Spännande recept och smarta tips för festfixaren.
I skrivande stund har jag arbetat som verksamhetsledare på Marthaförbundet i drygt två månader. Det känns både som en evighet och samtidigt som ett kort ögonblick.
Martharörelsen är ingalunda ny för mig. Jag kommer, som det så vackert heter, från fältet och upplever att jag har en bra insyn i hur Martha mår ute i föreningarna och kretsarna. Glömmer eller missar jag något får jag gräva i mitt marthabagage eller så får ni rycka mig i ärmen.
I och med Marthaförbundets organisationsreform har hela martharörelsen genomgått en stor förändring med allt vad det har inneburit och fortfarande innebär. Vi ska ändå inte glömma att kärnan i verksamheten alltjämt är: ”Vi arbetar för att alla hem och familjer ska ha kunskap och övriga resurser att främja balans i vardagen och en hållbar utveckling, såväl ekonomisk, ekologisk som social.”
Varje år väljer vi olika fokusområden som vi arbetar mera intensivt med. I år har vi valt att tillsammans med den övriga verksamheten lägga extra fokus på klimatsmarta val i vardagen, ekonomiskt välmående och en medmänsklig vardag.
Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Marthaförbundet tar aktivt del i arbetet att motarbeta klimatförändringarna genom att både minska sin miljöpåverkan och dela kunskap om en hållbar livsstil.
Vårt ekonomiska välmående handlar om pengar, men även om allt vi gör i vardagen. Om du mår bra har du också ork och motivation att ta hand om din ekonomi. Här kommer Marthaförbundet in med sin expertis inom ekonomirådgivningen.
En medmänskligare vardag bygger du och jag tillsammans. Marthaförbundet känner, både som medlemsorganisation och som samhällsaktör, ett ansvar för att arbeta för olika utsatta målgrupper i samhället. Hela Marthafinland har här en viktig uppgift att fylla. Vi ska ta hänsyn och hand om varandra, känna empati och medkänsla samt skapa gemenskap där inkludering och medmänsklighet är ledord. Det gör vi redan i dag, men vi kan alltid göra lite mer. Marthaförbundet är och förblir din vän i vardagen, i dag och i morgon.
Camilla ”Milla” Komonen, verksamhetsledare
Sommaren är här, till glädje för många som kan se fram emot välbehövlig vila och ledighet. Nu längtar vi också efter de fester som är förknippade med årets ljusaste årstid. För dig som letar efter inspiration har vi listat några av de bästa idéerna för ett lyckat kalas. Kanske drömmer du om att ställa till med en oförglömlig fest redan i midsommar? Missa då inte sidorna 14–17, där har vi samlat läckra recept och festliga tips till midsommar och andra härliga sommarkalas. Enklare än så här blir det inte!
Mat med fokus på det goda och hållbara löper som en röd tråd genom detta nummer av Martha. Häng med till Purmoborna Hanna och Mathias Nystrand, som har ett stort intresse såväl för matlagning som för en självförsörjande livsstil. Paret strävar efter en enkel och ekonomisk livsföring med naturnära och hemmagjorda inslag. I intervjun på sidan 4 kan du låta dig inspireras av familjens jordnära vardagsliv.
TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV
Finlands svenska Marthaförbund
Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften
REDAKTION:
Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors
Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto:
FI57 8000 1400 0617 51
ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:
Camilla Komonen, tfn 050 577 0780
REDAKTIONSCHEF:
Mikaela Groop, tfn 043 820 0071
EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818
ADRESSÄNDRINGAR:
Elisa Häggström, tfn 050 361 6081
ANNONSER:
CJ Center Kb, tfn 06 347 0608
OMBRYTNING: Magnus Lindström
OMSLAGSBILD: Maja-Stina
Andersson-Tapola
TRYCK: Oy Grano Ab 2023
Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)
ISSN 1457-5922 (Print)
ISSN 2342-9380 (Online)
Att komma in i en ny och främmande kultur kräver mod och uthållighet. I Kristinestad har ukrainska kvinnor haft möjlighet att träffas och delta i så kallad tvärkulturell matlagning, där olika matkulturer blandas i en och samma måltid. Under ledning av ekologirådgivaren Anita Storm har kvinnorna också fått pröva på naturkosmetik, vilket visade sig vara mycket uppskattat. Att göra något med händerna är givande. Läs mer om gränsöverskridande marthamöten på sidan 8.
Njut av det nya numret av Martha och ha en riktigt skön sommar! Har du frågor, hör gärna av dig till redaktionen på marthabladet@martha.fi
Mikaela Groop,redaktionschef
En bättre värld, en vardag i taget
SJÄLVHUSHÅLLNING ÄR VÅR VARDAG
Hanna och Mathias Nystrand strävar efter att vara självförsörjande på de mesta. De är stolta över sin livsstil och delar gärna med sig av sin vardagsexpertis.
ROLIGT OCH LÄRORIKT
MED NATURKOSMETIK
För de ukrainska flyktingarna i Kristinestadsregionen
är den finländska kulturen främmande. När Marthaförbundets ekologirådgivare
Anita Storm introducerar kursdeltagarna i naturkosmetikens värld är stämningen varm och välkomnande.
BLI KALASSMART – SÅ GÖR DU!
Ska du stå som värd i sommar och behöver inspiration? Här får du smarta tips och receptförslag för små och stora tillställningar.
VISPGRÄDDE SOM VISPGRÄDDE?
Vilken är skillnaden mellan de olika vispbara alternativen av grädde? Marthas testpanel har
fått smaka av och kommentera ett urval av det befintliga sortimentet.
LÅNGSAMMA OCH LOKALA BLOMMOR TRENDAR
Efterfrågan på närodlade och giftfria blommor ökar. Blomodlaren Siv Linney vill främja en lokal, hållbar och säsongsbetonad blomhandel samt odla sina kundkontakter.
KONSTEN ATT ANLÄGGA EN ÄNG – SMARTA ODLINGSTIPS
Genom att göra om en bit av gräsmattan till en blomstrande äng bidrar du till att öka den biologiska mångfalden i naturen. Vi tipsar om hur du kan börja och hur du lyckas med gräsmattan –till glädje för dig och miljön.
MAT – EN KOMPLICERAD HISTORIA
Precis som med inredning och kläder har vardagsmaten följt olika trender genom historien. Från en dag till en annan har det som ansetts vara nyttigt plötsligt varit ohälsosamt.
Instagrammat@marthaforbundet
Marthaförbundets ekonomirådgivare Matilda Hassel och Katharina Jägerskiöld är tillbaka med en splitterny säsong av Prata pengar-podden! Hänger ni med?
#pratapengar
#marthaförbundet
Familjen Nystrand i Purmo i Österbotten har en liten ekonomi och snäv budget, men anser inte att de är fattiga. Livsstilen är självvald, säger de.
Vi är självförsörjande på kött och ägg. Köttet får vi från fåren och tupparna, ibland skjuter jag någon hare. Vi har också kaniner och det kaninköttet är mycket gott att tillreda, berättar Mathias och Hanna Nystrand
Ute i hagen invid gården i Lillby, Purmo, betar får och i det gamla fähuset finns höns. Inne i huset som tidigare tillhörde farmor och farfar finns eldstäder för att hålla rummen varma. Veden är hämtad från skogen, ibland med spark eller cykel. Trillinglammen Panda, Björn och Grävling står ute i hagen och är mycket tillgivna när Mathias närmar sig dem.
– De har blivit flaskmatade då mamman inte hade mjölk till alla, därför har de blivit mycket tama, berättar Mathias när Panda stryker sig upp mot hans ben och vill ha uppmärksamhet.
Intresse för matlagning
Att dessa lamm ska bli mat i ett senare skede är alldeles naturligt och givet på en gård med självhushållning. Hanna har ett stort intresse för matlagning och har fått lära sig hur man smaksätter kött och tar tillvara alla delar.
– Förra hösten gjorde jag blodbröd efter att vi hade slaktat ett får. Receptet hittade jag via Marthaförbundets hemsida och har faktiskt fått många tips för matlagningen därifrån. Gör vi tuppgryta, kan jag använda vätskan som buljong till flera rätter och
fryser därför ner den. Genom åren har jag gjort egna örtsalter och teblandningar, säger Hanna.
Hon är sekreterare i Lillby marthaförening och intresserar sig speciellt för gamla arbetsmetoder.
– Jag tycker det är roligt att vi är blandade åldrar i föreningen och kan dela kunskap med varandra. För egen del önskar jag att gamla traditioner tas tillvara, som kardning och spinning, och hoppas att vi kan jobba vidare med till exempel dessa saker i föreningen, säger Hanna.
Hon gläds speciellt åt tidskriften Martha med dess tips och råd. Därför valde familjen också att medverka i en intervju, fastän de normalt har en låg profil med sin livsföring.
Krisberedskap som livsstil Ifall ett krig bryter ut och det blir brist på mat eller strömmen slås ut, hur klarar vi oss då? Det är frågor som har drivit Mathias till den livsstil familjen har i dag.
Hanna Nystrand
Ålder: 39 år.
Bor: I Purmo, Pedersöre.
Familj: Maken Mathias och dottern Lisa, 4 år.
Gör: Arbetar på ett bageri i Ytteresse och är självhushållare.
Bästa självhushållningstipset: Att etablera livsmönster som inte bygger på konsumtion.
Godaste maten: Vilken svår fråga! Surdegspizza och coleslaw. Eller leversås med potatis och lingon.
Mathias Nystrand
Ålder: 44 år.
Bor: I Purmo, Pedersöre.
Familj: Makan Hanna och dottern Lisa, 4 år.
Gör: Är hemmapappa och självhushållare.
Bästa självhushållningstipset: Att etablera livsmönster som inte bygger på konsumtion.
Godaste maten: Fårkotletter.
– Jag vill att vi ska klara av de funktioner som är viktiga för vår överlevnad. Huset ska vara varmt på vintern och i skafferiet ska vi ha grödor som kan ätas året om.
Utan frys klarar sig familjen inte vid slakt, till det behövs en del ström, men målet är att använda så lite el som möjligt.
När det är dags att bada, värms vattnet på den vedeldade köksspisen. Veden hämtas från skogen och består ofta av överblivna kvistar och annat skogsmaterial.
Familjen Nystrand äger ingen skog och väldigt lite åkerareal, så säden köps från andra bondgårdar. Kornen maler de själva
Hanna och Mathias Nystrand är självförsörjande på kött och ägg. De håller energikostnaderna nere med eldning och använder bilen sparsamt. Deras liv är inte enkelt, men meningsfullt, säger de. I Hannas famn dottern Lisa.
till mjöl och bakar till exempel knäckebröd av. Mathias och Hanna tycker själva att de äter mycket mångsidigt.
– Vi försöker ta tillvara alla delar av ett djur, till exempel levern med en gräddsås till är mycket god. Det bästa vår dotter Lisa vet är när vi steker muskelmagen på en tupp, det blir som små knapriga baconskivor.
Från jord till bord
Eftersom maten går från jord till bord utan en längre tids hantering eller förädling, torde den också ha ett högt näringsvärde.
Fisk äter familjen Nystrand däremot lite av, på grund av kostnaderna.
– Det finns väldigt lite fisk i Purmo å. Visst kunde jag cykla till Sexsjön, sex kilometer bort, men det blir inte av, säger Mathias.
Grönsaker odlar de mycket av och vill slå ett slag speciellt för pumpan.
– Den står sig bra och är tacksam att odla. Man förodlar pumpan två veckor inomhus, planterar den i rikligt med dynga och vattnar ingående. Då revar den sig och sprids långa vägar. Våra djur får skalen och kärnorna, förutom kärnorna till de pumpor som klarat sig bäst och som blir utsäde till följande säsong, berättar Mathias.
Det blir sällan färska grönsaker på vintern hemma hos familjen Nystrand, däremot frysta grönsaker från höstens skörd. Mjölkprodukter köper familjen, eftersom det än så länge inte finns någon ko på gården. Men målet är att handla så lite som möjligt.
– Vi är primitivister. Det är inget lätt
val, man får slita på den egna kroppen, men ett val som vi är mycket nöjda med.
Mera tidskrävande
Familjens livsföring kan vara ansträngande och olika funktioner kan ta längre tid än hos andra. Men Hanna och Mathias använder också mindre av den service som samhället erbjuder.
– Någon är hemma hela tiden, vilket gör att Lisa inte behöver dagvård. Vi sköter vår barnuppfostran själva.
Hanna vill arbeta deltid, eftersom hon behöver det sociala umgänget och trivs med arbetslivet. Hon jobbar på ett bageri och har i perioder arbetat som diakonissa. Mathias kan åta sig korta arbetsuppdrag vid behov, men trivs bäst med arbetet hemma på gården. Familjen vill leva ett liv där konsumtionen är så låg som möjlig.
– Livet har börjat handla om att köpa och att ständigt öppna plånboken, mest slentrianmässigt. För oss är det stort när vi köper något, det är ett medvetet val varje gång vi betalar.
