkhögsko leutbildning i träsnideri. I dag har hon hållit sin första utställning och fått smak för att arbeta med händerna.

16

BAKA MAGISKT GODA BAKVERKSKLASSIKER!

Varför inte fresta med hemgjorda bakelser i stället för tårta? Hushållsråd givaren Toni Rautakoski tipsar om fyra underbart goda klassiska bakverk att baka och njuta av.

22

PÅ JAKT EFTER ÖSTERSJÖNS GRÖNA OCH RÖDA GULD

Östersjön är full med färska delikates ser. Det säger miljöentusiasterna Joel Lindholm och Viktor Eriksson som vill lyfta fram alger och göra dem till en ny nordisk kulinarisk läckerhet.

26

SPARA PENGAR PÅ MAT, BOENDE OCH TRANSPORTER

Hur få pengarna att räcka till i en allt dy rare vardag? Ekonomiexperterna Matilda Hassel, Katharina Jägerskiöld och Marina Nyman kommer med snabba och konkreta tips till dig som vill få koll på din ekonomi.

30

KRISBEREDSKAP – ÄR DU FÖRBEREDD?

Beredskap handlar i många fall om sunt förnuft. För att inte drabbas av panik i stressade situationer gäller det att läsa på och tänka igenom saker i förväg.

5 1

4 2 3

1. Läraren i småbarnspe dagogik Karolina ”Lina” Bergqvist-Backman drar upp morötter tillsammans med barnen Amelia och Alma som ska baka mo rotskaka.

2. För att påminna bar nen om sådden på våren, visar Sonja Johansson bilder på telefonen. – Där sår du Beata och där vattnar du Alma. Tänk att de små fröna nu är stora morötter!

3. – Det är viktigt att vi får provsmaka, säger fyraåriga Priscilla och äter glatt av smeten som blivit kvar i bunken. I höst ska hennes för

äldrar bjudas på skördefest på Anna daghem. Tanken är att också föräldrarna ska få inspiration till odling, säger hushållsrådgiva re Sofia Grynngärds på Marthaförbundet.

4. Femåriga Noomi river morötterna till den morots kaka som hennes grupp ska göra. Hon har också fått äta morotsstavar till mellanmål av de morötter som barnen sått.

Från litet frö till färdig gröda

–

dagisodling vinner ny mark

På Anna daghem i Jakobstad vankas det morotskaka. Pedagogen Sabina Dahlman pekar på olika grödor i odlingslådorna och frågar vilka som är morötter. När hon tar i morotsblasten svarar femåriga Alma snabbt att det är rätt. Anna daghem är ett av de daghem som deltar i Marthaförbundets odlingsprojekt.

På balkongen vid Anna dag hem i Jakobstad finns fy ra odlingslådor med olika grödor och en stor hink där det växer rabarber. När Marthaförbun det efterlyste daghem som ville delta i ett tvåårigt odlingsprojekt var man snabb att haka på, berättar föreståndaren för daghemmet Sonja Johansson.

– Vi har en personal som är intresserad av odling och hade redan innan funderat på hur vi kunde ta in det i verksamheten. Marthaförbundet gav oss den rätta knuf fen som behövdes och vi kommer att fort sätta på det här spåret, berättar Johansson.

Zucchini, ärter, bönor, morot, pota tis och basilika är några av de grödor som växer i pallkragarna på Anna dag hems balkong. Dagiset har varit stängt en månad på sommaren, men sedan bar nen kommit tillbaka har man hunnit äta smultron ur odlingslådorna och skörda spenat. Och i dag blir det som sagt mo rötter. Barnen i stora gruppen visar stolt upp morötterna de tagit upp och söker sig in för att riva dem och göra degen till morotskakan. Barnen får frågan om de odlar hemma också. Vissa barn ger ett jakande svar.

– Det är många barn som inte odlar

hemma och därför känns projektet viktigt. Vi ger dem upplevelsen av att det är så här som grönsakerna blir till, ska man skörda potatis till exempel måste man sätta po tatis i jorden. När vi äter av grödorna till

mellanmål är vi noga med att poängtera att det är barnen som planterat och odlat dem själva, berättar Johansson.

Matens ursprung

Marthaförbundets hushållsrådgivare So fia Grynngärds initierade projektet och tanken är att barnen ska lära sig varifrån maten kommer. Marthaförbundet har skänkt anteckningshäften där barnen har fått skriva in uppgifter om grödor na, till exempel hur mycket de har vuxit. Det som orsakat mest iver bland barnen är ändå vattnandet.

– Barn älskar ju vatten och när vi hade sått fröna på våren fick vi täcka in dem med fiberduk, så att fröna inte skulle rinna bort när barnen ville vattna. Helst skulle de ju vattna hela tiden, säger Sonja och skrattar.

Barnen i den stora gruppen rör som bäst ner de rivna morötterna i degen och fyraåriga Priscilla är noggrann med att påpeka att det är viktigt att alla barn får smaka på degen. Det låter pedagogen Sa bina dem också göra. I höst ska barnen få involvera föräldrarna i sitt odlingsprojekt genom en skördefest där föräldrarna får smaka på det som barnen odlat. Sonja Johansson berättar att projektet kommer att få en fortsättning.

Text Anette Forsström-Fellman Foto Anette Forsström-Fellman, Karin Lindroos

Sonja Johansson är föreståndare på Anna daghem i Jakobstad och tycker att Marthaförbundets odlingsprojekt Mästarodlarna har gett både persona len och barnen mycket. Bland annat har de har fått lära sig hur man bygger upp en bra jord i odlingslådan och hur man sedan skördar grönsaker.

– I höst ska vi göra en utvärdering med personalen och besluta vilka grödor vi ska ha nästa år. Kanske gör vi en kompost också av allt växtavfall som uppstår. Vi har också tan kar om bärbuskar och fruktträd bara vi kan bestämma oss för var vi ska plantera dem.

Vi frågar barnen hur det var när de såd de allt som de odlat, på våren. Eftersom det är svårt för barnen att komma ihåg hur det gick till sätter sig Sonja på huk och visar bilder på telefonen.

– Här vattnar du Amelia och här sår du Beata . Och nu har fröna blivit så här stora morötter, tänk! säger Sonja.

Mat med alla sinnen Sofia Grynngärds på Marthaförbundet håller i trådarna för odlingsprojekten på

daghemmen. Idén är en uppföljare till pro jektet Tack för maten och i dag sätts fokus på varifrån maten kommer.

– Vi vill medverka till att barnen förstår varifrån maten kommer och på så sätt lär sig uppskatta maten bättre. När barnen gräver i jorden kommer de också i kon takt med naturliga mikrober som gynnar hälsan och immunförsvaret, säger Sofia Grynngärds.

Förutom att man odlar på daghem men, ordnar man också odlingskvällar för barnfamiljer. Dessa går av stapeln i Vasa och Kyrkslätt. Man har även haft temakvällar kring odling i Korsholm, i Helsingfors på Annegården i centrum och koloniträdgården i Brunakärr. I Lappfjärd kommer man att odla med ukrainska fa

miljer i samarbete med församlingen och vänstugan Primula i Kristinestad.

– Vi vill skapa glädje, välmående och inspiration till odling. Odling är trendigt och går helt i linje med det vi arbetar med på Marthaförbundet, säger Grynngärds.

Projektet är tvåårigt och finansieringen kommer från Stiftelsen Brita Maria Ren lunds minne. Daghemmen som medver kar är privata daghem och finns i Uleåborg, Jakobstad, Vasa, Kervo, Sjundeå och Kyrkslätt. Nästa år ska ytterligare sex dag hem medverka i projektet. Orsaken till att det är privata daghem som medverkar är att finansiären stöder just privata daghem. De daghem som kom med i projektet val des genom visat intresse på Facebook och man försökte välja daghem med geogra fisk spridning. I maj har projektpersona len besökt daghemmen för att så och i augusti-september blir det ett nytt besök då man skördar och tillreder mat.

– Det ska bli kul att se hur det har gått. Då ska vi också träffa föräldrarna och ha en typ av skördefest. Vår önskan är att projektet på dagis också ska ge inspira tion till hemmen, berättar Grynngärds.

Odling på olika sätt Daghemmens förutsättningar till odling ser väldigt olika ut. En del har förgrott plantor inomhus, andra har använt sin bal kong och en del har sått ute. De daghem som inte har balkong, eller gårdsplan, har odlat frön i mjölkburkar och barnen har fått ta hem skotten. De har också använt större baljor där de sått frön. De daghem som har möjlighet till utomhusodling, kommer för utom den klassiska sommarodlingen också att testa på kallsådd till hösten.

– De sår sent på hösten sådant som

Det gör inget fastän plantorna sitter tätt, det viktiga är att barnen är med i hela processen.

”

Hushållsrådgivaren Sofia Grynngärds håller i trådarna för Marthaförbundets odlingsprojekt Mästarodlarna.

tål kyla väl, såsom morötter, spenat och kål. Dessa börjar sedan gro när marken tinar efter vintern och då kan man få en tidig skörd.

Man kan även driva upp köldtåliga plantor i en dränerad plastlåda med lock utomhus redan under vintern. När våren kommer gror plantorna och är färdigt avhärdade att planteras ut på friland. Grynngärds säger att daghemsperso nalen varit väldigt ivrig att prova olika metoder.

– Vi har en whatsapp-grupp med dag hemmen där vi utbytt idéer under året. Det finns ett stort engagemang för odlandet och det gläder oss, berättar Grynngärds.

Hon har besökt daghemmen under vå ren och berättar om barnens reaktioner.

– För vissa barn var det inte helt na turligt att sätta händerna i jorden och smutsa ner dem, men efter en stund blev de bekväma. Något barn hade med sig löv hemifrån som vi kunde placera i bottnen av odlingslådorna för att få in mer or ganiskt material och för att inte behöva fylla hela lådan med köpt jord. Barnen hade också uppmanats ta med sig maskar och det var många som hade tagit fram skyffeln. På det sättet fick vi ju också hemmen engagerade.

Eftersom daghemmen ofta har en pe riod under sommaren när de har stängt,

har man på vissa håll engagerat hemmen i att vattna odlingarna under lovet.

Med i hela processen

För att inspirera personalen på daghem men har de fått ett material som heter Naturglädje från Marthaförbundet. Bar nen i sin tur har fått häften där de kan illustrera sitt odlande.

– Barnen har ritat in vad de odlat el ler klistrat in bilder. Där kan de också anteckna hur grödorna växer genom att mäta dem.

Det som odlas är de vanligaste grödor na: potatis, spenat, brytbönor, morötter, rödbetor, ärter, frilandsgurkor, pumpor, örter och smultron. Sofia konstaterar att barnen har rätt storlek på sina händer när det ska sås.

– De var så noggranna att så med si na små fingrar. Och det gör inget fastän plantorna sitter tätt, det viktiga är att bar nen är med i hela processen.

Hon berättar att man får vara myck et strukturerad med barnen, ta en sak i taget. Först drar man upp en fåra, sedan vattnar man och så visar man med fing ret hur långt det ska vara mellan fröna.

– Det kan vara bra att ha en paus så att barnen orkar hålla koncentrationen. På ett daghem öste vi jord i pallkragar och barnen öste och öste så att vi fick ta en

paus innan vi började så, säger Grynngärds och skrattar.

Hon hoppas att odlandet ska bli bestå ende på daghemmen, att det blir en del av den pedagogiska verksamheten.

Sedan barndomen

För Grynngärds själv är odlandet ett in tresse som funnits med ända sedan barn domen. Tillsammans med mamma skulle det sås, rensas och skördas. Odlandet är en kunskap som är bra och lätt att lära ut och som alla barn inte får i sina hem.

– När jag frågade barnen vad de visste om odlande från tidigare var det många som nämnde fruktträd och att till exem pel mormor odlar. Men många barn fick tänka till när jag undrade vad som växer ovan jord och vad under.

Grynngärds tycker det är viktigt att odlande på hobbynivå är roligt och inte något som klassas som jobbigt.

– Odlandet känns mycket meningsfullt för mig och jag är väldigt intresserad av trädgårdsarbete. Att jag var med redan som barn är knappast något som varit till nack del för mitt intresse, säger Grynngärds.

Mästarodlarna är ett tvåårigt projekt riktat till privata daghem och barnfa miljer i Svenskfinland som finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Makramé med Malin

Det här vore kanske något för dig. Med dessa ord överräckte Malin Ehns mormor en retropysselbok till Malin för några år sedan. I den redogjordes för hur man ska knyta makramé i olika mönster och former. Med det blev Malin fast i vad som numera blivit ett trendigt hantverk.

Jag började före hypen, säger Malin Ehn med ett skratt i sitt arbetsrum i Mariehamn, Åland.

