Min Medicin 2020 #6

2020

#6

ÅRGÅNG 16

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

ÄR BEHANDLING MED VENTILATOR BRA FÖR COVID-19-PATIENTEN?

Vegetarisk kost ger positiva effekter vid kranskärls­ sjukdom

BIOMIMETIK

Vad kan vi lära inom kardiovaskulär medicin från djurvärlden?

VI MÅSTE LÄRA OSS AV CORONAKRISEN OCH GE VÅRA BARN EN BÄTTRE START I LIVET!

ANSIKTSMASK ELLER INTE – DET ÄR FRÅGAN GÄSTLEDARE: JÖRGEN JEHANDER

NJURCANCERFÖRENINGEN

Om ansiktsskydd förr och nu

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar.

Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

4

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

2

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

0

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Innehåll #6 2020 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer v.43, 2020

40 ANSIKTSMASK ELLER INTE – DET ÄR FRÅGAN 5 Stelbenta system sätter stopp för effektiva kombinationsbehandlingar vid cancer 6 Fortsatt minskat antal hjärtinfarkter 10 Reglering av glukos efter stroke förbättrar neurologisk återhämtning vid diabetes

Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

12 Antidepressivt läkemedel förbättrar inte återhämtningen efter stroke

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

20 Långvarig konditionsträning påverkar geners aktivitet i musklerna

14 Program minskade 70-åringars risk för hjärtkärlsjukdom 16 Ny forskning visar: Ett ägg om dagen medför ingen risk för hjärt-kärlsjuka 18 Förändring av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos visar forskning

8 Är behandling med ventilator bra för covid-19-patienten?

22 Ångest i tonåren kan öka risk för hjärtinfarkt i medelåldern 34 S amarbete med målet att bota åldersförändringar i gula fläcken 36 H järnans serotoninsystem påverkat vid autism 38 S amband mellan nedsatt kognitiv förmåga och försämrad prognos vid hjärtsvikt

32 Vegetarisk kost ger positiva effekter vid kranskärlssjukdom

44 Ångestdämpande mediciner i sjöar ger lugnande besked 46 O känd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp 48 H järnskador vid covid-19 påvisas med magnetkamera och skiktröntgen 50 Skörhet bättre mått än ålder för att förutsäga covid-19-överlevnad 52 Nya rön om hur ögat själv kan styra insläpp av ljus 56 Alzheimer saknar samband med diabetes 58 H järnavbildning kan förutse försämringar i minnet vid alzheimer 60 Långa rymdfärder riskerar förändra ögat och synnerven Omslaget: Näcken, Vadeån Hälsingland.

Skulptör: Anja Tellin Foto: Tord Amré

64 OxiskinPlus – en ny långverkande handdesinfektionsprodukt 67 B oktävling 72 B okklubben M edicinnotiser 63, 66

24 BIOMIMETIK – Vad kan vi lära inom kardiovaskulär medicin från djurvärlden?

54 Vi måste lära oss av corona­ krisen och ge våra barn en bättre start i livet! #6 2020

3

BIOMIMETIK – Vad kan vi lära inom kardiovaskulär medicin från djurvärlden?

Under miljontals år av evolution har oräkneligt antal strategier för lösningar på överlevnads­ problem selekterat fram hos djur och växter.

Bland alla dessa adaptioner finns det några som skulle kunna vara användbara för människan.

Detta är själva kärnan i det område som kallas biomimetik, vilket är studier av naturen med mål att skapa liknande strukturer, material eller processer som är till gagn för människor.

Biomimetik har de senaste decennierna fått stort genomslag inom industrin och inspirerat framtagandet av en stor mängd uppfinningar, från kardborreband baserat på kardborreväxter till höghastighetståg designade efter kungs­ fiskarens näbb. Inom medicin har dock forsk­ ningen än så länge varit begränsad.

Gästledaren Jörgen Jehander Ordförande Njurcancer­ föreningen: ”Flera nya kombinationsbehandlingar som kommit inom cancerområdet har fått nej av de svenska myndig­heterna och det drabbar nu även njurcancerpatienter som blir utan effektiv behandling som kan rädda liv. Även de behandlingar som finns erbjuds olika beroende på var i landet man bor, och framförallt vilket sjukhus man tillhör”.

Nytt mål med att kunna bota åldersförändringar i gula fläcken. Målet är att ta fram en helt ny cellterapi mot folksjukdomen som idag saknar behandling. Läs mer...

Mer i detta nummer: Långvarig konditionsträning påverkar geners aktivitet i musklerna. En fysiskt aktiv livsstil är förknippad med många hälsofördelar, bland annat lägre risk för typ II- diabetes, hjärtsjukdomar och cancer, men mekanismerna bakom dessa effekter är inte kända i detalj. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Vegetarisk kost ger positiva effekter vid kranskärlssjukdom. Efter fyra veckor med vegetarisk kost jämfört med en kost rik på kött fick deltagarna lägre nivåer av oxiderat LDL-kolesterol, en del av det onda kolesterolet som spelar en betydelsefull roll för utvecklingen av blodproppar i kranskärlen. Läs mer... Är behandling med ventilator bra för covid-19-patienten?

Kanske ventilatorbehandling är nyttig, men sätts in för sent, eller är skadlig genom att syrgas pressas in med övertryck. Läs mer...

Ett ägg om dagen medför ingen risk för hjärt-kärlsjuka.

Ny forskning visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Resultatet är ett glädjebesked inte minst för alla äldre hjärt-kärlsjuka, som har nytta av äggets rika näringsinnehåll. Läs mer...

Hjärnavbildning avslöjar skillnader i hjärnan vid autism.

Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan.

Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen. Läs mer...

Skörhet bättre mått än ålder för att förutsäga covid-19-­ överlevnaden. Skörhet är ett relativt nytt begrepp som används som verktyg för att beskriva en persons funktionsnivå innan personen drabbades av aktuell akut sjukdom. Läs mer...

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”MINDFULNESS UTAN FLUM Att leva med sina känslor” av Åsa Nilsonne.

Förlag: fri tanke.

En tanke: ”Hösten bär mer guld i fickan än alla andra årstider”

Antidepressivt läkemedel förbättrar inte återhämtningen efter stroke. ”Vår studie visar att fluoxetin inte förbättrar återhämtningen efter stroke”. Läs mer...

Medicinsk access nr 2 2020 THOMAS MAGNUSSON Förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige

”Tyvärr glöms fötterna ofta bort vid besöket hos diabetesvården.

Allvarliga komplikationer som nedsatt känsel och skador på blod­ kärlen i fötterna och som kan leda till sår och i värsta fall amputation - kan upptäckas i tid, om alla per­ soner med diabetes fick sina fötter undersökta en gång varje år av sin läkare eller diabetessjuksköterska.”

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 3 2020 INGER ROS Ordförande Riks­ förbundet HjärtLung

Medicinsk access nr 4/5 2020 LOTTA HÅKANSSON Förbundsordförande Reumatikerförbundet

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 370 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

”Ny teknik i hemmen underlättar till exempel egenvård för per­ soner med kroniska sjukdomar som hjärtsvikt och kol och skapar både högre livskvalitet samtidigt som de frigör resurser när inlägg­ ningarna på sjukhus blir färre. Ny teknik kan ge förutsättningar för en mer jämlik vård, bland annat genom digitala beslutsstöd.”

”Vi har stora förhoppningar om att de reviderade riktlinjerna kommer att leda till en mer jämlik och personcentrerad vård. Det vi saknar är klimatvård. För många av våra medlemmar är det en framgångsfaktor som gör att man under ett långt och kallt vinter­ halvår klarar av sin vardag, med allt vad det innebär.”

GÄSTLEDARE

Stelbenta system sätter stopp för effektiva kombinations­ behandlingar vid cancer Det övergripande temat för Njurcancerfören­ ingen 2020 är HOPP och alla patienters rätt till nya behandlingar.

Men flera nya kombinationsbehandlingar har fått nej av de svenska myndigheterna och det drabbar nu även njurcancerpatienter som blir utan effektiv behandling trots att den finns.

Njurcancer är en tyst sjukdom eftersom den oftast upptäcks slumpmässigt i samband med ett läkarbesök för någonting annat.

Oddsen har tidigare varit dåliga och patienter har mötts av tuffa besked: vi får operera men sen vet vi inte hur det går. Nu ser det annorlunda ut. För flertalet patienter börjar njurcancer bli en kronisk cancer tack vare stora forskningsframgångar och nya behandlingar och kombinationer av dessa.

Flera nya kombinationsbehandlingar som kommit inom cancerområdet har fått nej av de svenska myndigheterna och det drabbar nu även njurcancerpatienter som blir utan effektiv behandling som kan rädda liv. Även de behandlingar som finns erbjuds olika beroende på var i landet man bor, och framförallt vilket sjukhus man tillhör.

Detta är djupt orättvist och kan slå hårt mot patienter, något som två av Njurcancerföreningens medlemmar kan vittna om: • Leif, 60 år, har en spridd njurcancer och har haft sjukdomen sedan 2015. För honom var det egentligen slut redan för över ett år sedan. Det skulle inte bli några fler behandlingar, dessa skulle sannolikt inte ha någon effekt, hette det. Det blev en hård argumentation för Leif: vad är det värsta som kan hända? Ja, det är att det blir en fruktansvärd massa biverkningar och ingen effekt. Men då kan vi väl prova, om man är beredd att ta biverkningarna? Leif stod på sig och effekten av medicinen höll i sig närmare nio månader och utan några svåra biverkningar, kroppen stod emot spridningen av cancern. När effekten började svikta och han fick tillväxt av spridd cancer igen, kom diskussionen åter igång: Nu skulle han inte få mer behandling. Det blev tuffa diskussioner igen, Leif fick till slut en behandling som han egentligen inte ”ska få”. När detta skrivs har medicinen enligt de senaste röntgenbilderna bra effekt.

• För Olle, 63, med spridd njurcancer steg hoppet rejält när en av de nyare behandlingarna sattes in. Den hade haft fantastisk effekt på en annan medlem i Njurcancerföreningen som helt blivit av med sina metastaser, dvs. spridningen av cancer. Men för Olle blev effekten inte densamma, spridningen fortsätter och han kan känna bulorna under huden. Människor är olika även om man har samma cancersjukdom, och det finns en annan behandling som han vill prova. Men det går inte: den behandlingen får man bara testa om man inte haft någon annan behandling innan. Därför diskvalificeras Olle, inte för att han inte kan få någon effekt – utan enbart för att han provat annan behandling innan. Men hur ska det gå till om alla patienter ska starta med alla behandlingar samtidigt för att få en chans att prova dem? Olles doktor är plågad när de pratar om detta.

Flera nya kombinationsbehandlingar som kommit inom cancerområdet har fått nej av de svenska myndigheterna och det drabbar nu även njurcancerpatienter som blir utan effektiv behandling som kan rädda liv. Även de behandlingar som finns erbjuds olika beroende på var i landet man bor, och framförallt vilket sjukhus man tillhör.

Vi kan som en liten patientförening inte vända på detta, men vi vill berätta så att våra kompisar och andra patienter inte enskilt ska behöva slåss för att få den behandling de har rätt till utan att behöva kunna lika mycket som doktorn.

Det går inte hantera patienter som ett papper med en text på. Det är människor som fungerar olika, har skilda effekter av olika mediciner och med det gemensamt att vi inte har något att förhandla om mer än vår hälsa. Det är vad vi har i potten i ett förhandlingsläge.

JÖRGEN JEHANDER Ordförande Njurcancerföreningen #6 2020

5

Diagram över den inrapporterade förekomsten av akut kranskärlssjukdom 2020 jämfört med åren 2015-2019.

Källa: Swedeheart

En kvinna förbereds för kranskärlsröntgen med kateterteknik.

Foto: Hjärt-Lungfonden/Anna Molander

Fortsatt minskat antal hjärtinfarkter Insjuknandet i hjärtinfarkt har varit fortsatt lägre än förväntat under sommaren jämfört med tidigare år. Det rapporterar Swedeheart, det Nationella kvalitetsregistret för hjärtsjuk­ vård och fortsätter tillsammans med HjärtLungfonden att uppmana allmänheten att söka vård vid symptom på hjärtsjukdom.

David Erlinge, professor och ordförande för SCAAR-registret vis Skånes univer­ sitetssjukhus.

Foto: Privat

Kristina Sparre­ ljung, general­ sekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Foto: Anna Molander

6

#6 2020

– Sedan början av juni i år fortsätter det inrapporterade insjuknandet i hjärtinfarkt att vara lägre än vad som observerats för samma period under de fem tidigare åren.

Det handlar om cirka 8 procent färre hjärtinfarkter och skillnaden är tydligast för stora och mer allvarliga infarkter, säger David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Riskerna med att undvika att söka sjukvård snabbt vid exempelvis svåra bröstsmärtor är att man kan drabbas av hjärtsvikt, arytmier och till och med plötslig död.

Orsaken till minskningarna i antalet inrapporterade hjärtinfarkter är ännu oklar, men möjliga förklaringar kan enligt Swedeheart vara: 1. D rabbade söker inte vård – oroväckande och allvarligt då patienterna inte får ta del av livräddande behandling.

2. Äldre och sjuka människor som skulle ha fått en hjärtinfarkt har istället gått bort i sviterna av en Covid-19 infektion.

3. Det går inte att utesluta att social distansering, lugnare hemmaliv och mindre stress kan ha bidragit till ett minskat insjuknande i hjärtinfarkt och annan hjärt-kärlsjukdom.

– Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande Sveriges största dödsorsak. Tack vare svensk registerforskning kan vi fånga upp livsviktiga signaler till allmänheten att söka

vård vid symptom på hjärtinfarkt, inte minst nu under Coronapandemin, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Antalet hjärtinfarkter som behandlats med ballongvidgning i Sverige minskade med cirka 25 procent i början av Coronapandemin jämfört med tidigare år. I Stockholm sjönk siffrorna för stora och mer allvarliga hjärtinfarkter runt påskhelgen med hela 40 procent. Efter en nationell informationskampanj tillsammans med Hjärt-Lungfonden noterade Swedeheart i början av maj månad en återgång i antalet hjärtinfarkter till ungefär samma nivåer som före pandemins utbrott.

Källa: Hjärt-Lungfonden Fakta om hjärtinfarkt •H järtinfarkt är: Syrebrist i hjärtat som oftast orsakas av en blodpropp i hjärtats kranskärl och som leder till förlust av hjärtmuskelceller.

•S ymptom: Ihållande smärtor i bröstet som kan stråla ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg. Ibland även med hjärtklappning, illamående, kallsvettning, yrsel och andnöd. Vissa kan drabbas av hjärtinfarkt utan att de upplever smärta. Det kallas tyst infarkt och kan upptäckas på EKG eller vid en undersökning med ultraljud.

•D rabbade och döda: I Sverige drabbades 24 800 personer av hjärtinfarkt under 2018. Samma år dog 5 800 personer av hjärtinfarkt. Antalet dödsfall i hjärtinfarkt har halverats under de senaste tio åren.

•F orskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärtinfarkt minskat kraftigt på tio år. En metod för att mäta riskmarkörer i blodet gör att man kan hitta fler små hjärtinfarkter innan de blir livshotande.

•F orskningens mål: Att kunna förutse och förhindra hjärtinfarkter och ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Källa: Hjärt-Lungfonden

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms.

TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

”Förmågan att få in mer syrgas i lung­ orna når en begränsning beroende på lungförändringarnas omfattning, och när den gränsen är nådd skulle man istället kunna förbättra den andra faktorn i syretransportkedjan, nämligen öka blod­ kroppsbildningen genom att ge erythro­ poetin (EPO) initialt”. Foto: Canstock

”Fotot visar en öppnad konst­ gjord andningskammare som allmänt kallas järnlunga” Foto: CDC/GHO/Mary Hil­ pertshauser (Public Domain)

ÄR BEHANDLING MED VENTILATOR BRA FÖR COVID-19-PATIENTEN? I en färsk sammanställning från hela USA1 över patienter som diagnosticerats med COVID-19 redovisas förekomst av övriga sjukdomar och utfall av behandling. Av totalt 11 721 patienter var 60 procent över 60 år och en knapp majo­ ritet (53 %) män. Hypertoni förelåg hos 47 %, diabetes 28 %, hjärtkärlsjukdom 19 %, fetma 16 %. Total mortalitet låg på 21,4 %.

8

#6 2020

Det mest skrämmande i hela sammanställningen var emellertid att mortaliteten hos dem som krävde ventilatorbehandling låg på 70,5 procent. Det betyder att när patienten har kommit till det stadiet att syremättnaden är så låg att enbart syrgasbehandling inte hjälper, så hjälper det inte i 7 fall av 10 att försöka pressa in mer syrgas i blodet med ventilator. Kan det vara så att denna behandling i själva verket gör mer skada än nytta?

Jag vill inskjuta här något om terminologin. Vi har traditionellt talat om respiratorbehandling när patienten får maskinmässig assisterad andning. Engelsk litteratur talar här om ventilatorbehandling. Ibland används termen respirator för ansiktsmask, men den terminologin används inte i Sverige.

Tidigt kunde man läsa hur en intensivvårdsläkare genom sina initiala erfarenheter med COVID-19 fann att patienterna liknade i klinisk bild det som en akut förflyttning till hög höjd från havsnivå kunde utveckla, s.k. HAPE, High Altitude Pulmonary Edema. I en färsk uppsats av professor Gustavo Zubieta-Calleja och medarbetare får man en grundlig genomgång av förhållanden på hög höjd, HAPE och SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome), vilket COVID-19 har uppfattats framkalla.2 Öka blodkroppsbildningen genom att ge erythro­poetin (EPO) initialt.

avhängigt av olika levnadsvanor, befolkningsstruktur och sociala omständigheter. Han menar att förmågan att få in mer syrgas i lungorna når en begränsning beroende på lungförändringarnas omfattning, och när den gränsen är nådd skulle man istället kunna förbättra den andra faktorn i syretransportkedjan, nämligen öka blodkroppsbildningen genom att ge erythropoetin (EPO) initialt.

Kanske ventilatorbehandling är nyttig, men sätts in försent, eller är skadlig genom att syrgas pressas in med övertryck. Jag är inte intensivvårdsspecialist, men undrar ändå om det kan finnas avgörande skillnader mellan övertrycksandning, som nu sker, och undertrycksandning, som kan ske med den s.k. järnlungan, där bröstkorgen vidgas passivt genom undertryck omkring bröstkorgen.

Detta fungerade ju bra vid behandling av polio, något som fint skildrats i filmen Mitt längtande hjärta från 2012. Framtiden får utvisa vad som är bäst vid COVID-19.

Zubieta-Callejo är chef för höghöjdslaboratoriet i La Paz, Bolivia, (beläget 3600 m ö h) och är en av världens främsta experter på höghöjdsfysiologi. Hans åsikt är att COVID-19 är inte en sjukdom utan flera, som manifesterar sig olika på olika höjd över havet och i olika länder,

GUNNAR NYBERG docent em. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Referenser 1. Fried MW, Crawford JM, Mospan AR et al. Patient characteristics and outcomes of 11 721 patients with COVID-19 hospitalized across the United States. Clinical Infectious Diseases https://doi: org/10.1093/cid/ciaa1268 2. Zubieta-Calleja GR, Zubieta-DeUrioste N, Venkatesh T, Das K, Soliz J. COVID-19: Multiple diseases simulating high-altitude exposure? Oxygen transport physiology and scarce need of ventilators: Andean Condor’s eye-view. DOI: https://www.preprints. org/manuscript/202005.0085/v1

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”

Antal bokpaket

Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2020

9

”Resultaten är intressanta och kan komma att ligga till grund för att studera neurologisk återhämtning efter sjukhusvistelse hos personer med stroke och typ 2-diabetes” Foto: Canstock, arkiv

Reglering av glukos efter stroke förbättrar neurologisk återhämtning vid diabetes

Cesare Patrone, Lektor. Foto: KI

Vladimer Darsalia.

Foto, privat

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie på möss visat på en potentiell viktig behandling för att förbättra neurologisk åter­ hämtning vid diabetes och stroke. Behand­ lingen baseras på att normalisera kroniska glukosnivåer efter stroke. Forskarna hoppas att resultaten, presenterade i den vetenskapliga tidskriften Diabetes, kan förbättra strokebe­ handlingen hos personer med diabetes.

Förekomsten av diabetes, där typ 2-diabetes är den vanligaste formen, ökar i världen och förväntas drabba 700 miljoner människor år 2045. Risken att insjukna i stroke är högre för personer med typ 2-diabetes. Även den neurologiska återhämtningen efter stroke är klart försämrad för dessa personer. Utöver livsstilsförändringar, som kan förhindra typ 2-diabetes, finns inga speciella behandlingar som kan förbättra den neurologiska återhämtningen efter stroke vid diabetes.

Studiens resultat visar att genom att normalisera blodglukos efter stroke med två olika läkemedel som sänker blodglukos, Linagliptin och Glimeperid, förbättras den neurologiska återhämtningen hos möss som utvecklat typ 2-diabetes. Trots att behandlingen startade flera dagar

efter stroke, kunde en tydlig förbättrad neurologisk återhämtning påvisas hos mössen.

– Våra resultat är intressanta och kan komma att ligga till grund för att studera neurologisk återhämtning efter sjukhusvistelse hos personer med stroke och typ 2-diabetes, säger Cesare Patrone som ledde studien tillsammans med Vladimer Darsalia.

Källa: Karolinska Institutet

”Utöver livsstilsförändringar, som kan förhindra typ 2-diabe­ tes, finns inga speciella behandlingar som kan förbättra den neurologiska återhämtningen efter stroke vid diabetes”. Foto: Canstock, arkiv.

