Martha 4/24

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG 121

Tillbaka till vardagen

Vårda det du har – vi har samlat smarta idéer att inspireras av.

Våga misslyckas för att lyckas

Sommaren kom och gick och jag hoppas att ni på ert eget sätt fick ladda upp och göra sådant som hör till era sommarfavoriter.

Temat för tidningen är denna gång ”gör det själv”. Alla ”gör det själv” har en första gång och det är härligt när man vågar utmana sig själv på områden där man inte känner sig alldeles säker. Att göra själv innehåller möjligheten att misslyckas, och ett misslyckande är en möjlighet att komma på något alldeles nytt.

Osökt kommer jag att tänka på de numera legendariska kexen jag bakade för några år sedan. Fortfarande är det ett stående skämt i min familj. Min dotter och bonusdotter skrattar så tårarna rinner när de minns hur Mia med buller och bång skulle baka kex och det slutade med att jag hade bakat ett gigantiskt kex. Ett kex. På grund av min ringa erfarenhet av kexbakning hade jag inte tagit i beaktande hur degen skulle bete sig i ugnen. Men jag skapade något nytt: en kexpaj.

För vissa av oss kan ”att göra själv” bli någonting vi eftersträvar också då det skulle vara fiffigare att be om hjälp och göra saker tillsammans med någon annan. Då jag flyttade till Åbo för att påbörja min första anställning som skådespelare tänkte jag att jag alldeles själv skulle klara av flytten. Jag ville inte vara till besvär. Jag hyrde en paketbil och när jag hämtade den förstod jag att jag inte hade läst den lilla texten nere på kontraktet där det stod specialvillkoren. Varje kilometer kostade skjortan. Alldeles skakig ringde jag min storebror, han läste lusen av uthyrningsföretaget och fixade en ny bil på nolltid. Dessutom hjälpte han mig att bära, och det var ju tur det för jag hade ändå så mycket fler saker än jag hade trott. Som vuxen ska vi kunna orientera mellan elavtal, hemförsäkringar, räkningar, internetavtal, samtal till Skatteverket, veta var man får läkarvård, tandvård, hur man byter proppar, lampor och så vidare i all oändlighet. Det kan vara skrämmande och utmattande, men ibland också spännande.

Vår verksamhet erbjuder en plattform där vi kan lära av varandra, stötta varandra och dela våra erfarenheter. Tillsammans kan vi inspirera varandra att våga ta oss an nya utmaningar och skapa en meningsfull vardag. Tack för att ni är en del av denna gemenskap. Det är en härlig känsla när man äntligen vågar ta tag i något och klarar av det – antingen med hjälp av andra eller helt själv!

P.S. På flytta .fi hittar du många fina ”gör det själv”-tips.

Mia Hafrén, förbundsordförande

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/tidskriften-martha

REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI:

Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

En bättre värld, en vardag i taget

ADRESSÄNDRINGAR:

Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

BILDREDIGERING: Astrid Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2024

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

Redaktionen harordet

I en värld där trender kommer och går, och jakten på det nya består, är det lätt att glömma hur viktigt det är att vårda det vi redan har.

I detta nummer av Martha fokuserar vi på möjligheter och pekar på hållbara lösningar. Bland annat ger vi praktiska tips för dig som vill upprätta ett testamente, effektivera sophanteringen i hemmet eller odla så kallade supergrödor på ett klimatvänligt sätt.

På sidorna 4–7 guidar juristen Anne Lindgren-Slotte dig genom labyrinten av lagar och paragrafer och hjälper dig att göra upp ett testamente. Det handlar om att ta ansvar för din framtid och undvika problem och osäkerhet för såväl dig själv som för dina nära och kära.

Med många små, men effektiva vardagshandlingar kan vi alla bidra till en renare miljö. Maria Österåker, ekonomirådgivare på Marthaförbundet, lever som hon lär. På sidan 8 kan du ta del av hennes hållbara sopsorteringstips som är lika tidlösa som de är smarta.

På sidan 12 får du de enkla och snabba odlingstipsen, de som faktiskt blir av. Här presenterar vi grödor som passar i trädgården eller på balkongen. Att odla själv ger inte bara en känsla av självförsörjning, utan också många näringsrika och smakfulla måltider.

Genom att fokusera på att vårda det vi redan har och göra själv, öppnar vi dörrarna till en mer hållbar livsstil. Så låt dig bli inspirerad och dela gärna med dig av ditt kunnande för att skapa en mer medveten och hållbar vardag för alla. Läsglädje!

Mikaela Groop, redaktionschef

UPPRÄTTA ETT TESTAMENTE OCH UNDVIK FRAMTIDA PROBLEM

Behöver du upprätta ett testamente? Juristen Anne Lindgren-Slotte hjälper dig att navigera bland lagar och paragrafer.

HÅLLBAR SOPSORTERING I HEMMET

Ekonomirådgivaren Maria Österåker har koll på det mesta inom hållbar sopsortering. Här är tipsen som håller år efter år.

SÅ ODLAR DU DIN EGEN SUPERMAT

Vi tipsar om supermaten som du själv kan odla – i trädgården eller på balkongen.

4 8 12 20 16 22 28

HÄRLIGA HÖSTRECEPT FÖR MÅNGSIDIGA MÅLTIDER

Höstens skörd bjuder på färgglada grönsaker som kan användas som bas för många maträtter. Rätterna kan också enkelt varieras, beroende på vad du hittar i skafferiet.

BURKFISK PÅ MENYN

Vår testpanel fick smaka sig igenom en meny med fem fiskkonserver. Det blev en spännande matresa bortom förväntningarna.

DET MENTALA OCH MATERIELLA

GÅR HAND I HAND VID KRISER

Det går att förbereda sig inför kriser också på det mentala planet. Marika Danielsson, sakkunnig i beredskapsfrågor, ger tips om enkla sätt att stärka den mentala beredskapen.

LISI WAHL – FRÅN HEMSLÖJD

TILL KRISBEREDSKAP

Läs om Lisi Wahl som lotsade marthorna genom krigs- och kristider, så att marthaverksamheten utvecklades och medlemsantalet ökade.

Instagrammat@marthaforbundet

Känner du oro för din ekonomi? På martha.fi har vår ekonomirådgivare Marina Nygård delat med sig av 5 tips för att minska den ekonomiska oron.

För fler tips och hjälp, kontakta ekonomi@martha.fi. #ekonomi #ekonomitips #marthaförbundet

Upprätta ett testamente och undvik framtida problem

Behöver du upprätta ett testamente? Juristen Anne Lindgren-Slotte hjälper dig att få klarhet i lagar och paragrafer.

Cia Hemming

Det finns ingen lag som kräver att du upprättar ett testamente över hur dina tillgångar ska fördelas när du har gått bort. Om du behöver upprätta ett testamente eller inte beror helt på din livssituation. Det finns inte heller någon lag som tvingar testamentstagare att ta emot den egendom de får via testamente. Däremot borde du sätta dig in i vad som händer med dina tillgångar när ett testamente saknas och det blir aktuellt för eftervärlden att fördela din kvarlåtenskap.

– Det viktiga är att du har helhetsbilden klar för dig, och då måste du känna till den lagliga arvsordningen. Samtidigt som du tänker igenom vad som är viktigt kan du också fundera över hurudana skattekonsekvenser det blir beroende på vilka val du gör, säger Anne Lindgren-Slotte, jurist och grundare av Lextera Law i Jakobstad.

– För att få bästa möjliga helhetsresultat och ett testamente som bär sig borde du ha koll på äktenskapslagstiftningen, sambolagstiftningen, ärvdabalken och arvsskattelagstiftningen.

Bindande dokument

Testamentet är ett juridiskt bindande dokument, en strikt formbunden rättshandling där du kan tydliggöra vad du vill ska hända med våra tillgångar när du inte längre finns. Det är också det enda sättet på vilket du kan eftersträva att säkerställa att något går i arv till släktingar, vänner, organisationer eller föreningar.

För att ett testamente ska vara giltigt måste formföreskrifterna följas noggrant. När en person dör är boupptecknings-

Camilla Ostberg

och begravningsskulderna de första som betalas bort, därefter betalas övriga skulder.

Ifall en änka eller änkling finns kvar i boet ska man först tillgodose hen via avvittring – kallas bodelning i Sverige – på basis av giftorätt. Sedan regleras eventuella legat (testamentsgåvor, reds anm.), det vill säga specifika summor på basis av testamente som delas ut överst. Först efter det aktualiseras arvet till delning åt barnen.

Redan i bouppteckningsinstrumentet – en skattedeklaration som visar vad den avlidne ägde på sin dödsdag – används testamentet som underlag.

Inbördes testamente

En änka eller änkling ärver inte sin lagvigda automatiskt om den avlidna har barn, då är det barnen – bröstarvingarna –som får allt. Ett sätt att trygga för den efterlevande är ett så kallat inbördes testamente, med vilket makar, sambor och registrerade partner testamenterar sin egendom till varandra.

För de fall då det framgår i arvskiftet att det inte finns tillgångar att täcka bröstarvingens laglott – hälften av arvsandelen – ger testamentet vika för laglotten om bröstarvingen kräver det. Att göra en bröstarvinge arvlös är mycket svårt.

Den avlidnes egendom skiftas mellan delägarna i dödsboet, när det saknas testamente är det arvsordningen som avgör vilken arvsandel var och en tilldelas. Om den avlidne varken är gift eller har barn ärver föräldrarna hälften vardera, om den ena föräldern avlidit överförs hens andel till syskonen.

– Om man är okej med det behöver man inte något testa-

Vi pratar sällan om döden, ändå är det bra att förbereda sig även för den och att förstå vad det betyder för eftervärlden om vi lever som gifta, samboende eller ensamma.

Uppvuxen på en bondgård i Hirvlax i Nykarleby är jord och skog viktiga element för Anne Lindgren-Slotte. För fem år sedan grundade hon juristbyrån Lextera Law, ett namn sprunget ur lex och terra – lag och jord.

mente. Det hela är uppbyggt kring ett enhetstänkande, att man har tillhört en familj, konstaterar Anne.

Och ifall den avlidne inte efterlämnar några rättsinnehavare – dödsboägare – är det staten som ärver en om man bor på fastlandet.

Skatter och planering

Skillnaden är stor om ett par har levt i äktenskap eller i samboskap när den ena dör. Enligt dagens skatteregler får makar ärva 90 000 euro av varandra skattefritt om det finns ett inbördes testamente, oberoende av vem som dör. Först efter det träder beskattningen in.

Vem?

Anne Lindgren-Slotte

Bor: I Jakobstad.

Uppvuxen: På en bondgård i Hirvlax, Nykarleby.

Familj: Maken Tom och barnen Wilhelm, 9 år, Axel, 7 år, och Lovisa, 6 år. Gör: Är jurist, vicehäradshövding och ekonom. Grundade juristbyrån Lextera Law Ab Oy år 2019.

Hobbyer: Simning, löpning, aktiv i Skogsgläntan – ett nätverk för kvinnor med intresse för skog. Trivs också med att vara med barnen på deras fritidssysselsättningar.

Motto: Grubbla inte! Fråga dig i stället: Gjorde jag allt jag kunde? Om det finns en liten del kvar av dig när du går ut ur ett rum, då vet du att du har gjort ditt allt.

– Huvudregeln vid både samboende och äktenskap är att det är namnprincipen som gäller, förklarar Anne. Det betyder att tillgångar och skulder tas med i bouppteckningsinstrumentet baserat på i vems namn tillgången eller skulden är. I samboskap har du ditt och jag mitt, men det vi har gemensamt måste vi på något vis lösa upp och om ens sambo har arvingar kommer de in på arvedelen.

Livsfilosofi: Kommer jag att ångra mig när jag är gammal om jag gör detta nu?

– Arvsskatten är vår mest fördelaktiga skatt, den börjar du betala efter att du fått 20 000 euro per barn, men du betalar ingen realisationsvinstskatt på det belopp du blivit beskattad för och det gör arvsskatten billig.

Det finns också olika skatteklasser. Bröstarvingar och gifta hör till skatteklass 1, medan en sambo hör till skatteklass 2 och betalar därmed nästan dubbelt upp i arvsskatt. På Skatteförvaltningens hemsida finns en arvsskatteräknare där man kan räkna ut vad man kan komma att betala i skatt.

– Tänk igenom vad som lönar sig, vrid och vänd på allt och se det ur olika vinklar så du inte ångrar dig, säger Anne. Det är när man ångrar sig som det blir skattedyrt. Utnyttja att det finns skattefria alternativ som avvittring.

Samtidigt påpekar hon att det som är skattemässigt billigt inte alltid är kvalitativt bra.

– Du kan inte bara tänka på att spara pengar och stirra dig blind på vad som är fiffigast att göra rent skattemässigt, påpekar Anne. Huvudfokus ska vara att få till stånd ett bra resultat som står sig. Det vinner alla på.

Helhetsbild av situationen

Det är juristens uppgift att som upprättare av testamente visa och förklara vilka möjligheterna är samt att ställa ingående frå-

gor för att få en klar helhetsbild av situationen. Givetvis råder tystnadsplikt.

– Min målsättning med testamentet är att det ska vara så hållbart som möjligt, säger Anne. Men man kan inte förutspå allt som kommer att hända, utan utgår från situationen som den ser ut när testamentet görs.

Ibland sker märkbara ändringar i ens liv: samboskapet blir äktenskap eller skilsmässa, barn föds eller så bara ändrar man sig. Ibland händer även att man behöver sälja egendom man testamenterat bort för att säkerställa sin egen ålderdom och då kan det bli rätt skevt.

I de nämnda exempelsituationerna lönar det att se över sitt testamente.