I rummet står en höj- och sänkbar kläd ställning med grova bomullssnören som hänger i knutna formationer. Gästrummet alternerar som Malins makramérum. Här står hon och blickar ut genom fönstret medan hon knyter i rask takt. Vad är det hon knyter då? Jo, amplar, väggprydnader, hyllhållare och även väskor.

– Här är två kuvertväskor jag gjort, säger hon och visar två färgglada, vackra små väskor gjord av knutar.

För makramé är just det – knutar.

– När jag började tyckte jag det var det roligaste som fanns, säger Malin som ti digare har virkat mycket.

– Att virka en filt till exempel tar evig heter. Att knyta makramé, även större saker, går snabbt. Jag tror det blivit po pulärt just för att det går fort att skapa.

Inspiration på nätet

Det går även relativt snabbt att lära sig konsten att knyta makramé. Efter att ha bläddrat igenom boken av mormor hittade Malin mera inspiration på nätet.

– Det finns hur mycket som helst på Youtube!

Malin blev så pass biten att hon efter en tid fick ihop tillräckligt med knutfö remål för en utställning.

– Jag hörde av mig till ett galleri i Ma riehamn.

De var positiva till en hantverksutställ ning på temat, men tyvärr fick den ställas in då Malin blev sjuk. Men på grund av den här kontakten fick Medborgarinsti tutet nys om henne när de letade efter en lärare för just makramékurser.

Hittills har Malin haft fyra kurser för en handfull kvinnor varje gång. För det har varit enbart kvinnor som deltar, oftast i olika åldrar. Responsen har varit god och det är som sagt en tacksam hantverksform som ger resultat direkt under den korta kursens gång. Det har även varit en bra motivation för Malin att komma på nya saker att göra.

– Man vill ju ha saker att visa upp på kursen.

Det svåraste hon gjort är en stor vägg bonad där hon även färgade en del av snörena själv.

– Jag färgade vågor i blått.

Malin visar lite på den hängande ryan på ställningen hur hon knyter med flin ka fingrar.

– Jag brukar lyssna på ljudböcker, sä ger hon.

Hon justerar klädställningens höjd vartefter. Det har hon fått lära sig den hårda vägen.

– Det är viktigt att ha en ergonomisk ställning. När jag började fick jag mus kelinflammation i ryggen för att jag stod och höll upp armarna konstigt.

Hur många timmar kan det bli i ett sträck?

– Svårt att säga, men när jag får en idé blir det många timmar för då vill jag ju se resultatet, haha.

Det tråkigaste med pysslet är enligt Malin att mäta upp de längder som be hövs. Innan man sätter i gång måste man nämligen planera hur många längder man behöver och hur långa de ska vara. Snör ena köper hon i en lokal hantverksbutik.

– I början beställde jag eftersom det är billigare, men på grund av att vi bor på Åland måste jag tulla in dem och det blev så jobbigt.

Hon tycker om att använda grövre snören.

– Det blir så maffiga grejer då.

Hur ser processen ut, har du en klar bild av hantverket innan du sätter i gång?

– Oftast vet jag vad jag vill skapa i vil ket mönster, men ibland växer verken fram allt eftersom. Väggbonader är sådana som ofta växer fram. Då får man vara lite kre ativ med hur man ska avsluta dem.

Man skulle kunna tro att Malin har huset fullt av sina egna kreationer, men de är få och utvalda.

– Mycket ger jag bort och tar till kur serna för att visa tekniker.

Rogivande avslappning

Malin tror att lockelsen i makramé, för utom att det går snabbt, är att det liksom andra hantverk upplevs rogivande.

Text och foto Heidi Hendersson

”

Jag tror hantverk är speciellt viktigt för dagens människor.

Vi lever i ett stressigt samhälle och det är avkopplande att göra något med händerna.

Malin Ehn använder en höj- och sänkbar ställning när hon knyter sina makraméknu tar för att inte få ont i kroppen.

– Det är avslappnande och man kan göra annat som att lyssna på ljudbok eller kolla på serier.

Själv har hon alltid varit intresserad av hantverk och har pysslande i släkten.

– Mamma, mormor, pappa ... Jag gick på folkhögskola och fick pröva på många olika hantverkstekniker, där vävde jag min första pläd till exempel.

– Jag tror hantverk är speciellt viktigt för dagens människor. Vi lever i ett stressigt samhälle och det är avkopplande att göra något med händerna. Jag märker att det är lite som med träning, jag blir deppig om jag inte pysslar. Jag tror också det är vik

tigt för dagens barn att lära sig hantverk, så att hantverken inte dör ut.

Där tror hon att lite enklare hantverk som just makramé kan vara en brygga vidare. Att lära sig göra något som man snabbt kan se resultat av är tillfredsstäl lande, konstaterar Malin som själv gärna skulle vilja ägna sig åt hantverket mer.

– Drömmen skulle vara att göra det professionellt, men att livnära sig på det är inte så lätt. Och jag är inte riktigt någon säljare, säger hon med ett skratt.

– Och sedan är det ju det där med att göra sin hobby till ett yrke. Kanske det inte är lika kul efter en tid, säger hon och kikar på sina verk.

Och det var ju just för att det var så kul som Malin började med sina knutar. I förlängningen inspirerar de även andra att pröva på ett trendigt hantverk som man lär sig fort.

Vem?

Malin Ehn Ålder: 36 år. Bor: I Mariehamn. Familj: Sambo Mats och de två barnen Vincent, 7 år, och Elise, 5 år. Skulle jag vilja lära mig: Keramik. Mitt bästa makramétips: Våga testa! Leta efter instruktionsfilmer på Youtube.

Kort historik om makraméknutar

 Den tidigaste formen av hantverket kan spåras tillbaka till det forna riket Babylonien, som låg i det nuvarande söd ra Irak och existerade från cir ka 2 000 före Kristus till 539 ef ter Kristus.

 I konstverk och väggmål ningar kan man se hur makra mémönster pryder bland annat kläder från den tiden. Det är också en konstform som senare återfunnits bland arabiska vä vare och hantverket spred sig sedan till Europa.

 Enligt källor ska drott ning Mary av England ha knutit makraméer i slutet på 1600-ta let och det var väldigt populärt under den viktorianska eran. Även sjömän ska ha hållit sig sysselsatta med tekniken under händelselösa dagar till havs.

 Hantverket fick en renässans under 1970-talet då det användes till att göra väggbo nader, smycken och klädacces soarer.

 Under de senaste åren har de prydliga knutarna fått nytt liv på sociala medier, där vackra kreationer pryder in redningschica väggar och an vänds som krukhängare.

Vi måste återerövra kunskapen om odling

Det finns många skäl till att vi borde öka vår självför sörjningsgrad när det gäller odlade grönsaker. Frågan om varifrån våra livsmedel kommer spelar in, liksom hur näringsrika de råvaror vi köper och importerar egentligen är. Vad gör västvärldens gigantiska mat konsumtion med vår miljö? För att inte tala om hur ohälsosamt det är med be sprutade grönsaker, både för odlare och konsument. Det skriver journalisten Bella Linde om i förordet till nyutgåvan av bok en Rätt ur jorden som hon har gett ut till sammans med fotografen Lena Granefelt Boken som först gavs ut för sju år sedan kallas redan för en modern klassiker. Här finns gott om goda och praktiska råd, tips, fakta och grundläggande kunskaper för hur man med framgång kan odla grönsa ker för eget behov. Åtminstone till en del.

Fungerar som kolsänka

I nyutgåvan som kom i fjol har det lagts till ett avsnitt om biokol, som i stora drag kan förklaras med att det bidrar till att jorden blir luftigare och därmed bättre kan bevara fukt. Att biokolet dessutom kan fungera som kolsänka bidrar till att mindre kol binds i marken, vilket gör att kolutsläppen i atmosfären minskar.

Rätt ur jorden är en innehållsrik och välstrukturerad handbok/uppslagsbok

som består av gammal hederlig odlings kunskap, sådan som tidigare gick i arv från generation till generation och som var livsviktig på den tid när de flesta pro ducerade sin egen mat.

Till exempel får vi lära oss om de red skap som används och om hurudan jord vi kan odla i samt om växelbruk, ogräs bekämpning, gödsling och kompost. Det finns också ett intressant och informativt avsnitt om jordlära.

Det är mycket odlingserfarenhet och kunskap som har kokats ner mellan pär

Rösta och vinn ett halsband!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta num mer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till martha bladet@martha.fi senast 26.10.2022 . Du kan även

sända ett postkort till Marthas redaktion, Med elhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Halsband”. Bland de svar som inkom mit lottar vi ut tre exemplar av ett halsband.

I förra röstningsom gången fick artikeln Så odlar du ätbart hem

marna och som presenteras på ett lätt fattligt och lättillgängligt sätt, med bilder och illustrationer som förtydligar. Bland annat handlar det om förberedelserna inför odlandet, om sådd, skörd, ohyra, växthusodling, kryddor, balkongodling, fruktträd och kompost. Och förstås om hur vi bäst tar tillvara skörden, förvarar och tillreder den.

Kalender för odlingsåret

En kalender för självhushållningsåret vi sar också vad som ska/kan göras vilken tid på året och tabeller visar hur många kilo olika grönsaker ger i avkastning per odlad kvadratmeter.

Att planera det egna husbehovet un derlättas när man vet hur mycket grönsa ker en vuxen person förbrukar på ett år.

För Bella Linde är odling både allvar och överlevnad och hon menar att det är livsviktigt för oss att vi återerövrar kun skapen om odling.

Hon skriver: ”Kompletterad med gra tismat från skog och mark blir husbe hovsodlingen din egen revolution mot besprutning, konstgödsling, genmani pulering och långväga transporter.” Som självständiga odlare, åtminstone till en del, får vi giftfri mat på tallriken och ett renare miljösamvete på kuppen. Det är därför hon så engagerat manar: ”Gräv där du står – och gör det nu!”

ma på sidan 28 i Martha nummer 3/2022 flest rös ter. Matlådan som lot tades ut i samma num mer vanns av Martina Eriksson , Mariehamn, Pia-Maria Drockila , Hel singfors, och Sonja En kvist-Nyman , Bennäs. Matlådan kommer på posten – grattis!

Linde, Bella, Granefelt, Lena: Rätt ur jorden – Handbok i självhushållning 2021, 265 sidor. ISBN 978-91-7775-143-4

Nya drömmar, nya livsmål

Hantverkaren Nina Eriksén arbetade som radiojournalist på Åland och trivdes med sitt arbete. Men något skavde. Hon bestämde sig för att säga upp sig från sitt arbete, flytta till Dalarna och lära sig trähantverk. – Tänk, jag hade kunnat gå hela livet och inte vetat att jag kunde göra så fina saker i trä, säger Nina.

Text och foto Heidi Hendersson

Nina Eriksén sitter i snick arbyxor med en kopp te på en träbänk. Hon delar en mazarin för vårt tidiga morgonmöte och tar en tugga som smu lar ner på det grånande, ådriga bordet framför oss. Temat för samtalet är just trä, närmare bestämt trähantverk. Nina börjar med att berätta att hon har skapat hela livet – i någon form.

– Min mamma var möbeltapetserare och jag har bland annat målat och hållit på med keramik.

Men valet av hennes första utbildning föll på journalistik, vilket också i sig är ett skapande yrke, om än mindre handgripligt.

– Skapande har alltid funnits med, men att det skulle bli så här var oväntat stora förändringar ...

Vardagen som hantverkare

Det oväntade är att Nina inte längre ar betar som radiojournalist på Åland, utan är på semester från sin vardag som hant verkare i Dalarna. Vi träffar henne i sol skenet utanför Eckerö Post- och tullhus, en plats med kreativa och historiska anor.

– Jag tyckte om att jobba som radio journalist. Man kan fånga så mycket i en röst och med ljud och man kan beskriva saker väldigt målande. Men jag jobbade i tio år som journalist och började känna att jag var klar. Grejen var att jag kände att jag behöver förändring, jag kunde mitt jobb utan och innan. Jag hade testat alla arbetsuppgifter. Jag ville utveckla andra delar av mig själv.

År 2017 tog hon tjänstledigt och gick en friluftslivsutbildning på ett år.

– Vi sov ute och var ute hela tiden. Vi gjorde det mesta själva, byggde kanot, sydde anorak och tillverkade skidor.

När hon kom tillbaka till arbetet på Åland märkte hon att något hade för ändrats.

– Jag visste att jag hade det bra, men var ändå inte glad. Jag var redan på väg någon annanstans.

Slöjd och hantverk

Det hon hade gillat mest under frilufts livsutbildningen var att skapa, så hon sök te in till Sätergläntan, institutet för slöjd och hantverk.

