Broschyren Nya garderoben

1

2

3

En garderob som håller i längden Hur ser en hållbar garderob ut och hur gör man för att tänka hållbart när det gäller kläder?

V

em är du och hur lever du? Utgående från din vardag och dina hobbyer kan du tänka ut vad du behöver i garderoben. Om du är en skogsnisse behöver du kanske inte ha så många långklänningar och tvärtom. Skapa en bild av din stil och dina behov och planera din garderob utgående från det.

De hållbaraste plaggen är de som redan finns i din garderob. Hur kan du uppdatera eller fixa dem så att du fortfarande trivs med dem och kan använda dem? Sy om dem, lappa, laga och piffa upp dem eller gör om dem, så att de blir intressanta igen.

Redan på ritbordet Men det är inte bara du som klädkonsument som behöver ändra ditt sätt att köpa och välja kläder. Också den som planerar och designar kläder ska tänka hållbart, för hållbarhet och cirkulär ekonomi börjar på designerns ritbord. Där bestäms det hur plagget ska se ut, vilket material som ska användas och hur mönstret tas ut från tyget.

Hur kan man göra ett plagg så att det får en bra hållbarhet och längre livslängd samtidigt som det ser bra ut? Vilka fibrer ingår i tyget? Är det jungfrufibrer, återvunna fibrer eller handlar det om vardera. Genom att tänka på återvinning redan i planeringsskedet ser man till att materialet kan återvinnas när plagget inte längre går att använda. När man klipper ut plagget ur tyget uppstår klipprester, och beroende på hur bra man planerar mönsterplaceringen på tyget kan man minska tygåtgången för en klädkollektion.

För att det ska finnas genomtänkta produkter som är hållbara på alla sätt, behövs en förändring av hela kedjan från fiberproduktion till färdig produkt. Också klädde-

signerna bör gå igenom en process där de tar till sig hållbara lösningar och förstår hur de kan stödja hela kedjan vid sitt planeringsbord. Vid ritbordet ställs kraven och görs valen för det material som blir det slutgiltiga plagget och som sedan går vidare till butiken och köparen.

Lång väg att gå Om inte hela kedjan förändras kommer de flesta val vi gör i butiken att vara måttligt bra. Vi kan inte göra val som är bäst både för oss själva och för miljön om det vi borde köpa inte existerar. Men hur ska vi veta att det plagg vi suktar efter uppfyller de krav vi ställer? Också här finns en lång väg att gå för att hela kedjan ska bli transparent och vi får den information som vi behöver för att kunna göra hållbara val. Det vi har att gå efter i dag är tredjepartsmärkning, det vill säga att en oberoende part har certifierat delar av produktionen. Det lönar sig att stifta bekantskap med kraven för olika miljöcertifieringar för att se vad som motsvarar det du vill stödja.

Ett problem som lätt kan uppstå är att det står ekologisk på ett plagg som inte alltigenom är ekologiskt.

Fibern är kanske ekologiskt framtagen, men framtagningen eller färgningen följer inte ekologiska eller hållbara principer. Ibland kan vi luras att tänka att vi gör ett bra val. Vi kanske jämför kläder med livsmedel, där lagstiftningen och regelverket för vad som får kallas ekologiskt är mycket mer utvecklade.

Anita Storm ekologirådgivare

4

Lär känna dig själv och din klädstil Tänk klädsmart!

Här nedan har vi listat några tips som kan hjälpa dig på vägen mot en hållbar garderob.

• Vilka är dina färger och vilket material känns bra mot kroppen? Är du en person som ska känna på allt fungerar det inte så bra att handla över nätet. Se på dig själv som den person du är och gå igenom din garderob, känns någon färg eller form fel när du klär på dig och ser dig i spegeln?

• Ha koll på garderoben.

Skapa ordning och gör det lätt att hitta bland hyllorna.

Rensa bort det som är för litet eller för stort, som har fel färg eller form och välj ut det som passar din livssituation.

Genom att skapa luft i garderoben kommer du lättare att hitta de plagg som du vill använda.

• Shoppa inte efter lycka och trösthandla inte. Tänk efter före – ha en plan för vad du behöver och håll dig till den.

Gå igenom din garderob. Se efter vad du har. Fundera på vilka kläder du använder mest och varför. Varför funkar de? Varför trivs du i dem? Där har du nyckeln till din egen stil. Var noga i nätbutiken.

Det är numera enkelt att handla på nätet och också att skicka tillbaka varor. Det lockar till att köpa nytt – även sådant som är onödigt – fastän man inte ens kan prova kläderna. Kläder som returnerats kasseras i vissa fall och tillverkningen har då orsakat miljöeffekter helt i onödan.

Transporterna av varor från näthandeln och returtransporterna orsakar utsläpp, vilket påskyndar klimatföränd-

ringen. Dessutom ökar förbrukningen av förpackningsmaterial och mängderna av förpackningsavfall. Flygfrakt orsakar särskilt mycket utsläpp, vilket bidrar till klimatförändringen. Om det inte är bråttom med leveransen är det bättre att välja fartygsfrakt.

Vi lever i en värld där attityderna till konsumtion är ganska positiva.

Det hör liksom till saken att följa modet och köpa nytt. Reklam och medier skapar föreställningar om nya behov. Det kräver mod att inte följa alla trender, utan överväga sina inköp och bara köpa det man behöver.

När du hittar din stil blir det lättare att stå emot lockelser och hålla dig till kläder som du tycker om.

• Se till att ha hållbara kläder av god kvalitet och sådana som passar din egen stil.

Våga vägra det så kallade snabbmodet, alltså kollektioner och färger som växlar flera gånger varje år, och följ din inre övertygelse. Gör gärna det, trots att det tar tid att tänka ut vem du är och vad du behöver.

• När du behöver något, leta först bland secondhand-kläder, där har också eventuella kemikalierester tvättats bort och du kan få ett plagg vars livstid du kan förlänga.

5

Kläder och textilier i Finland Miljön belastas då kläder och textilier produceras och transporteras, dessutom påverkas våra plånböcker. Om du funderar kritiskt på vad du behöver, sparar du också pengar.

I dag lägger den genomsnittliga finländaren ungefär 850 euro varje år på kläder och skor.

Cirka 40 procent av klimatavtrycket uppstår vid produktionen.

I Finland konsumeras årligen cirka 70 000 ton kläder och textilier. 13 kilo per person kastas. Dessa textilier hamnar slutligen på soptippen.

År 2023 väntas vi handla för

934 euro

År 2020 handlade finländarna kläder och skor för omkring 4,7

miljarder euro

År 2023 kommer motsvarande siffra att vara

5,2 miljarder euro

Globalt är situationen ännu värre.

Av alla kläder som produceras hamnar 73 procent på soptippen eller bränns upp.

Varför kastar vi klädesplagget? det har slitits sönder det har fel storlek det ser slitet ut det har förstörts i tvätten stilen känns inte längre rätt vi har tröttnat på det det är inte längre trendigt det skulle behöva lagas

6

Sandra Holmäng:

Nyckeln till din egen stil En viktig aspekt när du skapar en hållbar garderob är att inte köpa kläder som du inte använder. Samtidigt kan det vara svårt att vid inköpstillfället veta om du kommer att använda plagget mycket eller lite. För att fatta smarta och hållbara beslut är det viktigt att fundera på och lära sig känna igen sin egen stil. Vad passar just dig och din kropp? Vad känner du dig mest bekväm i?

F

ör många kan det vara svårt att hitta sin egen stil och då kan det vara bra att ta hjälp av en stylist. Sandra Holmäng jobbar som stylist och driver sedan 2016 ett företag tillsammans med Robert Bamm och Heidi Lithén i Vasa. De anser att hur vi klär oss påverkar vår livskvalitet mera än vi tror. Sandra gillar att jobba med styling och att via det hjälpa folk att få bättre självförtroende i fråga om kläder.

