Internet of Things

INTERNET OF THINGS - om hur mediebranscherna kan dra nytta av ett n채tverk av uppkopplade saker

en guide i fickformat fr책n Media Evolution

Media Evolution Den här publikationen ges ut av medieklustret Media Evolution. Vi jobbar för att stärka tillväxten i mediebranscherna i södra Sverige. Genom omvärldsbevakning, som är ett av våra insatsområden, bevakar vi vad som händer i mediebranscherna ur ett globalt perspektiv.

Därefter lyfter vi fram möjligheter och affärsmodeller som våra medlemmar och mediebranscherna i stort drar nytta av i sin utveckling. www.mediaevolution.se

LEDARE av Media Evolution

En möjlighet för mediebranscherna

N

är världens stora telekomföretag tävlar om att överträffa varandra i det förutspådda antalet uppkopplade enheter vi kommer ha omkring oss i framtiden, Ericsson-chefen tror på 50 miljarder 2020, kan vi lugnt konstatera att det är mycket som kommer vara uppkopplat.

”Ericsson-chefen tror på 50 miljarder uppkopplade saker 2020”

I den här publikationen tar vi reda på vilka förutsättningar det finns för mediebranscherna att dra nytta av Internet of Things.

Miranda Edner på IBM skriver om hur deras teknik kan användas av medieproducenter, David Cuartielles, en av grundarna till den öppna hårdvaruplattformen Arduino, resonerar kring hur den kan användas och Dennis Rosinder från Magisty skriver om den data som redan i dag finns tillgänglig att bygga tjänster på.

4 Ett nätverk av uppkopplade enheter 6 Imagining an Internet of Things 8 Trafikljusmusik - hur kan det låta? 10 Samarbete ger oss möjlighet att jobba med det nya materialet 12 Arduino in the Internet of Things 14 I dag nytta, i morgon kul 16 Telcos provide the connectivity 18 Internet of Things skapar En Smartare Planet 20 Möjlighet att skapa berättelser i tid och rum 22 Ordlista

Internet of Things Februari 2012

Utgivare: Media Evolution Redaktörer: Caroline Lantau, Sara Ponnert och Martin Thörnkvist martin@mediaevolution.se Form: You Us and Them

VAD av Martin Thörnkvist

Ett nätverk av uppkopplade enheter

I

nternet of Things är ingen framtidsvision, det händer.

Framförallt händer det i industriella sektorer där behovet av effektivisering är stort.

Det handlar om att länka samman olika system av sensorer så att de kan prata med varandra och på så sätt spara pengar, miljön och tid genom att ha bättre koll på var grejer är.

Själv har vi kopplat upp oss till internet i över ett decennium. Med sensorer (framförallt GPS) knutna till oss i högre utsträckning är vi numera även på allvar uppkopplade (i alla fall på joggingrundan och på vågen). Att även saker i vår omgivning ska vara uppkopplade lärde vi oss för ganska många år sedan i kontexten välfyllda hyllor i kylskåpet.

Sedan hypen kring det uppkopplade kylskåpet har komplexitetsnivån höjts och möjligheter börjar dyka upp för oss som håller med med mediaproduktion, marknadsföring och visualisering.

Media och Internet of Things Med sensorer överallt kommer vi kunna ta bättre underbyggda beslut som leder till att vi kan bli mer effektiva och så vidare. Men den stora frågan för oss som skapar media är hur vi kan använda alla uppkopplade sensorer.

Frågan är var mediainnehållet kommer in i den här ekvationen? Text, bild, ljud, spel och så vidare? Vilken roll kommer det att spela? Är vår kunskap pusselbiten som gör tekniken användbar och får Internet of Things att lyfta på riktigt?

Att de stora IT-bolagen satsar på att bygga infrastruktur är ett gott tecken för oss att det är läge att börja fundera

Martin Thörnkvist

på vad nätverket av sammankopplade saker ska trigga och vilka saker som ska triggas av media.

Gränssnitten mellan oss och tingen Internet of Things handlar i grunden om saker som är uppkopplade, men det handlar lika mycket om gränssnitten mellan det uppkopplade och oss människor. Här spelar i dagsläget tekniker som NFC, RFID och QR-koder stor roll.