– Jag har alltid känt att jag velat job ba med trä.

Att säga upp sig från ett fast arbete i mediebranschen för att studera trähant verk möttes med några höjda ögonbryn.

– Många tyckte jag var galen. Det är svårt att få en fast tjänst som journalist i dag. Men det var också andra som sade: ”Vad roligt! Jag önskar jag också kunde göra det!”

Nina inser att hon hade en privilegierad position att utgå ifrån.

– Jag hade ingen familj som var bero ende av mig och inga lån. Jag gjorde en budget och insåg att jag kunde leva på cir ka 650 euro i månaden för att täcka mina basutgifter. Men jag hade också en plan B, C, D och E, säger hon med ett skratt.

Hon konstaterar att det finns en del ogrundade fördomar och rädslor kring att

Vem?

Nina Eriksén Ålder: 32 år.

Bor: I Djurås, Dalarna, Sverige. Hantverk jag vill lära mig: – Mycket mer om sävens fantastiska möjligheter. Det finaste jag skapat: – Till sammans med några klasskom pisar gjorde jag ett projekt om det hotade trädet alm. Vi res te till Gotland och hämtade träd som var drabbade av almsjukan, tog vara på veden och gjorde fantastiska föremål som nume ra har turnerat i Sverige i över ett års tid. Det känns kul att ha va rit med och uppmärksammat folk på ett oanvänt slöjdmaterial.

hoppa av karriärstegen för att satsa på ett mer jordnära eller hantverkarbaserat yrke.

– Många är rädda för en prestigeförlust.

Känsla för trä

I dag jobbar Nina halvtid på svenska Sys tembolaget och ägnar resten av tiden åt att skapa, där en del går till försäljning i den lokala hantverksbutiken som drivs på hennes före detta skola.

– Jag håller även kurser och har just avslutat ett stipendieprojekt.

Hon plockar fram några av sakerna hon tillverkat. En vackert snidad båtformad hängare, en kniv med sirligt trähandtag,

”Jag visste att jag hade det bra, men var ändå inte glad. Jag var redan på väg någon annanstans.”

skyltar och en svarvad skål. Under tiden på skolan fick hon bekanta sig med många former av trähantverk och traditionella slöjdtekniker.

– Det har gett mig en helt annan käns la för trä. När man hyvlar en planka för hand lär man sig hur fibrerna sitter och hur träet lever.

Första året på skolan var för Nina som en ”uppslagsbok” i traditionshantverk.

– Vi gjorde svepaskar, krympburkar, rotkorgar av granrötter ...

Hon beskriver det som att få nya ögon.

– Jag lade till en helt ny blick i mitt medvetande.

Förutom att lära sig själva hantverket har hon även fått en ovärderlig insyn i processen bakom handgjorda verk.

– Jag önskar fler kunde få se hela pro cessen. Många kanske tycker hantverk är dyrt, men det är mycket bakom – kunskap och tid. Alla vi som håller på med hant verk borde bli bättre på att berätta om det.

Men Nina har märkt att det generellt finns ett större intresse för produkter som skapats för hand.

– Folk är också väldigt intresserade av naturliga material och av att skapa själva.

Men du som tagit steget ut i hantver karvärlden, kan det inte kännas jobbigt att försöka bli del av den sfären?

– Lite så kände jag med konst tidigare. Jag nosade på den, men kände att jag kan ske inte skulle bli insläppt eller inte ville ta plats. När det kommer till hantverkande var det skönt att få gå på en skola först. Sätergläntan var för mig en bra plats att starta en hantverkarkarriär.

Hur tror du det skulle blivit om du inte tagit det där steget?

– Det är svårt att säga, men jag tror in te jag skulle varit lika glad och jag skulle varit tröttare.

Det hon gillar mest är att svarva – ex empelvis skålar, karvsnitt – skära mönster i trä och flätning av olika material. Till vårt möte har hon med sig säv som hon visar hur hon flätar.

– Om det finns några marthor som kan mer om säv och hur man använder det får de gärna höra av sig. Jag är ganska be satt av säv just nu. Det är lite grejen med hantverk – man kan bli extremt nördig, säger hon med ett skratt.

Vad har hantverket lärt dig?

– Jag har alltid känt att jag velat arbeta med trä, säger Nina Eriksén som njuter av att skapa mönster i naturmaterial. Denna teknik kallas karvsnitt.

– Jag har fått lite bättre tålamod, för ståelse för att saker tar tid och har sin tid. Jag är överlag lite snällare mot mig själv och vet att jag antagligen inte kom mer lyckas på första försöket. Men det är också ett hårt arbete och man måste ha disciplin. Men jag har lärt mig slappna av mer. Det händer mycket under pro cessen och det är oftast när jag slappnar av som det blir som bäst.

Hantverkaren Nina Eriksén med en av hennes många kreationer i trä.

Baka magiskt goda bakverksklassiker!

potatisbakelse

Vissa recept lever vidare från generation till ge neration. Här är hushållsrådgivaren Toni Rauta koskis recept på fyra härliga klassiska bakverk.

Att bjuda på hembak ta bakverk är lite trendigt i dag. Hur valde du ut recepten och varför valde du just dessa?

– Främst hämtade jag inspiration från min svärfar, som liksom jag är rätt svag för många riktigt klassiska bakverk, och får ett bakverk årligen till sin födelsedag. Så han har omedvetet fungerat som försökskanin för dessa recept.

Vilka är de vanligaste frågorna du får om bakning?

– Ofta handlar det om att vänner eller familjemedlemmar vill försäkra sig om att de säkert tänker rätt kring något de bakar, och för det mesta är det inga problem alls. En hel del frågor får jag efteråt om varför bakandet miss lyckades: Varför är brödet ogräddat i mitten, varför har chokladen klumpat ihop sig eller varför har kexen förlo rat formen?

Har du alltid svar på alla baknings frågor?

– Inte alls! Speciellt inte då någon vill luska ut vad som gått på tok i bak ningen. Det är ofta svårt att med sä

kerhet säga något om man inte själv varit på plats och sett vad som har hänt. Ibland får jag också så specifika frågor att jag aldrig ens själv har kommit att tänka på dem. Men med min erfaren het brukar jag i alla fall ha ett hum om vad saken gäller, eller kan på något sätt härleda mig till ett svar.

Hur har recepten på söta kakor och tårtor utvecklats under de år som du har jobbat som bagare?

– I mitt tycke har smakkombinatio nerna blivit mer äventyrliga och spän nande. I dag kombinerar man ganska fritt olika smaker och ingredienser, man ser allt från popcorn och tahi ni till öl i recepten. Dessutom gillar jag dagens trender i tårtdekorationer: mycket rinnande glasyr och tårtorna toppas med kex, godis, färska frukter och bär. Det är ganska enkla metoder att få väldigt ståtliga tårtor!

Vilket är ditt bästa tips för att kom ma i gång med bakningen?

– Lär dig några grundrecept: tårt botten, mördeg, kex, vaniljkräm, chok ladganache, tjinuski, maräng och så vidare. Har du baskunskaper kan du ganska snart experimentera med nya smaker och kombinationer.

Bagaren tipsar – så lyckas du med bakningen!

 Var inte rädd för att misslyckas! Fördelen med speciellt söta bakverk är att även om du inte lyckas smakar det gott. Och misslyckade rester kan oftast förvandlas till något annat, såsom en trifle eller potatisbakelser.

 Det behövs inte mycket specialutrustning för att lyckas med bak ningen, men en köksvåg kan jag varmt rekommendera. Att väga sina ingredienser är mycket noggrannare än volymmått, och då vet man i varje fall att det inte beror på måttfel om något går på tok.

 Bakning är en spännande kombination av konst, fysik och kemi. Att förstå hur olika ingredienser reagerar med varandra, vad som hän der med bakverken i ugnen och varför temperaturen på ingredienserna kan vara nog så viktig, hjälper dig att anpassa recepten och förstå vad som kan ha gått snett. Dessutom finns det många böcker och bloggar om alla detaljer i bakningen, så det är bara att läsa på!

Potatisbakelse

Sockerkaka:

• 2 ägg

• 1 dl socker

• 1 dl vetemjöl

Potatisbakelse:

• 100 g smör

• 1/2 dl kakaopulver

• 1 dl florsocker

• 1 msk arrak/rom (kan uteslutas)

• 2 msk hallonsylt

• chokladströssel

Gör så här:

1. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Sikta i vetemjöl och vänd ner försiktigt. Häll smeten i en djup ugnsform. Grädda i mitten av ugnen i 200 grader i cirka 7 minuter.

2. Mixa den svalnade sock erkakan, till exempel i en matberedare.

3. Smält smöret i en kastrull och rör ner kakaopulver.

4. Tillsätt florsocker, arrak och den smulade sock erkakan. Rör ihop till en jämn deg. Tillsätt hallon sylt ifall massan känns torr och smulig.

5. Forma degen till ovala, potatisliknande bakelser. Rulla dem i choklad strössel och servera genast. Du kan också lägga potatisbakelserna i små muffinsformar och förvara i kylen.

TIPS!

Använd gärna kak smulor från överblivna tårtkanter, sockerka kor eller kex i potatis bakelsen, i stället för att baka nytt.

Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos Recept Toni Rautakoski

Tjinuskitårta med hallon

Tårtbotten:

• 4 ägg

• 2 dl socker

• 2 1/4 dl vetemjöl

Pensling:

• 2 dl mjölk

• 1 tsk vaniljsocker

Fyllning:

• 2 dl hallonsylt

• 200 g kvarg

• 1 dl grädde

Tjinuski:

• 2 dl farinsocker

• 2 dl grädde

Dekoration:

• 3 dl grädde

• mandelspån

• hallon

Gör så här:

1. Smörj en kakform (cirka 24 cm i diameter) och lägg en bit bakplåtspapper över bottnen. Värm ugnen till 175 grader.

2. Vispa ägg och socker vitt och riktigt pösigt i cirka 4 minuter. Sikta ner vetemjöl och vänd ner försiktigt. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i 30–35 minuter.

Låt svalna och dela i tre bottnar.

3. Vispa grädde, rör ner kvarg och hälften av sylten.

4. Pensla nedersta lagret av tårtan med en blandning av mjölk och vaniljsocker, bred över hälften av den återstående sylten. Bred sedan över cirka en tredje del av fyllningen. Upprepa stegen med nästa lager.

5. Pensla också det översta lagret, men lämna bort fyllningen. Sprid resten av fyllningen jämnt över kanterna på tårtan.

6. Koka upp grädde och farinsocker, låt småkoka i 10–15 minuter.

7. Gör tjinuskiprovet: Häll en droppe tjinuski i ett glas kallt vatten, tjinuskin är klar då den håller sin form och inte späds ut i vattnet.

8. Låt tjinuskin svalna en aning, och häll den sedan försiktigt över tårtan. Låt svalna.

9. Dekorera kakan med visp grädde, mandelspån och färska hallon.

Alexanderbakelse

• 200 g smör

• 1 litet ägg/äggula

• 1 dl socker

• 4 dl vetemjöl

• 1 dl hallonsylt Glasyr:

• 1 dl florsocker

• vatten

• röd saft eller hallonsylt

Gör så här:

1. Nyp ihop mjöl, socker och smör till en smulig massa. Tillsätt ägget och rör ihop till en jämn deg.

2. Kavla massan mellan två bakplåtspapper till en cirka 1/2 cm tjock, rek tangulär skiva. Flytta över bottnen till en ugnsplåt, avlägsna det övre bak plåtspapperet och grädda i cirka 20 minuter i mitten av ugnen på 175 grader tills bottnen fått en lätt brun färg. Låt svalna en aning och skär itu bottnen till två halvor med en vass brödkniv.

3. Bred ut sylt över en botten, lägg försiktigt på nästa botten. Ta hjälp av till ex empel ett par stekspadar.

4. Rör ihop florsocker och vatten till en jämn glasyr i en skål. Lägg en fjärdedel av glasyren åt sidan och färga den rosa med till exempel några droppar röd saft eller en klick hallonsylt. Lägg den rosa glasyren i en spritspåse.

5. Spritsa ut den vita gla syren jämnt över hela bakelsen. Vid behov, ta hjälp av en palettkniv eller kakspade doppad i hett vatten. Spritsa över den rosa glasyren i tunna rän der. Dra en cocktailpinne lätt över glasyren (vinkel rätt över ränderna) turvis uppåt och nedåt för att skapa marmormönstret.

6. Låt bakelsen stå och dra i minst en timme innan du skär upp den i bitar. Använd en vass sågtandad kniv och torka av kniven mellan varje snitt.