Familjen Nystrand har inga skulder, inte ens på sitt hus. Det har varit Mathi-
as mål hela tiden. När farmors hus skulle säljas, hade han arbetat i tre år som byggare och sparat ihop så att han kunde köpa gården utan att skuldsätta sig.
– Att vara skuldfri är en stor frihet, kanske den största friheten man kan ha. Det kan inte vara så att man måste låna för att klara sig.
Hållbar ekonomi
Eftersom familjen endast har en deltidsinkomst från Hannas arbete, undrar man hur de får det att gå ihop.
– Vi har ingen smal ekonomisk marginal och ser oss inte som fattiga. Vi sparar inte till pensionen, men statspensionen är högre än våra inkomster är i dag, säger Mathias. Hur ekonomin ser ut handlar om de val man gör. Familjen Nystrand har till exempel ett badrum inomhus och det renoverades enligt konventionella metoder. Men nybyggnationen av köket blev inte att kosta mer än 150 euro.
– Vi har inte köpt nya kläder på år och dagar. Behöver vi något hittas det på loppmarknad, det känns mer vettigt och hållbart, säger Hanna.
I familjen Nystrands sparsamma leverne och vilja att vara oberoende ingår visserligen en bil, men den används sparsamt. I stället cyklar Mathias och Hanna eller använder sparkstötting på vintern.
– Vi har gjort en cykel med en stor kärra bakpå där Lisa kan sitta och där vi får varor att rymmas. Mjölkkärran använder vi också, jag har hämtat hem lastpallar med den, berättar Mathias.
Skulle det finnas fler likasinnade, skulle familjen Nystrand gärna samäga en bil. Då skulle de kunna dela på alla kringutgifter, såsom försäkringar och skatt.
– Eller om man kunde hyra en bil från ett lokalt företag de gånger man behövde den, det vore också ett sätt.
Det börjar närma sig lunchdags och på menyn står egna råvaror: potatis med stekt ägg samt fermenterade gröna bönor på burk. Himmelskt gott!
Vi är primitivister. Det är inget lätt val, man får slita på den egna kroppen, men ett val som vi är mycket nöjda med.
Det blev en trivsam tillställning
när Marthaförbundet
inom ramen för projektet
”Hantera vardagen” ordnade en tvärkulturell kursdag för
ukrainska nyfinländare i Kristinestad.
Det är lördag i mitten av april och andra gången som ukrainska kvinnor i regionen har möjlighet att träffas tvärkulturellt på vänstugan Primula i Kristinestad. I mars ordnades en kurskväll
i Cross Cooking, då ukrainska rätter som borsjtjsoppa och varenyky – fyllda degknyten – tillreddes som huvudrätt, medan vispgröt, drömmar och bruna bröd serverades till efterrätt. Och just där har vi essensen i Cross Cooking – att blanda olika matkulturer i en och samma måltid.
– Under kvällen framkom att de tycker det är dyrt med hygienprodukter och kosmetik och därför kom den här kursen till, berättar Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm – Naturkosmetik är nytt för alla som är här i dag, fortsätter hon. Det är fint att det kan uppstå spontana möten mellan ukrainare och finländare och jag tror att det fyller en viktig funktion för ukrainarna att de får koncentrera sig på något praktiskt, då kan de kanske glömma grymheterna som pågår i hemlandet för en stund.
I maj träffas gruppen en tredje gång, då för att ställa i ordning en tillsammansodling med Sofia Grynngärds, hushållsrådgivare och projektledare för Mästarodlarna , och Torolf Back som är verksamhetsledare för Psykosociala föreningen Primula.
Trivsamt och hemtrevligt
Stämningen i vänstugan är till en början aningen försynt, men så fort Anita Storm har introducerat dagens program och kvinnorna delats in i grupper tilltar sorlet.
Språken är många, det pratas svenska, engelska, finska, ukrainska, ryska och tyska. Alltid finns det någon som kan tolka när en annan inte förstår och ifall orden inte räcker till finns det bilder, gester och ansiktsuttryck att tillgå.
Julia Liewendahl och Emma Snellman från Ungmartha är på plats för att passa barn och assisterar där det behövs.
Anita cirkulerar mellan grupperna, vi-
sar och följer med hur tillverkningen av salvor, krämer, kroppsskrubb, läppcerat och schampo framskrider. I takt med att oljor värms, bivax smälter och eteriska oljor tillförs, lösgör sig behagliga dofter som sprider sig i stugan.
Viktig kontakt
I Kristinestadsregionen bor ungefär 600 ukrainare. Barnen får förskole- eller
5. Eva Ingvesgård (t.v.), ordförande för Lappfjärds Marthaförening, är glad över att hon beslöt sig för att delta i dagens kurs. Här tillsammans med Torolf Back, Anita Storm och Ann-Helen Mannfolk. – Det är roligt att lära sig något nytt och inte köper man själv hem alla de här ingredienserna för att göra en salva eller kräm, säger Eva.
grundskoleundervisning, medan vissa av de vuxna arbetar eller praktiserar och studerar finska några timmar i veckan.
Svitlana Kudryakova kom liksom många andra ukrainare till Finland förra våren. Hon jobbar som lärarassistent för femteklassare i Kantakaupungin koulu och har blivit en viktig länk och kontaktperson mellan kursarrangör och deltagare. Svitlana är även Marthas viktiga
Kristinestadsregionen finns ett intresse för tvärkulturell verksamhet har Marthaförbundet ordnat flera kurstillfällen i vänstugan Primula. Ukrainskorna har fått bjuda med sina vänfamiljer och stödpersoner som hjälper dem med integrationen.
kontakt till ukrainare i den här gruppen.
– Genom mitt arbete får jag möjlighet att snabbare integrera mig i det finländska samhället, säger hon. Jag får umgås med finländska lärare som är öppna och vänliga och jag har inte upplevt några svårigheter gällande integration och dagliga rutiner. Mina finländska vänner har alltid hjälpt mig när det behövts.
Gemensam mötesplats
”Hantera vardagen” innefattar tre tillfällen per grupp och termin. Nyfinländare har sina rutiner, men befinner sig i ett nytt land och behöver stöd för att lära sig hur systemet fungerar.
Ibland händer det att Anita får svara på frågor som nyanlända funderar över, som till exempel: Kan man lita på polis och myndigheter? Finns det korruption i Finland? Vad kan en kvinna förvänta sig i lön? Och hur skaffar man bostad om man fixar
jobb utanför Migrationsverkets system?
Eftersom det kan finnas risk för ghettobildning är det viktig att odla en gemen-
anser hon. Det räcker inte enbart med att åka ut och föreläsa, det behövs en växelverkan! Det tror jag är viktigt för att vi ska få förtroende för varandra.
Positiv respons
Den respons Anita får på sina kurser är övervägande positiv.
– Den största upplevelsen för deltagarna är att våga pröva på, säger hon. De märker att de inte behöver lyckas med något första gången och att det inte finns någon press att prestera. Jag är glad över att kunna förmedla en sådan bild.
Svitlana Kudryakova som talar för de ukrainskor som deltog i dagens kurs, tycker att det varit ett sant nöje att få delta.
sam mötesplats för nyanlända och ortsbor, menar Anita.
– Vi borde ha fler ställen och tillfällen där man kan dela kunskap med varandra,
– Vi är jätteglada över att vi fick möjlighet att med egna händer tillverka naturkosmetik, säger hon. Och ännu gladare är vi över att träffa nya bekanta och få en chans att prata och umgås.
Vi borde ha fler ställen och tillfällen där man kan dela kunskap med varandra.
Främsta syftet med Marthaförbundets projekt ”Hantera vardagen” är att öka vardagskompetensen för behövande och att skapa rutiner som kan hjälpa dem att forma en hanterbar vardag. Det görs genom att man erbjuder kunskap som kan bidra till ökat välmående och stärkt självkänsla.
En del av projektet innefattar integrering i samhället av nyfinländare, men man vänder sig även till andra grupper som kan riskera utslagning, som exempelvis arbetslösa, personer med psykiska utmaningar, personer med funktionsvariation och barnfamiljer.
Anita Storm, Marthaförbundets ekologirådgivare, har hållit många kurser för nyfinländare. Hon berättar att nivån på kursinnehållet anpassas enligt klientel, och för nyanlända är det viktigt att vara i ett sammanhang där man får en chans att bekanta sig med det nya landets kultur och invånare.
– Det blir ett möte mellan olika kulturer och meningen är att vi ska umgås på lika villkor, säger Anita. Vi gör ett kunskapsutbyte samtidigt som vi har ett kulturellt utbyte.
Storm som har hållit många kurser på vänstugan Primula berättar att Torolf Back alltid ställer upp och ordnar med utrymme då det behövs.
– Primula är en viktig och värdefull samarbetspartner för Marthaförbundet, då vi annars inte har tillgång till ett kök här i Österbotten, säger hon. Torolf är en resursperson med många bra kontakter och han begränsar inte aktiviteten i vänstugan till den psykosociala föreningen.
Olga Artemova arbetar som lärarassistent i en förskola med barn från tolv olika länder.
– I dag har jag lärt mig mer om ekologisk naturkosmetik och det har varit ett sant nöje att få vara med i den här processen. Det är lugnande och avslappnande att få skapa något med egna händer och det bygger upp ens självförtroende.
Anita Vik-Ingvesgård känner inte de ukrainska deltagarna sedan tidigare. Men hon har studerat ryska och pratar språket bra, därför var hon också med när lokala marthor mötte ukrainare då de anlände med buss till Kristinestad förra våren.
– Det har varit en intressant dag, säger hon. Det är roligt att göra praktiska saker tillsammans och så pratar vi om samtidigt om andra saker.
Alisa Morhunova har inte sysslat med naturkosmetik tidigare.
– Det har varit jätteroligt i dag och jag gillar verkligen möjligheten att få göra naturkosmetik. Jag har aldrig gjort något liknande förut, men tycker om att lära mig nya saker. Det får mig att må bättre och ger mig större självförtroende.
Svitlana Kudryakova arbetar som lärarassistent i finskspråkiga Kantakaupungin koulu. Hon deltar aktivt i kurser och kulturella evenemang som ordnas, som konserter och bibelstudier. Hon fungerar också som kontaktperson mellan ukrainska nyfinländare och marthor.
– Det har varit en bra dag. Jag har lärt känna nya människor och haft möjlighet att berätta om mitt land. Vi utbyter erfarenheter.
och i det ingår även att vara sparsamma och återanvända saker för att bli miljömässigt hållbara.
Samtidigt som allt fler flyttade från landsbygden till storstaden under 1900-talet började den kunskap som tidigare förmedlats från generation till generation att blekna bort och försvinna. Men Kämpargård menar att trenden vänder och att intresset för självhushållning och ursprunglighet åter ökar.
enkla och kapitlen korta. Svårare grejer beskrivs steg för steg med hjälp av bilder och räkneexempel.
Niklas Kämpargård: Nya Lev som en bonde: 130 sätt att klara sig själv. Norstedts 2023, 311 sidor. ISBN: 9789113126708
Journalisten Niklas Kämpargård har alltid varit nyfiken på kunskap som bygger på gammal kunskap och vill kunna kombinera det man visste förr med vad vi vet i dag. Med den tankegången som upprinnelse gav han för sju år sedan ut boken Lev som en bonde, där han på hundra sätt visar hur vi kan göra för att bli mera självhushållande. Boken har nu reviderats, vuxit till sig och innehåller ytterligare t rettio sätt i nyutgåvan som kom ut tidigare i år.
Kämpargård som till yrket är både journalist och fotograf fungerar även som föredragshållare och utbildare inom odling, krisberedskap och landsbygdsutveckling. Han är född och uppvuxen på en liten gård i Blekinge i södra Sverige, där han tidigt fick lära sig hur ett litet lantbruk fungerar, hur grödor sås och hur djur blir till.
Trenden vänder
Med boken vill Kämpargård inspirera och informera. Målsättningen är att vi ska bli mera självförsörjande eller självhushållande
I tider av pandemi, krig, inflation och ekonomisk otrygghet omvärderar vi vad som är viktigt och många längtar efter ett enklare liv på landet. Men för jordbrukarna är det hårda tider och antalet lantbruk minskar konstant, vi kommer allt längre bort från matens ursprung. Men, skriver Kämpargård, när priserna på mat och livsmedel stiger, växer också intresset att själv odla. Vi vill att maten ska smaka bra och vara odlad med bra metoder som inte påverkar natur och miljö på ett negativt sätt.
Och det att många inte längre har ett fysiskt arbete gör att många verkar uppskatta att vara ute och göra något aktivt på fritiden, som exempelvis att odla i köksträdgården.
Boken delas in enligt olika områden. Allt från gröna välgörare, djur på gården och kött på bordet till gamla metoder, uthus, el och fordon. Kämpargård har fått med en bred palett av tips, råd och information. Som exempelvis hur man kan ta vara på sina grödor, syra grönsaker, slakta själv, hänga kött, tillverka ost och bli självförsörjande på honung.