Men för mediebranscherna tror jag att det är skärmarnas utveckling som kommer att vara det viktiga. På sikt kommer vi ha skärmar överallt som kan visa den media vi skapar, med hjälp av de gränssnitt vi utvecklar. Media är i de flesta fall kopplat till att vi tittar på något. Filmer, spel, tv, litteratur.

Att allt är uppkopplat och att vi har skärmar överallt kan vara det som göra media och Internet of Things till en riktigt intressant kombination. Möjligheter för interaktivitet och anpassning till den kontext och plats vi befinner oss på gör att media med Internet of Things kan utvecklas till något som är än mer invävt i människors vardag än idag.

Om vi tänker oss att alla ytor är en uppkopplad skärm blir kopplingen Internet of Things och media enklare att förstå och möjligheten för klarsynta framtidsscenarier större.

Kinas premiärminister pratar om Internet of Things, det är läge för mediebranscherna att göra detsamma.

Martin Thörnkvist är omvärldsbevakare på Media Evolution.

”Om vi tänker oss att alla ytor är en uppkopplad skärm blir kopplingen Internet of Things och media enklare att förstå”

VAD av Joakim Formo

Imagining an Internet of Things

H

ave you tried to surf the Internet of Things? Have you seen the new user interface they made for it? Me neither. Or perhaps we have but didn’t realise it? We have had ’things’ for ages, and recently almost everyone have gotten used to the Internet, but it’s a bit difficult to pinpoint exactly what they become when mixed together. Not to mention how to actually use it? Would you ”browse” it?

Will there be ”apps”?

There is a built-in pedagogical design challenge in the Internet of Things. At Ericsson’s User Experience Lab we interviewed people about their understanding of networked technology and found that most people seem to have a very weak understanding of the “networkedness” of networked devices, meaning the invisible intangible interrelationships between everything that is networked.

Understanding with design It seems like people understand the concept of “the network” as something that is a medium for many a-to-b connections and this is why they didn’t have any intuitive feeling for the network as a structure of simultaneous many-to-many interconnections. This puts the whole point, it’s relevance, meaning and potential value of an Internet of Things in a mental blind spot for the big masses of “normal” internet and things users.

How can we then make people “get” the Internet of Things, from a user perspective? To make them see beyond all the single connections and give them a natural understanding of the sum of all the interconnections, i.e. the Network as such. Not to mention that they should also intuitively understand how to use it.

”Sociality as a core metaphor for the user interaction could solve the problem since social relations is something that virtually all humans have an intuitive understanding of”

We got the idea that the key could be to substitute the mental model of the network as connections with a mental model borrowed from social networking. Sociality as a core metaphor for the user interaction could solve the problem since social relations is something that virtually all humans have an intuitive understanding of, and thus could be a way to make users naturally aware of the ”networkedness” itself.

Social web of things.

Social Web of Things So we designed and built something that basically is a social network for connected objects and we called it the Social Web of Things. We tested it on people in different parts of the world and listened to what they said about it.

What we found was that it really did help them to ”see” the network, intuitively and in a much more holistic way.

Immediately and almost without any explanation it became apparent to people that many very different things would be able to literally talk to each other, and to cooperate in order to for example be more cost efficient and energy aware. The key seems to be using the familiar and very human notion of ”friendship” rather than the much more technical ”connection”. Presenting the Internet of Things as if it is a social network proved to be very effective for making people understand the ”networkedness” which we believe is the true power of an Internet of Things.

Joakim Formo is Senior Researcher at the User Experience Lab at the research department of the global telecommunications company Ericsson.

HUR av Dennis Rosinder

Trafikljusmusik hur kan det låta?

D

et tar ofta lång tid för ny teknik att bli en naturlig del av människors vardag. Aktörer såsom IBM och Ericsson skapar förutsättningarna för teknik inom Internet of Things. Men hur kan mindre aktörer utnyttja den teknik som de stora företagen förbereder för?

Det är vi – tjänsteföretag, mediebolag och innovatörer – som kommer att ha stor del i att ta fram den sanna nyttan och göra den nya tekniken användbar och värdefull.

Tanken på hur “allt” i framtiden skulle kunna vara uppkopplat är svindlande både gällande allmännytta och affärsnytta. Fortfarande ligger vi decennier bakom Hollywoods futuristiska scenarier och någonstans behöver vi börja, men var? IoT, alla tings sammankopplande, behöver ske stegvis för att utvecklas på ett sunt sätt.

