Min Medicin 2020 #3 by Medicinsk access

2020

ÅRGÅNG 16

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

HYPERTONI OCH COVID-19 Svenskheten är det största hotet mot svenskarna?

Förbättrad Strokevård med nytt omhändertagande

Forskning mellan liv och död

GÄSTLEDARE: INGER ROS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

KOLESTEROLHYPOTESEN OCH HISTORIEN OM DEN...

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 370 kr. inkl. moms. Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 28 maj, 2020. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

2020

ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBERO

ENDE MEDICINSK TIDSK

Förbättrad Strokevår d med nytt omhändertagand e Forskning mellan liv och död

GÄSTLEDARE: INGER ROS

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. Läkare

Sjuksköterska

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS

INSKACCESS.SE

Svenskheten är det största hotet mot svenskarna?

RIKSFÖRBUNDET HJÄR TLUN

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

RIFT • WWW.MEDIC

HYPERTONI OCH CO VID-19

KOLESTEROLHYPO TESEN OCH HISTORIEN OM DEN...

Plats för frimärke

Innehåll #3 2020 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.22, 2020 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

10 HYPERTONI OCH COVID-19 5 S å kom Covid-19 8 Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsjukdom 14 Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödlighet 16 Diabetes typ 2 vanligare hos män som haft tidig pubertet 22 Miljöfaktorer kan öka risken för MS 34 Framsteg i produktion av näthinne celler för behandling av blindhet 36 Tid i målområdet – nytt praktiskt verktyg som ger ”friskare” patienter vid diabetes 44 Träning kan minska svår menssmärta 46 G lutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

32 Förbättrad strokevård med nytt omhändertagande

48 Studie identifierar de främsta investeringsområdena för digital omvandling inom vården i Sverige

24 Svenskheten - är det största hotet mot svenskarna?

50 Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad 52 Actionplan för en illa behandlad folksjukdom 54 Enkel fråga kan leda till bot mot äldres yrsel och obalans 56 B arn till föräldrar med psykisk ohälsa löper högre risk för skador 58 B akterier ställer till det för genetisk forskning 60 Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom Omslaget: Labyrint. Foto: Canstock, arkiv

63 Vericiguat minskar risken för allvarliga händelser hos patienter med hjärtsvikt 65 Ny bok: Kyla i vetenskap och konst 67 B oktävling 72 B okklubben M edicinnotiser 6 , 43, 64, 68 & 69

40 Forskning mellan liv och död

18 Kolesterolhypotesen – historien om den och kritiken av den #3 2020

Hypertoni och covid-19 infektion Många äldre patienter med covid-19 infektion har befunnits ha hypertoni som i sig är ett vanligt tillstånd i berörda åldersgrupper. En debatt har uppstått ifall antihypertensiv behandling av viss typ, som blockerar renin-angiotensinaldosteron (RAS) systemet, skulle kunna öka känsligheten för svår covid-19 infektion.

Mer i detta nummer: Tid i målområdet – nytt praktiskt verktyg som ger ”friskare” patienter vid diabetes. Läs mer... Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid. Personer med celiaki hade ökad risk att dö i bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar jämfört med kontrollgruppen. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Kolesterolhypotesen -historien om den och kritiken av den. De senaste 40 åren har det blivit en dogm, omfattad av säkert 99 procent av läkare och medicinska forskare, att atheroskleros i artärerna (populärt kallat ”åderförkalkning”) med sina livshotande konsekvenser, d.v.s. hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, fönstertittarsjuka och plötslig död, orsakas av hög halt av fettämnet kolesterol i blodet. Läs mer... ”Svenskheten” är det största hotet mot svenskarna. Som den extremt kulturella varelse som människan blivit, med sin unika hjärnkapacitet, tror kanske de flesta att vårt ursprung som art idag helt saknar betydelse. Läs mer... Gästledaren Inger Ros, Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung: ”Ny teknik i hemmen underlättar till exempel egenvård för personer med kroniska sjukdomar som hjärtsvikt och kol och skapar både högre livskvalitet samtidigt som de frigör resurser när inläggningarna på sjukhus blir färre”.

Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbade. Sjukhus med hög beläggningsgrad är mindre benägna att lägga in patienter med stroke direkt på en strokeenhet än sjukhus där beläggningen är lägre. Varje minuts fördröjning av propplösande behandling leder till ökad risk för hjärnblödning. Läs mer... Bakterier ställer till det för genetisk forskning: En gåtfull modifiering av DNA, som är vanlig i bakterier, existerar inte i människan eller andra däggdjur. En ny studie av LiU-forskare demonstrerar att fynd som gjorts av den epigenetiska markören 6mdA i djur med stor sannolikhet har orsakats av begränsningar i tekniker och bakteriella föroreningar i prover. Läs mer... Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ” Den röde hanen” Den röde hanen är den första delen i en serie spänningsromaner om livet på Östermalms brandstation. Förlag: Southside Stories.

Forskning mellan liv och död. I över ett sekel har nedsövning med olika typer av narkos använts inom sjukvården. Ändå återstår mycket forskning om narkosens effekter. Upp till var femte patient kan få skador som liknar dem vid hjärtinfarkt. Läs mer...

En tanke: Var inte rädd för villostigarna Möjligheterna väntar där Ibland måste du ut på otrampad mark Gå vilse för att hitta rätt! ”Villostigar” M.K.

Förbättrad strokevård. Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter som drabbas av akut stroke – som använts i Region Stockholm sedan 2017 – har lett till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande. Läs mer... Medicinsk access nr 8/9 2019 INGER ROS Ordförande Riks förbundet HjärtLung

”Ett etiskt förhållningssätt till patienten som en person, utgör fundamentet i personcentrerad vård. Genom att se patienten som en person med behov, vilja och förmågor kan man genom ett samarbete mellan patienten och vårdpersonal skapa gemen samma mål.”2020 4 #3

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 1 2020 MARGARETA HAAG Ordförande Nätverket mot cancer

”En sjukvård som är till för och utgår från patienter och inget annat, borde kunde styras ganska okomplicerat. Med en forskning som går i rasande fart är natio nella riktlinjer och rekommenda tioner till hjälp för sjukvårdens beslutsfattare.”

Medicinsk access nr 2 2020 THOMAS MAGNUSSON Förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige

”Tyvärr glöms fötterna ofta bort vid besöket hos diabetesvården. Allvarliga komplikationer som nedsatt känsel och skador på blod kärlen i fötterna och som kan leda till sår och i värsta fall amputation - kan upptäckas i tid, om alla per soner med diabetes fick sina fötter undersökta en gång varje år av sin läkare eller diabetessjuksköterska.”

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 370 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

Covid-19 Så kom

När jag tackade ja till att skriva den här gästledaren hade jag många tankar kring vad den skulle innehålla. Till exempel situationen för de många människor som lever med ben artärsjukdom, denna dolda folksjukdom som genom ett enkelt blodtryckstest i arm och ankel skulle kunna diagnosticeras och behandlas. Eller utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar där försäkringsvillkoren blir ofördelaktiga och, enligt en ny rapport från Myndigheten för Vårdanalys, riskerar att bli uteslutande för alla som lever med en kronisk sjukdom. Rapporten visar hur personer med sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare, sannolikt utan att det finns skillnader i medicinska behov. Så kom covid-19 och det är svårt att inte beröra det som vi alla nu går igenom.

Vi befinner oss verkligen i ett svårt läge i Sverige nu. Coronaviruset och sjukdomen covid-19 som sprider sig i Sverige och världen ställer både oss som enskilda medborgare och som samhälle i en väldigt svår situation. Vi får inte drabbas av panik, inte lyssna på alla som tror sig ha svaren, utan myndigheternas råd är viktiga att följa. Oron för den egna hälsan, för familjen, vänner och arbetskamrater men också oron för samhällsutvecklingen präglar vardagen. Som ordförande för en patientorganisation vars medlemmar till stor del är i högriskgruppen, tar jag självklart frågan på allra största allvar. Vi har agerat snabbt och ställt in alla aktiviteter med fysisk kontakt, men vi ställer också om till olika digitala lösningar. Möten och fika genomförs digitalt, vi erbjuder våra medlemmar digital gympa och uppmanar varandra att slå en signal till de som sitter ensamma hemma. Jag är övertygad om att vi och andra patientorganisationer och hela civilsamhället under den här krisen kommer att bidra till att många fler blir digitala, och därmed mindre isolerade. Jag tror att det är viktig i kriser att också känna hopp och framtidstro.

Jag tror att krisen kommer att innebära raketbränsle för det egna användandet av digitala verktyg men också en välbehövlig skjuts för digitaliseringen i vården. Onlinevård är ett måste när så många på grund av ett virus inte kan besöka vården. Jag hoppas och tror att krisen kan bli en ögonöppnare för många, både oss som enskilda och som samhälle. Digitalisering generellt innebär stora möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar i hälso- och sjukvård. Flera studier visar på minskade kostnader med relativt enkla åtgärder. Det kan handla om administrativa stöd, diagnosstöd, journalanteckningar med mera.

Ny teknik i hemmen underlättar till exempel egenvård för personer med kroniska sjukdomar som hjärtsvikt och kol och skapar både högre livskvalitet samtidigt som de frigör resurser när inläggningarna på sjukhus blir färre. Ny teknik kan ge förutsättningar för en mer jämlik vård, bland annat genom digitala beslutsstöd. Ny teknik i hemmen underlättar till exempel egenvård för personer med kroniska sjukdomar som hjärtsvikt och kol och skapar både högre livskvalitet samtidigt som de frigör resurser när inläggningarna på sjukhus blir färre. Ny teknik kan ge förutsättningar för en mer jämlik vård, bland annat genom digitala beslutsstöd. Tillåt mig ingjuta lite hopp i den svåra situation och se möjligheter till en vård som både underlättar för alla de som arbetar i vården och de som behöver vården. Låt mig tro att vi på det sättet bättre kan använda vårdens resurser för dem som verkligen behöver den fysiska vården. INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung #3 2020

MEDICINNOTISER

Högt blodtryck på akuten förut säger risk för hjärtkärlsjukdom Det finns en stark koppling mellan högt blodtryck hos patienter på akuten och ökad risk för hjärtkärlsjukdom i framtiden, visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Hypertension. Forskarnas slutsats är att blodtrycksmätningar på akuten kan användas som verktyg för att minska sjuklighet och dödlighet genom tidig insättning av förebyggande behandling.

Högt blodtryck, hypertoni, är ett mycket vanligt tillstånd och den främsta riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom, men många är omedvetna om sitt höga blodtryck och får därför inte förebyggande behandling. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie undersökt om blodtrycksmätningar som görs på akuten kan användas för att förutsäga patientens risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom i framtiden. I den registerbaserade studien ingick över 300 000 patienter som fått sitt blodtryck mätt på Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning mellan 2010 och 2016. Under en ungefärlig uppföljningstid på 3,5 år efter besöket på akuten analyserades förekomsten av hjärtkärlsjukdom i form av hjärtinfarkt, stroke eller plötslig hjärtdöd. Patienter med högt blodtryck delades in i tre olika kategorier baserat på sitt systoliska blodtryck (övertryck): mild (140-159 mmHg), måttlig (160-179 mmHg) eller svår hypertoni (≥180 mmHg). Tydligt samband

Forskarna fann ett tydligt samband mellan patientens blodtryck och senare insjuknande i hjärtkärlsjukdom, med ökande risk ju högre blodtryck som uppmätts. Patienter med mild hypertoni hade 15 procents ökad Per Svensson, överläkare och docent. Foto: Ingela Wåhlstrand/ risk för hjärtkärlsjukdom under uppföljKarolinska Universitetssjukhuset ningstiden, medan patienter med måttlig hypertoni hade 35 procents ökad risk och patienter med svår hypertoni hade hela 63 procents ökad risk. Liknande samband mellan blodtrycksnivå och hjärtkärlsjukdom observerades för det diastoliska blodtrycket (undertrycket), och sambandet sågs oavsett hur akut patientens tillstånd hade bedömts vid ankomsten till akutmottagningen. I

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie undersökt om blodtrycksmätningar som görs på akuten kan användas för att förutsäga patientens risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom i framtiden. Foto: Canstock, arkiv.

den statistiska analysen gjordes justering för faktorer som kan påverka risken för hjärtkärlsjukdom, såsom ålder, kön, tidigare högt blodtryck, diabetes och lipidsänkande behandling. Högt blodtryck på akuten kan visserligen bero på patientens akuta tillstånd eller att akutmottagningen är en stressande miljö, men tillståndet bör inte ignoreras som det ofta görs idag menar forskarna. – Vi anser i stället att förhöjda blodtryck bör följas upp bättre och ses som en möjlighet att optimera eller sätta in behandling i tid. Eftersom blodtrycksmätningar ofta görs på akuten är det ett underutnyttjat verktyg för att minska sjuklighet och dödlighet kopplat till hjärtkärlsjukdom, särskilt eftersom behandling med blodtryckssänkande läkemedel idag är både väldokumenterad och kostnads effektiv, säger Per Svensson, överläkare och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, som lett studien. Totalt hade drygt 46 procent av patienterna förhöjt blodtryck under besöket på akutmottagningen och tre procent drabbades av hjärtkärlsjukdom under uppföljningstiden. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Elevated blood pressure in the emergency department – a risk factor for incident cardiovascular disease”. Pontus Oras, Henrike Häbel, Per H. Skoglund, Per Svensson. Hypertension, online 2 december 2019. Forskarna har inte mottagit någon specifik finansiering för den aktuella studien och rapporteringar inga potentiella intressekonflikter.

#3 2020

OBS!

Begränsad upplaga.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Vid beställning av flera exemplar pris enligt offert, kontakta oss!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto) Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#8/9 2018

Plats för frimärke

Vi kan förvänta oss att kateterburna mitralisklaffproteser blir del av ordinarie sjukvård redan de närmaste 1-2 åren, först i lägre antal och senare som en större ökning. Foto: Karin Olofsson

#3 2020

Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsjukdom Det har inte funnits behandlingsalternativ för patienter som inte bedöms klara av hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin, och där kateterbaserad behandling med ett clips i hjärtklaffen inte är lämpligt. Med en ny metod på Karolinska Universitetssjukhuset har man gjort Sveriges första kateterbaserade operation för att ersätta hjärtats mitralisklaff.

Med denna nya metod kan patienter, som tidigare var bortom behandling, utredas och om anatomiskt möjligt erbjudas den nya kateterbaserade hjärtklaffimplantationen. Ingreppet utfördes av kardiologen Magnus Settergren och hjärtkirurgen Peter Svenarud under ultraljudsvägledning av kardiologen Kari Feldt och kliniska fysiologen Patrik Norgren. Det finns patienter med mitralisklaffläckage som inte kan opereras ens med minimal-invasiv hjärtkirurgi på grund av skörhet och andra sjukdomar som gör att patienten inte klarar av hjärt-lungmaskinen. Då erbjuder denna nya behandlingsmetod med kateterburet klaffbyte en helt ny möjlighet att behandla patienter som tidigare inte kunde behandlas. Vi är i början av ny era för kateter behandling av mitralisklaffen, säger kardiologen Kari Feldt, vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hela ingreppet görs på slående hjärta

Till skillnad från tidigare öppnar man inte patientens bröstkorg på vanligt sätt. Istället öppnar hjärtkirurgen ett mindre hål i bröstkorgen vid hjärtspetsen. Sedan förs den nya mitralisklaffen in via kateter, därav namnet kateterbaserad operation. Ingreppet vägleds av hjärtultraljud och röntgen. Hela ingreppet görs på slående hjärta utan behov av hjärt-lungmaskin. För denna grupp patienter fanns tidigare ingen behand ling för att komma tillrätta med den svårt läckande klaffen. Patienterna drabbades av progressiv hjärtsvikt och för tidig död. Klaffimplantationen utfördes som en del i en så kallad fas IV studie. Fakta mitralisklaff Mitralisklaffen finns mellan vänster förmak och vänster kammare i hjärtat. En skadad klaff läcker och det syresatta blodet strömmar tillbaka till förmaket och lungorna när hjärtat försöker pressa ut blodet till kroppen. Detta leder till att den drabbade patienten upplever andfåddhet och nedsatt ork. Mitralisklaffläckage, eller mitralisinsufficiens, kan bero på en förvärvad defekt i klaffen eller på att den omkringliggande kammaren förstorats pga hjärtsvikt och därigenom drar isär klaffseglen. Båda former av mitralisklaffläckage kan komma ifråga för det nya kateterbaserade ingreppet. Mitralisklaffen är den näst vanligaste klaffen som opereras i Sverige. Idag opereras ca 800 patienter om året för mitralisklaffsjukdom, varav ca 40 % får en klaffprotes.

Mitralisklaffen är den näst vanligaste klaffen som opereras i Sverige. Idag opereras ca 800 patienter om året för mitralisklaffsjukdom, varav ca 40 % får en klaffprotes. Foto: Karin Olofsson

Vi kan förvänta oss att kateterburna mitralisklaff proteser blir del av ordinarie sjukvård redan de närmaste 1-2 åren, först i lägre antal och senare som en större ökning. Eftersom många äldre patienter inte bedöms klara av vanlig operation, och klaffsjukdomar ökar mer åldern, kan vi räkna med att hundratals människor kan komma att bli hjälpta av den här metoden varje år enbart i Sverige. Nordens främsta centrum

– Vi har på Karolinska Universitetssjukhuset utvecklat Nordens främsta centrum för behandling av hjärtklaffsjukdomar. Utan högspecialiserad kateterbaserad behandling, minimal-invasiv hjärtkirurgi, avancerad hjärtdiagnostik med ultraljud och skiktröntgen, och ett nära samarbete mellan kardiologer, hjärtkirurger, radiologer samt narkospersonal som vi nu har på Karolinska skulle denna högspecialiserade vårdform inte vara möjlig, säger kardiologen Magnus Settergren.

Magnus Setter gren, kardiolog. Foto: Stefan Bohlin

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset #3 2020

”Behandlingen mot hypertoni har debatterats, inte minst har synpunkter förts fram om att hypertoni eller dess behandling med vissa läkemedel som verkar på renin-angiotensinsystemet (RAS) skulle öka riskerna för infektion eller åtföljande komplikationer från luftvägarna”. Foto: Canstock, arkiv.

Hypertoni och covid-19 infektion

- spelar val av blodtrycksbehandling någon roll? Många äldre patienter med covid-19 infektion har befunnits ha hypertoni som i sig är ett vanligt tillstånd i berörda åldersgrupper. En debatt har uppstått ifall antihypertensiv behandling av viss typ, som blockerar renin-angiotensinaldosteron (RAS) systemet, skulle kunna öka känsligheten för svår covid-19 infektion. Här diskuteras bakgrunden till denna hypotes, som dock motsägs av andra fynd. Detta har lett fram till rekommendationer från flera vetenskapliga sammanslutningar, och även av Läkemedelsverket, om att inte ändra på insatt behandling med RAS verkande läkemedel. Studier planeras för att undersöka om angiotensin-2 receptor blockerare rent av skulle kunna ha en skyddseffekt mot corona-virus infektion. 10

#3 2020

Det sveper en våg av corona-virus pandemi över världen med många dödsfall i spåren. Man har försökt att identifiera olika riskmarkörer för att drabbas av komplikationer i form av covid-19 sjukdom, med ibland dödlig lungpåverkan och allmän organsvikt. Bland dessa riskmarkörer har flera studier pekat på förekomst av hypertoni, vilket dock är mycket vanligt förekommande hos individer över 60 år i riskgrupperna, och i vissa fall med åtföljande komplikationer från hjärta, hjärna och njure. Även behandlingen av hypertoni har debatterats, inte minst har synpunkter förts fram om att hypertoni eller dess behandling med vissa läkemedel som verkar på renin-angiotensinsystemet (RAS) skulle öka riskerna för infektion eller åtföljande komplikationer från luftvägarna1. Argumentet på teoretiska grunder har varit att humant

”ARB behandling medför att den hämmande effekten av angiotensin ll (Ang ll) på reninfrisättning minskar. Ökade nivåer av renin i plasma ger via ACE förhöjt Ang ll. AT1 receptorn är dock blockerad av ARB. Intressant är att Ang ll kan nedbrytas till angi otensin 1-7(Ang 1-7) av ACE2. ARB kan därför göra det svårt för COVID-19 att binda sig till ACE2 och infektera cellen. Forskning pågår för att kunna framställa ACE2hämmare”. Foto: Canstock, arkiv.

patogent coronavirus (severe acute respiratory syndrome coronavirus, SARS-CoV, och SARSCoV-2) binder till sina målorgans celler genom angiotensin-converting enzyme 2 (ACE2), som uttrycks i epitelceller i lungor, tarmar, njurar, och blodkärl2. Cellers uttryck av ACE2 är ökad vid diabetes eller vid behandling med läkemedel som ACEhämmare eller angiotensin receptor blockerare (ARB), och därför har denna hypotes uppkommit om ökade risker, dock huvudsakligen på teoretisk grund, men även involverande några djurförsök1. Teoretiska utgångspunkter

COVID-19 pandemin har aktiverat ett flertal ledande forskare att studera RAS och dess hämnings (ARB, ACE-hämmare) roll vid olika sjukdomstillstånd. En mycket bra uppdaterad översiktsartikel med titeln:

”ACE2 and Hypertension”, publicerades nyligen på webb sidan Nephrology Journal Club, #NephJC3. ARB är idag ett bland flera förstahandsmedel vid behandling av hypertoni. En oro spreds över världen när man fick kunskap om att COVID-19 utnyttjade ACE2 för inträde i olika celler. Anledningen till denna oro var att ARB och ACE-hämmare, men även statiner, inducerar en uppreglering av ACE24. Ett intressant fynd i detta sammanhang är att behandling med kombination av ARB och statin hos cirka hundra Ebolapatienter från Sierra Leone gav ”remarkable improvement in survival”4. Meta-analyser har även visat att ARB behandling är associerad med en minskad morbiditet och mortalitet vid pneumoni5. Ett annat väsentligt fynd från Kina är att COVID-19 infekterade äldre hypertoniker som behandlats med ARB kan tänkas uppvisa bättre skydd #3 2020

”Av särskild betydelse är att patienter med hjärtsvikt inte slutar med dessa läkemedel eftersom de då snabbt kan försämras i sin svikt”. Foto: Canstock, arkiv.

för utveckling av svår lungsjukdom jämfört med äldre patienter utan hypertoni5. Dessa mycket intressanta fynd har medfört att flera studier har startat för att ge oss ökad kunskap om ARB behandling hos COVID-19 infekterade hypertoniker3.

