Matkulturmagasinet 2023: Marthas köksträdgård by Finlands svenska Marthaförbund

Marthas köksträdgård Mat från egen odling året om

1 MARTHAFÖRBUNDETS MATKULTURMAGASIN 2023

Marthas köksträdgård

För aktuell information, tips och evenemang – följ oss på martha.fi, facebook. com/marthaforbundet eller Instagram @marthaforbundet. Bli martha! Bli medlem på www.martha.fi.

Marthas köksträdgård

INNEHÅLL Inledning: Ät hemodlat året runt ur marthas köksträdgård

Marthas köksträdgård, storlek S, M, L

Köksträdgårdens växter

Reportage: Trädgårdskonstverk för pollinerare och människor

Grunderna i odling

Vad ska jag odla?

Var och i vilken jord kan jag odla?

Kruka, pallkrage eller djupbädd?

Utrustning

Förkultivering

Kallsådd

Så och plantera

Gödsling

Kompostering

Rensa, gallra, luckra och vattna

Skadedjur och ohyra

Skörda

Avsluta säsongen

Reportage: Med cykel och till fots mellan stadsodlingarna

Skördefest till vardags

Varmrätter

Tillbehör

Efterrätter

Drycker

FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND 2023 Text: Sofia Grynngärds, hushållsrådgivare på Marthaförbundet Redaktör, text & textbearbetning, foto: Karin Lindroos, Studio Familjen Recept: Sofia Grynngärds, Sandra Mellberg, Toni Rautakoski, Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet Formgivning: Magnus Lindström, Studio Familjen Bildbehandling: Astrid Lindroos, Studio Familjen Illustrationer: Maija Hurme Faktagranskning: Svenska Trädgårdsförbundet Tryck: Grano

Matkulturmagasinet och den finlandssvenska matkulturens dag Matkulturmagasinet publiceras årligen i samband med den finlandssvenska matkulturens dag den 9 oktober. Dagen instiftades på initiativ av Marthaförbundet år 1992 för att uppmärksamma, bevara och utveckla de unika finlandssvenska mattraditionerna. På matkulturdagen tilldelas en matkulturpåverkare ett matkulturstipendium. Också marthaföreningar uppmärksammar dagen med evenemang och föreläsningar med lokala matpåverkare och producenter. Matkulturmagasinet har olika teman varje år. Alla medlemmar i Marthaförbundet får magasinet och det delas ut avgiftsfritt på Marthaförbundets evenemang. Magasinet kan beställas i större mängd, exempelvis till organisationer och skolor.

Tack till Föreningen för främjande av huslig utbildning r.f. William Thurings stiftelse Svenska kulturfonden Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd sr

Marthas köksträdgård

Marthas matvision Vi väljer närproducerat, ekologiskt, i säsong och generöst med vegetabilier i varje måltid. Marthaförbundets hushållsrådgivare svarar på frågor om tillvaratagning, tillredning och konservering. Hör av dig till hushall@martha.fi, eller per telefon, 044 402 6883.

Marthas köksträdgård

Ät hemodlat året runt ur marthas köksträdgård Köksträdgårdsmodellen Marthas köksträdsmak och näring på tallriken. Somliga grönsaker, gård bjuder på hemodlat året runt. I april eller som ärter, sallat och rädisor, är enkla att odla. maj när jorden tinat kan du skörda fjolårets Andra grödor, exempelvis rotselleri och kålväxter, jordärtskockor. I maj är det dags att plocka in kräver mera jobb och tålamod. Du kan inspireras kallsådd dill och spenat och späda gräslöksstrån av och utgå från modellerna, eller plocka de och rabarberstjälkar. Också ogräs är smakrikt, bitar som passar dig och din odling. passa på att avnjuta späda blad av kirskål och Att odla egen mat och uppleva allt vad det nässlor under vår och försommar. Under juni och innebär av försök, misslyckanden, skördeglädje juli är det högsäsong för prioch smakupplevelser gör mörerna. Till sensommaren också att respekten och Att odla egen mat och och hösten blir det skördeuppskattningen för matens fest och tillvaratagning inför uppleva allt vad det innebär värde ökar. Både för maten vintermånaderna. Genom du odlat och den du köper i av försök, misslyckanden, att planera noggrant och vabutiken eller direkt av proriera grödorna kan du skörda ducenten. Odlingskunskap skördeglädje och ända tills snön kommer. dig också mer resilient smakupplevelser gör också att gör Skörden har du i bästa fall i kärva tider då exempelvis respekten och uppskattningen alla råvaror inte är tillgängglädje av hela året. Som färsk under skördeperioden, och liga i butiken eller priserna för matens värde ökar. som förvarad, inlagd, torkad är höga. Att ha kunskap att eller fryst resten av året. Då de odla i liten eller större skala sista torkade örterna, lagrade pumporna och ferger dig möjlighet att själv producera en del av menterade rotfrukterna är uppätna på våren, är det innehållet i ditt skafferi och beredskapsförråd. dags för en ny odlingssäsong med färska grödor. Låt magasinet Marthas köksträdgård följa Marthas köksträdgård finns i tre olika storlemed ända från planeringen av köksträdgården, kar. S för nybörjaren eller den med litet utrymförkultivering och odling under vinter och vår, me, exempelvis ett fönsterbräde eller balkong. till skörd och tillvaratagning under sommar och Storlek M och L passar både för den passionehöst. Oberoende om din odling är stor eller liten, rade nybörjaren som vill lära sig om odling, och om du planerar att börja odla eller odlat i många odlaren med några säsonger i ryggen och gott år, finns här tips och recept för dig. Dela gärna om tid och utrymme för både odlingarna och med dig av dina insikter under odlingsåret med skörden. Kombinationen av grödor har vi valt för #marthasköksträdgård i sociala medier. att främja biologisk mångfald i köksträdgården, Marthaförbundet 2023 locka pollinerare till trädgården och ge variation,

Marthaförbundet är en rådgivningsorganisation som jobbar för en bättre värld, en vardag i taget. Vi delar kunskap, inspiration, tips och recept för en hållbar vardag genom projektverksamhet, kurser, föreläsningar, medlemsverksamhet, publikationer och sociala medier.

Marthas köksträdgård

Marthas köksträdgård:

Storlek S, M och L I Marthas köksträdgård finns klassiker som libsticka, pepparrot och potatis. Men också grönsaker som inte är så vanliga i finländska köksträdgårdar, som persiljerot, rotselleri och kålrabbi. Vi har valt ut kombinationerna av grödor för att gynna biologisk mångfald i köksträdgården, locka pollinerare och ge variation på tallriken. Du kan välja att kopiera en av modellerna rakt av, eller inspireras av dem och göra en egen variant.

Här finns både säsongsråvaror som är som godast som färska och grönsaker och rotfrukter som håller länge, är mångsidiga i matlagning och passar fint att exempelvis lägga in eller torka för att njuta av också efter skördesäsongen. Marthas köksträdgård ger skörd över en lång period, i bästa fall ända från april eller maj fram till november eller december, beroende på hurdana förutsättningarna är i just din köksträdgård.

S: 5 sorter

L: 35 sorter

•

Jordgubbar

•

Potatis

•

Valfri ört, se förslag i L-modellen

•

Ärter

•

Spenat eller sallat

M: 15 sorter

•

Bladgrönsaker: Mangold, spenat, sallat

•

Kålväxter: Grönkål, kålrabbi

•

Örter: Libbsticka, mynta, timjan, dill, persilja, salvia, basilika

•

Rabarber

•

Jordgubbar

•

Lök: Gul lök, rödlök, purjolök, vitlök, gräslök

•

Baljväxter: ärter, bönor

•

Rotsaker: Potatis, rödbeta, morot, rädisa, palsternacka, rotselleri, persiljerot, pepparrot, jordärtskocka

•

Jordgubbar

•

Rabarber

•

Örter: Dill, timjan, mynta

•

Ärter/bönor

•

Grönkål

•

Potatis

•

Sallat

•

Rödbeta

•

Zucchini

•

Morot

•

Ringblomma

•

Gurkväxter: Zucchini, gurka, pumpa

•

Rädisa

•

Vitlök eller gul lök

•

Ätbara blommor: Ringblomma, blåklint

Odla på fönsterbrädet Lättast att odla inomhus är mikroblad, exempelvis krasse, koriander, mizunakål, skott av solros, bondböna, ärter, senapsfrön och raps. Så dem tätt på ett tunt lager jord, exempelvis på en bricka eller ett fat. Täck med plastfolie till en början. Senap, raps och krasse går också att odla på ett vått dubbelvikt hushållspapper, men se till att det hålls fuktigt. Håll sådderna fuktiga med en sprejkanna. De växer snabbt och skördas som små med sax. Odlar du under vinterhalvåret behövs växtbelysning.

Köpta butiksörter kan planteras om i nya krukor med mera jord. Vitlök går fint att odla i kruka, du kan skörda lite av blasten under tiden vitlöken växer till sig. Intill ett fönster som släpper in gott om ljus kan du också odla kruktomat, krukgurka och chili. Efter att de drivits upp till plantor trivs de bäst i stora krukor med näringsrik jord. De behöver tilläggsnäring när de börjar ge frukt. Ge dem utspädd näringslösning, exempelvis lakvatten från bokashi.

Marthas köksträdgård

Så här kan Marthas köksträdgård i storlek M se ut.

Marthas köksträdgård

Köksträdgårdens växter Allt om odling, skötsel, tillvaratagning, näringsinnehåll och matlagning med växterna i Marthas köksträdgård.

Bladväxter & bladgrönsaker

då bladen är saftspända. Använd sallat i sallader och på smörgåsar. Förvara sallat i en sluten plastpåse i kylen. Isbergssallad som har spänstigare blad kan sköljas innan den placeras i en påse. Använd gärna en salladsslunga för att skölja sallaten. Sallat innehåller rikliga mängder folat samt en del kalium och vitamin A.

Sallat Det finns många olika sallatssorter att testa. Huvudsallat och isbergssallat bildar ett så kallat huvud. Plocksallaten däremot växer snabbt och kan sås och skördas i omgångar under hela sommaren. Huvudsallat och isbergssallat kan drivas upp till små plantor under våren och sommaren och planteras ut med jämna mellanrum under säsongen vartefter det uppstår utrymme i trädgårdslandet. Om sallat sås i omgångar på samma plats är det bra att tilläggsgödsla jorden. Sallat trivs i mullrik jord och vill ha jämn fukt. Torka kan bidra till att sallaten får en besk smak. Plocksallat kan skördas i alla stadier. Övriga sallatssorter ska helst ha bildat ett huvud. Morgonen är bästa tidpunkten för att skörda sallat

Spenat Spenat kan odlas i alla jordar, men trivs bäst i jord som håller fukten bra. Spenaten utvecklas på cirka sex veckor och kan därmed sås i flera omgångar. Blir det för varmt under högsommaren går spenaten lätt i blom, då är den inte längre så god och bladen slutar växa. Så spenaten tidigt på våren och i slutet av juli så får du en tidig sommar- och höstskörd. Spenaten kan gå i blom om det är för varmt, trångt eller torrt. Därför är det viktigt att vattna, att inte så för tätt och att gallra i god tid. Undvik att

tillföra för mycket kväverik gödsel eftersom bladen då kan innehålla höga halter nitrat. Spenat kan också kallsås på vårvintern, läs mer om kallsådd på sidan 35. Den första gallringen fungerar också som en första skörd av späda blad. Skörda därefter stora blad först. Små späda blad passar bra som sådana i sallad. Spenat passar även bra i plättar, pajer, stuvningar, soppor, pastarätter, smoothie och pesto. Spenaten går bra att frysa in, förväll bladen, krama ur (och hacka) och frys in i påsar som plattas till så att de inte upptar utrymme i frysen samt tinar snabbt. Spenat innehåller mycket näring, och är särskilt rik på folat, vitamin C och A samt en del vitamin E, kalium och magnesium.

Mangold Mangold ska sås glest med ett avstånd på cirka 10 cm när jorden hunnit bli lite uppvärmd. Om den sås för

Marthas köksträdgård

tätt finns det risk att den går i blom. Jorden bör vara grundgödslad, men för att skörda hela säsongen behövs til�läggsgödsling med exempelvis gräsklipp runt plantorna eller gödselvatten. Mangold tål några köldgrader och kan därför skördas in på hösten. Bryt av de yttre bladen på mangolden eller kapa hela plantan vid skörd. Bladen kan användas och tas tillvara på samma sätt som spenat och är goda i olika fyllningar och i gratäng. Stjälkarna kan kokas på samma sätt som sparris och bladen kan användas till olika slags dolmar. Mangold innehåller rikliga mängder C-vitamin samt en del kalium, magnesium, järn och vitamin A.

Kålväxter

Grönkål & kålrabbi Det finns både krusig och slätbladig grönkål och lila sorter som kallas purpurkål.

Grönkålen är relativt lättodlad och växer på de flesta jordar. Precis som andra kålväxter trivs den ändå bäst i en grundgödslad jord och med tilläggsgödsling under sommaren. Det gör den motståndskraftig och gör att den växer under hösten och kan ge skörd ännu under vintern. Kålrabbi finns både med grönt och lila skal och trivs bäst i en mullrik jord. Grönkål och kålrabbi kan även drivas upp genom kallsådd, läs mer om kallsådd på sidan 35. Plantorna ska helst förkultiveras eftersom en färdig planta är mer motståndskraftig mot skadedjur. Plantera ut när jorden reder sig. Avhärda plantorna före utplantering så att de bättre klarar av temperaturväxlingar. Plantera aningen djupare än de har stått i krukan och tryck till jorden runt plantorna. Om du har tillgång till gräsklipp är det bra att täcka jorden runt plantorna. Efter utplantering lönar det sig också att täcka noggrant med fiberduk eller kålnät för att minska risken

för skadedjur, även om det mer är regel än undantag att kålen angrips i någon grad. Direkt du ser att skadedjuren har tagit sig in under duken är det bättre utan duk. Samplantera eller odla gärna kålen i närheten av exempelvis lök, vitlök, ringblomma, tagetes och örter för att minska risken för att plantorna ska bli angripna. Grönkålen kan skördas kontinuerligt genom att bryta av de yttersta bladen. Efter frost blir kålen mildare i smaken. Den kan skördas ända in på vintern, till och med när den har blivit täckt av snö. Grönkålen blir god som chips, i pesto och soppa eller stekt i exempelvis pasta. Doppa grönkålen i kokande vatten eller krama med olja, salt och peppar för att servera i sallad. Om den inte äts som färsk kan den förvällas och frysas in eller fermenteras med vitkål till en surkål. Grönkålen är mycket näringsrik och innehåller en stor del vitamin C, A och E, samt en del kalium, kalcium och vitamin B6. Kålrabbi skördas helst när knölarna är unga, cirka 8 cm i diameter. De håller i kyl cirka 2 månader. De kan även förvaras i jordkällare eller stuka på samma sätt som rotfrukter. En stuka är ett förvaringsutrymme, exempelvis en balja, som grävs ner under jorden och täcks med exempelvis löv och jord. Kålrabbin kan också skivas tunt och fermenteras. Kålrabbi är god som sådan i stavar eller bitar, som syltad

Marthas köksträdgård

eller ugnsrostad. Kålrabbi innehåller vitamin C, kalium och vitamin B6.

Lökväxter

glasburk, som fryst kan den skedas ur burken. De små unga blomknopparna kan stekas i en rejäl skvätt olja och smaksättas med salt och peppar och ätas som ett tillbehör. Kronbladen kan också strösslas över salladen eller smörgåsen. Gräslöken innehåller rikliga mängder folat, vitamin C och A.

två veckor, eller torka några dagar i solen. Därefter ska löken förvaras torrt och mörkt i rumstemperatur. Lök bidrar med djup och god smak och passar i de flesta maträtter. Rödlök och gul lök innehåller bland annat folat, vitamin B6 och C.

Gräslök Gräslök är pålitlig och lättodlad. Den är flerårig och kräver inte mycket. Det enklaste sättet att odla gräslök är att dela en gammal planta på våren eller hösten och plantera. Det finns även gräslöksplantor till försäljning. Gräslöken vill helst ha fuktig jord. Dela och plantera om på en ny växtplats (gödslad) vart fjärde år. Gräslök skördas enkelt med sax an efter. Den kan klippas ner en gång under säsongen för att bilda nya milda blad. När gräslöken börjar blomma blir de blommande bladen träiga, men den blommande gräslöken lockar pollinerare och är ett vackert inslag i trädgården. Gräslöken passar bland annat till fiskrätter, potatis, i kalla såser och som garnering. Den kan hackas smått och frysas in i frysask eller

Vitlök Gul lök & rödlök Lök trivs soligt i lucker jord, gärna grundgödslad på hösten. Enklast är att köpa färdig sättlök, eftersom den som sås från frö har en lång utvecklingstid. Sättlöken planteras direkt när jorden reder sig på våren. Den trycks ner med ett mellanrum på cirka 10–20 cm med basen neråt så att lite av toppen på löken sticker upp. Lökblasten kan skördas under sommaren och användas som salladslök exempelvis i olika såser och röror. Men skörda inte för mycket av blasten, då kan lökens tillväxt hämmas. Löken skördas när blasten lägger sig under sensommaren. Häng löken i knippen utomhus under tak för att torka, cirka

Vitlök trivs i porös och näringsrik jord. Den vill ha tilläggsgödsling under sommaren och trivs inte för torrt. Är jorden för blöt kan löken ruttna, därför passar en upphöjd bädd bra. Ett lager gräsklipp på jorden runt lökarna är bra som tilläggsgödsel och håller jorden fuktig. Vitlöken planteras under hösten, gärna i oktober så att den hinner rota sig innan det blir kallare. Det finns även vitlökssorter som kan planteras på våren. Vitlök planteras med klyftor av sättvitlök som trycks ner cirka 6 cm i jorden med basen nedåt. Under vår och sommar kan lite av blasten skördas och användas som smaksättning. Själva lökarna skördas på sensommaren när blasten

Marthas köksträdgård

börjar lägga sig. Torka lökarna i solen och fläta ihop stjälkarna för att smidigt förvara flätan hängande i ett torrt utrymme. Vitlök är mångsidig och passar i många olika maträtter som smaksättare. Vitlök innehåller rikliga mängder vitamin C och selen. Den innehåller även kalcium, fosfor, kalium och vitamin B1. Vitlök kan också odlas inomhus i kruka för den smakrika blastens skull. Det går bra att använda klyftor från vitlök köpt i butiken, men välj gärna ekologisk eller inhemsk vitlök. Vitlöken i butiken är ofta importerad, men odlas också i viss mån kommersiellt i Finland.

jord ner i fåran, och senare kan de även kupas för att stjälken nertill ska blekas. Håll jorden fuktig och fri från ogräs. Purjolöken kan skördas på hösten ända fram tills marken fryser. Istället för att skörda allt på en gång lönar det sig att skörda an efter du använder den i matlagning. Innan den används är det bäst att klyva den på längden och skölja den ordentligt mellan bladen för att få bort eventuell jord. Kom ihåg att använda hela purjolöken, både den vita och gröna delen. Förvara helst i 0–2 grader. Förvarar du purjolök i en jordkällare kan du ställa den i en balja med sandblandad jord som täcker rötterna. Det går också bra att strimla purjon och frysa in den i påsar. Ta bort de yttersta bladen om de är fula och klipp bort rötterna. Purjolök passar bland annat i soppor, gratänger, pajer och som ugnsbakad. Purjolök innehåller rikliga mängder vitamin K samt folat.

