Min Medicin 2021 #8-9

2021

#8-9 ÅRGÅNG 17

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

HJÄRTFUNKTIONEN HOS KVINNOR MED

PERIPARTUMKARDIOMYOPATI

PARADIGMSKIFTE I DET MEDICINSKA TÄNKANDET

VAR FJÄRDE RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA HAR FÖR HÖG ARBETSBELASTNING GÄSTLEDARE: INGER ROS

RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

FÖRMAKSFLIMMER – HUR BEHANDLAS DET IDAG?

FAMILJÄR DILATERAD KARDIOMYOPATI

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla.

Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn.

Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt.

I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut.

Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 212 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Pris 212 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS

Plats för frimärke

Innehåll #8-9 2021 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an­ svarar ej för insänt icke beställt material.

Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering.

Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer 24 februari, 2022 Medicinsk Access står oberoende i för­ hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta.

ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

16 H JÄRTFUNKTIONEN

HOS KVINNOR MED PERIPARTUMKARDIOMYOPATI

5 Tappa inte KOL när vårdskulden ska betas av!

6 Registrering av långtidsblodsocker ska hjälpa fler med diabetes 14 Biomarkör i blod förutspår typ 2-diabetes flera år före diagnos 20 Världens första foton-räknande skiktröntgen i kliniskt bruk på Karolinska Universitetssjukhuset 26 Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i en ny studie 28 N europatisk smärta – ett av de mest handikappande och svårbehandlade medicinska tillstånden.

32 Cancerbehandling med större precision på Karolinska Universitetssjukhuset 34 Ska forska för att motverka skador av inkontinens hos patienter på sjukhus 35 Sjuksköterskor med ny certifiering kortar köer 40 ”Titta på Tyskland som snabbt får ut nya cancerläkemedel till patienterna” 42 Bättre diagnostik och markant lägre strålning med ny skiktröntgen 44 DEBATT: Obesitas är ingen skyll dig själv-sjukdom 50 Fler vävnader ska tas tillvara och nya kirurgiska tekniker utvecklas i ny operationssal på Vävnadsbanken 52 Ny möjlig måltavla för behandling av lunginflammation 54 Prostatacancer – Kan ett nytt vaccin skydda behandlade cancer- patienter mot framtida återfall och metastaser?

58 Utmärkt Belinda!

62 Stora skillnader mellan fiskoljor 65 Användning av verktyg förbättrar språkförmågan 67 M anlig infertilitet kartläggs i världens största studie 68 Kan sjuk glykokalyx orsaka hjärt/ kärlproblem?

70 Empagliflozin uppvisar konsekventa kardiorenala fördelar hos personer med hjärtsvikt

46 PARADIGMSKIFTE I DET MEDICINSKA TÄNKANDET

8 F ÖRMAKSFLIMMER – HUR BEHANDLAS DET IDAG?

72 Fysisk träning effektiv behandling vid ångest

Omslaget: Fiskvik, Bergsjö Hälsingland Foto: Tord Amré

75 Studie från Karolinska Universitetssjukhuset visar varför hjärtinfarktspatienter avvaktade med att söka vård under covid-19 77 B oktävling 80 B okklubben

36 VAR FJÄRDE RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA HAR FÖR HÖG ARBETSBELASTNING

22 F AMILJÄR DILATERAD KARDIOMYOPATI #8-9 2021

3

Förmaksflimmer - hur behandlas det idag?

Hjärtat har en inbyggd rytmgivande struktur som kallas sinusknutan. Den skickar regelbundet ut impulser som går genom vävnaden i höger förmak, som då drar ihop sig regelbundet. När den når AV-knutan sker en snabb aktivering genom retledningssystemet, som i sin tur gör att hjärtats muskulatur dras ihop koordinerat så att blod pumpas ut; ett hjärtslag blir till. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer.

Familjär dilaterad kardiomyopati. Hjärtsvikt medför lidande och död för patienter samt medför betydande resursåtgång för samhället. Dilaterad kardiomyopati karakteriseras av dilatation av vänsterkammaren i kombination med nedsatt systolisk funktion. Korrekt diagnostik av familjär dilaterad kardiomyopati möjliggör screening av anhöriga. Läs mer...

Neuropatisk smärta. Inte mindre än ca 20% i den vuxna befolkningen uppskattas lida av kronisk smärta. Det påverkar vardagen och livskvaliteten negativt på flera olika sätt och nuvarande läkemedel är inte effektiva nog och/eller kan vara beroendeframkallande. Läs mer...

Titta på Tyskland! Njurcancer hade fram till för några år sedan en dålig prognos. Tack vare stora forskningsframgångar som lett till nya läkemedel är situationen mer hoppfull. Många patienter väljer att delta i studier för att bidra till utvecklingen – samtidigt hänger inte systemen för införande med och nya läkemedel når inte alltid patienterna. Läs mer...

Paradigmskifte i det medicinska tänkandet: Epigenetiken, det vill säga hur de olika omgivningsfaktorerna påverkar vårt DNA, kan bestämma hur friska eller sjuka vi är och blir. Här kommer alla kroniska sjukdomar in, som till cirka 90 procent beror på livsstilsfaktorer. Läs mer...

Utmärkt Belinda! Förstå vad som håller på att hända.

Detta första år redan det svårt - många klimatförnekare vill inte, kan inte, inse vetenskapliga fakta. Människans hjärna förnekar när något verkar hotande för framtiden, vi är av evolutionen skapade för att rädda oss från akuta faror, inte långsiktiga hot. Det är intressant att mycket fler kvinnor än män verkar inse att klimathotet är verkligt.

Läs mer...

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”LÄKARE MED PENNA OCH PATOS” av Gustav Källstrand. Förlag: Carlsson Bokförlag.

Gästledaren Inger Roos: Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung. ”Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men kanske är det slutet på början.”

Så långt Winston Churchill, från ett tal i slutet av 1942, efter tre år av krig mot en initialt övermäktig fiende.

Nu är vi snart två år in på kampen mot coronaviruset, SARS-CoV-2, och mot en pandemi som fram till nu tagit många, många liv och som satt mycket av övrig sjukvård i vänteläge. Läs mer...

Medicinsk access nr 4/5 2021 INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

4

Utöver den medicinska kopplingen finns även en viktig samhällelig jämlikhetsaspekt av hur vårt gemen­ samma tandvårdssystem utformas.

Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att kunna förebygga och på bästa sätt ta hand om 2021 sin tandhälsa.

#8-9

En tanke: ”Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.” Karin Boye.

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 6 2021 JÖRGEN JEHANDER Ordförande Njurcancerföreningen

Det är många som vittnar om hur läkare helt missar den psykiska aspekten när man ger cancerbesked.

Som patient kan man då känna att man inte vill belasta andra, det här ska man väl klara av som en vuxen människa. Men det är fel och till slut brister det.

Medicinsk access nr 7 2021 CALLE WALLER Vårdpolitisk talesperson Prostatacancerförbundet

Ett nationellt screeningprogram med enbart PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern 50–70 år som erbjöds att delta i screeningen, riskerade att få en prostatacancerdiagnos. Detta trots att deras cancer aldrig hade utvecklats till någon allvarlig sjukdom.

En helårs­ prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms.

Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149.

Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen.

Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65.

Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö.

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing.

Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

GÄSTLEDARE

TAPPA INTE KOL NÄR VÅRDSKULDEN SKA BETAS AV! ”Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men kanske är det slutet på början.”

Så långt Winston Churchill, från ett tal i slutet av 1942, efter tre år av krig mot en initialt övermäktig fiende. Nu är vi snart två år in på kampen mot coronaviruset, SARS-CoV-2, och mot en pandemi som fram till nu tagit många, många liv och som satt mycket av övrig sjukvård i vänteläge.

Sjukvårdspersonalen har på många håll gjort hjälteinsatser och nu när vaccineringen i Sverige har nått höga nivåer har det största trycket på vården sjunkit undan. Nu finns det åter tid att ta hand om all uppskjuten vård och all vård som satts på sparlåga. Många av våra medlemmar med kroniska sjukdomar vittnar om att de hållit kontakt med vården digitalt och via telefon. Det är bra och fungerar till en viss gräns! Men många av våra medlemmar vittnar också om att de avstått vård, att de blivit mer isolerade och mindre aktiva. Vi försöker nu vända på detta.

Igenom pandemin har vi hållit digitala möten och digitala aktiviteter och nu öppnar alltfler av våra föreningar upp igen. För aktiviteter och för sociala träffar. Samtidigt ska vården nu ta itu med en stor och oreglerad vårdskuld.

Vi får rapporter från Socialstyrelsen och från kvalitetsregister som visar att 26 000 färre personer med astma och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, har gjort spirometri under 2020 jämfört med 2019. Och utan spirometri kan man inte diagnosticera KOL. Många svårt sjuka KOL -patienter har inte kunnat eller avstått från att besöka sjukvården för uppföljning på grund av smittorisken. En patientgrupp som redan före pandemin inte var tillräckligt prioriterad riskerar nu att hamna än mer på efterkälken.

När nu regionerna tar tag i vårdskulden, får en kronisk sjukdom som KOL inte åter hamna i bakvattnet. Regionerna måste därför: • Prioritera vården av KOL -patienter med extra satsningar på diagnosticering av KOL. • Bygg upp fler certifierade astma/KOL -mottagningar som är anslutna till Luftvägsregistret för att ge pri-

Gör man dessa satsningar finns stöd, riktlinjer och rekommendationer redan på plats: Socialstyrelsens nationella riktlinjer, behandlingsplan och vårdförlopp har tagits fram inom den nationella kunskapsstyrningen, Riksförbundet HjärtLung har tagit fram patientutbildningar, Aktiv med KOL, som är gratis för vården att använda. märvården bättre möjlighet att ta hand om patienter innan de blir för sjuka.

• Satsa på vårdpersonalen och se till att tillräckliga resurser finns för att arbeta evidensbaserat i interprofessionella team med ansvarig läkare, KOL -sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och psykolog utifrån patientens behov.

Gör man dessa satsningar finns stöd, riktlinjer och rekommendationer redan på plats: Socialstyrelsens nationella riktlinjer, behandlingsplan och vårdförlopp har tagits fram inom den nationella kunskapsstyrningen, Riksförbundet HjärtLung har tagit fram patientutbildningar, Aktiv med KOL, som är gratis för vården att använda.

Med hjälp och stöd från sjukvården finns goda möjligheter för många KOL-patienter att göra stora insatser på egen hand. Med rätt behandling och rätt kunskap kan man leva ett gott, aktivt och rikt liv med sjukdomen under många år. Men, för att komma dit är det första steget att få en diagnos och det får man genom att göra en spirometri.

INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung #8-9 2021

5

Registrering av långtidsblodsocker ska hjälpa fler med diabetes

Kristina Spar­ reljung, gene­ ralsekreterare för Hjärt-Lung­ fonden.

Foto: Anna Molander.

Margret Leosdottir, ordförande för kvalitetsregist­ ret SEPHIA. Överläkare i kardiologi och forskare vid Lunds universitet.

Foto: Privat.

6

#8-9 2021

Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes idag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.

–Personer med typ 2-diabetes löper kraftigt ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Att kunna hitta och behandla fler patienter med diabetes i ett tidigt skede skulle dramatiskt minska risken för allvarliga komplikationer. Swedehearts initiativ är angeläget för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Mätningen registreras i delregistren Riks-HIA, som är det svenska registret för hjärtintensivvård och i SEPHIA, som är ett kvalitetsregister för sekundärprevention efter hjärtinfarkt. De data som samlas in kommer att analyseras i forskningssyfte, då sambandet mellan typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom är ett mycket angeläget forskningsområde.

–Om vi kan identifiera fler hjärtinfarktpatienter med diabetes så ökar det våra möjligheter att studera framtida samsjuklighet och sjukdomsutveckling, säger Margret Leosdottir, ordförande för kvalitetsregistret SEPHIA. HbA1c är ett mått för hur mycket socker (glukos) som fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna. Vid högt blodsocker fastnar mer socker än vid lågt. Blodprov som anger halten av HbA1c i blodet kallas ofta långtidssocker och ger en bild av blodsockerhalten under de senaste två till tre månaderna. Förutom att ställa diagnos vid diabetes kan provet användas för att visa hur väl en behandling för diabetes fungerar.

Enligt Swedeheart har det under de senaste åren utvecklats många nya behandlingsmöjligheter som innebär betydligt minskad risk att på nytt drabbas av allvarliga

Fakta om diabetes (Källa: Hjärt-Lungfonden) Diabetes: Det finns två huvudsakliga typer av diabetes – typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes innebär att kroppens egen insulinproduktion helt, eller nästan helt, har upphört. Vid typ 2-diabetes är cellernas känslighet för insulin nedsatt, vilket innebär att kroppens vävnader inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning och att levern släpper ut för mycket socker i blodet.

Symtom: Gemensamt för både typ 1- och typ 2-diabetes är till exempel att urinmängderna och törst ökar och att man känner sig trött och kraftlös. Om blodsockret är för lågt kan den diabetessjuke drabbas av skakningar, hjärtklappning, svettningar, irritation eller oroskänsla och medvetslöshet. Om blodsockret är för högt finns risk för illamående, kräkningar, buksmärtor och medvetslöshet.

Drabbade i siffror: I Sverige har omkring en halv miljon personer diabetes. Antalet diabetessjuka ökar i Sverige och i världen. Cirka 90 procent av alla med diabetes har typ 2-diabetes.

Forskningsframgångar: Forskningen inom diabetesområdet har varit mycket framgångsrik med nya behandlingsmetoder, utveckling av tekniska hjälpmedel som insulinpumpar och blodsockermätare och läkemedel.

Forskningens utmaningar: Forskningen syftar bland annat till att bättre förstå sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Därigenom kan bättre behandlingsmetoder utvecklas som kan förhindra följdsjukdomar för dem som lever med diabetes.

Om Swedeheart Swedeheart syftar till att förbättra kvaliteten inom svensk sjukvård genom att mäta, jämföra och sammanställa resultat och faktorer i ett kvalitetsregister, som inkluderar ett antal delregister. Nya medicintekniska instrument kan snabbt utvärderas, liksom olika behandlingsstrategier. Målet är att bidra till minskad död och sjuklighet i hjärtsjukdomarna. Registret utgör också en viktig grund för forskning och har bidragit till att utveckla hjärtvården i hela världen. Swedeheart finansieras av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), staten och Hjärt-Lungfonden.

komplikationer för de hjärtinfarktpatienter som diagnostiseras med typ 2-diabetes. Om mörkertalen minskas kan fler ta del av dessa behandlingar.

Källa: Hjärt-Lungfonden

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 24 februari, 2022.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Plats för frimärke

Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura! #8-9 2021

7

FÖRMAKSFLIMMER

– HUR BEHANDLAS DET IDAG? I föregående nummer av Medicinsk Access beskrev jag två fall av förmaksflimmer som med stor sannolikhet kunde sättas i kausalt samband med vaccinering mot Covid-19.

8

#8-9 2021

Det stimulerade mig att se närmare på dagens riktlinjer. Det visade sig att just i dagarna har en ny stor studie publicerats, som ger oss nya data på detta område.

#8-9 2021

9

”Det finns i huvudsak två komplikationer till FF. Det ena är att förmakens normala regelbundna kontraktion rubbas, blodet strömmar på ett oregelbundet sätt och kan bilda bakströmmar med stillastående områden, och stillastående blod koagulerar. Speciellt sker detta i det s.k. hjärt-örat, som är ett slags ”blindtarm” till för­ maket. Dessa koagel (blodlevrar) kan lossna och föras till hjärnan. Resultatet är stroke och sympto­ men kan variera mycket beroende på var koaglet råkar hamna”. Foto: Canstock, arkiv.

Figur 1. Schematisk bild av hjärtat med sinusknuta och retledningssystem i blått. Endast två av de fyra lungvenerna syns.

Vad är förmaksflimmer?

10

#8-9 2021

Hjärtat har en inbyggd rytmgivande struktur som kallas sinusknutan (Figur 1). Den skickar regelbundet ut impulser som går genom vävnaden i höger förmak, som då drar ihop sig regelbundet. När den når AV-knutan sker en snabb aktivering genom retledningssystemet, som i sin tur gör att hjärtats muskulatur dras ihop koordinerat så att blod pumpas ut; ett hjärtslag blir till.

Vid förmaksflimmer (FF) kan sinusknutan upphöra att fungera. Då uppkommer spontant impulser på oregelbundet sätt i förmaken, och de når AV-knutan helt oregelbundet. Hjärtslagen kommer inte regelbundet.

Alternativt, eller dessutom, har strukturella förändringar i förmakets muskulatur gjort att impulserna från sinusknutan inte går kortaste vägen, utan irrar sig fram på olika vägar till AV-knutan. Det ger också upphov till oregelbundna hjärtslag.

Risken för förmaksflimmer och stroke ökar med stigande ålder, och följaktligen, med stigande medellivslängd är dessa tillstånd ökande i omfattning. I USA beräknas 20 procent av all stroke uppkomma p.g.a. förmaksflimmer. Därför ska FF behandlas med koagulationshämmande medel. Utförliga riktlinjer för hur dessa ska doseras vid olika samtidiga sjukdomar, t.ex. hjärtsvikt, fastlades 2014. Då var sedan länge det enda läkemedel som var väldokumenterat warfarin (Waran).

Sedan dess har de s.k. NOAC tillkommit (New Oral Anti-Coagulants), som visat sig vara mer lättskötta och mer effektiva, och ge färre biverkningar (fr.a. ovälkomna blödningar) än Waran. Därför kom 2019 en genomgripande uppdatering av dessa riktlinjer, där alla NOACstudier togs med i bedömningen.1 Generellt kan sägas att de flesta fall av FF idag kan behandlas med dessa NOAC.

Varför ska förmaksflimmer behandlas?

Kan man bota FF och återfå regelbunden rytm?

Det finns i huvudsak två komplikationer till FF. Det ena är att förmakens normala regelbundna kontraktion rubbas, blodet strömmar på ett oregelbundet sätt och kan bilda bakströmmar med stillastående områden, och stillastående blod koagulerar. Speciellt sker detta i det s.k. hjärtörat, som är ett slags ”blindtarm” till förmaket.

Dessa koagel (blodlevrar) kan lossna och föras till hjärnan.

Resultatet är stroke och symptomen kan variera mycket beroende på var koaglet råkar hamna.

Den andra komplikationen till FF är att hjärtats arbete inte blir lika effektivt vid oregelbundet återkommande pumpslag, och reaktionen på fysiskt arbete, när hjärtat behöver arbeta mer, blir också rubbad. Dessutom tenderar hjärtrytmen att bli onödigt snabb. Därför är det önskvärt i första hand att återställa regelbunden rytm (sinusrytm), eller, om man inte lyckas med det, att åtminstone ge läkemedel som hindrar hjärtfrekvensen att bli onödigt snabb.

över 18 år med FF diagnosticerat inom 6 veckor från debut jämfördes på två sätt: A) de som fick sinusrytm vid diagnos med de som förblev i FF, och B) de som fick konvertering med anti-arytmika med de som fick elektrokonvertering. Efter uteslutning av vissa diagnoser, t.ex. de som hade hjärtklaffsfel, återstod 44201 patienter.

Av dessa fick 14,9 procent sinusrytm inom 48 dagar efter inträde i studien. En tredjedel av dessa fick det med anti-arytmika och två tredjedelar med elektrokonvertering. Alla de som fick sinusrytm visade sig ha lägre risk för död än de som inte fick sinusrytm, men det var ingen skillnad i mortalitet med avseende på metoden att få sinusrytm.

Påfallande är skillnaden i konversionsmetod mellan olika länder. I t.ex. Ryssland, Ukraina, Kina och Mexico skedde konversion med anti-arytmika i 70-80 procent av fallen, medan i Norge, Sverige, England och USA det endast var i 2-10 procent av fallen. I Sverige är kardiologerna överhuvudtaget mycket skeptiska till anti-arytmika p.g.a. deras pro-arytmiska potential.4 Denna skepticism får nog anses välgrundad enligt en Cochrane-översikt av läkemedel som används för att behålla sinusrytm efter konversion av FF.5 Man fann evidens för att betablockaren sotalol, och även kinidin var associerade med ökad mortalitet vid denna användning, och att t.ex. flecainide var pro-arytmiskt och hade mer biverkningar, samt att dessa medel inte gav någon klinisk fördel.

Ablation

Anti-arytmiska läkemendel

En metod att återfå sinusrytm om sinusknutan är tillräckligt frisk är att ge en elektrisk stöt, på samma sätt som när man använder en hjärtstartare. Detta sker under ett kort rus eftersom det annars är för smärtsamt.

NOAC-behandling skall insättas minst 3 veckor före och fortsättas 4 veckor efteråt. Störst chans att sinusrytm skall bli bestående är det om flimret inte varat så länge.

Det har länge diskuterats om återskapande av sinusrytm också medför lägre risk för kardiovaskulära komplikationer. Svaret på detta ges av studien EAST-AFNET 4.2 I den jämfördes patienter med FF som varat högst 1 år som endast fick hjärtfrekvenskontrollerande behandling med dem som fick rytmkontroll, huvudsakligen med hjälp av anti-arytmiska läkemedel såsom amiodaron eller dronedaron. Man fann att under en uppföljningstid av 5,1 år (median) förekom en primär hjärthändelse (död, stroke, förvärrad hjärtsvikt eller akut koronarsjukdom) i 3,9 fall per 100 person-år hos dem med rytmkontroll, medan motsvarande siffra för kontrollgruppen var 5,0, p<0,005. Nackdelen var att i gruppen med antiarytmika förekom allvarliga biverkningar i 5,9 procent, mot 1,4 procent i kontrollgruppen.

I Sverige används anti-arytmika mycket sällan, både för att återställa och att bibehålla sinusrytm. Det framgår tydligt av resultaten i en mycket färsk studie, GARFIELD-AF.3 Detta är en global registerstudie med 1317 deltagande enheter i 35 länder. 52057 patienter

När sinusknutans aktivitet inte når fram till AV-knutan kan potentialer uppstå i andra delar av vänster förmak.

Dessa områden är oftast lokaliserade runt lungvenernas inträde i vänster förmak (figur 2). Ett eller flera områden kan slumpmässigt avfyra aktivitet och på så sätta kommer impulserna till AV-knutan i slumpmässig oregelbunden följd. Efter 6-12 månader kan bilden förändras, därför att förmaksmuskulaturen förändras, ärrvävnad uppstår och strömmarna kan börja rotera, och liksom en tornado fara omkring litet var som helst (figur 3). Med en kateter kan man gå in i förmaket och ”bränna” vävnaden runt lungvenerna, och därigenom eliminera de abnorma avfyrningarna. Detta kallas ablation, och har visat sig effektivt speciellt hos dem som har symptom av hjärtklappning, eller i fall av hjärtsvikt där man ej vill använda anti-arytmika.6 Behandlingsmetoden är omständlig och indicerad endast för svårare fall av FF. Beta-blockerare och digoxin

Om man inte kan återfå sinusrytm får man nöja sig med frekvenskontroll, och för detta används idag beta-blockerare.

Dessa tolereras i allmänhet väl, och är dessutom ofta indicerade p.g.a. annan samtidig kardiovaskulär sjukdom, såsom angina pectoris eller hjärtsvikt. Biverkningsmönstret är litet olika, men det finns flera att välja mellan, såsom metoprolol, bisoprolol och atenolol. Sotalol är också en beta-blockerare men har också direkteffekt på kammarmuskulaturen, och har visat sig vara pro-arytmisk enligt vad som sagts ovan.

Digoxin är den aktiva substansen i digitalisblad, ett naturläkemedel med anor från medeltiden. Det användes länge traditionellt mot hjärtsvikt, och har också viss diuretisk #8-9 2021

11

Figur 2

Figur 3

Figur 2. Tidigt vid uppkomsten av förmaksflimmer ses fokala triggerpunkter i och runt lungvenerna (röda punkter). Vid kartläggning (mapping) syns de som små blixtar.

Figur 3. Senare i förloppet, när förmaksmuskulatu­ ren har förändrats kan små roterande ”tornados” uppkomma, som kan vandra runt och därigenom skicka ut signaler oregelbundet. Detta är svårare att komma till rätta med genom ablation.