Publikation: The Regulation of Glycemia in the Recovery Phase After Stroke Counteracts the Detrimental Effect of Obesity-Induced Type 2 Diabetes on Neurological Recovery.

Augestad IL, Pintana H, Larsson M, Krizhanovskii C, Nyström T, Klein T, Darsalia V, Patrone C. Diabetes 2020 Jun;(): Studien är ett samarbete mellan NeuroCardioMetabolgruppen vid Institutionen för Klinisk vetenskap och utbildning, Södersjukhuset, internmedicinska kliniken, Södersjukhuset och Boehringer Ingelheim Pharma GmbH & Co. Studierna finansierades med medel från Vetenskapsrådet, Diabetesfonden, EFSD, STROKE-Riksförbundet, O. E. och Edla Johanssons vetenskapliga stiftelse, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, ALF och Hjärt-Lungfonden.

10

#6 2020

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

Ny och uppd aterad!

De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

FRITERAD ORM I GUANGZHOU Unika reseberättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 109 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Friterad orm i Guangzhou” Av Stephan Rössner.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 109 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2020

11

”Studien inkluderade 1 500 patienter från 35 svenska sjukhus mellan oktober 2014 och juni 2019 och är därigenom Sveri­ ges genom tiderna största randomise­ rade kontrollerade strokestudie”.

Foto: Canstock, arkiv

Antidepressivt läkemedel förbättrar inte återhämtningen efter stroke

Erik Lundström Strokeläkare och forskare.

Foto: Privat

12

#6 2020

Det antidepressiva läkemedlet fluoxetin har föreslagits förbättra hjärnans återhämtning efter akut stroke. Men nu visar resultat från en stor randomiserad studie med strokepatienter från 35 sjukhus i Sverige att läkemedlet inte har någon sådan effekt. Studien har letts av fors­ kare vid Karolinska Institutet och är publicerad i tidskriften The Lancet Neurology.

Varje år drabbas närmare 14 miljoner människor i världen av stroke. Bland de överlevande har hälften av patienterna kvarstående funktionsbortfall. Forskningsresultat på djur och mindre studier på människor har visat att fluoxetin, ett så kallat SSRI-läkemedel som hämmar återupptagningen av serotonin i hjärnan, kan främja hjärnans återhämtning efter en stroke. I djurförsök har behandlingen resulterat i nybildning av hjärnceller inom det skadade området.

Nu har läkemedlets effekt på funktionsförmågan utretts i en stor randomiserad studie på patienter som drabbats av akut stroke (EFFECTS-studien). Forskarna studerade även läkemedlets biverkningar och effekt på depression.

Förbättrar inte återhämtning efter stroke

– Vår studie visar att fluoxetin inte förbättrar återhämtningen efter stroke. Visserligen minskade antalet depressioner, men samtidigt ökade risken för benfrakturer, säger Erik Lundström, strokeläkare och huvudprövare för EFFECTS samt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Studien inkluderade 1 500 patienter från 35 svenska sjukhus mellan oktober 2014 och juni 2019 och är därigenom Sveriges genom tiderna största randomiserade kontrollerade strokestudie. Patienterna lottades till sex månaders behandling med fluoxetin (20 mg) eller placebo.

Varken patienter, läkare eller forskare visste vem som fick den aktiva behandlingen. Funktionsförmågan mättes sedan med den modifierade Rankin-skalan (mRS), som är den vanligaste skalan för att mäta graden av funktionsbortfall efter en stroke.

Tre studier

EFFECTS samarbetar med två andra akademikerdrivna studier av fluoxetinbehandling efter stroke (FOCUS och AFFINITY). De sammanlagda resultaten från de tre studierna med totalt cirka 6 000 patienter kommer att presenteras inom ett år.

– Mitt råd är att avstå från att använda fluoxetin som förebyggande behandling efter stroke, säger Erik Lundström.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Safety and efficacy of fluoxetine on functional recovery after acute stroke (EFFECTS): a randomised, double-blind, placebo-controlled trial”. Lundström Erik, Isaksson Eva, Näsman Per, Wester Per, Mårtensson Björn, Norrving Bo, Wallén Håkan, Borg Jörgen, Dennis Martin, Mead Gillian, Hankey Graeme J, Hackett, Maree L, Sunnerhagen Katharina S. The Lancet Neurology, online 21 juli 2020. https://www.thelancet.com/journals/laneur/article/PIIS14744422(20)30219-2/fulltext Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Hjärnfonden, Svenska Läkaresällskapet, Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarstiftelse och STROKE-Riksförbundet. Sponsor är Karolinska Institutet (institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, KIDS).

! e d n uda

bj

ler a i c pe

S

”Vår studie visar att fluoxetin inte förbättrar återhämtningen efter stroke. Visserligen minskade antalet depressioner, men samtidigt ökade risken för benfrakturer” Foto: Arkivbild

sid. 73!

Beställningstalong på

Outsidern: Min fars kamp med galenskapen En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Hur kan en man med en doktorsgrad i sociologi sluta som en hemlös uteliggare med paranoid schizofreni?

En skakande berättelse om en svår sjukdom som vänder sig till en bredare läsekrets som har intresse av psykiatrisk vård.

Av: Nathaniel Lachenmeyer

40 kr +

porto

Kontakta Tord på 0652-151 10 eller info@tmmedia.se #6 2020

13

”Det är mycket glädjande att vi nu för första gången tydligt kan visa att det faktiskt aldrig är för sent att sänka risken för hjärtkärlsjukdom Det kan både rädda liv och ge förbättrad livskvalitet under ålderdomen”. Foto: Canstock, arkivbild.

Program minskade 70-åringars risk för hjärtkärlsjukdom Det går att minska risken för hjärtkärlsjukdom även på äldre dar. För 70-åringar som ingick i ett program med justerad behandling mot blodtryck och blodfetter samt råd om kost och motion, sjönk risken för hjärtkärlsjukdom till 20 procent under riksgenomsnittet. Det visar en ny långtidsstudie vid Umeå universitet.

Peter Nordström Professor.

Foto: Mattias Petterson

Anna Nordström Adjungerad pro­ fessor.

Foto: Mattias Pettersson

Projektet har nu utvärderats. Det visade sig att deltagarna i projektet nu har 20 procent värden som är kopplade till risk för typiska hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp än en kontrollgrupp med jämförbara 70-åringar från övriga landet. Före studien låg Umeås äldre över riksgenomsnittet i riskfaktorer.

Effekt av de råd som givits

– Det är mycket glädjande att vi nu för första gången tydligt kan visa att det faktiskt aldrig är för sent att sänka risken för hjärtkärlsjukdom Det kan både rädda liv och ge förbättrad livskvalitet under ålderdomen, säger Peter Nordström, professor vid Umeå universitet.

I studien har sammanlagt 5500 personer över 70 år i Umeå följts sedan 2012. Vid de första undersökningarna gick det att se att många hade flera förhöjda riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Deltagarna i studien fick vid en uppföljning individuella råd utifrån sin riskprofil. De fick medicinbehandling mot högt blodtryck och höga blodfetter justerade utifrån sina värden med hjälp av primärvården samt råd om kost och motion. Det byggdes även upp en webbplats runt projektet med råd för en hälsosam livsstil.

Även om man tittade på alla 70-åriga personer i Umeå kommun, oavsett om dom deltagit i projektet, gick det att se en påtaglig sänkning av risken för hjärtkärlsjukdom under perioden då projektet pågått.

– Detta resultat talar för att de effekter vi tycker oss se i projektet inte beror på att det var generellt friska personer som deltagit i projektet utan att det faktiskt är en effekt av de råd som givits. Det är också hoppingivande inför framtiden om metoden sprids till fler regioner, säger Anna Nordström, adjungerad professor vid Umeå universitet och studiens förstaförfattare.

Källa: Umeå universitet

Om den vetenskapliga publiceringen A multiple risk factor program is associated with decreased risk of cardiovascular disease in 70-year-olds: A cohort study from SwedenAnna Nordstrom, Jonathan Bergman, Sabine Bjork, Bo Carlberg, Jonas Johansson, Andreas Hult, Peter Nordstrom https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.1003135 Programmet Health Age Initiative, HAI, har finansierats av Vetenskapsrådet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine.

14

#6 2020

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 370 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 22 oktober, 2020.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

2020

#6

ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBERO

Vegetarisk kost ger positiva effekter vid kranskärls­ sjukdom

GÄSTLEDARE: JÖRGE N JEHANDER

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Vad kan vi lära inom kardiovaskulär medic in från djurvärlden?

Om ansiktsskydd för r och nu

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

Sjuksköterska

INSKACCESS.SE

ANSIKTSMASK ELLE R INTE – DET ÄR FRÅGAN

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Läkare

RIFT • WWW.MEDIC

BIOMIMETIK

VI MÅSTE LÄRA OSS AV CORONAKRISEN OC H GE VÅRA BARN EN BÄT TRE START I LIVET!

NJURCANCERFÖRENIN GEN

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDE MEDICINSK TIDSK

ÄR BEHANDLING ME D VENTILATOR BRA FÖR COVID-19-PA TIENTEN?

Plats för frimärke

En kvinna förbereds för kranskärlsröntgen med kateterteknik. Foto: Hjärt-Lungfonden/Anna Molander.

Ny forskning visar:

Ett ägg om dagen medför ingen risk för hjärt-kärlsjuka En stor internationell studie med stöd av HjärtLungfonden visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Resultatet är ett glädjebesked inte minst för alla äldre hjärt-kärlsjuka, som har nytta av äggets rika näringsinnehåll.

– Studien visar att en måttlig äggkonsumtion, cirka ett ägg om dagen, är helt ofarlig för de flesta, oavsett om man är frisk eller tillhör en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Ägg ger både välbehövlig energi och ett högt närings­ innehåll, av stort värde inte minst för alla hjärt-kärlsjuka, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet.

16

#6 2020

I Sverige lever omkring en miljon människor över 65 år med någon form av hjärt-kärlsjukdom. Dessa behöver bland annat hålla nere på kolesterolet, ett fettämne som i alltför höga nivåer kan leda till hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. Ägg innehåller visserligen kolesterol, men ju längre forskningen kommit, desto tydligare har det blivit att merparten av det kolesterol vi har i kroppen bildas av andra delar i kosten.

Befolkningar från hela världen

Till skillnad från tidigare forskning, som främst fokuserat på äggkonsumtion i USA och Europa, ingår i den nya studien befolkningar från hela världen, totalt 50 länder.

I den svenska delen har forskarna följt 4 000 personer i

Annika Rosengren, professor i medicin.

”Studien visar att en måttlig äggkonsumtion, cirka ett ägg om dagen, är helt ofarlig för de flesta, oavsett om man är frisk eller tillhör en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Ägg ger både välbe­ hövlig energi och ett högt näringsinnehåll.”

Foto: Canstock, arkiv

åldrarna 35–70 år sedan 2005, genom att återkommande undersöka deras matvanor, vikt, blodfetter, blodtryck och om de drabbats av hjärtinfarkt eller stroke. Resultaten visar att det inte finns något signifikant samband mellan äggkonsumtion och blodfettsrubbningar, större hjärt-kärlhändelser eller död. Forskarnas slutsats är att ett ägg om dagen inte ökar risken för hjärt-kärlhändelser eller död, vare sig en person lider av hjärt-kärlsjukdom eller inte.

– För att fler ska få ett friskt liv och slippa drabbas av hjärt-kärlhändelser behövs forskning som ger mer kunskap om hur vi ska leva hälsosamt, det här gäller oss alla.

Att ägg är ett utmärkt livsmedel är glädjande, i synnerhet för många äldre som måste tänka på sina kolesterolvärden och sitt näringsintag, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Enligt rådande rekommendationer är en av de viktigaste förändringarna i matvanor vid förhöjt kolesterol att minska ner på mättat fett och öka intaget av omättade fetter. Det betyder mindre fett kött, feta charkprodukter och feta mejeriprodukter och mer av feta fiskar som lax, makrill och sill samt vegetabiliska oljor och fetter, utom kokosfett.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade fonden ut 308 miljoner kronor till forskningen.

Fakta om forskningsstudien Titel: Association of egg intake with blood lipids, cardiovascular disease, and mortality in 177,000 people in 50 countries Metod och population: Kohortstudie med totalt 177 000 personer från 50 länder. I den svenska delen ingår 4 000 personer, som vid starten av studien 2005 var i åldrarna 35–70 år.

Publicering: The American Journal of Clinical Nutrition, 1 april 2020

Kristina Sparre­ ljung, generalse­ kreterare för HjärtLungfonden.

Foto: HjärtLungfonden/Anna Molander

Hjärt-kärlsjuka i Sverige •2 miljoner människor i Sverige lever med hjärt-kärlsjukdom.

•O mkring en miljon av dessa är äldre än 65 år, och behöver vara uppmärksamma på sina kolesterolvärden.

Högt kolesterol (Källa: Hjärt-Lungfonden) •K olesterol är en lipid, ett fettämne. Det kolesterol vi har i kroppen kommer dels från födan via tarmen, dels från nybildning, framför allt i levern. Levern fungerar som en centralstation för kolesterolet. Därifrån forslas det ut till kroppens vävnader via blodet.

•K olesterol är en nödvändig beståndsdel i alla celler, inte minst i hjärnan. Kolesterol är också råvara för produktion av kvinnliga och manliga könshormoner och behövs för att kroppen ska kunna bilda gallsyror och ta upp fettlösliga ämnen, till exempel D-vitamin.

•M an brukar prata om två olika typer av kolesterol: LDL-kolesterol och HDL-kolesterol. LDL-kolesterol kal�las ofta för det ”onda” kolesterolet” och HDL-kolesterol för det ”goda” kolesterolet. Höga LDL-värden och låga HDL-värden utgör riskfaktorer för att få sjukdomar. Till exempel kan högt LDL-kolesterol, på grund av att det fastnar i blodkärlens väggar, leda till hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.

•E ftersom kolesterol både är nödvändigt och farligt är det viktigt att hålla kolesterolvärdena på en bra nivå, så att kroppen får vad den behöver, utan att överskott stannar kvar i blodkärlen. Bästa sättet att hålla kolesterolnivåerna i schack och undvika hjärt-kärlsjukdom är att ha goda levnadsvanor, som att äta nyttigt och motionera regelbundet.

•L änge ansågs det nödvändigt att undvika kolesterolrik mat som ägg och skaldjur för att sänka kolesterolvärdena, men i dag behöver man inte vara rädd för att äta måttligt av dessa livsmedel, som dessutom är magra och näringsrika. Ägg innehåller till exempel D-vitamin och selen, som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Däremot har det visat sig att mättat fett skadar kolesterolbalansen och ökar det onda LDLkolesterolet i blodet. Därför är rekommendationerna i dag att minska på det mättade fettet.

Hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden) • I Sverige lever 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag.

•N ärmare 30 000 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke samt plötsligt hjärtstopp, som innebär att hjärtats pumpfunktion plötsligt upphör.

•R iskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att höja dödstalen i hjärtkärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre levnadsvanor krävs för att vända utvecklingen.

•T ack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärtkärlsjukdom minskat med mer än en femtedel under de senaste tio åren.

•F orskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

#6 2020

17

”Nyligen har studier visat att metaboliska sjukdomar, till exempel viktökning och insulinresistens, är vanliga hos patienter med hög psykosrisk.

Det handlar alltså om en direkt koppling av metaboliska fakto­ rer till själva psykosen, och inte som en följd av en ohälsosam livsstil och medicinering. Detta kan i sin tur också ge upphov till viktökning.”

Foto: Canstock, arkiv

Matej Orešič, fors­ kare i biomedicin.

Förändring av blodfetter förvarnar om utvecklingen av psykos visar forskning Förändringar av blodfetter förvarnar om ut­ vecklingen av psykos hos en person i riskzonen.

Samma koppling finns också till viktökning. Det visar ny forskning vid Örebro universitet – Resultatet visar att mätning av blodfetter kan användas för att identifiera personer med högst risk att utveckla en psykos. Eller att öka i vikt, vilket är vanligt vid en psykos, säger Matej Orešič, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

Matej har lett tre nyligen publicerade studier om kopplingen mellan lipidmetabolism, det vill säga omsättning av fett i blodet, och uppkomsten och utvecklingen av psykoser, och viktökning kopplad till sjukdomen. Studierna har utförts i samarbete med forskare från University of Turku (Åbo) och King’s College London.

Kunskapen om tillstånd med hög risk för att utveckla psykos (CHRP) har fördjupats under de senaste 20 åren.

Men det är fortfarande svårt att förutsäga individuell utveckling av sjukdomen, inklusive psykotiska episoder, alltså en kortvarig och övergående psykos. Enbart 30 procent av individerna med hög risk för psykos blir sjuka.

Därför är dagens forskning inriktad på att identifiera vilka som mest sannolikt utvecklar sjukdomen.

18

#6 2020

Psykos En psykos innebär att inte kunna skilja på verklighet och fantasi.

Läs mer på Vårdguiden 1177.

Läkarna kan se tidiga tecken på risk för psykoser, men det finns idag ingen allmänt erkänd behandling för dessa patienter.

– Möjligheten att identifiera biomarkörer hos individerna skulle underlätta en individuell behandling av dessa patienter i riskzonen, säger Matej Orešič.

I en studie publicerad i Biological Psychiatry mäter han och hans forskarkolleger lipider i blodet, både hos personer i riskzonen för att utveckla psykos, och friska försökspersoner. Resultaten visar att de patienter som utvecklat psykoser hade en viss lipidprofil vid tillfället.

– Vi kunde alltså visa att förändringar i lipidprofiler föregår en psykos och att lipidprofiler kan vara användbara kliniskt för att förutsäga vilka individer med risk för psykos som mest sannolikt utvecklar sjukdomen, säger Matej Orešič.

Specifik triglycerid i blodet

Nyligen har andra studier visat att metaboliska sjukdomar, till exempel viktökning och insulinresistens, är vanliga hos patienter med hög psykosrisk. Det handlar alltså om en direkt koppling av metaboliska faktorer till själva psykosen, och inte som en följd av en ohälsosam livsstil och medicinering. Detta kan i sin tur också ge upphov till viktökning.

I en annan studie, publicerad i Schizofrenia Bulletin, visar forskarna att både patienter med en speciellt hög psykosrisk och patienter som redan haft den första psykos­episoden hade en specifik triglycerid i blodet kopplad till viktökning.

– Mätning av lipider i blodet kan bli kliniskt användbart för att identifiera personer med hög risk för metaboliska sjukdomar. Det ger möjlighet att sedan kunna rikta förebyggande och individuella insatser till dem som löper risk för viktökning , säger Matej Orešič.

Tidigare forskning har konstaterat ett samband mellan blodfetter och utvecklingen av psykos, men mekanismerna är inte klarlagda. Vissa resultatet pekar på att det så kallade endocannabinoidsystemet, ECS, inte fungerar på patienter med schizofreni. ECS består av hormoner och signalsubstanser och har en skyddande funktion i kroppen. ECS spelar en viktig roll i många ämnesomsättningssjukdomar, till exempel av fettlever som inte beror på alkohol.

Mängden endocannabinoidreceptorer kan idag mätas direkt i hjärnan hos människor med så kallad positron­ emissionstomografi (PET). En studie, publicerad i Schizophrenia visar att sambandet mellan endocannabinoider i blodet och i hjärnan skiljer sig mellan patienter med en första psykosepisod, och friska människor.

– Det är ett steg mot att förstå kopplingen. Ytterligare studier behövs för att förstå vilken roll endocannabinoider spelar för psykoser och möjligtvis hitta nya behandlingar för psykossjukdomar, säger Matej Orešič.

Källa: Örebro universitet

”Mätning av lipider i blodet kan bli kliniskt användbart för att identifiera personer med hög risk för metaboliska sjukdomar”.

Foto: Canstock, arkiv

Dessa studier var en del av det europeiska samarbetsprojektet METSY (Neuroimaging platform for characterization of metabolic co-morbidities in psychotic disorders), som leddes av Matej Orešič.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 99 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 99 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2020

19

Långvarig konditions­ träning påverkar geners aktivitet i musklerna Några av träningens hälsoeffekter kan bero på att mångårig konditionsträning förändrar aktiviteten hos viktiga gener i våra muskler.

Det rapporterar forskare vid Karolinska Institu­ tet i Sverige och University of San Diego i USA i tidskriften Cell Reports. Studien visar också att långvarig träning dramatiskt minskar de könsskillnader som ses hos otränade individer.

Resultaten kan ha betydelse för förebyggande av metabola sjukdomar som typ II-diabetes.

– Även om korta perioder av träning har visat sig påverka geners aktivitet i musklerna så är det vanemässig träning under många år som är förknippad med långvariga hälsoeffekter. Att ta reda på hur våra muskler påverkas av decennier av träning är därför avgörande för att fullt ut kunna förstå kopplingen mellan träning och hälsa, säger studiens försteförfattare Mark Chapman, biträdande lektor vid University of San Diego och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Muskelbiopsier samlades in

En fysiskt aktiv livsstil är förknippad med många hälsofördelar, bland annat lägre risk för typ II-diabetes, hjärtsjukdomar och cancer, men mekanismerna bakom dessa effekter är inte kända i detalj.

20

#6 2020

I studien undersökte forskarna personer som tränat intensivt de senaste 15 åren eller mer, antingen konditionsträning (9 män/9 kvinnor) eller styrketräning (7 män) samt åldersmatchade otränade friska kontroller (7 män/8 kvinnor).

t

Långvarig konditionsträning (löpning eller cykling) förändrade sig­ nifikant aktiviteten hos över 1000 gener hos både kvinnor och män jämfört med kontrollgruppen. Många av förändringarna var relate­ rade till en ökad aktivitet i olika signaleringsvägar som kan ge skydd mot metabola sjukdomar såsom typ II-diabetes. Foto: Canstock.