Örter Purjolök Purjolök trivs på en solig plats och vill ha en välgödslad lucker jord med tilläggsgödsling under sommaren. Plantor kan drivas upp från frö och bör sås redan i februari eller början av mars. Det går även att köpa plantor. Plantorna planteras ut när risken för frost är över, gärna i 10–15 cm djupa fåror. An efter att plantorna växer föses

Det finns både perenna (fleråriga) örter och ettåriga örter som sås eller planteras varje år. Till de fleråriga örterna hör bland annat mynta, timjan, salvia och libbsticka. Basilika, dill och persilja är ettåriga örter. Ibland odlas de perenna örterna tillsammans på en plats, medan de ettåriga ofta odlas tillsammans med grönsakerna.

FLERÅRIGA ÖRTER Libbsticka, mynta, timjan & salvia Fleråriga örter är kravlösa och enkla att odla. Nyttiga insekter som fjärilar och humlor älskar dem. Örterna går även utmärkt att odla i krukor. De fleråriga örterna vill helst stå soligt och vill inte ha det för blött, därför är väldränerad jord bra. Lättast är det att köpa färdiga plantor och plantera dem. Luckra gärna jorden och rensa bort ogräs efter hand. Örterna ska gödslas sparsamt, men lite kompostjord kan myllas ner. Alternativt placera ett 5 cm tjockt lager gräsklipp ovanpå jorden runt plantorna i början av säsongen. Örterna kan skördas regelbundet och användas i matlagning under sommaren. Skörda med fördel strax innan örterna börjar blomma, då är de som mest aromatiska. Libbstickan skördas i början av sommaren innan den går i blom. Om örterna skördas för att torkas bör det vara torrt väder. Torka örterna

Marthas köksträdgård

exempelvis i knippen hängande i ett luftig och gärna mörkt utrymme. Det går bra att placera en papperspåse runt örterna för att hålla det mörkt. När örterna är helt torra kan de förvaras i påsar eller glasburkar mörkt och torrt. Ta fram och smula ner i maten. Det går också att frysa örterna hackade eller mixade tillsammans med en skvätt olja eller vatten. Örter är väldigt mångsidiga och kan ge stor variation till matlagningen. Libbsticka kan exempelvis användas i marinader, grytor, örtsalt och i soppor som buljongkrydda. Myntan är god i efterrätter, drinkar, sallader och röror. Vill man göra te på mynta är pepparmyntan bäst lämpad. Timjan och salvia förhöjer smaken på grytan eller pastarätten och passar också till exempel till lamm- och griskött. Förvara färska örter i en påse i kylen.

ETTÅRIGA ÖRTER Basilika, dill & persilja Basilika gillar sol och värme och är därför bra att odla i kruka. Den vill varken ha för blött eller för torrt, vattna lite men regelbundet. Om man odlar basilika från frö är det bäst att driva upp små plantor, till exempel i ett pluggbrätte eller flera plantor bredvid varandra i en vid kruka. När plantorna har bildat sitt första bladpar kan de planteras om i krukor, några plantor per kruka. De kan också planteras ut på friland efter avhärdning när risken för frost är över, eftersom basilika är väldigt frostkänslig. Tilläggsgödsla under sommaren, exempelvis genom att gödselvattna eller genom att täcka jorden runt plantan med ett lager gräsklipp. Dill vill ha lucker, fuktig och näringsrik jord, marktäck med exempelvis gräsklipp på jorden runtom. Det går bra att bredså dill eftersom den då får ett bra stöd av sig själv när den växer. Så dill i

omgångar så har du tillgång till dill under större delen av sommaren. Skörda bladen efter hand före blomning. Dillkronorna kan skördas i blomningens slutskede och användas till exempel till gurkinläggning, kokning av kräftor eller för att smaksätta en skaldjurs- och fiskgryta. Om du vill skörda dillfrön inför nästa säsong låter du dillen stå kvar tills blommorna bildat frön som blivit bruna. Plocka kronorna och lossa fröna, låt dem torka på en kökshandduk. Förvara i papperspåse tills det är dags att odla. Det finns både slätbladig och krusbladig persilja. Den kan odlas på de flesta jordar, men trivs bäst i näringsrik jord. Fröna gror ganska långsamt, men kan snabbas på lite genom att blötlägga dem i ljummet vatten ett dygn före sådd. Persilja kan sås när jorden reder sig. Persiljan går att skörda i omgångar under sommaren, därför är det bra att ge lite extra gödsel i form av gödselvatten. Persiljan klarar sig ända in på senhösten. Örterna passar bra i olika örtoljor och pesto, pesto kan även frysas in i portioner. Basilika och vitlök är en svårslagen kombination och basilika är även utmärkt i kombination med mozzarella och tomat, samt i de flesta tomaträtter. Persilja kan användas i exempelvis färser, gremolata, sallader och som dekoration. Dill passar utmärkt till fisk och potatis. Persilja och dill

Marthas köksträdgård

kan finhackas och frysas in i exempelvis en glasburk för att användas efter hand. Basilika kan hackas eller mixas och frysas in blandad med lite olja eller vatten. Persiljan innehåller stora mängder vitamin C, samt rikligt med folat, vitamin A, kalium och kalcium. Dill innehåller rikligt av vitamin C, vitamin A, kalcium, kalium och vitamin B2.

Baljväxter Baljväxterna är de enda växterna som ger näring i stället för att ta. De utnyttjar kväve från luften som de med hjälp av en bakterie fixerar i rötterna. Därför ska du alltid lämna rester av rötterna i jorden efter odlingssäsongen eftersom de ger kväve till jorden. Det är också lönsamt att följande år odla näringskrävande växter, till exempel kålväxter, på den plats där baljväxter odlades föregående år.

Ärter Det finns olika sorters ärter. Märgärternas baljor spritas (öppnas) och ärterna inuti äts. Brytsockerärter kan ätas

både med hela baljan och spritas. Sockerärter äts som späda med hela baljan. Ärter har inte så stora krav på jorden, men vill helst ha en väldränerad och mullrik jord. Ärterna kräver inte så mycket näring, men lite kompost kan myllas ner i jorden. Det finns både låga och höga sorter, välj den som lämpar sig bäst enligt dina förutsättningar. Högväxande sorter kan sås i dubbelrad med radavstånd på 20 cm. Ärterna behöver också stödas. Håll jorden runt plantorna fri från ogräs och kupa gärna jorden runt plantorna när de blivit cirka 10 cm höga. Ärter trivs bäst när jorden är fuktig, därför kan marktäckning vara en bra metod. Genom att skörda an efter under sommaren bildas nya ärter. Sockerärter och brytsockerärter passar bra exempelvis i sallader, till nypotatis och i asiatiska rätter. De är också goda som kokta i cirka två minuter serverade med smör och flingsalt. Märgärter och brytsockerärter är goda att äta färska som snacks eller exempelvis i sallader. Skördade ärter kan förvaras i kylskåp i en påse några dagar. Spritade ärter kan kokas 1–2 minuter och frysas in. Sockerärterna passar bra att frysa in hela, doppa ärtskidorna i kokande vatten, spola med kallt vatten och frys in i små påsar. Ärter är proteinrika och innehåller rikliga mängder av vitamin C, vitamin B1 och folat, samt en del fosfor och kalium.

Brytböna, vaxböna, purpurböna & skärböna Det finns en mängd olika bönsorter att odla. Brytböna, vaxböna, purpurböna och skärböna behöver inte spritas, utan kokas och äts som hela. Det finns både högväxande och lågväxande bönor, exempelvis är störbönor höga och buskbönor låga. Bönor odlas på en varm och skyddad plats. Ibland kan det vara knepigt att få bönplantor att överleva efter att de har flyttats ut, därför kan det vara en idé att så direkt i jorden. Så dem inte för tidigt, för de tål inte frost. Jorden får gärna vara varm, cirka 12 grader, när du sår. Bönor föredrar mullrik och fuktighetshållande jord, blanda gärna ner kompost i jorden. Bönor som odlas för baljornas skull skördas innan fröna börjat svälla upp. De späda bönbaljorna ska kokas några minuter i saltat vatten. Ät de kokta bönorna med en god vinägrett eller smör och flingsalt. Du kan också steka dem, salta och peppra

Marthas köksträdgård

och pressa över citron. Kokta bönor kan också tillsättas i exempelvis wok, sallad och soppa. Ett annat alternativ är att rosta bönorna med olja, salt och peppar på en plåt i ugnen cirka 30 minuter i 200 grader, vänd efter halva tiden och akta så de inte bränns. Bönorna kan förvaras i en plastpåse i kylskåpet eller tas tillvara genom att förvällas eller kokas, spolas med kallt vatten, rinna av och sedan frysas in. Färska bönor passar även bra att fermentera. Bönor är proteinrika och innehåller bland annat vitamin C och folat.

Rotfrukter

Potatis Potatis trivs bäst i soligt läge i väldränerad och fuktig jord, men den brukar ändå växa i de flesta jordar. Potatisen gillar inte för mycket gödsel, det kan påverka både smaken och hållbarheten. Potatis odlas med sättpotatis som är äm-

nad för odling. Sättpotatisen är mer resistent mot sjukdomar än om man odlar en vanlig matpotatis från butiken. Ställ fram sättpotatisarna att förgro cirka en månad före utplantering. Placera dem på en bricka eller i en äggkartong på en ljus och gärna sval plats, 8–15 grader om möjligt. Under tiden potatisen förgror bildas groddar som ger lite försprång inför odlingen. För att ge potatisen ytterligare försprång kan den placeras på ett lager fuktig jord så att den utvecklar både rötter och groddar. Rötterna placeras nedåt när de sätts i jorden. Potatisen kan sättas i jorden på våren när jorden blivit cirka 7 grader. Dra upp fåror i jorden med ett mellanrum på cirka 60 cm och plantera potatisen cirka 10 cm djupt med ett avstånd på cirka 25 cm. Täck med jord. I början kan det vara bra att täcka med fiberväv om det utlovas frostnätter. När blasten har växt cirka 10 cm är det dags att kupa potatisen, det vill säga fösa upp jord mot stjälkarna så att de täcks längst ner. Detta görs ytterligare en gång under sommaren för att undvika att potatisarna kommer i kontakt med solljus och blir gröna. Om det är väldigt fuktigt klimat i slutet av sommaren finns det risk för bladmögel, då får bladen bruna fläckar och vissnar. Skär av blasten och släng den i blandavfall, ej i komposten. Potatisbladmögel kan spridas till tomat, så odla inte tomat

och potatis bredvid varandra. Beroende på sort blir potatisarna skördeklara under sommar eller höst. Känn efter hur stora potatisarna är genom att gräva med handen i jorden. Tidiga potatissorter ska skördas och ätas när de är skördeklara, medan andra sorter kan skördas på hösten innan det blir kallt, helst i torrt väder. Använd en grep eller potatishacka vid skörd så att potatisen inte skadas. Kom ihåg att inte låta potatisen ligga i solljus, då kan den bli grön. Förvara den mörkt. Potatisen håller bäst vid lagring i en temperatur på 4–7 grader, till exempel i jordkällare eller stuka. Nyskördad potatis är god som kokt med skalet på serverad med pikkalakan. Pikkalakan är ett varmt spad på dill, färsk lök, gräslök, smör och potatisens kokvatten. Spadet kallas också lakaveeton eller smörblöite, beroende på var i Svenskfinland du befinner dej. Potatis passar också till sommarens fisk- och grillrätter, i sallader med en god vinägrett eller som ugnsrostad. Potatis är rik på vitamin C och innehåller även kalium och vitamin B6. Läs mer om potatis i matkulturmagasinet Potatis (2015). Odla potatis i hink på balkongen Potatis kan odlas i liten skala i hink eller en balja som rymmer flera plantor. Hinken kan du

Marthas köksträdgård

ha ute på balkongen eller terrassen, men ta in den till natten om det utlovas kallare nätter i början av sommaren. På balkongen behövs ett fat under hinken för att samla upp vatten. Känn efter med handen när potatisarna är skördeklara. Gör så här 1. Borra några hål i bottnen på en hink så att extra vatten kan rinna ut. 2. Fyll hinken med 10 cm jord och placera ut 1–2 sättpotatisar. Täck med 5 cm jord och vattna. Täck eventuellt med fiberduk till en början. 3. Håll jorden fuktig. Fyll på med jord upp till bladen när blasten har växt upp cirka 10 cm. 4. Fortsätt sedan fylla på med jord vartefter blasten växer så att rotsystemet och potatisarna småningom utvecklas från stjälkarna.

Jordärtskocka Jordärtskockan växer i alla jordar och ställer inte höga krav på sin växtplats, men jorden

ska helst vara dränerad. Bäst resultat fås då jorden är näringsrik, lätt och djup. Plantan kan bli två meter hög och bildar ätbara knölar på rötterna. Den är flerårig, men bör flyttas till en ny växtplats efter några år. Då den flyttas är det viktigt att få bort alla jordärtskockor ur jorden, annars fortsätter de bilda plantor. Därför kan det löna sig att bottna exempelvis dubbla pallkragar med markduk så att jordärtskockan lättare kan begränsas och inte sprids med rötterna. Knölarna sätts ner i jorden på cirka 15 cm djup och med cirka 30 cm avstånd på våren eller hösten. Det är bra att gödsla med gräsklipp särskilt i slutet av sommaren då knölarna växer som mest. Jordärtskockan är väldigt köldtålig och skördas under hösten så länge marken inte frusit. Genom att täcka jorden med halm kan skördesäsongen ytterligare förlängas. Resten av skockorna kan skördas på våren när marken tinat, men innan jorden blivit så varm att skockorna börjar gro. Lämna några knölar kvar som bildar nya plantor under kommande säsong. Efter skörd håller jordärtskockorna 2–3 veckor i plastpåse i kylen. Jordärtskockor är goda som bakade och rostade i ugn, i gratänger, puréer och soppor. Efter att de skalas kan skockorna lätt mörkna, så lägg dem i kallt vatten i väntan på tillredning. Jordärtskockan innehåller kalium, järn, och en liten del fosfor. För känsliga magar kan den vara gasbildande.

Rödbeta Det finns olika sorters betor: gula, röda, polkarandiga, klotformade och avlånga. Rödbetor kan sås i maj och juni. De trivs i solen i näringsrik jord som håller fukten. Undvik att gödsla med för mycket kväve. Kom ihåg att gallra i början så att de inte växer för tätt. Luckra jorden runt plantorna med jämna mellanrum. Unga späda blad kan användas i sallader eller på samma sätt som mangold och spenat. Betorna kan skördas från och med att de är lika stora som golfbollar under sommaren ända in på hösten innan de blivit förväxta. Var försiktig vid skörden så att skalet inte skadas, särskilt om rödbetorna ska lagras. Betorna kan lagras i en stuka eller svalt i fuktig sand. Rödbetan passar bra som kokt eller ugnsrostad och smaken gifter sig väl med getost. Testa att laga hummus eller pesto av rödbeta och servera tillsammans med bröd eller pasta. Rödbetan lämpar sig även utmärkt i soppor, sallader och biffar, eller som inlagd. Den är särskilt rik på folat.

Marthas köksträdgård

Morot Morötter växer bäst i lucker, djup och mullrik jord med jämn fuktighet. En grundgödslad jord räcker bra. Det finns sorter i olika färger, sommarmorötter som ska ätas färska vartefter de skördas och höstmorot som lämpar sig bättre för lagring. Fröna som sås i maj–juni är väldigt små, därför är det bäst att så när det är vindstilla. Sås fröna för tätt krävs gallring i början av sommaren. Det finns även frön på såband som ger en glesare sådd. Var noga med att hålla sådden fuktig i början och täck gärna med fiberväv så gror morötterna snabbare. När blasten är cirka 5 cm hög är det dags att gallra så att avståndet blir 2–4 cm mellan morötterna. Morötterna kan skördas då de fått färg. Sommarmorötterna skördas under sommaren medan höstmorötterna kan stå kvar senare in på hösten tills marken börjar frysa. Morötter lagras bäst fuktigt och svalt i jordkällare eller stuka, men kan även förvaras svalt i en låda eller hink med fuktig

sand. Sommarmorot passar även bra för kallsådd, läs mer om kallsådd på sidan 35. Morötter är goda i biffar, grytor, soppor, som ugnsrostade eller fermenterade. De är utmärkta för att fylla ut såser, sallader och olika typer av fyllningar. Nyskördade morötter är även delikata som sådana till exempel med en dipp eller varför inte grilla sommarens primörmorötter. Blasten kan användas till pesto. Moroten är en av våra främsta A-vitaminkällor, den innehåller betakaroten som blir till A-vitamin i kroppen.

är viktigt, annars kan rädisan bli för skarp i smaken och oätlig. Skörda rädisorna när de är skördeklara, annars kan de spricka och bli svampiga eller gå i blom. Ät dem som råa, i sallad eller lätt kokta, stekta eller grillade. Rädisorna kan förvaras i kylen i cirka 2 veckor. Rädisa är rik på vitamin C.

Palsternacka & persiljerot

Rädisa Rädisan finns i olika färger och former och är en väldigt snabbväxande gröda som kan sås tidigt på våren. Rädisan kan sås i omgångar ända in på sensommaren eftersom den utvecklas så snabbt. Den trivs i sol eller halvskugga i en porös jord och kräver inte särskilt mycket näring. Om den sås i omgångar på samma plats är det bra att gödsla jorden lite mera. Att vattna och se till att jorden inte torkar ut

Palsternacka och persiljerot, eller rotpersilja som den ibland också kallas, vill ha djup och mullhaltig lerjord eller en lucker jord. De trivs bäst i soligt läge eller halvskugga. De har lång utvecklingstid och ska därför sås så fort jorden reder sig eller sent på hösten för att de ska komma igång och växa tidigt på våren. De kan även kallsås, läs mer om kallsådd på sidan 35. Att rensa ogräs kring palsternacka och persiljerot kan vara knepigt eftersom de växer långsamt. En lösning för att lättare se raden med persiljerot eller palsternacka är att så rädisa som snabbt utvecklas i samma rad. Mellan raderna passar det också bra att odla dill som kan skördas

Marthas köksträdgård

medan rotfrukterna växer. På sensommaren behövs tilläggsgödsling, exempelvis i form av gödselvattning eller ett lager gräsklipp runt plantorna. Skörda rötterna sent på hösten då de är så stora som möjligt och förvara i jordkällare, stuka eller svalt i fuktig sand. Genom att täcka med halm eller växtavfall kan persiljeroten också förvaras i landet under vintern och skördas på våren när jorden tinat. Palsternackan är läcker i rotfruktsbiffar, riven i såser och grytor, i purésoppor, som soppgrönsak, puré och ugnsrostad. I palsternackan finns bland annat folat, vitamin C och kalium. Smaken på persiljerot påminner om rotselleri och persilja. Roten används bland annat för att smaksätta soppor och buljonger. Blasten kan användas på samma sätt som slätbladig persilja. Roten kan även rostas och tillredas tillsammans med andra rotfrukter. Persiljeroten är rik på vitamin C.

