Med mellanskog nr2 2015 by Mellanskog

2 2015

MEDLEMSTIDNING

Så håller du granbarkborren stången

Flera jägare i skogen – vad är fakta om vargens predation?

Är Sveriges ”bästa bonde” en skogsägande gotlänning?

Kvalitetssäkrade skördare optimerar värdet på skogen

innehåll

med mellanskog nr 2, 2015 4

3 Ledare

4 Skogsägarbesök

Mellanskog satsar digitalt

8 Granbarkborren 9 Vargforskning 13

”Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram.”

Nalle Puh

Cityskogsägarna Nya tjänstepaket

Artskyddsförordningen

Vägsamfälligheter och moms

Skogforsk om hyggesfritt

Skattekväll i Mora

Kvalitetssäkrade skördare

Älgbetesinventering (ÄBIN)

Sbo-årsmöten

28 Vd-krönika 29

Från Skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m 11 mars 2015 Krediträntor Merkonto 0,90 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,15 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

3,65 % 5,65 % 8,75 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Jonas Olinder, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten (föräldraledig), Carolin Carlsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Granbarkborre Foto: Mikael Ekstrand, Skogsstyrelsen Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2015 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

ledare

Sverige är en stor skogsnation – och måste så förbli

Jag har precis tagit del av nyheterna på Sveriges television. Ericsson varslar på flera platser i Sverige, några mindre orter drabbas extra hårt. Telecom är en gren i svenskt näringsliv som är relativt lätt att flytta till andra länder – till länder där man ser större möjligheter att tjäna pengar. Billigare arbetskraft, högre teknisk kompetens och väl så god tillgång till komponenter och råvara är argument som används. Det finns andra grenar som är sårbara av samma anledning.

Nu vill jag förstås knyta an till skogen, där det inte alls är svårt att se stor skillnad. Jag syftar på förädlingen av vår råvara. Av naturliga skäl måste skogen till största delen förädlas inom landets gränser. I vårt land och i Mellanskogs område är vi lottade att ha extra fina skogar. Visserligen vet vi att skog växer väldigt mycket snabbare i andra delar av världen, men gång på gång blir vi varse att vårt långfibriga och senväxande virke i många fall är unikt och överlägset i ett stort antal slutprodukter. Vad gäller skogligt tekniskt kunnande ligger Sverige än så länge i den absoluta framkanten.

alla, tack vare Mellanskog, över tid får hög och rättvis betalning för vårt virke. Som ekonomisk förening ska Mellanskog vara affärsmässig. För mig är det ingen tvekan, affärsmässighet är att gemensamt samla så stora volymer råvara att motparten måste sätta sig ner och förhandla. Stora volymer virke, smart presenterade i efterfrågade sortiment, rustar Mellanskog starkt och är, tillsammans med en välinvesterad och effektiv industri, vår unika möjlighet. Vår förening ska vara på topp.

Regeringens skogsprogram

Det nationella skogsprogrammet som regeringen nyligen börjat ta fram syftar till att få en helhetssyn på skogen som resurs. Skogens olika värdekedjor i produktion, för både beprövade och nya produkter, samt skogens möjligheter att påverka klimat och miljö på ett hållbart och bra sätt lyfts fram. Beakta även att välskötta skogar som så många efterfrågar för rekreation, därmed får direkt positiv inverkan på god hälsa. Vi är otroligt glada att vår egen styrelseledamot Sven Erik Hammar är utsedd till att medverka i programarbetet. Allt detta är en resurs som våra politiker och vi som nation måste nyttja med all kraft, jag ser framtiden an med stort hopp och tillförsikt. Vi skogsägare är medvetna om att vår råvara länge har varit, är och med all säkerhet kommer att vara attraktiv. Flera än någonsin verkar slåss om att få göra affärer med oss.

