Martha nr 6/2017

N YA

Uppskattade gåvor

Sätt krydda på julmaten

Pyssla, baka och laga till jul

Julklassiker som kittlar smaklökarna

Martha på provtur Nu rattar vi grönt

Låt det smaka!

N R 6 | 2 0 17

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R

LEDAREN

Från redaktionen

He va he!

DETTA ÄR min sista kolumn som verk-

en medveten styrelse och en kompe-

samhetsledare för Marthaförbundet. Efter

tent, utvecklingsinriktad personal,

drygt elva år i Ungmarthas och Marthaför-

alla med ett brinnande intresse för

bundets tjänst är det dags för mig att gå vi-

Marthas uppdrag att dela kunskap.

dare. Och jag är tacksam för allt jag har lärt

Jag hoppas att ni fortsätter att ut-

mig, för alla kloka kvinnor jag har mött

veckla Marthaförbundet med beaktan-

och för alla utmaningar som har hjälpt

de av både grunduppdrag och framti-

mig att växa på vägen. Det har varit en ar-

da krav. Jag hoppas att ni fortsätter att

betsam resa, men den har varit värd varje

skapa ett Marthaförbund i regnbågens

minut. ”Du andas ju Martha”, har många

alla färger där det råder acceptans och

sagt efter mitt beslut att lämna förbundet,

tolerans. Ett förbund där alla samarbe-

och det stämmer. Men nu är det dags för

tar för att göra världen lite bättre. Där

mig att andas lite mera Frida.

vi delar kunskap för och med varan-

Marthaförbundet är en fascinerande or-

dra. Hos oss pekar vi inte finger mot

ganisation, en aning introvert bland dem

någon utan att reflektera över vår egen

som är med och lite mystisk för dem som

insats. Till oss är alla välkomna och

inte är med. En organisation med en otro-

tillsammans skapar vi en bättre värld,

lig förmåga att ständigt förnya sig och än-

en vardag i taget. Tack för mig!

då stå kvar i gamla strukturer. En organisation med en engagerad medlemskår,

”Till oss är alla välkomna och tillsammans skapar vi en bättre värld, en vardag i taget.”

Från oss alla, till er alla: En god jul och ett gott nytt marthaår!

» I SKRIVANDE stund är det en vecka kvar till första advent. Julgranar kläs, julgator öppnas och de första julkorten har precis landat i brevlådan. I närbutiken spelas julsånger och julchokladen har börjat smyga sig in på butikshyllorna. Allt är som vanligt så här års. Men ändå inte. Det finns en beställning på en enklare jul. En jul som är på riktigt. En jul där man delar upplevelsen av gemenskap i stället för prestationsångest och köphysteri.

På sidan 13 i detta nummer av Martha ­har vi sammanställt tips för ett hållbart julfirande. Den gyllene regeln är att skala ner och prioritera. Så börja din julplanering med att ställa dig frågan: Firar jag julen på mitt sätt, eller försöker jag leva upp till andras förväntningar?

Självgjorda gåvor uppskattas alltid. På sidorna 14–15 hittar du fyra tips på hemmagjorda julklappar. Att göra något med händerna tar visserligen lite mera tid, men kan vara så mycket mer givande. Ladda upp med material och ingredienser, följ instruktionerna och efter ett par timmar har du en hel hög med personliga julgåvor att lägga under granen. Och glöm inte att göra fina etiketter som du limmar på burkarna.

Till julen hör traditionella smaker. Är du ute efter nya spännande smakupplevelser inför julhelgen, bläddra dig fram till sidorna 16–19. Där bjuder vi på kryddade varianter av julens klassiska smaker och dofter. Tips: Gör du mindre av allt, slipper du också rester som kanske slutar i soporna.

Med dessa ord vill redaktionen tacka för i år och önska alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

MIKAELA GROOP, redaktionschef

FRIDA NYLUND, verksamhetsledare 2

6 | 2017

N YA

N R 6 2 0 17 | Å R G Å N G 115

4 SÅ TAR DU EKONOMIN I EGNA HÄNDER Hur får man koll på sina pengar? Med raka och handfasta råd vill ekonomi­rådgivare Mia-Maja Wägar väcka unga kvinnors medvenhet om vikten av att placera sina pengar rätt.

8 HÅLLER MILJÖBILARNA MÅTTET? Står du i beråd att byta bil? Vi har pejlat läget och tagit pulsen på två miljöbilar, en elbil och en laddhybridbil.

12 NU FIRAR VI EN HÅLLBAR JUL Det finns mycket man kan göra för att försäkra sig om ett stressfritt och klimatsmart julfirande. Vår ekologirådgivare har sammanställt en enkel checklista som hjälper dig att göra julen mer hållbar.

14 SPRID JULGLÄDJE MED HEMGJORDA GÅVOR Gillar du att pyssla med händerna och ge bort något hemgjort? Med våra julklappstips kommer du snabbt igång.

16 UPPHOTTADE KLASSIKER TILL JULBORDET Trött på julmaten? Några enkla kryddtrick tar klassikerna på julbordet till helt nya smaknivåer.

20 MATKULTURPRISET TILL SLOW FOOD VÄSTNYLAND Marthaförbundets matkulturstipendium tilldelades i år föreningen Slow Food Västnyland för deras arbete med närmat.

22 ÅRETS FREDRIKA VILL STÄRKA KVINNOR VÄRLDEN ÖVER För att åstadkomma en bättre värld bör vi fokusera på dem som ligger längst efter i utvecklingen, oftast kvinnor och flickor. Det säger årets Fredrika-stipendiat, magistern i statskunskap Laura Londén.

25 HÅLLBAR JULHELG Att göra-listan bara växer för många av oss när julen närmar sig. Marthas kolumnist Maria Sundblom Lindberg har under åren lärt sig identifiera det som är bra, skala ner och prioritera.

32 PLANERA DIN JULEKONOMI Julen kan lätt bli en kostsam historia. I expertkolumnen ger ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tips på hur du fixar en billigare och bättre jul.

Instagrammat BYGG ett pepparkakshus eller fler till lillajul! En

mall att skriva ut hittar du på recept.martha.fi.

Instagram: @marthaforbundet

6 | 2017

3

Så tar du ekonomin i egna händer

Det är inte fult att prata om pengar, snarare borde kvinnor prata mer om pengar och sin ekonomi. Att börja placera kräver inget stort startkapital och det är inte svårt. Det är faktiskt mycket lättare än många tror.

TEXT Michaela von Kügelgen

E

FOTO Joanna Lindén-Montes

n kväll i september samlades ett

exempel om din partner dör eller det blir

det är bra att tänka på det på förhand. Man

gäng unga kvinnor från Face­book-

skilsmässa. Vad händer i en sådan situ-

ska våga prata pengar med partnern, vad

gruppen Fyrkista i Marthaför­

ation? Det är värt att fundera på det på

känns rättvist?

bundets övningskök i Helsingfors

förhand. Och att göra det när allt går bra,

för att prata om pengar och ekonomi.

Många kvinnor upplever nämligen att

säger Mia-Maja Wägar.

Wägar poängterade att det är viktigt att se över både stora och små inköp. Många små utgifter, som kvinnor oftare står för,

de inte vet tillräckligt om ekonomi för

Dåligt självförtroende

att börja placera pengar.

Men varför är det så att kvinnor tradi-

som männen mer traditionsenligt står för.

– Vi måste ändra på detta och det gör vi

tionsenligt inte anses ha så bra koll på

Utebliven pension under föräldraledig-

genom att börja prata om det. Efter den

pengar? Och varför har så många kvinnor

här kvällen är det kanske någon som

dåligt självförtroende i ekonomiska frå-

– Ett sätt är att den som jobbar drar av

vågar sig på sitt första aktieköp, säger

gor? En förklaring kan vara att vi upprepar

den föräldraledigas pensionssumma från

Marthaförbundets ekonomirådgivare

mönster som funnits ända sedan tonår-

den egna lönen och betalar in på ett kon-

Mia-Maja Wägar.

en – tjejerna shoppar och killarna sparar.

to, tipsar Wägar.

kan i längden vara större än stora utgifter

heten är också viktig att beakta.

I publiken fanns det redan många som

– Pojkar börjar ha aktier i ett tidigare

hade aktier men en del sa att de saknar

skede. Men det är föräldrarna som på-

Ränta på ränta

ett bredare perspektiv på pengar. Wägar

verkar det här – hur de förhåller sig till

Ett sätt att ta makt över sin egen ekonomi

poängterade hur viktigt det är att kvin-

uppfostran och pengar. Många reflekte-

är att börja placera pengar. Startkapitalet

nor tar makten över sin egen ekonomi.

rar kanske inte alltid över att de behand-

behöver inte vara enormt.

– Pengar ger dig möjligheter att leva ditt

lar döttrar och söner olika, säger Wägar.

– Lägg undan en liten summa pengar

liv. Vill du resa? Köpa en bostad? Hålla

Just föräldraskapet hör till de knivigas-

varje månad. Ränta på ränta-effekten ger

ett sabbatsår? Med placerade och spara-

te frågorna ur ett ekonomiskt perspektiv.

avkastning över lång tid. Det är lättare att

de pengar är det betydligt lättare att fatta

Wägar påminner om att man alltid ska

börja när man 25 än när man är 55, säger

sådana beslut.

komma ihåg att se över sin ekonomi när

Mia-Maja Wägar.

Ekonomi handlar alltså om att vara förberedd.

livssituationen ändras.

Det första steget för placeringar är att

– Utgifterna ökar 15 procent med ett

öppna ett värdeandelskonto, men många

– Räkna redan i förväg ut vad som skul-

barn, men i en mammabubbla kan det

av dem som deltog i ekonomikvällen

le hända om något oväntat händer. Till

vara svårt att börja tänka på att spara så

upplever att det inte lockar att diskutera

4

6 | 2017

Mia-Maja Wägars bästa ekonomitips DEN FÖRÄLDER som arbetar betalar in pension för den som är föräldraledig.

TÄNK PÅ procentuell fördelning: den som tjänar mer i ett förhållande, betalar mer.

TÄNK LÅNGSIKTIGT, placera inte pengar som du behöver i morgon.

LÄGG INTE alla ägg i samma korg.

TA INTE högre risker än vad du klarar av.

VAR ALLTID uppmärksam på kostnaderna – oberoende om det handlar om ett lån eller placeringar.

6 | 2017

5

”Lägg undan en liten summa pengar varje månad. Ränta på ränta-effekten ger avkastning över lång tid. Det är lättare att börja när man 25 än när man är 55.” placeringsalternativ med den egna ban-

aktier är mer för långsiktigt sparande, sä-

Placeringar är en naturlig sak av vår pri-

ken, eftersom de oftast vill sälja och det

ger Mia-Maja Wägar.

vatekonomi, så avdramatisera det. Med 20

är svårt att veta vad som är partisk infor-

Kostnaderna för att handla på aktie-

mation. Wägar tipsade om att det lönar

marknaden är högre än för fonder, och

sig att läsa sig in på kostnaderna och hur

därför lönar det sig också att gå in med

de påverkar.

större belopp, minst 500–1 000 euro.

euro i månaden kommer du i gång med fondsparandet.

Utan dramatik

– Man behöver inte vara jätteintresse-

– Men tänk på allokering, lägg inte alla

rad, det räcker att man kan basgrejer. Men

ägg i samma korg. Det här är viktigt i al-

gå inte in för något som du inte förstår vad

la placeringsformer, men gäller speciellt

– Jag lärde mig mer om fonder och in-

det innebär i praktiken.

för aktier. Köp andelar i olika företag och

såg att det inte är så dramatiskt att kom-

inom olika branscher. Det lönar sig ock-

ma i gång.

Det lönar sig ändå att tänka på att placeringar alltid innebär en risk.

Det var också en av insikterna för Amanda Hahnsson som deltog i kvällen.

så att placera i något som du själv är in-

Hahnsson har tidigare placerat pengar,

– Många tänker på förlusten, men det

tresserad av, för då vill du också följa med

men kände ändå att kvällen var nyttig och

finns också en möjlighet att vinna. Det

nyheterna som är relaterade till bolaget.

givande. Hon får medhåll av Fanny Thalén

lönar sig att börja med att fundera på hur-

När det gäller val av placeringsobjekt

som konstaterar att många unga kvinnor är

dan risktagare man är. Hur känns det att

har Wägar några tips. Det lönar sig att

intresserade, men inte riktigt vet hur man

vinna hundra euro? Hur känns det att för-

fundera på bolagets målsättningar, var-

ska göra när det kommer till placeringar.

lora samma summa?

för siffrorna ser ut som de gör, känns led-

Långsiktigt sparande

ningen trovärdig?

– Den traditionella uppfattningen är att man ska investera stora summor och det

– Tänk också på om du tycker att affärs­

kan jag inte identifiera mig med. Vi bor-

Man kan välja att placera pengar i bland

idén är bra. Tror du på den? Skulle du vilja

de omdefiniera vad en börsmänniska är,

annat fonder och aktier.

äga en del av bolaget?

20 euro per månad räcker, säger Thalén.

– Aktier har historiskt sett gett den bäs-

Mia-Maja Wägars viktigaste tips är ändå

ta avkastningen, men är också den place-

att börja – det är då man lär sig.

ringsform som fluktuerar kraftigast. Pla-

– Många tänker att placeringar känns av-

cera inte pengar som du behöver i morgon,

lägset, men gör det till en vardaglig grej.

Båda tycker att fler borde våga börja placera pengar.

– Börja direkt i dag, det är inte ett så stort steg, säger Hahnsson.

» Du kan både ringa och e-posta Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar, 043 820 0073, mia-maja@martha.fi, med frågor om konsumtion, budgetering och planering av privatekonomin, skötseln av penningärenden och handledning i privathushållets bokföring. Hon hjälper dig också med att få rätt hjälp för att lösa skuldproblem.

6

6 | 2017

BÖCKER

NÄRVARO KRÄVER INGA ORD TEXT Cia Hemming

» Vad är tröst när ingen tröst finns att

ner han försökt, men inte lyckats möta.

ge? Vilka är orden som lindrar smär-

Om stunder där han velat för mycket,

ta? Hur ska jag förhålla mig, vad ska

men inte har nått fram till, eller kanske

jag göra, när en när, kär eller annars

rentav skrämt bort, de drabbade och

bara bekant person plötsligt försatts i

behövande.

ett gränslöst varande av smärta, svär-

Essensen kokas ner till att försöka va-

ta och tomhet varvat med oro, rädsla

ra där den drabbade är, utan krav eller

och fruktan?

förväntningar.

Björklund, Lars: Modet att ingenting göra – en bok om det svåra mötet. Libris förlag 2003, 117 s. ISBN: 978-91-7195643-9.

Kring detta oerhört svåra, om att fin-

Så enkelt det låter, men så svårt det är

nas till hands på ett sätt som gör skillnad

ändå, att landa och befinna sig i det nu

när någon i vår omgivning har det svårt,

och den verklighet en drabbad befinner

är något som Lars Björklund – tidigare

sig i. Den som försöker trösta kommer

sjukhuspräst, men numera kaplan och

ju ändå snart att kunna resa sig upp, gå

till trots. Ibland varvar Björklund sina

med lång erfarenhet som själavårdare

ut och stänga dörren efter sig och sedan

korta kapitel med egna dikter om sorg

– funderar över och subjektivt formu-

fortsätta med sitt eget liv.

och förlust.

lerar sig om i sin lilla tankebok Modet att ingenting göra. ”När det tunga och svåra drabbar en människa är risken för att hon ska bli

Björklund skriver: ”I gemenskapen händer ändå något som senare kan tol-

Avskalade texter

kas som tröst. Trösten finns i relationen,

Förutom kaplan och själavårdare kan

inte i det som görs eller sägs.”