Börja med det som finns Men behöver vi verkligen börja från scratch? En tanke är att starta med det som redan finns tillgängligt i vår närmiljö. Städer innehar enorma mängder data som lagras för statistiska ändamål men också den datatyp som i realtid samlas av diverse sensorer placerade runtom i staden.

Ett typexempel på hur denna öppenhet kan användas är www.dataSF.org – ett initiativ som San Francisco stad tog för några år sedan. De gjorde merparten av den offentliga datan tillgänglig för allmänheten, vilket innefattar data och information inom turism, kollektivtrafik, polisväsende, parkering, politik, miljö, medborgarundersökning, historia, näringsliv etc.

Privatpersoner och företag kunde därefter utveckla

”alla tings sammankopplande behöver ske stegvis för att utvecklas på ett sunt sätt”

Media och Internet of Things Det är inte svårt att föreställa sig vilka fantastiska möjligheter som kan uppstå då städers kreativa hjärnor får tillgång till all denna data. Nyfikna entreprenörer kanske skulle uppdaga stadens historiska statistikarkiv för att sedan involvera filmoch spelbranschen och skapa en historisk upplevelse genom stadens gator?

flickr.com/eyedeaz CC BY-NC-SA 2.0

webb- och mobiltjänster som kom medborgare, företag och besökare till gagn.

Med tillgänglighet i kombination med människors mobila internetnärvaro uppnådde man en helt annan nivå av medborgarengagemang och tillhörighet. Dessutom öppnade man upp för möjligheten för att skapa nya typer av tjänster inom både näringsliv, kultur och turism.

När trafikljusen får säga sitt.

Och visst vore det skönt att direkt vid stadsgränsen se exakt vilket parkeringshus som har en plats nära min slutdestination. Skulle konstnärerna skapa lysdiod-konst av stadens energiflöde eller hur skulle det låta då en kompositör gjorde torgmusik från trafikljusens signaler i basstationen?

Så vilket svenskt kommunalråd blir den första att ta på sig Armstrongs kläder; a small step for man, a huge leap for mankind?

Dennis Rosinder är VD på Magisty som hjälper företag att göra samtidens teknik användbar.

HUR av Richard Topgaard

Samarbete ger oss möjlighet att jobba med det nya materialet

V

i som är medieproducenter, programmerare, forskare och helt vanliga användare har fått ett nytt material att jobba med. Detta material kallar vi Internet of Things och det är ett material som befinner sig i gränslandet mellan det digitala och det analoga, det virtuella och det fysiska, och mellan det privata och det offentliga.

Man har länge pratat om Internet of Things som en teknisk infrastruktur, men det börjar bli dags att fundera på vilka värden vi kan skapa med hjälp av denna infrastruktur.

Detta nya material skapas ofta utan att vi behöver anstränga oss. Redan idag kan du enkelt skapa och ha tillgång till data om hur du rör dig i staden utan att du manuellt behöver mata in uppgifterna i ett kalkylark. Du kan via öppna programmeringsgränssnitt skapa tjänster och produkter som bygger på data som finns publikt tillgänglig.

Materialets användningsområden Det finns redan många exempel på tillämpningar som utgår från det nya materialet: appar som automatiskt skickar krav på ersättning när ditt tåg är försenat, konstinstallationer som åskådliggör vad antalet cyklar som passerar förbi kan översättas till i kronor, bensin eller i koldioxid; tvättmaskiner som startar när elpriset är som lägst, ett hem som pratar med dig via sociala mediekanaler eller en bil som själv bokar en tid på verkstan när det är dags för oljebyte.

Av exemplen ovan kan man konstatera att vi har lång väg att gå när det gäller att utveckla tillämpningar som på

”Materialet vi har att jobba med är komplext till sin natur och det jag tror kommer att bli värdefullt i framtiden är förmågan att jobba på tvärs över traditionella branschgränser.”

riktigt är meningsfulla för oss människor. Materialet vi har att jobba med är komplext till sin natur och det jag tror kommer att bli värdefullt i framtiden är förmågan att jobba på tvärs över traditionella branschgränser.