Napoleonbakelse

• 500 g smördegsplattor

Vaniljkräm:

• 4 1/2 dl helfet mjölk

• 1 vaniljstång

• 4 äggulor

• 3 msk majsstärkelse

• 1 dl socker

Glasyr:

• 1 dl florsocker

• 2–3 msk vatten/rom

• 50 g mörk choklad

Gör så här:

1. Halvera vaniljstången och skrapa ur fröna, lägg i en tjockbottnad kastrull med mjölken. Koka upp och låt svalna.

2. Rör ihop äggulor, majsstärkelse och socker. Rör ner den avsvalnade mjölken och plocka bort vaniljstången. Häll blandningen tillbaka i kastrullen och låt koka upp på medelvärme under konstant omrörning medan vaniljkrämen tjocknar. När krämen börjar bubbla, fortsätt röra om kraftigt i ytterligare en minut, ta sedan av värmen. Täck med plastfolie och låt svalna.

3. Kavla ut smördegsplattorna cirka 2 mm tunna. Picka med gaffel och grädda i 15 minuter i 200 grader eller tills de är gyllenbruna och frasiga. Låt svalna.

4. Trimma kanterna på smördegsbottnarna med en vass brödkniv så att de är jämnstora och skär ut bitar i portionsstorlek. Du behöver tre bottnar per bakelse.

5. Rör ihop florsocker och vatten till en glasyr och smält choklad i en spritspåse.

6. Bred ut vaniljkräm över en smördegsbotten. Lägg på nästa lager botten, stryk ut vaniljkrämen. Lägg den sista bottnen ovanpå, stryk över ett tunt lager glasyr och dekorera med några chokladränder.

7. Servera genast eller förvara i kylskåp en kort stund.

TIPS!

Du kan tillreda vaniljkrä men en eller två dagar på förhand och förvara den väl täckt i kylskåpet upp till tre dagar.

Marthan Anki Hagnäs´ bakelse vann tävling i Sverige!

Som enda utländska deltagare blev Anki Hagnäs från Kronoby till sin glada överraskning utvald till en av fem finalister som skulle få presentera sina bakelser inför en väldigt etablerad finaljury i Sverige. Med denna insats kom hon på sitt sätt att representera både Finland och martharörelsen. Dessutom vann hon hela tävlingen!

Anki Hagnäs är känd som Kalaskocken i hemtrakter na och driver ett catering företag med samma namn. I skrivande stund jobbar Hagnäs både i köket och som verksamhetsledare vid Ro senlunds prästgård i Jakobstad vid sidan av sina egna uppdrag.

Hagnäs är en tillgång för sin region genom sitt aktiva och initiativrika lynne. Tack vare henne blir saker gjorda rent konkret och stannar så att säga inte bara på idéplanet. Hon vill genomföra sådant hon brinner för och står alltid redo att er bjuda egen handkraft där det behövs för att hjälpa andra. En dyrbar resurs med andra ord.

Helt ny bakelse

Anki tycker om utmaningar och att prova på nya saker. En vinterdag i år fängslades Ankis blick av ett upprop i flödet på so ciala medier skrivet av journalisten Karl Beijbom. Målet var att få fram en bakelse för att hylla minnet av stark kvinnlig före bild vid namn Agda Östlund. Med detta hade ett frö såtts och Ankis nyfikenhet väcktes och hon satte i gång att experi mentera för att få fram en helt ny bakelse som skulle passa denna ädla kvinna som skulle föräras en egen bakelse.

Vem var då denna Agda och vad kopp las samman med hennes namn till den grad att man vill hylla henne på detta sätt? Enligt ett personporträtt skrivet av Karl

Beijbom kom Agda Östlund (1870–1942) att bli en kvinnlig föregångare under de mokratins framfart 1922. Agda var en helt vanlig hårt arbetande sömmerska från Köping som blev en av de första fem kvin norna som fick en plats i Sveriges riksdag och blev dessutom den allra första kvin nan som äntrade talarstolen i sitt land. Detta var en stor sak då kvinnans plats som bekant alltid ansetts vara i hemmet.

Det berättas att Agda en gång fick frå gan varifrån hon fått mod att offentligt tala till en stor lyssnarskara. Hon lär ha

svarat: ”När man riktigt vill någonting, får man mod.”

Ställer upp

Samma fras passar väl in på Anki Hagnäs som i sin hemkommun Kronoby upp märksammats som Årets Actionlady 2019 för att hon tar tag i saker och ställer upp. Då jag frågar henne om bakverket så sä ger hon anspråkslöst att hon inte är nå gon bagare, men att hon tycker om att experimentera, att prova nya smaker och kombinationer i sitt skapande.

Text Eva-Lott Björklund Foto Eva-Lott Björklund, Karl Beijbom

– Jag kände så starkt att det fanns en koppling mellan denna Agda och Lu cina Hagman (en av Marthaförbun dets grundare, reds anm.) och spontant föddes tanken på att få fram en bakelse bestående av ingredienser som fanns till hands på den tiden Agda levde, säger Anki Hagnäs.

Hennes idé föll i god jord för den svenska juryn meddelade genom Eli zabeth Salomonsson att bakelse num mer 11 är utsedd till vinnare. Motive ringen löd: ”Den godaste bakelsen, om än inte den vackraste. Klassiska smaker och ingredienser. Därtill glutenfri och laktosfri. Enkelt recept, som kan bakas av konditorer på bagerier, såväl som av bakglada i hemmiljö.”

Marthorna i Kronoby har fått sma ka på vinnarbakelsen och responsen har varit mycket god. Nu väntar bara resten av Kronobyborna på att få sig ett smakprov någonstans. Om inte an nat så får man ta och baka sig en Agda Östlund-bakelse helt själv, receptet är nämligen tillgängligt för alla och får fritt användas av vem som helst. Bara att sätta i gång!

Receptet på Agda Östlund-bakelsen hittar du här: magazin24.se/ vastmanland/vastra-malardalen/ koping/agda-ostlund-bakelsen/

Julresa till Lappland

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12 i Äkäslompolo.

Logi i tvåpersoners rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag. Pris: 570 euro inkl. transporter och helpension.

Pris: 600 euro inkl. transporter och helpension

www.raitismaja.fi info@raitismaja.fi Bokningar 06-318 0900

Yrke 60 €

Ge en gåva som gör skillnad!

En etisk gåva gläder den som får gåvan och hjälper dessutom utsatta människor i u-länderna. Du kan få den etiska gåvan behändigt till din e-post.

www.etiskgåva.fi

Ge en gåva som förändrar liv.

Kronobymarthan Anki Hagnäs kammade hem första pris i en svensk baktävling med sin goda och vackra Agda Östlund-bakelse.

På jakt Östersjönseftergröna och röda guld

Tryffelalg. Det är en av delikatesserna som finns bland sjögräsängarna och tångbältena i Östersjön. Joel Lindholm och Viktor Eriksson är lokalvurmande miljöentusiaster som hoppas göra alger till en nordisk kulinarisk läckerhet.

– Man äter i princip upp övergödningen, säger Joel Lindholm.

Text och foto Heidi Hendersson

Förra hösten funderade Vik tor Eriksson och Joel Lind holm över en kopp kaffe på varför ingen gör något med de alger som växer i Östersjön.

– Trenden med alger har fullkomli gen exploderat i den internationella mat världen. Folk äter mycket alger, bland annat som kosttillskott. Alger används också i sushi och i andra delikatesser, sä ger Viktor.

De bägge matintresserade ålänningarna började titta närmare på potentialen med Östersjöalger och insåg att de kunde slå två flugor i en smäll – göra en miljötjänst samtidigt som de tillvaratar en lokal och näringsrik råvara.

– Enligt vissa studier binder alger kol dioxid när de växer, men ytterligare forsk ning behövs. I princip äter man upp en

del av övergödningen när man skördar algerna, säger Joel.

– Folk vill ha mera havsmat, men vi kan inte fiska mer fisk ur vattnen, vi fis kar redan för mycket av flera arter. Då är alger ett bra alternativ, konstaterar Viktor.

Tacksam råvara

Alger kräver ingen mänsklig insats och är ur den synvinkeln en tacksam råvara.

– Det är bara att åka ut och plocka dem, varsamt dock för att inte skada be stånden och dess livsmiljöer. De bestånd som finns behöver vi vara försiktiga med och kartlägga noga, säger Viktor.

Viktor och Joel har börjat skörda alger, men bara i liten skala och i ett utforsk ande syfte.

– Vi testar oss fram med olika alger.

Vem?

Viktor Eriksson

Ålder: 33 år.

Bor: I Brändö och Saltvik på Åland.

Familj: Sambo Emelie och sönerna Vidar, 3 år, Einar, 11 månader.

Min favoritmaträtt: – En omöjlig fråga, men för tillfället står förstås olika alger högt upp på listan.

Mitt hållbara mattips: – Att laga mat ofta och av hela råvaror. Ju mer du lagar själv, desto lättare är det att veta vad du äter, motver ka matsvinn och dessutom äta rik tigt gott.

Joel Lindholm

Ålder: 34 år.

Bor: I Lemland på Åland.

Familj: Två katter. Min favoritmaträtt: – Kokt sparris med brynt smör som är smaksatt med tryffelalg.

Mitt hållbara mattips: – Om du använder en råvara vid till exem pel saftkokning, kolla om du kan använda råvaran flera gånger innan du komposterar den. Själv gör jag alltid marmelad på ra barberstängerna efter koket och smaksätter med stjärnanis.

Men kan vi inte plocka vilda alger så att det svarar på efterfrågan, då måste vi börja titta på olika odlingsmöjligheter. Det kan bli intressant att odla, då kan vi till exem pel återskapa och restaurera de sjögräsbe stånd som förstörts, säger Joel.

Algodlingar finns redan runt om i värl den, exempelvis i Asien där olika alger ingår i ett flertal maträtter.

– Men i dag öppnar man också upp för att odla mer i den norra hemisfären och använda bästa praxis-lösningar från Asien, säger Viktor.

För kommersiellt bruk

Det finns drygt 15 000 algarter i världen globalt, men endast cirka fem arter som används för kommersiellt bruk.

– Det finns antagligen ytterligare 15 000 att upptäcka. Vi jobbar för tillfäl

let mer med research än med att utveck la produkter och skörda, säger Joel och sätter på sig snorkel och dykarutrustning för ett dopp i Östersjön på en strand i västra delen av Åland, dit vi tagit oss för att utforska algbeståndet.

Joel och Viktor måste också klargöra vad som egentligen gäller för algodling och algskörd samt för försäljning av alger innan de kan starta upp en verksamhet i större skala.

– Det finns egentligen inget regelverk i Norden, berättar Viktor.

Torkat och syrat

I en kasse har de med sig torkade och syrade alger som jag får lukta och sma ka på. Algerna har en smak av hav, sälta och umami.

– Det är jättetacksamt att smaksätta med alger, man får en fyllig smak av sjö och hav, säger Viktor.

Vad ska man tänka på när man tillreder alger – finns det risker med att använda dem?

– I Östersjön ska det inte finnas nå gon alg som är giftig i sig själv, men man behöver vara mycket noga med vatten

”Vi går över ån efter vatten. Vi har alger här som vi kunde äta, men det har gjorts väldigt lite forskning på potentiell algodling i Östersjön.

kvaliteten. Vi skördar inte mycket under högsommaren, då det kan finnas cyano bakterier. Det finns också parasiter att ta i beaktande.

Hur är det med de tungmetaller som finns i Östersjön?

– Vissa arter kanske samlar på sig mer tungmetaller än andra, men inte mer än vad fiskar gör. Vissa gifter som till exem pel dioxiner är fettlösliga och borde inte vara något problem i alger.

Alger innehåller även stora mängder jod.

– Det är ett nyttigt spårämne, man måste bara se till att man inte får i sig för mycket av det, säger Viktor.

– Alger innehåller också fiber, spåräm nen, vitaminer, mineraler och ome ga3-fett, säger Joel och spänner på sig en liten påse runt midjan – en algsamlarpåse.

– Det som är nyttigt i all annan mat från havet finns också i alger, säger Vik tor och ser på hur Joel vadar ut i det svala vattnet som leder ut mot det öppna havet.

Billig lyx

Den allra finaste algen är den som kallas tryffelalg. Den har, som namnet anger, en tryffelliknande doft och smak, vilket gör den till en spännande ingrediens. Även en påse av tryffelalgen har duon med sig – för den finns faktiskt att hitta i Östersjön. När Viktor öppnar påsen med torkade tryffelalger sipprar det ut en välbekant doft som förknippas med gourmet och lyxig mat.