– Att ändra på det är enkelt, man återkallar det gamla och skriver ett nytt, dock med samma formföreskrifter, säger Anne och betonar även att det bör vara ens egen vilja att upprätta ett testamente, att aldrig lyssna på någon som trycker på.

Du bestämmer själv

Själv diskuterar hon enbart med den som ska skriva testamentet, inte med någon följeslagare.

– Det får inte förekomma påtryckningar, säger hon. I form av upprättare av testamentet är det jag som tar ansvar för att personen förstår innebörden av vad hen gör. Du måste ha kvar din rättshandlingsförmåga, och så länge den är intakt är det bara du själv som bestämmer. Man behöver heller inte berätta för någon att man har ett testamente eller vad som står i det, däremot kan det vara bra att nämna för närstående så att det hittas när det behövs. Huvudsaken är att testamentet är tydligt formulerat och att man försöker få ett jämlikt resultat för att undvika tvister eller tolkningskonflikter.

– Vi pratar sällan om döden, ändå är det bra att förbereda sig även för den och att förstå vad det betyder för eftervärlden om vi lever som gifta, samboende eller ensamma, konstaterar Anne Lindgren-Slotte.

Fakta om …

Testamente

 Gör det i god tid medan du ännu är i form.

 Det finns inga krav på att upprättaren av testamentet ska vara jurist, men det rekommenderas.

 Ifall lagens formföreskrifter inte uppfylls kan ett testamente ogiltigförklaras om arvingarna inte kommer överens.

 Två ojäviga vittnen ska bevittna undertecknandet och vara samtidigt på plats.

 Bör vara nedskrivet på ett fysiskt papper i original.

 Förvara i bankfack eller på säker plats i hemmet där det hittas när det behövs.

 Den som upprättar ett testamente kallas testator.

 Upprättandet kostar från ett par till några hundra euro, komplicerade testamenten kostar mer.

Bouppteckning

 Bör förrättas inom tre månader efter ett dödsfall, dock kan man anhålla om tilläggstid av Skatteförvaltningen – beviljas i regel alltid. Ingen tidsfrist beträffande skifte av dödsbo.

 Innehåller uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder samt arvingar, görs även när tillgångar saknas.

 Den avlidnes barn eller barnbarn, änkan/änklingen samt universaltestamentstagare och legatarier kan vara delägare i dödsboet.

 Ifall änka/änkling saknas blir delägarna den avlidnes a) föräldrar, b) syskon om föräldrarna är döda, c) syskonens barn eller barnbarn i stället för syskon som inte längre är vid liv.

 Kan utföras av banker, juristoch advokatbyråer samt rättshjälpsbyråer.

Arvsordning

 1) Barn. Om barnet avlidit går arvet till barnbarnen, efter dem till barnbarnsbarnen

 2) Efterlevande make. Änkan/ änklingen ärver sin make/maka om de varit gifta och den avlidne inte har bröstarvingar.

 3) Föräldrarna. Om de avlidit går arvet till syskon, efter det till syskonens barn.

 4) Mor- och farföräldrarna. Om de avlidit går arvet till mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Efter det går arvet till staten. Kusiner hör inte till arvingarna.

Källa: vero.fi

Läs mer på  suomi.fi/medborgare/ att-skota-ekonomin/planering-av-den-egna-ekonomin/ guide/testament/att-uppratta-ett-testamente

 oikeus.fi – omfattande portal med information gällande rättsfrågor i vardagen.

 finlex.fi – via sökrutor hittar man den lag man vill veta mer om.  kela.fi – Folkpensionsanstalten ansvarar bland annat för efterlevandepensionen.

 lextera.fi – Anne Lindgren-Slottes juristbyrå Lextera Law Ab Oy

 Om bouppteckning och arvsskatter: vero.fi/sv/ privatpersoner/egendom/arv/

Gör det själv

Hållbar sopsortering i hemmet

Maria Österåker är Marthaförbundets nya ekonomirådgivare som har expertisen inom cirkulärtänk – från återvinning och återbruk till zerowaste. Här delar hon sina tips om hur vi alla kan bidra till att främja en cirkulär ekonomi genom effektiv sopsortering i hemmet.

Harriet Jossfolk-Furu

Marthaförbundets ekonomirådgivare Maria Österåker betonar vikten av att minska mängden konsumtion för att undvika onödigt avfall. Genom att köpa färre produkter och använda dem längre i stället för att slänga dem när de blir omoderna eller tråkiga kan du aktivt minska avfallet redan från början.

– Avfall är ju det som kommer ut i slutet av systemet, men jag vill gärna flytta fokus till det som kommer in. Minska mängden saker helt enkelt, det som kan bli sopor. Köp mindre, använd längre och gör dig inte av med grejer för att du tröttnar på dem eller för att de blir omoderna, säger Maria Österåker.

Alternativa användningssätt

Enligt Maria är återanvändning nyckeln till framgång. Genom att omdefiniera vad som kan betraktas som avfall och hitta alternativa användningsområden för gamla föremål kan vi minska avfallet betydligt.

– Vi kan förändra vår syn på vad som är sopor och tänka återanvändning. Har du gamla kläder, klipp dem till städtrasor. Och det är okej att använda ett plagg en säsong till. Låt inte saker bli avfall så snabbt, påpekar Maria och fortsätter:

– När det gäller själva sopsorteringen kan du sätta dig ned och fundera på vad du vill sortera och hur du ska göra det på bästa sätt: Var ska sakerna sorteras? När för du dem till återvinning? Ofta låter man bli att sortera eftersom man inte vet var man ska samla ihop det som ska återvin-

Har du gamla kläder, klipp dem till städtrasor.

nas. Fundera hur du får in det i hemmet. Du kan till exempel skaffa två lådor, en för kartong och en för plast. Eller, om du har lite utrymme, köpa en låda med lock som kan användas som bänk eller pall medan du samlar in det som ska återvinnas.

När det kommer till att sopsortera är det viktigt att fokusera på material som elektronik, då gammal teknik ofta glöms bort och blir kvar i hemmen.

– Vi borde bli bättre på att återvinna

gammal elektronik. Gamla telefoner och surfplattor blir ofta kvar hemma när vi har köpt nya. Men de är inte svåra att återvinna. Ofta tar affären där du köper nytt emot den gamla produkten. Det finns så många metaller i telefoner som är lätta att återvinna. Metallerna är begränsade naturresurser, så lämna in sladdar, telefoner och elektronik. Många är rädda för att de måste tömma telefonerna och plattorna, men det är bara att titta på nätet, instruktionerna är ganska enkla. Ofta räcker det med att ändra tillbaka inställningarna till fabriksinställning.

Högkvalitativa produkter

För att minimera miljöpåverkan av avfall rekommenderar Maria också att du undviker att köpa kläder med blandade material och i stället satsar på högkvalitativa produkter som varar längre.

– En sak som du kan tänka på då du handlar är att det är svårare att sortera och återanvända klädesplagg som är blandade av olika material. En annan sak är att man köper bra kvalitet. Vi vill undvika att det snabbt blir till avfall.

Maria framhåller även att vissa produkter, som fleecetröjor som avger mikroplaster vid tvätt, kan skapa avfall under användning.

Genom att använda Maria Österåkers strategier för en hållbar sopsortering i vardagen kan vi alla bli aktiva aktörer för att främja en cirkulär ekonomi och minska vår negativa miljöpåverkan.

– En fleecetröja kan vi ha länge, men varje gång du tvättar den avger den mikroplaster. För att minska mängden avfall och din miljöpåverkan kan du välja rätt redan i affären. I mataffären kan du till exempel välja bort styckeförpackat, såsom enskilt plastförpackade ostskivor. Och köper du en gräddfilsburk utan plastlock har du redan minskat mängden avfall.

Engagera hela familjen

Att involvera hela familjen i effektiv sopsortering är avgörande för att skapa en kultur av hållbarhet. Maria föreslår att du gör sopsortering till en rolig aktivitet för barnen genom att koppla det till belöningar eller lek.

– Prata om sopsortering som en naturlig grej. Låt barnen vara med och panta, och kanske till och med få pengarna. Med yngre barn kan man göra det till en rolig upplevelse då man för till återvinning och köper glass eller går till lekparken på samma gång.

Vem?

Maria Österåker

Ålder: 51 år.

Bor: I Korsholm sedan 25 år.

Gör: Utbildade sig först inom ekonomi och doktorerade inom ämnet. Sadlade om och började leva mer hållbart.

Har jobbat som egenföretagare (företagare, författare) sedan 2010. Är sedan mars i år heltidsanställd som ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

Familj: Man, tre utflugna barn och en hund.

Intressen: Motion (löpning), litteratur, husbil och odling.

På nattduksbordet: Nästan alltid en deckare.

Bästa marthatipset: Vet egentligen inte om det är ”martha”, men: Var nöjd med det du har. Det är både ekologiskt och ekonomiskt.

Maria betonar även vikten av att vara medveten om produktval i butiken och uppmana andra att vara mer kritiska mot överflödiga plastförpackningar.

– Du kan också vara lite som en detektiv i affären: Vilka produkter är tillverkade av återanvändbart material? Eller leta efter produkter med onödigt mycket plastemballage.

Samtidigt kan du uppmuntra äldre ge-

nerationer att också delta genom att erbjuda dem assistans för att hjälpa dem att komma i gång med sopsortering.

– Kanske farmor och mormor eller den äldre generationen inte sopsorterar för att de inte kommer sig iväg – erbjud dem hjälp. Vilka åtgärder i samhället rekommenderar du för att göra sopsorteringen mer hållbar och enkel för alla?

– Det är väldigt enkelt att sopsortera i

Produkter måste tillverkas så att de är lättare att reparera.

Finland i dag. Att vi inte sopsorterar beror inte på att det är krångligt, utan för att vi inte vill, orkar eller kommer oss för. Ofta finns det insamlingskärl i samband med mataffären. Är du osäker går du in på avfallshanteringssidor på internet och skriver till exempel ”nagellack”, svaret kommer direkt.

– Vi borde också optimera tömningen. Kanske kan vi, om vi sorterar själva, ha längre tömningsintervall för sopbilen. Och varför inte kolla med grannen om det går att ha ett gemensamt sopkärl.

Hur kan vi säkerställa att vårt sopsorterade avfall återvinns eller återanvänds på ett hållbart sätt?

– Det är svårt att veta, men man kan alltid fråga. Ju fler av oss som frågar, desto fler svar måste myndigheterna ge oss. Om inte jag sorterar och slänger allt i samma sopkärl ligger ansvaret på mig. Men om jag har sorterat och allt läggs i samma sopkärl är ansvaret någon annans, även om resultatet är detsamma. Det är onödigt att medvetet göra fel. Om vi vill att det ska bli rätt, måste vi själva göra rätt.

Optimera och underlätta

På samhällsnivå rekommenderar Maria regleringar kring förpackningar för att minska överkonsumtion samt uppmuntran till enklare reparationer av produkter.

– På ett större plan gäller det att lagstifta om förpackningar. Det håller EU på med och det är jättebra. Det ska inte längre gå

att köpa en jättestor förpackning där det sedan finns innehåll bara till hälften. Vi borde även lagstifta mer om att göra produkter lättare att ta isär om de består av olika material. Produkter måste tillverkas så att de är lättare att reparera. Marthaförbundet har redan för flera år sedan påtalat att Finland borde sänka momsen på reparationer. Det är dumt att ett land förespråkar cirkulär ekonomi, men ändå gör det svårt att reparera.

Maria uppmuntrar även till grannsamverkan för gemensamma sopkärl och nämner värdet av projekt som ”Roskalava”, där

gratismaterial erbjuds till intresserade.

– Ambulerande sopsorteringsprojekt är också bra. På kollektiv nivå finns det till exempel Facebookgrupper som ”Roskalava” där folk uppmanas komma och gratis hämta saker som kan återanvändas.

Men Maria slutar inte där, utan pekar även på behovet av att fråga efter hållbart återbruk av sorterat avfall för att garantera en verklig minskning av mängden avfall till deponi. På så sätt kan vi alla bli aktiva aktörer för att främja en cirkulär ekonomi och minska vår negativa miljöpåverkan i vardagen.

Maria Österåker uppmanar oss att lämna in gamla telefoner och surfplattor för återvinning, eftersom de innehåller värdefulla metaller som enkelt kan återvinnas.

Hjälp våra pollinerare att hålla naturen levande

Biologisk mångfald utgör grunden för allt liv på jorden och är avgörande för vår välfärd och existens. Maten och vattnet som vi njuter av är möjliga tack vare de komplexa sambanden mellan växter och djur i vår miljö. En rik biologisk mångfald hjälper närmiljön att stå starkare mot hot och katastrofer.

Helt avgörande för att gynna pollinerare är att säkerställa en mångfald bland blommor. Det leder i sin tur till bredare matvariation och högre kvalitet på livsmedel. Pollinerarna spelar en central roll i att öka avkastningen på skörden och förbättra kvaliteten på bär och frukter. Genom god pollinering får plantorna den nödvändiga stimulansen för bästa möjliga tillväxt.

Pumpa och tomat

I Finland utförs pollineringsarbetet av humlor, solitära bin, blomflugor samt dag- och nattfjärilar. Vissa av de mest betydande inhemska växterna som pollineras av insekter inkluderar raps, äpple, bär och grönsaker som pumpa och tomat.

Genom att upprätthålla och skapa olika livsmiljöer som gynnar pollinerarna även i stadsområden, kan vi tillsammans bidra till att bevara biodiversiteten och främja pollinerarnas viktiga roll i ekosystemet.

För att lyckas med detta krävs samarbete mellan olika aktörer och kunskapsspridning. Privata initiativ att skapa pollinerarvänliga oaser samt lobbyverksamhet från föreningar är också avgörande för att skapa en hälsosam och hållbar miljö för pollinerare i stadsmiljön.