Hur skapar man en garderob som håller i längden?

– Det är viktigt att förstå vad som är din egen stil.

Det här kan du göra till exempel genom att skriva ner vad du gillar och inte gillar. Det kan handla om färger, former eller mönster. Du kan förstås också spara bilder som du hittar på nätet för att få idéer.

– Det kan också vara bra att skriva upp vad du behöver och låta bli att impulsköpa. För att göra smarta val kan du vänta i två veckor och fundera, när två veckor har gått vill du kanske inte längre ha plagget.

Hur kan ni hjälpa till att göra hållbara val?

– På grund av ett lite begränsat urval i Vasa kan det vara svårt att hitta helt hållbara kläder, men vi försöker till exempel ge rekommendationer om materialval. Där lönar det sig att välja naturmaterial. Vi försöker också hjälpa folk att skapa en bra basgarderob.

Hur vet jag om jag kommer att använda det plagg jag vill köpa under en lång tid?

– Att vänta i två veckor är bra. Men du kan även fundera på om plagget är väldigt trendigt, då kan det hända att det kommer att kännas helt fel om ett år.

Om det är ett trendplagg är det också bra att fundera

på om det egentligen passar in i din egen stil. Du kan också fundera på om plagget kan stylas på olika sätt och kombineras med sådant som redan finns i din garderob. Samma tröja ska fungera med många andra plagg.

Vad ska man tänka på när man köper kläder?

– Känn efter redan i butiken och fundera på om plagget är bekvämt. Finns det något du stör dig på i butiken kommer du att tycka det även senare. Här får man vara lite hård mot sig själv, det ska funka med mycket annat i din garderob. Sedan är det bra om plagget passar i olika sammanhang, såsom fritid och jobb eller olika säsonger. Basplagg ska fungera året runt.

Att köpa hållbart mode kan bli dyrt, är det värt pengarna?

– Tänk på att kläder från de billigaste kedjorna ofta håller sämre än andra. De kan tappa form och färg eller bli noppiga och fula redan efter några användningar eller tvättar.

Visste du att ...?

Koldioxidutsläppen från textilindustrin skulle kunna minskas med 44 procent om vi använde ett plagg dubbelt så många gånger jämfört med genomsnittet.

7

8

Stilskola för den medvetna • Köp kläder som passar dig och som du tycker om.

• Klä dig enligt tillfället: använd friluftskläder ute och hemmakläder hemma.

• Köp bara det du behöver. Håll dig till de kläder du har och använd dem så länge det går.

• Tänk noga igenom inköp via nätet.

• Köp inte mer än du har råd med.

• Om du har extra förvaringsutrymme, lägg undan kläder som du tycker om men som du inte använder just nu. När du vill ha variation kan du fynda bland dessa kläder.

• Om det är dags att avstå från ett plagg i gott skick, ge det vidare.

• Äldre plagg kan ha ett värde som retroplagg, även om de inte är i toppskick.

• När du märker att du behöver något, fäst en lapp med plaggets namn på dörren till klädskåpet. Om samma plagg återkommer många gånger är det förmodligen fråga om ett verkligt behov, och inte bara något du vill ha för stunden.

• Låna eller hyr kläder som du sällan behöver, såsom festkläder.

• Kläder som är hela och kläder som du inte längre använder kan du ge till en vän, sälja på loppmarknad eller skänka till välgörenhet.

• Ordna klädbytardagar tillsammans med dina vänner.

9

Konsumtion och produktion av kläder Vi köper nya kläder allt oftare, och använder dem allt kortare tid. Även antalet användningar av enskilda plagg har minskat. Den genomsnittliga användningstiden för ett plagg är nu mer än en tredjedel kortare än år 2000. Affärerna får ständigt in nya kollektioner och de kläder som inte blir sålda får ge plats för nya.

Nästan allt det material som används för tillverkning av kläder är nytt råmaterial. Återvinningen av textilier som material är tills vidare mycket småskalig, även i Finland. Över 70 procent av textilierna bränns upp eller hamnar på soptippen. Globalt förs varje sekund ett helt lastbilsflak med lätt begagnade kläder till förbränning eller till soptippar.

I Finland uppstår omkring 100 000 ton textilavfall per år.

Metoder för att göra nytt tyg av återvunna fibrer är under utveckling. Blandade textilier är svårare att återvinna som material än textilier som är gjorda av ett enda material.

Produktionskedjan för kläder och accessoarer, från råmaterial till färdig produkt, är lång och svår att följa. De långa produktionskedjorna är också förknippade med ekologiska och etiska problem.

Billig produktion med låga löner Råmaterialen till klädindustrin odlas och produkterna tillverkas där det är billigast.

Produkterna kan sedan behandlas och

färgas i något annat låglöneland.

Största delen av de kläder som säljs i Finland tillverkas i utvecklingsländer, främst i Asien. Långa arbetsdagar, tvångsarbete, farliga arbetsförhållanden och låga löner är vardag i klädfabrikerna. När de vuxnas löner inte räcker för att försörja familjen måste också barnen arbeta. Vissa europeiska länder, såsom Italien och Lettland, klassas som länder med förhöjd risk för låga löner. Bara en bråkdel av produktens försäljningspris går till den som sytt den.

Under perioden 1980–2013 steg priserna på kläder med ungefär 70 procent, men priserna på andra varor steg med nästan 300 procent. Orsaken är att klädindustrin har flyttat till länder där det är billigt att producera.

Jämfört med 1980-talet kostar kläderna i dag endast 20 procent av vad de kostade då, i förhållande till inkomstnivån. Om du multiplicerar priset på ett plagg med 5 ser du vad det egentligen borde kosta.

Ta reda på bakgrunden En konsument kan främja ansvarsfullhet inom textilbranschen genom att fråga företagen om produkterna och varifrån de kommer. Information om ansvarsfullheten hos ett klädmärke eller -företag finns exempelvis på företagets webbplats.

Till verklig ansvarsfullhet hör att tillverkaren öppet berättar om sin verksamhet, uppger var kläderna är tillverkade och presenterar exakt statistik. Ett ansvarsfullt företag betalar också tillräckliga löner till de anställda. Bara löften räcker inte, utan det viktiga är vad man gör.

Våga fråga!

Kontrollera vad företaget berättar om: • Företagets växthusgasutsläpp och avfallsfotavtryck.

• Åtgärder för att minska skadliga miljöeffekter, såsom ansvarsfullt producerade råvaror och förpackningsmaterial samt förbud mot användning av skadliga kemikalier och uppföljning av förbuden • Åtgärder för att förlänga klädernas livslängd eller förbättra återvinningen.

• Åtgärder för att främja rättigheterna i arbetslivet och de mänskliga rättigheterna.

• Företagets etiska anvisningar och hur de förverkligas.

• Övervakningen av produktionen.

• Möjligheterna för de anställda att leva på sin lön.

• Ansvarsfullheten i kedjan av underleverantörer.

10

Michaela von Kügelgen:

Låna i stället för att köpa Att låna och hyra kläder har under de senaste åren blivit ett alltmer populärt alternativ till att köpa nytt. Från att tidigare ha handlat om främst uthyrning av festkläder för särskilda tillfällen har konceptet i dag utvidgats och innefattar också vardagsplagg.

11

12

I

ett försök att begränsa mängden kläder som ligger oanvända i skåpen använder sig författaren och journalisten Michaela von Kügelgen av ett klädbibliotek. I praktiken fungerar det som en sorts förlängning av den egna garderoben, och tillfredsställer behovet av att uppdatera sin stil utan att belasta miljön och plånboken lika mycket som när man köper nytt.

Michaela säger att hon helt enkelt hatar att shoppa och att hon försöker undvika att köpa onödiga kläder på det hela taget.