Tryffelalg har börjat bli populär på nordiska finkrogar och plockas och säljs åtminstone på Island, i Norge och på de brittiska öarna. Men övriga alger som säljs

Alger innehåller rikligt med fibrer, spårämnen, vitaminer, mineraler, jod och omega-3-fettsyror. På bilden alger i både picklad och torkad form.

i finländska matbutiker och sushibarer är asiatiska.

– Vi går över ån efter vatten. Vi har alger här som vi kunde äta, men det har gjorts väldigt lite forskning på potentiell algodling i Östersjön, säger Viktor.

Då hörs ett glädjerop från en plaskan de Joel. Han ställer sig upp i vattnet och hojtar att Viktor måste vada ut. Han har nämligen hittat tryffelalg. Viktor vadar ut och i cirka tio minuter går duon med huvudena nersänkta tätt tillsammans och inspekterar de röda och gröna fynden.

Efter en stund kommer båda tillba ka, uppspelta i det gassande solljuset som speglar sig i vattnet.

– Det finns massor, säger Joel med ly sande ögon och räcker mig en färsk algbit från sin påse.

Den blöta algen smakar som sin torkade variant i påsen, bara mer potent och färsk.

– Den gör sig fantastiskt som krydda, säger Viktor.

Joel tar av sig dykarutrustningen och duon packar ihop efter en lyckad efter middag på jakt efter Östersjöns gröna och röda guld, som de hoppas ska bli en lokal råvara och en miljögärning.

Algen på bilden har en tryffelliknande doft och smak, vilket gör den till en spännande ingrediens i matlagning.

Blåstångsruskor växer långsamt och kan bli upp till femtio år gamla, tror man.

Spara pengar på boende, mat och transporter – experterna visar vägen

Höstens stora samtalsämne är inflationen och hur vi ska få pengarna att räcka till i en allt dyrare vardag som har orsakats av stigande priser och levnadskostnader. Här delar Marthaförbundets tre ekonomiexperter med sig av sina bästa spartips för en hållbar vardagsekonomi.

Text Matilda Hassel, Katharina Jägerskiöld, Marina Nyman, ekonomirådgivare Illustrationer Terese Bast

Vi påverkas alla på olika sätt av den allmänna prisstegring en. Medan någon påverkas av stigande matpriser, kan ske hen inte påverkas alls av bränslepriset. I stunder som dessa lönar det sig att gå till baka till sin egen situation och se över hur inflationen påverkar en själv, vilka delfak torer som går att påverka och vilka åtgärder som har mest effekt. Nu är det dags att ta kontrollen över ekonomin, innan den tar kontrollen över dig!

De tre största utgiftsposterna är van ligtvis boende, mat och transport och dessa tre är denna gång i huvudfokus.

En gång i veckan

Det första och viktigaste steget är helt en kelt att börja. Att gå igenom sin ekonomi

går sällan snabbt, men när det väl är gjort är känslan belönande. En timme ekono mitid i veckan kan vara en bra början.

Genom att planera din ekonomi, det vill säga att göra en budget, får du koll på vad du använder dina pengar till. Vi har ofta bra vetskap om vilken summa som ramlar in på kontot varje månad, men inte lika bra koll på vilka summor som lämnar kontot. Du behöver med jämna mellanrum titta på kontoutdraget och lis ta utgifterna i kategorier. När du väl har gjort det har du också en klarare bild av att vad som kostar i din vardag. Och när du vet det, kan du enklare välja vad du vill prioritera. Du kanske märker att nå got som inte alls var viktigt i själva verket äter mycket av dina inkomster. Och när du sedan sätter upp tydliga mål och summor för varje kategori – då budgeterar du.

Om du ännu inte har en budget, börja med att titta tre månader bakåt för att sedan planera framåt. Välj ett verktyg som passar dig. Marthas budget-Excel som finns att ladda ner på www.martha.

fi/vardagskunskap/budgetera-en-euro-itaget-med-martha. Glöm dock inte att följa upp budgeten regelbundet för att ve ta var du står och att du följer de gränser för din konsumtion som du har satt upp för dig själv.

Oväntade utgifter

Ha en säkerhetsbuffert, det vill säga pengar reserverade för oväntade utgif ter. Säkerhetsbufferten kan vara ett se parat sparkonto eller ett brukskonto som skapar trygghet för oväntade händelser. Hur stor säkerhetsbuffert du behöver är individuellt och beror mycket på din livs situation. Många strävar efter att buffer ten ska täcka tre månaders utgifter och därför är det viktigt att gå tillbaka och se på den egna situationen, veta vilka utgifter man har och vilka riskmoment som kan finnas i ens ekonomi.

I samband med att du går igenom gam la kontoutdrag och planerar framåt är det också lättare att få en uppfattning om alla avtal och fortlöpande kostnader du har. Kanske du fortfarande prenumererar på den där streamingtjänsten du använde se nast i mars? Granska dina avtal kritiskt och avsluta sådant du inte längre behöver. Lista samtidigt kostnader på årsnivå. Vet du exempelvis när dina försäkringar för faller till betalning och med vilken sum ma? Om du ser över de årliga kostnaderna är det lätt att dividera summan på tolv månader och genom det spara ihop till större räkningar mera jämnt under året. När försäkringsräkningen väl kommer har du pengarna färdigt sparade.

Sist men inte minst – konkurrensutsätt vid behov. Alla leverantörer har en kon kurrent och ibland behöver du granska dina avtal och priser för att veta att du betalar för rätt sak. Som studerande el ler pensionär kryllar det till exempel med rabatter på alla möjliga varor och tjänster.

Ta tjuren vid hornen och påbörja din resa mot en mer stabil, hållbar och kon trollerad vardagsekonomi, lycka till!

Spara smart och boosta din ekonomi!

Här kommer några snabba och konkreta tips till dig som vill få koll på din ekonomi och som hjälper dig att spara.

Mat

Maten är en av de största utgifterna i ett hushåll och ofta även den kostnad som vi har möjlighet att mest påverka själva. Här kommer några tips på hur vi kan hålla matutgifterna nere.

1. Gå igenom dina matoch konsumtionsvanor och lär dig känna igen vad dina matkostnader består av.

2. Planera inköpen och inventera skåpen innan du skriver inköpslistan och går till butiken, då minskar du matsvinnet och sparar både tid och pengar.

3. Jämför priser. Olika butiker och varumärken har olika prissättning. Tänk gärna i säsong – för tillfället är skogen fylld av gratis mat.

Boende

Många med bostadslån oro ar sig för de stigande rän torna. Räntetak, räntekorri dor eller ränteskydd är olika produkter som används som skydd mot räntehöjningar. Vad du väljer är upp till dig, man kan egentligen se det som en försäkring som du köper mot en kostnad. Sover du bättre om natten med ett ränteskydd? Eller föredrar du att gardera dig mot rän tor med eget sparande?

1. Räkna ut vad möjliga räntehöjningar skulle innebära för dig och din ekonomi. Vad händer om räntorna stiger med 1, 3 eller 5 procentenheter?

2. Gå igenom alla fasta kostnader kopplade till ditt boende (till exempel vederlag, vatten, el, avfallshantering, skatter, internet). Finns det risk att dessa stiger?

3. Räntetak eller ej – spara till en buffert även för eventuella räntehöjningar och ökade och oväntade boendekostnader.

El

Hur de stigande elpriser na påverkar dig varierar en ligt om du har ett avtal med fasta priser eller om ditt el pris följer marknaden. Det är också stor skillnad på att bo i en bostad med separat upp värmning eller att bo i en bo stad som värms upp med el. Oavsett situation och hur el kostnaderna syns i din plån bok är det vettigt att spara energi också för att dra ditt strå till stacken för att under lätta energikrisen och för att spara på klimatresurser. Vad drar mest energi i ditt hem? För någon kan det enklaste sättet att spara energi vara att avstå från att bada bastu hemma, för någon annan att använda ugnen endast en gång i veckan.

1. Ta reda på hur din energiförbrukning ser ut i detalj. Energibolagen erbjuder ofta uppföljning och information om vilka åtgärder som är mest effektiva för dig.

2. Använd ugn, diskmaskin och tvättmaskin effektivt: tvätta fulla maskiner och utnyttja ugnens för- och eftervärme.

3. Kan du sänka inomhus temperaturen med en grad, duscha svalare eller skruva ner golvvärmen i badrummet ett steg? Temperaturen i hemmet påverkar ofta direkt din elräkning.

Transport

Bränslepriserna steg (och sjönk sedan lite igen), vil ket fick i gång diskussio nen kring transportkostna der. Bränslet är dock långt ifrån det enda som kostar när du har bil: även parke ringsavgifter, försäkringar, skatter och service är årliga utgifter för bilägare. Därför är det viktigt att du funde rar över vad som kostar oss mest med bilen, och om det verkligen är din enda trans portmöjlighet (för vissa är den ett nödvändigt trans portmedel).

1. Variera mellan att använda bil och cykel och att promenera – bilen kan även under kortare tider flyttas över på ståförsäkring.

2. Uträtta fler ärenden på samma resa och samåk om möjligt.

3. Öva på din ekonomiska körning: högre växel och motorbromsning är effektiva bränslesparare.

HÖJ

LÄGSTA NIVÅ

KINESISKA DUMPLINGS MED JIMMY GUO - ONLINE Jimmy Guo on 18.00-19.30, 12.10.2022 Lär dig hantverket och teknikerna bakom autentiska kinesiska dumplings, under ledning av Jimmy Guo - finalist i Sveriges Mästerkock.

Krisberedskap – är du förberedd?

Det finns mindre och större kriser och kriser av många olika slag. Oftast kommer de överraskande och då gäller det att inte stå handfallen.

Sedan Ryssland anföll Ukraina i februari i år har också många finländare insett vik ten av att vara förberedd när nå gon form av störningssituation inträffar.

– Tidigare när vi jobbade med de här frågorna kunde någon tycka att vi hetsade och gjorde folk oroliga, men i dag inser de flesta att det bara är sunt förnuft att ha en viss beredskap. Genom att veta vad man ska göra kan man känna sig trygg, säger Marthaför bundets verksamhetsledare An nika Jansson.

Hon rekommenderar varmt att alla ska känna till 72-tim marsprincipen som är myndig heters och organisationers bered skapsrekommendation för privat hushåll. I den ingår allt man bör tänka på för att klara sig i minst tre dygn i sitt hem i en krissitua tion utan el, mat och vatten. Det gäller att ha ett förråd bestående av vatten, mat, läkemedel och annat livsviktigt. Det är också viktigt att känna till grunderna i beredskap som till exempel att veta var man får korrekt information i en stör ningssituation och hur man klarar sig i bostad där värmen är avslagen.

Förberedelser i vardagen

– Vid en kris skakar den om våra grund valar och man inser att saker kan hända vare sig man vill det eller inte, konstate

rar Marthaförbundets utvecklare Marika Danielsson

Danielsson påpekar att det är i varda gen – utanför krissituationen – som man ska bygga upp sin krisberedskap. Dessa färdigheter har man sedan nytta av om och när det krisar till sig på riktigt.

– Det är som brandmännen som övar hela tiden för att allt ska sitta i ryggmär gen när det sedan börjar brinna på riktigt, säger Danielsson.

– Om vi är beredda och vet vad vi ska

göra kan vi också hjälpa andra då det behövs, inflikar Jansson.

Hon påpekar att alla i ett sam hälle aldrig har samma möjlighe ter att bidra och därför är det vik tigt att de som har möjlighet tar sitt ansvar.

Sunt förnuft

Beredskap handlar i många fall om sunt förnuft, men för att inte hamna i panik är det bra att läsa på och tänka igenom saker i förväg. Beredskapslagret av matprodukter ska inte heller vara undanstuvat i en låda i källare där det snabbt blir gammalt utan att man märker det. Det gäller alltså att ha färskt vatten som byts ut vid behov och torrskaffning som ersätts av nya då förrådet äts upp efter hand. Så hålls produkterna dugliga. I fall av strömavbrott är det bra att ha en batteridriven radio, tändstickor och möjlighet att göra mat till ex empel på ett spritkök. Inte heller husdjuren får glömmas.

– Vi ska också komma ihåg att civilför svar är en viktig del av Finlands försvar. I en militär konflikt behövs alla – inte bara vid fronten. Det finns en massa olika slags kriser som oväntat kan dyka upp, men vi behöver alla känna ett ansvar att vara förberedda och att agera, säger Jansson.