Carl Johan Sundberg, professor.

Foto: Martin Stenmark

Mark Chapman, biträdande lektor.

Foto: University of San Diego Grafisk sammanfattning av studien i Cell av Chapman MA et al Illustration: Eddinger Scientific Illustrations.

Muskelbiopsier samlades in från alla 40 frivilliga och RNA-sekvensering utfördes för att mäta aktiviteten hos över 20 000 gener.

Långvarig konditionsträning (löpning eller cykling) förändrade signifikant aktiviteten hos över 1000 gener hos både kvinnor och män jämfört med kontrollgruppen. Många av förändringarna var relaterade till en ökad aktivitet i olika signaleringsvägar som kan ge skydd mot metabola sjukdomar såsom typ II-diabetes. Överraskande visade det sig att endast 26 gener förändrades efter långvarig styrketräning. Detta tyder på att denna träningsform inte leder till ackumulerade förändringar i geners aktivitet. I stället menar forskarna att anpassningen till styrketräning till största del kan bero på att det sker direkta förändringar i proteiners aktivitet.

Mer än 450 gener visade sig uttryckas annorlunda i musklerna hos otränade män jämfört med otränade kvinnor. Sådana könsskillnader är kända sedan tidigare, men den nya studien visar att skillnaderna mellan kvinnor och

män hade minskat med cirka 70 procent efter långvarig konditionsträning.

Förbättring av hälsan

Forskarna jämförde också sina data med studier som undersökt geners aktivitet i muskler före och efter några månaders fysisk aktivitet hos personer med typ II-diabetes. Resultaten visar att genuttrycket under denna relativt korta tid skiftades till att bli mer likt genuttrycket hos personer som tränat under många år.

– Det tyder på att det kan räcka med ett 6–12 månader långt träningsprogram för att förbättra hälsan hos personer som lider av metabola sjukdomar. Vår studie identifierar viktiga ’träningskänsliga’ gener som kan spela en roll i metabola sjukdomar, säger studiens sisteförfattare Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Skeletal muscle transcriptomic comparison between long-term trained and untrained men and women”. Mark A. Chapman, Muhammad Arif, Eric B. Emanuelsson, Stefan M. Reitzner, Maléne E. Lindholm, Adil Mardinoglu, Carl Johan Sundberg. Cell Reports, online 23 juni 2020, doi: 10.1016/j.celrep.2020.107808.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Centrum för idrottsforskning (CIF) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

#6 2020

21

”Fysisk aktivitet är ett sätt att motverka och lindra stress. Det gäller också att vara uppmärksam på tonåringar som mår dåligt, säger Cecilia Bergh som också pekar på vikten av fortsatt fysisk aktivitet även efter tonåren, för att minska risken för hjärtsjukdomar”.

Foto: Canstock, arkiv

Ångest i tonåren kan öka risk för hjärtinfarkt i medelåldern Depression och ångest i tonåren kan öka risken för hjärtinfarkt i medelåldern. Det visar en studie av Cecilia Bergh, forskare i medicin vid Örebro universitet.

Cecilia Bergh, forskare.

Foto: Örebro universitet

22

#6 2020

För tonåringar kan fysisk aktivitet och kunskap om stresshantering vara ett sätt att förebygga hjärtinfarkt senare i livet, eftersom dessa faktorer förklarar en del av sambandet säger Cecilia Bergh.

Riskökningen kopplar forskarna bland annat till minskad stresstålighet, då kronisk stress har visats ge förhöjt blodtryck och förhöjda inflammationsmarkörer som ökar risken för infarkt. Men även en mer ohälsosam livsstil spelar roll, tror de – Resultat från vår tidigare forskning visar att gruppen

med låg stresstålighet har större benägenhet för psykisk ohälsa och att missbruka alkohol och droger, de är även mindre fysisk aktiva, säger hon.

Studien presenterades på den europeiska konferensen för hjärtmedicin, ESC 2020 ( Congress of the European Society of Cardiology) som i år fick genomföras på webben, i slutet av augusti.

20 procent förhöjd risk för hjärtinfarkt

Studien omfattar registerdata från 238 000 män födda mellan 1952 och 1956. Forskarna har jämfört fysisk och psykisk hälsa från när männen var i sena tonåren, med uppföljning av medicinska diagnoser från nationella patientregistret fram till 2010. Vid mönstringen till militärtjänst mättes bland annat stresstålighet och psykisk hälsa

och 34 500 unga män bedömdes lida av kliniskt diagnosticerad psykisk sjukdom av typen ångest eller depression.

När männen var 58 år hade 5 900 av dem haft en hjärtinfarkt.

– Vi såg att det fanns en 20 procent förhöjd risk för hjärtinfarkt hos de män som i tonåren lidit av diagnostiserad ångest eller depression jämfört med dem utan diagnos, oberoende av andra möjliga orsaker som till exempel högt blodtryck, övervikt, förhöjda inflammationsmarkörer, andra sjukdomar eller social bakgrund, säger Cecilia Bergh.

Hon ser möjligheter att förebygga hjärtinfarkter som kan kopplas till stress och psykisk ohälsa i tonåren: – Fysisk aktivitet är ett sätt att motverka och lindra stress. Det gäller också att vara uppmärksam på tonåringar som mår dåligt och ta dem på allvar. Men vi ska också komma ihåg att gruppen med ökad risk för hjärtinfarkt hade haft en kliniskt diagnosticerad psykisk ohälsa, inte vanlig tonårsdeppighet, säger Cecilia Bergh som också pekar på vikten av fortsatt fysisk aktivitet även efter tonåren, för att minska risken för hjärtsjukdomar senare i livet.

Utifrån våra data kan vi bara uttala oss om män. Men generellt gäller att män har högre risk än kvinnor att drabbas av hjärtinfarkt före 50 års ålder, medan unga kvinnor däremot oftare lider av psykisk ohälsa - kvinnor är dock skyddade mot hjärtinfarkt före menopausen. Så man skulle kunna tänka sig att riskökningen är ungefär lika för kvinnor.

Källa: Örebro universitet

”Vi såg att det fanns en 20 procent förhöjd risk för hjärtinfarkt hos de män som i tonåren lidit av diagnostiserad ångest eller depression jämfört med dem utan diagnos, oberoende av an­ dra möjliga orsaker som till exempel högt blodtryck, övervikt, förhöjda inflammationsmarkörer, andra sjukdomar eller social bakgrund”. Foto: Canstock, arkiv

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2020

23

”Delvis inspirerad av björnarnas resistens mot ateroskleros, och att deras diet till stor del består av stora mängder blåbär (Vaccinium myrtillus, eng bilberries) under månaderna före hibernering, valde Arveström et al att undersöka effekten av kostkomplement med blåbärsextrakt (pulver) efter myokardiell infarkt i en oblindad randomiserad kontrollerad svensk klinisk pilotstudie. Forskarna påtalar att blåbär innehåller stora mängder antioxidanter och att flera studier har antytt att blåbär och framför allt flavonoiden Antocyanin (AC), som finns i stora mängder i blåbär, skulle kunna ha flera gynnsamma hälsoeffekter, inte minst för kardiovaskulära sjukdomar. AC finns dessutom i dubbelt så hög dos i skandinaviska blåbär jämfört med amerikanska blåbär”. Foto: Canstock

DEL 1

BIOMIMETIK Vad kan vi lära inom kardiovaskulär medicin från djurvärlden?

En systematisk litteraturstudie med fokus på nakenråttan och brunbjörnen

24

#6 2020

Mycket talar för att humanmedicinen har mycket att lära från djurens värld avseende såväl fysio­ logi inom olika organsystem som pato­f ysiologi som underlag för sjukdoms­utveckling. En nygammal vetenskaplig disciplin (biomimetik, zoobiquity) försöker att analysera och utveckla detta synsätt. Några exempel ges i denna introduktion av området, med fokus på naken­ råtta samt brunbjörnen. Ett kliniskt exempel är hur blåbärsextrakt (med anknytning till björn­ kost) användes som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. På basen av positiva resultat i en pilotstudie har nu en huvudstudie startas vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Under miljontals år av evolution har oräkneligt antal strategier för lösningar på överlevnadsproblem selekterat fram hos djur och växter. Bland alla dessa adaptioner finns det några som skulle kunna vara användbara för människan.

Detta är själva kärnan i det område som kallas biomimetik, vilket är studier av naturen med mål att skapa liknande strukturer, material eller processer som är till gagn för människor. Biomimetik har de senaste decennierna fått stort genomslag inom industrin och inspirerat framtagandet av en stor mängd uppfinningar, från kardborreband baserat på kardborre-växter till höghastighetståg designade efter kungsfiskarens näbb. Inom medicin har dock forskningen än så länge varit begränsad.1 Att vända sig till naturen för inspiration inom medicinsk forskning är i och för sig inget nytt. En stor del av de medicinska kunskaper och behandlingar som finns tillgängliga idag har på något stadium sprungit ur observationer i djurvärlden t.ex. i form av djurstudier eller direkt från naturen som t.ex. penicillin från mögelsvamp eller ACE-hämmaren kaptopril från ormgift.2 Alla läkarstudenter var fram till 1907 tvungna att avlägga en medico-filosofisk examen, den så kallade medikofilen, innan de fick påbörja studier på medicinska fakulteten. I medikofilen ingick vittgående kunskaper i klassiska språk, teologi, fysik, kemi, botanik och inte minst zoologi, där omfattande komparativa studier av djurens anatomi och embryologi utgjorde en central del.

Historisk sett har därför kunskaper från djurvärlden varit en självklarhet för läkare.3 Den danska fysiologen och nobelpristagaren August Krogh postulerade redan 1929 att “ for a large number of problems, there will be some animal of choice or a few such animals on which it can be most conveniently studied.”, och att dessa speciella adaptioner kunde och borde studeras för att lösa biologiska-medicinska problem, särskilt sjukdomar hos människan.4

”Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka om det finns möjlighet att applicera kunskap från djurfysiologi och veterinärmedicin inom humanmedicin, med specifik inrikt­ ning på det kardiovaskulära systemet och kunskaper erhållna från studier av från nakenråtta och brunbjörn”. Foto: Canstock

Under de senaste decennierna har intresset för biomimetisk forskning även väckts inom humanmedicinen.

Precis som i Kroghs anda har blickarna vänds mot djur som helt naturligt, utan intervention från forskare, i ovanligt låg eller hög grad drabbas av vissa sjukdomar.

Kunskaper om mekanismer bakom sådan adaptioner eller missanpassningar skulle kunna leda till förståelse, behandling och förebyggande av liknande sjukdom hos människor.1 Biomimetik är snarare är försöka lära av naturen än att utnyttja och exploatera den.5 Utifrån ett sådant biomimetisk synsätt är brunbjörnen och nakenråttan två potentiellt intressanta djur. Nakenråttan (Heterocephalus glaber) är en liten gnagare som lever i stora underjordiska gångsystem i Östafrika. Arten är eusocial (organiserat hierarkisk samhälle) och lever i kolonier om cirka 80 djur där enbart en hona kan para sig. Gångarna och inte minst i de utrymmen där nakenråttorna sover tätt packade tillsammans är hypoxiska och hyperkapneiska.6 Det som får nakenråttan att sticka ut är dess långa livsspann, de kan bli över 30 år vilket ska jämföras med den jämnstora musen (mus musculus) som har en maximal livslängd på cirka 4 år.7 Dessutom verkar nakenråttan åldras minimalt och drabbas ytterst sällan av åldersrelaterade sjukdomar som t.ex. cancer.8 Brunbjörnen (Ursus arctos) är den vanligaste av alla björnarter och finns i såväl Eurasien (inte minst i Skandinavien) som i Nordamerika (då även kallad grizzlybjörn; Ursus arctos horribilis). Brunbjörnen är ett hibernerande djur, vilket innebär att den går i ide under vintermånaderna när det är kallt och ont om mat. Under hibernering är björnen immobiliserad, varken äter eller dricker, samt är #6 2020

25

anurisk och utan defekation under cirka 6 månader. Björnhonan kan t.o.m. föda ungar under denna period. Dessutom är björnen överviktig när den går in i hibernering efter hyperfagi av bl.a. stora mängder blåbär och lingon under sommar och höst.9 Långvarig sängliggande är associerat med en rad åkommor hos människor som t.ex. osteoporos, sarkopeni och djupa ventromboser. Detta är något som den hibernerande brunbjörnen inte verkar drabbas av utan den vaknar upp frisk, men lite avmagrad, från vinterdvalan.10 Såväl stillasittande/fysisk inaktivitet/sängliggande, övervikt och ålder utgör även riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar hos människan och är något som ökar, fr.a. genom åldrande befolkningar.11-12 Kardiovaskulära sjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos människor med en årlig incidens på 17,9 miljoner enligt World Health Organisation (WHO).13 Kanske kan biomimetiska studier av nakenråttan och brunbjörnen ge kunskaper som kan appliceras inom human kardiovaskulär medicin, som ett komplement till mer traditionella forskningsmetoder?

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka om det finns möjlighet att applicera kunskap från djurfysiologi och veterinärmedicin inom humanmedicin, med specifik inriktning på det kardiovaskulära systemet och kunskaper erhållna från studier av från nakenråtta och brunbjörn.

Vad kan vi lära från nakenråttan och dess normal­f ysiologi angående kardiovaskulär funktion hos människan?

Frånvaro av kardiovaskulärt åldrande

Åldrande brukar associeras med förändringar i kardiovaskulär struktur och funktion hos däggdjur med bland annat nedsatt hjärtreserv, förändringar i hjärtstruktur och ökade artärstyvhet.14 Grimes et al15 undersökte i en observationsstudie om den långlivade nakenråttan drabbas av någon av dessa tre åldersrelaterade dysfunktioner genom att jämförde tre olika åldersgrupper av nakenråttor. Ekokardiografi av nakenråttornas hjärtan påvisade ingen signifikant skillnad mellan ålderskohorterna i vänster hjärtkammares (LV) dimensioner, väggtjocklek samt i funktionella parametrar varken vid normal ansträngning eller efter stresstest. Forskarna såg heller ingen signifikant skillnad i procentuell förändring av de funktionella parametrarna efter stresstest hos de individuella nakenråttorna oavsett ålderskohort.

Detta tyder enligt forskarna på att den funktionella hjärtreserven är bevarad trots stigande ålder hos nakenråttor.

Blodtrycksmätning av nakenråttorna visade ingen signifikant skillnad i pulstryck mellan ålderskohorterna och dessutom såg forskarna inget signifikant samband mellan artärstyvhet mätt som pulse wave velocity (PWV) och stigande ålder hos nakenråttorna. Pulstrycket samt PWV brukar öka med ålder och är tecken på kärlåldrande. Utifrån detta drar Grimes et al slutsatsen att det inte verkar förekomma någon åldersrelaterad tilltagande artärstyvhet hos nakenråttan.

Forskarna studerade även morfologin och strukturen av LV vilket inte visade några tecken på att nakenråttan drabbas av hjärthypertrofi med ökande ålder. Däremot observerades en signifikant ökning av kollagendeposition 26

#6 2020

i LV hos de äldre nakenråttorna jämfört med de yngre, vilket tyder på åldersbetingad ventrikelfibros.

Utifrån dessa resultat drar Grimes et al slutsatsen att nakenråttan (i alla fall upp till ¾ av dess maximala livsspann; 24 år) inte verkar drabbas av åldersrelaterade kardiovaskulära förändringar (med undantag av hjärtkammarfibros) vilket drabbar nästan alla andra däggdjur, inklusive människa.12 Forskarna föreslår att vidare komparativa studier för att identifiera riskfaktorer som ändras hos andra djur, men inte hos nakenråttan, med stigande ålder skulle kunna leda till att potentiella preventiva behandlingar för kardiovaskulärt åldrande identifieras. Åldrande förekommer hos alla levande organismer men själva mekanismerna som styr hastigheten och början på åldrande är relativt okända idag skriver Lewis et al16 och föreslår transkriptionsfaktorn “Nuclear Factor Erythroid 2-related factor 2”(Nrf2) som en sådan möjlig åldersrelaterad mekanism. Nrf2 är en central regulator för cytoprotektion genom att påverka över 200 gener involverade i metabolism av läkemedel och toxiner, skydd mot oxidativ stress och inflammation, stabilisera proteiner, proteasomal nedbrytning samt autofagi av skadade proteiner. Nrf2 samverkar dessutom med p53 och NF-κB framhåller Lewis et al vidare.

Lewis et al har därför i en studie17 undersökt om Nrf2 är involverad i nakenråttans långlevnad samt om det finns något generellt samband mellan Nrf2 och livslängd bland gnagare.

Studien visade att nakenråttor har högre Nrf2 signalaktivitet än möss. Nakenråttorna har dessutom högre mRNA- och proteinnivåer av Nrf2 samt lägre mRNAoch proteinnivåer av “Kelch-like ECH-Associated Protein 1” (Keap1; regulatoriskt protein som bryter ner Nrf218) i förhållande till mössen.

Forskarna mätte även Nrf2 signalaktivitet, Nrf2 proteinnivåer samt flera av Nrf2s regulatoriska proteiner (bl.a.

Keap1) på samma sätt som ovan i tio olika gnagararter med varierande maximal livslängd. Detta påvisade en signifikant positiv korrelation mellan Nrf2 signalaktivitet och maximal livslängd bland arterna, även när kroppsvikt och fylogenetisk härstamning justerats för. Däremot sågs inget signifikant samband mellan totalnivåerna av Nrf2 och maximal livslängd. Av de regulatoriska proteinerna visade sig framför allt Keap1 vara signifikant negativt korrelerade med maximal livslängd, men även “Sequestosome 1” (p62/SQSTM1) och “β-transducin repeatcontaining protein” (βTrCP). βTrCP är precis som Keap1 involverade i degradering av Nrf219, vilket stämmer bra med resultatet att låga nivåer är korrelerat med längre livslängd. p62/SQSTM1 däremot hindrar Keap1 att degradera Nrf2 men är även involverad i modulering av autofagi20 vilket forskarna angav vara en troligare förklaring till den negativa korrelationen än dess effekt på Nrf2.

Utifrån resultatet och i kombination med Nrf2s kända cytoprotektiva roll drar Lewis et al slutsatsen att hög Nrf2 aktivitet är kopplad till långt livsspann hos gnagare samt att det är nivåerna av de regulatoriska proteinerna Keap1 respektive βTrCP som styr denna process och inte totalnivåerna av Nrf2 i sig. Nakenråttans uppvisar hög Nrf2 aktivitet och låga nivåer av Keap1 vilket forskarna anser hypotetiskt skulle kunna förklara nakenråttans lång­ levnad och välbehållna hjärtfunktionen med åldern.

”Nakenråttor lever tätt packade i hålor och gångar under marken där nivåerna av syre kan bli synnerligen låga samt nivåerna av koldioxid mycket höga. Park et al24 har därför undersökt hur väl nakenråttor klarar långvarig hypoxi och möjliga mekanismer för deras hypoxi resistens”. Foto: Canstock

Mitokondrier hos nakenråttan

Mitokondrien är en av första cellstrukturer som reagerar på olika stimuli och miljöfaktorer samt är den organell som genomgår störst strukturell förändring med åldrande anger Bakeeva et al21 och har därför undersökt den mitokondriella ultrastrukturen i kardiomyocyter från olika åldersgrupper av nakenråttor. Forskarna såg då att mitokondrierna i kardiomyocyter hos nakenråttorna har en unik ultrastruktur som inte liknar någon annat däggdjur hittills dokumenterat. Bland annat har mitokondrien hos nakenråttan en kaotisk våg-liknande crista-struktur till skillnad från andra däggdjurs mer organiserad packade raka rader av cristae.

Bakeeva et al såg ingen anmärkningsvärd förändring i mitokondriell ultrastruktur mellan de olika åldersgrupperna, bl.a. påvisades ingen större skillnad i mitokondriens inre cellmembrans ytdensitet mellan de olika ålderkohorterna. Forskarna hänvisar till en tidigare studier de utfört22 vilka angav att minskning i ytdensiteten av inre cellmembranet från kardiomyocyter är en karakteristisk parameter hos åldrande möss och råttor.

Nakenråttorna uppvisade ingen mitokondriell degeneration förrän efter 11 år. Då sågs viss, men inte uttalad eller patologisk, ultrastrukturella förändring, vilket forskarna jämför med att råttor kännetecknas av en uttalad ultrastrukturell destruktion som drabbar majoriteten av mitokondriepopulationen vid 2-2,5 års ålder.22

Långlevnad kan teoretiskt antingen förklaras genom hämmat åldrande och/eller förlängd ungdom; där det senare beskrivs med begreppet neoteni.23 Bakeeva et al drar utifrån sina resultat slutsatsen att den mitokondriella ultrastrukturen i kardiomyocyter från nakenråttor är välbevarad trots ökande ålder. Början på, men inte uttalade, destruktiva förändringar ses först vid 11 års ålder. Detta föreslår forskarna skulle kunna utgöra en neotentisk mekanism för nakenråttans resistens mot kardiovaskulära sjukdomar.

Hypoxi och metabolism

Nakenråttor lever tätt packade i hålor och gångar under marken där nivåerna av syre kan bli synnerligen låga samt nivåerna av koldioxid mycket höga. Park et al24 har därför undersökt hur väl nakenråttor klarar långvarig hypoxi och möjliga mekanismer för deras hypoxi resistens.