Björklund även använda sig av epitet

övergiven och ensam som störst”, skri-

Den som hjälper, eller försöker hjälpa,

som poet, författare och föreläsare, nå-

ver Björklund. ”Ofta handlar det om en

behöver varken synas eller bekräftas. En

got som syns i hans välformulerade och

oförmåga hos människor runtomkring

gåva kan medföra känslor av skuld el-

vilsamt avskalade texter.

att vara nära i det som känns skräm-

ler skyldighet för den drabbade, medan

Vi vet alla hur svårt det är att ge tröst

mande och meningslöst.”

en givares förväntan på ett tack och en

till den som nyckfullt kastas mellan

bekräftelse kan bli sten på bördan för

hopp och förtvivlan, som tvingas leva

den som inte orkar säga tack.

med en sjukdoms oberäkneliga sväng-

På drygt hundra stillsamma sidor tar han sig an det svåra i hur vi kan våga möta det som känns omöjligt och våga stanna kvar i det, utan tvekan.

Vi är maktlösa, vi kan inte förändra det som hänt, och det är något vi bör

ningar eller som har dödens lömska skuggor inflätade i sin vardag.

inse. Vad vi däremot kan göra är att välja

Boken Modet att ingenting göra är en

våga möta det omöjliga och stanna där.

blygsam uppmuntran för alla som på

Han delger oss korta anekdoter om

Det är som om boken känns svävan-

något sätt i sitt jobb eller privat upp-

personer som han i sitt yrkesutövande

de ljus, självklar och fjäderlätt i sitt tun-

lever att de inget kan göra, men som

mött i deras sorg, men även om perso-

na väsen, det stora och tunga ämnet

ändå vill finnas till hands.

Korta anekdoter

Rösta och vinn en marthakasse! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 10.1.2018. Du kan även

sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Marthakasse”.

Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av den mörkblåa marthakassen av återvunnen bomull med martha­logon.

I förra röstningsomgången fick artikeln Se på soporna med nya ögon på s.

12 i Martha nummer 4/2017 flest röster. Svampkniven som lottades ut i samma nummer vanns av Brita LillSmeds, Lindkoski, Sonja Lövdahl, Helsingfors och Carina Rönnlund, Bennäs.

Kniven kommer på posten – grattis!

6 | 2017

7

Håller miljöbilarna måttet?

Vi tittar närmare på några alternativ för den miljömedvetna chauffören. Vilken är skillnaden mellan elbilar, hybridbilar och laddhybrider, och hur stora är miljöfördelarna egentligen?

TEXT och FOTO Johanna Granlund ILLUSTRATION Terese Bast

M

era miljövänlig körning är

avgaser från fossila bränslen under kör-

Bernt Nordman, verksamhetsledare för

ett av el- och hybridbiltill-

ningen, och hybridbilarna har markant

förbundet Natur och Miljö, säger att den

verkarnas största försälj-

lägre bränsleförbrukning jämfört med

stora fördelen med el- och hybridbilar är

ningsargument. Elbilen

lika stora bilar med en vanlig förbrän-

minskade partikelutsläpp, vilket särskilt

ningsmotor.

i storstäder påverkar luftkvaliteten.

släpper över huvud taget inte ut några

Komplicerad fråga

”Problemet är att det ännu inte finns några utarbetade system för hur förbrukade bilbatterier kunde återvinnas i Finland.”

Bilarnas klimatpåverkan är däremot en mer komplicerad fråga. Den beror delvis på hur den el som bilarna laddas med blir producerad. Dessutom går det åt mycket energi – med utsläpp som följd – vid tillverkningen av batterierna.

– Klimatmässigt är det bättre att tanka med finländsk el, hellre än att tanka med fossila bränslen. Men för elbilen är det batteritillverkningen som ger upphov till det största frågetecknet, konstaterar Nordman.

Batterier till elbilar tillverkas i dag huvudsakligen i länder som Kina, där den el

8

6 | 2017

som används i produktionen kommer

att äga en bil själv kommer folk allt mer

från kolkraftverk. Och ju större batte-

att samäga eller hyra bilar vid behov. Ur

rier som tillverkas, desto mera koldi-

miljösynvinkel är det fördelaktigt att ett

oxid släpps ut.

mindre antal bilar på så sätt är i mer ef-

– En färsk studie från Norge visar att en liten elbil ska köras runt 60 000

fektiv användning.

kilometer innan den totalt sett är kli-

Ladda säkert

matmässigt bättre än en dieselbil av

Ska man köpa en elbil eller en laddhy-

samma storlek. Efter det kan man kö-

brid behöver man planera var och hur

ra med gott miljösamvete, säger Nord-

laddningen i huvudsak ska genomföras.

man. Elbilen är nämligen mycket mer

Bilarna går i princip att ladda i vanliga

energieffektiv i drift.

eluttag, men detta rekommenderas inte.

Nya batterier

Jyrki Rajala, projektchef på Vasa Elekt­ riska, berättar mer:

Batteriernas livslängd är ett annat frå-

– Vanliga eluttag är inte gjorda för

getecken. Förr eller senare måste bat-

att klara av den höga belastningen un-

terierna bytas ut och eftersom de är

der den långa tid som laddningen på-

dyra, kan detta påverka el- och hybrid-

går. Det finns risk för att de överhettas,

bilarnas andrahandsvärde. Oftast du-

med brandrisk som följd.

ger de utbytta bilbatterierna för andra

Rajala rekommenderar att man i stäl-

användningsändamål ännu i många

let för att ladda direkt ur eluttaget instal-

år, till exempel för att lagra el från sol-

lerar en så kallad laddbox. Installationen

paneler.

görs enkelt av en elektriker.

– Problemet är att det ännu inte

Just på grund av överbelastningsris-

finns några utarbetade system för hur

ken passar heller inte husbolagets eller

förbrukade bilbatterier kunde återvin-

arbetsplatsens motorvärmarstolpe för

nas i Finland. En hel del av råvarorna

laddning av elbilen. Motorvärmarutta-

i batteriet kan dessutom återvinnas,

gen kan dessutom ha tidsgränser för an-

men inte heller för detta finns det någ-

vändningen. Om strömstyrkan begrän-

ra färdiga system i Finland, konstate-

sas, kan man ändå tillfälligt använda

rar Nordman.

vanliga eluttag för laddning.

De mest miljövänliga transportmed-

– Bor man i en bostad som hör till ett

len för en storstadsbo är enligt Nord-

husbolag, är det viktigt att redan innan

man cykel- och kollektivtrafiken. Den

man skaffar elbil diskutera med husbo-

som bor på landsbygden utan tillgång

laget för att reda ut vilka laddmöjlighe-

till kollektivtrafik ska däremot välja el-

ter som finns eller kan ordnas, poäng-

bil. Om resorna är så långa att elbilens

terar Rajala.

räckvidd är otillräcklig, stiger i stället laddhybriden in som det miljömässigt

Ökad efterfrågan

bästa alternativet, tycker Nordman.

Marko Niemi, som är bilförsäljare på

– Man ska heller inte glömma att det

Rinta-Jouppi i Vasa, har noterat en mar-

finns fler alternativa drivmedel. Sär-

kant ökad efterfrågan på hybrid- och

skilt på landsbygden är biogas ett in-

laddhybridbilar under de senaste åren.

tressant alternativ, påpekar han.

– Folk lockas av skattelättnaderna och

Nordman tror att tekniken för elbi-

av den lägre bränsleförbrukningen, även

larna kommer att utvecklas på bekost-

om bilen kan vara dyr i inköp. Dessutom

nad av hybridbilarna i framtiden, ef-

spelar miljöaspekten in, säger Niemi.

tersom elbilarnas miljönytta är större.

Elbilens tid är däremot ännu inte rik-

Han tror också att privatbilismen blir

tigt här, enligt honom. Åtminstone in-

allt mindre som en följd av den fort-

te i mindre städer eller på landsbygden.

satta urbaniseringen. Dessutom lyf-

– I dag fungerar elbilar bäst i storstä-

ter han fram delningsekonomin som

der, där det finns fler laddningsmöjlig-

han tror kommer att växa. I stället för

heter.

Lilla miljöbilsguiden » ELBIL En elbil drivs helt och hållet av en elmotor, som i sin tur drivs av ett batteri. I en elbil används inget fossilt bränsle över huvud taget.

Batterierna till elbilen laddas med elektricitet och är vanligen litiumjonackumulatorer. Räckvidden för en elbil, det vill säga hur långt man kan köra innan batteriet måste laddas, varierar beroende på bilmodell. Både väderförhållanden och användningen av kupévärme eller luftkonditionering påverkar räckvidden.

Att ladda bilbatteriet tar i regel uppemot sex till åtta timmar, så i praktiken laddar man oftast bilarna nattetid. Räckvidden bör motsvara den maximala körsträckan under en vanlig dag. Den räckvidd som biltillverkarna anger är ofta i överkant, för att vara på den säkra sidan rekommenderas att man dividerar den uppgivna räckvidden med tre. Då har man garderat sig både för kalla vinterdagar och för inte fullt laddade batterier.

» HYBRIDBIL En hybridbil har både en elmotor (som drivs av ett laddningsbart batteri) och en förbränningsmotor (som drivs av fossila bränslen). Då man kör kan endera eller båda motorerna vara i bruk samtidigt. Under körningen laddas elmotorn med förbränningsmotorns hjälp, genom att till exempel energi från spillvärme och bromsenergi tas tillvara. Vid långsam körning med mycket tomgångskörning drar en förbränningsmotor i en vanlig bil mycket bränsle i förhållande till det faktiska behovet. I en hybridbil används i stället enbart elmotorn i sådana situationer, med en märkbart mindre total bränsleförbrukning som följd. Fördelen med en hybridbil jämfört med en elbil är att man aldrig riskerar att bli lämnad stående för att batteriet är oladdat. En hybridbil kan inte laddas utifrån, och den tankas helt som en vanlig bil.

» LADDHYBRIDBIL En laddhybridbil har två motorer, en som drivs av fossilt bränsle och en annan som drivs av ett laddningsbart batteri, på samma sätt som en vanlig hybridbil. Skillnaden är att det batteri som driver elmotorn kan laddas externt. Dels kan man ladda batteriet fullt innan körningen, dels laddas batteriet med förbränningsmotorns hjälp under själva körningen. Laddhybrider brukar kunna köras 20 till 40 kilometer med enbart eldrift.

» KÄLLOR: www.vibilagare.se,

www.kia.com/fi

6 | 2017

9

Martha

provkör TEXT och FOTO Johanna Granlund

Fakta om ...

Nissan Leaf Pris, från: 35 000 €, riktpris.

Modell: Femdörrars halvkombi.

Mått, cm: L 445/B 177/H 155.

Egenmassa, kg: 1 591.

Batteri: Litiumjon, 30 kWh. Kraftöverföring: Steglös automatlåda, framhjulsdrift.

Prestanda: Toppfart 144 km/tim.

Acceleration 0–100 km/tim på 11,5 s.

Räckvidd: 250 km.

» KÄLLA: www.vibilagare.se

10

6 | 2017

N

issan Leaf hör till de mest sålda

på en knapp och göra rörelser åt olika håll.

elbilarna och visst är det förståe­

Dessutom ska bromsen tryckas in ordent-

ligt då den känns så lagom på

ligt. Efter att ha provat många olika kom-

många sätt. Den ligger stabilt på

binationer lär vi oss hur det ska göras och

vägen och är relativt smidig i små utrym-

kan köra iväg.

men. Insidan är rymligare än vad bilen ger

Bilen känns smidig i stadstrafik, även

sken av utifrån, med ett bekvämt framsäte

om gaspedalen har lite trampmån innan

och acceptabelt med utrymme i baksätet.

något händer. Då man väl har trampat ner

Bagageutrymmet är inte enormt, men rim-

den tillräckligt svarar bilen piggt. Knap-

ligt för den som inte har stora lastbehov.

parna och mätarna är många och finns

Ljudnivån i kupén är relativt hög, men det

utspridda på dörren, ratten och på två in-

mesta av ljudet kommer från vinterdäcken

strumentpaneler. Det lönar sig definitivt

som är på under provkörningen.

att bekanta sig med dem innan start.

Redan vid starten infinner sig dock

Bilens utseende, med relativt runda for-

ett problem för den ovana elbilschauf-

mer, avhuggen bakända och uppstickande

fören. Det är oklart hur automatväxeln

framstrålkastare utdragna långt upp på mo-

ska flyttas från parkeringsläge till dri-

torhuven får inte många poäng från test-

ve-läge. Man kan nämligen både trycka

föraren, men det är förstås en smaksak.

Vi har provkört två miljöbilar, elbilen Nissan Leaf och Kia Optimas laddhybridmodell. Bilmodellerna har valts ut helt slumpmässigt utgående från det utbud som fanns i traktens bilaffärer då skribenten skrev artikeln.

K

ia Optimas farmarmodell är en

Bensinmotorn och ljudet av växlingen

stor laddhybrid. Ska man köra

ger ofrånkomligen bilen en mer levande

miljövänligt gäller det att inte väl-

känsla än en ren elbil. På displayen syns

ja en större bil än man faktiskt

om förbränningsmotorn används eller

behöver, men för en stor familj med last-

inte, vilket uppmuntrar oss till att försö-

behov kan Kia Optima vara ett bra (om än

ka köra så mycket som möjligt på bara

dyrt) alternativ.

elmotorn. För att lyckas gäller det att ta

Fordonet känns stabilt och behagligt

det lugnt i starten och överlag undvika att

att köra och ljudnivån i kupén är relativt

pressa bilen. Displayen visar också när

låg. Kupén är rymlig och bekväm med

batteriet laddas under körningen.

gott om plats, också för vuxna i baksä-

Kia Optima har ett diskret, sportigt ut-

tet. Bakluckan är däremot relativt liten

seende som tilltalar testföraren, även om

för en bil i den här storleksklassen. Tack

en farmarmodell sällan lyckas se snygg

vare back-kameran är bilen lättparkerad

ut på samma sätt som en sedan. Inne i

trots sin storlek. Efter att ha trampat gas-

kupén går designen åt det mer klassiska

pedalen genom ett motstånd, som mar-

hållet, med runda mätare och enkla for-

kerar att man inte längre kör i ECO-läge,

mer. Även är här dock knapparna och mä-

accelererar den mycket piggt.

tarna många att hålla reda på.

Fakta om ...

Kia Optima Sportswagon Pris, från: 45 000 €, riktpris.

Modell: Femdörrars kombi.

Mått, cm: L 485/B 186/H 146 Egenmassa, kg: 1 775 Batteri: Litiumjon Motorns cylindervolym: 1 999 cm3 Kraftöverföring: Automatlåda med 6 växlar, framhjulsdrift.

Prestanda: Toppfart 192 km/tim (120 km/h med eldrift). Acceleration 0–100 km/tim på 9,4 s.

Räckvidd med eldrift: 54 km.

» KÄLLOR: www.kia.com/fi, www.vibilagare.se

6 | 2017

11

Nu firar vi en

hållbar jul De av flesta oss ser fram emot julen med glädje och förväntan.

Vi drömmer om att vara långlediga och umgås i glatt sällskap med mat och dryck i fokus.

Men hur väl stämmer denna glansbild överens med hur verkligheten ser ut?