Till Marthaförbundets uppdrag hör att sprida information om vardagskun skap och beredskap i hushållen. Om nå gon marthaförening eller marthakrets vill

Text Maria Wasström Foto Karin Lindroos

när vi jobbade med de här frågorna kunde någon tycka att vi hetsade och gjorde folk oroliga, men i dag inser de flesta att det bara är sunt förnuft att ha en viss beredskap.”

ordna beredskapskurser går det bra att kontakta förbundet för experthjälp. Både Annika Jansson och Marika Danielsson fungerar själva som Marthaförbundets instruktörer för utbildningen 72 timmar. Uppdaterat kursutbud Det instabila världsläget har också på verkat Marthaförbundets verksamhet. Tyngdpunkterna i kursutbud och infor mation har förskjutits. Ekonomiska frågor prioriteras, men kanske på ett litet annat sätt än tidigare.

– Kurser i aktiesparande har fått ge plats åt vardagsmat och kurser i hur man klarar sig på en mindre budget.

I takt med stigande inflation kommer också allt fler finländare i ekonomiskt trångmål och maten utgör en stor del av utgifterna i en familj. Marthorna är ex perter på att tillreda god och hälsosam mat från billiga lokala råvaror. Det här är en kunskap som torde komma väl till pass när ekonomin stramas åt. Om man mest ätit fryspizza hela sitt liv kan det vara svårt att tillreda makaronilåda, strömming eller grönsakssoppa. Trots att någon kanske tycker att färdigmat är förmånlig är det ändå så gott som alltid både hälsosam mare och billigare att laga sin mat själv.

Frivilliga beredskapskurser

Danielsson och Jansson deltog i våras i en beredskapskurs ordnad av Kvinnornas Beredskapsförbund och Försvarsutbild ningen MPK. Beredskapsutbildningarna syftar till att ge medborgarna ökade fär digheter att bemästra vardagens faror och

störningssituationer. Marthaförbundet är en av medlemsorganisationerna i Kvin nornas Beredskapsförbund. Både Jansson och Danielsson var mycket nöjda med ut bildningen.

– Det var fantastiskt roligt, givande och lärorikt.

De frivilla beredskapskurserna för kvinnor går under namnet Nasta. Mål sättningen är att deltagarna ska känna att de klarar av en oväntad krissituation oberoende om det handlar om olycksfall, farosituationer eller kanske bara ett lång varigt strömavbrott. Två gånger om året ordnas de mer omfattande kurserna med

an kortkurser ordas ett flertal gånger un der året. Kurser ordnas också på svenska.

Krisberedskap i samhället

De stora Nasta-övningarna består av tio olika kurser av vilka deltagarna själva väl jer ett delområde. Det kan handla om be redskap i vardagen, om cybersäkerhet el ler om att klara sig i terrängen. Vissa av kurserna gäller informationsförmedling, andra handlar om praktisk kunskap och en del fokuserar på mental krisberedskap.

– Många av kurserna, som till exem pel mental krisberedskap, är något som många av oss säkert också har nytta av

”Tidigare

Annika Jansson, verksamhetsledare, och Marika Danielsson, utvecklare, fungerar båda som instruktörer för konceptet 72 timmars beredskap.

i vardagen. Man får helt enkelt lite fler verktyg i sin verktygsback, säger Marika Danielsson.

– Kurserna har varit jättepopulära på finskt håll och väntelistorna är långa. Fin landssvenskarna verkar däremot inte i lika stor utsträckning ha hittat kurserna, säger Jansson lite förvånat.

Jansson och Danielsson hade förmå nen att få bekanta sig med flera olika del områden.

– Vi fick bland annat klä oss i mili tärkläder och sova på garnisonen, säger Jansson upprymt och tillägger att också föreläsningarna var av hög kvalitet.

Hon är positivt överraskad över hur väl förberett Finland verkar vara inför olika slags kriser och hot. Även om man som privatperson kanske inte känner till hur olika samhällsmekanismer kan fungera i en krissituation finns det en hel arsenal av människor som har som jobb att se till att det finns en krisberedskap på alla nivåer i vårt samhälle.

Vad är då marthornas uppgift ifall en förödande krissituation skulle uppstå?

– Det skulle handla om matförsörjning och bespisning. Vi marthor kan det här med mat. När maten nästan tagit slut un der krigstid har marthorna lärt ur hur man odlar och tar tillvara mat från na turen, säger Jansson och tillägger att det är viktiga färdigheter som marthorna lär ut än i dag.

Fakta om ...

Kvinnornas Beredskapsförbund rf  Grundades år 1997.  Består av tio medlemsorga nisationer, bland dem Finlands svenska Marthaförbund och Mart taliitto.  Organisationen arbetar för att förstärka kvinnornas bered skap att agera i vardagens risk situationer och undantagsförhål landen.  Uppdrag: Att se till att finländ ska kvinnor kan delta i uppgifter inom totalförsvaret och har möjlig het att upprätthålla och utveckla sina beredskapsfärdigheter

Försvarsutbildningsföreningen (MPK)  Försvarsutbildningsförening en MPK (Maanpuolustuskoulutus) är en riksomfattande organisation som ger medborgarna ökade fär digheter att bemästra vardagens faror och störningssituationer.  Den utbildning som MPK er bjuder förbättrar Försvarsmak tens, andra myndigheters och medborgarnas beredskap att fungera i normal- och störningssi tuationer.  MPK samarbetar med myn digheter och frivilliga organisatio ner som verkar inom säkerhet, ut bildning och information.

Mat med längre hållbarhet  flaskvatten, juicer och saftsoppor  färska frukter, grönsaker och rotfrukter samt konserver  bröd, knäckebröd, riskakor, skorpor  müsli, flingor, nötter, frön  torkad frukt, såsom russin, plommon, dadlar  sylt, mos  mjölk som håller sig i rums temperatur och växtdrycker  fisk-, kött- och bönkonserver  mellanmål, kex, choklad, chips

Källa: kampanjen 72 timmar Mera beredskapsinformation hittar du här:  Grundläggande information finns på https://72timmar.fi/.  Du kan också beställa hem olika beredskapsbroschyrer i pappersform från marthashoppen på Marthaförbundets webbplats eller per telefon. Bro schyrerna är gratis, du betalar endast portot.  spek.fi/sv (Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland)

Inbetalningar

Centrs Marta

Köklax Marthakrets, Mattby Marthakrets 30 år 50 euro

Klas Falenius, Mattby Marthakrets 30 år 60 euro

Bemböle Marthakrets uppvaktar

Mattby Marthakrets 30 år 30 euro

Bemböle Marthakrets uppvaktar Ulla Nyström 90 år 50 euro

Norra Esbo Marthakrets, Mattby Marthakrets 30 år 100 euro

Sommaröarnas Marthaförening, Mattby Marthakrets 30 år 100 euro Anita Berg 60 euro

Noux Marthakrets, Mattby Marthakrets 30 år 75 euro

Nyby Marthaförening uppvaktar Över malax Marthaförening 100 år 100 euro Mattby marthor, Norra, i Esbo 100 år 100 euro

Köklax Marthakrets, Norra Esbo Marthakrets 100 år 50 euro

Pojo svenska Marthaförening uppvaktar ordföranden Agneta Lindroos med anledning av hennes bemärkelsedag 100 euro

Röda Korsets Ukraina-insamling

Marthaförbundet har donerat en sum ma på 793,07 euro till Röda Korsets Ukraina-insamling.

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redak tionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättning en går till ett uppsamlingskonto: Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51.

Inspirationspaket för marthamötet

I Marthas inspirationspaket hittar ni fakta och tips som hänger ihop med ett visst tema, så att ni på ert marthamö te har material att utgå från. Bekanta er gärna med inspirationsmaterialet och fundera på hur er krets eller förening kan bygga upp ett marthamöte kring olika teman. Paketen hittar ni på www. martha.fi/vardagskunskap/marthas-in spirationspaket-ger-tips-pa-te ma-for-marthamotet. Fler inspirations paket är på kommande under hösten, så håll utkik!

Hur vill du att jubileumsåret 2024 ska se ut?

På Marthaförbundet förbereder vi redan förbundets 125-årsjubileum som infaller år 2024. Hur vill du att jubileumsåret ska se ut? Vi inbjuder nu alla marthor att delta i vår ju bileumsenkät. Berätta vad du vill uppmärk samma under året. Du är välkommen att tip sa oss om dina egna förslag på evenemang och program eller andra idéer kring jubi leumsåret. Alla svar är viktiga och behandlas anonymt. Enkäten är öppen till slutet av no vember och du hittar den på adressen: www. lyyti.fi/questions/77d17a7f2b. Du kan ock så skicka brev eller kort med dina förslag på adressen Marthaförbundet, Medelhavsga tan 14 C, 00220 Helsingfors. Bland dem som deltar lottar vi ut ett vackert marthaförkläde i linne. Varmt tack för att du tar dig tid att hjälpa oss!

Aktuellt

Ansök om föreningsstöd för 2023

Ansökningstiden för föreningsstöden 2023 infaller under tiden 1–30.11.2022 , ansökningslänken kommer att finnas på www.martha.fi/ foreningsadmin. Stöden utbetalas i början av år 2023.

Föreningsstödet ska uppmuntra föreningar, kretsar och distrikt att ordna tillställningar och evenemang i såväl egen som gemensam regi. En tydlig bud get och en genomtänkt beskrivning av projektet gör det lättare att skapa sig en bild av evenemanget och ökar era möjligheter att få bidrag. Beakta även övriga kriterier som finns för beviljande av föreningsstöd.

Närmare uppgifter om ansökningsförfarande, kriterier och prioriteringar samt tidtabeller skickas under hösten ut till alla marthaföreningar och finns också tillgängliga på www.martha.fi/foreningsadmin.

Cecilia Nyman ny projektledare för Östersjön 2.0

Efter att framgångsrikt ha lett projektet Giftfritt da gis tar Cecilia Nyman över vid rodret för Marthaför bundets projekt Östersjön 2.0. Nyman är bland annat sakkunnig i frågor som rör kemikalier. Samtidigt välkomnar vi också extraresurserna Gunnel Englund som kommer jobba med Mästarod larna och Marlene Grönqvist som kommer att jobba med Östersjön 2.0. Cecilia nås per mejl på cecilia.nyman@martha.fi eller per telefon på num ret 050 388 0848.

Sök bidrag för renovering av ert föreningshus!

Behöver ert marthahus renoveras? Under september månad, 1–30.9.2022, har ni möjlighet att ansöka om bidrag för renovering från Finlands Hembygds förbund. Bidragsansökan görs elektroniskt och anvisningar för ansökan finns på Hembygdsförbundets webbplats: kotiseutuliitto.fi/foreningshus/renoveringsbi drag-for-foreningshus. Bidragsbesluten offentliggörs vanligen i början av mars.

Jessica inspirerar till en smidigare vardag

I våras tillträdde Jessica Ravall från Jakobstad tjänsten som digital inspiratör och kreatör för Ungmarthas projekt Helt enkelt – en smidig vardag.

Text Mikaela Groop Foto Privat

Berätta om dig själv – vem är du, Jessica?

– Jag är född och uppvuxen i Jakob stad, men bor numera i Helsingfors där jag trivs med storstadslivet. På min fritid umgås jag gärna med vänner och familj, fotograferar och håller på med sociala medier eller tar en promenad vid vattnet.

Vad har du studerat?

– År 2018 blev jag klar estenom (den engelska titeln är Bachelor of Beauty and Cosmetics) för att sedan studera till visu ell marknadsförare och ta examen våren 2021. För närvarande studerar jag till di gital kommunikatör vid sidan av arbetet, vilket är både roligt och varierande.

Vad gör du inom ramen för ditt arbete på Ungmartha?

– Mina arbetsuppgifter består i huvud sak av att fotografera och filma innehåll till Ungmarthas kanaler på både Tiktok och Instagram, där ni hittar oss under namnet UngMartha. Jag filmar videor där jag visar smartha tips eller recept inom kategorierna hemvård, matlagning, klädvård, vardags ekonomi och hållbar livsstil. Till mina ar

betsuppgifter hör även att redigera, skriva och få ut materialet på olika plattformar.

Vad gillar du mest med ditt arbete på Ungmartha?

– Det bästa är all den ny kunskap som jag får ta del av. Jag lär mig hela tiden något

Aktuellt

Välkommen med på Expedition Martha i Vörå

Vi hälsar alla marthor välkomna till en dag med utomhusaktiviteter i Vörå 1.10 klockan 10–14. I år går Ex pedition Martha av stapeln på Norr valla i Vörå, Österbotten. I samarbe te med Folkhälsan, Finlands Svens ka Idrott och Natur och Miljö ordnar Marthaförbundet en friluftsdag med skojiga martharelaterade aktivite ter under en spännande skogsvandring. Programmet förut sätter kläder enligt väder och erbjuder deltagarna en möj

nytt och har möjligheten att experimentera på jobbet. Något som jag också uppskattar är hur flexibelt vi arbetar eftersom det inte spelar någon roll om materialet produce ras hemifrån eller på kontoret. Det ger en enorm frihet, under ansvar förstås. Sedan får vi ju inte glömma alla härliga kollegor jag kommit i kontakt med!