Pepparrot Pepparroten är en flerårig växt som växer i de flesta jordar, men för att få stora raka

rötter är det bra om jorden är djup, lucker och näringsrik. Det är dock bra att veta att roten lätt sprider sig som ett ogräs om den inte hålls efter. Skörda därför pepparroten varje år och plantera den i ett hörn i trädgården där den inte tar över andra växter. Alternativt plantera i en dubbel pallkrage med markduk för att begränsa dess framfart. Pepparroten planteras på våren med rotsticklingar. Den planteras vertikalt, så att den grova delen av roten hamnar precis under jordytan och de tunnare delarna ett par cm djupare. Plantavståndet bör vara cirka 50 cm. I slutet av juni kan rötterna putsas, maka då bort jorden så att du kan se roten, men låt den nedre tredjedelen vara orubbad i jorden. Ta bort alla sidorötter från roten förutom de nedersta. Täck därefter med jord igen. Skörda rötterna på hösten och plocka bort alla smårötter för att undvika att de blir ogräs. Pepparrot passar utmärkt till fisk: Riv och blanda i fiskröran eller gör en inlagd pepparrotsströmming. Gös à la Mannerheim är en klassiker med fint riven pepparrot som steks knaprig i smör eller olja. Pepparroten smaksätter även klassiska inläggningar som inlagd gurka och rödbeta. Lagra pepparroten i sand, helst i jordkällare. Pepparrot innehåller mängder av vitamin C och är även rik på kalium, folat och fosfor samt lite zink.

Rotselleri Rotselleri är en större utmaning att odla i jämförelse med andra rotfrukter, men är väl värd utmaningen. Den har en lång utvecklingstid och kräver förkultivering i februari–mars. Fröna sås grunt och omskolas när första bladparet utvecklats eller när de är stora nog att hantera. Plantorna står gärna ljust och svalt. Avhärda plantorna före utplantering och plantera ut när risken för nattfrost är över. Basen på stjälken ska vara på marknivå. Rotsellerin trivs i en välgödslad, djup, mullrik och fuktig jord. Ett par nävar aska höjer kaliumhalten i jorden, vilket rotsellerin uppskattar. Til�läggsgödsling behövs ett par gånger under sommaren, exempelvis med gödselvattning eller ett lager gräsklipp och gärna alger runt plantorna. I slutet av sommaren och början av hösten kan en del av blasten tas bort och användas exempelvis till ett trädgårdssalt (recept på sidan 65). Genom att ta bort en del av blasten går mer energi till rotdelen. Men ta inte för mycket av blasten. Rotsellerin växer mest på

Marthas köksträdgård

sensommar och höst, den tål flera minusgrader men behöver vara ordentligt upptinad vid skörd. Täck med löv eller hö om det hinner bli kallt medan den är i jorden. Dra upp sellerin, skär av blasten och putsa rötterna. Förvara fuktigt och svalt i jordkällare eller stuka, eller svalt i en låda eller hink med fuktig sand. Det går också bra att förvälla rotsellerin i bitar och frysa in till exempel tillsammans med morot för att ha en färdig rotfruktsblandning till soppor och grytor. Rotsellerins smak är djup och aromatisk och den passar som rostad, bakad, samt i grytor, soppor, såser, sellerisallad, som gratäng och puré. Testa gärna att koka, skiva och dubbelpanera för att sedan steka i smör eller olja och servera med en svampstuvning. Rotselleri innehåller bland annat rikligt med kalium.

Rabarber Rabarber är flerårig. Den går enklast att odla genom att köpa en planta eller genom

att ta en bit från en befintlig planta och plantera på vår eller höst. Bäst trivs den på en solig plats i trädgården. Den vill gärna ha en fuktighetshållande och väl dränerad jord, samt gödsel årligen. Före plantering kan jorden gödslas med brunnen stallgödsel. Om jorden inte är fuktighetshållande lönar det sig att marktäcka jorden runt plantan, eftersom den slukar stora mängder vatten. Plantan kan börja skördas redan tidigt i maj–juni när det blir varmare väder. Vid skörd vrids stjälkarna samtidigt som de dras försiktigt uppåt. På sommaren börjar den blomma och då ska blomstänglarna skäras av direkt du ser dem om du vill fortsätta skörda resten fram till juli. Därefter är det bra att låta plantan återhämta sig inför nästa säsong för att få god skörd även då, men några stjälkar går bra att skörda även senare. Rabarberns stjälkar behöver inte skalas och är goda i krämer, sylter, bakverk och saft. Rabarber passar också bra i exempelvis chutney och tillsammans med griskött. Rabarber kan även fermenteras i bitar eller till en bubblande dryck. Saft och kompott av rabarber kan frysas in. Hela eller skivade stjälkar kan också frysas in. Rabarber innehåller en hel del oxalsyra som i stora mängder kan skada njurarna, men för en frisk person som äter rabarber då och då gör det ingen skada. I rabarber finns även

kalcium, kalium och vitamin C. Rabarberns rötter och blad är giftiga och ska därför inte ätas.

Gurkväxter

Gurka, zucchini & pumpa Zucchini, gurka och pumpa växer bra i varmt och soligt läge. De vill ha mycket näring och vatten. Jorden ska helst vara mullrik och väldränerad. Grundgödsla gärna med kompost och strö gärna ner lite aska i jorden. Under sommaren lönar det sig att gödselvattna eller täcka jorden runt plantorna med gräsklipp som tilläggsgödsel. Det finns många olika sorters gurkväxter, det lönar sig att välja enligt ändamålet. Frilandsgurka är lämplig för inläggning eller färskkonsumtion. Det finns även slanggurka som kan odlas ute i varma lägen, den passar bra att ätas som färsk. Dessutom finns sorter av krukgurka som passar att odla inne på fönsterbrädan, på balkongen

Marthas köksträdgård

eller i växthus. Dessutom finns partenokarpa sorter, som ej behöver pollineras. Ifall sorten är partenokarp anges det på fröpåsen. Pumpor och vintersquash kan lagras länge, välj en sort eller sorter som lämpar sig för de maträtter du vanligen lagar. Zucchini finns också i olika färger och former, testa till exempel musselsquash eller späda varianter till sommarens grillning. Gurkväxterna behöver förkultiveras 4–6 veckor före utplantering. Så ett frö per kruka. Plantorna avhärdas innan de planteras ut i början av juni när risken för frost är över. Det kan vara bra att täcka med fiberväv till en början för jämnare fukt och värme. Ta bort fiberväven senast när plantorna börjar blomma. Om frilandsgurkor och zucchini skördas under sommaren när de når rätt storlek stimuleras plantan att bilda nya frukter. Undvik att låta dem förväxa, eftersom det påverkar både konsistens och smak. Pumpor eller vintersquash skördas när skaftet har hårdnat. De kan växa fram tills frosten

kommer, då tas de in för att eftermogna i rumstemperatur i minst en månad. Efter det kan de förvaras i rumstemperatur eller svalt. Späda och fasta frilandsgurkor lämpar sig bäst för inläggning, plocka dem efter hand. De passar också bra i exempelvis tzatziki. En del sorter lämpar sig också bra för färskkonsumtion, men kan behöva skalas först. Frilandsgurka innehåller främst K-vitamin, men också en del vitamin C, kalium, magnesium, kalcium och fosfor Zucchini kan förvaras i kylen i 3–4 veckor eller skalas, tärnas, förvällas och frysas in. De passar bra i pastarätter, grytor, purésoppor eller för att dryga ut tomatsås. Riven zucchini i en sallad med citron och dill passar till sommarens fisk- och grillrätter. Riven zucchini i bröd- och kakdeg ger en saftig konsistens. Det går också bra att svarva eller skära zoodles av zucchini, det vill säga zucchininudlar. Zucchini passar också bra i surkål, testa att tillsätta som riven vid fermentering. Hanblommor (utan klump bakom blomman) kan fyllas, doppas i frityrsmet och friteras, servera exempelvis som tilltugg till en drink. Men skörda inte alla hanblommor. På grund av zucchinins höga halt vatten innehåller den inte så höga halter av vitaminer och mineraler, men en del kalium, folat och vitamin C. Pumpor eller vintersquash kan hålla upp till ett år om de

är lagringsdugliga sorter och förvaras rätt. Pumpa passar bra i soppa, ugnsrostad, inlagd och i bakverk. Om det blir pumpakött över vid matlagningen kan det skäras i bitar och frysas in i påsar. Det går också att laga en färdig puré att frysa in. Pumpa innehåller främst kalium, men även lite folat, vitamin A och C.

Jordgubbar Jordgubbar trivs på en solig plats i mullrik och väldränerad jord. För att undvika stående vatten odlas de ofta på upphöjda bäddar som är cirka 15 cm höga på miten och sluttar ner lite mot kanterna. Rensa bort ogräs och grundgödsla med bärgödsel eller

Marthas köksträdgård

2–3 kg brunnen stallgödsel per kvadratmeter i raderna. Kalka gärna jorden. Många täcker jorden med en markväv för att hålla ogräset borta och för att jordgubbarna inte ska bli smutsiga av jorden. Men det går också att täcka jorden med exempelvis halm när karten bildas. Vattna igenom plantans jordklump ordentligt före plantering och plantera så att rothalsen, varifrån nya blad bildas, är i nivå med marken. Det finns olika sorters jordgubbar, en del sorter är tidigare än andra. För att förlänga skörden kan det därför löna sig att välja en tidigare och en senare sort, eller en så kallad remonterande sort som ger flera skördar under säsongen. Beroende på sort lämpar sig också vissa bättre för exempelvis sylter medan andra är godast som färska. Om du odlar på balkong eller terrass kan du välja ampeljordgubbar. Jordgubbsplantor kan ge bra avkastning i cirka 5–7 år, sedan är det dags att plantera nya plantor på en ny plats i trädgården. Ta bort revor som bildas så att plantan får fokusera energin på att bilda blommor och bär. När plantorna börjar producera bär behöver du vanligen placera ut en fågelskrämma eller några blänkande hängande cd-skivor för att hålla trastarna borta från jordgubbslandet. Det går också att täcka med ett trastnät, men välj då ett kraftigare nät med små öglor som fågla inte fastnar i.

Som färska är jordgubbarna goda till exempel med vaniljglass eller myntasocker, i desserter och som dekoration. Jordgubbar passar också bra som färska i en sallad med ost och basilika. De kan tillvaratas i sylt, eller frysas in som hela, skivade eller mosade tillsammans med lite socker Som frysta kan de mixas till en läskande drink med mynta, sockerlag, lime och rom. Jordgubbar innehåller vitamin C och folat.

Ätbara blommor

Ringblomma & blåklint Ringblomma och blåklint är lättodlade sommarblommor som trivs i de flesta jordar. De fortsätter att producera blommor om de plockas. Fröna kan sås på hösten eller så fort jorden reder sig på våren. Kallsådd är också ett alternativ. Blommorna frösår sig lätt, låt dem vissna i landet så kommer det upp nya följande säsong.

Blommorna är ätliga och passar fint som dekoration i sallader och bakverk, men också i en blombukett. Ringblomman är en viktig ingrediens i naturkosmetik, och kan användas för exempelvis ringblomsolja eller -salva. Plocka blommornas kronblad och låt torka till exempel på en kökshandduk. Fyll en glasburk med de torkade bladen och häll över kallpressad ekologisk olja som får stå och dra i ett soligt fönster i 4–6 veckor. Även blåklint används i naturkosmetik, bland annat i schampo och hårskölj.

Marthas köksträdgård

Trädgårdskonstverk för pollinerare och människor Petra Barre-Cygnel på Kimitoön har en holistisk inställning till odling. I det årligen återkommande trädgårdskonstverket Esters blomhage får både pollinerare och människor njuta av en mångfald sommarblommor och finurliga konstverk av återbrukat material. I den egna köksträdgården samsas familjens favoritgrönsaker med något nytt varje år – lusten får styra.

Marthas köksträdgård

assionen för odling väcktes då Petra tog över sin mammas trädgård. Intresset fanns inte där omedelbart, utan växte fram över tid, som med det mesta i trädgården. – Först kände jag press – nu måste jag upprätthålla den här trädgården fylld med perenner. Men så insåg jag att det inte är min grej med perenner, och så fick det bli mer grönsaker och sommarblommor. En tid var odlandet också en del av jobbet, till gården hörde spannmålsodlingar, och familjen hade jordgubbs- och sparrisodling. I dag är odling främst något som ger Petra lugn, utlopp för kreativitet och fyller familjens skafferi. – Mina egna barn har alltid varit med då jag odlat. De går igång på insekter, att gräva i myllan, så frön, och smaka på allt möjligt. På barnens daghem Sofia daghem i Västanfjärd såg Petra potential att liva upp dagisgården. Med ett litet bidrag via projektet Kultur på dagis kunde hon tillsammans med barnen

i trädgården. Man får bryta av, smaka och gräva.

Odla i frodig jord

verkställa projektet. De valde att odla ätbart som i stor utsträckning sköter sig själv. Alla barn ville ha gräslök och persilja. Tomater och jordgubbar kunde barnen plocka och äta både före och efter sommarlovet. Potatisen skördades och tillagades i dagisets kök. Ett av projektets syften var att ge barnen förståelse för varifrån grönsaker kommer. – Barn är väldigt ivriga på att smaka. Och det får man här

Förutom grönsaker har barnen också odlat blommor och skapat insektshotell för att locka pollinerare. Hemma i grönsakslandet blandar Petra också alltid in blommor av olika slag bland de ätbara grödorna. Odlingskunskapen har växt fram över åren. – Det viktigaste är att ha bra jord och täcka med gräsklipp. Jag tillför kompost och växtmaterial till jorden, och låter det förmultna. Jag har sällan öppen jord, oftast är den täckt med löv som får förmultna under vintern. Jorden blir frodigare och håller

Marthas köksträdgård

Vid Esters blomhage i Västanfjärd arrangeras också workshoppar i bukettbinderi och då och då finns vackra buketter till salu. Ester bodde i det lilla röda torpet bredvid blomhagen och skötte korna då det fanns boskap på Brännboda gård.

Sommarrudbeckia

fukten bättre. Direktsår jag så täcker jag jorden då plantorna växer upp. Ibland lägger jag ett tjockt lager med gräsklipp över jorden och drar upp en ränna där jag sår. I Petras köksträdgård finns stor variation. Bönor, frilandsgurkor, majs, solrosor, tomater, dill, morötter, rödbetor, potatis, sparris, bondbönor, persilja, sallad, sparris, rabarber, dahlior, jordgubbar och ätbara blommor som ringblommor, gurkört och blåklint. Tomaterna på friland hinner inte alltid bli helt röda, men blir ofta väldigt smakrika. – På våren brukar jag kratta i grönsakslandet och skapa bäddar för att odla i. Jag brukar gräva ett dike i mitten av bädden och fylla det med

Praktvädd

kompost och kratta över, så får maskarna sköta resten och blanda om. Lite no dig-metod, men ibland gräver jag också för att få bort ogräs. Jag börjar ofta säsongen med ganska bra ordning, men tycker också att det är okej att det kommer upp lite vilda blommor och frösådda sommarblommor här och där under sommaren.

En trädgård med sommarblommor Just sommarblommor står Petra nära. I trädgårdskonstverket Esters blomhage som hon skapat två år i rad tillsammans med kollegan Pia Holm bjuder de in pollinerare och människor att ta del av mångfalden och färgprakten. – Vi träffades då vi tillsam-

mans gjorde dekorationer och äppelarrangemang på Söderlångvik gård, där jag jobbar. Vi ville bygga en trädgård med sommarblommor där folk får strosa runt, sitta ner, plocka en bukett. Så vi köpte en massa frön och funderade över det bästa stället för blomhagen. Valet föll på en jordplätt på Petras marker i byn Brännboda i Västanfjärd. De plöjde, harvade och formade rabatter. Sedan började de ”måla” med försådda plantor och frön. Resultatet blev ett trädgårdskonstverk med över 40 olika blommor och växter, bland annat sommarrudbeckia, cosmosblomma, blomstermorot, praktvädd, sommaraster, zinnia och pumpor. – Vi har lärt oss vilka blommor som lockar pollinerare. Så

Marthas köksträdgård

länge man odlar över ett lite större område och många olika sorter kommer svärmare och dagfjärilar. Lämnar man trämaterial framme kommer ödlor och spindlar. Blomsterhagen i Västanfjärd, som fått understöd från Konstsamfundet, är öppen för alla under säsongen juni till september. Man kan beundra blomsterprakten och upptäcka finurliga sätt att återvinna exempelvis gamla glaskupor, möbler, ramar och andra vindsfynd som blir vackra blickfång i trädgården.

Följ arbetet med trädgårdskonstverket Esters blomhage på @estersblomhage på Instagram.

Skapa en miljö där pollinerare trivs Många grödor är beroende av insektspollinering för att ge skörd. Men i dag har mängden pollinerare som humlor, bin och fjärilar minskat markant, vilket är ett hot mot livsmedelsförsöjningen. Därför är det viktigt att skapa gynnsamma förhållanden för pollinerarna. Det kan man göra genom att odla blommor bland grönsakerna i köksträdgården, bygga ett insektshotell där pollinerarna trivs eller lämna en del av gräsmattan oklippt för att anlägga en äng där pollinerarna kan utföra sitt viktiga jobb.

Petras odlingstips • Täckodling! Det ger näring och gör att jorden håller fukt bra. • Vattna med nässelvatten. • Blanda grönsaker och blommor. Det ser fint ut och lockar insekter. • Har du mycket zucchini kan du lägga in den precis som ättiksgurka, gärna med lite lök och örter. • En andra skörd! Bondböna kan man knipsa av efter skörd, då kommer det nya skott från jorden och i bästa fall man kan få en skörd till. Kållarverna äter gärna av min grönkål, men senare på säsongen när de inte lägger ägg längre brukar jag plocka bort de dåliga delarna, då hinner grönkålen ännu skjuta fram nya blad.

Marthas köksträdgård

Grunderna i odling VAD SKA JAG ODLA?

Nya lärdomar Var inte rädd att pröva på att odla nya grödor. Det är roligt att lära sig hur en växt beter sig och du blir en erfarenhet rikare även om det skulle misslyckas. Det blir inte alltid som man tänkt sig, men varje säsong för med sig nya lärdomar.

Odlingsplats Utgå från odlingsplatsens egenskaper då du planerar din köksträdgård. Exempelvis: Om odlingsplatsen är skuggig lönar det sig att välja sorter som trivs i skuggan. Om det är långt till närmsta vattenpost lönar det sig att prioritera grödor som inte kräver mycket vatten.

VAR & I VILKEN JORD KAN JAG ODLA?

Tid

Jorden

Ta i beaktande hur mycket tid du kan avvara för skötsel, skörd och tillvaratagning då du planerar köksträdgården. Arbetsinsatsen varierar för olika grödor. Exempelvis kräver morot noggrann rensning, medan det är lätt att se var ärtplantorna växer upp och rensa kring dem.

Det finns olika typer av jord. Lerjord är väldigt kompakt jord och ibland våt, men den kan hålla fukt och näring bra. Sandig jord är däremot torr och “dränerande/genomsläpplig”, och den håller inte fukt eller näring bra. Torvbaserad jord är en mörk, lös och sur jord. Om jorden är sur behöver den kalkas för att få ett neutralare pH-värde. Om jorden är för sur kan nämligen inte köksträdgårdens växter ta upp näringen ur jorden. Om du misstänker att jorden kan vara för sur går det att mäta pH-värdet med ett test som går att köpa exempelvis i trädgårdsaffären, pH-värdet ska vara kring 6–7. Med hjälp av att se på växtligheten kan man också få information om jorden. Växer det mycket nässlor på platsen indikerar det att jorden är kväverik. Växer det tussilago kan det tyda på att jorden är kompakt och syrefattig. Rölleka kan tyda på torr, kompakt och näringsfattig jord.

Smak Utgå från grönsaker du eller du och din familj gillar och vanligen äter. Eller varför inte plantera grödor som du vill lära dig använda i matlagning.