TEXT Anita Storm

E

ILLUSTRATION Terese Bast

nligt reklamen ska man konsume-

ter som tar dagar i anspråk att tillreda och

tare än vanligt och behöver mera vila än

ra stora mängder under julen, mat-

kräver en stor arbetsinsats. Det ska vara

under andra årstider. Redaktionens bästa

bordet ska digna av läckerheter och

putsat in i minsta vrå, och vi ska ha nya

jultips blir därför: Fokusera hellre på det

alla ska vara friska, glada och nju-

gardinuppsättningar, girlanger, ljusserier

som är väsentligt för dig, utgående från

ta av varandras sällskap. Men vår tid och

och så vidare, dessutom ska det sista ännu

dina krafter och de möjligheter som du

energi samt våra pengar kanske inte räck-

fixas på jobbet innan julledigheten. Allt

har, och strunta i att försöka leva upp till

er till, och besvikelsen kan bli stor när vi

detta skulle vara lättare att leva upp till

andras förväntningar. I checklistan här

märker att våra förhoppningar inte slår in.

under de ljusa sommarmånaderna, när

invid kan du läsa om vad du bör funde-

Många har den perfekta hemmafrun

vi är piggare och ofta har mer kraft och

ra igenom innan du börjar planera för ett

från 50-talet som förebild under julen. Jul-

energi, men julen infaller under den mör-

mera hållbart julfirande. En riktigt god

bordet ska digna av hemgjorda läckerhe-

kaste av alla årstider, då många är tröt-

och grön jul önskar vi dig!

”Gästerna kommer inte för att inspektera ditt finputsade kök eller hem, utan för att träffa dig.”

12

6 | 2017

Marthaguiden till en grönare jul Julmaten:

Allmänna tips:

betungade presenter, det kan vara upplevel-

» GILLA LÄGET – gästerna kommer inte

saker som vi är bra på. Någon är bra på att

» SATSA PÅ lokala produkter gjorda med

för att inspektera ditt finputsade kök el-

använda motorsåg, medan andra är hejare

kärlek och omtanke, det är ingen skillnad

ler hem, utan för att träffa dig.

på att tvätta fönster, se mottagarens behov

om det är dina egenhändigt producerade

och ge bekräftelse genom att ge. Fundera på

eller någon lokal förenings eller företagares.

» TÄNK IGENOM MENYN: Hur många blir

ser eller tjänster av olika slag. Vi har olika

vi, hur mycket mat per person behövs det

vad ni kunde göra tillsammans: teater, vand-

» KÖP LOKALA hemgjorda lådor och de-

och vad kan vi göra av resterna (goda tips

ring med kaffekokning i naturen eller kanske

likatesser till ditt julbord om inte du själv

finns till exempel på Marthaförbundets

ni kan börja motionera tillsammans, simma,

har tid att stå vid spisen.

hemsida: www.martha.fi/sv/radgivning/

gå stavgång? Gör ett trevligt presentkort där

» KOKA KORNGRYNSGRÖT i stället för

recept/)? Tillred mat som räcker till de gäs-

du på ett bra sätt meddelar vad du står till

risgrynsgröt.

ter som har anmält att de kommer, inte

förfogande med.

» VÄLJ INHEMSKA FISKAR framom utländ-

för ett helt kompani, och fundera på hur

» PAKETERING AV JULKLAPPAR: Hitta ett

du senare kan använda resterna i and­ra

sätt att minska på julpapperet – måste allt

laken, ät strömming och strömmingsin-

maträtter.

vara inslaget?

läggningar.

»

ska. Gäddan är en fin julfisk, liksom även

JULKLAPPSANALYS: Hur ska gåvan sorteras

» SKINKAN: Välj inhemsk skinka, gråsal-

gemensamma stunder och upplevelser,

när den tas ur bruk? Fundera ett steg längre

tad, och se till att det inte finns nitriter i

delad glädje är dubbel glädje. Brädspel,

och på hurudant avfall produkten kommer att

köttet. Fundera på skinkans storlek och

frågesporter eller att besöka utflyktsmål

ge upphov till samt hur lång livstid produkten

vad du ska göra av en hel skinka. Köp

tillsammans, till exempel naturstigar eller

har. Välj en hållbarare produkt. Hur mycket

alternativ till skinkan om du redan från

museer där man kan utbyta erfarenheter,

emballage, förpackningsmaterial med mera

början vet att den inte går åt.

gör att alla känner sig delaktiga på något

omsluter produkten? Ur miljöhänseende är en

» TÄNK PÅ hur långt matvarorna har trans-

sätt, eftersom alla har ett uppdrag.

träleksak att föredra framom en plastleksak.

porterats för att nå just ditt julbord – anta

G E PRESENTER som uppmuntrar till

»

» JULEN HANDLAR OM att dela och ge, » SKA NI RESA LÄNGRE BORT? Ta tåget om men det behöver inte vara ekonomiskt

det finns förbindelser.

utmaningen att minska antalet transporter.

Julgranen: » VÄLJ EN VANLIG finländsk gran framom en plastgran av PVC eller importerad ädelgran, och köp den helst utan emballage, det är bättre för miljön.

Ljusen: »

VI KONSUMERAR stora mängder ljus

under julen, de flesta är tillverkade av paraffin, det vill säga en restprodukt som uppkommer vid produktion av olja och bensin – vilket gör att vi bidrar till växthuseffekten när vi bränner dem. Välj därför miljömärkta ljus och se till att ljusen är tillverkade av stearin gjort på animaliska och vegetabiliska fetter, vilka är biologiskt nedbrytbara.

Vid förbränning av ljus uppkommer små partiklar som vi andas in, glöm därför inte att vädra under julhelgen. Tänk även på att återvinna ljuskopparna från värmeljusen, kontrollera med ditt avfallsbolag var de vill att man lämnar metallkopparna.

6 | 2017

13

Miljötipset

Sprid julglädje med hemgjorda gåvor!

Tycker du om att pyssla och göra saker med händerna? Självgjorda julklappar blir ofta personliga och är alltid lika uppskattade. Vi tipsar om fyra ”gör själv”-gåvor med gott innehåll och äkta omsorg.

TEXT Anita Storm, Mia-Maja Wägar

FOTO Karin Lindroos

Väldoftande vintersalva

ser dien e r g In rk + bu 1,96 € + 1€ = 5,6 7,57 € =

Gör någon glad med en väldoftande vintersalva! Receptet härstammar från tre elever i Bäckby skola i Pedersöre som fick i uppdrag att utveckla en bra salva för vinterbruk.

1,5 dl kallpressad olja 34 g bivax 20 g kakaosmör 10 g kokosolja 1 ml E-vitamin 12 droppar valfri eterisk olja (till exempel grapefruktsolja)

Gör så här: 1. Smält bivax , kakaosmör, kokosolja samt olja över ett vattenbad. Bivaxet smälter vid 64 grader, så varmare än så behöver det inte bli. Rör om tills allt har löst sig ordentligt.

2. Lyft blandningen från vattenbadet, rör om medan den svalnar.

3. Låt svalna till cirka 40 grader och tillsätt E-vitamin samt eterisk olja.

4. Fyll sedan burkarna och gör trevliga etiketter. Salvan håller ett till två år.

Återfuktande läppbalsam De flesta läppfetter innehåller mineralolja, såsom vaselin eller paraffin, som torkar ut läpparna. Så varför inte skämma bort någon med en närande och fuktgivande läppsalva som du själv gör av vegetabiliska oljor.

50 ml kallpressad olja 20 g kokosfett 20 g bivax 10 g kakaosmör 0,5 ml E-vitamin ev. 20 droppar eterisk olja av grönmynta, apelsin eller citron

Gör så här: 1. Smält samman fetterna, lyft av värmen och tillsätt E-vitamin samt eteriska oljor.

2. Häll upp i hylsor.

Ing red = 3 + h iense ,22 yls a r € = 3 + 0, 4 ,68 € 6€

14

6 | 2017

4 , 43 (1,5 k € g vet e)

Värmande vetedyna

Juligt kryddte

Sy en vetedyna som kan värmas eller kylas ­ ner och läggas på sjuka axlar eller en stukad fot. Sy den av ett kraftigt linnetyg samt gör ett vackert överdrag av exempelvis gamla örn­ gott. För en lugnande effekt till natten, fyll dynan med örter, exempelvis lavendel och kamomillblommor.

Överraska med ett kryddigt julte som både lugnar och piggar upp! Häll det färdiga teet i en vacker burk och limma på en personlig etikett, voilà, du har en den ultimata julgåvan!

Gör så här: 1. Ett kraftigt linnetyg (35 x 40 cm) sys till en långsmal påse, man kan sy sektioner och sätta i vete varefter.

2. Du behöver cirka 1–1 1/2 kilo ekologiska vetefrön och ett par deciliter örter.

3. Sy ett fodral till kudden, klipp till ett tyg som är drygt 1 centimeter bredare och längre än dynan.

1/2 dl mortlad kanelstång (exempelvis Ceylonkanel) 1 dl torkat äpple 1 msk lakritsrot 1 msk torkade apelsinskal 1 tsk torkad skivad ingefära 1 tsk kardemumma

Gör så här: 1. Skär äpplen i tunna skivor och låt dem torka ordentligt i en tork. Du kan också trä dem på ett snöre och torka dem i ett torrt och luftigt rum, eller köpa färdigt torkade äpplen.

2. Skiva en ingefärsrot tunt och torka.

3. Skär skalet av en ekologisk apelsin i små bitar och torka i rumstemperatur.

4. Skär de torkade äpplena, ingefäran och apelsinskalet i små bitar.

5. Stöt lakritsroten i en mortel till tunna strimlor och gör detsamma med kanelstången.

6. Blanda och häll upp i en lufttät burk. ­Förvara mörkt.

er ns e i red € Ing 2,13

6 | 2017

15

MATBITEN

Upphottade klassiker TILL JULBORDET

Tips! Tackorna lamm ar på våren, vilket innebär att färskt inhemskt lammkött kan finnas att tillgå till jul. Och vad passar väl bättre än att kr ydda lammet med julens kr yddor, som är både goda och stärkande!

I år utgår vi från traditionell julmat som vi hottar upp med chili och smaksätter med bland annat timjan, rosmarin, kanel, mynta och stjärnanis.

Dessutom tipsar vi om en läcker mellandagspizza som du enkelt gör på julmatsrester.

Ju längre degen får jäsa, desto knaprigare och godare blir den!

RECEPT Elisabeth Eriksoon

16

6 | 2017

FOTO Karin Lindroos

Lammbog med julens kryddor (4 portioner) 2 kg lammbog 2 dl rödvin 1 dl olivolja 1 msk sojasås 1 dl mangosaft saften av 1 citron 2 pressade vitlöksklyftor 1 kanelstång timjan eller rosmarin svartpeppar salt smör och olja till stekning 2 rödlökar i klyftor 2 dl vatten 2 dl vin

Dag 1. LÄGG lammbogen i en marinad 1. BLANDA samman en marinad på rödvin, olja, soja, mango, vitlök och citrussaft.

2. PUTSA köttet vid behov, lägg i marinaden och ställ i kylen.

Dag 2. TILLRED lammköttet.

1. TA FRAM köttet och låt stå i rumstemperatur 1–2 timmar.

2. STEK i het gryta för att få färg.

3. SPÄD PÅ med vatten.

4. LÅT köttet därefter småkoka i skyn och vinet tillsammans med lök och kryddor. Köttet får bli genommört, så det kan ta flera timmar. Benet kan lösgöras före serveringen.

Hasselbackspotatis med citrus- och mangodressing (4 portioner) 8 potatisar 75 gram smör

T i p s ! H ä r ha r v i v a l t a

tt piffa upp den traditionella hasselbackspotatisen med en rätt eldig dressing. Dosera chilin enligt egen smak . Ingen kan påstå att potatis är tråkigt!

1 dl riven ost flingsalt

1. TVÄTTA potatisarna väl och lägg dem på en träslev.

2. SKÅRA dem så tunt som möjligt med en vass kniv utan att skära igenom.

Citrus- och mangodressing

3. SMÄLT smöret. Lägg potatisarna i en ugnsfast

1/2 röd chilipepparfrukt

form och pensla med en del av smöret.

4. BAKA i 200 grader cirka 40 minuter.

5. TA UT formen med potatis och pensla med resten

1/2 kruka äppelmynta 1/2 kruka timjan

10 minuter tills potatisen har fått fin färg.

1 tsk honung

1. KÄRNA UR chilin och finhacka den.

2. KLIPP NER myntan riktigt fint.

3. RIV timjanbladen.

4. MÄT UPP alla ingredienser och

7. SALTA och servera med en smakrik dressing på

3 msk olivolja

smaka av.

citrus och mango.

(salt)

5. RINGLA ÖVER potatisen.

av det smälta smöret, strö över ost.

6. STÄLL tillbaka i ugnen och baka ytterligare cirka

1/2 dl mangosaft 1/2 dl apelsinsaft

6 | 2017

17

Helstekt rödlök (4 portioner) 8 rödlökar 1 kg grovt salt

1. HÄLL UT en påse salt på en ugnsfast form.

2. PLACERA rödlökarna i saltet på lika stort avstånd från varandra.

3. BAKA i 200 graders ugnsvärme cirka 40–50 minuter, beroende på storleken. Lökarna ska vara mjuka och mjälla.

4. VID serveringen snittar man upp toppen med en vass kniv. Servera löken som sådan med en klick smör. Passar bra till lammet!

Tips! Baka vitlök på samma sätt. Tillrednings-

tiden bör då förkortas med cirka 10 minuter.

Rostad rödkål (8 portioner) 1 stor rödkål (1,2 kg) 1/2 tsk salt svartpeppar 1 dl olja

1. KLYV rödkålen och skär bort stocken.

2. DELA rödkålen i tjocka skivor, cirka 2 centimeter, och placera dem på bakplåtspapper på en ugnsplåt.

3. RINGLA ÖVER rejält med god olja (oliv- eller rybsolja).

4. TILLAGA i 200 graders ugn cirka 20 minuter.

5. SALTA och peppra.

6. KÅLEN ska kännas frasig och inte bli för ”tossig”.

Servera som tillbehör på julbordet.

Tips! Prova att variera med spetskål eller savojkål.

18

6 | 2017

Äppelkompott (6 portioner) 10 äpplen 1–2 dl äppelmust cirka 1 dl socker 1 stjärnanis

Till servering: vispgrädde

1. SKALA och tärna äpplen.

2. LÄGG i en kastrull och häll över av äppelmusten.

3. KOKA UPP under omrörning och tillsätt socker och därefter stjärnanis. Låt koka några minuter.

4. SERVERA med en klick vispgrädde som gärna smaksätts med lite vanilj.

Tips! Vi använde vinteräpp l e n s o m ä r h å r d a o ch relativ t sura. Risken för att kom potten blir mos är då mindre än om man använder mjöliga äpplen.

Mellandagspizza (4 portioner) 25 g jäst 2 1/2 dl vatten 1/2 tsk salt 7–8 dl mjöl Börja med att blanda ihop en pizzadeg. Du minns väl att pizzadegen gärna ska jäsa i timmar?

1. SMULA ner jästen i en skål.

2. TILLSÄTT fingerljummet vatten, salt och olja.

3. TILLSÄTT mjölet lite åt gången och knåda ihop till en smidig deg.

4. LÅT jäsa till dubbel storlek i minst en timme.

5. DELA degen i 4 bitar och kavla ut till portionspizzor.

6. PLACERA på en ugnsplåt klädd med bakplåtspapper.

Fyllning: 250 g mascarpone eller en annan liknande färskost 250 smetana, tjock yoghurt eller crème fraîche 400 g kallrökt lax eller annan fisk 2 rödlökar, tunnskivade 200 g riven ost

1. BRED UT mascarponeosten över den tunt utkavlade pizzabottnen.

2. TILLSÄTT lökringar.

3. GRÄDDA i het ugn cirka 8 minuter, tills ytan har fått färg.

4. TA UT pizzan och klicka över av smetana (eller annan syrad gräddprodukt).

Tips! Mellan alla julens smaker kan det sitta fint med en pizzak väll. Ingredienserna till pizzan hittar du bland julens rester.

5. TILLSÄTT fisk och dill, servera genast.

6 | 2017

19

AKTUELLT

Matkulturpriset till Slow Food Västnyland Matkulturpriset delas årligen ut till någon som engagerat arbetar för den finlandssvenska matkulturen. I år fick föreningen Slow Food Västnyland ta emot priset för sitt arbete för närmat.