Mellanskog är mer än virkesförmedling och tjänster i skogen. Genom näringspolitisk bevakning trycker vi på för att få vettiga spelregler för familjeskogsbruket – även här kan vi skogsägare räkna hem många kronor per kubikmeter till vårt skogsbruk. I ärlighetens namn, kan någon påstå annat än att skötsel av skogen med frihet under ansvar är det vi behöver för att känna glädje och engagemang? Nu kommer den årstid då skogen åter börjar växa. Själva, eller med hjälp av Mellanskog, har ni möjlighet att påverka er skogsfastighet på många positiva sätt. Med planta och röjsåg kan ni åstadkomma god förräntning och en härlig skogsmiljö. Nyröjd ungskog är full av liv. I vår egen och nästa generation ger den både skönhet och ekonomisk utdelning.

Affärsmässiga

Ha nu en skön vår!

Jag har absolut en ödmjuk och positiv inställning till dem som satsar i industrin och jag inser att framgången för industrin är en förutsättning för att hålla högt värde på vår råvara. Anledningen till att vi samlas i skogsägarföreningen är ju att vi enskilda skogsägare annars, var för sig, vore oerhört små mot vår motpart. Min övertygelse är att vi med mellanskog

NR 2 – 2015

Mycket mer än virke

Hälsningar

Per-Anders Hansson

to :

We Des

ign

Ledamot i Mellanskogs styrelse

Bor ”Bästa bonden” i Grötlingbo?

04 – När jag såg att vi skulle tävla i motorsåg, då tänkte jag, det här är min gren, berättar Kristian och erkänner så här efteråt att det momentet borde ha gått bättre. För motorsågar det kan han, men hur det gick i tävlingen; ja, det håller han tyst om.

Under vintern och våren har vi i TV4 på måndagskvällarna kunnat följa 14 lantbrukare, som under ledning av Gunde Svan, tävlat om titeln ”Bästa bonden”. När ni 4

läser detta är tävlingen redan avgjord, men när jag träffar Kristian Gustafsson, så är de sex bönder kvar som slåss om titeln och de 250 000 kronor som är prissumman. Spänningen och nyfikenheten är stor. I början av april sänds det sista avsnittet. – När jag kom hem från inspelningen i augusti i fjol och syrran såg att jag fortfarande hade min gamla Skoda, sa hon, ”Jaha, du vann alltså inte”. Men senare på hösten köpte jag en ny tröska, vilket genast satte fart på ryktena i socknen, berättar Kristian som dock tiger som muren. med mellanskog

NR 2 – 2015

skogsägarbesök

Kristian blev headhuntad

Nu är det mitten av mars. Vårsolen skiner stark och lärkan har hörts. Skradarve gård i Grötlingbo på södra Gotland är en ganska typisk storbondegård från 1800talets sista decennier. Kristian möter upp på gårdsplan. Dagen till ära har han besök av tre av sina medtävlare från ”Bästa bonden”. De har haft ett par trevliga dagar tillsammans och säkert har många roliga minnen från tävlingsdagarna för ett halvår sedan diskuterats. – Jag blev headhuntad, berättar Kristian. De hade sett mig på Youtube i en energifilm som LRF hade gjort. Så kom de hit, provfilmade och valde ut mig. Gotlänningar är populära och Kristian hade tidigare blivit tillfrågad om att vara med i ”Bonde söker fru”, men tackade artigt nej eftersom han är sambo sedan många år tillbaka och lycklig med det. – Jag är en tävlingsmänniska, har hållit på med innebandy och även triathlon, så att tävla i att vara bästa bonden kändes helt okej. Kristian berättar att arbeta med motorsåg och att ha god hand med djur är hans starkaste grenar. Det är också djur, nämligen mjölkkor, som gården har som huvudinriktning. Varje avsnitt avslutas med en duell i mjölkning, så det kan han. I dag har Kristian 150 mjölkkor och lika många ungdjur. En ny ladugård byggdes för ett par år sedan med så kallad kall lösdrift och utrustad med två mjölkningsrobotar. 2010, när Kristian var 26 år, köpte han gården av sina föräldrar och är därmed den fjärde generationen på Skradarve. Pappa Lars hjälper fortfarande till en del och så har Kristian en anställd på cirka 80 %. Det mjölkar bra. Årsproduktionen ligger på 1,3 miljoner kg. Han brukar 250 hektar åker och bete. Det räcker gott och väl till för gårdens egna djur, så han säljer av både spannmål och oljeväxter. – Som du hör, allt finns i dag i siffror och är mätbart, så är man en tävlingsmänniska kan man hela tiden arbeta för bättre och bättre resultat både när det gäller kvalitet och produktion. Men skogen. Du gillar motorsågar, leder jag in samtalet på. – Javisst. Min farfar var av den gamla stammen skogsmänniskor. Han gillade att vara i skogen och jag fick tidigt följa med på allt från plantering, gallring och jakt. Han skötte skogen väl, så i dag har jag 110 hektar i skogsbruksplanen. Målet är att varje år göra någon större åtgärd. Det mesta arbetet lämnar han till Mellanskog, men han försöker sköta gallring och plantering själv. Skogsintresset har också lett fram till att Kristian varje år utbildar 15–20 personer via Vuxenskolan i motorsågsteknik. – Jag gillar att undervisa. Men jag ser också att många har klart bristande kunskaper i att använda motorsåg, inte minst när det gäller säkerhetstänkandet. Lantbruk och skog – klart intresse