Förvaringsutrymme Fundera över var skörden ska förvaras för att inte fara illa och om det finns tillräckligt med utrymme. Om du till exempel vill odla potatis och inte har något bra utrymme att förvara den i efter skörden är det bättre att enbart odla så mycket som används under sommaren och hösten, och välja sorter som är skördeklara vid olika tidpunkter. Som nybörjare är det inte alltid lätt att uppskatta hur stor eller liten skörden kommer att bli. Om du får en massiv skörd och inte har möjlighet att ta hand om den eller förvara den har du säkert vänner och bekanta som gärna hjälper till att äta av skörden.

Skapa en bra jord De flesta av köksträdgårdens växter trivs i en näringsrik jord som är porös och lucker med mycket mullämnen. Mullämnen, eller humus som det också heter, bildas när jordens or-

Marthas köksträdgård

ganismer bryter ner växtdelar. Humus gör att strukturen i jorden blir porösare och därmed bibehåller fukt och näring bra, vilket ger en bördigare jord. Genom att tillföra organiskt material i odlingsjorden skapar du en mullhaltigare jord. Detta kan du göra exempelvis med täckodling eller genom att tillföra kompostjord eller stallgödsel till jorden. Mikroorganismer och småkryp, bland annat svampar, bakterier, maskar, hoppstjärtar och skalbaggar, lever på det organiska materialet i jorden och bryter ner det så att växterna kan ta upp näringen i jorden. I underjorden skapas även mykorrhiza. Mykorrhiza är svampar som skickar ut hyfer, svamptrådar, som hämtar upp näring från underjorden till växternas rötter. Mykorrhiza hjälper också växterna att bättre stå emot sjukdomar och att inte torka ut. Mykorrhiza gynnar odlingen och därför är det många odlare som väljer no dig-metoden, som innebär att inte alls gräva i odlingen för att inte störa mykorrhizan och mikrolivet i jorden. För mycket gödsel kan också störa mykorrhizan. Så gödsla med måtta, undvik onödigt grävande, särskilt på djupet, och täckodla om du vill gynna mykorrhizan.

Välj odlingens plats Om det är möjligt är det bäst att välja en solig plats för odlingen. Undvik blöta platser och placera den inte för nära träd eller kraftiga buskar, minst 1 meter eller längre ifrån trädkronans radie. Ett kryddland placeras med fördel nära bostaden så att det går snabbt och enkelt att skörda örter när du ska smaksätta eller dekorera maten.

KRUKA, PALLKRAGE ELLER DJUPBÄDD? Det finns många olika sätt att odla, allt från krukor och baljor till pallkragar, upphöjda bäddar och trädgårdsland. I krukor och baljor passar det bra med exempelvis kryddörter, bladgrönsaker och lågväxande ärter. Rotfrukter och grönsaker som kräver mer jorddjup och utrymme är lättare att odla i ett grönsaksland eller pallkragar. Fördelen med trädgårdsland eller pallkragar ovanpå marken, framom krukor och baljor, är att naturens mikroliv kan hitta in till odlingsjorden och ta hand om den. Odling på land eller i pallkragar kan också dra nytta av regn och ta vara på fukt i marken, vilket gör att den inte behöver vattnas lika ofta som exempelvis odlingar i krukor. Om du har tillgång till stora odlingsytor och vill odla mycket eller odla grönsaker som tar mycket plats kan ett trädgårdsland eller upphöjda bäddar vara lämpliga. Anlägg till exempel en odlingslimpa (läs mer i komposteringsavsnittet på sidorna 38–40).

Växelbruk Växelbruk innebär att platserna där växterna odlas byts årligen för att undvika sjukdomar, skadeinsektsangrepp och jordtrötthet. En svampsjukdom i jorden som drabbar en viss växt kan exempelvis bli mycket svårare följande år om samma växt odlas där igen. Jordtrötthet innebär att det kan bli brist på ett visst näringsämne i jorden som grödan behöver mycket av om den odlas på samma plats år efter år. Vissa skadeinsekter, till exempel morotsflugan, kan också övervintra i jorden. Utgå gärna från en fyraårig växtföljd, det vill säga att på det femte året odla en gröda på samma plats igen. Det är allra bäst att föra anteckningar från år till år för att ha koll på vad som odlats var. Har man en väldigt liten odling kan det vara vettigt att hoppa över till exempel kålväxterna ett år och följande år hoppa över exempelvis potatis. Växtföljden är som viktigast när det gäller kålväxter, bönor och ärter, lök och potatis.

Odla i pallkrage Pallkragar är vanliga i köksträdgårdar. Pallkragarna gör det relativt enkelt att anlägga en köksträdgård lite var som helst, exempelvis på gräsmattan, en grusplan eller ett berg. Pallkragarna finns att köpa som färdiga att montera, men kan också lätt byggas, instruktioner finns på youtube. Fördelar med pallkragar och den upphöjda jordbädden är att de blir varma

Marthas köksträdgård

snabbare än friland, att det är lättare att hålla ogräs borta, och att det är mer ergonomiskt. Nackdelen med pallkragar är att jorden i dem lätt kan bli torr, särskilt om de är fyllda av köpt väldigt lätt påsjord som inte håller fukten så bra. Pallkragarna är inte heller eviga, efter cirka 5–7 år kan de behöva bytas ut.

behöver grävas både vid anläggning och gärna varje år för att ge så bra resultat som möjligt. Det tyngsta grävjobbet blir vid själva anläggningen, men efter det blir den mer lättgrävd. Bädden bör vara cirka 120 cm bred så att det är lätt att komma åt att så, rensa och skörda i bädden. Längden kan vara några meter beroende hur lång bädd som önskas, men en väldigt lång bädd bidrar också till att det blir långt att gå runt den. En bra tidpunkt att anlägga en djupbädd är på hösten, så går det fortare att komma igång med sådd på våren.

Anlägg en odling med pallkragar

Bygg upp pallkragarna. I en enkel pallkrage kan du odla växter med lågt rotsystem, medan exempelvis rotfrukter och potatis behöver dubbla kragar. Om jorden under kragen är bördig räcker det med en pallkrage, då kan växterna nyttja jorden under pallkragen. Om du ställer pallkragarna på gräsmattan lönar det sig att klippa gräset före.

Anlägg en djupbädd på hösten Du behöver en spade, skottkärra och organiskt material (till exempel, löv, växtrester och gräsklipp) vid själva anläggningen av djupbädden. Om jorden är näringsfattig kan du ytterligare gödsla med cirka 2 kg brunnen stallgödsel eller en halv skottkärra kompostjord per kvadratmeter djupbädd.

Bottna pallkragen med tidningar eller kartong. Det lönar sig att bottna med en väv så att jorden hålls kvar i kragen om pallkragarna placeras på berg, plattor, betong eller asfalt.

Mät upp hur stor bädden ska vara med en pinne i varje hörn och snören runt omkring. Om underlaget är gräsmatta grävs grässvålen bort och bitarna placeras upp och nedvända i bottnen av bädden.

En pallkrage rymmer vanligen nästan 200 liter jord, så det behövs mycket jord särskilt om du anlägger många. Om du har tillgång till löv och växtrester eller små kvistar går det bra att bottna kragarna med det för att slippa köpa en massa jord. Blanda också ner två spadtag brunnen hästgödsel eller en säck komposterad kogödsel för att gödsla upp jorden ordentligt. Laddad biokol är också bra att blanda ner (läs mer i avsnittet om gödsling). Om du har tillgång till kompostjord kan en eller flera hinkar kompostjord också blandas ner. Fyll upp resten av pallkragen med jord.

Börja gräva bädden från ena kortsidan. Tänk dig att bädden delas in i delar och gräv den första delen cirka två spadtag djup. Placera jorden som grävs bort i skottkärran.

3 4 5

Jämna ut jorden och börja så eller plantera.

Fyll den första delen som grävts upp med organiskt material. Gräv jord ur nästa del och ös jorden ovanpå den första delen.

Fortsätt med samma procedur tills hela bädden är djupgrävd och “matad” med organiskt material. Avsluta med att hälla jorden ur skottkärran på den sista delen som grävts upp och fyllts med organiskt material.

Odla i djupbädd Att odla i djupbädd är en metod som funnits sedan länge tillbaka. En djupbädd är grävd på djupet så att jorden är både djup och porös. Bädden blir dessutom upphöjd i jämförelse med marknivå och blir därmed uppvärmd lite tidigare än marken runt omkring. Täcker du dessutom med gräsklipp blir det en odlingsplats som bibehåller fukten väldigt bra. Djupbädden

Gräv om bädden följande vår före sådd så att allt blandas och luckras upp ännu en gång. Gräv om bädden med start från ena kortsidan på samma sätt som i steg 1–5. Jämna ut jordytan med en kratta och packa kanterna så att de lutar inåt. Sedan är det fritt fram att så.

Marthas köksträdgård

På hösten efter avslutad skörd kan du gräva en djup ränna i mitten på långsidan av bädden och fylla den med organiskt material, till exempel växtrester från skördandet. Kratta över jorden. Gräv igenom bädden följande vår igen, ett spadtag djupt räcker, så att jorden blandas och gödsla till exempel med brunnen stallgödsel, kompostjord eller genom att marktäcka bädden.

Spadar, kratta & grep I köksträdgården behövs främst en grävspade som har ett spetsigt blad och kan gräva djupt, samt en planteringsspade som är en liten spade som används till att plantera, gräva upp och flytta småplantor. En grep med breda pinnar kan vara användbar till att vända komposten och jorden samt till potatisskörden. En liten eller stor kratta är bra att ha när odlingsytan ska jämnas ut, en kratta av järn är hållbarare om bäddarna är stora. Om du odlar på balkong klarar du dig med planteringsspade och en liten kratta. För större trädgårdsland eller odlingsbäddar kan en ogräshacka för att ta bort ogräs med samt en kultivator/jordfräs för att luckra upp jorden också underlätta skötseln av köksträdgården.

GEMENSAMMA ODLINGSYTOR Har man inte en egen trädgård eller annat utrymme att odla på finns det många goda alternativ. I de flesta större städer och i många mindre ordnas gemensamma odlingsprojekt. Ibland på kommunal mark, men också på utrymmen som organisationer eller företag erbjuder. Ofta tilldelas man en eller flera pallkragar och kan odla vad man vill, och samtidigt ta del av trevlig odlingsgemenskap. Fråga din kommun om liknande projekt finns nära dig. Många odlar också tillsammans på husbolags innergårdar och ibland till och med på tak. Kolonilotter och koloniträdgårdar är också alltid goda alternativ för den som bor i lägenhet men vill odla i lite större skala.

Skottkärra & hinkar Om du har en bit att frakta jord och gödsel är en skottkärra behändig. Det finns både små varianter och större stabilare, utgå ifrån din situation och vad du behöver. Ett par hinkar är också bra att ha till hands exempelvis vid rensning.

Vattenkanna En vattenkanna på cirka 10 liter med löstagbar stril kan användas både till sådd och till bevattning. Beroende på odlingens storlek och de förutsättningar du har är det behändigt att ha exempelvis regnvatten nära till hands, eftersom det kan bli tungt att bära vatten, särskilt under högsommaren när det är torrt och varmt.

UTRUSTNING Till förkultivering Till förkultivering är det bra att ha små krukor eller tomma mjölkkartonger, samt ett stort eller flera små fat eller brickor att ha under. Krukor, fat och brickor kan hittas förmånligt på loppis. Ett pluggbrätte är behändigt om du vill driva upp många plantor på liten yta. Särskilt i början är det smidigt att duscha sådderna, därför är en sprejkanna bra att ha. Också en vattenkanna är bra att ha när plantorna blir större och behöver större mängder vatten.

Sekatör En sekatör är ett bra redskap i trädgården för att klippa grenar på bärbuskar eller toppa plantor. Det är viktigt att tvätta sekatören med jämna mellanrum och att slipa den ibland så att den är vass.

Marthas köksträdgård

ning. Då håller de längre och genom underhåll minskar också risken för att mikroplaster som är skadliga för miljön läcker ut.

Väv, tyngder & stöd Fiberväv är bra att ha i början av odlingssäsongen för att hålla jämnare fukt och temperatur. Fiberväv eller specifikt kålnät kan även användas vid odling av kål för att skydda mot kålmal och -fjäril. Välj gärna en stadig fiberväv som håller flera år. För att väven ska hållas på plats går det bra att placera tyngder ovanpå, exempelvis stenar. Exempelvis ärter och bönor som är högväxande behöver växtstöd som kan köpas eller byggas själv, inspiration till att enkelt bygga växtstöd finns på youtube.

FÖRKULTIVERING Förkultivering, eller försådd, görs för att snabba på processen från frö till skörd. En del grönsaker behöver förkultiveras för att med säkerhet hinna bli skördeklara under vår odlingssäsong i Finland. Kålväxterna försås också för att de ska ha ett försprång mot skadedjur, en försådd planta är nämligen mer motståndskraftig när till exempel kålmal eller -fjäril hittar till kålodlingen. Gurkväxterna förkultiveras eftersom de inte tål frost och kan planteras ut först när frostrisken är över i början på juni. För att försäkra sig om god skörd är det då säkrast att ha en färdig planta. Selleri och purjolök behöver lång utvecklingstid och ska därför sås redan i februari–mars för att bli tillräckligt stora plantor som kan planteras ut när frostrisken är över. Fröna sås i såningsjord eller sånings- och planteringsjord enligt anvisningar på fröpåsen. Det lönar sig inte att så för tidigt, då kan det bli problem med alltför stora och gängliga plantor som måste stå och trängas inne fram tills de kan planteras ut. Till förkultivering kan exempelvis små krukor med hål, avklippta mjölkkartonger med hål i botten eller pluggbrätten användas. När fröna ska gro står de gärna på ett varmt ställe. Det är viktigt att ge försådderna jämn fukt så att de inte torkar ut. I början kan de täckas löst med plast eller med plast försedd med hål, detta gör att det blir både fuktigare och varmare i krukan. När plantorna har kommit upp trivs de så ljust som möjligt och gärna svalt om det finns möjlighet. Plantor som har en lång utvecklingstid ska omskolas, det vill säga flyttas till en större kruka för att få mera utrymme. Efter omskolning kan plantorna behöva gödslas ibland, som gödsel kan svagt blandat gödselvatten användas. Innan plantorna planteras ut på friland behöver de avhärdas för att vänja sig vid uteklimatet.

Märkpinnar & permanent tusch Det är bra att märka ut sådderna för att hålla koll på vad som såtts var, det underlättar även rensningen. Märkpinnar kan du göra själv genom att tälja en yta på tumstjocka träpinnar som ligger på marken, eller genom att återanvända glasspinnar. Skriv med vattenfast tusch.

Till skördandet Skörden kan placeras i en korg eller låda för att transporteras exempelvis till köket för vidare behandling. Med hjälp av papperspåsar i korgen kan du hålla exempelvis örter skilt vid skörd. Andra redskap som är bra att ha är sax för att skörda örter och en liten vass kniv för skörd av exempelvis zucchini eller för att skära bort blast.

Diskborste & tygtrasa Diskborsten är bra att ha när krukor, hinkar och redskap ska rengöras inför vintern. Med en tygtrasa, exempelvis från ett utslitet lakan, kan metalldelarna på spadar oljas in för att undvika rost.

Ordning & reda Kom också ihåg att plocka undan redskap, fiberväv och andra redskap efter använd-

Marthas köksträdgård

ett miniväxthus. Du kan exempelvis driva upp små plantor av isbergssallat, grönkål, kålrabbi, tatsoi, pak choi, spenat, ringblomma, blåklint och stäppsalvia. Borra dräneringshål i bottnen av lådan och lufthål längs övre kanten. Fyll avklippta mjölkkartonger med dräneringshål med såjord och så flera frön per kartong, det går bra att så exempelvis 20 salladsfrön i en kartong. Placera sådderna i plastlådan och täck med snö eller vattna. Lägg locket på lådan och ställ utomhus på en skuggig plats. Kontrollera ibland om sådderna behöver mer fukt. Till våren kan lådan lyftas fram i halvskugga och när plantorna har dykt upp kan de gödselvattnas lite ibland. Lyft av locket om det är varmt. Plantera ut de små plantorna när jorden reder sig.

KALLSÅDD Köldtåliga växter kan sås på hösten eller drivas upp genom kallsådd under vinter och vår. Fördelen med kallsådd är att du får en tidigare start på odlingen och att du slipper förkultiveringen inomhus som oftast kräver en del utrymme. Du slipper även avhärda plantorna eftersom de redan är vana vid temperaturväxlingarna utomhus.

Kallsådd i balja eller i vid kruka på balkongen Spenat, dill och rädisor lämpar sig för kallsådd i ett kärl på balkongen eller terrassen. Välj gärna ett grunt och brett kärl med dränering och fat undertill, fyll kärlet med ett minst 10 cm tjockt lager jord. Strö ut frön av exempelvis dill och spenat på olika områden av kärlet. Strö fröna mycket tätare än anvisningarna på fröpåsen, eftersom plantorna är små när de skördas. Strö jord ovanpå fröna enligt angivet sådjup på fröpåsen. Täck med ett lager snö eller vattna och vänta på varmare väder. När fröna gror kan kärlet täckas med fiberduk för att hålla jämnare värme och fukt. Håll sådden fuktig och börja skörda blad.

SÅ & PLANTERA Direkt när jorden reder sig på våren är det flera grödor som kan sås. Många grödor kan dock behöva lite varmare jord. De flesta frön går bra att så under maj månad. På fröpåsen finns instruktioner för när fröna kan sås samt hur djupt och på vilket plant- och radavstånd. Plantavståndet anger hur tätt fröna sås i en rad. Radavståndet anger rekommenderat avstånd mellan raderna. En del frön, till exempel ärter, bönor och persiljerot, kan blötläggas ett dygn före sådd för att snabbare börja gro. Efter sådd är det bra att täcka med fiberväv för att snabba på groningen och lättare hålla sådderna fuktiga. Vid vilken tidpunkt som plantor kan planteras ut beror också på grödan och hur pass bra den tål temperaturväxlingar och eventuell nattfrost. Kål och perenna örter kan planteras ut på våren när jorden reder sig. Grödor som inte tål frost, exempelvis gurkväxter, planteras ut när risken för nattfrost är över, ungefär från och med andra veckan i juni. Alla plantor mår bra av att avhärdas innan de planteras ut, så att de inte får en chock av exempelvis temperaturväxlingar eller vind. Avhärdning görs genom att plantorna får stå ute en liten stund den första dagen, sedan längre och längre under några dagar innan de planteras ut.

Kallsådd på friland Exempelvis grönkål, dill, spenat, tatsoi, pak choi, sommarmorot, persiljerot, palsternacka, ringblomma och blåklint kan kallsås på friland. För att så direkt på jordytan behöver jorden ha rensats och jämnats ut på hösten. Skyffla bort snön från jordytan om den är täckt med snö. Bred ut ett lager tinad jord på ytan och så fröna som vanligt. Täck fröna med jord och strö över snö eller vattna. Kom ihåg att märka ut sådderna, exempelvis med vattenfast tusch på stenar som är lätta att placera ut på den frusna jorden.

Driva upp plantor genom kallsådd I en förvaringslåda av plast med lock kan du driva upp plantor utomhus vintertid, det blir som

Marthas köksträdgård

Så i rader

rer som gärna kan sås och planteras flera gånger under säsongen. Det är också en bra idé att överlappa sådderna. Någon vecka innan det är dags att skörda spenaten under försommaren, går det bra att luckra upp jorden mellan raderna och så en ny gröda, exempelvis sommarmorot, som hinner börja ta fart innan spenaten skördas.