TEXT och FOTO Karin Lindroos

M

arthaförbundets matkultur-

uppleva närmat. Föreningen har genom

företagandet samt den finlandssvenska

pris har delats ut i ett tiotal

festivalen, och genom att oförtrutet prata

matkulturen.”

år och tillfallit matpåverkare

för ren, rättvis och lokalt producerad mat,

Priset delades ut av Marthaförbundets

som arbetar hårt för den fin-

sammanfört närmatsproducenter och

ordförande Andrea Hasselblatt och styrel-

landssvenska matkulturen. I år tillföll pri-

-förädlare i regionen med konsumenter.

semedlem Camilla Holmström. På plats

set föreningen Slow Food Västnyland, som

Slow Food Västnyland, med många eld-

för att ta emot stipendiet om 1 000 euro

länge arbetat för att synliggöra närmat i

själar och projekt parallellt och i samar-

var Slow Food Västnylands ordförande Di-

västra Nyland. Prismotiveringen lydde:

bete med dem, har berett väg och jobbat

ana Nyberg Lindholm och verksamhets-

”Föreningen Slow Food Västnyland ar-

engagerat för att skapa den matregion att

ledare Pontus Berglund.

rangerar i år för åttonde gången närmats-

räkna med som västra Nyland är i dag.

– Vi har kämpat i många år och det här

marknaden Slow Food Festival. Festiva-

Slow Food Västnyland är en sann före-

stipendiet är ett erkännande för oss. Vi

len har under åren lockat tusen och åter

bild för arbetet med att främja rena rå-

vill på olika sätt arbeta vidare för god, ren

tusen besökare till västra Nyland för att

varor, närproducerad mat och det lokala

och rättvis mat. På gång är bland annat

Årets matkulturstipendium tilldelades föreningen Slow Food Västnyland. Föreningens ordförande Diana Nyberg Lindholm och verksamhetsledare Pontus Berglund mottog priset under den festliga galamiddagen Dine Together Fiskars som ägde rum i oktober.

20

6 | 2017

Matkulturdagen firades även på den officiella dagen den 9 oktober på Marthaförbundets kontor i Helsingfors och Vasa. Det årliga matkulturmagasinet lanserades och på plats bjöds på smakprov gjorda på recept från magasinet.

en bok om västnyländsk matproduktion

nat att finnas sakkunniga från Marthaför-

genom tiderna. Vi är också glada för det

bundet, Novia och projektet Kustens mat,

nya samarbetet med Raseborgs stad. Vi

kocken Micke Björklund och stadens re-

fortsätter arbeta tillsammans med andra

presentanter.

mataktörer för att bevara en mångfald av bra mat, säger Nyberg Lindholm.

Inspirationsresa till Köpenhamn

– Säkert kan det vara helt okej med stor-

Fakta om …

litar blint på siffrorna på pappren i stället

Den finlandssvenska matkulturdagen

kök, men min största farhåga är att man för att fundera på näringsvärdet i hårt pro-

Den finlandssvenska matkulturda-

Pontus Berglund berättar några veckor ef-

cessade livsmedel. I dag, när man mark-

gen instiftades på initiativ av Finlands

ter prisutdelningen att man inom styrel-

nadsför Raseborg och västra Nyland som

svenska Marthaförbund och firas se-

sen diskuterat att använda prissumman

Nordens Toscana, kunde man bredda detta

dan 1992 årligen den 9 oktober. Avsik-

för en inspirationsresa till en nordisk Slow

till att också gälla den offentliga måltiden.

ten med dagen är att uppmärksamma

Food-träff i Köpenhamn. Där planerar

Föreningen önskar visa att skolmat är

och bevara de unika finlandssvenska

man att bredda kontaktnätverket och in-

så mycket mer än bara en snabb lunch

mattraditionerna. I år är fokus på in-

supa inspiration och idéer för att sedan på

för att mätta magen. Diana Nyberg Lind-

hemska proteiner från växtriket.

hemmaplan kavla upp ärmarna och fort-

holm önskar att man skulle se på skol-

Bland tidigare matkulturpristagare

sätta jobba för den offentliga måltiden i

matsbespisning också ur ett pedagogiskt

kan nämnas bland andra mathantver-

västra Nyland och särskilt Raseborg.

perspektiv.

karen Margot Wikström, jordbrukare

– På flera håll i södra Sverige har man

– Det handlar inte bara om utfodring,

och primus motor för Reko-ringarna

gått från storkök tillbaka till små skol-

utan också om att engagera barn i matlag-

Thomas Snellman, Johanna Dahlgren,

kök. Vi har redan planerat in en första träff

ning, dukning och servering och på det

krögare på Pub Stallhagen på Åland,

med engagerade sakkunniga för att disku-

viset lära barn och ungdomar om mat-

Leif Hansson, bagare i Liljendal och

tera den offentliga måltiden i Raseborg.

kultur. Skollunchen ska vara en trevlig

Anna Alm, jordbrukare i Raseborg.

På plats på träffen kommer det bland an-

stund.

6 | 2017

21

”Jag ville göra något som jag ansåg vara viktigt: åstadkomma förbättring, underlätta liv och arbeta för fred.”

22

6 | 2017

Årets Fredrika

VILL STÄRKA KVINNOR VÄRLDEN ÖVER Årets Fredrika Runeberg-stipendiat Laura Londén arbetar för utsatta kvinnor och flickor hela världen över på samma sätt som Fredrika gjorde på sin tid. Gemensamt för dem båda är viljan att arbeta för hållbara lösningar för utsatta grupper på deras hemort.

TEXT Marit Björkbacka

M

FOTO Marit Björkbacka, Rabbe Sandelin

agistern i statskunskap Lau-

– Jag har sett alltför många utsatta kvin-

och flickor. Att de kommer i åtnjutande

ra Londén premierades med

nor och flickor utan kontroll över sitt

av mänskliga rättigheter är en förutsätt-

årets Fredrika Runebergs-

eget liv eller sin kropp. Det är fruktans-

ning för hållbar utveckling.

stipendium på Fredrikas fö-

värt. Nu är det min tur att stå upp för dem

Laura Londén kommer ursprungligen

delsedag som infaller den andra septem-

som ännu inte har dessa rättigheter, sä-

från bruksorten Billnäs i Raseborg. Hen-

ber. Prisutdelningen sker varje år tradi-

ger Londén.

nes far arbetade för FN, liksom hon gör

tionsenligt i Runebergs hem i Borgå, och

Syftet med Fredrika Runebergs stipen-

i dag. Därför har hon som ung bott både

Londén, som bor och arbetar i New York,

diefond är att bevara minnet av Fredrika

i Latin- och Sydamerika samt i Etiopien.

hade rest en lång väg för att ta emot sti-

Runebergs gärning och stimulera till den

Hon berättar att viljan att göra en insats

pendiet.

speciella samhällsmoderlighet som var

för mänskligheten fanns hos henne re-

utmärkande för henne.

dan som ung. Den påverkade också hen-

– Jag kunde inte ha föreställt mig att jag skulle få denna ära, jag är enormt tacksam

– Jag tycker att samhällsmoderligheten

för allas generositet! Själva utdelnings-

behövs i dag mer än någonsin. Koncep-

tillfället var fenomenalt och vackert – till

tet för samhällsmoderlighet kan leva vi-

– Jag ville göra något som jag ansåg va-

och med emotionellt. Det kändes som en

dare genom de globala målen för hållbar

ra viktigt: åstadkomma förbättring, un-

varm gemenskap, säger Londén.

utveckling, säger Londén.

derlätta liv och arbeta för fred, säger hon.

Som exempel tar hon FN:s handlings-

nes val då hon valde inriktning för sina universitetsstudier.

Djup respekt

plan Agenda 2030 från år 2015, som ock-

Arbete vid FN

Laura Londén har en djup respekt för Fred-

så Finland har skrivit under. Målet med

Laura Londéns första arbete efter studi-

rika Runeberg och det arbete som hon och

planen är att avskaffa extrem fattigdom

erna var som flyktingsekreterare i Malax.

andra kvinnor har utfört för att förbätt-

i världen på ett sätt som är hållbart med

– Efter det kom mitt första FN-arbete.

ra förhållandena för utsatta människor.

tanke på miljön.

Som FN:s biträdande generalsekreterare

Det var i Jerusalem för UNRWA som arbetade för palestinska flyktingar i Mel-

och vice generaldirektör för FN:s befolk-

Mänskliga rättigheter

ningsfond UNFPA besitter Londén samma

– Det gäller att säkerställa att ingen lämnas

Det följdes av uppgifter vid flera

möjligheter att göra det som Fredrika gjor-

utan arbete. Man bör fokusera på de mest

FN-organisationers huvudkvarter och

de på sin tid, det vill säga, att arbeta för

utsatta och dem som ligger längst efter i

fältkontor i länder som Sierra Leone,

dem som har det sämre ställt i samhället.

utvecklingen, och det är oftast kvinnor

Israel, Östra Timor, Bosnien-Hercego-

lanöstern år 1990.

6 | 2017

23

Laura Londén ÅLDER: 56 år.

BOR: På Manhattan i New York.

FAMILJ: Maken Philip Leighton.

UTBILDNING: Magister i stats­

kunskap från Åbo Akademi.

Behandlade ämnet flyktingar och asylrätt i Finland i sin avhandling.

ARBETAR SOM: Vice general­

direktör för FN:s befolkningsfond UNFPA och biträdande general­ sekreterare i FN.

ber 2015 är hon biträdande generalse-

flickor och unga runt om i världen, varje

kreterare i FN och vice generaldirektör

dag, berättar Londén, som valde att done-

med ansvar för FN:s befolkningsfond

ra stipendiesumman på 10 000 euro till

UNFPA.

föreningen Monika-Naiset (Monikansalli-

Under de senaste åren har hon upplevt

set Naiset, ung. mångkulturella kvinnor).

hur attityderna att hjälpa människor i nöd

– Monika-Naiset och dess program pas-

hårdnat.

der invandrarkvinnor i Finland, erbjud-

människor i nöd. Hundratals dör varje

er psykosocialt stöd och kvinnojourer

dag. Det är så enkelt att glömma att det

samt stödjande bostäder, krishantering

faktiskt inte handlar om abstrakta pro-

och tryggt boende.

blem och anonym statistik, utan om våra medmänniskor. Människor som du

Våld mot kvinnor

och jag.

Föreningen Monika-Naiset arbetar med

LÄSER: Dagligen, alltför mycket,

främst officiella dokument, analyser, forskning och aktualiteter.

BESÖKER FINLAND: Numera fyra

gånger per år. Jag brukar träffa familj och vänner samt njuter av naturen och lugnet, i synnerhet efter livet på Manhattan.

GILLAR: Yoga, långa promenader,

matlagning, natur och ridning.

BÄSTA VARDAGSTIPSET: Att

vara närvarande och, faktiskt, leva i nuet.

sar Agenda-målet perfekt. Föreningen stö-

– Det talas dagligen om miljontals

Statistiskt sett

kvinnor som har utsatts för eller hotats av våld, och det är exakt det som också

Trots att statistiken över kvinnors och

UNFPA arbetar för. Med donationen vill

flickors rättigheter världen över ser rätt

Londén dra uppmärksamhet till förening-

dyster ut, har det skett förbättringar. Möd-

en och det viktiga arbete som dagligen

radödligheten har sjunkit, man satsar på

görs. Även om resurserna för att förebyg-

flickors skolgång och kvinnor i utveck-

ga våld mot kvinnor har ökat i Finland,

lingsländer kan i allt högre grad själva be-

räcker de inte till.

stämma när de vill ha barn. Också fattigdomen har halverats under de senaste årtiondena.

– Det är tragiskt, men efterfrågan är helt enkelt större än utbudet, säger Londén.

Donationen kommer att användas för

– För att kunna uppnå förbättringar

att stödja invandrarkvinnor som har va-

även i framtiden, gäller det att se till att

rit utsatta för våld, såsom intimt part-

vina, Schweiz, Österrike och Kroatien.

vi inte ger upp. Finland stöder UNFPA med

nervåld och hedersrelaterat våld, eller

År 2015 blev Londén direktör för perso-

en avgörande finansiering. Stödet bidrar

fallit offer för tvångsäktenskap och män-

nalavdelningen i UNRWA. Från decem-

till att rädda livet på miljoner kvinnor,

niskohandel.

Laura Londén tillsammans med Wivan NygårdFagerudd, ordförande för Svenska folkskolans vänner.

Ordföranden Bahar Mozaffari (t.v.) och verksamhetsledaren Natalie Gerbert (tredje fr.v.) för föreningen Monika-Naiset tog emot stipendiesumman på 10 000 euro. T.h. Camilla Nordblad från Svenska folkskolans vänner.

Jeanette Sarström stod tillsammans med Stefan Westerbladh för den musikaliska underhållningen.

»

MOTTAGAREN av Fredrika Runeberg-stipendiet utses av en stipendiekommitté som består av representanter från Finlands svenska Marthaförbund, Svenska Kvinnoförbundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden. Priset utdelas årligen.

24

6 | 2017

KOLUMN

MARIA SUNDBLOM LINDBERG är psykoterapeut, präst och publicist som lever ett vilt och vardagligt familjeliv med fem barn och man i Helsingfors. Hon är särskilt förtjust i skönhet, sinnlighet, skäriliv och skidning. Hon ogillar så mycket att det inte ens är lönt att lista.

HÅLLBAR JULHELG I FÖNSTRET lyste den vita pappersstjärnan sedan länge.

och skämdes över att hon hade tappat kompassen och

Pepparkakshjärtan med svårlästa namn av slarvigt blandad

kartan till både Betlehem och barnen igen.

glasyr hängde i röda band mellan spröjsarna. Adventsstaken i mässing var dekorerad med lingonris som krafsats fram

Gröt i folkdräkt

under snön en alltför sen kväll, och det enda som egent-

Det var förstås hennes eget fel att det spårat ur, men

ligen fattades i idyllen var Carolas lite sliskiga stämma. I

det var också lite Carl Larssons fel. Ingenstans på hans

stället hörde man bara strykjärnets termostat slå av och

idylliska julbilder står det: ”Detta kan inte förverkligas

på bredvid berget av skrynkliga luciaklänningar, och att

utan tjänstefolk.” I stället står leende brudar och kokar

någon låste om sig på toaletten.

gröt i folkdräkt efter att de har stoppat korv på dagar-

Det tog en stund innan han närmade sig dörren och

na och vävt julmattor på nätterna. Ingmar Bergman har

ännu några minuter innan den öppnades. Hon satt på

inte heller några varningstexter innan Fanny och Alex-

golvet och han satte sig på huk framför henne och torka-

ander börjar leka kurragömma under dignande julbord

de sakta bort tårar och snor med den fräkniga utsidan av

och takhöga granar. Ingenstans står det att denna julidyll

sin hand. Hon tittade i golvet och han sade: ”Julen finns

kostar 1 300 euro och kräver fem människor på heltid

till för äldre och barn. Vi som är mittemellan måste lägga

under december. Sköna hem skriver aldrig om ilskan över

vår längtan åt sidan.”

att någon tömmer sparkontot för en röd Howard-soffa

Årlig ritual

att mysa i på julafton, eller hur ensamt det är att sitta i den om ingen vill komma.

Det var nästan som en årlig ritual. Lika säkert som glög-

Additionsstress kallas fenomenet när man jämför and­

gen, pepparkaksbygget och skolans julfest kraschade hon

ras sammanlagda prestation med sin egen prestation.

runt Lucia. Dygnet hade redan blivit för kort vid första ad-

Additionsstress kan man också kalla det när man försöker

vent och to do-listorna alltför långa i mitten av december.

fylla upp alla kvinnoroller under hundra år. Inte bara vara

Julfestkläder, beställa fotoböcker, köpa tomteluvor, glögg-

en fräsch, käck och närvarande heltidsarbetande mamma

fest, pysselkvällar, adventskalendrarna, gåvor till lärarna,

2017, utan också bra på handarbete som sin egen mor och

konserter, granris, batterier till luciakronan, ljusa under-

huslig som sin mormor. Vi har koll på rollerna under 340

ställ till skolans tablå, dagis julbak, göra önskelista, julkort,

dagar om året, men det räcker med lite stearinljus, ka-

lussebullar, hinna ses före jul, jullov, julbehov, julfrid …

neldoft och Tommy Körbergs O helga natt, så förtränger

Hon älskade det. Eller åtminstone hade hon älskat det.