Det kan resultera i I Am Poem, en poesimaskin som hämtar sitt material från de miljontals tweets som människor, bots och sensorer spottar ur sig varje dag. I Am Poem gestaltades dels på en webbsida men också som en hackad etikettskrivare och en spak man kunde “styra hastigheten på internet” med.

Svetlana Suvorina

Kombinera kompetenser Vad händer, till exempel, om vi låter författare och poeter jobba med interaktionsdesigners och förläggare kring att skapa digital poesi?

Hackad etikettskrivare skriver ut flödet från Pär Thörns dikt ”I Am”.

Låter vi många kompetenser jobba tillsammans tror jag att vi om tio år ser tillbaka och undrar vad det som var så svårbegripligt med tingens internet. Om vi börjar fokusera på människors behov och hur behoven ser ut i olika typer av miljöer – det offentliga rummet, hemmet, på konserten eller i kollektivtrafiken – då kommer vi att kunna skapa tjänster och produkter som inte bara hjälper oss med vardagsbestyren utan får oss att både skratta och gråta.

Richard Topgaard är mediastrateg och utvecklare på Malmö högskolas forskningscenter för kollaborativ media, Medea.

HUR av David Cuartielles

Arduino in the Internet of Things

B

ack in the 80’s, scientists imagined a world where we would be surrounded by a multiplicity of computers.

Nowadays, any home appliance is using microcontrollers more powerful than some of the first personal computers.

There are so many computers surrounding us, that if all of them had a screen and a keyboard, it would be impossible for us to interact with them.

The Internet of Things (IoT) adds one extra degree of complexity to this equation. It brings to our attention that those computers are not living in isolation, they talk to other computers through the internet. Connecting to the net opens up for a world of possibilities where products and services come in bundles offering functionalities we never dreamed of.

David Cuartielles The IoT deals with simplifying the way we generate and consume information that is sensitive to be shared online. The issue is then how to create objects that will help designers thinking about new devices.

An open source hardware platform Arduino is an open platform with a whole series of documentation that allows doing just that: creating new connected devices that will serve or collect data in ways that are more meaningful to us. It addresses the fact that you don’t need to be an engineer to envision a new product.

In 2005 our platform was used by industrial designers to implement visions of future devices. Back then we didn’t

ambition it to leave the university labs or to be used by a broader audience.

Nowadays it can be found at retail stores like Radioshack in the US or Kjell&Co in Sweden. It is manufactured by tens of thousands each month. Students use it when bringing their ideas to life, hobbyist spend time building new concepts out of them, engineers study its development at universities, companies like Apple ask for cv’s of people with ”Arduino knowledge”. It is being cloned at a ratio of one copy for each original board.

Use around the world We are crafting collaborations with companies dedicated to the internet as a business model. In May 2011, Google launched their accessory development kit based on one of the Arduino designs. In February 2012 Telefonica announced Arduino’s official M2M (machine-to-machine) board to allow the ”long tail” of the communication business building connected objects including reasonable data-plans attached to them.

Arduino has grown beyond expectations and we keep on getting amazed by projects like the one of Sebastian, a 14 year old Chilean teen that managed to get over 30.000 followers on Twitter thanks to an Arduino machine he designed that would post a message when detecting an earthquake. Arduino is a tool to bring us a little closer to a more connected world.

David Cuartielles founded Arduino five years ago together with an international team and is a researcher at Malmö University.

“Connecting to the net opens up for a world of possibilities where products and services come in bundles offering functionalities we never dreamed of.”

HUR av Robert Bellwaldius

I dag nytta, i morgon kul

V

arför skall en enhet koppla upp sig till internet egentligen, vad är syftet och vad är det som driver detta?

I grunden är tanken att om vi kan få enheter att snacka direkt med varandra så bör vi kunna utveckla nya tjänster som effektiviserar vår vardag, skapar nya affärer eller varför inte tar nöjesindustrin till nya höjder.

Redan idag så utvecklas användningen av bilen, med nyttofunktioner såväl som nöjesfunktioner, hemmen blir mer smarta inte minst ur ut ett energiperspektiv, TVn försvinner och blir ersatt av mediahubben; dator-spelkonsol-tvradio växer ihop med den privata mediasamlingen; fotoalbumen, hemmafilmerna och musiksamlingen integreras i det samma.