Så håller vi staden levande

Vi kan öka möjligheterna för pollinerarna i stadsmiljö genom att ...

 Skapa livsmiljöer som attraherar pollinerare, till exempel ängar och urbana jordbruksområden.

 Välja växtarter som lockar pollinerare till grönområden.

 Minska slåtter i tätorter och underlätta för andra former av skötsel för att bevara viktiga livsmiljöer.

 Öka antalet häckningsplatser för pollinerarna.

 Öka antalet grönområden och noga fundera över var dessa ska etableras.

 Minska faktorer som är skadliga för pollinerarna.

Visste du att ...?

 De viktigaste inhemska växterna som ger skörd och pollineras av insekter är raps, rybs, kummin, bondböna, äpple och bär. Utöver dessa behöver många skördebildande växter insektspollinering för att de ska bilda frön.

 Också många grönsaker, såsom pumpa och tomat, behöver pollinering för att producera skörd.

 Förutom äppelträd pollineras också till exempel rönnar, häggar, lönnar och många viden av insekter.

Anita Storm Karin Lindroos

Så odlar du din egen supermat

Så kallad supermat är livsmedel som är extra rika på vitaminer, mineraler, antioxidanter och proteiner. Vi sätter här fokus på supermat från växtriket som du med en rimlig arbetsinsats kan odla i din egen trädgård eller på balkongen.

Det finns ingen exakt definition på så kallad supermat, men oftast avser man särskilt näringsrika blad och bär samt matvaror såsom lax, vissa andra fiskar, ägg, havre, nötter och olika frön. Dessa livsmedel har ett högt näringsinnehåll med hälsosamma fetter, höga halter av fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Mången supermat erbjuder hälsofördelar på cellnivå eller har antiinflammatoriska egenskaper. Ingen enskild råvara innehåller alla dessa fördelar, utan olika livsmedel har olika näringsrika egenskaper.

Sådd och plantering

Till exempel grönkålen utmärker sig genom sitt höga innehåll av vitamin A, C och K samt fiber, kalcium och andra mineraler. Även andra kålväxter som till exempel broccoli, blomkål och brysselkål räknas ofta som supermat. För hemmaodlaren rekommenderas ändå att satsa på grönkål, eftersom den är den mest lättodlade av alla kålväxter.

Grönkålen kan sås direkt utomhus på våren eller förkultiveras inomhus. Fördelen med förkultivering är att du kan starta tidigare om du har tillgång till ett växthus, uterum eller växtbelysning inomhus. Större plantor tenderar också att klara jordloppor och andra insekter som älskar kål bättre när de planteras ut.

Grönkål är en av de mest okomplicerade kålväxterna att odla. Den klarar kyla väl och kan stå kvar i landet även när senhöstens frost kommer, vilket ger en förlängd skördeperiod.

Insektsangrepp är en vanlig utmaning vid odling av kålväxter. Bäst lyckas du genom att täcka odlingen med fiberduk strax efter sådd eller plantering och se till att den sluter tätt mot marken. Odlar du utan duk bör du regelbundet kontrollera under bladen och plocka bort eventuella kålfjärilslarver.

Grönkål, liksom andra kålväxter, behöver näringsrik jord. En förberedande göds-

ling före sådd eller plantering samt några gödslingar under säsongen är viktiga. Valet av gödselmedel är upp till dig själv, huvudsaken är att du gödslar regelbundet. Och precis som vid all grönsaksodling behövs bevattning också vid längre torkperioder.

Friska grödor

Att följa en växtföljd är avgörande för friska grödor, undvik därför att odla kålväxter på samma plats flera år i rad för att undvika att få in förödande klumprotssjuka som kan förorena marken i decennier framöver. Prova också att odla asiatiska bladgrönsaker såsom mizuna, tatsoi och pak choi, perfekta för sallader. Asiatiska bladgrönsaker kan du mycket väl odla på balkongen, medan fullstor kål kräver stora krukor och regelbunden bevattning. Pröva gärna på att så tätare i mindre kärl och skörda grönkål som småblad.

Snabbväxande spenat

Spenat är en källa till järn, A- och C-vitamin, folat, antioxidanter samt omega 3-fettsyror. Odlingen av spenat liknar salladsodling, den sås i rader på liknande sätt. Spenaten är snabbväxande och kan skördas redan fem till sex veckor efter att den har grott. För en bra skörd bör du gallra en eller två gånger, vilket resulterar i småblad som kan skördas.

För tät sådd eller för torr miljö kan leda

Johanna Granlund Johanna Granlund, Karin Lindroos

Nästan alla grönsaker som vanligtvis äts som blad kan också odlas som mikrogrönt.

till att spenaten blommar, vilket påverkar smaken och mängden blad negativt. Spenat trivs inte heller i högsommarvärme, men kan med fördel sås under olika omgångar både på försommaren och hösten. Spenaten bör gödslas med måtta för att undvika att skadliga nitrater bildas i bladen.

Det går utmärkt att odla spenat i behållare på balkongen eller försöka med mikroblad. Om du väljer att odla mikroblad, bredså över hela jordytan i stället för i rader.

Näringstäta bladväxter Mikroblad, även kallade mikrogrönt eller microgreens, ligger mellan groddar och småblad i mognadsstadiet. Det är ätliga bladväxter som skördas när de första bladen, hjärtbladen, har utvecklats. Nästan alla grönsaker som vanligtvis äts som blad kan också odlas som mikrogrönt.

Fördelen med mikroblad är att de är snabbväxande, kräver relativt lite utrymme och framför allt att de har en hög näringstäthet – ibland upp till 40 gånger koncentrationen per gram jämfört med fullvuxna grönsaker. Mikroblad kan odlas inomhus året om under belysning för att tillhandahålla vitaminer och gröna blad när inget annat kan växa utomhus.

För att odla mikroblad krävs ett odlingsmedium, eftersom mikrobladen behöver något att växa i. Jord är det vanligaste odlingsunderlaget, men du kan också köpa olika fibermattor som kan fungera som underlag. Pröva på att fylla gamla vindruvsaskar med jord och så fröna tätt, gärna frön från tidigare fröpåsar för att minska svinn. Askarna, som har hål i bottnen, ställer du i ett större tråg och

Använd överblivna grönsaksfrön för att odla näringsrika mikrogrönsaker.

Blåbärstry är fantastiska superbär, som liknar blåbär i smak men är ännu hälsosammare. De kan enkelt odlas hemma i trädgården.

vattnar i tråget, inte på jorden, då stänker frön och jord inte omkring lika mycket.

Odlingarna får inte torka ut, de ska hållas jämnt fuktiga. Fröna kan du täcka in med genomskinlig plast innan groddningen för att underlätta tillväxten, eller så lägger du på locket till asken, om det finns kvar. Eftersom mikrobladen skördas tidigt behövs oftast ingen extra näring, markens befintliga näring är vanligtvis tillräcklig.

Odlingsbara bär

De flesta bär kan klassas som supermat, eftersom de är rika på fibrer, vitaminer och antioxidanter. Speciellt blåbär är utmärkta exempel på supermat.

Det går att odla egna blåbär, men det kräver vissa specialarrangemang. Är du inte redo för detta, gå ut i skogen och plocka vilda blåbär i stället. För trädgårdsodling är buskblåbär lättare att odla, även om de skiljer sig från vilda blåbär och inte är lika rika på antioxidanter.

Här vill vi speciellt lyfta fram blåbärstry. Dessa bär är fortfarande ganska sällsynta i hemträdgårdar, men de innehåller dubbelt så mycket antioxidanter som vilda blåbär. Odlingsmässigt kan de jämföras med vanliga vinbärsbuskar och passar därmed för de flesta trädgårdar. Notera att blåbärstrybuskarna blir högre och större än andra sorter, och att de behöver skydd mot fåglar med trastnät när bären mognar. Bären blir saftigare och större ju mer sol de utsätts för. Dessutom krävs vanligtvis

minst två olika sorter av blåbärstrybuskar för pollinering.

Äldre och nyare sorter

Smakmässigt påminner blåbärstry mycket om vanliga blåbär. Äldre sorter kan ändå vara lite sura och beska, medan de nyare förädlade sorterna är söta och goda, särskilt när de får mogna ordentligt innan skörd. Speciellt sorten "Aurora" passar in på den senare beskrivningen.

Observera att blåbärstry (Lonicera caerulea var. kamtschatica) inte bör förväxlas med den vanliga busken eller häckväxten blåtry (Lonicera caerulea), vars bär inte är ätliga.

Testa också ...

Fakta om ...

Mikroblad

Många bladväxter, kryddor och örter lämpar sig för odling som mikrogrönt. Här nedan hittar du några exempel:

 Amarant

 Basilika

 Grönkål

och palmkål

 Koriander

 Kryddkrasse

 Kålrabbi

 Lök

 Mizuna och andra japanska kålarter

 Rucola

 Rädisa

 Rödbeta

 Rödkål

 Senap

 Solros

 Ärta

Odla egna nötter

Vårt klimat lämpar sig dåligt för de flesta nötter, förutom hasselnöten. Hassel finns vildväxande i södra Finland och kan även odlas på skyddade platser längre norrut, som i Österbotten. Köp gärna buskar av storfruktig hassel, som är speciellt förädlade med tanke på nötskörd, i stället för vildsorten med mindre nötter. För lyckad pollinering krävs minst två buskar.

 Lök (vitlök, gul lök, andra lökar): Rika på C-vitamin, fibrer, flavonoider och antioxidanter. Gul- och rödlök trivs väl i grönsakslandet. Vitlök planteras på hösten året före skörd, eftersom vinterns kyla behövs för att den ska bilda klyftor.

 Tomat: Rik på C- och K-vitamin, kalium, folat och antioxidanter. Odlas bäst i växthus eller stora krukor vid en södervägg eller på balkongen. Det finns även små busktomater som lämpar sig för mindre utrymmen.

 Bönor, ärter och andra baljväxter: Proteinrika, fiber- och folatrika. Ärter är lättodlade i grönsakslandet. Bönor behöver en lång och varm sommar för mognad, men är värda ansträngningen.

 Pumpafrön från nakenfröiga pumpor: Rika på antioxidanter, A-vitaminets förstadium och zink.

 Solrosfrön: Innehåller rikligt med E-vitamin, selen och magnesium.

 Äpple: Med skalet kvar är äpplen rika på antioxidanter och fibrer. Hemodlade och obesprutade äpplen kan tryggt konsumeras med skalet kvar.

Mikroblad är små blad som sätter extra smak på många maträtter.

Härliga förhöstreceptmångsidiga måltider

Rödbetspaj

För att underlätta vardagen och samtidigt ta vara på säsongens

bästa råvaror har vi sammanställt fem enkla recept som passar både kvällsmaten och lunchlådan. Det bästa med recepten är att de kan anpassas efter de ingredienser du redan har hemma.

Mikaela Groop

Elisabeth Eriksson

Karin Lindroos

Höstens skörd ger oss en mängd olika grönsaker att utforska och tillreda läckra måltider av. Genom att laga maten själv har du möjlighet att kontrollera salt-, socker- och fettmängden i dina rätter. Du kan också utmana dig själv att öka din grönsakskonsumtion genom att experimentera med olika grönsaker i recepten. Och kom ihåg att använda hela råvaran – till exempel den goda och nyttiga gröna delen på blomkålen.

Rödbetan ger både smak och färg till maten. I vår välsmakande rödbetspaj får du användning av höstens rödbetsskörd – snabbt, enkelt och färgglatt. Pajen kan ätas varm eller kall, vilket gör den idealisk för såväl middag som lunch följande dag.

Glöm alla torra och tråkiga grönsaker – gratinera blomkålen tills den blir knaprig och smakfull. Att gratinera blomkålen är ett utmärkt sätt att använda hela blomkålen inklusive den gröna delen för att minska matsvinnet.

Matig middagssallad

I den matiga varma middagssalladen kombinerar du välsmakande grönsaker med smarriga kolhydrater. En snabb och mättande middagsrätt som också fungerar i lunchlådan dagen efter.

Den indiska linsgrytan dhal är kryddig och färgglad. Grytan är fullpackad med näringsrika ingredienser som morötter, kikärter och vitlök – en läcker och mångsidig maträtt som tilltalar både ögat och smaklökarna.

Vodkapastan med rökt fisk ger en oväntad, men spännande kombination av smaker. Pastan är snabblagad och kan tillredas med olika slags fisk eller skaldjur, baserat på vad du råkar ha hemma. Vodkan ger en behaglig sötma och mustighet till pastasåsen, det mesta av alkoholen kokar bort under tillagningen.

Det går också att laga pastan utan vodka, ifall du vill ha en alkoholfri version.

Ta dig tid att avnjuta smakerna från höstens skörd samtidigt som du månar om ditt välbefinnande!

MARTHATIPS!

Ät salladen som sådan eller med en bit stekt eller grillad fisk.

Rödbetspaj

Botten:

• 175 g smör eller margarin

• 4 dl vetemjöl

• 4 msk kallt vatten

Fyllning:

• 5 små rödbetor

• 170 g blåmögelost

• 2 msk smetana

• 4 msk kvarg

• 2 ägg

• hackad salvia (4 blad)

• 1/2 tsk svartpeppar

Så gör du:

1. Gör degen och tryck ut den i en pajform. Ställ i kylen en timme.

2. Tvätta rödbetorna, skala och riv dem på den grova delen av rivjärnet.

3. Smula osten, blanda med smetana och kvarg. Krydda med salvia och svartpeppar.

4. Tillsätt äggen ett i taget och rör om. Till sist blandar du ner de rivna rödbetorna i fyllningen.

5. Ta degen från kylen, tillsätt fyllningen och grädda i 200 grader cirka 1 timme. Servera pajen varm. Smakar även bra som uppvärmd följande dag.