Digitalis har medicinsk användning som hjärtmedicin. Bladen utgör medicinen Folium digitalis.

De i medicinen verksamma ämnena består av s.k. glykosider, av vilka den viktigaste är digitoxin.

I fröna finns en annan verksam glykosid, digitalin.

Medicinen var känd och användes redan under medeltiden som ett verksamt medel mot vissa hjärtåkommor. (Wikimedia: Digitalis purpurea - Köhler–s Medizinal-Pflanzen).

och hjärtfrekvensnedsättande effekt. Kontrollerade studier började göras först 1990-talet, och flera stora meta-analyser har gjorts under 2010-talet7,8,som visar att mortaliteten är högre hos de med FF som behandlats med digoxin, i synnerhet om plasmakoncentrationen är över 0,9 ng/ml. En randomiserad studie från 2018, ARISTOTLE9, visade att risken för mortalitet var direkt relaterat till plasmakoncentration, och var högst vid >1,2 ng/ml. Det finns således ingen anledning att rekommendera digoxin mot hög hjärtfrekvens vid FF. Covid-19 och förmaksflimmer

Förmaksflimmer förekommer i samband med Covid-19-

infektion i 5-20 procent i olika studier, och mer hos dem som svårare pneumoni. Incidens, möjliga mekanismer och kliniska implikationer diskuteras utförligt i en översikt.10 Många möjliga patofysiologiska mekanismer är tänkbara: rubbning i ACE2-receptor-kommunikationen, cytokinstorm, syra-bas-rubbningar, hypokalemi, försämrad endotelfunktion med kärlläckage och ökad sympatikusaktivering med ökat blodtryck är troligen de viktigaste.

Samma principer som för FF i ordinära omständigheter bör tillämpas, med antikoagulation och snabb el-konvertering anses viktigt. NOAC bör föredras före K-vitaminantagonister (Waran), speciellt när pneumoni föreligger, men vid svår pneumoni bör intravenös behandling med lågmolekylärt heparin föredras.11 GUNNAR NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

Vid Covidvaccination med Pfizers Comirnaty har fram till 13.11 2021 1804 fall av FF rapporterats till europeiska läkemedelsmyndighetens program EudraVigilance. Totala antalet biverkningsrapporter var 562 213, och totalt har sedan godkännandet i Europa cirka 428 millioner doser givits.

REFERENSER 1. January CT, Wann LS, Calkins H et al. 2019 AHA/ACC/HRS focused update of the 2014 AHA/ACC/HRS guideline for the management of patients with atrial fibrillation.. Heart Rhythm 2019;16:e66-e93.

2. Kirchhof O, Camm AJ, Goette A et al. Early rhtyhm-control therapy in patients with atrial fibrillation.NEJM202;3831305-16.

3. Knudsen Pope M, Hall TS, Schirrpa V et al. Cardioversion in patients with newly diagnosed non-valvular atrial fibrillation: observational study using prospectively collected registry data. BMJ 2021;375:e066450. DOI: 10.1136/bmj-2021-066450.

4. Echt DS, Liebson PR, Mitchell LB et al. Mortality and morbidity in patients receiving encainide, flecainide, or placebo. NEJM 1991;324:781-8.

5. Valembois L, Andureau E, Takeda A et al. Antiarrhythmics for maintaining sinus rhythm after cardioversion of atrial fibrillation. Cochrane Database Syst Rev 2019;9:CD005049. DOI: 10.1002/14651858.CD005049.pub5.

6. Blomström-Lundqvist C, Gizurarson S, Schwieler J et al. Effect of catheter ablation vs antiarrhythmic medication on quality of life in patients with atrial fibrillation: the CAPTAF randomised clinical trial. JAMA 2019;321:1059-68.

7. Vamos M, Erath JW, Hohnloser SH. Digoxin-associated mortality: systematic review and meta-analysis of the literature. Eur Heart J 2015;36:1831-8.

8. Ziff OJ, Lane DA, Samra N et al. Safety and efficacy of digoxin: systematic review and meta-analysis of observational and controlled trial data. BMJ 2015;351:h4451.

9. Lopes RD, Rordorf R, De Ferrari GM et al. Digoxin and mortality in patients with atrial fibrillation. J Am Coll Cardiol 2018;71 1063-74.

10. Gawalko M, Kaplon-Cieslicka A, Hohl M et al. Covid-19 associated atrial fibrillation: Incidence, putative mechanisms and potential clinical implications. Int J Cardiol Heart Vasc 202;Oct 30:100631. DOI: 10.1016/j.ijcha.2020.100631 11. Tomaszuk-Kazberuk A, Kozinski M, Domienik-Karlowicz J et al. Pharmacotherapy of atrial fibrillation in Covid-19 patients.

Cardiol J 2021;28:758-66. DOI: 10.5603/CJ.a2021.0088

12

#8-9 2021

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms.

TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#8-9 2021

13

”I kliniska och cellbiologiska studier fann forskarna att follistatin främjar nedbrytningen av fett i fettväven vilket leder till insulinresistens i levern.

Detta ökar i sin tur risken för fettlever och typ 2-diabetes.”

Foto: Canstock, arkiv.

Biomarkör i blod förutspår

typ 2-diabetes flera år före diagnos 14

#8-9 2021

En stor studie ledd från Lunds universitet har identifierat ett protein i blodet som kan förutse typ 2-diabetes upp till nitton år innan symtom visar sig. Studien är publicerad i Nature Communications.

Typ 2-diabetes är en ökande global epidemi, sex procent av världens befolkning lider av sjukdomen. Patienter med typ 2-diabetes diagnostiseras i dag bara utifrån förhöjda blodglukosnivåer,”högt blodsocker”. Risken att utveckla typ 2-diabetes kan ofta minskas genom att gå ned i vikt, äta hälsosamt och motionera. Tidigt upptäckt kan även bidra till att minska följdsjukdomar relaterade till diabetes.

– Vi fann att högre nivåer av proteinet follistatin i blodcirkulationen är förknippade med om en person kommer att utveckla typ 2-diabetes eller inte, oberoende av andra kända riskfaktorer såsom ålder, BMI (body mass index), kost eller fysisk aktivitet. Fynden baseras på vår studie då vi följt 5 400 personer upp till 19 år före diagnos på två olika platser i Sverige och Finland, säger Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Follistatin främjar nedbrytningen av fett i fettväven

Studien beskriver även vad som händer i kroppen när nivån av follistatin i blodcirkulationen blir för hög. Follistatin är ett protein som huvudsakligen utsöndras från levern och är involverad i ämnesomsättningen. I kliniska och cellbiologiska studier fann forskarna att follistatin främjar nedbrytningen av fett i fettväven vilket leder till insulinresistens i levern. Detta ökar i sin tur risken för fettlever och typ 2-diabetes.

För att undersöka vad som reglerar follistatinnivån i blodet utförde forskarna en så kallad genomvid associationsstudie (GWAS), en kartläggning av samtliga gener, på omkring 5 000 individer från Sverige, Storbritannien och Italien. De fann att nivån av follistatin regleras av proteinet GCKR (glucokinase regulatory protein) som associeras med flera metabola egenskaper.

”Risken att utveckla typ 2-diabetes kan ofta minskas genom att gå ned i vikt, äta hälsosamt och motionera. Tidigt upptäckt kan även bidra till att minska följdsjukdomar relaterade till diabetes”.

Foto: Canstock, arkiv.

Möjlighet förhindra utvecklingen av typ 2-diabetes

den ger oss en viktig pusselbit i förståelsen för mekanismerna som leder till sjukdomen, säger Yang De Marinis.

Nästa steg är att omsätta resultaten i klinisk användning. Ett diagnosverktyg baserat på artificiell intelligens (AI) håller på att utvecklas av Lund och Diagnostics, ett nystartat bioteknikföretag som ägs av Yang De Marinis.

Företaget har ansökt om patent för att få ensamrätt till uppfinningen och kunna ta verktyget till den globala marknaden. Förhoppningen är att verktyget ska avläsa biomarkörer med hjälp av AI-algoritmer i ett enkelt blodprov, och resultera i en risk score som kan användas för att bedöma en patients framtida risk att utveckla typ 2-diabetes.

Upptäckten ger oss en möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra utvecklingen av typ 2-diabetes. Vår forskning kommer att fortsätta mot detta mål, avslutar Yang De Marinis.

Studien visar att follistatin har potential att bli den första biomarkören som kan förutse framtida typ 2-diabetes, och

Källa: Lunds universitet

Yang De Marinis, forskare.

Foto: Lunds universitet.

Publikation: Elevated circulating follistatin associates with an increased risk of type 2 diabetes, Nature Communications November 10, 2021: https://doi.org/10.1038/s41467-021-26536-w Om studien: Ämne: Endokrinologi Forskningsområde: Grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning Studiedesign: Forskarinitierad studie, orsak-verkan-samband, statistiska samband Experiementell undersökning: In vitro, in vivo Observationsstudie: Longitudinell, kohortstudieAntal grupper i studien: Fyra befolkningsgrupper (MDC-CC, n=4239; IMI-DIRECT-METSIM, n=1079; TDFS, n=210; SUMMIT-VIP, n=885) Deklaration av bindningar: Lundoch Diagnostics Ltd (www.lundoch.com) har ansökt om patent för att använda follistatin för att förutse typ 2-diabetes.

Ansökan är i nationell fas i Europa, USA, Kina, Kanada, Japan, Australien, Brasilien, Indonesien, Mexico och Sydkorea. Yang De Marinis är vd för företaget.

Finansiering: Forskningen har möjliggjorts med medel från Vetenskapsrådet, Exodiab, Stiftelsen för strategisk forskning, European foundation for the study of diabetes, Hjelt foundation, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordiskfonden och Diabetes Wellness Sverige. Studien har även finansierats av Innovative Medicines Initiative (BEAT-DKD och RHAPSODY) som får stöd från EU:s Horizon 2020.

#8-9 2021

15

”Alla patienter behandlades med beta-blockerare och ACE-hämmare eller angiotensionreceptor-antagonister. Denna medicinering minskades gradvis över i genomsnitt 3 år. Endast i ett fall sågs en förvärring av hjärtsvikten”.

Foto: Canstock, arkiv.

16

#8-9 2021

HJÄRTFUNKTIONEN HOS KVINNOR MED PERIPARTUMKARDIOMYOPATI Peripartum-kardiomyopati (PPCM) avhandlades översiktligt i nr 6/2021 av Medicinsk Access.

Då en avhandling med titeln Peripartum Cardiomyopathy and Heart Failure in the Young (Peripartumkardiomyopati och hjärtsvikt hos unga) ventilerades i Göteborg 2014, med Anders Barasa som respondent, vill jag gärna delge tidskriftens läsare de rön som framkom i denna avhandling, som alltså gäller svenska förhållanden.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka samsjuklighet, incidens och mortalitet hos unga med hjärtsvikt, med särskild hänsyn till svikt vid PPCM. Specifikt för den gruppen ville man också undersöka sambandet med pre-eklampsi och prognostiska faktorer för tillfrisknande och återställande av hjärtfunktionen.

Avhandlingen grundar sig på 4 studier. I den första studien1 länkades data från det orsaksspecifika dödsregistret med utskrivningsdiagnoser från register över sjukhusvårdade patienter. Av utskrivna patienter från 1987 till 2006 med diagnos hjärtsvikt, 443 995 st, var 1 procent 18-44 år och 2 procent 45-54 år, varav 32 procent var kvinnor. Under perioden ökade incidensen med nästan 50 procent i gruppen 18-44 år jämfört med åldersgrupper över 45 år. där incidensen hade sin topp i mitten av 1990-talet. Dödstalen föll i alla grupper fram till 2001, men inte därefter. Huvudsakligen var det kardiomyopati som orsakade ökningen i hjärtsvikt.

I den andra studien² undersöktes 272 kvinnor, som erhölls genom ytterligare länkning till födelseregistret i riket, med diagnosen PPCM och eller hjärtsvikt. Varje fall jämfördes med 5 kontroller, sammanlagt 1341 st.

Incidensen var 1 på 9191 fall. PPCM-fallen hade högre BMI, var i högre grad från länder utanför OECD, hade oftare flerfödslar och, med störst odds ratio (OR 13,02) i högre grad pre-eklampsi. Mellan 1987 och 2006 dog 8,1 procent av PPCM-fallen och 0,4 procent av kontrollerna.

Pre-eklampsi var omvänt relaterat till mortaliteten.

I den tredje studien³ kontaktades kardiologkliniker från 5 större sjukhus i väst-Sverige. Under perioden 2004-2013 kunde på så sätt 24 fall av PPCM identifieras.

Data från undersökningar vid dessa kliniker analyserades, med tonvikt på trans-thorakal ekokardiografi och farmakologisk behandling. Vid diagnos var genomsnittlig ejektionsfraktion (LVEF) 35 procent. Alla patienter behandlades med beta-blockerare och ACE-hämmare eller angiotensionreceptor-antagonister. Denna medicinering minskades gradvis över i genomsnitt 3 år. Endast i ett fall sågs en förvärring av hjärtsvikten. I genomsnitt följdes behandlingen under nästan 8 år. Patienterna

klassades i tidig och sen återhämtning, definierade som hjärtsvikt NYHA grad I resp. II-IV vid ettårskontrollen.

Sen återhämtning karakteriserades av större slutdiastolisk diameter (LVEDD), i genomsnitt 62,4 mm, jämfört med tidig återhämtning, 56,8 mm. Slutsatsen blir att i stort sett var prognosen god. Samtidig pre-eklampsi innebar bättre prognos. Tre fjärdedelar av patienterna kunde sluta med medicineringen. Återställd vänsterkammarfunktion

Den fjärde studien omfattade en mer detaljerad undersökning av hjärtfunktionen hos PPCM-patienter4. Utan behandling är detta tillstånd livshotande, men med behandling blir flertalet kvinnor återställda inom ett år5, och behandlingen bör fortsätta åtminstone ett år efter det att symptomen försvunnit.6 Återställd vänsterkammarfunktion har av andra vanligtvis undersökts med ejektionsfraktion (LVEF); andra kvarstående rubbningar, såsom minskad longitudinell muskelfunktion i vänster kammare, försämrad vänster förmaksfunktion, samt nedsatt endotelfunktion har också rapporterats.7,8 Då även hypertension, och därmed ökad artärstyvhet, också ofta förekommer vid PPCM, beslöts att närmare undersöka patienterna med ultraljud av hjärtat och bestämning av artärstyvhet före och efter fysiskt arbete, med syfte att fastställa om rubbningar kvarstår även efter det medicinering avslutats hos patienter som ansetts återställda, i jämförelse med patienter som kvarstår på medicinering, och friska kontroller.

Tjugutvå kvinnor som fått diagnosen PPCM enligt fastlagda kriterier9 mer än 2 år tidigare inkluderades.

Femton åldersmatchade friska kvinnor med minst en genomgången graviditet rekryterades som kontroller.

”Femton åldersmatchade friska kvinnor med minst en genomgången graviditet rekryterades som kontroller. Ultraljud av hjärtat gjordes före, under och efter cykelarbete med ökande belast­ ning”. Foto: Canstock, arkiv. #8-9 2021

17

Ultraljud av hjärtat gjordes före, under och efter cykelarbete med ökande belastning. Artärstyvhet bestämdes före och efter arbete med hjälp av Arteriograph. Utifrån en analys av tryckförändringar i en blodtryckskuff, applicerad på vanligt sätt på överarmen, kan förstärkningsfaktor (augmentation index, AIx, procent), pulsvågshastighet (PWV, m/s) och centralt systoliskt blodtryck i aorta (AoBP) bestämmas. Jag har tidigare skrivit om metoden i Medicinsk Access, senast i nr 3 2016,10 och tillämpad på en undersökning av effekten av kosttillskott på artärstyvhet i nr 2/2019.11 Metoden är den enda som kan användas i föreliggande test-situation genom att mätningen går snabbt. PPCM har tidigare inte undersökts med avseende på artärstyvhet, så denna studie är den första i sitt slag.

Ultraljudsundersökningen cirka 5 år efter diagnos gav vid handen att patienter utan sviktbehandling, som alltså ansågs återställda, fortfarande hade signifikanta rubbningar av hjärtfunktionen i form av nedsatt longitudinell vänsterkammarfunktion och minskad kontraktionshastighet både i systole och diastole, såsom ofta ses vid hypertensiv hjärtsjukdom. Förändringarna var tydligt skilda från kontrollerna, även hos dem som fortfarande var under behandling, där tiden efter diagnos var omkring 2 år. De båda grupperna med PPCM skilde sig inte åt signifikant.

Eftersom denna studie är den första med bestämning av artärstyvhet (PWV) och endotelfunktion (Aix är ett mått på detta) presenterar jag de genomsnittliga resultaten för de tre grupperna i figur 1 och 2. Figur 1 avser vila före arbete, figur 2 visar resultaten omedelbart efter arbete, samtidigt med ultraljudsundersökningen. Som framgår av figur 1 skiljer sig bägge PPCM-grupperna från kontrollerna på likartat sätt, och alla skillnader är statistiskt signifikanta (p<0,05 – p<0,001). Mönstret är väldigt likartat efter arbete, med litet högre värden för SBP och lägre värden för Aix (Notera att Aix-värdena har multiplicerats med minus 1, och PWV med 10, för att diagrammen ska bli lättlästa).

Figur 3. Genomsnittsåldern för de tre undersökta grupperna inplacerade i ett diagram av PWV i relation till ålder, byggt på c:a 10000 mätningar av hjärtfriska individer.12 Den tjocka linjen är medi­ anvärdet för resp. ålder. Grön prick = kontrollerna, ligger på medianen. Röd prick 1 = de obehandla­ de, och röd prick 2 = de behandlade patienterna.

De ligger på värden som motsvarar medianvär­ den för PWV för ålder över 60 år.

Figur 1. Resultat i vila av artärstyvhetsmätning.

SBP = systoliskt blodtryck, mmHg; DBP = diasto­ liskt blodtryck mmHg; AoAP = systoliskt aorta­ blodtryck, mmHg; PWV = pulsvågshastighet, m/s x 10; Aix_br = augmentationsindex i armartären, procent x (-1). Lägre staplar är = mer normalt re­ sultat utom för Aix_br, där högre stapel är bättre.

Figur 2. Resultat av artärstyvhetsmätning omedelbart efter cykelarbete. Beteckningar som i figur 1.

18

#8-9 2021

I figur 3 har jag lagt in medelåldern för grupperna i ett diagram som visar hur PWV normalt varierar med åldern.12 Den tjocka linjen betecknar medianvärdet för motsvarande ålder, och övriga linjer visar gränserna för angivna percentiler. Kontrollgruppen ligger precis på medianvärdet, medan de två andra grupperna ligger klart över. Se vidare figurtexten.

Kommentar

En sak som sticker ut är att de PPCM-patienter som fortfarande stod under behandling hade samma genomsnitt av PWV efter arbete som före. Sannolikt beror detta på att deras behandling också har en direkt läkemedelseffekt på PWV som endast syns i kombination med den kärldilatation som framkallats av cykelarbetet.

Barasas avhandling tillför ny viktig kunskap om hur det går för kvinnor med PPCM, och innebär att stor uppmärksamhet bör ges åt uppföljning omedelbart efter födseln, så att inte diagnosen missas, och vidare att patienter med diagnosen följs med ultraljudsundersökning av hjärtat under flera år. Adekvat hjärtsviktsbehandling under lång tid kan bli nödvändig, kanske t.o.m. livslångt som föreslagits av vissa författare.5 Förr i världen ansågs kvinnor behöva ta det lugnt efter att ha fött barn, och det har säkert varit gynnsamt för att förhindra ev. utveckling av hjärtsvikt. I dag underkastar sig unga kvinnor ofta ganska hård fysisk träning i helt annan utsträckning.

Man kan förmoda att sådan träning inte bör återupptas

alltför tidigt, och i synnerhet inte om PPCM har diagnosticerats.

Detta gäller även diagnosen preeklampsi, d.v.s. förhöjt blodtryck och tecken på organpåverkan t.ex. av njuren (äggvita i urinen), levern (ökning av transaminaser), svår huvudvärk, minskning av blodplättarna och tillväxthämning av moderkakan. Både preeklampsi och PPCM har nedsatt endotelfunktion och en minskning av proteinet VEGF (vaskulär endotelial tillväxtfaktor) gemensamt. Bland de 22 PPCM-patienterna i ref. 4 hade 14 haft

preeklampsi, så det finns stor anledning att uppmärksamma ev. PPCM efter födseln.

GUNNAR NYBERG Docent em. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

REFERENSER 1. B arasa A, Schaufelberger M, Lappas G, Swedberg K, Dellborg M, Rosengren A. Heart failure in young adults: 20-year trends in hospitalization, aetiology, and case fatality in Sweden. Eur Heart J 21014;35:25-32.

2. B arasa A, Rosengren A, Sandström TZ, Ladfors L, Schaufelberger M. Heart fauilure in late pregnancy and postpartum: incidence and long-term mortality in Sweden from 1907 to 2010. J Card Fail. 2017;23:370-8.

3. B arasa A, Goloskokova V, Ladfors L, Patel H, Schaufelberger M. Symptomatic recovery and pharmaceutical management in a clinical cohort with peripartum cardiomyopathy. J Matern Fetal Neonatal Med 2018;31:1342-9.

4. J ohansson MC, Barasa A, Basic C, Nyberg G, Schaufelberger M. Increased arterial stiffness and reduced ventricular long-axis funktion in patients recovered from peripartum cardiomyopathy. Clin Physiol Funct Imaging 2021;41:95-102.

5. Sliwa K, Petrie MC, Hilfiger-Kleiner D et al. Long-term prognosis, subsequent pregnancy, contraception and overall management of peripartum cardiomyopathy. Eur J Heart Failure 2018;20:952-61.

6. Hilfiger-Kleiner D, Haghikia A, Nonhoff J & Bauersachs J. Peripartum cardiomyopathy: current management and future perspectives. Eur Heart J 2015;36:1090-97.

7. Ersböll AS, Bojer AS, Hauge MG, Johansen et al. Long-term cardiac function after peripartum cardiomyopathy and pre-eclampsia: a Danish nationwide, clinical follow-up study using maximal exercise testing and cadiac magnetic resonance imaging.

J Am Heart Ass 2018;7,e008991.

8. G oland S, Weinstein JM, Zalik A, et al. Angiogenic imbalance and residual myocardial injury in recovered peripartum cardiomyopathy patients. Circulation, Heart Failure 2016;9:e003349.

9. Sliwa K, Hilfiker-Kleiner D, Petrie MC et al. Current state of knowledge on aetiology, diagnosis, management, and therapy of peripartum cardiomyopathy: A position statement from the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology Working Group on peripartum cardiomyopathy. Eur J Heart Fail 2010;12:767-78.

10. Nyberg G. Modern pulsvågsanalys, stark oberoende riskfaktor för kardiovaskulär analys. Medicinsk Access 2016;3:16-19.

11. Einarsson A, Nilebrink-Styffe C & Nyberg G. Kan kosttillskott förbättra kärlfunktion genom minskad kärlstyvhet och förbättrad endotelfunktion? Medicinsk Access 2019;2:29-32.

12. Kahan T, Boutouyrie P, Czirakí A, Illyés M et al. Aortic stiffness measured by a novel oscillometric method independently predicts cardiovascular morbidity and mortality: a study of 4146 subjects. Presentation vid European Society of Hypertension Annual Meeting i Milano 2013.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#8-9 2021

19

Undersökningsrummet upplevs som lugnare och tryggare.

Med ljus och ljudspel har vi fångat uppmärksamheten hos barn från 4 månader till 2-3 år så att de klarar att ligga stilla, vilket innebär att vi kan minska antalet undersökningar som behöver utföras med sedering eller narkos. Dessutom är utrustningen bra för vuxna med klaustrofobi säger Christin Ekestubbe.

Foto: Catarina Thepper.