#3 2020

Varför skulle ARB och ACE-hämmare kunna skydda mot COVID-19?

flera möjligheter att hämma ACE2. Nackdelarna kan dock bli utebliven bildning av Ang 1-7 och ytterligare förhöjd plasmanivå av ANG ll. Mycket intressant är att ACE2 komplex-binder sig till AT1-receptorer. Om icke-blockerad AT1-receptor stimuleras av Ang ll, kan COVID-19 bundet till ACE2AT1receptor-komplexet åka ”snålskjuts” in i cellen och infektionen är ett faktum. ARB kan förmodligen blockera denna mekanism3.

ARB behandling medför att den hämmande effekten av angiotensin ll (Ang ll) på reninfrisättning minskar. Ökade nivåer av renin i plasma ger via ACE förhöjt Ang ll. AT1 receptorn är dock blockerad av ARB. Intressant är att Ang ll kan nedbrytas till angiotensin 1-7(Ang 1-7) av ACE2. ARB kan därför göra det svårt för COVID-19 att binda sig till ACE2 och infektera cellen. Ang1 binder till ACE som vi idag hämmar med ACE-hämmare. Intressanta nya fynd visar att ACE2 klipper av en aminosyra på Ang l och bildar Ang 1-9.6 Teoretiskt föreligger förmodligen idag

ARB och ACE-hämmare kan således tänkas minska risken för COVID-19 infektion på tre sätt. 1. A RB-förhöjd plasmanivå av Ang ll blockerar ACE2 (om ACE2 prefererar Ang ll före COVID-19). 2. ARB minskar förmodligen inträde i cellen av COVID-19- ACE2- AT1 receptor-komplexet. 3. ACE-hämmare förhöjd plasmanivå av Ang l blockerar ACE2 (om ACE2 prefererar Ang l före COVID-19).

I två randomiserade studier planeras nu en testning av ARB-läkemedlet losartan jämfört med placebo hos patienter med COVID-19 infektion som krävt sjukhusvård (https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04312009) eller inte (https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04311177). Ytterligare information om dessa samband kan läsas i en aktuell översiktsartikel i New England Journal of Medicine, där författarna under rubriken Potential for Benefit Rather Than Harm of RAAS Blockers in COVID-19, framför många nya intressanta forskningsrön.6 Uttalanden från vetenskapliga organisationer

På basen av idag tillgänglig evidens har en rad vetenskapliga organisationer kommit med uttalanden från European Society of Cardiology7, European Society of Hypertension8, och International Society of Hypertension9 i frågan. Man menar sammanfattningsvis att det idag inte finns tillräcklig evidens för att ändra insatt behandling med dessa läkemedel utan att sådan behandling kan fortsätta, medan man följer utvecklingen. Eftersom en mycket stor andel av befolkningen över 60 år har diagnosticerad hypertoni är detta en så pass vanlig företeelse bland äldre att den ensam inte kan tillmätas betydelse för att öka riskerna för COVID-19 infektion eller dess konsekvenser. Däremot är det ju så att en del individer med underliggande sjukdomar som etablerad hjärtkärlsjukdom, njursjukdom eller dåligt reglerad diabetes även kan ha hypertoni. För dess patienter kan en ökad risk föreligga, fr.a. åldersrelaterad. Av särskild betydelse är att patienter med hjärtsvikt inte slutar med dessa läkemedel eftersom de då snabbt kan försämras i sin svikt10. Inte heller Läkemedelsverket rekommenderar utsättning av RAAS läkemedel då samband mellan ACE-läkemedel och försämrad prognos vid covid-19 inte kunnat påvisas11. Ett ytterligare praktiskt argument är att det inte kan vara lämpligt att en rad hypertonipatienter bokar tid för diskussion av sin behandling nu när de flesta läkare i t.ex. primärvård är fullt upptagna med att möta de stora utmaningar som corona-epidemin ställer.

Slutsatser för antihypertensiv läkemedels behandling

Av dessa skäl bör inte insatt hypertonibehandling ändras hos svenska patienter på basen av den evidens som finns idag. De allmänna råd som Folkhälsomyndigheten utfärdat bör följas. För hypertonikontroll kan en ökad användning av hem-blodtrycksmätning rekommenderas med åtföljande telefon- eller mailkontakter med vården, istället för planerade återbesök under den tid som epidemin varar, om inte andra medicinska skäl motiverar en personlig undersökning och vårdkontakt. Vid redan inträffad infektion så kan det tillstöta såväl hypovolemi som hypotoni. Under sådana omständigheter bör man överväga att på individuell bas sätta ut all blodtryckssänkande behandling för att motverka de låga blodtryck och pre-chock som mer avancerade sjukdomsstadier kan föra med sig. Sammanfattningsvis utgör andelen individer med hypertoni och läkemedelsbehandling för detta en mycket stor grupp, inte minst i åldersgrupperna över 70 år. Det finns just nu ingen anledning att ändra på insatt behandling enligt ett flertal vetenskapliga organisationer samt Läkemedelsverket. Vidare forskning och interventionsstudier får utvisa ifall interaktion med ACE2 samt AT1 receptorn skulle kunna innebära fördelar vid samtidigt covid-19 infektion. PETER M NILSSON Professor, överläkare, VO Internmedicin, SUS, Malmö

SVEN-INGE ANDERSSON Pensionär med förflutet inom läkemedelsindustri, Linköping

Jävsdeklaration: Inga jäv föreligger i relation till denna text. Referenser 1. Fang L, Karakiulakis G, Roth M. Are patients with hypertension and diabetes mellitus at increased risk for COVID-19 infection? Lancet Respir Med. 2020;8(4):e21. 2. Wan Y, Shang J, Graham R, et al. Receptor recognition by novel coronavirus from Wuhan: An analysis based on decade-long structural studies of SARS. J Virology 2020; published online Jan 29. DOI:10.1128/ JVI.00127-20. 3. A CE2 and hypertension. Nephrology Journal Club (#NephJC). http://www.nephjc.com/news/covidace2 4. Fedson DS, Opal SM, Rordam OM. Hiding in Plain Sight: an Approach to Treating Patients with Severe COVID-19 Infection. mBio. 2020;11(2):e00398-20. 5. Liu Y, Huang F, Xu J, et al. Anti-Hypertensive Angiotensin ll receptor blockers associated to mitagation of disease severity in elderly COVID-19 patients. (www.medrxiv.org >content). This article is a preprint and has not been peer-reviewed. It reports new medical research that has yet to be evaluated and so should not be used to guide clinical practice. 6. V aduganathan M, Vardeny O, Michel T, et al. Renin-Angiotensin-Aldosterone System Inhibitors in Patients with Covid-19. N Engl J Med. 2020;10.1056/NEJMsr2005760. doi:10.1056/NEJMsr2005760. 7. S tatement by the ESC: https://www.escardio.org/Councils/Council-on-Hypertension-(CHT)/News/position-statement-of-theesc-council-on-hypertension-on-ace-inhibitors-and-anga 8. S tatement by the ESH: https://www.eshonline.org/spotlights/esh-statement-on-covid-19/ 9. A statement from the International Society of Hypertension on COVID-19: https://ish-world.com/news/a/A-statement-fromthe-International-Society-of-Hypertension-on-COVID-19/ 10. K uster GM, Pfister O, Burkard T, et al. SARS-CoV2: should inhibitors of the renin-angiotensin system be withdrawn in patients with COVID-19? Eur Heart J. 2020; ehaa235. doi:10.1093/eurheartj/ehaa235 11. Ingen fastställd koppling mellan ACE-läkemedel och försämrad prognos vid covid-19. Läkemedelsverket 23 mars (https:// www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/ingen-faststalld-koppling-mellan-ace-lakemedel-och-forsamrad-prognos-vid-covid-19)

#3 2020

”Precis som för alla nya läkemedel är de mer kostsamma, men Stefan James anser att det i längden kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att prioritera upp läkemedlen och se till att de används. – Det finns inga gratisluncher, visst kostar det pengar, men om man kan få dessa patienter att slippa hjärtinfarkter, slippa komma in akut, slippa vårdas på sjukhusavdelningar, så spar man mycket resurser och lidande.” Foto: Canstock, arkiv.

Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom med hög dödlighet – synd och skam att inte behandla patienterna på bästa sätt Under senare år har det kommit nya läkemedel som revolutionerat diabetesvården. Men ännu är det långt ifrån alla patienter som får ta del av de nya behandlingarna. Ordföranden för Svenska Kardiologföreningen Stefan James anser att behandlingarna måste nå ut till fler patienter tidigare.

– De nya läkemedlen reglerar inte bara blodsockernivåerna utan minskar också på ett påtagligt sätt risken för allvarliga hjärtkomplikationer. Men det har gått förvånansvärt långsamt att få ut de nya behandlingarna till patienterna, säger Stefan James, till vardags hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) och Uppsala universitet. Personer med typ 2-diabetes har en kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Banbrytande studier som kommit de senaste åren visar att nya läkemedel kan reducera den risken markant. – Risken för komplikation av hjärtkärlsjukdom hos en person med typ 2-diabetes och tidigare hjärtsjukdom kan minskas med upp till 20-30 procent. De här läkemedlen har tillfört både diabetespatienter och hjärtpatienterna väldigt stora möjligheter, säger Stefan James. Två nya grupper läkemedel

De nya läkemedelsgrupperna GLP-1-receptoragonister (glukagon-like peptide-1) och SGLT-2-hämmare fungerar på olika sätt. GLP1 ökar utsöndringen av insulin och påverkar vikten positivt medan SGLT2 påverkar utsöndringen av glukos via njurarna. Båda läkemedlen är framtagna som behandling och reglering av blodsock14

#3 2020

ernivåerna, HbA1c, men är även mycket effektiva i att förebygga hjärtkärlsjukdom. – Med GLP-1 sänks långtidsblodsockret (HbA1c) och dessutom minskar risken för hjärtkärldöd och hjärtinfarkt på ett väldigt imponerande sätt och SGLT2-hämmare minskar risken för hjärtsvikt påtagligt, säger Stefan James. HbA1c är det första och det viktigaste att ha kontroll över i en diabetesbehandling. Patienten ska ha ett uppsatt individuellt målvärde för HbA1c och nå detta så tidigt som möjligt i behandlingen. Om patienten inte når målvärdet, ska behandlingen intensifieras för att inte öka risken för olika komplikationer. När HbA1c regleras med hjälp av läkemedel finns det en risk att patienten hamnar allt för lågt i blodsockervärde, men GLP-1-receptoragonister och SGLT-2-hämmare är skonsamma och ger låg risk för hypoglykemi (lågt blodsocker). Snart med i svenska riktlinjer

De nya läkemedelsgrupperna finns med i uppdaterade behandlingsriktlinjer från europeiska hjärtläkarföreningen ESC, den amerikanska diabetesorganisationen ADA och den europeiska diabetesorganisationen EASD. Nu pågår arbetet med en uppdatering av de svenska riktlinjerna, diabetes- och hjärtläkare håller på att ta fram ett gemensamt dokument. – Det är på väg att slut föras och vi kommer i stort sett att vara överens om en Stefan James, hjärtläkare tågordning för att visa att vi och professor.

har samma syn på hur det här ska gå till. Vi hjärtläkare måste vara mer aktiva och utbilda oss och ta ansvar för något som tidigare kanske mer varit förbehållet diabetesläkare, säger Stefan James. Primärvården en utmaning

En stor utmaning enligt Stefan James är att implementera de nya riktlinjerna i primärvården, där de flesta patienterna med typ 2-diabetes finns. – Det gäller att utbilda och informera allmänläkare och kardiologer inom både privat och offentlig öppenvård, här återstår ett stort arbete. Vi hoppas att allmänläkarna själva i större utsträckning kommer att förskriva de här läkemedlen, speciellt till patienter som förutom typ 2-diabetes även har hjärtsjukdom, säger Stefan James. Frågan om hur detta ska nå ut i primärvården stod på dagordningen för det Kardiovaskulära vårmötet som skulle hållits i Malmö den 22 april. Med rådande pandemi blir det istället ett digitalt *seminarium (länk) där det kommer att diskuteras hur läkemedlen, med fokus på GLP-1 analoger, ska användas. Det digitala seminariet handlar om behandling av patienter med typ 2-diabetes

utifrån både diabetesläkarens, hjärtläkarens och allmänläkarens utgångspunkt. Samhällsekonomiskt lönsamt

Precis som för alla nya läkemedel är de mer kostsamma, men Stefan James anser att det i längden kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att prioritera upp läkemedlen och se till att de används. – Det finns inga gratisluncher, visst kostar det pengar, men om man kan få dessa patienter att slippa hjärtinfarkter, slippa komma in akut, slippa vårdas på sjukhusavdelningar, så spar man mycket resurser och lidande, säger han. – Typ 2-diabetes är en farlig sjukdom. Denna patientgrupp har störst risk av alla att få allvarliga hjärtkärlkomplikationer och dö för tidigt. Nu finns det tillgängliga läkemedel som är bevisat effektiva och som inte har särskilt allvarliga biverkningar, då är det ju synd och skam att inte använda dem, säger Stefan James. MATILDA LANN Journalist

”Det gäller att utbilda och infor mera allmänläkare och kardiologer inom både privat och offentlig öppenvård, här återstår ett stort arbete. Vi hoppas att allmänläkarna själva i större utsträckning kom mer att förskriva de här läkemedlen, speciellt till patien ter som förutom typ 2-diabetes även har hjärt sjukdom” Foto: Canstock, arkiv.

*Symposiet sänds den 22 april kl.16.00, anmälan görs på www.novokunskap.se

FAKTA: typ 2-diabetes • Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar, som alla har gemensamt att blodsockernivån är för hög. • Cirka 500 000 svenskar har diagnosen och nio av tio av dessa har typ 2-diabetes. • Varje dag får 80 svenskar typ 2-diabetes. • Orsaken till sjukdomen varierar men arvsanlag, övervikt, stress, hög ålder och en inaktiv livsstil är några riskfaktorer. • Många är i förstadiet till typ 2-diabetes eller till och med har sjukdomen utan att veta om det. Vanliga symptom är ökad törst, stora urinmängder och trötthet. • Typ 2-diabetes är extra allvarlig om man drabbas tidigt (från 40 års ålder). Vanligast är att få diagnosen vid 50–60-års ålder och det har beräknats att man i sådana fall och utan sakkunnig behandling förlorar sex-sju år av sin livslängd. • Ungefär åtta av tio som har typ 2-diabetes är överviktiga och personer med sjukdomen har ungefär fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller för tidig död jämfört med de som inte har typ 2-diabetes.

#3 2020

” Vår slutsats är att tidig pubertet kan ses som en ny och oberoende riskfaktor för typ 2-diabetes hos män. Risken är uppenbart högre bland dem som varit tidig i sin pubertet, och vi uppskattar att 15 procent färre män som fick diagnosen under studien skulle ha utvecklat typ 2-diabetes om de inte hade genomgått puberteten så tidigt” Foto: Canstock, arkiv.

Diabetes typ 2 vanligare hos män som haft tidig pubertet

#3 2020

Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet, visar en studie vid Göteborgs universitet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver den insulinbehandling.

uppföljningstid var 30 år, från 30 års ålder och framåt. I hela gruppen var det 1 851 män, ungefär sex procent, som fick diagnosen typ 2-diabetes under uppföljningstiden. Snittåldern för diagnos var drygt 57 år, vilket i studien utgör gräns för vad som beskrivs som tidig respektive sen typ 2-diabetes.

Den aktuella observationsstudien, publicerad i tidskriften Diabetologia, omfattar 30 697 män i Sverige födda 19451961. Uppgifter om deras pubertetsålder och BMI före och efter puberteten hämtades från en populationsbaserad epidemiologisk studie, The BMI Epidemiology Study Gothenburg. Underlaget omfattade BMI-värden vid 8 och 20 års ålder, samt pubertetsålder definierad som den tidpunkt då längdtillväxten varit som snabbast, alltså mitt i spurten, med en snittålder på 14 år. Till detta adderades sedan nationella hälsodata från svenska register. Genomsnittlig

Tydligt förhöjda risker

Den aktuella studien slår inte fast några orsakssamband, och klarlägger inte heller några mekanismer mellan tidig pubertet och typ 2-diabetes. Resultaten är dock tydliga, och kvarstår även efter justering för BMI i barndomen. Starkast var kopplingen mellan tidig pubertet och tidigt diagnosticerad typ 2-diabetes, som utvecklades före 57 års ålder. Den fjärdedel av studiedeltagarna som hade tidigast pubertetsålder (vid cirka 9-13 års ålder) löpte fördubblad risk att drabbas jämfört med den fjärdedel som hade högst ålder vid sin pubertetsspurt (cirka 15-18 år).

också förhöjd i gruppen deltagare som genomgått tidig pubertet, men den kopplingen var inte lika stark, och kvarstod inte efter justering för BMI vid 20 års ålder. Det faktum att deltagare som genomgått tidig pubertet oftare behandlades med insulin i de fall sjukdomen utvecklades, framkom via data från register över förskrivna läkemedel, och styrker resultaten. Viktigt att följa och hjälpa

”I hela gruppen var det 1 851 män, ungefär sex procent, som fick diagnosen typ 2-diabetes under uppföljningstiden. Snitt åldern för diagnos var drygt 57 år, vilket i studien utgör gräns för vad som beskrivs som tidig respektive sen typ 2-diabetes” Foto: Canstock, arkiv.

Detta efter justering för deltagarnas BMI vid 8 års ålder. Sambandet mellan tidig pubertet och tidigt utvecklad typ 2-diabetes kvarstod även efter justering för BMI vid 20 års ålder. Risken för sen typ 2-diabetes, efter 57 års ålder, var

Bakom studien står docent Jenny Kindblom och professor Claes Ohlsson med kollegor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. – Vår slutsats är att tidig pubertet kan ses som en ny och oberoende riskfaktor för typ 2-diabetes hos män. Risken är uppenbart högre bland dem som varit tidig i sin pubertet, och vi uppskattar att 15 procent färre män som fick diagnosen under studien skulle ha utvecklat typ 2-diabetes om de inte hade genomgått puberteten så tidigt, säger Jenny Kindblom, och fortsätter: – Fynden stärker bilden av att tidig pubertet kan ge negativa effekter, och att ett högt BMI både före och efter puberteten bidrar. För att identifiera och hjälpa fler individer är det därför viktigt med kontinuerlig kontroll av längd- och viktutveckling, inte bara barndomen utan även i tonåren, avslutar hon.

Jenny Kindblom, docent. Foto: Cecilia Hedström

Claes Ohlsson, professor. Foto: Elin Lindström

Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Early puberty and risk for type 2 diabetes in men; https://doi.org/10.1007/s00125-020-05121-8

ksflimm Förma med tbildning Aktivpatientu – din

Träff

Pass

tigast

för mig

är vik

och

mitt

ksflim

förma

1 och siffran de.

era t får er? mes gt plac •  Ta imm göra ksfl pmässi kan förma

dina läke r medel •  Reg elbunde n kon •  Gör takt med goda läkare/f livsstils mer –  Rök lim limmerm val: inte aksf ottagnin –  Moti oner förm g –  Sträat a ed rt va efter norm ta m –  jä Lär dig Hjär alvikt eh hant -

som är slum an

son per st för Den erna ned na. a me itar Person gör selb 8. ran i pus 1–8 får siff lan st mel a min erk siffra iv en kan påv Skr som den

ft 5.

Vad

Uppgi

1. Fråga

kan

Vem

d n ran tmKurator flim usry sinArbets-ten Det ed själv terapeu m Jag oFysi ten nde terapeu

Läkaren

Sjuk era kan oro

sköters

och stres s

n ärta Hj Dietiste

ståe

När

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

Du ka n göra my ditt liv med för cket för att påverka maks flimme

mer?

liv mitt

med

för imm ssa ksfl ? Kry sikt

förma

itivt

de sva

Och till dig som träffar patienter med KOL

ativ

tern

rsal

er?

Till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

på

pos mer flim erkar aks påv förm Vad 2. liv med t. ditt igas erkar är vikt påv er Vad du tyck el som med dom ker sjuk a läke dric min Min och v och äter själ jag Vad på mig tänker jag Hur ar r trän ålde och Min r mig på mig nge rör strä jag ran Att er öve rök inte inte och jag Att lugnt det tar jag Att

undet

HjärtLu

ng, 2018 17

Fråga

g, 2018

tLun

t Hjär

unde

förb

rbund

ung, et HjärtL

2018

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda!