Vi får även lära oss om kompostering, växelbruk och fårskötsel, hur man vattnar snålt, rengör miljövänligt och hur man bygger tak av naturmaterial och klarar sin egen elförsörjning. Det finns även plats för allmän krismedvetenhet och hur man slipper mygg.
Innehållet är lättöverskådligt, tipsen
”Att lära sig odla, ta ansvar för sin egen närmiljö och skapa förutsättningar för en hållbar livsstil, på landet eller i stan, är också ett sätt att må bra”, menar Niklas Kämpargård. ”Genom att odla din egen mat och förädla det som växer förbättrar du inte bara din egen krisberedskap och gör en insats för miljön. Du får också äta riktigt gott i vardagen.”
Boken Den lilla farmen i stan, skriven av miljöinformatören Linda Holtby, är en berättelse om hållbarhet och den viktiga roll en stadsfarm – som hon kallar sin urbana köksträdgård – kan spela i dagens samhälle.
För Lindas egen del föddes odlingsintresset efter att hon petat ned ett litet chilifrö i jorden och sedan fascinerat följde med hur fröet utvecklades och långsamt växte till en planta. Odlingsintresset utvecklades snabbt, och i dag några år senare
utnyttjar familjen till fullo sin hundra kvadratmeter stora – före detta – gräsmatta där den skördar långt över 200 kilo frukt och grönt per säsong.
Motivationen har vuxit i takt med att Linda lärt sig mer om hur mat odlas och insett hur många grödor som besprutas, för att inte tala om det ohållbara med att livsmedel transporteras kors och tvär över jorden. Successivt och självlärt har Holtbys stadsfarm innanför staketet till familjens kedjehus och trädgård i Västerås byggts upp och består bland annat av bärbuskar, fruktträd, örtagård och svampodlingar samt en liten åker, hönsgård och gödselstack.
Hållbart liv
Med boken vänder sig Linda Holtby till de stadsbor som vill leva ett mera hållbart liv och själva bidra med grödor till sitt eget skafferi, om det så gäller att kultivera örter i köksfönstret eller grönsaker på balkong, täppa eller gräsmatta. Uppmuntrande guidar hon läsaren till ett odlande som passar respektives egna förutsättningar: ”Mitt mål är att så det där första lilla fröet, som kapitel för kapitel ska växa sig till ett litet självhushåll”, skriver hon. Till en början råder hon den hugade att fundera över varför man vill odla samt hur mycket tid och pengar man är beredd att plöja ner i sin hobbyodling. Det kan vara avgörande för hur motivationen hålls vid liv.
Stadsfarmer kan komma att spela en allt viktigare roll i dagens samhälle, förutom mat och hälsa bidrar de även till biologisk mångfald. När Linda Holtby för ett antal år sedan sjukskrevs för utmattning blev odlingen en viktig del i hennes väg tillbaka. Att vistas ute i naturen är en motpol till det stressiga liv många lever i dag, menar hon. När man odlar kan man inte
skynda på plantorna, tvärtom är det vi själva som tvingas slå ner på tempot.
Att börja odla behöver inte betyda att man måste flytta ut på landet, utan det kan bestå av många små steg på den plats där vi befinner oss. Vi kan alla gräva där vi står.
Husmorsknep till heders
Odling är en viktig del av det moderna hushållet, men som självhushållare behöver vi också lära oss att hushålla med våra resurser, lära oss att lappa och laga och att åter ta gamla husmorsknep till heders, menar Linda.
Likt de flesta böcker inom självhushållningsgenren går Linda igenom hela spektret av grödor och döper kapitlen enligt innehåll och odlingssätt. Vi läser således bland annat om krukodling, örtagård, odlingslådor, växthus och inomhusodling, men även om djur, kompost, ätbara blommor och skogens skafferi.
Linda Holtby delar friskt av sig med tips och råd, berättar om egna bedrifter och misslyckanden. Men hon för också en dialog med läsaren och ställer genomgående många frågor som den nye odlaren får fundera och filosofera över.
Den lilla farmen i stan är lättbegriplig och lättöverskådlig och bildsatt med stämningsfulla bilder av fotografen Linda Eliasson
Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.
Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast
9.8.2023. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Bok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av boken Marthas vardagstips med hållbara marthatips för vardagslivet.
I förra röstningsomgången fick artikeln Paula stressar aldrig på sidan 24 i Martha nummer 2/2023 flest röster. Matlådan som lottades ut i samma nummer vanns av Tea Burman, Masavik, Emilia Cederberg-Broo, Nykarleby, och Åsa Torrkulla, Kronoby. Matlådan kommer på posten – grattis!
Snart är det midsommar, varför inte fira med en god smörgåstårta? Du kan välja att göra den på ett lite mer modernt sätt, till exempel i form av en krämig silltårta. Perfekt till buffén!
Sommaren är här och sommarens kalas står för dörren. Står du som värd och behöver inspiration och tips på vägen? Genom att följa några enkla steg lyckas du med både planeringen och serveringen och lär dig hur du minskar matsvinnet under större fester.
Jessica Åhman, Maja-Stina Andersson-Tapola Toni Rautakoski Maja-Stina Andersson-TapolaLåt oss börja med festlokalen. Utrymmet beror på hur många gäster du tänker dig, vad som står till buds och vad som är ekonomiskt möjligt. Tänk bredare än det egna vardagsrummet, kanske finns det ett uthus som kunde fungera, mosters sommarstuga eller grannens gamla garage? Partytält behöver ofta bokas långt på förhand, likaså utrymmen som hyrs ut mera professionellt.
Vissa ställen erbjuder också servering, glas och porslin samt olika tillbehör, mat och dryck samt städning. Men tänk på att noga kolla kostnaderna för de olika delarna och om angivet pris inkluderar moms eller inte. Ibland finns det också villkor förknippade med tjänsterna, till exempel att städningen sköts av hyresgästen eller att drycker endast får köpas på platsen.
Räkna in vädret i planeringen för att undvika tråkiga överraskningar. Tänk också på att beakta tillgängligheten ifall gästerna är i behov av till exempel ramper, hiss eller andra hjälpmedel. Ett tyngre fordon ska också kunna ta sig fram ifall festen involverar orkestrar eller större leveranser.
De flesta tillställningar blir trevligare med någon form av program. Det behöver inte vara storstilat eller påkostat, men ändå genomtänkt. Utgå från dina gäster och hur du kan få dem att trivas. Se till att gästerna välkomnas vid ankomst, förses med välkomstdryck ifall sådan serveras och kan ställa eventuella gåvor på anvisad plats.
Vid mindre tillställningar kanske en presentationsrunda är att föredra? På stora tillställningar där många är obekanta för varandra kan du placera ut lappar med samtalsämnen eller frågor i lokalen för att hålla samtalen flytande. För gärna samman
gäster som inte är bekanta sedan tidigare, både via bordsplaceringen och gemensamma uppgifter under tillställningens gång.
Om gästerna förväntas ha egna programnummer under festen behöver ni komma överens om det på förhand.
Musik brukar vara uppskattat och kan anpassas efter budget och intresse. Varför inte byta tjänster med din skönsjungande kollega, så kan du senare rensa hens träd-
Kaffeodlingen kräver stora resurser och därför är det extra viktigt att undvika onödigt kaffesvinn.
gårdsland eller byta också deras bildäck när det blir dags? Understöd gärna unga spirande och lokala musiker.
Kaffeodlingen kräver stora resurser och därför är det extra viktigt att undvika onödigt kaffesvinn. Tänk två koppar kaffe per person, vilket innebär ungefär tre liter vatten och fem deciliter kaffe på tio personer. Räkna även med tre deciliter kaffemjölk per tio personer. Och frys gärna ner kaffet i iskuber om det mot förmodan blir över, som du sedan kan njuta av som svalkande iskaffe under de varma sommarmånaderna.
Tänkte du baka en gräddtårta? Då kan du räkna med en tårtbotten på fyra ägg till
uppemot femton personer, och en åtta äggs tårtbotten för tjugofem till femtio personer. En vanlig kaffekaka räcker till trettio personer. Gör du en smörgåstårta kan du räkna med cirka femhundra gram bröd för tolv personer. Bakar du ytterligare en paj eller en pirog brukar en plåt räcka till cirka tjugofem personer. Vad gäller andra salta cocktailbitar kan du räkna med tre per person.
För en hållbar avfallshantering i samband med festen kan det löna sig att tänka igenom hela kedjan på förhand. Räcker det egna sopkärlet för egnahemshuset till eller går det kanske att samarbeta med någon granne för tilläggsutrymme? Kolla när sopkärlen töms, så att kärlet kan hållas så tomt som möjligt fram till den stora dagen. Med effektiv sortering belastas inte heller sopkärlen i samma utsträckning då en del material kanske förs till en återvinningsstation, komposteras eller samlas i det reguljära sorteringskärlet där hemma. Inrätta en sopstation där antingen gästerna själva eller de som sköter serveringen enkelt kan sopsortera också om tempot är högt. Ofta skippas den biten och allt avfall läggs i samma kärl.
Föreviga festen
Föreviga festen genom att ta bilder och videofilmer av valda viktiga delar, ofta blir det bäst att ha en på förhand vidtalad fotograf som kan fokusera på den biten. En gästbok möjliggör lite personligare hälsningar och kan också ge en uppskattning av hur många gäster som kom till exempel på en mottagning. Eller varför inte samla bilder och annat material på en digital plattform och dela med berörda, det kan samtidigt fungera både som tack för gåvor och närvaro.
Här kommer tips på två recept som skiljer sig från den traditionella smörgåstårtan. Om du föredrar mindre cocktailbitar har vi också ett recept på petits choux som du kan imponera på gästerna med. Receptet hittar du på sidan 21 i detta nummer av Martha, där finns också fler kalasgoda recept.
Grekisk smörgåstårta
(6 portioner)
• 6 osötade skorpor (havre eller vete)
• 1 dl olivolja
• 1 citron (saften + lite vatten)
• 6 mogna tomater
• 300 gram fetaost
• 2 dl grekisk yoghurt
• oliver
Gör så här:
1. Ta fram en springform med löstagbar kant.
2. Fukta skorporna med citronvatten. Mixa dem med olivolja i en matberedare.
3. Täck bottnen av formen med smulorna.
4. Skålla och flå tomaterna. Finfördela dem och låt rinna av i durkslag.
5. Mixa samman fetaosten och yoghurten. Bred ut av fyllningen på smulbottnen.
6. Ställ i kylskåp för att stelna och låt stå i cirka 4 timmar.
7. Fördela tomathacket över fyllningen före serveringen. Dekorera med några goda oliver.
Silltårta
(6 portioner)
• 200 g mörkt malteller rågbröd
• 75 g smör
• 3/4 dl matolja
• 300 g matjessillfilé
• 1 liten rödlök
• 1 burk kvarg
• 1 burk gräddfil
• 1 krm svartpeppar
• 1/2 dl gräslök
• 2 msk dill
Gör så här:
1. Smula brödet i en matberedare, häll på smält smör och matolja, kör en stund till. Tryck ut blandningen i en springform (form med löstagbar botten).
2. Finhacka sillen, skala och hacka löken. Blanda sill, lök, kvarg, gräddfil, gräslök, dill och peppar. Häll fyllningen i formen. Låt stelna i kylen i 3–4 timmar.
3. Lyft tårtan ur formen. Strö över hackad gräslök och dekorera med några dillvippor.
4. Servera tårtan med nypotatis, grovt knäckebröd, en fräsch sallad och ost.
Orange, röd eller ekologisk? Vilken är skillnaden mellan de olika vispbara alternativen av grädde i butikshyllan? På finska heter de ”kuohukerma” och ”vispikerma”, på svenska översätts båda alternativen till kort och gott vispgrädde. Och jodå, en liten skillnad finns faktiskt.
Bakgrunden till förekomsten av olika typer av vispgrädde sträcker sig tillbaka till 1970-talet, då livsmedelsindustrin tog fram en vispgrädde som skulle hålla formen vid garnering av bakverk, på konditorernas begäran. Därför finns i dag den röda vispgrädden, vispikerma , samt den orange och ”traditionella” vispgrädden, kuohukerma , på marknaden.
Skillnaden mellan de olika alternativen av grädde hittas i tillverkningsprocessen. Den röda vispgrädden är ultrapastöriserad (UHT-behandlad*), vilket betyder att den har värmts upp till cirka 140 grader. Det förlänger hållbarheten på grädden och gör den samtidigt mer stabil när den väl har vispats upp. Den orange grädden är enbart pastöriserad, alltså upphettad i en något lägre temperatur än den röda.
Orange
Den UHT-behandlade orange vispgrädden tål upphettning bättre än den röda. Välj därför gärna den orange vispgrädden i mat som ska värmas upp, till exempel såser eller soppor. Använd också UHT-grädden när du tillreder efterrätter där vispgrädden ska få sig ett uppkok, till exempel pannacotta, tjinuskisås eller crème brûlée.