20

#8-9 2021

Världens första fotonräknande skiktröntgen i kliniskt bruk på Karolinska Universitetssjukhuset Christin Ekestubbe, röntgensjuk­ sköterska och Tobias Gran­ berg, sek­ tionschef vid Medicinsk Enhet Neu­ roradiologi.

Foto: Catarina Thepper.

Världens första kliniskt godkända fotonräknande datortomograf (DT) har tagits i bruk på Karolinska i Huddinge. Tekniken ökar bildkvaliteten så mycket att stråldosen i många fall kan halveras. Det blir också möjligt att göra avancerade undersökningar av lungorna hos patienter som haft allvarlig covid-19.

Datortomografi, eller skiktröntgen, är en teknik som är bra för att ta bilder av små detaljer i människokroppen.

Med en fotonräknande datortomograf går det att zooma in ännu mer i bilderna.

Upplösningen är så bra att det blir möjligt att upptäcka blodproppar och tecken till inflammation i mycket små kärl i hjärnan, kärl som vi inte kan se vid en vanlig skiktröntgen, berättar Tobias Granberg, sektionschef vid Medicinsk Enhet Neuroradiologi.

Med den nya tekniken kan man göra avancerade undersökningar av kärl och studera blodflödet i lungorna hos personer med covid-19, ett forskningsprojekt som bedrivs på Karolinska i Huddinge. Det blir möjligt att minska mängden kontrastmedel för patientgrupper med känsliga njurar, som äldre patienter och njurtransplanterade.

Undersökningen kan göras mycket snabbt, vilket är bekvämt för patienten och minskar risken för att rörelser påverkar diagnostiken. Tekniken gör det också möjligt att i många fall halvera stråldosen, något som är särskilt betydelsefullt för gravida och barn.

Patienten som ska undersökas kan välja

I undersökningsrummet möts patienten av ett ljud- och ljusspel i taket och på tomografens väggar, något som har gjorts möjligt genom en donation från Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Patienten som ska undersökas kan välja mellan olika scenarier; tecknad barnfilm, en djungel med brus från vattenfall och sång av exotiska fåglar, en stjärnhimmel med norrsken, med mera.

Ursprungligen en barnanpassning som man har goda erfarenheter av på Karolinska i Solna, där den används vid liknande undersökningar.

Patienter och anhöriga kan koppla bort sjukdom och steril sjukhusmiljö. Undersökningsrummet upplevs som

lugnare och tryggare. Med ljus och ljudspel har vi fångat uppmärksamheten hos barn från 4 månader till 2-3 år så att de klarar att ligga stilla, vilket innebär att vi kan minska antalet undersökningar som behöver utföras med sedering eller narkos. Dessutom är utrustningen bra för vuxna med klaustrofobi, säger Christin Ekestubbe, röntgensjuksköterska.

Bättre på att detektera vilka ämnen som finns i kroppen

En fotonräknande datortomograf kan, enkelt uttryckt, inte bara känna av fotoner efter att de passerat genom människokroppen, utan även mäta deras energi, vilket gör att den är bättre på att detektera vilka ämnen som finns i kroppen.

Störningar från förkalkningar i blodkärl försvinner och det blir möjligt att se förträngningar i hjärtats tunna kranskärl.

Jämförbarheten mellan undersökningar förbättras också, vilket ger säkrare uppföljning av tumörer.

Förutom Karolinska har också Linköping och Lund samma typ av kliniskt godkända fotonräknande DT. Enligt Tobias Granberg är det ingen slump att teknik i frontlinjen av radiologin installeras i Sverige.

Radiologisk forskning är stark i Sverige. Vi är vana att hantera ny teknik, är bra på strålskydd och på att utveckla nya undersökningsmetoder med kontrastmedel. Här på Karolinska Universitetssjukhuset är vi också kunniga inom medicinska specialområden där den nya tekniken gör särskilt stor nytta för patienten, säger han.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset

Fotonräknartekniken är något som Karolinska forskar mycket kring. Nyligen installerades världens första fotonräknande DT baserad på kiselteknik på Karolinska i Solna. https://www.karolinska.se/om-oss/centrala-nyheter/2021/10/varldens-forsta-fotonraknande-datortomograf-baserad-pa-kiselteknik-testas-pa-karolinska-universitetssjukhuset

#8-9 2021

21

”I många länder, inklusive Sverige, finns ingen laglig möjlighet att utreda patientens släktingar utan samtycke från patienten. Patient bör därför ges information kring sjukdomens genetiska aspekter och i förekommande fall uppmana förstagradssläktingar att kontakta sjukvården för vidare utredning. Om den första individen i en släkt som diagnosticeras med en ärftlig sjukdom, det så kallade probandet, har en känd sjukdomsorsakande mutation kan alla förstagradssläktingar testas för denna mutation.” Foto: Canstock, arkiv.

Familjär dilaterad kardiomyopati

– ärftlig form av hjärtsvikt 22

#8-9 2021

Hjärtsvikt medför lidande och död för patienter samt medför betydande resursåtgång för samhället. Dilaterad kardiomyopati karakteriseras av dilatation av vänsterkammaren i kombination med nedsatt systolisk funktion. Ärftliga former, familjär dilaterad kardiomyopati, förekommer och har kopplats till mutationer i ett flertal gener. Korrekt diagnostik av familjär dilaterad kardiomyopati möjliggör screening av anhöriga.

Europeiska kardiologföreningen har definierat kardiomyopati som en myokardiell sjukdom där hjärtmuskeln är strukturellt och funktionellt avvikande i avsaknad av kranskärlssjukdom, hypertension, klaffsjukdom eller medfött hjärtfel som förklarar avvikelsen. Kardiomyopatier klassificeras efter morfologi och funktion som antingen; dilaterad kardiomyopati, hypertrofisk kardiomyopati, arytmogen kardiomyopati (tidigare benämnd arytmogen högerkammarkardiomyopati), restriktiv kardiomyopati eller oklassificerad kardiomyopati. Vidare görs åtskillnad mellan ärftlig/genetisk och icke-ärftlig/förvärvad kardiomyopati. #8-9 2021

23

Figur 1. Tvärtsnitt av två kardiomyocyter som kopplas samman med desmosomer.

Bilden visar gener där mutationer har kopplats till familjär dilaterad kardiomyopati och de cellstrukturer de kodar för. Översatt till svenska från Mattsson et al. Publicerad av IntechOpen under open access. https://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Familjär dilaterad kardiomyopati

Dilaterad kardiomyopati kännetecknas av dilatation av vänsterkammaren i kombination med nedsatt systolisk funktion. Prevalensen har skattats till 1 på 2500 personer och den årliga incidensen till 7 på 100 000 individer men detta är troligen en underskattning. I mer än 20 procent av fallen kan en potentiellt sjukdomsorsakande mutation hittas vid genetisk testning. Mutationer i fler än 50 olika gener har kopplats till familjär dilaterad kardiomyopati (Figur 1), de vanligaste utgörs av gener som kodar för lamin A/C och titin. Oftast är fenotypen densamma oavsett vilken sjukdomsorsakande mutation som orsakar sjukdomen varför breda genpaneler används. Vissa genmutationer tenderar dock att påverka retledningssystemet och har kopplats till ökad risk för plötslig död.

Om utredning kan utesluta andra orsaker till dilaterad kardiomyopati föreligger idiopatisk dilaterad kardiomyopati. Ifall även en första- eller andragradssläkting har dilaterad kardiomyopati eller om en sjukdomsorsakande mutation bekräftas kan diagnosen familjär dilaterad kardiomyopati ställas. Då alla sjukdomsorsakande mutationer inte är kända kan ett negativt gentest inte utesluta familjär dilaterad kardiomyopati. De flesta mutationer som orsakar familjär dilaterad kardiomyopati har ett autosomalt dominant nedärvningsmönster, men även former med autosomalt recessivt, X-bundet recessivt eller mitokontriellt nedärvningsmönster förekommer. Den viktigaste orsaken till genetisk testning hos patient med redan bekräftad idiopatisk eller familjär dilaterad kardiomyopati är att möjliggöra kaskadscreening av anhöriga.

Vid dilaterad kardiomyopati ändrar exakt genmutation sällan handläggningen för den individuella patienten.

Undantag finns så som mutation i genen LMNA vilken kodar för lamin A/C som spelar en viktig roll i cellkär24

#8-9 2021

nans membran. Mutation i LMNA orsakar en fenotyp med penetrans tidigt i livet och särskild benägenhet för retledningshinder, arytmi samt plötslig död. Europeiska kardiologföreningens riktlinjer rekommenderar att implanterbar defibrillator ska övervägas hos patienter med dilaterad kardiomyopati och LMNA-mutation samt ytterligare riskfaktor i form av antingen; icke-ihållande ventrikeltakykardi, ejektionsfraktion ≤45 procent, manligt kön eller icke-missensemutation.

Familjeutredning

I många länder, inklusive Sverige, finns ingen laglig möjlighet att utreda patientens släktingar utan samtycke från patienten. Patient bör därför ges information kring sjukdomens genetiska aspekter och i förekommande fall uppmana förstagradssläktingar att kontakta sjukvården för vidare utredning. Om den första individen i en släkt som diagnosticeras med en ärftlig sjukdom, det så kallade probandet, har en känd sjukdomsorsakande mutation kan alla förstagradssläktingar testas för denna mutation.

Om nedärvningsmönstret är autosomalt dominant har varje barn 50 procents risk att bära på mutationen. Ett genetiskt test kan då bekräfta eller utesluta detta. För de förstagradssläktingar som inte bär på mutationen krävs ingen ytterligare uppföljning. För de förstagradssläktingar som däremot bär på mutationen bör man gå vidare med så kallad kaskadscreening, screening även av denna individs förstagradssläktingar. De individer som bär på en sjukdomsorsakande mutation bör genomgå kardiologisk utredning med åtminstone EKG och ultraljud av hjärtat utöver anamnes. Även om denna utredning inte visar fenotypen dilaterad kardiomyopati har dessa individer stor risk att utveckla sjukdomen och bör därför genomgå ny utredning åtminstone vart tredje år.

”Alla förstagradssläktingar bör genomgå kardiologisk utredning med åtminstone EKG och ultraljud av hjärtat. Även om denna utredning inte visar tecken på diagnosen dilaterad kardiomyopati har dessa individer stor risk att utveckla sjukdomen och bör genomgå ny kardiologisk utredning åtminstone vart femte år upp till 60 års ålder”. Foto: Canstock, arkiv.

I de fall där probandet har vad som bedömts som en familjär dilaterad kardiomyopati (ytterligare släkting med dilaterad kardiomyopati), kan inte negativ genetisk utredning användas som argument för att inte utreda patientens släktingar. Detta då probandet troligtvis bär på en okänd mutation. Alla förstagradssläktingar bör genomgå kardiologisk utredning med åtminstone EKG och ultraljud av hjärtat. Även om denna utredning inte visar tecken på diagnosen dilaterad kardiomyopati har dessa individer stor risk att utveckla sjukdomen och bör genomgå ny kardiologisk utredning åtminstone vart femte år upp till 60 års ålder. Av de som bär på en sjukdomsorsakande mutation drabbas nästan alla av sjukdomen innan 60 års ålder, varför de som fortfarande inte visar några tecken på att utveckla sjukdomen vid denna ålder troligen inte bär på någon sjukdomsorsakande mutation.

Behov av ytterligare forskning

Familjär dilaterad kardiomyopati fortsätter troligen vara underdiagnosticerat. Korrekt diagnostik och ökad medvetenhet kring sjukdomens ärftlighet samt genetisk utredning skulle möjliggöra att de som bär på sjukdomsorsakande gener upptäcks innan de utvecklar sjukdomen.

Detta är viktigt då det i sin tur möjliggör att sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede. Framtida forskning kring prevalensen av familjär dilaterad kardiomyopati i en svensk

kontext behövs. Det behövs bättre kunskap kring hur specifika mutationer påverkar risken för arytmi för bättre riskstratifiering inför beslut kring implantation av implanterbar defibrillator. Frågor kring om behandling kan förebygga utvecklandet av sjukdom hos de som bär på sjukdomsorsakande mutation behöver också besvaras.

GUSTAV MATTSON ST-läkare, VO internmedicin, Region Gävleborg Gävle sjukhus.

Centrum för forskning och utveckling, Uppsala Universitet/ Region Gävleborg.

PETER MAGNUSSON Överläkare vid VO Kardiologi, Region Gävleborg, Gävle, med dr. Centrum för forskning och utveckling, Uppsala Universitet/ Region Gävleborg. Avdelningen för vårdvetenskap, Högskolan i Gävle. Institutionen för medicin, Solna, Karolinska institutet.

Referenser: 1. M attsson G, Magnusson P. Familial Dilated Cardiomyopathy: Risk Stratification for Sudden Cardiac Death. In: Magnusson P, LeQuang JA, editors. Sudden Cardiac Death. IntechOpen. 2020.

2. M cNally EM, Golbus JR, Puckelwartz MJ. Genetic mutations and mechanisms in dilated cardiomyopathy. J Clin Invest 2013;123:19–26.

3. C harron P, Arad M, Arbustini E, et al. Genetic counselling and testing in cardiomyopathies: a position statement of the European Society of Cardiology Working Group on Myocardial and Pericardial Diseases. Eur Heart J 2010;31:2715–26.

#8-9 2021

25

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i en ny studie

Carina Blomst­ röm Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala uni­ versitet. Foto: Akademiska sjukhuset .

26

#8-9 2021

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer.

I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer.

Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Vår förhoppning är att patienter med ihållande hjärtflimmer ska kunna erbjudas en effektivare behandling och få högre livskvalitet, dels genom längre perioder utan flimmer, dels genom mindre behov av sjukhusvård på kort och lång sikt, exempelvis elkonvertering, en behandling med elstötar som korrigerar hjärtrytmen, säger Carina

Blomström-Lundqvist, överläkare i kardiologi och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

Förmaksflimmer, eller hjärtflimmer som det också kallas, är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna.

Sjukdomen, som drabbar cirka 4-5 procent av befolkningen, innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak. Detta leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen.

Idag behöver många patienter med hjärtflimmer återkommande elkonvertering, en behandling med elstötar som ges under narkos för att korrigera hjärtrytmen.

I den treåriga, randomiserade studien kommer patienter med ihållande förmaksflimmer, som ännu inte provat någon rytmstabiliserande läkemedelsbehandling, slumpvis att delas in i två grupper, där den ena får lungvensisolering

Förmaksflimmer (hjärtflimmer) är den vanligaste hjärt­ rytmstörningen hos vuxna. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak vilket leder till att för­ maken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen. Foto: Canstock, arkiv.

FAKTA: Förmaksflimmer (hjärtflimmer) • Den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna.

• I nnebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak vilket leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen.

•S jukdomen är oftast inte ärftlig och något vanligare hos män än kvinnor.

•F lertalet känner endast att hjärtat slår fler slag än vanligt, men vissa får värre symtom som yrsel, andnöd, svettningar, svaghetskänsla, kramp i bröstet, illamående och det händer att man svimmar.

Vanligtvis hittas ingen säker orsak till attacken, men den kan ibland utlösas av hög konsumtion av tobak/ kaffe/ alkohol, känslomässig stress, infektion, vissa läkemedel eller överaktivitet i sköldkörteln/giftstruma.

I multicenterstudien samarbetar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet med kollegor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skåne Universitetssjukhus i Lund, Örebro Universitetssjukhus och Liverpool hospital, samt ytterligare tre centra i Europa.

Studien finansieras med nio miljoner kronor från Erling Perssons stiftelse.

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskarna utvärdera om en form av kateterburen ablation, lungvensisolering, är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer.

Foto: Akademiska sjukhuset .

och den andra rytmstabiliserande läkemedel som förstahandsbehandling. Deltagarna kommer att följas upp ett år efter behandlingsstart samt efter ytterligare 2-3 år.

Lungvensisolering, eller kateterburen ablation, innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla. Syftet är att elektriskt isolera triggande impulser från hjärtats lungvener och därmed få förmaksflimret att slockna så att det normala retledningssystemet kan styra hjärtrytmen igen, förklarar Carina BlomströmLundqvist.

Källa: Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet #8-9 2021

27

Neuropatisk smärta

– ett av de mest handikappande och svårbehandlade medicinska tillstånden.

Svenskt företag utvecklar ny, lovande behandling baserat på årets Nobelpris Inte mindre än ca 20% i den vuxna befolkningen uppskattas lida av kronisk smärta. Det påverkar vardagen och livskvaliteten negativt på flera olika sätt och nuvarande läkemedel är inte effektiva nog och/eller kan vara beroendeframkallande. Men med kunskap som belönats med årets Nobelpris i medicin eller fysiologi tänds hoppet om en möjlig, ny och verkningsfull behandling. Årets pris tilldelades professor David Julius för hans upptäckt 1997 då han identifierade 28

#8-9 2021

och klonade det specifika protein (TRPV1) som är ansvarigt för känslan av brännande smärta.

Svenska Alzecure Pharma testar nu ett nytt läkemedel, en antagonist till TRPV1, i kliniska försök.

Kronisk smärta är mycket vanligt och har en stor inverkan på livskvaliteten och välbefinnandet. Totalt bedöms cirka 7–8 procent av den vuxna befolkningen världen över lida av smärta med neuropatiska inslag, vilket enbart i USA, Europa och Japan motsvarar cirka 25 miljoner individer.

Perifer neuropatisk smärta är resultatet av olika slags

Med kunskap som belönats med årets Nobelpris i medicin eller fysiologi tänds hoppet om en möjlig, ny och verkningsfull behandling av neuropatisk smärta. ”Nuvarande terapeutiska alternativ ger i bästa fall en acceptabel smärtlindring hos högst 40% av patienterna och i många fall måste behandlingarna avslutas på grund av biverkningar. Många patienter behandlas också med NSAID och starka opioider trots att det saknas evidens för effekt vid långtidsbehandling och riskerna med behandlingarna är stora”.

Foto: Cantstock, arkiv.

skador på nervfibrerna, såsom toxiska, traumatiska, metaboliska, infektions- eller komprimeringsskador. Vanliga symptom är smärtsamma stickningar eller kittlingar som kan beskrivas som en huggande eller brännande smärta, liksom känslan av att få en elektrisk stöt. Patienter kan också uppleva allodyni (smärta orsakad av en stimulans som vanligtvis inte orsakar smärta) eller hyperalgesi (ökad smärta från en stimulans som normalt provocerar smärta).

Tre vanliga tillstånd av neuropatisk smärta är smärtsam perifer neuropati orsakad av exempelvis diabetes, smärtsam postherpetisk neuralgi (bältros) och neuropatisk

smärta inducerad av cellgiftsbehandlingar. ”Nya effektiva behandlingar med färre risker och biverkningar är efterlängtade”, säger Rolf Karlsten, docent, överläkare och sektionschef på Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset. ”Nuvarande terapeutiska alternativ ger i bästa fall en acceptabel smärtlindring hos högst 40% av patienterna och i många fall måste behandlingarna avslutas på grund av biverkningar. Många patienter behandlas också med NSAID och starka opioider trots att det saknas evidens för effekt vid långtidsbehandling och riskerna med behandlingarna är stora”. #8-9 2021

29

TRPV1 är en icke-selektiv katjonkanal eller receptor som finns nästan överallt i kroppen, men finns extra rikligt i våra sensoriska nerver inklusive noci­ ceptiva primära sensoriska nervceller. TRPV1 aktiveras av skadlig värme (>45°C), lågt pH och av den aktiva ingrediensen i chilipeppar, capsaicin. Receptorn kan också aktiveras via inflammatoriska mediatorer, t.ex. prostaglandin E2, bradykinin och nervtillväxtfaktorn NGF. En särskilt viktig egenskap hos TRPV1 är att den kan ”sensibiliseras” för värme, vilket kan minska vär­ metröskeln till ~35 ° C, så att kanalen kontinuerligt aktiveras vid kroppstemperatur. Många inflam­ matoriska mediatorer agerar direkt eller indirekt genom TRPV1 för att excitera och sensibilisera nervändsluten som innerverar inflammerade eller skadade vävnader. TRPV1 spelar en central roll när det gäller att initiera smärtsignalering både i allmänhet och vid kronisk smärta. I samband med kronisk smärta är receptorn dessutom ansvarig för att ökad smärtkänslighet upprätthålls, inte bara triggad av värme utan även orsakad av mekanisk stimulering (pinprick) och beröring, en vanlig egenskap hos perifer neuropatisk smärta.

Att blockera TRPV1-kanalen är därför en intres­ sant möjlighet när det kommer till utveckling av nya smärtstillande läkemedel.

Bilden (modifierad) är baserad på illustration från Julius och Basbaum, Nature 2001:413

Nobelprisbelönad forskning lade grunden

David Julius föddes 1955 i New York, USA. Han dokto­ rerade 1984 vid University of California, Berkeley och gjorde därefter sin postdoc. vid Columbia University i New York.

Sedan 1989 har David Julius be­ drivit forskning vid University of California, San Francisco där han nu är professor.

Foto: Image from BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Awards.

Professor David Julius, tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2021.1 Hans forskning fokuserade på den biologiska bakgrunden till hur vi kan förnimma värme, kyla och kemiska irriterande ämnen, vilket ledde till nya insikter om smärtans grundläggande natur och nya strategier för smärtbehandling. Grunden för den läkemedelsutveckling som nu pågår baseras på det specifika protein, TRPV1, som han identifierade och klonade 1997.

Som bilden illustrerar är TRPV1 är specialiserade katjonkanaler, främst uttryckta i sensoriska nervceller.

TRPV1 aktiveras av t.ex. värme, surt pH och capsaicin som finns i chilipeppar och spelar en avgörande roll i värmesensation och nociception, dvs. utlösning av smärta genom aktivering av nociceptorer som består av fria nervändslut. Vid kroniska smärttillstånd är TRPV1 uppreglerade vilket sänker smärttrösklar och orsakar en ökad uppfattning om smärta.

Bolagets mål är att utveckla en ny behandling som blockerar eller reducerar den smärta som utlöses genom TRPV1s biologiska funktion. För att undvika systemeffekter vid behandling utvecklar man en gel som ges lokalt där smärtan är lokaliserad. Med lokal applicering åstadkoms låg exponeringen av ACD440 systemiskt medan koncentrationen av substansen lokalt kan hållas hög för att uppnå maximalt smärtstillande effekt. Förhoppningen är att kunna hämma TRPV1-kanalen genom detta nya opioid-fria läkemedel och därigenom uppnå en smärtstillande effekt utan de begränsande biverkningar som uppkommer med befintliga behandlingar.

I december 2020 inledde AlzeCure en klinisk fas Ib-studie för ACD440 för att dokumentera både tolerabilitet och tidiga signaler om effekt. Resultaten från studien var positiva och bolaget förbereder för närvarande starten av en fas II-studie. ACD440 ska ges i gel-form men AlzeCure utvärderar också andra formuleringar för att ytterligare bredda användningsområdet.

Utveckling av nytt läkemedel testas på patienter

ACD440 är en TRPV1-antagonist som är i klinisk utveckling av det svenska företaget AlzeCure Pharma.

Läkemedelskandidaten, som införlivades i företaget i januari 2020 via en strategisk inlicensiering har sitt ursprung från ett globalt läkemedelsföretag, och är framtagen baserat på en gedigen vetenskaplig dokumentation.

OLA BJÖRKMAN Docent, frilansskribent.

Referenser 1. David Julius delade Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Ardem Patapoutian, Howard Hughes Medical Institute, Scripps Research, La Jolla, CA, USA.

30

#8-9 2021

SE21OB00038 07/2021 RELEVANS.NET

Varför är det svårare för vissa att gå ner i vikt? faktaomvikt.se

Novo Nordisk Scandinavia AB www.novonordisk.se #8-9 2021

31

Cancerbehandling med större precision på Karolinska Universitetssjukhuset Patienter med kolorektalcancer erbjuds en utökad diagnostik med bred gensekvensering i ett forskningsprojekt som kan bli klinisk rutin inom ett år. Diagnostiken ska ge effektivare cancerbehandlingar och tidig ärftlighetsutredning.

Annika Sjövall, överläkare och processledare för kolorektal­ cancer.