Till exempel rotfrukter, ärter, huvudsallat. 1. Dra upp en fåra i jorden, till exempel med en bräda som ställs på kant och dras fram och tillbaka i jorden. Sikta på det sådjup som växten behöver. 2. Vattna fåran med pip. 3. Så frön i fåran enligt plantavstånd. 4. Täck med jord genom att puffa över jorden från kanterna på fåran. Platta till jorden lätt. 5. Vattna med stril.

GÖDSLING

Bredsådd

Grundgödsling

Till exempel dill, plocksallat, rucola, kinesiska bladväxter och rädisa.

Grundgödsla jorden före sådd och plantering. Till grundgödsling används gödsel som avges långsamt i jorden, såsom kompost och brunnen stallgödsel. Brunnen stallgödsel är avföring från häst, ko, får eller get som “brunnit”, det vill säga komposterats tills den börjat likna jord. Det går bra att grundgödsla jorden med stallgödsel redan på hösten där det blir tjäle i marken under vintern, eftersom näringen avges långsamt till jorden. Annars grundgödslas jorden vanligen på våren. Näringsinnehållet i stallgödseln varierar, men ungefär 1–3 spadtag brunnen hästgödsel per kvadratmeter är lämpligt per säsong. Mylla ner gödseln i jorden med en spade, grep eller kratta. Kompostjorden från trädgårdskomposten kan användas i stora mängder i trädgården, medan jorden från kökskomposten är mera näringsrik. Det är bra att tänka på vad som ska växa där du gödslar, exempelvis mindre näringskrävande växter kräver mindre gödsling Det finns också ekologiska gödselpreparat att köpa, men de ökar inte mullhalten i jorden så som kompostjord och stallgödsel gör. Då är det bra att kombinera med marktäckning för att öka mullhalten i jorden. Det går även att gröngödsla jorden säsongen före odling. Då odlas till exempel honungsfacelia och ringblomma som ger stor bladmassa som myllas ner i jorden på hösten och därigenom ökar näringen i jorden inför nästa säsong. Gröngödsling kan passa bra om jorden behöver paus en säsong eller om du till exempel inte har tid att odla grönsaker på hela odlingsytan.

1. Dra upp en bred såfåra till exempel med baksidan av krattan. 2. Vattna med stril. 3. Strö ut fröna ovanpå området. 4. Strö jord ovanpå. 5. Vattna med stril. Plantera 1. Gräv ett hål med planteringsspade enligt hur stor plantan är och hur djupt den ska stå i jorden. 2. Vattna hålet ordentligt. 3. Ställ ner plantan, fös jord runt plantan och packa jorden (ej för hårt) runt plantan så att plantan står stadigt. 4. Vattna med stril.

Maximera skörden I en välgödslad jord går det att odla kompaktare än vad fröpåsen anger. Du kan också maximera skörden genom att odla så kallade mellankulturer, det vill säga något snabbväxande mellan raderna för grödor som växer långsammare. Intill rader med rotfrukter som växer på djupet passar det att odla något som växer ovanför jorden. Till en början är exempelvis kålplantorna mycket små och då kan exempelvis rucola, rädisa eller koriander odlas runt om plantorna. Dill och huvudsallat är också bra mellankultu-

Marthas köksträdgård

Biokol

Marktäckning

Med biokol kan näring tillföras till jorden samtidigt som kol binds i jorden. Biokol är en produkt bestående av kvistar, träbitar med mera som hettats upp i en syrefri miljö. Kolen som uppstår finfördelas och kan sedan laddas med näring. Ladda biokolen genom att låta den dra i en kväverik näring, till exempel lakvatten, nässelvatten eller urin. Biokolen får gärna dra i sig av näringen ett par veckor. Efter det är den som ett batteri med näring som kan blandas ner i jorden. Laddad biokol fungerar också bra som grundgödsling eftersom den släpper ifrån sig näring i sakta mak.

Marktäckning innebär att jorden runt plantorna täcks med organiskt material. Materialet fungerar som gödsling till växterna samtidigt som det bibehåller fukt i jorden. En annan fördel med marktäckningen är att mullhalten i jorden ökar och att maskarna stortrivs, samtidigt som det är lättare att hålla efter ogräset. En avigsida med marktäckningen kan vara att sniglar kan börja trivas under det fuktiga täcket, då kan det vara fiffigare att täcka med tunnare lager i flera omgångar. Gräsklipp, som är väldigt kväverikt, är effektiv tilläggsgödsel till odlingen, särskilt om du själv har tillgång till gräsklipp på gården. Näringen från gräsklippet tas snabbt upp av växterna. Tidigt på sommaren läggs ett cirka 5 cm tjockt lager gräsklipp ovanpå jorden runt växterna (ej tätt mot plantorna). När det brutits ner kan ett nytt lager läggas på. Särskilt kål- och gurkväxterna som vill ha mycket fukt och näring trivs bra när ytan täcks med gräsklipp. Runt rotfrukter, potatis, baljväxter och bärbuskar räcker det med ett lager gräsklipp, annars kan det bli för mycket näring. Det går också bra att samla och klippa ner vilda örter, ogräsrens eller skörderester och använda som täckmaterial. Låt ogräs torka ett par timmar i solen innan det läggs på så är det mindre risk att det får fäste. Ensilage är också användbart till marktäckning. Många använder också ull som är nedbrytbar, ger näring samt håller bra fukt i jorden. Alger som har sköljts upp på stranden kan också tillföras i marktäcket, men undvik stora mängder eftersom det kan resultera i att växterna tar upp för mycket kadmium. Dessutom är algerna på stranden viktiga levnadsmiljöer för olika små djur. Det går också att använda exempelvis halm eller hö till marktäckning, men det är näringsfattigt och bidrar därför inte med gödsling på samma sätt som färskt klipp.

Tilläggsgödsling Under tillväxtfasen, som brukar ske i juni–juli, behöver särskilt näringskrävande växter tilläggsgödsel. Tilläggsgödsel är kväverik och kan exempelvis vara gödselvatten, gräsklipp, kompostjord eller hönsgödsel.

Gödselvatten Fördelen med gödselvatten är att du kan späda ut det och gödsla lite och ofta istället för mycket och sällan. Gödselvatten doftar inte gott men gör susen för växterna i din trädgård. Nässelvatten: Plocka en famn full av nässlor och fyll en hink med nässlor och vatten. Låt stå 10–14 dagar eller tills det börjar stinka. Sila av vätskan och späd en del nässelvatten med 10 delar vatten. Gödselvattna! Ett tips är att sätta nässlorna in i en nätpåse eller i en tvättpåse, då kan du bara plocka upp påsen. Lakvatten: Blanda ½ dl (50 ml) lakvatten från bokashikomposten med 5–6 liter vatten. Gödselvattna! Guldvatten: Blanda 1 del urin med 9 delar vatten. Vattna sparsamt eftersom det är mycket kväverikt. Vattna jorden mellan raderna, ej direkt på grönsakerna.

Marthas köksträdgård

kökskomposten kan bli för blött. Det är lagom fuktigt när materialet i komposten känns som en urkramad tvättsvamp. Det är bra att tänka på att varva med avfall som skapar fukt med torrare avfall. Till exempel bidrar matrester, skal och blast med fukt, medan torra löv, halm och äggkartong suger upp vätska. För att mikroorganismer ska börja arbeta bör det vara minst 10 grader i komposten. När den kommer igång alstrar den egen värme. Snabbast går processen när det är cirka 50 grader i komposten. Det tar cirka 6–12 månader tills det blir kompostjord. Kompostjorden är färdig att använda när den är mörkbrun, liknar jord och luktar gott och jordigt.

KOMPOSTERING Genom att själv skapa och förbättra jorden där du odlar får du en mer kvalitativ jord och du kan minska mängden eller helt utesluta köpt jord. Köpt jord kan bli kostsam i längden och består ofta till stor del av torv. Ofta är den luftig till en början men förmultnar och sjunker snabbt ihop. Genom att själv skapa en näringsrik jord kan du även undvika att köpa gödsel och framför allt konstgödsel, som skadar mikrolivet i jorden. Se din odling som ett kretslopp från jord till bord till jord, där du kan återvinna blast och skal från grönsakerna för att skapa ny jord som ger näring till nya växter.

Varför kompostera?

KOMPOSTERINGSMETODER

Ur trädgårds- eller matavfall som komposteras återvinns den näring som finns i avfallet. Den näringen kan användas av de växter som ska växa i jorden samt av de miljontals småkryp som finns i jorden. När kompostjord tillsätts i trädgårdslandet kommer jordlevande organismer bryta ner kompostjorden så att näringsämnena i jorden ska bli åtkomliga för växterna. Komposten bidrar därför till att öka växtkraften. Den hjälper också växterna och jorden att hållas friskare och därmed bättre klara av att stå emot sjukdomar och skadedjur. Med kompost kan du också förbättra jordens kvalitet och skapa en mullrik jord. Till exempel gör kompost att tung lerjord blir lättare och porösare och får bättre konsistens som kan hålla både näring och fukt längre.

Om du funderar på att börja kompostera är två frågor centrala, nämligen hur du bor och vad du vill återvinna. Det finns olika sätt att kompostera och det kan vara en idé att ta reda på hur olika metoder fungerar innan du börjar. Kontrollera vilka avfallsbestämmelser som gäller i din kommun gällande kompostering, en kompost för bioavfall ska vara sluten och bör alltid anmälas till den lokala avfallshanteringsmyndigheten.

Trädgårdskompost En trädgårdskompost, eller lövkompost som den också kallas, placeras direkt på marken eller i en öppen behållare. Behållare till trädgårdskomposten kan enkelt byggas av exempelvis pallkragar, lastpallar eller nät. Det är bra med två fack, då kan det ena facket användas till efterkompostering medan det skapas ny kompost i det andra. Komposten får gärna stå skuggigt eller halvskuggigt och bör vara på behörigt avstånd från träd (minst 1 meter från trädkronans radie) eller starkväxande buskage för att undvika att komposten fylls av rötter underifrån. I komposten slängs avfall som uppstår i trädgården, till exempel löv och växtrester. Bottna komposten med luftigt material, till exempel små kvistar, och varva sedan med

Vad händer i komposten? I komposten sker nedbrytningen precis som i naturen med hjälp av svampar, maskar, bakterier, gråsuggor och andra organismer. För att de ska trivas behövs syre, värme, näring och fukt. Syrebrist kan undvikas genom att se till att avfallet inte blir för kompakt och blött samt att komposten är ventilerad. Om det är för fuktigt i komposten kan den börja ruttna. Är den för torr kan processen stanna av. I en trädgårdskompost kan det lätt bli för torrt medan det i

Marthas köksträdgård

trädgårdsavfall och tunna lager med jord och gärna lite kompostmylla eller stallgödsel. Stick ner en grep och skaka om. Ibland kan det bli brist på kväverikt material i trädgårdskomposten och då går nedbrytningsprocessen långsammare. Om nedbrytningsprocessen är långsam kan kväverikt material tillsättas, till exempel färskt gräsklipp, skörderester från trädgården, stallgödsel eller alger. När komposten blivit cirka 1 meter hög kan den täckas med till exempel hö, halm eller jord. Om den är väldigt torr kan det vara bra att vattna. På våren är det dags att gräva om komposten och då kan den flyttas över till ett tomt fack. Nu får komposten efterkomposteras fram till nästa vår. Täck komposten med ett skyddande material, till exempel kartong eller en matta, så att komposten behåller fukten och för att hindra att näring lakas ur vid regn.

vis möss och råttor. Om komposten används året runt ska den också vara isolerad. Det finns olika storlekar och varianter av kompostorer, välj en utgående från utrymme och mängden bioavfall. Bottna komposten med luftigt material, till exempel ris från trädgården. Häll gärna över ett par hinkar gammal kompost där det finns ett bra mikroliv, för att få en bra start. Sedan kan köksavfall börja tillsättas. Köksavfallet kan samlas i en behållare inomhus innan det läggs i komposten. Köksavfallet som sätts i en kökskompost är ofta väldigt kväverikt. I komposten behövs också kolrikt material, så kallat strö, för att få rätt balans, annars kan kvävet avdunsta och komposten blir inte särskilt hållbar eller miljövänlig. Ströet bidrar också till att suga upp vätska och gör komposten luftigare. Tillsätt gärna strö varje gång köksavfall tillsätts i komposten, cirka 3 delar köksavfall och 1 del strö är en bra tumregel. Ströet finns att köpa, men det går också bra att använda torra löv, sågspån eller strimlade äggkartonger. Kom ihåg att finfördela köksavfallet och undvik att sätta hela råvaror i komposten, de tar lång tid att brytas ned. Rör också gärna om i komposten varje gång du fyller på. Lufta gärna komposten varje vecka, till exempel genom att trycka ner en käpp. Komposten mår bra när den luktar jord och är varm. Fyll komposten ända upp och låt efterkompostera.

Odlingslimpa – kompostera och odla samtidigt! Odlingslimpa är en upphöjd bädd där du komposterar och odlar samtidigt. Undertill komposteras bland annat löv och kvistar medan du odlar i jorden i det översta skiktet på limpan. Limpan kan med fördel byggas upp på hösten, då är den klar att användas följande odlingssäsong. Men det går också att anlägga den på våren. Placera ut tidningspapper eller kartong drygt 1 meter brett och så långt som du önskar. Om bädden placeras på gräsmatta kan grässvålen runt tas bort med spade (cirka två spadbredder), detta för att skapa en första ogrässpärr. Dessutom är grässvålen bra att sätta på limpan. Bottna limpan med grövre material som kvistar och grenar. Lägg löv, gräsklipp, halm och växtrester ovanpå. Efter detta kan grässvål placeras ovanpå med grässidan nedåt. Strö ut stallgödsel och/eller kompostjord och toppa med matjord.

Bokashi Bokashi handlar om att syra eller fermentera köksavfallet inomhus. Efter det kan det syrade avfallet snabbt brytas ner till näringsrik jord utomhus. Bokashi bidrar till att gödsla jorden samtidigt som den också förbättrar jordens struktur och gör den mer porös. Metoden är även klimatsmart, eftersom den inte släpper ifrån sig några växthusgaser. Till metoden brukar speciella plastkärl med lock samt en kran och dränering i botten användas. I hinken fylls matavfall som varvas med strö som består av vetekli berikat med mikroorganismer. Matavfallet packas och det är viktigt att hinken är tät, eftersom bokashi till skillnad från trädgårdsoch kökskomposten behöver en syrefri miljö för att köksavfallet ska syras.

Kökskompost I kökskomposten förvandlas bioavfall från köket som grönsaksskal, matrester och kaffesump till näringsrik jord. Kökskomposten bör vara sluten med ventilering, så att inga skadedjur kan ta sig in. Köksavfallet kan vara lockande för exempel-

Marthas köksträdgård

När hinken är full ska den stå i rumstemperatur två veckor. Efter det kan jord skapas av det syrade matavfallet genom att blanda det med jord. Under fermenteringsprocessen bildas så kallat lakvatten i bottnen på hinken som töms genom en kran. Lakvattnet är mycket näringsrikt och bra att gödsla växter med både inne och ute. Lakvattnet ska spädas med 100 delar vatten så att det inte blir för starkt. I jorden börjar det syrade avfallet snabbt brytas ner. Efter minst två veckor kan man plantera i jorden, även om det kan finnas rester av avfallet kvar som kan behöva lite längre tid innan det bryts ner till jord. Bokashi kan grävas ner direkt i trädgårdslandet cirka 40 cm under jorden, men numera rekommenderas att det blandas med jord i en kompost eller sluten behållare med dräneringshål och bryts ner till mylla innan det tillsätts i trädgårdslandet. Detta för att minska risken för att exempelvis skadedjur som råttor eller möss dras till avfallet, det kan falla dem i smaken även om det är fermenterat. Varva avfallet med jord i behållaren och blanda om så att det fermenterade avfallet blandas upp ordentligt med jorden, då bryts avfallet ner till jord snabbare, det tar ungefär 2–4 veckor.

ker som rädisor i raderna med morötter för att lättare se var raderna går. Om tiden inte räcker till för att rensa kan åtminstone ogräset klippas av så att det inte bildar blommor och fröställningar som sprider nytt fröogräs. Låt ogräsrens ligga och torka ett par timmar i solen så kan det sättas på komposten eller användas till marktäckning. På hösten är det bra att få bort så mycket som möjligt av ogräset och att försöka få bort rotogräs ur jorden så att vårsådden får ett bättre försprång än ogräset.

Gallra Beroende på hur nära varandra särskilt rotfrukterna står kan de behöva gallras. Gallring innebär att skörda exempelvis små och späda morötter eller betor för att ge plats för de andra att växa till sig. Späda primörer är goda så njut av dem och ta också gärna blasten i användning i en sallad eller pesto.

Luckra Under odlingssäsongen kan jorden lätt packas av regn eller nedtrampning. Luckra upp jorden särskilt i början av sommaren, men tänk på att grönsakernas rötter kan skadas så gör det försiktigt. Luckring kan göras exempelvis med en kultivator eller med en kratta. Testa jordens luftighet genom att trycka ner ett finger i jorden, om det lätt kan tryckas ner behöver jorden inte luckras.

RENSA, GALLRA, LUCKRA & VATTNA Rensa

Vattna

Odlingarna behöver skötas om så att inte ogräset tar över. Det finns både rotogräs och fröogräs. Rotogräs som kvickrot sprider sig med rötter. Fröogräs som våtarv sprids med frön. Rensningen kan utföras med händerna eller med exempelvis en ogräshacka. Trädgårdshandskar är bra att använda, särskilt om det finns tistlar eller nässlor bland ogräset. Det lönar sig att rensa flitigt särskilt i början av sommaren, så att ogräset inte växer snabbare än grönsakerna och stjäl ljus, vatten och näring av dem. Särskilt morötter växer upp ganska långsamt och det kan vara svårt att se morotsblasten bland ogräset. Märkt ut raderna noggrant eller så några snabbväxande grönsa-

Odlingarna behöver vatten regelbundet. Särskilt vid sådd på våren och första tiden är det viktigt att jorden inte torkar ut – vattna ofta. Samma gäller under varma och torra perioder på sommaren, då är det bra att vattna rejält i stället för lite och ofta, eftersom rötterna lättare söker sig neråt om det kommer fukt längre ner i jorden. Du kan kolla om jorden är fuktig genom att sticka ner en planteringsspade i jorden och känna efter om jorden känns fuktig. Marktäckning med exempelvis gräsklipp är en bra metod ifall du inte har möjlighet att vattna regelbundet, gräsklippet gör att jorden håller fukten längre.

Marthas köksträdgård

der kan angripa rötter, knölar och blad och suger näring ur dem så att tillväxten blir dålig. Växelbruk, det vill säga att man växlar mellan grödor och platserna där de odlas, är ett bra sätt att skydda jorden från sjukdomar. Läs mer om växelbruk på sidan 30.

SKADEDJUR & OHYRA Trädgården drabbas ibland av ohyra. Det kan vara skadeinsekter, växtsjukdomar, sniglar eller större djur som skapar problem. Ta för vana att regelbundet gå runt i din trädgård och se hur växterna mår, då är det lättare att upptäcka eventuella skadedjur i tid.