Träff

Pass

vid

viktne

d apt

öka

upp

i vikt

r s fö

. t och apti a stora satt någr t ned let för den mes istäl du har mål att äta en, små med flera ika mat iden • Ät a målt näringsr och ost • Börj gi- och kött, sås sist. rna ener håll. fet fisk,grönsake räck t ex ma. och at hem ig och inom gi. först ritm a ener favo en synl extr ion • Ha mat som ress ara a olja att dep • Förv ätt gärn att veta t. • Tills bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

en. : dag hela n 1). n. e över (se sida gari elad ein mar förd prot nde du beh mål flyta gi och vika Om ga små ener och att und olja mån mer pel s för • Ät fil, med dag dard mat till exem n lägg stan kter • Ät t ex ätt fett, is inna fett, lättprodu • Tills a prec . mer gärn let för rpastej, med istäl • Ät nattfasta kter rodu fet ost ost, leve lång erip lk och gg som mej • Välj dardmjö t pålä stan energirik lax. t s och sam nnä majo

r gå

öve

: lust mat

itlöshe

ng och

dgå

s : Tip

tablad

Fak

tit!

e ap att ten. bättr ulera apti också på

tänk stim – men för att Tip dlar. itet hus utom du han ka aktiv a då. när att fysis • Var mer din er om gärna så äta kan • Öka behöver du tyck och väts ma du t av för mat at hem mät era blir vid olika ritm • Plan favo du inte dricka din . , så • Ha ser den iden äta och att du r målt k efte å välja • Dric kan ocks ra. and . (du med llen) ans tillfä fin mm till en duka tillsa att iden • Ät målt genom fint. • Gör d, t ex upp a stun lägg och

ed Aktiv m er imm fl s k a förm

tt trö för är är det du när lad äta Om utvi att du är en, dag för en så t på mat

t måle före ål tidig det udm gin från • Vila s att äta. huv en dag för att a ditt och ener av dag trött skriva n gärn • Ät är du pigg re dele du är för kan iskt om då a stör diet räck ryck (en kan ngsd mat ov). en näri eller äta beh vid • Ta laga orka ngsdryck ut näri

kan . Då . in mat laga frysa för att du kan för trött r så du är ione s! a flera port även när bt gärn snab mat Laga bra i dig

du få

Tip

rbund

ung, et HjärtL

2017

kolan

ngs

HjärtLu L ionella Nat med KO Aktiv

Träff

Pass

1 ng och

öka

vid

viktne

en. : dag i vikt r hela n 1). upp e öve r gå (se sida maten. elad ein förd de till prot mål gräd och vika n och ga små energi gari att und mån mer mar s för • Ät fil, med nde dag dard mat , flyta stan kter n lägg • Ät t ex ätt olja is inna rodu fett, • Tills a prec . mer för lättp tej, gärn med let istäl leverpas • Ät nattfasta kter rodu fet ost ost, lång erip mej lk och gg som • Välj dardmjö kt pålä stan energiri lax. ker t dryc sam äs och ngs näri onn få maj du ist. ov kan en diet beh Vid na via kriv förs

öve

du beh

let mes istäl den du har mål äta ga små med att maten, n mån rika tide • Ät a mål närings och ost • Börj rgi- och kött, sås sist. rna ene håll. fet fisk,grönsake räck t ex ma. t och at hem ig och inom förs ion ritm ress favo en synl att dep • Ha mat ara att veta t. • Förv bra apti vara satt kan till ned Det a bidr kan

aptit

att äta svårt ningen: lad du har av and är utvi Om nd så du en, på gru äta. icin mat

att ten. ttre a apti också på r bä uler tänk stim s fö . för att t – men dlar hus vite utom du han me, ka akti a då. när fysis • Var mer din er om gärna fram r äta . kan • Öka behöve du tyck och väts ma du t av för mat at hem mät era blir ritm . • Plan favo du inte din ser den n, så • Ha du tide ra. så att and r mål d, k efte ans med fin stun • Dric mm en tillsa n till a • Ät tide mål att duk fint. • Gör genom a upp t ex lägg och

Tip

ed Aktiv m t ik v s rt jä h

: lust mat a. och ra stor aptit för någ t

med före dags att nde • Vila det är idga örsv när luftr din ing. • Ta maten. ndn före pysa för . änd ma t. hem laga mat • Anv sam mat r lång gad orka • Ät igla färd du inte . • Ha llen då ning ställ tillfä rätt i upp • Ät

Utbildningarnas upplägg • Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

äta

rgin ene r att äta. och s att tt fö pigg är dag trö du ofta det n. när för inge då är lad en, är lagn utvi dag mat en. du du är du är t på dag rgi på när en så ål tidigdelen av ja. a ene och äta mat udm re r lägg in före sväl huv stör öve frysa a och • Vila beh a ditt räcka kan gärn kan att tugg så du inte r, så du • Ät målet är lätt mat från du orka som 2 gad r när mat igla a färd portione • Välj gärn flera . • Välj gärna a att laga • Lag trött för för

rbund

ung, et HjärtL

2016

satt ned

dgå

s : Tip

tablad

Fak

she

itlö d apt

Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och Aktiv med KOL är framtagna av Riksförbundet HjärtLung.

Aktiv m KOL

Aktiv med KOL har producerats i samarbete med Umeå universitet. Socialstyrelsen har bidragit med ekonomiskt stöd.

Kom igång! För att komma igång som handledare krävs ett lösenord. Kontakta Marie Ekelund på marie.ekelund@hjart-lung.se. Du kan också läsa mer på www.hjart-lung.se

#3 2020

”Jag har utvecklat resonemanget kring risk och riskbedömning i tidigare nummer av Medicinsk Access (7,9,10). Det är nästan omöjligt att få ett erkännande om detta felaktiga synsätt från statinförespråkarna”. Foto: Canstock, arkiv.

Kolesterolhypotesen – historien om den och kritiken av den De senaste 40 åren har det blivit en dogm, omfattad av säkert 99 procent av läkare och medicinska forskare, att atheroskleros i artärerna (populärt kallat ”åderförkalkning”) med sina livshotande konsekvenser, d.v.s. hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke, fönstertittarsjuka och plötslig död, orsakas av hög halt av fettämnet kolesterol i blodet.

Som bevis för denna dogm anförs mycket omfattande biokemisk forskning samt ett stort antal väl genomförda kliniska studier, där kolesterolsänkande medel har jämförts med placebo i studier med bästa möjliga teknik för att undvika falska slutsatser. 18

#3 2020

Man har använt slumpmässig tilldelning av placebo eller medicin till jämförbara grupper av patienter i s.k. dubbelblinda randomiserade placebo-kontrollerade studier, i allmänhet förkortat RCT. Kritik av kolesteroldogmen är lika gammal som dogmen

Hypotesen att kolesterol i blodet är källan till åderförkalkning, som sin tur orsakar stopp i hjärtats kärl och därmed hjärtinfarkt och kärlkramp, vilar på epidemiologiska koststudier under 1950-80 med bl.a. Ancel Keys som tongivande namn. Dessa har senare visats vara missvisande och möjligen rentav förfalskade. Kritik fanns redan 1973 från andra forskare, såsom R. Reiser1,2 och

G Mann, som studerade massajernas kostvanor3. Många andra framträdde också under de följande decennierna med forskning som motsade dogmen. Vid samma tid började man med dietstudier och de första kolesterolsänkande medicinerna (fibrater, resiner). Dessa studier gav mycket tveksamma resultat. I flera fall manipulerades statistiken så att resultaten såg mycket bättre ut. Man införde begreppet relativ riskreduktion (RRR) i stället för skillnad i absolut risk (mellan behandlingsgrupp och placebogrupp, mer därom senare). En avgörande studie var Lipid Research Clinics Coronary Primary Prevention Trial (LRC-studien) där kolestyramin testades. Vid en konferens 1984 ledd av D Steinberg och B Rifkind framkom mycket stark kritik, som dock helt blev utesluten i det slutliga dokumentet (redan skrivet i förväg). THINCS är ett nätverk av forskare från hela världen som är skeptiska till kolesteroldogmen, och ifrågasätter många aspekter av den. Sedan 2003 leds det av Dr Uffe Ravnskov, Lund, Sverige. Nyligen skickade han ett brev till 1600 kolleger och lekmän, litet senare följt av ett brev till utgivare och journalister vid ett stort antal medicinska tidskrifter, där han frågar varför ingenting händer när det gäller ”kolesterolskandalen”. Han hänvisar till nya studier och publikationer från de senaste åren som talar emot kolesteroldogmen. Dessa har sammanfattats av Ravnskov med 15 medförfattare, och har blivit nerladdad av 150 tusen personer4. Jag har tidigare flera gånger skrivit artiklar om statinbehandling och förfäktat att även om alla RCT i princip är välgjorda (vilket inte nödvändigtvis betyder frånvaro av bias) och visar att sänkning av kolesterol i blodet är relaterat till en lägre förekomst av hjärtkärlsjukdom, så är effekten långt ifrån så god som förespråkarna i allmänhet hävdar5,6,7. I den här artikeln ska jag inte upprepa detaljerade argument eller hänvisa till nya studier. I stället ska jag försöka diskutera de mest vägande argumenten mot majoritetens tolkning av den dokumentation som sägs bevisa kolesteroldogmen. Kolesterol som orsak till åderförkalkning

Trots att kolesterol har betydelse för ASCL, och trots att statinerna ger sänkning av blodets kolesterol och går parallellt med minskad incidens av de farliga följderna (kärlkramp, infarkt, stroke, plötslig död), så är inte kolesterolhalten i blodet själva orsaken till ASCL och statinernas mycket modesta effekt beror sannolikt på andra mekanismer. Alternativa hypoteser till utveckling av ASCL finns, t.ex. att infektioner sätter i gång processen, eller att man får tromboser i artärernas egna kärl (vasa vasorum). Dessa hypoteser har inte testats på ett vetenskapligt sätt. Att sedan kolesterol kan inlagras i de plack som uppkommer är däremot accepterat8, och belönades med Nobelpris till Brown och Goldstein 1985. Resultaten och statistiken är vilseledande och dunkel

Resultaten av många stora RCT med kolestersänkande

”Jag har tidigare flera gånger skrivit artiklar om statinbehandling och förfäktat att även om alla RCT i princip är välgjorda (vilket inte nödvändigtvis betyder frånvaro av bias) och visar att sänkning av kolesterol i blodet medför en lägre förekomst av hjärt kärlsjukdom, så är effekten långt ifrån så god som förespråkarna i allmänhet hävdar”. Foto: Canstock, arkiv.

medel (inte bara statiner) presenteras på ett vilseledande sätt. Om en grupp i en RCT har en utfallsfrekvens av t.ex. 4 procent i behandlingsgrupp och 5 i placebogrupp över en viss tidsperiod, så är skillnaden en absolut risk reduktion (ARR) av en procentenhet, men en relativ riskreduktion (RRR) på 20 procent. Detta framställs ofta som att 20 procent blir bättre, d.v.s. slipper få sjukdom. Studietidernas längd kan variera från 2 till 7 år, vilket ofta döljs. Resultaten anges gälla för en viss åldersgrupp #3 2020

”Alla s.k. anekdotiska rapporter om statiners biverkningar avfärdas som slumpmässiga trots att just de oftast är verkligt svåra. De är också av skiftande karaktär: muskelvärk, kraftlöshet, kognitiva rubbningar, kanske cancer”. Foto: Canstock, arkiv.

utan att hänsyn tas till att ålder är mycket avgörande för den individuella risken. Ofta förväxlas riskreduktion med den risk som kan framräknas genom analys av risk faktorer (varav åldern är den viktigaste och kolesterol den minst viktiga). Jag har utvecklat resonemanget kring risk och riskbedömning i tidigare nummer av Medicinsk Access7,9,10. Det är nästan omöjligt att få ett erkännande om detta felaktiga synsätt från statinförespråkarna.

i flertalet studier en ”composite endpoint”, som t.ex. består av infarkt + angina + behandling med perkutan koronar intervention (PCI) + stroke + död. Man blandar sjukdomstillstånd som inte säkert har samma orsak eller samma dignitet, men det är ett bra (men ovederhäftigt) sätt att få ihop tillräckligt många fall för statistisk signifikanta skillnader. Trots det är den reella effekten är så liten, att det fordras tusentals patienter för att uppnå skillnader i ARR på 1-2 procentenheter.

Utfallsvariablerna är manipulerade

Under 1980-90-talet, som var den stora perioden för utveckling av nya effektiva blodtryckssänkande mediciner för behandling av hypertoni, uppställdes kravet från registrerande myndigheter, att behandling måste visa effekt på sjuklighet och dödlighet, inte bara att blodtrycket sänktes. Dödlighet är givetvis den bästa variabeln, om den finns inget tvivel. Andra icke-dödliga manifestationer kan där emot bli föremål för tolkning och bias (= tolkning utifrån viss förutfattad mening). Men statistiskt säkerställd skillnad i utfallet dödlighet har visats vara sällsynt i statinstudier. Alltså har man 20

#3 2020

Statistiken är dunkelt presenterad och missvisande

RCT med statiner presenteras numera alltid bara i form av oddskvot eller riskkvot (hazard ratio). Om kvoten sjuka/ friska i behandlingsgruppen är A och motsvarande kvot i placebogruppen är B i en RCT så är oddskvoten A/B. Denna beräkning har givetvis en statistisk variation som uttrycks som 95-procentiga konfidensintervaller, vilket motsvara den traditionella gränsen för relevant statistisk signifikans på 5 % (eller p = 0,05). Om oddskvoten i detta exempel är mindre än 1 betyder det att

behandlingen A är bättre än B. Oddskvoten kan då t.ex. vara 0,85 med övre 95-procentig konfidensgräns 0,99 och undre gräns 0,73. Vill man förklara detta för en enskild individ får man säga att värdet för dig kan ligga var som helst mellan 0,73 och 0,99. Om det är 0,99 betyder det i praktiken att patienten har en procents chans att behandlingen skall vara lyckad. Den informationen ges aldrig i praktiken, man diskuterar endast medelvärdet, vilket får behandlingen att framstå i gynnsam dager. Resultaten inför patienten borde ta hänsyn till det sämsta värde som oddskvoten kan ha för att behandlingens effektivitet skall bli rättvisande. Generellt sett är människor dåliga på att bedöma risk. Ett enkelt sätt att förklara det nyss nämnda är att beräkna number needed to treat (NNT). Det är det antal patienter som måste behandlas för att man säkert ska kunna säga att en individ ska få den gynnsamma effekten. NNT är det inverterade värdet av den absoluta risk reduktionen ARR (se ovan). Om ARR är 1 procentenhet är således NNT 100. Som individ har du då en chans på 100 att vara just den som blir den lyckligt lottade. Ett NNT på 10-15 anses mycket bra. Statinstudierna ger långt högre NNT, speciellt gäller detta de äldre. Statiner anses ha få biverkningar, vilket inte är sant

Biverkningar blir sällan systematiskt efterfrågade och aldrig analyserade på samma sätt som kolesteroleffekten. När de analyseras anges aldrig risken i form av RRR som för kolesterol, alltid bara som ARR. Alla s.k. anekdotiska rapporter om statiners biverkningar avfärdas som slumpmässiga trots att just de oftast är verkligt svåra. De är också av skiftande karaktär: muskelvärk, kraftlöshet, kognitiva rubbningar, kanske cancer. Trots detta har det ändå konstaterats att diabetes kan provoceras under statinbehandling. Incidensen anses ligga omkring 10 procent, men vissa skattningar ligger på

högre värden än så. (Det är en paradox, att diabetes som är en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom, därför är en indikation för statinbehandling). THINCS har ofta dragit fram data ur publicerade RCT som försummats, dolts eller felaktigt framställts av författarna. Detta har av statinförespråkarna beskyllts vara ”cherry-picking,”, alltså att bara plocka de argument som passar och utelämna andra. Detta är givetvis ett orättvist argument, då det ligger i kritikens natur att påvisa motsägelser och felaktigheter. Det kan lika gärna riktas mot den andra sidan: man drar fram det som passar dogmen och undertrycker data som motsäger denna. Endast RCT anses vara godtagbar evidens, medan väl genomförda epidemiologiska studier av observationstyp klassas ned som suspekta data. Detta är exempel på en gammal kontrovers mellan olika medicinskolor som var tydlig redan under antiken, nämligen motsättningen mellan empiriker och rationalister11. Sammanfattning

Kolesteroldogmen har alltsedan den lanserades utsatts för väl underbyggd kritik. THINCS är ett nätverk av forskare, som anser den vara felaktig, och som arbetar för att förbättra och förnya kritiken. En viktig del av kritiken är det finansiella interaktionen mellan läkemedelsindustri, kostindustri och akademisk forskning som påtalades redan på 1990-talet av t.ex. R Smith12,13 och P Rosch14. Detta, familjär hyperkolesteremi och motsättningen mellan empiriker och rationalister skall jag diskutera i en kommande artikel.

GUNNAR NYBERG Docent em. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Referenser 1. Reiser R. Saturated fat in the diet and serum cholesterol concentration: a critical examination of the literature. Am J Clin Nutr 1973;26:524-55. 2. Reiser R. A commentary on the rationale of the diet-heart statement of the american Heart Association. Am J Clin Nutr 1984;40:654-8. 3. M ann GV. Diet-Heart: end of an era NEJM 1977;297:644-50. 4. Ravnskov U, de Lorgeril M, Diamond DM et al. LDL-C does not cause cardiovascular disease: a comprehensive review of the current literature. Expert Rev Clin Pharmacol 2018;11:959-70. DOI.org/10.1080/17512433.2018.1519391 5. Ravnskov U. Fett och kolesterol är hälsosamt! Om gamla och nya kolesterolmyter. Pagina Förlags AB/Optimal Förlag 2008, ISBN 978-91-7241-146-3 6. Nyberg G. LDL-kolesterol i blod är den viktigaste orsaken till aterosklerossjukdomen. Sant? Medicinsk Access 2017;nr 4/5:18-20. 7. Nyberg G. Äldre behöver inte kolesterolsänkning med statiner. Med Access 2018;nr 8/9:13-15. 8. B rown MS & Goldstein JL. Lipoprotein metabolism in the macrophage: implications for cholesterol deposition in atherosclerosis. Ann Rev Biochem 1983;52:223-61. 9. Nyberg G. Hur skall patienten lättast bedöma sin kardiovaskulära risk? Medicinsk Access, 2019, temanummer hjärta, sid. 14-16. 10. Nyberg G. Är kolesterol farligt eller nyttigt? Medicinsk Access 2019;nr 6:18-22. 11. Nyberg G. Vilar läkekonsten på empirisk eller rationell grund? Medicinsk Access 2017;nr1:60 – 61 12. Smith RL. Diet, blood cholesterol and coronary heart disease: a critical review of the literature. Vector Enterprises 1989; vol. 1. 1991; vol.2. 13. Smith RL. The Cholesterol Conspiracy. Warren H. Green Inc., St. Louis 1991. 14. Rosch P. Newsletter of the American Institute of Stress. Articles in #1 1995, #1 1998, #8 1999 och #2,4 & 7, 2001.

#3 2020

Miljöfaktorer kan öka risken för MS Att drabbas av infektion med Epstein-Barr virus i vuxen ålder istället för i barndomen ökar risken att senare i livet drabbas av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Även D-vitamin och övervikt är faktorer som påverkar risken för MS. Martin Biström, doktorand i neu rologi. Foto: Patrik Hjelt.

– MS orsakas sannolikt av ett komplext samspel mellan både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Mycket talar för att det är främst under tonåren eller det tidiga vuxenlivet som det går att påverka många av miljöfaktorerna, säger Martin Biström, doktorand i neurologi vid Umeå universitet. I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap har Martin Biström studerat biobanksprover från sex olika svenska biobanker. Dessa prover kommer från över 600 personer som senare i livet utvecklade MS, och jämförelser har gjorts med en lika stor kontrollgrupp. Resultaten visade att tecken till genomgången infektion med Epstein-Barr-virus före 20 års ålder gav en lägre risk för MS, medan det tvärtom ledde till en ökad risk att ha gått igenom infektion efter 20. Epstein-Barr virus orsakar den relativt svåra sjukdomen körtelfeber hos vuxna, medan viruset ger en betydligt lindrigare infektion hos barn. – Även om tidigare forskning har påvisat ett tydligt samband mellan just körtelfeber och MS, har det inte gått att visa att detta samband verkligen beror på att de individer som utvecklar MS smittas av viruset senare i livet.

Avhandling: Miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av multipel skleros.

#3 2020

”Även om tidigare forsk ning har påvisat ett tydligt samband mellan just körtelfeber och MS, har det inte gått att visa att detta samband verkligen beror på att de individer som utvecklar MS smittas av viruset senare i livet. Våra resultat indikerar dock att det sannolikt förhåller sig så” Foto: Canstock, arkiv.

Våra resultat indikerar dock att det sannolikt förhåller sig så, säger Martin Biström. Förhöjd risk att senare få MS

Fettvävshormonet leptin visade sig också ha betydelse för MS. Höga halter leptin, som är något som följer av övervikt och fetma, gav en förhöjd risk att senare få MS. Sambandet var tydligast hos de som hade höga halter före 20 års ålder. Det gick också att se en koppling mellan antikroppar mot Humant herpesvirus 6A i blodet och förekomsten av MS senare i livet. Detta virus är nära besläktat med det virus som orsakar barnsjukdomen tredagarsfeber och ska inte förväxlas med det man till vardags brukar kalla herpes. Studien möjliggjordes tack vare en ny metod för att separera antikroppssvaret mot dessa nära besläktade virus. Mer forskning kommer dock krävas för att kunna slå fast vilken roll Humant herpesvirus 6A kan ha för risken att få MS. Likaså kunde man se att höga nivåer av D-vitamin i blodet skyddade mot att senare utveckla MS. – Rent allmänt är det bra att leva hälsosamt även för att minska risken för MS, att vara ute i solen lagom mycket, äta sunt och att inte röka. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns faktorer som vi inte kan påverka. Det går aldrig att i ett enskilt fall säga att någon fått MS på grund av sin livsföring, säger Martin Biström. Källa: Umeå universitet

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar. Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Mobbning, sexuella trakasserier eller psykisk ohälsa bland barn och ungdomar existerar inte i ursprungssamhällen. All kontakt sker ansikte mot ansikte, inte via mobiltelefoner eller andra media. Här kärnfriska och lyckliga barn från ön Kuria i Kiribati, Mikronesien. Foto: Göran Burenhult 1985.

”SVENSKHETEN”

är det största hotet mot svenskarna – om varför kunskap om evolutionära perspektiv är viktig för oss

#3 2020

Som den extremt kulturella varelse som människan blivit, med sin unika hjärnkapacitet, tror kanske de flesta att vårt ursprung som art idag helt saknar betydelse. Ändå har vi under årmiljoner utvecklat instinkter, känslor och behov som vi inte på något sätt kan styra – bara förneka.

En rad låsningar gör situationen än mer komplicerad, inte minst ideologiska och politiska. Vissa är så känsliga att det inte ens går att öppet forska kring problemen.

Få vill tro att vår allt mera urbaniserade, västerländska livsstil på olika sätt kanske skulle kunna vara direkt skadlig för oss och våra barn. I den allmänna debatten överskuggar de tekniska landvinningarna all tillgänglig kunskap om vår biologi, våra gener och våra mentala behov.

”Varje dag du tar av dig skorna så medge att det känns skönt Det betyder att apan i dig ännu en framgång rönt”

Ta av dig skorna!

Jag vet inte hur pass insatt i evolutionära perspektiv Povel Ramel var när han skrev sin klassiska låt i mitten av 1960-talet:

Oavsett vilket är hans text en fullträff och slår rakt emot ett av våra stora problem i vårt moderna samhälle,

Mannen på bilden är från ön Kitava på Trobrianderna, Papua Nya Guinea. Han var 75 år gammal när testet gjordes och han kunde obehindrat stå på ett ben under lång tid. Prova det ni som är betydligt yngre! Balans hänger bland annat samman med blodflödet i hjärnan, träning av muskelkoordination och ständigt barfota gående på ojämnt underlag. Foto: Staffan Lindeberg 1990.

som direkt rör vår evolution – en av flera orsaker till dålig balans och höga frekvenser fallskador. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år under vår evolution i Afrika. Vi har aldrig någonsin gått med skor under denna tidsrymd. När de första moderna människorna för 40 000 år sedan vandrade norrut mot kallare klimat var det mjuka mockasiner av olika skinn som gällde i kylan. Det var först under medeltid och fram växande stadsmiljöer som vi började använda skor med hårda sulor och dessutom mot hårda och plana underlag. Det är inte våra fötter anpassade till. Hög andel benskörhet i Sverige

Prova att springa upp och ner för en trappa med nakna fötter och notera vad tårna gör (eller försöker göra!). Precis som våra händer griper också tårna kring trappstegens kanter så att vi får full kontroll över balans och klättring trots att vår upprätta gång medfört att vi förlorat gripförmågan i hela foten – som tredje och fjärde hand. Våra fötter är små mästerverk, som med en yta av några få kvadratcentimeter kan bära upp och förflytta hela kroppen. Men vi är inte alltid så snälla vid dem. De flesta västerlänningar får tidigt ett undermåligt balanssinne i jämförelse med människor i ursprungs befolkningar. Det finns flera olika orsaker till detta. Bland annat åderförkalkning påverkar tidigt balansen.