Reflextestningsprojektet är ett forskningsprojekt där biopsier från misstänkt tjock- och ändtarmscancer ska gensekvenseras innan behandling sätts in.

Det genetiska testet kan visa hur tumören kommer att svara på cytostatika och vilka cytostatika som fungerar bäst för den aktuella tumören. Kirurgerna bedömer samtidigt varje patients förutsättningar att klara av behandlingen och i vilken ordning den ska ske utifrån var tumören sitter och hur den växer. Sammantaget går cancerbehandlingen mot att vara så individuellt anpassad som möjligt – vilket kallas precisionsmedicin - med tanken att göra den så effektiv och skonsam som möjligt för varje patient.

Kolorektalcancer innefattar två diagnoser: koloncancer och rektalcancer

Vid koloncancer har man ofta opererat patienten först.

Sedan har tumören undersökts i mikroskop och beslut har tagits om tilläggsbehandling med cytostatika efter operation beroende på hur stor man bedömer återfallsrisken, berättar Annika Sjövall, överläkare på Kolorektalsektionen på Karolinska och processledare för kolorektalcancer på Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.

Men nu finns data som tyder på att det kan vara bättre att ge cytostatika före operation, och det finns även vissa genetiska varianter av tumörer som inte svarar bra på cytostatikabehandling, säger hon.

DNA från patientens tumör analyseras med en bred genetisk panel som tagits fram på Karolinska Institutet.

Panelen möjliggör analys av alla gener i människans DNA som är relevanta för cancer.

Det vi framför allt kommer fokusera på är genetiska varianter som förutspår prognos och behandlingssvar för kolorektalcancern samt om tumören är ärftlig, säger Annika Sjövall.

”Om det finns tecken på annan ärftlig cancer kommer patienten att få en snabb bedömning av enheten Klinisk genetik på Karolinska Univer­ sitetssjukhuset. Patienten och familjen kommer då att erbjudas vägledning på mottagningen för ärftlig cancer.”

Foto: Unsplash

Den genetiska sekvenseringen kommer också att ge svar på om det finns gener som kan innebära en mycket hög risk för ärftlig bröstcancer och malignt melanom.

–Om det finns tecken på annan ärftlig cancer kommer patienten att få en snabb bedömning av enheten Klinisk genetik på Karolinska Universitetssjukhuset. Patienten och familjen kommer då att erbjudas vägledning på mottagningen för ärftlig cancer, säger Annika Sjövall.

Hon hoppas att forskningsprojektet ska övergå till klinisk rutin om ett år. Utmaningarna handlar bland annat om att gensekvenseringen ska gå tillräckligt snabbt för en bedömning innan operation och att biopsin behöver innehålla tillräckligt mycket cancerceller både för vanlig cancerdiagnostik och för gensekvensering.

– Den utökade diagnostiken har förutsättningar för att ge en stor förbättring för patienten. Kan vi skräddarsy behandlingen, kan vi också ge bättre överlevnadsmöjligheter, skonsammare behandlingar och förebygga andra cancerformer, säger Annika Sjövall.

Källa: Karolinska Universitetssjukhuset.

Fakta Reflextestningsprojektet Reflextestningsprojektet ska innefatta alla patienter i Region Stockholm och Gotland som utreds för tjock- och ändtarmscancer, vilket är mellan 1000 och 1500 patienter per år. Det är ett forskningsprojekt i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, SciLife samt kirurgklinikerna på övriga sjukhus i regionen.

Läs mer om precisionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset: https://www.karolinska.se/om-oss/om/precisionsmedicinsktcentrum-karolinska/

32

#8-9 2021

Ingår i det fria vårdvalet.

Patientavgift och frikort gäller.

Tar du Alfuzosin / Finasterid?

Har du fått information om alternativet?

Bara i Sverige är det fler

än 300.000 män som söker vård för sina besvär och fler än 207.000 som dagligen tar läkemedel mot sina symtom av en godartad förstorad prostata (BPH).

Sonny Schelin, urolog vid Specialistläkargruppen i Kalmar, anser att det här är en bortglömd patientgrupp. Om de söker hjälp, så hänvisas de oftast till läkemedel eller katetrar. Vid läkemedelsbehandling är biverkningarna såsom trötthet, yrsel och minskad sexlust vanliga.

– Jag kan inte förstå varför många läkare gör på det viset när vi kan erbjuda patienterna en effektiv behandling. Enligt lag är det sjukvårdens plikt att informera om alternativen och ge patienten rätt att välja den behandling som han föredrar.

CoreTherm®- Modern behandling för godartad prostataförstoring Kräver ingen operation Ca 10 minuters behandling Snabb, säker och effektiv Erbjuds på 17 st. kliniker i Sverige

Dag Sandblom, urolog vid Capio Urologi Solna, som sedan augusti 2020 erbjuder värmebehandling med CoreTherm®, menar att även om BPH inte innebär livsfara, innebär den ofta en kraftigt försämrad livskvalitet för många medelålders och äldre män.

”Många skulle efterfråga den här behandlingen – Om de visste om den” – Vi vill kunna behandla alla behövande patienter med rimlig väntetid, var än de bor i landet.”, avslutar Dag Sandblom.

Kontakta oss för mer information: Sonny Schelin

Dag Sandblom

www.coretherm.se

info@prostalund.com

Tel. 046-12 09 04

ProstaLund

#8-9 2021

33 M-2021-014SE/1

” Hudskador varierar från mild rodnad till sår, en del med infektioner som är svåra att behandla, så kallad inkontinensassocierad dermatit (IAD).

Upp mot var fjärde patient med inkontinens på svenska sjukhus får skador”.

Foto: Canstock, arkiv.

Ska forska för att motverka skador av inkontinens hos patienter på sjukhus Risken för att huden skadas av inkontinens är stor. Dimitri Beeckman, professor i omvårdnadsvetenskap, har fått 2,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att ta fram ett verktyg för att förhindra skador hos sjukhuspatienter med inkontinens.

Dimitri Beeck­ man, professor.

Foto: Euro­ pean Wound Management Association, EWMA.

34

#8-9 2021

– Hos var fjärde av dessa patienter leder inkontinensen till sår, smärta, klåda och sveda. Dessutom uppfattas problemen av många som genanta, säger Dimitri Beeckman, som är specialiserad på forskning om skador på huden.

Inkontinens drabbar mellan fyra och åtta procent av världens befolkning, mest äldre, och påverkar i olika utsträckning 40 procent av alla kvinnor. Mer än var sjunde kvinna över 70 år är drabbad. När huden kommer i kontakt med urin och avföring under längre tid så blir den

mjuk, skrynklig och mottaglig för infektioner. När huden åldras blir den också tunnare och mer känslig.

Hudskador varierar från mild rodnad till sår, en del med infektioner som är svåra att behandla, så kallad inkontinensassocierad dermatit (IAD). Upp mot var fjärde patient med inkontinens på svenska sjukhus får skador.

Målet med projektet ARCADIA study: assessing the risk of skin damage in incontinent patients är att utveckla och utvärdera ett verktyg för att hjälpa sjuksköterskor och läkare att identifiera patienter på sjukhus med ökad risk för att utveckla IAD. Kunskap om riskfaktorer är avgörande för att kunna förebygga och välja rätta behandlingsmetoder.

Källa: Örebro universitet

Sjuksköterskor med ny certifiering kortar köer Två sjuksköterskor på Skånes universitetssjukhus är först i Sverige med att bli certifierade för 3D-ultraljudsundersökning av bäckenbotten.

Tack vare certifieringen kan sjuksköterskorna avlasta läkarnas arbete. På kort tid har de två år långa väntetiderna för en undersökning nu kortats till tre månader.

Det känns väldigt bra att patienter med svåra bäckenbottenproblem nu snabbare kan få hjälp, konstaterar Sara Strandberg, sjuksköterska på Bäckenbottencentrum kirurgi i Malmö som tillsammans med kollegan Mari Dahlberg är först i landet med specialistcertifieringen.

Fler söker hjälp

De senaste åren har antalet patienter som söker hjälp på grund av avföringsinkontinens ökat. Det är problem som oftast uppkommer i samband med förlossning eller på grund av ålder. Hit kommer också patienter med andra bäckenbottenbesvär.

– Vi tror inte att antalet sjukdomsfall ökat. Däremot tror vi att de tabun som tidigare funnits kring de här problemen börjar försvinna. Många äldre kvinnor har haft sina problem länge och har skämts för att berätta om att de inte kan kontrollera avföring eller gaser. Samtidigt som yngre kvinnor numera vet vart de ska vända sig för att få hjälp efter en förlossning, berättar docent och överläkare Louis Banka Johnson på Bäckenbottencentrum kirurgi.

Ser helheten

Bäckenbottencentrum kirurgi i Malmö är ledande inom området och tar emot patienter från hela Södra sjukvårdsregionen. Sedan femton år undersöks patienternas bäckenbotten med 3D-ultraljud. Tekniken gör det möjligt att kartlägga hela bäckenbotten och upptäcka problem från slidan, urinblåsan, mellangården och ändtarmen.

– Vi ser till helheten. Ingen patient går härifrån utan en vårdplan. En del behöver operation, men de allra flesta får annan medicinsk behandling som hjälper dem till en bättre livskvalitet, berättar Mari Dahlberg.

Samtidigt ger undersökningen patienten en bättre förståelse för vad som orsakar deras problem.

– Det ökar motivationen att följa de råd och behandlingsalternativ som vi föreslår.

Redan för två år sedan började sjuksköterskorna Sara Strandberg och Mari Dahlberg göra så kal�­ lade 3D-ultraljud på patienterna. Ett arbete som avlastat läkarna och som nu dramatiskt har kortat köerna. Foto: Skånes universitetssjukhus.

Kortar köerna

Det krävs både expertkunskap och lång erfarenhet för att göra 3D-ultraljudsundersökningar. När allt fler patienter sökte vård, växte köerna. Lösningen blev att låta mottagningens två sjuksköterskor med specialistkompetens som bäckenbottenterapeuter utföra undersökningarna.

– Det gör att vi nu kan ta emot fler patienter. Resultatet av undersökningarna är ovärderligt när vi sätter en diagnos. Men eftersom vi själva inte längre behöver utföra alla undersökningar, kan vi ta emot fler patienter och hålla nere väntetiderna, berättar Marianne Starck, överläkare på Bäckenbottencentrum som de senaste åren lärt ut tekniken till enhetens två specialistsjuksköterskor, men även till många andra sjukhus i landet.

Certifieringen har utformats av experter på Skånes universitetssjukhus i nära samarbete med Emilia Rotstein, specialistläkare i gynekologi från Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Planen är att fler sjuksköterskor, barnmorskor och sjukgymnaster i landet ska få certifiering för att utföra 3D-ultraljudsundersökningar av bäckenbotten.

Källa: Skånes universitetssjukhus #8-9 2021

35

Ny undersökning visar:

Var fjärde röntgensjuksköterska har för hög arbetsbelastning, regionerna måste agera.

36

#8-9 2021

”Bild- och funktionsmedicin är en grundläggande och central funktion inom diagnostik och behandling, och kräver röntgensjuksköterskor”. Danderyd röntgen.

Foto: Dan Lepp.

Vårdförbundet har under oktober månad låtit Novus undersöka arbetssituationen för röntgensjuksköterskor i landet. Resultaten visar att coronapandemin har gjort en redan tung arbetssituation ännu tyngre för landets röntgensjuksköterskor och det får konsekvenser.

Icke-akuta, elektiva och CT-undersökningar har fått nedprioriteras, vilket ökat risken för att vissa sjukdomar, så som cancer, inte upptäcks i tid.

Nu ska alla dessa uppskjutna undersökningar arbetas ifatt. Samtidigt anser 73 procent av röntgensjuksköterskorna att bemanningen är för låg och hela 24 procent har en högre arbetsbelastning än de kan hantera. Det råder

stora skillnader mellan regionerna vad gäller antalet röntgensjuksköterskor/100 000 invånare.

Västerbotten ligger bäst till med sina 65 röntgensjuksköterskor/100 000 invånare, medan Gotland ligger sämst till med 19/100 000, snittet i landet ligger på 37/100 000 invånare.

Novus-undersökningen med röntgensjuksköterskor sänder en allvarlig signal till vårdens arbetsgivare och politiker. Bild- och funktionsmedicin är en grundläggande och central funktion inom diagnostik och behandling, och kräver röntgensjuksköterskor. Ansvariga i de regioner som har alldeles för låg bemanning kan inte vänta och hoppas på det bästa, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet Foto: Dan Lepp.

#8-9 2021

37

”Röntgensjuksköterskorna är för få idag och har för dålig löneutveckling”.

Danderyd röntgen. Foto: Dan Lepp.

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft fram till år 2035. Källa: SCB – Trender och Prognoser 2020.

Befolkning, utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035.

Antal legitimerade och sysselsatta per 100 000 invånare per län 2018.

Madelene Meramveliotaki, leg. röntgen­ sjuksköterska.

Foto: Dan Lepp.

38

#8-9 2021

OM UNDERSÖKNINGEN: Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Vårdförbundet.

Syftet med undersökningen är att undersöka röntgensjuksköterskors inställning till sin arbetssituation vad gäller villkor, arbetsmiljö och utveckling av professionen. Resultaten är representativa för målgruppen.

Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet.

I Novus-undersökningen är det också avdelningarna i norr som är mest nöjda med sin arbetssituation, medan avdelningarna i öst och sydost sticker ut i negativ riktning.

Vårdförbundet kräver nu snabba åtgärder från regeringen, regionerna och privata arbetsgivare för att undvika personalflykt och sjukskrivningar på grund av allt för hög arbetsbelastning, särskilt i de regioner där antalet röntgensjuksköterskor är alldeles för låg.

Arbetssituationen var ansträngd på många håll redan innan pandemin och nu är det ännu värre. Samtidigt uppger 18 av 21 regioner att det råder brist på vår kompetens.

Röntgensjuksköterskor ska inte behöva betala med sin egen hälsa för att bistå andra att bli friska. Regioner och privata vårdföretag måste säkerställa goda och säkra arbetsvillkor för att både rekrytera och behålla fler till yrket. Röntgensjuksköterskorna är för få idag och har för dålig löneutveckling, säger Madelene Meramveliotaki, leg. röntgensjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets förbundsstyrelse.

Röntgensjuksköterskor utför ett högteknologiskt arbete där tekniken utvecklas hela tiden. Vårdförbundet vill därför att regeringen inför en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Därtill måste arbetsgivarna möta upp med erfarna handledare, god introduktion, bättre arbetsvillkor och en möjlighet att utvecklas under sitt yrkesliv när nu intresset för att utbilda sig till röntgensjuksköterska ökar, säger Sineva Ribeiro.

Röntgensjuksköterskorna har unik kompetens inom medicinsk teknik, omvårdnad och digitalisering och vill axla en nyckelroll i vårdens digitalisering, mobilitets- och teknikutveckling. Därtill kan vi bidra i omställningen till den nära vården, exempelvis genom fler mobila röntgenenheter som tas dit patienterna är. Att arbeta som röntgensjuksköterska kan vara fantastiskt, men vi är tyvärr för få idag i förhållande till behoven och det är det som sliter, säger Madelene Meramveliotaki.

Källa: Vårdförbundet.

„

From Bush Medicine to Modern Phytopharmaceutical: „ A Bibliographic Review of Devil’s Claw 1

Ny bibliografi baserad på 694 publiceringar slår fast:

”Djävulsklo är en av de bäst dokumenterade fytomedicinerna.”

2

- Verkningsmekanismen är till stor del belyst.

- Effekt och säkerhetsprofil har visats i en lång rad kliniska undersökningar.

- En stor mängd data finns där sammansättning, farmakologisk aktivitet och kliniska effekter belyses, och som stödjer och bekräftar den traditionella användningen.

Vill du veta mer?

Scanna koden och läs här:

1. Brendler, T. From Bush Medicine to Modern Phytopharmaceutical: A Bibliographic Review of Devil’s Claw (Harpagophytum spp.).

Pharmaceuticals 2021, 14, 726. https://doi.org/10.3390/ph14080726 / 2. Fyto kommer från grekiskans phytón, som betyder ”växt”.

Naturlig smärtlindring vid artros Traditionellt växtbaserat läkemedel* – godkänt av Läkemedelsverket För lindring av smärta vid lätt ledförslitning (artros) Välbeprövad från långvarigt användande Säljs receptfritt på apotek

Läs bipacksedeln noga före användande eller www.fass.se *Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Om symtomen förvärras eller kvarstår efter 4 veckors behandling med Flexiloges® bör läkare eller annan sjukvårdspersonal konsulteras. Flexiloges® rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år.

En innovation från Dr. Loges Dr. Loges + Co. GmbH utvecklar, tillverkar och säljer växtbaserade läkemedel, kosttillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål. De aktiva ingredienserna som används i Dr. Loges produkter är antingen växtbaserade eller naturliga substanser som vitaminer, mineraler eller mikronäringsämnen. Vi på Dr. Loges engagerar oss i våra kunders hälsa och välbefinnande genom att erbjuda effektiva och säkra naturprodukter. Det har vi gjort sedan 1958 då apotekaren Dr. Werner Loges grundade företaget. Nu finns vi även i Norden! www.loges.se • info@loges.se

Flexiloges finns i värkhyllan på närmsta apotek och online: #8-9 2021

39

”Man kan vara med och bryta mark. En studie blir förhoppningsvis ett cancerläkemedel som patienter får tillgång till och därmed bättre vård, det kan också vara en trygghet för patienter att veta att det finns en studie som pågår”. Foto: Canstock, arkiv.

”Titta på Tyskland som snabbt får ut nya cancerläkemedel till patienterna” Njurcancer hade fram till för några år sedan en dålig prognos. Tack vare stora forskningsframgångar som lett till nya läkemedel är situationen mer hoppfull. Många patienter väljer att delta i studier för att bidra till utvecklingen – samtidigt hänger inte systemen för införande med och nya läkemedel når inte alltid patienterna.

Olof Karlsson, läkare och vice ordförande för Njurcancerföreningen.

– Deltar du i en studie kommer du att hjälpa andra, inte bara i Stockholm och Sverige. Det är en global sjukdom så du som deltar gör en jätteinsats. Om behandlingen fungerar blir du också själv rikligt belönad. Det säger Olof Karlsson, läkare och vice ordförande för Njurcancerföreningen, som blev diagnostiserad med spridd njurcancer 2014. Vid årets njurcancerkväll som ägde rum i september låg fokus vid just kliniska studier.

Studier leder till bättre vård

Forskningen går i snabb takt framåt och det har lett till nya läkemedel men även behandlingar som kombinerar olika läkemedel. I Sverige pågår just nu flera forskningsstudier inom njurcancer. För patienter är det valfritt att delta i en klinisk prövning och studien får bara genomföras efter att patienten både muntligt och skriftligt 40

#8-9 2021

gett sitt samtycke. Samtidigt är kliniska prövningar en förutsättning för att forskningen ska gå framåt och nya läkemedel ska kunna godkännas. För Olof Karlsson var det en självklarhet att delta.

– Man kan vara med och bryta mark. En studie blir förhoppningsvis ett cancerläkemedel som patienter får tillgång till och därmed bättre vård, det kan också vara en trygghet för patienter att veta att det finns en studie som pågår.

För den som vill delta i en studie rekommenderar Olof Karlsson att prata med sin läkare och fråga om vilka kliniska prövningar som skulle kunna vara aktuella. Regionala cancercentrum samlar också studier på sin hemsida – där går att söka efter kliniska prövningar utifrån typ av cancer.

Viktigt är att patienterna får ett bra underlag och rådgivning från ansvarig vårdpersonal, eftersom det är patienten själv som fattar beslutet om att vara med. Vad finns det för risker? Vilka biverkningar kan uppkomma och hur mycket tid tar studien i anspråk?

– Samtalet med din läkare ska utstråla ett lugn. När läkaren förklarar hur de ska hantera eventuella biverkningar försvinner oron tycker jag. Du bevakas noggrant och det tas labbprover hela tiden, jag kan också alltid få direktkontakt med min ansvariga sjuksköterska, säger Olof Karlsson.

Nya läkemedel når inte Sverige

Men idag är det inte alltid som resultatet av studierna når patienterna. Alla nya läkemedel som testas godkänns inte av TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, för att ingå i högkostnadsskyddet. Något Olof Karlsson är mycket kritisk till.

– Varför ska vi vara med i en studie om det inte kommer fram läkemedel till de svenska patienterna? Medicinen kanske istället når Tyskland som har ett annat system för införande av läkemedel. Vi patienter som har slitit med kliniska prövningar har ju då faktiskt bedrivit biståndsverksamhet i Tyskland, säger han.

Läkemedelsutredningen som lades på regeringens bord i januari 2019 är den första genomgripande översynen av finansieringsmodellen för förmånsläkemedel sedan 1998. Utredningen fick dock skarp kritik från många av remissinstanserna och förändringsarbetet tappade fart.

– Systemet behöver absolut förändras, men jag tycker ändå att det har förändrats en hel del under mina år i politiken. Bekymret är att modellen har för lite resurser för att hantera alla de nya fantastiska läkemedlen som kommer. Det fanns väldigt mycket bra förslag i utredningen som vi borde ha haft på plats, säger Dag Larsson (S), ledamot socialutskottet. Även Acko Ankarberg Johansson (KD), som är ordförande för socialutskottet, anser att det finns vissa delar i läkemedelsutredningen som borde tas fasta på.

– Sällsynta sjukdomar eller särläkemedel borde vi ha en gemensam pott för. Där tycker jag att regeringen borde komma tillbaka. Det är dessa läkemedel vi pratar om här, vi bör hantera dem gemensamt i Sverige så att det inte beror på var jag bor, säger hon.

Tysk modell framgångsrik

”Vad ska vi med forskning till om behandlingarna inte når patienterna?” Debatt på årets Njurcancermöte med fr. v Olof Karlsson, Njurcancerfören­ ingen, Dag Larsson (S), Socialutskottet, Gustaf Befrits, NT-rådet, Jonathan Lind Martinsson, TLV, Liselott Eriksson, Blodcancerförbundet, och Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

Kombinationsbehandlingar – svår nöt att knäcka

Särskilt tydlig blir problematiken när det kommer till kombinationsbehandlingar. Systemet för att godkänna och utvärdera kombinationer av olika läkemedel är inte anpassat till hur verkligheten med den snabba utvecklingen ser ut idag – det är samtliga aktörer överens om.

Gustaf Befrits, hälsoekonom på NT-rådet (rådet för nya terapier) i Region Stockholm anser att bristen på hälsodata är ett av problemen. Myndigheterna kan idag till exempel se hur många piller av ett läkemedel som sålts och vilka substanser det kan kombineras med. Men det saknas information om vilka substanser det de facto har kombinerats med.

– Har vi ingen aning om det, då har vi väldigt svårt att vikta och komma fram till en hållbar modell där det blir rättvist vem som får pengarna, säger han.

Samtidigt är det kombinationsbehandlingar som många gånger är hoppet för cancerpatienter.

– Immunterapi och kombinationsterapier gör att patienterna nu kan tro att det finns hopp, vi går från en sjukdom som innebar en successiv försämring, till att nå ett stadium av att vi får stopp på det och du blir kroniker, säger Olof Karlsson.

Enligt en rapport från TLV där man jämfört olika europeiska modeller för prissättning av läkemedel sticker Tyskland ut. Här sätter tillverkarna fritt pris på nya läkemedel och lämnar samtidigt in uppgifter om bedömning av läkemedlets utökade terapeutiska nytta. Läkemedlet utvärderas efter några månader och om effekten inte är bättre än motsvarande tidigare läkemedel sänks priset till referenspriset för motsvarande preparat. Om läkemedlet däremot har större effekt än tidigare preparat förhandlar tillverkaren och myndigheterna priset. Njurcancerföreningen förespråkar den tyska modellen.

– De har hittat en lösning som snabbar på processen att få ut nya cancerläkemedel till patienterna. Låt saker komma ut på en testperiod i alla fall så att du får reda på mer fakta om det, säger Olof Karlsson.

Patienternas röst saknas

Med vid året debatt var Liselott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet. Hon anser att en viktig aspekt för att få till bättre processer är att involvera patienterna.