Varm middagssallad med potatis & tomat

(4 portioner)

• 1 kg fast potatis

• 2 msk rybsolja

• 1 tsk salt svartpeppar

• cirka 300 g blomkål

• 3–4 tomater

• 1/2 kruka rucola

• 150–200 g salladsost

Rödlöksvinägrett:

• 1 rödlök

• 3 msk rybsolja

• 1/2 msk äppelcidervinäger

• 1 tsk socker

• 1 krm salt svartpeppar

Så gör du: 1. Värm ugnen till 225 grader.

2. Skölj och skrubba potatisen. Skär den i jämnstora bitar.

3. Blanda potatis med 2 msk rybsolja, salt och peppar på en plåt med bakplåtspapper. Rosta potatisen i ugnen cirka 30–45 minuter, tills den är mjuk och har fått färg. Förbered under tiden vinägretten och övriga salladsingredienser.

4. Rör ihop vinägretten. Finhacka rödlöken och blanda ner den i en skål med övriga ingredienser.

5. Skölj grönsakerna. Skiva blomkålen i tunna skivor. Skär tomaterna i klyftor. Blanda nyrostad potatis med vinägretten i en salladsskål. Vänd ner blomkål, tomat, rucola och smulad salladsost. Servera salladen medan den ännu är varm.

Dhal med gröna linser & kikärter

(4 portioner)

• 1 lök

• 2 morötter

• 2 vitlöksklyftor

• cirka 2 cm riven, färsk ingefära

• 2 msk rapsolja

• 2 msk tomatpuré

• 2 tsk malda korianderfrön

• 1 tsk mald spiskummin

• 1/2 tsk malen kanel

• 4 dl torkade röda (eller gröna) linser

• 400 g krossade tomater

• 250 ml kokosmjölk

• 1 grönsaksbuljongtärning

• 2 dl vatten

• 1 burk kokta kikärter à 380 g

• 1–2 tsk salt

• 1/2–1 lime, saften (om så önskas)

Till serveringen:

• kokta gryn (korn, havre eller spelt)

• yoghurt

• chiliflakes

Så gör du:

1. Skala lök, morot och vitlök och hacka fint. Riv ingefäran fint.

2. Tillsätt olja i en het panna och häll i lök, morot, vitlök och ingefära. Rör ner tomatpuré, koriander, spiskummin och kanel och fräs i 2 minuter. Häll i linserna och rör om ordentligt.

3. Tillsätt krossade tomater, kokosmjölk, buljongtärning och vatten. Låt koka sakta under lock cirka 30 minuter. Rör om då och då.

4. När grönsakerna och linserna är mjuka, tillsätt de sköljda kikärterna. Smaka av med salt och eventuellt saften från en lime.

5. Servera grytan med kokta gryn och en klick yoghurt. Toppa med chiliflakes.

Gratinerad

blomkål

• 2 medelstora blomkålshuvuden

• 1 l vatten

• 1 tsk

• salt

Sås till gratängen:

• 2 dl förvälld svamp, till exempel karljohan

• 2 msk mjöl

• 1 msk smör

• 3 dl gräddmjölk

• 2 dl god ost

Så gör du:

1. Koka blomkålen al dente. Fräs den förvällda svampen i smör, strö över 2 msk mjöl och späd med gräddmjölken. Låt puttra i 10 minuter, tillsätt vatten vid behov.

2. Lägg blomkålen i en ugnsfast form, häll över av såsen och strö till sist på osten. Gratinera i 250 graders ugnsvärme i 8 minuter eller tills ytan fått vacker färg.

Vodkapasta med rökt fisk

(4 portioner)

• 2 gula lökar

• 3 vitlöksklyftor

• 2 msk rybsolja

• 1/2 tsk chiliflakes

• 2 msk tomatpuré

• 120 g rökt konserverad mörtfisk (t.ex. Järkisärki eller Leppäsavukala)

• 3/4 dl vodka

• 400 g tomatkross

• 1–2 msk crème fraîche

• salt

• nymalen svartpeppar

• pasta till servering

Så gör du:

1. Hacka lök och vitlök.

2. Värm oljan i en stekpanna och fräs lök, vitlök och chiliflakes i 2–3 minuter tills vitlöken doftar gott.

3. Rör ner tomatpurén och fräs långsamt i 10 minuter tills den är ordentligt karamelliserad, mörkt roströd och har börjat skära sig lite.

4. Höj värmen, tillsätt fisken, häll över vodkan och låt koka cirka 5 minuter. Tillsätt tomatkross och låt koka ytterligare 15 minuter. Avsluta med en klick crème fraîche och låt koka in. Smaka av med salt och peppar och servera med pasta.

Gör

Vodkapasta

Burkfisk på menyn

Har du inte tillgång till färsk fisk, varför inte äta konserverad fisk? Det är faktiskt inte alls så dumt.

Att utforska och avnjuta fiskkonserver kan vara en överraskande resa bortom det som du förväntar dig. Vi lät en oberoende testpanel med Marthaförbundets rådgivare Elisabeth ”Lissu” Eriksson och Toni Rautakoski samt matkonnässören Yrsa Lindqvist provsmaka fem olika sorters smartfisk på burk. Deras bedömning och vad de kom fram till får du ta del av här invid.

Sandra Mellberg & Mikaela Groop

Karin Lindroos

1. JÄRKISÄRKI

Pris: 5,95 euro (30,51 euro/kilo)

Vikt: 275/195 gram

Betyg: 4 – 4 – 5 (13/15)

Som första fiskprodukt presenterades Järkisärki. Yrsa lockades av tomatdoften och beskheten i smaken, medan Toni noterade den relativt fasta konsistensen och mustiga eftersmaken. Lissu uppskattade den trevliga konsistensen och betyget landade på 13 poäng av totalt 15 poäng för denna fräscha och högkvalitativa smartfisk.

2. LUONNONKALA

Pris: 3,59 euro (29,92 euro/kilo)

Vikt: 160/120 gram

Betyg: 5 – 4 – 4 (13/15)

Följande produkt var Luonnonkala Yrsa uppskattade den fräscha smaken och den tilltalande konsistensen. Toni noterade den neutrala tonfiskliknande smaken och gryniga konsistensen. Lissu tyckte att smaken var fräsch och tonfiskliknande samt att konsistensen var fast. Totalbetyget blev 13 poäng för denna neutrala och krämiga smartfisk.

3. SAVUSÄRKI

Pris: 5,45 euro (36,33 euro/kilo)

Vikt: 210/150 gram

Betyg: 2 – 3 – 2 (7/15)

Savusärki utmärkte sig för sin rökta smak och fick åsikterna att gå isär. Yrsa tyckte att fisken var för salt med en besk eftersmak och fasta bitar. Toni lade märke till den rökta smaken och söta eftersmaken, medan Lissu ansåg att konsistensen var smulig. Den totala poängställningen slutade på 7 poäng för denna salta och rökta smartfisk.

4. LEPPÄSAVUKALA

Pris: 3,25 euro (28,26 euro/kilo)

Vikt: 150/115 gram

Betyg: 4 – 3 – 3 (10/15)

Leppäsavukala hade en mild smak som Yrsa gillade. Toni noterade den lättrökta och oljiga doften och smaken samt den smuliga konsistensen. Lissu fann smaken något intetsägande och påpekade att fisken hade den mest smuliga konsistensen jämfört med de övriga. Detta resulterade i 10 poäng för denna milda och oljiga smartfisk.

5. KUUSAMON KALA

– mört i olja

Pris: 8,25 euro (34,38 euro/kilo)

Vikt: 270/240 gram

Betyg: 3 – 2 – 2 (7/15)

Avslutningsvis provsmakade vi Kuusamon Kala – mört i olja. Yrsa och Toni kände strömmingsvibbar i smak och doft, medan Lissu kände av en skarp smaksättning och hårda ben. Poängen för denna fisksort blev 7 poäng för dess särpräglade och skarpa smaker.

Efter en utförlig provsmakning och utvärdering av ovannämnda smartfiskar står det klart att Luonnonkala och Järkisärki stod ut som favoriterna hos testpanelen med höga poäng för sin kvalitet, fräschhet och mångfald av smaker. Testa även du att äta konserverad fisk, kanske blir smartfisken en ny storfavorit på menyn i höst?

Gör

Det mentala och materiella går hand i hand vid kriser

Hur reagerar du när en kris inträffar? Blir du stressad och låser dig eller agerar du handlingskraftigt och rationellt? Det går att förbereda sig inför eventuella kriser också på det mentala planet.

Maria Wasström

Man kan börja med att reflektera över vad som klassas som en kris. En kris i detta sammanhang kan vara vilken avvikelse som helst från vardagen, såsom strömavbrott, sjukdom eller andra mindre eller större störningar i livet.

Men behöver man verkligen vara förberedd på potentiella kriser? Eller finns risken då att man orsakar onödig oro?

– När man lär sig något blir man mer självständig. Det skapar en trygghet att veta hur man ska agera i olika situationer, säger Marika Danielsson, utvecklare och sakkunnig i beredskapsfrågor på Marthaförbundet.

På flera fronter

Vid det här laget har många säkert stiftat bekantskap med myndigheternas rekommendationer om 72 timmar, som innebär att var och en av oss bör ha en beredskap för att klara sig i tre dygn vid olika oväntade kriser. För detta krävs mat, vatten, läkemedel hemma samt kunskap om grunderna i beredskap.

Förutom de praktiska förberedelserna är det också viktigt att kunna hantera oväntade händelser och potentiella kriser på ett mentalt plan. Även mental motståndskraft är avgörande i sådana situationer.

Hannah Kjellman, Karin Lindroos

Danielsson belyser begreppet resiliens. Det innebär förmågan att långsiktigt hantera förändringar och fortsätta utvecklas. Resiliens kan finnas hos organisationer såväl som hos individer.

– Ibland tror folk felaktigt att det handlar om att bara uthärda, men så är inte fallet. Det handlar om att ha förmågan att hantera en kris och dessutom komma stärkt tillbaka med ny kunskap.

Resiliens utgör en viktig del av god beredskap.

– Covid-pandemin har bidragit till bättre utveckling av vår förmåga att hante-

ra kriser, men det finns fortfarande områden vi kan förbättra, påpekar Danielsson.

Punkt för punkt

Hur hanterar man då en kris? Å ena sidan gäller det att möta situationen rent praktiskt, kanske just med hjälp av rekommendationerna i 72 timmar. Å andra sidan gäller det att hantera krisen också på det mentala planet. Att börja med att hålla huvudet kallt brukar hjälpa. Tänk på hur du reagerar i olika situationer.

– Det är avgörande att först lära känna sig själv. Varför agerar man på ett visst sätt i en kris? Fråga dig själv vad som skulle vara till hjälp för dig att klara en kris, uppmanar Danielsson.

När du vet hur du reagerar blir det lättare att hantera ditt beteende i nödsituationer. Danielsson betonar särskilt vikten av att bygga upp sin beredskap under lugna perioder. När krisen väl är där är det för sent, då reagerar man instinktivt.

– Också räddningstjänsten genomför övningar i förväg för att vara förberedd när en verklig situation inträffar, förklarar Danielsson.

Förebygg oro och ångest

Hon understryker dock att syftet inte är att skapa onödig oro inför möjliga kriser.

Vem?

Marika Danielsson

Familj: Två vuxna barn.

Gör: Arbetar som utvecklare på Marthaförbundet.

Hobbyer: Crossfit och styrketräning – samt handarbete.

Gillar: Naturen, landsbygden och att lära sig nya saker.

På nattduksbordet: Pannlampa och schweizisk armékniv. Bästa marthatipset: Använd matsoda för rengöring.

Ett avbrott i vattenförsörjningen kan vara nog så besvärligt. Men har du några liter vatten i ditt reservförråd klarar du dig en kortare period utan vatten.

Tvärtom arbetar Marthaförbundet för att normalisera krisberedskap genom vardagsberedskap som hjälper människor att hantera olika situationer.

– Oron och ångesten tenderar att öka om du saknar beredskap. En grundläggande beredskap kan också motverka känslan av hjälplöshet, förklarar Danielsson. Det går självklart inte att förutse exakt vilka kriser som plötsligt kan dyka upp. När krisen väl är ett faktum är den nästan alltid annorlunda än man förväntat sig och lösningarna kanske inte motsvarar de förberedda åtgärderna. Men det gäller ändå att försöka hålla fast vid rutiner

och tänka klart så långt det är möjligt.

I en kris är det viktigt att vara snäll mot sig själv.

– Se till att äta, sova och upprätthålla dina rutiner. Det bästa är att vara omgiven av människor som uppskattar en och där man kan diskutera svåra ämnen, råder Danielsson.

Om krisen är överväldigande och får marken att gunga under fötterna, är det bra att försöka fokusera på de mest väsentliga sakerna. Det kan vara svårt att ta till sig all information och hantera allt man önskar, men genom att fokusera på det viktigaste kan man nå långt. Tänk även

på om det finns någon i din närhet som behöver en extra handräckning. Ju bättre förberedd du är, desto större chans har du att hjälpa andra.

– Genom att ha en beredskapsplan kan man agera i stället för att bli passiviserad av situationen, säger Danielsson.

Ett avbrott i vattenförsörjningen kan vara nog så besvärligt, men om man har några liter vatten i sitt reservförråd klarar man sig förmodligen hyfsat bra, åtminstone under en kortare period utan vatten.

Om alla familjemedlemmar vet var batterierna och ficklamporna finns minskar det oro. Det skapar en trygghet att veta

Gör det själv

att även barnen har en grundläggande beredskap. Dessutom kan du använda din energi till att hjälpa dem som verkligen behöver hjälp.