– Jag bor väldigt litet och det ryms inte hur mycket som helst i klädskåpet, sedan är jag lite snål och vill inte konsumera kläder som jag inte använder. Jag tänker väldigt noga på vad jag egentligen sätter mina pengar på, förklarar hon.

Vilka är fördelarna med att låna i stället för att köpa?

– Det är kul att kunna testa olika saker utan att förbinda sig.

Och om plagget inte känns rätt är det bara att lämna tillbaka det och låna ett nytt. Det finns vissa kläder som är ganska grälla eller galna som jag inte skulle köpa för dyra pengar, men jag älskar att få låna dem i några veckor.

– Som författare får jag ibland uppträda i offentliga sammanhang och då är lånade kläder ett bra sätt att variera vad jag har på mig vid olika tillfällen. Det finns en otrolig bredd i vad klädbiblioteket har att erbjuda. Det är roligt att märka att även om mina kompisar lånar kläder från samma ställe, så klär vi oss på väldigt olika sätt.

– Kläderna är också ofta av hög kvalitet och av inhemska klädmärken. Jag har hittat flera nya favoritmärken som jag inte tidigare har känt till.

Hur har klädbiblioteket förändrat din klädkonsumtion?

– Eftersom jag under de senaste åren inte har köpt kläder så ofta, kan jag inte säga att klädbiblioteket har förändrat min klädkonsumtion särskilt mycket. Men nu för tiden tänker jag ändå mer på att köpa bara kläder som jag verkligen kommer att använda.

– Nya festklänningar har jag slutat köpa helt. Dem lånar jag

alltid vilket är skönt. Det är alltid lite spännande att gå till biblioteket och inte veta vad man ska hitta den här gången. Om jag vill ha en specifik klänning en viss dag kan jag också reservera den för en extra avgift.

Hur tror du att vår klädkonsumtion kommer att se ut i framtiden?

– I framtiden hoppas jag att fler börjar använda klädbibliotek och att det uppstår fler liknande tjänster. Genom att tipsa kompisar om att låna kläder i stället för att köpa försöker jag få fler intresserade av att testa konceptet. Klädutlåningstjänster som fungerar per post är jag däremot lite kritisk till, eftersom frakten är problematisk ur ett miljöperspektiv. Men om man bor på landsbygden har man antagligen inte tillgång till ett klädbibliotek i hemstaden och då kan postandet vara ett alternativ.

Byt, låna eller ge bort Har du hela kläder i gott skick, som du sällan använder men som du ändå tycker om? Lägg undan dem ett tag, om du har extra förvaringsutrymme. Efter en tid känns de som nya igen.

Om du längtar efter förändring kan du styla och göra om dina kläder.

Om du har hela kläder i gott skick som du inte längre vill ha, kan du låta dem gå vidare till andra. Sälj dem på loppmarknad eller i en Facebook-grupp, eller lämna dem till en klädinsamling. En del klädaffärer tar också emot begagnade kläder. Ge plaggen till vänner. Kanske kan ni ordna en klädbytarkväll!

13

En ansvarsfull garderob Vad gör ett plagg miljövänligt? Ska man välja ekologisk bomull, Fairtrade-produkter eller kläder av återvunna material?

Begagnade kläder? Är inhemskt alltid det bästa valet?

Miljövänlighet i garderoben är summan av många faktorer. Det är något som bland annat har att göra med mängden kläder, material, mångsidighet och hållbarhet vid tvätt. Den bästa miljögärningen är att använda plaggen fler gånger.

Det mest ekologiska plagget är det som du använder länge – det finns alltså redan i din garderob.

Mångsidiga plagg minskar behovet av att köpa nytt. Många plagg passar för både vardag och fest, särskilt om man kompletterar dem med olika accessoarer enligt situationen. Köp kläder som kompletterar din garderob och passar ihop med din stil. Då är det lätt att hitta något för varje tillfälle.

Billigt eller dyrt?

Innan du bestämmer dig för att köpa ett nytt plagg, fundera på vad du behöver det till. Fundera också på andrahandsvärdet.

Billigt snabbmode går inte åt på loppmarknader, särskilt inte om plagget är slitet.

Om du använder ett billigt plagg en eller två gånger blir det dyrare än ett plagg med högre pris som du använder längre. Hur många gånger du använder ett plagg avgör hur förmånligt det blir.

Köp plagg som du vet att du kommer att använda ofta och länge.

En produkt av hög kvalitet tål tidens tand. När du köper nya kläder ska du tänka på materialet.

Om materialet känns bra och är ändamålsenligt och lättskött kommer du förmodligen att använda plagget länge.

I valet och kvalet Valet mellan olika material är inte svartvitt när det gäller miljövänlighet, återvinningsmöjligheter eller komfort.

Bomull är till exempel ett naturmaterial, men produktionen är förknippad med många problem. Naturmaterial görs ofta hållbarare genom att de kombineras med konstgjorda fibrer.

Konstfibrer, såsom akryl, kan förbättra komforten och är ofta billigare än naturfibrer. Å andra sidan blir plagg av konstfibrer lätt noppiga och tappar formen. De är svåra att sälja vidare och besvärliga att återvinna.

När man använder och tvättar plagg av konstfibrer lossnar mikroplaster, det vill säga små plastpartiklar, som kan sköljas i väg med

avloppsvattnet till reningsverken. En del av mikroplasterna tar sig förbi reningsprocesserna och kommer ut i naturen. Mängden mikroplaster som lossnar från kläderna minskar ju fler gånger man använder och tvättar dem. Det är därför bra att välja begagnade kläder och använda kläderna längre.

Bra material Tjocka material håller slitage bättre än tunna. Linne är ett bra material för svalkande sommarkläder.

Var uppmärksam på skornas kvalitet. Skor av äkta läder är ofta dyrare än skor av konstläder. Å andra sidan håller de längre och går att reparera.

14

Vala Boucht:

Loppisshopping som håller måttet Secondhand-shopping är redan en etablerad form av miljömedveten konsumtion och har under de senaste åren blivit alltmer accepterat. Ännu för tio år sedan var begagnade kläder någonting som många upplevde som ohygieniskt och sämre än att köpa nytt. Men i takt med att miljöaspekten har blivit viktigare har också secondhand tagit sig in i de flestas garderober.

V

ala Boucht är designstuderande och bosatt i Helsingfors. Tillsammans med Stella Sandell driver hon vid sidan om sina studier sedan våren 2020 en secondhand-butik via Instagram. I stället för överfulla butiker där guldkornen kan vara svåra att hitta erbjuder Vala och Stella en noggrann kuraterad helhet av väl valda plagg. Det hela började från deras gemensamma intresse för secondhand-kläder och hållbar livsstil.

– Vi hade båda tänkt på samma sak, att man ofta hittar plagg som inte passar en själv, men som nog skulle se bra ut på någon annan. Om plagget är välbevarat är det fint att få vara med och se till att någon annan får glädje av det.

Vad är det bästa med att köpa begagnat?

– Det är att alla plagg är unika. Det går liksom inte att hitta något som är exakt det som är trendigt just för tillfället, eller det som du hittar om du går in i en butik som säljer nya kläder, utan du måste snarare försöka hitta din egen stil.

– Äldre kläder är också ofta av bättre kvalitet, det syns att de är gjorda av en människa. Tyvärr börjar det i dag finnas plagg av sämre kvalitet också i secondhand-butiker, eftersom kläder inte tillverkas på samma sätt längre. Jag tycker också att det är så fint när man ser att någonting har reparerats. Det känns så fint att någon har orkat göra det och att plagget ännu finns kvar.

Vilka utmaningar ser du med secondhand-shopping?