Forskarna såg då att nakenråttorna klarade 5 timmar i 5% O2 utan att ta någon skada medan mössen dog efter 15 minuter. I frånvaro av O2 svimmade nakenråttorna direkt men fortsatte ta sporadiska andetag med jämna mellanrum. De klarade 18 minuter helt utan syre och om de återintroducerades till normoxiskt förhållande fick de inga bestående skador av detta. Efter 30 minuter utan syre var det ingen nakenråtta som hämtade sig. Mössen däremot slutade andas efter cirka 45 sekunder i anoxiska förhållanden och ingen överlevde när de introducerades för normoxi. #6 2020

27

”Fortsatta studier av dessa djurs adaptiva mekanis­ mer skulle kunna ge ökade kunska­ per och biologiska insikter som grund för nytänkande inom behandlingar och förebyggande av flera allvarliga hjärt-kärlsjukdo­ mar hos människor såsom kardiovas­ kulärt åldrande, stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och ateroskleros.”

Foto: Canstock, arkiv

Park et al hypotetiserade att nakenråttorna klarar hypoxin genom att sänka sin metabolism (på liknande sätt som ses vid bland annat hibernering). Forskarna utförde omfattande studier av nakenråttornas och mössens metabolism vid normoxi och efter olika tidsperioder i anoxi.

Park et al observerade ett flertal förändringar, bland annat: • Gaskromatografi-masspektrometri visade på betydligt högre nivåer av fruktos och sackaros (glukos+fruktos) i lever, njure och blod vid anoxi jämfört med normoxi hos nakenråtta medan mössen inte uppvisade någon motsvarande skillnad efter syretillgång.

• Lägre basalnivåer av blodglukos hos nakenråtta än mus och nakenråttorna visade ingen märkbar ändring i glukosnivåerna vid anoxi, till skillnad från mössen.

• mRNA- och proteinnivåerna för den selektiva fruktos transportören GLUT5 uttrycktes i högre grad i hjärta, hjärna, lever och lunga hos nakenråttorna än hos mös�sen.

• Fortfarande bultande isolerade nakenråttshjärta nedsänkt i glukoslösning som sedan byttes till fruktoslösning uppvisade ingen förändring i kontraktilitet mellan energisubstraten. Medan isolerat bultande hjärta från möss i fruktos-lösningen visade en drastisk sänkning i kontraktilitetsförmåga jämfört med glukoslösningen.

Detta anger att nakenråttans hjärta kan använda både glukos och fruktos som energisubstrat.

Utifrån dessa resultat föreslår Park et al att nakenråttan växlar från aerob glykolys vid normoxi till anaerob förbränning av fruktos vid hypoxi, vilket skulle kunna förklara att nakenråttan klarar lång tid med extremt låga syrenivåer, samt upp till 18 minuter i full anoxi. Detta kan jämföras med mössen i studien som förlitar sig helt på aerob glykolys och inte överlever en längre tid utan

28

#6 2020

syre. Forskarna föreslår att vidare kunskap om hur nakenråttan ändrar sin metabolism skulle kunna leda till strategier för att behandla vävnadsskador vid hypoxi hos människa, t.ex. hjärtinfarkt och stroke.

På samma tema har Faulkes et al25 studerat nakenråttans metabolism som en förklaring till djurets resistens mot hypoxi och kardiovaskulärt åldrande. Forskarnas observerad då flera signifikanta skillnader mellan myokardvävnad från nakenråttor och kontrolldjur (möss och råttor).

Koncentrationerna av glykogen var betydligt högre i nakenråttorna i förhållande till såväl mössen som råttorna. Även koncentrationerna av Glukos-1-fosfat, som bildas när glykogen bryts ner, var signifikant högre i myokardiet hos nakenråttorna i jämfört med båda kontrollgrupperna. Forskarna reagerade på att nivåerna av glykogen i nakenråttans myokardium var till och med högre än musens leverförråd av glykogen, vilket annars är det primära organet för glykogeninlagring. Faulkes et al anger att detta tyder på att nakenråttan kan använda glykogen som energikälla i hjärtat, vilket stöds ytterligare av att nivåerna av de intracellulärt laktat (tecken på ökad glykolys) i kardiomyocyterna från nakenråttorna var högre än hos mössen.

Forskarna föreslår vidare att glykogeninlagringen skulle kunna vara en skyddande adaption för nakenråttan vid hypoxi eftersom det då finns energi lättillgängligt för glykolys som inte behöver syre för att bilda ATP. Forskarna observerade även att nivåerna av glutation var signifikant högre hos nakenråttorna i förhållande till mössen, vilket tidigare visats vara skyddande mot oxidativ stress och reaktiva syreföreningar; ROS.26 Succinate/ fumarat kvoten var signifikant lägre hos nakenråttorna i förhållande till mössen, vilket tidigare studier också visat på skulle kunna vara skydd mot ROS.27-28 Glutation och succinat/fumarat profilen hos nakenråttorna skulle kunna utgöra ytterligare en skyddande adaptation hos arten.

I en annan studie tittade Grimes et al29 på nakenråttans myofilament-komposition i hjärtat.

I denna studie kunde forskarna se en skillnad i kompositionen av myosinets tunga kedja-alfa (MHC-α) och -beta (MHC-β) i olika delar av hjärtat hos möss och nakenråttor. I förmaken hade nakenråttorna signifikant mer MHC-β än möss även om huvuddelen av myosinet fortfarande var MHC-α. Kamrarna bestod huvudsakligen av MHC-β hos nakenråttorna och nivåerna var signifikant högre än hos mössen. MHC-β är associerat med en mer ekonomisk energiförbrukning än MHC-α och kräver mindre ATP samt syre för att upprätthålla kontraktilitet vid hypoxi resonerar forskarna utifrån kunskap från tidigare studier.30 Forskarna observerade även att nakenråttor uttrycker kardiogent, men även oväntat skellettalt Troponin I i sina hjärtan, till skillnad från möss som enbart uttrycker den

kardiogena varianten. Skeletalt Troponin T tål acidos bättre än kardiogent Troponin T vilket uppstår vid hyperkapni poängterar forskarna baserat på en tidigare studie.31 Grimes et al föreslår därför att dessa förändringar skulle kunna innebära en adaption för nakenråttan att upprätthålla kontraktilitet och skydda hjärtat från ischemiska skador vid hypoxi och hyperkapni.

Vad kan vi lära från brunbjörnen och dess normal­f ysiologi angående kardiovaskulär funktion hos människan?

Hjärtfunktion och resistens mot hjärtsvikt

I observationsstudie har Jørgensen et al32 undersökt hjärtstruktur och funktion under hibernering hos vilda skandinaviska brunbjörnar. Hjärtfrekvens (HR) var signifikant sänkt under hibernering från cirka 71 slag/min under aktiv period till cirka 26 slag/min under hibernering.

Inga strukturella mått var signifikant förändrade mellan hibernering och aktiv period, vilket tyder på att hibernerande björnar inte verkar drabbas av hjärtatrofi. Detta är anmärkningsvärt eftersom långvarig immobilisering (och på liknande sätt långvarig tyngdlöshet) är associerat med hjärthypertrofi hos människan.

Däremot uppvisade de flesta av såväl systoliska som de diastoliska funktionella parametrarna en signifikant minskning under hibernering. Till exempel minskade ejektionsfraktion (EF) med 23% och “Global longitudinal strain” med 21% vid hibernering, två ekokardiografiska parametrar som båda mäter myokardiell rörelse. “Global longitudinal strain rate” minskade med 50% samt lateral och septal ventrikel kontraktionshastighet minskade med 39% respektive 45% vid hibernering, vilket är tre mått på myokardiell kontraktionshastighet.

Däremot såg forskarna ingen signifikant skillnad i varken struktur eller funktion av vänster förmak, förutom en viss sänkning i lateral atrium kontraktionshastighet.

Utifrån dessa resultat drar Jørgensen et al slutsatsen att systolisk LV funktion är sänkt vid hibernering hos brunbjörnar i förhållande till deras aktiva period. Framför allt reagerar forskarna på att sänkningarna av myokardiell kontraktionshastighet var större än myokardiell rörelse.

Detta mönster är något som även ses hos patienter med hjärtsvikt, men björnarna uppvisar inga patofysiologiska symptom resonerade forskarna vidare. Jørgensen et al föreslår att en vidare förståelse av mekanismer bakom dessa adaptioner kan ge ökade kunskaper om hjärtsvikt och human patofysiologi.

I en annan observationsstudie har Nelson et al33 också undersökt hjärtstruktur och funktion under hibernering, men istället på nordamerikanska brunbjörnar i fången­ skap. Man observerade, precis som Jørgensen et al, en markant minskning i HR när björnarna hibernerande jämfört med när de var aktiva. En markant och signifikant sänkning i hjärtminutvolym (CO) observerades även i de hibernerande björnarna.

Det resultat från ekokardiografin som forskarna reagerade mest på var att förmaken uppvisade signifikant nedsatt EF vid hiberneringen (17,0%) i jämförelse med aktiv period (40,8%). Nelson et al föreslår att bradykardi och lång diastolisk paus leder till kammardilatation på grund av volymöverbelastning, vilket jämförelsevis hos

människa till slut leder till hjärtsvikt utan behandling.

Björnen däremot utvecklar bradykardi vid hibernering, men uppvisar trots detta inte några patologiska tecken, vilket delvis skulle kunna förklaras av att förmaken sänker sin EF och därmed inte belastar kamrarna lika mycket. Därför föreslår Nelson et al att den nedsatta förmaksfunktionen är en adaption för att björnhjärtat skall kunna spara energi, undvika kammardilatation och bibehålla en frisk hjärtfunktion under långa perioder av bradykardi.

Nelson et al34 utförde även en annan observationsstudie där forskarna analyserade en möjlig mekanism till björnens kardiovaskulära adaption. Forskarna valde då att undersöka nivåerna av sarkomerproteinet titin (även kal�lat connectin) samt kollagen typ I och typ III i hjärtat hos nordamerikanska brunbjörnar under hibernerande och aktiv period. Forskarna såg då ingen statiskt signifikant skillnad i mängden kollagen typ I och typ III eller andelen av dessa mellan hibernerande björnar och aktiva.

Det fanns inte heller någon signifikant skillnad i totaltitin mellan hibernerande och aktiva, men däremot såg forskarna en signifikant skillnad i kompositionen av titin isoformerna N2B och N2BA. Medel N2BA/N2B kvoten var 0,42% under hibernering och 0,73% under aktiv period. Följaktligen var N2B uttrycket större och N2BA var mindre hos de hibernerande björnarna i förhållande till de aktiva eftersom det inte var någon signifikant skillnad i total titin. Forskarna poängterar att N2B är en styvare form av titin än N2BA och detta skulle kunna bidra till att göra ventrikelväggen stelare. Därför föreslår Nelson et al att denna titin isoform “switch” skulle kunna utgöra en skyddsmekanism för det hibernerande björnhjärtat att motstå kammardilatation, vilken annars ofta är associerad med bradykardi och lågt CO. I ytterligare en studie har Barrows et al35 också undersökt möjliga mekanismer till hur björnen kan bibehålla ett friskt hjärta trots dess låga HR och CO. Forskarna valde då att studera uttrycket av myosinets tunga kedja samt dess isoformer; MHC-α och MHC-β i björnens hjärta.

Resultatet påvisade att björnens LV består av MHC-β till 100% både under hibernering och aktiv period. Däremot består vänster förmak huvudsakligen av MHC-α, men MHC-β finns också. Forskarna observerade en signifikant ökning av andelen MHC-α i vänster förmak hos de hibernerande björnarna (72,3%) jämfört med de aktiva (64,1%). Eftersom MHC-α har högre kontraktionshastighet (men lägre maximala kontraktionskraft) än MHC-β så kan detta underlätta för förmaken att upprätthålla funktion och kontraktilitet vid den bradykardi och medföljande längre diastole som förmaken måste arbeta mot i hiberneringsfas resonerar forskarna. Därför föreslår Barrows et al att detta skulle kunna utgöra ytterligare en adaption hos björnen för att undvika kammardilatation och hjärtsvikt vid hibernering.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis verkar den långlivade nakenråttan inte drabbas av kardiovaskulärt åldrande och är extremt hypoxi-resistent och den hibernerande brunbjörnen verkar inte utveckla hjärtsvikt eller ateroskleros (se nästa del II) trots bradykardi respektive höga plasmalipidnivåer. #6 2020

29

Fortsatta studier av dessa djurs adaptiva mekanismer skulle kunna ge ökade kunskaper och biologiska insikter som grund för nytänkande inom behandlingar och förebyggande av flera allvarliga hjärt-kärlsjukdomar hos människor såsom kardiovaskulärt åldrande, stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och ateroskleros. Emellertid är biomimetik fortfarande ett relativt nytt och ostrukturerat område inom medicin och det behövs omfattande vidare forskning för att ta steget från djurstudier till kliniska tillämpningar hos människa.

LUDWIG VON VULTÉE Med Kand, Lund.

PETER M NILSSON Professor Inst. Kliniska vetenskaper, Malmö

—Denna artikel är delad i två, nästa del kan du läsa i nästa nummer av Medicinsk Access— Referenser 1. Stenvinkel P, Painer J, Johnson RJ, Natterson-Horowitz B. Biomimetics - Nature’s roadmap to insights and solutions for burden of lifestyle diseases. J Intern Med. 2020; 287(3):238‐251.

2. From snake venom to ACE inhibitor — the discovery and rise of captopril. The Pharmaceutical Journal, 2009. https://www. pharmaceutical-journal.com/news-and-analysis/news/from-snake-venom-to-ace-inhibitor-the-discovery-and-rise-of-captopril/10884359.article Hämtat 2020-05-30.

3. Lindberg B. Medikofilen - ett obligatorium i 250 år. Svensk Medicinhistorisk Tidskrift 2014; 18(1):31-43.

4. Krogh A. The progress of physiology. Science. 1929; 70(1809):200‐204.

5. Stenvinkel, Peter, Kindberg, Jonas, Fröbert, O. Biomimetik – Att efterlikna naturen för att förebygga sjukdom. Läkartidningen. 2015; 112:1-6.

6. Jarvis J, Sherman P. Heterocephalus glaber. Mamm. Species. 2002; 706:1–9.

7. Buffenstein R. Negligible senescence in the longest living rodent, the naked mole-rat: insights from a successfully aging species. J Comp Physiol B. 2008; 178(4):439‐445.

8. Edrey YH, Hanes M, Pinto M, Mele J, Buffenstein R. Successful aging and sustained good health in the naked mole rat: a longlived mammalian model for biogerontology and biomedical research. ILAR J. 2011; 52(1):41‐53.

9. Pasitschniak-Arts M. Ursus arctos. Mammalian Species 1993; 439:1–10.

10. Fröbert O, Frøbert AM, Kindberg J, Arnemo JM, Overgaard MT. The brown bear as a translational model for sedentary lifestyle-related diseases. J Intern Med. 2020; 287(3):263‐270.

11. Owen N, Sparling PB, Healy GN, Dunstan DW, Matthews CE. Sedentary behavior: emerging evidence for a new health risk.

Mayo Clin Proc. 2010; 85(12):1138‐1141.

12. Lakatta EG. Age-associated cardiovascular changes in health: impact on cardiovascular disease in older persons. Heart Fail Rev. 2002; 7(1):29‐49.

13. C ardiovascular diseases (CVDs). World Health Organisation, 2017. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds) Hämtat 2020-05-28.

14. Dai DF, Chen T, Johnson SC, Szeto H, Rabinovitch PS. Cardiac aging: from molecular mechanisms to significance in human health and disease. Antioxid Redox Signal. 2012; 16(12):1492‐1526.

15. G rimes KM, Reddy AK, Lindsey ML, Buffenstein R. And the beat goes on: maintained cardiovascular function during aging in the longest-lived rodent, the naked mole-rat. Am J Physiol Heart Circ Physiol. 2014; 307(3):H284‐H291.

16. Lewis KN, Mele J, Hayes JD, Buffenstein R. Nrf2, a guardian of healthspan and gatekeeper of species longevity. Integr Comp Biol. 2010; 50(5):829‐843.

17. Lewis KN, Wason E, Edrey YH, Kristan DM, Nevo E, Buffenstein R. Regulation of Nrf2 signaling and longevity in naturally longlived rodents. Proc Natl Acad Sci USA. 2015; 112(12):3722‐3727.

18. McMahon M, Itoh K, Yamamoto M, Hayes JD. Keap1-dependent proteasomal degradation of transcription factor Nrf2 contributes to the negative regulation of antioxidant response element-driven gene expression. J Biol Chem. 2003; 278(24):21592‐21600.

19. Rada P, Rojo AI, Chowdhry S, McMahon M, Hayes JD, Cuadrado A. SCF/{beta}-TrCP promotes glycogen synthase kinase 3-dependent degradation of the Nrf2 transcription factor in a Keap1-independent manner. Mol Cell Biol. 2011; 31(6):1121‐1133.

20. Komatsu M, Kurokawa H, Waguri S, et al. The selective autophagy substrate p62 activates the stress responsive transcription factor Nrf2 through inactivation of Keap1. Nat Cell Biol. 2010; 12(3):213‐223.

21. B akeeva L, Vays V, Vangeli I, et al. Delayed Onset of Age-Dependent Changes in Ultrastructure of Myocardial Mitochondria as One of the Neotenic Features in Naked Mole Rats (Heterocephalus glaber). Int J Mol Sci. 2019; 20(3):566.

22. El’darov ChM, Vays VB, Vangeli IM, Kolosova NG, Bakeeva LE. Morphometric Examination of Mitochondrial Ultrastructure in Aging Cardiomyocytes. Biochemistry (Mosc). 2015; 80(5):604‐609.

23. B ufill E, Agustí J, Blesa R. Human neoteny revisited: The case of synaptic plasticity. Am J Hum Biol. 2011; 23(6):729‐739.

24. Park TJ, Reznick J, Peterson BL, et al. Fructose-driven glycolysis supports anoxia resistance in the naked mole-rat. Science.

2017; 356(6335):307‐311.

25. Faulkes CG, Eykyn TR, Aksentijevic D. Cardiac metabolomic profile of the naked mole-rat-glycogen to the rescue. Biol Lett.

2019; 15(11):20190710.

26. O’Donovan DJ, Fernandes CJ. Mitochondrial glutathione and oxidative stress: implications for pulmonary oxygen toxicity in premature infants. Mol Genet Metab. 2000; 71(1-2):352‐358.

27. A shrafian H, Czibik G, Bellahcene M, et al. Fumarate is cardioprotective via activation of the Nrf2 antioxidant pathway. Cell Metab. 2012; 15(3):361‐371.

28. Chouchani ET, Pell VR, Gaude E, et al. Ischaemic accumulation of succinate controls reperfusion injury through mitochondrial ROS. Nature. 2014; 515(7527):431‐435.

29. G rimes KM, Barefield DY, Kumar M, et al. The naked mole-rat exhibits an unusual cardiac myofilament protein profile providing new insights into heart function of this naturally subterranean rodent. Pflugers Arch. 2017; 469(12):1603‐1613.

30. Korte FS, McDonald KS. Sarcomere length dependence of rat skinned cardiac myocyte mechanical properties: dependence on myosin heavy chain. J Physiol. 2007; 581(Pt 2):725‐739.

31. Urboniene D, Dias FA, Peña JR, Walker LA, Solaro RJ, Wolska BM. Expression of slow skeletal troponin I in adult mouse heart helps to maintain the left ventricular systolic function during respiratory hypercapnia. Circ Res. 2005; 97(1):70‐77.

32. J ørgensen PG, Evans A, Kindberg J, Olsen LH, Galatius S, Fröbert O. Cardiac adaptation in hibernating, free-ranging Scandinavian Brown Bears (Ursus arctos). Sci Rep. 2020; 10(1):247.

33. N elson OL, Robbins CT. Cardiac function adaptations in hibernating grizzly bears (Ursus arctos horribilis). J Comp Physiol B. 2010; 180(3):465‐473.

34. N elson OL, Robbins CT, Wu Y, Granzier H. Titin isoform switching is a major cardiac adaptive response in hibernating grizzly bears. Am J Physiol Heart Circ Physiol. 2008; 295(1):H366‐H371.

35. B arrows ND, Nelson OL, Robbins CT, Rourke BC. Increased cardiac alpha-myosin heavy chain in left atria and decreased myocardial insulin-like growth factor (Igf-I) expression accompany low heart rate in hibernating grizzly bears. Physiol Biochem Zool. 2011; 84(1):1‐17.

30

#6 2020

OBS!

Begränsad upplaga.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Vid beställning av flera exemplar pris enligt offert, kontakta oss!

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDAST 75 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 134 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto) Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex

Pris 134 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#8/9 2018

Plats för frimärke

Vegetarisk mat som ger positiva effekter. Foto: Elin Abelson

Vegetarisk kost ger positiva effekter vid kranskärlssjukdom Kranskärlssjuka patienter fick flera positiva effekter efter fyra veckors behandling med vegetarisk kost. Det visar en uppmärksammad studie vid Universitetssjukhuset Örebro. ”De fick lägre nivåer av det onda kolesterolet.

Vilket i sin tur minskar risken att återinsjukna i en ny hjärtinfarkt”

I studien ingick 31 patienter och den pågick under tre månader. Tanken var att undersöka om de som drabbats av hjärtinfarkt eller kärlkramp och stod på optimal medicinsk behandling med bland annat kolesterolsänkande 32

#6 2020

läkemedel påverkades positivt av att äta vegetariskt.

– Studiedeltagarna lottades till att få äta lakto-ovovegetarisk kost, det vill säga mat med ägg och mejeri­ produkter, eller en kost rik på kött. Efter fyra veckor övergick alla deltagare till fyra veckors vanlig kost och därefter följde ytterligare fyra veckor med den kosten som inte testats innan, en så kallad cross-over studiedesign, säger Demir Djekic, läkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Både den vegetariska kosten och kosten rik på kött, bestod av frysta och färdiga rätter för lunch och middag,

Hjärtats kranskärl, från vänster normalt kranskärl, åderförkalkat kranskärl och kranskärl med blodpropp.