Fötterna på bilden tillhör en 80-årig kvinna i byn Alite på ön Malaita i Salomonöarna. Hon har aldrig haft skor på fötterna och hennes balans är vida överlägsen de flesta, även långt yngre, svenskar. Foto: Göran Burenhult 1984.

Ständiga oljud i vår moderna närmiljö, som aldrig funnits under evolutionen, påverkar hörselapparaten, där vårt balanssinne sitter. Väldigt många är högkänsliga för ljud. Fallskador är ett gigantiskt problem i vårt land – varje år behöver 70 000 personer söka sjukhusvård och över 1000 av dem dör. En ytterligare faktor är den extremt höga andelen benskörhet i Sverige, med åtföljande osteoporosfrakturer, #3 2020

Unga män med extremt god fysik dansar ”påldansen” i byn Mwatawa på Trobrianderna. Ingen av dem har någonsin burit ett par skor. Foto: Göran Burenhult 1987.

som kan relateras till brist på fysisk aktivitet och felaktig kost. Osteoporosrelaterade frakturer existerar inte hos ursprungsbefolkningar. Hela vår anatomi är anpassad för gående eller springande förflyttning i kuperad terräng, ofta med klättring, hopp och balansgång. Det är meningen att vi skall gå barfota – fotens uppbyggnad är sådan sedan vi började gå på två ben. Känslan av direkt kontakt mellan den nakna foten och ett ojämnt underlag skapar förutsättningar för en utmärkt balans, som till stor del går förlorad när vi bär skor. Ni som fyllt femtio kan prova: försök stå på ett ben och blunda och se hur länge ni klarar det! Lundaläkaren Staffan Lindeberg, som 1990 startade det så kallade Kitavaprojektet på ögruppen Trobrianderna i Papua Nya Guinea, kunde visa att hjärt-kärlsjukdomar helt saknades bland befolkningen, liksom alla våra andra västerländska folksjukdomar. Studierna innefattade bland annat också balanskontroller, där ett stort antal åldringar, män och kvinnor mellan 70 och 80 år gamla, fick stå på ett ben och blunda, respektive med öppna ögon, medan tiden mättes. De flesta klarade detta under lång tid, i fallet med öppna ögon fick man dessutom av praktiska skäl avbryta testen – det tog för lång tid. Studier på svenska kontrollgrupper visade att nästan 26

#3 2020

ingen klarade av det, också bland betydligt yngre individer. Nu kan ju till och med jag inse att det är lite svårt att komma barfota till jobbet, men det finns gott om mjuka skor med tunna och mjuka sulor, när vi är tvingade att bära skor. Vad stilettklackade skor med spetsig front ställt till med i kvinnors fot-, knä- och höftleder när de kommer upp i pensionsåldern behöver inte kommenteras. Vi är fortfarande inte fullt anpassade

Exemplen på brister och kompromisser i människokroppen kan mångfaldigas. Under årmiljoner har vi anpassats för ett liv i träden och på marken rört oss på fyra ben. När vi reste oss upp på två ben och blev bipeda varelser för sexsju miljoner år sedan krävdes en fullständig ombyggnad av vår anatomi, med stora påfrestningar bland annat på rygg och på magens upphängning. Vi är fortfarande inte fullt anpassade till en upprätt gång, vilket är en av orsakerna till att vi ofta får ryggbesvär. Förslitna leder, artros, ett annat vanligt problem, är en av de få skelettförändringar som förekommer och kan studeras på skelettmaterialet hos stenåldersmänniskor. Inälvsförträngning, hemorrojder och ljumskbråck är resultatet av att bukens inälvor ursprungligen anpassats till att hänga i vävnader nedåt från ryggen, som hos alla fyrfota djur, men när vi reste oss på två ben kom de istället att hänga som en påse på en påle.

Ettårig bonobobaby. Vi delar 99,6% av våra gener med dessa våra närmsta släktingar. Foto: Canstock

Vi är alla utvandrade

Men det finns väldigt mycket annat, som vi bär med oss från vår evolution i Afrika, både fysiskt och mentalt. Vårt DNA avslöjar i detalj vårt ursprung – de genetiska skillnader som vi alla bär på. De senaste årens revolutionerande framsteg inom genetiken har öppnat helt nya vägar till kunskap. I förhistoriska skelettmaterial kan vi idag inte bara med säkerhet fastställa kön, utan också hår- och ögonfärg, och framför allt visa direkt släktskap med andra individer över hela jorden, och därmed också fastställa deras ursprung och kontaktnät. Vårt DNA är till 99,6% identiskt med schimpansernas!

I detta långa tidsperspektiv finns det mycket information, som kan förklara många av de problem vi ser i vårt moderna samhälle. Till att börja med, vi är mycket nära släkt med schimpanserna, framför allt bonobon (Pan paniscus), den som tidigare kallades för dvärgschimpans, men även den vanliga schimpansen (Pan troglodytes). Det gäller inte bara matsmältningsapparat och ämnesomsättning, utan även utvecklad syn, gripförmåga i händer och fötter, utdragen barndom, socialt system och beteendemönster. Stora biomolekylära likheter föreligger bland annat i fråga om DNA-strukturer, aminosyresekvenser, hemoglobiner,

Bonobomamma pussar sitt barn och håller handen med öm närhet. Foto: Canstock

blodgrupper och kromosomer. Av 1 271 aminosyror har vi 1 266 gemensamma med schimpansen. Immunsystemet och blodgrupperna A och 0 hos människa och schimpans är tillräckligt lika för att möjliggöra organbyte och blodtransfusion. Detta är egentligen inte så konstigt – vårt DNA är till 99,6% identiskt med schimpansernas! Ännu viktigare är dock att studera den sociala strukturen hos dessa våra närmaste släktingar, som direkt avslöjar hur vi själva under årmiljoner utvecklat våra könsrelationer inom familjen och gruppen – som de däggdjur vi faktiskt är. Det är lite svårt att tänka sig att skaffa ungar utan en hane och en hona. Det finns ingen människa på jorden som kan förneka att detta även gäller män och kvinnor. Men problemen i vårt moderna samhälle, med dess specifika arbetsliv, gäller relationerna efter födseln. Att förneka vårt biologiska arv, att inte ta till sig all den kunskap som finns kring amning, anknytning och mentalisering under barnets första år, kan vara förödande för våra barn senare i livet. I vår svenska ”välfärd”

Vi svenskar vill gärna tro att vi har skapat ett välfärdssamhälle som saknar motstycke i resten av världen. Med bland de högsta skatterna i världen borde ju detta vara en självklarhet. Men verkligheten ser annorlunda ut. En #3 2020

Den fysiska närheten hud mot hud i ursprungssamhällen är total under större delen av dygnet mellan barn, föräldrar och mor- och farföräldrar under de första levnadsåren, som i byn Mwatawa på Trobrianderna i Papua Nya Guinea. Mor med sitt barn, mormor med sitt barnbarn och morfar med sitt barnbarn. Foto: Göran Burenhult 1984.

felaktig tolkning av begreppet ”jämställdhet”, baserad på en jämförelse av livsinkomst och pension hos kvinnor och män, har börjat få förödande konsekvenser för våra barn. Man ser uteslutande till materiella förhållanden och vill inte förstå den stora skillnaden mellan kvinnor och män – att det är bara kvinnor som kan föda barn och amma dem. Men det centrala är de kommande, närmsta åren i barnen liv. Människobarn föds väldigt outvecklade i förhållande till andra däggdjur. Anledningen är vår stora hjärna – det hade av storleksskäl inte gått att föda ett barn med fullt utvecklad hjärna. Man brukar säga att fostertiden fortsätter långt efter det att barnet fötts. Anknytningsperioden de första levnadsåren är alltså av central betydelse för barnets harmoniska utveckling som äldre, och är direkt knuten till amningen. Att detta i vår moderna värld inte är förenligt med en mammas yrkeskarriär och livsinkomst är inte svårt att förstå. Ändå är vi många som bildade familj på 1940-, 50- och 60-talen och där våra barn blivit harmoniska och framgångsrika – trots att deras mammor generellt sett har något lägre pensionsinkomster. Idag ser det annorlunda ut – och det är barn födda på 1980-talet och framåt som får betala priset. Så här ser det ut i Sverige 2020:

• Psykisk ohälsa hos barn mellan 10 och 17 år har mer än fördubblats de senaste 10 åren. • 60 000 barn och ungdomar drabbas av mobbning varje dag i våra skolor. • Förskrivning av sömnmedel till ungdomar i åldern 14 till 24 har ökat med 400 procent de senaste två åren. • Sluten psykiatrisk vård för depression för unga 20 till 24 år har ökat med över 300 procent de senaste åren. • Självskadebeteenden hos både män och kvinnor har 28

#3 2020

fördubblats de senaste åren. • Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar mellan 15 och 24 års ålder. • 1,6 miljoner svenskar tar idag antidepressiva medel – alltså ca 20 procent av alla svenskar. • Över 80 000 anmälda fall av misshandel varje år – mörkertalet är enormt. • Över 20 000 anmälda fall av barnmisshandel varje år i åldern 0-17 år. • Mer än vart tionde barn i Sverige har fått oros anmälningar till myndigheter. • En ny doktorsavhandling visar att fyra av tio skolbarn, nästan hälften av alla barn i vårt land, har ont i huvudet, magen eller ryggen minst en gång i veckan, vilket påverkar både självkänsla och skolprestation. • En annan högaktuell studie visar att depressioner och negativa känslor kan knytas till otrygg anknytning under de första levnadsåren. • Missbruket av narkotika bland barn och ungdomar har ökat dramatiskt – narkotikadödligheten i Sverige är näst högst inom EU. Är det inte dags att inse att man kanske inte riktigt förstått hur viktiga de första levnadsåren är och hur trygga och harmoniska individer får sin start de första åren här i livet? Eller är karriär och pengar viktigare än våra barn? Det känsligaste av allt – amning och anknytning

Hur kan det ha blivit så i vår svenska ”välfärd”? Vågar vi rannsaka oss själva om vad som går fel under våra barns uppväxt? Varför saknas alla dessa problem i ursprungs samhällen? Och varför är det nästan bara hjärnforskarna som vågar lyfta problemen? Svaren kan göras väldigt enkla.

Barnen i ursprungssamhällen har fysisk närhet till sina föräldrar varje minut dygnet runt under de första levnadsåren. De sover hos mamma och pappa, har ständig tillgång till moderns bröst och de dricker alltså modersmjölk flera gånger i timmen. Dessutom ammas barnen under flera år. Förhållandet mellan barn och föräldrar har varit sådant i årmiljoner. Men eftersom de flesta av oss västerlänningar fullständigt lämnat den livsföring vi är biologiskt anpassade till, och eftersom allt fler forskare anser att detta sannolikt är en av de viktigaste orsakerna till många av våra ungdomsproblem, liksom beteendestörningar och psykiska problem i vuxen ålder, måste vi närmare granska barnens situation i dessa radikalt olika samhällsformer. Amning och amningstider har betydelse för hjärnans utveckling

Människobarnens överlevnad under vår evolution har varit helt beroende av den familjestruktur som började utvecklas i och med att vi började gå på två ben. Kvinnans rörelsebegränsning med ett barn vid bröstet och ett vid sidan förutsatte att barnets far dagligen återvände till sin familj med föda. I alla kända jägare-samlare-samhällen är det mannen som står för jakt på villebråd och andra tyngre och farliga sysslor längre bort från baslägret, medan kvinnan ägnar sig åt insamling av vegetabilier, småkryp och annan föda som finns i bosättningarnas närhet, aktiviteter som hon kan utföra tillsammans med barnen. Det är alltså naturligt att barnets prägling under de första levnadsåren i hög grad riktas mot modern. Amningen är avgörande i denna process. Den ger inte bara nödvändig föda till barnet, utan skapar på olika sätt en betydelsefull trygghetssituation.

Många studier visar dessutom att amning och amningstider har betydelse för hjärnans utveckling – ju längre amningstid desto större chans till ett välutvecklat intellekt vid skolstarten. Orsaken är bland annat tillgången till fleromättade fettsyror i bröstmjölken, omega-3 och omega-6 – ju högre halter desto bättre, och mödrar som både hade höga fettsyrehalter i råmjölken, och som dessutom ammade sitt barn länge, fick barn som presterade bättre vid sexårstestet än andra. Bröstmjölken är alltså också ett naturligt ”vaccin” mot flera olika sjukdomar, genom att modern överför antikroppar till barnet, som sedan kan bygga upp sitt eget immunförsvar. Ju längre man ammar desto större skydd får barnet mot sjukdomar som bland annat bronkit, luftvägsinfektioner, inflammation i mellanörat, celiaki, ungdomsdiabetes och lunginflammation – naturligtvis inget totalförsvar, men en klart minskad risk för att insjukna genom att barnets immunsystem kan svara snabbare på sjukdomen. Den livsavgörande anknytningsperioden

Hjärnforskarna menar vidare att den emotionella betydelsen för utvecklingen av spädbarnets hjärna via olika sensoriska stimuli i bandet mellan mor och barn, bland annat med avseende på stresstålighet, är avgörande för en harmonisk utveckling. Denna emotionella, mentala känsla av samhörighet kan inte mätas och tillmäts därför ofta liten eller ingen betydelse. Många tror kanske att denna ”anknytning”, som det brukar kallas, kan ske till vilken vuxen person som helst i barnets omgivning, men detta är åter ett gravt miss förstånd – eller ideologiskt medveten ståndpunkt, som kan sätta djupa spår i barnets utveckling. #3 2020

nära relationer, det vill säga med föräldrarna. Dessvärre ser det inte längre ut så i vårt land, de flesta barn lämnas alldeles för tidigt på dagis där många barn i många olika åldrar och varierad personal innebär en överstimulering, som de minsta inte kan hantera. Vi ser också den alarmerande ökningen av stressrelaterade sjukdomar hos barn – alltfler barn uppvisar allt tidigare tecken på både mental och kroppslig ohälsa. Stressfysiologiska reaktioner, som utvecklas till följd av psykosocial påfrestning, kommer till uttryck både som kroppsliga symptom, men också som psykiska symptom. Irritation eller aggression är naturliga reaktioner vid frustration och är biologiskt djupt nedärvda. Barn under stress blir därför lätt arga och fientliga. I jämställdhetsdebatten talar man om föräldrarnas tid, inkomstskillnader, karriär och pensionsnivåer – men det är barnen som får betala priset. Vad kan vi lära av ursprungssamhällen?

Dessa lyckliga och harmoniska barn har aldrig någonsin träffat en läkare eller fått några vaccineringar, ändå saknar de alla våra välfärdssjukdomar. Så snart individer från ursprungssamhällen flyttar in en västerländsk stadsmiljö uppträder dessa sjukdomar på mycket kort tid, på grund av felaktig kost, livsstil och förgiftad miljö. Kuria Island, Kiribati, Mikronesien. Foto: Göran Burenhult 1985.

Anknytningsprocessen mellan moder och barn pågår under mycket längre tid än de flesta har kunskap om och fortgår under flera år, detsamma gäller utvecklingen av separationsångest hos barnet. Många studier har visat att barn upp till fem månaders ålder kan ta stor skada av en endast tre minuter lång separation från modern och många barn i åldern fem månader till tre-fyra år är fortfarande mycket känsliga för separationer. Det handlar om avsaknaden av tidsbegrepp hos barnen – det är först i fyra-femårsåldern som barn kan bedöma om deras mamma någonsin kommer tillbaka efter det hon lämnat dem, exempelvis på dagis. Studier visar att anknytningsprocessen är som känsligast vid ett års ålder. Det betyder att de flesta barn i Sverige lämnas på dagis, eller redan har varit där länge, just när anknytningsprocessen börjat. Man talar ibland om en mentalisering av barnet, alltså att lära sig leva sig in i andra människors känsloliv och förstå hur de tänker, och detta förutsätter en trygg och långvarig anknytning till föräldrarna – alltså en socialiseringsprocess som aldrig kan återhämtas senare i livet. Det sker inte automatiskt, utan i samspel med föräldrarna, som tolkar olika känslotillstånd med exempelvis blickar och röstlägen. Det står också klart att alltför många relationer de första åren kan hämma denna utveckling – experterna menar att barnet under de första två åren bör ha få och 30

#3 2020

Det är lätt att bli anklagad för att framhålla dessa samhällen som orealistiska, exotiska idyller, eller att man är ute efter att skapa någon sorts levande, mänskliga kulturmuséer, men då har man missat poängen. Det är alldeles självklart att de flesta i det västerländska samhället aldrig någonsin kan eller vill återvända till självhushållningens tid. Men att därifrån säga att de få kvarlevande traditionella samhällen som finns på jorden nödvändigtvis skall nå den typ av standard och ”välfärd” som vi i västvärlden satt som norm är liktydigt med att rycka undan grunden för överlevnad i de flesta av dem. Det är inte realistiskt att hos jägare-samlare eller i en rotfruktsodlande och fiskande, självförsörjande population mäta välfärd i pengar, elektricitet eller materiell kultur. Det finns helt enkelt inte några förutsättningar för att skapa en västerländsk livsstil på de flesta av dessa platser. Vad som händer när man försöker ser vi dessvärre dag ligen i media, med bilder av svältande människor, över befolkning och epidemier av olika slag världen över. Vad är det då vi prioriterar? Senaste bilmodellen, hög lön, nyaste mobiltelefonen, surfplattan, eller något annat materiellt? Eller att låsa in våra åldringar på ålderdomshem? Ensamhet är en stor hälsorisk. Blir våra barn och ungdomar lyckligare av alla prylar och sociala medier? Nio av tio prylar vi omger oss med behövs inte – de är skapade behov. De lyckligaste människor jag mött har aldrig sett några pengar. Och de sociala kontakterna i sådana samhällen är direkt fysiska, ansikte mot ansikte, hud mot hud, med andra, livs levande människor, inte via surfplattor och sociala medier. Kan det vara så att vi håller på att gå miste om något helt annat – till exempel närhet, värme, trygghet, kontinuitet och stabilitet, och har detta grundlagts mycket tidigt under vår levnad, redan under våra första levnadsår? Och vad betyder stabila familjeförhållanden – eller avsaknaden av sådana? Över 25 000 äktenskap slutar med skilsmässa i Sverige varje år – hur påverkar det barnen? Den tillgängliga statistiken över våra barns och ungdomars psykiska hälsa är ingen trevlig läsning alls. Vill du undvika många sjukdomsrisker – bo på landet!

Man kan utsättas för gifter på landsbygden. De må vara

besprutningsmedel på odlingar i jordbruket, eller att man andas in sotig rök när man eldar i vedpannan. Men det finns inga jämförelser med det man utsätts för i en stadsmiljö. Allergier och astma är mycket vanliga i vårt land – sjukdomar som helt saknas i ursprungssamhällen. Orsaken är alltså bland annat vår hysteriska hygien strävan, som slår ut bakteriebalansen i mage och tarmar, vilket direkt också påverkar hjärnans funktion. Många studier har visat att barn, som växt upp på landet, har avsevärt lägre frekvens av allergier och astma än storstadsbarn. År 2018 förorsakade luftföroreningarna i Europas städer 790 000 för tidiga dödsfall – i hela världen var det 8,8 miljoner människor. Mellan 40 och 80 procent av dödsfallen orsakas av hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar. Det innebär att fler nu dör av dålig luft i våra städer än av rökning. Att röka kan man avstå från, men luften i städerna måste man andas om man bor där. En stor del av dessa luftföroreningar kommer från bilarnas utsläpp av kväveoxid, med många för tidiga dödfall. Hur är det då med alla byggnadsmaterial i våra bostäder i städerna, framför allt i förorterna? Mer än 5000 människor i landet hade 2016 dött i lungcancer förorsakad av radonhaltig blåbetong. Mellan åren 1960 och 2010 orsakade radonet ca 25 000 fall av lungcancer. År 2008 bodde enligt Boverket 9 procent av befolkningen, nästan 800 000 personer, i bostäder med radonhalter överstigande det svenska riktvärdet, ytterligare 1,9 miljoner svenskar i bostäder med riktvärden över WHO:s rekommendationer. Dessvärre finns det dessutom många andra mycket farliga byggnadsmaterial kvar i väldigt många byggnader i landet, exempelvis eternit, som länge innehöll cancerframkallande asbest. Ämnena är idag förbjudna, men väldigt många svenskar har alltså utsatts för dem under många decennier. Till detta kommer alla giftiga tillsatser som finns i våra livsmedel, inte minst gluten, natrium, fosfater och akrylamid, det senare starkt cancerframkallande. För att inte nämna giftiga kemikalier och syntetiska ämnen, som vi får i oss genom huden via alla hud- och hårprodukter, liksom från bland annat plaster, livsmedelsförpackningar och textilier. Till och med många av våra barns leksaker har under lång tid innehållit cancerframkallande ämnen. Ett stort problem med barn och ungdomar som växer upp i våra städer är att de sällan eller aldrig får riktigt nära kontakt med naturen och därmed också kunskap och förståelse för den biologiska mångfalden. Alla vet att utan humlor och bin som kan pollinera blir det inga frukter. Men att hela kretsloppet måste till för livets överlevnad på jorden tänker man kanske inte på så ofta, de gäller från våra egna bakteriefloror i vårt tarmsystem, över alla växter och djur, till våra närmaste släktingar i Afrikas djungler. Ursprungsbefolkningarnas hälsotillstånd och våra gener

Den vanligaste dödsorsaken i ursprungssamhällen är ”naturlig död”, alltså hög ålder. Men barnadödligheten är hög. Under hela vår mångmiljonåriga evolution har de svagaste individerna slagits ut redan under det första levnadsåret. Orsakerna kan vara oändligt många, hjärtfel, neurologiska eller andra skador på inre organ, eller något annat, men resultatet har varit att de inte kunnat föra sina

skadliga mutationer vidare till kommande generationer. Idag har modern sjukvård och tekniska hjälpmedel möjliggjort detta, vilket betyder att dåliga gener kan samlas på hög i befolkningen. Vi kan leva med en rad sjukdomar och ändå föda barn, som då kan föra våra dåliga gener vidare. Genetikerna talar om en omvänd evolution. Vad denna på sikt leder till för mänskligheten är det ingen som vet, vill veta, eller av etiska skäl vågar spekulera i. Vem skall exempelvis få ta del av resultaten från DNAanalyserna? Det är självfallet så att det finns stora fördelar med att få detaljkunskap om en persons genetiska riskbild – exempelvis ur preventivt syfte, att på olika sätt kunna förebygga att sjukdomar utlöses på grund av olika faktorer i miljö, kost och livsstil. Men här uppstår ett problem med vem som har rätt till resultaten. Risken finns naturligtvis att de används på ett sätt som är negativt för individen, exempelvis av potentiella arbetsgivare, som då inte anställer personen i fråga, eller försäkringsbolag som inte försäkrar alternativt utkräver högre premier av personer med viss riskbelastning. Till detta kommer risken för nya virus, som spanska sjukan på tidigt 1900-tal, något fågelvirus, som H5N1, som förändrar arvsmassan, svininfluensa och ebola idag eller nu senast Corona, exempel på pandemier, som kan slå ut stora delar av jordens befolkning på kort tid. Men med kunskap och utan ideologiska och andra skygglappar finns det möjligheter att se en framtid för människan som art, men vi har en lång väg dit. GÖRAN BURENHULT Professor emeritus i arkeologi Uppsala Universitet Campus Gotland #3 2020

Förbättrad strokevård med nytt omhändertagande

32 #3 Röntgen av strokepatient på neurocentrum. Foto: Oscar Segerström. 2020

Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter som drabbas av akut stroke – som använts i Region Stockholm sedan 2017 – har lett till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Neurology.