Den uppvispade röda grädden håller stabiliteten bättre i rumstemperatur och passar därför bäst för garnering och fyllning av tårtor samt för spritsning, egentligen i alla rätter där vispgrädden gärna får hålla
sig fluffig så länge som möjligt. Den röda vispgrädden sägs också öka något mer i volym jämfört med den orange vispgrädden, vilket innebär att det krävs mindre mängd vispgrädde om den röda varianten används till exempel i en tårta.
Det är värt att notera att i vispgrädde som inte klassas som ekologisk tillsätts alltid karragenan (E407), ett förtjocknings- och stabiliseringsmedel som utvinns ur torkade rödalger. Det tillsätts för att undvika att grädden skiktar sig eller att fettet klumpar ihop sig. Karragenan är en godkänd tillsats, men har under senare år varit ämne för diskussion sedan det framkommit att karragenan kunde vara en potentiell cancerogen. Enligt den europeiska tillsynsmyndigheten Efsa har man däremot inte kunnat bevisa eventuella skador med tillsatsen. Vill du använda vispgrädde helt utan tillsatser, välj ekologisk vispgrädde. Den är pastöriserad, men någon UHT-behandlad variant finns ännu inte.
Havre som alternativ till mjölkprodukter har blivit allt vanligare. Därför kan det vara bra att också uppmärksamma innehållet i havrevisp. Innehållet i olika sorters havrevisp kan skilja sig mycket beroende på varumärke, men eftersom havre i sig inte kan vispas upp behövs fler ingredienser för att få till en fluffig konsistens. Av visptekniska skäl krävs det en viss andel mättat fett och därför kan havrevispen innehålla lika mycket mättat
fett som vanlig vispgrädde, trots att den totala fettprocenten är lägre. I många fall är det fullhärdad kokos- och rybsolja som används som fettkälla. Övriga basingredienser är bland annat havre, vatten, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och surhetsreglerande medel. Var uppmärksam på att salt ofta tillsätts i havrevispen, och i vissa fall även socker.
TIPS! Tänk på att grädde i allmänhet håller längre än bäst före-datumet. Om den inte luktar eller smakar illa kan den väl användas. Vispgrädde går även att frysa ner, men kan då inte vispas upp igen, utan med fördel tillsättas i exempelvis såser eller soppor eller i en bulldeg.
*) UHT = Ultra-High Temperature
Röd vispgrädde (UHT-behandlad)
Innehåll: grädde, stabiliseringsmedel (E407)
Fetthalt: 36–38 %
Orange vispgrädde
Innehåll: pastöriserad grädde, stabiliseringsmedel (E407)
Fetthalt: 35 %
Ekologisk vispgrädde
Innehåll: pastöriserad grädde
Fetthalt: 35 %
Havrevisp
Innehåll: vatten, fullhärdade vegetabiliska oljor (kokos, ryps), socker, havreextrakt, emulgeringsmedel (E475, E435), stabiliseringsmedel (E464), surhetsreglerande medel (natriumcitrat), salt, färg (karotener). OBS! Innehållet varierar något beroende på varumärke.
Fetthalt: 21–26 %
E407 = karragenan
Vispgrädde
Innan du väljer vispgrädde lönar det sig att tänka igenom ändamålet för användningen av grädden. Marthaförbundets rådgivare har jämfört bland annat smak- och texturskillnaderna mellan de två olika sorterna ”vispi” och ”kuohu”.
”Kuohu” i glaset till höger ökade mer i volym än ”vispi” i glaset till vänster, trots att ”vispi” enligt uppgift ska få en fylligare volym.
Vispning
1. Röd vispgrädde (vispi ): Tog 2 minuter 30 sekunder att vispa upp.
2. Orange vispgrädde (kuohu): Tog 1 minut 45 sekunder att vispa upp.
”Med ögonmått upplevde vi inte att skillnaderna i volym blev så stora. Vi vill nästan påstå att kuohu fick snäppet mera volym än vispi, cirka 10 procent.”
Överst röd vispgrädde som blev lite mindre grynig än den undre, orange vispgrädden.
Spritsning
”Vid spritsning av den uppvispade grädden blev resultatet snäppet jämnare då vispi användes, kuohu blev lite grynig. Ju längre den uppvispade grädden stod i rumstemperatur, desto tydligare blev det att vispi håller strukturen bättre.”
Smak
”Överlag var skillnaderna i smaken mycket små. Vissa tyckte att vispi smakade bättre, andra att kuohu var bäst. De flesta var överens om att vispi hade bäst konsistens och var lite rundare och fylligare i smaken, men även där fanns det preferensskillnader.”
Vill du använda vispgrädde helt utan tillsatser, välj ekologisk vispgrädde.
tänka lite extra på vad vi får för pengarna är hembakade bakverk en god idé. Här bjuder vi på fyra hyfsat enkla recept med vispgrädde som smakhöjare.
Tjinuskitårta
Tårtbotten
• 6 ägg
• 2 1/2 dl strösocker
• 1 1/2 dl vetemjöl
• 1 1/2 dl potatismjöl
• 1 1/2 tsk bakpulver
• 1 tsk kardemumma (kan uteslutas)
Fyllning: äppelmos
• 1 kg äpple, skalade, urkärnade
• 1 dl socker
• en skvätt vatten
Grädde-kvargfyllning
• 3 dl grädde
• 250 gram vaniljkvarg
• 250 gram kvarg
Tjinuskisås
• 2 dl grädde
• 2 dl sirap
• 1 tsk vaniljsocker
Gör så här:
Tårtbotten
1. Ta fram en rund kakform som rymmer 2 liter. Smöra och bröa formen.
2. Kläck 6 ägg i ett dricksglas.
3. Mät upp lika mycket strösocker i ett annat likadant glas.
4. Mät upp vetemjöl och lika mycket potatismjöl i ett tredje glas och tillsätt bakpulver.
5. Vispa de rumsvarma äggen med sockret till ett trögflytande skum.
6. Tillsätt mjölblandningen i smeten genom en sil och rör försiktigt ner med en trägaffel.
7. Grädda i 175 grader i cirka 45 minuter. Stjälp upp tårtbottnen och låt svalna. Skär i 3–4 bottnar med brödkniv.
1. Blanda alla ingredienser i en kastrull och låt koka tills äpplena är mjuka.
1. Vispa grädden till hårt skum.
2. Blanda ner kvargen och rör om.
Lägg ihop tårtan
1. Fukta tårtbottnarna med mjölk eller saft. Du kan också fukta med citronvatten. Anpassa fukten enligt fyllningen.
2. Bygg ihop tårtan i formen för att hålla delarna på plats. Börja med det första lagret och bred på äppelmos och sedan gräddblandningen.
3. Upprepa proceduren med de följande lagren. Avsluta med ett tunt lager av gräddblandningen på toppen och täck sidorna.
4. Låt tårtan sätta sig en stund i kylen och stjälp sedan upp på ett kakfat.
Tjinuskisås
1. Rör ihop grädde, socker och sirap i en kastrull. Låt blandningen småkoka tills den tjocknar något.
2. Tillsätt vaniljsocker och låt svalna en stund.
3. Häll tjinuskisåsen över tårtan och dekorera med den grädde som blev över från fyllningen.
TIPS!
I stället för enbart sirap i tjinuskin kan du använda farinsocker eller en kombination av socker och sirap, så länge som den totala volymen är densamma.
I dag när vi måsteToni Rautakoski, hushållsrådgivare
(cirka 16 portioner)
Botten
• 3 1/2 dl vetemjöl
• 2 msk kakaopulver
• 2 msk socker
• 1/2 tsk salt
• 150 g smör
• 1–2 msk kallt vatten
Fyllning
• 130 g mjukt smör
• 3 dl socker
• 3 ägg
• 3 msk kakaopulver
• 100 g mörk choklad
• 2 1/2 dl grädde
Toppning
• 3 dl vispad grädde
• choklad
Gör så här:
Botten
1. Rör ihop mjöl, kakaopulver, socker och salt. Nyp i smöret så att en smulig massa formas och tillsätt till sist kallt vatten för att binda ihop degen. Täck degen och ställ den i kylen i minst 30 minuter.
2. Tryck ut degen i en pajform (24 centimeter i diameter) och nagga med en gaffel. Grädda mitt i ugnen på 225 grader cirka 20 minuter.
Fyllning
3. Vispa smör och socker poröst. Tillsätt äggen ett i taget och rör i kakaopulvret. Smält chokladen över vattenbad och vänd ner smörblandningen tillsammans med grädde.
4. Sänk ugnstemperaturen till 160 grader. Häll fyllningen i pajformen och grädda i cirka 45 minuter tills fyllningen är fast, men fortfarande kladdig i mitten. Kyl pajen så att den är kylskåpskall.
Toppning
5. Täck pajen med vispad grädde och dekorera med choklad.
(20–30 bakelser)
• 2 dl vatten
• 100 g smör
• 2 dl vetemjöl
• 4 ägg
Gör så här:
1. Koka upp vatten och smör i en kastrull. Välj en tillräckligt stor kastrull så att du också kan röra om i den ordentligt.
2. När smöret smultit och blandningen kokar, tillsätt mjölet och blanda om kraftigt med en träslev tills smeten bildar en jämn boll och inte fastnar i kanterna.
3. Tillsätt äggen ett i taget, och vispa kraftigt tills äggen blandats i ordentligt. Du kan använda elvisp. Fortsätt vispa tills smeten svalnat en aning.
4. Spritsa ut petit chouer i valfri storlek på en plåt med bakplåtspapper. Lägg en liten klick smet under hörnen av bakplåtspappret för att hindra att det glider runt medan du spritsar.
5. Grädda i 200 grader i 25–30 minuter tills petit chouerna är luftiga och lätta. Öppna inte ugnsluckan under de första 15 minuterna, då kan bakelserna sjunka ihop. Låt svalna på galler.
6. Fyll bakverken antingen genom att spritsa fyllningen direkt i dem, eller genom att skära ett lock och skeda i fyllningen. Gör det strax före servering, annars blir de blöta och mjuka. Som fyllning passar både sött och salt, prova till exempel vaniljkräm, vispad grädde tillsammans med bär, ostkräm eller fiskröra.
(cirka 8 portioner)
• 1/2 dl socker
• 1/2 dl vatten
• 200 g lingon
• 2 ägg
• 1 dl socker
• 2 dl vispgrädde (röd)
• 1 msk lakritspulver
Gör så här:
1. Mät upp vatten och socker i en kastrull och låt koka upp. Tillsätt lingonen och rör om. Mosa några av lingonen, men inte alla. Låt svalna.
2. Separera äggulorna och äggvitorna. Vispa upp vitorna med 1/2 dl socker i en skål. Vispa gulorna med 1/2 dl socker till ett poröst skum i en annan skål. Vispa till sist grädden i en tredje skål. Använd rena kärl.
3. Blanda ner lingon och lakritspulver i blandningen med äggula och rör om. Tillsätt den uppvispade grädden. Till sist vänder du försiktigt ner äggviteskummet.
4. Häll ner blandningen i en sockerkaksform eller en avlång brödform. Ställ in i frysen i minst 4 timmar.
5. Semifreddon ska vara halvfrusen när den serveras. För att få ut semifreddon ur formen kan du ställa ner formen i ett hett vattenbad i cirka 30 sekunder innan du stjälper den på ett serveringsfat. Du kan också gröpa ur semifreddon direkt ur formen.
6. Det går också att förbereda semifreddon några dagar på förhand. Flytta den då från frysen till kylskåpet ungefär 2 timmar före servering.
Invid keramikverkstaden som åländska Siv Linney driver tillsammans med maken odlar hon blommor som hon säljer, både färska och torkade.
Siv Linney säljer både färska och torkade blomster
direkt från trädgården: – Folk vill ha blommor som de känner igen, såsom aster, dahlia och ringblommor, säger hon.
Som liten hade Siv Linney ett blom- och jordgubbsland. I dag har hon en storlek större blomland hemma i Lillbolstad i Hammarland på Åland, bredvid keramikverkstaden på gården. Här frodas färgglada blommor i olika färger som binds till buketter att sälja på torget, både färska och torkade.
– Eterneller, torkade blommor, var mode på 1980-talet. Nu för tiden har de blivit trendiga på nytt, säger Siv och visar oss in i den röda ladugårdsbyggnaden som agerar både verkstad och gårdsbutik. Här i lådor, prydligt arrangerade, finns ett femtiotal torkade buketter. Men vid första anblicken skulle man inte tro att de är torkade. De ser lika levande ut som om de nyss hade plockats, men de frasar lätt när man rör vid dem.
– Vi torkar dem härinne.
Men det innebär mycket arbete.
– Först ska man plocka dem, sedan torka och arrangera dem. Det tar cirka tre till fyra veckor för dem att torka.
Träffar kunder
Folk
i takt med att de blommar och mellan plockningarna ska det rensas och vattnas.
– Mest jobb är det i juni och halva juli.
Siv försår de flesta blommorna och planterar ut dem som små plantor.