– Det som saknas i systemen idag är patienter, patientinflytande och patientinvolvering. Det har vi framfört många gånger. Vi har värdebaserad prissättning på läkemedel idag, det ställer vi oss bakom. Men vem kan avgöra värdet? Det är faktiskt patienten. Om vi jämför läkemedel och enbart tittar på överlevnaden skiljer det kanske inte så mycket, men tittar du på livskvalitet kan det vara radikala olikheter, säger hon.

Tillbaka till Olof Karlsson och den senaste kliniska prövningen han deltog i. Vilket värde gav det honom?

– Jag var på röntgen, som det ser ut nu har jag fått stopp på tillväxten av mina metastaser, det är det som går att räkna hem, säger han.

Föråldrat system

De beslutande myndigheterna TLV och NT-rådet medgav redan på förra årets njurcancerdag att de regelverk som finns att följa är en bromskloss. Trots flera års översyn har regeringen inte landat i någon uppdaterad modell.

MATILDA LANN Medicinjournalist #8-9 2021

41

Bättre diagnostik och markant lägre strålning med ny skiktröntgen Med en ny skiktröntgen, datortomograf, förbättras diagnostiken för till exempel barnhjärtpatienter samtidigt som strålningsdoserna minskar med mellan 30 till 50 procent. Än så länge finns det bara tjugofem exemplar i världen av den här typen av datortomografer. En av dem står nu på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Den stora vinsten är för våra barnhjärtpatienter. Även lungdiagnostiken förbättras avsevärt med låga stråldoser på grund av den här maskinen. På sikt hoppas vi även kunna inkludera fler patientgrupper. Maskinen är väldigt ny, men när nya uppdateringar släpps efterhand hoppas vi kunna få ännu bättre diagnostik, säger Fredrik Stålhammar, överläkare inom barn- och skelettradiologi på Skånes universitetssjukhus.

Säkrare diagnoser

Datortomografi eller skiktröntgen som det också kallas, är en form av röntgen som tar detaljerade bilder av kroppens organ. I Skåne görs det ungefär 200 000 datortomografiundersökningar per år. De röntgendetektorer som används inom datortomografi i sjukvården i dag består av kristaller som utsöndrar ljus när de träffas av röntgenstrålning. Men tekniken sätter gränser för hur hög upplösningen kan bli i patientbilderna.

– Med den här nya fotonräknande datortomografen kan man på ett bättre sätt än tidigare tillgodogöra sig de fotoner som alstras via röntgenröret med en ny typ av detektor. En detektor som på ett bättre sätt kan skilja energinivåer och differentiera mellan olika vävnader i efterhand. Det gör att vi kan karakterisera vävnader på ett bättre sätt och ställa säkrare diagnoser, förklarar Fredrik Stålhammar.

Lägre strålningsdoser

Enkelt uttryckt kan den nya fotonräknande datortomografen mäta energin för varje röntgenstråle i hela spektrumet av strålning. Det gör att kontrasten i bilden ökar 42

#8-9 2021

”Fredrik Stålhammar, överläkare på barn- och ungdomsradiologi på Skånes universitetssjukhus, ser stora vinster med den nya datortomografen ”.

Foto: Skånes universitetssjukhus

och att man kan ta bort bruset betydligt effektivare. Det gör det möjligt att på ett bättre sätt särskilja vävnader och samtidigt markant minska strålningsdosen.

Strålningsdosen kan minska med mellan 30 till 50 procent beroende på vilken typ av undersökning det rör sig om.

– Med den här tekniken får vi ett bättre utfall av röntgenstrålningen och mycket mer användbar information utifrån den strålning som vi trots allt fortfarande utsätter patienterna för, säger Fredrik Stålhammar.

Bland de första i Sverige

Sara Odén arbetar som röntgensjuksköterska på Skånes universitetssjukhus i Lund och blir lika glad varje gång hon ser resultatet av datortomografundersökningarna.

– Det är jätteroligt att ha den nya datortomografen i Lund och vara bland de första i Sverige som har den här tekniken. Varje gång vi kör undersökningar så tittar vi på röntgendosen och blir väldigt glada när vi ser att den går ner och bilderna är tydliga och fina.

Källa: Skånes universitetssjukhus

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande!

Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt.

Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

2

#6 2017

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura! #8-9 2021

43

DEBATT

Obesitas är ingen skyll dig själv-sjukdom Vilka andra patienter med kroniska sjukdomar skulle vi tycka ska ”bota” sig själva? Och varför tar samhället hellre de stora kostnaderna för följdsjukdomar och förlorade levnadsår? Är det i Sverige etiskt försvarbart att inte behandla patienter med obesitas, liksom patienter med andra kroniska sjukdomar?

Foto: unsplash.com

2 600 av alla cancerfall har en direkt koppling till obesitas (fetma). Det gäller för mer än tio av våra vanligaste cancersjukdomar, som till exempel bröst- och tarmcancer.

Fortfarande är rökning den enskilt största påverkbara riskfaktorn för cancer. Men medan allt färre röker och allt fler samtidigt utvecklar ett högre BMI, kommer obesitas inom några år vara den största påverkbara riskfaktorn för cancer.

Antalet personer som lever med obesitas ökar konstant. I Sverige beräknas drygt en miljon vuxna och cirka 150 000 barn ha sjukdomen. Enligt WHO:s prognos från våren 2015, kommer andelen med obesitas i Sverige nästan fördubblas på 15 år – var fjärde man och var femte kvinna beräknas vara drabbade av sjukdomen år 2030.

En lång rad studier och forskningsresultat har under senare år slagit fast ett tydligt och klart samband mellan obesitas och flera cancerformer. Relationen är linjär, det vill säga ju högre BMI en person har desto större är risken att drabbas av cancer.

44

#8-9 2021

Men trots att obesitas är förknippat med ökad risk för allvarliga följdsjukdomar som till exempel cancer och hjärt/kärlsjukdomar, är det en stor underbehandling av sjukdomen. Det finns ett starkt skuldbeläggande och många vågar inte söka vård av rädsla att bli dömda. ”Skyll dig själv”

I dag finns det omfattande ny kunskap som visar på svårigheterna att själv hantera sjukdomen obesitas. Det finns kraftfulla fysiologiska mekanismer som motverkar alla försök att på egen hand gå ned i vikt. Vi förstår också alltmer kring den komplexa mix av genetiska, miljömässiga, sociala och livsstilsfaktorer som ligger bakom vem som drabbas av sjukdomen. Det finns även individuella genetiska faktorer, mellan 30-50%, som avgör hur utsatta vi är och vem som drabbas av obesitas.

Trots detta finns det fortfarande en stark kultur i samhället av diskriminering och stigmatisering där den som lever med obesitas anses ha sig själv att skylla. I dag lägger sjukvården 15 gånger så mycket resurser på att behandla följdsjukdomar till obesitas jämfört med att behandla själva sjukdomen.

Omfattande diskriminering

Obesitas är en svår kronisk sjukdom. De som är sjuka behöver, liksom andra som lever med en kronisk sjukdom, få hjälp av sjukvården och få information om vilka risker en obehandlad sjukdom innebär.

I princip alla personer som lever med obesitas kan berätta om situationer där de mött diskriminering och kränkande behandling som även forskning inom området visar. Det gäller bland annat inom hälso- och sjukvården, utbildningssystemet och arbetslivet.

Obesitas medför en starkt negativ påverkan på livskvaliteten. Sjukdomen påverkar allt från socialt umgänge till karriärmöjligheter. Studier som följt effekten på livskvalitet av framgångsrik obesitasbehandling med till exempel läkemedel visar på goda resultat. Effekten kan till och med vara större än vad som förväntas utifrån modeller som skattat korrelationen mellan BMI och livskvalitet. Det är slående hur stora förbättringar som sker i livskvalitetsmått för de som faktiskt svarar positivt på behandlingen. Trots det är underbehandlingen oerhört ojämlik i landet och många får själva bekosta operationer och läkemedel.

Bristen på vård och behandling betyder förstås inte att de som är sjuka inte gör något själva. I en svensk studie som följde personer med svår obesitas över en 10-årsperiod hade 83 procent försökt gå ned i vikt själva och bara 24 procent av dem hade fått någon hjälp av vården.

de flesta men är långt i från verkligheten för många som lider av den kroniska sjukdomen obesitas. Där behandlingen inte fungerar skylls det inte sällan på patientens bristande motivation. Istället för att se sjukdomen som den endokrina sjukdom den är, klassas obesitas ofta som en livsstilsfråga.

Vilka andra patienter med kroniska sjukdomar skulle vi tycka ska ”bota” sig själva? Och varför tar samhället hellre de stora kostnaderna för följdsjukdomar och förlorade levnadsår? Är det i Sverige etiskt försvarbart att inte behandla patienter med obesitas, liksom patienter med andra kroniska sjukdomar?

Obesitas är ingen skyll dig själv-sjukdom.

HOBS lyfter sju åtgärder som krävs för en tillräcklig och jämlik obesitasvård:

• Implementering av Nationella riktlinjer (kommer under 2022).

• Regionala konkreta vårdprogram.

• En utbyggd medicinsk specialistvård.

• Strukturerade program i primärvården.

• Tydliga vårdnivårekommendationer.

• Bättre uppföljning.

• Bättre bemötande.

Behandla sjuka som sjuka

Den kanske allra viktigaste punkten är att hälso- och sjukvården måste möta patienter med en svår sjukdom som att de är sjuka. Det låter nog som en självklarhet för

JENNY VINGLID Generalsekreterare för Riksförbundet HOBS.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#8-9 2021

45

”Exogena faktorer är allt som kommer utifrån via mat, luft och vatten och även all elekromagnetisk strålning från t ex WiFi. Normalt sett kan vår lever ta hand om dessa gifter, men blir giftbägaren för full, så läcker den ut i blodomloppet och resten av kroppen”. Foto: Canstock.

46

#8-9 2021

PARADIGMSKIFTE I DET MEDICINSKA TÄNKANDET Det rådande medicinska synsättet i västvärlden bygger på de senaste 100 årens forskning.

Kliniska studier är mestadels finansierade av läkemedelsbolag för att få fram så verksamma läkemedel som möjligt med så lite biverkningar som möjligt. Därav följer att våra sjukförsäkringssystem är bundna till att använda högevidens- studerade läkemedel och avancerad ofta datoriserad teknik.

Viss diagnostik kommer från forskare på läkemedelsbolag såsom t ex begreppen HDLoch LDL- kolesterol, som lett fram till behandling med statiner.

Det alternativa holistiska synsättet finner vi i indiska Ayurveda och Kinesisk Traditionell Medicin, som bygger på mer än 4000-åriga erfarenheter från miljontals och åter miljontals patienter. Här fokuserar man på den enskilda individen och funderar över vad som orsakat ohälsan och varför en sjukdom har utvecklats. Kunskapen har överförts från de lärde till de nya utövarna (studenterna) muntligt och via praktiskt utövande (bedside medicin).

Skriftspråket var inte allmänt känt och använt före Gutenbergs tid. Datorer och internet är i detta sammanhang alldeles nya företeelser. Datorerna har möjliggjort ett gigantiskt steg i utforskandet av kroppens DNA och vår komplicerade metabolism. Vi får hela tiden nya insikter i de biokemiska, fysiska och elekromagnetiska skeendena i kroppen. Varje individs unika DNA-sammansättning styr kroppens sätt att upprätthålla alla kroppsfunktioner.

Holistiska tänkandet

Epigenetiken, dvs hur de olika omgivningsfaktorerna påverkar vårt DNA, kan bestämma hur friska eller sjuka vi är och blir. Här kommer alla kroniska sjukdomar in, som till cirka 90 procent beror på livsstilsfaktorer.1 Med DNAanalyser håller vi på att klassifiera våra mikrobiom, dvs den samling mikrober mestadels i form av bakterier, som vi har på olika epitelytor i kroppen. Den största ansamlingen finns i det enradiga tarmepitelet. Där svarar våra tarminnevånare för 80 procent av immunförsvaret. De tillverkar dessutom en del hormoner och neurotransmittorer. Man har t. ex. upptäckt att en stor del av neurotransmittorerna tillverkas i tarmen och inte i hjärnan som man tidigare trott. Vem har inte haft fjärilar i magen?

Nu börjar vi västerlänningar förstå vad det holistiska tänkandet kan innebära. Immunsystemet, mitokondriernas samarbete över cellnivån, hormonerna, neurotransmittorerna , mikrobiomens signalsubstanser, lymfsystemet, blodbanorna kan nå alla kroppens celler. Dessa system stannar inte inom organen hjärna, hjärta, ögon, öron, mun, magtarmkanal, lever, njurar, livmoder och äggstockar osv. Listan kan göras lång på organ, som avdelats till specialister.

”Magnetresonans-undersökning av hjärnan har kunnat visa hur våra tankar och känslor engagerar olika områden. Man vet nu även att vissa neuron förnyas och att nya nervbanor kan uppkomma. Vi talar om neuroplasticitet.

Det senaste åren har livsstilen fått större och större betydelse i vårdsituationen, även om den fortfarande ses som ett tillägg till den sedvanliga behandlingen och inte bedöms vara tillräckligt verksam i sig själv. Läkarna kan dock sedan flera år skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR”.

Foto: Canstock, arkiv.

Kroppens celler förnyas ständigt men med olika hastighet. Epitelcellerna i tarmen förnyas efter 3-4 dagar, blodcellerna efter 3-4 månader, 50 procent av fettcellerna efter 8 år och 10 procent per år av grundsubstansen i skelettet.2 Vi bygger alltså till stor del en ny kropp var 10:e år, och kan påverka cellernas funktion utifrån vilka omgivande faktorer som modifierar cellerna.- Epigenetik. Dessa omgivningsfaktorer kan vara allt ifrån mat till den luft vi andas och det vatten vi dricker, vidare vår mentala hälsa, våra tankar och känslor.

Magnetresonans-undersökning av hjärnan har kunnat visa hur våra tankar och känslor engagerar olika områden.3 Man vet nu även att vissa neuron förnyas och att nya nervbanor kan uppkomma. Vi talar om neuroplasticitet.

Det senaste åren har livsstilen fått större och större betydelse i vårdsituationen, även om den fortfarande ses som ett tillägg till den sedvanliga behandlingen och inte bedöms vara tillräckligt verksam i sig själv. Läkarna kan dock sedan flera år skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR. Träningen på gym, simhallar etc kan bli rabatterad, således delvis utan kostnad för patienten.

Arbetsgivaren kan även stå för kostnaden som en löneförmån. Målet är 30 minuters träning 5 gånger per vecka för alla över 18 år. Individen kan välja mellan olika aktiviteter för att hitta det som kan fungera bäst.4 #8-9 2021

47

Nyckelhålet

Vi får dagligen höra hur viktigt det är att äta frukt och grönt, fem stycken per dag. Hur många gör det?

I Sverige uppfann vi Nyckelhålet, som verkar för nyttig kost vad gäller salt, socker, fibrer, fullkorn och fett.5 Anmärkningsvärt är att femton olika sötningsmedel får tillsättas lättprodukter och livsmedel utan tillsatt socker såsom lightläsk, tuggummi och bordsötningsmedel (Alla lättprodukter innehåller modifierad stärkelse som ersättning för fett). Industriella transfetter får ej överstiga två procent.

Extra tillsatser av växtsteroler får inte förekomma enligt rekommendationerna. Växtsteroler förekommer dock naturligt i alla vegetabilier, mest i majsolja, rapsolja, broccoli, margarin, frukt och nötter. Växtsteroler sänker kolesterol och anses därför vara intressanta.6 Nyckelhålet tar inte hänsyn till näringsinnehåll och tillsatser av konserveringsmedel och färgämnen, rester av bekämpningsmedel, läkemedelsrester och andra toxiner, vilket borde vara viktigt. Dessa ämnen är främmande för kroppen och kan inte metaboliseras utan måste konjugeras i levern och kan föras ut genom tarmen, under förutsättning att tarmen fungerar och inte läcker substanserna tillbaka ut i blodet.7 Tillsatserna av sockerersättningsmedel bibehåller tillvänjning av söta smaker, gör oss hungriga och triggar kroppens insulin och hungerhormonet leptin.8 Rekommendation om salt utgår ifrån konsumtion av mestadels industriellt framställd mat, som redan innehåller mycket salt för att ge en bra smak. För att ytterligare förbättra smaken tillsätter man glutamat, som får tillsättas i koncentrationer upp till 98 procent. Glutamat går under 68 olika namn, vilket gör det näst intill oidentifierbart, exempelvis MSG, E625, E407, flavours, maltextrakt, maltodextrin, yeast extrakt och carrageenan för att nämna några. Glutamat i hög dos är exciterande på nervcellerna och kan överstimulera dem, så att de skadas och dör.9 Valet av ekologisk mat

I en studie undersökte man två grupper av människor, en som fick industrimat och en kontrollgrupp, som fick mat direkt från producenten. De fick äta tills de blev mätta. Man mätte deras insulin och leptin. Det visade sig att de som åt industrimat åt 20 procent fler kalorier för att bli mätta än de i kontrollgruppen. Såväl insulin som leptin var högre i industrimatgruppen. En talande studie, som kan förklara varför industrimaten lättare medför viktuppgång, övervikt och fetma med åtföljande kroniska sjukdomar. Valet av ekologisk mat minskar förekomsten av kemikalier i form av bekämpningsmedel och tillsatt antibiotika och även GMO. Förutom att välja ekologisk mat kan man välja mat som är närodlad och kommer direkt från producenterna. Vi utsätts dagligen för tusentals kemiska substanser. Det finns så mycket som 145 000 kemikalier registrerade i Europa och Sverige.10 Sammantaget kan det bli en stor mängd kroppsfrämmande substanser, som tillförs kroppen, även om varje substans i sig inte överskrider tillåtna gränsvärden. Om inte kroppen kan göra sig av med dessa toxiner, ansamlas de i kroppen, bioackumulation. Det sker över tid, mer ju äldre vi blir och ju sämre vår förmåga blir att ta hand om dessa substanser. Varje individ har dessutom olika för48

#8-9 2021

”Det visade sig att de som åt industrimat åt 20 procent fler kalorier för att bli mätta än de i kontrollgruppen. Såväl insulin som leptin var högre i industrimatgruppen. En talande studie, som kan förklara varför industrimaten lättare medför viktuppgång, övervikt och fetma med åtföljande kroniska sjukdomar”.

Foto: Canstock, arkiv.

utsättningar att göra sig av med toxiner beroende på hur generna styr metyleringsförmågan. Det finns en samling muterade gener, som kallas MTHFR hos cirka 30 procent av oss. Generna kan finnas i enkel eller dubbel uppsättning eller inte alls vara muterade, vilket avgör hur lätt vi har att metabolisera toxinerna.11 Vi får multisjuka patienter

Den epidemiska ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar fortsätter i västvärlden, trots alla åtgärder som görs för att bromsa utvecklingen. Västvärlden står inför en pandemi av kroniska sjukdomar, som drabbar allt yngre, redan efter 40 års ålder. Enligt Folkhälsomyndigheten är 52 procent av svenskar mellan 16 och 84 år överviktiga/feta, varav 15 procent är feta.12 2019 fanns 521 200 diabetiker mellan 20 och 79 år registrerade, vilket inte visar det mörkertal av odiagnosticerade som finns. Bland män över 65 år har 20 procent diabetes, och 13 procent bland kvinnorna i samma åldersgrupp. Man räknar med att var 3:e svensk kommer att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. 2019 fick 10 000 män prostatacancer och 10 000 kvinnor bröstcancer. Båda dessa cancerformer har samband med övervikt, fetma och insulinresistens. Ännu fler människor drabbas nu av demenssjukdomar, främst Alzheimer’s, cirka 25 000 fall per år. Det är lätt att föreställa sig vilket lidande och vilken sjuklighet som drabbar den enskilde och dennes familj. En liten inblick fick vi i samhällets beredskap under Corona- pandemin. Hur rustar sig samhället för denna livstilsrelaterade pandemi?

Man uppmärksammar mer och mer psykisk ohälsa och dess samband med stress i det dagliga livet. Utredningen av s.k. utbrändhet eller Chronic Fatique Syndrome (CFS) koncentrerar sig på att utesluta andra sjukdomar. Man vet

inte orsaken och har ingen botande behandling. De vanliga biokemiska parametrarna (blodproven) är oftast inom normalområdet. Stressen bedöms vara psykisk. Patienten erbjuds i första hand sjukskrivning och vila samt Kognitiv Beteende Terapi (KBT) hos psykolog.13 Om en fysisk sjukdom manifesterar sig kan patienten skickas till en specialist. De kroniska sjukdomarna med diffusa symtom, som inte stämmer med etablerade sjukdomar i specifika organ, kan inte behandlas av specialister utan får tas om hand av allmänläkarna på vårdcentralerna. Dessa läkare har liten erfarenhet och ser inte så många av dessa patienter. Ofta får patienterna flera andra sjukdomar såsom nedsatt sköldkörtelfunktion (hypothyreos), rubbningar i könshormonerna, fibromyalgi, psykiska symtom, fetma och diabetes, som var och en kan behöva en specialistbehandling. Vi får multisjuka patienter, som skickas mellan olika vårdinstanser.

Vi måste flytta fokus

Man har blivit mer och mer uppmärksam på den låggradiga inflammation, som finns hos kronisk sjuka, såväl hos diabetiker som hjärtkärlsjuka och människor med artros och andra ledsjukdomar. Den visar sig i förhöjda värden på sänka, CRP och fibrinogen. Hypotesen är att även neuroendokrina sjukdomar som Alzheimer’s, Parkinson, MS, ADHD och depression beror på en låggradig inflammation i nervcellerna. Man har funnit att barn med ADHD ofta har magbesvär och blir väsentligt förbättrade på glutenfri kost.14 Tarmen och hjärnan har samma embryonala ursprung och kommunicerar med varandra genom vagusnerven, neurotransmittorerna och mikrobiomets signalsubstanser.15 De som får hjärtinfarkt och stroke befinns ofta ha förhöjda blodsockervärden och ibland en manifest diabetes typ 2.16 Förhöjda blodsockervärden och insulinnivåer orsakar inflammation i kroppen, vilket leder till insulinresistens.

Autoimmuna sjukdomar uppkommer när immunsystemet utsätts för inflammationsskapande substanser, vilket oftast sker via en hyperpermeabel tarm.7 De vanligaste cancersjukdomarna såsom prostata, bröst och tjocktarm har alla en metabol komponent med förhöjda insulinvärden och IgF-1.17 Såväl endogena som exogena faktorer kan sätta i gång en inflammatorisk reaktion i kroppen. Endogena faktorer

”De som får hjärtinfarkt och stroke befinns ofta ha förhöjda blodsockervärden och ibland en ma­ nifest diabetes typ 2. Förhöjda blodsockervärden och insulinnivåer orsakar inflammation i kroppen, vilket leder till insulinresistens”.

Foto: Canstock, arkiv.

kommer från osmält mat och inflammationsskapande bakterier, dvs gram-negativa bakterier som tillverkar lipoproteinsacharider (LPS), och som når blodbanan via tarmen. Exogena faktorer är allt som kommer utifrån via mat, luft och vatten och även all elekromagnetisk strålning från t ex WiFi. Normalt sett kan vår lever ta hand om dessa gifter, men blir giftbägaren för full, så läcker den ut i blodomloppet och resten av kroppen.

Vi måste flytta fokus från symtombehandling av varje enskilt organ till ett systemtänkande. Immunsystemet, mikrobiomen, signalsubstanserna och epigenetiken påverkar hela kroppen och styr balansen i kroppen och vilka organ som signalerar ohälsa och sjukdom. Strategin är att ta reda på vad som utlöser inflammation och ger symtom, som utvecklar sig till sjukdom. Om man behandlar symtomen utan att ta reda på vad som utlöst dem, finns orsaken kvar och symtomen och sjukdomen kommer tillbaks när medicineringen upphör.

AGNETA SCHNITTGER Med. Dr, Gynekologi Vidareutbildad i nutrition och diabeteslära.

Certifierad i funktionsmedicin.

Bor i La Reunion Frankrike.