Stroke kan orsakas av en propp i hjärnans stora artärer. För varje minut som artären är stängd, dör 2 miljoner nervceller i hjärnan. Utan akut behandling blir endast 10 procent av patienterna fria från funktionsnedsättning tre månader efter stroken. Den mest effektiva behandlingen är mekanisk proppborttagning, endovaskulär trombektomi (EVT). Ju tidigare kärlet öppnas, desto fler hjärnceller överlever. En orsak till att det kan dröja innan patienterna får behandling är att de flesta körs med ambulans till närmaste akutsjukhus, utreds där och sedan tas med ny ambulans till universitetssjukhus som gör EVT. - Historiskt har det funnits fog för detta system. Patienter som inte behöver EVT får bästa vård på närmaste akutsjukhus. Utmaningen har legat i att redan i första ambulansen bedöma vilken vård som krävs, säger Michael Mazya, försteförfattare till studien, biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Michael Mazya, biträdande överlä kare och forskare.

”En orsak till att det kan dröja innan patienterna får behandling är att de flesta körs med ambulans till närmaste akutsjukhus, utreds där och sedan tas med ny ambulans till universitetssjuk hus som gör EVT”. Foto: Canstock, arkiv.

Christina Sjö strand, överläkare och forskare. Foto: Oscar Segerström.

och aktivera stroketeamet. Det gör att handläggningen på sjukhuset, inklusive beslut om akuta behandlingar, sker mycket snabbt, säger Michael Mazya. 70 minuter snabbare än i det gamla systemet

Ambulanssjuksköterskan testar svårighetsgraden

För att minska tiden till EVT har ett nytt så kallat triagesystem testats i Region Stockholm sedan oktober 2017 och resultaten har utvärderats i en ny studie, som publicerats nyligen i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Triagen innebär i första skedet att ambulanssjuksköterskan testar svårighetsgraden hos patientens symtom utifrån A2B2-systemet, där A och B står för arm respektive ben. Om patienten inte klarar att hålla upp armen i tio sekunder och benet i fem sekunder har han eller hon i regel en svår stroke, som ofta kräver EVT. Nästa steg är ett telefonsamtal till en strokeläkare för utbyte av kompletterande information och beslut om destination. - Telefonsamtalet möjliggör en diskussion med ambulansDen mest effektiva behandlingen sjuksköterskan om den är mekanisk proppborttagning, endovaskulär trombektomi preliminära diagnosen, (EVT). Ju tidigare kärlet öppnas, läkaren kan läsa på om desto fler hjärnceller överlever. patientens bakgrund Foto: Arkivbild.

Utvärderingen visar att systemet med A2B2-test och telefonsamtal har gjort att 71 procent av patienterna som behöver trombektomi nu kommer direkt till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Denna siffra var tidigare 28 procent. Tiden från insjuknande till EVT är nu 2 timmar och 15 minuter, vilket är 70 minuter snabbare än i det gamla systemet, 65 minuter snabbare än riksgenomsnittet och hela 1 timme och 45 minuter snabbare än i internationella studier av EVT. Tidsbesparingen har i sin tur medfört att 34 procent av EVT-patienterna blir helt fria från funktionsnedsättning, jämfört med 24 procent i det gamla systemet. Detta trots att man i det nya systemet har behandlat patienter som både var något äldre och hade något högre svårighetsgrad av stroke. - Resultaten är mycket glädjande. Att systemet har kunnat införas är mycket tack vare ett bra samarbete mellan ambulanssjukvården och akutsjukhusen i regionen. Nu fortsätter vi med det här arbetssättet inom Region Stockholm. Framöver kommer också meromfattande resultat om patienternas utfall att presenteras, säger Christina Sjöstrand, patientflödesansvarig överläkare för stroke vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Implementation of a Prehospital Stroke Triage System Using Symptom Severity and Teleconsultation in the Stockholm Stroke Triage Study,” Michael V. Mazya, Annika Berglund, Niaz Ahmed, Mia von Euler, Staffan Holmin, Ann-Charlotte Laska, Jan M. Mathé, Christina Sjöstrand och Einar E. Eriksson, JAMA Neurology, online 6 april 2020, doi: 10.1001/jamaneurol.2020.0319

#3 2020

Näthinneceller färgade för den identifierade ytmarkören CD140b i grönt. Bild: Fredrik Lanners forskargrupp.

Framsteg i produktion av näthinne celler för behandling av blindhet Forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus har hittat ett sätt att förfina framställningen av näthinneceller från embryonala stamceller för behandling av blindhet hos äldre. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har de även lyckats modifiera cellerna så att de kan gömma sig från immunförsvaret och på så vis förhindra avstötning. Studierna publiceras i tidskrifterna Nature Communications och Stem Cell Reports.

Åldersförändringar i gula fläcken (makuladegeneration) är den vanligaste orsaken till blindhet hos äldre. Orsaken till synförlusten är att så kallade retinala pigmentepitelceller (RPE-celler), som är kritiska för fotoreceptorerna (stavarna och tapparna), degenererar och dör varpå fotoreceptorerna också dör och synen förloras. En möjlig framtida behandling skulle kunna vara att transplantera nya RPEceller som bildats från embryonala stamceller. ”Forskningen befinner sig fortfarande i ett tidigt I samarbete med S:t skede men det här kan vara ett viktigt första steg mot att skapa universella RPE-celler för framtida Eriks Ögonsjukhus har behandling av åldersrelaterad makuladegeneration” forskare vid Karolinska Foto: Arkivbild. 34

#3 2020

Institutet nu hittat specifika markörer på ytan av RPEcellerna som kan användas för att isolera ut och rena fram dessa näthinneceller. Resultaten publiceras i Nature Communications. – Fyndet har möjliggjort utvecklingen av ett robust protokoll som säkerställer att differentieringen av embryonala stamceller till RPE-celler är effektiv och att det inte sker någon kontaminering av andra celltyper. Vi har nu påbörjat produktionen av RPE-celler enligt vårt nya protokoll för en första klinisk studie som planeras inom de närmsta åren, säger Fredrik Lanner, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik och Ming Wai Lau Center for Reparative Medicine vid Karolinska Institutet, som lett forskningen. Ett hinder när det gäller transplantation av vävnad som framställts från stamceller är risken för avstötning, vilket sker om genuppsättningen i vävnaden från donator och patient skiljer sig åt. Runt om i världen arbetar därför olika forskningsgrupper med att skapa så kallade universella celler, vilka i bästa fall inte aktiverar immunförsvaret. I en studie publicerad i Stem Cell Reports har samma forskare vid Karolinska Institutet skapat embryonala stamceller som kan gömma sig från immunförsvaret. Forskarna använde gensaxen CRISPR/Cas9 för att ta bort vissa molekyler, HLA klass I och klass II, som finns på stamcellernas yta och som är ett sätt för immunförsvaret att identifiera om de tillhör kroppen. Stamcellerna som saknade dessa molekyler ombildades sedan till RPE-celler.

I djurstudier har forskarna kunnat visa att de modifierade RPE-cellerna behåller sin karaktär, att inga sjukliga mutationer uppstår i processen och att cellerna kan undvika immunförsvarets T-celler, utan att andra celler i immunförsvaret aktiveras. Avstötningsreaktionen var också signifikant minskad och fördröjd jämfört med transplantation av vanliga RPE-celler som har kvar sina HLA-molekyler på cellytan. – Forskningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede men det här kan vara ett viktigt första steg mot att skapa universella RPE-celler för framtida behandling av åldersrelaterad makuladegeneration, säger Anders Kvanta, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus och delad sisteförfattare. Källa: Karolinska Institutet

Forskarna: Fredrik Lanner, Sandra Petrus-Reurer, Alvaro Plaza Reyes och Anders Kvanta. Foto: Paschalis Efstathopoulos.

Publikationer: “Identification of cell surface markers and establishment of monolayer differentiation to retinal pigment epithelial cells”. Alvaro Plaza Reyes, Sandra Petrus-Reurer, Sara Padrell Sánchez, Pankaj Kumar, Iyadh Douagi, Hammurabi Bartuma, Monica Aronsson, Sofie Westman, Emma Lardner, Helder André, Anna Falk, Emeline F. Nandrot, Anders Kvanta, Fredrik Lanner. Nature Communications, online 30 mars 2020, doi: 10.1038/s41467-020-15326-5 ”Generation of retinal pigment epithelial cells derived from human embryonic stem cells lacking human leukocyte antigen class I and II”. Sandra Petrus-Reurer, Nerges Winblad, Pankaj Kumar, Laia Gorchs, Michael Chrobok, Arnika Kathleen Wagner, Hammurabi Bartuma, Emma Lardner, Monica Aronsson, Álvaro Plaza Reyes, Helder André, Evren Alici, Helen Kaipe, Anders Kvanta, Fredrik Lanner. Stem Cell Reports, online 19 mars 2020, doi: 10.1016/j.stemcr.2020.02.006. Forskningen finansierades av Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Centrum för innovativ medicin, Vetenskapsrådet, Ragnar Söderbergs Stiftelse, Wallenberg Academy Fellow, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Region Stockholm (ALF-medel), Karolinska Institutet, Ögonfonden, Cronqvists stiftelse, Strategiska forskningsområdet inom stamceller och regenerativ medicin, Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade, ARMEC Lindebergs Stiftelse, Ulla och Ingemar Dahlbergs stiftelse samt Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2020

Målet med diabetesbehandling är att ha ett stabilt blodsocker inom målvärdet med så lite svängningar som möjligt. Frida Sundberg, överläkare i Barn diabetesteamet vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg berättade under konferensen Endodiabetes hur man arbetar mot detta mål i behandlingen av barn och ungdomar som har diabetes. Foto: Johan Alp.

Tid i målområdet

– nytt praktiskt verktyg som ger ”friskare” patienter vid diabetes 36

#3 2020

Den alltmer förfinade tekniken att mäta blodsocker hos personer med diabetes innebär att man nu också kan se under hur lång tid som blodsockret ligger stabilt. Det kallas för tid i målområde, förkortat TIR (från engelskans Time In Range). Ju längre tid en person med diabetes ligger i TIR desto bättre är chansen att undvika följdsjukdomar.

– Tekniken gynnar patienten genom att den möjliggör kortsiktiga analyser och snabbare justeringar av behandlingen, säger Frida Sundberg, överläkare i barndiabetesteamet vid Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Hon föreläste vid konferensen Endodiabetes i Uppsala under rubriken ”TIR – tolka CGM kurvor”. – För tio år sedan var det bara en tiondel av barnen som nådde dagens målvärde för HbA1c (långtidsblodsocker) under 48 mmol/mol. Nu ligger en tredjedel under det värdet. Och andelen barn som har alarmerande högt HbA1c över 70 mmol/mol, vilket ger en mycket stor komplikationsrisk, har sjunkit ner mot fem procent. Det är mycket glädjande, säger Frida Sundberg. Målet med diabetesbehandling är att öka tiden som personer med typ 1-diabetes tillbringar i det hälsosamma intervallet, TIR. Det är helt enkelt ett sätt att mäta hur man mår och hur effektiv behandlingen är. Blodsockret ska ligga inom en lägsta och högsta nivå. Låg variabilitet, det vill säga minskade svängningar på blodsockerkurvan, minskar risken för hypo- och hyperglykemier och på längre sikt även risk för komplikationer. Målet är därför en rakare linje med färre svängningar under längre tid. Intervallen för blodsockret bör ligga mellan 3,9 – 10 mmol/l. Johan Jendle, professor och överläkare vid Örebro universitetssjukhus, föreläste tillsammans med Frida Sundberg, och fokuserade på vuxna personer med diabetes. – Vi ser väldigt bra resultat hos vuxna med typ 1-diabetes som använder kontinuerlig glukosmonitorering, CGM. De får bättre HbA1c och risken för hypoglykemier (för lågt blodsocker) minskar med upp till 80 procent, säger han. När det gäller barn så har över 95 procent glukos sensorer (CGM). Motsvarande siffra för vuxna med typ 1-diabetes är 75 procent och 2–3 procent hos personer med typ 2-diabetes. Den sistnämnda gruppen kommer ”sannolikt att öka”, enligt Johan Jendle. Fördröja komplikationer

Att ha typ 1-diabetes ökar risken för att få följdsjukdomar, framför allt hjärt-kärlsjukdomar. Såväl stora som små kärl i kroppen påverkas, till exempel kärlen i njurar och ögon. Ju effektivare behandling en person med diabetes får tidigt efter diagnos, desto mindre blir risken för komplikationer. En del nyare behandlingar ger betydligt färre hypoglykemier samt minskad variabilitet. – Man fördröjer tiden fram till första komplikationen. Detta är mycket viktigt för den enskilde men spar även resurser för samhället, säger Johan Jendle. Därför är tid i målområde, TIR, så betydelsefullt för att mäta hur effektiv behandlingen är. Det mål som satts är att vuxna med diabetes bör befinna sig inom TIR mer än 70 procent av tiden. Genom direktkontroller i realtid ökar denna möjlighet.

Courtesy J Jendle Bilden visar tre hypotetiska patienter med samma genomsnittliga blodsocker men olika stora svängningar och därmed olika procent-tider inom målområdet. Endast grön kurva ligger inom målområdet. Trots att kurvorna ser så olika ut är långtidsblod sockret, HbA1c, samma för alla tre kurvorna.

Lågt blodsocker, hypoglykemi, är något som många är rädda för. En hypoglykemi kan i värsta fall leda till medvetslöshet och rädslan för den är det som påverkar och begränsar livskvaliteten mest hos personer med diabetes. Att de nu får tillgång till verktyg som gör att de kan undvika stora svängningar i blodsockret är därför en trygghet för många. Hålla blodsockret jämnt

Valet av framför allt basinsulin och till viss del måltids insulin spelar roll för att få en jämnare blodsockerkurva, det vill säga hålla blodsockret inom målområdet en så stor del av tiden som möjligt. Låg variabilitet, minskade svängningar mellan toppar och dalar i blodsockerkurvan, minskar risken för hypo- och hyperglykemier (för högt blodsocker). Därför är valet av insulin avgörande, inte bara tekniken i sig. Många moderna insuliner ger en jämnare och stabilare nivå under lång tid, och minskar både risken för hypo- och hyperglykemier genom att kapa topparna. Här ovan ser du tre blodsockerkurvor där den mittersta kurvan, nummer 3, är bäst. Trots att de ser så olika ut är långtidsblodsockret, HbA1c, samma för alla tre kurvorna. CGM-systemet kan kopplas till en mobil, data tankas ned och ses i form av grafer och tabeller av såväl sjukvårds personal som patient. – Det är också väldigt viktigt att man lär patienterna att tolka blodsockerkurvorna. Jag uppmuntrar dem att en gång i veckan gå igenom sina värden, för att se vilka dagar som är bäst. Men även kika på vilka dagar som är sämre och fundera över varför det är så. Vid mottagningsbesök låter jag patienten börja med att berätta hur hen ser på blodsockerkurvorna. Jag lär mig alltid av patienterna, säger Johan Jendle.

Frida Sundberg, överläkare. Foto: Johan Alp

Johan Jendle, professor och överläkare.

Att kunna och veta

Egenmakt, att stärka personer med diabetes att själva ta ansvar för sin sjukdom och förstå den bättre, är mycket viktigt inom diabetesvården. – Jag ger absolut barn och föräldrar tolkningsföreträde när det gäller glukoskurvorna. De brukar bli fenomenala på att tyda dem. Det passar också barn och deras tankesätt bra att sätta kortsiktiga mål och sedan snabbt få resultat, se att blodsockerkurvan blir bättre när man gör ändringar. #3 2020

Vad är HbA1c? •H emoglobin är det protein i blodet som ger det dess röda färg. HbA1c bildas när hemoglobin reagerar med blodsocker. HbA1c mäter hur mycket socker som fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna. Vid högt blodsocker fastnar mer socker än vid lågt. •H bA1c utvärderar den genomsnittliga mängden glukos i blodet under de senaste 2–3 månaderna och kallas därför långtidsblodsocker. • Att mäta HbA1c kan antingen göras via ett enkelt blodprov, eller via en sensor med en liten nål som sitter under huden. Sensorn mäter kontinuerligt blodglukosvärdena. De mest avancerade sensor-systemen skickar via en sändare glukosvärdet till patientens mobilapp var femte minut. Systemet med sensorer kallas kontinuerlig glukosmätning (CGM). Vad är TIR? •T IR (Time In Range) är en förkortning av tid i mål område och visar hur lång tid under dygnet en persons blodsockernivå ligger inom önskade marginaler. TIR mäts i enheten millimol per liter, förkortat mmol/l, och målområdet ligger inom intervallet 3,9 – 10 mmol/l. För gravida med diabetes används det snävare intervallet 3,5 – 7,8 mmol/l. •M ålsättningen är att ligga inom intervallet 70 % av tiden. •M ätningarna visar också om personen har mycket svängningar i sitt blodsocker, om det går upp och ner i kraftiga variationer. Målet är en så rak kurva som möjligt eftersom det minskar risken för hypoglykemier och långsiktiga komplikationer. •G enom ny teknik har TIR blivit ett allt mer använt sätt att mäta effekten och resultatet av en diabetesbehandling. •N ya rön visar att TIR i sig själv kan indikera risken för långsiktiga diabeteskomplikationer. • I en studie DCCT (Diabetes Control och Complications Trial) såg man till exempel koppling mellan TIR och alla stadier av retinopati (förändringar i ögonbotten). •A llt mer talar för att TIR kan bli en giltig slutpunkt i framtida kliniska studier. Mer om detta i medicinska tidskriften Diabetologia (Diabetologia volume 63, pages242–252(2020)).

Frida Sundberg och Johan Jendle anser båda att begreppet TIR i diabetes behandling bör börja registreras i det nationella diabetesregistret. Det görs redan för TIT, som gäller barn och ungdo mar med diabetes. Foto: Johan Alp.

Barn kanske ska leva med sin diabetes i 80 år och då kan man inte tumma på värdena, säger Frida Sundberg. Det är därför vi använder ett snävare målområde för glukos värden inom barnsjukvården. Det snävare målområdet för blodsockervärden, som Frida Sundberg talar om, kallas TIT (Time in Target) och ska för barn och ungdomar ligga mellan 4 och 7,8 mmol/l. Nationella Diabetesregistret, NDR, utvecklar och kartlägger diabetesvården genom att lagra data, men än så länge lagras inte TIR. Vore det en bra idé att införa TIR i NDR? – Ja, det tycker jag, säger Frida Sundberg. Vi rapporterar redan TIT till barndiabetesregistret Swediabkids, som är en del av NDR. Johan Jendle: – Ja, det är en stor fördel att få in fler mätpunkter för att kunna utvärdera diabetesvården. Det är önskvärt att man prioriterar detta. Är det tekniskt svårlöst? – Nej, det är mer komplicerat än så. Det handlar om vem som äger data som ska rapporteras in. Därför är det svårt att veta när vi kan få in TIR i Nationella Diabetesregistret. KATARINA MATTSSON Medicinjournalist

#3 2020

Vad är en hypoglykemi? •H ypoglykemi innebär alltför lågt blodsocker, att det finns för lite socker i blodet. • Hypoglykemier orsakas av själva behandlingen, antingen av insulin eller vissa former av tablettbehandling. En del nyare behandlingar ger betydligt färre hypoglykemier. •H ypoglykemi beror på en obalans mellan insulin, kol hydratintag och fysisk aktivitet. •R edan tidigt vid en nyupptäckt diabetes ska fokus vara att hitta en behandling som ger ett stabilt HbA1c just för att förhindra hypoglykemier. •A tt få lågt blodsocker är en av de största rädslorna för personer med diabetes. Symptomen kan variera och rädslan för hypoglykemi kan begränsa livet kraftigt. •S tresspåslaget vid en hypoglykemi är stort. När adrenalinet utsöndras för att höja blodsockret så påverkas hjärtrytmen, blodtrycket, mängden blod som passerar genom hjärtat och stora delar av hjärt-kärlsystemet. •E ffekterna ligger också på ett psykiskt plan eftersom hjärnan påverkas vid en hypoglykemi. Humöret och de kognitiva förmågorna försämras, även arbets- och körförmågan kan påverkas. Vad är en hyperglykemi? •F ör mycket socker i blodet = hyperglykemi. Den kan bero på en dold, det vill säga oupptäckt diabetes, eller en underbehandlad diabetes. Även här råder en obalans mellan hur mycket kolhydrater man ätit, insulin i kroppen och hur mycket man rört på sig. •Ö verflödigt socker lämnar kroppen med urinen, vilket ger större urinmängder, som är ett varningstecken. Och ökade urinmängder ger törst, som också är ett klassiskt varningssymptom vid diabetes. •S ockeröverskottet kan skada blodkärlen och ge hjärtkärlsjukdomar men också skada organ som njurar och näthinnor som är känsliga för dålig blodtillförsel, vilket blir följden av skadade blodkärl. •A kut insulinbrist kan leda till det livshotande tillståndet syraförgiftning/ketoacidos som kräver sjukhusvård.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, för virrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ring och beställ på 0652-151 10, maila till info@medicinskaccess.se eller skicka in talongen nedan:

Ja tack! Jag beställer:

Plats för frimärke

Pottholzt nya funderingar...

