GÄSTLEDARE
DET BEHÖVS STORSATSNING
på rehabilitering i corona-pandemins spår Minskad fysisk aktivitet, avstådd behövd vård och sämre psykisk hälsa, corona-pandemin har drabbat Riksförbundet HjärtLungs medlemmar med kroniska sjukdomar hårt. Nu behövs en ordentlig statlig såväl som kommunal satsning på rehabilitering för de här i många fall sköra patienterna.
Coronaviruset och sjukdomen covid-19 har under året medfört ett stort tryck på sjukvården – en vård som trots utsatt läge ställde om för att akut kunna vårda svårt sjuka människor i covid-19. Under vårens mest intensiva månader mottog Riksför bundet HjärtLung rapporter från förtvivlade medlemmar som inte visste om de vågade eller kunde söka vård eller inte. Många avstod. Resultatet är att vi nu står inför ett stort vårdskuldsberg vars höjd vi ännu inte känner till. För att ta reda på hur personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar har påverkats av pandemin genomförde Riksförbundet HjärtLung en medlemsundersökning. Resultatet visar att: • var fjärde medlem någon gång har avstått från att söka vård de ansett sig behöva under corona-pandemin. • bland personer med tre eller fler kroniska sjukdomar är samma siffra fyra av tio.
55 procent av kvinnorna och 47 procent av männen svarar att de är något eller mycket mindre fysiskt aktiva. Samtidigt ser vi hur rehabiliteringsinsatser har ställts in vilket riskerar att drabba personer med kroniska sjukdomar hårdast. Foto: Måna Roos/ Riksförbundet HjärtLung.
Detta innebär ökad risk för stroke, ökad risk för KOLexacerbationer och ökad risk för fler hjärtinfarkter för tu sentals patienter som är beroende av sjukvården. De flesta personer med kroniska sjukdomar tillbringar majoriteten av sin tid utanför sjukvårdens väggar, men är beroende av att den finns där när man mår sämre. Vi ser också att den fysiska aktiviteten har minskat. 55 procent av kvinnorna och 47 procent av männen svarar att de är något eller mycket mindre fysiskt aktiva. Samtidigt ser vi hur rehabiliteringsinsatser har ställts in, vilket riske rar att drabba personer med kroniska sjukdomar hårdast. Trots att regeringen sagt att de skjuter till extra pengar för inställd vård är vi oroade över att inte tillräckligt stora
resurser kommer att satsas på patienter med stort rehabi literingsbehov. Kombinationen av minskad fysisk aktivitet för riskgrupper, rädsla för att söka sjukvård när man behöver och minskad tillgång till rehabilitering riskerar att bli dödlig. Människor som lever med kroniska sjukdomar som KOL och hjärtsvikt upplevde redan innan pandemin att det sociala livet var begränsat. I en tidigare undersökning sade till exempel 41 procent av de med hjärtsvikt att de kände sig förtvivlade över att de inte kan leva ett ”nor malt” liv med sin sjukdom. Nu säger var sjätte medlem att pandemin gjort att de känner sig mer deprimerade och nedstämda. Trots att regeringen sagt att de skjuter till extra pengar för inställd vård är vi oroade över att inte tillräckligt stora resurser kommer att satsas på patienter med stort rehabiliteringsbehov. Kombinationen av minskad fysisk aktivitet för riskgrupper, rädsla för att söka sjukvård när man behöver och minskad tillgång till rehabilitering riskerar att bli dödlig. I ett läge där coronakrisen har drabbat de mest utsatta hårdast behövs krafttag för att komma tillrätta med vård skuldsberget. Därför anser vi att det behövs: • en riktad statlig satsning på rehabilitering för att motverka det uppdämda behovet. Vi stöder Fysiotera peuternas förslag om att tillsätta en nationell samord nare för att kartlägga brister, sprida goda exempel och föreslå nödvändiga reformer. • en medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR) i alla kommuner. En obligatorisk skyldighet för kommuner na att erbjuda en MAR skulle göra betydande skillnad för alla personer med kroniska sjukdomar som idag inte får sina rehabiliterande behov tillgodosedda. Förslaget skulle även bidra till att höja statusen på rehabili tering. INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung
Konsekvenser av covid-19 Riksförbundet HjärtLung genomförde en medlemsenkät i maj för att kartlägga konsekvenserna av coronapandemin för förbundets medlemmar. Syftet var att få en bild av hur medlemmarna uppfattade information från myndigheter, hur man såg på sin egen levnads situation samt på sjukvården. Enkäten skickades ut till över 13 000 medlemmar med hjälp av undersöknings företaget Mistat AB, cirka 5000 medlemmar svarade.
#8/9 2020
5