Var kritisk

Situationen i Ukraina och Mellanöstern, tillsammans med den allmänna osäkerheten i världen, har skapat en grogrund för falska nyheter och bedrägerier. Det oavbrutna flödet av negativa nyheter skapar en atmosfär av osäkerhet. Om nyheterna gör dig orolig är det kanske klokt att ibland stänga av nyhetsflödet.

Danielsson hoppas att vi alla kan upprätthålla en viss grad av kritiskt tänkande även i dessa tider. Hon är orolig över att såväl äldre som yngre ibland verkar sakna tillräcklig kunskap för att sålla fakta från falsk information. Många nöjer sig med att läsa rubriker och formar sin åsikt utgående från dem. Alltför sällan söker man information från originalkällan för att få en helt korrekt bild av situationen, som oftast ändå inte är lika svartvit som man kunde tro.

– Tänk noga igenom vad du delar på sociala medier. I stället för att ständigt skrolla igenom flödet kan du fundera över var du kan erbjuda en hjälpande hand, råder Marika.

Hon påpekar även att vi i Finland lyckligtvis fortfarande kan känna oss trygga vad gäller tilliten till myndigheter och etablerade nyhetskanaler.

Ett råd till alla som trots allt lider av oro för eventuella kriser är att ta sig tid att prata med någon om sin oro. Det finns också stödlinjer att ringa om oron blir för stark.

– Det är också viktigt att ta hand om sin hälsa. Motion och fysisk aktivitet kan lindra ångest.

För dem som är intresserade erbjuds ett brett utbud av beredskapskurser inom olika organisationer, där man bland annat kan lära sig att skapa en personlig beredskapsplan.

Mera information om förebyggande krisberedskap hittar du på webbplatsen 72tuntia.fi/sv.

Marika tipsar: Så stärker du din mentala motståndskraft

Före en kris

 Bygg upp ett reservförråd med nödvändiga förnödenheter.

 Delta i kurser om vardagssäkerhet, krisberedskap och första hjälpen.

 Reflektera över hur du reagerar under press och öva på tekniker för stresshantering.

Under en kris

 Se till att ta hand om dig själv genom att få tillräckligt med sömn, näring och motion.

 Behåll rutiner för trygghet.

 Engagera dig i aktiviteter som du tycker om.

 Sök information från pålitliga källor.

 Följ myndigheternas riktlinjer.

 Var inte rädd för att be om stöd och hjälp vid behov.

 Ta hand om dina närmaste och lär känna dina grannar.

Efter en kris

 Prata om dina känslor, eventuellt med en professionell.

 Uppdatera ditt reservförråd och dina färdigheter.

 Utvärdera vad du har lärt dig under krisen och förbättra din beredskap.

ALLT FÖR HEMMAKOCKENS BÄSTA STUNDER

Må så vara en god paj, smörgåstårta, varma smörgåsar, en mättande sallad, en snabbgjord lunch eller en härligt doftande rätt från grillen.

Produkterna

Vi har allt till samma smakliga

kvalitet, rökt på traditionellt sätt med äkta alspån från Österbotten.

Köpmän!

Vi söker fler återförsäljare i södra Finland! www.oravaisrökeri.fi

BURGER BACON NYHET

Sommaren delikatessnyhet

Vi använder endast det bästa lokalproducerade köttet från

Snellman och Atria

Anna Lindholm lyfter fram kvinnors historia

” Den sfär hon tillhör är från alla håll omringad, begränsad och dominerad av ett manligt universum.” Så skriver Simone de Beauvoir i Det andra könet från 1949 och det är med det citatet, och tonen i det, som vi bjuds in till Anna Lindholms tredje bok Husmödrar och feminister

Liksom i sina tidigare böcker, Projekt Ines – fem kvinnor i inbördeskriget 1918 och Den rätta färgen – en biografi om socialisten Anna Wiik, vill Lindholm sätta strålkastarljuset på kvinnorna och på deras upplevelser och position i sin samtid.

Den här gången är det husmödrar och hemmafruar på 1950- och 1960-talen som står i fokus, men även 1970-talsfeministerna har väckt författarens nyfikenhet och frågor.

Cia Hemming

Boken tar avstamp i moderskapet, något som inledningsvis levandegörs med hjälp av författarens egen första förlossning och av allt vad det innebär för kropp, sinne, instinkt och ifrågasättande tankar, samt i hemmafruarnas situation, ansvar och roll som den var i mitten av förra seklet.

Huvudsakliga ansvaret

Det var kvinnorna som tog det huvudsakliga ansvaret för hem och hushåll, som städade, tvättade, lappade och lagade, som höll barnen hela och rena och som tillredde och serverade familjens måltider.

Husmödrarna bidrog i allra högsta grad till bygget av vårt lands trygghet och välfärd och för de allra flesta fanns inget alternativ till hemmafrurollen. Vem skulle då ta hand om barnen?

Dagvårdslagen kom först 1973.

Anna Lindholm, med rötter i Ekenäs och Snappertuna, berättar ingående om sina egna. Om mormor Helena som gjor-

Rösta och vinn en kökshandduk!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 30.10.2024. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kökshandduk”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthaför-

de vad som förväntades av henne och som blev en traditionell småbarnsmamma, men som också efter trettio år vid hemmets härd blommade upp då hon på 1980-talet började förvärvsarbeta. Och om farmor Thelma som förvisso utförde de sysslor som förväntades av en husmor, men som också tillbringade nätterna med att läsa böcker och som sov långt in på förmiddagen.

Kanske hade farmodern inte så många val, men fann ändå en form av frihet i den tidens instängda bondesamhälle, funderar Lindholm. Sömlöst väver författaren in sin egen berättelse om moderskap, vilket inledningsvis innefattar missfall, graviditeter och förlossningar. Omtumlande förändringar som pågått under arbetet med boken och som fått henne att reflektera över vem hon själv är i förhållande till dåtidens och samtidens hemmafruideal och feminism.

Jämställdhet och frihet

Lindholm söker även upp ett antal kvinnor som var aktiva inom de feministiska rörelserna på 1970-talet och låter dem berätta om hur de, som kämpade för större frihet och jämställdhet än vad deras mödrar hade haft, upplevde tidsandan, sitt feministiska engagemang och vad som hände med sjuttiotalets solidaritet.

Anna Lindholms välformulerade text gör boken till behaglig läsning och tonen är genomgående varm och personlig. Hon ifrågasätter och analyserar, väver in egna tankar, åsikter och reflektioner samtidigt som hon hänvisar till forskning och feministisk teori. Det hela känns som ett intressant och allmänbildande samtal som böljar fram och åter mellan författaren, de intervjuade och läsaren.

Anna Lindholm jobbar som religions- och svensklärare på gymnasienivå i Stockholm.

bundets kökshandduk i linne med inspiration från köksträdgården. Handduken mäter 65 x 45 centimeter.

I förra röstningsomgången fick artikeln Vinnaren Harriet Järf vill inspirera till bakning på sidan 4 i Martha nummer 2/2024 flest röster. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Raija-Leena Söderholm, Pargas, Monika Blomstedt-Björk, Vasa, och Ellinore Stenback, Kuni. Handduken kommer på posten – grattis!

Gör det själv

Sommaren på menyn

Lindholm, Anna: Husmödrar och feminister. Schildts & Söderströms 2024, 225 s. ISBN 9789515260918.

I år firar Marthaförbundet sitt 125-årsjubilem. För att ge liv åt historien presenterar vi under året i tidskriften Martha fyra kvinnor som under 125 år har engagerat sig i martharörelsen. Sheila Liljeberg-Elgert, Marthabladets tidigare redaktionschef och numera frilansskribent, håller i pennan för artikelserien.

Lisi Wahl – från hemslöjd till krisberedskap

Lisi Wahl är ett namn som är bekant från den finlandssvenska stiftelse som varje år delar ut bidrag till barns och ungas utbildning. De som känner till marthornas historia vet också att hon ledde Marthaförbundet under åren 1930–1948 och var speciellt intresserad av hemslöjd. Lisi Wahl lotsade marthorna genom krig och kristid, så att verksamheten utvecklades och medlemsantalet ökade.

Sheila Liljeberg-Elgert

Marthaförbundets bildarkiv, Museiverket, privata bildsamlingar

När Lisi Wahl avgick som ordförande 1948 hade Marthaförbundet ett rekordstort medlemsantal, sammanlagt 25 424 marthor i totalt 266 föreningar. Det berodde till en del på att Lottarörelsen förbjöds efter kriget och många lottor övergick till marthorna, men också på att Lisi Wahl var en samlande kraft med förmåga att engagera och entusiasmera sina marthor för att arbeta tillsammans för landets bästa.

En kavat flicka

Lovisa Carolina ”Lisi” Borgström föddes 1878 på Östersundom gård i Sibbo. Hon var dotter till lantbruksrådet Georg Borgström och hans hustru Hilda . Lisi var näst äldst av fem barn. Hon gick i flickskola i Helsingfors och studerade sedan konstslöjd.

I Husmodern nr 2/1938 beskriver släktingen Märta Borgström Lisi Borgströms barndom och ungdom:

”Lisi var en kavat flicka, som hade lätt att få kontakt med människor och hemvant rörde sig både i salongerna och i stall och ladugård. Hon var praktiskt lagd, lärde sig redan som barn att mjölka kor och köra häst och blev tidigt intresserad av hemslöjd.”

Lisi var också en intresserad amatörarkitekt. På Östersundom finns åtminstone ett hus som byggts efter hennes ritningar. Hon ägnade sig också åt social verksamhet, bland annat i ungdomsföreningen i Östersundom. Men som en god och uppoffrande dotter ägnade hon ändå största delen av sin tid åt att hjälpa och stödja sina gamla föräldrar. Modern dog 1916 och fadern 1920. År 1921 gifte sig Lisi Borgström med professor Walter Wahl och flyttade till Åbo. Hennes marthaengagemang började i Åbo Marthaförening, där hon blev sekreterare och sedan viceordförande. Makarna Wahl flyttade från Åbo till Helsingfors 1924. De fick inga barn, men Lisi blev en ”samhällsmoder”, som ännu i våra dagar genom sin stiftelse stöder utbildning för barn och unga samt marthaverksamhet.

Initiativrik inspiratör

Lisi Wahl var initiativrik och hade förmåga att inspirera och det märktes speciellt i martharörelsen. År 1930 efterträdde hon Fanny Hult som förbundsordförande och ledde sedan marthorna till 1948. Hon tilldelades Stora guldmärket 1937 och utsågs till

”För att förkovra sina konstnärliga anlag genomgick hon Centralskolan för konstflit. Hon blev skicklig i mönsterritning och deltog med framgång i några tävlingar föranstaltade av 'Handarbetets vänner'. Inom konstslöjden var hennes specialitet silver- och emaljarbeten och, under en kortare vistelse i London, uppövade hon sin färdighet i att bearbeta koppar och andra metaller. Vackra prov på hennes skicklighet ha vi i ett antal smycken, som hon förfärdigat.”

hedersordförande år 1948. Ordförande för Nordens husmodersförbund var hon mellan åren 1940 och 1941.

Trots de turbulenta tiderna under 1930-talet med svallvågor från världsdepressionen och nationalistiska drömmar lyckades Lisi

Wahl hålla en saklig linje, fastän nationalismen i vissa fall kunde avspegla sig i marthaideologin. Hon lyckades också samla och aktivera marthorna för beredskapsarbete under krigs- och kristider.

Som ordförande ville hon ha kontakt med medlemmarna, besökte ofta distrikt och föreningar och var anträffbar på Marthas byrå på Mariegatan 7, ”Borgströmska huset” i Helsingfors.

Bättre bostäder, bättre vardag

Marthas kärnområden var ju hemvård, matlagning, trädgårdsskötsel och hemslöjd, men under Lisi Wahls tid fick också landsbygdens bostadsfråga en central plats. Man ville hindra flykten från landsbygden genom bättre bostäder och ambulerande heminredningsutställningar av mönsterkök och modellstugor ordnades i samarbete med Svenska Bostadsföreningen. Avsikten var att göra kvinnornas vardag lättare genom köksinredningar med rätt arbetshöjd och ordentliga skåp. Här betonades rationell planering av hushållsarbetet, men också estetik och hemtrevnad, med vackra vardagsvaror och hemslöjdsalster. Kvinnornas medverkan i samhällslivet ökade och hemhushållens betydelse

Lisi Wahl som Marthaförbundets ordförande.

för landets ekonomi, kvinnans yrkesarbete och den hemarbetande kvinnans ställning diskuterades. Konsulentverksamheten utvecklades så att den också gällde hemslöjd, hälso- och barnavård.

Hållbar hemslöjd År 1926 valdes Lisi Wahl till ordförande för en kommitté som planerade Marthaförbundets stora hemslöjdsutställning i Helsingfors 1927. Hon ledde inte bara mötena, utan var också med i det praktiska arbetet när utställningen sattes upp. År 1931 höll hon föredrag med ”ljusbilder”, som då var en stor nyhet, om ”Hemmet och hemslöjden”.

Efter hemslöjdsutställningen följde en omfattande textilslöjdsinventering. Också här var Lisi Wahl kommittéordförande. Hjördis Dahl, som var både handarbetslärarinna och filosofiekandidat, valdes till ”konsulent för att utföra det praktiska arbetet”. Inventeringen gällde enbart allmogetextilier. Man ville få fram gammal hemslöjd som förebild för det nya som skulle skapas och väcka intresse hos allmänheten för att ”bevara och vårda sina ärvda ägodelar”.

Stor utställning

Utställningen fick en uppföljare tio år senare i Konsthallen i Helsingfors. Före det hade Marthaförbundet år 1934 ordnat en stor utställning av gamla tenn-, koppar- och mässingsföremål, samt utställningen Nordisk Jul 1936 och 1937. I Hufvudstadsbladet ingick 5.11.1937 ett stort reportage om ”Ett decennium svensk hemslöjd”. Reportern lyckades ”spåra upp” Lisi Wahl, som var upptagen med praktiska förberedelser.