– Jag odlar det som trivs. Här finns inga rariteter, det är inte värt att satsa på dem. Folk vill ha blommor som de känner igen, som till exempel aster, dahlia, ringblommor ... Många av blommorna var populära förr i tiden. Flera av mina kunder är äldre och tycker om att se sådant som de känner igen. Men även om det kanske inte finns så många sällsynta blommor på gården, är det vackert och färggrant. När tidningen Martha kommer på besök har blomningen börjat klinga av. – När allt står i full blom är här jättefint.
Odlingsytan som Siv har till sitt förfogande för blommor är cirka femton meter gånger femton meter.
Under blomsäsongen, som sträcker sig från början av augusti till mitten av september, åker Siv regelbundet till torget för att sälja både torkade och färska blommor. Där har hon ynnesten att få träffa sina kunder.
– Folk blir så glada av blommor och jag har många stamkunder. Skulle jag föra blommorna till en butik vore det inte samma odlarglädje.
Det tar vanligtvis en hel dag att plocka alla färska blommor som behövs för torgförsäljningen. De ska plockas i rätt ordning
– En liten åkerplätt brukar jag säga. Jag klarar inte av hur mycket som helst, det är bättre att ha ett område som jag kan sköta.
Sista skörden från plätten brukar infalla mot slutet av september, innan första nattfrosten kommer.
– Många blommor svartnar med en gång då.
När Siv började odla sin blomplätt var det utarmad åkerjord, som hon sakta men säkert har arbetat upp.
– Jag gödslar med hönsgödsel och benmjöl, men använder inga besprutningsmedel.
blir så glada av blommor och jag har många stamkunder.
Vilka är dina favoritblommor?
– Sommarmalvan är en av mina favoriter, den är jättefint rosa.
Övrigt som växer här, förutom kundklassikerna Siw nämnde tidigare, är bland annat solrosor, gullris och risp.
– Gullris och risp är bra som utfyllnad i buketter.
Buketterna hon gör för torgförsäljning är enligt eget tycke och smak. Hon är självlärd och tar inspiration bland annat från internet. Buketterna komponeras också för längsta möjliga hållbarhet.
– Jag försöker blanda så att inte alla vissnar samtidigt. Jag vill gärna att mina buketter ska hålla så länge som möjligt.
Ungefär hur länge håller sig en bukett fräsch?
– Cirka två veckor om man byter vatten och pratar med dem, säger Siv med glimten i ögat. Har man en bukett som står i samma vatten i mer än två veckor blir vattnet väldigt äckligt.
Under högsäsongen plockar hon i princip slätt varje vecka.
– Blommorna blommar bättre om man skördar rent.
Allehanda grönsaker
Siv kniper av stjälkarna med van hand och arrangerar dem som en blomstrande solfjäder. Att pyssla med blommor är ett bra komplement till det huvudsakliga arbetet på gården, att dreja keramik.
– Det är ett väldigt stillasittande jobb och därför är det skönt att gå ut och rensa ogräs och använda kroppen.
Förutom blommorna har Siv också ett växthus med allehanda grönsaker.
– Vi har bönor för hela vintern och jag gör mycket tomatsalsa. Frysen börjar bli full nu, säger hon och kniper av en böna från en slingrande planta.
Ett hot mot både blommor och grödor är mördarsniglar, bladlöss och fåglar.
– Det är en kamp. På blommorna brukar jag spruta tallsåpa och vatten. Man får ständigt hålla på, det är viktigt att kunderna inte får bladlöss på sina blommor. Jag kollar alla blommor innan jag säljer dem.
Myror och pollinerare
Siv håller även koll på jorden.
– Ser man många myror i åkern finns det ofta bladlöss. Myrorna utnyttjar bladlöss och ”mjölkar” dem, de lever i en sorts symbios.
Men hon har också välkomna besökare, som pollinerare.
– Humlorna älskar bolltistlarna.
Liknande odlingar som Sivs börjar ploppa upp lite här och där i Norden, på grund av ökad miljömedvetenhet och intresse för lokala produkter.
– Blommorna brukar kallas ”slow flowers”. Jag vet inte varifrån ordet kommer, men det betyder att det är lokalt odlat och att allt görs från grunden. Många köpeblommor är annars importerade från Holland eller sydligare regioner.
Själv har Siv odlat sina blommor långt innan slow flower var ett begrepp, men hon märker att intresset ökar hela tiden.
– Folk är mer medvetna, speciellt yngre.
Vad gör du med blommorna som blir över varje vecka?
– Folk tror att jag har huset fullt, men jag blir i stort sett av med alla blommor.
Siv Linney
Ålder: 62 år.
Bor: Med maken på gården Lugnet i Lillbolstad i Hammarland, Åland, tillsammans med hund, katt och några hönor.
Gör: Driver tillsammans med maken keramikverkstaden Lugnet Keramik och tillverkar brukskeramik sedan 1984.
Enklaste blomman att odla: Ringblomma. Bästa blomman att torka: Risp.
Slow flower-rörelsen
Slow flower-rörelsen vill knyta samman konsumenten med blomodlare och främja en lokal, säsongsbetonad och hållbar blomhandel. Rörelsen startade i USA för cirka tio år sedan. Läs mer på: www.slowflowers.com
Bilden visar en vacker ettårig äng, där basen utgörs av bland annat vallmo, blåklint och honungsfacelia. Utgår du från fröblandningar som denna behöver du bearbeta jorden och så på nytt varje år, medan traditionella ängsväxter återkommer utan jordbearbetning. Du kan gärna blanda in ettåriga sommarblommor då du sår ängen för ett vackert resultat redan under det första året, i väntan på att de egentliga ängsväxterna ska ta över.
Blommande ängar är
vackra och lättskötta då de väl har etablerat sig. Men viktigast av allt är att de bidrar med värdefull artrikedom till den biologiska mångfalden.
Vi bjuder här på några handfasta tips om hur du anlägger en äng och samtidigt hjälper naturen.
Förr var landsbygden betydligt mer artrik än vad den är i dag. Det småskaliga jordbruket omfattade blommande ängar och dikesrenar, som utgjorde viktiga livsmiljöer för en mängd insektsarter, som i sin tur gynnade fågellivet.
I dag består inte enbart jordbruket av stora monokulturer, det vill säga stora ytor av en enda växt, det gör också våra trädgårdar. I Finland finns det drygt en miljon egnahemshus med så gott som alltid en gräsmatta. Lägg till alla gräsmattor som tillhör offentliga institutioner och som finns i städernas parker och grönområden – det blir hundratusentals hektar mark som visserligen ser fin och prydlig ut och är trevlig för oss människor att vistas på, men som i biologiskt avseende är ointressanta ytor utan egentlig nytta för insekter och annat djurliv. Larmrapporter visar att insekter, bland dem viktiga pollinatörer, dör ut i en allt snabbare takt, delvis just för att deras livsmiljöer försvinner.
En bit av gräsmattan
Genom att låta en bit av gräsmattan bli äng motverkar man den negativa trenden. Det behöver inte vara en stor plätt, redan några kvadratmeter kan göra skillnad. Utöver att vara vacker och nyttig är ängen dessutom betydligt mer lättskött än en gräsmatta då den väl är etablerad. Under de första åren
efter anläggningen får man ändå räkna med en del arbetsinsatser.
En äng i ordets egentliga mening är en slåtteräng belägen på näringsfattig jord, där man slår och avlägsnar växtligheten en gång varje sensommar och inte tillför någon näring. Man kan anlägga ängar på olika sätt och välja olika slags fröblandningar för olika miljöer. Ibland kan du hitta olika fröblandningar för sommarängar i
Genom att låta en bit av gräsmattan bli äng motverkar man den negativa trenden.
trädgårdsbutikerna, men de är ofta tänkta som ettåriga, det vill säga att du behöver bearbeta jorden och återigen beså den varje vår. På en riktig äng ska du däremot inte bearbeta jorden eller behöva så årligen.
Har du redan från förr ett kargt och soligt område är utgångspunkten god för en klassisk äng med prästkragar, olika klockor, väddar, ängsskallra, ängssyra, käringtand och rödklint. Men även fuktiga, skuggiga och näringsrika jordar är möjliga att
anlägga ängar på, dock med ett växtval anpassat för just den miljön.
Ett ”nytt” område utan befintlig växtlighet, och framför allt utan rotogräs, är den lättaste utgångspunkten för att börja anlägga en äng. Om utgångspunkten i stället är en frodig gräsmatta är det bäst att gräva bort grästorven, eftersom ängsväxterna annars kvävs i konkurrensen från gräset. En annan metod är att täcka gräsytan med flera lager kartong och därefter fylla ett rejält lager jord ovanpå som du sår ängsfröna i.
Kräver tålamod
Även områden med svåra rotogräs, som tistlar, kirskål, kvickrot, tussilago och revsmörblomma går att omvandla till ängar, men då behöver du tålamod. Ogräsen slås ner och därefter täcker du ytan med ogenomskinlig plast, gärna i flera lager, som hålls ner med tyngder och behöver få ligga i flera år. Till sist har rotogräsen dött och området kan tas i bruk igen. För säkerhets skull kan det vara bäst att odla något ettårigt första året, till exempel potatis eller ettåriga sommarblommor, för att utvärdera om det finns ogräs kvar innan man sår ängen.
Oavsett hur du börjar är det viktigt att försöka få ett så ogräsfritt utgångsläge som möjligt. Om du tillför ny jord för anläggningen ska du gärna välja en väldränerad, näringsfattig jord med låg mullhalt. Moränjordar fungerar bra som bas för traditionella ängar.
Så och slå Ängar kan sås på våren eller i september-oktober. Frön får du tag på från firmor som specialiserat sig på just ängar och erbjuder olika sorters blandningar för olika jordar och lägen. Ängar består inte bara av blommor, utan också av gräs, men gräsen ska inte ta över på blommornas bekostnad.
Kratta ytan jämn och strö ut fröna så tätt som det rekommenderas på fröpåsarna. Ängsfrön brukar inte behöva täckas. Så gärna under en period med fuktigt väder. Är det väldigt torrt behöver du vattna då fröna ska gro, men därefter är det inte meningen att ängar ska vattnas. Ängar utvecklas ganska långsamt och flera av arterna når inte sin fulla potential förrän efter några år. De första åren kan ängen därför se lite klen ut, men ha tålamod! Vill du få ett snabbare resultat kan du också komplettera sådden med köpta småplantor av ängsväxter som du planterar, men det blir en betydligt dyrare lösning. De första åren är det också viktigt att rensa bort eventuella kvarvarande rotogräs samt fröogräs som maskrosor om du inte vill att de ska ta över.
Skötsel och vård
Skötseln av ängen går egentligen ut på att avlägsna överflödigt material som annars skulle lämnas kvar och förmultna. Tidigt på våren, innan växtligheten kommer i gång, krattar du bort gammalt, torrt gräs, höstlöv och nedblåsta kvistar. Under sensommaren, då de flesta arter blommat ut och gått i frö, ska ängen slås. Du kan slå med vass lie eller med röjsåg, däremot inte med trimmertråd som trasar sönder växterna och gör att en del arter inte klarar sig. Låt det du slagit ligga ungefär en vecka, så fröna hinner falla till jorden. Kratta därefter bort allt löst växtmaterial och avlägsna det från ängen. Lämnar du det kvar förmultnar det och bidrar med näringsämnen och mullämnen som gynnar gräs på bekostnad av blommande ängsväxter. Det material som krattats bort kan du kompostera eller använda för täckodling i gräsmattan.
1. Har du en stor äng blir det snyggt med klippta gångar som funderar som färdväg genom området. Denna äng finns vid den kända trädgården Great Dixter i England.
2. Plantera gärna in vårlökar på ängen för att förlänga blomningssäsongen, som här vid Great Dixter i England. Anspråkslösa och långlivade sorter som inte behöver gödslas passar bra, som snödroppar, krokus, vintergäck, kungsängslilja, blåstjärnor, narcisser och botaniska tulpaner. De blå blommorna på bilden är stjärnhyacint, 'Camassia', som är ganska ovanlig hos oss, men som övervintrar i någorlunda skyddade lägen.
3. Ofta vet naturen bäst. Denna vildväxande äng finns i relativt fuktig och näringsrik lundmiljö och består av bland annat rödblära, smörblomma, stjärnblomma, teveronika, ormbär och smultron. Här går skötselinsatsen ut på att röja bort sly från omkringliggande rönnar och lönnar.
Skribenten är projektledare för Marthaförbundets projekt Östersjön 2.0. Målsättningen med projektet är att dela kunskap och forskning om Östersjön samt att ge förslag på hur vi alla kan göra bättre val i vardagen för ett renare och friskare hav.
Sommar, sol och värme, och kanske ett dopp i havet? Men inte alltid. Först är det bäst att kolla att det verkligen går att bada. Kanske ett lager med blågröna alger lagt sig på vattenytan … Varma sommardagar med lugnt väder leder ofta till algblomning, med andra ord massförekomst av blågröna alger. Dessa innehåller levertoxiska och nervtoxiska ämnen som är skadliga och kan ge upphov till kräkningar och till klåda eller eksem på huden.