Då, när hon fick sina första barn och byggde upp de egna

vi förutsättningarna och vill allt och genast.

traditionerna med pedantisk och hängiven precision. Nu

Ända fram

var de många, och det hände aldrig längre att alla ville

När riktigt gamla människor får välja den bästa julen un-

samma, och var man inte alla, så var det en besvikelse.

der ett långt liv, är det inte sällan den krigstida julen som

Så när någon dessutom plötsligt slet av tomtedräkten och

nämns. Den utan klappar och julbord, men med stor ge-

vägrade delta i något löjligt luciatåg, eller bara inte dök

menskap och stor tacksamhet. Som den första julen, den

upp till adventskaffet med släkten, blev hon förbannad.

i stallet. Vägen till Betlehem behöver inte vara 6 640 ki-

Att vara arg på att ett barn inte uppskattar det de inte

lometer, utan tvärtom. Genom att avstå kommer vi att

bett om är ju fullständigt befängt och därför satt hon och

komma halvvägs. Genom att vara tacksamma kommer

grät på ett badrumsgolv med smutsiga kakelfogar. Grät

vi troligtvis ända fram.

6 | 2017

25

HÖSTMÖTET

Debattens vågor gick stundtals höga på Marthaförbundets höstmöte i Helsingfors.

Fr.v. Andrea Hasselblatt, förbundsordförande, och Frida Nylund, verksamhetsledare.

VARMHJÄRTAT HÖSTMÖTE I HELSINGFORS Drygt 140 marthor från hela Svenskfinland och Åland samlades till Marthaförbundets höstmöte i förbundets nya utrymmen i Victoriakvarteret på Busholmen i Helsingfors.

TEXT Petra Högnäs

F

FOTO Karin Lindroos

örbundsordföranden Andrea Has-

att de beslut som fattas i dag är viktiga

för nästa år. Höstmötet godkände enhäl-

selblatt öppnade mötet med att

för framtiden.

ligt centralstyrelsens förslag till verksam-

tända ett ljus för att symbolisera

– Enligt förbundets strategi ska vi i slu-

hoppet om en vardag fri från våld.

tet av jubileumsåret 2019 vara bäst i värl-

Efter en livlig diskussion godkände

Höstmötesdagen sammanföll med FN:s

den på frågor som rör vardagen. Därför

höstmötet även centralstyrelsens förslag

internationella dag för avskaffande av våld

är det viktigt att vi omfattar de beslut vi

till medlemsavgifter för år 2018. Avgiften

mot kvinnor och kampanjen Ljus, inte våld

fattar och tillsammans jobbar mot fram-

inom samtliga medlemskategorier höjdes

uppmärksammar kvinnors mänskliga rät-

tiden, alltid med förbundets bästa som

med två euro, förutom för kategorin un-

tigheter och rätten till ett liv utan våld.

målsättning.

derstödjande medlem, där avgiften för-

I sitt höstmötestal efterlyste Andrea

hetsplan och budget.

blev oförändrad.

Hasselblatt en öppen och ärlig diskussion

Livlig diskussion

kring de ärenden som höstmötet skulle

Förbundets verksamhetsledare Frida

ter full mandatperiod var Östra Nylands

fatta beslut om. Ordföranden påminde om

Nylund presenterade verksamhetsplanen

styrelserepresentant Ann-Mari Koivula,

26

6 | 2017

I tur att avgå från centralstyrelsen ef-

HÖSTMÖTET som modigt förespråkat utvecklig och förnyelse och därför avtackades med lilla guldmärket, samt Ungmarthas

Centralstyrelsen fr.o.m. 1.1.2018

styrelsemedlem som efter åtta år

Andrea Hasselblatt, ordförande

av stort engagemang i styrelsearbetet lämnar över till nya krafter. Anne-Louise Nilsson, från Borgå svenska Marthadistrikt, valde att avgå ur central­styrelsen och tilldelades stora silvermärket för arbetet med att förnya verksamheten på regional nivå och för att aktivt jobba för förändring inom organisationen.

Programförslag för marthamöten Under kaffepausen hade mötes-

Ordinarie medlemmar Sickan Nybondas, Östra Nylands Marthadistrikt Gunilla Backman (NY), Borgå svenska Marthadistrikt Camilla Komonen, Helsingfors svenska Marthaförening Christina Grönroos, Mellersta Nylands Marthadistrikt Camilla Holmström, Västra Nylands Marthadistrikt Camilla Hautala, Åbolands svenska Marthadistrikt Gun Carlson, Ålands Marthadistrikt Anna Häggqvist, Sydösterbottens Marthadistrikt Seija Knipström, Vasabygdens Marthadistrikt Inga-Britt Lindvall, Nykarleby Marthadistrikt Carita Vik-Hästbacka, Jakobstads Marthadistrikt Carina Nilsson, Karlebynejdens Marthadistrikt Mia Kamila, UngMartha

Ersättare Marina Bruce (NY) Solveig Nyberg (NY) Camilla Vitzthum Annika Wikholm (NY) Inga Mannström (NY) Mikaela Vesterlund-Laine Helena Häggblom-Jacobsson Anna-Lena Pärus (NY) Anne Ohls Gertrud Rögård Ann-Sofie Larsson Hillevi Bystedt Hanna Åkerfelt (NY)

deltagarna möjlighet att besöka Marthaförbundets nya kansliutrymmen och det nya undervisningsköket.

Deltagarna hade också möjlighet att tillsammans med förbundets personal diskutera de inspirationsmodeller med programförslag för marthamöten i kretsar, föreningar och di-

Medlemsavgifter för år 2018 Ordinarie medlem Seniormedlem Familjemedlem Medlem i Ungmartha rf Direkt medlem Understödjande medlem

30 euro 25 euro 14 euro 14 euro 47 euro 200 euro

strikt som personalen presenterade under höstmötet.

Efter elva år i tjänst på Marthaförbundet, varav de två senaste åren som verksamhetsledare, lämnar Frida Nylund förbundet i slutet av januari nästa år.

Hon avtackades av en tacksam och rörd styrelseordförande, och mötesdeltagarna tog avsked av henne med sång och stående ovationer.

» MARTHAFÖRBUNDET håller vårmöte i Åbo 5.5.2018. Förbundets verksamhetsplan för 2018 och strategin för åren 2017–2019 hittar du på martha.fi/sv/medlem/. Där finns också alla inspirationsmodeller.

Presidentparet uppmärksammade barn födda på självständighetsdagen » SOM ett led i Finlands jubileumsår upp-

kiga marthor. På svenskt

märksammade presidentparet Sauli Nii-

håll var det marthakret-

nistö och hans fru Jenni Haukio alla barn

sen Elvan i Helsing-

som föddes den 6 december 2017 med

fors, med ordföran-

ett babypaket. Paketet innehöll sockor,

den Riitta Sittnikow

vantar och en mössa som hade stick-

i spetsen, som hade

ats av frivilliga svensk- och finsksprå-

förverkligat projektet.

6 | 2017

27

MARTHAINFO

Föreningsstödet för år 2018 » CENTRALSTYRELSEN vid Finlands svenska Marthaförbund rf lediganslår föreningsstöd att sökas under perioden 1–28.2.2018.

Kostnader för Marthaförbundets egen per-

sonal godkänns inte.

beställa en ansökningsblankett via petra. hognas@martha.fi eller tfn 044 280 6609.

Kostnader kring rekreation som man kan

2. ANSÖKAN BÖR HA en tydlig och utför-

anse att föreningen eller deltagarna själva

lig projektplan och projektbudget. Brist-

kan bekosta, exempelvis fester, måltidskost-

fälliga ansökningar förkastas.

BIDRAG KAN ANSÖKAS ENLIGT

nader, utflykter, deltagaravgifter och resor

3. BILAGOR SOM STÖDER ANSÖKAN kan

FÖLJANDE MODELLER:

kan inte beviljas understöd.

även bifogas ansökningen och sändas per

S-modellen: För ett evenemang som

mejl till petra.hognas@martha.fi.

stärker den egna föreningens grundverk-

FÖRENINGSSTÖD UTBETALAS

4. SISTA INLÄMNINGSDAGEN är 28.2.2018.

samhet, som ordnas lokalt och med eg-

INTE HELLER FÖR:

Endast ansökningar som har lämnats in

na krafter.

anskaffningar av utrustning

under ansökningstiden behandlas.

renoveringskostnader

5. BESLUTET OM BIDRAG fattas av cen-

ordnas lokalt eller regionalt som en öppen

fasta hyreskostnader och uteblivna löner

tralstyrelsen i slutet av mars. Samtliga

tillställning, gärna i samarbete med andra.

uppgörande av historiker

sökande får svar om beslutet genast då

understöd som ges direkt vidare till väl-

Marthaförbundet erhållit beslut om un-

M-modellen: För ett evenemang som

L-modellen: För ett evenemang som går över flera distriktsgränser, lyfter ett aktu-

görande ändamål

derstödet av Svenska kulturfonden.

6. FÖRENINGSSTÖDET ÅR 2018 ska re-

ellt tema för en större allmänhet och som ANVISNINGAR:

dovisas senast 31.1.2019 på den blankett

1. ANSÖKNINGSBLANKETTEN FYLLS I elek-

som medföljer beslutet om beviljat un-

KOSTNADER SOM INTE GODKÄNNS DÅ

troniskt och finns på Marthaförbundets hem-

derstöd. Föreningar med oredovisade an-

MAN ANSÖKER OM FÖRENINGSSTÖD:

sida på adressen: martha.fi/sv/medlem/fo-

sökningar har inte möjlighet att ansöka

reningsstod2018/ under tiden 1–28.2.2018.

om understöd förrän redovisningen för

Om du saknar tillgång till internet kan du

erhållna bidrag är gjord.

stärker marthaverksamheten.

Understöd för den årliga allmänna verk-

samheten i föreningen delas inte ut.

Närmare uppgifter om kriterier och prioriteringar för föreningsstödet 2018 hittar du på www.martha.fi/sv/medlem/foreningsstod2018/.

Dags att nominera kandidater till årets marthagärningar 2018! »INOM ramen för utmärkelsen årets martha-

Kategorier och kriterier

gärningar 2018 kan man nominera kandidater inom tre kategorier: Årets Lucina, Årets sam-

Hederstiteln Årets Lucina ska gå till nå-

Utmärkelserna ska gå till en sådan hän-

hällsinsats och Årets eldsjäl. Utmärkelserna

gon som är förtroendevald och som un-

delse eller en sådan insats som företrädes-

utdelas under kvällsfesten vid Marthaförbun-

der det gångna året modigt har fört sin

vis under det gångna året 2017 kan ses som

dets vårmöte i Åbo lördagen den 5 maj 2018.

förening framåt och som har visat ett

speciellt utmärkande för de värden martha-

Sänd in förslag på insatser som har utförts

starkt engagemang när det gäller för-

rörelsen står för, samt det arbete som för-

eningens utveckling.

bundet med dess distrikt och föreningar gör.

av föreningar eller enskilda medlemmar till verksamhetsledare Frida Nylund per e-post

Titeln Årets samhällsinsats ges för en

Utmärkelserna ges till en marthaförening,

till: frida.nylund@martha.fi eller till adres-

nytänkande, kreativ insats för en bättre

krets eller en enskild medlem. Titeln Årets

sen Marthaförbundet, Medelhavsgatan 14 C,

värld, en vardag i taget. En insats som ger

eldsjäl kan ges för insatser som hänför sig

00220 Helsingfors. Nomineringen bör vara

prov på Marthas samhällsengagemang.

till flera år.

centralstyrelsen till handa senast 31.1.2018

Utmärkelsen Årets eldsjäl tilldelas en

Utmärkelserna ska inspirera andra. De

kl. 20. Enskilda medlemmar, kretsar, fören-

martha som under flera år har arbetat

ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som

ingar, distrikt och centralstyrelsen har rätt

för föreningens bästa. En medlem som

är en aktiv del av samhällsutvecklingen. Det

att nominera till alla kategorier, men kom

har gjort en eller flera insatser för att ut-

kan vara insatser som visar hur Martha ar-

ihåg att ange inom vilken kategori ni nomi-

veckla föreningen, och som genom sitt

betar för en bättre värld, som främjar ut-

nerar! Frida Nylund svarar på frågor om ut-

aktiva deltagande har varit ett hjärta i

vecklandet av martharörelsen och som är

märkelserna.

föreningen.

en inspirationskälla för alla.

28

6 | 2017

MARTHAINFO

Inhemsk mat för skolbarn » UNGMARTHAS och SLC:s skolmaterial Inhemsk mat från jord till bord finns nu att få. Större mängder av broschyren kan beställas via www.inhemskmat.fi.

Gäller det några enstaka exemplar, kan

Julpyssel på nätet

du även beställa dem från Ungmartha på ung@martha.fi.

» DU HAR väl inte missat Ungmarthas

Gå in och bläddra i broschyren på si-

elektroniska julkalender på nätet? I

dan www.inhemsk-

luckorna i kalendern finns inspireran-

mat.fi, där hittar du

de tips med godsaker till julbordet,

också länkar till

pysselidéer och andra skojiga tidsför-

bland annat til�-

driv, såsom lekar och spel. Håll utkik

läggsmaterial. För

på Ungmarthas Facebook-sida och på

mera information,

hemsidan ung.martha.fi!

kontakta ung@ martha.fi.

Inbetalningar CENTRS MARTA

» Västra Nylands Md med anledning av Sigrid Örnmarks 100-årsdag 100 euro

» Söderveckoski Mf med anledning av Inger Backmans 75-årsdag 50 euro » Köklax mkr med anledning av Leila Backströms 70-årsdag 25 euro » Nykarleby Mf med anledning av Doris Liljeströms 85-årsdag 30 euro » Fagerstad-Seitlax Mf med anledning av Ebbo Marthaförenings 80-årsjubileum 50 euro » Carl-Johan Erik Linden: Gratulationer till Maria och Ingrid 25 euro » Maria Linden och Ingrid Svanfeldt, gåva 15 euro » Maria Linden och Ingrid Svanfeldt, donation 20 euro » Kyrkslätts Mf med anledning av Sjundeå Mf 100-årsjubileum 80 euro » Ingrid Svanfeldt, donation 60 euro MARTHAFONDEN

» Sjundeå kommun med anledning av

Få koll på din ekonomi!

Sjundeå Mf:s 100-års jubileum 100 euro DISA FLYTHSTRÖMS FOND

»MARTHAFÖRBUNDET erbjuder

flödesschema. Ladda ner

enkla Excel-baserade verktyg

dem via tips.martha.fi.

för att budgetera, bokföra

Sjundeå Mf:s 100-årsjubileum 50 euro

» Degerby Mf med anledning av Sjundeå Mf:s 100-årsjubileum 50 euro

och lägga upp ett kassa­

Intresserad av fortbildning?

» Marthaförbundet med anledning av

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI17 8000 1400 0617 51).