– Någonting vi hade i tankarna när vi började med vår butik var att många av våra kompisar hade sagt att de helt enkelt inte orkar söka. Små butiker är ofta bäst för där finns det inte så mycket kläder att gå igenom, i större affärer måste du orka leta. Det är också viktigt är att du lär dig känna igen vad som passar dig eller inte, för då slipper du prova många olika plagg. Det kräver ett visst öga.

Vad ska man tänka på då man köper begagnat?

– Om du vill ha något specifikt, kan det vara lite svårare

att hitta det du söker, du kanske inte hittar riktigt exakt det du har tänkt dig. Men i vissa butiker finns det särskilda avdelningar för olika kategorier, såsom jeans och jackor. Det är ändå viktigt att ha lite tålamod. Om det är något du behöver kan du försöka hålla det i bakhuvudet medan du går i secondhand-butiker. Men om du letar efter något väldigt specifikt ska du inte ha för höga förhoppningar.

– Själv har jag ganska långt lämnat det där med att försöka hitta något som jag söker. Jag tycker det är roligare att bygga upp en stil och en garderob på basis av unika plagg.

Vad betyder trender för dig?

– Trots att jag följer modevärlden och trender ganska aktivt är det inte något jag tar på alltför stort allvar. Jag kan inspireras av det jag ser, men är inte intresserad av att slaviskt följa trender. Samtidigt förstår jag att det är lätt att göra det om man är osäker på sin stil.

Hur hittar man sin egen stil?

– Det kan ta lång tid, men jag har absolut hittat min stil via secondhand-shopping. Jag rekommenderar att du testar dig fram och till exempel försöker kombinera din existerande garderob på nya oväntade sätt.

Vad skulle du säga åt någon som aldrig har testat secondhand-shopping förut?

– Ge det en chans. Särskilt om du går med en kompis så kan det bli en rolig upplevelse. Du behöver inte ens köpa någonting, utan du kan bara strosa omkring i butikerna som i ett galleri och titta på allt som finns.

Visste du att ...?

Så här mycket vatten går åt vid tillverkningen av ett par jeans → 10 850 liter, ett lakan → 9 750 liter och en t-tröja → 2 720 liter.

15

16

Gamla kläder blir som nya – så gör du!

Alla tröttnar på sina kläder ibland, men med små förändringar kan de bli användbara igen.

• Försök klara dig med det du redan har i din garderob.

• Gå igenom dina kläder: Vad har du? Vad blir inte använt? Vad behöver förnyas?

• I hemmet kan du hitta massor av gratis tillbehör och olika slags material: vida blusar, kragskjortor, gamla gardiner, trikåer, knappar... Gläd dig över dina hållbara kläder. Även om du inte använder dem kan de bidra med material till något nytt.

• Tveka inte att prova på, även om det känns som om du inte kan! Ta bort kragar, klipp ut mönster, färga, riv, knyt, brodera, förkorta ...

• Man behöver inte alltid maskiner eller apparater, eller ens nål och tråd. Ibland räcker det med sax och textillim. Du kan till exempel fästa en intressant detalj från ett klädesplagg på en väska som dekoration.

• Läs bloggar, bläddra i böcker och tidningar, leta efter idéer. Se på kläder och andras stilar med nya ögon. Bjud in kompisarna till en reparations- och fixarkväll. Inspireras och inspirera.

• Hitta din egen ekologiska och unika stil. Var fördomsfri.

• Genom att fixa sparar du pengar.

• Ditt förnyade plagg är unikt. Var stolt över det du åstadkommit.

• Allt kan användas – och alla kan!

17

Korta av byxben Har du ett par byxor som sitter bra, men som är lite för långa? Så här kortar du av dem.

1. Ta på dig byxorna och ett par skor som du brukar använda med byxorna. Ställ dig framför en spegel. Vik själv eller be en annan person vika in byxbenet och fästa det med nålar. Längden är lämplig när kanten på byxbenet är rak framtill ovanför skon. Baktill får byxbenskanten nå ner till ca 1 cm från golvet. Dina egna preferenser och modet påverkar också hur långa byxbenen bör vara. Tänk på att byxorna drar ihop sig och blir lite kortare vid användningen. Vik bara in det ena byxbenet. Om din kropp är mycket asymmetrisk bör du prova ut båda byxbenen

3. Sicksacka eller sy med overlock-

2. Ta av dig byxorna och lägg byxbenen exakt ovanpå varandra så att sido- och innersömmarna möts.

Använd ett bord eller strykbräde för det här. Märk ut det nya vecket på avigsidan med en krita. Ta hjälp av en linjal. Markera vecket även på det andra byxbenet. Stryk vecken. Klipp bort det överflödiga tyget och sprätta upp den gamla fållen om det behövs.

En lämplig fåll är ca 3 cm.

maskin runt kanterna. Fäst fållarna med nålar, som du placerar tätt och vinkelrätt mot kanten. Om tyget är av ylle viker man fållen en gång. Om det är av bomull viker man fållen två gånger, och då behöver man inte sicksacka eller sy med overlockmaskin kring kanten. Fålla byxbenen med raksöm. Börja på insidan av byxbenet, och avsluta med att sy några stygn över början av sömmen. Använd en jeansnål om tyget är tjockt. Sy försiktigt över tjocka ställen.

4. Du kan också fålla med smygstygn.

Stygnen sys alltid inne i fållen, så att de inte slits. Gör knutar i sömmen ibland. Om tråden senare går av rivs den inte upp helt.

5. Stryk byxbenen.

18

Vera Arhippainen:

Tänk efter innan du köper Det mest hållbara klädesplagget är det du redan äger. Det kan låta drastiskt att sluta köpa kläder helt och hållet, men i själva verket är detta det mest miljövänliga alternativet. Vare sig köpstoppet varar i en månad eller flera år kan det vara intressant att försöka klara sig med vad man redan har i sin garderob.

V

era Arhippainen studerar global hållbarhet och har sedan två år tillbaka undvikit att köpa kläder helt och hållet. Beslutet att sluta köpa kläder var något som Vera kom fram till sakta men säkert, och det hela började med ett växande intresse för att leva hållbart.

– Att köpa kläder började ge mig ångest, och till och med att ha mycket kläder känns skamfyllt ibland, det passar inte ihop med den bild jag har av mig själv, säger Vera.

Vilket är ditt förhållande till kläder?

– Kläder har alltid varit viktiga för mig på många sätt.

Det har varit ett sätt att uttrycka sig och synas bland mängden. I dag klär jag mig mest i sådant som jag känner mig bekväm i, men det har alltid varit en sak som jag har tyckt är intressant.

Hur kommer det sig då att du slutade att köpa kläder?

– Det var inte ett tydligt beslut att aldrig mer köpa några kläder, det var något som sakta växte fram. I ett skede insåg jag att jag inte hade handlat några nya kläder på över ett år och det kändes ganska bra, så jag valde att fortsätta.

– Jag har alltid varit ganska miljöintresserad och under gymnasietiden slutade jag köpa nya kläder, det var bara secondhand och andrahands-alternativ som gällde. På den tiden kunde jag ändå shoppa ganska mycket begagnat, därför har jag fortfarande i dag rätt mycket kläder.

– När jag gick in i en vanlig klädbutik kändes det svårt och tungt. Jag hade inte ens lust att titta på kläderna och sakta började till och med secondhand ge mig ångest. Det kändes fel att stå och titta på en tröja när jag hade sju tröjor hemma som mer eller mindre fyllde samma funktion.

Vilka utmaningar finns det med att inte köpa kläder?

– Ibland kan det vara svårt. Ofta när jag är på stan med

mina vänner så kanske de vill gå och titta på kläder i butiker, och då kan det kännas konstigt att stå bredvid dem fast jag redan vet att jag inte kommer att köpa någonting. Det är någonting som jag har tyckt om att göra, men som inte längre känns bra.

När är det okej att köpa kläder?