Livsviktiga alger
Hur ska vi då förhålla oss till alger och är de nyttiga för någonting? Blågröna alger är i själva verket cyanobakterier, en typ av växtplankton. Det finns en mångfald med olika arter av växtplankton, olika till form, storlek och karaktärsdrag. Några exempel är cyanobakterier, dinoflagellater och grönalger. Växtplankton är livsviktiga för livet på jorden. De utför fotosyntes, det vill säga tillverkar socker och syre av vatten, koldioxid och solljus. Hälften av allt syre som produceras i världen är tack vare växtplankton! Tillsammans med bakterier utgör växtplankton även grunden för näringsväven. En näringsväv berättar kort sagt vem som äter vem. Växtplankton fungerar som mat för organismer högre upp i kedjan och är därmed den första viktiga länken.
En annan viktig alg i Östersjön är blåstången. Stora bruna ruskor av blåstång kan sväva vid vattenytan, du kan se de små blåsorna som håller al-
gerna upprätt. Själva basen är fast förankrad i en sten eller i ett underliggande berg. Blåstången är en brunalg och en nyckelart i Östersjön. Den har en viktig funktion för andra arters överlevnad i ekosystemet.
En roligt aktivitet med barn är att upptäcka den fantastiska mångfalden av organismer som drar nytta av blåstången. Du behöver en stor balja (gärna vit), lite havsvatten och en ruska med blåstång. Lyft försiktigt blåstången ur vattnet, fyll baljan med vatten och skaka om ruskan ovanför baljan. Olika småkryp, som till exempel tångräka, slamkrabba, blåmusslor och kanske även fiskyngel, trillar ner i baljan. Dessa söker skydd och mat i tångruskan som är en viktig livsmiljö för dem. Lägg tillbaka tångruskan och småkrypen försiktigt i havet efter experimentet.
Cecilia Nyman, projektledare
Cecilia Nyman nås på telefon 050 388 0848 eller per e-post: cecilia.nyman@martha.fi.
TIPS! Visste du att det går att äta blåstång? I matkulturmagasinet Havets smaker hittar du recept med blåstång. De ljusa årsskotten kan ätas färska i sallad, stekas eller torkas. Kanske något att pröva på i sommar?
För att minska övergödningen i havet kan du till exempel:
Samla in död algmassa från stranden och lägg massan i en kompost på land långt från stranden. Det gör gott för både kompost och hav. Låt bli att kissa i havet. En omgång urin ger upphov till 0,5 kilo cyanobakterier.
Använda kemikalier som är märkta med det nordiska Svanenmärket samt Allergi- och Astmaförbundets märke.
Se till att kompost och utedass ligger på tillräckligt långt avstånd från vattnet för att inte näringsämnen ska läcka ut i havet.
Undvika att aska kommer ut i havet.
Äta smartfisk och avlägsna på det sättet överflödiga näringsämnen ur havet.
Uppmärksamma Östersjödagen 31.8 i din marthaförening.
Med anledning av tidskriften Marthas 120-årsjubileum gör vi en djupdykning i tidningsarkivet. I pennan håller Catharina ElgertHyvönen, mångårig frilansskribent med humor som specialitet.
Vad har du planerat att äta till middag i dag? Blir det kanske något som tar tid att tillreda, men som smakar läckert (om det lyckas, alltså)? Eller föredrar du en färdigköpt pizza, klar efter några minuter i mikron?
Vår dagliga kost är mycket varierande, beroende på vad vi prioriterar: hälsosam mat eller ohälsosam, kött kontra grönsaker …
För att röra till det hela kommer forskare av och till med nya rön angående vissa produkter. För länge sedan lanserades spenaten som nyttig och undergörande – vem minns inte Kippari-Kalle? – men sedan var den plötsligt inte så nyttig längre, för att i senare skede åter lanseras.
Vissa trender dyker upp och ebbar ut igen, tänk bara på ”karppaaminen” för ett antal år sedan, så var det baljhavre (”nyhtökaura”) som fick människor att köpa plastbyttor med ett grynigt innehåll som kunde se osmakligt ut. På 1970-talet levde avokadon upp, likaså var det risotto som gällde.
I Marthabladet från 1970-talet kan vi välja uppiggande drycker som iste, issoda, jordgubbssaft eller chokladdryck – och festliga Jubileums-Mocca (”också till vardags”, påpekar annonsören). Under rubriken ”Kaffe med dopp” frågar skribenten ”om det är riktigt lämpligt att ta upp ämnet 'kaffekalas' nu när det finns så många som bantar” (nr 1/1970). Här bjuds nämligen på läckerheter som wienerbröd och chokladkransar … Som vi ser, är det här med mat inte så enkelt. På 1800-talet levde
man helt annorlunda, utbudet var magert så man åt det man hade – potatis, ägg, skinka och blodpalt, fisk – och knappast räknade man kalorier då.
Och tillreder man sås är det ett invecklat projekt, skriver Mona i nr 11/1970: ”Att bjuda på sås så gott som till alla rätter måste anses förkastligt. Det blir för enformigt och är inte heller ur näringssynpunkt riktigt. Brunsås på brunsås med mycket fett och mjöl kan vara svårsmält. /---/ Man bör komma ihåg att alla dessa såser också är mycket kaloririka.” Ständigt denna kamp mellan hälsosamt och ohälsosamt!
Under rubriken ”Felnärd i värlfärd” får vi oss en predikan (nr 5/1970). Vårt välstånd och överflöd på mat lockar oss att äta för mycket, speciellt sådant som innehåller socker och fett, medan vi gärna lämnar bort grönsakerna. ”Dum den som bara dricker kaffe med franskbrödsskiva eller äter munk och tömmer en läskflaska.” Vi skall inte frestas av fransk potatis och bacon, feta ostar och majonnäs, påpekas det.
Inte heller bananer, ärter och potatis är riktigt godkända, medan te, spenat (igen!), gädda, njure (alla gillar inte njure) och sparris får klartecken. De äldre måste få
tillräckligt med vitaminer och spårämnen.
Vår vardagsmat följer samma hälsosamma linje under det följande decenniet. Vi bakar ostsemla med timjan – en fördel med bullarna är att de är lika goda utan extra fett på, sägs det. Så dricker vi Höga V, apelsinsaft, som är rik på vitaminer.
Vi äter fel, läser vi i artikeln ”För stora och små” (nr 2, 1980). Vår mat innehåller för mycket fett och socker och dessa ingredienser borde ersättas med annat: mera potatis, fisk, grönsaker och bär. Den feta mjölken byts ut mot lättmjölk, det finns lättfil, yoghurtar och grynost som är mindre feta, och grädde är förstås inte det mest hälsosamma. Vi ska undvika socker på gröten (men då smakar den inget vidare, replikerar jag), kaffe och te kan drickas utan socker (utom att starkt te utan socker smakar beskt ...).
Trädgårdstäppan trendar
Köksväxterna är alltid aktuella, de blir aldrig ute. Ingel Fontell, trädgårdskonsulent, berättar ingående om många odlingsbara växter (nr 3/1980). De som har turen att äga en liten trädgårdstäppa kan odla mängder med olika arter; vi kan välja mellan bönor som buskbönor och störbönor, socker- och märgärter. Huvudsallat har
>>
sin givna plats, liksom isbergssallat och så nämns också den evinnerliga spenaten. Morötter är ett måste i varje hemträdgård, fastän det ibland uppstår problem (fröet är mycket fint och svårt att få tillräckligt glest). Och så har vi rädisa, lök, blomkål, selleri, gurka och tomater, för att nämna några på listan.
Nu förekommer den färdiga maten som är snabb och lättlagad. Vi väljer mellan konserver, djupfryst mat, biffar, blodplättar, färdigt förpackade i kyldiskarna. Industrin ger konsumenterna ett stort sortiment av färdig mat, och det får vi vara tacksamma för. ”Många av oss har långa arbetsdagar och maten skall stå på bordet bums, då man kommer hem. Det finns också många personer som inte vill eller kan sätta ner så mycket tid på matlagningen”, läser vi i Marthabladet (nr 4/1980). Det här citatet är lika aktuellt som när det skrevs.
Vad annat är ”inne”på 1980-talet? Osten har sin givna plats i varje hushåll, det finns så många sorter att välja mellan – Musta Pekka, Eni bondost, Kasakka, Ryyti, Skärgårdsost och Ädelost från Enigheten. Sallader blir heller aldrig förlegade, den grekiska salladen lever än i dag. Svamparna och bären är likaså ”eviga”, man förenar nytta med nöje under skogspromenaderna på jakt efter björksopp, kantareller, blåbär och lingon.
På hösten kan vi äta strömming och rotfrukter, som innehåller värdefulla vitaminer och mineralämnen, plus verkar stimulerande på matsmältningen. När det gäller fisken kan vi välja halstrad eller rökt strömming. I Marthabladet nr 8/1980, får vi recept på strömmingssoppa, strömmingspirog med mera (minns strömmingsbiffen vi tillredde i skolan, en smetig historia med massor av ben som krasade mellan tänderna, kunde knappt svälja ner det hela och har inte ätit strömming sedan dess).
Ju närmare dagens tid vi kommer, desto mer komplicerad blir tillredningen av vår mat. Forskningen har gått framåt och i butikerna tar man allt större hänsyn till konsumenter med keliaki, laktosintolerans och diabetes (fast varför är priserna högre för dessa varor än för ”vanliga”?). I Martha-
bladet nr 5/2000 finns några goda recept för personer med diabetes. Det slås ett slag för inhemska grönsaker, som potatis och morot, genmodifierade livsmedel är ”out”, nu är det GM-fri soja som gäller, ekologiskt odlade kaffebönor.
Löken har redan i tusentals år varit en av våra viktigaste näringsväxter; i Kina och Mellanöstern har den ansetts vara naturens egen medicin. I Finland har den odlats sedan slutet av 1800-talet, läser vi i Marthabladet nr 2/2000. Speciellt bra är den i ugnsrätter, för den får då en extra sötma. Löken innehåller mycket flavonoider och näringsämnena i löken kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
Karin Stegfors skriver så träffande under rubriken ”Glad och mätt i magen”: ”Hälsosam mat? Vad är det? Vad och hur och när ska man äta för att må bra? Inte salt, inte sött, inte fett – vad blir då kvar?” (nr 3/2000). Ät långsamt, uppmanar hon, ät måttligt och ät fibrer.
”Ibland säger trenden att vi ska undvika
fett, i alla fall mättat fett, och ibland att vi mår bra av att äta rikligt med mättat fett. Ibland ska det inte vara just några kolhydrater alls, och ibland ska det bara vara någon speciell sorts kolhydrater”, skriver P.N. (nr 2/2010) och funderar över hur det är så svårt att få entydiga besked.
Örter är lika trendiga nu som förr, och i Marthabladet nr 3/2010 får läsarna ta del av recept som lockar till att pröva på mera ovanliga rätter. Det kan vara getostoch timjanmarinerad fänkål, gratinerade ört- och ostfyllda svampar, kokt sparris med örtmajonnäs, svampmacka med bönor och parmesan.
Det är inne med Luomu-produkter och vi har också blivit medvetna om hur mycket mat som slängs bort, både i butiker, restauranger och privata hushåll. Magnus Lindström ger enkla tips på hur vi kan använda rester i stället för att slänga dem (nr 5/2010).
Vad tänker du äta till lunch i morgon? Mitt svar blir en Hawaiipizza, som väntar i frysen. En annan dag får det bli något mera hälsosamt ...
Krister: 050-554 2800 Malax, Anders: 040-760 0978, Niklas: 040-534 0164 Pörtom
Annonsera i Martha och nå ut till hela Marthafinland!
Genom tidskriften Martha når du effektivt ut till drygt 8 000 marthor – boka en annons redan i dag! För prisuppgifter och mer information kontakta Jonny Åstrand, tfn 0500 924 528, cjcenter@petalax.fi.
Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.
Hur kan vi hjälpa dig?
050 58 99 741
MALAX www.enhjalpandehand.fi
Beställ kött direkt av producenten!
0500-884 833 (Sami), 050-360 1447 (Marika) Petalax
6-8.6 Kryssning till Stockholm med besök till Öster Malma slott och Trosa
Bästa maten
10-13.7 Allsång på Skansen
2-6.8 Upptäck Nynäshamn
3-7.9 Estland, Lökvägen
6-8.6 Kryssning till Stockholm med besök till Öster Malma slott och Trosa
21-24.9 Änglagård på Oscarsteatern, Sthlm
10-13.7 Allsång på Skansen
9-12.11 Moulin Rouge China Teatern, Sthlm
2-6.8 Upptäck Nynäshamn
3-7.9 Estland, Lökvägen
Tel Bussar 019 - 248 1004
Frimanresor.fi
Tel Resor 019 - 248 1090
21-24.9 Änglagård på Oscarsteatern, Sthlm
9-12.11 Moulin Rouge China Teatern, Sthlm
Frimanresor.fi
info@frimanresor.fi
Tel Bussar 019 - 248 1004
Tel Resor 019 - 248 1090
info@frimanresor.fi
tel. 06-364 1410, 050-5740464 carina.lagerstrom@netikka.fi
Rådgivarna besöker gärna era möten i höst, med varierande teman. Vi uppmuntrar till att samarbeta med andra föreningar när ni ordnar era marthamöten – då blir det förmånligare för er och rådgivarna hinner träffa fler marthor.