Foto: Elin Abelson

Demir Djekic, läkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken och tidigare dok­ torand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Foto: Elin Abelson

som deltagarna fick hämta på kranskärlsmottagningen.

Alla deltagare fick en måltidsplan som anpassades utifrån det individuella kaloribehovet. Innan och efter varje kostperiod togs avföringsprover och riskmarkörer för kranskärlssjukdom mättes.

Det onda kolesterolet sänktes efter fyra veckor

Efter fyra veckor med vegetarisk kost jämfört med en kost rik på kött fick deltagarna lägre nivåer av oxiderat LDL-kolesterol, en del av det onda kolesterolet som spelar en betydelsefull roll för utvecklingen av blodproppar i kranskärlen. Deltagarna fick också lägre värden av totalkolesterol och det onda kolesterolet samt minskade något mer i vikt efter vegetarisk kost. Vegetarisk kost påverkade dessutom nivåerna av olika bakteriearter i mag- och tarmkanalen och små molekylär i blodet positivt, som i nyligen gjorda studier visat sig öka risk att drabbas av ny hjärtinfarkt.

Demir Djekic menar att resultaten är betydelsefulla även om studien är liten. Nu har studien uppmärk­sammats

i den amerikanske tidskriften Journal of the American Heart Association.

– Jag tycker att det här är något vi bör satsa mer på.

Livsstil är en viktig del i behandlingen efter hjärtinfarkt.

Studien kastar ett ljus på vikten av att lägga om kosten hos denna patientgrupp. Det gäller att hitta metoder och de rätta verktygen som kan hjälpa oss att förbättra livs­ stilen hos den här patientgruppen, säger Demir Djekic.

Källa: Region Örebro län

Artikel Artikel i tidskriften JAHA - Effects of a Vegetarian Diet on Cardiometabolic Risk Factors, Gut Microbiota, and Plasma Metabolome in Subjects With Ischemic Heart Disease: A Randomized, Crossover Study Avhandling Avhandlingen - Novel and Traditional Risk Factors for Coronary Artery Disease: Role of Coronary Artery Calcium, Lipidomics, Psychosocial Factors and Diet

#6 2020

33

”Detta är första gången i Sverige som det görs en transplantation av näthinneceller differentierade från embryonala stamceller.

Många års arbete av ett stort antal involverade har lett oss fram till det här genombrottet”. Foto: Canstock, arkiv

Karolinska Institutet, S:t Eriks Ögonsjukhus och Novo Nordisk samarbetar med målet att bota åldersförändringar i gula fläcken KI och S:t Eriks Ögonsjukhus ingår samarbete med det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk för att utveckla en ny behandling av ål­ dersrelaterad makuladegeneration. Novo Nord­ isk kommer att ge stöd och 48 miljoner kronor i finansiering för att möjliggöra en klinisk fas 1-studie där nya näthinneceller framställda från embryonala stamceller ska transplanteras till patienter med åldersförändringar i gula fläck­ en. Målet är att ta fram en helt ny cellterapi mot folksjukdomen som idag saknar behandling.

34

#6 2020

Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus har sedan 2013 tillsammans forskat kring cellterapi och planerar nu i samarbete med läkemedelsföretaget Novo Nordisk en klinisk studie där ett antal patienter ska få nya näthinneceller som odlats fram från embryonala stamceller. Målet är att hitta en behandling av en allvarlig form av åldersförändring i gula fläcken (åldersrelaterad makuladegeneration, AMD) som årligen drabbar cirka 1500 patienter i Sverige. Cellerna i näthinnans gula fläck slutar att fungera normalt eller dör och den drabbade förlorar successivt synen i det centrala synfältet.

Arbetet har gått hela vägen från grundforskning, för att förstå hur embryo och stamceller fungerar, via att etablera en ny metod för produktion av näthinneceller, till att vara på väg att testas i en första klinisk studie.

Första gången i Sverige

– Detta är första gången i Sverige som det görs en transplantation av näthinneceller differentierade från embryonala stamceller. Många års arbete av ett stort antal involverade har lett oss fram till det här genombrottet.

Med stöd av Novo Nordisk, både finansiellt och kompetensmässigt, kan vi nu närma oss målet att ta fram en ny cellterapi, säger Fredrik Lanner, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik och Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine vid Karolinska Institutet.

– Vi har ett effektivt sätt att tillverka cellerna med en robust och enkel odlingsmetod. Det gör metoden lättare att skala upp för en framtida cellterapiprodukt, fortsätter han.

I den planerade första kliniska studien får varje patient de nya ögoncellerna transplanterade under näthinnan. I första hand ska metodens säkerhet bekräftas men forskarna studerar även cellernas förmåga att fästa i ögat och att bromsa sjukdomsförloppet.

En komplex teknologi

– Detta är på många sätt ett unikt projekt och det är enormt roligt att vi nu får möjlighet att ta det vidare till kliniska försök där förhoppningen är att kunna rädda synen på en stor grupp patienter. Vi är samtidigt ödmjuka inför att det är en komplex teknologi och en utmanande sjukdom och vi får räkna med många års utvecklingsarbete till en botande behandling, säger Anders Kvanta, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus och ansvarig för den kliniska studien.

– Vi ser fram emot att etablera det här samarbetet med professor Anders Kvanta och doktor Fredrik Lanner.

De är bägge två världsledande inom sina områden och genom det här samarbetet får vi en unik möjlighet att kombinera framstående vetenskap och klinisk forskning vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus med Novo Nordisks kapacitet inom stamcellsteknologi för att utveckla en ny cellterapi för människor som lever med åldersförändringar i gula fläcken, säger Jacob Sten Petersen, Corporate Vice President och Head of Stem Cell R&D på Novo Nordisk.

Källa: Karolinska Institutet

Anders Kvanta, professor och överläkare.

Foto: Eva Tov

Fredrik Lanner, forskare .

Foto: Ulf Sirborn

”Målet är att kunna bota en allvarlig form av åldersrelaterad makuladegeneration” Foto: S:t Eriks Ögonsjukhus

#6 2020

35

En visualisering av den genomsnittliga koncentrationen av serotonintransportör i hjärnan i gruppen med ASD, autismspektrum­tillstånd (till vänster) och gruppen utan ASD (till höger). Grafik: Max Andersson.

Hjärnans serotonin­system påverkat vid autism Personer med autismspektrumtillstånd har läg­ re nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Ka­ rolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry och där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lind­ rar symtomen.

institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och försteförfattare till den aktuella studien.

Serotoninsystemet har setts som en möjlig ledtråd till de skillnader i hjärnans funktion som ses vid ASD. Serotonin är en signalsubstans som har en viktig funktion i hjärnan genom att reglera vitt skilda fysiologiska, emotionella och kognitiva processer. Den fungerar även som tillväxtfaktor under hjärnans utveckling.

PET för hjärnavbildning

Autismspektrumtillstånd, förkortat ASD, debuterar i barndomen och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karakteriseras av svårigheter med kommunikation, sociala färdigheter och repetitiva beteenden.

– Tyvärr är kunskapen om hjärnans fysiologi vid autism mycket begränsad och det saknas läkemedelsbehandling för att påverka kärnsymtomen hos de med ASD som behöver sådan hjälp, säger Max Andersson, doktorand vid

Tidigare studier har visat att många personer med ASD har förhöjda nivåer av serotonin i blodet. Mindre hjärnavbildningsstudier har påvisat lägre nivåer av seroton­ intransportören 5-HTT, ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Dessa har inte kunnat bekräftas.

I den nya studien har forskarna använt en hjärnavbildningsteknik, PET (positronemissionstomografi) för att undersöka skillnader i nivåerna av serotonintransportören

Publikation “Serotonin transporter availability in adults with autism – a positron emission tomography study”. Max Andersson, Ämma Tangen, Lars Farde, Sven Bölte, Christer Halldin, Jacqueline Borg, Johan Lundberg. Molecular Psychiatry, online 26 augusti 2020, doi: 10.1038/s41380-020-00868-3. https://www.nature.com/articles/s41380-020-00868-3 Forskningen finansierades av EU-AIMS (European Autism Interventions), med stöd av Innovative Medicines Initiative (IMI) Joint Undertaking, EU:s sjunde ramprogram, European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA) och Autism Speaks samt av det nya IMI-initiativet AIMS-2-TRIALS (Autism Innovative Medicine Studies-2-Trials), Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Stockholm Brain Institute och Thurings Stiftelse. Medförfattaren Lars Farde har tidigare varit anställd av AstraZeneca.

Medförfattaren Sven Bölte har under de senaste fem åren varit författare, konsult och föreläsare på uppdrag av Shire/Takeda, Medice, Roche, Eli Lilly och Prima Psychiatry. Han mottar royalties för läroböcker och diagnostiska verktyg från Huber/Hogrefe, Kohlhammer och UTB.

36

#6 2020

Max Andersson, läkare, doktorand Insti­ tutionen för klinisk neurovetenskap. KI. Foto: Andreas Andersson.

Johan Lundberg, överläkare, docent Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk neurovetenskap. KI. Foto: Martin Stenmark.

5-HTT hos 15 personer med ASD (11 män och 4 kvinnor) och 15 matchade kontrollpersoner utan ASD. Serotoninsystemets betydelse för ASD

Studien visar att personer med ASD har lägre koncentration av serotonintransportören i hjärnbarken och flera andra delar av hjärnan, bland annat i hjärnstammen som förmedlar signaler mellan storhjärnan, lillhjärnan, ryggmärgen och det perifera nervsystemet. Dessutom fann forskarna en koppling mellan studiedeltagarnas resultat i socialkognitiva tester av förmågor som ofta är nedsatta vid ASD och nivåerna av serotonintransportören i vissa områden i hjärnan.

– Våra resultat visar att det finns signifikanta skill-

Jacqueline Borg, psykolog, PhD, projekt­ ledare EU-AIMS/AIMS-2-TRIALS Institu­ tionen för klinisk neurovetenskap. KI. Foto: Andreas Andersson.

nader och bekräftar att serotoninsystemet i hjärnan är av betydelse för ASD. En ökad förståelse för fysiologin vid autismspektrumtillstånd ger förutsättningar för att i framtiden kunna lindra symtom som leder till lidande eller funktionsnedsättning, säger Max Andersson.

Vid undersökning med PET ges studiedeltagarna mycket små mängder av ett radioaktivt spårämne direkt in i blodet som sedan binder till just det man vill undersöka i hjärnan. PET-systemet mäter strålningen som spårämnet ger ifrån sig i olika delar av hjärnan och därmed kan både mängden och fördelningen på det som spårämnet binder till uppskattas.

Källa: Karolinska Institutet

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar.

Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions­ sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 109 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 109 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2020

37

Samband mellan

nedsatt kognitiv förmåga och för­sämrad prognos vid hjärtsvikt Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Trots nya behandlingar, som moderna läkemedel och defibrillatorer, är död­ ligheten fortfarande hög och prognosen sämre än för vissa cancersjukdomar. Nu visar en ny studie ett samband mellan nedsatt kognitiv förmåga och en ökad risk för återinläggning på sjukhus, eller för tidig död, för patienter med hjärtsvikt.

Den nya studien, som publicerats i den medicinska tidskriften ESC Heart Failure, är gjord av forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Det är den första studien där nedsatt kognition kopplas till försämrad prognos hos en större grupp hjärtsviktspatienter som vårdats på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem, använda siffror och språk.

Martin Magnusson, överläkare inom kardiologi på Skånes uni­ versitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Foto: Kenneth Ruona, Lunds universitet

– Patienterna fick göra fyra olika så kallade kognitiva test inom ramen för studien. Det oberoende samband vi kunde se var att de patienter som presterade sämre på testen, hade en ökad risk för återinläggning på sjukhus och ökad risk för död, säger Martin Magnusson, överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

I studien ingick 281 patienter varav 80 patienter visade på nedsatt kognitiv förmåga i testen. Men bara fyra av dem var sedan tidigare medvetna om att deras kognition var försämrad.

– Det skulle kunna vara så att denna patientgrupp har en minskad förmåga att följa evidensbaserade behandlingsrekommendationer – särskilt om de inte känner till sin nedsatta kognitionsförmåga. Men det är inte undersökt, säger Martin Magnusson.

Fler studier behövs

Hannes Holm, ST-läkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och post doc i Martin Magnussons forskargrupp, betonar att studien enbart visar ett samband mellan resultat på kognitiva test och återinläggning på sjukhus och död för patienter med hjärtsvikt.

– Vi vet ännu inte om det är brist på kognitiv förmåga som har denna effekt på prognosen vid hjärtsvikt, eller om det är hjärtsvikten i sig som påverkar kognitionen, säger Hannes Holm.

Det är inte heller studerat hur hjärtsviktspatienter skulle reagera på att screenas för kognitiv funktion och sedan få kognitivt stöd i sin hjärtsviktsbehandling.

– Det är något vi vill titta vidare på. Stämmer vår hypotes skulle det kunna innebära att denna patientgrupp kan erbjudas ett större stöd i sin kognitiva förmåga, vilket i sin tur kan vara ett enkelt och pragmatiskt sätt att rädda fler liv, säger Martin Magnusson.

Källa: Skånes universitetssjukhus

Fakta: Hjärtsvikt Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad. Den försämrade pumpfunktionen kan också bero på att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska. Risken för dödlighet inom fem är 50 procent.

Hjärtsvikt drabbar cirka två procent av befolkningen. Hos personer över 80 år är förekomsten cirka tio procent. I Sverige finns ungefär 250 000 personer med symtomgivande hjärtsvikt, många av dessa vårdas inom slutenvården vid upprepade tillfällen.

Länk till artikel om studien: Cognitive test results predict mortality and rehospitalization in heart failure: A Swedish prospective cohort study https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32810367/

38

#6 2020

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 209 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

”I en ledarkommentar till denna artikel,10 och med stöd av en studie,11 som visar att förekom­ sten av antikroppar mot COVID-19 inte skilde sig mellan allmänheten och arbetare inom vården som var tvungna att använda mask, drogs slutsatsen att ”kirurg­ masker och N95-masker fortsättningsvis är en säkerhet för doktorer och vårdarbetare”. Om allmän användning av mask minskar generell smittspridning torde bara kunna visas genom större epidemiologiska studier, som vi säkert kommer att kunna se fram emot”.

Foto: Canstock

ANSIKTSMASK ELLER INTE – DET ÄR FRÅGAN Om ansiktsskydd förr och nu.

40

#6 2020

Figur 1. Läkarbesök hos en pestsjuk, efter ett träsnitt av Barto­ lommeo Montagna (död 1523). Notera att läkaren andas genom en svamp som skulle skydda honom mot lungpesten. Från ref. 1.

Figur 2. Färglagd version av en kopparetsning av Paul Fürst (1608-1666) föreställande Doktor Schnabel (= dr Näbb).

Hur långt tillbaka kan man spåra användning av ansiktsmask? Att sjukdomar kunde överföras mellan människor via luft, vatten eller jord via ett smittämne, miasma, var en föreställning som fanns redan på Hippokrates tid.

Den stora Digerdöden, pesten som orsakades av pestbakterien pasteurella pestis, spreds på ett sätt som talade för den teorin. Av de tre formerna böldpest, blodpest och lungpest var den sistnämnda den allvarligaste och antogs naturligt nog spridas via andningen.

Därför finns beskrivningar från medeltiden om olika sorters ansiktsskydd. I figur 1 ser vi på ett träsnitt från 1523 hur en läkare på besök hos en pestsjuk andas genom en svamp som han håller för munnen. Figur 2 visar en ännu mer spektakulär utstyrsel, en lång näbb som laddades med t.ex. kryddnejlika och kanel, som skulle döda miasmat som överförde pesten (Det finns dock starka tvivelsmål om att dessa ”pest-doktorer” verkligen skulle ha existerat2).

– I dessa fall var alltså munskydden avsedda att skydda bäraren från att andas in smittämne.

är först mot slutet av 1800-talet som Carl Friedrich Flügge i Breslau (1847-1923) publicerade arbeten 1897 om skydd mot droppar som kom med utandningen3,4 och föreslog munskydd för att hindra spridning av främst tuberkulos.

J Mikulicz publicerade samma år en artikel om operation med steriliserade handskar och ett enskikts-skydd för mun och näsa.5 W Hübner publicerade 1898 artikeln ”Om möjligheten till sårinfektioner från munnen och hur detta skall förhindras vid operationer”.6 Där användes en tvåskiktsmask. Ännu på 1910-talet var det inte vanligt med munskydd, de ansågs irriterande och onödiga utom för de som hade snuva eller halsont! Man rekommenderade dock att undvika onödigt tal, och i så fall vända sig från operationsområdet. Först på 1920-talet blev det vanligare men ändå inte allmänt accepterat, utan först på 1940-talet blev steriliserade ansiktsmasker vanliga. Antalet skikt varierade mellan 2 och 4. Engångsmasker för kirurgiskt bruk introducerades på 1960-talet i USA. De senaste decennierna har ansiktsmaskens betydelse vid operationer ifrågasatts. En svensk kontrollerad studie visade 1991 att förekomsten av sårinfektioner inte skilde sig mellan operationer med eller utan mask.7 I en översikt från Cochrane 2002 drogs slutsatsen att man på grundval av befintliga data inte kunde säga om mask var av nytta eller skada vid operationer.

Den första bakterien som definitivt karakteriserades var mjältbrandsbakterien (Koch 1876). Enstaka pionjärer hade dock redan tidigare uppmärksammat betydelsen av aseptik vid kirurgiska ingrepp (Joseph Lister) eller förlossningar (Ignaz Semmelweiss). De åtgärder som föreslogs gällde dock handtvätt eller desinfektion med karbol. Det

Från ref. 2, som anger referens https://de.wikipedia.org/wiki/Pestdoktor#/media/ Datei:Paul_Fürst_Der_Doctor­_ Schnabel_von_Rom_(coloured_version).png

Skyddar mask i offentligheten omgivningen eller bäraren?

Som vi sett var syftet med ansiktsmasken i nutida medicinska (speciellt kirurgiska) sammanhang att skydda #6 2020

41

42

#6 2020

Figur 3

Figur 4

patienten från ev. smitta från läkaren. En helt annan användning att ansiktsmask kan behövas för att skydda bäraren i miljöer med mycket damm och andra partiklar från produktion, t.ex. vid sågning av trä, betong, metaller mm., eller i luften lösliga gaser, där luften måste filtreras genom någon aktiv produkt som kan förstöra eller neutralisera gasen, t.ex. vid bränder eller i krig. Kraven på filtreringsförmåga skiljer sig mellan dessa olika typer av masker.

Det har i ganska många år under 2000-talet varit vanligt att i vissa länder har man haft stor vana vid att bära mask i stora och smogbelastade städer, t.ex. i Japan, Kina, Indien. När COVID-19-pandemin bröt ut var det därför en naturlig reaktion i många länder, även där man inte hade den allmänna vanan, att förorda att alla skulle bära munskydd, eftersom det tidigt fastslogs att luftburen smitta var den vanligaste. Det har dock inte funnits så väldigt mycket dokumentation på hur effektiva munskydden är för att hindra en smittad persons spridande av viruset. Även beröring har konstaterats som smittväg, så den enträgna uppmaningen blev allmänt att tvätta händerna ofta, eller desinficera med handsprit.

Den intuitiva anledningen till att allmänt bära mask är att den dels hindrar smittbärande droppar vid utandning från smittbärande personer, dels att eventuella sådana droppar också hindras smitta ned en osmittad person vid inandning. Finns det då bevis för att detta sker just när det gäller COVID-19?

En studie som precis publicerats har undersökt filtrationseffektiviteten av olika typer av ansiktsmask som förväntas förekomma i allmänt bruk.9 Man har använt en allmänt erkänd metodik för att undersöka hur masken hämmar inflödet av partiklar 0,02 – 3 mikrometer i diameter vid inandning under 4 timmar, dels i vila, dels vid aktivitet såsom läsning och huvudrörelser. Masker som undersöktes var dels återanvända och steriliserade N95-masker, kirurgisk mask som knöts bakom huvudet,

och ”procedure mask”, vilket enligt bild är den sorts mask som hos oss säljs allmänt på apotek och som fästs bakom öronen, men i övrig ser ut som en kirurgisk mask.

Mätningarna visar på skydd för inandning

Bäst var återanvända N95-masker som hade mer än 98,5 procent filtreringseffektivitet, mätt som förhållandet mellan antal partiklar innanför masken jämfört med utanför masken. (Definitionen av en N95-mask är just att den kan filtrera minst 95 procent av partiklar ner till en diameter av 0,03 mikrometer). Därnäst kom kirurgisk mask med knytning bakom nacken, med 71,5 % och sist öronsnoddsmasken med 38 procent effektivitet. Men OBS! Mätningarna visar på skydd för inandning, inte för utandning av partiklar. Filtreringsförmågan behöver inte nödvändigtvis vara densamma för utandning genom masken, och kanske inte heller konstant över längre tid (vilket var fallet vid testperioden 4 timmar i testet ovan).

I en ledarkommentar till denna artikel,10 och med stöd av en studie,11 som visar att förekomsten av antikroppar mot COVID-19 inte skilde sig mellan allmänheten och arbetare inom vården som var tvungna att använda mask, drogs slutsatsen att ”kirurgmasker och N95-masker fortsättningsvis är en säkerhet för doktorer och vårdarbetare”. Om allmän användning av mask minskar generell smittspridning torde bara kunna visas genom större epidemiologiska studier, som vi säkert kommer att kunna se fram emot.

Vad finns för rekommendationer I Sverige idag?