– I dag om jag köper kläder är det någonting som jag absolut behöver och då känner jag inte heller ångest över det. Till exempel kan jag köpa ett par nya strumpor eller underkläder om det behövs.

– Under de senaste åren har jag bara köpt ett fåtal plagg som jag inte har behövt. Då har det varit något som jag verkligen har tyckt om. Men det är ändå ett svårt val och det känns nog lite som att jag sviker mig själv. Samtidigt tycker jag inte att man behöver vara så extrem.

Hur kan jag bli inspirerad av de kläder jag redan har?

– Det känns bra när man kommer hem med sitt nya klädesplagg, men jag lånar ganska mycket kläder av vänner nu för tiden och det ger lite samma känsla.

– Jag försöker variera min klädsel, men ofta går jag nog ganska länge i samma kläder. Ibland letar jag också efter gamla kläder på vinden på landet. Jag har märkt att när jag låter lite tid passera utvecklas min egen smak. Då kan något som jag inte har gillat tidigare plötsligt vara ganska snyggt.

19

20

Fundera på ...

• Behöver jag köpa nytt? Tänk efter ännu en gång: varför skulle jag köpa?

• Undvik impulsköp.

Köp inte på grund av trender eller stundens ingivelse.

• Välj hellre ett plagg av god kvalitet än många dåliga.

• Ta reda på om textilierna har producerats på ett ansvarsfullt sätt.

• Välj helst kläder som är miljömärkta eller Fairtrade-märkta.

• Välj helst ekologisk bomull när du köper bomullskläder.

Om du handlar kläder fråga dig själv ...

• Finns det trådar på ytan som fastnar i smycken eller spännen?

• Färgar plagget av sig på händerna redan när du köper det?

• Ser ytan osnygg ut?

• Lossnar dekorationerna?

• Är knapparna ordentligt fästa?

• Finns det tjocka tryckta bilder på plagget, som spricker när de slits?

• Är stickningarna långa, hållbara och väl fästa?

• Hur stor är sömsmånen?

• Är sömmarna raka?

• Kan plagget återvinnas?

• Ser man igenom tyget?

• Var är plagget tillverkat?

• Finns det information om ansvarsfullheten?

• Läs skötselanvisningarna.

• Tvätta nya kläder innan du använder dem.

Undvik ...

• Material som blir noppiga och bildar statisk elektricitet, såsom akryl.

• Textilier som har behandlats med kemikalier för att exempelvis bli smutsavstötande eller hållas luktfria.

• Textilier med mjuka plastdelar, såsom mönster med yta av plast.

21

Textilproduktionens miljöeffekter Klädindustrin belastar miljön i alla skeden, från produktionen av råmaterial till tillverkningen av tyger och från transporten av kläder till hanteringen av avfall. Miljöeffekterna av olika tyger varierar. Det centrala är var och hur materialet till plaggen har producerats. Ett plagg som tillverkats i Finland är inte automatiskt ekologiskt.

Det finns olika bedömningar av klädindustrins andel av växthusgasutsläppen. Siffrorna varierar mellan 2 procent och 10 procent.

Klädindustrin orsakar varje år lika mycket utsläpp som hela världens fartygs- och flygtrafik tillsammans.

Av världens årliga vattenförbrukning går 4 procent till textilproduktion. I synnerhet bomullsproduktionen kräver mycket vatten.

Bomull odlas ofta i länder där det råder brist på rent vatten.

Textilproduktionen står för upp till 20 procent av världens årliga industriella avloppsvattensutsläpp. Avloppsvattnet innehåller blekmedel, färgämnen, syror och bläck. En del av vattnet rinner rakt ut i vattendrag. Om hanteringen av avloppsvattnet är bristfällig kan dricksvattnet bli förorenat.

Förutom av naturfibrer görs kläder också av oljebaserade, syntetiska fibrer. Sådana är exempelvis polyester, akryl och nylon. Dessa fibrer blandas också ofta med naturfibrer för att förbättra plaggets komfort. Tillverkningen av konstfibrer kräver mycket energi och råvarorna är inte förnybara. Syntetiska fibrer är egentligen plast och bryts inte ner i naturen. Största delen av de mikroplaster som finns i haven kommer från plastbaserade textilier, såsom polyester och nylon.

Av de insektsgifter som används i världen används 16 procent för bomullsodling.

Ofta hanteras bekämpningsmedlen på odlingarna utan ordentlig skyddsutrustning.

I produktionen av kläder används kemikalier exempelvis för blekning, färgning och olika behandlingar av tygerna.

Det kan gå åt 0,5 kilo kemikalier för att producera 1 kilo fibrer, och 3 kilo kemikalier för 1 kilo kläder.

Många odlarfamiljer hamnar i en skuldspiral, när priserna på gödsel och frön stiger samtidigt som skördarna minskar.

De kemikalier som använts i kläderna kan vara skadliga för hälsan.

Du bör alltid tvätta nya kläder innan du använder dem. Exempelvis textilier som har behandlats med kemikalier för att få vissa egenskaper, såsom skrynkelskydd, vatten- och smutsavstötande egenskaper eller eliminering av lukt, kan innehålla kemikalier som är skadliga för människan. Undvik textilier som har mjuka plastdelar, såsom t-tröjor med mönster av plast. De kan innehålla mjukgörande medel som kan vara skadliga för människans reproduktionsförmåga.

22

Hannes Bengs:

Återvinning i fokus Ett sätt att shoppa klimatsmart är att försöka köpa kläder gjorda av hållbara material, samtidigt kan det vara svårt att veta hur materialet har producerats och vad dess klimat- och miljöpåverkan verkligen är. Då lönar det sig att anstränga sig lite extra och till exempel söka efter information på olika klädmärkens hemsidor om hur kläderna produceras.

D

et finländska företaget Pure Waste har lyckats skapa kläder av 100 procent återvunnet material.

I praktiken använder sig företaget av så kallad pre-consumer waste, alltså textilavfall som blir över när kläderna tillverkas i fabriker. Detta innebär att tillverkningen av kläderna ger upphov till ett minimalt koldioxidavtryck och använder endast en bråkdel av det vatten som går åt när man tillverkar kläder av nya fibrer.

En av grundarna av klädföretaget är Hannes Bengs. Enligt honom borde vi lära oss att uppskatta kläder som man gjorde förr i världen. Vi borde sluta köpa nytt i onödan eller för att bli på bättre humör när vi känner oss lite nere. Han säger att den största och viktigaste frågan att ställa till sig själv är: behöver jag faktiskt köpa det här?

Varför startade ni ert klädföretag?

– Det började med att vi försökte hitta tyg av hundra procent återvunnet råmaterial för vårt andra företag, som tillverkade accessoarer och hattar. År 2010 fanns inget sådant på marknaden, så vi bestämde oss för att utveckla ett eget. Efter att vi lyckats skapa ett material av hög kvalitet bestämde vi oss för att grunda vårt klädföretag och börja producera egna kläder.

Tyget vi använder består av 60 procent återvunnen bomull och 40 procent polyester från återvunna PET-flaskor.

Hur ska man tänka för att konsumera hållbart?

– Vi lever i en slit-och-släng-kultur och kläder kostar förhållandevis lite, därför bryr sig folk inte om sina kläder. Du borde köpa klädesplagget och tänka att det ska användas tills det inte längre går att använda. Det är intressant att märka är att ju längre du äger en skjorta, desto mer börjar du tycka om den.

Det byggs ett känslomässigt band till plagget och du vill inte längre kasta bort det. Om du vill att ett plagg ska hålla så länge som möjligt försöker du ta hand om det på rätt sätt. Därför är

det viktigt att veta av vilka material klädesplagget är tillverkat.

– Köp kvalitet om du har möjlighet, och lär dig känna igen din egen stil så att du inte följer de snabbaste trenderna. Det är inte hållbart om du kastar bort eller säljer ett plagg efter ett halvår.