Antal ex

115 kr styck, inkl. moms

Pottholzt funderingar...

Antal ex

50 kr styck, inkl. moms

Pottholzt andra funderingar... Antal ex

75 kr styck, inkl. moms

Vid beställning av alla 3 böckerna erhålles priset Tillkommer 59kr porto kostnad.

190 kr!

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2016

”Intill den kliniska verksamheten tar forskarna bland annat fram metoder för att byta ut brännskadad hud. Michelle Chew studerar hur man bäst söver ned en patient, narkosens effekter på hjärtat och hur människor återhämtar sig efter operation”. Foto: Emma Busk Winquist.

Forskning mellan

liv och död I över ett sekel har nedsövning med olika typer av narkos använts inom sjukvården. Ändå återstår mycket forskning om narkosens effekter. Upp till var femte patient kan få skador som liknar dem vid hjärtinfarkt.

Michelle Chew är både narkosläkare och professor vid LiU. Patienterna hon möter svävar mellan liv och död, på Brännskadeintensivvårdsavdelningen (BRIVA) på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon går med vana, raska steg genom korridorerna. Pratar oavbrutet och skojar gärna med kollegorna. Men röstläget sjunker när Michelle Chew berättar om patienternas tillstånd. – De är väldigt instabila. De kommer till oss med om fattande brännskador och kan bli kvar i flera månader. Deras liv blir ofta inte vad det har varit. Fast vi ger inte upp så lätt. Vi vet att kroppen har en förmåga att läkas, säger hon. Patienterna är från hela landet, övriga Norden och Tyskland. De är så sköra att de inte kan flyttas på avdelningen. 40

#3 2020

De opereras i samma rum som de bor i under vistelsen. Det blir många små och stora ingrepp. Bandagen på en brännskadad person byts ofta, vilket är mycket smärtsamt. Narkos och smärtstillande är avgörande för att ge rätt vård. – Det är inte ovanligt att de måste sövas ned ett stort antal gånger, säger Michelle Chew. Och här pågår alltså forskning. Intill den kliniska verksamheten tar forskarna bland annat fram metoder för att byta ut brännskadad hud. Michelle Chew studerar hur man bäst söver ned en patient, narkosens effekter på hjärtat och hur människor återhämtar sig efter operation. Nedsövning med olika typer av narkos har använts i sjukvården i över hundra år. Varje år sker omkring 700 000 kirurgiska ingrepp inom svensk sjukvård, cirka 15 000 på Universitetssjukhuset i Linköping. Ändå finns mycket kvar att lära om hur narkosen påverkar kroppen. – Vi vet att narkos påverkar alla organ hos alla människor och att komplikationer påverkar alla. Även tillsynes friska personer som kommer in för planerad kirurgi. Men

”Patienterna är från hela landet, övriga Norden och Tyskland. De är så sköra att de inte kan flyttas på avdelningen. De opereras i samma rum som de bor i under vistelsen. Det blir många små och stora ingrepp. Bandagen på en brännskadad person byts ofta, vilket är mycket smärtsamt. Narkos och smärt stillande är avgörande för att ge rätt vård”. Foto: Emma Busk Winquist.

Bandagen på en brännskadad person byts ofta, vilket är mycket smärtsamt. Narkos och smärtstillande är avgörande för att ge rätt vård, säger Michelle Chew. Foto: Emma Busk Winquist.

att ha många sjukdomar med sig före operationen betyder en större risk. Skadorna på till exempel hjärtat liknar dem som uppstår vid hjärtinfarkt. Det handlar om ett mätbart läckage av proteinet troponin som är vanligt hos patienter med hjärtinfarkter. Upp till var femte patient, eller 10—20 procent, får ett troponin-läckage från hjärtmuskeln vid kirurgi med narkos. Men patienten lämnar oftast sjukhuset utan att märka det. – Risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller allvarlig rubbning av hjärtrytmen är cirka tre gånger högre med ett troponin-läckage. Det är sällsynt att patienten känner något av läckaget, och det är heller inget som man rutinmässigt mäter efteråt.

Nu får hon en bekymrad min: – Varför får patienterna hjärtskador? Vi har flera pågående studier. Vi kartlägger omfattningen i en svensk population. Vi studerar olika riskfaktorer: Vem drabbas? Finns det något i förloppet som kan vara förknippat med det? De undersöker om proteinläckaget kan kopplas till tidigare sjukdom, om patienten tappar i blodtryck i samband med narkos samt tidslängden av kirurgi eller andra påverkande faktorer. – Det är en ren observationsstudie. Det är svårt att behandla symtom om man inte förstår hur de har uppkommit. Underlagen till de olika studierna får de bland annat med hjälp av statistik från Svenskt perioperativt register (SPOR), och från Biobanken. Över tid har nedsövningsmetoderna utvecklats. För bara något tiotal år sedan djupsövde man patienter vid komplicerad kirurgi. – Men i dag vet vi att djupsövning är farligt, bland annat på grund av blodtryckssänkningen. Det finns också ett samband med postoperativa, kognitiva störningar. I stället handlar det om att ge rätt mängd narkos. Med forskning kan vi komma fram till noggrannare metoder och bättre dosering, övervakning och uppföljning. Med hela fem pågående multicenterstudier (samarbeten med flera medicinska centra) ser hon redan att forskningen kommer att förändra vården: – Vi är på tröskeln att upptäcka något som gör skillnad. Flera små upptäckter som tillsammans kan förändra daglig sjukvård. ULRIK SVEDIN Linköpings universitet

Michelle Chew är född i Malaysia och har levt största delen av sitt liv i Austra lien. Hon har haft gästprofessurer vid Sydney Univer sity och Queensland University. Hon bor med familjen i Malmö och pendlar till Linköping där hon både forskar, arbetar kliniskt och handle der läkarstudenter och doktorander. Som forskarstude rande i Århus, 2000, fick hon rådet av sin mentor: ”Jobba i Sverige. De är kända för att integrera forskning på klini kerna”. Jag tänkte mig kanske två-tre år. Men jag blev kvar. Forsknings miljön i Linköping är helt outstanding! Foto: Emma Busk Winquist.

#3 2020

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner! Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms. TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även en gagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 42 2

2017 #3 2020 #6

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

Örats inre hemligheter avslöjas med ny teknik Hur ser det egentligen ut djupt där inne i våra öron? Det är något som har varit mycket svårt att studera eftersom innerörat är skyddat av kroppens hårdaste ben. Men med hjälp av synkrotronröntgen går det nu att tredimensionellt avbilda detaljer inuti örat. Forskare från Uppsala universitet har tillsammans med kanadensiska kollegor använt metoden för att kartlägga innerörats blodkärl.

Studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports kan ge en förklaring till varför det är så effektivt att behandla dövhet hos människor med så kallade cochleaimplantat, eller CI. Det är en metod som innebär att en elektrod som elektriskt stimulerar hörselnerven opereras in i innerörat. Hittills har cirka 500 000 personer runt om i världen behandlats med tekniken. I Uppsala utförs ingreppet även på patienter med grav hörselnedsättning men som kan uppfatta ljud med lägre frekvenser. Nya kirurgiska vägar

– Vi behöver bli bättre på att förstå det mänskliga hörselorganets mikroanatomi och hur inopererade elektroder påverkar strukturer i hörselsnäckan. Det kan leda till förbättrad elektroddesign och hörselresultat. 3D-rekonstruktioner gör att vi kan studera nya kirurgiska vägar till hörselnerven, säger Helge Rask-Andersen, seniorprofessor i experimentell otologi vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper. För att kunna undersöka blodkärlen i de inre hörselorganen använde sig forskarna av synkrotronanläggningen i Saskatoon i Saskatchewan i Kanada. Anläggningen, som en av åtta i världen, är stor som en fotbollsplan och accelererar partiklar med mycket hög energi. Detta gör det möjligt att skapa bilder av innerörats minsta delar. Via datorbehandling kan bilderna sedan framställas tredimensionellt. Forskarna hoppas att metoden i framtiden kan bidra till ny kunskap om sjukdomar som drabbar örat, såsom Meniere´s sjukdom, plötslig dövhet och tinnitus vars orsaker fortfarande till stor del är okända. Men än så länge är det inte möjligt att undersöka levande patienter med den här tekniken. Strålningen är för stark.

Tredimensionell bild av innerörats delar: Trumhinnan (grön) och hörselbenen hamma ren (ljusgult) städet (orange) och stigbygeln (blå). Den gröna spiralen nedtill är hörsel snäckans hörmembran. Den gula strukturen är hörselnerven. Foto: Springer Nature.

– Vi studerar preparat från avlidna, det vill säga donerade tinningben. Vår förhoppning är att tekniken kan modifieras i framtiden så att man kan använda den på patienter i kliniken, säger Helge Rask-Andersen. Källa: Uppsala Universitet

Referens: Xueshuang Mei et al. (2020), Vascular Supply of the Human Spiral Ganglion: Novel Three-Dimensional Analysis Using Synchrotron Phase-Contrast Imaging and Histology, Scientific Reports. DOI: 10.1038/s41598-020-62653-0

Helge Rask- Andersen, seniorprofessor i experimentell otologi.

#3 2020

Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkas av psykisk och fysisk hälsa liksom sociala och kulturella förhållanden. En återkommande smärta varje månad i samband med menstruation som påverkar skola, fritid, arbete och social samvaro är inte något man behöver uthärda. Foto: Canstock, arkiv.

#3 2020

Träning kan minska svår menssmärta Fysisk aktivitet två till tre gånger i veckan kan möjligen lindra menssmärta hos unga kvinnor med ungefär 25 procent. En systematisk översikt som SBU nu kommenterar visar att 45 till 60 minuters träning två-tre gånger i veckan kan ge viss smärtlindring jämfört med ingen träning alls. Studieresultaten hade dock låg tillförlitlighet och det behövs fler välgjorda studier på området, konstaterar SBU.

I originalrapporten inkluderades tolv studier, mestadels med yngre deltagare. De positiva effekterna sågs oavsett träningsform och träningsintensitet. Till lågintensiva övningar hörde stretch, core och yoga medan zumba och aerobics räknades som högintensiv träning. För att deltaga i studierna som ingick i översikten skulle man uppskatta sin menssmärta till VAS 4 eller högre på en 10-gradig skala där 10 motsvarar högsta tänkbara smärta och menssmärtan skulle också medföra att man anpassade sin vardag på något sätt. Kontrollgruppen fick ingen behandling alls. Det saknas idag välgjorda studier som jämför fysisk aktivitet med smärtstillande läkemedel såsom NSAID. Det finns inte heller någon kunskap om effekterna av fysisk aktivitet under själva menstruationen eftersom deltagarna i flertalet studier hade ombetts att inte träna under dessa dagar. Regelbunden menssmärta

Globalt upplever cirka 70 procent av alla unga kvinnor att dysmenorré, smärtor i samband med menstruation, minskar deras livskvalitet. Smärtorna påverka inte sällan skolgång och prestationsförmåga. I en tidigare svensk enkätstudie bland 16-17 åringar svarade 89 procent att de upplevde regelbunden menssmärta. 75 procent angav medelsvår eller svår smärta. I den systematiska genomgången som SBU nu kommenterat har man fokuserat på primär dysmenorré, dvs smärta i samband med menstruation som inte beror på någon underliggande sjukdom. Smärtan är lokaliserad till buken, ryggslutet, bäckenet eller underlivet och kan stråla ut i benen. Den kan göra att man blir yr, illa

mående och kallsvettig. Menstruationssmärta orsakas av att livmoderns muskler drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan. Det blir en syrebrist i muskeln vilket ger smärta. Muskelsammandragningen orsakas av ett ämne som heter Prostaglandin F2α. Riklig blödning vid mens ger också ökad risk för mer smärta då större volym blod ska pressas ut. Idag kan man få hjälp

Vissa sjukdomar kan också orsaka svår smärta vid menstruation, så kallad sekundär dysmenorré. Exempel på sjukdomar är endometrios och myom. Missbildningar i livmodern, ärrbildning efter kirurgiska ingrepp och spiral i felläge är andra exempel på tillstånd som kan ge ökad menstruationssmärta. Smärta är en subjektiv upplevelse som påverkas av psykisk och fysisk hälsa liksom sociala och kulturella förhållanden. En återkommande smärta varje månad i samband med menstruation som påverkar skola, fritid, arbete och social samvaro är inte något man behöver uthärda. Idag kan man få hjälp med smärtstillande läkemedel eller hormonella preventivmedel för att minska smärtan och öka livskvaliteten. Man kan få hjälp av skolsköterskan, på ungdomsmottagningen, på vårdcentralen eller på en gynekologisk mottagning.

Anna-Sofia Melin, specialistläkare, med dr, Capio Gynekologi Globen och Haninge Ungdomsmottagning, Stockholm.

Rebecca Silverstein, projektledare SBU.

SBU:s sammanfattning

Översikten visar att 45 till 60 minuters fysisk aktivitet två till tre gånger i veckan, oavsett träningsform eller om träningsintensiteten är hög eller låg, möjligen kan lindra menssmärta hos unga kvinnor med ungefär 25 procent jämfört med ingen träning (9 studier, n=632). Brister i studiernas utförande gör att översiktsförfattarna har bedömt att resultaten har låg tillförlitlighet, vilket betyder att nya studier skulle kunna förändra resultaten. Därför behövs det fler välgjorda studier för att säkerställa resultaten. För andra utfall än smärta saknades antingen studier helt eller så var evidensnivån otillräcklig för att man skulle kunna bedöma vilken effekt träningen hade. Källa: SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Rapport: Träning för att lindra primär dysmenorré, SBU https://www.sbu.se/2020_03?utm_source=Newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=traning_menssmarta&pub=44037

#3 2020

”Vi har känt till att celiaki kan leda till ett antal långtidskomplikationer som kan påverka den förväntade livslängden, men den här studien undersöker ett helt lands celiakibefolkning i modern tid när medvetenheten om celiaki och tillgången till glutenfri kost är hög”. Foto: Canstock, arkiv.

#3 2020

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Columbia University som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA. Personer med celiaki hade ökad risk att dö i bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar jämfört med kontrollgruppen.

Tidigare studier har visat på en lätt ökad risk för förtida död bland patienter med celiaki. Med ökad medvetenhet om sjukdomen och bättre diagnostik har dock fler personer med relativt få symtom fått diagnosen celiaki. Samtidigt har utbudet av glutenfria produkter ökat. Det har därför föreslagits att dagens patienter med celiaki inte skulle löpa någon förhöjd risk att dö. Genom att länka data från alla Sveriges patologiavdelningar till svenska nationella hälsoregister, undersökte forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Columbia University i USA närmare 50 000 patienter med celiaki och deras risk att dö.

Jonas F Ludvigs son, överläkare. Foto: Alexander Donka.

Inflammation är dåligt för hälsan 21 procents ökad risk

Jämfört med kontrollpersoner var dödligheten hos personer med celiaki 21 procent högre. Den relativa risken var förhöjd i alla åldersgrupper, men högst bland personer som fått sin diagnos i åldern 18–39 år. – Vi har känt till att celiaki kan leda till ett antal långtidskomplikationer som kan påverka den förväntade livslängden, men den här studien undersöker ett helt lands celiakibefolkning i modern tid när medvetenheten om celiaki och tillgången till glutenfri kost är hög. Trots detta fann vi att celiaki har långsiktiga konsekvenser, säger Benjamin Lebwohl, chef för celiaki-forskningscentrum vid Columbia University och studiens försteförfattare. Individer med celiaki löpte en ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar. När forskarna jämförde med kontroller, var risken för död högst under det första året efter diagnos, men riskökningen kvarstod mer än tio år efter celiakidiagnos. En ökad risk för död sågs även bland personer som fått diagnosen under senare år (2010–2017).

– Celiaki karakteriseras av inflammation – något som i allmänhet är dåligt för hälsan. Jag är därför inte förvånad att personer med celiaki hade en ökad dödlighet i ett antal olika sjukdomar, säger studiens sisteförfattare Jonas F Ludvigsson, överläkare vid barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Den höga dödligheten första året efter diagnos kan ha flera förklaringar, menar han. – Tunntarmsinflammationen, som är typisk vid celiaki, är oftast som mest aktiv tiden just före och efter diagnos, och eventuell utläkning efter insättning av glutenfri kost kommer senare. Men den ökade dödligheten tidigt efter diagnos kan också bero på att celiakidiagnosen ställts hos personer som varit mycket sjuka i andra sjukdomar. I separata analyser justerade forskarna för socioekonomisk status och samsjuklighet men den ökade risken för förtida död kvarstod vid celiaki. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Association Between Celiac Disease and Mortality Risk in a Swedish Population”. Benjamin Lebwohl, Peter H.R. Green, Jonas Söderling, Bjorn Roelstraete, Jonas F Ludvigsson. Journal of the American Medical Association (JAMA), online 7 april 2020, doi: 10.1001/jama.2020.1943. Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Celiac Disease Foundation och Louis and Gloria Flanzer Philanthropic Trust. Jonas F Ludvigsson har tidigare koordinerat en annan studie som mottagit finansiering från läkemedelsföretaget Janssen. Inga andra potentiella intressekonflikter uppges i artikeln.

#3 2020

Ny teknik och artificiell intelligens påverkar patientsäkerheten på flera olika sätt. I den kliniska vardagen, till exempel, ger det diagnostiskt stöd, särskilt inom röntgen där noggrannheten har blivit mycket bra. Ett annat exempel är textanalys av patientjournaler som kan hjälpa till att förutsäga kliniska resultat. Foto: Siemens

Studie identifierar de främsta investeringsområdena för digital omvandling inom vården i Sverige Digitalisering är en allmänt erkänd metod för att hantera den ökande belastningen på sjukhus och vårdorganisationer världen över. En ny studie från Siemens Financial Services har identifierat ”en ny generation digital och mobil diagnostik” och ”smarta, digitaliserade sjukhus” som två av de främsta investeringsområdena för digital omvandling inom vården. De lyfter också fram den förväntade kapitalinvesteringen som krävs under de kommande fem åren. Båda områdena kräver var för sig 0,3 miljarder dollar (2,9 miljarder SEK). Investeringen överskrider sjukhusens och vårdorganisationernas normala kapitalbudgetar och därmed krävs ytterligare finansiering från den privata sektorn. 48

#3 2020

Specialister inom finansiering anpassar alltmer sina finansieringslösningar till vårdens ekonomiska förutsättningar och kan därmed erbjuda digital omvandling på ett hållbart sätt. Siemens Financial Services (SFS) har släppt en ny forskningsrapport som identifierar de främsta investeringsområdena för digital omvandling i vården. En åldrande befolkning, förändrade livsstilar och matvanor, en ökning av kroniska sjukdomar, såsom diabetes, cancer och hjärtsjukdomar, är alla faktorer som bidrar till en snabbt ökande belastning på sjukhus och vårdorganisationer världen över. Digitalisering av vården är vida känt som en metod för att hantera denna ökande belastning och samtidigt förbättra patientresultat, utan att medföra stigande kostnader. SFS intervjuade sakkunniga från hela världen såsom

ledningskonsulter, akademiker och forskare samt experter hos statliga socialdepartement, medicinska föreningar och akutvårdsorganisationer, för att kartlägga var man ser att digitalisering skulle kunna ge störst fördelar relativt snabbt. Två av de främsta områdena för teknikinvesteringar som identifierades av respondenterna var: (a) En ny generation digital och mobil diagnostik och (b) Smarta, digitaliserade sjukhus

Det finns många områden, som digitala triageringssystem i ambulanssjukvården som leder till färre ambulanstransporter, papperslösa journalsystem och styrning av utrustning som gör dem mer energisnåla. Foto: Siemens

för att möjliggöra digital omvandling genom att låta sjukhus och vårdorganisationer betala för att använda den nya generationens teknik, istället för att behöva köpa den rakt av. Lösningarna har utformats med hjälp av specialistfinansiärernas kunskaper kring den nya digitala tekniken och dess processer, som har en djup förståelse för hur denna teknik används i praktiken och en erfarenhet av de specifika fördelar som man kan räkna med att den kommer att föra med sig. ”Med hjälp av specialistkunskaper inom vårdsektorn kan varje finansieringsupplägg, vare sig det gäller en enstaka utrustningsenhet eller en verksamhetsomfattande strategisk digital uppgradering, formas efter organisationens specifika kliniska behov och kassaflöde.” säger Carl Ahlgren, Head of Sales Nordics, Siemens Financial Services. ”Det finns en rad finansieringslösningar idag som är utformade för att just möjliggöra digital omvandling, genom att sjukhus och vårdorganisationer betalar för att använda en ny generation av digital teknik. Detta hjälper dem att spara värdefullt kapital samtidigt som de drar nytta av fördelarna med digitalisering.”

Carl Ahlgren, Head of Sales Nordics, Siemens Financial Services.