För Kristian var det tidigt självklart att han skulle arbeta med lantbruk i någon form. Naturbruksgymnasium gick

han på Bollerup lantbruksinstitut och sen blev det lantmästarutbildning på Alnarp. Att ha en egen gård trivs han med. – Jag skapar min egen vardag och i många olika moment får jag omedelbart feedback på vad jag har gjort. Det uppskattar jag. Och särskilt ensamt är det inte. Han har en anställd och ett nära samarbete med sin granne. De har köpt in en del maskiner tillsammans och när det är dags för sådd och skörd hjälper de varandra. Kristian har också engagerat sig i skogsfrågor och är vice ordförande i Mellanskog på Gotland. En av de allra viktigare frågorna just nu är tvångsavsättningen av skog. – Vi måste hålla på ägande- och brukarrätten. Jag ser faktiskt ett allvarligt hot mot familjejordbruken genom de naturskydd och avsättningar som görs, berättar Kristian och det går inte ta miste på att han är engagerad i denna fråga. Men Kristian är som han själv säger en obotlig optimist. Trots allt ser han positivt på framtiden, både för sin egen del och för landsbygden.

05 Bildtexter: 01, 03, 04 Bilder från ”Bästa Bonden” i TV4.* 02 Kristian vid akacian som farfar planterade. 05 Kristian hade besök av tre medtävlande från programmet. Ulla Niclasson, Kristian, Leif Nilsson och Anders Olsson.

– Landsbygden kommer att överleva. Men stora förändringar sker. Gotland är så beroende av att markerna betas och att åkrarna odlas. Det brukade kulturlandskapet är en viktig del i Gotlands framgångar som turistlän. Vi måste inse att det hänger ihop. Vi behöver turisterna och de behöver oss, konstaterar Kristian. Apropå underhållningsprogram där stadsbor följer bönder som tävlar i att mjölka eller söker nya fruar så har han en bestämd uppfattning: – Jag tror att det är jättebra för lantbruket att vi syns på bästa sändningstid. Det är en positiv bild vi förmedlar och vi ger lantbruket ett ansikte. Nej, nu måste jag skjutsa gänget från ”Bästa bonden” till flyget i Visby, säger Kristian och alla skyndar bort till den gamla Skodan. Men när jag själv kör iväg – visst var det en relativt ny Mercedes som stod lite undankörd bakom ladugården, eller? Finns den bästa bonden i Grötlingbo? Text: Lars Bäckman. Foto: Lars Bäckman *Foto: TV4

med mellanskog

NR 2 – 2015

MELLANSKOGS ”DIGITALA REVOLUTION” FORTSÄTTER Nu kommer fler delar i Mellanskogs stora digitala arbete som påbörjades för ett par år sedan och som hittills har resulterat i en Medlemswebb, en Medlemsapp och en Fältapp (för tjänstemän). Nu kopplas också en mer avancerad Fältapp och en Entreprenörsapp ihop i samma system. Genom att skapa en obruten digital kedja för informationsutbyte mellan skogsägare, Mellanskog och entreprenörer kommer Mellanskog att erbjuda ett delvis nytt arbetssätt som förbättrar, förenklar och effektiviserar för alla inblandade.