Hur tänker du när du köper kläder?

– Jag brukar välja mina kläder enligt kvalitet. Det viktigaste är att de ska hålla. Vid det här laget vet jag dessutom ganska bra vad jag vill ha, så det är sällan jag köper kläder som skulle bli liggande i garderoben.

– Material har också stor betydelse när jag väljer kläder. Att materialet går att reparera är viktigt. Om jag köper en ylletröja vet jag den går att reparera om den går sönder. Tänk även på att materialet behöver vila mellan användningarna, då håller det bättre. Därför kan det löna sig att ha några tröjor att byta mellan, hellre än en som du använder varje dag.

Hur ser du på framtiden för klädindustrin?

– Jag hoppas att det i framtiden kommer regler från statligt håll eller på global nivå när det gäller hållbarhet. Till exempel kunde företag som skapar miljövänliga kvalitetsprodukter få betala mindre skatt än andra. Någon typ av energimärkning för kläder, på samma sätt som det finns för elektronik, skulle också vara bra att ta i bruk.

– En annan sak som skulle vara viktig är att beakta återvinningen redan i priset när man köper ett plagg, som när man köper elektronik. Samtidigt skulle företaget lova att ta tillbaka plagget för återvinning när det är utslitet.

– Jag hoppas att utvecklingen inom klädindustrin går att vända åt ett bättre håll, men det kräver att företagens grundläggande sätt att tänka förändras. Till exempel måste problemet med överproduktion lösas. Men för att få hela industrin att ändra riktning måste de största och mest inflytelserika företagen visa vägen, sedan följer den stora massan efter.

23

Bli textilsmart!

Tänk på att ...

Kläder i gott skick kan komma till användning igen

• Lämna inte textilier som är i dåligt skick, som inte längre duger till försäljning, till insamlingar.

Det finns risk för att de hamnar i fattiga länder och belastar deras avfallshantering.

• Kläder som lämnas till insamlingar ska vara hela, rena och i gott skick.

• Kasserade underkläder och strumpor ska läggas i energi- eller blandavfallet.

Till insamlingar av textilier kan du lämna ...

• Plagg som är tillverkade före år 2000 kan man gärna ge bort även om de har små fel.

• Tillräckligt gamla kläder har ett retrovärde.

• Förpacka kläderna i en tät plastpåse och förslut den väl.

• Rena och torra jackor, byxor, kjolar, tröjor, lakan, dukar och handdukar.

• Kläder som strumpor och underkläder lämpar sig för insamlingar endast om de är oanvända, alltså i säljbart skick.

Till insamlingar av textilier ska du inte lämna ...

• Skor bör fyllas med tidningspapper. Fäst ihop skoparet exempelvis med skosnörena.

• Underkläder, strumpor, kuddar, täcken, dynor, mattor, bälten, väskor, skor.

• Textilier som är fuktiga eller mögliga, innehåller skadedjur eller luktar starkt kan förstöra hela insamlingen. De ska läggas i ett kärl för blandavfall, brännbart avfall eller energiavfall.

Öka livslängden för plagg i sämre skick Vad ska man göra med textilier som är så slitna att de inte går att sälja? Rena textilier kan användas på många olika sätt: • Använd som städtrasor.

• Klipp i remsor och använd till trasmattor, för virkning eller som kuddfyllning.

• Klipp gamla lakan i små bitar och använd i köket i stället för hushållspapper. Tvätta trasorna tillsammans med annan tvätt och använd dem igen och igen.

• Gamla lakan kan man också göra till bivaxdukar, som kan användas i stället för plastfolie.

• Ta vara på hela dragkedjor, knappar och tyger.

Använd dem i dina egna handarbeten eller ge dem till någon fixare som du känner.

Kasserade textilier blir nya fibrer Förädlingen av kasserade textilier från hushållen till återvunna fibrer är under utveckling. Nätverket för att samla in kasserade textilier kommer att kompletteras under de närmaste åren. Av kasserade textilier kan man göra olika slags fiberprodukter. Insamlingen är avsedd för rena kläder och hemtextilier som inte längre kan användas. Förpacka textilierna som ska till insamlingen tätt i en plastpåse.

24

Plus och minus med olika material Bomull (naturfiber)

Silke (naturfiber)

Hampa (naturfiber)

+ Förnybar, biologiskt nedbrytbar.

+ Silkesfjärilens larver äter blad från mullbärsträd.

Träden som odlas för detta syfte förhindrar erosion av marken.

+ Förnybar, biologiskt nedbrytbar.

+ Håller bra i användning (men inte lika bra som polyester och polyamid). + Kan återvinnas som råmaterial. − Vid odlingen används stora mängder kemikalier och vatten. − Odlas ofta i torra förhållanden. Kräver bevattning. − Vid odlingen används stora mängder gödsel och bekämpningsmedel. − Odlingsmarken utarmas och eroderas. − Skog huggs ner för ny odlingsmark.

Ekologiskt odlad bomull minskar produktens miljökonsekvenser. Certifikat för ekologiska produkter som beviljats av en utomstående aktör är pålitligast.

Lin (naturfiber) + Förnybar, biologiskt nedbrytbar. + Växer även i nordliga länder som Finland. + Odlingen kräver mindre bekämpningsmedel och gödsel än bomull.

− Odlingen kräver konstbevattning, gödsel, bekämpningsmedel och mark. − Vissa silkeskvaliteter kräver att larverna dödas i kokongen (gäller dock inte produktionen av så kallat vildsilke).

Ylle (naturfiber) + Förnybar, biologiskt nedbrytbar, kan återvinnas. + En biprodukt av fåruppfödning. + Genom att låta får gå på bete kan man vårda traditionella miljöer och skydda naturens mångfald.

+ Förbättrar jordstrukturen. + Hindrar ogräs från att växa. + Är mer värmande än bomull på vintern och svalare på sommaren. + Andas, känns len och mjuk mot huden och är naturligt antibakteriell. + Skyddar i viss mån mot solens UV-strålning. − Svår att skörda. − Stora och dyra anläggningar samt ny teknik krävs för att ta hand om hampan.

+ Tål slitage mycket bra. + Kräver inte mycket energi för torkning. + Kan tillverkas av återvunna råmaterial, vilket minskar oljeförbrukningen. − Råmaterialen kommer från icke-förnybara naturresurser. − Energiförbrukning och skadliga kemikalier i tillverkningen. − Bryts inte ner i naturen. − Andas dåligt. Känns inte så bra att ha på sig om det är väldigt varmt eller kallt. − Textilierna är ofta antiodör-behandlade, vilket görs med skadliga kemikalier.

− Tål inte slitage lika bra som bomull.

Den problematiska bomullen

− Överbete (inte i Finland).

Omkring hälften av världens kläder och textilier görs av bomull. I odlingen av bomull används stora mängder vatten, gödsel, insektsgifter och andra skadliga kemikalier. Allt detta påverkar naturen och människors hälsa. Intensivt jordbruk leder till att jordmånen utarmas och erosionen ökar. Det ökade behovet av näringsämnen tillgodoses med gödningsmedel, kemikalier och konstbevattning.

Skogar huggs ner för att få ny odlingsmark, och samtidigt försvinner kolsänkor, som binder koldioxid och därför är viktiga i kampen mot klimatförändringen.

Av de insektsgifter som används i världen används 16 procent för bomullsodling. Ofta hanteras bekämpningsmedlen på odlingarna utan ordentlig skyddsutrustning. Många odlarfamiljer hamnar i en skuldspiral, när priserna på gödsel och frön stiger samtidigt som skördarna minskar.

− Metanutsläpp till följd av idisslande, kväveutsläpp. − Dålig behandling av får i intensiv produktion − Tvätten av ylle belastar vattendrag, om reningen av avloppsvatten är otillräcklig.