Referenser 1. Li Y, Schoufour J, Wang DD, et al. Healthy lifestyle and life expectancy free of cancer, cardiovascular disease, and type 2 diabetes: prospective cohort study. BMJ. 2020 Jan 8;368:l6669. doi: 10.1136/bmj.l6669. PMID: 31915124; PMCID: PMC7190036.

2. https://fragaenbiolog.blogg.lu.se/ Referens: Lunds universitet.

3. Larsson EM, Ståhlberg F, MR-undersökning av hjärnan vid 3 tesla. Läkartidningen , Nr 7, 2005, Vol 102 4. Vårdguiden. www.1177.se 5. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/text-pa-forpackning-markning/nyckelhalet 6. Ellegård L, Andersson H. Växtsteroler i vanliga livsmedel sänker kolesterol. läkartidningen nr 1–2 2006 volym103 7. Fasano A. Leaky gut and autoimmun diseases. Clin Rev Allerg Immunol. DOI 10.7/s12016-011-8291-x9 8. Mathur K, Agrawal RK, et al. Effect of artificial sweeteners on insulin resistance among type-2 diabetes mellitus patients. J Family Med Prim Care. 2020;9(1):69-71. Published 2020 Jan 28. doi:10.4103/jfmpc.jfmpc_329_19 9. www.healthglade.com 10. https://ki.se/forskning/fler-kemikalier-i-vardagen-barnen-mest-utsatta 11. https://rarediseases.info.nih.gov/diseases/10953/mthfr-gene-mutation 12. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/ halsa/overvikt-och-fetma/ 13. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-12-48.pdf 14. https://autismadhdfiskolja.wordpress.com/2009/03/07/1149189/ Artikel från Livsmedelsverkets hemsida 15. https://ibg.uu.se/digitalAssets/162/c_162296-l_3-k_lagman-david-uppsats.pdf 16. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/hjarta-och-karl/ 17. Arcidiacono B, Irritano S, et al. ”Insulin Resistance and Cancer Risk: An Overview of the Pathogenetic Mechanisms”, Journal of Diabetes Research, vol. 2012, Article ID 789174, 12 pages, 2012. https://doi.org/10.1155/2012/789174

#8-9 2021

49

Den nya operationssalen på Vävnadsbanken ska ge tillgång till fler vävnader och lokalerna ska även användas som testbädd för utveckling av nya kirurgiska tekniker.

Foto: Skånes universitetssjukhus.

50

#8-9 2021

Fler vävnader ska tas tillvara och nya kirurgiska tekniker utvecklas i ny operationssal på Vävnadsbanken Vävnadsbanken på Skånes universitetssjukhus i Lund breddar sin verksamhet och öppnade den 12 november en sal för donationsoperationer.

De nya lokalerna ska även användas som testbädd för utveckling av nya kirurgiska tekniker.

Vävnadsbanken i Lund är Skandinaviens största vävnadsinrättning och samarbetar med sjukhus i Sverige, Danmark och Norge. Här arbetar sex vävnadskoordinatorer med hela kedjan, från att identifiera möjliga donatorer till att vävnaderna transplanteras. Varje år förmedlar Vävnadsbanken cirka tusen donerade vävnader som till exempel hornhinnor, senor, hjärtklaffar och hud.

– Idag görs uttag av vävnader ofta på bårhus eller obduktionsavdelningar. Att ha tillgång till en särskild operationssal för avlidna donatorer i anslutning till Vävnadsbanken som finns i samma byggnad som bårhus och obduktionsverksamhet är en unik lösning i Skandinavien, säger Mali Sjetne Rosdahl, enhetschef på Vävnadsbanken.

– Med den nya salen för donationsoperationer kan Vävnadsbanken tillvarata mer och flera olika typer vävnader med högre kvalitet under optimala förhållanden, säger Torsten Malm, före detta överläkare i barnhjärtkirurgi och sektionschef på Vävnadsbanken och en av de som arbetat med projektet från idé till verklighet.

Plats för forskning och undervisning

I anslutning till operationssalen finns även lokaler för forskning och undervisning. Miljön kan användas för att utveckla nya kirurgiska metoder och tekniker.

– Exempelvis kan handkirurger utveckla sin förståelse för och hanteringen av den komplexa anatomin med blodkärl, nerver, muskler och senor; barnhjärtkirurger kan öva på ovanliga och tekniskt svåra ingrepp som att tillvarata en hjärtklaff utan att skada närliggande

Fakta: Vävnadsbanken Vävnadsbanken i Lund är Skandinaviens största vävnadsinrättning och samarbetar med sjukhus i Sverige, Danmark och Norge.

Varje år förmedlar Vävnadsbanken cirka tusen donerade vävnader för transplantation.

Verksamheten är beroende av att människor är villiga att donera vävnader efter sin död. Anmälan om att man vill donera vävnader och/eller organ görs till Socialstyrelsens donationsregister: https://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret/

Mali Sjetne Rosdahl, enhetschef.

Foto: Skånes universitets­ sjukhus.

strukturer, säger Phan-Kiet Tran, överläkare och chef för barnhjärtkirurgin på Skånes universitetssjukhus.

Testbädd för nya tekniker

Miljön ska fungera som testbädd för utveckling av nya tekniker inom kirurgi, till exempel robotassisterad kirurgi för att sy i de yttre hudlagren, ett projekt där kunskap inom medicin, teknik och robotik kombineras och där en miljö med en testbädd är värdefull för det fortsatta arbetet.

Testbädden gör det möjligt att utvärdera och validera kommande automatisering av kirurgi på mänsklig vävnad.

– Detta är ett stort och viktigt steg för att använda ny teknik på levande mänsklig vävnad om man jämför med nuvarande testbäddar som är baserade på virtuella lösningar, artificiella material eller djur. För innovativ kirurgisk teknologi är detta en patientsäker väg till kliniska prövningar på levande patienter, säger Phan-Kiet Tran.

Torsten Malm, överläkare i barnhjärtkirurgi.

Foto: Skånes universitets­ sjukhus.

Källa: Skånes universitetssjukhus #8-9 2021

51

”Antibiotika är inte tillräckligt för att behandla lunginflammation och antibiotikaresistens är ett ökande problem. Därför finns ett behov av biologiska behandlingar för denna globala sjukdom som skördar massvis med liv. Våra fynd lyfter fram IL-26 som en ny möjlig måltavla för biologisk behandling och visar att dess roll vid lunginflammation förtjänar att utforskas mer”.

Foto: Canstock, arkiv.

Ny möjlig måltavla för behandling av lunginflammation 52

#8-9 2021

Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.

Bakteriell lunginfektion drabbar både barn och vuxna världen över. Lunginflammation är fortfarande en vanlig orsak till för tidig död i många delar av världen, med miljontals dödsfall varje år. För att underlätta utvecklingen av effektivare behandlingar kartlägger forskare vid Karolinska Institutet de immunologiska mekanismerna vid lunginflammation.

Spelar en viktig roll i lunginflammation

Den nya studien visar att ett inflammatoriskt protein som kallas interleukin-26 (IL-26) spelar en viktig roll vid bakteriell lunginflammation hos människor. Under det senaste decenniet har kunskapen ökat om IL-26 och dess betydelse för det så kallade medfödda immunsvaret, vår

första försvarslinje mot smittämnen. Proteinet finns i höga nivåer i luftvägarna hos friska människor, och bakteriell exponering stimulerar en ökad frisättning av IL-26 av lungceller och vita blodkroppar.

Forskarna studerade mänsklig lungvävnad och luftvägsprover från patienter med bakteriell lunginflammation. De kunde visa att IL-26 utövar komplexa modulerande effekter på immunsystemet och att proteinet dödar bakterier som är kända för att orsaka lunginflammation.

Karlhans Che, forskare.

Foto: Anna Persson.

Biologiska behandlingar behövs

– Antibiotika är inte tillräckligt för att behandla lunginflammation och antibiotikaresistens är ett ökande problem. Därför finns ett behov av biologiska behandlingar för denna globala sjukdom som skördar massvis med liv.

Våra fynd lyfter fram IL-26 som en ny möjlig måltavla för biologisk behandling och visar att dess roll vid lunginflammation förtjänar att utforskas mer, säger Karlhans Che, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Anders Lindén, professor.

Foto: Anna Persson.

Källa: Karolinska Institutet.

Publikation: “Complex Involvement of Interleukin-26 in Bacterial Lung Infection”.

Karlhans F. Che, Magnus Paulsson, Krzysztof Piersiala, Jakob Sax, Ibrahim Mboob, Mizanur Rahman, Rokeya S. Rekha, Jesper Säfholm, Mikael Adner, Peter Bergman, Lars-Olaf Cardell, Kristian Riesbeck, Anders Lindén. Frontiers in Immunology - Microbial Immunology, online 28 oktober 2021, doi: 10.3389/fimmu.2021.761317.

Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm (ALF-medel) och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar.

Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions­ sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 112 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 112 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#8-9 2021

53

”Problemet är att det är svårt att veta vid operationen eller strålningen av prostata om enstaka cancerceller redan börjat sprida sig i kroppen, om detta har skett kan dessa cancerceller utvecklas till dottertumörer, metastaser, månader eller år senare. När metastaser etablerats upphör möjligheten till botande behandling, och det är därför som utvecklingen av ett förebyggande vaccin mot metastaser är så angeläget”.

Bild: canstockphoto, arkiv.

54

#8-9 2021

Prostatacancer – Kan ett nytt vaccin skydda behandlade cancerpatienter mot framtida återfall och metastaser?

Inom prostatacancer rapporteras om både förbättringar av diagnostiken och om nya metoder att behandla sjukdomen. Denna utveckling är glädjande men för de flesta färdigbehandlade patienter finns ändå en gnagande oro över att cancern kan komma tillbaka. Oron är befogad eftersom en del patienter drabbas av metastaser (dottertumörer) efter en tid. Nu pågår en stor klinisk studie där färdigbehandlade prostatacancerpatienter behandlas med ett vaccin i syfte att skydda dem mot att utveckling av metastaser. Fem svenska kliniker deltar tillsammans med ytterligare 30 i både USA och Europa. Företaget bakom studien är svenskt och finns i Lund.

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och drabbar cirka 10 000 svenska män per år. Såvida sjukdomen inte är spridd till andra organ sker botande behandling av prostatacancer antingen genom operation eller strålning. Strålbehandlingen kombineras ofta med antihormonell behandling. Om inte cancern sprids till andra organ är prognosen relativt god. Däremot, om metastaser bildas är situationen betydligt allvarligare.

– Problemet är att det är svårt att veta vid operationen eller strålningen av prostata om enstaka cancerceller redan börjat sprida sig i kroppen, säger Anders Bjartell, Professor överläkare och chef för enheten för urologisk cancerforskning i Malmö, tillika nationell huvudprövare för en pågående klinisk studie, se nedan.

– Om detta har skett kan dessa cancerceller utvecklas till dottertumörer, metastaser, månader eller år senare.

När metastaser etablerats upphör möjligheten till botande behandling, och det är därför som utvecklingen av ett förebyggande vaccin mot metastaser är så angeläget.

Proteinet RhoC har en nyckelroll

Vetenskapliga studier av proteinet RhoC har visat att det är överuttryckt i metastaserade cancerceller och det är detta protein som ger de metastaserade cellerna förmågan att migrera och infiltrera frisk vävnad. RhoC är vävnadsagnostiskt, dvs. att det påverkar biologin hos metastas-cancerceller på samma sätt oavsett typ av primär cancer. Det var denna kunskap parat med nya landvinningar inom immuno-onkologi som gav forskarna idén till att satsa på utveckling av ett vaccin som skulle kunna eliminera metastaserande cancerceller innan dessa hunnit bilda dottertumörer.

”Vi följer alla män som opererats eller strålats i botande syfte med PSA blodprov upp till tio år efter behandling. Ibland längre. Oron finns såklart hos många män varje gång de lämnat PSA prov.

Det kräver stora resurser. Så även om en minoritet drabbas önskar vi att det inte fanns några som fick spridd sjukdom efter kurativt syftande be­ handling. Om ett vaccin kan eradikera mikrome­ tastaser vore det fantastiskt bra”. Anders Bjartell.

Professor och överläkare.

Vaccinet

Läkemedelskandidaten, onilcamotide, är ett immunologiskt läkemedel som presenteras för immunsystemet som ett antigen, vilket stimulerar immunförsvarsceller som kallas T-celler till att förstöra cancerceller som överuttrycker RhoC-proteinet, det vill säga celler som bildat eller riskerar att bilda metastaser. Historiskt har så kallade ”cancervaccin” visat sig fungera otillfredsställande på redan färdigbildade tumörer, som har många sätt att försvara sig mot angrepp från immunsystemet. En viktig sak som skiljer behandlingen med onilcamotide från traditionella cancervacciner är att den inte riktas mot redan bildade solida tumörer, utan behandlingen sätts in förebyggande, innan solida dottertumörer har hunnit bildas. #8-9 2021

55

Så här fungerar onilcamotide 1. Onilcamotide – som är ett antigen – administreras genom injektion i patientens hud.

2. Onilcamotide kommer i kontakt med dendritiska celler – en sorts vita blodkroppar som har en reglerande funktion i immunförsvaret – som finns i huden. Dessa celler är specialiserade på att fånga, absorbera och bearbeta antigen.

3. Dessa dendritiska celler interagerar med naiva T-celler och presenterar antigenet för dem. Cytokiner – immunförsvarets alarmmolekyler – frisätts. Detta stimulerar T-celler till att bli målspecifika mördarceller.

4. En specifik immunrespons har skapats mot överuttryck av RhoC och därmed mot cancerceller som metastaserar. Detta sker genom att mördarcellerna attackerar de metastaserande cancercellerna.

Copyright: Rhovac.

Kliniska studier

Ett svenskt företag baserat i Lund, Rhovac, https://www. rhovac.se/ ligger bakom den kliniska utvecklingen. För ca 3 år sedan genomfördes en första klinisk fas I/II-studie med onilcamotide på prostatacancer patienter. Resultaten från studien visade klart och tydligt att behandlingen var säker och tolererades väl och inte mindre än 86% av patienterna uppvisade ett RhoC-specifikt immunsvar.1 Resultaten från 3-årsuppföljningen av denna studie som rapporterades nyligen med lovande resultat2 visade sammanfattningsvis att behandlingen inducerade en potent och långvarig T-cellsimmunitet hos majoriteten av patienterna, att man kunde påvisa en utmärkt säkerhet och tolerabilitet. Resultaten gav också gott hopp om att läkemedlet kan förhindra eller bromsa utvecklingen av metastaser genom skapandet av T-cells-immunitet mot metastaserande cancerceller.

Vaccination mot RhoC kan således potentiellt fördröja eller förhindra att cancern kommer tillbaka och att metastaser bildas. I den pågående fas IIb-studien, en s.k. proof

of concept studie som omfattar inte mindre än 180 patienter i flera länder i Europa och USA ska denna hypotes testas. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, anser att utvecklingen av detta cancervaccin är angeläget och företaget har därför fått ett snabbspår3 (s.k. Fast Track Designation) genom den regulatoriska processen för att därmed kunna nå marknaden och erbjuda behandlingen till patienter så snart som möjligt. Resultaten av den pågående studien planeras kunna rapporteras under första halvåret, 2022.

OLA BJÖRKMAN Docent, frilansskribent.

Referenser 1. Schauhmacher J, Heidu S, Balchen T, et al. Vaccination against RhoC induces long-lasting immune responses in patients with prostate cancer: results from a phase I/II clinical trial. Journal for ImmunoTherapy of Cancer.2020 2. https://www.rhovac.se/cision/3FEC4833F4BE4A55/ 3. F ast track är en process utformad för att underlätta utvecklingen och påskynda granskningen av läkemedel för att behandla allvarliga tillstånd och tillfredsställa ett angeläget medicinskt behov som idag saknar behandling. Syftet är att viktiga nya läkemedel ska kunna nå patienten så tidigt som möjligt.

56

#8-9 2021

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan.

Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil­ telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner!

Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu­ trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen­ defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer­ parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms.

TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi.

Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80­talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TV­produktioner. Under senare år har han även en­ gagerat sig som opinionsbildare i diet­ och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden.

Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#8-9 2021

57

”Förstå vad som håller på att hända. Detta första är redan det svårt - många klimatförnekare vill inte, kan inte, inse vetenskapliga fakta.

Människans hjärna förnekar när något verkar hotande för framtiden, vi är av evolutionen skapade för att rädda oss från akuta faror, inte långsiktiga hot. Det är intressant att mycket fler kvinnor än män verkar inse att klimathotet är verkligt”. Foto: Unsplash.

58

#8-9 2021

Utmärkt Belinda!

Efter att sedan 90-talet ha försökt att föra ut vetenskapliga fakta angående biologiska skillnader mellan män, som stor grupp, och kvinnor, likaså på gruppnivå, till våra medborgare, har jag insett hur oerhört svårt det är. Man skulle ju tro att det inte vore svårt; alla har vi ju erfarenhet av hur knepigt det motsatta könet beter sig, ofta. De äldre generationerna ansåg nog, omedvetet, utan att fundera så mycket, att det ju är klart att här finns skillnader på grundnivå.

Inte bara hur pojkar och flickor uppfostrats efter olika normer, utan på ”naturlig basis”.

Och eftersom pojkar och män oftast är starkare och mer aggressiva, så blev det så i det gamla samhället att kvinnor blev underordnade på de flesta nivåer. Kvinnor fick inte så ofta visa sina mentala förmågor, man trodde inte de hade så mycket av ’den sorts tänkande’ som männen uppskattade.

Belinda har i sina 4 program ”Från savannen till Tinder” lyckats belysa detta med data från vetenskaper ställda mot observationer från golvet. På ett lugnt vandrande fram mellan likhets-feminister och genuspolitiker, till vetenskap som psykologi och neurovetenskap, tror jag hon lyckats med att få kunskapsresistenta socialpolitiker och genusvetare att lite skaka i grunden; kanske ligger det något i biologiska fakta?

Kanske det verkligen finns väsentliga skillnader, som kanske kan göra oss övertygade om att kvinnor är BÄTTRE på att styra samhällen och länder än aggressiva, revanschtörstande despoter/presidenter/ledare?

Kanske kvinnliga ledare (och män med empatisk förmåga och mindre revanschbehov) behövs för att vi skall klara klimatkrisen?

I det gamla samhället blev kvinnor underordnade på de flesta nivåer. Men så kom feminismen, som fick fart i och med rörelserna för kvinnlig rösträtt. Till att börja med ville kvinnor kunna ha något att säga till om i samhället, men att man var kvinnor, som hade huvudansvar för familj, barn och hem, det var ”fruntimren” stolta över.

Feminister vägrade lyssna på vetenskapen

Feminismen, som egentligen är svår att definiera (det finnas många olika varianter), utvecklades till att inte bara kräva rösträtt, utan alltmer mot att förneka någon sorts biologiska skillnader, förutom det yttre könet förstås – det är svårt att förneka. I hjärnan och sättet att tänka fanns ingen skillnad, nej då! Om det funnes skillnader skulle nog kvinnor få fortsätta att vara underlägsna. Detta var troligen en viktig anledning till att feministiska feminister vägrade lyssna på vetenskapen. Det blev under lång tid ett mantra: Inga skillnader mellan könen i hjärnan! Och om det funnes vetenskapliga skillnader fick vi vetenskapare inte nämna det, det kunde vara farligt – för likhetsfeminismens framgångar inom samhälle och politik!

Alltså formerades likhetsfeminismen som sedan kom att inbäddas i socialdemokratin; alla skulle ha samma förutsättningar, lika lön (ännu inte uppnått krav), samma rättigheter i samhället, alltså, vara likadana!

Man började tala om kvoteringar. Om män och kvinnor nu var likadana skulle man politiskt sträva efter att ha 50/50 % kvinnor och män i olika institutioner och företag.

Olika utbildningsområden skulle sträva efter att attrahera så lika andel män/kvinnor som möjligt. Att detta nu ännu inte har lyckats förklaras desperat med att gamla normer fortfarande dominerar. Att detta skulle kunna ha basen i att de flesta män och kvinnor har olika önskan om vad de vill göra med livet, det har man desperat försökt bortförklara på många sätt. Att denna önskan skulle ha sin grund i generella olikheter i hjärnan, det har förnekats kategoriskt! Detta framkommer fint i Belindas program.

”Här är det viktigt att våra ledare, politikerna, förmår inhämta kunskap från vetenskapen och uppleva på plats, för att bedöma kloka åtgärder”.

Foto: Canstock, arkiv.

I strålkastarljuset

Genushistoriker har under åren gjort ett fantastiskt arbete med att gräva fram ur historiens gömmor märkvärdiga kvinnor, som på sin tid blev avfärdade av samtiden, just för att de var kvinnor. Kvinnliga företagsledare, konstnärer, musiker, författare, forskare har upptäckts i historiens gömmor! Fortfarande blir kvinnor förbigångna vilket vi förstås bör protestera emot, kraftfullt!

Jag vill säga grattis till Belinda som komponerat ihop 4 programdelar a 30 min, där det feministiska förnekandet av ens möjligheten att det verkligen finns skillnader, sätts i strålkastarljuset på ett icke-kontroversiellt sätt. Hon har nog lyckats så ett tvivels-frö!

Man kan funder på om detta förnekande har sin grund i att de flesta kvinnor har en låg självkänsla. ”Om jag inte vill, gör, beter mig som män så är jag inte lika bra som män”. Därför, kanske, har framåtsträvande, ambitiösa flickor försökt härma män/pojkar i sin omgivning, fortkörning, snatterier, mer eller mindre grova kriminella brott. #8-9 2021

59

Men tänk annorlunda; Kanske är det så att, på grund av att vi är i princip olika typer av däggdjuret homo sapiens, så är den feminina typen överlägset flertalet manliga individer när det gäller livets, mänsklighetens, planetens, överlevnad?

Genom noggranna undersökningar av hur olika delar av hjärnan aktiveras under experiment som testat hat, oförsonlighet, revanschlystnad, tävlingsinstinkt, aggressivitet, girighet, har studier visat att de flesta män (som ingick i försöksgrupperna) har en större grad av dessa egenskaper än kvinnor. Kanske män inte alls borde vara ledare för länder, industrier, företag?

Liv på jorden riskerar att utplånas

Man har ansett att manlig aggressivitet och fysiska styrka har varit av betydelse för evolutionen, vilket nog är sant.

Men nu står vi inför ett hot som aldrig tidigare i mänsklighetens historia; klimathotet. Liv på jorden riskerar att utplånas! Då vore det intelligenta beteendet att sluta fred, alla länder måste förenas i ansträngningar att hejda den pågående processen, bli mindre egocentriska, mindre giriga, tänka på ”det stora hela”, inse vad som nästa och kommande generationer kommer att utsättas för, på denna planet. Omedelbart avsluta alla krig? Hur mycket 60

#8-9 2021

bidrar krigshändelser till klimatförstörelsen? Är den siffran uträknad?

För att kunna ha en chans att vända denna utveckling måste vi alla:

1) f örstå vad som håller på att hända. Detta första är redan det svårt - många klimatförnekare vill inte, kan inte, inse vetenskapliga fakta. Människans hjärna förnekar när något verkar hotande för framtiden, vi är av evolutionen skapade för att rädda oss från akuta faror, inte långsiktiga hot.

Det är intressant att mycket fler kvinnor än män verkar inse att klimathotet är verkligt (t ex. SOMundersökningar Gbg Univ.) Kvinnor använder båda hjärnhalvorna betydligt mer än män gör (ref. i bl.a Dahlström 2007, Heilig 2018) och har därför möjlighet att se både rationellt och emotionellt (empati, personförståelse) på ett problem, för bästa möjliga lösning.

2) I samband med ovanstående; för att förstå vad det ändrade klimatet verkligen innebär för allt levande på jorden måste man ha en viss empatisk förmåga.

Förställa sig vilka lidanden och svårigheter som vän-

”Genom noggranna undersök­ ningar av hur olika delar av hjär­ nan aktiveras under experiment som testat hat, oförsonlighet, revanschlystnad, tävlingsinstinkt, aggressivitet, girighet, har stu­ dier visat att de flesta män (som ingick i försöksgrupperna) har en större grad av dessa egen­ skaper än kvinnor. Kanske män inte alls borde vara ledare för länder, industrier, företag?”