Sköna böna, snärtiga ärta

NKF-konferens 17–18.8.2018

en får deltagarna konkreta metoder för

»

SKÖNA böna, snärtiga ärta är Ung-

» NORDENS kvinnoförbund (NKF) håller

att väcka en sund och nyfiken inställning

marthas och projektet Tack för maten!:s

sommarkonferens på Åland 17–18.8.2018.

till mat hos barnen. Tillfället är uppdelat

växtproteinmaterial för barn och unga. Bro-

Marthaförbundet står värd för konferen-

i en föreläsning och praktiska övningar

schyren lyfter spännande fakta om balj-

sen och temat är Trygg vardag. Mera in-

som lätt kan implementeras i verksamhet

växter, enkla recept, sinnesövningar och

formation hittar du i kommande nummer

för barn på daghem och eftis. Eftisleda-

pyssel som man kan göra med barn hemma

av Martha och på förbundets

re får också inspiration till mellanmål. In-

eller på daghem, i skolan, på klubbar eller

hemsida på www.martha.

tresserad av fortbildningen? Läs mera på

eftis. Materialet kan läsas på issuu.com/

fi. På frågor svarar utveck-

martha.fi/sv/start/projekt/tack_for_ma-

marthaforbundet. Broschyren kan också

lingschef Petra Högnäs,

Save the date!

ten/fortbildning/ eller kontakta projekt-

beställas till daghem, eftis och övrig barn-

petra.hognas@martha.fi,

17–18.8.2018

ledare Sofia Grynngärds, 050 517 2958,

verksamhet, meddela önskad mängd och

tfn 044 280 6609.

sofia@martha.fi.

postadress till ung@martha.fi.

» PROJEKTET Tack för maten! erbjuder fortbildning för daghemspersonal, eftisledare eller andra grupper som arbetar med barn i åldern 3–8 år. Under fortbildning-

6 | 2017

29

AKTUELLT

En lärobok för det hållbara livet TEXT Mikaela Groop

FOTO Karin Lindroos, Mikaela Groop

Hett julklappstips! » DEN LÄCKRA läroboken Huslig ekonomi är fylld av vardagskunskap, smartha tips och recept. Den platsar lika bra i undervisningsköket som i hemmet.

Boken tar upp grunderna för matlagning, städning och hygien och lär eleverna fundera över matvanor och hur man väljer råvaror. Eleverna får också

»

EN NY, synnerligen innehållsrik

trådarna. För den klatschiga layouten

reflektera kring hållbar utveckling, lära sig miljö-

och vacker lärobok har sett dagens

ansvarade grafikern Magnus Lindström.

medvetenhet och betydelsen av kostnadsmedve-

ljus. Det handlar förstås om den nya

– I och med att läroplanen för grund-

tenhet. Pris: 36 euro. Beställ boken via Martha­

hussaboken Huslig ekonomi för hög-

skolan förnyades, blev det också aktu-

shopen på www.martha.fi/sv/start/marthashop/.

stadiet. Boken utkom tidigare i höst

ellt med en ny lärobok i huslig ekono-

Gör din beställning allra senast måndag 18.12, så

och är resultatet av ett framgångsrikt

mi, förklarar Heselius. I boken utgår

hinner boken fram till jul.

samarbete mellan förlaget Schildts &

man från ett holistiskt perspektiv. Syf-

Söderströms och Marthaförbundet.

tet är inte att eleverna enbart ska lära

– Samarbetet var en självklar idé

sig laga mat, de ska också få insikter

från början, och vi är superglada

och kunskaper i hur man tar hand om

över att förbundet var vår samar-

hemmet och ekonomin samt i hur man

betspartner, säger Kajsa Heselius,

skapar en fungerande vardag med hän-

läromedelsredaktör vid Schildts &

syn till miljön.

Söderströms.

På bokmässan i Helsingfors i ok-

Arbetet pågick i drygt ett år. I arbetsgruppen satt hushållslärarna

tober såldes boken mycket bra och responsen från läsarna var god.

Maria Riska och Nina Tallberg samt

– En elev berättade att hon hade

Marthaförbundets informatör Karin

tyckt om huslig ekonomi redan tidi-

Lindroos och hushållsrådgivare Eli-

gare, men att undervisningen nu kän-

sabeth Eriksson. Kajsa Heselius stod

des ännu roligare tack vare den nya

för språkgranskningen och höll i alla

läroboken, säger Heselius.

Save the date: Marthaförbundets vårmöte 5.5.2018 » MARTHAFÖRBUNDET håller sitt nästa vårmöte lördagen den 5 maj 2018 i Åbo.

Värd för mötet är Åbolands

Save the date!

5.5.2018

svenska Marthadistrikt. Vårmötet hålls i Sigynsalen och fest-

Ansök om bidrag för en popup-M-klubb! »

ÄR NI intresserade av att ordna en popup-M-klubb?

information hittar du i näs-

Marthaföreningar och -kretsar kan ta initiativ till ett ro-

ta nummer av Martha

ligt och givande jippo för barn och unga med understöd

samt i evenemangska-

av Ungmartha. Skicka in en fritt formulerad ansökan med

lendern på förbundets

ungefärlig tidpunkt för eventet och namnet på en kon-

hemsida www.martha.fi.

taktperson till elise@martha.fi. Närmare information om

Har du frågor om vårmötet,

vad bidraget kan användas till, när det ska användas och

middagen på Brandkårshuset, båda

vänligen kontakta utvecklings-

hur det redovisas hittar ni på ungmarthas hemsida under

finns i centrum av Åbo. Ett utförligt

chef Petra Högnäs, petra.hognas@

rubriken ”Aktuellt” på ung.martha.fi/start/article-123239-

program med prisuppgifter och mera

martha.fi, tfn 044 280 6609.

59927-ungmartha-erbjuder-bidrag-for-pop-up-mklubbar.

30

6 | 2017

SUPERIOR RÖKT SKINKA Superior skinkan tillverkas av Lantgrisskinka.

Den möra konsistensen är ett resultat av den exceptionellt långa mogningstiden. Smaken avrundas med havssalt och mild alrök.

Utan tillsatt fosfat.

NYHET!

AKTIVA MARTHOR

Dags att prata bröst!

De finns där hela tiden. Hänger liksom med. Brösten. Ändå är de på något märkligt sätt osynliggjorda och tabubelagda.

TEXT Cia Hemming

N

FOTO Johannes Tervo

ågonting är skevt. Känns fel.

ville täcka in allt som har med bröst att

Den eventuella oron för att inte finna fri-

Och normen verkar vara att

göra, hur bröst porträtteras i medierna

villiga modeller visade sig vara obefogad,

det är mannens blick, eller ska

och hur det fungerar i vår kultur. Kritik

och under två dagar lät tjugo av förening-

vi säga syn på saken, som de-

mot sin egen kropp är framför allt något

ens medlemmar sig fotograferas av Patri-

finierar kvinnors bröst i vårt samhälle. De

unga tjejer drabbas av när reklam och me-

cia Rodas för en väggkalender där brös-

framställs främst i sexualiserande syfte,

dier matar oss med olika idealbilder på

ten får vara i fokus och framställs på ett

eller så pratar vi om dem först när de bli-

hur en kropp ska vara och se ut.

sätt som är stilfullt, finurligt, roligt och

vit sjuka eller när vi upprörs över att det

– Vi ville få in lite kroppskärlek, säger

eftertänksamt.

finns kvinnor som dristar sig till att am-

Sara. Vi ska vara stolta över vår kropp

De flesta kvinnor har väl funderat över

ma sitt barn i offentliga rum.

och gilla den. Och så funderade vi på

sina bröst, vi jämför oss med varandra

När medlemmarna i Malax Mittemellan

att om vi gör en bröstkalender: finns

och aldrig är vi riktigt nöjda, vare sig vå-

Marthaförening för ett drygt ett år sedan

det då tillräckligt många som vill vara

ra bröst är stora eller små.

började fundera kring bröstens betydel-

med i den?

– Att göra bröstkalendern kändes be-

se kom en av dem, en barnmorska, upp

friande, säger Sara. Inte spelar det någon

med idén att arrangera ett helt evenemang

roll hur brösten ser ut, de kan vara med

kring bröst och att ta sig an ämnet ur oli-

på foto för det.

ka perspektiv.

För det är dags att vi återtar rätten till

Provokativa bilder

våra bröst, dags att vi själva bestämmer

Elisabeth Ubbe, fotograf och barnmor-

över dem och ser dem för vad de är. Det

ska från Stockholm, hade bjudits in för

är dags att vi lyfter fram dem i alla deras

att presentera sin utställning De osynli-

färger, former, storlekar och framför allt

ga brösten. Ett projekt med upprinnelse

att vi tycker om dem som de är.

i att hon skulle fotografera bröst till en

Evenemanget 101 Bröst som arrangera-

amningskurs, men inte kunde låta bli

des på Malakta i Malax i början av okto-

att också ta några bilder av hela kroppen.

ber var inte bara lyckat och fullsatt, utan också mycket uppmärksammat.

Med utställningen har Elisabeth fått uppleva hur hennes bilder provocerar.

Att mittemellanmarthorna använde sig

Folk blir arga. Ibland för att de anser bar-

av nummer 101 var för att de i föreningen

net som ammar vara för gammalt, ibland

har fler än hundra bröst tillsammans och

för att det har en annan färg än mamman.

den ensamma ettan på slutet fick symbo-

– Det är bilder på starka kvinnor, starkt

lisera att alla kvinnor inte har två bröst.

tankeväckande bilder, säger Elisabeth

En del har varit tvungna att avlägsna det

medan en av hennes bilder sveper för-

ena efter att cancern gått sin rond.

bi på väggen bakom där en kvinna med

Destruktiv självkritik

bortopererade bröst slår ut med händerna i segergest.

Sara Snickars, ordförande för Malax Mitt-

De osynliga brösten är ett motstånds-

emellan Marthaförening, berättar att de

projekt för att man på många ställen i världen ser en tendens på hur kvinnor

Eivor Sundbäck, sömmerska till yrket, kom på idén att göra en klänning av gamla behåar som hon efterlyste i österbottnisk lokalradio.

32

6 | 2017

som ammar offentligt blir övertäckta, möter hat, stirras ut och får negativa kommentarer.

”Vi ville få in lite kroppskärlek. Vi ska vara stolta över vår kropp och gilla den.”

Malax Mittemellan Martha­ förening har under hösten låtit trycka upp en bröstkalender, där flera av medlemmarna själva har agerat modell. Intäkterna går till Bröstcancerfonden.

6 | 2017

33

Charlotta Lindgren (t.h.) är i dag förklarad cancerfri från en aggressiv trippelnegativ bröstcancer och en sköldkörtelcancer. T.v. barnmorskan och fotografen Elisabeth Ubbe.

Det pågår en debatt om mödrars rätt att amma i offentliga rum, och vi måste vara medvetna om vad det innebär om kvinnor inte får amma sina barn när de behöver.

Besökarna kunde delta i en workshop med frigörande och stärkande övningar ledda av Anne Rönkkö och Moona Nevalainen som tillsammans bildar danskollektivet Sestra.

– Vi kan se en tendens över hela västvärl-

telcancer med alla former av rädsla, ång-

båda och det är stort! Den 20 december

den att utvecklingen går bakåt, säger Eli-

est, sorg, fruktan och funderingar sådana

har det gått fem år.

sabeth. Vi måste vara väldigt medvetna

besked och upplevelser innebär.

I backspegeln

om den här kontrollen och vara politiskt

För att själv förstå vad hon gick igenom

medvetna om vad det innebär om kvinnor

började Charlotta skriva ner sina tankar,

I efterhand tycker Charlotta det var bra att

inte får amma sina barn när de behöver.

känslor och upplevelser. I dag finns berät-

barnen var så små, de insåg aldrig allvaret.

Det betyder ju att de inte kan vara någon

telserna från hennes omvälvande år som

Och sju månader efter avslutad cellgifts-

annanstans än hemma!

cancersjuk publicerade under namnet En

behandling fick Charlotta helt otippat en

hel jävla bok om cancer.

dag veta att hon var gravid i 18:e veckan.

Hon har också upplevt att det ofta finns ett slags ogillande kring amning, kvinnan

För Charlottas del vändes världen och

Ett mirakel landade i famnen. Dessutom

uppmanas skyla bröstet och det händer att

vardagen abrupt upp och ner vid middags-

skulle det visa sig att hon inte hade några

ammande mödrar hänvisas till toaletten.

bordet en lördagkväll i december 2012, ef-

problem med att amma trots att hon bara

– I länder som Zambia där amningen är

ter att hon använt sin insulinpump och

hade ett bröst och trots att hon inte kun-

en del av kulturen har kvinnor inga am-

skulle sätta den tillbaka i bh:n. Där var

nat amma sina första barn.

ningsproblem, säger Elisabeth. I Sverige

den. Knölen. Stor som ett ägg i hennes

däremot är problemen väldiga, många vill

högra bröst.

– Nu försöker jag bara vara en vanlig mamma efter alla behandlingar, säger

amma men kan inte och får heller ingen

– Jag satt i soffan på kvällen och försök-

hon. Jag är jätteförvirrad, mer trött, skri-

hjälp att lära sig. Som barnmorska har jag

te att inte tänka: ”Ska jag dö nu?”, ”Ska jag

kig på barnen och får lätt dåligt samvete,

tydligt upplevt hur sättet man ser på si-

lämna mina barn?”, ”Hur ska de klara sig,

men jag tror att jag är ganska vanlig. Nu

na egna bröst inverkar på hur man lyckas

de är ju så små?”

läser jag också till hälsopedagog och orkar

med sin amning.

Charlotta var vid tillfället inte äldre än

inte umgås med mina vänner, den energi

– Att arbeta med utställningen har varit

35 år, medan barnen var 1, 2 och 4. Några

sorgligt, frustrerande och alldeles, allde-

dagar senare var cancerbeskedet ett fak-

Att låta göra ett nytt bröst var inget

les underbart.

tum. Charlotta såg läkarens allvarliga re-

Charlotta ens ägnade en tanke åt i början.

aktion, återvände hem med sömntabletter

Allt handlade om att överleva. Men efter

i väskan och ångest i hjärtat.

en tid började ryggen göra ont på grund

Sårbart och hudlöst En av de cancerdrabbade kvinnor som

Plötsligt var livet en karusell av opera-

Elisa­beth Ubbe kommit i kontakt med

tion, cellgifter och strålning varvat med

i sitt jobb är Charlotta Lindgren från

panikångest, sorg och ledsnad.

Vindeln i Västerbotten.

jag har lägger jag på barnen.

av sned belastning och ett år senare fick hon sin protes.

– I maj i år gjorde jag en bröstvårta som

– En sköterska sa till mig: ”Charlotta,

ett avslut, som en käftsmäll mot cancern,

Charlotta berättade sårbart och hudlöst

cancer kommer aldrig lägligt!” och jag

säger hon. Jag valde att göra det för att

om hur hon under de senaste fem åren en-

minns bara hur jag önskade: ”Låt mig få

jag kan och nu kan jag ta på mig en tröja

vetet tagit sig igenom en aggressiv trip-

uppleva min sons första skoldag, låt mig

och känna att jag ser ut som förut. Jag ser

pelnegativ bröstcancer och en sköldkör-

få bli 40 år”, säger hon. Nu har jag upplevt

Charlotta igen.

» Malaxmarthornas kalender finns att köpa via nätet på malaxmittemellan.martha.fi.

34

6 | 2017

FRÅGA EXPERTEN

Har du frågor om konsumtion eller privatekonomi? Skriv till Marthaförbundets sakkunniga i ekonomi Mia-Maja Wägar på e-postadress: mia-maja.wagar@martha.fi. Svaren publiceras i Martha och på förbundets hemsida www.martha.fi.

Planera din julekonomi!

TEXT Mia-Maja Wägar, ekonomirådgivare

» TROTS ATT fred och samvaro är grund-

sig ner och göra upp en plan utgående från

tanken med julen, kan vi inte bortse från att

till exempel följande frågor:

pengar och konsumtion har en betydande plats i vårt västerländska julfirande.