− Kräver ibland konstbevattning. Odlas å andra sidan även i områden där det regnar under odlingsperioden.

− Kemisk behandling av ylle (till exempel malskydd, superwash) kan ske med mycket skadliga ämnen.

− Blir lätt skrynkligt.

Strykning kräver energi.

+ Odlingen kräver mindre gödsel än bomull och lin, inga bekämpningsmedel och minst vatten.

Världens mest använda textilfiber.

+ Kräver inte så mycket tvätt.

− Blötläggning av lin för att lösgöra fibrerna kan bidra till övergödning av vattendrag.

− Kräver blekning om man vill ha vita textilier.

+ Fiberhampa kan odlas i Finland.

Polyester (konstgjord/ syntetisk fiber)

25

Återvunnen PET-polyester + PET-plastflaskor används som råmaterial. + Återvinningsmaterial. − Baserar sig på oljeproduktion. − Tillverkningen kräver mycket energi.

Bambuviskos (konstgjord/ regenererad fiber) + Odling av bambu kräver inte så mycket kemikalier. + Bambu ger hög avkastning och växer snabbt (på 40 dagar). + Material av hög kvalitet. + Bryts ner i naturen. − Tillverkas oftast med viskosmetoden, vilket kräver mycket energi, vatten och kemikalier. Samma negativa miljöeffekter som för vanlig viskos.

Lyocell (varumärke Tencel: konstgjord/ regenererad fiber)

Viskos och modal (konstgjord/ regenererad fiber)

+ Cellulosafiber av trä.

+ Förnybar, biologiskt nedbrytbar.

+ Tål slitage och tvätt bättre än viskos.

Krymper inte så lätt. + Kan tillverkas av förnybara material, såsom eukalyptus, som växer snabbt. + Miljövänligare tillverkningsprocess än för viskos. Kemikalierna och vattnet kan återanvändas tack vare ett slutet system. + Bryts ner i naturen.

-/+ Tillverkningen kräver mindre energi än traditionella syntetiska fibrer, men mer än naturfibrer.

+ Man kan använda olika cellulosakällor i tillverkningen (eukalyptus, björk, gran, bok, bambu). − Tillverkningen kräver mycket kemikalier, vatten och energi. − Tål inte slitage lika bra som bomull. − Kräver mycket energi för torkning.

Återvunna fibrer av gamla textilier + Kräver inte så mycket naturresurser eller energi. + Innovationer kommer hela tiden. + Används ännu inte i särskilt stor skala. − Blandningar gör det svårare att återvinna textilier som fibrer.

Akryl (konstgjord/ syntetisk fiber) + Tålig för olika väder. + Torkar snabbt. − Tillverkas av ickeförnybara råvaror. − Tillverkningen kräver mycket energi och kemikalier. − Blir lätt noppig och statisk. − Bryts inte ner i naturen.

Nässla + Växer bra. + Kräver inga bekämpningsmedel. + Flerårig växt. + Fibrerna är svåra att använda.

26

Maria Manninen:

Så tar du hand om dina gamla kläder Förr var det en del av vardagen att ta hand om sina kläder, helt enkelt för att man inte hade råd att köpa nytt. Att ta sig tid för att se över sin garderob, lappa hål, sy i knappar eller borsta bort noppor är mindre vanligt i dag och det är något som Maria Manninen vill ändra på.

E

fter många år inom klädbranschen startade Maria Manninen år 2018 ett eget företag som delar information om hur man på bästa sätt kan ta hand om sin garderob. Utöver detta säljer företaget utrustning som kan användas vid vård av kläder, skor och accessoarer. Maria tycker att en positiv attityd är viktig när det gäller klädvård.

– Jag har märkt att hållbarhet för många kan kännas som ett svårt eller negativt ämne, därför är det viktigt för mig att vi har en positiv, inspirerande och varm ton. Det här är ju någonting trevligt!

Varför startade du företaget?

– Det började faktiskt med att jag själv försökte hitta information om hur man ska ta hand om sina kläder. Jag märkte att det finns massor av kunskap, den var ofta otydlig eller svår att hitta. Jag bestämde mig för att själv samla ihop all information på en och samma plats, så att den är lättillgänglig för alla.

Varför är det viktigt att ta hand om sina kläder?

– Kläderna håller längre och både miljön och plånboken tackar dig. Det är klart att det kräver lite extra tid och ork, men inte mer än att leta efter och köpa ett nytt plagg.

– Vi är alla människor och ibland behöver vi förändring när vi känner oss lite luggslitna, då är det lätt hänt att man köper något nytt. Men jag har märkt att genom att underhålla mina kläder kan jag få samma fräscha känsla utan att köpa nytt.

Varför kan det vara svårt att underhålla sina kläder?

– Det kan kännas stressande att veta att man borde ta hand om sina kläder bättre. Vi omges också av en mängd information om detta. Men det normala är att kläderna slits när vi använder dem. Allt behöver inte alltid vara fräscht, blankt och glänsande. Klädvård borde snarare ses som en möjlighet.

Du kanske känner att du inte har tid att ta hand om din garderob, men även små förändringar i vardagsrutinerna kan ge stora resultat. Du kan till exempel börja med att använda skooch klädborste.

Hur påverkar underhåll av kläder plaggens livslängd?

– Det varierar. Om du tar bort noppor från eller borstar en tröja med klädborste handlar det kanske mera om utseendet än hållbarheten. Men samtidigt använder du klädesplagget längre om det ser snyggt ut. Att laga hål handlar mera om att plagget ska hålla längre. När det gäller läder handlar underhållet oftast mer om både materialets utseende och hållbarhet, läder får inte torka ut.

Hur ska man tänka när det kommer till material?

– Material kan vara svåra att förstå sig på. Ett bra sätt är till exempel att bekanta sig med klädmärken som fokuserar på ett visst material eller en viss kategori kläder. Över huvud taget är det bra att ställa frågor i butiker. Om försäljaren eller tillverkaren kan och är beredd att berätta om produkten är det ofta ett tecken på att den är någorlunda hållbar.

– Material att undvika är till exempel akryl, det värmer inte, det blir snabbt noppigt och börjar lätt lukta illa. Konstfiber har ännu sin plats i idrottskläder och som komplement till naturfibrer för att få plaggen att hålla, men det är bra om plagget huvudsakligen består av naturmaterial.

Hur kan man stärka förhållandet till sina kläder?

– Det finns flera sätt. Du kan till exempel prova att lägga undan vissa kläder När det finns färre plagg i garderoben börjar du se på dina kläder på ett annat sätt. Ofta är det så att ju mer du använder ett plagg, desto viktigare blir det för dig.

– Att ta hand om sina kläder stärker också förhållandet till dem, eftersom du anstränger lite dig för att plagget ska hållas i skick.

27

28

Underhåll dina kläder och reparera dem så att de håller 1. Släng inte ett plagg som du kan reparera själv eller lämna in för reparation. Det mest ekologiska plagget är det som används länge. Ta väl hand om dina kläder och lär dig reparera dem. Även ett förmånligt plagg håller länge om det underhålls på rätt sätt. Ett dyrt plagg kan förstöras snabbt om det hanteras ovarsamt.

2. När du köper plagg – nya eller begagnade – ska du vara uppmärksam på materialen och skötselanvisningarna. Känns materialet bra och ändamålsenligt? Är plagget lättskött eller kräver det exempelvis kemtvätt?

3. Kläder slits ofta mer i tvätten än vid användningen. Tvätt belastar också miljön, eftersom den kräver vatten, energi och tvättmedel. Tvätta dina kläder endast när de verkligen är smutsiga. Ofta räcker det med fläckborttagning eller vädring, eller så kan man till exempel tvätta plagget bara i armhålorna.