Biologisk & mekanisk bekämpning

Nyttiga insekter & fåglar

Använd inte kemiska bekämpningsmedel, det skadar även nyttoinsekterna. Om du har problem med skadeinsekter kan du i stället använda dig av biologisk bekämpning, som innebär att plantera in exempelvis insekter som äter upp skadeinsekterna. De kan beställas via nätet. Det är dock vanligare i växthus där skadedjuren inte har lika mycket fiender som på friland. Man kan också mekaniskt handplocka exempelvis kålfjärilens larver eller klämma sönder bladlössens äggsamlingar. Bladlössen kan också spolas med vatten upprepade gånger för att störa deras framfart. När vatten inte hjälper kan du exempelvis göra ett eget såpvatten som bildar en yta på växten som kväver skadedjuren. Det är viktigt att upprepa behandlingen flera gånger för att den ska ge effekt.

Se de djur som minimerar eller eliminerar eventuella skadeinsekter som köksträdgårdens bästa vänner. Exempelvis nyckelpigorna och blomflugor som ser ut som små getingar är fenomenala på att äta bladlöss. Parasitstekeln ger sig på både bladlöss och kålfjärilens larver. Se till att de här nyttoinsekterna trivs genom att satsa på mångfald i trädgården, exempelvis buskar, träd och blommor. Många insekter känner sig mera hemma då du odlar grödor som är typiska för trakten. Odla också blommor och örter i köksträdgården, och lämna gärna en del av trädgården orörd, det gynnar den biologiska mångfalden. Fjärilar och insekter trivs exempelvis bland nässlor, i murkna stubbar och rishögar. Det går också bra att inreda insekthotell för att locka insekter och låta dem boa in sig i trädgården. Placera ut fågelholkar för att locka fåglar till trädgården, fåglarna äter oönskade larver och insekter.

Såpvatten Såpvatten kan användas bland annat mot löss, mjöldagg, trips eller spinnkvalster. Spreja både under- och ovansidan på bladen så att alla insekter och larver täcks. Undvik att spreja i solsken. Överskrid inte mängden såpa per liter vatten eftersom det kan skada växten. Blanda ½ dl talltvålslösning med 1 liter vatten och spreja såpvattnet med en sprejkanna på grödorna.

Skapa goda förutsättningar för grödorna och jorden att stå emot skadedjur För att undvika eller minska på skadeinsekter och sjukdomar är det bra att skapa så bra förhållanden för växterna som möjligt. Exempelvis kålväxter drabbas ofta av kålmal eller kålfjäril, och behöver därför gödsling och bevattning för att bli starka plantor med bättre förutsättningar att stå emot skadedjur och sjukdomar. Kompost ökar jordens mikroorganismer som i sin tur gör det svårare för skadliga svampar att breda ut sig. Också marktäckning kan skydda för bland annat nematodskador. Nemato-

Sniglar Sniglar kan ställa till det i trädgården, särskilt mördarsniglar som äter upp odlingen i rask takt. De trivs där det är fuktigt, så vattna på morgonen i stället för kvällen så att det hinner torka upp i trädgårdslandet till kvällen. Mördarsniglarna är bäst att plocka bort när det börjar

Marthas köksträdgård

skymma, då de är som mest aktiva. Plocka sniglarna och klipp dem mitt itu eller dränk dem i kokande vatten. Man kan också rigga fällor, till exempel med öl, som lockar till sig sniglarna som sedan drunknar i vätskan. På odlingslådor och pallkragar kan också en rundbockad plåtlist fästas för att sniglarna ska vända om när de är på väg upp i lådan. Paddor, grodor och igelkottar äter sniglar, så se till att de trivs i din trädgård genom att bygga en damm för grodor och paddor eller en rishög för igelkottar.

AVSLUTA SÄSONGEN På hösten när odlingssäsongen närmar sig sitt slut och trädgården ska få vila är det bra att se över odlingsredskapen och förvara dem under tak. Vissa redskap och krukor kanske behöver tvättas, så de är redo att användas när våren kommer. Rensa igenom odlingsbäddarna en gång på hösten för att få en bra start på våren. Finfördelade växtrester kan myllas ner i jordytan för att tillföra organiskt material till jorden. Det är också bra att lämna kvar lite av rötterna från odlade växter i jorden och växtrester på jorden, då har insekterna platser att bo i under vintern.

Harar, kaniner, rådjur & sorkar Harar, kaniner och rådjur kan mumsa i sig stora mängder ur grönsakslandet. Fiberväv kan fungera som ett första skydd, men det kan också förstöras av djuren. Ett bättre alternativ är att bygga ett staket med finmaskigt nät runt odlingen. För att hålla harar och kaniner borta behöver staketet vara cirka 1 meter högt. För att rådjuren inte ska komma in behöver det vara 180 cm högt. Sorkar kan också ställa till det i odlingarna. För att hålla dem borta är det bra att bottna odlingslådorna eller pallkragarna med ett finmaskigt nät så att de inte kommer in underifrån. Det finns också fällor som kan riggas i hålen i marken där de är aktiva.

Plantera vitlök & höstså På hösten kan du sätta nästa års vitlök, läs hur på sidan 13. Nu går det också bra att höstså köldtåliga växter på de ställen där det blir tjäle i marken under vintern. Läs om kallsådd på sidan 35.

Ta tillvara frön På hösten kan du samla frön inför kommande år. Frön kan tas exempelvis från dillkronor som fått stå kvar och bildat frön i sina dillkronor, eller från ringblommor som gått i frö. Från zucchini och pumpa är det också enkelt att ta tillvara frön, men kolla fröpåsen att de inte är hybrider (som benämns med F1 intill namnet). Hybrider har vanligen inte samma egenskaper som icke-hybrider och exempelvis smaken kan bli annan än plantan du tog fröet ifrån. Förvara fröna i papperspåsar och märk dem.

SKÖRDA Skörda grönsakerna när de är som allra bäst, vissa grödor tycker inte om att stå för länge i jorden. Rädisorna ska skördas så snart de har växt till sig, eftersom de lätt blir träiga och börjar sätta fokus på att gå i blom om de lämnas kvar i jorden. Sommarmorötterna skördas under sommaren medan höstsorterna kan lagras. Vissa grönsaker som exempelvis rotfrukter och kålväxter tål frost, medan gurkväxterna och bönorna inte klarar det. Vissa grönsaker behöver skördas vartefter de har rätt storlek och för att producera mera skörd, exempelvis ärter, bönor och frilandsgurkor. Information om när grönsakerna ska skördas finns oftast på fröpåsen. Du kan också läsa mer om skörd på sidorna 11–23.

Reflektera & planera Hösten är en bra tid att reflektera över odlingsåret. Vilken skörd lyckades bra, vilken blev dålig? Hur lyckades jag med att ta tillvara skörden? Blev det för lite eller för mycket av något, hur kan jag ändra på det till nästa säsong? Vad har odlingen gett mig? Är det något jag skulle vilja testa nästa år? Ofta väcks odlingsintresset och inspirationen till liv igen i slutet av vintern när det blir ljusare och soligare dagar. Då är det också en lämplig tid att se igenom fröförrådet och planera inför odlingsåret.

Marthas köksträdgård

Med cykel och till fots mellan stadsodlingarna Den passionerade odlaren, konstnären och Helsingforsbon Angela Oker-Blom odlar och skördar färskt och grönt sex månader om året uppe på Kabelfabrikens tak, på odlingslotten i Lappviksparken och hemma på balkongen.

ngela Oker-Blom är initiativtagare till takodlingen som funnits i över tio år på Kabelfabrikens tak. Den är en av få takodlingar i Helsingfors. – Att odla på tak i städer är en framgångsrik trend runtom i världen. Vi ville visa att det var möjligt också på våra breddgrader. Vi måste alla göra vad vi kan för att motverka klimatförändringen och rädda planeten. För mig är det viktigt

att göra sådant som är nyttigt för framtiden. Att utnyttja tak nu när det krisar till sig är en god idé, säger Angela. Angela är skulptör och har i snart 30 år haft sin ateljé i Kabelfabriken. Uppväxten i yttre skärgården där självhushållning och nyttoträdgård var en självklarhet bidrog till att odlandet också blivit en given del av Angelas vardag. På Kabelfabrikens tak rådde lite samma tuffa förhållanden

som i skärgården när den första takodlingen anlades där år 2012, åtta våningar upp med havet på tre sidor. I samarbete med medlemmar i föreningen Slow Food Helsinki kånkade Angela pallkragar, mylla och redskap för att etablera odlingen, som vette mot Drumsö. Förhållandena var vindpinade och krävande, men bjöd med tiden på fin skörd och många lärdomar, som finns att läsa om i

Marthas köksträdgård

Angela i sin ateljé på Kabelfabriken. Här samsas konsten med grönväxter, förkultiverade plantor och skott. Mitt emot ateljén skymtar taket där pallkragarna är fyllda av kryddgrönt, blommor och grönsaker.

boken Grönskande tak, skriven av Angela och utgiven av Slow Food Helsinki. Utsikten var hisnande vacker och många insekter hittade fram trots att grödorna befann sig högt uppe i luften. Att odla på tak i storstadsmiljö har många fördelar. Man skapar gröna oaser för pollinerare som ger odlarna fin samvaro och färska grödor. Men det är fortfarande ovanligt i Helsingfors och Finland. Tio år senare har odlingen flyttat till ett annat tak på Kabelfabriken som har mer skydd för vinden. I dag är det Kabelfabriken som administrerar takodlingen. Angela och andra konstnärer och hyresgäster, och förstås pollinerarna och insekterna, får njuta av grönskande odlingslådor. – Odlandet ger inspiration. Jag känner att jag är en del av naturen och ser årstidernas växlingar trots att jag bor mitt i

Helsingfors. Tack vare odlingen följer jag med säsongerna och känner att jag är med i livets rytm. Som extra bonus får jag näringsrikt tillskott i maten.

Färsk skörd från takodlingen

Angela tipsar om rädisbalja. I stället för att äta rädisorna låter man dem gå i blom och utveckla fröskidor. Baljorna är goda att äta råa i sallad eller i wok, grytor och soppor.

En snabb skörd till middagen från odlingslotten en dag sent i september: ostronskivling och rädisbalja.

Uppe på taket odlar Angela kryddor, örter, sallat, bladgrönt, rädisor och andra grönsaker. Ätliga blommor som shungiku, ätbar japansk Chrysanthemum, är favoriter. Grödorna får extra näring från bokashikomposten i ateljén. När en gröda skördas sätter hon direkt en annan för att fylla tomrummet. Med egna förkultiverade plantor blir odlingen effektiv och ger skörd under en lång period. – I vår jäktade värld är det bra att komma ihåg att naturen har sin gång och följer sina egna regler. Om det kommer väldigt lite regn och vatten under odlingssäsongen är det bra att tänka på att ju mera växter och mångfald i odlingen, desto bättre hålls fukten i jorden. Skörden från pallkragarna

Marthas köksträdgård

Många undrar om det är tryggt att äta växter som odlats på taket i en urban miljö. En undersökning som gjordes på grönsaker odlade på Kabelfabrikens tak visade att de var trygga att äta och rent av renare än grönsaker som köpts i butiken. Så länge man använder ren jord, undviker skadliga gödslingsmedel och sköljer grödorna är de trygga att äta.

använder Angela ofta som färsk direkt i matlagningen. Ibland piffar skörden upp lunchen i ateljén eller äts som ett mellanmål. – Matlagning är roligare när jag har tillgång till egna grönsaker och bladgrönt. Det inspirerar mig att ha baslika, timjan, salvia, rosmarin, dill, persilja och gräslök i överflöd. Det ger det där lilla extra till enkel husmanskost. Jag fryser också in örter till vintern och använder rikligt av dem i matlagningen. En del av skörden torkas i växttorken. Bland annat mynta, morot, grönkål, svamp och olika örter. De torkade grönsakerna blir näringsrika tillsatser i måltiden året om, och passar också fint att ta med i packningen på en vandring. Egna teblandningar är både hälsosamma och nyttiga. Också hemma i lägenheten odlar Angela. På vintern finns torkade ärter på köksbänken för att skördas som färska ärtskott. Mungbönans groddar är färdiga att äta på två dagar. Under de varmare månaderna går det fint att både förkultivera plantor och odla på fönsterbräden och balkongen. – På balkongen har jag

Angela tipsar nybörjare att börja försiktigt med några lättare växter, exempelvis kryddväxter, sallad och rädisor. Också rädisornas späda blad går bra att äta.

förutom blommor både sallat, rucola och kärleksört. Kärleksörten är en av de bästa överlevnadsväxterna i Finland. Bladen kan ätas färska som sallad. De är jättegoda också i grytor och soppor. Jag odlar sådant som är vackert och sådant som man kan äta, det går ofta hand i hand.

Samvaro vid odlingslotten Angelas tredje odlingsplats är en odlingslott i Lappviksparken i Helsingfors, mellan Lappvikens sjukhusområde och Sandudds begravningsplats. Här finns ett inhägnat område med ett 40-tal odlingslotter. Lotterna är eftertraktade, och många hundra deltar varje år i lotteriet om lediga platser. Står lyckan en bi kan man betala en liten årlig hyra och odla så länge man vill och orkar. Sedan går lotten vidare till nästa odlare. Efter en dag i ateljén cyklar Angela till odlingslotten för att

se till odlingarna. Här är basen perenna växter, då behöver man inte börja från noll varje år, och det finns alltid något grönt. Här och där planterar eller sår hon något nyttigt. Det här året blev det ett stort område av jordärtskockor, som får stå över vintern för att skördas på våren när tjälen gått ur marken. På odlingslotten rensas eller bearbetas jorden inte i onödan och inga växtdelar går till spillo. Jorden matas under säsongen med bokashivätska, växtdelar, stjälkar och gräsklipp. Till våren får den kompost. – Jag odlar ostronskivling bredvid rabarbern som ger skugga och bibehåller fuktigheten. Förra året skördade jag över 50 kilo svamp. På gången

Marthas köksträdgård

5 insikter om odling 1. Det är förvånande hur mycket man kan odla själv i stället för att köpa det i butiken. 2. Vi slänger mycket ätbart. Morotsblast, rädisoch rödbetsblad kan ätas, särskilt som späda. 3. Japanska grönsaker som mizuna och pak choi passar fint att odla hos oss på våren och sensommaren. De växer snabbt, är goda i grytor och wok och ger mycket mat. 4. Du kan odla och skörda mer än du tror, så länge du gör det i omgångar under hela säsongen. 5. Skörda egna frön och spara till nästa år, eller byt med odlingsvänner. Kukkis i Lappviken.

med träflis skördar jag jättekragskivling. Bland odlarna lotterna är gemenskapen fin och tillsammans testar man på nytt, delar kunskap, tips, frön och plantor sinsemellan. På sjukhusområdet i Lappviken verkar många företag inom konst och kultur. Ett av dem är självbetjäningspunkten Kukkis, som säljer svinnblommor. Blommorna och växterna är sådana som har någon liten skavank eller på annat sätt inte längre kan säljas av större blomsterhandlar. Här brukar odlarna på odlingslotten tillsammans titta förbi och många passade på att köpa varsitt fikonträd i kruka då det dök upp ett parti. Nu är utmaningen att få träden att trivas på odlingslotterna. – För mig är odlingen vila från mitt andra jobb. Det är en aktiv vila där jag får ladda mina batterier. Alla kan odla och få uppleva odlingsglädjen. Välj plantor enligt tid, ork och vilja. Exempelvis basilika, salvia och timjan kräver inte mycket – vattna lite ibland bara.

”Man lär sig genom att känna sig fram och utforska – genom försök och misstag. Oftast är det misstagen som leder till nya insikter. Både konst och trädgårdsskötsel är ett livslång lärande med vetskapen om att man aldrig blir fullärd.” Angela Oker-Blom, ur boken Grönskande tak, 2020, utgiven av Slow Food Helsinki

Angela på det vindpinade taket åtta våningar upp, där Kabelfabrikens första takodling etablerades år 2012.

Läs mer om odlingslotter i Helsingfors • På lapinlahdenlahde.fi finns mera information om odlingslotterna i Lappviksparken. • Information om odlingslotter i Helsingfors finns på www.hel.fi/helsinki/sv/kultur-ochfritid/annan-fritid/stugor/odlingslotter/

Marthas köksträdgård

Skördefest till vardags Färska primörer serverade al dente, örter för att piffa upp en snabb lunch eller egna rotsaker och lök som bas i höstens och vinterns måltider. Den egna skörden gör den enklaste vardagsmåltid njutningsfull och näringsrik.

Marthas köksträdgård

VARMRÄTTER

Pumpasoppa En pumpa räcker ofta till många portioner soppa. Testa olika pumpor och vintersquash och hitta dina favoriter. Om det blir fruktkött över kan det skäras i bitar och frysas in i påsar. 4 portioner 1 l pumpakött i bitar 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 2 msk rybsolja 2 dl torr äppelcider 2 dl vatten 1 msk buljongpulver 1 dl grädde, créme fraiche eller smetana Salt, svartpeppar Citron Tillbehör Yoghurt Finhackade örter

1. Skär itu pumpan och gröp ur frön och innanmäte med en sked. Skär bort skalet, men var försiktig, det är hårt. Skär fruktköttet i bitar. 2. Skala och finhacka lök och vitlök. 3. Värm olja i en stor kastrull och fräs vitlök, lök och pumpa några minuter. Häll på cider, vatten och buljong. Låt koka under lock tills pumpaköttet är mjukt.

Matigare pumpasoppa! Koka 1 ½ dl röda linser med pumpan eller tillsätt kokta bönor en stund innan soppan mixas. Späd med vätska enligt behov.

4. Tillsätt grädde och mixa soppan med stavmixer. Smaka av soppan med salt, peppar och citronsaft. 5. Servera soppan med en klick yoghurt och örter samt ett gott bröd.

Kassler med rabarber Den smakliga kasslern med chili och vitlök serveras med en rabarbersås med ingefära. Köttet passar också fint på grillen! 4 portioner

1. Salta köttet på båda sidorna.

4 skivor kassler Salt Cirka ½ chili eller cirka ½ tsk chiliflakes 2–4 vitlöksklyftor Olja

2. Finhacka chili och vitlök, gnid in i köttet. Låt köttet stå och dra till sig smak från kryddorna.

Sås 2 gula lökar 200 g rabarber 1 msk finhackad färsk ingefära 2 msk honung 1 tsk salt Cirka 2–4 dl vatten

3. Skär rabarbern i små bitar. Skala och halvera löken, skär i tunna skivor. Skala och finhacka ingefära. 4. Hetta upp olja i en stekpanna och stek köttet på hög värme tills det får fin stekyta på båda sidorna. Sänk värmen och lyft köttet åt sidan. Tillsätt lök, rabarber och ingefära i stekpannan och stek en stund så att löken får lite färg. 5. Tillsätt honung, salt och en del av vattnet och låt koka ihop

till en simmig sås. Tillsätt mer vatten vid behov. 6. Lägg tillbaka köttet i pannan och låt koka på svag värme en stund i rabarbersåsen tills köttet är genomstekt. 7. Smaka av. Servera med potatis och sallad från trädgården.

Marthas köksträdgård

Fransk löksoppa En lyxig rätt med ett billigt portionspris. Hemligheten bakom den franska löksoppan är lång koktid som drar ut de goda, söta smakerna från löken.