”Marthaförbundets utställning blir husmödrarnas och hemslöjdens stora examen. Nu skall en större allmänhet få se, vad man lärt och skapat under tio år. Vi har samlat idéer och provbitar i alla svenskbygdens socknar, och vårt arkiv är nu en praktfull provkarta på vad gångna släktled skapat. Där hämtar vi uppslag,

Gör det själv

Östersundom gård.

Fakta om ...

Lisi Wahls stiftelse

 Stiftelsen grundades 1962 för att ge ekonomiskt stöd åt ungdomar som vill skaffa sig en gedigen utbildning. Den delar ut ekonomiska bidrag till projekt och verksamhet som stöder barns, ungdomars och unga vuxnas utbildning. Med ungdomar avses elever i grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning samt studerande vid högskola. Bidrag delas ut både till organisationer och till grupper, och också i vissa fall till enskilda personer som inte är äldre än 30 år.

 Stiftelsen är en av Marthaförbundets största och mest betydande bidragsgivare, och genom den inverkar Lisi Wahl ännu i dag på marthornas verksamhet.

 Ansökningstiden för bidrag är årligen 1.3–15.4 och 1.9–15.10.

För mera information gå in på webbsidan lisiwahlsstiftelse.fi.

som vi med expertisens hjälp omsätter till praktiska ting, som finner vägen till var mans hem. Vi vill tillverka vardagsvara. Som håller och som också äger skönhetsvärde”, sade Lisi Wahl.

Konstig väv

I februari 1938 fyllde den energiska marthaledaren 60 år. Marthorna hade samlat ihop sammanlagt 20 000 mark till en fond, som lever vidare i Marthafonden, en sammanslagning av Lisi Wahls minnesfond, Morsdagsfonden, Anna Ehrnrooths fond och Ellen von Julins fond. Lyckönskningstalet från distrikten hade stark hemslöjdsanknytning:

”Du har mött vårt arbete i Österbotten, i Åboland, i Nyland och på Åland, såsom vore vi väverskor, var och en med sin konstiga väv.

Du har i kärlek sett hur dessa vävar haft olika ränning och med intresse och hängivenhet har Du följt vår möda att göra inslaget.

Beredskapsarbete i Helsingfors svenska Marthaförening under krigsåren. Fjärde fr.h. ordföranden Alli Wessberg-Lindfors.

Du har önskat stanna för detaljer och lära dig känna varje enskild Martha. Än har väven för dessa varit grå och trist, än röd av glädje, än svart av sorg. Eller ock har väven varit enkel och grov som det tyg, varav starka arbetskläder göras. Du har inte önskat direkt solva eller randa denna väv. Den har varit dig mest gripande och intressant, just sådan som livet självt vävt den i de olika bygderna.”

Textilarkiv och hemsysterskola

I tidningen Husmodern ingick 1.3.1938 Lisi Wahls artikel om ”Bygdeslöjdens förnyelse”, där hon presenterade arbetet för bättre hemslöjdsvaror och resultatet av textilinventeringen. Materialet hade samlats i ett arkiv med sammanlagt 1 600 fotografier och drygt 8 000 textilprov, samt teckningar, akvareller och färgfotografier, som användes för utbildningsändamål.

Lisi Wahl var intresserad av utbildningsfrågor och var länge ordförande i Högvalla seminariums styrelse. Tillsammans med Elsa Bonsdorff, Runa Melander och Ebba Östenson tog hon år 1939 initiativ till Hemsysterskolan i Hindhår. Det fanns ett stort behov av utbildad hjälp åt husmödrarna på landsbygden till exempel vid sjukdomsfall. De första hemsystrarna fick sin examen hösten 1940. Lisi Wahl var skolans första styrelseordförande. År 1969 överläts Hemsysterskolan till Folkhälsan och flyttades till Borgå stad år 1986.

Martharörelsen i Finland firade 40-årsjubileum med en fest i Helsingfors i maj 1939 med drygt 3 000 deltagare. Nordens Husmodersförbunds kongress hölls samtidigt. Tongångarna var optimistiska. I sitt tal summerade Lisi Wahl 40 års arbete och presenterade ett ambitiöst framtidsprogram, med effektivare undervisning i huslig ekonomi och hemslöjd och årsanställda konsulenter, rådgivning i bostadsfrågor samt husmorssemestrar, hemsysterskola och vilohem för husmödrar. "Måtte vårt Marthaförbund, hägnat av livets alla goda makter, gå mot nya mål och nya vinningar!" avslutade Lisi Wahl.

Beredskapsarbetet började

De ljusa framtidsplanerna slogs i spillror vid Vinterkrigets utbrott 30.11.1939. Lisi Wahl och centralstyrelsen reagerade snabbt och styrde in marthorna på beredskaps- och hjälparbete. Redan före

Fr.v. Elin och Lisi Borgström tillsammans med väninnorna

Adda Winter och Elma Svinhufvud när förra seklet var ungt. Bilden är tagen i ”Wulffska hörnet” vid Östra Henriksgatan (nuvarande Mannerheimvägen) och Norra Esplanaden. I bakgrunden syns Svenska Teatern.

krigsutbrottet förbereddes marthorna genom ett cirkulär på att deras insatser behövdes ”som hjälp i fosterlandsförsvaret”, genom att sätta i gång spinnrockar och vävstolar och sy underkläder och sticka strumpor och vantar åt soldaterna.

På Storgård i Borgå landskommun grundades våren 1940 ett marthahem för äldre som förlorat sina hem i Viborg eller Hangö. Senare blev Storgård ett semesterhem, som hade verksamhet ännu på 1990-talet. I Borgåbladet 18.5.1940 intervjuas Lisi Wahl, som ”ett ögonblick slagit sig ned i en soffa på Svenska lyceet i Borgå. Hon flankeras på ena sidan av en rad stolar med överdrag på och på den andra av diverse lårar och korgar. Framför henne står ett bord med porsliner, glasvaror och husgeråd av tusen och ett olika slag. Hon ser storbelåten, men kanske en liten smula trött ut”.

”För närvarande håller vi på med inventering av alla de gåvor som från olika håll strömmat in för vårt hem för evakuerade. Finlands Svenska Marthaförbund har i dagarna köpt Storgård på Kråkö för att grunda ett hem för ålderstigna svensktalande kvinnor från de avträdda områdena. Vi hoppas, att Storgård skall bli en fristad för sådana gamla, som förlorat sina hem och inte mera har krafter att starta på nytt.”

Frivillig arbetstjänst och flickmarthor

Flickmarthaverksamheten startade under Lisi Wahls ordförandetid och från 1943 började flickmarthaavdelningar grundas i föreningarna och ledarkurser ordnas. Marthaförbundet engagerade sig också för frivillig arbetstjänst för skolflickor i samarbete med Flickscoutförbundet och Kvinnogymnastikförbundet.

”Kriget har ställt kvinnan på prov och hon har bestått provet väl”, sade Lisi Wahl i en intervju i februari 1942. Marthornas arbete för hemvård och hemhushållning hade paradoxalt nog blivit mycket livligare på grund av kristiden med alla inskränkningar och brister.

Vinterkrigets arbete för frontkämparna antog genast från början väldiga mått. Det var klädespersedlar av olika slag, snökåpor, hjälmhuvor, vantar, strumpor och så vidare som i tusental sändes ut till fronterna, det var paket till kända och okända soldater,

Lisi blev en 'samhällsmoder', som ännu i våra dagar genom sin stiftelse stöder utbildning för barn och unga samt marthaverksamhet.

det var gång- och sängkläder för sårade och invalider. Det blev många vagnslaster som aldrig har kommit upp i någon statistik.

Marthorna gav inte upp. Livet gick vidare med föredrag och demonstrationer, tillverkning av ”tallukkor”, vantar och rep, vävning och stickning, lappning och stoppning, trädgårdsskötsel och konservering. Samarbetet med lantbrukssällskapen och andelslagen var livligt och man diskuterade gemensamma tvättstugor och arbetsredskap. I fråga om modellkök och mönsterstugor fortsatte samarbetet med Bostadsföreningen för svenska Finland och Arbetseffektivitetsföreningen. År 1943 grundades AB Norna Hemslöjd, som sålde marthornas hemslöjdsprodukter. Lisi Wahl var en av initiativtagarna till företaget, som var verksamt ännu under 1960-talet.

Fred och återuppbyggnad

Efter fredsslutet 1944 betonades de gemensamma ansträngningarna för återuppbyggnaden av det krigshärjade landet. Vid Marthaförbundets ”årskongress” år 1945 sade Lisi Wahl bland annat: ”Under de gångna åren ha svårigheter mött på vår väg. I återuppbyggnadsarbetet skall marthorna vara med. Vi skall bygga upp en ny värld, och vi skall inte ge tappt.”

Årsmötet år 1947 visade ”livskraft och utvecklingsduglighet” trots att ekonomin var ett bekymmer, för statsanslaget var litet. Men behovet av rådgivnings- och kursverksamhet var stort och ”jordmånen var god”. Studiecirklar och kurser planerades i barnpsykologi, hemvård, hälsovård och matlagningslära. Provkollektioner på ”nyttoslöjd”, med tyger till arbetskläder, kostymer och filtar presenterades. Flickmarthaverksamheten gick framåt och samarbetet med Bostadsföreningen fortsatte.

År 1948 fyllde Lisi Wahl 70 år och man uppmärksammade hennes mångsidiga insatser, där värme, omtanke, energi och pålitlighet avspeglade sig i arbetet för marthornas, hemmens och samhällets bästa. Samma år avgick hon som ordförande och kunde glädja sig åt ett rekordantal medlemmar och föreningar. Som hedersordförande deltog hon i centralstyrelsens möten till sin död år 1960. Vid det möte som blev hennes sista talade hon om den stora betydelsen marthaarbetet haft i hennes liv och vilken glädje det gett, och var övertygad om att marthaidén skulle fortleva och fördjupas genom tider som kommer. Hon blev sannspådd – martharörelsen finns kvar och hennes minne lever genom Lisi Wahls stiftelse.

det själv

Gör

Matkulturveckan firas i kulturspannmålens tecken

I år uppmärksammar Marthaförbundet matkultur i en hel vecka med start den 3 oktober fram till den 10 oktober. I fokus står de inhemska kulturspannmålen.

Senast spannmålen var på tapeten var 2012 när matkulturmagasinet Inhemskt spannmål gavs ut.

– Med de nya kostrekommendationerna i kombination med att vi vet att finländarna behöver få i sig mera fibrer, ansåg vi att tiden var mogen att sätta kulturspannmålen på agendan, berättar Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson – Dessutom firar Marthaförbundet 125 år i år, så vi passar på att lyfta den finlandssvenska matkulturen lite extra. Det blir en riktigt inspirerande kunskapsvecka!

Kunskap om kulturspannmål

Under veckan arrangeras en rad aktiviteter för att dela kunskap om kulturspannmål och deras betydelse för både hälsa, kultur och miljö.

– Generellt är kunskapen om våra kulturspannmål ganska låg. Därför blir det inte heller av att välja dem i butikshyllan, eftersom många inte vet hur de ska använda dem, säger hushållsrådgivare Fanny Nykvist .

– Det är målsättningen med våra evenemang under veckan. Att visa hur enkelt det kan vara att använda dem i matlagning och bakning. Tänk hur lite det hörs om kulturspannmålen i diskussionen om daglig matlagning. Det ska vi ändra på nu!

Mer än bara mjöl

Elisabeth Eriksson betonar att spannmål är så mycket mera än bara mjöl.

– Många förknippar spannmål med bak-

Kulturspannmål – vad är det?

Med kulturspannmål avses ursprungliga sorter från det tidiga jordbruket som inte har genomgått förädling för att ge maximal skörd. Under matkulturveckan fokuserar Marthaförbundet på äldre vetesorter såsom emmer, enkorn, speltvete och lantvete.

Felicé Hendersson, Heidi Hendersson

Linn Jung

ning och mjöl, men under veckan vill vi visa hur du också kan använda kulturspannmålen i matlagningen. Själv använder jag till exempel ofta emmergryn i stället för ris och enkornspärlor i stället för couscous i en matig sallad.

– Det här är kunskap som vi har tappat, men som vi absolut behöver fräscha upp. Kulturspannmålen är rika på fibrer och mineraler, de har mer smak och de är ekologiskt odlade. Det finns all orsak att utforska dem mera!

Nykvist är överraskad av hur många olika kulturspannmål det faktiskt finns.

– Fast jag är utbildad inom området, så har jag faktiskt blivit förvånad över hur många olika sorter som fortfarande odlas i Finland.

Inspirerande kunskapskälla

Under veckan vill Marthaförbundet också lyfta gårdarna och odlarna bakom våra viktiga kulturspannmål.

– Det är ett digert kulturarv som faktiskt finns på många gårdar i Svenskfinland. Det här arbetet har vi lyft särskilt i vårt matkulturmagasin som vi delar ut under alla våra evenemang under veckan.

Hushållsrådgivarna beskriver årets matkulturmagasin som en inspirerande kunskapskälla som ska uppmuntra att testa nytt.

– Vår förhoppning är att den här förlängda festveckan och magasinet ska skapa större medvetenhet om värdet av att använda inhemska, ekologiska och

näringsrika produkter som vi lite har glömt bort, säger Eriksson. – Vi har fysiska evenemang i Fiskars, Karleby, Helsingfors och Lovisa, så passa på att komma ut och träffa oss! Vi har bland annat en matdemo med smakprov på Ode i Helsingfors där vi visar hur du kan använda spannmålen i din matlagning.