29

Stoppa ett stickat plagg På stickade plagg slits exempelvis armbågar och hälar lätt. Genom stoppning kan du förlänga plaggets livstid. Börja underhålla dina plagg genast när du märker att de blivit slitna.

1. Riv upp eller klipp försiktigt med sax så att hålet blir jämnt. Området blir då tydligt och det blir lättare att stoppa. Gör en fyrkant med förstygn kring hålet eller det slitna området.

Fånga upp alla maskor med stygnen, så att det inte uppstår nya hål.

2. Trä med hjälp av nålen garnet i längdriktningen, i enlighet med kedjorna av maskor. Fäst garnet uppoch nertill med förstygn. Dra inte åt för hårt. Sy över ett område som är lite större än hålet.

3. Fortsätt med att trä garnet vågrätt. Trä garnet turvis över och under varpgarnen, så att det bildas en väv. I slutet av raden trär du garnet genom en maska, vänder och fortsätter med nästa rad. Det bildas då en snygg väv över det stoppade området.

4. Fäst garnändarna bland de gamla maskorna. Gör ingen knut.

Har plagget fått en fläck?

Har ditt favoritplagg fått ett hål eller en fläck som inte försvinner hur du än tvättar? Är plagget i övrigt fortfarande i bra skick? Med dessa tips kan du använda ditt plagg igen.

1. Ta bort: Klipp bort fläcken med en sax. Sy fast ett tyg i en annan färg under hålet.

2. Täck: Sy en lapp eller en stor knapp över fläcken, eller virka en blomma att täcka den med.

3. Tryck: Maskera fläcken med tygtrycksfärger eller textilpennor.

Du hittar det du behöver i butiker för hobbytillbehör.

4. Brodera: Dölj fläcken med olika broderistygn.

5. Kombinera: För att dölja ett hål kan du klippa flera hål och åstadkomma en dekorativ lövslinga, såsom på bilden.

30

Ta märkningarna till hjälp!

Olika certifieringssystem och officiella märkningar kan hjälpa dig när du handlar.

Fairtrade Fairtrade-märket garanterar att odlarna får åtminstone ett garantipris för sina produkter, som täcker kostnaderna för en hållbar produktion. Till kriterierna hör miljöstandarder, som bland annat begränsar användningen av kraftiga bekämpningsmedel.

Användning av barnarbetskraft är förbjuden.

Miljömärket Svanen Kriterier för textilier och läderprodukter har utarbetats ur ett livscykelperspektiv. Syftet är att säkerställa miljövänlighet under produktionen, användningen och avfallshanteringen. Svanenmärkta textilier och läderprodukter uppfyller olika miljö-, hälso- och kvalitetskrav, som gäller hela produktionskedjan från produktionen av fibrer eller läder till den färdiga produkten.

EU:s miljömärke I textilproduktionen har man använt så lite ämnen som möjligt som är skadliga för miljön och hälsan. Textilierna innehåller inga icke-organiska fibrer, azofärger eller blybaserade pigment. Färgen håller för svett, gnuggning, tvätt och exponering för ljus.

GOTS Global Organic Textile Standard (GOTS) är en märkning för ekologisk bomull. Bomullen kontrolleras under hela produktionskedjan från odling och beredning till färgning och färdig produkt. Märkningen ställer också krav på arbetsförhållandena i fabrikerna.

Öko-Tex 100 Öko-Tex-märket 100 finns på textilier som har testats för vissa skadliga ämnen, till exempel tungmetaller, rester av formaldehyd och allergiframkallande ämnen. Den här märkningen garanterar inte att hela produktionskedjan är fri från skadliga ämnen. I slutprodukten får det inte finnas skadliga ämnen över vissa nivåer, men exempelvis plasttryck är tillåtna på produkter med märkningen.

Öko-Tex 1000 Märkningen är strängare och tar även i beaktande att produktionsförhållandena (till exempel buller, arbetssäkerhet och behandling av avfallsvatten) är miljövänliga och säkra. Barnarbete och skadliga färgämnen är förbjudna.

31

Bli nätsmart – här är knepen!

Om du misstänker att hemsidan kanske inte är den mest pålitliga, men ändå vill testa att beställa en produkt, kan du på några enkla sätt skydda dig själv och din ekonomi.

1. Om du har ett kreditkort, använd det. Då kommer eventuella bedragare inte åt ditt brukskonto. Dessutom har många banker köpförsäkringar som ingår i kreditkortet. Om inte varan anländer eller är felaktig kan du få ersättning för dina kostnader. Ibland är det helt berättigat att använda kreditkortet med andra ord!

2. En del banker erbjuder prepaid-bankkort eller helt elektroniska kreditkort. Att ha mer än ett bankkort som är kopplat till ett annat konto än din vardagsekonomi gör att du säkrar dig själv. Händer det något med ditt nätshoppingsbankkort och det måste stängas, har du fortfarande ditt normala bankkort kvar och behöver då inte leva utan bankkort under längre tider.

3. Testa kontakta företaget med några frågor på förhand. Fråga till exempel om hur returen fungerar eller vem som tillverkar produkten. De ska kunna svara snabbt och korrekt.

4. Googla. Via det hittar du många sidor med kundåsikter. Allt är inte trovärdigt, men kan ge en inblick i andras upplevelser med företaget.

10 varningsflaggor i online-butiken 1. Kontaktuppgifter till företa-

6. Titta på URL:en: Hemsidans webb-

get saknas eller är felaktiga.

adress ska se ut så här: www.exempel. com/fi/se. Om hemsidan ser ut till exempel så här: www1.exempel-usa.com är det inte den rätta hemsidan, fastän den kan se trovärdig ut.

2. Hemsidan ber om dina bank- eller kreditkortsuppgifter i ett tidigt skede.

3. Logon för ”Verified by Visa” eller ”MasterCard SecureCode” saknas.

4. Hemsidan ser rörig och oprofessionell ut. Säkra hemsidor satsar på användarvänlighet, det ska vara enkelt att röra sig på hemsidan.

5. Det saknas bytes- och returuppgifter, eller de är otydliga.

7. Nätfiske: SMS och e-post som innehåller länkar ska aldrig öppnas.

Gå hellre in via företagets hemsida.

8. För låga priser: Hur många timmar har det tagit för en medmänniska att tillverka produkten? Skulle du göra arbetet för det priset?

9. Trygga sidor erbjuder flera olika betalningsalternativ. Klarna och PayPal är exempel på trygga betalningsalternativ.

10. Är företaget öppet med var det tillverkar sina produkter och sker det under goda, humana och etiska förhållanden?

32

Finlands svenska Marthaförbund rf, 2021 Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors martha@martha.fi 044 402 6884 www.martha.fi Marthaförbundet arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Vi delar vardagskunskap, inspiration, tips och recept för en hållbar vardag. Läs mer om vår verksamhet på martha.fi och kom med!

Du hittar oss också på:

R PÄ

ISTÖME

R

I

YM

Foto: Ida Korsström, Joanna Moorehouse, Camilla Hautala Illustrationer: Terese Bast Översättning: Grano Form: Magnus Lindström Tryck: Grano KK

Utgivare: Finlands svenska Marthaförbund Redaktör: Mikaela Groop Sakkunniga på Marthaförbundet: Anita Storm, ekologirådgivare, Cecilia Nyman, sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor, Matilda Hassel, ekonomirådgivare Skribenter: Ida Korsström, Anita Storm, Cecilia Nyman, Matilda Hassel, Mia Wägar

M

ILJ

ÖMÄRK

Painotuotteet 1234 5678

T

Broschyren är en översatt och omarbetad version av Garderobi (2020), framtagen av Marttaliitto.

Källor: Sitra, Statistikcentralen, Motiva, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Skogs- och jordbruksministeriet, D-mat Ab Vi vill rikta ett varmt tack till Waldemar von Frenckells stiftelse, Lisi Wahls stiftelse och Svenska kulturfonden.