Dock är informationsflödena idag långt ifrån ihopkopplade på ett enkelt sätt. Informationen måste mötas någonstans för att där förädlas och därefter generera nya smarta lösningar.

Tjänsteföretag kommer driva utvecklingen Vad man kan konstatera utifrån de senaste årens utveckling är att det blev just tjänsteleverantörerna, och inte kommunikationsleverantörerna, som kom med lösningarna.

Och detta genom att helt enkelt utveckla tjänster som inte är beroende av kommunikationskanaler och i stället utveckla tjänster ur ett användarperspektiv; Skype, Spotify, 100Koll eller vilken tjänst som helst i en mobil funkar så länge det finns uppkoppling mot internet.

Jag kan redan nu uppleva att vi mer eller mindre medvetet låter dessa ”tjänster” dela med sig av information sinsemellan. Information från musiktjänsten talar om för

“vi bör kunna utveckla nya tjänster som effektiviserar vår vardag, skapar nya affärer eller varför inte tar nöjesindustrin till nya höjder”

“Det blixtrar i filmen, varför inte även svagt i min omgivning?”

Visioner för filmskapare Betänk filmskaparen som inte bara har möjligheten att visa en bild och ljud i hemmet: Lägg till dimensionen av lukt; klart det kommer finnas en gadget som kan generera olika typer av dofter. Klart att film automatiskt skall kunna generera rätt upplevelser när det gäller dofter.

Själv tycker jag att film skall upplevas i en omgivning av mörker och det är väl inte orimligt att även låta filmskaparen utnyttja möjligheten att släcka ned all belysning i En större filmupplevelse. mitt vardagsrum. Eller kanske det är så att man finner att man vill komplettera filmupplevelsen med ljus i sin omgivning som styrs av filmens story. Det blixtrar i filmen, varför inte även svagt i min omgivning?

Klart det skulle kunna fungera, ”smarta” lampor finns redan, saknas bara hur detta kontrolleras från en film. Vem är först att ge mig denna nästa generation av filmupplevelse?

Robert Bellwaldius är COO på Maingate som levererar lösningar med hjälp av M2M-kommunikation.

flickr.com/mgoulet CC BY-ND 2.0

kompissidan (Facebook) vilken musik som jag spelar, samtidigt som yrkesnätverkssidan får information från resetjänsten att jag skall åka till London, samtidigt som energiförbrukningen går ned och meddelar tävlingstjänsten och därmed alla mina medtävlare att jag är på väg att vinna energispartävlingen.

VARFÖR av Javier Zorzano

Telcos provide the connectivity t can be considered that in developed countries a practical totality of consumers own a mobile phone and nearly all computers have an Internet connection.

For the worlds Telecommunication providers (the Telcos), this is a notable achievement, but also a considerable challenge. User base will not grow, meaning bigger revenues will not be generated in the way it used to.

Furthermore, market forces drive revenues and margins down.

Global roaming The Internet of Things opens up a different landscape. On the one hand and as Robert Louis Stevenson’s verse says: ”The world is so full of a number of things, I’m sure we should all be as happy as kings.” In an IoT-world the numbers managed are simply overwhelming. It may take generations to fully connect the physical world.

On the other hand, providing this connectivity is something Telcos do naturally, without reinventing themselves.

Telcos have the scale, the technology A wired world. and the processes to connect anything, anywhere in the world to the Internet. 2G or 3G networks cover pervasively most of the world’s surface. Satellites reach even the remotest locations. Through Telcos networks Internet connected Things can run out of the box, seamlessly, with no configuration by the owner.

“Telcos have the scale, the technology and the processes to connect anything, anywhere in the world to the Internet.”

flickr.com/deadair CC BY-NC-SA 2.0

I

New kinds of interaction Keyboards and screens have been our interface to the Internet and its content for a long time. Internet content and services lie in a separate world, the cyberspace, that people sporadically view through a ever-shrinking glass.

The Internet of Things allows creators to provide Internet interaction through any kind of physical object. It is especially interesting considering the common objects we use every day as a part of this interface.

On one hand common objects have simpler interfaces, with reduced expressivity. This is a problem.

But, on the other hand, these objects fit human tasks and accompany them silently through their lives. Besides, human beings interact strongly with objects, putting lots of feelings into them.