HUR MYCKET PENGAR GICK DET ÅT FÖRRA­

Finländarnas genomsnittliga budget inför

ÅRET? Ifall du vet ungefär hur mycket peng-

julen har under de tre senaste åren landat på

ar du har gjort av med under tidigare jular,

cirka 517 euro per person. Det ska handlas

har du bättre förutsättningar att göra upp en

mat och julklappar, det ska resas till släkting-

realistisk budget. Budgeter som överskrids

ar och det ska julpyntas. Dessutom infaller

kan orsaka stress, därför är det viktigt att

mellandagarnas reaförsäljning direkt efter

budgeten är realistisk.

årets största konsumtionsfest.

VAD BEHÖVER INHANDLAS? Skriv ner det

Som ekonomirådgivare förespråkar jag att

som behöver köpas under olika kategorier, så-

vi i vardagen ska se på oss själva som konsu-

som gåvor, mat och pynt. Att skapa kategorier

menter, planera hur vi använder våra pengar

hjälper dig att få en helhetsöversikt, och kan

och fundera på ifall vår konsumtion grun-

också hjälpa dig att se ifall något på inköps-

dar sig på ett behov eller begär. Julen utgör

listan är sådant som du kunde klara dig utan.

inget undantag i detta avseende, även om

HAR JAG RÅD? Kom ihåg att betalnings-

butikerna basunerar ut hur de kan erbjuda

dagen infaller förr eller senare. Låt inte de

de bästa lösningarna för oss att uppmärk-

betalningsfria månaderna på kreditkortet lu-

samma våra nära och kära och ge dem en

ra dig att tro att du har mera pengar till för-

jul som de aldrig glömmer.

fogande än vad du verkligen har.

Förväntningar och krav

en gåva inte alltid behöver vara en köpe-

Många finländare har redan i vardagslag

tjänst eller -produkt. Om du till exempel vet

ångest för det som gäller deras pengar, och

att farmor tycker om att läsa, kan du i stäl-

kombinerat med de förväntningar och krav

let för att köpa en bok erbjuda dig att gå till

som vi bygger upp inför julfirandet, riskerar

biblioteket och låna sådana böcker som far-

ångesten att växa sig ännu större.

mor gillar att läsa, och sedan ansvara för att

Hur är det, kan du njuta av samvaron med

VAD SKA JAG GE I JULGÅVA? Tänk på att

böckerna återlämnas inom utsatt tid.

nära och kära ifall det enda som under de-

TÄNK PÅ ATT du själv bäst vet vad dina

SKA VI ORDNA ETT JULKLAPPSLOTTERI I

cember månad snurrar i ditt huvud är att

närmaste tycker om och behöver. Och vet

ÅR? Det kan bli stressigt då man känner att

årets julgåvor ska överträffa förra årets, att

du inte, luska reda på det! Butikerna får det

man måste köpa julklappar åt mamma, pap-

limiten för kreditkortet snart är full och att

att se ut som att alla vill ha pyjamasar, toff-

pa, moster, farmor och livskamraten. Kanske

du återigen har spräckt julbudgeten?

lor och elektronik till julklapp, trots att dina

man då i stället bland de vuxna i familjen

närmaste kanske bara önskar sig tid med

kunde komma överens om att dra lott om

dig.

vem som köper julklapp åt vem?

Mitt i känslostormen av stress och förväntningar kan det därför vara bra att sätta

6 | 2017

35

AKTIVA MARTHOR

ÅBOMARTHORNAS STICKLÄGER gav avkoppling och inspiration i vardagen Den 6 till 8 oktober samlades ett energiskt gäng kvinnor från olika håll i Svenskfinland till stickläger i Labbnäs, som ligger i Dragsfjärd på Kimitoön. Detta höstliga veckoslut var perfekt för ett lärorikt, inspirerande och avslappnande veckoslut i hantverkets tecken.

TEXT Camilla Hautala och Ann-Cathrine Sipilä

FOTO Camilla Hautala

»LABBNÄS SEMESTERHEM , som ägs av

na garner själv och hon är expert på ylle i

gemenskap som ger glädje när man lyckas,

marthorna på Kimitoön, var verkligen den

olika former. Labbnäs strandbastu sjöd av

men också hjälp och stöd när det uppstår

perfekta platsen för ett stickläger. Idén att

verksamhet när deltagarna kom i gång. Den

svårigheter i arbetet.

ordna ett stickläger för att samla hantverks­

krispiga oktobernaturen stod för inspiration

intresserade kvinnor föddes under stickka-

färgmässigt och vi fick lära oss hur man fär-

Blommiga ränder

féets träffar i Åbo. Behovet och intresset att

gar garn i mikrougn och i kastrull. Resultatet

Sticklägret fortsatte på söndagen med Ma-

umgås med likasinnade fanns. Att få helhjär-

blev verkligen lyckat. Även om vädret mul-

rias workshop i blommiga ränder. Det var

tat ägna sig åt en kreativ hobby utan stö-

nade till så var det färgglatt så det räckte i

både roligt och utmanande att lära sig nya

rande faktorer som hushåll och jobb stod

bastun när alla garner hängdes på tork då

tekniker. Medan det stickades intensivt i hu-

högt på önskelistan. Stickning kan för vissa

det blev dags för lunch.

vudbyggnaden ordnades workshop i återan-

vara lika avkopplande som yoga för andra.

Maria Gustavsson från Stockholm höll bok-

vändning och återupplivning av gamla projekt

Handarbete kräver både fysisk aktivitet och

stavligen i trådarna för lördagseftermidda-

i bastubyggnaden. Där lärde vi oss att tillver-

att du koncentrerar dig mentalt. Du stänger

gens kurs i tvåfärgspatent. Maria älskar garn

ka knappar och piffa upp kläder på nya sätt.

av stressen och sänker både blodtryck och

och hon stickar nästan jämt. Tidigare ha-

Några vilande projekt blåste vi också liv i.

puls när du fokuserar på ditt handarbete.

de hon en garnbutik, men numera arbetar

Sticklägret avslutades med en gemensam

En del av deltagarna anlände redan på fre-

hon med design och kursverksamhet. Un-

utställning i huvudbyggnaden och vi kun-

dag kväll och välkomnades med ett delikat

der Marias kurs i patent var koncentrations-

de konstatera att det var en hel del som vi

kvällsmål av personalen på Labbnäs. Det tog

nivån på topp och det stickades intensivt.

åstadkommit under veckoslutet. Dessutom

inte länge förrän alla hade gjort sig hem-

Antalet provlappar växte stadigt under ef-

fick vi gott humör, gemenskap och ny en-

mastadda och bekantat sig med varandra.

termiddagen samtidigt som lägerdeltagarna

ergi med oss i bagaget, för att inte tala om

Trots att kvällen löpte snabbt, hann vi ändå

trivdes tillsammans. Dagen avslutades med

ny inspiration. Vi var många som åkte hem

beundra varandras stickprojekt och utbyta

bastu – och stickning, så klart! Deltagarna

med huvudet fullt av nya idéer och projekt.

tankar om olika slag av handarbeten.

var nog eniga om att det var väldigt givan-

Mätta och nöjda var vi också, Labbnäs kök

de att kunna sitta så här tillsammans och

hade minsann gjort sitt yttersta för att skäm-

sticka och diskutera. Som en av deltagarna

ma bort oss.

Garner på tork På lördagsmorgonen anlände resten av lä-

sade: ”Ljuvligt att vara bland likasinnade,

– Måste vi vänta ett helt år till nästa läger?

gerdeltagarna och programmet körde i gång

ingen tycker att man är konstig för att man

undrade flera av deltagarna. I så fall vill vi

med en intensiv färgkurs ledd av Anki Sipi-

stickar!” Att sticka är i dag också ett socialt

redan nu boka första helgen i oktober, det

lä i strandbastun. Anki färgar nästan alla si-

fenomen. Man umgås och är delaktig i en

här vill vi göra om!

36

6 | 2017

AKTIVA MARTHOR

Helsingforsmarthorna firade med en jubileumsbrunch TEXT och FOTO Anna Korhonen

» DRYGT 190 Helsingforsmarthor hade i ok-

– Det behöver inte vara pompa och ståt när

Liisa som gillar långkok som går att frysa in

tober samlats till en brunch i Musikhuset i

man bjuder, huvudsaken är de gemensam-

och som kan värmas och serveras med någon

Helsingfors för att lyssna till mästerkocken

ma stunderna, påpekar Gunilla.

fräsch sallad och, till efterrätt, en god dessert.

Michael "Micke" Björklund och äta tillsammans i jubileumsårets tecken.

Det märks att marthorna gillar Micke Björklund, och omvänt, att Micke Björklund gillar marthorna. Marthaförbundet står för sunda

Kira tycker att matlagning och gemensamma måltider ger tillfälle till en paus från det hektiska tempot i vardagen.

– Då jag äter med min man är läsplattan och telefonen förbjudna, säger hon.

– Ja, du brukar ju koka ärtsoppa från grunden, och det är gott, säger Leena.

Tillsammans med familjen I glatt samspråk finner vi tre marthor från

grundvärderingar när det gäller mat, menar

Vid en bordsända sitter två unga damer

marthakretsen Tjejligan, Camilla Lindberg, Jes-

Micke. I samarbete med Helsingfors svenska

som uppskattar den hjärtliga stämningen

sica Högnabba och Lilli Sundman, som också

Marthaförening hade han inspirerat till en

under brunchen, de är med i marthakretsen

tycker att de gemensamma måltiderna är de

välsmakande marthabrunch, där festföre-

Pampasgänget. Mammalediga Evelina försö-

enda stunderna på dagen då alla i familjen hin-

målet Finland och jubileumsårets tema Vi

ker alltid äta tillsammans med sin man och

ner sitta ner tillsammans.

äter tillsammans stod i fokus. På buffébor-

deras ettåring. Azra försöker så ofta hennes

– Lördagsfrukosten är helig i vår familj, berät-

det trängdes bland annat hemlagad ost med

studier och annat program tillåter pricka in

tar Lilli som gärna själv lagar mat och som vill

honung, skärgårdsbröd, laxtartar på Mickes

gemensamma måltider med sin sambo. Båda

överföra sitt matlagningsintresse till barnen. Som

vis och Ålandspannkaka.

uppskattar och försöker handla närproduce-

barn åt hon alltid tillsammans med sin familj.

Såväl gammal som ung hade slutit upp.

rat och ekologiskt, men vill samtidigt i viss

– Det var först i vuxen ålder som jag förstod

Vid välkomstskålen, som serverades i form

mån dra ner på kraven när det gäller maten.

att alla inte sitter ner och äter tillsammans, det

av en havtornsmimosa, konstaterade Hel-

– Det blir så lätt prestationstänkande för

singforsordföranden Camilla Komonen att

oss kvinnor. Det viktigaste är trots allt att

marthor från hela 28 kretsar fanns på plats.

man äter tillsammans, konstaterar de.

De nyblivna marthorna från Grankulla,

Gemensamma stunder

Leena Friman och Maija-Liisa Leppänen, in-

Gunilla Nykopp och Kira Röntynen från

stämmer i att gemensamma måltider er-

Drumsömarthorna berättade att de bägge

bjuder de bästa tillfällena till diskussion.

försöker äta tillsammans med sina nära och kära när tillfälle ges.

– Dessutom får man tillfälle att lära barnbarnen lite vett och etikett, småler Maija-

var så självklart för mig, säger hon.

– Samtidigt ska vi komma ihåg att alla inte kan välja att äta i sällskap med någon annan, inflikar Jessica. Vi har många ensamstående i vårt land.

Summa summarum, mindre stress och press kring måltiderna samt en omprioritering blev brunchgästernas tips för att få finländarna att oftare äta tillsammans.

6 | 2017

37

AKTIVA MARTHOR

Smartornas kultur­ cirkel lever med sin tid TEXT Christina Lång

» I TJUGO ÅR har en grupp inom martha-

Festligt Finlandsjubileum i Lappfjärd TEXT och FOTO Lilli Lillkull

»

LAPPFJÄRDS MARTHAFÖRENING upp-

självständighet, medan tandhygienisten

märksammade Finland 100 år med fest-

Camilla Storm beskrev sitt volontärarbete

kretsen Smartorna besökt olika utställningar

tillställning Världen och vi den 8 oktober på

bland Indiens barn. I programmet ingick

en gång i månaden. För att fira detta, gjorde

Perus Café. De förväntansfulla gäster som

också sång av systrarna Grannas och all-

vi en trevlig resa i september till Åbo, där

hade bänkat sig vid de blåvita borden fick ta

sång av välkända folkvisor.

vi såg pjäsen Piaf på Åbo Svenska Teater.

del av ett intressant ju-

Som ett led i jubileums-

Efter föreställningen gick vi alla ut tillsam-

bileumsprogram. Ord-

kampanjen Vi äter tillsam-

mans och skratten ekade länge. Följande

föranden Lilli Lillkull

mans blev gästerna servera-

dag blev det givande besök på olika museer.

berättade om martha-

de en god räksmörgås samt

Rigmor Holm Leppälä startade Kulturella

rörelsen och läste ur

kaffe med en flaggprydd

Cirkeln år 1997 med ett enkelt och smart

årsberättelsen för

bakelse. Dagen kändes vär-

koncept. De som vill vara med, ger henne

ödesåret 1918. Lektor

dig vårt lands självständighet

ett färdigt frankerat kuvert som är adres-

Peter Grannas talade

och möjliggjordes delvis med

serat till dem själva, och kuverten skickar

om och visade bilder

bidrag från Svenska kultur-

hon med posten. Så vill vi ha det, trots att

från Finlands väg till

fonden.

e-post och mobiltelefoner finns. I början var vi en handfull ”frirådinnor” som kunde lösgöra oss på dagtid och då rymdes vi kring ett bord för att diskutera. Efter ett decennium hade deltagarna blivit femton, och numera är vi sammanlagt tjugosex som

Pargasmarthor sprider läsglädje

vill bli påminda om nästa besök.

» DET FINNS många sätt att uppmärksam-

hjälp av medel från ett höstlotteri och

ma jubileet Finland 100 år. Marthakretsen

gårdsloppis. Ylva Thölix på bokhandeln

Under två decennier har listan på besökta

Mammamiorna inom Pargas Marthafören-

Booklet hjälpte till att välja ut lämpliga

ställen och utställningar blivit lång. Med

ing valde att satsa på böcker. Under året har

och spännande böcker. Syskonen Lin-

ryms stora och små gallerier, bibliotek, riks-

”miorna” haft som mål att samla ihop och

den har donerat tio exemplar av boken

arkiv, kyrkor och happenings med olika te-

skänka bort sammanlagt hundra barn- och

Skeppet och Lena, skriven och illustrerade

man, många kring kvinnor och matkultur.

ungdomsböcker. Projektet är i dag på slutra-

av Lena Linden. De övriga böckerna har

Också någon mannekänguppvisning har vi

kan, och har förverkligats bland annat med

skänkts av marthor i kretsen.

Lång lista

hunnit med. Tillsammans med Kulturella Cirkeln besöker deltagarna också udda ställen, vilka man annars inte skulle ta sig till. Ett sådant var till exempel ”det mörka kaféet” på Heureka, mångkulturella Caisa och utfärden till Borgå med besök i Runebergs hem.

Vi lever i tiden och vill vara med där det händer något nytt. Besöken ger kulturella upplevelser och mycket kunskap, de får också gärna berika vårt ”inre liv”, för även den personliga utvecklingen är viktig. För många är även träffarna av stor social betydelse. Dessutom fungerar Kulturella Cirkeln som studiecirkel och vi får ett litet bidrag, som används för de mera kostsamma utfärderna och studiebesöken.

38

6 | 2017

Hundra böcker ska packas i tretton bokkassar, som sedan delas ut till lyckligt lottade daghem och lågstadieskolor i Pargas centrum med omnejd. Bokkassar kommer också att distribueras till enheterna vid Åbolands sjukhus samt Åbo universitetscentralsjukhus.