Sommartallrik med nypotatis & svamp En enkel sallad med ingredienser från köksträdgården och skogen. 4 portioner 4 portioner kokt nypotatis 200 g sockerärter eller kokta brytbönor 1 polkabeta + blast 1 lök + blast 200 g kantareller eller soppar 2 msk smör Flingsalt, svartpeppar Vinägrett 2 tsk vinäger 4 msk rybsolja 1 dl dill ½ dl lökblast 2 krm salt Svartpeppar

4 portioner

1. Skala löken. Strimla lök och purjolök fint.

1 kg lök, blanda gärna gul lök och rödlök 300 g purjolök 50 g smör 4 kvistar timjan 2 lagerblad 1 dl vitt vin eller äppelcider (kan ersättas med 1 msk äppelcidervinäger) 1 l vatten 1 tärning grönsaksbuljong 1–2 tsk salt 2 krm svartpeppar

2. Smält smöret i en kastrull (eller en värmetålig gryta om du vill gratinera hela soppan på en gång) och tillsätt löken i kastrullen.

Toppning 2 msk rybsolja 2 vitlöksklyftor 4 skivor vitt bröd (gärna surdegsbröd) 100 g lagrad ost

3. Karamellisera löken på medelhög värme i cirka 30 minuter så att den blir mjuk och får en fin färg. 4. Tillsätt timjan, lagerblad och vitt vin och låt koka med löken. Häll över vattnet och tillsätt buljongtärningen. Låt koka ytterligare i 15 minuter och smaka sedan av med salt och peppar. 5. Värm ugnen till 275 grader. Förbered toppningen. Krossa vitlöksklyftorna och blanda med olja. Pensla brödskivorna med vitlöksoljan och rosta lätt i ugnen tills de får lite färg. Riv osten. Häll soppan i fyra värmetåliga skålar och lägg en brödskiva över. Strö över osten och gratinera i ugnen i cirka 5–10 minuter tills osten smält.

1. Skala och skiva polkabetan tunt. Skiva löken tunt. Skär bort stjälkfästet från sockerärternas baljor. 2. Ansa svampen. 3. Vinägrett: Skiva lökblasten tunt och finhacka dill. Blanda med övriga ingredienser. 4. Stek svampen i en torr panna tills vätskan avdunstat. Tillsätt smör, skivad lök och potatis. Stek några minuter. Sväng ner ärterna. Strö över flingsalt och svartpeppar. 5. Lägg upp allt på tallrikar och toppa med vinägrett.

Marthas köksträdgård

Panerade rödbetsbiffar med myntayoghurt Koka, skiva och panera rotsakerna! Vips är dagens middag serverad. 4 portioner 4–6 rödbetor 2 dl vetemjöl 2 ägg 4 dl ströbröd Olja till stekning Salt Myntayoghurt 5 kvistar mynta 2 dl grekisk yoghurt Skalet från en halv ekologisk citron ¼ tsk salt Peppar Variera! Samma recept fungerar också med andra rotfrukter, testa med palsternacka eller rotselleri!

1. Skölj rödbetorna. Koka dem hela i lättsaltat vatten (cirka 20 minuter för små rödbetor, 30 minuter för stora). De behöver inte bli helt mjuka. Häll av vattnet och spola med kallt vatten. 2. Myntayoghurt: Plocka myntabladen från kvisten och hacka dem fint. Blanda med övriga ingredienser. 3. Skala betorna och skär i centimetertjocka skivor. 4. Lägg upp mjöl i en skål, uppvispat ägg i en annan skål och ströbröd i en tredje. Vänd rödbetsskivorna i mjölet, sedan i ägget och avsluta med ströbrödet. 5. Värm upp olja i en panna och stek rödbetsbiffarna på medelhög värme tills de får en krispig och gyllenbrun yta. 6. Låt rinna av på hushållspapper och salta. Servera med myntasås och tabbouleh.

Tabbouleh på köksträdgårdens skörd Salladen tabbouleh med rötter i Mellanöstern tillreds traditionellt med bulgur eller couscous. För en nordisk variant kan man använda spelt- eller korngryn. 4 portioner 2 dl speltgryn Cirka 5 dl grönsaker i små tärningar, till exempel morot, sockerärter, selleri, gurka 2–4 dl persilja 2 msk kallpressad rybsolja 1 tsk äppelcidervinäger Salt enligt smak

1. Tillred speltgrynen enligt anvisningen på förpackning. 2. Skölj grönsakerna och skär i små tärningar. Finhacka persiljan. 3. Blanda spelt, grönsaker och persilja 4. Blanda olja, vinäger och salt och häll över salladen. Blanda och servera!

Fransk potatissallad med brytbönor Njut av nyskördade brytbönor i en potatissallad med en vinägrettbas. Passar bra till en bit fisk eller som komponent på ett buffébord. Kan även avnjutas som sådan. 4 portioner 500 g potatis 150 g brytbönor 2 tsk söt senap 1 msk vinäger 3 msk kallpressad rybsolja ½ tsk salt 1 krm peppar 1. Koka potatisen. Häll i brytbönorna då cirka 5 minuter av koktiden återstår. 2. Sila av vattnet och skär potatisarna och bönorna i lagom stora bitar. 3. Blanda senap, vinäger, olja, salt och peppar i en stor skål. Tillsätt potatisarna och bönorna medan de ännu är varma. Då drar de bäst åt sig av dressingen.

Marthas köksträdgård

Krämig grönsakspasta En snabb grönsakssås till pastan och en rätt som lockar barnen att äta mer grönsaker! 4 portioner 1 ½ dl cashewnötter 1 morot ½ zucchini 400 g spaghetti Cirka 2 dl pastavatten 2 dl ärter 1 citron, saft och skal Persilja Chili enligt smak Salt, peppar 1. Blötlägg cashewnötterna i minst en timme (gärna över natten för en extra krämig sås). 2. Skölj morot och zucchini och skiva tunt på längden med en potatisskalare eller mandolin. Skär skivorna på längden i centimetertjocka strimlor och ställ åt sidan. 3. Koka upp vatten till pastan. Salta och tillsätt pastan. Lägg ärterna i en liten skål och häll 2 dl pastavatten över ärterna, låt stå ett par minuter. 4. Häll av vattnet från cashewnötterna och lägg nötterna i en mixerskål. Tillsätt citronskal, citronsaft, persilja, chili och ärter med vatten – mixa till en slät sås. Smaka av med salt och peppar. 5. Tillsätt morot- och zucchinistrimlorna i pastavattnet när två minuter av pastans koktid återstår. Häll av pastavattnet och blanda pastan med såsen. Servera med lagrad ost och nymald svartpeppar.

Rostad jordärtskocka med örtolja Rostad jordärtskocka är ett fint alternativ till potatis. 4 portioner

1. Värm ugnen till 225 grader.

500 g jordärtskocka 1 hel vitlök 2 msk rybsolja 2 tsk flingsalt

2. Skrubba jordärtskockorna och halvera dem på längden. Halvera vitlöken. Lägg allt på en bakplåtspappersklädd plåt.

Örtolja 2 dl örter 1 dl rybsolja 1 vitlöksklyfta 1 krm salt

3. Ringla över olja, strö över salt och rör om på plåten. Rosta i ugn tills allt är mjukt och har fått färg, cirka 20–25 minuter. 4. Mixa ingredienserna till örtoljan. Ringla örtoljan över jordärtskockorna. Servera med exempelvis en bit fisk eller kött.

Marthas köksträdgård

Pumpakornotto med getost Pumpapurén som är bas i kornotton passar också bra i soppa, pastasås, bröd, focaccia eller i en salt pumpapaj. Gör en stor sats och frys in för senare användning. 4 portioner Pumpapuré 500 g pumpa, till exempel hubbard- eller mammutpumpa 2 msk rybsolja 1 tsk salt 4 salviablad Kornotto 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 1 msk olja 3 dl korngryn 1 ½ dl vitt vin 1 l varm grönsaksbuljong 50 g smör Salt, peppar

1. Värm ugnen till 200 grader. Skala pumpan och halvera den på längden. Gröp ur fröna. Skär i mindre bitar och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Ringla över olja och strö över salt. Tillsätt salviabladen och rosta tills pumpan är mjuk, cirka 20 minuter. 2. Förbered kornotton: Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs mjuk i olja i en kastrull. Tillsätt korngrynen och rör runt i cirka 2 minuter. Tillsätt vinet och låt koka in under omrörning. Tillsätt den varma buljongen lite i taget och låt koka in i grynen under omrörning tills de är mjuka men al dente. Detta tar cirka 30–40 minuter. 3. Mixa den rostade pumpan i en skål med en stavmixer. Blanda pumpapurén med korngrynen när de börjar bli klara. Rör sedan ner smöret i kornotton. Späd med mer buljong vid behov och smaka av med salt och peppar. 4. Servera kornotton med getost.

Till servering 100 g getost

Hemlagad trädgårdspasta med salviasmör En lyxig hemlagad trädgårdspasta. Variera med grönsaker som finns i trädgården. 4 portioner PASTA 3 ägg 300 g vetemjöl Övriga ingredienser 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 300 g zucchini 2 nävar spenat/mangold 70 g smör, el. 0,6 dl rybsolja Cirka 8 salviablad Salt, peppar Citron Lagrad ost

1. Knåda ägg och mjöl till en fast deg. Täck degen och låt stå i kylskåp minst 1 timme. 2. Kavla ut pastadegen till en så tunn platta som möjligt. Vik över degen från långsidan, så att den är lättare att skära. Skär i tunna remsor. 3. Skiva lök och vitlök. Finhacka salvia. Tärna zucchini och hacka spenat eller mangold grovt. 4. Smält smöret i en stekpanna eller i en vid kastrull.

Fräs salvia, lök och vitlök en stund. Tillsätt övriga grönsaker och stek en stund till. Tillsätt salt och peppar enligt smak. 5. Koka pastan i rejält saltat vatten i 3–5 minuter och häll av kokvattnet. Vänd ner pastan med grönsakerna. 6. Pressa över citron enligt smak och strö över riven ost. Servera genast. Tips! Receptet kan också tillredas med köpt pasta.

Marthas köksträdgård

Pumpakornotto med getost

Hemlagad trädgårdspasta med salviasmör

Stor plåtpaj med mangold & purjo

Grönkålssallad med vispad mozzarella

Marthas köksträdgård

Stor plåtpaj med mangold & purjo

Grönkålssallad med vispad mozzarella

Servera pajen till huvudrätt med en sallad eller som mellanmål på utfärden eller tilltugg på buffén. Ersätt en del av vetemjölet med ett grövre mjöl för mer fibrer. Purjolöken kan ersättas med två gula lökar. Se bild på rätten på sidan 57.

Vispad mozzarella påminner om den italienska osten burrata, som är som en krämigare mozzarella. Den gifter sig väl med en krispig sallad. Se bild på rätten på sidan 57.

Botten 4 dl vetemjöl 1 tsk salt 2 msk socker 1 tsk torrjäst ¾ dl mjölk 3 ägg 125 g smör, rumsvarmt Fyllning Cirka 150 g mangold ½ purjolök 1 gul lök 1 vitlöksklyfta Rybsolja 1 tsk salt Svartpeppar 3 dl riven ost, lagrad 1. Blanda alla ingredienser till pajbottnen förutom smöret. Knåda 5–10 minuter tills degen är slät och elastisk. Arbeta till sist in det rumsvarma smöret. Täck degen och ställ i kylskåp minst en timme eller helst över natten så att degen blir fast.

2 portioner eller 4 som tillbehör

1. Skölj grönkålen och riv bort bladen från stjälken.

200 g grönkål 3 msk kallpressad rybsolja 2 msk senap 1 msk honung Saften från en citron Flingsalt 1 msk olja 2 vitlöksklyftor 1 tsk chiliflakes 2 kvistar färsk timjan eller 1 tsk torkad 2–3 skivor torrt bröd (råg, vete eller en blandning) 1 äpple 2 stjälkar blekselleri

2. Vispa ihop olja, senap, honung och citronsaft i en skål. Tillsätt grönkålen och massera in dressingen ordentligt. Strö över lite flingsalt och massera in saltet i grönkålen. Låt stå.

Vispad mozzarella 150 g riven mozzarella (gärna inhemsk) 1 dl crème fraiche (ju fetare desto bättre resultat)

2. Skölj och strimla purjolök och mangold. Skala och finhacka lök och vitlök. 3. Hetta upp rybsolja i en stekpanna och stek grönsakerna tills de börjar få färg. Smaka av med salt och peppar. 4. Tryck ut luften och kavla ut degen på en ugnsplåt. Fördela grönsaksfyllningen över bottnen och strö över riven ost. 5. Grädda pajen i cirka 15–20 minuter i 225 grader.

3. Värm olja i en panna. Krossa vitlöksklyftorna och stek i oljan. Tillsätt chili och timjan. Riv brödet i bitar och tillsätt i pannan. Rosta på medelhög värme tills bröden får fin yta och blir krispiga i kanten. 4. Vispad mozzarella: Mixa den rivna mozzarellan med crème fraiche i en matberedare eller med stavmixer. Blandningen är klar när den är slät och lite fluffig. Smaka av med salt vid behov. 5. Skiva äpple och selleri tunt med en kniv eller mandolin. 6. Komponera salladen på en stor tallrik genom att börja med en klick vispad mozzarella i mitten. Placera grönkålen runt omkring och toppa med äpple, selleri och brödkrutonger. Ringla över lite olja och servera som middagssallad, förrätt eller som tillbehör till måltiden. Rädisor passar också bra att dippa i osten.

Marthas köksträdgård

Grillade morötter med blastpesto GRILLADE MORÖTTER Det går bra att använda hela moroten i matlagning, från rot till blast. Servera exempelvis som tillbehör eller med kokta speltgryn. 1 knippe späda morötter Glaze 2 msk olja 2 msk honung 1 msk osötad bärsaft eller citron 2 tsk vinäger 1 tsk salt Cirka ½ chili eller ½ tsk chiliflakes 1. Skölj morötterna och skär av blasten. 2. Kärna ur och finhacka chilin. Blanda med övriga ingredienser till glazen. 3. Grilla morötterna, gärna på indirekt värme, pensla med glaze med jämna mellanrum.

BLASTPESTO Peston kan varieras med spenat, örter, grönkål eller förvällda nässlor. Peston håller cirka fem dagar i kylskåp. Peston kan även frysas in i lämpliga portioner.

8 dl morotsblast, löst packad 1 dl nötter 1 dl rybsolja 1 vitlöksklyfta ¾ dl riven smakrik ost, exempelvis Kejsarinna eller Västerbottensost 1/3 tsk salt Svartpeppar

4. Dra loss blasten från mittstjälken och hacka grovt. 5. Skala vitlök och hacka grovt. Riv osten. 6. Mixa samtliga ingredienser i en matberedare eller med en stavmixer. 7. Späd med olja eller vatten om peston känns för tjock.Smaka av!

Marthas köksträdgård

TILLBEHÖR

Friterade zucchini- & pumpablommor

Baguetter med örter & vitlök

På en zucchini- eller pumpaplanta har honblommorna en uppsvälld stjälk, medan hanblommorna har en lång och smal stjälk. Plocka hanblommor för tillredning så att honblommorna kan bilda frukt. Men låt några hanblommor vara kvar på plantan. Blommorna passar även bra att fylla med exempelvis en färskostfyllning, då vrids blomman ihop längst upp innan den doppas i frityrsmeten. Servera som ett tilltugg till sommardrinken eller på en buffé.

Vitlöksbaguetter med inbakt vitlök och örter. Passar speciellt bra till grillat på sommaren.

4 portioner 12 zucchini- eller pumpablommor Olja till fritering Flingsalt Frityrsmet 3 dl vetemjöl ½ tsk salt 2 ¼ dl vatten

4 baguetter 50 g färsk jäst 5 dl vatten 2 tsk salt 2 msk rybsolja 13–14 dl vetemjöl Cirka 1 dl färska örter (timjan, basilika och salvia) 2 vitlöksklyftor 1. Finhacka vitlök och örter. 2. Rör ut jästen i ljummet vatten.

1. Skölj snabbt blommorna på utsidan och plocka bort eventuellt skräp från insidan. Låt torka på kökshandduk. 2. Blanda vetemjöl och salt i en skål. Vispa ner vatten lite i taget till en jämn smet. 3. Värm olja i en kastrull eller gryta till cirka 170 grader. 4. Doppa försiktigt en blomma i taget i frityrsmeten och lägg därefter försiktigt ner den i oljan. Fritera några blommor i taget tills de har en gyllenbrun färg och knaprig yta. 5. Låt rinna av på hushållspapper. Strö över flingsalt och servera direkt.

Kontrollera när oljan är redo! Du kan kontrollera att oljan är tillräckligt het genom att sätta ner en bit rå potatis eller en bit bröd. När biten flyter upp till ytan och det börjar bubbla runt biten är oljan redo för fritering. Sänk värmen lite på spisen när oljan nått lämplig temperatur och försök hålla jämn värme. Oljan är för varm om det som friteras snabbt får färg utan att det blir helt klart i mitten. Om oljan är för kall blir det som friteras blekt och suger upp mycket fett. Ha alltid uppsikt över fritering och ett lock till hands att kväva oljan med om den skulle fatta eld.

3. Tillsätt salt, olja och det mesta av mjölet litet i taget under knådning tills degen blir smidig och släpper degbunkens kanter. Knåda degen i cirka 5–10 minuter. Blanda ner örter och vitlök i degen. Täck med bakduk och låt jäsa till dubbel storlek. 4. Ta upp degen på en lätt mjölad yta, dela i fyra delar. Platta ut varje bit så att den blir avlång. Vrid bitarna så att de formas till vridna avlånga bröd. Placera på plåt med bakplåtspapper. Låt bröden jäsa under bakduk. 5. Ställ in en ugnsfast form i botten av ugnen och värm ugnen till 225 grader. Ställ baguettplåten i mitten av ugnen och häll 1 dl vatten i formen på bottnen av ugnen. 6. Grädda bröden 20–25 minuter eller tills det låter ihåligt då du knackar på brödens undersida.

Marthas köksträdgård

Inlagda grönsaker Ta vara på en del av sommarskörden genom att lägga in grönsakerna i ättikslag. De passar fint att servera som tillbehör eller hacka smått för att vändas ner i en kall sås. Lagen räcker till en medelstor burk, cirka 1 liter. Om du föredrar större bitar eller skivor av rotfrukter, kan de kokas lätt före inläggning.

Inlagd gurka

Fermenterad morot

Frilandsgurkor passar bra att lägga in på burk och njuta av vid ett senare tillfälle. Gurkorna passar bra på smörgåsen eller som tillbehör till måltiden. Testa olika smaksättningar och hitta din favorit.

Grönsaker kan tas tillvara genom fermentering. Det ger en god syrlig smak och lång hållbarhet. Mjölksyrebakterierna i fermenterade produkter kan stärka tarmfloran. Variera genom att ersätta en del av moroten med riven palsternacka, zucchini eller rotselleri. 1 liter

500 g frilandsgurka 1 dl ättika 3 dl vatten 1 dl socker 2 msk havssalt

1 kg skalad morot 15 g havssalt (1 msk) Smaksättningsförslag

Smaksättningsförslag

Cirka 500 g grönsaker, till exempel morot, lök, polkabeta och zucchini

1 bit skalad och skivad pepparrot och 1 tsk senapsfrön

1-2-3-LAG

2 skivade vitlöksklyftor och 5–6 dillkronor

1 dl ättika 2 dl socker 3 dl vatten Smaksättning Till exempel 1 lagerblad, ½ msk senapsfrön, 1 tsk fänkålsfrön eller en bit pepparrot 1. Skala och skiva grönsakerna tunt. 2. Varva grönsakerna och eventuell smaksättning i en ren, steriliserad glasburk. 3. Koka upp lagen och häll den varma lagen över grönsakerna så att de täcks. Slut locket. 4. Förvara svalt eller kallt, som varmast 10 grader.