Den finlandssvenska matkulturdagen instiftades på initiativ av Marthaförbundet och firas sedan 1992 årligen den 9 oktober. Avsikten med dagen är att uppmärksamma, bevara och utveckla de unika finlandssvenska mattraditionerna. I år firar vi matkulturdagen på Malmgård i Lovisa.

Välkommen till

matkulturdagen på Malmgård 9.10!

På programmet står presentation av det nylanserade matkulturmagasinet, utdelning av årets matkulturpristagare, och framförallt en fantastisk middag. Ät, njut och umgås tillsammans på ett av årets största marthaevenemang!

Måltiden tillagas på plats av kockarna Louise Merus och FIilip Stenius, medlemmar i Måltidsakademin. Menyn baserar sig på säsongens råvaror och kulturspannmål. På menyn har vi bland annat emmerrisotto med svamp, marinerad grynsallad med polkabetor och lokal ost. Till kaffet presenteras Jubileumsbakelsen som bakas och serveras av Årets bagare 2024 Harriet Järf

För musikunderhållningen står duon Trubadual som utlovar countryinspirerad folk-pop på engelska. Malmgårds gårdsbutik håller öppet hela kvällen och du har möjlighet att fråga råd. Marthaförbundets hushållsrådgivare och kulturspannmålsexperten Kristina Creutz från Malmgård är på plats. Köp med dig kulturspannmål och fortsätt den kulinariska upplevelsen hemma! Dörrarna till butiken öppnas 17.30. Under kvällen sänder vi också live från Marthastudion på Facebook.

Anmäl dig nu i evenemangskalendern på martha.fi och säkra din plats! Evenemanget kostar 30 euro.

Busstransport avgår från Kiasmas turisthållplats kl. 16.15 och återvänder cirka kl. 21.30 till Helsingfors. Det finns möjlighet för bussen att stanna i Söderkulla och Borgå.

Matkulturveckans program

 Torsdag 3.10 Poddsläpp: Marthapodden om kulturspannmål

 Lördag–söndag 5–6.10 Slow Food-festivalen, Fiskars: Elisabeth Eriksson föreläser om användningen av kulturspannmål.

 Måndag 7.10 Matkulturfest i Karleby: Bekanta dig med kulturspannmål och marthamingel på Poro-Pirtti.

 Måndag 7.10 Matdemonstration på Ode: Hushållsrådgivarna Sandra Mellberg och Elisabeth Eriksson lär dig använda bland annat emmer, enkorn och spelt.

 Tisdag 8.10 Grötbaren i Marthaköket på Busholmen är öppen. Vi bjuder på kunskapsfrukost.

 Onsdag 9.10 Finlandssvenska matkulturdagen firas med fest på Malmgård i Lovisa. Middag, mingel och matkulturstipendiet delas ut.

Linn Jung – kommunikationsproffs med passion för vardagen

Marthaförbundet har glädjen att välkomna en ny medarbetare, Linn Jung.

Under hela sitt yrkesverksamma liv har Jung arbetat inom mediebranschen och därmed skaffat sig ett gediget kunnande inom journalistik och kommunikation.

Mikaela Groop Hannah Kjellman

Från september 2024 har Linn Jung , 38 år, axlat rollen som Marthaförbundets nya kommunikatör. Med en bakgrund som redaktör inom radio, teve och sociala medier har Linn skapat sig ett rykte som en innovativ och strategisk tänkare inom sitt område.

– Jag ser fram emot att kombinera traditionell, anrik marthakunskap med nytänkande kommunikation. Vi ska bli lite rappare och ta en större roll i samhällsdebatten. Vi ska göra det som blir historiskt sedan, säger Jung och fortsätter:

– Jag har alltid beundrat Marthaförbundets långa, betydelsefulla anor och dess förmåga att vara relevant i sin samtid. I 125 år har Marthaförbundet varit bäst när samhället har gått i uppförsbacke. Vi behöver bara gräva där vi en gång stått för att vara steget före.

Informativt innehåll

Sociala medier är en av Linns passioner, särskilt brinner hon för informativt och karaktärsdrivet innehåll.

– Jag gillar allt som har med kommunikation att göra, men sociala medier är det jag brinner mest för. Sociala medier är det bästa som finns!

Att göra vardagen meningsfull är en fråga som ligger Linn varmt om hjärtat.

– Vardagen är det mesta och bästa vi har – och den ska vi göra så meningsfull som möjligt. Det tycker jag att Marthaförbundet alltid har varit bra på att föra fram. Vardagen behöver inte heller vara extraordinär. Good enough räcker.

Sedan flera år tillbaka har Linn Jung stött Marthaförbundet som utomstående

Hela sitt yrkesverksamma liv har Linn Jung arbetat inom mediebranschen. Hon ser fram emot att ta Marthaförbundets kommunikation till nya nivåer.

kommunikationskonsult, så hon är bekant med Marthaförbundets processer.

– I hela min karriär har jag arbetat med många kunder och projekt samtidigt. Det här är första gången jag får fokusera på ett varumärke fullt ut. Det ser jag verkligen fram emot!

I vilka frågor kan marthorna kontakta dig?

– Om man vill diskutera sin föreningskommunikation med mig kan man alltid slå en signal, säger Jung.

Linn Jung kommer från Karis, är bosatt i Vasa och har sommarstuga på Replot. Hon har tre barn och är lyckligt gift. På sin fritid hänger hon mest på fotbollsplaner runt omkring i Österbotten med sina tonåringar.

Linn Jung nås på linn.jung@martha.fi och på tfn 050 361 6081.

Vem?

Linn Jung

Ålder: 38 år.

Bor: I Brändö, Vasa.

Uppvuxen: I Karis.

Familj: Matheo, Milea, My och Sami.

Gillar: Att starta upp och testa nytt.

På nattduksbordet: Här

skulle jag vilja svara bok, men tyvärr finns där bara min telefonladdare.

Hemlig talang: Bra på att jonglera med fotboll.

Ansök om bidrag för föreningens verksamhet Höstens viktiga datum

I början av oktober är det återigen dags att ansöka om Svenska kulturfondens föreningsstöd som delas ut via Marthaförbundet. Föreningen kan inte samtidigt kan ansöka om andra stöd direkt av Kulturfonden. Ansökan görs enklast via nätet, men vid behov kan motsvarande uppgifter lämnas in per post, e-post eller telefon. Ta då kontakt med organisationskoordinatorn (se uppgifter nedan). Ansökningslänken för föreningsstödet är öppen under tiden 1.10–1.12.2024.

Ansökningarna sammanställs av organisationskoordinatorn och behandlas i en arbetsgrupp inom centralstyrelsen. Gruppen lägger fram ett förslag till styrelsen som antingen godkänns eller förkastas. Kriterierna diskuteras årligen för

att hållas uppdaterade och motsvara Marthaförbundets värderingar och fokusområden.

Med stödet vill Svenska kulturfondens stödja föreningsverksamhet i Svenskfinland och har delegerat det praktiska arbetet till Marthaförbundet för att pengarna ska användas så ändamålsenligt som möjligt.

Kom också ihåg att redovisa för eventuella bidrag från föregående år innan en ny ansökan skickas in senast 18.12.2024. Det är en förutsättning för att ni ska beviljas nya bidrag.

Mera information hittar ni på martha.fi/foreningsadmin/foreningsstod. På frågor svarar förbundets organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@ martha.fi, tfn 044 280 6609.

23–29.9 Hållbarhetsveckan

26–28.9 Landsbygdsparlamentet, Nurmes

1.10 Digital ordförandeträff

3–10.10 Matkulturveckan

5–6.10 Slow food-festival, Fiskars

9.10 Matkulturdagen, Lovisa

12.10 Marthadag, Nagu

19.10 Marthadag, Ekenäs

22.10 Centralstyrelsens möte

26.11 Centralstyrelsens möte

Vecka 51 Råd & tips inför jul

Följ också med evenemangskalendern på martha.fi/evenemang, där hittar du den mest aktuella informationen.

Fanny Nykvist – ny

hushållsrådgivare i Vasa

Sedan början av maj har Fanny Nykvist arbetat på

Marthaförbundets kontor i Vasa. Fanny är bekant för många sedan tidigare, eftersom hon gjorde sin praktikperiod på förbundet år 2019.

Mikaela Groop Privat foto

Fanny Nykvist , 28 år, gastronom och blivande magister inom hushållsvetenskap, ser fram emot ett mångsidigt arbete med många olika människor och många olika grupper. – Jag är genuint intresserad av allt som rör mat, näring och den gemensamma måltiden. För mig ska matlagning vara enkelt och tillgängligt, utan att göra det onödigt komplicerat. Jag brinner för att äta i säsong, hållbarhet och att värna om både mattraditioner och lokala råvaror, säger Fanny.

Hennes relation till Martha började redan när hon var liten. Hon minns hur hennes farmor bjöd in till marthamöten. – Marthorna kom hem till oss, de satt och stickade i fammos och faffas vardagsrum. De hade också som regel att bara bjuda på ett visst antal ’doppas’. Även min mormor var martha, en finsk Martta, och hon hade ofta på sig en blårutig marthahalsduk. Vilka är dina främsta arbetsuppgifter på Marthaförbundet?

– Jag arbetar främst inom förbundets projekt Hantera vardagen och inom allmän hushållsrådgivning. Marthaföreningar kan också kontakta mig för rådgivning om hälsosam, näringsrik och inspirerande vardagsmat. Jag erbjuder även idéer och inspiration för matlagning till både vardag och fest. För tillfället planerar jag programmet till matkulturdagen i Karleby, som äger rum den 7 oktober.

För några år sedan gjorde Fanny sin praktikperiod från gastronomistudierna på Marthaförbundet.

– Det var väldigt roligt! Jag fick skriva recept, vara med och hålla kurser och lära känna förbundets verksamhet. Själv blev

Vi är glada att kunna hälsa vår nya hushållsrådgivare Fanny Nykvist varmt välkommen till Marthaförbundet!

jag en Rakel-martha för ett år sedan. Fanny är uppvuxen i Öja, men bor numera i centrum av Karleby. Hon har en tidigare examen som gastronom från Restauranghögskolan vid Umeå universitet och studerar för tillfället vidare vid Åbo Akademi.

– För närvarande är jag i slutet av mina magisterstudier i hushållsvetenskap vid Åbo Akademi och skriver på min pro gradu-avhandling. När jag inte studerar, njuter jag av att träna mångsidigt och tillbringa tid i naturen. Jag har även ett stort intresse för odling, fiske och att skapa unika måltidsupplevelser för mina vänner, berättar Fanny.

Fanny Nykvist nås på fanny.nykvist@ martha.fi eller på tfn 044 735 4975.

Ett testamente – en gåva för framtiden

En testamentsdonation är ett sätt för dig att stödja en verksamhet som är viktig för dig. Genom att testamentera till Marthaförbundet kan du bidra till en bättre vardag för hem och familjer i behov av stöd.

Om du är intresserad att stödja oss och vill vara med och verka för en hållbar framtid, vänligen kontakta verksamhetsledare Camilla Komonen, camilla.komonen@ martha.fi, tfn 050 577 0780, för närmare information. Läs mer om testamentsdonationer på Förbundsarenans webbplats: www.forbundsarenan.fi/ sv/framtidsgavan/.

Inbetalningar

Centrs Marta

Mattby Marthakrets med anl. av Köklax Marthakrets 110-årsjubileum 100 euro

Hjärtliga gratulationer till 110-åriga Köklax Marthakrets önskar Köklaxgillet rf 110 euro

Annika Christina Westermarck, Köklax Marthakrets 20 euro

Köklax Marthakrets med anl. av Christina Terhos födelsedag 25 euro

Sibbo mf, Marthakransen mf, Lupus mf popupkafé 465 euro

Köklax mkr med anl. av Ghita LindforsManninen bemärkelsedag 25 euro

Köklax mkr med anl. av Jennifer Hannes födelsedag 25 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Harriet Abrahamsson är årets Fredrika

Årets

Fredrika Runeberg-stipendiat Harriet Abrahamsson har på ett samhällsmoderligt

sätt engagerat sig inom förebyggande arbete mot mobbning, våld och utanförskap.

Martina Landén-Westerholm

Jonathan Terlinden/Svenska kulturfonden

Harriet Abrahamsson är konstnären, dramatikern och skådespelaren som värnar om de svagaste. I början av september belönades hon med Fredrika Runeberg-stipendiet på 10 000 euro.

Så här motiverade priskommittén sitt beslut:

”Mångsidiga konstnären, dramatikern och skådespelaren Harriet Abrahamsson har specialiserat sig på kollaborativt arbete med barn och unga. I hela sitt arbetsliv har hon spelat och skrivit för barn och unga.

I pjäser och böcker som Lilla faster och saknaden , Hilda vet inte att hon är en gris och Hamlet sa det vackrare, där Abrahamsson varit författare, medförfattare och/eller dramaturg, behandlas frågor om identitet,

Fakta om ...

döden och utanförskap ur en ung människas perspektiv.

Harriet Abrahamsson har även fortbildat sig inom konstterapi och är teaterpedagog vid Unga Teatern där hon leder dramaverkstäder för barn. I känsloverkstäderna lär barnen sig att identifiera och hantera känslor. Barnen övar på samspelsfärdigheter för att bli bättre på att lyssna på andra och känna empati.

Harriet Abrahamsson är på flera plan aktiv inom förebyggande arbete mot mobbning, våld och utanförskap. Med anledning av sitt arbete med barn och unga är hon en förtjänt mottagare av Fredrikastipendiet som uppmärksammar individer som strävar efter att skapa en mer rättvis och inkluderande värld.”