Låt oss först slå fast att datorer, webben och läsplattor aldrig kan ersätta människor i våra skogar. Det är människor som på plats ser, och gör bedömningar av vad som behöver göras. Det är människors samtal och resonemang som leder till utveckling i privatägda skogar. Men den digitala tekniken är ett väldigt bra stöd och ett ovärderligt verktyg för oss, vare sig vi är skogsägare, anställda på Mellanskog eller entreprenörer som utför arbeten i våra skogar.

MEDLEMSWEBBEN Med Medlemswebben får du bättre överblick över ditt skogsinnehav och har alla uppgifter om din skog samlade på ett ställe. Alla Mellanskogs medlemmar har möjlighet att skaffa sig inloggningsuppgifter till Medlemswebben. All info om Medlemswebben hittar du på www.mellanskog.se.

Det är den insikten som har gjort att Mellanskog har satsat stora resurser på ett arbete som nu bär frukt i ett sammanhållet system där alla inblandade är delaktiga. En unik helhet

För att få en bättre inblick i både arbetet fram till nu och vad det innebär framåt har vi passat på att ställa frågor till Fredrik Rosén, affärs- och verksamhetsutvecklare på Mellanskog. – Vi har naturligtvis även tidigare arbetat med tydliga affärssystem och gedigna IT-stöd i vår verksamhet. Det nya är att vi nu bättre knyter ihop alla inblandade i en digital lösning där alla är kopplade till samma databas, samtidigt som informationen görs mycket enklare att komma åt genom våra nya appar, förklarar Fredrik. Arbetet med specialdesignade appar till olika delar av verksamheten började med att Södra och IT-bolaget Per&Per skapade en app. Nu utvecklas denna vidare tillsammans med Mellanskog, Norra Skogsägarna och två norska skogsägarföreningar. Den s.k. källkoden har köpts loss av föreningarna och varje förening utvecklar de delar som passar respektive förening bäst utifrån den egna verksamheten.

01 6

02 med mellanskog

NR 2 – 2015

mell anskog satsar digitalt

– Vi har samarbetat, och fortsätter att samarbeta och utbyta erfarenheter men sedan har vi också valt litet olika spår i hur vi har fortsatt utvecklingen. Det vi känner är unikt i vårt system är hur vi har integrerat arbetsmodeller, fält- och kundstöd, och våra appar anpassade för dem som ska använda dem i en enda digital kedja där all information hanteras, fortsätter Fredrik. Medlemswebb & Medlemsapp

– Vi erbjuder sedan tidigare alla våra medlemmar tillgång till både egen sidor på vår webb och en app för att förenkla i rollen som skogsägare. På webben finns alla uppgifter samlade och med appen tar man med sig kartor och skogsskötselplan ut i skogen. Man kan själv samla in information direkt i appen så inget glöms bort eller blandas ihop i senare samtal med skogsinspektorn, berättar Fredrik. Fältappen

Med start nu i vår kommer Mellanskogs personal att utrustas med en nyframtagen Fältapp där allt som behövs finns på plats i läsplattan när man är ute i skogen och samtalar med skogsägaren. Där finns bl.a. ortofoto, fastighetsgränser, kultur- och miljöhänsyn, skogsskötselplaner samt tidigare åtgärder. Beslut om nya åtgärder läggs in direkt i appen.

MEDLEMSAPPEN Med Medlemsappen kan du komma åt din skogsfastighet via din surfplatta eller smartphone direkt på plats ute i skogen.

Bildtexter: 01 Mellanskogs Erik Fälldin, skogsinspektor, och Fredrik Rosén, affärs- och verksamhetsutvecklare, testar nya funktioner i Fältappen. 02 Exempel på hur det kan se ut på skärmen på en iPad. 03–04 Erik Fälldin gör sig hemmastadd med att lägga in uppgifter direkt i sin iPad.