Källa: Siemens Financial Services

Diagnostik

Digitaliseringen påverkar både administration och hantering inom diagnostikområdet och själva utrustningens prestanda. Genom att till exempel länka enheter digitalt kan man maximera deras kliniska användning. Dessutom möjliggör mobila diagnostiska enheter snabbare diagnos och triagering, samtidigt som man maximerar användningen av personal och utrustning. Smarta digitaliserade sjukhus

Det finns ett brett utbud av smarta sjukhusapplikationer. Till exempel gör digital tillgångsspårning att rätt utrustning och teknik är på rätt plats vid rätt tidpunkt, vilket minskar förseningar och avbokningar avsevärt. Ett annat exempel är förutsägbart underhåll, som med hjälp av data från utrustning ser till att viktig teknik och faciliteter finns tillgängliga när de behövs. Sådan teknik bidrar stort till förbättrade patientupplevelser samtidigt som den minskar behandlingskostnaderna. SFS studie uppskattar att investeringsutmaningen för Sverige inom dessa två investeringsområden uppgår till mycket stora summor under de kommande fem åren. Tittar man närmare, så kräver ”den nya generationen diagnostisk avbildning” och ”smarta sjukhus” var för sig 0,3 miljarder dollar (2,9 miljarder SEK) under femårsperioden 2019-2023. Majoriteten av de tillfrågade sa att det var viktigt att kunna förvärva teknik och utrustning för digital omvandling, färdigheter och resurser utan att behöva nyttja knappt kapital. Detta kan möjliggöras med hjälp av rätt sorts finansiering. Specialistfinansiärer erbjuder en rad finansieringslösningar som är utformade

Digitalisering inom hälso- och sjukvården innebär ofta sats ningar på hållbarhet utan att man tänker på det. Ett exempel som ligger nära till hands är att digitala vårdbesök kan innebära minskade resor för både patienter och specialister. Foto: Sie mens

Metodik Forskningsmetodik: 53 ledningskonsulter, akademiker och forskare, experter inom statliga socialdepartement, medicinska föreningar och akutvårdsorganisationer i tretton länder runt om i världen intervjuades och fick titta på indirekt data från hundratals sjukvårdsinstitutioner, under perioden maj-juli 2019. Genom kvalitativa intervjuer undersökte man var respondenterna såg att man skulle uppnå störst fördelar på kortast tid genom digitalisering inom vården.

#3 2020

"Socialstyrelsen rekommenderar att alla patienter som drabbas av stroke, det vill säga en infarkt eller en blödning i hjärnan, ska vårdas på en särskild strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset för att snabbt få behandling av ett team speciellt kunniga inom strokevård." Foto: Canstock, arkiv.

Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad

#3 2020

Sjukhus med hög beläggningsgrad är mindre benägna att lägga in patienter med stroke direkt på en strokeenhet än sjukhus där beläggningen är lägre. Varje minuts fördröjning av propplösande behandling leder till ökad risk för hjärnblödning, funktionsnedsättning och död. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

I sin avhandling visar David Darehed att chansen att komma till en strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset minskar för varje procents ökning av sjukhusets beläggning när sjukhuset har en beläggningsgrad på över 85 procent. Det gick även att se en variation beroende på tidpunkt på dygnet när patienten kom in för misstänkt stroke. Under jourtid var det färre som blev inlagda direkt på strokeenhet än under dagtid.

– Den positiva nyheten är att sedan 2010 har tiden till att propplösande behandling sätts in på sjukhus i genomsnitt kortats med nästan en halvtimme. Det har räddat i storleksordningen 40 människoliv varje år i Sverige, säger David Darehed, doktorand vid Umeå universitet och läkare vid Sunderby sjukhus.

Särskild strokeenhet som första vårdenhet

Socialstyrelsen rekommenderar att alla patienter som drabbas av stroke, det vill säga en infarkt eller en blödning i hjärnan, ska vårdas på en särskild strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset för att snabbt få behandling av ett team speciellt kunniga inom strokevård. Men det är

"Ett annat resultat i avhandlingen var vikten av att snabbt sätta in propplösande behandling, så kallad trombolys, vid infarkt i hjärnan." Foto: Canstock, arkiv.

alltså inte alla som får tillgång till det direkt. Ett annat resultat i avhandlingen var vikten av att snabbt sätta in propplösande behandling, så kallad trombolys, vid infarkt i hjärnan. Även om utvecklingen här går åt rätt håll och tiden att sätta in sådan behandling i genomsnitt har kortats, gick det också på denna punkt att se skillnader mellan olika sjukhus och tidpunkt på dygnet. Flest fick trombolys snabbt på universitetssjukhus och fler fick det snabbt på dagtid än under jourtid. – Det är viktigt att komma tillrätta med den här ojämlikheten så att strokepatienter får bästa möjliga behandling oavsett vilket sjukhus man kommer till

David Darehed, doktorand. Foto: Mattias Petterson

och vilken tid på dygnet man kommer in, säger David Darehed. Avhandlingen är baserad på data från det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke, berikat med data över beläggningsgrad. Patienter som insjuknade med stroke mellan 2010-2017 är studerade. I den största studien inkluderades över 130 000 patienter. I analyserna har hänsyn tagits till andra möjliga faktorer som kan påverka resultaten, däribland kön, ålder, strokens svårighetsgrad och samsjuklighet. Källa: Umeå Universitet

Avhandling http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1411292&dswid=6750 David Darehed är uppvuxen i Gällivare. Han är specialist i internmedicin och dubbelspecialiserar sig just nu mot neurologi vid Sunderby Sjukhus i Luleå.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...” Antal bokpaket

Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2020

Rökning är den vanligaste orsaken till benartärsjukdom. Sjukdomen har hög dödlighet och innebär en påtagligt ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Åderförkalkningsprocessen märks oftast inte, men kan leda till symptom i form av gångrelaterade bensmärtor, så kallad ”fönstertittarsjuka”. Foto: Canstock, arkiv.

Actionplan för en illa behandlad folksjukdom Benartärsjukdom är en hjärt-kärlsjukdom som trots att den drabbar nästan 20 procent av den äldre befolkningen är en av vår tids mest okända folksjukdomar. Studier visar att patienter med benartärsjukdom har sämre prognos än personer som har haft en hjärtinfarkt. Nu behövs nationella riktlinjer, utbildningsinsatser inom primärvården och stöd till patienternas egenvård.

Benartärsjukdom (BAS) innebär åderförkalkning i benens pulsådror där förträngningar hindrar ett normalt blodflöde. Åderförkalkningsprocessen märks oftast inte, men kan leda till symptom i form av gångrelaterade bensmärtor, så kallad ”fönstertittarsjuka”. Rökning är den vanligaste orsaken till benartärsjukdom. 52

#3 2020

Även diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt har betydelse för att sjukdomen utvecklas. Ärftlighet har också betydelse för sjukdomen som ökar med åldern och är mycket ovanlig under 50 års ålder. Lätt att diagnosticera

I sin allvarligaste form - kritisk ischemi - har patienterna svåra smärtor även i vila, svårläkta sår på fötterna eller utveckling av kallbrand med risk för amputation. Sjukdomen har hög dödlighet och innebär en påtagligt ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Men, sjukdomen är lätt att diagnostisera genom att man mäter blodtrycket både i arm och vid ankel. Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen finns det en kärlförträngning i benet.

”Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen finns det en kärlförträng ning i benet.” Illustrationen visar normal och aterosklerotisk artär. Illustration: Karin Lodin

Den mest grundläggande behandlingen består av rökstopp, en ökad fysisk aktivitet och bra kostråd. Patienter med symptom av sin sjukdom behöver också bästa medicinska behandling riktad mot förhöjda blodfetter, högt blodtryck och proppförebyggande medicin för att förhindra en för tidig sjuklighet och död. Är sjukdomen uttalad ska dessa patienter också ha en kärlkirurgisk bedömning. Stora skillnader i behandling

Trots omfattande forskning som talar för att patienter med symptomgivande BAS ska behandlas enligt i stort sett samma principer som patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller stroke, ses stora skillnader i behandlingen. I en färsk svensk studie (Sigvant, et al. 2019) jämfördes patienter vårdade i Sverige för hjärtinfarkt med patienter som fått diagnosen BAS. Studien visade att BAS-patienten löper en högre risk att dö jämfört med patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Patienter som genomgått kirurgisk behandling för BAS är heller inte lika intensivt läkemedelsbehandlade jämfört med patienter som har genomgått en hjärtinfarkt, det gäller speciellt kvinnor. Data från det kärlkirurgiska registret, Swedvasc, tyder på ett för litet fokus på medicinsk behandling och uppföljning. Själva kirurgin håller hög internationell standard

men den medicinska och livsstilsinriktade behandlingen behöver förbättras. Så vad behöver vi göra?

För det första saknar BAS-patienterna nationella riktlinjer kring medicinsk behandling, det måste komma på plats. För det andra behövs utbildningsinsatser inom primärvården samt att de kärlkirurgiska klinikerna behöver ta större ansvar för både medicinsk behandling och uppföljning och för det tredje behöver patienterna stöd till egenvård. Genom dessa åtgärder hoppas vi att den här undanskymda patientgruppen - vars röst nu företräds av Riksförbundet HjärtLung - får den uppmärksamhet och behandling som sjukdomens allvar kräver. INGER ROS Ordförande Riksförbundet HjärtLung, patientorganisation som arbetar för människor med hjärt-, kärl- och lungsjukdom. JOACHIM STARCK Registerhållare för nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi, Swedvasc.

Actionplan för benartärsjukdom • BAS-patienterna är i behov av nationella riktlinjer kring medicinsk behandling på samma sätt som patienter med annan hjärtkärlsjukdom. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kritisk ischemi är på gång att införas. Det är bra och kommer förhoppningsvis att öka medvetenheten för sjukdomen som helhet. • Det behövs utbildningsinsatser inom primärvården där de flesta av BAS-patienterna vårdas. Primärvården behöver ta ett större ansvar för att BAS-patienter identifieras och behandlas på samma sätt som patienter med annan hjärt-kärlsjukdom. • De kärlkirurgiska klinikerna behöver ta ett större ansvar för att BAS-patienterna inte bara ska få bästa kirurgiska behandling utan också bästa medicinska behandling och uppföljning. • Stöd till egenvård. Kan man påvisa BAS som en riskfaktor för patienten finns det mycket större möjligheter att stödja till livsstilsförändringar vilket medför stor patientnytta.

#3 2020

Undersökning för godartad lägesyrsel med Dix-Hallpikes test. Illustration: Linda Pålemo.

Enkel fråga kan leda till bot mot äldres yrsel och obalans Blir du yr när du lägger dig eller vänder dig i sängen? Det är en enkel fråga som effektivt identifierar om en person lider av godartad och botbar lägesyrsel, så kallad kristallsjuka, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

av yrsel. I samband med undersökning besvarade de ett formulär med 15 frågor. Den fråga som hade tydligast koppling till diagnosen godartad lägesyrsel var just den om yrsel när man vänder sig i sängen. Snabb identifiering möjlig

Ellen Lindell spe cialistläkare. Foto: Erik Wickström.

#3 2020

Godartad lägesyrsel är vanligt och förekommer ofta odiagnostiserat bland äldre. Många lider i det tysta av yrsel och obalans, vilket har stor inverkan på livskvaliteten. Även om yrsel inte är livshotande ökar risken för otrygghet och fallolyckor när man går. Syftet med avhandlingen vid Sahlgrenska akademin har varit att öka kunskapen om yrsel och ostadighet hos äldre, med fokus på godartad lägesyrsel. Författaren Ellen Lindell är specialistläkare inom öron-näsa-hals på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där en del av forskningen gjorts. I en av delstudierna ingick 149 patienter, 96 kvinnor och 53 män, som remitterats till öron-näsa-hals på grund

– Förekomst av yrsel när man lägger sig eller vänder sig i sängen kan snabbt identifiera godartad lägesyrsel, som är den vanligaste orsaken till yrsel och som går att bota. Behandling av yrsel ökar välbefinnandet och kan minska lidandet hos en stor grupp äldre personer och även minska samhällets kostnader, säger Ellen Lindell. Godartad lägesyrsel, kristallsjuka, är den vanligaste orsaken till yrsel från innerörats balansorgan och beror på att kristaller från innerörat lossnar och hamnar på fel ställe. Symptomen är yrsel som kommer framförallt vid lägesändring. Många upplever även ostadighet när de står och går. Kristallsjuka botas genom manöverbehandlingar, ofta

I innerörat sit ter hörsel- och balansorganet. Illustration: Linda Pålemo.

utförda av sjukgymnast, där man har som målsättning att få kristallerna på rätt plats igen. Detta gör man genom att man vrider och snurrar hela patienten. Beroende på vilken båggång och vilken sida gör man på olika sätt. Upplever sämre hälsa

Tre av tio personer över 70 år beräknas lida av yrsel och obalans. Enligt avhandlingen, som också stöder sig på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göte borg, är yrsel vid 75 års ålder vanligare hos kvinnor än hos män, men vid 79 års ålder är könsskillnaderna borta. Bland de undersökta 79-åringarna hade drygt hälften yrsel och fyra av tio hade ramlat senaste året. Personer med yrsel tar fler mediciner, är mer trötta, går långsammare, är mer rädda för att ramla och har sämre självupplevd hälsa än personer utan yrsel. – Resultaten i min avhandling visar att om man är drabbad av yrsel så är det förenat med sämre hälsorelaterad livskvalitet och att man skattar sin hälsa sämre än personer utan yrsel, säger Ellen Lindell. Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Dizziness and Benign Paroxysmal Positional Vertigo among older adults - health-related quality of life and associated factors; http://hdl.handle.net/2077/62213

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA

En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från fyra nordiska länder. Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 209 kr/ex

Ja tack! Jag beställer ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2020

”Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna”. Foto: Canstock, arkiv.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper högre risk för skador Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret. Det visar en stor studie av forskare vid Karo linska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ. Resultatet belyser behovet av extra stöd kring preventiva åtgärder för att förhindra skador av barn till föräldrar med psykisk ohälsa samt av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar.

Enligt forskarnas uppskattningar har mellan 7–11 procent av alla barn i Sverige en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård. Stödjande insatser har hittills fokuserat mest på att motverka försummelse och i lägre utsträckning på att förhindra olyckor och skador. Enligt forskarna bör man dock se över om det går att minska skador hos dessa barn genom att anpassa säkerhetsåtgärder i och utanför hemmet för föräldrar med psykisk ohälsa. – Våra resultat visar att det finns ett behov av ökat stöd 56

#3 2020

till föräldrar med psykisk ohälsa, speciellt under det första levnadsåret. Redan idag finns det riktlinjer och stöd till nyblivna föräldrar för att främja barnens säkerhet, men man borde se över innehållet genom att även ta hänsyn till föräldrarnas psykiska hälsa, säger Alicia Nevriana, doktorand vid institutionen för global folkhälsa och studiens korresponderande författare. Resultaten visar också

Barn i åldersgruppen 0–1 år hade 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa. Risken minskade desto äldre barnen blev men var fortfarande något förhöjd (6 procent högre) för barn i åldersgruppen 13–17 år. Inom gruppen med psykisk ohälsa fann forskarna att risken var störst för barn till föräldrar med relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressjukdomar, medan barn till föräldrar med allvarliga psykiska sjukdomar, som till exempel schizofreni och andra psykosdiagnoser, hade något lägre risk att drabbas av skador. Resultaten visar också att barn till mammor med psykisk ohälsa hade något högre risk för skador än barn till pappor med psykisk ohälsa.

Risken var något högre för mer sällsynta typer av skador orsakade av till exempel våld jämfört med mer vanliga skador orsakade av till exempel fall- eller trafikolyckor. Forskarna noterar dock att våldsamma incidenter är mycket sällsynta även i familjer med psykisk ohälsa. Studien, som gjordes i samarbete med forskare vid University of Manchester i Storbritannien, följde 1,5 miljoner barn i Sverige, födda mellan 1996–2011, varav över 330 000 hade minst en förälder som diagnostiserats med psykisk sjukdom inom specialistvården, under den perioden eller fem år tidigare.

besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna. – Psykisk sjukdom är ofta förknippat med sämre socioekonomiska förutsättningar, som till exempel kan leda till att familjen bor i en mindre trygg inom- och utomhusmiljö eller inte har råd med vissa säkerhetsanpassningar. Vi kan inte utesluta att riskerna i vår studie delvis förklaras av sådana socioekonomiska faktorer, trots att vi försökt kontrollera för föräldrarnas socioekonomi så gott vi kunnat. Vi har heller inte studerat Alicia Nevriana, doktorand. huruvida vissa mediciner mot psykisk sjukdom, framförallt de som har inverkan på vakenhetsgraden och uppmärksamhet, skulle Möjliga förklaringar kan vara kunna påverka barnens risk för skador, och detta bör Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med undersökas i framtida studier, säger Alicia Nevriana. psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Maternal and paternal mental illness and risk of injuries in children and adolescents: a nationwide register-based cohort study in Sweden,” Alicia Nevriana, Matthias Pierce, Christina Dalman, Susanne Wicks, Marie Hasselberg, Holly Hope, Kathryn M Abel, Kyriaki Kosidou, BMJ, 8 april, 2020, doi: 10.1136/bmj.m853 Studien har finansierats med hjälp av European Research Council, the National Institute for Health Research, Region Stockholm och Vetenskapsrådet.

Ny och uppd aterad! De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter. Vi ses!

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik. • Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok. • Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

#3 2020

Bakterier ställer till det för genetisk forskning ”De flesta bakterieföroreningar i celler som odlas på laboratorier är oftast lätta för forskare att upptäcka. Men för att avslöja föro reningar med mykoplasma krävs särskilda tester”. Foto: Canstock, arkiv.

En gåtfull modifiering av DNA, som är vanlig i bakterier, existerar inte i människan eller andra däggdjur. En ny studie av LiU-forskare demonstrerar att fynd som gjorts av den epigenetiska markören 6mdA i djur med stor sannolikhet har orsakats av begränsningar i tekniker och bakteriella föroreningar i prover.

För ett par år sedan kom ett par studier som fick stor uppmärksamhet bland forskare inom genetikområdet. Studierna handlade om en särskild epigenetisk markör, det vill säga en modifiering på DNA som påverkar hur DNA-sekvensen används av olika celler, som fram till dess aldrig hade observerats i flercelliga organismer. Den epigenetiska markören, kallad 6mdA, är däremot vanligt förekommande i bakterier, där den spelar en viktig roll för bakteriers förmåga att skydda sig mot virus. När flera forskargrupper rapporterade att de hittade 6mdA i olika djur, och till och med i mänskliga celler, väckte det både stort intresse och frågor bland forskare. Bland annat har de uppmätta nivåerna av 6mdA varit så låga att forskare har undrat om en epigenetisk signal som 58

#3 2020

är så ovanlig verkligen kan fylla en funktion. Efter de första rapporterna har det också kommit en del studier i vilka forskarna inte kunnat detektera 6mdA hos djur. Föroreningar i prover?

Liksom många andra forskare började Colm Nestors forskargrupp vid Linköpings universitet att studera den gåtfulla epigenetiska signalen. Men de lyckades inte mäta den i celler från människa och mus. När de till sist hittade 6mdA i två prover med mänskliga celler, visade det sig att båda var förorenade med mykoplasmabakterier. Forskarna misstänkte att den epigenetiska markören kom från bakterien och inte de mänskliga cellerna. De behandlade cellerna med antibiotika mot mykoplasma och 6mdAsignalen försvann. LiU-forskarna menar att föroreningar med mykoplasmabakterier kan vara ett underskattat problem för den epigenetiska forskningen. Den aktuella mykoplasmabakterien är nämligen vanligt förekommande hos friska personer och ger vanligtvis inga hälsobesvär. Eftersom mykoplasma kan finnas både utanför celler och till och med leva inuti cellerna i kroppen, kan det hända att

denna bakterie följer med oupptäckt i prover från människor. De flesta bakterieföroreningar i celler som odlas på laboratorier är oftast lätta för forskare att upptäcka. Men för att avslöja föroreningar med mykoplasma krävs särskilda tester. LiU-forskarna fann snart att det inte bara var mykoplasmabakterier som ställde till det för forskare som vill studera 6mdA-markören. De hittade även problem med flera olika metoder som använts för att detektera denna epigenetiska modifiering.

Colm Nestor framhåller att rapporterna om 6mdA i dägg djur är välgjorda studier som publicerats i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Att flera olika metoder ger liknande missvisande resultat på grund av helt olika artefakter är väldigt ovanligt. Foto: Thor Balkhed.

”Finns inte i däggdjur”

– Vi insåg att ”signalerna” från den här epigenetiska markören, 6mdA, helt enkelt var bakgrundsbrus. Men av flera olika komplicerade tekniska problem var det här bakgrundsbruset i flera av metoderna inte slumpmässigt, utan det såg ut som om det vore riktiga signaler. Nu kan vi med säkerhet säga att 6mdA inte finns i däggdjur, säger Colm Nestor, biträdande lektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett studien som publiceras i Science Advances. Colm Nestor framhåller att rapporterna om 6mdA i däggdjur är välgjorda studier som publicerats i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Att flera olika metoder ger liknande missvisande resultat på grund av helt olika artefakter är väldigt ovanligt. – När vi analyserar sådant som är mycket sällsynt måste vi bli allt mer försiktiga och vaksamma på om vi verkligen kan mäta det med de metoder vi använder. När det gäller 6mdA tror jag att mycket tid och pengar kan sparas och besvikelser kan undvikas om forskare slutar försöka studera något som helt enkelt inte finns där, säger Colm Nestor.

Colm Nestor, biträdande lektor, Foto: Thor Balkhed.

Källa: Linköpings universitet

Artikel: ”No evidence for DNA N6-methyladenine in mammals”, Karolos Douvlataniotis, Maike Bensberg, Antonio Lentini, Björn Gylemo och Colm E. Nestor, (2020), Science Advances, publicerad online den 18 mars 2020, doi: 10.1126/sciadv.aay3335 Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, LiU-Cancer Network och Cancerfonden.

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 109 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 109 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2020

”Stockholm har ju internationellt sett en god luftkvalitet, i de flesta fall med halter väl under europeiska gränsvärden. Trots det fann vi ett samband med både hjärt-kärlsjukdom och demens.” Foto: Arkivbild

Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom När man utsätts för höga halter luftföroreningar ökar risken för demens, och risken verkar framförallt via hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie från Karolinska Institutet publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder, enligt forskarna.