I skrivande stund (6 sept. 2020) har Folkhälsomyndigheten ännu inte kommit med några nya riktlinjer om hur och när ansiktsmask skall bäras, trots livlig offentlig diskussion. I avsaknad av sådana rekommendationer vill jag gärna återge vad den amerikanska myndigheten Centers for Disease Control and Prevention (www.cdc.org) ger för rekommendationer.

Figur 5

Figur 6

Figur 3 förordar masker med fler än ett lager väv som täcker mun och näsa helt, samt sluter åt längs ansiktet.

I figur 4 avrådes från väv som gör det svårt att andas genom, som har utandningsventiler (där alltså virus kan slippa ut) och N95-masker (vilket verkar litet ologiskt med tanke på ref. 9 och 10).

Figur 5 visar på ett antal olika sätt som masken inte skall användas på, och figur 6 visar hur man skall handskas med masken efter användning: engångsmasker kastas med undvikande av beröring av masken och omedelbar handtvättning eller –spritning så att man inte berör ansiktet med ev. smittade händer. Självsydda masker skall tvättas snarast med vanlig tvätt (ej på bild).

Figur 7 slutligen visar sammanfattande vad man kan vänta sig för skydd vid några olika alternativ. (Denna bild är allmänt spridd i USA men jag vet inte om den kommer från CDC).

En person som har symptom som kan misstänkas för COVID19 skall givetvis vara isolerad, men smittspridning

Figur 7

kan ske innan symptom framträder hos personer som känner sig friska. En frisk person med mask får något skydd mot smittspridning av en smittspridare utan mask (överst i bild). Om smittspridaren har mask får en frisk person utan mask starkt skydd, endast 5 procent av risken utan mask (mittbilden). Allra bäst är att bägge bär mask.

Då blir risken för smittspridning endast 1,5 procent av risken utan mask.

Slutsatsen blir att OM mask skall bäras i situationer där det inte går att hålla avstånd, så är det bästa att ALLA bär mask. Det signalerar ju också att man känner sitt ansvar och försöker undvika att sprida smitta OM man nu skulle ha smitta utan att veta om det.

GUNNAR NYBERG Docent em. Specialist invärtes medicin, Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Referenser 1. Bergmark M. Från pest till polio. Natur och Kultur, Stockholm 1965, 2:a uppl.

2. Matuschek C, Moll F, Fangerau H et al. The history and value of face masks. Eur J Med Res 2020;25:23-8.

3. Flügge C. Über Luftinfektion. Zeitschrift für Hygien und Infektionskrankheiten 1897;25:179-224.

4. Flügge C. Die Verbreitung der Phthise durch staubförmiga Sputum und durch beim Husten verspitzte Tröpfchen. Zeitschrift für Hygien und Infektionskrankheiten 1899;30:107-24.

5. Mikulicz J. Das operieren in sterilisierten Zwirrhandschuhen und mit Mundbinde. Centralbl f Chir 1897;24:713-7.

6. Hübner W. Über die Möglichkeit der Wundinfektion von Munde aus und ihre Verhütung durch Operationsmasken. Zschr f Hyg 1898;28:348.

7. Tunevall TG. Postoperative wound infections and surgical face masks: a controlled study. World J Surg1991;15:383-7.

8. Lipp A, Edwards P. Disposable surgical face masks for preventing surgical wound infection in clean surgery. Cochrane Database Syst Rev 2002. doi: 10.101002/14651858.CD002929.

9. Sickbert-Bennett EE, Samet JM, Clapp PW et al. Filtration efficiency of hospital face mask alternatives available for use during the COVID-19 pandemic. JAMA Int Med published online August 11, 2020. doi: 10.1001/jamainternmed.2020.4221 10. D ugdale CM, Walensky RP. Filtration efficiency, effectiveness and availability of N95 face masks for COVID-19 prevention.

Invited commentary 11 August 2020. doi: 10.1001/jamainternmed.2020.4218.

11. Jeremias A, Nguyen J, Levine J et al. Prevalence of SARS-CoV-2 infection among health care workers in a tertiary community Hospital. Published online 11 August 2020. doi: 10.1001/jamainternmed.2020.4214.

#6 2020

43

”Tidigare vetenskapliga studier har visat att låga halter av ångestdämpande läkemedel i vatten gör abborrar mycket modigare och mer villig att anta ett högriskbeteende i laborativa miljöer, vilket skapat en oro för att abborrar ska bli lätta byten för rovfiskar.

Avhandlingen ger dock lugnande nyheter” Foto: Micael Jonsson

Ångestdämpande mediciner i sjöar ger lugnande besked En ny avhandling från Umeå universitet visar att läkemedelsrester är mer beständiga i vat­ tendrag än vad man tidigare trott. Studien ger också lugnande besked till de som fruktat att fiskar ska ta livshotande risker till följd av ångest­dämpande läkemedel i vattenmiljön.

Johan Fahlman.

Foto: Privat

44

#6 2020

Läkemedelsrester i vattendrag är ett uppmärksammat miljöproblem. En ökad läkemedelsanvändning till följd av en växande och åldrande befolkning leder till ökande utsläpp av läkemedelsrester via avloppsvatten till sjöar och vattendrag. Antibiotika i vatten tros öka risken för mikrobiell antibiotikaresistens och vissa läkemedel så som pollenmedicin och ångestdämpande kan ändra vattenlevande djurs beteenden.

Johan Fahlman visar i sin avhandling att läkemedelsrester kan vara förvånansvärt beständiga i nordliga miljöer.

– I kalla och istäckta vattendrag kan antibiotika, pollenmediciner och ångestdämpande läkemedel, som man trott bryts ner snabbt i miljön, stanna kvar i sin aktiva form under många månader, i vissa fall år, säger Johan Fahlman.

Johans studier visar att de test man använt för att bedöma hur länge läkemedel kan påverka djurlivet i vattendrag missar viktiga processer som gör att nedbrytningen går mer långsamt i ett ekosystem än i laborativa miljöer som forskarna normalt använder för sina studier.

– Det finns komplexa processer som styr nedbrytningen av läkemedel i miljön som vi ännu inte lyckats återskapa i laborativa miljöer, säger Johan Fahlman.

Tidigare vetenskapliga studier har visat att låga halter av ångestdämpande läkemedel i vatten gör abborrar mycket modigare och mer villig att anta ett högrisk­ beteende i laborativa miljöer, vilket skapat en oro för att abborrar ska bli lätta byten för rovfiskar. Avhandlingen ger dock lugnande nyheter.

Johan Fahlman utförde tillsammans med andra forskare en unik studie där abborrar i en naturlig sjö exponerades för relativt höga halter av ångestdämpande läkemedel.

Resultaten visade att de förväntade beteendeeffekterna uteblev. Då forskarna följde beteendet på samtliga fiskar i en sjö simultant kunde de observera att abborrarna som ett kollektiv inte påverkas på samma sätt som när de studeras en och en i laborativa miljöer.

Social distansering mellan abborrar verkar vara en mer betydelsefull faktor för abborrens beteende än låga halter av ångestdämpande läkemedel.

– Närvaron av stimmet gör fiskarna så lugna och modiga som de kan bli, så effekterna av ett ångestdämpande läkemedel minskar om fiskarna simmar i grupp, säger Johan Fahlman.

Källa: Umeå universitet

Den 11 september försvarade Johan Fahlman, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap sin avhandling med titeln: The fate and effect of pharmaceuticals in boreal surface waters. http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A14 58489&dswid=4385 Svensk titel: Läkemedels öde och effekt i boreala vatten.

Sjön behandlas med läke­medel för att studera effekterna på abborrar.

Foto: Micael Jonsson

EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING Bryggan mellan forskning och praktik.

• Vetenskapligt validerade stegräknare • Ledande inom forskning. Rekommenderas till hälso- och sjukvård • Instruktörslicens till www.keepwalkingmedical.se

För bättre och effektivare livsstilsförändring, ge patienten en egen stegdagbok.

• Perfekt för Fysisk aktivetet på recept FAR® • Skräddarsydda stegråd vid sjukdomstillstånd • Slussa ut dina patienter till fysisk aktivitet

www.keepwalking.se 070-403 21 91

Ny och uppd aterad!

De sena ste lokala och internat ionella nyheterna lä ser du på

www.medic inskaccess.s e Där pub licerar vi kontinuerlig t aktuella medicinska nyheter.

Vi ses!

#6 2020

45

Okänd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp

Jill Storry, docent i experimentell transfusionsmedi­ cin. Foto: Kenneth Ruona.

Martin L Olsson, professor vid Institutionen för laboratoriemedi­ cin. Foto: Kenneth Ruona.

Efter närmare 30 år har forskare i Lund och Bristol löst gåtan om en blodgrupp så sällsynt att man bara känner till ett tiotal människor som har den, varav en enda är blodgivare. När det cancerrelaterade proteinet EMP3 saknas på blodceller får man blodgruppen MAMnegativ. Studien där forskarna samtidigt kom på att EMP3 är en hittills okänd bromsmolekyl i blodbildningen är publicerad i Nature Com­ munications.

Då och då dyker det upp patienter som behöver en blodtransfusion, men som har en så sällsynt blodgrupp att det inte finns blodgivare som passar. Blodprovet skickas då till ett referenslaboratorium som det i Lund eller till International Blood Group Reference Laboratory (IBGRL) i Bristol för att hitta rätt blod till patienten.

- Precis som vi människor ser olika ut på utsidan, är våra röda blodkroppar också olika på cellytan där det sitter en mängd proteiner och kolhydrater som har olika funktioner. Små ärftliga skillnader i dessa molekyler avgör vilken blodgrupp du har, säger Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet.

Han och docent Jill Storry har genom åren löst ett flertal blodgåtor. I början av 1990-talet undersökte han en patient i Sverige och hon en i USA. Båda gav upphov till okända mönster som senare skulle visa sig vara en helt ny, okänd blodgrupp.

Nicole Thornton leder arbetet vid IBGRL i Bristol och samlade tillsammans med Martin L Olsson, Jill Storry och andra ihop fall som liknade de ursprungliga patienterna. Blodgruppen hade vid detta lag döpts till M.A.M. efter den första, amerikanska patientens initialer.

- Vi pratar om en blodgrupp som är så speciell att vi bara känner till ett tiotal personer med den i hela världen.

Vi upptäckte att individer med blodgruppen MAM-negativ saknar ett speciellt protein, EMP3, som normalt sitter på cellytan, säger Jill Storry.

Nytt blodgruppssystem

Dessa fynd ger nu upphov till ett nytt blodgruppssystem, MAM. Men forskarna upptäckte också att blodstamsceller från MAM-negativa personer producerar betydligt fler röda blodkroppar än normalt när de odlas i laboratoriet, vilket är av intresse för framtidens transfusioner. Martin L Olsson fortsätter: - En stor del av dagens blodgruppsforskning handlar om vilka okända funktioner de proteiner som sitter på blodkroppens yta har. Det är ett genombrott att vi nu har visat att EMP3 fungerar som en bromspedal vid produktionen av röda blodkroppar. Över 80 procent av människans egna celler består av röda blodkroppar och varje sekund bildas ett par miljoner nya blodkroppar. Minsta obalans kan resultera i överproduktion eller blodbrist, anemi. Ändå känner forskare inte till så mycket om hur den tidiga bildningen av röda blodkroppar regleras. Där finns en stor kunskapslucka som kan ge utrymme för nya behandlingsprinciper, menar Martin L Olsson.

I hela världen finns så vitt känt bara en blodgivare med den sällsynta blodgruppen och det är faktiskt samma patient som Martin L Olsson redan på 1990-talet förgäves försökte blodgruppsbestämma.

- Hon blev väldigt glad när jag kontaktade henne igen 25 år senare, för att berätta att vi nu äntligen tagit reda på vilken blodgrupp hon har. Jag är nog ganska envis och är nöjd att vi inte gav upp trots att det var ett svårlöst fall, avslutar Martin L Olson.

Källa: Lunds universitet

Publikation:: Thornton N*, Karamatic-Crew V*, Tilley L*, Green CA, Tay CL, Griffiths RE, Singleton BK, Walser P, Spring FA, Alattar AG, Jones B, Laundy R, Storry JR, Möller M, Wall L, Charleston R, Westhoff CM, Lomas-Francis C, Yahalom V, Dressler H, Seltsam A, Mayer M, Olsson ML**, Anstee DJ**. Disruption of the cancer-associated EMP3 gene enhances erythroid proliferation and causes the MAMnegative phenotype. Nature Communications (https://doi.org/10.1038/s41467-020-17060-4). Publicerad 16 juli 2020. */**Shared first/last authors.

46

#6 2020

eliminera nattspring och jakt på toaletter dagtid med effektiv värmebehandling Godartad prostataförstoring är en folksjukdom som drabbar de flesta äldre män. Bara i Sverige är det fler än 300 000 män som söker vård för sina besvär och 200 000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom. Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp och många av männen har tyvärr inte kunskap om att det finns hjälp att få. Han möter dagligen patienter med problem orsakade av godartad förstorad prostata.

– De här patienterna blir ofta undanträngda av annan vård och det är ett jätteproblem i Sverige. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Köerna för kirurgisk behandling har på sina ställen rapporterats vara väntande i inte bara månader utan år. Och alla får inte information om att det finns andra beprövade metoder som kan hjälpa dem.

För en man med godartad prostataförstoring kan livskvaliteten påtagligt begränsas.

Nattspringet är för många det värsta. Att springa på toaletten tre-fyra-fem gånger varje natt påverkar självklart välbefinnandet även på dagen. Och i tillägg till det nattliga springet innebär tillståndet för många också att man måste kissa en gång i timmen på dagen och att trängningarna ofta kommer akut vilket gör att de här männen helst inte vill gå ut, gå på bio eller teater, för de vågar inte.

Godartad prostataförstoring går dock att bota. Och man behöver inte utsätta sig för en operation med de risker en sådan alltid bär med sig.

Sonny Schelin har varit med och vidareutvecklat en värmebehandling med mikrovågor, som visat sig vara lika effektiv som operation men enklare att utföra och lindrigare för patienten. CoreTherm, som metoden heter, är en botande behandling till skillnad från läkemedel och katetervård som bara är symtomlindrande och tillfällig hjälp.

Sonny Schelin - urolog Specialistläkargruppen i Kalmar

Värmebehandling utförs på 15 sjukhus i landet. Trots att vården i Sverige ska vara jämlik över landet så varierar chansen att få en botande behandling stort beroende på var man bor. – Det är t.ex. nästan 5 gånger större sannolikhet att en man från Kalmar får en botande behandling jämfört med en hallänning, säger Sonny Schelin. Här erbjuds alla som önskar en värmebehandling och då den inte kräver operationssalar, operationspersonal, narkospersonal eller vårdplatser för övervakning efter operation kan vi hjälpa många fler.

Värmebehandlingen är smärtfri, tar bara ca 10 minuter och är i stort sett komplikationsfri och patienten kan resa sig och gå hem direkt efteråt. Efter behandlingen får patienten en urinvägskateter som vanligen plockas bort efter tre-fyra veckor och tre månader senare får han komma på efterkontroll.

– Antalet patienter som söker sig till Kalmar har ökat kraftigt tack vare det fria vårdvalet men det är tyvärr ett bevis på att det fungerar illa på andra håll. Vi försöker självklart hjälpa alla de som kommer till oss men det är frustrerande att inte alla får information om och erbjuds bot med värmebehandling på hemmaplan, säger Sonny Schelin.

www.coretherm.se facebook: ProstaLund

mer information:

046-12 09 04 M-2019-026/SE-rev2

”Vi visar att det förekommer stroke i form av både hjärnblödningar och hjärninfarkter som kan ses på vanlig skiktröntgen. Det vanligaste fyndet var dock förändringar som tyder på blodproppar och/eller blödningar i mikroskopiska kärl i hjärnan som bara kan detekteras med särskilda magnetkamera-tekniker.” Foto: Tobias Granberg

Hjärnskador vid covid-19 påvisas med magnetkamera och skiktröntgen Påverkan av nervsystemet kan visualiseras med magnetkamera och skiktröntgen hos patienter drabbade av svår covid-19. I en studie med 185 patienter visar forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset skador i små kärl samt inflammation i hjärnan, hjärnhinnor och nerver. Resultaten är publicerad i Radiology.

Många personer drabbade av covid-19 får enbart ett fåtal symtom medan andra blir allvarligt sjuka. En del får förändringar av luktsinne, smak, humör och drabbas av en mental trötthet, vilket talar för en påverkan av det perifera och centrala nervsystemet. Hos de allra svårast 48

#6 2020

sjuka har man även observerat en påverkan på vakenhetsgrad, personlighet och minne.

Forskare vid KI har därför sammanställt vilka förändringar som kan ses i hjärna och ryggmärg vid covid-19.

Under perioden mars till maj undersöktes 185 patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset, alla med ett positivt PCR-prov för SARS-CoV-2. Totalt utfördes 222 undersökningar av hjärnan med hjälp av skiktröntgen (datortomografi, DT), 47 stycken med hjälp av magnetkamera av hjärnan (MR) och sju MR-undersökningar av ryggmärgen. Genomgången visade förekomst av stroke och förändringar relaterade till små kärl i hjärnan hos patienterna med svår covid-19.

Ska följa patienterna en längre tid

– Vi visar att det förekommer stroke i form av både hjärnblödningar och hjärninfarkter som kan ses på vanlig skiktröntgen. Det vanligaste fyndet var dock förändringar som tyder på blodproppar och/eller blödningar i mikroskopiska kärl i hjärnan som bara kan detekteras med särskilda magnetkamera-tekniker. Dessutom ser vi tecken till inflammation i hjärnan, hjärnhinnor och nerver, säger Tobias Granberg, forskningsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och radiolog vid Neuroradiologi, Karolinska Universitets­ sjukhuset.

Forskarna planerar nu att följa patienterna en längre tid för att se hur skadorna nervsystemet förändras och om de kan förutsäga hur sjukdomen utvecklas.

– Vi vet ännu mycket lite om vilka långtidseffekter på hjärna och ryggmärg som kan ses vid covid-19 och därför är det viktigt med fortsatt multidisciplinär forskning, säger Tobias Granberg.

Tobias Granberg, forsknings­ ledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karo­ linska Institutet och radiolog vid Neuroradiologi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Foto: Kajsa Müllersdorf

Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”Nervous System Involvement in COVID-19: Results from a Retrospective Consecutive Neuroimaging Cohort” Stefanos Klironomos, Antonios Tzortzakakis, Annika Kits, Claes Öhberg, Evangelia Kollia, Amir Ahoromazdae, Håkan Almqvist, Åsa Aspelin, Heather Martin, Russell Ouellette, Jonathan Al-Saadi, Mikael Hasselberg, Mansour Haghgou, Mitra Pedersen, Sven Petersson, Johannes Finnsson, Johan Lundberg, Anna Falk Delgado, Tobias Granberg Radiology, online July 30 2020, https://doi.org/10.1148/radiol.2020202791 Studien genomfördes i samarbete mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset och finansierades bland annat av Region Stockholm och The Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro). https://pubs.rsna.org/doi/10.1148/radiol.2020202791

DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda Göran Burenhults bok den fulländade människan. Vi hoppas att boken kan bidra till en uppfattning om vilken föda och vilken livsstil vi människor evolutionärt är anpassade till. Boken ger en hel del tips och råd om den goda och nyttiga kosten.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 100 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 159 kr/ex (ordinarie pris 287 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Den fulländade människan” Av Göran Burenhult.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 159 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2020

49

”Hög ålder, men även skörhet, var kopplad till ökad risk att dö under vårdtiden. Skörhet är ett relativt nytt begrepp som används som verktyg för att beskriva en persons funktionsnivå innan personen drabbades av aktuell akut sjukdom”. Foto: Canstock, arkiv

Skörhet bättre mått än ålder för att förutsäga covid-19-överlevnad Ny forskning från Karolinska Institutet visar att skörhetsgrad, ett mått på personens funk­ tionsnivå innan sjukdomen, bättre kan förut­ säga överlevnad i covid-19 än personens ålder.

Genomgången av 250 multisjuka äldre som vårdats för covid-19 på Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visar även att tre av fyra överlevde. Studien är publicerad i Journal of the American Medical Directors Association.

Äldre personer har en ökad risk att drabbas av allvarlig covid-19 och att dö av sjukdomen, men de individuella skillnaderna är stora. I Sverige har allmänna rekommendationer om social distansering gällt alla över 70 år, utan att ta hänsyn till individuell hälsa.

50

#6 2020

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har gått igenom information om 250 patienter som vårdats för covid-19 på den geriatriska kliniken Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge mellan 1 mars och 11 juni i år. 76 procent av patienterna överlevde sjukhusvistelsen.

Ett relativt nytt begrepp

– Det är glädjande att se att så pass många av dessa äldre och multisjuka patienter med covid-19 faktiskt överlever.

Vi vet dock inte vad som händer efter vårdtiden, hur ser deras hälsa ut på lite längre sikt? Det vill vi nu följa upp, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och en av huvudförfattarna till studien.

Hög ålder, men även skörhet, var kopplad till ökad risk att dö under vårdtiden. Skörhet är ett relativt nytt begrepp som används som verktyg för att beskriva en persons funktionsnivå innan personen drabbades av aktuell akut sjukdom. En skörhetsgrad högre än fem på den niogradiga skalan ”Clinical frailty scale” visade sig vara mer sammankopplad med ökad dödlighet vid covid-19 än vad patientens ålder var. Skörhetsgrad sex innebär bland annat behov av andras hjälp för att klara hushållsarbete, utomhusaktiviteter och att tvätta sig.

Sara Hägg. Foto: Gunilla Sonnebring

Juulia Jylhävä.

Foto: privat

Dorota Religa.

Foto: privat

Många svårt sjuka överlever Kan leda till bättre vård

– Det är intressant att skörhet verkar vara ett bättre mått än ålder för att förutsäga överlevnad i covid-19. Men det finns förstås en mängd andra faktorer som påverkar, såsom andra underliggande sjukdomar och biomarkörer.