So, physical objects give new chances to media companies. People will receive or interact with content through their environment, in a completely immersive experience. Creators will be able to coordinate different interfaces, such as sensors, tools, furniture, screens and, of course, web pages or mobile apps.

Of course creators will have to imagine new content structures that fit this new scenario. The challenge is huge but the tools are there and the prize is a fully new world.

Javier Zorzano, Physical Internet Lab at TelefĂłnica Digital

“The Internet of Things allows creators to provide Internet interaction through any kind of physical object.�

VARFÖR av Miranda Edner

Internet of Things skapar En Smartare Planet

I

nternet of Things är en grund till det vi på IBM kal�lar ’En Smartare Planet’, ibm.com/smarterplanet ett koncept som sammanfattas med orden Interconnected, Intelligent och Instrumented. Det handlar om hur vi kan utnyttja sensorer som placeras ut i vår omvärld och kommunicerar med varandra eller med datacentraler som i sin tur sammanställer och analyserar sensorernas information för bättre beslutsunderlag.

Var med på tåget Så varför vill vi bygga en smartare planet, varför nu? För att det är dit världen är på väg. För att möjligheterna finns, sensorerna är utplacerade och människor och saker är ständigt uppkopplade och kan kommunicera data till smarta analysverktyg. För att vi kommer att behöva ta vara på de möjligheter att optimera system ur helhetsperspektiv som Internet of Things erbjuder för att möta nästa århundrades utmaningar.

Klimatkris, finanskris, ökande konflikthärdar världen över och ojämnt fördelade resurser. Tack vare smartare system som optimerar transportsystem, sjukdomsdiagnostik, brottsbekämpning och försörjningskedjor kan vi minska motsvarande mängd växtgasutsläpp, sjukvårdskostnader, brott och bortslösade resurser.

I Skandinavien återfinns flera av IBMs paradnummer bland våra Smartare planet-initiativ. I Danmark deltar IBM i ett forskningsprojekt på Bornholm kring smartare elnät, som möjliggör ett tvåvägsriktat kretslopp av el mellan vindkraftverk, elbilar och hem för att ladda i ena riktningen när det blåser och andra när det är dåligt med vind. Öborna får även tillgång till webbgränssnitt där de kan följa tillgång och pris på el i realtid och via det bestämma

“För media- och upplevelsebranschen är möjligheterna enorma.”

vilken tid på dygnet som de helst vill ladda sin bil. Ett annat exempel är Vasaloppets tidtagningssystem, som ger åkares anhöriga deras positionsinformation via sms.

Oanade möjligheter för mediebranschen För medie- och upplevelsebranschen är möjligheterna enorma. I och med de senaste årens boom av smartphones och de facto att man uppskattar att det i världen kommer tillkomma 15 miljarder (det vill säga 2 gånger världens befolkning) mobiler de närmaste fyra åren, är det lätt att se hur mobiler kommer att förändra vår spelplan.

Potentialen att förändra folks vanor via appar som i sommarens smarta kampanj Kondom08 är ett exempel, möjligheten att informera och nå ut till så många fler med hjälp av the Internet of Things är ett annat.

Jag tänker mig en framtid som påminner om Tom Cruises scen i Minority report där han kommer in i en affär och får en förfrågan av en digital expedit om hur han gillade sin senaste kostym, samt en rekommendation om vilken som skulle passa nästa gång. Även om vi idag inte använder oss av ögonscanning som metod för positionsmätning, så erbjuder smarta telefoner oss ett bra sätt att nå ut med specifika budskap omvärlden vill ge oss när vi rör oss förbi strategiskt utplacerade sensorer.

Väntar nyfiket på att se hur media- och underhållningsbranschen väljer att implementera dessa möjligheter inom den närmaste framtiden.

Miranda Edner är kundansvarig på IBM för kunder inom detaljhandels-, grossisthandels- och konsumentproduktsbranscherna.

Miranda Edner

VARFÖR av Per Johansson

Möjlighet att skapa berättelser i tid och rum

S

akernas internet skulle kunna konstrueras så att tingen blir ”bryggor” som får människor att komma i kontakt med varandra och förstå sin omgivning på nya sätt.