Borta är tiden när det ritades på papper eller i enkla fältdatorer som sedan skulle med hem till kontoret, för att sedan leta sladd och tanka över informationen till datorn. Allt sådant sker nu automatiskt redan i skogen eller så snart man har uppkoppling mot nätet. – Vi ser flera fördelar med att effektivisera och förenkla skogsinspektorernas vardag, som ofta är komplex och innebär många bollar i luften samtidigt, säger Fredrik. – Inte minst kommer tid att frigöras när arbetet med att fördela, rangordna och prioritera åtgärder blir enklare och tydligare. Tid som de kan lägga på viktigare saker. Som fler och längre skogsägarbesök, ordna fler skogsdagar, kurser och sociala aktiviteter för våra medlemmar. Vi hoppas och tror att många medlemmar kommer att uppskatta den typen av ökad service. Sedan handlar det också om att ingenting ska kunna falla mellan stolarna eftersom uppgifterna inte är kopplade till en enda person hos Mellanskog. Vid behov kan en kollega gå in och hjälpa till och direkt ha tillgång de exakta uppgifter som gäller. Vi kommer därför att bli bättre på att alltid kunna hålla vad vi lovar, och det är otroligt viktigt för oss, fortsätter han. Entreprenörsappen

Senare i år kommer även en Entreprenörsapp att tas i bruk. – Här kommer Mellanskogs entreprenörer att få ett utökat objektsstöd direkt i iPaden man har med sig ut i skogen. Med tydligare beskrivningar av objektet skapas förutsättningar för ett effektivare och bättre utfört arbete, till glädje för alla inblandade, förklarar Fredrik.

Laddas ner från App Store eller Google Play. Sök efter ”Medlemsappen” och följ instruktionerna. All info om Medlemsappen hittar du på www.mellanskog.se.

Testar i skarpt läge

03 med mellanskog

NR 2 – 2015

Erik Fälldin, skogsinspektor på Mellanskog, är en av de tjänstemän som har börjat använda appen i fält. – Det här kommer verkligen att underlätta mitt arbete och samtidigt förbättra för skogsägaren. Jag har alltid med mig aktuell information och kan på ett enkelt och säkert sätt samla in ny information. Både om fastighetens behov och ägarens önskemål och synpunkter, förklarar Erik. Dessutom känns det kul och spännande att jobba på ett företag som ligger i framkant när det gäller teknik och arbetssätt, fortsätter han. – Det vi ser nu är grunden till en spännande utveckling där effektivitet, arbetsglädje, medlemsnytta och ökad konkurrenskraft är i fokus. Vi är marknadsledande med de här stöden i vår geografi och vi kommer att utveckla dem ytterligare framöver, som att lägga in åtgärdsförslag och kontrakt som då kan hanteras direkt i plattan, avslutar Fredrik Rosén. Text: Martin Ekman, Matador kommunikation Foto: Maria Bergenheim

gr anbarkborren

Granbarkborren (Ips typograp • Ca 4–5 mm lång skalbagge

hus L.)

• Finns i hela Sverige • Lever på gran • Har normalt en ettårig livsc ykel som i april) • Svärmar maj–juni (ibland så tidig t

kvarlämnat virke • Förökar sig främst i vindfällen och av gran (ingångshål • Hanarna borrar sig in under barken ammare ca 2–3 mm) och anlägger parningsk cm) i stammens 10 • Honorna gnager en modergång (ca na sidor längdriktning där ägg läggs utmed n granbarkborrar ut • Juli–augusti flyger en ny generatio Källa: SLU

Granbarkborrarna kan orsaka stora skador även på stående skog.