1 bit skalad och skivad pepparrot, några svartvinbärsblad 2 skalade och skivade vitlöksklyftor och skivad chili enligt smak 1. Koka lagen i cirka 10 minuter och låt svalna. 2. Skölj gurkorna noggrant och låt rinna av. 3. Skiva gurkorna och varva gurkor och smaksättning i rena och steriliserade glasburkar. 4. Täck med den avsvalnade lagen. Placera en lätt tyngd ovanpå (till exempel en hushållspåse med vatten i) så att gurkorna täcks med lag. Förslut burken. 5. Förvara svalt eller kallt, högst 10 grader.

2 tsk fänkålsfrön/1 msk senapsfrön/50 g färsk ingefära (skalas och rivs tillsammans med moroten) 1. Riv moroten grovt. Blanda morot med salt i en beredningsskål och låt stå en stund. 2. Bearbeta moroten med händerna tills det bildas rejält med vätska. Blanda eventuellt ner kryddning. 3. Packa moroten i en steriliserad enliters glasburk med patentlock och gummiring. 4. Toppa med vätskan som blivit kvar i skålen, den ska täcka ungefär 1–2 cm. Lämna minst 5 cm till burkens övre kant. 5. Ta en tvåliters fryspåse, veckla ut den i burken och tryck ner den på morotens yta. Häll vatten i påsen så att det nästan når upp till burkens kant. Pressa luften ur påsen och knyt en knut högt upp på påsen. Stäng locket och se till att påsen inte sticker ut ur burken. 6. Låt burken stå i en form i rumstemperatur i 14 dagar. Täck gärna med en kökshandduk eftersom det pyser ut vätska de första dagarna när fermenteringsprocessen kommit igång. Därefter får den stå i kyl och mogna i minst två veckor innan den provsmakas.

Marthas köksträdgård

Inlagd gurka

Inlagda grönsaker

Rödbetsketchup En ketchup med fin färg, sötma, syra och sting som passar till vegetariska rätter, kyckling- och fiskrätter. Testa också att servera i hamburgare eller till pasta. För en mildare ketchup kan chilin uteslutas. 400 g rödbetor 1 gul lök 1 vitlöksklyfta ½–1 chili 1 msk rybsolja 2 dl vatten ¾ dl äppelcidervinäger ¾ dl socker 1 tsk salt 2 krm mald svartpeppar ½ tsk mortlade fänkålsfrön

1. Skala och riv eller skär rödbetan i små bitar. 2. Skala och finhacka lök och vitlök. 3. Dela chilin och ta bort kärnorna. Skär i bitar. 4. Hetta upp olja i en kastrull. Fräs lök, vitlök och chili i några minuter. 5. Tillsätt övriga ingredienser i kastrullen och låt koka under lock på svag värme tills rödbetan känns mjuk. Mixa till en slät ketchup med stavmixer. Smaka av. 6. Koka upp ketchupen och häll den som varm på varma steriliserade burkar eller flaskor. Förslut.

Marthas köksträdgård

Umamisalt

Buljongpulver

Dipp med trädgårdssalt Blanda 1 tsk trädgårdssalt och 2 dl gräddfil, yoghurt eller créme fraiche. Örtsalt

Marthas köksträdgård

Olika trädgårdssalt Ta tillvara trädgårdens smaker i ett salt. Passar fint som bordssalt, för att smaksätta fisk och kött, eller i dressing och dipp. Umamisalt 2/3 lökblast, gräslök eller gul lök 1/3 libbsticka eller blast från rotselleri Fint havssalt Örtsalt Örter, till exempel basilika, persilja, oregano, timjan, dragon, salvia Lökblast, blast från vitlök, gräslök 1. Strimla blast och örter. Finhacka gul lök ifall den används. Mixa till en grön massa. 2. Tillsätt 1 dl salt per 5 dl grön massa och mixa ytterligare. 3. Bred ut massan på bakplåtspapper och torka på låg värme, cirka 40 grader, helst i en tork, tills massan är helt torr. 4. Mixa massan till ett fint pulver och förvara torrt och mörkt i en glasburk med lock.

Torka örter i taket Har du inte en tork till att torka örtmassan kan du i stället hänga upp de färska örterna för att torka och sedan mixa de torkade örterna med salt. Beräkna cirka 1 del salt till 3 delar torkade örter.

Buljong Köpta buljongtärningar består av grönsaker, men också till stor del av salt, fett, stärkelse, socker, med mera. Med en hemlagad buljong kan du själv styra buljongens innehåll med smaker från den egna trädgården. Variera recepten enligt grönsaker och örter som finns i din trädgård.

BULJONGPULVER 1 l rotsaker, till exempel rotselleri och morot 4 gula lökar eller 1 purjolök 6 vitlöksklyftor 1 ½ dl strimlad libbsticka eller rotselleriblast 4 dl örter, till exempel persilja och basilika ½ dl fint havssalt 1 ½ msk socker, kan uteslutas

1. Skala och riv rotsakerna fint. 2. Skala och hacka lök och vitlök 3. Strimla örter och blast. 4. Mixa alla ingredienser till en grön finfördelad massa. 5. Bred ut massan i ett tunt lager på bakplåtspapper och torka i en tork eller i ugn i 45–50 grader med luckan på glänt. 6. Finfördela med mixer då massan är helt torr. Förvara i glasburk mörkt och torrt.

BULJONGBITAR 55 st 250 g morot 150 g rotselleri/ persiljerot 2 gul lök ½–1 vitlök 100 g paprika 1 msk rybsolja 400 g tomat (½ dl vatten) 2 msk salt

1. Skala och skär rotsaker, lök och vitlök i bitar. Skär paprika i bitar. 2. Skålla tomaterna genom att skära ett kryss i skalet och doppa dem i kokande vatten i cirka 10 sekunder, dra sedan av skalet. Skär tomaterna i bitar. 3. Hetta upp olja i en kastrull. Stek rotsaker, lök och paprika så att de rostas och får lite färg. Rör om med jämna mellanrum. 4. Tillsätt tomat och salt och koka på svag värme under lock tills rotsakerna är mjuka. Tillsätt vatten vid behov. 5. Mixa till en slät massa. Frys in buljongen i isbitsformar och förvara dem sedan i en påse i frysen.

Marthas köksträdgård

EFTERRÄTTER

Sommartårta med jordgubbar & rabarberkompott Förbered tårtan genom att baka tårtbotten och koka rabarberkompott. Komponera tårtan med rabarberkompott, vispgrädde och jordgubbar. Rabarberkompott som blir över kan serveras som sylt eller frysas in för senare behov. Du kan dekorera med ätbara blommor, exempelvis syren, ringblomma eller blåklint. Om tårtan ska stå många timmar innan servering kan blötläggning av tårtbottnen uteslutas.

Mannafrutti med jordgubbar Mannafruttin passar både till efterrätt och som mellanmål. Variera med olika grötar (2 portioner gröt) och bär enligt säsong.

Tårtbotten, 8 portioner

1. Smörj och bröa en liten kakform, cirka 18–20 cm i diameter

50 g smör 1 dl mjölk 3 dl vetemjöl 1 ½ tsk mald kardemumma 1 ½ tsk bakpulver 2 ägg 2 dl socker

2. Smält smöret. Blanda ner mjölken. 3. Blanda mjöl, kardemumma och bakpulver i en skål. 4. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. 5. Rör ner smör- och mjölblandningen i äggvispet. 6. Fördela smeten i formen. 7. Grädda tårtbottnen i 175 grader tills den är torr, cirka 30 minuter.

4 portioner ¾ dl mannagryn 5 dl mjölk 1/3 tsk salt 1 dl vispgrädde 1 msk socker Jordgubbar 1. Koka upp mjölken i en tjockbottnad kastrull under omrörning. 2. Vispa ner mannagrynen lite i taget. Koka cirka 10 minuter på låg värme. Rör om i gröten med jämna mellanrum. Smaksätt med salt. 3. Häll gröten i en skål och låt svalna helt. Ställ sedan i kylskåp en stund så att den blir kall.

Rabarberkompott 300 g rabarber 1 ½ dl socker ¼ dl vatten

1. Skär rabarbern i bitar.

Komponera tårtan! Tårtbotten Rabarberkompott Cirka 1 dl saft, exempelvis rabarbersaft 4 dl vispgrädde + 4 msk socker 1 liter jordgubbar

1. Dela tårtbottnen i tre delar.

4. Vispa grädde och socker till ett fast skum.

2. Koka samtliga ingredienser i 5–10 minuter utan lock. Låt svalna.

2. Skär jordgubbarna i bitar. 3. Vispa grädde och socker till ett fast skum. 4. Placera ett lager tårtbotten på ett tårtfat och blöt med några matskedar saft. 5. Bred på rabarberkompott, fördela jordgubbsbitar och vispad grädde ovanpå. Upprepa samma procedur med nästa lager. 6. Fördela grädde på toppen av tårtan och garnera med jordgubbar och exempelvis harsyra, ringblommor eller mynta.

5. Blanda grädde och gröt. 6. Servera gröten med skivade jordgubbar.

Marthas köksträdgård

Sommartårta

Rödbetsbrownies Rödbetsbrownies håller sig länge saftiga tack vare rödbetan i smeten. Riv rödbetan riktigt fint så blir konsistensen allra bäst. 12 bitar 5 dl kokt, riven rödbeta 2 ½ dl vetemjöl ½ dl kakao ½ tsk salt 200 g mörk choklad 1 dl rybsolja 3 ägg 2 ½ dl socker

1. Blanda vetemjöl, kakao och salt. 2. Smält choklad i vattenbad eller mikrovågsugn. Rör ner rybsoljan i chokladen. 3. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Vänd försiktigt ner chokladen och mjölblandningen. Rör till sist ner riven rödbeta. 4. Häll smeten i en smord bakform, storlek cirka 20 x 30 cm. 5. Grädda i mitten av ugnen i 35–45 minuter i 175 grader. Låt svalna helt före servering.

Rabarberkompott

Marthas köksträdgård

DRYCKER

Rabarberlemonad med rabarbersirap Sirapen kan användas till olika drinkar eller som i receptet till en rabarberlemonad. Släng inte resterna från sirapskoket, de passar bra att ringla över fil eller pannkaka.

RABARBERSIRAP 250 g rabarber ¾ dl vatten 1 ½ dl socker 1. Skiva rabarbern. 2. Koka upp rabarber, vatten och socker i en kastrull. Sänk värmen och låt koka på svag värme i 10 minuter. 3. Låt rinna av i en sil och häll sirapen på en burk och förvara i kylskåp. Använd moset som blir över till mellanmål och efterrätter, men observera att det bör användas inom några dagar.

RABARBERLEMONAD 1–2 msk rabarbersirap 2 dl sodavatten 1. Häll upp rabarbersirap i ett glas. 2. Toppa med sodavatten.

Iste med pepparmynta En läskande dryck som passar en varm sommardag. Servera väl kyld, gärna med is. 1 ½ liter 1 l vatten 2 stjälkar pepparmynta eller 4 stjälkar mynta ½ dl honung 5 dl äppelmust Is 1. Koka upp vatten. 2. Blanda det varma vattnet med mynta och honung. Låt stå och dra under lock i cirka 10 minuter. 3. Låt teet svalna, sila och häll upp på kanna. Tillsätt äppelmust och kyl ner drycken ordentligt i kylskåp. 4. Servera med is och dekorera exempelvis med färsk mynta, äpplen eller bär.

Grön trädgårdssmoothie Mixa ihop en smoothie av trädgårdens skörd, variera och testa på nya smakkombinationer. Se bild på smoothien på bakpärmen. 2 portioner 1 näve spenat 1 grönkålsblad 1 rabarberstjälk 1 jordärtskocka 3 dl äppelmust 1. Skär rabarber, grönkål och jordärtskocka i små bitar. 2. Mixa samtliga ingredienser. Rör om före servering så att drycken får en jämn konsistens.

Nätverket Svenska nu och Marthaförbundet samarbetar genom att utveckla lektionstips och övningar till teman som finns i Marthaförbundets årliga matkulturspublikationer. Materialen hittar du på plugganu.fi. Bekanta dig bland annat med Svenska nus uppgiftshäfte Smaskens smakresa som introducerar inhemska fiskar, svampar och bär på svenska på ett lätt och roligt sätt! Svenska nu har stött svenskundervisningen i finskspråkiga skolor sedan år 2007. anlägga

rakentaa, perustaa

köldtålig

kylmänkestävä

en balja

soikko, palju

lakvatten, -vattnet

suotovesi

en baljväxt

palkokasvi

en lerjord

savimaa

bekämpning, -en

torjunta

luckra

möyhentää

en bladgrönsak

lehtivihannes

nässelvatten, -vattnet

nokkosvesi

en bladväxt

lehtikasvi

odla

viljellä

en blåklint

ruiskaunokki

en odlingslott

viljelypalsta

en böna

papu

ett ogräs

rikkaruoho

en djupbädd

kohopenkki

en pallkrage

lavakaulus

driva upp

korottaa

en pepparrot

piparjuuri

ensilage, -et

säilörehu

en pollinerare

pölyttäjä

frodig jord

rehevä maa

rensa

kitkeä

ett fönsterbräde

ikkunalauta

en ringblomma

kehäkukka

förkultivering

esikasvatus

en rotfrukt

juures

gallra

karsia, harventaa

ett rådjur

metsäkauris

grundgödsling, -en

peruslannoitus

en rädisa

retiisi

en grävspade

kaivamislapio

en sekatör

oksasakset

en grönkål

lehtikaali

en skörd

sato

gödsling, -en

lannoitus

en sork

myyrä

en hink

ämpäri

spenat, -en

pinaatti

inlagd

säilötty

så

kylvää

en jordärtskocka

maa-artisokka

tillvaratagning

säilöntä

kallsådd

kylmäkylvö, talvikylvö

torv, -en

turve

en kålrabbi

kyssäkaali

täckodling, -en

kateviljely

en köksträdgård

keittiöpuutarha

växelbruk, -et

kiertoviljely

KÄLLOR Broschyrer, böcker & artiklar Alm, Gustaf m.fl: Kompostboken, LTs förlag 1997 Andreasson, Johnny: Runåbergs fröer. Grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar, Natur & Kultur 2013 Blomqvist, Leif: Trädgårdens bär, Art-Print Oy 2011 Garden organic: Allt du behöver veta om kompost, Nordstedts 2012 Haapalahti, Heidi m.fl.: Lavatarhuri, Tammi 2015

Israelsson, Lena: Handbok för köksträdgården, Bonnier fakta 2018 Pettersson, Maj-Lis: Skydda din trädgård, Ordalaget Bokförlag 2019 Rosén, Sanna: Klimatsmart trädgård, Norstedts 2020 Truedsson, Åke: Odla dina egna grönsaker, Natur & kultur 2011 Weiss, Philipp m.fl.: Fleråriga grönsaker. Upptäck, odla och njut, Livonia Print 2016 Wätterbäck, Johannes och Lundén, Therese: Skörda, lagra, laga, Bonnier fakta 2020

Webbsidor Impecta.se Luontoportti.com Martat.fi/marttakoulu/puutarha/ puutarhan-tyot/maanparannus/ tutki-maata/ Nelsongarden.se Svenskayle.fi Sarabackmo.se Webbinarium Koloniträdgårdsförbundets webbinarium Gödsel – bästa sättet att göra egen näring – lokalt kretslopp, med föreläsare Ingela Jagne. Kolonitradgardsforbundet.se.

Finlands Biodlarförening r.f.

www. biodlarna.fi

LINDBERGS TRÄDGÅRD Sibbo-Box Tel. 0400-697778 Rönnkullavägen 33

UTPLANTERINGSVÄXTER, AMPELBLOMMOR, GRÖNSAKS- OCH KRYDDPLANTOR SAMT GODA TOMATER OCH GRÖNSAKER www.lindbergstradgard.fi

25-26 maj 2024 www.alandgronskar.ax Arr. Skördefestens Vänner r.f.

Recept för alla tillfällen och säsonger finns i Marthaförbundets receptbank.

martha.fi/recept

GENAST IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER FÖR SKÖTSEL AVSKÖTSEL TRÄDGÅRDEN! GENAST IBRUKTAGNINGSBARA GENAST IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER MASKINER FÖR FÖR SKÖTSEL AV TRÄDGÅRDEN! AV TRÄDGÅRDEN! GENAST IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER FÖR SKÖTSEL AV TRÄDGÅRDEN

Stiga NYA Multiclip 547NYA Multiclip Stiga

Trädgårdstraktor som gör gräsStiga Tornado klippningen bekymmersfri! Trädgårdstraktor som Mångsidig och lättanvänd.

329€

47-modeller! fr.

från

2190€

245€

• MotoMix •

Stihl TRIMMER

Automattrådhuvud STIHL TRIMMER

RMI 632 199€ STIHL Stihl IMOW 6 ROBOTGRÄSKLIPPARE

Automattrådhuvud

199€

Stiga Park 300 M Stiga Park 120 FRONTKLIPPARE FRONTKLIPPARE Midjestyrd Midjestyrning Hydrostatisk Hydrostatisk kraftöverföring kraftöverföring

från fr.

MSA 60 C-B – BATTERISÅG Brukstid ca 35 min. (AK20)

Stiga Tornado

- Batteridriven såg

279

gör gräsklippningen bekymmersfri. Mångsidig och lättanvänd.

inkl. batteri och laddare Brukstid ca 45 min. (AK30)

MSA 140 C-BQ

1595€

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom•att använda STIHLs egna • MotoMix motorolja av toppkvalitet MiljövänligHP 2-TUltra bränsle, som tillverkas genom – STIHLs går till egna alla 2-taktsmotorer att använda HP Ultra motoroljasamt till STIHL 4-MIX maskiner! av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer

2500€

- Batteridriven såg

399€

Brukstid ca 45 min (AK30) Inneh. batteri € o.laddare

369

inkl. batteri och laddare

samt till STIHL 4-MIX maskiner!

ROBOTGRÄSKLIPPARE

1899€

Klippbredd 28 cm ochklarar ytor Klippbredd 28 och upppå tillupp 3.000tillm2. klararpåytor 3.000 M2 utan problem.

2990€ € 2695

329€

MSA 120 C-BQ

batteri Brukstid ca 35Inneh. min (AK20) o.laddare MSA 70 C-B – BATTERISÅG€

Trycktvätt Trycktvätt STIHL RE 98 RE 80 STIHL

159€ 129 €

Ultralätta motorsågar Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 ERBJUDANDE!

• Volym cm3 Erbjudande Stihl MS30170

NYA MODELLER

tryggt och NYA Arbeta MODELLER! bekvämt med StihlArbeta tryggt och bekvämt med säkerhetsutrustningar. STIHL säkerhetsutrustning! FRÅGA EFTER FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE! PAKETERBJUDANDE.

199€€ 199

4,2 kg ••Volym 30 cm3 • 4,2 kg

Stihl MS 181 ERBJUDANDE!

Stihl MS32188 • Volym cm Erbjudande ••Volym 32 cm3 4,3 kg • 4,3 kg

339€€ 279

••Volym 30 cm3 3,3 kg • 3,3 kg

399€€ 399

Stihl MS MS 194 CE ERBJUDANDE! Stihl 194 3 Erbjudande • Volym 30 cmCE

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Grö

n trä

d g år d s s m o o t hi

Marthas köksträdgård