Fermentering i praktiken: Ta till vara höstens skörd genom att lära dig grunderna i fermentering. Undervisningskök krävs.
Ta till vara höstens skörd: Kan också ordnas digitalt.
Svampplockning med svamprådgivare: Identifiering av svamp och inspirerande kunskap erbjuds.
Berika kosten med svamp: Praktisk matlagningskurs. Undervisningskök krävs.
Klimatsmart mat: Hur ska vi beakta ekologisk och ekonomisk hållbarhet och på samma gång värna om vår hälsa när vi väljer mat i butiken?
Lär dig mer om vad som är klimatsmart mat. Kan ordnas som fysisk eller digital föreläsning samt som praktisk matlagningskurs.
Matbröd och surdeg: Lär dig baka matbröd som ett proffs. Vi går också in på surdegsbakning, och får en starter för en surdeg. Undervisningskök krävs.
Ekologirådgivning
Kläder klimatsmart och hållbart: Lär dig mer om klädproduktion, val av hållbara material, kemikaliebelastningen av klädindustrin och hållbarhet kring klädkonsumtion.
Naturens skafferi: Naturen är mycket mer än träden, virket, bäroch svampplockning. Lär dig mer kring vad naturen erbjuder oss, i form av välmående och näring.
Klimatsmart och kemikaliesmart vardag: Lär dig hur du i vardagen kan minska ditt klimatavtryck,
Svenskspråkig beredskapsövning 22–24.9.2023
göra medvetna val och undvika skadliga ämnen i vardagliga produkter i hemmet (köket, badrummet, inredning, leksaker och städning).
Ekonomiska bedrägerier: Vi går igenom allt från telefonbedrägerier till nätfiske och hur man kan skydda sig mot dessa.
Ekonomifostran i alla åldrar: Vi ser ur föräldraperspektiv hur vi kan tala om pengar med barn i alla åldrar, och lära dem hantera pengar redan från små barn till vuxna individer.
Konsumera och budgetera: Vi talar om hur vi är som konsumenter, hur vi kan ändra på vår konsumtion och bygger upp en hållbar budget i ett nytt världsläge.
Köp din första bostad: Allt man som ung (eller äldre) kan tänka sig behöva veta om första bostadsköpet.
Dessutom: Vi erbjuder också våra "gamla" föreläsningar, exempelvis "Kom i gång med sparandet", "Börja placera" och "10 steg till en hållbar ekonomi".
Kontakta oss så fort som möjligt för att boka en kurs, de går att genomföra både fysiskt och på distans. Priset är 100 € per kurs för första besöket. För andra besöket till er krets eller förening debiterar vi 150 € för första timmen och 75 € för påföljande timmar. Kostnader för material tillkommer. Vi hoppas på er förståelse för att vår arbetstid är begränsad och alltid är det inte möjligt att boka in just på det datum man önskar. Våra kontaktuppgifter hittar ni på martha.fi/kontakt.
Nästa svenskspråkiga beredskapsövning Tyyni NASTA för kvinnor ordnas i Dragsvik, Ekenäs, i september. Programmet bjuder på diger information och praktiska övningar. Anmälan inleds i augusti, så lägg datumet på minnet. Mera information laddas upp i evenemangskalendern på martha.fi så snart som den blir tillgänglig.
Östersjödagen
ordnas återigen torsdagen den 31 augusti för att fira havet. Målet med dagen är att njuta av vårt unika innanhav, göra konkreta gärningar för Östersjön och öka vår kunskap om det. Ni kan inom föreningen exempelvis ordna en strandstädning, göra en utflykt med picknick, ta ett gemensamt dopp i havet eller diskutera konkreta vardagshandlingar för att gynna Östersjön! Ta hjälp av vår tryckprodukt ”Östersjön i siffror”: issuu. com/marthaforbundet/docs/ostersjon_i_siffrorpdf.
Matkulturdagen firas i Jakobstad 9.10.2023
I år firar vi den finlandssvenska matkulturdagen på Rosendals Trädgård i Jakobstad måndagen den 9 oktober – pricka in datumet i kalendern redan i dag! Årets tema är "Köksträdgården".
henne varmt välkommen till oss!
Mia Hafrén
Ålder: 49 år.
Bor: I Helsingfors, men har sina rötter i Lovisa.
Gör: Jobbar som artist och terapeut.
Centrs Marta
Finlands svenska Marthaförbund uppvaktar Lindkoski
Marthaförening 100 år 100 euro
Kyrkoby-Norrby Marthaförening 100 euro
Anita Inga-Lill Berg 40 euro
Torsdagsklubben i Kimito 32 euro
Jessica Hagelberg/Ingegerd Wik 300 euro
Lojo kalkverks svenska
Marthaförening uppvaktar
Virkkalan Martat 90 år 100 euro
Pojo svenska Marthaförening uppvaktar sin långvariga styrelsemedlem Louise Heerman med anledning av hennes
80-årsdag 80 euro
Efter åtta år på posten som ordförande var det dags för Andrea Hasselblatt att ge stafettpinnen vidare till Mia Hafrén, känd bland annat som sångare i a cappella-gruppen FORK. Hafrén är också verksam som terapeut.
– När jag blev tillfrågad insåg jag väldigt snabbt att Marthaförbundets värderingar står helt i linje med mina egna hjärtefrågor: Hur kan man med hjälp av värdefull kunskap hjälpa sig själv och andra? Det är helt avgörande frågor för framtiden och jag ser att Martha behövs, säger Hafrén.
Förmågan
Själv har hon ingen bakgrund inom martharörelsen, men poängterar att hon alltid beundrat organisationens förmåga att vara relevant i sin samtid.
– För mig är det viktigt att lyssna till marthornas behov, men också till vad samhället utanför behöver. Många kanske tänker att rösten är sångarens viktigaste redskap, men de facto är förmågan att lyssna ännu viktigare.
– Jag ser ju att förbundet redan gör mas-
sor av fin verksamhet. Men jag tror att vi ytterligare kan lyfta frågor som rör ork, stress, återhämtning, välmående och egna gränser i vardagen. Som terapeut ser jag att många tampas med utmaningen att räcka till.
Som ordförandekandidat beskriver hon sig själv som nyfiken och entusiastisk.
– Jag har väldigt lätt för att bli engagerad. Och jag ser att martharörelsen har alla möjligheter att växa, bara vi också lyssnar på kommande generationers behov.
– Själv står ekologifrågorna mig närmast. Men också kommunikation och gemenskap. Hur vi pratar och inkluderar varandra är viktigt för att vi ska orka med vardagen.
Text Linn Jung
Foto Laura Malmivaara
Marthaförbundet valde sin nya ordförande på sitt årsmöte i Borgå lördag 27.5. Observera att tidningen gick i tryck före årsmötet, ändringar kan ha tillkommit efter att artikeln skrevs.
Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).
Ungmarthas jubileumsfest
22.9.2023
I år har Ungmartha uppnått en aktningsvärd ålder som registrerad förening och fyller femtio år. Jubilaren firas med tidigare och nya vänner den 22 september 2023 klockan 18.30 på Restaurang Glaspalatset, Mannerheimvägen 22–24, i Helsingfors.
Pris: 25 euro (om anmälan görs före 30.6.2023, annars 30 euro) för en tre rätters middag. Anmälningar tas emot via evenemangsverktyget Lyyti: www.lyyti.fi/reg/ungmartha2023. Anmäl dig senast 4.9.2023 , anmälan är bindande.
relevant i samtiden”
Artisten, sångaren och terapeuten Mia Hafrén är ny ordförande för Marthaförbundet. Vi önskar
Helsingby-Toby Marthaförening och Nagu Marthaförening har under våren bland annat tillverkat tyghundar för Project Liv. Hundarna doneras till räddningsverket så att ambulanspersonalen kan ge dem till barn som måste åka ambulans.
Harriet Jossfolk-Furu
Harriet Jossfolk-Furu, Nagu Marthaförening
Det är torsdag eftermiddag i ett varmt, soligt och vårdammigt Korsholm i Österbotten. Helsingby-Toby marthor har samlats för sista träffen i vår i Helsingby pensionärshem. Just i dag fattas tre av dem, men det är full aktivitet kring borden ändå.
Bakom sig har de ett år då de bland annat lärt sig knyta scarfar på nya sätt, donerat sockor till Ukraina och sytt fyrtiotre hundar till Project Liv. Under den här träffen i april tillverkar man sexton hundar till.
– Vi håller ögon och öron öppna och donerar det vi stickat beroende på var det finns behov, säger föreningens ordförande Marianne Wikman. Ukrainahjälpen kändes som en självklar mottagare i höstas.
Vanligen brukar man sticka efter kaffet, men nu har man sytt upp hundarna på förhand i Project Livs egna färger blått, gult och rött.
– Mönstret har vi fått genom Project Liv. Tygen och fyllningen har vi betalat själva. Första gången vi sydde tog vi med en symaskin hit, men efter det har
Här går det undan. På drygt en timme ökar högen snabbt med färdiga hundar.
1. Under mötet färdigställdes sexton hundar som senare skulle doneras till ambulanspersonalen via Project Liv.
2. Ordföranden Marianne Wikman drar pausgympan där man själv väljer om man sitter eller står.
3. Elvi Asplund, Eivor Kangasmäki, Hilde-Ann Lall och Christina Sand i full färd med att färdigställa hundarna.
vi sytt upp dem hemma och sedan fyllt dem tillsammans här. Det blev lättare så, säger Ulla Pada
Här går det undan. På drygt en timme ökar högen snabbt med färdiga hundar.
Högläsning varje gång
Programmet vid träffarna bygger på önskemål och efterfrågan.
– I dag inledde vi med klädvårdsprogram, lyssnade till högläsning av texter av Mark Levengood och så har vi försökt öva in den nya marthasången, säger Marianne.
Hilde-Ann Lall håller i trådarna för högläsningen.
– Det måste vara korta texter som börjar och slutar under träffen, annars minns
4. Ulla Pada, Ulla Storm och Mary Schoultz arbetar systematiskt.
5. Project Liv ger beskrivningen till hur hundarna ska sys.
6. Med några enkla rörelser i bara några minuter får Helsingby-Toby marthorna fart på blodcirkulationen mellan arbetspassen att sy hundarna klara.
7. Elvi Asplund, MajBritt Stenlund, Doris Ek och Elli Nikko arbetar koncentrerat, men diskuterar och har roligt på
ingen vad vi läst senaste gång. Så numera väljer jag noveller eller enklare, korta berättelser, säger hon.
Efter kaffet, som två marthor åt gången har ansvar för, tar den fria samvaron över. Det är nu som man handarbetar tillsammans. Mitt i handarbetet tar man en liten gympapaus, så att främst axlar och armar inte ska bli för trötta. I det här skedet går diskussioner ofta in på äldre tider, händelser och byggnader i byn.
Elvi Asplund hör till dem som varit med längst i marthornas verksamhet. Hon kom på möten redan som liten flicka tillsammans med sin mamma.
– På 1950-talet träffades man turvis hemma hos varandra. Det blev ganska mycket
jobb med att bära in extra bänkar för det kom många till varje träff, säger Elvi.
Stickade plagg till Ukraina
Även Nagu marthaförening har sytt och donerat tyghundar de senaste åren vid sidan av stickade plagg som det senaste året gått till Ukraina. Det har hittills blivit 186 par sockor samt mössor, halsdukar, vantar och tröjor till Ukraina.
– Föreningen hade haft en handarbetsgrupp och jag, som handarbetar mycket själv, tillfrågades om vi kunde starta den igen för några år sedan. Vi är tre som delar på ledaransvaret, säger föreningens ordförande Mia Langh-Henriksson.
Meningen var att samlas för att lära sig
Helsingby-Toby Marthaförening
Har sexton medlemmar.
Träffas var tredje vecka.
Vår- och höstträffarna avslutas alltid med gemensam lunch.
något nytt eller få hjälp om man kört fast. Hittills har det ändå varit så att projekten avlöst varandra.
– Intresset att delta i våra välgörenhetshandarbeten har varit stort. Också sådana som inte hör till vår förening, någons granne eller mamma, har frågat om de får sticka hemma och donera till Ukraina via oss. Föreningen köpte garnet och donatorerna stickade. Vår kontaktperson är en ukrainsk kvinna som bor i Pargas sedan flera år tillbaka. När kriget bröt ut körde hon ner hjälpsändningar varannan lördag. Ibland köpte de en bil som de renoverade upp, fyllde med olika förnödenheter och lämnade kvar vid gränsen. Mycket av det vi donerat har gått direkt till fronten. Senast
fick de inte åka dit längre, så våra stickade plagg gavs till ett sjukhus.