Antalet personer med demens förväntas öka upp till tre gånger under de kommande 30 åren. Ingen verksam behandling finns för närvarande och därför är det extra viktigt att hitta miljö- och livsstilsfaktorer som går att påverka. Nyligen har enstaka vetenskapliga studier sett samband mellan luftföroreningar och demens, men på vilket sätt luftföroreningar skulle påverka risken för demens har varit oklart. 60

#3 2020

I denna studie har forskarna undersökt sambandet mellan halten luftföroreningar utanför bostaden och demens, och speciellt vilken roll hjärt-kärlsjukdom kan ha i detta. Cirka 3 000 personer utan demens, med en medelålder på 74 år, rekryterades från den allmänna befolkningen på Kungsholmen i Stockholm. Dessa följdes sedan med upprepade kliniska undersökningar under upp till 11 år. Totalt utvecklade 364 personer demenssjukdom under studiens gång. – Stockholm har ju internationellt sett en god luftkvalitet, i de flesta fall med halter väl under europeiska gränsvärden. Trots det fann vi ett samband med både hjärtkärlsjukdom och demens. Det vi ser tyder på att lokalt producerade luftföroreningar påverkar risken att drabbas av demens och att påverkan i huvudsak beror på att luftföroreningar påverkar risken att få hjärt-kärlsjukdom, särskilt stroke, vilken i sin tur ökar risken för demens,

säger studiens huvudförfattare Giulia Grande, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till luftföroreningar och demens

De senaste årens exponering föreföll mer betydelsefull än tidigare exponering för luftföroreningar, vilket förvånande forskarna med tanke på att demens oftast utvecklas långsamt och under lång tid. Men det stämmer väl med internationella studier av luftföroreningar och risken för hjärt-kärlsjuklighet. Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till luftföroreningar och demens, och förklarade ungefär hälften av sambandet mellan luftföroreningar och demens. Även hjärtinfarkt och hjärtsvikt spelade en roll. – Det är känt att luftföroreningar är en riskfaktor för hjärt-kärlhälsa och att hjärt-kärlsjukdom ökar risken för demens. I vår studie har vi kopplat samman dessa tre faktorer och visat att till och med i så goda förhållanden som i Stockholm kan luftföroreningar bidra till demens. Detta understryker ytterligare vikten av att minska exponeringen för luftföroreningar. För att förhindra ut-

Tom Bellander, professor. Foto: Ulf Sirborn.

Stroke var den sjukdom som tydligast kunde knytas till luftföro reningar och demens, och förklarade ungefär hälften av sam bandet mellan luftföroreningar och demens. Även hjärtinfarkt och hjärtsvikt spelade en roll. Foto: Canstock, arkiv.

veckling till demens är det även viktigt att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom, inte minst för människor som bor i förorenade miljöer, säger Giulia Grande. Källa: Karolinska Institutet

Debora Rizzuto, forskare och Giulia Grande, forskare. Foto: Stefan Zim merman.

Publikation: “The role of cardiovascular disease in the association of long-term exposure to air pollution and the risk of dementia,” Giulia Grande, Petter L.S. Ljungman, Kristina Eneroth, Tom Bellander, Debora Rizzuto, JAMA Neurology, online March 30, 2020, doi: 10.1001/jamaneurol.2019.4914 Studien har finanseriats av the Swedish National Study on Aging and Care på Kungsholmen, Socialdepartementet, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet’s doktorandfinansieringsprogram och Forte.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders och livsstilsrelaterade sjukdomar. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 99 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 99 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#3 2020

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DIKTER AV MATTIAS KRONSTRAND DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT & VILLOSTIGAR Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling. Många av texterna har publicerats i Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten.

Var inte rädd för villostigarna Möjligheterna väntar där Ibland måste du ut på otrampad mark Gå vilse för att hitta rätt Om författaren: Mattias Kronstrand är biomedicinsk analytiker, han har tidigare utgivit ”Hänt i skvättet” som också finns att beställa i Medicinsk Access bokklubb.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

150 kr/st inkl moms. Tillkommer porto.

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer... Det Mesta är inte så viktigt Antal ex

150 kr styck, inkl. moms, porto tillkommer.

Villostigar Antal ex

150 kr styck, inkl. moms, porto tillkommer.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2 62

2017 #6 #3 2020

Plats för frimärke

Vericiguat minskar risken för allvarliga händelser hos patienter med hjärtsvikt Läkemedelskandidaten Vericiguat har i en fas III-studie med mer än 5000 patienter visat sig kunna sänka risken för dödsfall till följd av kardiovaskulära orsaker eller sjukhusvistelse till följd av hjärtsvikt med 10 procent hos patienter med allvarlig av hjärtsvikt.

Resultaten från studien med namnet VICTORIA presenterades online vid den vetenskapliga konferensen American College of Cardiology’s 69th Annual Scientific Session den 28 mars 2020 och publicerades samtidigt i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine. Det är den första studien av sitt slag som fokuserar på patienter med allvarlig hjärtsvikt. I studien gavs Vericiguat som tillägg till den standardbehandling som ges till patienter med allvarlig hjärtsvikt. Hos den här gruppen patienter med kronisk hjärtsvikt där stor risk för allvarliga händelser föreligger har Vericiguat visat sig kunna bli ett viktigt komplement till den standardbehandling som ges idag, säger Lars H Lund, professor och överläkare vid hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt kroniskt tillstånd som inom åtta år förväntas drabba ca 60 miljoner

personer världen. I Sverige beräknas mer än 10 procent av de äldre leva med hjärtsvikt. Dödligheten är hög, cirka 20 procent av personer med hjärtsvikt avlider inom två år efter att tillståndet förvärrats till en allvarlig form. I Sverige har cirka 60 patienter vid sju olika sjukhus ingått i studien. Uppföljningstiden för patienterna i studien var i genomsnitt 10,8 månader och skillnaden mellan placebogruppen och gruppen som blev behandlad med Vericiguat blev tydlig efter tre månader. I studien gavs Vericiguat dagligen i form av en oral beredning med en daglig måldos på 10 mg efter en inledande dosstegring från 2,5 mg. Vericiguat var väl tolererat hos patienterna i studien, andelen allvarliga biverkning var jämförbart med antalet i placebogruppen (32,8 respektive 34,8 procent) och andelen avslutade behandlingar var också jämförbart med placebo (6,6 respektive 6,3 procent). Vericiguat har två verkningsmekanismer som båda korrigerar för bristen på det viktiga signalenzymet guanylatcyklas som ofta observeras hos patienter med allvarlig hjärtsvikt. På så vis påverkas både hjärtats och kärlens funktion i kroppen. Källa: Bayer AB

Om VICTORIA VICTORIA är en randomiserad, placebo-kontrollerad, multicenter- och dubbelblindad fas III-studie som undersöker Vericiguat jämfört med placebo i kombination med tillgängliga hjärtsviktterapier hos patienter med kronisk symptomatisk hjärtsvikt (ejektionsfraktion <45%) som haft en tidigare försämringshändelse. I studien definierades försämringshändelse som vistelse på sjukhus på grund av hjärtsvikt eller att patient fått intravenös diuretikum för hjärtsvikt utan sjukhusvistelse. Det primära studiemåttet är tiden till antingen kardiovaskulär död eller första sjukhusvistelse på grund av hjärtsvikt. 10 mg Vericiguat dagligen minskade signifikant den kombinerade risken för hjärtsvikt-relaterad sjukhusvistelse eller kardiovaskulär död med 10% (relativ riskreduktion: HR 0,90; 95% CI (0,82–0,98; p=0,019); absolut riskreduktion (ARR) 4,2 per 100 patientår. För de individuella komponenterna i det primära studiemåttet var resultatet: sjukhusvistelse på grund av hjärtsvikt: HR 0,90, 95% CI (0,81–1,00; p=0,048); kardiovaskulär död: HR 0,93, 95% CI (0,81–1,06; p=0,269). I studien ingick 5050 patienter vid fler än 600 sjukhus i 42 länder, inklusive Japan, Kina, USA och länder I Europa. Studien finansierades av Bayer och Merck och genomfördes I samarbete med Canadian VIGOUR Centre och Duke Clinical Research.

#3 2020

MEDICINNOTISER

”Benskörhet hos äldre leder ofta till frakturer som är förknippade med funktionsnedsätt ning, sämre livskvalitet och risk att dö i för tid. I och med godkännandet ges nu tillgång till en behandling som både ökar benbildning och minskar benresorption vilket därmed kan stärka skelettet och förhindra frakturer”. Foto: Canstock, arkiv.

EVENITY® (romosozumab)

finns nu tillgängligt i Sverige för behandling av svår osteoporos hos postmenopausala kvinnor med hög risk för fraktur

Mattias Lorent zon, professor och överläkare Geriatriska kliniken Sahlgrenska Uni versitetssjukhuset.

UCB har tillkännagett att EVENITY® (romosozumab) finns tillgängligt i Sverige för behandling av svår osteoporos hos postmenopausala kvinnor med hög risk för fraktur. Romosozumab är ett nytt skelettstärkande läkemedel som både ökar benbildning och till en mindre grad minskar benresorption (benförlust).

Osteoporos är en allvarlig och kronisk sjukdom som ökar risken för frakturer. Det uppskattas att 16 miljoner kvinnor i EU6-länderna i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Storbritannien har osteoporos.3 Benskörhetsfrakturer till följd av osteoporos påverkar

FAKTA Första nya läkemedlet mot osteoporos som godkänts inom Europeiska unionen sedan 2010. Nytt skelettstärkande läkemedel som både ökar benbildning och minskar benförlust. Osteoporos är den vanligaste bensjukdomen1 som resulterar i mer än 100.000 benskörhetsfrakturer i Sverige varje år2 Romosozumab beviljades godkännande av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) den 9 december 2019 för behandling av svår osteoporos hos postmenopausala kvinnor med hög risk för frakturer.

#3 2020

1 av 3 kvinnor över 50 år,3 och eftersom befolkningen lever längre kommer antalet troligtvis att öka. Trots detta får ca 82,8 % av kvinnorna över 50 år i Sverige med osteoporos inte behandling.4 ”Benskörhet hos äldre leder ofta till frakturer som är förknippade med funktionsnedsättning, sämre livskvalitet och risk att dö i förtid. I och med godkännandet ges nu tillgång till en behandling som både ökar benbildning och minskar benresorption vilket därmed kan stärka skelettet och förhindra frakturer, säger professor och universitetssjukhusöverläkare Mattias Lorentzon,” Geriatriska kliniken, SU Sahlgrenska. Källa: UCB Pharma

Referenser 1. M edline Plus. Osteoporosis Overview - https://medlineplus. gov/ency/article/000360.htm. Accessed January 23, 2020. 2. O steoporosförbudet 2020, www.osteoporos.org/om-osteoporos 3. I nternational Osteoporosis Foundation. Broken Bones, Broken Lives: A Roadmap to Solve the Fragility Fracture Crisis 4. I OF, Brutna ben, trasiga liv. En åtgärdsplan får att låsa krisen med trasiga liv 2019; 5 http://share.iofbonehealth.org/ EU-6-Material/Reports/IOF%20Report_SWEDEN_DIGITAL_SW.pdf

NY BOK

i vetenskap och konst Bengt W. Johansson, red. Kyla är ett begrepp med många innebörder. Inte minst i dessa tider då klimatet och väderförhållanden diskuteras över hela världen.

Hälsa och väder är likaså intimt förknippade med varandra. Kyla kan vara både något positivt och motsatsen, såväl inom vetenskapen som inom konsten. I vetenskapen som exempelvis bot mot solsting och inom kirurgin för att minska ämnesomsättningen och syrgaskonsumtionen. Inom konsten förekommer kylan som motiv på olika sätt genom seklerna. Även musiken har inspirerats liksom litteraturen av kylan som motiv och metafor. I denna kylslagna volym skriver forskare om igelkotten; om väder och klimat; om kylan i naturen; om problem för odling, trafik och bebyggelse; om kylskador liksom om kulinarisk kyla. Förlag: Carlsson Bokförlag

Foto: Ellica Ericson, arkiv.

Om redaktören: Bengt W Johansson, bokens redaktör, Malmö, är hjärtläkare, docent och författare. Helge Brändström är överläkare i anestesi och intensivvård, Umeå. Linda Fagerström är docent i konstvetenskap i Växjö och konstkritiker. Jan Hedh, Malmö, är konditorioch bagarmästare och författare. Jan O. Mattsson är professor em. i naturgeografi i Lund. Torbjörn Messner är överläkare em. i Kiruna. Sixten Nordström är chef för Musikhögskolan i Malmö, musikdirektör, författare och programledare i tv. Johan Stenström är professor i litteraturvetenskap i Lund.

#3 2020

Bokvinnare nr 2 Vinnarna av ”Upptäckter för livet” Roland Sahl Nyköping Marianne Mikaelsson Åkersberga Mona Lycksell Sundsvall FRÅGA LÖD: V EM GÖR ILLUSTRATIONERNA I BOKEN? RÄTT SVAR VAR: REBECKA LAGERCRANTZ

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten kommer med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm. Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms. TOTALT 209 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#3 2020

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

DEN RÖDE HANEN Märkliga och många gånger livsfarliga händelser drabbar utryckningsgrupp fyra på Östermalms brandstation i Stockholm. Särskilt utsatt tycks ledaren för gruppen, brandmästare Stefan Berg, vara. Är någon ute efter att skada just honom? Eller är hela gruppen i fara?

Brandingenjör Jessica Frank hamnar mitt i dramat i sin roll som brandorsaksutredare. Både Stefan och Jessica bär på ärr när de möts. Stefan kämpar med att hålla samman

sin utryckningsgrupp samtidigt som han vacklar efter en plötslig och smärtsam separation. Jessica brottas med spöken ur det förflutna och gör allt för att dölja sina påtagliga skador. Tillsammans letar de efter svar på de många gåtor och rök ridåer som finns framför dem. Den röde hanen är den första delen i en serie spännings romaner om livet på Östermalms brandstation.

Tävling!

Omslag: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design

Förlag: Southside Stories Du kan vinna boken ”Den röde hanen” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till! Anna Granlund bor i Stockholm och har arbetat inom bok- och reklambranschen under större delen av sitt liv. Anna drev tidigare Norrlands förlaget North Chapter, som vunnit pris för ”Best cocktail book in the world”, ”Best culinary travels book” och ”Årets svenska måltidslittera tur”. Numera arbetar Anna på Bonnierförlagen, främst med kommunikation men även med bok produktion. På fritiden hittar man henne oftast i en kajak, ett löparspår eller på en resa någon stans där hon slipper frysa. Foto: Stefan Tell.

Vi lottar ut tre exemplar av ”Den röde hanen”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 13 maj!

FRÅGA: I VAD SITTER OFTAST ANNA I? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#3 2020

MEDICINNOTISER

”Smärta i ansiktet kan bli en svår påfrest ning för den enskilde och en kostnad för samhället. Trots att många kan få god hjälp med enkla behandlingsstrategier, är det vanligt att smärtpatienterna tappas bort i vården”. Foto: Canstock, arkiv.

Mer smärta bland folket – och kvinnor drabbas hårdast

Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor. Foto: Hamdija Comic.

Allt fler rapporterar smärta i ansiktet. Bara ett fåtal av de drabbade tillfrisknar helt från sina besvär. Det visar en ny studie från Umeå universitet. Det är främst kvinnor som drabbas av smärtan, och klyftan mellan könen verkar öka.

– Smärta i ansiktet kan bli en svår påfrestning för den enskilde och en kostnad för samhället. Trots att många kan få god hjälp med enkla behandlingsstrategier, är det

”Bland dem med långvarig smärta finns ofta en tydlig samsjuk lighet med stress, depression och smärta i andra delar av krop pen, utan att man kan avgöra vad som är orsak eller verkan”. Foto: Canstock, arkiv.

#3 2020

vanligt att smärtpatienterna tappas bort i vården, säger Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet. I studien har alla som besökt Folktandvården i Västerbotten 2010 – 2017 besvarat frågor om smärta i ansiktet. Studien visar att förekomsten av smärta ökar i hela befolkningen, men allra störst är ökningen bland kvinnor. Den högsta förekomsten fanns bland personer i arbetsför ålder, där det kan leda till sjukskrivningar. Besvären är vanligen orsakade av smärta från käkmuskulaturen eller käkleden, och en av fem som drabbats utvecklade ett långvarigt smärttillstånd. Av dessa var det bara 14 pro-

cent som sedan tillfrisknade. Bland dem med långvarig smärta finns ofta en tydlig samsjuklighet med stress, depression och smärta i andra delar av kroppen, utan att man kan avgöra vad som är orsak eller verkan. – Resultaten visar både på vikten av att enkelt kunna identifiera individer som kan behöva hjälp och att det behövs riktlinjer för hur sjukvård och tandvård bäst ska ta hand om dessa patienter så att de inte hamnar i en ond cirkel av smärta och spänningstillstånd. Här kan kartläggning i samband med besök hos tandvården vara en bra början, säger Anna Lövgren. Källa: Umeå Universitet

Vetenskaplig publicering Increasing gender differences in the prevalence and chronification of orofacial pain in the populationBirgitta Häggman-Henrikson, Per Liv, Aurelija Ilgunas, Corine M.Visscher, FrankLobbezoo, Justin Durham, Anna Lövgren PAIN doi: 10.1097/j.pain.0000000000001872 https://journals.lww.com/pain/Abstract/publishahead/Increasing_gender_differences_in_the_prevalence.98442.aspx Totalt 180 000 patientundersökningar har ingått i underlaget. Bakom studien står en internationell forskargrupp med deltagare från Amsterdam, Newcastle, Malmö och Umeå, ledd av Anna Lövgren. Studien är en del i ett större projekt med syfte att förbättra omhändertagandet för patienter med långvarig smärta och käkfunktionsstörning i tandvården och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Pain.

MEDICINNOTISER

Bilden på Solutiokatetern visar kontroll handtaget med det blå skjutreglaget med vilken man kontrollerar nålen i andra änden av katetern. Här är nålen i utskjutet läge och devierar då åt sidan bort från den blå laser fibern som är sammankopplad med Solutiokatetern. Genom att nålen är böjd devierar den ut igenom kärlväggen så att man via nålen kan anlägga bedövningsmedel i vävnaden utanför kärlet.

Nytt instrument för åderbråckskirurgi

har gett positiva resultat i klinisk studie Medicinteknikbolaget Medvasc rapporterar positiva resultat från en första klinisk studie där patienter med åderbråck behandlades med ett nytt, smärtfritt och effektivt instrument, Solutio™ katetern, vilket utvecklats av bolaget.

har stora förhoppningar att de goda kliniska resultaten skall leda till att fler patienter med åderbråck kommer under behandling.

Samtliga patienter i studien rapporterade minimal smärtupplevelse, och Solutio™ katetern visade sig vara säker och fungera utan komplikationer. Ytterligare studier planeras ske under året för att verifiera de goda resultaten och därefter förberedelser för produktlansering. Laserbehandling är i dag den ledande behandlingstekniken av åderbråck. Svagheten med denna teknik är att den är smärtsam. Ofta krävs omfattande lokalbedövning med upp till 30 injektioner genom huden längs den ven på benet som ska behandlas, samt både lugnande och smärtstillande läkemedel under ingreppet. Det är smärtsamt för patienten och resurskrävande för sjukvårdsorganisationen. Ungefär 30 % av befolkningen besväras av åderbråck men endast ett mindre antal patienter behandlas. Obehandlade åderbråck kan leda till kroniska bensår vilket medför stora kostnader för vården. Medvasc

Solutio™tekniken, innebär att laserfibern och Solutio™katetern sammankopplas och förs in i den åderbråcksven som skall behandlas. På plats i åderbråcksvenen anläggs lokalbedövningen inifrån venen genom Solutio™katetern som innehåller en böjd nål som kan tränga igenom kärlväggen inifrån kärlet ut till omgivande vävnad, där lokalbedövningsmedlet anläggs. Dessa nålstick känns inte av patienten eftersom det inte finns några

Medvasc har utvecklat en teknik där laserbehandling kan genomföras med minimal smärta:

smärtreceptorer på insidan av kärlväggen. Med Solutio™ minskas de smärtsamma nålsticken genom huden till endast ett och därmed minimeras patientens smärta vid laserbehandling. – Åderbråck drabbar ett stort antal av befolkningen, och problemet med att ett fåtal patienter behandlas leder till komplikationer i form av smärta och bensår som besvärar både patienten och belastar sjukvården. Att lösa problemet med smärta under behandling kommer vara en viktig tillgång i behandlingen av åderbråck. Resultaten från studien ser lovande ut att komma mycket närmare en lösning”, säger Docent Anders Lundell, Scandinavian Venous Centre Malmö. Dr Anders Lundell var huvudprövare i studien.

Michael Åkesson, läkare samt vd och grundare till bolaget.

Källa: MedVasc AB

Målet med den aktuella studien var att utvärdera smärta och säkerheten av Solutio™tekniken. Nio patienter som motsvarade de definierade kriterierna för att inkluderas deltog i studien och genomgick proceduren med den kombinerade laser Solutio™teknologin. Smärta utvärderades genom så kallad Visual Analog Scale (VAS), där maximal smärta ger ett värde på 100. Alla patienter i studien rapporterade minimal smärta på mellan 5-24 enligt VAS-skalan. Solutio katetern bedömdes också vara säker och lätt att använda av behandlade läkare. MEDVascs planer inför produktlansering inbegriper att under året genomföra ytterligare en klinisk studie för att verifiera tidigare studie på en uppdaterad prototyp av Solutio™. Ansökan för CE märkning i Europa och USA har initierats och företaget har initierat diskussioner med partner avseende tillverkning och produktion av Solutio™ katetern. Försäljning kommer att levereras i engångsuppsättningar direkt till behandlande kliniker och läkare. Produktlansering är planerad till år 2022 och planen är att börja med den nordiska marknaden och därefter EU och USA.

#3 2020

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

Ge Din gåva till stöd

för cancerforskningen Insamlingsstiftelsen LIONS CANCERFORSKNINGSFOND Mellansverige Uppsala-Örebro

Gåvotelefon: 072-215 36 00 Bankgiro 900-6784, Plusgiro 90 06 78-4

Stöd Lions Cancerforskningsfond Mellansverige Uppsala-Örebro 70

#3 2020

Swish 9006784

www.lcfm.se

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

2020

ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBERO

ENDE MEDICINSK TIDSK

Förbättrad Strokevår d med nytt omhändertagand e Forskning mellan liv och död

GÄSTLEDARE: INGER ROS

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. Läkare

Sjuksköterska

INSKACCESS.SE

Svenskheten är det största hotet mot svenskarna?

RIKSFÖRBUNDET HJÄR TLUN

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

RIFT • WWW.MEDIC

HYPERTONI OCH CO VID-19

KOLESTEROLHYPO TESEN OCH HISTORIEN OM DEN...

Plats för frimärke

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #3 2020

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#3 2020

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre! Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

75:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

95:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbetsdagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutförsäljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirka priser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st För våra barns bästa

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Den fulländade människan

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Må BÄST orka mer

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Villostigar

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms. NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #3 2020

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om...

...TIDIGA SJUKDOMSSYMPTOM

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 73.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

#3 2020

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Foto: Canstock, arkiv

Nästa nummer utkommer

28 MAJ

Min Medicin 2020 #3

Articles inside

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper högre risk för skador

Studie identifierar de främsta investeringsområdena för digital omvandling inom vården i Sverige

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Träning kan minska svår menssmärta

Vericiguat minskar risken för allvarliga händelser hos patienter med hjärtsvikt