”För typ 2-diabe tes har det skett en dramatisk, näst intill revolutione rande utveckling med nya läkeme del de senaste tio åren, men det syns ju knappt i resul taten att vi nu har tillgång till detta”. Foto: Canstock, arkiv
år får 9 000 diabetes i länet. Vården av diabetespatien terna är ojämlik i länet och kunskapen skiljer sig mycket åt mellan vårdcentralerna. Anders Ekholm tror att skillnaderna beror på flera olika saker; en generell ojämlikhet i hälsa baserad på socioekonomiska förutsättningar, mixen av patienter i olika områden – vissa har många diabetespatienter, andra har få – och den bristande uppföljningen av resultat för diabetes på vårdcentralerna. Det står ju tydligt i riktlinjerna hur patienter med typ 2-diabetes ska behandlas ute på vårdcentralerna, räcker inte det? – Kliniska riktlinjer har liten eller ingen påverkan på medicinska resultat, problemet med styrningen är att man skriver ett papper och hoppas på att det ska förverkligas. Det funkar inte. Det krävs att du skickar ut folk som ger stöd eller att du jobbar med AI-beslutsstöd, säger Anders Ekholm. Dåligt behandlad typ 1-diabetes
Ett alarmerande resultat är att 72 procent av de med typ 1-diabetes i åldersgruppen 18–29 år ligger långt från det viktiga målvärdet för HbA1c. – Det som är mest alarmerande är de som ligger över 70, eftersom risken för komplikationer då ökar exponen tiellt, men det är så klart inte bra att ligga över målvärdet överhuvudtaget. Ju fler år du har framför dig desto vik tigare att ligga bra till. Det är dock en stor utmaning att nå den här gruppen, mycket händer i den här åldern, den skaffar egen identitet, flyttar hemifrån, börjar studera och prioriterar kanske inte vården. Bara 8 procent får behandling för hjärtkärlsjukdom
Var tredje person med typ 2-diabetes har inte någon blod sockersänkande läkemedelsbehandling alls. – 30 procent får endast kost- och motionsbehandling, trots att riktlinjerna säger att man ska vara snabb med att ge läkemedelsbehandling. Det är förstås allvarligt att det ser ut så här, säger Anders Ekholm. Av typ 2-patienterna var det hela 40 procent som hade någon hjärtkärlsjukdom – och bara 8 procent får medicin 12
#8/9 2020
som också skyddar mot hjärtkärlsjukdom. Resultat som Michael Alvarsson inte hade väntat sig. – Vi var förvånade över att det var så många som hade kardiovaskulär sjukdom. 8 procent som får behandling mot detta är alldeles för lågt. Det här är allvarligt, man skulle vilja att den siffran var mycket högre. Den borde vi definitivt höja, säger han. Även Anders Ekholm reagerar på de mycket låga siffrorna för behandling med nya läkemedel som minskar risk för hjärtkärlsjukdom. – För typ 2-diabetes har det skett en dramatisk, näst intill revolutionerande utveckling med nya läkemedel de senaste tio åren, men det syns ju knappt i resultaten att vi nu har tillgång till detta, säger han. Det Anders Ekholm tror på är regelbundna uppfölj ningar som utgår från ett AI-baserat system som utifrån en mängd parametrar kan koppla vilket eller vilka läke medel som kan passa bäst för patienten. – Det finns för många diagnoser och det kommer för många nya läkemedel varje år för att en primärvårdsläkare ska hinna ta till sig allt. Därför behöver du ett digitalt be slutsstöd där du efter samtal med patient får ett förslag från systemet om vilken kombination av läkemedel du bör för skriva, sen kan du som läkare acceptera det, eller lägga till en egen notering om varför du inte bör gå på rekommenda tionen. Den här tekniken finns redan idag, säger han. Vad skulle det innebära för patienter med typ 2-diabetes om läkemedlen förskrevs i större utsträckning? – Det skulle innebära friskare patienter med väsentligt mycket mindre komplikationer och minskat lidande. Eftersom läkemedlen har bra resultat på hjärtkärlsjuk dom, som till exempel stroke och hjärtinfarkt, skulle vi dessutom slippa den typen av multisjuklighet, vilket alltid är dyrt och allvarligt för patientgruppen. På sikt skulle vi få minskad ojämlikhet i hälsa och lägre kostnad för regionerna, säger Anders Ekholm. Komplikationer, så som till exempel stroke, hjärt infarkt, njursjukdom, till följd av diabetes står för cirka 70 procent av de totala vårdkostnaderna för diabetes. Något som skulle kunna ändras om nya läkemedel och tekniker utnyttjades bättre. – Ja, det är välkänt att du på lång sikt sparar in på komplikationer genom att använda nya läkemedel i större utsträckning. Problemet är att det tar minst fem år innan vi kan se en tyd lig skillnad medan läkemedelsbud geten är här och nu och man måste få det att gå ihop, säger Michael Alvarsson. MATILDA LANN
Fakta: Studien har genomförts genom datainsamling för år 2018, jämförelseår har varit 2013. Förekomsten av diabetes ökar i regionen, främst för typ 2-diabetes. Närmare fyra % av har nu typ 2-diabetes, medelålder 67,7 år. 0,5 % har typ 1-diabetes, medelålder 44,6 år. Detta motsvarar 95 000 personer med typ 2-diabetes och mer än 10 000 med typ I. Mer än 9 000 personer utvecklar diabetes varje år i Stockholm. Resultaten från studien visar på betydande regionala skillnader i förekomst, riskfaktorer, läkemedelsbehandling och Hba1c för diabetespatienter inom region Stockholm.