Det var en mycket gripande video som Mia fick ta del av när plaggen överräcktes.
Handarbetsgruppens första projekt var kramsjalar som de stickade till alla seniorer på åldringshemmen plus dem som har hemvård.
– Det är en trekantig sjal. Vi tog så enkelt mönster som möjligt så att även de som inte är handarbetsmänniskor skulle kunna delta.
Så kom Project Liv på besök och man började sy hundar, men också sticka vantar och sockor och virka bläckfiskar som ges till prematurer. För drygt ett år sedan överräckte marthorna hundra tyghundar till ambulansen. Nu har de samlat på sig många tyghundar igen, så snart är det dags att överräcka dem. Det finns också en påse med sextio färdigt virkade bläckfiskar.
Handarbetsgruppen har avslutat verksamheten inför sommaren, bara donationerna återstår. Sista mötet för förening-
en i vår blev i form av ett vappenjippo där marthorna sålde mjöd och munkar.
– Vi är grundande medlem i Kommunalstugan i Nagu rf tillsammans med fyra andra föreningar och organisationer som tog över kommunalstugan då den blev till salu efter att vi gått samman med Pargas. Vi hade invigning på valborgsmässoafton i fjol efter att ha renoverat köket. Det blev så lyckat att vi beslöt att ha det i år också. Jag tror att utvecklingen går i den riktningen. Föreningarna måste samarbeta mera för att överleva, säger Mia.
Nagu Marthaförening brukar ha något tema eller någon aktualitet på sina träffar, ibland med inbjudna gäster. Varje vår åker man på utfärd, ofta har den varit en hemlig resa.
– I fjol gick färden till en speciell trädgård i Pargas. Sedan åkte vi och köpte vårblommor, tog kaffepaus i Pargas och avslutade vi med en hemlig del, motionstrappan i Pargas som då var helt ny. I år blir det museum och lunch i Åbo. Detta
1. Nagu Marthaförening överlåter tillsammans med Project Liv de färdiga kramdjurshundarna till ambulanspersonalen.
2. Marthas namnsdagskaffe sommaren 2022. Att klä upp sig i hatt var så trevligt att Nagumarthorna även i fortsättningen möter upp i hatt den 26 juli.
3. En del av de färdiga sockorna.
4. Vintern 2023 stickade Nagumarthorna bland annat sockor till Ukraina.
Nagu Marthaförening
Har sextio inskrivna medlemmar.
Ett tjugotal medlemmar deltar i månadsmötena.
Omkring fjorton medlemmar är aktiva i handarbetsgruppen som samlas oftare beroende på vilket projekt föreningen är engagerad i.
Avslutar vårterminen med utfärd, men samlas alltid på Marthadagen mitt i sommaren.
enligt ett önskemål som kom in när alla skrev lappar på Marthadagen.
– Vi träffas alltid på Marthadagen under sommaren. I fjol hade vi avtalat om att ha hattar på oss. Det var så roligt att vi gör det återigen i år.
Mera information om Project Liv hittar du på www.projectliv.fi.
Kolmilan tänds 9.9, kl. 13, namngivning av milan. Gudstjänst 10.9, kl. 12, Vedhuggartävling 10.9, kl. 14.
Program: Musik av Susann Sonntag med Oskar Gräsbeck, Dan Anderssons visor, allsång, utställningar, marknad, folkdans, tidsenlig mat, kaffe och dopp, naturstig, grillkolsförsäljning m.m. Fritt inträde
Lördag-Söndag kl. 12-17, Kolmilan tänds 7.9 kl. 13, Gudstjänst 8.9 kl. 12, Vedhuggartävling 8.9 kl. 14
Program: Musik: Teddy Granroth, utställningar, folkdans, marknad, tidsenlig mat, vak vids milan, naturstig, mm.
Arr. Sällskapet Skogens Svarta Guld rf och Malmbacka
Malmbacka öppet året om, lämpligt även för grupper, skolor m.m
Arr. Sällskapet Skogens Svarta Guld rf
Vill ni dela med er av era erfarenheter och inspirera andra marthor? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi
senast 9.8.2023, så publiceras det i Martha nr 4/2023, som utkommer 20.9.2023. Skrivglädje!
Bifoga till mejlet
1. En kort text (högst 1 200 tecken inklusive blanksteg).
2. Högupplösta bilder.
3. Önskad underskrift (artikelförfattare och fotograf).
4. Önskad rubrik (cirka 50 tecken inklusive blanksteg).
Här får Pargasmarthorna en inspirerande introduktion i hur man kan använda grönsaker och rotfrukter i matlagningen.
Fr.v. Tiia Aaltokoski, Tea Sundén, Carita Törnroth, Eivor Nyqvist och Kristina Kurtén.
Mälö-Fallböle marthakrets i Pargas hade inbjudit Tiia Aaltokoski, produktansvarig för frukt och grönsaker i den lokala K-butiken, för att ge tips om hur man kan använda grönsaker och rotfrukter i matlagningen. Hon tillredde också en del vegetariska rätter. Marthorna delade även med sig av egna sätt att använda grönsaker och rotfrukter, och många givande diskussioner uppstod. I kretsen finns flera marthor som själva odlar och det är alltid givande med nya idéer.
Text och foto Gun-Britt Forsblom
Lördagen den 15 april höll Lillby Marthaförening möte i Purmohemmet i Lillby. Vi samlades lagom till eftermiddagskaffet och blev bjudna på mockarutor som ordföranden
Gunhild Berger hade bakat. Innan kaffet tog vid sjöng vi ur Marthas sånghäfte och ordföranden läste en dikt. Det blev en trevlig samvaro kring kaffeborden. ”Det här är marthamöte det”, sade en martha som numera bor på hemmet.
Det visade sig dessutom att precis den dagen för trettio år sedan var det inflyttning till Purmohemmet. Den 15 april 1993 gick flyttlasset och i september samma år hölls en invigningsfest.
Marthamötet avslutades i vanlig ordning med sång ur sånghäftet.
Text och foto Hanna Nystrand, sekreterare i Lillby marthaförening
Ordföranden för Grankulla
Marthaförening Marianne Carlson överräckte initiativet om ett seniorboende till stadsdirektören Christoffer Masar.
Grankullamarthorna är ett livat gäng, som från september till maj månatligen träffas till månadsmöte med föredrag och diskussioner kring ett årligt tema. Årets tema är trygghet. Vi gör dessutom teaterbesök, resor, naturvandringar, ordnar fester och driver olika projekt. Coronan störde verksamheten, för oss liksom för alla andra, speciellt fördröjdes våra projekt. Men hösten 2022 kom vi i mål med två av dem: seniorboendet och Doggy Bag.
Seniorboende i stöpsleven
Hösten 2019 beslöt vi att det var dags att göra en insats för att få en ny sorts bekvämt, anpassat boende för friska seniorer i Grankulla. Vi tillsatte en arbetsgrupp med representanter från flera svenska samfund i Grankulla. När arbetsgruppen hade träffat stadens representanter, politiker och byggnadsföretag föreslog den att en första insats skulle vara ett så kallat initiativ, som skulle överlämnas till staden för behandling. Då initiativtexten var klar visade det sig att nio föreningar, både finska och svenska, var villiga att underteckna den. Den 1 december 2022 överräcktes texten till stadsdirektör Christoffer Masar. I mars 2023 kom bekräftelse på att vårt initiativ beaktas i den fortsatta planeringen av byggnationen i Grankulla.
Under verksamhetsåret 2019 hade föreningen ekologi som tema och som uppföljning härav inspirerades vi av Ålandsmarthornas Doggy Bag-projekt. Coronan fördröjde våra planer, som bland annat inkluderade en studieresa till Åland. Resan blev av först våren 2022 och väl hemkomna formulerade vi vår egen Doggy Bag-version. Vi träffade representanter för restaurangerna i Grankulla för att utröna intresset att samarbeta med marthorna för att minska matsvinnet. De flesta ställde sig positivt till vår trevare och slutligen var vår insats en trespråkig, tresidig skylt med text om matsvinn. Skylten, som finns att läsa i restaurangerna, uppmanar matgästerna att be om en Doggy Bag för sina matrester.
Grankullamarthorna har i samarbete med lokala krögare tagit fram en trespråkig text som uppmanar alla matgäster att minska matsvinnet.
Text Marianne Svartbäck, sekreterare Foto Marianne Svartbäck, Kaunis Grani/J. Snellman
Sökes: DU BIL, BILIST, Trött och hungrig, dåliga vindrutetorkare, slitna däck, smutsig bil och tom
Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe.
Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna. Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera?
Eventuellt ett byte av ringar.
ST1 KVEVLAX, KARLEBYV. 1134, 66530 Kvevlax 06-3460 151 / info@st1kvevlax.fi ÖPPET VARJE DAG
LOGOTYPE & FÄRGER
Uffes logon används första hand dessa två gröna nyanser som alternativ A och B visar.
Logon i färgerna C. gult och D. vinrött används främst vid högtider och speciella evenemang. Men hela färgpaletten kan med fördel användas i annonsering och på sociala media.
B.
Logon finns också S/V att användas vid behov.
TYPSNITT
I logo A utan adress/text undertill används texten Uffes Haboro Contrast Norm Demi.
C.
Normala öppettider.
D.
www.uffes.fi
I logo B med adress/text undertill används texten Uffes Haboro Contrast Norm Regular. Typsnittet på texten under är Harboro Norm Cond Reg. Haboro Contrast Norm Demi Haboro Contrast Norm Reg Haboro Contrast Cond Reg Vid behov kan typsnittet Candara användas den underliggande texten. Candara kan också användas t.ex. offerter eller e-postkorrespondens.
Candara Candara Bold Candara Italic
Byskiston presenterar Bar, Bed & Breakfast Manus och Regi: Rafael Frans
Plats:
Odla eget. Det är lika vackert som det låter. Med näsan i myllan där händerna bökar på sker det något i hela kroppen. Det infinner sig ett lugn. Ett lugn som söker sig lite djupare ner in i en. Det känns som att man kommer till en insikt som förfäderna också kommit till. Man känner en form av gemenskap, trots att man ofta är ensam i gräftandet. Jag brukar kalla det för att hålla kontakt med Moder Jord.
Jag är inte så bra som jag skulle vilja vara beträffande min egen odling. Jag har inte rätt tålamod. Men jag har kommit på en gyllene medelväg. Jag gör så gott jag kan. Det räcker ganska långt det också.
I blombänken under mitt fönster inledde jag de första trevande försöken när jag studerat klart och flyttade till Karleby för att jag fått fast jobb. Jag hyrde en lägenhet i två våningar i ett nästan hundra år gammalt trähus. Gräslök är inte speciellt svårt
I NUMMER 4 KAN DU LÄSA OM ...
Svamp för alla smaker
Höstfixa i trädgården
Gröna innovationer trendar
Så tryggar du den biologiska mångfalden
Sticka skönaste Marthakoftan
Nästa nummer av Martha utkommer 20.9.2023
att odla, men stolt som en tupp var jag ändå när den började gro. Sedan dess är jag fast, men utan stora krav. Ett år hann jag inte själv driva upp från frö, utan köpte plantor från torget. Jag fick därmed plantor som redan var på god väg och understödde samtidigt lokala företagare. Jag betalar gärna lite mer för den möda som torgförsäljarna lagt ned, först på att odla och sedan på att stå och sälja hela dagen lång. Numera köper jag nästa varje år någon planta från torget. Sedan njuter jag hela sommaren av att knipsa någon krydda eller ta sallad från det egna grönsakslandet när det är dags att laga mat.
Harriet Jossfolk-Furu
Skribenten är frilansare som trots att hon alltid varit en godisråtta ändå föredrar god mat framför sötsaker.
Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 1/2023 gynnade Fru Fortuna denna gång Maj-Britt Lindqvist, Vanda, Karin Måsala, Södra Vallgrund, samt Marina Sundin, Pålsböle. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!
Deadline
Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 20.9.2023. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 9.8.2023 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.
Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.
Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.
Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.
Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.
Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.
Camilla Komonen verksamhetsledare
050 577 0780
Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818
Elisa Häggström administrativ assistent 050 361 6081
Marika Danielsson utvecklare
044 735 4971
Jessica Åhman organisationskoordinator 044 280 6609
Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071
Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179
Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958
Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070
FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet
Marina Nygård
ekonomirådgivare, projektledare för Hantera vardagen 044 493 5537
Katharina Jägerskiöld ekonomirådgivare, projektledare Ungas välmående 044 491 9304
Matilda Hassel ekonomirådgivare, projektledare för En euro i taget 043 820 0073
Cecilia Nyman projektledare för Östersjön 2.0 050 388 0848
Anita Storm ekologirådgivare 044 735 4975
Sofia Grynngärds hushållsrådgivare, projektledare Mästarodlarna 050 911 2050
Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813
Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883
BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.