AKTIVA MARTHOR

Kronobymarthorna på nya sommaräventyr Text: Christina Omars

Foto: Brita Byfält

» MARTHORNA i Kronoby har haft en aktiv

Kronobymarthorna bjudna på trädgårdsfest

metsgårdarna i Maxmo och till Strömsö, där

sommar med resor och utfärder samt träd-

av ordföranden Ann-Catrin ”Anki” Hagnäs.

de som ville fick pröva på att rida på en gris.

gårdsfest på programmet.

Ett krav hade ställts i inbjudan, att alla skulle

Till höstens begivenheter har hört ett

Veckan efter midsommar styrde marthorna

bära hatt! Anki hade dukat fram ett dignande

Martharace, handarbete, skönhetsvård och

från Karlebynejden kosan mot Höga kusten i

kaffebord och humöret var på topp. I augusti

hårvård, samt i december, en galamiddag till

Sverige. Till Marthas namnsdag den 27 juli blev

gjordes en dagsutflykt till bland annat Kle-

hundraåriga Finlands ära.

Köklax Marthakrets ställde upp för världens barn Text och foto: Camilla Pohtokari

» I MITTEN AV september deltog Köklax

Marthorna ställde upp med bland

Marthakrets i firandet av Köklaxdagen

annat kaffe, saft, bakverk och våff-

med en buffé och ett lotteri på senior-

lor, lotterivinsterna bidrog lokala fö-

huset Leva och bo. Saldot blev samman-

retagare med. Vi är både stolta och

lagt 912,20 euro, som i sin helhet do-

glada över den fina summan, som

nerades till föreningen Rädda Barnen.

gick till ett gott ändamål.

Marthafiltar i Munsala

Bobäckmarthorna samlas för den goda sakens skull

TEXT Dorothy Pirilä

FOTO Brita Wiklund

» MARTHORNA i Munsala Marthaförening har un-

TEXT och FOTO Anna Ehrnrooth

der flera år stickat Moder Teresa-lappar och sytt

» BOBÄCK Marthakrets träffas regelbundet

och verkställer vi kontinuerligt oli-

ihop dem till filtar. Varje år har vi haft som mål

i sin Marthastuga, en liten stuga på Tyris

ka projekt och begivenheter, hit hör

att färdigställa tio till tolv filtar. Också i år har vi

gård i Bobäck. Under våra möten planerar

bland annat sockor till brandmännen

nått målet, resultatet blev sammanlagt tolv färg-

i Bobäck Frivilliga Brandkår, aktivi-

glada marthafiltar. Föreningen deltar varje år i jul-

tetsmuddar för äldre, cytomössor

paketsinsamlingen för hjälpbehövande i Lettland

till cancersjuka som tappat sitt hår,

och Litauen, och filtarna sänder vi genom Hoppets

sockor till nyfödda, Moder Teresa-fil-

Stjärnas hjälpsändningar till Zarazai i Litauen.

tar för barn med mera. Varje höst (det blir tredje gången i år) ordnar vi sopplunch på Bobäck Ljusdala.

Alla bidrag vi får går till välgörande ändamål, bland annat fadderbarn, stipendier, Lucia-insamlingen och ändamål som kan variera från år till år.

6 | 2017

39

AKTIVA MARTHOR

Berikande berättarkväll med Singsbymarthorna

Soppdag i Övermark

TEXT Cajsa Rudbacka-Lax

» I SINGSBy ordnades i mars en berättarkväll då marthor i åldern 35 och 85 år delade med sig av sina berättelser om hur de hittat sin väg till Singsby. Det var en trevlig och stämningsfull kväll med mycket skratt där vi lärde oss nya saker om varandra och vår by.

Fr.v. Camilla Jåfs, Katja Luomaranta, Mildred Norrgård, Camilla Strandberg, Cajsa Rudbacka-Lax, Hedvig Karp, Lindvi Håkans, Ulrica Strand, Bernice Jakobsson, Marianne Ek, Meira-Pia Lohiluoma, Ulrica Taylor, Hjördis Back, Nadja Suomela och kvällens värdinna Anna-Lena Österåker.

Marthorna fanns på plats under soppdagen i Tjärdalen i Övermark och deltog även med en utställning i tältet.

Sommarö Marthaförening i Esbo firade 70 år TEXT Susanne Hägerström

FOTO Britt-Marie Söderström

» I SEPTEMBER firade Sommarö Marthaförening sitt 70-årsjubileum med en jubileumsmiddag. Marthaförbundets tidigare ordförande Martina Harms-Aalto höll festföredraget och Joan Edelmann gav en historisk tillbakablick på föreningens verksamhet. Sommarö Marthaförening har ett fyrtiotal medlemmar som samlas till månadsmöten med program samt föredrag om och av intressanta personer. Marthorna besöker också utställningar och museer och

ETT UTDRAG UR DET TAL PÅ VERS SOM FÖRENINGSORD­FÖRANDEN SUSANNE HÄGERSTRÖMLILJESTRAND HÖLL UNDER JUBILEUMSFESTEN:

Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur fint det är att vara martha, att sammankomma med så många kvinnor trevliga och smarta, som ni på Sommaröarna, där jag haft glädjen vara med i tio år, och plötsligt märkt hur otroligt snabbt, nu mer än någonsin, åren går.

Jag är blott en i rad av många som haft förmånen att föra ordet, hav tack ni föregångare som före mej slog klubborna i bordet, och gjorde vår förening till en sammanhållning värdig sina 70 år, och bidrog till att vi med stor förtröstan nu mot nytt decennium går.

gör utfärder.

Möte mellan öst och väst: MODERN STORSTAD, HISTORISKA VÄRLDSARV och ÖVERVÄLDIGANDE NATUR

Storagatan 14, 22100 Mariehamn Tel. 018-51213 www.axtours.ax • info@axtours.ax

GeorGien 19–27.9.2018 georgien är ett litet land med en stor variation.

Här finns grönskande trädgårdar, stora vindistrikt, det kala landskapet mot Kaukasus samt skogsklädda kullar. Den vidunderliga naturen, de gästvänliga människorna, maten och vinet har gjort Georgien till ett allt mer populärt resmål. Följ med på en intressant resa som vi arrangerar i samarbete med SPF-Pension.

Pris 1 695 € i dubbelrum. Läs mera på SPF:s hemsida eller www.axtours.ax 40

6 | 2017

Vi önskar Marthas läsare en God Jul och ett Gott Nytt År!

Matpotatis direkt från sydösterbottniska gårdar Storåvägen 159, 64320 DAGSMARK

VI

SÖD

ER

K

Tel. 06-222 4199 www.oskuspotatis.fi

LÅNG

GULLVIVAN

Välkommen att bo på AV:s trivsamma och förmånliga pensionärshem på Brändö.

Lugnt beläget med goda förbindelser till H:fors centrum.

Vänligen kontakta Tuula Mervasto, tfn 050 516 3182

STIFTELSEN FÖR AV SENIORHUS sr

herrfors.fi

Vill du också ha nya fina tänder?

I så fall är du i gott sällskap. Över en miljon människor i hela världen har fått egna tänder igen med implantatsystemet Nobel BiocareÒ Tänder där vi ersatt den naturliga tandroten med tandimplantat och som både ser ut och känns som dina egna tänder. Vi har lång erfarenhet och arbetar för kvalitet. Därför har vi valt Nobel BiocareÒ Vi utför även sedvanlig tandbehandling, tandreglering, kronor, broar, proteser och estetisk tandvård.

Implantatmetoden

Vill du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder?

Ring oss tel. 06 312 7114 mobil 0400 669 434 Vasaesplanaden 15 A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

6 | 2017

41

Eftertanken

TERESE BAST

Lösning till korsord 4/2017

B

G

Jag också DET BRUKAR SÄGAS att julen är en tid för eftertanke. I år kom eftertanken redan före jul, i samband med kampanjen #metoo som spridit sig

RHS 2017

H

T

R

V

V

Å

R

F

Ö

R

S

I

L

A

N

D

E

T

A

K

L

Y

K

T

A

S

A

L

S

A

*

K V

RHS 2017

P

K

A

T

S

A

R

E

K

R

E

A

T

I

O

N

E

N

*

I

Ä

D

D

O

R

N

*

S

R

*

*

F

Y

N

T

E

S

S

*

A

T

T

*

O

F

A

R

N

T

R

*

I

S

*

A

I

O

L

I

N

*

L

V

A

G

N

H

A

L

L

*

S

E

N

N

I

I

D

*

A

O

R

*

L

A

M

N

S

*

G A

S

E

G

H

E

T

*

U

H

Ä

D

I

K

A

S

H

E

*

A

N

T

I

S

E

B

*

L

V

*

*

I

M

*

I

B

M

S

P

O

R

Ä K

A

L

*

K

O

N

L

I

S

A

O

K

L

R

I

D

E

R

S

E

L

A

*

S

F

Ä

A

D

R

I

L

L

N

D

*

S

T

O

R

R

E

K

A

*

I

*

*

N

I

E

*

R

Å

E

R

A

S

L

E

D

N

I

N

G

S

M

Å

L

T

som en löpeld i de sociala medierna. Ingen som har följt med medierapporteringen har undkommit eftertanken; männen har rannsakat sig själva och kvinnorna männen.

I ett patriarkalt samhälle, där kvinnor lärt sig att utvärdera sig själva utifrån den manliga blicken är det ytterst välkommet med en kampanj som i stället fått männen att utvärdera sig själva utifrån den kvinnliga blicken.

Jag tror att #metoo fått många män att oroligt tänka tillbaka och undra om de själva gjort sig skyldiga till sexuella trakasserier. Vittnesmålen från kvinnor i alla åldrar är otaliga, och det finns inga offer utan förövare.

Jag tror också att kampanjen fått oss kvinnor att reflektera över våra egna gränser. När de första inläggen började fylla mitt Facebook-flöde i oktober, var min första tanke att jag själv inte blivit utsatt. Sedan insåg jag att jag tänkte så bara för att sexuella trakasserier i dag är så normaliserade. Vi har närmast lärt oss att allt utom våldtäkt är acceptabelt. Även om jag aldrig känt mig riktigt rädd eller hotad, så är de gånger då en mans

Vinnare 4/2017 »

BLAND DEM SOM sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 4/2017 gynnade Fru Fortuna denna gång Siv Järvenkylä, Skuru, Ann-Cathrin Westerby, Pärnäs, och Kristina Stor, Kronoby. Korsordspriset, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline »

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 21.2.2018. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 10.1.2018 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

beteende gjort mig obekväm otaliga. Det har handlat om oönskade händer på min kropp och om män som vägrat ta ett nej på dansgolv, i barer eller dagtid på öppen gata.

Jag hoppas att vi går in i det nya året med lite mer kunskap om våra egna gränser,

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

och om andras. Ett nej betyder faktiskt nej och inte kanske, och om en känsla är ömsesidig, både syns och känns det. Vår gräns går där det känns obekvämt, oberoende av om det är någon annans gräns eller inte.

HEIDI HAKALA Skribenten är journalist och debuterande författare med ena foten i Malmö och andra i Helsingfors. Hon läser och reser så mycket hon kan och är en tidsoptimist som inte lärt sig att dygnet bara har 24 timmar.

Hon ogillar tvärsäkra människor som tror att deras tro, åsikter och levnadssätt är det enda rätta.

42

6 | 2017

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften

God Jul och Gott Nytt År!

Kansliet på Medelhavsgatan 14 i Helsingfors håller julstängt under tiden 22.12.2017–7.1.2018. I stället för att skicka julkort har vi i år valt att stödja Centrs Marta i Riga, Lettland.

Vi önskar alla våra läsare en god jul och ett framgångsrikt nytt år!

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Kapteeni Kuu OMSLAGSBILD: Karin Lindroos TRYCK: Oy Grano Ab 2017 | Martha trycks 4041 0797 Trycksak på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)

UNI I HFORS

HAR DE UNGA TU

SUMMA

PÅ ROCK

KLAV

EN AV KKK JUNIPER

HAR ÅBO

RAR I VÄST

SÖDER

KAN SKORRAS

RAD

SMILA

LAXPYTT STORLEK

FEM DE PÅVERKAR LÅSEN

SAMT

DESS FALL VAR STORT

GORE CAPONE KASPER

KONST

DEPT. ISRAELIT

HR I HULL

NEDRE

TERA-

DIKTADE SVAGA

PLAGGET TRÄD

DEL

NÄS

HOPPAS "JAG" PÅ HEBREISKA

DIANA

FÖR BREDBAND

DET HAR TVÅ PRICKAR

DAGAR

DATAORD POSERA

DEN KRÄVS HÄR

EXTRA STOR

KANSKE DELSTAT

KAN TID

UNDERKÄNT

I PENSION

I GOLF

FRA. BEST. ART.

HALVA SÄPO KÄND ERIXON

MED BLOD & TÅRAR

RIDTUR

SES I BILD LITER

TYCKT TANTAL

VÄXT UPPSKATTA

VEGAS

RIDKLUBB

ETTA

BADAD

BORD

TRODD

VÄXT

FETTET

DRYCK

ÅTEL

GÄST

DVS.

LUTHERALSTER TORKAS

DEN FÖRÄNDRAS

ÅKER

SLUT

TESTAS

SHERPA

LYXÅK

GUDINNA KOMMUNAL NÄMND

TALLIUM

RHS 2017

NORD

VII

MENORA

VAR FLERA APOSTLAR

KLUBB NYHETSBYRÅ

AD ACTA

DEL II

SVAVEL PREP.

NOLL

NORD

VACKERT I VASER

RHS 2017

Korsordet 6/2017 » VI ÖNSKAR våra läsare en fridfull jul och bjuder på klurigt tidsfördriv med årets sista Marthakorsord. Rolf Söderback i Mariehamn

har konstruerat krysset och ni som har löst det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 28.2.2018. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet “Korsord 6”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6 | 2017

43

PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET MINA BÄSTA tips för en grönare och smartare jul är att så långt som möjligt äta inhemskt, att själv göra julklapparna (marthasalva, bakverk, handarbeten) eller att ge sådant som jag inte längre behöver, men som kunde glädja någon annan (böcker, glas, smycken med mera).

ÄR DU inte redan väldigt miljösmart, ta ett steg i rätt riktning i jul! Magen mår bra av omväxling, så byt ut köttet under en av juldagarna till något grönt, exempelvis grönkålspaj eller vegetariska rotsaksbiffar med rödbeta och rödkålsråkost.

Du slipper matrester om du planerar julmaten så att den räcker till två dagar. Själv håller jag mig borta från mat­ butiken strax före julafton. I stället förbereder jag maten på förhand och klarar mig på så sätt undan onödiga inköp i sista minuten.

ELISE HINDSTRÖM , 044 280 6813

SOLVEIG BACKSTRÖM , 043 820 0070

SOFIA GRYNNGÄRDS, 050 517 2958

PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

»

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

MIA-MAJA WÄGAR ekonomirådgivare, 043 820 0073

MONIKA MÄKELÄ ekonomichef, 045 657 9818

» DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN

MARIKA DANIELSSON administrativ assistent, 044 735 4971

SOFIA GRYNNGÄRDS projektledare för Tack för maten!

050 517 2958

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

MIKAELA GROOP redaktions- och informationschef, 043 820 0071

kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–to) SOLVEIG BACKSTRÖM hushållsrådgivare, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

ANN-LOUISE AHRENBERG projektkoordinator för Tack för maten!

050 388 0848 ANITA STORM ekologirådgivare, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef, 044 280 6609 JENNI HAAPALA kursledare, 050 911 2050

ELISABETH ERIKSSON hushållsrådgivare, 050 408 9179

ELISE HINDSTRÖM verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

HUSHÅLLSRÅDGIVNING ti–to kl. 13–15, 010 279 7279

MICAELA RÖMAN jubileumskoordinator, 050 356 4548

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/ marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

www.martha.fi

Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors.