Matkulturmagasinet Odlade grönsaker by Finlands svenska Marthaförbund

23 RECEPT

Odlade grönsaker MARTHAFÖRBUNDETS MATKULTURMAGASIN 2020

PA P R I K A | C H I L I | T O M AT | S A L L AT | S PA R R I S

[ANNONS]

Rent inhemska grönsaker. Med smak av det goda.

#bondenbehövs #väljmatfrånfinland

Hej du, lärare! Du kan använda matkultur magasinet i undervisningen, exempelvis i huslig ekonomi, eller i språkundervisningen. En finsksvensk ordlista hittar du längst bak i magasinet.

Foto Jen Theodore

Finlands svenska Marthaförbund rf, 2020 Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors martha@martha.fi | tfn 044 402 6884 www.martha.ﬁ

Marthaförbundet arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Vi delar vardagskunskap, inspiration, tips och recept för en hållbar vardag. Läs mer om vår verksamhet på martha.fi och kom med!

Vi tackar! Tack till Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd, Svenska kulturfonden, Föreningen för främjande av huslig utbildning rf, Eugene och William Thurings stiftelse samt till Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC och övriga annonsörer som möjliggjort utgivningen av matkulturmagasinet 2020.

Odlade grönsaker/ Matkulturmagasinet 2020 Redaktör: Mikaela Groop Sakkunniga, recept: Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson, projekt ledare Sofia Grynngärds och ekologirådgivare Anita Storm Form: Annika Zetterqvist, April Kommunikation

M NEN ÄRKE VA

Foto: Camilla Ostberg, Heidi Hendersson, Karin Lindroos

Bildbehandling: Annika Zetterqvist, Astrid Lindroos (recepten)

Tryck: Oy Grano Ab www.martha.fi

Trycksak 4041 0955

Från frö till grönsak i är säkert många som delar drömmen om att kunna skörda egna grönsaker. I år känns särskilt grönsaksodlingen mer angelägen än någonsin. Orsakerna är flera. Under coronavåren har många av oss passat på att förverkliga de trädgårdsdrömmar som vi har gått omkring och burit på. Begreppet självförsörjande har fått nya dimensioner. Men också tanken att kunna skörda egna grönsaker, med minsta möjliga transportsträcka från jord till bord, lockar allt fler av oss. Jag delar den trädgårdsdrömmen. Barnens gamla sandlåda har blivit en köksträdgård som jag älskar att påta och peta i. Försök och misstag kan kanske bäst beskriva min väg till lite grönare fingrar. Glädjen att följa med sin trädgård från frö till grönsak, som till sist hamnar i munnen, hör till livets stora glädjeämnen och ger en stor inre tillfredsställelse. I en av Föreningen Marthas första skrifter, Kokbok för allmogehem av Alma Forstén, står det att läsa: ”Därjämte skulle jag vilja inprägla hos hvarje husmoder, som äger en om aldrig så liten jordlapp, att hon genast utan dröjsmål beginner med att invid sitt hem grundlägga en liten trädgård, ifall hon icke redan har en sådan. Från den skall hon sedermera få många beståndsdelar till hälsosamma och billiga maträtter.” Kokboken innehöll hundra vegetariska middagar och ger en inblick i marthaverksamheten anno 1914. Marthaförbundets matkulturmagasin anno 2020 hör till förbundets årliga publikationer. Varje magasin byggs upp kring ett huvudtema, i år står inhemska odlade grönsaker i tur. Häri ligger vår sakkunskap. Vårt uppdrag är att hålla vardagskunskapen levande, så att vi alla kan ta tillvara och laga mat av goda råvaror, inte enbart värma halvfabrikat. Låt oss fortsätta vårt uppdrag att värna om vår finlandssvenska matkultur! Vi önskar dig mycken läsglädje! Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

ODLADE GRÖNSAKER

Vi och våra odlare jobbar tillsammans för att kunna erbjuda dig

smakrika grönsaker för alla matstunder Testa #SNÄXI sortimentet som mellanmål, eller varför inte grillade bifftomater och fyllda spetspaprikor, eller den omåttligt populära djävulssylten. Mera tips och recept hittar du på www.kasvisreseptit.fi Andelslaget Närpes Grönsaker | Kristinestadsvägen 375 | 64200 Närpes | tel. 020 1160 600 | info@narpesgronsaker.fi | www.narpesgronsaker.fi | www.kasvisreseptit.fi

www.siggpac.fi

Borrvägen 2, 65350 Vasa Tel. 06-3157100 Fax 06-3167845

MARTHAFÖRBUNDET JOBBAR FÖR EN BÄTTRE VÄRLD, EN VARDAG I TAGET Kunskap, inspiration, tips och recept för en hållbar vardag

innehåll

PAPRIKA – ÅRETS GRÖNSAK 2020 Den perfekta paprikan – hur ska den smaka? Det kan trädgårdsmästaren Carola Sandvik i Kristinestad svara på.

Konceptet för tillsammansodlingen är enkelt: man odlar tillsammans och delar på arbete och skörd.

– EN GRÖN GODING 10 SPARRIS MED KORT SÄSONG

Livet som sparrisbonde på våra breddgrader är ingen dans på rosor. Men årets första små egenodlade knoppar är ändå värda allt besvär, tycker Virpi och Tage Karlsson i Gottby på Åland.

SOM LIVSVERK 16 SALLATSODLING OCH LEVEBRÖD

Kändisbonden Christer Finne har med åren kommit att ge frilandsod lingen i Österbotten ett ansikte.

GER MAT PÅ 28 HOBBYODLING TALLRIKEN ÅRET RUNT

– När man lyckas växer intresset, säger hobbyodlarna Gun Back och Leif Jäntti i Kvevlax som under årens lopp har lärt sig att odla varierat och att ta tillvara sina grödor.

34 HEMMAODLARENS NYBÖRJARKNEP

Ketchup med fänkål.

Tomater för livsnjutare med smak för det goda.

Chili – en frukt att älska.

Sugen på att börja odla hemma? Ted Häggblom i Jomala på Åland ger dig sina smartaste nybörjartips.

38 HELAUTOMATISERAD VERTIKALODLING ÄR

FRAMTIDEN Sedan 2018 har företagaren Robert Jordas gått in för vertikalodling, vilket i praktiken betyder att man odlar i flera våningar för att spara vatten och energi.

Redak tionen har ordet

I år har Marthaförbundet valt att fokusera på närodlade grönsaker. Vi tyckte att det var dags att uppmärksamma de engagerade odlarna bakom de allra vanligaste grödorna, såsom tomat, gurka och sallat. Vi besöker storskaliga jordbruk, familjejordbruk samt hobbyodlare som har gjort odlingen till en livsstil. Vi bekantar oss också med passionerade producenter som vågar testa nya spännande sorter som paprika, chili och sparris. För att tänka nytt och fortsätta arbetet för en bättre värld gör vi en djupdykning i framtidens grönsaks

Ekologirådgivare Anita Storm

Projektledare Sofia Grynngärds

odling samt besöker en urban koloniodling där tillsammansodlingen fyller en viktig social funktion. Dessutom har vi samlat smarta odlingstips för alla händiga hemmaodlare och som socker på botten bjuder våra hushållsrådgivare på matinspiration för det gröna köket.

Hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson

Redaktionschef Mikaela Groop

2020 blev året då många fick ett annat perspektiv på vardagen och mera tid att odla sina intressen. Vi hoppas att detta matkulturmagasin ska inspirera även dig att upptäcka allt det goda som växer hemmavid! Mikaela Groop, redaktionschef

ODLADE GRÖNSAKER |

”Den röda paprikan är starkast. Den gula smakar minst. Själv tycker jag om orange för den är söt. Det finns också gröna sorter."

Carola Sandvik utbildade sig till trädgårdsmästare i slutet av 1980-talet. År 1997 byggde hon och sambon Micael Gröndahl ett 920 kvadratmeter stort växthus åt henne där hon till en början odlade gurkor. Tre år senare ökades odlingsarealen ut med ett växthus på 1 660 kvadratmeter, varpå odlingen lades om till att bestå enbart av paprika och numera även av chili, spetspaprika och delikatesspaprika.

ODLADE GRÖNSAKER

Årets grönsak 2020 PAPRIK A

Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg

Carola Sandvik i Dagsmark, Kristinestad, är en av de drygt sjuttio finländska växthusodlare som tillsammans odlar omkring 1 miljon kilo paprika varje år. Något som kan jämföras med de 16 miljoner kilo vi importerar, främst från Holland och Spanien.

öt, krispig, god och med tuggmotstånd. Så beskriver trädgårdsmästaren Carola Sandvik den perfekta paprikan. – Fruktköttet ska vara vätskande, förklarar hon. Det ska nästan spruta vätska ur frukten när du biter i den. Och allra godast är den när den är liten till storleken, för då är smaken som mest koncentrerad. I tjugo år har Carola odlat paprika i ett 2 600 kvadratmeter stort växthus. Hjälp får hon av sambon Micael Gröndahl som står för den tekniska biten, annars ligger hans arbetsfokus mer på att odla potatis och spannmål. Carola har även två längretidsanställda och tre sommarjobbare på lönelistan.

Direkt från gården Att det blev just paprika för Carolas del beror på att hon inte trivdes med att arbeta med gurka, något hon insåg redan efter två år i det då nya växthuset. Hon bytte till tomat, men just det året var priserna väldigt låga. Det måste till ett annat alternativ och efter att ha läst om en paprikaodlare i Eurajoki tog Carola kontakt med honom och for sedan ner för att bekanta sig med hans odling. – Men odlingskonsulenten avrådde oss från att börja odla paprika, minns hon. Han menade att det var svårt att få till lönsamhet. Carola och Micael hörde sig ändå för bland affärer i Seinäjoki- och Vasaområdet och märkte att det fanns ett intresse

bland dem att köpa in paprika direkt från gården. De valde att satsa och det har Carola aldrig ångrat.

Produktiva och hållbara Säsongen inleds den tredje veckan i februari då plantorna som hon har beställt föregående höst anländer. – På senare år har det blivit allt svårare för handelsträdgårdarna att få tag i olika sorters paprikafrön då fröfirmorna har blivit större, berättar hon. Det gör att det kan vara svårt att få tag i rätt sorts plantor. Carola väljer sorter enligt efterfrågan, försöker hitta plantor som är produktiva och hållbara. Som exempelvis Red Mountain, en tidig sort, och Gina som ger tunga frukter. Halva odlingen består av röda paprikor, därefter följer gula och sedan orange. Hon odlar även en del chili samt spets- och delikatesspaprikor. – I år har vi minskat litet på vanlig paprika jämfört med tidigare år och i stället ökat ut med spetspaprika, säger hon. Efterfrågan på den har blivit större. Spetspaprika är en långsmal frukt med tunna väggar, sötare än vanlig paprika som har tjocka väggar. Carola har även ökat något på andelen delikatesspaprika som är mindre till storleken än spetspaprika. – Den röda paprikan är starkast, förklarar hon. Den gula smakar minst. Själv tycker jag om den orange för den är söt. Det finns också gröna sorter. ODLADE GRÖNSAKER

Carola Sandvik

Paprika trivs när det är ljust och varmt, men inte för varmt. Den behöver mycket vatten och så är den känslig för ohyra. – I år är ett sådant år på grund av den varma vintern, konstaterar Carola. Vi har drabbats av både spinn och löss som vi bekämpar med olika sorters biologiska rovkvalster.

Packar och plastar in I slutet av april skördas de första paprikorna och sedan plockas det tre dagar i veckan fram till mitten av november. Carola har valt att inte sälja till packerier, för fastän det innebär mera jobb att själv packa och köra ut så lönar det sig. Två dagar i veckan gör paret en runda på 380 kilometer för att leverera paprika och chili direkt till mataffärer i regionen, och sedan fem år tillbaka säljer hon även via olika rekoringar. För att en paprikaodling ska vara lönsam behöver skörden uppgå till minst 15–16 kilo per kvadratmeter och år. Carola beräknar att hon skördar 18–20 kilo. – Under högsäsongen plockar vi över tusen kilo i veckan, berättar hon. Vi plastar in paprikorna var och en för sig med hjälp av en packmaskin. Med åren har förpackningen av paprikorna blivit allt viktigare. Affärerna vill ha dem inplastade av både hållbara och hygieniska skäl. – Det märks att folk äter mera paprika och att åtgången är större i år, säger Carola. Men det måste finnas en balans mellan utbud och efterfrågan för att priserna ska hållas stabila. Prisskillnaderna mellan importerad paprika – frukter som skördas halvmogna i Holland och Spanien och som mognar under resan hit – och inhemsk paprika är stor. Carola vidhåller att inhemsk paprika måste få vara dyrare än importerad då produktionskostnaderna i Finland är betydligt högre. Exempelvis kostar värmen här i norr väldigt mycket vintertid. 8

ODLADE GRÖNSAKER

Genom att själv förädla största delen av så kallade andra klassens paprikor undviker Carola Sandvik svinn. I sitt tillverkningskök gör hon bland annat djävulssylt bestående av tomat, chili och paprika samt olika inläggningar.

Visste du att … ? • Paprika (Capsicum annuum) kommer ursprungligen från Centralamerika där den även växer som vild. • Paprikan hör liksom tomaten till familjen potatisväxter. Ur botaniskt perspektiv är den ett bär, men i vardagsspråk en grönsaksfrukt. • Den innehåller rikligt med C-vitamin och andra hälsosamma näringsämnen. Capsaicinet i paprikan sägs öka ämnesomsättningen. • Paprika blev en del av det finländska köket på 1970-talet. • Finländarna äter drygt tre kilo paprika per person och år. Mestadels förädlad mild och söt paprika. • Tiden mellan sådd och skörd är minst fyra månader. Inhemsk paprika finns säkrast i affärerna mellan maj och oktober. • Odlas främst i Österbotten och i Egentliga Finland. Odlingsarealen ökar ständigt och i dagsläget produceras omkring 1 miljon kilo inhemsk paprika varje år. Att jämföra med de 16 miljoner kilo som importeras, främst från Holland och Spanien. • Trädgårdsförbundet har tillsammans med Inhemska Trädgårdsprodukter utnämnt paprika till Årets grönsak 2020: ”Paprikorna är mångsidiga, goda, fräscha, färggranna och hälsosamma”, skriver de. Med utnämningen, som lyfter fram en grönsak varje år, önskar man öka ifrågavarande produkts användning och odling. Källa: Trädgårdsförbundet

kommentaren

Inhemsk versus importerad paprika Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg & Närpes Grönsaker

Priset styr utbud och efterfrågan på inhemsk paprika. Stefan Skullbacka, vd för Andelslaget Närpes Grönsaker, kommenterar.

roducent- och konsumentpris bestäms av marknadssituationen som kan variera väldigt kraftigt. På senare år har det medelpris som odlaren fått för hela säsongen varierat mellan 2,54 och 3,12 euro per kilo. Odlarpriset för säsongsodling borde överstiga 3 euro per kilo för att det över huvud taget ska vara lönsamt. Nämnda priser är för klass 1-packad råvara fritt hämtad på gården. – Den importerade paprikans andel av den finländska marknaden är mer än 90 procent, vilket beror på att paprika inte odlas vintertid i Finland – förutom en del areal spetspaprika – och på att inhemsk paprika inte kan konkurrera med priset på grund av kortare säsong. Under säsongsproduktionen utgör den inhemska paprikans andel mindre än en femtedel av hela marknaden. – Handelns prissättning av inhemsk paprika är ogynnsam, eftersom påslagen är procentbaserade och vi inte kan tävla i skördemängd och pris med Mellaneuropa då vår säsong är kortare. Belyst produktion av

Stefan Skullbacka

paprika skulle behöva ett så pass mycket högre pris som det inte går att få ut från marknaden, dessutom är inte produktiviteten för belyst paprika speciellt bra. – Intresset för inhemsk paprika har ökat, men för att vi märkbart skulle kunna öka arealerna kräver det att handeln tar till en annan inköpspolitik med den inhemska och gör den mera synlig i butikerna samt breddar sortimentklassificeringen. Å andra sidan borde vi kunna garantera volymer också. Det är litet av ett ”hönan och ägget-syndrom” över paprikan, men det skulle finnas potential att ta marknadsandelar av den utländska. Speciellt sommartid.

ODLADE GRÖNSAKER |

Sparris EN GRÖN GODING MED KORT SÄSONG

Livet som sparrisbonde på våra breddgrader innebär ungefär en månads konstant oro per år. Men de ljusa nätterna och vår krispiga vårluft ger i gengäld en grön sparris av absolut världsklass. Text Anna Karlsson | Foto Heidi Hendersson

Juni

Maj

Skörd och ogräsrensning. Vid midsommar slutar man skörda, gödslar och vattnar och plantorna får växa upp till buskar.

Skördestart mitt i maj eller senare, beroende på väder.

April Oroliga tider. Vädret kan vara soligt och varmt så att knopparna kikar upp och frosten kan ta dem vilken natt som helst.

Sparrissäsongen månad för månad

Juli till september

Oktober eller november

Bevattning vid torka, ogräsrensning.

När plantorna har blivit helt bruna har näringen gått ner i rotkakan. Då klipps de ner och så är odlingssäsongen slut för det gångna året.

Sparris är en säsongsprodukt med bara några veckors skördetid i vårt nordiska klimat. Hos Tage, Virpi och Nikolaj Karlsson i Gottby skördade man i år från 22 maj till midsommar.

Kort säsong Virpi och Tage säljer sin sparris via Ålands Trädgårdshall till de stora partihandlarna i Finland. Hittills har de alltid fått avsättning för hela sin skörd, även om det ibland kan bli missförstånd kring hur kort säsongen faktiskt är. – Det har hänt att någon stor centralaffär har köpt upp ett stort lager utländsk sparris som måste säljas genast, eftersom den annars blir dålig. Då har de bett oss återkomma senare på sommaren, men det går förstås inte eftersom vår säsong alltid tar slut vid midsommar. Då måste plantorna få växa upp till buskar som drar ner näring och kraft till rotkakan. Det är den näringen som gör att vi kan skörda även nästa år.

et är den 12 maj 2020 och natten har varit orolig för Virpi Karlsson. Än har hon inte hunnit ut på åkrarna för att se hur frosten har påverkat de sårbara första sparrisknopparna som har vågat sig upp för att möta vårsolen. Det låglänta landskapet i Gottby på Åland var en gång genomskuret av havsvikar och de gamla sandbottnarna är en perfekt grogrund för sparrisen. I sin vilda eller förvildade form trivs den på havsstränder både här hos oss och i södra Europa. Det här tog Virpi och Tage Karlsson fasta på, då de sommaren 2007 anlade sin första storskaliga sparrisodling. – När vi började så fanns det knappast någon inhemsk sparris att köpa. Ändå efterfrågades den av konsumenterna. Det skrevs om och gjordes reklam för den, eftersom den importerades varje vår. Så vi tänkte att vi har jordmånen och efterfrågan borde finnas, om bara tillgången finns.

Krävande gröda När man väl har bestämt sig för sparrisodling, då är det lika bra att satsa ordentligt. Det är en dyr gröda att börja yrkesodla och Virpi förklarar varför: – Under de två första åren har du alla skötselkostnader, men ingen skörd. Inte ens tredje året kan man ta ut full skörd, utan måste börja försiktigt. Varje planta kräver stort utrymme och man behöver också investera i specialmaskiner och -redskap. Dessutom måste all sparris skördas för hand, vi går i åkrarna med kniv och mätsticka. De första åren som sparrisodlare var inte helt lätta, medger Virpi. – Vi har nog gjort alla fel som man kan göra, och många gör vi säkert fortfarande. Det finns inte så mycket kunskap om sparrisodling i Finland. Vi har åkt på mässor i Tyskland för att lära oss mer. Men de har helt andra regler, möjligheter och klimat, så vi har inte kunnat kopiera deras odlingskoncept rakt av. Vårt lager av matjord är till exempel 20–30 centimeter, deras kan vara upp emot en meter. Vi har också större risk för frost som tar de tidiga knopparna. I dag odlar Virpi och Tage sparris på fem hektar, och under en lång tid stod de ensamma för över 90 procent av den totala inhemska skörden. Numera har fler odlare kommit i gång och procenten har minskat något. 12

ODLADE GRÖNSAKER

Hur har konsumenterna tagit emot er sparris? – De som har smakat köper den gärna igen, eftersom de tycker att vår sparris är väldigt, väldigt god. De som inte har smakat och jämför med utländsk sparris tycker förstås att vår sparris är dyr. Prisskillnaden beror faktiskt främst på arbetskostnaderna. Vi följer de finländska bestämmelserna om lön, ersättning, boende och liknande för vår personal. I Peru eller Ungern kanske en arbetare inte tjänar per dag ens det som vi betalar per timme. Varför smakar er sparris bättre? – Vi har ljust nästan dygnet runt på försommaren, så grödorna växer snabbare och får mer smak. Sparrisen är också en färskvara, som smakar så mycket bättre om transporterna och lagringstiderna inte är långa. Det märker man inte minst i Tyskland där konsumenterna vet väldigt mycket om sparris och aldrig skulle köpa annat än sparris från sitt närområde när den är i säsong. Hur ska man äta grön sparris, tycker du? – Kokt al dente, med hollandaisesås och stekt ägg. Eller så gör man en varm sallad med baconlindad, stekt sparris som serveras med basilikablad, tomater, balsamicosås och lite pinjenötter.

Visste du att … ? • Människan har odlat sparris i tusentals år. Man tror avbildningar av de gröna stänglarna har återfunnits i såväl pyramiderna och Pompeji som på femtusen år gamla kinesiska konstverk. Ända in på 1800-talet är det en gröda främst förbehållen kungahus och adel. • Det latinska namnet är Asparagus officinalis, där "asparagus” står för ”den osådda”, och berättar om sparrisens förmåga att återuppstå varje vår i många, många år. "Officinalis" berättar att sparrisen har använts som läkeväxt. • Signaturlära kallas den antika medicinska teorin som bygger på antagandet att växtens form säger i vilka mänskliga organ den skulle kunna tänkas bota sjukdom. Följer man den är det kanske inte så konstigt att sparrisen antogs vara bra för potensen. Den ordinerades också mot sjukdomar i njurarna och blåsan samt mot gikt, astma, bakfylla och syfilis.

6 frågor

till odlingsrådgivaren Text Anna Karlsson | Foto Heidi Hendersson

ad gör du i ditt arbete, Dennis Grönroos, odlingsrådgivare på Ålands Hushållningssällskap? – Jag ska fungera som en källa till kunskap och inspiration för odlarna på Åland. Vi ger bland annat individuell rådgivning, vissa vill ha mer, andra mindre. Hushållningssällskapet ordnar också fältträffar och allmänna rådgivningstillfällen då vi exempelvis redovisar resultat från våra demoodlingar och berättar om sådant som vi har lärt oss på olika odlingsmässor. Och så driver vi projekt, till exempel så arbetar vi i dagsläget med Ålands Hållbara Livsmedelsstrategi. Vilken är jordbrukets största utmaning i dag? – Det är en kapitalintensiv bransch som kräver stora investeringar som måste slås ut på 10, 20, 30 år. Samtidigt rör sig världen allt snabbare, konsumentvanorna förändras och det är svårt för jordbruket att hänga med. Hur kan jordbruket utvecklas? – I Finland gör vi fler och mer avancerade jordprover, och analyserar dem noggrannare än i hela Europa. Balansen mellan spårämnen i jorden påverkar både hållbarhet, smak och kokkvalitet hos grödorna. Hur lång tid tar det innan en grönsak till exempel grånar vid tillagning? Hur smakar den dagen efter då du ska äta resterna i kylskåpet? Vi styr varje enskild planta och varje odlingsrad mer och mer. Tidigare har man odlat en åker, numera odlar vi nästan varje planta separat för sig. Genom att optimera mängden näring och vatten kan vi se till att vi får den perfekta storleken på grödan som går till försäljning. Under våren 2020 pratade man mycket om Finlands höga självförsörjningsgrad på livsmedel, vad beror den på? – Det finns fortfarande människor i Finland som har upplevt hunger, som förstår vikten av en lokal produktion och hellre drar in på annat än på maten. Hur högt vi ligger beror på vilken vara vi talar om. Gällande exempelvis ägg så ligger vi över 100 procent, på socker är vi till ungefär 50 procent självförsörjande. Vi skulle nog överleva utan import, men skulle kanske få fundera lite på vad vi äter.

”Det är svårt för jordbruket att hänga med”

Dennis Grönroos är odlingsrådgivare på Ålands Hushållningssällskap. Odlingsrådgivarens kunskapsrevir är vidsträckt, men i grunden handlar det om att optimera jordbruket så att det är hållbart.

Hur ser du på klimatförändringen som ett hot mot jordbruket? – Jordbruket har anpassat sig till klimat- och väderleksförändringar ända sedan civilisationens födelse, då människor blev bofasta vid floderna Eufrat och Tigris. Det som händer i dag när vädret blir mer extremt är att vattenhushållningen blir allt viktigare. Vi behöver samla vatten i bevattningsdammar vid höga flöden och använda det när det behövs. Men lika viktigt är det med avvattning, alltså att diken och dränering är i skick. Med för mycket vatten i åkrarna drunknar grödan och vi får ingen skörd. Men dessutom blir det syrebrist i marken med denitrifikation som resultat, alltså att nitrat omvandlas till luftkväve som förstärker växthuseffekten. Om vi tittar på global nivå, kan vi försörja 10 miljarder människor på den jordbruksmark som finns i dag? – Det kan vi, men vi behöver optimera odlingen på de marker vi har, använda oss av nya sorter som tål förhållandena där de ska odlas och så behöver vi minska svinnet genom att förbättra lagringsmöjligheterna. Hos oss beror matsvinnet på okunskap eller dålig hantering i olika led, medan det i andra delar av världen kanske handlar om att man inte har kylskåp hemma. Sedan råder det i vissa delar av världen brist på fosfor, och korruptionen är ett stort problem som man behöver arbeta med. Men resurserna finns, globalt sett.

ODLADE GRÖNSAKER

”När man biter i en tomat får skalet inte bjuda på hårt motstånd. Tomaten ska var söt, men inte någon sockerboll. Och så ska den dofta tomat.”

Tomater

FÖR LIVSNJUTARE MED SMAK FÖR DET GODA Text Camilla Lindberg | Foto Karin Lindroos

CHRISTER TIPSAR!

Grillade tomater Lägg en näve med små körsbärs- eller plommontomater på grillen i några minuter. Ät dem direkt tillsammans med lite korv, kött eller andra tillbehör. De små tomaterna får en underbar och lite annorlunda sötma. Inget salt eller olja behövs.

I Lindbergs handelsträdgård i södra Sibbo satsar man på kvalitet och småskalighet. I snart fyrtio år har grönsaksodlaren Christer Lindberg odlat kvalitetstomater i liten skala.

n bra tomat ska inte var någon glansboll, säger tomat odlaren Christer Lindberg i södra Sibbo. Han föredrar exemplar som är mera matta och relativt

röda. – När man biter i en tomat får skalet inte bjuda på hårt motstånd. Tomaten ska var söt, men inte någon sockerboll. Och så ska den dofta tomat. Christer Lindberg medger att han är kräsen, men så har han också snart fyrtio års erfarenhet av att odla kvalitetstomater i liten skala. Tomaterna odlas enbart med hjälp av naturligt ljus och i torvplattor. – Stenullen som man använder på vissa håll i landet är ett material som är helt dött och blir problemavfall när säsongen är slut. Torvplattorna duger däremot som jordförbättrings material i våra frilandsodlingar, säger Christer.

Det lilla extra Tillsammans med sin fru Susann Granström-Lindberg valde Christer att starta upp Lindbergs handelsträdgård i södra Sibbo. Året var 1983. – Då drömde vi om att bli storodlare, men i och med EU så blev allting så mycket kärvare och priserna rasade. Paret insåg snabbt att om man inte lyckas producera och sälja enorma volymer och bulkvaror till låga priser, så måste man i stället arbeta småskaligt och satsa på kvalitet och att kunna erbjuda kunden det där ”lilla extra”. I dag utgör tomatodlingen ungefär tjugo procent av handelsträdgårdens totala omsättning. Resten av kvoten fylls med ettåriga sommarblommor, samt örter och grönsaksplantor för hobbyodlare. – Vi odlar tomater på cirka 800 kvadratmeter. Det är lite i jämförelse med många österbottniska storproducenter som kanske odlar på ytor som är tio gånger större, säger Christer. Tidigare sålde Lindbergs trädgård sina tomater direkt till olika partihandlare, men numera säljer man alla produkter direkt till kunden. – Ungefär hälften säljs i vår grönsaksbod och resten säljer min bror på Borgå torg. Trogen kundkrets Det finns en trogen kundkrets som handlar Lindbergs tomater under sommarsäsongen som pågår under perioden maj till oktober. Den ”typiska kunden” är ofta en person som redan

Christer Lindberg

Susann Granström-Lindberg

på sextio- och sjuttiotalet fick smak för hur ”riktiga” tomater ska smaka. Detta var innan tomaterna började massproduceras i vårt land. – Våra kunder är livsnjutare och de finner ett stort nöje i att få köpa färska tomater på torget. De brukar säga att under resten av året äter de kålrötter, skrattar Christer. Han berättar lyriskt om färggranna mixlådor som förutom den vanliga runda röda tomaten också innehåller till exempel mörkbruna tomater, anilinröda plommontomater och pärltomater i orange och citrongult. De flesta är hybridsorter, vilket innebär att man måste köpa in nya frön varje år. Det kan tyvärr leda till att omtyckta välbeprövade sorter kanske försvinner ur sortimentet från ett år till ett annat. För tomatodlarna gäller det att hela tiden hålla sig ajour med läget och att aktivt försöka hitta nya sorter som också uppskattas av kunden. Paret Lindberg har hittills valt att bibehålla småskaligheten, vilket bidragit till en trygg och relativt stabil ekonomi. – Men ingen av mina odlingsbekanta har blivit miljonär. Tiden då det står en ny Mercedes på gården varje år börjar nog vara förbi också för de stora växthusproducenterna, skojar Christer Lindberg. ODLADE GRÖNSAKER

På FinneFarm odlas bland annat isbergssallat, röd och grön ekbladssallat, olika typer och färger av frisésallat samt andra sorter ur Salanovagruppen.

– Det är inte längre många som vet hur odlande går till eller hur livet på landet ser ut. Och i dag är vi bara 50 000 bönder kvar i Finland, säger frilandsodlaren Christer Finne i Solf, Korsholm. Därför tycker Christer det är viktigt att dela med sig av vardagens medoch motgångar, något han gör både i Bondbloggen och på sociala medier.

Sallatsodling SOM LIVSVERK OCH LEVEBRÖD Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg

ed åren har Christer Finne kommit att ge frilandsodlingen i Österbotten ett ansikte. Inte bara genom det femtiotal grödor som han och familjen på FinneFarm odlar och delvis direktlevererar till lokala butiker, restauranger och storkök. Utan också för att han ofta intervjuas i medier och är en av de aktiva bloggarna på Bondbloggen som Svenska Yle startade för tio år sedan. Han uppdaterar sin facebooksida med bilder och videoklipp från gården nästan dagligen och ibland bjuds han in till Yle Vegas Fredagsklubben i Österbottnisk förmiddag där aktuella ämnen dryftas och debatteras. – Jag har skrivit över femhundra inlägg på Bondbloggen och folk brukar nog minnas vad jag har pratat om i radion, säger Christer. 16

ODLADE GRÖNSAKER

Att vara något av en kändisbonde är inget medvetet val. Det har bara blivit så. Kanske för att Christer är lättillgänglig, öppen och talför. Han har gott om erfarenhet och drar sig inte för att offentligt berätta om svåra upplevelser som sonen Eriks självmord för drygt tio år sedan och frun Eivors bortgång i cancer hösten 2019.

Successiv ökning När Christer och Eivor grundade gården år 1988 hade de omkring tio grödor på sina åkrar. I år uppskattar Christer – som numera sköter gården tillsammans döttrarna Rosmarie, Linnéa och Annsofie – antalet till cirka femtio. Arealmässigt är det sallat som är störst på 2,5 hektar, men

FinneFarm säljer en hel del av sina grödor direkt till butiker samt till 15–20 restauranger och storkök runtom i Österbotten. – Det är en fördel att ha ett stort sortiment, då finns det alltid något de vill ha, säger frilandsodlaren Christer Finne i Solf. Restaurangerna uppskattar färska varor och att veta varifrån de kommer.

morötterna kommer inte långt efter. Därefter följer olika kålväxter och lök. Den totala odlingsarealen på FinneFarm är 70 hektar, varav grönsaker växer på 13 hektar. Resten består av kummin och spannmål samt en del i träda. – Det växer ganska bra i år, säger Christer. Jorden har varit bra och lättbearbetad, trots en blöt och varm vinter. En kall majmånad innebar mycket extrajobb då grödorna måste skyddas mot eventuell frost genom att täckas över med dukar till natten. Värmen i juni gynnade värmekrävande grödor såsom gurka, pumpa, böna, majs och vissa kryddor som då växte bra, men regnen uteblev och grönsaksfälten måste bevattnas nattetid. Kanske är det här vi kan inflika att Chris-

ter sällan sover mer än 4–5 timmar per natt under säsong. Torkan hann inte förstöra något för Christer i år. Däremot har stinkflyna varit besvärliga och förstört en hel del grödor på försommaren.

Rena jordar Christer odlar konventionellt. Han säger att inga rester av bekämpningsmedel har hittats i gårdens produkter när de har kontrollerats, vilket visar att även konventionell produktion är trygg. Karenstiden för bekämpningsmedel är lång för att säkerställa att medlen har hunnit gå ur växten före skörd. Våra kalla vintrar renar marken, hämmar ohyra och spridning av växtsjukdomar. Det betyder att finländska bönder ODLADE GRÖNSAKER |

inte behöver använda lika mycket bekämpningsmedel som kollegerna i Sydeuropa. – Största delen av de inhemska produkterna är helt rena, säger Christer. Det framkommer i de resthaltsanalyser som görs. Han tycker att bönderna tidvis får onödigt mycket och oförskyllt skäll, att de får ta skulden för olika miljöproblem. Men sedan coronaviruset slog till känner de sig ändå aningen mer uppskattade. – Folk har mat på bordet trots pågående pandemi, säger han. Om vi inte hade en egen livsmedelsproduktion i Finland vore det betydligt svårare. Varje land är sig själv närmast när det är kris.

Visste du att … ? • Huvudsakliga sallatssorter är: bataviasallat, ekbladssallat, frisésallat, huvudsallat, isbergssallat och romansallat. Det finns även många olika korsningar sorterna emellan. • Sallat sås i omgångar under vår och försommar, den trivs bäst i lättare men fukthållande jord. • Sallat tycker inte om värmeböljor, den är känslig för variationer i väderleken. Cirka 20 grader på dagen och 10 på natten är optimalt. Sallaten bör vattnas några gånger i veckan. • Snabbproducerad sallat är skördeklar på 9–10 veckor. Den skördas innan den blir hård eller får fröstjälk. • Sallat har lågt kalorivärde och är rik på A-vitamin, K-vitamin samt folsyra. • På FinneFarm odlas bland annat isbergssallat, röd och grön ekbladssallat, olika typer och färger av frisésallat samt andra sorter ur Salanovagruppen. Detta är flera mer eller mindre krispiga varianter av så kallad bindsallat, som även kan användas i varma maträtter.

Stagnerade producentpriser Christer har inget negativt att säga om livet som lantbrukare. Arbetet är konkret och varierande, resultatet av ett dagsverke synligt. Och så är det roligt att följa med när det växer. Gården har sedan start förbättrat både skördenivå och odlingsskördesäkerhet genom att bygga bevattningsdammar och förbättra dränering, något som krävdes för att bättre hänga med i den ekonomiska utvecklingen. – Skördenivån har ökat rejält, men det går inte att komma mycket längre nu. Det är svårt att få ekonomi i odlandet, priserna är alltför låga och måste justeras, konstaterar Christer och förtydligar: – Lönekostnaderna samt priset på gödsel, energi och andra förnödenheter har ökat mycket genom åren, medan priset på grödorna mest har stampat på stället. Marginalen har minskat för varje år. Och visst låter det märkligt att en bonde ibland plöjer ner fina och färdiga grödor i jorden. Som i juli när Christer plöjde ner 7–8 ton isbergssallat på grund av dålig efterfrågan. Sallat skördas för hand och när skördekostnaderna blir dyrare än produktens värde ser bonden ingen annan utväg. Visst kan det vara kämpigt och ”inte är det roligt alla dagar”, ändå tycker Christer att han orkar rätt bra. Arbetet är rörligt och den positiva responsen från glada och nöjda kunder stimulerar. – Än har jag inte börjat fundera på någon pension, säger Christer Finne, som fyller 60 år i år. Jag vill gärna dö med stövlarna på.

Christer Finne

ODLADE GRÖNSAKER

”Grönsaker ska inte förvaras i kylskåp”

5 frågor

till trädgårdsombudsmannen Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg

ad gör en trädgårdsombudsman, Johanna Smith? – Arbetet som trädgårdsombudsman för ÖSP (Österbottens Svenska Producentförbund) går främst ut på intressebevakning. Det handlar om att se till våra medlemmars förmåner socialt, politiskt och ekonomiskt, exempelvis i form av välmåendefrågor, stödpolitik och annat som gäller för den lagstiftning som berör växthusodlare. Också frilansodlarnas intressebevakning landar på mitt bord, även om frilandsodlingen annars ingår i övrig jordbruksbevakning. Hur länge har tjänsten funnits? – Bo Linde var den första trädgårdsombudsmannen och han började 1972, i samma veva som förbundets trädgårdslokalavdelningar bildades. Sedan 2009 innehas tjänsten av Susanne West som jag fungerat som vikarie för. SLC (Svenska lantbruksproducenternas centralorganisation) köper trädgårdsombudsmannatjänster av ÖSP, därför arbetar jag även på nationell nivå. Vilka är de viktigaste frågorna? – I coronatider har det handlat mycket om säsongsarbetskraft och inkomstbortfall i och med att hotell-, restaurang- och cateringnäringen stannade av. Annars är det mycket fokus på riskhantering och odlingshygien i växthus, på stödpolitik och på bevakning av övrig lagstiftning som tillkommer allt

eftersom samt att informera och uppdatera medlemmarna om vad som sker. Den största utmaningen är hur vi ska få en bra lönsamhet för våra växthusodlare. Hur ser framtiden ut för professionella grönsaks odlare? – Vi genomgår som bäst en strukturomvandling. Ända sedan inträdet i EU har vi haft en ganska stor utbyggnad, företagen blir större och de anställda fler. De odlare som har en mindre odlingsareal satsar ofta på nischade grödor som lämpar sig för små odlingar då det inte handlar om några stora produktvolymer. Många mindre odlare har lyckats bra på det viset. Vad önskar du att gemene man visste om grönsaksodling och odlarnas förhållanden? – Många tror att lantbruk och växthusodling enbart går ut på att lyfta stöd och undrar mest över varför bönderna klagar så mycket. För många lantbrukare och växthusodlare handlar det ändå om mer än bara ett jobb. Gården de brukar har ofta gått i arv och lantbruket har blivit en livsstil, en identitet. Jag önskar också att folk visste att grönsaker inte ska förvaras i kylskåp!

Växthusodlare Johanna Smith från Närpes har sedan våren 2016 skött tjänsten som ÖSP:s trädgårdsombudsman, något hon gjort i egenskap av trädgårdsutskottets ordförande. Hemma i Yttermark odlar hon körsbärstomat och rundtomat på en yta om 10 000 kvadratmeter tillsammans med maken Jan Smith.

ÖSP – Österbottens Svenska Producentförbund •

är en fackförening för lantbruks- och trädgårds producenter i svenska Österbotten.

•

ser utkomst, sysselsättning, äganderätt, social välfärd, miljö, etik och kvalitet gällande livsmedelsproduktion, marknadsföring och konsumentupplysning samt pris sättning som speciellt viktiga frågor att arbeta för.

•

har som huvudsaklig målsättning att bevara en livskraftig landsbygd och att skapa en trygg inhemsk livsmedelsförsörjning.

•

har cirka 5 900 medlemmar på 2 950 gårdar.

•

är medlem av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) som verkar på riksnivå.

ODLADE GRÖNSAKER

Några av de chilisorter Yvonne odlat genom åren är Jamy, Lemon Drop, Madame Jeanette, Aji Amarillo, Starflame, Bishops Crown, Jamaican Bell, Jalapeño, Scotch bonnet, Carolina Reaper, Coronong och Rocoto.

"När chilin blommar har den världens vackraste blommor. De är vita, rosa eller lila och har formen av en stjärna."

Tack vare sociala medier har Yvonne Björkholm kommit i kontakt med andra chilientusiaster världen över. Hon har gått med i cirka fyrahundra facebookgrupper och modererar själv sex grupper. – Det handlar mest om att fotografera och dokumentera en plantas utveckling.

Chili – EN FRUKT ATT ÄLSKA

När Yvonne Björkholm i Pensala, Nykarleby, sådde sitt första chilifrö av sorten Cheiro Roxa för tio år sedan visste hon inte att hon samtidigt sådde fröet till en intensiv passion och förälskelse. I dag räknar hon inte längre de olika sorter hon testat, men uppskattar att det rör sig om cirka tretusen. Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg

et är de vackra blommorna och fantastiskt fina chilifrukterna som gör Yvonne Björkholm mest lyrisk. Färgerna och formerna, plantor med varierande blad. – Cheiro Roxa med sina mörklila säreget formade frukter är vacker som bara den, säger hon. En annan favorit som hängt med genom åren är Aji Fantasy. Den är mild och kan ätas färsk, går bra att skiva ner direkt på smörgåsen. Nyfikenheten och experimentlustan är drivande faktorer, likaså gemenskapen med andra chilientusiaster runtom i världen.

Kors och tvärs Yvonne berättar hur hon fascineras av frön från andra länder och att hon är medlem i många olika chiliklubbar där medlemmarna ibland träffas, ibland skickar fröer åt varandra kors och tvärs över jorden. Bland annat är hon med i en svensk klubb där tjugotalet medlemmar kommit varandra nära och skickar frön åt varandra genom en frökedja. En frökedja är i princip ett kedjebrev som fungerar. Fröerna sätts i zip-påsar som skickas runt. Medlemmarna får ta så många frön de önskar ur varje påse, men måste fylla på med lika många egna frön. – Huvudregeln är att det ska finnas sex frön eller fler i original när påsen skickas vidare, förklarar Yvonne. Vilka sorters fröer man tar vet man inte förrän plantan börjar växa och ge frukt. Det är helt enkelt ett lotteri. Genom åren har hon både bytt och fått frön av uppskatt-

ningsvis 2 800 chilientusiaster i Australien, Belgien, Holland, Malaysia, USA, Zimbabwe och Jamaica. Bara för att nämna några länder. – I Brasilien finns en man som jag byter mycket frön med och på Java i Indonesien har jag bra kontakt med en man som själv korsar fram nya hybrider, säger hon.

Tidig sådd Chili växer lika bra oberoende av årstid, såvida det finns tillräckligt med ljus. Utvecklingsperioden är lång. Yvonne sår i vanlig planteringsjord mellan september och december. Fröna gror snabbt bara de får stå varmt, exempelvis på badrumsgolvet. Till en början behövs ingen gödsel, men efter en månad börjar hon gödsla en gång i veckan. Extra belysning är också nödvändig under den mörka perioden, annars ränner plantorna. Blir långa och taniga. Plantorna skolas om tre gånger i mullrik jord (pH 5,5–6,5). Ju större kruka, desto större planta och i förlängningen större skörd. Slutkrukan är 10–15 liter stor. Några av de starkaste sorterna kan få en 45 liters kruka. Storleken på en planta varierar från några decimeter till över en meter, bladen är oftast avlånga och har slät kant. I mars när solljuset är tillräckligt starkt flyttas plantorna ut i uppvärmda växthus. De plantor som ska växa utomhus trivs bäst i lugnt och skyddat läge. – När chilin blommar har den världens vackraste blommor, förklarar Yvonne. De är vita, rosa eller lila och har formen av en stjärna. ODLADE GRÖNSAKER

Vilka sorter passar vem? • DEN OERFARNE

Jalapeño. En krispig sort, enkel att odla. Kan skördas som röd eller grön. Numera finns även sorter utan styrka, men smaken är densamma. Många är allergiska mot capsaicinet. 2 500–8 000 scoville.

• DEN AKTSAMME Aji panca. Mörkt brun, avlång, lite rökig smak. Mild och aromatisk. 1 000–1 500 scoville.

• DEN ERFARNE Gå upp i styrka! Testa Habanero som finns i flera olika styrkor! Den riktigt erfarne kan prova på Scotch bonnet som mäter 350 000 scoville.

• DEN EXPERIMENTELLA Bhut Orange Copenhagen. Ganska stark. God fruktig smak. Över en miljon scoville.

Yvonne förädlar sin skörd till chilipulver, chilisalt och chiliflingor.

Visste du att … ? • Chili kommer ursprungligen från Sydamerika. Chiliplantan är flerårig och växer vilt. • Chili hör till arten spanskpeppar och familjen potatisväxter, dit även potatis, tomat, aubergine, kapkörsbär och paprika hör. • Ju spetsigare och mindre frukt, desto eldigare hetta. Röda chilifrukter är starkare än gröna. • Mjölk eller yoghurt lindrar hettan bäst. Att dricka vatten fungerar inte. Capsaicinet löser sig i vatten, varpå hettan sprids ännu mer. • Chili bidrar till att lindra smärta och ökar fettförbränningen något. • Plantan kan angripas av bladlöss, spinnkvalster, svamp angrepp, vissnesjuka och pistillröta. • Använd handskar och tvätta händerna väl efter att du har handskats med chili! Att få capsaicin i ögonen svider rejält.

ODLADE GRÖNSAKER

En eller två plantor I regel odlar Yvonne endast en eller två plantor av varje sort. På så vis har hon hundratals olika sorter på gång varje säsong, uppdelade i fem olika grupper: Capsicum annuum, Capsicum frutescens, Capsicum baccatum, Capsicum pubescens och Capsicum chinense. Tre månader efter sådd kan man skörda de mildaste sorterna, som exempelvis jalapeño, om plantorna haft bra med värme och ljus. Den skörd en planta ger kan vara från några hundra gram till flera kilo. Frukterna varierar i färg, de kan vara röda, gröna, gula, svarta, lila, bruna eller orangefärgade. De minsta frukterna är bara några millimeter långa medan de största kan vara upp till en decimeter. Fruktens form är rund, avlång eller klockformad. Capsaicin heter ämnet som ger chilifrukterna dess kännspaka hetta, styrkan finns främst i frön, fröfästen och mellanväggar. Koncentrationen av capsaicin mäts i enheten scoville. Carolina Reaper med sina 2,2 miljoner scoville anses vara den hetaste chilisorten i världen. Att jämföra med vanlig paprika som mäter 0–100 scoville och jalapeño som mäter 2 500–8 000 scoville. Förädlar för hand Yvonne förädlar sin skörd genom att tillverka chilipulver, chilisalt och chiliflingor. Först avlägsnar hon fröna ur fruktfästet och låter dem torka i rumstemperatur i några dagar. För att göra chilipulver och -flingor placeras frukten utan frön i torkskåp i minst åtta timmar innan den enkelt mals ner. Vid tillverkning av chilisalt är det däremot enbart fruktköttet som åker ner i matberedaren innan det blandas med vanligt salt, havssalt eller flingsalt och åker in i ugnen på 50 grader i 4–6 timmar. Utöver en varierad chiliodling odlar Yvonne även 400 olika tomatsorter. Hon är nöjd över sin verksamhet som fungerar tillräckligt bra för att sysselsätta och avlöna en person. De förädlade produkterna säljer hon direkt från gården, via rekoringar och på olika marknader i området mellan Jakobstad och Vasa, liksom i Närpes som är hennes ursprungliga hemort. En stor del av produkterna säljs också utrikes via internet. – I vintras tillverkade jag mycket chilimarmelad och djävulssylt, berättar hon. Djävulssylten ska göras av röda tomater, men jag har även gjort av gula för att få flera färger. Och så gör jag olika såser enligt beställning. En önskan har hon: att folk ska lära sig använda mer chili i sin matlagning. – Det finns så många milda sorter som är väldigt goda bara man vågar smaka, intygar hon. Chili kan ha smak av äpple, jordgubbe, ananas eller lakrits.

Allt fler anlitar Gårds Smak för hemkörning av livsmedel Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg

Hemleverans av närproducerade och spårningsbara livsmedel. Det är kärnan i bröderna Niklas och Jonas Östmans koncept för för webbutiken Gårds Smak med säte i Karvsor, Vörå. Tre dagar i veckan säljer och levererar de varor till hundratals kunder från Närpes i söder till Karleby i norr.

sommar har vi haft mellan 250 och 300 kunder i veckan, säger Niklas Östman. Vanligtvis säljer vi fyra gånger mindre varor under sommarmånaderna. Att det är lugnare sommartid funderar han beror på att folk inte har en lika strukturerad vardag då som under årets övriga månader. Faktum är att intresset för tjänsten växer märkbart, kunderna blir fler och bara under det senaste året har Gårds Smak mer än fördubblat sin försäljning. Och i våras när coronarestriktionerna var som hårdast ökade omsättningen med hela 380 procent. – De siffrorna har sjunkit, säger Niklas. Men i höst och kommande vinter väntar vi oss åter en ökning.

Enkel hemsida Gårds Smak Ab skapades för fem år sedan när bröderna och tillika mjölkbönderna Östman ville nå ut för att sälja sin egen gårdsmjölk – pastöriserad och ohomogeniserad. – Vi såg att det fanns ett intresse och skapade en enkel hemsida för försäljning, berättar Niklas. Till en början hade vi mjölken i plastburkar och kunderna fick ha egna kärl, men det blev snart trångt om utrymme så vi gjorde en riktig mjölkanläggning med engångsmjölkpåsar. Med tiden fick vi fler och fler kunder. År 2016 satsade bröderna på att börja sälja sina mjölkprodukter via olika rekoringar samt på hemleverans. Snart insåg de att de kunde vara ett alternativ till vanliga butiker och göra det enkelt och förmånligt för kunderna att handla hem närproducerad mat. De började ta in andra rekoför-

— Tanken är att de varor vi har i vårt sortiment ska vara närproducerade och spårningsbara, säger Niklas Östman (t.v.). Men för att få ett bredare och inte alltför dyrt utbud har vi ändå tagit med vissa andra varor. Vi har aldrig sett det som att vi konkurrerar med rekoringarna.

säljares produkter i sitt sortiment och utvecklade hemsidan ytterligare. Året därpå blev Gårds Smak Ab ett eget bolag, avskilt från jordbruket.

Kräver kvalitet Gårds Smak samarbetar i dagsläget med ett tjugotal österbottniska livsmedelsproducenter. Utbudet består bland annat av mjölk, kött, ägg, fisk, bär och grönsaker. Samarbetet går till så att en producent bjuder ut sina varor, varpå bröderna testar och avgör. När en produkt tas med i sortimentet fotograferas den och

läggs upp på hemsidan för att kunna beställas av kunderna. Sedan levererar producenten varor till lagret en gång i veckan. – Vad vi kräver av en produkt är bra kvalitet och att det går att beställa av den, säger Niklas. Sedan förklarar vi för producenten hur stor del vi behöver för att kunna leva och leverera, därefter får de säga sitt grundpris. Gårds Smak har sin framtidsvision klar och det är att skapa en kanal för producenter att nå ut till konsumenter utan att behöva kämpa sig in hos stora och etablerade matvarukedjor. ODLADE GRÖNSAKER

"Odlingen är småskalig och i hemträdgården odlar man främst det som barnen tycker om att äta, till exempel bär, äpplen, grönsaker, men även potatis."

Här tar vi hand om djur och natur Text Camilla Lindberg | Foto Magnus Lindberg

På gruppfamiljedaghemmet Lillgården i Pajböle betonar man det naturliga kretsloppet. Barnen får respekt för maten när de får se hur ett litet frö kan växa till någonting ätbart och gott genom att man arbetar med sina egna händer.

llting är precis lika roligt som jag trodde att det skulle bli, säger Josefin Isaksson. För tre år sedan startade hon och Jutta Saarinen tillsammans det privata gruppfamiljedaghemmet Lillgården. Hela projektet kan betraktas som en framgångshistoria. Redan två månader efter starten i augusti var platserna fullbelagda. – Vår verksamhet med barnen är inriktad på skötsel av lantdjur, egna trädgårdsodlingar och så är vi mycket ute i skogen. I vår egen snickarbod spenderar vi också en hel del tid, säger Josefin Isaksson.

På gångavstånd Lillgården finns i Pajböle, endast ett stenkast från Kimito centrum som är en jordbrukskommun med gamla anor. I gruppfamiljedaghemmets nuvarande fastighet huserade tidigare kommunens veterinär och den stora ladugården i sten avtecknar sig när man kommer körande längs landsvägen. Skog och natur är påtagligt nära, samtidigt som kommunens service i form av bibliotek och lekpark ligger på gångavstånd och kan nyttjas efter behov. Gruppfamiljedaghemmet är även lättillgängligt för föräldrarna. – Vi utgår från filosofin att barn som under sin uppväxt får sköta om och vara tillsammans med djur får goda förutsättningar att utveckla en rikt nyanserad och godhjärtad personlighet, säger Josefin Isaksson. På daghemmet finns det fem får, tolv hönor och två kaniner samt ett akvarium. Till dagsrutinerna hör skötseln av

djuren och målsättningen är att alla barn, även de allra minsta, ska få vara delaktiga varje dag åtminstone en liten stund.

Småskalig odling Odlingen är småskalig och i hemträdgården odlar man främst det som barnen tycker om att äta, till exempel bär, äpplen, grönsaker, men även potatis. – Vi betonar det naturliga kretsloppet från ägg till höna och från frö till tomat. Barnen får respekt för maten när de får se hur ett litet frö kan växa till någonting ätbart och gott genom att man arbetar med sina egna händer. På Lillgården blir barnen också uppmärksammade på de naturliga årstidsväxlingarna. På våren får de till exempel vara med och föra ut kaninerna. Daghemmet har också en egen äggkläckningsmaskin och med hjälp av den driver man upp egna kycklingar. – Den är väldigt populär, säger Josefin Isaksson. Bred kompetens I dagsläget har man plats för sammanlagt 22 barn i åldrarna 1–5 år och på gruppfamiljedaghemmet arbetar fem vårdare. Många av dem har också en bred kompetens från andra områden än barnskötsel och pedagogik. – Jag är utbildad odlingshortonom och familjedagvårdare. Jag gick en mycket bra kurs i företagsamhet vid yrkesskolan Axxell och hade till en början sikte inställt på trädgårdsbranschen. Under studietiden ändrade jag inriktning, säger Josefin Isaksson. När hon upptäckte att den nuvarande kollegan Jutta Saarinen gick i liknande tankar, slog de båda småbarnsföräldrarna sig ihop och startade något som är helt unikt i bygden, ja kanske i hela Finland. Jutta Saarinen är utbildad artenom, båtsnickare och närvårdare med inriktning på barn och unga. – Jag känner faktiskt inte till ett enda daghem som fungerar på samma villkor som Lillgården, säger Josefin Isaksson. Läs mer på: www.lillgarden.fi

ODLADE GRÖNSAKER

Beställ ditt exemplar av "En euro i taget"! Vill du komma i gång med ditt sparande? Har du funderingar kring din konsumtion eller hur du gör upp en budget?

Korsnäs – hultholm.fi – 06 2800 800

"En euro i taget" är din guide till en hållbar privatekonomi och lyfter fram vikten av att prata om pengar och planera sin ekonomi. Vardagen och hållbarhet är i fokus i den lättillgängliga guiden, där du på 125 sidor och i 10 kapitel kan bekanta dig med de områden av privatekonomin som är aktuella för dig. Du får också tips på vidareläsning och i varje kapitel finns några utmaningar som du kan ta tag i för att lära dig mera och ta kontroll över din ekonomi.

"En euro i taget" finns till salu i Marthashopen på: www.martha.fi/marthashop Pris: 12 euro Portokostnader tillkommer

Söderbacks Trädgård Hetki issallad Sanelidsvägen 19A, Pörtom Tel. 0500-926 594

Vi postar materialet från Marthashoppen en gång i veckan, frakttiden kan alltså variera.

VÄLKOMMEN MED I MARTHAGEMENSKAPEN DÄR VI TILLSAMMANS JOBBAR FÖR EN BÄTTRE VÄRLD, EN VARDAG I TAGET! Läs mer om vår verksamhet på martha.fi.

väx thushistoria

Närpes röda guld HISTORIEN OM VÄXTHUSODLINGEN I NÄRPES Text Camilla Lindberg | Foto Karin Lindroos

äxthusodlingen i Närpes har gamla anor och allting började med ett litet frö. Året var 1909 då Valdemar Mattfolk hämtade med sig hem till Närpes en påse tomatfrön från Amerika, dit han emigrerat sex år tidigare. Dessa lades grunden till den berömda växthusnäringen i Närpes. Mattfolk gjorde till en början efterfrågningar efter tomater i Helsingfors, men där kände man knappt till grönsaken. Redan ett år efter sin återkomst provade han att dra upp tomatplantor inomhus och det lyckades. Några år senare, 1916, byggde han ett ouppvärmt växthus på 48 kvadratmeter som bestod av tre glasväggar och den fjärde i trä. Det första växthuset i Närpes hade sett dagens ljus.

Märklig grönsak Till en början var byborna allmänt skeptiska till den märkliga grönsaken. I dag står Närpes för 60–70 procent av Finlands tomatproduktion, och en enskild växthusföretagare kan sysselsätta hundratals människor. Tomaten fick ganska snabbt sällskap av gurkan och även andra odlingsväxter. Förutom Mattfolk räknas även bröderna Uno och Georg Lassfolk samt Georgs hustru Aina i Pjelax till pionjärerna inom växthusodlingen. De lät tio år senare uppföra ett växthus på cirka 150 kvadratmeter. Glaset i växthuset bestod av fotografiplåtar och den första värmekällan var en nätkorg av järntråd. I den brände man råghalm. Själva korgen satt på ett skaft som bars omkring i växthuset för att ge ifrån sig värme.

Från oväntat håll Under slutet av 1990-talet såg det kritiskt ut för hela växthusnäringen i Närpes. Orsaken var bristen på arbetskraft. Räddningen kom från ett oväntat håll när arbetskraftsinvandringen inleddes. I dag finns alla världsdelar representerade i Närpes, och av stadens 9 500 invånare har ungefär 1 500 invandrarbakgrund. Många talar vietnamesiska, bosniska och thailändska. Växthusbranschen sysselsätter en stor del av de nyanlända som integreras på svenska.

De första enkla växthusen har numera ersatts av toppmoderna produktionsanläggningar som möjliggör produktion året om på ett hållbart sätt. De största växthusföretagen kan ha flera hundra anställda.

Källor: 100 år av rött guld – Jubileumshistorik 1916–2016 Rum för alla – Folktingets arbete för svenskan i Finland under 100 år

ODLADE GRÖNSAKER

Hobbyodlingen ger mat på tallriken året runt Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg

– Att odla är tidskrävande och innebär en hel del arbete, så då kan man lika gärna odla sådant man kan äta, säger Gun Back. När du odlar själv vet du också vad du gett och gött dina grödor med.

Familjen Back-Jäntti har även ett litet hönshus hemma på gården som ger sitt bidrag till självförsörjningen. Yngsta dottern heter Ellinor.

Den allra första gröda som Gun Back och Leif Jäntti odlade tillsammans för snart trettio år sedan var lök i ett litet lökland, främst för att det var lättskött. – Vi fick bra med lök och for på några marknader i närområdet där vi sålde lökknippor från ett litet bord, minns Gun. De gick åt som smör i solsken och vi fick blodad tand.

är man lyckas så växer intresset, konstaterar paret Gun Back och Leif Jäntti som numera odlar så pass mycket och varierat att de mer eller mindre kan kalla sig självförsörjande på grönsaker. Hemma på gården i Kvevlax, Korsholm, har de byggt upp en hobbyodlares oas. Här finns förutom tre växthus fyllda med tomat, gurka, paprika, chili och melon även äppelträd, jordgubbsland, pallkragar med örter och spenat samt ett litet och aktivt hönshus. Och så ögonfägnaden; en inglasad terrass, ett ljust uterum, där kruktomater av olika sort trängs och trivs längs fönsterväggarna. Men Gun och Leif håller inte enbart till på egen gård, utan odlar även på det hemman som tidigare tillhört Guns morföräldrar i grannkommunen. Där växer jordgubbar, gul-, röd- och vitlök, bönor, ärter, persilja, dill, squash, frilandsgurka, sallat, rödbeta, broccoli,

palsternacka, morot, fänkål och pumpa samt huvud- och blomkål på en odlingsyta om tusen kvadratmeter. Paret sår direkt i jorden, täcker grödorna med väv. Odlingsfilosofin är att vara så ekologisk som möjligt och därför kan ohyra ibland vara ett problem då de väljer att inte bespruta sina odlingar.

Gröna hjärtan Trots ett brett utbud verkar det vara tomaterna som har tillskansat sig en speciell plats i deras odlarhjärtan. – Det är lätt att lyckas med tomat, säger Leif. Bara man ger dem vatten så växer de nästan var som helst. Men vissa sorter kan vara mottagligare för bladmögel. Paret provar, testar och byter ut. Antalet sorter ökar ständigt och i år är de närmare nittio. – Det kommer ut nya tomatsorter varje år, och vi tycker det är spännande att prova på nya sorter, säger Leif. Det

intressanta är den stora skillnaden i smak, färg, storlek och form. Leif gillar mindre plantor, då de kräver mindre utrymme. Gun gillar tomatplantor som ger små tomater då de är sötare och enligt henne godare än stora. Kruktomater är ypperliga för nybörjare, menar hon. Familjen använder stora delar av sina tomater som färska och det går åt mycket i matlagningen. När det blir tomater över åker de ner i matberedaren för att bli tomatkross som portioneras ut i halvkilospåsar och fryses ner. – Vi brukar frysa in 8–10 kilo tomatkross åt gången och så gör vi djävulssylt med tomat, paprika och chili, berättar de.

Planerar och förbereder i tid Planeringen av en odlingssäsong börjar redan på hösten. Gun och Leif köper jord och odlingsfröer då när butikerna städar undan dem till rabatterat pris.

Tomatfavoriter genom åren BALKONZAUBER Ger röda, saftigt söta och goda tomater. Mellanstora. Plantan blir en meter hög. Tidig sort.

ILDI Ger gula, söta och små tomater i stora klasar. Plantan blir 1,5 meter hög.

TINY TIM

Ger röda, söta och små tomater. Kruktomat. Rikgivande. Tidig sort.

BLACK CHERRY Ger bruna, söta och små tomater. Plantan blir två meter hög.

VILMA Ger röda, söta och små tomater. Kruktomat. Rikgivande. Tidig sort.

GEMINI Ger röda, goda och normalstora tomater. Plantan blir två meter hög.

Lättodlade grönsaker Dill, sallat, ärter och lök kräver endast att ogräs avlägsnas med jämna mellanrum och att raderna vattnas någon gång under den torraste perioden.

ODLADE GRÖNSAKER

bästa nybörjartipsen LEIF OCH GUN TIPSAR! 1. Börja med ett fåtal sorter för att se om intresset håller i sig. 2. Det finns gott om information på internet. Läs på om de sorter som intresserar. 3. Var inte rädd för att misslyckas – även den bäste misslyckas ibland och varje år är det någon gröda som inte fungerar så bra. En sommar kan vara het, våt, torr och ibland blåsig, vilket inverkar på odlingen.

– Vi tar en stor del av fröerna från eget odlade tomater, men vi köper också många påsar, berättar Leif. Vi odlar en och två plantor av varje sort, så en fröpåse räcker jättelänge och de har bra grobarhet. Hybrida sorter – frön i påsar märkta med F1 – är dock problematiska i och med att frön från dem kan ge en helt annorlunda avkomma än ursprungsplantan. – En hel del arbete kan gå förlorat om man har odlat och hoppats på att få en viss typ av tomat, men sedan visar den sig vara en helt annan när det är dags att skörda, säger Leif. I april flyttas plantorna ut i växthusen där de planteras i färdigt gödslade odlingssäckar, tre i varje säck. En värmeblåsare fungerar som frostvakt. Leif berättar att odlingssäckarna kan kosta omkring tio euro styck, men menar att pris och kvalitet i det här fallet verkligen följs åt. Säckjorden kan man sedan odla blommor i så får man ut det mesta möjliga ur den.

Automatik underlättar Tomater vill ha mycket ljus och värme, ju mera ljus desto sötare tomater. – Hos oss blir tomaterna bäst i uterummet, säger Gun. Förstås ska de ha gödsel och man ska inte vara rädd för att vattna. De behöver vatten varje dag. Kruktomaterna vattnar hon för hand, men i växthusen har paret installerat ett droppsystem som håller jorden konstant fuktig. Regnvatten samlas in och pumpas till en regnvattentank dit droppsystemet är kopplat. Vidare har 30

ODLADE GRÖNSAKER

de installerat automatiserade takluckor för att lättare kunna reglera värme och luftfuktighet. Långa tomatplantor behöver tjuvas. Tjuvarna är små sidoskott som växer i förgreningen mellan stam och blad. De bör nypas bort för att tillväxten av frukterna ska främjas. Det är också bra att avlägsna några blad underifrån då och då så att tomatklasarna lättare exponeras för solljus. Kruk- och busktomater behöver inte tjuvas. Ett par timmar om dagen är vad paret i snitt lägger ner på sina odlingar. Att rensa ogräs i trädgårdslandet är tidskrävande och bara det att vattna allt under regnfria perioder kan ta många timmar. Men som Gun konstaterar: – Hjälps man åt så går det bra!

Så förvarar Leif och Gun sina skördar • Ärter, broccoli, blomkål och bönor förvälles innan de fryses ner. • Tomat, dill, persilja och bär fryses in utan förvällning. • Kål, morot, palsternacka, rotselleri, rödbeta, lök, vitlök och potatis förvaras i påsar i garaget, temperatur över noll grader även vintertid. • Inläggningar görs av gurka, chili och av en del av rödbetorna. Förvaras svalt. • Av en del chili och tomater kokas bland annat djävulssylt. • Örter och en del av chilin torkas innan de förvaras i burkar. • Vissa bär blir saft, andra fryses in som de är. En liten andel blir mos eller sylt.

GEMENSAM TÄPPA I STADENS UTKANT

Att odla tillsammans Text Cia Hemming | Foto Camilla Ostberg

Sandra Neuman

Ida Holmström

”Den sociala samvaron, att få jobba tillsammans, betyder mycket. Och så blir man glad då det börjar växa.”

ODLADE GRÖNSAKER

31 |

Att odla tillsammans är ett första steg mot omställning, mot en mera hållbar livsstil där gemenskap och social samvaro är lika viktigt som de grödor som sköts och skördas.

ör andra året i rad arrangeras i Nykarleby en avslappnad form av odlingskurs, där varken odlingserfarenhet eller tillgång till egen täppa behövs. Med gemensamma krafter och fokus på jordhälsa bygger deltagarna upp en grönsaksodling som de tar hand om och underhåller under fyra sommarmånader. Tillsammansodlingen fick sin början när odlings- och självförsörjningsentusiasterna Ida Holmström och Sandra Neuman för drygt ett år sedan gick en omställningskurs arrangerad av Kredu – Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby.

Egen idé En av de frågor deltagarna fick reflektera kring för att utveckla en egen idé var: ”Vad kan samhället göra för att ändras miljömässigt?” Sandras bidrag var funderingar kring en tillsammansodling och efter att tanken utvecklats och Kredu visat intresse för att arrangera en dylik kurs började Ida och Sandra planera upplägget. Konceptet är enkelt: man odlar tillsammans, delar på arbete och skörd och det finns ingen obligatorisk närvaro. I fjol deltog omkring femton personer, men i år begrän32

ODLADE GRÖNSAKER

sades antalet till tio på grund av rådande restriktioner. I år är Ida Holmström också ensam om att leda gruppen och ta det huvudsakliga ansvaret. – Tanken är inte att vi ska fortsätta med att leda tillsammansodlingen som en kurs, förklarar hon. Meningen är att det ska finnas ett system som är självgående, men det kräver förstås en uppbyggnad, en struktur och en idé att utgå ifrån.

Avkopplande och kravlöst Tillsammansodlingen i Nykarleby finns i en naturligt vacker före detta hästhage, delvis kantad av gammaldags stenmurar. I bortre hörnet ligger flera rader av odlingslimpor som byggts upp i fjol. Kredu hyr marken de odlar på. Efter en teoretisk introduktion startas odlingen upp i mitten av maj under ett par längre arbetspass som hålls två dagar i rad. Tio timmar sammanlagt. Solen värmer, men vinden viner kall. Träden som kantar hagen är nästan nakna. I skogsbrynet leker några barn. – Det är roligt att få lära sig om odling och att få mer erfarenhet, säger Yvonne Bast där hon tillsammans med Anna Ström sitter och sorterar bort ruttna exemplar ur några lådor lök.

Vem? • Ida Holmström och Sandra Neuman är båda egen företagare med etik, miljömedvetenhet och hållbarhet som ledstjärnor. • Genom sitt företag Naturskafferiet föreläser Ida bland annat om användbara vildörter, handleder skogsbad och hjälper till att starta odlingar där man tar naturen i beaktande. • Sandra i sin tur har nyligen bildat gårdsbutiken Floristgaraget, en blomster affär där hon använder sig av naturnära material i sina bindningar och aktivt undviker svinn. Sedan 15 år tillbaka bloggar hon om sin köksträdgård på Sandras gröna fingrar. Läs mer på: naturskafferiet.fi och floristgaraget.fi

Tillsammansodling passar alla oberoende av bakgrund och tidigare odlingserfarenhet. Barn är välkomna och kan leka i skogen intill. Likaså kan det vara ett ypperligt tillfälle för nyfinländare att integrera sig. I fjol deltog en syrisk familj.

– Den sociala samvaron, att få jobba tillsammans, betyder mycket, fortsätter hon. Och så blir man glad då det börjar växa. Både Anna och Yvonne deltog regelbundet i fjolårets odling. – Det är bra då man inte behöver göra allting själv, fyller Anna i. Det är avkopplande och kravlöst. Allt blir fort gjort och resultaten syns snabbt. I år ska vi ha åtminstone en örtagård, ett jordgubbsland och så potatis och lök. Anna minns att det var torrt i fjol. Att det inte var det bästa odlingsåret. Och att starten innebar betydligt mera arbete jämfört med i år, eftersom de då byggde upp många odlingslimpor från scratch.

Näringsrik jord En odlingslimpa är något av en kompost som byggs upp med organiskt material. Först täcks marken med kartong, sedan bygger man bäddar som kan fyllas med kvistar, kottar, löv, ensilage och exempelvis näringsrikt hästbajs. Därefter toppas limpan med matjord och täcks med gräsklipp. Gräsklippet ger bra näring åt grödorna och gör även så att ogräset inte får fäste. Jorden håller sig längre fuktig. Med tiden bryts det organiska materialet ner likt en kompost, blir till fin och maskrik jord som det går bra att odla i år efter år.

Yvonne Bast och Anna Ström sitter och sorterar lök.

– Vi planerar inte så mycket vad vi ska odla, säger Ida. Vi tar det som det kommer. Hon plockar bland förpåsarna. – Vad vi sår beror på vad vi har, fortsätter hon. Men vi ser till att det finns grönsaker, olika sallatssorter och bladgrönt att äta under hela säsongen samt potatis och pumpor till hösten. I år ska vi också odla mer fleråriga grönsaker, olika bärbuskar och jordgubbar.

Donationer från deltagarna Ibland tar deltagarna med frön av sådant de har mycket av hemma. Förra året fick de en del potatis donerad som ska användas som sättpotatis i år. Också sättlöken som Yvonne och Anna sorterat är en donation från en lokal järnaffär. Ida är tacksam över att Nykarleby stad varit positiv och tillmötesgående till deras odlingsprojekt. Ibland får de gräsklipp från stadens gräsmattor levererat till hagen för att använda i sin täckodling. Ida brukar också efterlysa material de behöver på gruppens facebooksida, som exempelvis papplådor och någon gammal stupränna. Eller så försöker hon byta till sig frön och plantor av sorter de inte har. Ibland lyckas det. ODLADE GRÖNSAKER

TEDS TOMATTIPS! Frys tomaterna hela och mixa sedan ner dem i grytor och soppor.

SÅ KOMMER DU I GÅNG MED DIN TRÄDGÅRDSODLING

Hemmaodlarens nybörjarknep På sin 70 kvadratmeter stora gård intill sitt radhus har Ted Häggblom och hans familj byggt upp en hemmaodling som fyller både middagsbord och frys under stora delar av året. Målet är att lära barnen var maten kommer ifrån och grundfilosofin är enkel: med massor av näring växer det.

Text Anna Karlsson | Foto Heidi Hendersson

34 34

ODLADE GRÖNSAKER

TED TIPSAR!

Så lyckas du med din hemmaodling • Ge växterna mer näring än du tror. Numera odlar jag ofta i ren kompostjord. Först kan växterna bli lite chockade av näringsmängden, men sedan växer de som bara den. • Sätt färre plantor i varje odlingslåda. När du ökar på näringen blir plantorna mycket större, så det behövs inte särskilt många per låda. Embla och Oliver Häggblom växer upp med en grönsaksodling alldeles inpå, precis som pappa Ted. I familjens hemmaträdgård är det bara att plocka och äta. – Det är mycket för barnens skull som jag vill odla. Jag vill att de ska veta hur maten kommer till, säger Ted.

ed Häggblom är uppväxt på landet med en mor som odlade för hemmabruk och hade redan som femtonåring ett eget växthus. Att bo i bostadsområde med en liten trädgård har inte stoppat odlingsintresset, snarare tvärtom. – Jag vill att mina barn också ska veta hur maten kommer till och att det är ganska mycket arbete att få fram den. Och jag tror att jag har lyckats. De äter faktiskt först grönsakerna, sedan tar de för sig av övrig middag, säger han.

På rymmen Familjens 70 kvadratmeters gård intill radhuset i Jomala på Åland är en välfylld och generös djungel. Fyra meter höga solrosor bildar högsta punkt, fotbollsstora pumpor har rymt ur sina bäddar och vilar mot marken. För att skörda något, vad som helst, behöver man bara sträcka ut en hand och – hepp, en tomat! Bredvid foten, en vildväxt, självsådd morot. Kittlande i nacken – en böna på rymmen från sitt växtstöd. – Vi odlar det mesta som går: tomater, bönor, björnbär, morot, gurkor, chili, paprika, grönkål, sallad, broccoli, pumpa ... och förstås en massa blommor som lockar bin, det är sonens grej. Det är i stort sett bara från december till januari som vi inte kan plocka något i trädgården, säger Ted. Det som möjligtvis ser lite visset ut har också sin självklara plats på gården. – Jag låter alltid ett eller ett par exem-

plar av växterna stå kvar, så att jag kan ta egna frön från dem. Inte sparar man väl så mycket pengar på att skörda frön, men det känns alltid lite roligare när man kan så eget. Till den som vill börja odla ger Ted rådet att börja med tomater. – Det är riktigt snälla och roliga växter det. Jag tycker inte att man behöver växthus, ett soligt hörn räcker.

Vatten och näring Näring och vatten är nycklarna till Teds frodiga trädgård. Här finns tunnor för upp till 600 liter vatten, men det räcker inte långt. Resten ordnas med droppslang från väggkranen. Och när familjen numera bygger eget och snart ska flytta, finns en väl tilltagen, nedgrävd vattenreservoar i planerna för att kunna skörda även regn. – Vi gräver ner vattentankar där vi till en början samlar regnvatten. Men systemet byggs så att vi på sikt även kan ta vara på gråvatten. Näringen till odlingarna hämtar Ted främst ur familjens roterande kompostbehållare. – Jag har två vanliga behållare som vi efterkomposterar i på vintern. Men under odlingssäsongen är det bara snurrkomposten som fungerar, annars går det för långsamt, säger han och öppnar locket. – Titta här, det som vi slängde hit i går syns knappt längre. Här blir matresterna till färdig näring på två till tre månader.

• Odla i grus. Det låter märkligt, men fungerar otroligt bra. Jag sätter plantorna i sandblandat grus och vattnar med näring, endera med guldvatten eller med ekologisk näring som blandas i vattnet. • Odla sådant som familjen äter. Det är lätt att bli ivrig och vilja odla allt möjligt, men fokusera hellre på det som du själv och din familj tycker är riktigt gott. • Skaffa en snurrkompost. Den gör matrester till jord på 2–3 månader. • Förodla småplantor, så att det finns att fylla på med under säsong. • Kombinera växter smart. Till exempel kan du odla broccoli tillsammans med tagetes som kan hålla kålflugorna borta, och rödbetor med bönor, eftersom bönorna drar ner kväve till jorden.

Teds tre odlingsfavoriter • TOMATER

Väldigt roliga att odla!

• MORÖTTER

Låter du några morötter växa fritt går de i blom och frösår sig över hela trädgården. I dag kan familjen Häggblom plocka vildvuxna morötter lite varstans på gården.

• BÖNOR

Har Ted egentligen lyckats med först i år när han har slutat med att försöka förså dem. De mår tydligen bäst av att sättas direkt i jorden.

ODLADE GRÖNSAKER |

Robert Jordas

”Vi odlar i förhållanden som är fullt kontrollerade och isolerade från yttre världen. Vi har full kontroll på värme, fukt, ljus | ODLADE GRÖNSAKER och vatten. Vi kan i praktiken odla var som helst.”

Den japanska it-jätten Fujitsu har under de senaste åren investerat två miljoner euro i ett långvarigt samarbete med Robbes lilla träd gård, ett banbrytande företag inom utveck lingen av innovativa odlingslösningar. Helhet en omfattar ungefär 15 000 kvadratmeter odlingsyta på gården Lindkoski i Lappträsk.

Helautomatiserad vertikalodling är framtiden Text Camilla Lindberg | Foto Karin Lindroos

ujitsu ser att det finns enorma möjligheter inom framtidens livsmedelsproduktion. Därför vill de gärna samarbeta med oss, säger Robert Jordas. Sedan 2018 har Robbes lilla trädgård gått in för vertikalodling, vilket i praktiken betyder att man odlar i flera våningar. Det ryms helt enkelt fler plantor på mindre yta, vilket sparar både vatten och energi.

Slutna utrymmen Traditionella växthus är mer eller mindre automatiserade och bygger på naturligt ljus utifrån. Vertikalodling innebär slutna utrymmen där man kontrollerar allt från ljus till koldioxidnivåer. En av många vinstfaktorer är att man inte har några vanliga skadegörare som till exempel bladlöss. – Vi odlar i förhållanden som är fullt kontrollerade och isolerade från yttre världen. Vi har full kontroll på värme, fukt, ljus och vatten. Vi kan i praktiken odla var som helst, säger Robert Jordas. Det nya odlingssättet kräver att man kan samla in mängder av information och det är här som it-jättarna kommer in i bilden. Fujitsu har redan investerat två miljoner euro i den unika östnyländska vertikalodlingen. Deras huvudsakliga roll är att utveckla mjukvaran som styr all den automatik, som i sin tur styr klimatet i växthuset. Automatikens hårdvara som till exempel led-lampor och sensorer är till största delen inhemsk. I det högteknologiska helautomatiserade växthuset

producerar man årligen ungefär sex miljoner krukor med sallad, skott och örter. Bland de fyrtiotal sorter som odlas finns till exempel gourmetsallad och olika variationer på skott som dragon, ärt, sango och basilikalime. Dessa dis tribueras till storkök och butiker, främst på den nyländska marknaden.

Ny odlingsmetod Vertikalodling är en förhållandevis ny odlingsmetod och Robert Jordas kan endast peka ut några få exempel på liknande växthusmodeller i Europa och Japan. Det här innebär att den finländska expertisen har blivit eftertraktad både nationellt och internationellt. – Numera fungerar vi som ett spinoff-företag och hjälper andra aktörer att bygga upp vertikalodlingar. Den globala krisen som uppkommit på grund av covid-19 har bidragit till att många har fått upp ögonen för lokalodling. Vi kan inte hålla på och frakta mat omkring världen hur som helst, säger Robert Jordas. Hans företag har efter krisens början sett ett stort uppsving i inkomna offerter som gäller konsultering och konceptbyggande och han beskriver det som ett ”superläge” för Finland. – Intresset är stort i övriga länder. Vårt land har redan länge gått i bräschen för lokal växthusodling, men också djurhushållning. Maten bör odlas så nära konsumenten som möjligt.

ODLADE GRÖNSAKER

Framtiden ställer nya krav på livsmedelsproduktionen. Det behövs en helt ny sorts mat för att miljarder människor över hela vårt jordklot ska kunna leva hållbart också i framtiden.

Nya metoder för hållbar matproduktion Text Camilla Lindberg | Foto Karin Lindroos

Finland finns det i dag till exempel pågående forskningsprojekt där man försöker öka bärcellernas antal med hjälp av en bioreaktor för att den vägen kunna framställa en bärliknande massa. Det är fullt möjligt att motsvarande teknisk apparatur kan finnas tillgänglig också i privata kök i framtiden. Men enstaka produkter förändrar inte världen. Snarare handlar det om att på bred front utveckla helt ny teknologi som kan användas för att producera mat på ett märkbart mera hållbart sätt.

på egna erfarenheter och logiskt tänkande, inte i första hand på vetenskaplig forskning. – Vår kost har under tidens gång anpassats till de naturliga förutsättningarna vi har. Vi är blandätare. Våra växtförhållanden i Finland lämpar sig väl för åkerväxter och även grovfoderproduktion vid sidan av grönsaks- och bärproduktion. I mellersta, östra och norra Finland har gräsproduktionen en stor betydelse för kolbindningen och återvinningen av näringsämnen.

Högt näringsvärde I nyckelposition Päivi Kurki tror att vi i allt högre grad kommer att Päivi Kurki är en erfaren forskare vid det börja äta lokalt producerade växtprotePäivi Kurki iner och en rik variation av grönsaker finländska Naturresursinstitutet (Luke). ”Våra växtföhållanden och bär. Hon är helt övertygad om att vi i Finland – Fruktproduktionen har blivit märkbehöver en produktionsmodell som kan i Finland lämpar sig väl bart mer mångsidig. Jag tror också att optimeras i enlighet med våra produkför åkerväxter och även djurhushållningen fortsätter, eftersom tionsförhållanden. Branscherna behöver grovfoderproduktion vid den faktiskt är ett förnuftigt alternativ ur samarbeta mera och cirkulationsekonomin är här i en nyckelposition. sidan av grönsaks- och ekosystemets synvinkel. Befolkningstillväxten tvingar oss att producera mat som – Det kan till exempel handla om att bärproduktion.” har ett högt näringsvärde, och det kan använda skogsindustrins sidoströmmar djurhushållningen erbjuda också i svaga för att effektivera livsmedelsproduktionen genom att man delar på samma utrymmen. produktionsförhållanden. Päivi Kurki understryker att det redan i dag görs väldigt Päivi Kurki utesluter ändå inte nya matproduktionsmetoder där man på nydanande sätt börjar producera svampar, mycket klimatfrämjande arbete inom jordbrukens grundproduktion på olika håll i landet. Det här synliggörs för den brealger och djurprotein med genteknologins hjälp. da publiken, samtidigt som det på andra nivåer forskas och – Insekter bearbetas redan i dag till mat och foder, förs aktiva diskussioner kring olika åtgärder som kan bromsa säger hon. Hur kommer covid-19 att påverka framtidens matproklimatpåverkan både inom växt- och djurproduktionen. duktion? – Flexibilitet och snabb reaktionsförmåga är inbyggt i den – Jag är ingen livsmedelsforskare, så jag kan enbart svara inhemska matproduktionen. Åkrarnas och jordens tillväxttillstånd är grundläggande, det fäster man numera mycket större som vanlig konsument. Men för att bromsa den här typen av uppmärksamhet vid än tidigare och tar hjälp av ny teknologi. epidemier ser jag bara ett alternativ. Det är att vi slutar sälja Päivi Kurki säger att hon förespråkar ett synsätt som levande djur på torgen och att livsmedelshygienen på hela vårt bygger på måttlighet. När hon nu uttalar sig baserar hon det jordklot lyfts till samma nivå som den finländska.

ODLADE GRÖNSAKER

Lilla märkesguiden Testa hur många av de vanligaste inhemska ursprungsmärkena du känner igen! Text Mikaela Groop

Hjärtbladsflaggan Ett av de mest kända märkena för inhemska trädgårdsprodukter, såsom grönsaker, frukter, bär och matpotatis. Märket garanterar att produkten till 100 procent är inhemsk och hela produktionsprocessen är finsk. Varorna bör vara förstklassiga och producenten förbinder sig till att följa goda produktionsmetoder. Märket beviljas av Inhemska Trädgårdsprodukter rf.

Nyckelflaggan Gott från Finland-märket Märket får användas på en slutprodukt som är framställd och förpackad i Finland. Kött, fisk, ägg och mjöl bör vara inhemska till 100 procent, likaså produkter som innehåller endast en råvara. För andra produkter måste andelen inhemska råvaror vara minst 75 procent.

Märket kan beviljas en produkt eller en tjänst som har tillverkats och producerats i Finland, och som är inhemsk till minst 50 procent. För tjänster inverkar även företagets ägarförhållanden samt huruvida huvudkontoret är beläget i Finland. Märket beviljas av Förbundet för Finländskt Arbete.

Nyckelpigemärket EU:s ekomärke (bladmärket) Obligatoriskt på alla färdigt förpackade ekologiska livsmedel producerade inom EU. Inga speciella tillstånd behövs för att använda märket, men producenten förutsätts höra till EU:s officiella ekoövervakning. Produkten bör innehålla minst 95 procent ekologiska råvaror.

Solmärket (Luomu) Märket kan beviljas kontrollerad ekologisk produktion under finländsk myndighetstillsyn. Omfattar ekologiska jordbruksprodukter, livsmedel, foder och alkoholdrycker. En produkt måste innehålla minst 95 procent ekologiska ingredienser, men råvarorna kan vara inhemska eller importerade.

Beviljas enbart finländska ekoprodukter producerade enligt de produktionsregler som Förbundet för ekologisk odling (Luomuliitto) har ställt upp. Förutom att varan måste vara producerad i enlighet med EU:s ekoförordning bör råvaran ha inhemskt ursprung: jordbruksprodukter upp till 100 procent, förädlade produkter minst 75 procent.

ODLADE GRÖNSAKER |

I dag är det många som återupptäcker äldre grönsakssorter. Bland annat i självhushållningskretsar ser man ett intresse för att odla och bevara gamla sorter av grönsaker och spannmål.

Kulturarvsväxter – BORTGLÖMDA OCH ÅTERUPPTÄCKTA SORTER Text Andreas Backa | Foto Unsplash & Impecta

Vitelotte Noire, en fransk potatissort från början av 1800-talet.

ammanlagt 82 sorters bönor, 72 sorters gurka och mer än 100 sallatssorter. Det är en del av fröutbudet som fanns tillgängligt i norra Europa för omkring ett sekel sedan, enligt boken Runåbergs fröer. Påståendet är delvis en sanning med modifikation, eftersom tillgängligheten har varierat både lokalt och över tid beroende på samhälleliga omständigheter. Men i det stora hela fanns det tidigare ett betydligt större utbud av såväl köksväxter som prydnadsblommor. Efter årtionden av standardisering och officiella sortlistor har många börjat uppfatta sorter av äldre ursprung som ett slags kulturarv. Att odla dem för att upprätthålla en större mångfald eller för att bevara den historia de bär på uppfattas som viktigt. 40

ODLADE GRÖNSAKER

Vissa sorter kan också vara bättre anpassade för ekologisk odling, för ett visst klimat eller en jordmån. De kan även ha smaker eller näringsinnehåll som har försvunnit genom senare tiders förädlingsarbete.

Nya egenskaper Många av de nyare sorterna är så kallade F1-hybrider. Dessa är korsningar mellan två genetiskt olika sorter eller arter och är skapade av människan i syfte att få fram vissa egenskaper, till exempel att grönsaken ska kunna transporteras långt utan att försämras. En nackdel med F1-hybriderna är dock att man inte kan förutse hur resultatet kommer att bli om man tar till vara egna frön och sår dem. Man måste alltså köpa nya fröpåsar varje år. Den som vill ha egna frön får därmed hålla sig till andra sorter, och då är kulturarvssorter ett bra alternativ.

Vad kan man då odla? Även om många sorter som fanns tidigare har försvunnit har utbudet av fröer ändå vuxit markant de senaste åren, och i kataloger över tillgängliga kulturhistoriska fröer hittar man utsäde till allt från tomater, gurkor, squash och pumpa till sallat och bladgrönsaker, rotfrukter och potatis. Av till exempel frilandsgurka finns det både sorter som fungerar bra i sallader och sådana som passar bättre till inläggningar och syrning, till exempel Northern pickling från år 1955. Av tomatsorterna finns det flera som klarar sig bra på friland även lite längre norrut, till exempel den vackert gula Golden queen.

Varierande form och storlek Till skillnad från de flesta nyare sorter har äldre kulturväxter ofta varierande form och storlek och förekommer i mängder av olika färger. Som exempel kan nämnas päronformade tomater, gula rödbetor och spritärter med purpurblå baljor. En mycket god huvudsallat är Speckled bibb som omnämns redan i slutet av 1700-talet och som har vackert brunfläckiga blad. Det finns även odlingsvärda sorter som har varit nästintill utdöda, men som har kunnat bevaras tack vare enskilda individers arbete. Ett exempel på en sådan är haverroten Gammal gotländsk som hittades av Bengt Larsson förvildad utanför ett medeltida hus i Dalhem på Gotland. Haverrot är en mycket gammal kulturväxt som har ätliga rötter som påminner lite om den perenna svartroten. Det finns också andra fleråriga trädgårdsväxter, som till exempel gräslök, sparris och jordärtskocka. Eftersom vissa är livskraftiga och sprider sig lätt är gränsen mellan vad som uppfattas som ogräs och perenner ibland flytande. På marknaden För den som vill börja odla gamla sorter finns det numera ganska goda möjligheter att få tag på fröer. De rikssvenska fröfirmorna Runåbergs fröer och Impecta fröhandel har under många års tid arbetat med att hålla äldre sorter tillgängliga på marknaden.

ANDREAS TIPSAR!

Så lyckas du med bladgrönt Så en blandning av olika sallatssorter och bladgrönsaker som till exempel pak choi, mangold och vintersallat för att få egna baby leafs. Bredså i en odlingslåda och välj blad i olika färger för att få en vacker blandning som du kan skörda i omgångar.

Skott från rädisfrön.

”Till skillnad från de flesta nyare sorter har äldre kulturväxter ofta varierande form och storlek och förekommer i mängder av olika färger.”

Förutom kommersiella aktörer finns det även ideella föreningar som värnar om äldre kultursorter, bland andra Föreningen Sesam i Sverige och Maatiainen – Det lantliga kulturarvet ry i Finland. De nordiska länderna upprätthåller också en gemensam genbank – Nordiskt Genresurscenter (NordGen) – vars uppdrag är att bevara och främja hållbart användande av bland annat växter som är viktiga för det nordiska lantbruket. Även privatpersoner kan beställa små mängder frön från NordGen. Det kanske roligaste alternativet är ändå att ge sig ut på jakt efter lokala specialsorter i sin egen närmiljö. För närvarande finns i våra egna odlingar lokalsorter av potatis samt humle, ärter och plommon som vi har fått av grannar och bekanta. Skribenten är doktorand i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Hans avhandling handlar om den nutida självhushållningstrenden.

Haverroten är frosttålig och kan sås sent på hösten.

Källor: Andreasson, Johnny 2013. Runåbergs fröer. Grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar. Natur & Kultur. Börjeson, Agneta 2015. Sorter av köksväxter. Svenska priskuranter från 1800-talet till 1930. Nordiskt Genresurscenter.

ODLADE GRÖNSAKER |

EXPERTENS TIPS

Fermenterade grönsaker Text Anita Storm | Foto Karin Lindroos

En ökad medvetenhet kring hälsofrågor har fått intresset för mjölksyrade grönsaker att växa. När du syrar grönsaker är det viktigt att se till att alla ingredienser hålls under vätskenivå, annars kan de börja mögla. Salt behövs för att säkerställa att mjölksyrebakterierna har förtur, de klarar av en svag salthalt, medan ett flertal andra bakterier inte gör det. Fermentera gärna i 2–4 liter stora burkar med patentkork. Det är viktigt att koldioxiden pyser ut och att grönsakerna inte kommer i kontakt med syre. Öppna inte burken i onödan, för det ökar risken för kontaminering. En öppnad burk håller sig cirka tre månader i kylskåp, därför ska du anpassa storleken på burken till din konsumtion.

Så förbehandlar du Ska du syra bitar av eller hela grönsaker bör du förbehandla dem för att fermenteringen ska starta upp.

Starta upp syrningsprocessen 1. Lägg grönsakerna i burkar och varva med kryddor. Gör en saltlake, se alternativ 1 eller 2. 2. Täck med saltlake och pressa ner grönsakerna under ytan. Använd stammen på kålen eller en vattenfylld plastpåse för att hålla grönsakerna under vätskeytan. 3. Förslut och låt stå i rumstemperatur i 10–14 dagar i 20 grader. 4. Låt eftermogna i kylskåp i 14 dagar.

Gör en saltlake För varje kilo råvara behöver du 10–20 gram salt plus vätska. Du kan göra en saltlake på två olika sätt, av vilket det första alternativet är mindre exakt.

Så gör du: • Körsbärstomater: Gör hål med till exempel en filégaffel. • Chili: Skär av bägge ändarna eller skär i halvor. • Paprika: Skär i bitar.

Alternativ 1 Du behöver: 1–1,5 liter vatten per kilo råvara 30–50 gram salt per liter vatten Så gör du:

• Lök: Skär i klyftor eller ringar.

1. Koka upp vattnet och häll i saltet.

• Blomkål: Fördela i buketter.

2. Låt saltlaken svalna.

• Frilandsgurka: Lägg i kallt vatten, skrubba väl, skär av bägge ändarna eller gör hål med till exempel en filégaffel (förhindrar att gurkan sväller upp). • Fänkål: Strimla.

Bästa smaksättningen • Till frilandsgurka: krondill, vitlök, gul lök eller svartvinbärsblad. Testa gärna en smaksättning med frön av fänkål eller kummin.

3. Lägg ner grönsakerna i laken.

Alternativ 2

TIPS! Lägg ner en gul lök och en vitlök i en burk med färdigt fermenterade chilifrukter, mixa allt till en härligt syrad chilisås.

Så gör du: 1. Ställ burken du tänker syra i på vågen, nolla, lägg i grönsakerna och häll över vatten så att det täcker grönsakerna. Det ska vara några centimeter till kanten.

• Till fänkål: vitlök, frön av fänkål eller kummin.

2. Räkna ut hur mycket salt som behövs. Om vikten är till exempel 1,5 kilo räkna med 1,5 kilo råvara multiplicerat med 15 gram salt, sammanlagt 22,5 gram salt.

• Till bitar av spetspaprika: rejält med vitlök och ett par chilifrukter i bitar, blir ett bra tillbehör till grytor.

3. Ta bort till exempel 2 deciliter vatten, värm 2 deciliter vatten och lös upp saltet i det varma vattnet. Låt laken svalna och häll över i burken.

Prova att göra egna inlagda frilandsgurkor – enkelt och gott! 42

ODLADE GRÖNSAKER

recept

Zucchinimarmelad Detta är ett roligt sätt att tillaga zucchini! Marmeladen gör sig bra till exempel på rostat bröd eller på ostbrickan.

Tänk på att ... För att öka hållbarheten på inlagda grönsaker är det viktigt att använda rena kärl och redskap. Hetta upp rengjorda glasburkar till 100 grader i cirka 10 minuter samt koka tätningar och lock i vatten.

1 kg zucchini 4 dl vatten 4 citroner 5 dl socker Så gör du: 1. Skala zucchinin och skär i bitar. 2. Koka bitarna i vatten under lock i cirka 20 minuter. 3. Häll av kokvattnet och mixa zucchinin slät. 4. Tillsätt sockret samt saften och skalet av citronerna. 5. Koka ytterligare i cirka 15 minuter. Rör om då och då, så att marmeladen inte bränner i botten. 6. Häll upp marmeladen i rena, heta burkar och förslut.

Syltad pumpa Receptet är för en glasburk, men varför inte laga flera satser? En oöppnad burk håller sig cirka ett år. ca 7 dl pumpa/vintersquash i tärningar Lag: 2 dl vatten 3/4 dl ättika 2 dl strösocker

8 nejlikor ca 8 g skalad ingefära i bitar 1 kanelstång

Så gör du: 1. Dela pumpan och gröp ur kärnhuset med en sked. Skär pumpan i jämnstora tärningar. 2. Koka upp lagen i en kastrull. Tillsätt pumpatärningarna och låt koka på svag värme i cirka 15 minuter eller tills pumpan känns mjuk. 3. Lägg upp pumpabitarna i en ren och upphettad glasburk. Slå över lagen, så att den täcker pumpan, och förslut burken. 4. Låt svalna och förvara i kylskåp.

Djävulssylt (cirka 6 dl) Djävulssylt är en het sylt med sötma och lite syrlighet. Sylten passar exempelvis till grillat kött, tortillor eller hamburgare. 400 g tomat 200 g paprika ca 4 chilifrukter 4 vitlöksklyftor

2 krm svartpeppar 1 tsk salt 2 dl äppelcidervinäger 3 dl socker

Så gör du: 1. Skölj och skär tomat, paprika och chili i bitar. Om du använder en väldigt stark chilisort kan hinnor och kärnor tas bort. Skala vitlöken. Kör allt till en massa i en matberedare. (Alternativt kan sylten mixas med stavmixer när den kokat mjuk.) Den inlagda paprikan är god som tillbehör till det mesta.

2. Blanda samtliga ingredienser i en kastrull och låt koka i cirka 30 minuter på medelstark värme. Rör om då och då. 3. Häll upp den varma sylten i heta och väl rengjorda burkar, förslut. 4. När sylten har svalnat, förvara den svalt.

ODLADE GRÖNSAKER |

recept

Tomat-tarte tatin 250 g körsbärstomater 2 msk rybsolja salt och svartpeppar färsk timjan 1 msk honung 100 g getost färdig smördeg några matskedar olja

Så gör du: 1. Sätt ugnen på 200 grader. Lägg bakplåtspapper i en form med löstagbara kanter. 2. Strö lite salt, peppar, honung och några timjankvistar i botten av formen. Lägg halverade tomater lite huller om buller i formen, men lämna en centimeter runt om kanten. Ställ in i ugnen i cirka 20 minuter eller tills tomaterna fått lite färg.

3. Smula getost över tomaterna och lägg på smördegen, så att den täcker tomaterna. Pensla med lite rybsolja och ställ in i ugnen i ytterligare 10–15 minuter tills degen har fått fin färg. 4. Ta ut pajen och låt den svalna något innan du vänder på den. Garnera med färsk timjan.

EN AV VÅRA VANLIGASTE GRÖNSAKER

TOMAT Text Camilla Lindberg

Tomaten kommer ursprungligen från Sydamerika och är vår viktigaste grönsak som odlas i växthus. Tomaten är släkt med auberginen och potatisen. Tomater förekommer i dag i alla möjliga färger och storlekar, och det finns tusentals olika sorter på vårt jordklot. Bland dem finns till exempel vita, rosa, lila, bruna och svarta tomater. Kina är världens största tomatproducent. Den runda röda tomaten är den vanligaste sorten och dess omkrets är ungefär 4–6 centimeter. Bifftomaterna är ungefär 10 centimeter i diameter och fruktköttet har flera fack. De små körsbärs- och cocktailtomaterna är ofta sötare än de större och är därför omtyckta av konsumenterna. Till de mer ovala sorterna hör plommon- och pärontomater.

ODLADE GRÖNSAKER

Hälsoeffekter och näringsinnehåll Som helhet har tomaten inte så stort näringsvärde, men den har i stället andra förtjänster. Enligt många undersökningar kan tomatens lykopen, det som bidrar till den röda färgen, stärka immunförsvaret och förebygga vissa cancerformer och även hjärt- och kärlsjukdomar. Tomaten innehåller också E-vitamin, betakaroten och C-vitamin. Soltorkade tomater har ett högre lykopenvärde än färska. Lykopenet blir också mer tillgängligt efter upphettning och frigörs i större mängder när tomaten har kokats eller tillagats.

eller användas i färska sallader. De kan även grillas, kokas och fyllas. De passar till pizzor, soppor, såser och safter. De små tomaterna är utmärkta att dekorera maten med och gröna tomater passar till inläggningar.

Användningsmöjligheter Tomatens användningsmöjligheter i matlagningen är stora. De kan ätas som sådana

Källor: Inhemska trädgårdsprodukter kasvikset.fi, narpesgronsaker.fi samt andra branschrelaterade webbsidor.

Förvaring Den idealiska förvaringstemperaturen för tomater är +13 grader. Det är alltid bättre att förvara tomaten lite för varmt än för kallt. I kylskåp förlorar tomaten snabbt både smak och spänst. Tomaten håller upp till 14 dagar om den förvaras rätt och tappar då nästan inget näringsvärde.

recept

Tomatsoppa Tomatsoppan tar lite tid att tillreda, men smaken belönar med underbart djupa smaker tack vare den långa rostningen i ugnen. Använd helst riktigt mogna tomater. 2 kg tomater 2 msk rybsolja 1 dl grädde eller vegetariskt alternativ eventuellt en skvätt vatten örter enligt smak

5. När tomaterna har ”torkat upp”, flytta över dem i en kastrull och puréa dem med en stavmixer. 6. Tillsätt vätska till önskad konsistens. Koka upp och tillsätt färska örter eller en god örtolja före serveringen. Servera ett gott bröd till.

Så gör du: 1. Sätt ugnen på 125 grader. 2. Ta fram långplåten och en god olja. 3. Halvera tomaterna och lägg dem på plåten. 4. Ringla över olja. Ställ in plåten i ugnen och låt stå i cirka två timmar. Om du vill, sätt med några timjankvistar den sista halvtimmen.

Tomatpannacotta – en ljusrosa läckerhet (6–8 personer) 2 mogna tomater 4 dl grädde 1/2 dl socker 3 gelatinblad 1/2 dl rödvinbärssaft eller annan saft eller vatten Så gör du: 1. Lägg gelatinbladen i blöt i kallt vatten. 2. Skålla tomaten genom att skära ett kors i tomaten och doppa ner den i kokande vatten för en kort stund. Skala sedan tomaten. Skär i klyftor.

3. Koka upp grädden med sockret och tillsätt tomaten. Puréa med stavmixer till en slät massa. 4. Krama ur gelatinbladen och smält dem i en kastrull med en skvätt saft. 5. Häll det upplösta gelatinet i en tunn stråle i grädd-tomatmassan och rör om. 6. Häll upp i lämpliga serveringsskålar eller glas. Ställ kallt och låt stelna i minst 5 timmar. 7. Toppa med en klick tomat-äppelsylt strax före serveringen.

Tomat- och äppelsylt 2 äpplen 2 tomater 1/2 dl syltsocker 1 krm ingefära 4 rosépepparkorn Så gör du: 1. Ta fram en kastrull. Tärna äpplen och tomaterna i jämnstora bitar. Lägg i kastrullen och låt koka upp under omrörning. 2. Tillsätt syltsocker och rör om. Skumma vid behov. 3. Tillsätt kryddorna och låt småkoka tills blandningen får syltkonsistens. 4. Häll upp på en ren glasburk och förvara svalt. Sylten är god både till dessert och grillat.

Ketchup med fänkål 1 kg väl mogna tomater, färska eller frysta 200 g gul lök 1 krm mald kryddnejlika 1 lagerblad 1 tsk fänkålsfrön 1 tsk salt 150 ml rödvinsvinäger 50 g socker 50 g farinsocker svartpeppar enligt smak Så gör du: 1. Hacka tomater och lök grovt. 2. Koka ihop alla ingredienser förutom sockret, passera i passerkvarn eller separator, alternativ mixa och passera genom finmaskig sil. 3. Rör i sockret och koka till lagom tjock konsistens. Smaka av med peppar och eventuellt mer salt. 4. Häll upp direkt på väl rengjorda, steriliserade burkar.

ODLADE GRÖNSAKER |

recept

Gratinerad fänkål Ett gott tillbehör som passar till både vardag och fest. 1 fänkål saltat vatten Till gratineringen: rybsolja flingsalt nymald svartpeppar 1/2 dl finriven lagrad gräddost Så gör du: 1. Skölj och skär fänkålen i klyftor. 2. Koka klyftorna i saltat vatten i cirka 5 minuter. 3. Lägg fänkålen i en ugnsform. Ringla över lite olja och strö över flingsalt och peppar. 4. Riv över ost. 5. Gratinera i cirka 15 minuter i en 225 graders ugn.

recept

Rostad pumpa 500 g pumpa/vintersquash 1 msk olja salt och peppar 2 vitlöksklyftor Till servering: finklippta örter, till exempel persilja Så gör du: 1. Dela pumpan och gröp ur kärnhuset med en sked. Skär pumpan i jämnstora klyftor. 2. Skala vitlöksklyftorna och krossa dem med knivbladet. 3. Bred ut pumpaklyftorna över en ugnsplåt eller en ugnssäker form. Blanda med olja, salt, svartpeppar och vitlöksklyftor. 4. Rosta i ugn i 250 grader i cirka 15 minuter eller tills pumpan känns mjuk. 5. Strö över finklippta örter och servera pumpan som tillbehör, exempelvis till grillat.

EN AV VÅRA VANLIGASTE GRÖNSAKER

PUMPA Text Camilla Lindberg

Pumpan är en klassiker i höstköket. Den är en slingerväxt som är släkt med gurka, squash och melon. Frukten är hårdskalig och det finns i en mängd olika sorter med varierande form, färg och vikt. Pumpa kallas även vintersquash. Det som skiljer den från sommarsquashen är att den har längre utvecklingstid och ofta går att spara över vintern. Fruktköttet är torrare, sötare och det blir krämigt vid tillagning. Näringsämnen och kalorier i pumpa Pumpan är mättande trots det låga antalet kalorier (endast 26 kalorier på 100 gram), vilket gör att den är perfekt som smalmat. Den innehåller dessutom massor av nyttiga näringsämnen. Den har ett högt innehåll av C-vitamin, mineraler och betakaroten, vilket stärker immunsystemet.

Användningsmöjligheter Pumpa är lätt att använda och den kan ugnsbakas, rostas, mosas eller stekas. Pumpa används ofta i ättiksinläggningar eller sylt, men kan även rivas och användas i sallader. Den kan också användas i varma anrättningar, som till exempel soppor, grytor eller som fyllning i salta bakverk. Pumpan kan också användas i söta piroger, bakverk, marmelader eller efterrätter. Pumpasalsa och pumpachutney är goda tillbehör till kötträtter. Pumpafröna kan rostas och ätas som snacks. De är också goda i sallader och i matbröd. Hur hanterar man en pumpa? Lättast delar man en pumpa genom att först skära den i klyftor innan man skär

bort skalet. Men om pumpan ska rostas i stora bitar kan skalet sitta kvar till efter tillagningen, då det är lättare att få bort. Förvaring Pumpa förvaras svalt i temperaturer mellan +8–12 grader. Pumpor är känsliga för gasen etylen och ska helt inte försvaras nära växter som producerar etylen. Om skalet inte är skadat kan man lagra pumpan i flera månader. Delade pumpor har kortare hållbarhet. Pumpa kan också frysas i form av mos eller som färdigkokta tärningar. Källor: Inhemska trädgårdsprodukter kasvikset.fi, narpesgronsaker.fi samt andra branschrelaterade webbsidor.

recept

Zucchinisallad Servera gärna den fräscha zucchini salladen som tillbehör till fisk-, kötteller grillade rätter. zucchini (ca 400 g) 1 dl finhackad dill 1/2–1 schalottenlök 3 msk saft av citron 2 msk rybsolja 3 krm flingsalt

Så gör du: 1. Riv zucchinin grovt på ett rivjärn. 2. Blanda zucchinin med övriga ingredienser.

Zucchinikaka Denna kaka blir saftig och god med zucchini i smeten. Observera att gräddnings tiden varierar beroende på vilken typ av kakform du använder. 150 g zucchini (ca 1/2) 100 g smör 1/2 dl mjölk 2 ägg 2 dl socker 3 dl vetemjöl 1 1/2 tsk bakpulver 1 tsk kardemumma smör och ströbröd/mannagryn till formen Glasyr: 25 g mjukt rumsvarmt smör 1 dl florsocker 100 g naturell färskost skalet av 1/2 citron 1 msk citronsaft Dekorationsförslag: ätliga blommor, till exempel maskros, ringblomma, krasse eller violer, färska örter, till exempel mynta eller citronmeliss Så gör du: 1. Smält smöret och låt svalna.

Basilikaglass Ibland lönar det sig att ta genvägar! 1 liter vaniljglass 2 dl naturell yoghurt (10 %) en rejäl bunt basilika eller en kruka 1 kryddmått äkta vanilj eller 1 tsk vaniljsocker Så gör du: 1. Låt glassen bli mjuk. 2. Finfördela basilikan i mortel eller med stavmixer, ju mindre, desto vackrare grön färg får glassen. 3. Blanda samman glass, yoghurt och basilika samt vanilj. Frys ner i lämplig förpackning. 4. Gör bollar och servera ur strut eller ur skål. Önskar du hotta upp glassen kan du toppa med chili. Vuxensmak!

ODLADE GRÖNSAKER

2. Skala och riv zucchinin fint. 3. Smörj en kakform med smör och bröa formen med ströbröd eller mannagryn. 4. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. 5. Blanda mjöl, kardemumma och bakpulver i en skål. 6. Vänd ner de torra ingredienserna, mjölken, smöret och den rivna zucchinin i ägg- och sockersmeten. 7. Fördela smeten i en kakform (kransform) och grädda i cirka 50 minuter i 175 grader. 8. Prova att kakan är genomgräddad med en sticka som ska vara helt torr. 9. Låt kakan svalna en aning i formen innan den stjälps upp. Kakan ska svalna helt innan den dekoreras. 10. Vispa samman smör och florsocker till glasyren. Tillsätt ost, citronskal och citronsaft. 11. Bred glasyren över kakan och dekorera med blommor eller örter.

recept

Zucchiniplättar (cirka 20 små plättar) 500 g zucchini (ca 1 1/2) 1 1/2 dl jästbrödsmjöl 1/2 tsk salt 1 tsk bakpulver 1/2 dl vatten 2 ägg 1/2 dl riven ost, till exempel lagrad gräddost rybsolja till stekning Yoghurtsås: 300 g naturell yoghurt, till exempel grekisk 1 vitlöksklyfta 2 dl finklippta örter 1 krm salt

Så gör du: 1. Riv zucchinin grovt på ett rivjärn och låt den rinna av i ett durkslag. 2. Blanda de torra ingredienserna till smeten i en skål, vispa ner vatten och ägg. 3. Kläm ut vätskan ur zucchinin, tillsätt den och osten i smeten. 4. Stek små plättar i olja i en plättpanna eller i en stekpanna. 5. Rör ihop såsen och servera den till de nystekta plättarna.

TIPS! Servera zucchiniplättarna med till exempel kokt spelt eller korn och tomatsallad.

Kalljästa zucchinibröd (8 bröd) Kalljäst bröd passar utmärkt till frukosten. Sätt degen kvällen innan och baka ut samt grädda på morgonen. 10 g jäst 2 1/2 dl kallt vatten 2 dl spelt- eller havreflingor 3/4–1 tsk salt 1 msk olja ca 150 g zucchini ca 6 dl vetemjöl Så gör du: 1. Smula ner jästen i en bunke. Tillsätt vatten och blanda tills jästen har löst upp sig. 2. Tillsätt flingor, salt och olja.

3. Skala och riv zucchinin, rör ner i degen. 4. Bland ner mjölet lite i taget och knåda till en smidig deg som lossnar från degbunkens kant. (Knåda degen ordentligt eller använd en hushållsassistent.) 5. Låt degen jäsa i cirka 1 timme under bakduk i rumstemperatur. 6. Lägg upp degen på ett mjölat bakbord, dela den i åtta delar och forma till runda bröd. 7. Lägg bröden på en bricka eller på en bakplåtspappersklädd plåt, täck med bakduk och ställ in i kylen över natten, eller i minst 8 timmar. 8. Ta ut bröden och grädda i mitten av ugnen i 250 grader i cirka 12 minuter.

ODLADE GRÖNSAKER |

recept

Gurkslushy Gurka innehåller mer än 90 procent vatten och är en ypperlig törstsläckare. Här i form av iskross med smak av mynta och lime. 1 slanggurka eller två frilandsgurkor 1 kvist mynta skalet och saften av en lime 2 msk honung Så gör du: 1. Tvätta gurkan och skala vid behov. Skär i mindre bitar och lägg i mixern. 2. Tvätta limefrukten. Riv skalet på ett rivjärn, halvera limefrukten och pressa ur saften och häll i mixerskålen. 3. Tillsätt honung och myntablad enligt smak. Mixa alla ingredienser och häll upp i ett lämpligt kärl för infrysning. För att få den rätta ”slushy”-konsistensen måste du röra om i skålen med jämna mellanrum.

Gurksnurror med kallrökt ren 1 gurka 100 g kallrökt ren i skivor valfria örter Så gör du:

2. Lägg en skiva kallrökt ren och en kvist av en valfri ört i den tunna gurkskivan och rulla ihop.

1. Använd en osthyvel eller potatisskalare för att skiva gurkan på längden.

3. Fäst rullen med en tandpetare. Servera som tilltugg till drinken.

Fryser blandningen helt bör den tinas upp och på nytt köras i mixern. En något rörig historia, men mycket läskande. TIPS! Av samma massa kan du tillaga pinnisglass.