Liten bagge kan göra stor skada I Sverige finns ett nittiotal barkborrearter, tack och lov är det bara granbarkborren som kan ställa till med stora problem. Den ger sig främst på försvagade granar och obarkat timmer. När massförökning sker vid gynnsamma förhållanden angriper den även friska granar och kan då orsaka stora skador. Skogsstyrelsen bevakar granbarkborrens spridning och vi fick chansen att ställa några frågor till Gunnar Isacsson, expert på skogsskador och insekter.

att förhindra en ny generation barkborrar. Det finns en ekonomisk aspekt också, upparbetar man virket före barkborrarnas angrepp kan man få det klassat som timmer, efter angrepp duger det i bästa fall till barrmassa men oftast blir det bränsleved. Vad bör man som skogsägare vara uppmärksam på?

oc h ins ek te

nnar I s ac s

Håll koll på äldre granskog, särskilt hyggeskanter, och på svärmningen. På Skogsstyrelsens hemsida kan man följa i vilka områden svärmning har börjat. Gå ut i skogen ca en vecka efter svärmningens start och titta efter gnagmjöl vid stambasen. Det ser ut som om man strött ut nymalt kaffe. Vänta inte till att träden börjar skifta Var finns den största risken för angrepp? färg, då är det ofta för sent att hindra spridning. Fäll Värsta scenariot står vi inför i Västernorrland. Vi riskeoch upparbeta angripna träd och ta ut virket ur skorar skador på 1–2 miljoner kubikmeter stående skog. gen, alternativt fäll och barka träden. Återkom efter De största risken för skador finns alltså norr om ett par veckor, för det finns en förhöjd risk att Mellanskogs område, men det finns även en de granar som står kvar i närheten angrips. t p å s ko g r e förhöjd risk i norra Hälsingland. Risken ss xp e k När man gör detta bör man också tänka på , bedöms bli ännu högre 2016 och då även ekonomin, avverkar man en större del av i de delar av Värmland som drabbades ett angripet bestånd tidigt så kan man få av storm 2014. ett bättre ekonomiskt utfall. Ett annat tips är att lämna vindfällen Varför är risken för angrepp så stor i och skadade träd av andra trädslag än år och nästa år? gran. Då gynnar man den biologiska mångEn förhöjd population av granbarkborrar falden och andra insekter. I förlängningen började byggas upp redan efter stormen gynnar man då också våra hackspettar och Dagmar 2011 och förstärktes av stormen i hackspettar äter granbarkborrar. december 2013. Sammanfattningsvis så behöver vi gemensamt hjälpas åt att hålla ögonen på denna ovälkomna bagge och se Hur kan man minska risken för skador? till att få ut vindfällen och angripna träd före 1 juli för att Det är nu, fram till den 1 juli, man har chansen att minska undvika de värsta scenarierna. risken. Detta gör man främst genom att upparbeta och ta ut vindfällen. Det bör man göra före sommaren för Text: Mari Törrö, Mellanskog. Foto: Mikael Ekstrand, Skogsstyrelsen r, S

gss

t y rels en.

med mellanskog

NR 2 – 2015

vargforskning

Flera jägare i skogen – vad är fakta om vargens predation? Vid Grimsö forskningsstation (SLU) i Bergslagen arbetar forskare vid det skandinaviska vargforskningsprojektet (SKANDULV) med att kartlägga vargens biologi. Ett viktigt steg i detta forskningsarbete är att föra ut den insamlade kunskapen till olika intressegrupper i samhället, någonting som i vargens fall ibland kan vara mycket svårare än att samla in själva kunskapen. Denna artikel sammanfattar mycket av vad vi hittills har lärt oss om vargens predation på vilda bytesdjur och kan förhoppningsvis vara vägledande vid kommande diskussioner om vargens verkliga effekter i vårt skandinaviska ekosystem.

med mellanskog

NR 2 – 2015

C amilla W

ånga frågor om vargens predation på älg har kunnat besvaras genom att följa sändarförsedda vargars rörelser i detalj under vissa intensivperioder. Genom att erhålla 1–2 GPS-positioner per timme som i efterhand kan undersökas i fält har vi kunna kartlägga hur många och vilka typer av bytesdjur som vargen slår under en viss tidsperiod. Resultat från ett större antal studier i svenska och norska vargrevir visar att mer än 95 % av allt kött som vargen konsumerar utgörs av älg. Andra arter av klövdjur, såsom kronhjort, dovhjort, ren och vildsvin, kan utgöra en betydande del av födobasen i enskilda revir, men hittills (2015) har vargens huvudsakliga utbredningsområde ej sammanfallit med områden i Skandinavien där dessa arter förekommer.