Amerikanska inbördeskriget 1861-1865.

Foto: Shutterstock, arkiv.

tar våra medmänniskor, djuren, ekologin, alla olika samverkande habitat.

3) Inte fastna i egocentriska tankar; ”huvudsaken är att JAG och min familj kan leva ett gott liv nu, jag struntar i dem som kommer efter oss!” Ekonomin måste omstruktureras, inte bara nationalekonomiska planer utan varje individs ekonomiska tänkande måste omformas. Vi ser redan nu hur de små steg som tas för att hejda CO2-emissionen väcker protester och demonstrationer runt om i världen: Individens frihet är i fara, ropas det. Oerhörda (och troligen omöjliga) sociala omprogrammeringsbehov blir nödvändiga.

Här är det viktigt att våra ledare, politikerna, förmår inhämta kunskap från vetenskapen och uppleva på plats, för att bedöma kloka åtgärder. Här kan man kan ta som exempel slaget om skogen, där olika industrier, baserade på avverkning av skog, prioriteras framför långsiktiga natur- och klimatskyddande åtgärder. Politikerna har sällan varit på plats, vet mycket lite om biologi och habitat.

Manliga revir som skall hävda sig och vara ekonomiskt framgångsrika, bäst i Sverige, bäst i EU, bäst i världen!

Här behövs fler kvinnor i ledande positioner som kan se helhetsbilden, ta ”oviktiga” krav i beaktande.

Likhetsfeminismen har missat helt betydelsen av att vi är i princip olika, män och kvinnor! Att förneka biologisk grund till olika beteende har tidigt av välkända feminister ansetts förkastligt: Som en av de tidiga feministerna, Griet, Vandermessen, skrev i sin bok ”Who is afraid of Charles Darwin?” Rowman & Littlefield Publ. ,Inc., (2005). ”Om feminismen inte inkorporerar biologin i sitt tänkande sågar de av grenen de sitter på!” (min översättning).

Kanske har feminismen backat ett steg tillbaka från sitt stup – på grund av Belindas modiga och klokt finstämda programserie.

Många recensenter har kallat programmen för barnsliga och publikfriande! Jag säger Grattis Belinda för ett litet steg som tagits mot kvinnors ansvar för framtida generationer!

”Könet sitter i Hjärnan” (2007)

ANNICA DAHLSTRÖM Professor em. leg. läk.

Författare av boken ”Könet sitter i Hjärnan” (2007).Se även Dahlström i Antologin ”För våra barns bästa” (2016).

”För våra barns bästa” (2016). #8-9 2021

61

”Om den ursprungliga fettbalansen i hjärnan rubbas så fungerar den sämre.

Därför är fettbalansen mellan olika fettsyror mycket viktig.

– Många har en väldig obalans mellan sina fettsyror. Det är vanligt med för mycket Omega-6 i förhållande till Omega-3. Dessutom är det vanligt att folk har alldeles för mycket mättat fett i sina vävnader”. Foto: Canstock, arkiv

Stora skillnader mellan

fiskoljor

Svårt att välja vilken Omega-3-produkt du ska köpa? En omfattande laboratorieanalys visar vilken Omega-3-produkt som är mest koncen62

#8-9 2021

trerad. Skillnaderna är stora - koncentrationen av Omega-3-fettsyror varierar från nästan 99 procent till lite mindre än 40 procent.

Analysen har gjorts av välrenommerade Institute of Aquaculture vid University of Sterling i Skottland. Den omfattar 16 av Sveriges mest sålda Omega-3-produkter.

Så här placerar sig märkena när det gäller koncentrationen av Omega-3:

1:a plats PurOmega 95 % / PurOmega Nordic som innehåller 98,7 volymprocent av Omega3 2:a MorEPA Platinum/Minami Nestlé (97,1 %) 3:e Omega-3 Plus/Alpha Plus (91,7 %) 4:e Asta Omega+ /Novo Vita (86,2 %) 5:e 03 Omega-3/Puori (84,3 %) 6:e Omega3/Apoteket AB (76,8 %) Delad 7:e: Fri Flyt/VPN (73,3 %) och Bio-Marin Plus/Pharmanord (73,3 %) 9:e 03/Bio Salma (70,7 %) 10:e Omega-3/Elixir Pharma (70,0 %) 11:e Omega-3 Forte/Pharbio (69,9 %) 12:e Omega-3/Life (69,1 %) 13:e Omega3/Apoteket Hjärtat (68,8 %) 14:e Pikasol/Orkla (67,7 %) 15:e Omega-3/Friggs (40,8 %) 16:e Eskimo-3/Midsona (39,8 %).

När det gäller mängden av de viktiga omega-3-fettsyrorna EPA och DHA placerar sig produkterna likadant. I topp ligger PurOmega med högsta volymprocenten (93,7 %) och i botten Eskimo-3 med den lägsta (32,5 %).

Innebär ett sådant högkoncentrerat preparat som PurOmega 95 % att man manipulerat fiskoljan på ett mindre bra sätt?

EPA/DHA (omega-3-fettsyror) (Volymprocent) 0%

25%

50%

75%

PurOmega 95% PurOmega Nordic

100%

93,7 %

MorEPA Platinum Minami Nestlé

90,3 %

Omega-3 Plus Alpha Plus

78,9 %

AstaOmega+ Novo Vita

75,3 %

O3 Omega-3 Puori

73,6 %

Omega-3 Apoteket AB

64,9 %

Bio-Marin Plus Pharmanord

64,0 %

Fri flyt VNP

62,9 %

O3 BioSalma

59,9 %

Omega-3 Forte Pharbio

59,7 %

Omega-3 Elexir Pharma

59,1 %

Omega-3 Apoteket Hjärtat

58,4 %

Omega-3 Life

57,9 %

Pikasol Orkla

57,7 %

Omega-3 Friggs

32,7 %

Eskimo-3 Midsona

32,5 %

EPA/DHA (omega-3-fettsyror) (Volymprocent) Ref. analysdata 2020/2021 Institute of Aquaculture,2020/2021.

University of Stirling, Storbritannien Ref. analysdata Institute of Aquacul­ ture, University of Stirling, Storbritannien

– Nej, inte i det här fallet. Man har lyckats med det svåra konststycket att få fram en ren, luktfri olja utan tungmetaller och andra gifter som dessutom är fräsch, eller stabil som vi forskare säger. Det innebär att oljekapslarna inte härsknar vilket de annars lätt gör, och kan då bli ohälsosamma, säger medicine doktor näringsforskaren Magnus Nylander som granskat PurOmega och många andra kosttillägg.

PurOmegakapslarna förpackas syrefritt i blisterförpackningar, vilket ytterligare ökar hållbarheten.

Mättat fett, enkelomättat fett och omega-6 (Volymprocent)

Vilken är den största fördelen med att äta Omega-3-fettsyror?

Fri flyt VNP O3 BioSalma

28,7 %

– Bättre hjärtkärlhälsa. Omega-3-fettsyrorna är nödvändiga i våra cellmembran. Men många har tyvärr ett för lågt intag av Omega-3-fettsyror och då blir cellmenbranen lidande. Vid tillskott av Omega-3 blir membranen återigen så smidiga som ska de vara. Det förbättrar blodflödet eftersom spänsten i kärlväggarna blir bättre och de röda blodkropparna blir mindre stela och kan då lättare syresätta kroppen. Hela hjärtkärlsystemet fungerar smidigare.

Allt detta kan minska risken för blodproppar och sänka blodtrycket något, säger Magnus Nylander.

Omvänt gör stela och trånga kärl motståndet större när blodet ska pumpas igenom kärlen. Då stiger blodtrycket och hjärtat får jobba hårdare. Vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och blodproppar i andra delar av kroppen.

Omega-3 Elexir Pharma

29,4 %

Omega-3 Forte Pharbio

29,7 %

0%

PurOmega 95% PurOmega Nordic MorEPA Platinum Minami Nestlé Omega-3 Plus Alpha Plus AstaOmega+ Novo Vita O3 Omega-3 Puori Omega-3 Apoteket AB Bio-Marin Plus Pharmanord

25%

50%

75%

100%

1,1 % 2,7 % 8,3 % 13,5 % 15,1 % 22,7 % 26,4 % 26,4 %

Omega-3 Life

30,4 %

Omega-3 Apoteket Hjärtat

30,8 %

Pikasol Orkla

31,7 %

Eskimo-3 Midsona

54,7 %

Omega-3 Friggs

55,0 % Mättat fett

Enkelomättat fett

Omega-6

Ref. analysdata 2020/2021 - Institute of Aquaculture, University of Stirling, Storbritannien

Mättat fett, enkelomättat fett och omega-6 (Volymprocent) Ref. analysdata 2020/2021 Institute of Aquaculture, University of Stirling, Storbritannien #8-9 2021

63

Foto: Leohoho, Unsplash

Fettfakta Vårt intag av fetter har förändrats till det sämre under det senaste seklet. Därför behöver många av oss ett tillskott av Omega-3-fettsyror för att återställa fettbalansen.

• Intaget av Omega-3-fetter har minskat med cirka 70 % • Omega-6-fetter har ökat med ungefär 20 % • Mättade fetter har ökat med cirka 60 % Därtill får vi i oss kroppsfrämmande och skadliga transfettsyror från livsmedelsindustrins ”snabbmat” som rubbar fettbalansen.

Vad man får säga Det finns en mängd goda forskningsresultat när det gäller Omega-3 men detta är vad som får hävdas enligt EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som gjort en vetenskaplig utvärdering av fiskolja och fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra).

Fettbalansen viktig

Magnus Nylan­ der, medicine doktor och nä­ ringsforskare.

Omega-3-fettsyrorna är viktiga för alla vävnader, särskilt för hjärnvävnaden där halterna av DHA är höga. Hjärnans torrvikt består till 60 procent av olika fetter.

EPA hjälper hjärnan att hålla kvar tillräckligt med DHA. EPA kan också lätt omvandlas till DHA. Dessa båda fettsyror samspelar och därför är det viktigt att vi får i oss tillräckligt av båda. Om den ursprungliga fettbalansen i hjärnan rubbas så fungerar den sämre. Därför är fettbalansen mellan olika fettsyror mycket viktig.

–Många har en betydande obalans mellan sina fettsyror.

Det är vanligt med för mycket Omega-6 i förhållande till Omega-3. Dessutom är det vanligt att folk har för mycket mättat fett i sina vävnader, säger Magnus Nylander.

De flesta har hälften

Ett bra omega-3-index är åtta procent. Europeiska data visar att den genomsnittliga nivån i blodet ligger på hälften, fyra procent. Men från åtta procent kommer de verkligt positiva hälsoeffekterna. Bland annat minskar då risken för hjärtkärlsjukdomar som är vår vanligaste dödsorsak.

64

#8-9 2021

Den har resulterat i följande godkända hälsopåståenden när det gäller livsmedel/kosttillskott: •E PA och DHA bidrar till hjärtats normala funktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett intag av minst 250 mg EPA och DHA. •D HA bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett intag av minst 250 mg DHA. •D HA bidrar till att bibehålla normal synförmåga. Den gynnsamma effekten uppnås vid ett intag av minst 250 mg DHA. OBS! Står du på kraftigt blodförtunnande medicin bör du kanske avstå eftersom Omega3-fettsyror har en lätt blodförtunnande effekt. Du bör rådfråga din läkare så att risk för blödning inte uppstår.

Ska man ska äta Omega-3 i förebyggande syfte?

–Jag tycker det känns tryggt, med en dokumenterad fiskolja som en garanti att man får i sig tillräckligt med en intakt Omega-3. Även om man äter marin mat så vet man inte hur mycket Omega-3 den innehåller, om den är fräsch, hur långt den transporterats och hur länge den legat i fiskdisken, säger Magnus Nylander.

Effektgaranti – pengarna tillbaka

Det norska företaget PurOmega Nordic AS, som beställt labbanalyser både i Sverige och i Norge, är så säkra på att deras produkt vid rekommenderad dagsdos höjer Omega-3-halten i blodet att de erbjuder två anonyma gratistest och pengar tillbaka för kapslarna om Omega3-halten inte stigit med minst 30 procent på fyra månader.

TORD AMRÉ

Användning av verktyg förbättrar språkförmågan Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg.

I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.

Den vedertagna uppfattningen att vår språkliga förmåga är kopplad till specialiserade områden i hjärnan har förändrats under senare år. Aktuell forskning visar till exempel att individer som är skickliga på att använda verktyg också ligger på en generellt hög nivå när det gäller förmågan att förstå komplex svensk grammatik.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, i samarbete med Lyon Neuroscience Research Center, Inserm, och Lyons universitet i Frankrike, för första gången kunnat beskriva det här sambandet genom beteendemätningar och hjärnavbildning med MR-kamera.

Studien genomfördes i Frankrike och deltagarna var uppdelade i tre grupper med 26 personer i varje grupp, där två av grupperna var kontrollgrupper.

Aktiverade basala ganglierna

Under den motoriska övningen skulle deltagarna placera ut små träpinnar i oregelbundet placerade hål med hjälp av en 30 cm lång tång. De språkliga övningarna gick ut på att besvara grammatiskt komplexa påståenden. Under alla moment mättes deltagarnas hjärnaktivitet.

– Intressant nog kunde vi visa att hanteringen av verktyget och de grammatiska övningarna aktiverade samma

grupp nervceller i storhjärnan, de så kallade basala ganglierna, som bland annat är involverade i frivilliga rörelser, säger studiens sisteförfattare Claudio Brozzoli, forskare vid Inserm och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

I nästa steg undersökte forskarna om träning av en förmåga kan förbättra den andra. Det vill säga om användningen av tången också förbättrar förmågan att förstå grammatiskt komplexa påståenden.

Nu gjorde deltagarna språkövningen före och efter 30 minuters motorisk träning med tången. En kontrollgrupp gjorde sina motoriska övningar utan hjälpmedel, en annan gjorde inga motoriska övningar.

Claudio Broz­ zoli, forskare.

Foto: Inserm.

Bättre resultat efter motoriska övningar

Forskarna fann att deltagarna som gjorde de finmotoriska övningarna med tång lyckades allt bättre med den svåra grammatiken. Kontrollgrupperna förbättrade inte sina resultat i de språkliga momenten.

Dessutom visade resultaten att övningarna i grammatisk förståelse förbättrade den motoriska användningen av verktyget.

Nu diskuterar forskarna hur fynden kan överföras till klinisk användning.

– Vi utvecklar ett protokoll för rehabilitering och förbättrad språkförmåga hos patienter med relativt bevarade motoriska förmågor, till exempel ungdomar med utvecklingsrelaterade språkstörningar. Förutom dessa viktiga möjligheter, ger resultaten en inblick i hur språket utvecklats genom människans historia. Kanske är det så att våra avlägsna förfäders användning av verktyg ställde kognitiva krav som bidragit till ett allt mer nyanserat skrift- och talspråk, säger Claudio Brozzoli.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Tool use and language share syntactic processes and neural patterns in the basal ganglia”, Simon Thibault , Raphaël Py, Angelo Mattia Gervasi, Romeo Salemme, Eric Koun, Martin Lövden, Véronique Boulenger, Alice C. Roy, Claudio Brozzoli. Science, 11 november 2021, doi:10.1126/science.abe0874.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, ANR (Agence nationale de la recherche), och LabEx ASLAN. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

#8-9 2021

65

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar.

Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

4

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

2

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

0

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

66

#8-9 2021

”Efter många år med fokus på den kvinnliga fertiliteten är bättre diagnostik och behandlingar för män det som i framtiden har störst potential att hjälpa par att bli föräldrar.”

Foto: Unsplash

Manlig infertilitet kartläggs i världens största studie Var femte svensk man blir aldrig pappa. Nu ska en omfattande forskningsstudie gå till botten med orsakerna till manlig infertilitet. Nyligen var det Fars dag och ett bra tillfälle att höja medvetenheten om mäns svårigheter att bli föräldrar, säger professor Aleksander Giwercman.

När par kontaktar vården får de i normalfallet bara träffa en gynekolog, men deltagarna i RUBIC får även träffa en androlog från start. Det gör att vi kan individanpassa diagnostiska och behandlingsrelaterade åtgärder på ett helt annat sätt, säger Aleksander Giwercman.

Det behövs mer forskning

Att kunna få barn är ingen självklarhet och i hälften av fallen där svenska par söker hjälp är det hos mannen problemet finns. Forskarna vet idag inte tillräckligt om de bakomliggande orsakerna – det skulle kunna röra sig om genetiska faktorer eller orsaker relaterade till miljö och livsstil som inte bara mannen utan även hans föräldrar har utsatts för.

Gynekologer vet allt om kvinnans reproduktionssystem.

Men andrologi, det område som fokuserar på manlig reproduktion, finns inte som specialitet. Det bidrar till en enorm kunskapslucka, säger Aleksander Giwercman som är professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet.

Tillsammans med svenska och danska kollegor genomför Aleksander Giwercman nu ett omfattande forskningsprojekt om infertilitet. Studien RUBIC (ReproUnion Biobank and Infertility Cohort), undersöker 5000 infertila par och är den största studie som någonsin gjorts på området.

Efter många år med fokus på den kvinnliga fertiliteten är bättre diagnostik och behandlingar för män det som i framtiden har störst potential att hjälpa par att bli föräldrar. Redan idag kan fertilitetsbehandlingar ge lyckade resultat, men det hjälper inte alla och därför behövs mer forskning. Ett internationellt forskningsprojekt som löpt parallellt med RUBIC har funnit att män har en specifik gen som är nödvändig för produktion av sädesceller.

Detta är helt nytt och banbrytande. Män med en mutation på just den genen kan inte få biologiska barn och då finns det ingen anledning att gå igenom fertilitetsbehandlingar i onödan, säger Kristian Almstrup, forskare inom fertilitet vid Rigshospitalet och docent vid institutet för cellulär och molekylär medicin på Köpenhamns universitet.

Källa: Progress PR Öresund AB

Aleksander Giwercman, professor i reproduktions­ medicin.

Kristian Almstrup, forskare inom fertilitet.

ReproUnion är ett EU-stöttat samarbete i Öresundsregionen, där forskare och kliniker har arbetat tillsammans i tio år för att förebygga och förbättra behandlingar av infertilitet. Partnerskapet bakom projektet består av Region Skåne, Lunds universitet, Malmö universitet, Region Hovedstaden, Köpenhamns Universitet, Ferring Pharmaceuticals samt Medicon Valley Alliance (MVA).

Projektet får EU-finansiering via Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. www.reprounion.eu.

#8-9 2021

67

"Ett hjärta som inte får leveranser av NO tappar sin elasticitet och pumpförmåga och du får hjärtsvikt. Glykokalyx inne i hjärtat måste därför vara frisk dvs hög och tät för att de underliggande endotelcellerna ska kunna leverera NO till hjärtats glatta muskulatur så att denna får behålla sin elasticitet och kan pumpa med full kraft". Foto: Canstock, arkiv.

Detta är femte artikeln i serien om glykokalyx, den håriga insidan av våra blodkärl och insidan av hjärtat.

Kan sjuk glykokalyx orsaka hjärt/kärlproblem?

Glykokalyx är den ”håriga matta” som täcker insidan på alla våra blodkärl och väggarna inne i hjärtat. Denna håriga yta upptäcktes redan 1966 av den tyske forskaren J H Luft som var pionjär inom elektronmikroskopi. Trots att man därefter kände till att vi var håriga på insidan av våra blodkärl och på insidan av hjärtat så kom det att dröja länge innan man förstod att denna håriga ”heltäckningsmatta” har viktiga funktioner.

68

#8-9 2021

Det dröjde faktiskt ända fram till våra dagar innan vi förstod: 1. A tt frisk glykokalyx är nödvändig för att inget av det som finns i blodet ska kunna fastna på blodkärlens insida. Det är först när glykokalyx tappar sin täthet och/eller höjd som det inte längre skyddar de underliggande endotelcellerna mot kolesterol, vita blodkroppar m.m. som finns i blodet. Då kan dessa fastna och bilda plack, vilket vi vet kan orsaka fatala hjärt- och kärlproblem.

2. Att det krävs frisk glykokalyx för att den glatta muskulaturen i kärlvägg och hjärta ska få leveranser av kväveoxid (NO). Utan NO tappar den glatta muskulaturen inne i kärlväggen och hjärtat, vilket huvudsakligen består av glatt muskulatur, sin elasticitet.

I takt med att glykokalyx blir allt glesare och lägre tappar alltså hjärtmuskeln sin elasticitet och pumpförmågan avtar och du riskerar att få hjärtsvikt.

3. Att det krävs frisk glykokalyx inne i hjärtats högra förmak för att de positiva elektriska signaler som skickas ut från sinusknutan i förmakets tak ska kunna följa förmakets sidor, som är täckta av negativt laddad glykokalyx, ner mot förmakets botten för vidare färd mot andra delar av hjärtat. I takt med att förmakets glykokalyx blir allt lägre och glesare och kanske till och med saknas fläckvis tappar de elektriska signalerna sin orientering och börjar hoppa ”från tuva till tuva” och du har fått förmaksflimmer.

Vad är det då som gör att glykokalyx insjuknar och blir allt lägre och glesare och kanske fläckvis saknas helt?

Om vi bortser från bakterier och virus så är det alltför hög konsumtion av socker, mjölmat och söta drycker under många år kombinerat med en bukspottskörtel som orkar producera hur mycket insulin som helst oavsett hur mycket socker, mjöl och stärkelse du äter och dricker.

Om det är sockret eller insulinet som skadar glykokalyx är inte helt klarlagt. Men oavsett vilket det är så skapar detta en långvarig, låggradig hyperglykemi som år in och år ut håller din blodsockernivå hög men så pass låg att din läkare är nöjd med dina blodsockervärden även om de börjar närma sig gränsen för prediabetes och diabetes.

Det är bara det att under tiden så blir din glykokalyx allt lägre och glesare och försvinner kanske fläckvis utan att du är medveten om vad som sker. Kanske har du börjat få känningar från hjärtat, få ont lite här och var i kroppen utan att du eller din läkare vet varför.

Regelbundna leveranser av NO

I takt med att din glykokalyx blir allt sjukare så får det underliggande endotelcellerna allt sämre förmåga att leverera kväveoxid (NO) till kärlväggens muskelskikt (tunica media), vilken då tappar mer och mer av sin elasticitet.

Det är nämligen glykokalyx som ska se till att endotelet kan få regelbundna leveranser av såväl syre som kväve för vidarebefordran av kväveoxid (NO) till tunica media.

Denna består av så kallad glatt muskulatur, vilken måste få regelbundna leveranser av NO för att bibehålla sin elasticitet.

Ovan beskrev jag att glykokalyx har en avgörande betydelse för att de elektriska signalerna i hjärtats förmak ska kunna distribueras i jämn och regelbunden takt. Men det är inte bara höger förmak som ska ha en frisk glykokalyx.

Det måste alla ytor inne i hjärtat ha inklusive vänster kammare som ska pumpa blodet ut i stora kroppspulsådern (aorta). Betänk att hjärtat huvudsakligen består av glatt muskulatur dvs den är oerhört beroende av regelbundna leveranser av NO för att bibehålla sin elasticitet.

Ett hjärta som inte får leveranser av NO tappar sin elasticitet och pumpförmåga och du får hjärtsvikt.

Glykokalyx inne i hjärtat måste därför vara frisk dvs hög och tät för att de underliggande endotelcellerna ska

kunna leverera NO till hjärtats glatta muskulatur så att denna har får behålla sin elasticitet och kan pumpa med full kraft.

Men det är inte så som uppkomsten av hjärtsvikt beskrivs på nätet. Oavsett vilken site du besöker, ex. vis 1177 Vårdguiden, Hjärt&Lungfonden, Internetmedicin eller Dr.se, så är det ingen av dem som nämner en skadad glykokalyx som orsak, ja inte ens som möjlig orsak, till plackbildning och efterföljande hjärt- och kärlproblem.