Fredrika Runeberg-stipendiet

 Fredrika Runeberg-stipendiet delas varje år ut på Fredrikas födelsedag den 2 september.

 Stipendiet på 10 000 euro går till förtjänta personer som arbetar i hennes anda.

 Stipendiet kan inte sökas, utan mottagaren utses av en stipendiekommitté.

 Också i år hade allmänheten möjlighet att lämna in förslag till stipendiekommittén.

 I stipendiekommittén finns representanter för Finlands svenska Marthaförbund, Svenska kulturfonden, Svenska kvinnoförbundet och Svenska folkskolans vänner.

 Fredrika Runebergs stipendiefond grundades 1986 på initiativ av fil. dr Karin Allardt Ekelund. www.eekab.fi

BESTÄLL GROVSTÄDNING!

Vi erbjuder helhetslösningar för städning och tömning av fastigheter.

T.ex.

* Dödsbon

* Lagerstädning

* Flyttstädningar

Andreas Sundqvist Linda Cederblom-Sundqvist +358 50 343 2707 +358 40 085 9059

info@astrading.fi www.astrading.fi

Molpe Marthaförening – 90 år av gemenskap och

engagemang

Ordföranden för Molpe Marthaförening Hanna Blomqvist delar här med sig av föreningens

glädje över att ha stärkt bygemenskapen och fått med nya medlemmar till föreningen.

Anette Forsström-Fellman

1

Molpe Marthaförening tilldelades tidigare i år titeln ”Årets samhällsinsats”. Vad betyder utmärkelsen för er?

– Det är en stor ära och en fin utmärkelse för oss. Tanken med föreningen har alltid varit att vara till nytta för hela byn, och det känns bra att kunna förverkliga detta syfte. I motiveringen framhävs vårt arbete med att förnya och stärka bygemenskapen samt att vi har väckt liv i föreningen genom att locka nya medlemmar. Vi hoppas att alla Molpebor tar del av och känner sig stolta över denna utmärkelse, vi har verkligen gjort detta tillsammans.

2

Vad gör ni när ni träffas? – När styrelsen träffas flödar

idéerna fritt, och vi har svårt att söka oss hem för natten. Våra regelbundna träffar inkluderar stickkafé, Caracafé och seniorcafé. Vi är speciellt glada för Caracaféet, som tydligt visar att alla är välkomna hos oss. Här umgås män i olika åldrar över en kopp kaffe och en smörgås.

– Genom evenemang och aktiviteter strävar vi efter att skapa möjligheter för bybor och besökare att mötas. Vi har föreläsningar, utflykter, hantverk och motion av olika slag för vem som helst att delta i. Medlemskvällar erbjuds enkom för medlemmarna där idéer diskuteras och önskemål om aktiviteter välkomnas. Medlemmarna kan också ha förtur till evenemang med begränsat deltagarantal,

såsom vinkvällar. Barn- och ungdomsverksamheten är också viktig för oss, vi ordnar program som är riktade speciellt till dem.

– All verksamheten grundar sig på Marthas värderingar, det vill säga det vi gör ska vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Vi värnar om traditioner, men är inte rädda för nytänk.

3

Vad har varit det bästa ni hittills har gjort i år?

– I år firade vi föreningens 90-årsjubileum med en minnesvärd första majfest vid Marthagården där hela byn var välkommen. Vi bjöd på hemgjorda munkar och mjöd. Barnen uppskattade aktiviteter som mete, käpphästhoppning och djurklappning. Vi hade också en liten historisk utställning med information om föreningen och fotografier från tidigare år.

4

Vad drömmer ni om att göra tillsammans framöver?

– Idéerna sinar aldrig. Vi strävar efter att renovera Marthagården, som ska vara en samlingsplats för byborna, enligt våra behov. På grund av kostnaderna behöver vi ordna evenemang som genererar vinst, och söker aktivt bidrag från olika instanser. Framtida program inkluderar en fortsättning för Knit Along-träffarna, där vi tillsammans stickar Marthatröjan, samt naturkosmetik för ungdomar och diskussioner kring etik i jakttraditioner.

Felicé Hendersson, privata bilder

Med ordföranden Hanna Blomqvist (t.v.) i spetsen strävar Molpe Marthaförening efter att samla både bybor och besökare genom en rad evenemang och aktiviteter.

Styrelsemötena i Molpe Marthaförening sprudlar av idéer och energi. Från stickkafé till Caracafé och seniorcafé – här finns plats för alla. På bilden Hanna Blomqvist (andra fr.h.) och medlemmar i styrelsen.

Jakten är en viktig tradition i byn, och vi vill att etik och moral i hantering av skjutvapen diskuteras på enkelt och korrekt sätt. Det blir också en utedag med boule, äppelträdsbeskärning, en resa till hantverksmässan i Umeå samt en workshop kring broderi och återbruk.

5

Varför är det roligt att vara med i er förening?

– För att hos oss är alla välkomna oavsett ålder, kön eller bakgrund. Den starka sociala gemenskapen är viktig och vi trivs med att lära oss tillsammans.

6 snabba fakta om Molpe Marthaförening

Ordförande: Hanna Blomqvist. Antal medlemmar: 44. Har funnits sedan: År 1934.

Samlingsplats: Molpe Marthagård och ”Smidjon”.

Superkraft: Nyfikenhet och vilja att pröva på.

Kontaktuppgifter: Hanna Blomqvist, tfn 050-5476676, eller e-post molpemartha@gmail.com

5–6 oktober 2024, kl. 10–16

Fiskars, Tröskhuset

Korsnäs Blomster och Begravningstjänst Höstblommor och presenter från oss! tel. 06-364 1410, 050-5740464 carina.lagerstrom@netikka.fi

Lunch mån. - fred. 11-14.30 fredagsbuffé 17-21

Catering & beställningar för grupper enl. önskemål. Både kvällar och helger. Lotten 040-960 5028

- tyg och tillbehör - symaskiner samt service - nycklar m.m.

Ansök om understöd för en stärkande semester

Att varje dag kunna ge glädje till dem som behöver det mest är något som Linda McEvoy, verksamhetsledare för Svenska Semesterförbundet i Finland, brinner för. Här berättar hon om sitt viktiga arbete.

Mikaela

Groop Privat bild

För dig som längtar efter vila, avkoppling eller rekreation är Svenska Semesterförbundets semesterveckor ett tänkvärt alternativ. Med fokus på semesterfirarnas välbefinnande erbjuder Semesterförbundet understödd verksamhet som berikar livet på flera plan.

– Vårt mål är att erbjuda semestertjänster på svenska för den svenskspråkiga befolkningen. Vi samarbetar med olika semesterhem runt om i Svenskfinland och ordnar semesterveckor för återhämtning, säger Linda McEvoy.

Att erbjuda inte bara en paus i vardagen, utan också nya upplevelser och stimulans, är en central del av förbundets arbete. Med semestrar anpassade för olika grupper, allt från Må bra-semester till Seniorsemester, strävar man efter att skräddarsy varje besök för att möta individuella behov och önskemål.

– Vi vill erbjuda stöd till så många som möjligt, vilket inkluderar även ålänningarna som är välkomna att söka semesterstöd hos oss, säger McEvoy.

Välfungerande koncept

Priserna för vistelsen varierar beroende på den enskilda personens ekonomiska situation, men ligger mellan 25–30 euro per dygn för vuxna. Detta inkluderar logi, måltider, olika aktiviteter och behandlingar under vistelsen – ett välfungerande sätt att kombinera avkoppling, hälsa och välmående.

– Våra semestrar är mer än bara ledighet – det handlar om gemenskap och en möjlighet till återhämtning för alla som behöver en paus i vardagen. Tillsammans stöttar vi varandra och skapar minnen för livet, summerar Linda McEvoy. För dig som funderar på hur du kan delta i dessa semestrar finns informationen lättillgänglig på sajten semester.fi, där de olika semesterperioderna och platserna presenteras. Det är viktigt att fylla i ansökningsblanketten noggrant. Alla ansökningar bedöms på basis av svaren i blanketten, så motivera behovet av stöd tydligt.

På frågor svarar Linda McEvoy, tfn 0400 997 051 (mån–tis kl. 10–15), info@semester.fi.

Handarbetsaffär

Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel. 041 5392512

Handarbetsaffär Brita

Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel/puh 041 5392512

Fakta om ...

Svenska Semesterförbundet

i Finland

 Svenska Semesterförbundet i Finland rf grundades 1947 av Finlands svenska Marthaförbund, Samfundet Folkhälsan och Befolkningsförbundet. Befolkningsförbundet har sedermera upphört.

 Semesterförbundet verkar för att erbjuda den svenskspråkiga befolkningen semestertjänster på dess modersmål med medel som Socialoch hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) beviljat.

 År 2024 beviljade STEA understöd för verksamheten till ett belopp på sammanlagt 170 000 euro.

Källa: Semester.fi

KONTAKTANNONS

Sökes: DU BIL, BILIST, Trött och hungrig, dåliga vindrutetorkare, slitna däck, smutsig bil och tom tank

Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe.

Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna. Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera?

Eventuellt ett byte av ringar.

TyygiLyyleiltä

Kauppiaskatu 3 21600 Parainen tel/puh 050 433 9339

Vi är värda lika mycket

Jag drar en djup suck när jag läser den senaste lönestatistiken. Kvinnor har fortfarande lägre lön än män. Jag sneglar på kalendern och upptäcker att året redan är 2013 – en tid då jämställdheten borde vara självklar. För en stund trodde jag att allt bara var en ond dröm.

Tidigare var det vanligt att mannen försörjde hustrun medan hon skötte hushållet och barnen. I dag har ekonomin förändrats drastiskt för många par, liksom arbetsrollerna. Det är inte längre enbart mannen som står för resor, mat och bostad i relationen, utan det kan lika gärna vara kvinnan. Trots att män ibland har en fysisk fördel anser jag inte att det rättfärdigar att de lyfter högre lön.

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ...

 God jul utan matsvinn

 Klubbor och karameller med hjärtat

 Linnéa Strand – eldsjäl och martha  Högvallas moder i blickfånget

 Ekonomisk jämställdhet –experten tipsar

Nästa nummer av Martha utkommer 11.12.2024

Även om vi har gjort betydande framsteg inom vetenskapen, är det fortfarande inte en självklarhet att män och kvinnor får lika lön för likvärdigt arbete. Med tanke på de framsteg vi har gjort, hur kan det fortfarande finnas tvivel om att lika arbete ska ge lika lön?

Jag tror att problemet egentligen inte enbart handlar om pengar. Snarare är det så att vi använder lönen som en spegel av vårt eget värde. I dag representerar inte pengarna bara en inkomstkälla som ska garantera mat på bordet, utan de har blivit ett sätt att värdera oss själva – en markör för vårt människovärde. Men hur vi än vrider och vänder på saken är vi alla lika mycket värda – oavsett kön eller lön.

Vinnare 1/2024

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 1/2024 gynnade Fru Fortuna denna gång Camilla Fagerholm, Kronoby, Martina Eriksson, Mariehamn, samt Britta Högberg, Vasa. Korsordspriset, en kökshandduk, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 11.12.2024. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 30.10.2024 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

Terese Bast

Med anledning av Marthaförbundets 125-årsjubileum dyker vi ner i artikelarkivet för att se om synen på de frågor som förbundet arbetar med har förändrats eller kvarstått över tid. Denna kolumn publicerades i Martha nr 3/2013. Skribenten Jennifer Granqvist jobbar i dag som fotograf och fotojournalist.

Lösning till korsord 1/2024

ÄR SÖTT I BAKNINGEN TALLVIRKE VAK FEMETTAN

FLYGER OCH FAR SKORSTENSFEJNING VARIT GRINIG

KROPPSDEL POLITISK MARIA BAKVERK

LINS NÄRMAST ÖGAT

OXUDDE 1672

FÖRFATTARE ASSIETT SPELADE OM ATT GÅ UPP

LARM CIRKA KORT

SLÄKTKRETS

JÄMNAS MED MARKEN

SYSSLAR MED SJÖFART

SKYNDSAM KADAVREN

SPANSK RÄTT YMNIG

SMÅRÄTTER MAKAK

RUVAR ÅDAN PÅ

GER RYTTARACCEPTANS

ROSLAGSORT LOVEN TOG UT DE ÄR SKVALLERAKTIGA

LASTBÅTAR DUSÖR

NÖJESFÄLT

EMILS

SYSTER

REALISERA

INTE VI

ÖSTAFRIKASTAT

MATFISK VARUHUS

TÄNKTE PÅ

PÅ BIL I HAAG JÄTTEKVICKA

BEAUTYBOX

METALLSTÅNG ÖMTÅLIG

Korsordet 3/2024

TJOCKARE ÄN VISHÄFTE

DEN GLITTRAR

BITA BRAGES HUSTRU KÄND BAGGE

KLIMATANLÄGGNING

TORTERADE

DRAGÅK AVVIKANDE

PLAGG

FLYTER OFTA STILLA GOLFKLUBB

DRÖMMAR

EXISTERAR OSTKRYP

Höstens första nummer är äntligen här och vi bjuder på den senaste korsordsutmaningen av vår korsordsmakare Tommy Öberg. Sätt dina kunskaper på prov och njut av timmar fyllda med knepiga ordgåtor. Skicka in din lösning till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast den 8 januari 2025 för att delta i utlottningen av tre kökshanddukar. Du kan också mejla oss på marthabladet@martha.fi. Märk ditt bidrag med ”Korsord 3”. Lycka till och ha en fin korsordshöst!

Namn: Gatuadress:

Postadress:

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Linn Jung kommunikatör (Vasa) 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958

Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537

Maria Österåker ekonomirådgivare (Vasa) 043 820 0073

Fanny Nykvist hushållsrådgivare (Vasa, deltid) 044 735 4975

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

Gör det själv BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.