Det vill vi också fördjupa oss i fortsättningsvis, säger Juulia Jylhävä, en av de andra huvudförfattarna och forskare inom just skörhet vid samma institution.

I förlängningen kan studien leda till förbättrade kliniska rekommendationer gällande vård av äldre patienter med covid-19-sjukdom.

– Det behövs evidensbaserad kunskap som kan ge oss i sjukvården bättre förutsättningar att hantera pandemin och erbjuda bästa tänkbara vård. Vi ser att med rätt behandling överlever många av våra äldre och svårt sjuka patienter. Det är glädjande och mer forskning behövs, säger Dorota Religa, överläkare på Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset, docent i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och initiativtagare till studien.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “Age, frailty and comorbidity as prognostic factors for short-term outcomes in patients with COVID-19 in geriatric care”. Hägg S, Jylhävä J, Wang Y, Xu H, Metzner C, Annetorp M, Garcia-Ptacek S, Khedri M, Boström AM, Kadir A, Johansson A, Kivipelto M, Eriksdotter M, Cederholm T och Religa D. Journal of the American Medical Directors Association (JAMDA), online 14 augusti 2020, doi: 10.1016/j.jamda.2020.08.014.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Region Stockholm (ALF-medel), Stiftelsen Stockholms Sjukhem, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Karolinska Institutet, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, Ostermans Stiftelse och Strategiska forskningsområdet i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR...

Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka.

Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 190 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 249 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer ”Pottholzt nya funderingar...”

Antal bokpaket

Pris 249 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2020

51

”Hjärnans påverkan på pupillens rörelser är tidigare känd, men hur molekyler inne i ögat som detekterar ljus också kan styra pupillens ljusreflex, oberoende av hjärnans reglering, har varit relativt outforskat”.

Foto: Canstock, arkiv

Nya rön om hur ögat själv kan styra insläpp av ljus Molekyler som reagerar på ljus, kalciumjoner och kanaler mellan cellerna i iris, även kallad regnbågshinnan, spelar viktiga roller för hur pupillen i ögat dras samman i ljus och hur pu­ pillen utvidgas i mörker. Det visar forskare vid Umeå universitet i en ny studie.

Lena Gunhaga, Professor UCMM, Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet

52

#6 2020

Att ögats pupill drar ihop sig när man går ut i solen från ett mörkt rum beror på pupillens ljusreflex. Den fungerar på samma sätt som bländaren i en kamera, så att den sinnrikt anpassar öppningen och därmed ljusinflödet i förhållande till ljusförhållandena.

– Hjärnans påverkan på pupillens rörelser är tidigare känd, men hur molekyler inne i ögat som detekterar ljus också kan styra pupillens ljusreflex, oberoende av hjärnans reglering, har varit relativt outforskat, säger professor Lena Gunhaga.

Umeåforskarna presenterar nu ny kunskap om hur pupillens rörelser regleras av ljusdetekterande molekyler i iris, det vill säga molekyler som aktiveras av ljus. Det har gjorts genom studier av hundratals videoinspelningar av pupiller i olika ljusförhållanden, samt med varierande påverkan av specifika jonkanaler.

Umeåforskarna har i försök funnit att ljuset styr pupillen att dra ihop sig genom att öka koncentrationen av kalciumjoner i iriscellerna via ett ökat inflöde från omgivningen och genom att kalciumjoner frisläpps från cellernas egna förråd. I försöken har man använt blått ljus med en våglängd om 480 nanometer.

Beroende av jonkanalerna mellan cellerna

Alla celler i iris har inte de molekyler som reagerar på ljus. Forskarna har med anledning av det upptäckt att spridningen av kalciumjoner mellan cellerna, via speciella kanaler, är helt nödvändiga för att pupillen ska dras samman symmetriskt. På motsvarande sätt kunde man se att pupillens symmetriska utvidgning, när man går från ljus till mörker, också är beroende av jonkanalerna mellan cellerna och ett ökat utflöde av kalciumjoner ut från iriscellerna.

Hur kraftigt och snabbt som pupillen dras samman när ögat utsätts för ljus beror till stor del på hur länge ögat dessförinnan har befunnit sig i mörker. Forskarna visar att detta beror på att avsaknad av ljus omfördelar natriumoch kaliumjoner i iriscellerna, vilket i sin tur ger iris­ cellerna ökad kapacitet till respons vid nästa ljusstimuli.

– Sammantaget har upptäckterna stor betydelse för att bättre förstå hur pupillens ljusreflex fungerar, säger Lena Gunhaga.

Källa: Umeå universitet Umeåforskarnas studie är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Investigative Ophthalmology & Visual Science.

Vetenskaplig publicering Elucidation of cellular mechanisms that regulate the sustained contraction and relaxation of the mammalian iris.

Soufien Sghari, Wayne Davies, Lena Gunhaga Investigative Ophthalmology & Visual Science, 2020 DOI 10.1167/iovs.61.11.5 https://iovs.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2770756

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar.

Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

4

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

2

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

0

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Annons_Femineral_GRAVID_3_208x278.indd 1

2020-02-19 10:27

”Modersmjölken är den bästa näring ett barn kan få. Det kostar inget, skyddar mot sjukdom och främjar barnets utveckling, fysiskt och psykiskt. Samtidigt förbättras mammans hälsa genom att risken för cancer och andra sjukdomar minskar”. Foto: Canstock, arkiv

Vi måste lära oss av coronakrisen och ge våra barn en bättre start i livet!

Plötsligt under coronakrisen ägde förbluffande förändringar rum, förändringar som vi inte trodde var möjliga. Jobb eller hemma blev i ett slag förvandlat till jobb och hemma. Yrkesar­ bete som vi ansåg skulle äga rum på en speciell arbetsplats, separerat från den anställdes bo­ stad, blev snabbt omvandlade till hemmakon­ tor. Och inte bara en plats utan många platser på olika sätt. Fasta arbetstider blev snabbt ersatta av flexibilitet i arbetet under dagens lopp. På många arbetsplatser blev utförandet av arbetet ordnat på andra sätt än tidigare och i hemmen och den lokala miljön utvecklades nya former för arbete och samvaro.

54

#6 2020

Corona-situationen har medfört problem, oönskad stress och ökade belastningar. Men den har även öppnat upp för en ny och annorlunda organisation av arbetslivet, samordningen mellan jobb och hemmet och omsorgen för den nya generationen.

Vi måste nu passa på och ta chansen till att lära oss av dessa erfarenheter och se till att få ändring i organisationen av arbete och familjeliv så att våra barn kan få en bättre start i livet och för att vårt samhälle får sundare och mer effektiva unga och vuxna.

Situationen har varit bekymmersam under mycket lång tid.

Omfattande ny internationell forskning från flera olika

discipliner visar att den rådande barnomsorgen i Norge långvarig amning är en av de mest lönsamma investeringhar stora brister psykologiskt och socialt. Särskilt bekymar ett land kan göra, enligt Världshälsoorganisationen, rande är det att mammans omsorg av barnen under det WHO. Modersmjölken är den bästa näring ett barn kan första levnadsåret ofta är helt otillräcklig. få. Det kostar inget, skyddar mot sjukdom och främUnder de senaste åren har psykologisk forskning och jar barnets utveckling, fysiskt och psykiskt. Samtidigt neurovetenskap visat att den nära relationen mellan barförbättras mammans hälsa genom att risken för cancer net och den närmaste omsorgspersonen under det första och andra sjukdomar minskar. Utgifterna för hälsovård levnadsåret har direkt och långvarig påverkan på barnets minskar och arbetskraften – den blivande arbetskraften utveckling. blir starkare och duktigare.

Anknytningen först och främst mellan mor och barn, Men omläggningen av samhällets stöd till barnomsorg men även mellan far och barn, under de första 1000 behöver inte nödvändigtvis medföra oöverkomliga ökade dagarna av barnets liv är helt avgörande för en positiv utgifter i dagens situation. Större föräldrabidrag kan utveckling av barnets personlighet uppvägas av reducerad tid för barnen och uppförande under livet. Erfai ”dagis”, då barnen börjar i 3-årsålrenheterna under den tidiga anknytdern istället för vid 1 år. Även andra ningsperioden påverkar tidigt barnets varianter på dagvistelse för barn kan hjärna och skapar möjligheter till vara mindre och kortare. inre trygghet och känslomässiga och sociala funktioner senare i livet.

Kombinationen av yrke och barnomsorg skulle kunna bli Dagens situation är desto mer bebättre kymmersam då ledande politiker och ansvariga i vårt samhälle vägrar att Erfarenheter från länder med bättre ta till sig de nya forskningsresultaten omsorg för de minsta än vad vi har i och fundera över hur omsorgen för Norge, och även senare erfarenheterde minsta barnen kan bli bättre. Unna här hemma under Coronakrisen, der 2018 lade till exempel regeringen ger oss många exempel på hur det fram en omfattande utredning om är möjligt att organisera yrkesarbete ”Ny strategi för föräldrastöd” utan på andra sätt än vi har gjort hittills. en enda hänvisning, citering, till den Kombinationen av yrke och barnommoderna hjärnforskningen på barns sorg skulle kunna bli bättre för både utveckling. barn och vuxna. Och det behöver inte Och statsministern understryker nödvändigtvis innebära stora omkostnader. att tidigt förebyggande av psykiska ”Anknytningen först och främst mellan Enligt min mening är det angehälsoproblem hos unga skall fokusera mor och barn, men även mellan far och barn, under de första 1000 dagarna av läget att regeringen, eventuella även på skolväsendet, medan småbarnens barnets liv är helt avgörande för en po­ oppositionen, så snart som möjligt behov glöms bort. sitiv utveckling av barnets personlighet upprättar en eller flera utredningar De samhällsansvariga kan ha flera och uppförande under livet”.

Foto: Canstock, arkiv med breda fackliga politiska grupper skäl till att neka till att ta hänsyn till på nationell nivå som kan värdera de minsta barnens behov. Landets och föreslå förbättringar av omsorgen för de minska ekonomiska tillväxt är baserad på omfattande arbetsinbarnen (under 2-3 års ålder) här i Norge på basen av satser av kvinnor och män i produktionen, och den är i 1) den nya forskningen, 2) erfarenheter från andra land väsentliga delar organiserad utifrån mäns, och icke kvinoch 3) från vår egen situation under Coronakrisen. nors roll i reproduktionen.

Det är nu nödvändigt att verkligen studera forskningen Samhället har inte tagit ett ordentligt och riktigt ansvar och kunskaperna om barns utveckling, undervisning om för att organisera reproduktionen när även mödrar i hög föräldrarollen, mors och fars roller, det offentliga stödet, grad skall delta i produktionen. Föräldrarna och särskilt institutionerna för barn och organisationen av arbetslivet. mödrarna får otillräckligt stöd för omsorgen om barnen Och faktiskt, arbetsledare, professionella och föräldrar medan de är små, och deras behov blir negligerat. behöver ju inte vänta på nationella utredningar. De kan i samarbete med arbetsgivare och fackföreningar, lokala Omsorgen för barn under 3 års ålder måste organiseras om och kommunalinstanser pröva sig fram till bättre lösSka vi ge barnen en god grund för växande och utningar än dem vi har idag, för att föräldrarna skall kunna veckling bör vi ordna omsorgen för gravida, födsel och kombinera jobb och familjeomsorg på ett sätt som ger barnomsorg, yrkesarbete, föräldraledighet och barnhage barnen den bästa, mest tillfredsställande starten på livet. på andra sätt än som sker idag. Speciellt måste omsorgen för barn under 3 års ålder organiseras om. Om vi inte TORILD SKARD Samhällsforskare och feminist, gör det nu kommer det att ha konsekvenser för hälsa Oslo och välbefinnande för hela årskullar av människor med mindre förmåga och mer psykiska problem, vilket vi idag (Översatt fr. norska av Annica ser tecken på.

Dahlström, med medgivande av ”Omläggning av samhällets stöd till barnomsorg blir T. Skard) alltför kostbart”, kommer några att säga. Men en mer #6 2020

55

”Det finns andra typer av demenssjukdomar som har ett samband med diabetes och det är viktigt är att dela upp sjukdomarna och peka ut exakt vad som gäller. Den som har demens behöver få rätt diagnos från början”.

Foto: Canstock, arkiv

Alzheimer saknar samband med diabetes Diabetes har inget samband med Alzheimers sjukdom. Det visar ny forskning i Region Skåne.

Ingen av de påstådda riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes har samband med Alz­ heimer.

Elisabet Englund Professor klinisk genetik och pa­ tologi.

– Våra nya fynd i forskningsgruppen går emot en allmän tro, att det finns ett samband mellan Alzheimer och diabetes. I stället kan vi visa att det är tvärtom, säger Elisabet Englund, professor vid Klinisk genetik och patologi i Region Skåne.

Alzheimerpatienter har i stället mindre förekomst av diabetes jämfört med personer i samma ålder bland normalbefolkningen. Det har kommit fram när man har obducerat personer som har antagits lida av Alzheimers; det har då i många fall visat sig att de inte har haft sjukdomen.

Ständigt nya upptäckter

Kognitiv sjukdom eller demens, där Alzheimers ingår, innebär att man på olika sätt får svårt att minnas och att tolka sin omgivning.

– Det finns andra typer av demenssjukdomar som har ett samband med diabetes och det är viktigt är att dela upp sjukdomarna och peka ut exakt vad som gäller. Den som har demens behöver få rätt diagnos från början.

56

#6 2020

Elisabet Englund gör ständigt nya upptäckter när hon granskar vävnadsprover från hjärnan. Med hjälp av olika tekniker görs ständiga framsteg. Förutom mikroskop används nu även digital bildhantering för att förstå, tolka och diagnosticera nervceller, vilket ger unika bilder.

– Många upptäckter som görs. Det har att göra med ett stort inflöde av prover inom kliniken, exempelvis från stora hjärnundersökningar och små prover, biopsier som är operationsprover. Tittar man tillräckligt många gånger är det ofta nya fynd som dyker upp.

Källa: Region Skåne Alzheimers sjukdom •D en vanligaste typen av demens är Alzheimers sjukdom, då nervcellerna förtvinar i ett eller flera av hjärnans områden. För att förstå vad som händer i hjärnan när alzheimer uppstår och sjukdomen utvecklas, måste forskare studera molekylstrukturer i nervceller som påverkats av Alzheimers sjukdom.

•D e flesta som har Alzheimers sjukdom kan vårdas i hemmet. Det går inte att bli frisk från sjukdomen, men det finns läkemedel som delvis mildrar symtomen.

•V issa personer kan märka av klara förbättringar, till exempel i koncentrationsförmåga, minne eller språklig förmåga.

•M ånga gånger bidrar läkemedlen till att hjärnans olika centrum kan fungera längre än om man inte får behandling.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 209 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #6 2020

57

Hjärnavbildning kan förutse försämringar i minnet vid alzheimer

58

#6 2020

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom.

Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utveck­ las i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry.

Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, kan orsakas av ansamlingar av proteiner i hjärnan som i sin tur leder till skador på nervcellerna och ger minnessvårigheter. Sjukdomsförloppet ser dock olika ut hos olika patienter vilket gör det svårt att förutse hur symtomen för varje enskild individ kommer att utvecklas. För runt 30–50 procent av patienterna kan tillståndet vara stabilt under många år, särskilt i sjukdomens tidiga stadier, medan andra försämras snabbt.

– Moderna hjärnavbildningstekniker erbjuder nya möjligheter att kunna förutse sjukdomsförloppet. Detta har stor betydelse både för att underlätta diagnostisering och optimera vårdinsatser för den enskilda patienten och för utvecklingen av läkemedel, säger studiens försteförfattare Konstantinos Chiotis, läkare och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Ansamlingar av tau kopplas till Alzheimers sjukdom

KI-forskarna har under handledning av professor Agneta Nordberg tidigare visat att metoden positronemissionstomo­ grafi kan användas för att avbilda spridningen av proteinet tau i hjärnan hos levande individer. Ansamlingar av tau kopplas till Alzheimers sjukdom.

I den aktuella studien genomgick 20 patienter en omfattande utredning med alla befintliga kliniska markörer för Alzheimers sjukdom på Kognitiva Mottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset. De fick också genomgå positronemissionstomografi för att avbilda tau-protein i hjärnan. Forskarna följde sedan patienterna i över fyra år

Den exakta mängden av tau-protein överensstämde även väl med den exakta graden av försämring på den kliniska skalan. Denna skala används rutinmässigt på de flesta mottagningar som mäter den kognitiva funktionen hos patienter med minnesbesvär.

Foto: Brain Images

för att bedömas om deras kognitiva funktioner försämrades med tiden. Syftet var att undersöka om mängden tau kunde förutse vilka patienter som skulle få ett långsamt eller snabbt sjukdomsförlopp.

De patienter som hade en liten mängd tau-protein initialt visade stabil funktion under uppföljningen, medan patienter med stora mängder tau försämrades snabbt kognitivt.

Denna skala används rutinmässigt

Mängden och spridningen av tau-protein i hjärnan kunde skilja de olika patientgrupperna åt med en precision på över 95 procent, medan precisionen av de befintliga kliniska markörerna var som högst 77 procent. Den exakta mängden av tau-protein överensstämde även väl med den exakta graden av försämring på den kliniska skalan.

Denna skala används rutinmässigt på de flesta mottagningar som mäter den kognitiva funktionen hos patienter med minnesbesvär.

– Våra resultat antyder att tau-proteinet har stor påverkan på hjärnans kognitiva funktion. Det innebär att läkemedel som riktar sig mot ansamlingar av tau skulle kunna ha bättre chanser att förändra sjukdomsförloppet än de behandlingar som hittills testats och misslyckats, säger Agneta Nordberg, som lett studien.

Konstantinos Chiotis, läkare och forskare.

Foto: Karolinska Institutet

Agneta Nordberg, professor.

Foto: Ulf Sirborn

Källa: Karolinska Institutet

Publikation “[18F]THK5317 imaging as a tool for predicting prospective cognitive decline in Alzheimer’s disease”. Konstantinos Chiotis, Irina Savitcheva, Konstantinos Poulakis, Laure Saint-Aubert, Anders Wall, Gunnar Antoni, Agneta Nordberg. Molecular Psychiatry, online 3 juli 2020, doi: 10.1038/s41380-020-0815-4.

Forskningen finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, Region Stockholm (ALF-medel), Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Loo och Hans Ostermans stiftelse för medicinsk forskning, Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet, Magnus Bergvalls Stiftelse, Tore Nilsons Stiftelse för Medicinsk Forskning, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Eva och Oscar Ahréns Stiftelse, Stiftelsen För Gamla Tjänarinnor, Axel Linders Stiftelse, Åhlén-Stiftelsen, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, KI:s fonder, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Demensfonden, Demensförbundet och EU:s forskningsprojekt INMiND.

#6 2020

59

Jorden i rymden omgiven av stjärntecken. Från planetariet i Umevatoriet, Umeå.

Foto: Ulrika Bergfors

Långa rymdfärder riskerar förändra ögat och synnerven

60

#6 2020

Synförsämring i rymden kan bli ett allvarligt hinder mot planerna på att skicka människor till Mars. Forskare vid Umeå universitet och Dart­ mouth College i USA har nu funnit anatomiska förändringar som tyder på att det är balansen mellan trycket kring hjärnan och ögat som rubbas vid tyngdlöshet och som ger skador på synen.

Närseendet drabbas

– Vi kan se att de anatomiska förändringarna på ögat och synnerven ökar med längden på vistelsen i tyngdlöshet.

Därför är det viktigt att ha med detta i beräkningen om man ska planera riktigt långa rymdfärder som till Mars, säger Anders Eklund, professor i medicinsk teknik vid Umeå universitet.

Forskarna i Umeå och Dartmouth har studerat 22 astronauter vid rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS. En grupp var i rymden två veckor, en annan

Det är sedan tidigare känt att vissa rymdfarare drabbas av försämrad syn, men man har inte riktigt vetat varför. Det är framför allt närseendet som drabbas, något som man vid rymdfärder löser genom att helt enkelt skicka med läsglasögon. Men synnedsättningen kan sitta i länge även efter återkomsten till jorden. Man kan även se svullnader på synnervens huvud och veckningar på åderhinnan inne i ögat. Det är förändringar som ger skäl till oro för att långa rymdfärder skulle kunna orsaka synförlust.

I den aktuella studien kunde forskarna se att den

grupp så mycket som ett halvår. Astronauterna undersöktes med magnetresonanskamera före och efter rymdfärden. Forskarna tog fram speciella tredimensionella mätningar som gjorde att hela synnervens utsträckning kunde jämföras.

deformation av ögat som förmodligen orsakar synned­ sättningen är kopplad till en förlängning av synnerven som trycker på ögats baksida. Förlängningen av synnerven och därmed graden av symtom var större hos den grupp som vistats länge i rymden än bland de som bara varit ute två veckor.

Tyngdlöshet rubbar

I en tidigare studie har forskarna visat att gravitationen påverkar trycket kring hjärnan, medan däremot trycket inne i ögat förblir i stort sett konstant. Man kan säga att gravitationen håller tillbaka trycket kring hjärnan när vi står och går på jorden. I tyngdlöshet rubbas däremot balansen mellan hjärnan och ögat, eftersom ingen gravitation där håller tillbaka trycket kring hjärnan. Hypotesen är att det då ökade trycket kring hjärnan via synnerven förs över mot ögat som inte förmår hålla emot, utan kan deformeras.

– Det går inte säkert att utifrån detta säga om synskadorna ytterligare förvärras vid en så lång färd som till Mars som totalt kan handla om något år, men det är absolut något som man måste ha med i beräkningen och gå vidare med att studera, säger Anders Eklund.