Bänken skulle kunna förmedla tankar, intryck, berättelser från alla dem som tidigare suttit på den. Duvorna skulle kunna berätta om var de helst sover och om vad som finns i luften du andas.

flickr.com/wili CC BY-NC 2.0

Tänk dig att du är på ett torg och att du kan prata inte bara med människorna där, utan även med fontänen, skulpturerna, bänkarna, duvorna. Vad kan de säga till dig? Vad kan du säga till dem? Vilka andra har pratat med dem tidigare? Vad har de sagt?

En plats fylld av berättelser.

En brygga mellan det lokala och det digitala Med ett Sakernas Internet som blivit lika självklart som sms är idag, kan vi förvänta oss en helt annan tillgänglighet och respons från och via den fysiska miljön. Gränsen mellan det lokala och det icke-lokala (det digitala) suddas ut, samtidigt som själva platserna blir djupt betydelsefulla.

Det blir ett fantasins landskap mitt i vardagen. Inspiration kan hämtas från geocaching, som går ut på att ange GPSkoordinater vid vilka en ”skatt” göms. Sedan gäller det att ta sig dit. Deltagarna interagerar med en digital rymd men det som verkligen händer är att de upptäcker och utforskar verkliga platser och vägen till dem.

Om de kunde prata med alla möjliga ting på vägen – och få veta vilka tankar, upplysningar, bilder andra lämnat efter

sig här och var – då kan hela det fysiska rummet förmedla en pågående, allt rikare berättelse om livet här och nu, fastän paradoxalt nog utan fysiska begränsningar. Oändliga lekar och potentiella möten skulle kunna konstrueras allt efter som.

Skapa mening i stora mängder data Meningsfull upplevelse är intimt knuten till berättelser.

Summan av all data som hela tiden genereras, det mesta utanför någons medvetande, kan i sin tur skördas och åskådliggöras på oändligt många vis, nyttiga och onyttiga, roliga och allvarliga.

Olika tidsdimensioner får en ny, omedelbar betydelse.

Varje plats, varje sak har en framtid och en historia och en rad samtidiga relationer. Tillgängliggörandet av allt det kan höja medvetenheten om vad som pågår och vad vi håller på med.

Historia kan bokstavligen skapas och återskapas, på plats och på ett sätt som både fördjupar och vidgar närvarokänslan. Och såväl avsiktliga som oavsiktliga mönster kan åskådliggöras via olika gränssnitt.

När allt fler ting ingår aktivt i kommunicerande nätverk kommer komplexiteten att öka explosionsartat. En väsentlig uppgift för mediakunniga blir att göra denna komplexitet överskådlig och relevant på ett sätt som förstärker den mänskliga nyttan och väcker en känsla av delaktighet.

Per Johansson driver egna firman Diakrino och är medgrundare av tankesmedjan Infontology.

“En väsentlig uppgift för mediakunniga blir att göra denna komplexitet överskådlig och relevant”

SAMTIDA MODEORD av Media Evolution

Ordlista Arduino Arduino är en mikrokontroller-plattform som är flexibel och enkel att använda för alla som vill skapa interaktiva objekt. Både hårdvaran och mjukvaran är baserad på öppen källkod.

IoT - Internet of Things Ett begrepp som myntades av Kevin Ashton 1999. Det refererar till saker och sensorer som går att identifiera som unika objekt och är sammankopplade i en internetlik struktur.

M2M - Machine-to-Machine Ett samlingsnamn för tekniker som tillåter kommunikation mellan enheter.

NFC - Near Field Communication En teknik för trådlöst datautbyte på korta avstånd. Standarden är en vidareutveckling av RFID och tillåter till skillnad från föregångaren tvåvägskommunikation mellan enheterna.

Om publikationen Den här omvärldspublikationen består av texter som tidigare publicerats på www. mediaevolution.se.

Kontakta Media Evolution info@mediaevolution.se 0706-37 28 47 (Pernilla Lavesson)

Idén är att paketera om vår regelbundna omvärldsbevakning i fokuserade djupdykningar inom ämnen vi ser behov av att förstå i mediebranscherna.

Media Evolution Anckargripsgatan 3 211 19 Malmö mediaevolution.se

Internet of Things är utgiven med Creative Commons-licensen by-nc-sa. Läs mer på creativecommons.se

twitter.com/mediaev facebook.com/mediaevolution

www.mediaevolution.se