Ingen läkare tar heller med sin patient upp glykokalyx möjliga roll för uppkomsten av åderförkalkning (fettning), kärlkramp med eller utan plack, hjärtinfarkt, förmaksflimmer, stroke m.fl. hjärt- och kärlproblem.

Varför tappar glykokalyx sin höjd och täthet?

Vetenskapen (Pubmed) verkar anse att en långvarig och låggradig hyperglykemi skadar glykokalyx och detta långt innan doktorn hunnit ge dig diagnosen diabetes eller prediabetes. Ju lägre och glesare glykokalyx är desto större verkar risken vara att drabbas av plack – inte bara för att glykokalyx som flytbädd har tappat sin skyddsförmåga utan därför att endotelcellerna blottlagts och upplåtit ”landningsplats” för kolesterol, leukocyter mm. Detta plack riskerar så småningom att lossna och helt eller delvis täppa till hjärtats kranskärl. Man kan fråga sig varför skadad glykokalyx inte anges som orsak till plackbildning Hur får man glykokalyx att återfå sin höjd och täthet?

Här finns inte mycket att hämta i Pubmed, men det finns mycket som talar för att den som avstår från mat och dryck med socker, mjöl och stärkelse och ökar sitt intag av kväverik mat såsom mörkt gröna ovanjordsgrönsaker, kan få sin glykokalyx att växa sig hög och tät och därmed kunna leverera syre och kväve till endotelcellerna för vidarebefordran av kväveoxid (NO) till blodkärlens muskelskikt (tunica media) vilket återfår sin elasticitet. Då ökar möjligheterna för hjärtat att orka pumpa de röda blodkropparna ända ut i de tunnaste artärerna för att leverera syre till cellernas mitokondrier så att dessa kan återuppta sin cellandning och åter producera energi (ATP) till 100% istället för att använda sig av ”reservaggregatet” fermentation som bara ger 6-7%.

Fermentation ger restprodukten mjölksyra vilket förvandlar den basiska miljön till en sur miljö, vilket du känner som smärta.

Inbjudan till klinisk forskning

Det borde inte vara svårt för en kliniker med tillgång till lämpliga patienter att studera och publicera hur förändrad kost (bort med socker, mjöl och stärkelse både i mat och dryck och med tillägg av kväverik kost såsom mörkt gröna ovanjordgrönsaker) positivt påverkar angina pectoris (med helt rena kranskärl), förmaksflimmer och hjärtsvikt.

LASSE BLOMDAHL Halmstad flowervalley39@telia.com #8-9 2021

69

Empagliflozin uppvisar konsekventa kardiorenala fördelar hos personer med hjärtsvikt

Faiez Zannad, M.D. Ph.D, professor emeritus.

Resultaten från en ny subanalys av EMPERORPreserved-studien visar att empagliflozin minskade den relativa risken för det sammansatta utfallsmåttet kardiovaskulär död eller sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt samt visade en långsammare njurfunktionsförsämring.1 Empagliflozin förbättrade genomgående utfallet oavsett grad av njurfunktion ned till en eGFR på 20 mL/min/ 1.73 m2 . 2,1 Resultaten presenterades nyligen i samband med American Society of Nephrology Kidney Week 2021.

En förspecificerad subanalys av fas 3-studien EMPERORPreserved visar att behandling med empagliflozin minskade risken för det sammansatta primära utfallsmåttet kardiovaskulär död eller sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt samt ledde till en långsammare njurfunktionsförsämring hos vuxna med hjärtsvikt och en ejektionsfraktion i hjärtats vänstra kammare (LVEF) på över 40 procent, oavsett status på kronisk njursjukdom vid studiens början.1 I EMPEROR-Preserved-studien hade två tredjedelar av dem som deltog i studien hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion (HFpEF); LVEF på minst 50 procent och en tredjedel hade en lätt reducerad LVEF (större än 40 procent men mindre än 50 procent).2 Nästan hälften av alla vuxna med hjärtsvikt har också kronisk njursjukdom. Sammantaget är dessa tillstånd förknippade med hög dödlighet och hög risk för sjukhusinläggning.3 Över 60 miljoner människor i världen har hjärtsvikt och ungefär hälften av dem har HFpEF.4,5 HFpEF har beskrivits som det idag enskilt största icketillgodosedda behovet inom kardiovaskulär medicin baserat på prevalens, dålig prognos och frånvaron hittills av kliniskt beprövade behandlingar.6,7 I EMPEROR-Preserved-studien ingick 5 988 patienter med hjärtsvikt.2 Av dessa hade 4 005 en ejektionsfraktion i hjärtats vänstra kammare på 50 procent eller mer och 1 983 hade LVEF under 50 procent.2 Deltagarna i undersökningen valdes slumpmässigt till att få 10 mg empagliflozin (n=2 997) eller placebo (n=2 991) en gång om dagen.2 Säkerhetsprofilen var överlag likvärdig med tidigare visad riskprofil för empagliflozin.8 Som tidigare rapporterats visade EMPEROR-Preserved-studien att empagliflozin gav en signifikant minskad relativ riskreduktion för det sammansatta primära utfallsmåttet kardiovaskulär död eller sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt hos patienter med bevarad vän70

#8-9 2021

sterkammarfunktion, jämfört med placebo.2 Nyttan var oberoende av ejektionsfraktion eller diabetesstatus.

Mer än hälften (53,5 procent) av deltagarna i EMPEROR-Preserved-studien hade kronisk njursjukdom (definierad som eGFR under 60 ml/ min/ 1,73 m2 eller UACR över 300 mg/ g) då studien startade och 9,7 procent hade gravt nedsatt njurfunktion (eGFR under 30 mL/ min/ 1,73 m2).1

Om EMPEROR-studierna EMPEROR-studierna är en del av ett internationellt studieprogram där man undersöker empagliflozins effekt och säkerhet vid behandling av hjärtsviktspatienter med eller utan typ 2-diabetes. Studierna är randomiserade, dubbelblinda fas 3-studier som undersöker behandling med empagliflozin jämfört med placebo utöver den standardbehandling som patienterna redan får.

Om empagliflozin och SGLT2-hämmare Empagliflozin är sedan tidigare även godkänt för behandling av diabetes typ 2 hos vuxna vars sjukdom inte kan kontrolleras med enbart kost och motion - och finns med på rekommendationslistorna i alla Sveriges regioner för denna indikation. Empagliflozin var den första SGLT2-hämmaren som visat en signifikant minskning av risken för att drabbas av hjärt-kärlrelaterad död samt död oavsett orsak jämfört med placebo, baserat på resultaten i EMPA-REG Outcome-studien11 från 2015 där drygt 7 000 patienter med typ 2-diabetes och etablerad kardiovaskulär sjukdom ingick.

Om hjärtsvikt Vid hjärtsvikt kan inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen för att tillgodose kroppens behov av syre och näring. Hjärtsvikt utgör en betydande global sjukdomsbörda: Över 60 miljoner patienter världen över har hjärtsvikt och hälften av dem har HFpEF.4,5 Hjärtsvikt är en av de främsta orsakerna till sjukhusinläggning och blir allt vanligare i västvärlden på grund av en åldrande befolkning.4 Risken för dödsfall hos personer med hjärtsvikt ökar vid varje sjukhusinläggning.12 Det finns två olika typer av hjärtsvikt; hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion och hjärtsvikt med reducerad vänsterkammarfunktion. Vid HFpEF har hjärtat blivit stelt och vänsterkammaren kan därför inte fyllas ordentligt med blod, vilket leder till att en mindre mängd blod blir tillgängligt för att pumpas ut i kroppen. Äldre kvinnor med hypertoni och förmaksflimmer är särskilt vanliga i denna grupp, likaså personer med diabetes.13,14 Olika tecken på hjärtsvikt kan vara trötthet, andfåddhet vid vila eller ansträngning och bensvullnad. Det finns andra sjukdomar som kan ge liknande symtom och det är därför viktigt att patienten får tidig diagnos så att rätt behandling kan sättas in. På sjukhus är hjärtsvikt den vanligaste inläggningsorsaken för patienter > 65 år.14

Empagliflozin godkändes nyligen i EU vid behandling av hjärtsvikt med reducerad vänsterkammarfunktion (HFrEF).9 Godkännandet baseras på de positiva resultaten från EMPEROR-Reduced-studien med 3 730 patienter som visade att empagliflozin minskade risken för kardiovaskulär död eller sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt med 25 procent jämfört med placebo utöver standardbehandling hos hjärtsviktspatienter med nedsatt vänsterkammarfunktion (HFrEF), med eller utan

typ 2-diabetes och njurfunktion (eGFR) ≥20ml/min/1,73 m2.10 Dessutom visades empagliflozin ha en signifikant 30 procents minskad risk för en första och återkommande sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt samt en signifikant långsammare njurfunktionsförsämring jämfört med placebo.10 Källa: Boehringer Ingelheim AB

Referenser 1. Zannad F. EMPEROR-Preserved: Empagliflozin and Outcomes in Heart Failure with a Preserved Ejection Fraction and CKD. Presented on 5 November 2021 at the American Society of Nephrology (ASN) Kidney Week 2021.

2. Anker S, Butler J, Filippatos G, et al. Empagliflozin in Heart Failure with a Preserved Ejection Fraction. N Engl J Med. 2021;385:1451–61.

3. Banerjee D, Wang AY. Personalizing heart failure management in chronic kidney disease patients. Nephrol Dial Transplant.

2021;doi:10.1093/ndt/gfab026.

4. Andersen MJ, Borlaug BA. Heart failure with preserved ejection fraction: current understandings and challenges.

Curr Cardiol Rep. 2014;16(7):501.

5. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–858.

6. Butler J, Fonarow G, Zile M, et al. Developing therapies for heart failure with preserved ejection fraction: Current State and Future Directions. JACC Heart Fail. 2014 Apr;2(2):97–112.

7. Shah SJ, Borlaug B, Kitzman D, et al. Research priorities for heart failure with preserved ejection fraction. Circulation.

2020;141:1001–26.

8. Boehringer Ingelheim. Data on file.

9. https://ec.europa.eu/health/do...

10. P acker M, Anker SD, Butler J, et al. Cardiac and Renal Outcomes With Empagliflozin in Heart Failure With a Reduced Ejection Fraction. N Engl J Med. 2020;10.1056/NEJMoa2022190 11. Zinman et al. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Typ 2 Diabetes, New England Journal of Medicine, September 17, 2015.

12. Solomon S, Dobson J, Pocock S, et al. Influence of Nonfatal Hospitalization for Heart Failure on Subsequent Mortality in Patients With Chronic Heart Failure. Circulation. 2007;116(13):1482–7.

13. www.hjart-lungfonden.se/sjukdo...

14. www.lakemedelsboken.se/kapitel...

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions­ medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders­ och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson.

Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#8-9 2021

71

”Resultaten visar att symtomen av ångest förbättrades påtagligt, även vid kroniska tillstånd, jämfört med en kontrollgrupp som fick råd om fysisk aktivitet enligt folkhälsorekommendationer”. Foto: Canstock, arkiv.

72

#8-9 2021

Fysisk träning effektiv behandling vid ångest Både måttlig och mer intensiv fysisk träning dämpar symtom vid ångest, även när sjukdomen är kronisk. Det visar en studie som letts av forskare vid Göteborgs universitet.

Studien som publiceras i tidskriften Journal of Affective Disorders är baserad på 286 patienter med ångestsyndrom rekryterade från primärvården i Göteborg och norra Halland. Hälften av patienterna hade levt med ångest i minst tio år. Medelåldern var 39 år, 70 procent var kvinnor.

Deltagarna lottades till gruppträning under tolv veckor, antingen måttlig eller mer intensiv. Resultaten visar att symtomen av ångest förbättrades påtagligt, även vid kroniska tillstånd, jämfört med en kontrollgrupp som fick råd om fysisk aktivitet enligt folkhälsorekommendationer.

De flesta individer i behandlingsgrupperna gick från hög ångestnivå vid start till låg ångestnivå efter tolv veckor. De som tränade på måttlig nivå ökade chanserna till förbättrade symtom på ångest med faktor 3,62. Motsvarande faktor för de som tränade mer intensivt var 4,88.

Deltagarna hade ingen vetskap om vilken träning eller rådgivning personer utanför den egna gruppen fick.

– Det fanns en signifikant intensitetstrend för förbättring, det vill säga ju högre träningsintensitet desto större förbättring i ångestsymtom, konstaterar Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Region Halland och studiens förstaförfattare.

”Gruppen som tränade på måttlig nivå skulle uppnå cirka 60 procent av maxpuls. Graden av ansträngning skulle skattas till lätt eller måttlig.

Gruppen som tränade mer intensivt skulle ligga på 75 procent av maxpuls, med en ansträngnings­ grad som uppfattades som hög”.

Foto: Canstock, arkiv.

Betydelsen av träningsintensitet

Tidigare studier av fysisk träning vid depression har påvisat klara symtomförbättringar, däremot har det saknats en entydig bild av hur personer med ångest påverkas vid fysisk träning. Den nu genomförda studien beskrivs som en av de hittills största.

Båda behandlingsgrupperna hade 60 minuter långa träningspass tre gånger i veckan under ledning av fysioterapeut. Passen omfattade både konditions- och styrketräning. Efter uppvärmning vidtog cirkelträning på tolv stationer i 45 minuter följt av nedvarvning och stretchning.

Gruppen som tränade på måttlig nivå skulle uppnå cirka 60 procent av maxpuls. Graden av ansträngning skulle skattas till lätt eller måttlig. Gruppen som tränade mer intensivt skulle ligga på 75 procent av maxpuls, med en ansträngningsgrad som uppfattades som hög.

Nivåerna validerades regelbundet med hjälp av Borgskalan, en etablerad skattningsskala för upplevd fysisk ansträngning, och konfirmerades med pulsklockor.

Behov av nya enkla behandlingar

Dagens standardbehandlingar för ångest är kognitiv beteendeterapi, KBT, och psykofarmaka. Det är dock vanligt med läkemedelsbiverkningar, och att patienter med ångestsjukdom inte svarar på den medicinska behandlingen.

Långa väntetider till KBT kan också försämra prognosen.

Den aktuella studien har letts av Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin inom Regionhälsan i Västra Götalandsregionen och korresponderande författare.

– Läkare inom primärvården behöver behandlingar som är individualiserade, har få biverkningar och är lätta att ordinera. Modellen med tolv veckors fysisk träning, oavsett intensitet, är en effektiv behandling som oftare bör göras tillgänglig inom primärvården för personer med ångestproblem, säger hon.

Källa: Sahlgrenska akademin.

Malin Henriks­ son, doktorand och specialistläkare i allmänmedicin.

Foto: Johan Wingborg.

Maria Åberg, docent och specialistläkare i allmänmedi­ cin.

Foto: Johan Wingborg.

Titel: Effects of exercise on symptoms of anxiety in primary care patients - A randomized controlled trial, https://doi.org/10.1016/j. jad.2021.10.006

#8-9 2021

73

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande!

Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt.

Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

742

#8-9 #6 20172021

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

Studie från Karolinska Universitetssjukhuset visar varför hjärtinfarktspatienter avvaktade med att söka vård under covid-19 Stockholmarna avvaktade med att söka vård för hjärtinfarkt under pandemins första våg.

Längst väntade kvinnor och utlandsfödda. Den vanligaste orsaken var att man trodde att sjukhusen var fullbelagda av covid-patienter.

–Många var också mycket rädda för att bli smittade på sjukhuset, berättar Carolin Nymark, omvårdnadsansvarig på Tema Hjärta, Kärl och Neuro och sjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset.

De som avvaktade med att söka vård på grund av Covid-19 pandemin väntade 22 timmar från första symtom på hjärtinfarkt till dess de sökte vård medan gruppen som inte avvaktade dröjde i snitt tre timmar.

Det här visar utvärderingen av ett frågeformulär som skickats till de cirka 700 stockholmare som drabbades av hjärtinfarkt under mars-juni 2020, alltså pandemins första våg.

Artikelförfattarna Carolin Nymark och Matthias Lidin har samverkat med sjuksköterskor på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus och hämtat data ur det svenska kvalitetsregistret för akut kranskärlssjukdom, SWEDEHEART, för att få en sammantagen bild av situationen hos patienter som drabbades av hjärtinfarkt vid den här tiden.

– Det bästa är att söka vård omedelbart vid bröstsmärtor. Att dröja vid en hjärtinfarkt kan ge större skada på hjärtmuskeln och leda till komplikationer som hjärtsvikt och arytmier, säger Matthias Lidin, som är universitetssjuksköterska på Karolinska.

Carolin Nymark hade redan tidigare forskat på just orsaken till att hjärtinfarktpatienter ibland avvaktar med att söka vård.

–Jag tycker att det är intressant att se vilken bild patienter hade av sjukvården under pandemin. Under våg 1 märkte vi att det kom färre hjärtpatienter och vi undrade varför, säger hon.

Fler kvinnor och utlandsfödda fanns inom gruppen

Carolin Nymark, sjuksköterska.

Foto: Catarina Thepper.

”Det bästa är att söka vård omedelbart vid bröstsmärtor. Att dröja vid en hjärtinfarkt kan ge större skada på hjärtmuskeln och leda till kompli­ kationer som hjärtsvikt och arytmier.

Foto Canstock, arkiv.

som väntade längre med att söka vård när de fick hjärtinfarkt. De har också uppgivit att de kände sig villrådiga, enligt enkäten.

Vid våg två blev sjukvården bättre på att informera allmänheten om att inte vänta med att söka vård för akuta tillstånd som hjärtinfarkt, vilket också gav resultat.

–Våra specialister gick ut i media och uppmanade allmänheten att fortsätta söka vård om de hade symtom.

Under våg två fanns också ett samarbete med patientföreningar och patientinformation översattes till fler språk, vilket jag tror medverkade till att inflödet av hjärtinfarkter var mer normalt, berättar Matthias Lidin.

Nymark och Lidin går nu vidare med fler studier kring vad som låg bakom patienternas minskade benägenhet att söka vård vid våg 1, och konsekvenserna av det.

Matthias Lidin, universitets­ sjuksköterska.

Foto: Catarina Thepper.

Källa: Karolinska Institutet

Artikel: Patient delay prior to care-seeking in acute myocardial infarction during the outbreak of the coronavirus SARS-CoV2 pandemic | European Journal of Cardiovascular Nursing | Oxford Academic (oup.com)

#8-9 2021

75

Bokvinnare nr 7 Vinnarna av ” ANDENS OLYMPISKA SPEL” NOBELPRISETS HISTORIA Niclas Lindqvist Sandviken Göran Sandberg Bromma Gunnar Nyberg Mölndal FRÅGAN LÖD: V ILKEN PODD LEDER GUSTAV KÄLLSTRAND? RÄTT SVAR VAR: IDÉER SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

Medicinsk Access gratulerar vinnarna!

Vinsten är skickad med post.

HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ?

Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 104 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 166 kr/ex (ordinarie pris 179 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Hur mår egentligen våra barn?”

Av Christian Sörlie Ekström.

Antal ex

Pris 166 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

76

#8-9 2021

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

Många framstående skönlitterära författare i världen visar sig också vara utbildade läkare. Varför så är fallet kan läsarna fråga sig.

I denna volym presenteras tjugo ”läkarförfattare” engagerat och insiktsfullt.

Det finns en naturlig samhörighet mellan medicin och litteratur, som inte bara har sin grund i guden Apollons dubbla fögderi. Båda disciplinerna förutsätter en förmåga att kunna gå utanför sig själv och att kunna tolka, förstå och formulera känslostämningar vare sig de härrör från kroppsliga, själsliga eller kontextuella fenomen. Kanske är det därför inte förvånande att många läkare, däribland

författaren själv, skattat litteraturen väl så högt som medicinen. Läkare är också en yrkeskategori ur vilken många författare har utvecklats. För många har det varit en fritidssyssla, men flera har lämnat medicinen för att bli författare på heltid. Alla läkarförfattare har inte haft ambitionen att vara samhällskritiska.

I denna bok presenteras emellertid tjugo stycken som under skilda epoker publicerat texter i form av epik, dramatik eller poesi med avsikt att mana till eftertanke avseende orättfärdigheter, som politisk ofrihet, kolonialt förtryck, etnisk diskriminering, social ojämlikhet eller patriarkalt eller religiöst förtryck som rådde under den tiden verken publicerades.

Omslag: Petter

Antonisen.

LÄKARE MED PENNA OCH PATOS

Carl Lindgren är barnläkare och litteraturvetare. Han har publicerat ett femtiotal artiklar i såväl akademiska som populärvetenskapliga tidskrifter med fokus på det korsbefruktande gränslandet mellan medicin och litteratur samt boken Ett namn skrivet i vatten – Romantikens medicin i John Keats poesi (Carlsson Bokförlag, 2013).

Som lektor i medicinsk humaniora vid Karolinska Institutet har han lett seminarier om skönlitteratur som en del av undervisningen för läkarstudenterna, med syfte att vidga det mellanmänskliga perspektivet. Sedan 2018 är han redaktör för Svensk Medicinhistorisk Tidskrift. Foto: Lotta Ljungberg.

Tävling!

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Läkare med penna och patos” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”Läkare med penna och patos”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta!

Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 15 december!

FRÅGA: VAD HETER TIDSKRIFTEN SOM CARL LINDGREN ÄR REDAKTÖR FÖR? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#8-9 2021

77

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”.

Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand.

I boken med under­titeln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg.

Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

78

#8-9 2021

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift!

Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration.

Nästa nummer utkommer 24 februari, 2022.

Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger.

Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser.

Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera!

Plats för frimärke

Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS

829 53 Bergsjö

Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

Jag vill ha faktura!

#8-9 2021

79

Bokklubben Maila eller skicka in beställnings­ talongen på höger sida. info@medicinskaccess.se

EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag.

Hur påverkar det oss egentligen?

Ord. pris 279:-

Eller beställ på vår hemsida.

200:-

50:-

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels­ biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker.

Ord. pris 290:-

80

#8-9 2021

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige.

Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis samman­f attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot.

Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion.

Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions­ medicinska syn­ sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen…

Ord. pris 240:-

50:MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand­ bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion.

Ord. pris 237:-

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas.

Ord. pris 220:-

50:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor.

Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk.

Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till?

Vilka civilisations­ sjukdomar slipper vi ifrån om vi und­viker särskilt problematiska födoämnen?

Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan.

Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp­ skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals.

Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE­ SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora.

Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand.

Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese­ berättelser från jordens alla hörn.

Skriven med magnifik humor.

Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industri­länderna är svamp­vaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över­ taget över vaginans bakteriella normal­ flora.

Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt person­galleri av galna doktorer, förvirrade sjuk­sköterskor, pinade patienter, besvärliga byrå­krater och andra märkliga människor.

Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra dikt­samling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten.

Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar.

Ord. pris 125:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik.

Ord. pris 80:-

LEVERANS­ VILLKOR: Böckerna lever­ eras mot faktura och skickas van­ligen inom två arbets­ dagar från det beställningen mot­tagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms.

75:-

Fraktkostnad tillkommer.

Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför­ säljning.

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn.

Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem.

Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN­ SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker.

Ord. pris 149:-

Ord. pris är för­­lagens rekom­ menderade cirka­priser.

Kreditupplysning kan göras.

104:-

Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen.

Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer infor­mation om bokklubben.

HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ?

Christian Sörlie Ekström Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför.

Ord. pris 179:-

Ja tack, jag beställer: Plats för frimärke

st Camilla

st Magens språk

st För våra barns bästa

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Den fulländade människan

st Candida och andra...

st Kul med cancer

st Må BÄST orka mer

st Sömnens betydelse...

st Pottholzt funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt andra funderingar

st Villostigar

st Vill ha barn

st Pottholzt nya funderingar

st Evolutionen och Du

st TBC – Dödsängelns...

st Hänt i skvättet

st Hur mår egentligen våra barn?

st Om bakterier...

st Outsidern: min fars kamp...

Jag vill prenumerera 1 år för 390 kr inkl moms.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #8-9 2021

81

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om... ...SMITTSPRIDNING

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999.

Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

82

#8-9 2021

Foto: Canstockphoto

Nästa nummer utkommer

24 FEBRUARI