Hydrocefalusforskning

Bakgrunden till att Umeå universitet har engagerats i denna rymdforskning är Umeås internationellt framstående forskning kring mekanismerna bakom sjukdomen hydrocefalus. Genom denna forskning har man utvecklat avancerade metoder för mätning och analys av hjärnans tryck och flöden med speciella analyser av magnetresonansbilder av hjärnan. I samarbete med den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa och forskare i USA och med stöd från den svenska Rymdstyrelsen har metoderna från Umeå använts för att förstå orsakerna bakom syndromet med nedsatt syn hos rymdfarare.

Umeåforskarna arbetar nu vidare i ett anknutet projekt som syftar till att mäta trycket direkt hos astronauter under rymdfärden. Erfarenheterna från rymdstudien tas även tillvara i flera forskningsprojekt om sjukdomar i ögat och hjärnan här på jorden. Forskningsprojektet om rymdfararnas syn har letts av Anders Eklund, Umeå, och Jay C Buckey, astronaut och professor i medicin vid Dartmouth college, USA.

Anders Eklund, professor i medi­ cinsk teknik.

Foto: Mattias Pettersson

Källa: Umeå universitet

Om den vetenskapliga publiceringen Optic Nerve Length before and after Spaceflight Anders Wåhlin, PetterHolmlund, Abigail M.Fellows, JanMalm, Jay C.Buckey, AndersEklund Ophthalmology https://doi.org/10.1016/j.ophtha.2020.07.007Get

Ge Din gåva till stöd

för cancerforskningen Insamlingsstiftelsen LIONS CANCERFORSKNINGSFOND Mellansverige Uppsala-Örebro

Gåvotelefon: 072-215 36 00 Bankgiro 900-6784, Plusgiro 90 06 78-4

Stöd Lions Cancerforskningsfond Mellansverige Uppsala-Örebro

Swish 9006784

www.lcfm.se

#6 2020

61

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

DIKTER AV MATTIAS KRONSTRAND DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT & VILLOSTIGAR Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten.

Eller om det är en tankesamling.

Många av texterna har publicerats i Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten.

Var inte rädd för villostigarna Möjligheterna väntar där Ibland måste du ut på otrampad mark Gå vilse för att hitta rätt Om författaren: Mattias Kronstrand är biomedicinsk analytiker, han har tidigare utgivit ”Hänt i skvättet” som också finns att beställa i Medicinsk Access bokklubb.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

150 kr/st inkl moms. Tillkommer porto.

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer...

Det Mesta är inte så viktigt Antal ex

150 kr styck, inkl. moms, porto tillkommer.

Villostigar Antal ex

150 kr styck, inkl. moms, porto tillkommer.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 62 2

2020 #6 2017

Plats för frimärke

MEDICINNOTISER

Nintedanib – nu även godkänt för behandling av kronisk fibrotiserande interstitiell lungsjukdom (ILD) med en progressiv fenotyp

Europeiska kommissionen godkände nyligen nintedanib vid behandling av kronisk fibro­ tiserande interstitiell lungsjukdom med en progressiv fenotyp.1 Läkemedlet är sedan 2015 godkänt för behandling av idiopatisk lung­ fibros (IPF) och godkändes tidigare i år för behandling av systemisk skleros-associerad interstitiell lungsjukdom (SSc-ILD).

Godkännandet för den nya indikationen bygger på de positiva resultaten från INBUILD-studien där patienter med ett brett spektrum av fibrotiserande interstitiella lungsjukdomar med en progressiv fenotyp har utvärderats.2 Detta följer U.S. Food and Drug Administration (FDA) och Health Canadas tidigare godkännande av nintedanib som den första behandlingen för samma patientpopulation.3,4 Patienter med progressiva former av fibrotiserande ILD är en patientpopulation för vilken det hittills inte funnits några godkända behandlingsalternativ som effektivt påverkar sjukdomsförloppet.5 Omhändertagandet av dessa ILD-sjukdomar är en utmaning som kräver tvärvetenskaplig vård, särskilt av lungläkare och reumatologer.6,7 – Kronisk progressiv lungfibros är en mycket allvarlig sjukdom med risk för försämrad livskvalitet och förkortad livslängd för de som drabbas, säger Gerdt Riise, adjungerad professor och forskare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Godkännandet av nintedanib vid behandling av kronisk progressiv lungfibros innebär att det nu finns ett nytt behandlingsalternativ för denna utsatta patientgrupp.

Om kronisk fibrotiserande interstitiell lung­ sjukdom med en progressiv fenotyp

Interstitiella lungsjukdomar omfattar mer än 200 typer

av lungfibros där orsakerna kan variera, men gemensamt är att lungornas bindväv förtjockas och att det bildas ärrvävnad i lungorna - ofta med samtidig inflammation.

Lungorna blir stelare och gasutbytet mellan luftens syre och blodet försämras.5 Människor som lever med ILD kan utveckla en progressiv fibrotiserande fenotyp, vilket innebär en oåterkallelig förlust av lungfunktionen som är förknippad med dålig prognos med hög sjuklighet och dödlighet samt försämrad livskvalitet som följd.8 Sjukdomen och symtomen är likartade i progressiva former av fibrotiserande ILD, oavsett underliggande ILD-diagnos,6,7 och så många som 18 till 32 procent av patienter med icke-IPF ILD bedöms ha risk för att utveckla en progressivt fibrotiserande lungsjukdom.6 Dessa ILD-sjukdomar kan förekomma i en rad kliniska diagnoser, inklusive hypersensitivitetspneumonit, sarkoidos, autoimmuna ILD (såsom reumatoid artrit-associerad ILD, systemisk skleros-associerad ILD), blandad bindvävnadssjukdom-associerad ILD, idiopatisk ospecifik interstitiell lunginflammation och oklassificerad idiopatisk interstitiell lunginflammation.8

Gerdt Riise, ad­ jungerad professor och forskare på SU. Foto: Johan Wing­ borg

Om nintedanib (Ofev)

Nintedanib är en fibroblasthämmare med antifibrotiska egenskaper som verkar genom att minska ärrbildningen och den tilltagande stelheten i lungorna.14 I dagsläget har över 80 000 patienter med IPF världen över behandlats med nintedanib. Läkemedlet är godkänt av FDA för IPF, SSc-ILD samt för progressiv interstitiell lungsjukdom.3 *FVC (forcerad vitalkapacitet) är den största volym luft en person kan andas ut med full kraft efter en maximal inandning och anges i liter.

Källa: Boehringer Ingelheim

För mer information samt referenser: https://www.mynewsdesk.com/se/boehringer_ingelheim_ab/pressreleases/nintedanib-nu-aeven-godkaent-foer-behandlingav-kronisk-fibrotiserande-interstitiell-lungsjukdom-ild-med-en-progressiv-fenotyp-3022717?site=se&utm_campaign=send_ list&view_policy=1

#6 2020

63

"COVID-19-pandemin kommer att förbli i samhället under överskådlig framtid vilket skapar ett ökat behov av handdesinfektion men också behov av olika typer av handdesinfektion". Foto: Canstock, arkiv.

OxiskinPlus

– en ny långverkande handdesinfektionsprodukt: In Vitro- och In Vivo-studier av koncentrationen av väteperoxid i OxiskinPlus över tid.

När COVID-19-pandemin spreds under våren 2020 uppkom behovet av handdesinfektions­ medel som komplement till handtvätt med tvål och vatten. I Sverige har 70% handsprit varit det vanligaste alternativet som handdesinfektions­ medel och under våren uppstod brist på etanol och isopropylberedningar. För att möta efter­ frågan gav kemikalieinspektionen under våren en generell dispens för biocidklassade etanol och väteperoxidlösningar att få säljas i Sverige.

COVID-19-pandemin pågår fortfarande, och folkhälsomyndigheten förväntar sig att COVID-19-pandemin kommer att förbli i samhället under överskådlig framtid vilket skapar ett ökat behov av handdesinfektion men också behov av olika typer av handdesinfektion.

Dock är det viktigt att produkterna uppvisar effektivitet och därför har ECHA som är den europeiska bio­cid­ myndigheten satt upp krav på att biocidhand­des­infektions­ medel ska uppfylla vissa europeiska standardtester som EN1500 på bakterier och EN14476 på virus för att kunna 64

#6 2020

godkännas för användning som handdesinfektion vilket både vissa handsprit och väteperoxidberedningar gör.

Väteperoxid, tidigare även kallad vätesuperoxid med den kemiska formeln H2O2 klassas som en biocid.

Väteperoxid har använts i bakteriedödande krämer och lösningar i många länder, men ringa användning i Sverige.

Väteperoxid bryts ner till vatten och syre som är helt ofarliga restprodukter.

Syfte

OxiskinPlus är ett handdesinfektionsmedel som innehåller H2O2 (väteperoxid) och uppfyller EN1500 och EN14476. OxiskinPlus skiljer sig från handsprit avseende behandlingseffekten över tid. Handspritens antibakteri­ ella och antivirala effekt avtar efter ca 30 sekunder pga dess flyktighet.

OxiskinPlus har undersökts i två studier avseende långtidsverkande effekt. Studierna syftade till att mäta den kvarvarande koncentrationen av produkten under användning dels i en studie på glasyta och dels i en hudstudie hos frivilliga försökspersoner.

Material och metoder Studie glasyta

I denna studie mättes koncentrationen av väteperoxid i OxiskinPlus med formulering 3% vikt% väteperoxid, exponerat för luft och rumstemperaturförhållanden över tid. Syftet med denna studie är att klargöra om OxiskinPlus fortfarande är effektivt efter att det har torkat. Testet gjordes genom att tillåta OxiskinPlus avdunsta och testa koncentrationen av väteperoxid i proverna vid definierade tidsintervall mellan 30 minuter och 30 timmar. Koncentrationen av väteperoxid kvantifierades genom titrering enligt ASTM D2180, titrering med kaliumpermanganat i sur lösning.

Hudstudien

I hudstudien applicerades produkten på mänsklig hud (underarmen) hos 6 frivilliga försökspersoner. Prover togs vid definierade tidsintervall mellan 0-120 minuter och analyserades med avseende på koncentration av väteperoxid. Inklusionskrav var att de inte hade någon/några underliggande hudbesvär.

Huden rengjordes och torkades. En gummiruta om 25cm2 applicerades. Inuti applicerades 3mL av OxiskinPlus. Vid tidpunkterna 30, 60, 90 och 120 minuter togs ett 0.5mL prov vilket späddes till 1mL med avjoniserat vatten. Provet analyserades med Amplex Red test kit och koncentrationen av väteperoxid mättes.

Resultat

Resultatet av studien på glasyta visar att väteperoxidhalten endast reducerades med 0,04% efter 120 minuter, dvs. produkten som fick torka i två timmar innehöll väteperoxid i en koncentration av 2,89%.

Figur 2

avtar efter ca 30 sekunder pga dess flyktighet och produkten är uttorkande på händerna. Vidare är handsprit explosiv varför den inte kan användas i vissa miljöer från ett brandsäkerhetsperspektiv. En frågeställning behöver dessutom vara om användare av handsprit är medvetna om den korta verkningstiden och den därefter omedelbara återkontamineringsrisken.

ECHA, den europeiska biocidmyndigheten har satt upp krav på att biocidhanddesinfektionsmedel ska uppfylla vissa europeiska standardtester som EN1500 på bakterier och EN14476 på virus för att kunna godkännas för användning som handdesinfektion vilket både vissa handsprit och väteperoxidberedningar gör.

Den långtidsverkande effekten vid användning av OxiskinPlus (den kvarvarande koncentrationen av produkten under användning) har undersökts i två studier. OxiskinPlus har i dessa studier visat kvarstående hög koncentration av verksamt väteperoxid vid 2 timmars exponering.

Litteraturdata visar att koncentrationer så låga som 0,08% väteperoxid är effektiva mot bakterier och virus.

En koncentration på 0,5% H2O2 kan uppnå en log 7-reduktion av S. aureus biofilm (1) och att en koncentration på enbart 0,08% H202 med en kontakttid på 5 min kan minska den mikrobiella populationen av Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Bacillus subtilus och Salmonella chlorerasuis fullständigt (2). En analys av 22 studier visar att humant coronavirus som SARS, MERS och HCoV avdödas av 0,5% väteperoxid (3).

Konklusion

Figur 1

Resultat av hudstudien

Resultatet av denna studie visar att den aktiva väteper­ oxiden som finns kvar på hud hos människa efter 120 minuter är nära 2%. Detta innebär att 2/3 av väteperoxiden i OxiskinPlus finns kvar på huden under 120 minuter efter applicering där den fortsätter att skydda mot virus och bakterier. Koncentrationsminskningen är närmast linjär under testperioden.

Diskussion

COVID-19-pandemin pågår fortfarande, och folkhälsomyndigheten förväntar sig att COVID-19-pandemin kommer att förbli i samhället under överskådlig framtid vilket skapar ett ökat behov av handdesinfektion i samhället men också behov av olika typer av handdesinfektion.

Handsprit har ett flertal svagheter som handdesinfektionsmedel. Den antibakteriella och antivirala effekten

För att vara ett optimalt handdesinfektionsmedel bör en beredning även kunna påvisa en given virucidal och bakterieavdödande effekt över tid, t.ex. 120 minuter, för att minska risken för återkontaminering av patogen.

Detta ger ett säkrare skydd där närkontakt sker såsom i kollektivtrafiken, vid tåg, flygresor och matvaruinköp.

Handspritens korta effekt på 30 sekunder kan vara effektiv på vissa virus och bakterier, men ger inget skydd mot omedelbar återkontaminering.

Baserat på de reaktivitetsstudier och litteraturdata som gjorts på OxiskinPlus är det visat att produkten är ett effektivt handdesinfektionsmedel med långverkande effekt upp till 120 minuter vilket gör produkten till ett viktigt komplement/alternativ till vanlig handsprit. Flera humanstudier behövs för att bl.a. utröna effekt på olika hudtyper under olika sk ”real life” situationer.

OLOF KARLSSON Leg läk, med dr #6 2020

65

MEDICINNOTISER

”Det är tidigare visat att läkarens attityd har stor betydelse för resultatet av smärtbehandlingen, och attityden grundläggs under utbildningen”.

Foto: Canstock, arkiv

Mer utbildning om smärta behövs för blivande läkare

Linda Rankin, doktorand vid Umeå universitet.

Foto: Privat

Läkarnas val av behandling vid långvarig smärta förändras inte i takt med ökande erfa­ renhet av patienter. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet, som understryker betydelsen av utbildning i smärta på läkarlinjen.

– Långvarig smärta är en folksjukdom som det krävs både nya läkemedel och bättre utbildning för att komma tillrätta med, säger Linda Rankin, doktorand vid Umeå universitet.

I en del av sin avhandling vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet har Linda Rankin dels undersökt attityder bland läkare och läkarstudenter till långvarig smärta. Hon har även jämfört med attityder bland läkarstuderande i Australien.

Det visade sig att läkarstuderande och kliniskt verksamma allmänlä-

kare prioriterade samma faktorer när de valde behandling till en ny smärtpatient. Det innebär att valen inte förändrades med den ökade erfarenhet som de kliniskt verksamma läkarna hade skaffat sig i mötet med patienter. Det är tidigare visat att läkarens attityd har stor betydelse för resultatet av smärtbehandlingen, och attityden grundläggs alltså under utbildningen.

Behov av mer utbildning om långvarig smärta

Det gick även att se att läkarstuderande i både Sverige och Australien ansåg att man hade behov av mer utbildning om långvarig smärta.

De australiensiska läkarstuderande hade en något mer stigmatiserande syn gentemot smärtpatienter än de svenska studerande.

I avhandlingens andra del fokuserar Linda Rankin på behovet av nya läkemedel för att behandla smärta

och inflammation. Särskilt verkningsmekanismen för en ny potentiell läkemedelskandidat, palmitoyletanolamid, PEA, undersöktes.

PEA finns naturligt i kroppen där det tros vara del av kroppens försvar mot inflammation och smärta.

Forskargruppen som Linda Rankin ingår i fann att odlade celler som behandlades med PEA fick lägre halter av inflammationsdrivande prostaglandiner.

Forskarna undersökte även patienter med den smärtsamma munhålesjukdomen oral lichen planus, OLP som påverkar munslemhinnan. Det gick att där se en förändrad balans mellan prostaglandiner och PEA. – Resultaten talar för att det finns anledning att gå vidare med det här ämnet, palmitoyletanolamid, som en möjlig läkemedelskandidat mot OLP, säger Linda Rankin.

Källa: Umeå universitet

Avhandling Långvarig smärta - från studier i studenters attityder och preferenser till utredningen av en ny behandlingsstrategi in vitro.

Linda Rankin är uppväxt i Boden och har tidigare en apotekarexamen från Umeå universitet.

66

#6 2020

BOKTÄVLING

MINDFULNESS UTAN FLUM

Att leva med sina känslor Vi har alla ont ibland, på olika sätt och av olika anledningar. I mindfulnesstraditionen finns ett genomtänkt sätt att förhålla sig till smärtan i våra liv. I dag har vi ny och användbar kunskap både om hur kroppen skapar vår smärtupplevelse, och om hur olika former av mindfulness påverkar våra hjärnor.

Åsa Nilsonne, professor emeritus i medicinsk psykologi, har i flera decennier arbetat med att hjälpa människor vars liv präglats av lidande i olika former. Hon har hjälpt dem att upptäcka nya sätt att förhålla sig till det som gör ont. Hon kombinerar strategier, perspektiv och etik

från mindfulnesstraditionen med moderna psykoterapeutiska tekniker.

I Mindfulness utan flum presenterar Nilsonne aktuell forskning, och redogör på ett personligt sätt för hur mindfulness kan underlätta våra liv i dagens samhälle. Fokus ligger dels på hur vi kan förhålla oss till det som smärtar, dels på hur vi kan bygga motståndskraft genom att vårda våra livsviktiga relationer.

Att ta hjälp av mindfulness behöver inte vara flummigt.

Mindfulness utan flum är en hyllning till vår förmåga att bryta invanda mönster, och till omsorgens och välviljans roll i våra liv.

Tävling!

Åsa Nilsonne är psykiater och professor emeritus i medicinsk psykologi vid Karo­ linska Institutet. Som författare till både facklitterära och skönlitterära böcker strävar Nilsonne efter att överbrygga klyftan mellan det naturvetenskapliga och det humanistiska perspektivet på människan. Foto: Martin Stenmark.

Förlag: fri tanke Du kan vinna boken ”Mindfulness utan Flum” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Mindfulness utan Flum”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta!

Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 7 oktober!

FRÅGA: VILKEN PROFESSION HAR ÅSA NILSONNE? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#6 2020

67

Bokvinnare nr 4/5 Vinnarna av ”Doften från mammas kurdiska kök” Elisabeth Ihre Stockholm Katarina Mattsson Stockholm Josefine Nilsson Hudiksvall FRÅGA LÖD: I VILKEN STAD ÄR SIRWA UPPVÄXT? RÄTT SVAR VAR: SLEMANI

Medicinsk Access gratulerar vinnarna!

Vinsten är skickad med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

KÄRLEK LYCKA GLÄDJE

OBS!

Begränsad upplaga.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm.

Om författaren: Tom Saldeen, läkare, professor i Uppsala i 34 år, i USA i 6 år, bl.a. vid Harvard. Han har författat 800 vetenskapliga artiklar och ett flertal populärvetenskapliga böcker som översatts till olika språk.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 59 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 209 kr/ex (ordinarie pris 219 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Kärlek Lycka Glädje” Av Tom Saldeen Antal ex

Pris 209 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

68

#6 2020

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 59 kr för porto inkl moms.

TOTALT 259 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 259 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#6 2020

69

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

”Hänt i skvättet” kan beställas från Bokklubben på sidan 73

70

#6 2020

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 370 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 22 oktober, 2020.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

2020

#6

ÅRGÅNG 16

VETENSKAPLIG OBERO

Vegetarisk kost ger positiva effekter vid kranskärls­ sjukdom

GÄSTLEDARE: JÖRGE N JEHANDER

Vad kan vi lära inom kardiovaskulär medic in från djurvärlden?

Om ansiktsskydd för r och nu

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

Sjuksköterska

INSKACCESS.SE

ANSIKTSMASK ELLE R INTE – DET ÄR FRÅGAN

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Läkare

RIFT • WWW.MEDIC

BIOMIMETIK

VI MÅSTE LÄRA OSS AV CORONAKRISEN OC H GE VÅRA BARN EN BÄT TRE START I LIVET!

NJURCANCERFÖRENIN GEN

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

ENDE MEDICINSK TIDSK

ÄR BEHANDLING ME D VENTILATOR BRA FÖR COVID-19-PA TIENTEN?

Plats för frimärke

Annan sjukvårdspersonal

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #6 2020

71

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen?

Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

72

#6 2020

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

150:SJÄL OCH KROPP Jill Taube Boken ”Själ och kropp” lyfter fram hur kroppen kan bidra till att själen mår bättre!

Berättelser om patienter som Jill Taube, psykiatriker mött i sitt arbete.

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till?

Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen?

Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan.

Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra dikt­samling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten.

Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

75:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

95:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden.

Ord. pris 219:-

MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand­ bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion.

Ord. pris 237:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas.

Priserna inkluderar 6% moms.

Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, pris­ändringar och slutförsäljning.

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­ priser.

Kreditupplysning kan göras.

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st För våra barns bästa

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Den fulländade människan

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Må BÄST orka mer

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Villostigar

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Plats för frimärke

Jag vill prenumerera 1 år för 370 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #6 2020

73

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om...

...TIDIGA SJUKDOMSSYMPTOM

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999.

Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 73.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

74

#6 2020

Foto: Tord Amré

Nästa nummer utkommer

22 OKTOBER