Vad har ni på gång i höst?

– Vi kommer att ha samarbete med både skolor och HBL Junior, ha labb på Kulturkarnevalen och planera Ung marthas 50-årsjubileum som går av sta peln nästa år. Utöver det fortsätter vi som tidigare med projektet Helt enkelt – en smidig vardag

Ditt bästa marthatips?

– Bikarbonat kan användas till för vånansvärt mycket! Du kan till exempel använda det för att bli av med dålig lukt i både kylskåp och din andedräkt eller ren göra både badrumskakel och diskho.

Jessica nås per mejl på jessica.ravall@martha.fi.

lighet att ta sig fram antingen på skogsstig eller på en ställvis back ig spånbana. Under dagen serveras kaffe med tilltugg samt lunch i res taurangen Elsas kök.

Evenemanget är avgiftsfritt och både kartor samt matbiljetter delas ut i Marthatältet vid ankomsten. An mäl dig via evenemangskalendern på Marthaförbundets hemsida. På frågor svarar Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi, 044 280 6609.

Jessica Ravall är sedan i våras ny med arbetare på Marthaförbundets barnoch ungdomsorganisation Ungmartha.

Aktuellt

Anmäl dig till höstens kurser!

Höstens kursutbud tar avstamp i de stora samhällsutmaningarna som Finland står inför denna höst. Bland annat sparsamhet, energifrågor och hållbarhet. Marthaförbundets rådgivare har nappat på rådande utmaningar och erbjuder konkreta färdigheter som kommer till nytta i vardagen.

27.9 klockan 18–19: Jag vill ha trygghet, frihet och en segelbåt – men hur börjar jag spara?

Kursledare: Marina Nygård, Teams

11.10 klockan 16–19: Städa utan gifter Kursledare: Cecilia Nyman, Marthaköket Helsingfors

11.10 klockan 18–19: Surdegsskolan – bli surdegsmästare på en vecka

Kursledare: Toni Rautakoski, Teams

13.10 klockan 13–15: Marthas babykafé –mat ur samma gryta Kursledare: Elisabeth Eriksson, Marthaköket Helsingfors

25.10 klockan 18–19.15: 10 steg till en hållbar privatekonomi Kursledare: Katarina Jägerskiöld, Teams

26.10 klockan 18–19.30: Utan vatten, utan el –klarar du dig i 72 h?

Kursledare: Toni Rautakoski, Teams

27.10 klockan 13–15: Marthas babykafé – fing ermat och familjens fyrk

Kursledare: Sandra Mellberg, Marthaköket Helsingfors

1.11 klockan 18–20: Plastbanta hemmet Kursledare: Cecilia Nyman, Teams

8.11 klockan 17–20: Matlådor för en vecka. Kom i gång med ”meal prepping” Kursledare: Sandra Mellberg, Marthaköket Helsingfors

9.11 klockan 18–19: När kålhuvud förvandlas till luftballong –introduktion till smakskola Kursledare: Sofia Grynngärds, Teams

10.11 klockan 13–15: Marthas babykafé –ekologiskt hållbar vardag för hela familjen Kursledare: Elisabeth Eriksson, Marthaköket Helsingfors

15.11 klockan 18–19.30: Spara, köpa och äga sin första bostad – vad ska jag tänka på?

Kursledare: Marina Nygård, Teams

17.11 klockan 18–19.30: Utan vatten, utan el –klarar du dig i 72 h? Kursledare: Toni Rautakoski, Teams

24.11 klockan 14–19: Familjens pepparkaks bakning i Vasa Kursledare: Sofia Grynngärds, Vasa

1.12 klockan 17–20: Jul förberedelser tillsammans Kursledare: Sofia Grynngärds, Korsholm

Anmäl dig på www. martha.fi/evenemang.

Den här gången firar vi matkulturdagen på Föglö på Åland den 9 oktober. Festen äger rum på Restaurang Seagram på Lotsuddsvägen 6. På programmet står lansering av årets matkulturmagasin Havets smaker, en tre rätters lunch, musikunderhållning och mingel. Avsikten med dagen är att uppmärksamma, bevara och utveckla de unika finlandssvenska mattraditionerna. Varje år lyfter vi en specifik råvara. I år lyfter vi fram alla de fantastiska smaker som havet har att erbjuda. Avgift: 35 euro för marthor, för övriga 40 euro. An mälan är bindande. Anmäl dig här: www.martha.fi/ evenemang På frågor svarar Nina Bengtsson, 045 7343 5511, martha@aland.net, eller Elisabeth Eriksson, 050 408 9179, elisabeth@martha.fi.

Matkulturmagasinet

2022: Havets smaker

I årets matkulturmaga sin dyker vi under havs ytan och vandrar längs med strandkanten för att hitta råvaror till midda gen, året runt. Vi plockar, fiskar och tillreder allt från blåstång, mört och kär leksört till tarmalg, lake och strandaster. Smakliga recept på smartfisk som nors och hornsimpa varvas med instruktioner för att rensa och filea olika fiskarter. Dessutom ger vi en intro duktion till användning av alger och strandväxter i mat lagning. Välkommen att dyka ner i allt Östersjön har att erbjuda, ät mer smartfisk och simma lugnt!

Havets smaker

Matkulturmagasinet kommer med posten till medlem mar och delas ut på kurser och mässor under året. Ma gasinet kan beställas lådvis avgiftsfritt via Marthashop pen på martha.fi, postkostnader tillkommer.

Save the dates – hösten 2022

Expedition Martha, Vörå 1.10 Slow food-festivalen, Fiskars 2–3.10 Strömmingsmarknad, Helsingfors 2–8.10 Finlandssvenska matkulturdagen, Åland 9.10 Köpfri november 1–30.11 Nationella klädbytardagen 16.11 Köp inget-dagen 27.11 Fler datum tillkommer hela tiden, så håll utkik i evene mangskalendern på www.martha.fi/evenemang.

Fira den finlandssvenska matkulturdagen med oss 9.10!

Blåstång, mört och kärleksört

Margareta Björk tilldelades utmärkelsen Årets Lucina 2021

Margareta Björk i Vasa fick hederstiteln Årets Lucina 2021 för sin initiativkraft, uppfinningsrikedom och förmåga att blicka framåt. Hon är en modig kvinna som med sitt varma hjärta alltid sätter Martha först. Margareta är en stor förebild med bred kunskap om Marthaförbundet och den kunskapen delar hon frikostigt med sig av till sina medmänniskor.

I motiveringen står det bland annat att du alltid sätter Martha först – hur gör du det?

Själv har jag inte tänkt på eller känt att jag ”alltid sätter Martha först”. Jag tror att det är andra som tycker och tänker så. Familjen kommer nog i första hand. Sedan jag blev pensionär i början av år 2009 är jag också medlem i föreningen Brage i Vasa. Jag har varit Museisektionens ordförande i några år. Brage Friluftsmuseum är en naturskön ”oas” i Vasa. Där har marthor genom tiderna varit medlemmar, till ex empel Alma Skog och Stina Geust. Jag tycker att det är viktigt för oss alla, barn som vuxna, att känna till vår bakgrund och hur man levde och verkade förr, både i en bondgård och i en marthaförening.

Du är alltid redo att vara med och på verka – vad driver dig?

Jag tänker som så att är man med i en förening kan man vara med och påverka lite eller lite mera. Jag har ju många go da förebilder! Det är väl också så att när någon vill ha mig med har jag ”svårt” att säga nej.

Hur får du alla i föreningen att arbeta mot ett och samma mål?

Jag kommer ganska ofta med idéer och förslag på vad vi kunde göra. Med lemmarna får komma med sina förslag

och önskningar och så diskuterar vi till sammans. Det som vi sedan gör behöver inte alltid vara min idé. På grund av ålder och sjukdom blev det för några år sedan svårt att få medlemmar till styrelseupp drag. Vi diskuterade då olika alternativ till hur vi skulle fortsätta med verksamheten. Efter samtal med distriktet och förbun det samt möten med Vasa Marthafören ing kom vi fram till att vi avslutar fören ingen. I dag är vi Vasa Marthaförening, Dragnäsbäck Marthakrets. Förstås var det med sorg i hjärtat som vi avslutade vår 112-åriga förening.

När blev du själv martha och varför? Åren 1991–1993 studerade jag till sysselsättningsledare och på grund av

”studierna bekantade jag mig med olika föreningar, bland andra Dragnäsbäck Marthaförening. Jag kände den dåva rande ordföranden som hade försökt få mig med i föreningen i flera års tid. Och nu lyckades hon! År 1992 blev jag med lem och 1994 blev jag vald till förening ens ordförande, som jag var en alldeles för lång tid, ända tills vi avslutade föreningen i februari 2019.

Om du skulle lyfta ett av dina finaste minnen under din tid som aktiv martha – vilket skulle det vara?

Det finaste marthaminnet är från år 2006 när vi firade Dragnäsbäck Marthaförenings hundraårsjubileum. Det var kaffebjudning vid vackert du kade bord i Dragnäsbäcks kyrkas sam lingssal. Program med Marthasången, festtal, gratulationer, utdelning av för tjänsttecken, duettsång och glad samvaro. Bland de inbjudna gästerna fanns Susan ne West , Gertrud Beijar och Marianne Ivars, mycket aktiva marthor alla tre.

På grund av ett missöde publicerades in te den korrekta versionen av artikeln om Årets Lucina 2021 i Martha nr 3/2022, därför publicerar vi artikeln på nytt. Vi beklagar!

Text och foto Mikaela Groop

Jag tänker som så att är man med i en förening kan man vara med och påverka lite eller lite mera. Jag har ju många goda förebilder!

Vasabon Margareta Björk är Årets Lucina 2021.

Lägersommar med Ungmartha

Text Elise Hindström, verksamhetsledare Foto Karin Lindroos

Återigen ligger en lyckad lägersommar bakom oss! Marthaförbundets barnoch ungdomsorganisation

Ungmartha har arrangerat 25 läger på oli ka orter i Svenskfinland (Åland, Åboland, Österbotten och Nyland). Västra Nylands Marthadistrikt och vissa av marthafören ingarna och -kretsarna i Esbo, Sibbo och Sjundeå har arrangerat liknande lokala läger i samarbete med oss.

På lägren tillreder deltagarna mat och bakar, pysslar, leker och njuter av som mardagarna tillsammans med nya och gamla vänner och bekanta. Responsen har varit positiv och uppmuntrande och vi ser fram emot att arrangera sommar läger även framöver.

Ungmartha sammanställer och låter år ligen trycka upp ett nytt lägerhäfte som de las ut till alla deltagare. Lägerhäftet består av en hel del recept, pysselidéer och lekar – kring hundra sidor inspiration och tips –innehållet varierar från år till år. På lägren i år har barnen exempelvis tillrett svamppaj och panerad fisk, hemgjord pesto och ravi oli, coleslaw och rotsaksbiffar, ugnsbakade potatisar med olika fyllningar samt bakat plåtbröd, snabblimpa, fröknäcke och hal

longrottor. Efter en paus på ett par år har barnen detta år haft möjlighet att ta med sig smakprover hem efter lägerdagarna. Pysslet har bland annat bestått av odling i krukor, Åland 100-flaggor, hårband av resttyger, egna vattenfärger, ekologiska städmedel och hemmaspa-produkter av råvaror ur skafferiet.

Nu vänder vi blicken mot oktober och höstlovslägren – tack till ledare och barn för en härlig sommar!

Efterlyses: Minnen från Ungmartha

Ungmartha firar 50 år som re gistrerad förening 2023 och vi önskar få in just dina minnen an gående verksamheten under dessa år. Vänligen skicka e-post eller brev till Elise Hindström, eli se.hindstrom@martha.fi eller Ung martha, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors, och svara gär na kort på nedanstående frågor.

 Vad är din koppling till Ungmartha (eller M-klubbarna)? När var du aktiv?

 Ditt bästa Ungmartha-minne?  Har du ett favoritrecept eller -pyssel från din aktiva tid inom Ungmartha?

 Vad var på tapeten/ aktuellt när du var aktiv inom Ungmartha? Vad var aktuellt i samhället under din aktiva tid?

 Vad önskar du att Ungmartha skulle göra i framtiden?

 Har du bilder att skicka in är vi tacksamma!

Vi publicerar axplock av svaren i vårt jubileumsmagasin och alla medverkande är välkomna på vår jubileumsfest i september 2023. Tack på förhand!

Övermalax Marthaförening firade med

festligt jubileum

I juni firades Övermalax Marthafören ing 100 år. Festen bjöd på glad stämning, en nyutgiven historik, god gemenskap och ett trevligt program.