EN AV VÅRA VANLIGASTE GRÖNSAKER

GURK A Text Camilla Lindberg

Gurkan är en av våra mest populära grönsaker. Den är ettårig och förökas genom försådd. Enligt botanisk terminologi är den egentligen ett bär. Gurkan hör till samma släkt som pumpa och melon och härstammar från norra Indien vid foten av Himalaya. Den långa slanggurkan som odlas i växthus är den mest populära på våra breddgrader. Användningsmöjligheter Gurkan är lätt och mångsidig att använda. Den passar som sådan i sallader, som smörgåspålägg och går bra att dippa. Man kan också göra saft på den. Kalla gurksoppor är svalkande när det är varmt ute och gurka hjälper då till att öka vätskeintaget.

ODLADE GRÖNSAKER

Gurka passar också i varma maträtter som till exempel grytor och soppor. Skivad går den att steka och som kokt eller ångkokt blir den ett lätt och bra komplement till måltiden. Den inhemska gurkan behöver man inte skala, endast skölja. Frilandsodlad gurka passar bättre för inläggning och syltning. De minsta lämpar sig väl till ättiksgurka, de mellanstora för saltgurka och de allra största kan användas till syltgurka.

På grund av det höga vatteninnehållet är gurkan känslig för temperaturväxlingar. Om man förvarar den för varmt skrumpnar den och i för kalla temperaturer så fryser den. Den idealiska förvaringstemperaturen är mellan +10 och 14 grader. Gurkan kan gärna förpackas i plastfolie för att förhindra att den skrumpnar. Förpackad på det sättet kan den förvaras i rumstemperatur.

Näringsinnehåll och förvaring Gurkan innehåller hela 97 procent vatten och dess energiinnehåll är därför litet.

Källor: Inhemska trädgårdsprodukter kasvikset.fi, narpesgronsaker.fi samt andra branschrelaterade webbsidor.

recept

Smörgåsar med mycket grönt Låt fantasin flöda och överös smörgåsarna med färggranna grönsaker och smakliga örter. Varje smörgås blir en unik upplevelse och risken är stor att gästerna tömmer faten av bara farten.

TIPS! Plantera om butikens örtkruka i jorden eller i en större kruka med mera jord – i bästa fall förlänger du skördetiden.

GÖR SJÄLV

Färska örter som smaksättare Text Elisabeth Eriksson | Foto Karin Lindroos

Ett enkelt och smakligt sätt att göra maten nyttigare och vackrare är att smaksätta den med färska örter.

ftersom odlingssäsongen på friland är relativt kort lönar det sig att använda rikligt med örter då de är i säsong. Så varför inte börja dagen med basilika på frukostmackan, mynta i smoothien eller persilja i omeletten? Försök att ta som vana att klippa ner en näve örter i soppan, grytor och gratänger, i vardagsmaten överlag. I skrivande stund frodas örterna på friland och i krukor på såväl balkongen

som altanen samt invid stugknuten. Passa på och ta för dig, sommaren är kort!

Skörda kryddväxter Det går bra att skörda kryddväxter under hela växtsäsongen. Tänk på att skörda dem innan de slår ut i blom i augusti till september. Örterna ska skördas när de är torra. Det vill säga på förmiddagen när daggen har torkat upp. Skörda stjälkar eller toppskott. Se till att det finns blad kvar på stjälken som du skördar, så att plantan kan bilda nya skott i bladvecken. Detta gäller de örter som du förväntar dig att ska övervintra, såsom mynta och libsticka. Skörda inte

Torka Bred ut örterna så att de ligger luftigt på en dagstidning, hushållspapper, ren kökshandduk eller torkställning och låt dem ligga några dagar på en torr, varm och mörk plats. Det går också bra att göra små kryddbuketter och hänga upp på luftig plats. Viktigt är dock att allt är kruttorrt. Torkade örter håller sig väl i sluten glasburk och förvaras mörkt. Kom ihåg att skriva på burken vad den innehåller och när

för sent, växten behöver vila före vintern. Använd kniv eller sax när du skördar, undvik att bryta av stjälken, för det kan skada växten. Vissa örter är känsligare än andra.

Torka och frys in Ta vara på de kryddörter du har skördat. Vissa örter lämpar sig bäst som torkade, medan andra tappar sin charm om de konserveras. Prova dig fram!

Frys in örten är skördad. Som torkad ser allt förvånansvärt lika ut och doften är inte heller att lita på alla gånger!

Att frysa in örter är ett enkelt sätt att ta tillvara örterna för kommande behov. Packa in de rensade, färska örterna tätt i små platta plastFöljande örter lämpar påsar och frys in dem. sig väl att torka: Du kan också frysa in • Mynta hackade örter blan• Timjan TIPS! dade med rybsolja • Oregano i iskuber. • Mejram Testa på att smaksätta Förvara kuber• Rosmarin vinäger och oljor med na i plastpåsar i • Dragon olika färska örter. frysen. Lätt att ta • Salvia fram och använda • Libsticka

som smaksättning när du lagar mat. Kom ihåg att skriva på vad det är för örter. De kryddörter som lämpar sig bäst att frysa är: • Dill • Persilja • Citronmeliss • Körvel • Basilika • Gräslök • Koriander, som behöver dubbel packning för doften är väldigt stark.

ODLADE GRÖNSAKER |

recept

Grillade grönsaker Ljumma kvällar med mogna nyskördade grönsaker på grillen hör till augustihelgernas höjdpunkter. Servera gärna med olika röror, såsom ärtröra, baba ganoush, tzatziki, rödbetspesto, örtaioli. Recept hittar du på martha.fi/recept. paprikor i olika färg tomater zucchini aubergine lök svamp (karljohan, fårticka, eller odlad svamp, såsom portobello eller champinjon)

ODLADE GRÖNSAKER

Så gör du: 1. Beräkna cirka 200–300 gram grönsaker per person. Skär de sköljda grönsakerna i lämpliga bitar. 2. Tänd grillen. Pensla grönsakerna med olja och en skvätt sojasås under grillningen. 3. Servera med olika röror och ett gott bröd.

recept

Ugnsbakad paprika och tomat 6 bifftomater eller paprikor 2 lökar 2 vitlöksklyftor 2 dl olja 2 dl speltkärnor eller grötris ca 5 dl grönsaksbuljong (1 grönsaksbuljongtärning + 5 dl vatten) 1 dl färsk mynta, finskuren (eller andra färska örter, såsom basilika, persilja eller körvel) salt och svartpeppar

6. Lägg tomaterna och paprikorna i en ugnsfast form, fyll dem med den välsmakande fyllningen. Sätt på locken. 7. Häll resten av oljan över grönsakerna och sätt in i 225 graders ugnsvärme. Låt stå i ugnen i cirka 30 minuter tills grönsakerna är riktigt mjuka och fyllningen likaså.

Så gör du: 1. Skär av ett ”lock” på tomaterna eller paprikorna, spara locken. Gröp ur tomaterna och ta tillvara inkråmet. Ta ut fröhuset ur paprikorna. 2. Salta de urgröpta tomaterna lite, låt dem stå och rinna av upp och ner. 3. Tärna löken och pressa vitlöken. Fräs mjuk i lite olja.

Shakshuka med tre sorters paprika

4. Tillsätt speltgryn eller grötris och det finskurna inkråmet från tomaterna. Späd med grönsaksbuljong.

TIPS ! I fall du använder speltkorn (det gjorde vi) lönar det sig att skölja och blötlägga speltgrynen i kylskåp över natten. Då går tillredningen snabbare. Använder du grötris, räcker det med att skölja riset.

5. Koka på svag värme under lock i cirka 20 minuter och rör om med jämna mellanrum. Smaka av och krydda.

EN AV VÅRA VANLIGASTE GRÖNSAKER

PAPRIK A Text Camilla Lindberg

Paprika är en sortgrupp inom arten spansk peppar. De finns i många olika färger, former och smaker. Beroende på styrkan så indelas de i kategorierna söta grönsakspaprikor och eldiga starka kryddpaprikor som också kallas chili. Grönsakspaprikor är stora och antingen kantiga, koniska eller runda. Smaken varierar mycket beroende på sorten. De kan vara väldigt söta eller milda. Grönsakspaprikorna är färgrika. De kan vara gröna, gula, röda, orange, vita eller till och med blåröda på gränsen till svarta. Gröna paprikor är ingen separat sort, utan de är helt enkelt omogna paprikor som får sin färg när de mognar. Paprikan är egentligen en frukt och inte en grönsak. Det finns också prydnadspaprikor som lyser upp i höstmörkret med sina röda frukter. De odlas inte för konsumtion.

vanlig apelsin. Den innehåller också karoten och lykopen. Ur näringssynvinkel lönar det sig att äta röd paprika i stället för grön, eftersom vitaminerna och antioxidanterna är flera gånger högre i den röda paprikan. Alla paprikor innehåller ämnet capsaicin som ger den karaktäristiska smaken och även förorsakar en brännande känsla i de nervceller som förnimmer smärta.

Näringsinnehåll En stor röd paprika innehåller cirka tre till fyra gånger så mycket C-vitamin som en

Källor: Inhemska trädgårdsprodukter kasvikset.fi, narpesgronsaker.fi samt andra branschrelaterade webbsidor.

Användningsområden Grönsakspaprikor är användbara i köket. De kan användas råa i sallader, som smörgåsp ålägg, på ostbrickan eller som dippgrönsak. Tillagad kan paprikan användas i soppor, såser och grytor. De fungerar också som fylld i ugnen, i wokade rätter och på grillen. Paprikapulver är en vanlig matlagningskrydda.

1 röd paprika 1 gul paprika 1 orange paprika 1 gul lök 2 msk rybsolja 2 vitlöksklyftor 1 msk tomatpuré 1 tsk paprikapulver 1/2 tsk salt 1 burk konserverade tomater eller 5 riktigt mogna tomater (1 dl vatten) salt och peppar 4 ägg färska örter, till exempel persilja Så gör du: 1. Skölj, dela, kärna ur och skär paprikorna i grova bitar. Skala och klyfta löken. 2. Hetta upp oljan i en rymlig gryta. Fräs paprika, lök, pressad vitlök, tomatpuré och kryddor i cirka 5 minuter på medelvärme utan att de tar färg. 3. Tillsätt tomater på burk eller skållade färska tomater. Späd på med vatten vid behov. Låt småkoka i cirka 7 minuter. Smaka av med salt och peppar och paprikapulver. 4. Gör fyra gropar i såsen. Knäck ner äggen och låt småkoka under lock i cirka 8 minuter eller tills vitan stelnat men gulan fortfarande är krämig. Eller ställ in grytan i ugnen på 175 grader i cirka 10 minuter i stället för att låta äggen bli klara under lock. 5. Klipp över rikligt med färska örter. Servera med ett gott bröd.

ODLADE GRÖNSAKER |

recept

Daiquiri med chili (2 glas) En läskande daiquiri med lite hetta från chili. 1 äpple 150 g jordgubbar, frysta 2 dl äppeljuice, utspädd rabarber- eller bärsaft 4 msk sockerlag med chili 1 msk saft av lime eller citron

Sockerlag med chili: 1 dl socker 1 dl vatten 1–2 chilifrukter

(4 cl ljus rom) Så gör du: 1. Ta ut kärnhus och hinnor ur chilifrukten, finhacka chilin. 2. Koka upp sockerlagen tills sockret löser sig. Låt svalna. Om tid finns, låt lagen stå och dra i sig chilismaken. 3. Ta ut kärnhuset ur äpplet, skär frukt köttet i tärningar. 4. Mixa alla ingredienser till drinken och servera direkt.

Pulled pork Pulled pork tillagas i ugn, långsamt och på svag värme. Servera köttet som fyllning i plockmat, till exempel fyllda tunnbröd eller salladsblad. ca 1 kg kassler 4 vitlöksklyftor 1 msk honung 1 msk flingsalt 3 chilifrukter Barbequesås: 2 dl ketchup 1/2 dl äppelcidervinäger 1/2 dl honung 1/2 tsk salt 1 chilifrukt

Så gör du: 1. Stick i köttet med en gaffel, så att kryddorna lättare tränger in i köttet. 2. Finhacka lök och vitlök. Blanda med honung och flingsalt. 3. Lägg köttet i en ugnssäker form och gnid in smaksättningen. 4. Stek köttet i 125 grader i nedre delen av ugnen i cirka 5 timmar. 5. Tillred såsen och låt svalna. 6. Pensla köttet med halva mängden sås och ställ in köttet i ugnen i ytterligare en timme. 7. Riv köttet med en gaffel och ringla över såsen före servering.

EN ANNORLUNDA GRÖNSAK

CHILI

Text Camilla Lindberg

Chilin är i likhet med paprikan en sortgrupp inom arten spansk peppar. Den kommer från Sydamerika där den har odlats och förädlats i cirka tiotusen år. De vanligaste sorterna har valts ut för kommersiell odling och de finns för övrigt i hundratusentals olika underarter. Man känner till nästan ett trettiotal vilda chiliarter. Dessa kryddpaprikor (eller chilifrukter) är mindre än grönsakspaprikorna. De innehåller mycket mera av det brännande ämnet capsaicin. Capsaicinhalten avgör hur stark kryddpaprikan är. En del pepperonifrukter är milda. Till de medelstarka hör till exempel en del jalapeño- och pepperonifrukter, medan andra har en eldig och mycket stark smak. Till de allra starkaste hör till exempel cayennepeppar, habanero, piri piri och tunn-

ODLADE GRÖNSAKER

skalig serrano. Fröfästena är den starkaste delen av chilifrukten. Odla chili hemma Det har blivit populärt att odla chili hemma på till exempel balkongen. Chilifrukterna är inte särskilt lättodlade, men de har inspirerat många till trädgårdsarbete. Chili i matlagningen Chili är ett mångsidigt och pikant tillskott i matlagningen. Den kan användas som krydda i kött- och fiskrätter, vegetariska rätter, sallader och efterrätter. Grytor och soppor blir genast fylligare av chili. Chilins smak blir starkare ju längre den tillagas. Choklad och chili är en annan populär kombination. En nypa chili i den heta kakaodrycken ger den ett eldigt inslag.

Hantering av chili De starkaste kryddpaprikorna bör hanteras med gummihandskar, eftersom det brännande capsaicinet lätt fastnar på händerna. Det kan däremot tvättas bort med matolja och diskmedel. Undvik att röra vid dina ögon eller näsans slemhinnor eller andra personer efter att du har hanterat chili. När du har ätit chili så hjälper inte vatten mot den brännande känslan som de fettlösliga capsaicinoiderna orsakar. Feta mjölkprodukter eller bröd lindrar bäst. Förvaring av paprika och chili Den idealiska förvaringstemperaturen för paprika är + 10–14 grader. Paprika ska helst förvaras i plast, så att den inte torkar ut. Källor: Inhemska trädgårdsprodukter kasvikset.fi, narpesgronsaker.fi samt andra branschrelaterade webbsidor.

svenska.nu

ätverket Svenska nu och Marthaförbundet samarbetar genom att utveckla lektionstips och övningar till Marthaförbundets årliga matkulturpublikationer. Du hittar lektionstips på plugganu.fi, bland annat inspiration och idéer för grupparbeten och diskussioner i klassrummet

samt uppgifter i olika svårighetsgrader. Träna ordförråd, textförståelse och grammatik. Arbeta över läroämnesgränserna: samarbeta med hushållsläraren, prova på några av recepten i magasinet och kocka smakliga maträtter med dina elever.

en aubergine

munakoiso

närodlad

lähiviljelty

en bonde

maanviljelijä

odla

viljellä

en böna

papu

en paprika

paprika

ettårig

yksivuotinen

en planta

taimi

flerårig

monivuotinen

en potatis

peruna

en frilandsgurka

avomaankurkku

en pumpa

kurpitsa

frost

pakkanen, halla

en rotfrukt

juures

en frukt

hedelmä

en sallat (el. sallad)

salaatti

ett frö

siemen

självförsörjande

omavarainen

en fänkål

fenkoli

en skörd

sato; sadonkorjuu

en gröda

viljelyskasvi

en sort

lajike

en grönsak

vihannes

ett sortiment

valikoima

en gurka

kurkku

spannmål, -en

vilja

en gård

(maa)tila, tarha

en sparris

parsa

en hobbyodlare

harrasteviljelijä

squash, -en

kesäkurpitsa

importerad

maahantuotu

sådd, -en

kylvö

inhemsk

kotimainen

en säsong

sesonki, kausi

jordbruk (lantbruk)

maanviljely

en tomat

tomaatti

kål, -en

kaali

en trädgård

puutarha

en lök

sipuli

ett växthus

kasvihuone

en lantbrukare

maanviljelijä

en zucchini

kesäkurpitsa

matproduktion

ruoantuotanto

en åker

pelto

en morot

porkkana

en ört

yrtti

ODLADE GRÖNSAKER

ODLADE GRÃ&#x2013;NSAKER