Ett 40-tal personer hade slutit upp till Övermalax Marthaförenings jubileums fest. Marthaförbundets organisationskoordinator Jessica Åhman höll ett upp skattat och inspirerande festtal och av tackades med en malaxlimpa. Marthaför bundet överräckte en vacker blombukett, som ordföranden i sin tur gav till en av de äldsta medlemmarna som deltog i festen.

Duon Cool Down, Matilda Hemming och Madde Wik, sjöng och dansade. All sången leddes av Maria Risberg och Johnny Risberg. Maria sjöng ett par visor.

Kerstin Nordman berättade om arbe tet att skriva 100-årshistoriken. Hon fram höll att hon blivit imponerad av hur mycket marthorna åstadkommit under ett sekel.

Britt-Helen Flemming berättade och läste om hur det var då telefonen kom till Malax. Texten var hämtad ur Lennart Fogdes bok. Kostnaden för en telefonan slutning kunde i början av 1900-talet mot svara två månadslöner.

Förtjänsttecken i silver, stora silvermär ket, tilldelades Brita Holmback, Ing-Sofi Långkvist och Benita Lingonkvist

Kerstin Hägen från Malax museifören ing gratulerade föreningen. Hon framför de att stort tack till marthorna som årli gen städat Tufvasgården på museiom rådet. Marthaföreningen fick en vacker ringklocka som tack. Dessutom fick vi hy resfritt använda samlingssal och kök för jubileumsfesten.

Grannföreningar var inbjudna till fes ten. Petalax kyrkby Marthaförening och Nyby Marthaförening uppvaktade med inbetalningar till Röda Korsets Katastrof fond för Ukraina och till Centrs Marta i Ri ga. Vi tackade och vet att medlen går till dem som behöver hjälp.

I samlingssalen fanns till beskådande protokollshäften från 1929–1939, martha kokböcker från 1940, 1950-tal, en kokbok för vegetariska rätter från 1914, fotoalbum och föreningens historik.

Tack vare bidrag från Marthaförbundet för jubileumsfesten kunde alla gäster av njuta gräddtårta och kaffe som avslutning på festen. Gästerna uppskattade varmt både programmet och samvaron.

Text Lisbet Genberg, ordförande för Övermalax Marthaförening Foto Jessica Åhman

Marthorna förenade

smörgåsnytta med teaternöje

Nytta och nöje, det fick Lojo Kalkverks svenska Marthaför enings marthor uppleva i sam band med Raseborgs sommar teaters föreställning All shook up. Marthorna stod för smör gåsar som såldes under pau sen. Som lön fick vi se general repetitionen av föreställning en som gick i äkta 50–70-tals anda, med ungdomar i huvud rollerna. Kläderna var direkt från den tiden, med flickornas vackra vida kjolar och pojkar nas tuffa mörkblåa mockas kor. Sammanlagt 25 Elvis-låtar framfördes av goda sångare. Med Raseborgs ruiner i bak grunden och skådespelarnas utmärkta uppföranden blev vi marthor som unga på nytt och kände oss helt ”omskakade”. Raseborgs sommarteater ger alltid fina minnen.

Text Irmeli Wikman Foto Gunilla Räikkönen

Ålandsmarthorna ordnade färgsprakande folkdräktsparad

I samband med firandet av Ålands hundraåriga självsty re visades i Miramarparken i Mariehamn alla åländska och många på Åland boende nationaliteters folkdräkter. Mark Levengood och Elisabeth Dahlén ledde showen med vär me och humor. Folkdräktsparaden var ett samarbete mel lan Ålands Marthadistrikt, Ålands Mångkulturella Förening och Emmaus.

Text Nina Bengtsson, projektkoordinator

Foto Therese Andersson

Hommansbymarthor på sommarutfärd efter coronapaus

Hommansby Marthaförenings ordfö rande Else-May Stenbacka hälsade al la välkomna till sommarutfärden. Sam manlagt femton marthor från vår egen förening och från Räfsby-Köpbacka marthakrets hade samlats vid Bygde gården i Hommansby för att inträda re san till Gumbostrand Konst & Form i Sibbo som hade öppnat för dagen. Vi fick se fina stora målningar och andra konstverk i den stora utställningshallen och i konstgalleriet.

Därefter gick färden vidare till Söder kulla nya kyrka, där Sibbo församlings fastighetschef Rickard Grönholm tog emot oss och berättade om den fyra år gamla kyrkan. Den är i flitig användning

Pargasmarthor på utflykt

med gudstjänster, vigslar, dop och be gravningar.

Den goda lunchen, som avslutades med en kaffetår, intogs på restaurang Hanna Maria i Borgå. Styrkta vandra de vi iväg till Dockmuseet i närheten. Det fanns dockor och andra gamla leksa ker från golv till tak i museet som inte är stort till ytan, men som rymmer mycket på två våningsplan. Dockor av allehanda slag fyllde hyllor och dockskåp.

Hemma i Lovisa igen verkade alla nöj da med resan. Det hade varit behändigt med egen liten buss och vädret hade va rit lagom varmt.

Text Regina Wiik

En grupp marthor från Pargas gjorde i maj en intressant utflykt till Mini-Farmimässan i Nystad. Mängden av utställare av alla de slag var stor och det blev en givande dag.

Text och foto Gun-Britt Forsblom

Den 7 augusti ordnade Iskmo marthaförening i samarbete med Marthaförbundets Mat lustprojekt ett så kallat kaf fekalas vid Iskmo-Jungunds ungdomsförening, i folkmun kallad ”backan”. Kaffekalaset riktade sig till seniorer i trak ten som hade fått en person lig inbjudan i sin brevlåda.

Ett 30-tal seniorer dök upp på kaffekalaset och blev bjudna på hembakt, kaffe och uppträdande av Yngve Lithén och Ann-Katrin Burman. Tillställningen prägla des av en varm och familjär känsla, många var glada över att få mötas över en kopp kaffe. Naturligtvis avslutades hela evenemanget med ett traditionsenligt lotteri med fi na vinster.

Om er förening vill ord na ett kaffekalas eller mot svarande med draghjälp av Matlustprojektet, hör av er till Emilia Nord (i Vasa), 044 901 3531, emilia.nord@martha.fi, eller Toni Rautakoski (i Hel singfors), 043 820 0070, toni. rautakoski@martha.fi.

Iskmomarthornas kaffekalas vid ”backan” i Jungsund

När Såkamarthorna i Karleby träffa des för sista gången före sommaren blev det många glada skratt.

Utanför dockmuseet togs en gruppbild på resesällskapet. Ordföranden för Hommansby marthaförening Else-May Stenbacka fjärde från höger, i grönt, på bilden.

Foto Katrina Tast

På bilden väntar vissa av Pargas marthorna på bussen för återfärden.

Såkamarthornas glada sommarträff

Fantasi och kreativitet – en superkraft och en glädjekälla

Med stor entusiasm åtog jag mig uppgiften att skriva en kolumn om mitt författarskap. Jag skrev först en text, så skrev jag en till. Bägge raderade jag. Trots att jag skrivit kolumner i många år kändes det annorlunda denna gång. Svårt. Eller svårare. Först förstod jag inte varför det var så svårt, men sedan slog det mig. Det var för att texten skulle handla om mig. Sällan eller aldrig skriver jag om mig själv. Inte i mina kolumner, inte i mina böcker och sällan ens på mitt Instagram-konto. För vem vill väl läsa om mig? tänker jag.

Min superkraft är mitt skrivande. Jo, jag kallar det ibland min superkraft, hur tön tigt eller skrytigt det än låter. Jag har nämligen tagit till mig ett citat av bästa Astrid Lindgren: ”Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi.” Fantasin och kreativiteten är min källa till glädje och ibland även min belastning. Jag ser historier i historien i en aldrig sinande ström och jag älskar att skriva ner dem. Kombinationen intresset för historia, min rikliga fantasi och min förmåga att skriva bok efter bok är en oerhört tacksam brunn att ösa ur

Men visst, det tar tid, det sätter press och det oroar ibland, därav belastningen. Sedan är det även en stor glädje. När jag får snälla meddelanden av läsarna värmer det inombords. När jag ser att det ännu är kö på min första bok fem år efter att den gavs ut blir jag förbluffad. Tacksamhet är rätt ord. Till alla som ber om mer och fler böcker svarar jag ärligt och helhjärtat – de kommer! Just i dag, just här känns det som om jag aldrig kommer att vilja eller kunna sluta skriva. Men det är inget som jag tar för givet eftersom inspiration är en färskvara. Vi marthor förstår vad det innebär.

Mikaela Nykvist

Skribenten är uppväxt i Vasa, men har bott i Solf i tjugo år. Hon sitter i styrelsen för Solf Marthaförening sedan många år, som ordförande och sekreterare. Till vardags arbetar hon som utvecklingschef på Wärtsilä. I höst är hon aktuell med två nya böcker och gillar förutom att skriva även att motionera, läsa böcker och olika renoveringsprojekt där hon tar till både skruvdragare och geringssåg.

Vinnare 2/2022

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 2/2022 gynnade Fru Fortuna denna gång Ann-Christin Wes terby, Pärnäs, Sol-Britt Sundell, Tjudö, samt Monica Wiklund, Munsala. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkom mer i form av ett matkulturmagasin 5.10.2022. Till denna tidning tar vi undantagsvis inte emot texter av utomstående skribenter. Därpå föl jande tidning utkommer 7.12.2022. Korta tex ter av allmänt intresse kan du e-posta senast 26.10.2022 till marthabladet@martha.fi.

I

i nästa nummer ...

NUMMER 5 KAN DU LÄSA OM HAVETS SMAKER

 I år firar Marthaförbundet den finlandssvenska matkulturdagen på Åland och lagom till firandet 9.10 utkommer tidskriften Martha som ett fullspäckat matkulturma gasin med havets smaker i fokus. Här får du bland annat bekan ta dig med hur du rensar och fi lear olika fiskarter samt använ der alger och strandväxter i mat lagningen. Magasinet hittar du i brevlådan den 5 oktober.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363

REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

ADRESSÄNDRINGAR: Elisa Häggström, tfn 050 361 6081

ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608 OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2022 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

BORTSKÄMD

IRRITE RAR HAR PLATS PÅ TROTTO AR

BLÅGUL RETUR PÅ DATOR

IDROTT FRITIDSPLATSEN FÖR MÅNGA

LUSTSPELEN LÖPARE Ö R I K E

KAN SES I FÅRAKLÄDER OXUDDE 0996

ODEN ÄR DEN VISASTE

KLÄR

FÖREKOMST ÄR KRAF TIGA VINDAR GJOR DE HITTEN

RAFFEL MASSA SOM KAN BLI KUSAR AVSLU TANDE ÖVNING

HÅR ÖVER ÖGON EN WÄLITA LO

HÅL PLACE RAT STÖ VELLAND SKRIVBORDSPRO DUKT

CYLIN DER PENSÉ GRAS SERAR VISSLA UT

EPOK SPA NINGS UPP DRAG FARGALT

KARIS MAN STÅR RAM LANDE PÅ

VILL MYCK ET HA SÄGS DET

PREPA RERADE BACKEN

Korsordet 4/2022

X I SCHACK NATRI UM TRUB BIG

SPHAG NUM ÄKTA LYSE PÅ PÅ MASKIN

RUNDSTYCKE BLOCK

KULLE I ISRAEL

KAP VERDE OCH FIJI

Marthas korsord är här igen efter sommarpausen – varsågod! Som vanligt är det korsordsmakaren Tommy Öberg som har konstruerat klurigheterna. Du som klarat av att lösa dem kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller till e-postadressen marthabladet@martha.fi senast 11.1.2023. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Lycka till!

Namn: Gatuadress: Postadress:

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller disku tera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många oli ka sätt. Förbundets huvudkontor i Hel singfors finns på adressen Medelhavs gatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelan de till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på al la frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mo bilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett medde lande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare 050 302 3363

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Elisa Häggström administrativ assistent 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator 044 280 6609

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Maja-Stina Andersson kommunikatör 044 740 3144

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958

Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Marina Nygård ekonomirådgivare 044 493 5537

Katharina Jägerskiöld ekonomirådgivare, projektledare Ungas välmående 044 491 9304

Matilda Hassel ekonomirådgivare 043 820 0073

Cecilia Nyman projektledare för Östersjön 2.0 050 388 0848

Anita Storm ekologirådgivare (ledig) 044 735 4975

Sofia Grynngärds hushållsrådgivare, projektledare Mästarodlarna 050 911 2050

Emilia Nord projektledare för Matlust! 044 901 3531

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.