Predation på älg

Stora rovdjur som varg och björn gör oftast ett annat urval av bytesdjur än människan, t.ex. dödar de andra kategorier av älgar än de som skjuts vid människans jakt. Därför påverkas älgpopulationen inte bara rent numerärt av rovdjurens uttag utan även genom att deras predation påverkar köns- och åldersstrukturen i populationen vilket i sin tur påverkar produktion av kalvpopulationen. Vilka älgar är då utsatta för vargens predation? Av 341 vargdödade älgar under vinter/vår var 74 % kalvar och 12 % ettåringar. De två yngsta åldersklasserna utgjorde därmed 86 % av alla vargdödade älgar. Den äldsta åldersklassen (11 år och äldre) var överrepresenterad både jämfört med andelen åldersbestämda skjutna älgar och jämfört med fördelningen i en genomsnittlig levande population. I de äldsta åldersklasserna fanns en tydlig dominans av älgkor; 73 % av alla vargdödade älgar i åldern 2–10 år var kor, liksom samtliga bland äldre djur. För sommarperioden utgjordes 90 % av årskalvar och av resterande 10 % var alla ettåringar. Av de älgar som dödades av vargarna under vintern och våren var 18 % av kalvarna och 7 % av de vuxna älgarna kraftigt utmärglade. Detta betyder att en viss andel av vargarnas predation under vintern skulle ha kompenserats av andra typer av dödlighet i populationen, d.v.s. dessa djur skulle ändå inte ha överlevt vintern. I medeltal slog en vargflock en älg var fjärde dag under vintern. Intervallet mellan slagna älgar är betydligt kortare under sommarperioden. Detta beror på att årskalvarna, som då utgör ca 90 % av alla slagna älgar, är mindre under sommaren och därmed erbjuder en mindre mängd biomassa per slagen älg än under vintern. Intervallet mellan slagna älgar under sommaren uppgick till i medeltal ca 2 dagar, men det är betydligt kortare i början på sommaren när kalvarna är små och ökar sedan med tiden fram till månadsskiftet september/ oktober då kalvarna i stort sett har uppnått sin maximala vikt inför vintern. Sammantaget visar studier av vargarnas predation från både vinter och sommar att en vargflocks uttag ur älgpopulationen uppgår till ca 60 (+/-10) älgar under 10

vinterperioden och ungefär lika många under sommarperioden. Den totala predationen på årsbasis uppgår därmed till ca 120 (+/-20) älgar per vargrevir i medeltal. Vargens verkliga inverkan på älgpopulationen ska dock korrigeras något neråt, eftersom ca 10 % av de älgar (huvudsakligen kalvar) som dödas av varg ändå skulle ha dött av svält eller av andra orsaker. Effekter av varierande flockstorlek och älgtäthet

Vargarnas flockstorlek i de studerade reviren varierade vintertid från 2 till 9 individer och sommartid från 1 till 9 individer. Det fanns inget samband mellan flockens storlek och hur ofta dessa slog älg, varken för vintern eller för sommarperioden. Däremot tycks stora flockar konsumera mer av sina byten, och lämnar därmed betydligt mindre biomassa till andra arter som t.ex. räv, korp och kungsörn som utnyttjar dessa kadaver. I de olika vargreviren varierade älgtätheten under vinterperioden mellan 8 och 35 älgar per 1 000 ha och skattades med hjälp av spillningsinventering under våren som följde efter en vinterstudie. Predationstakten var högre i områden med relativt hög älgtäthet, men sammed mellanskog

NR 2 – 2015

vargforskning

predation vid varierande älgtätheter i en lokal älgpopulation. I dessa beräkningar utgick vi från att jaktuttaget bestod av 50 % kalv samt att tjurar utgjorde 50 % av fällda vuxna, vilket resulterade i att könskvoten bland vuxna älgar i den överlevande populationen var jämn eller hade en liten övervikt för kor (50–54 %). Vidare utgick vi från ett normalstort vargrevir (1 000 km2). I en älgpopulation med varg är det möjliga jaktuttaget ca 0,6 älgar/ 1 000 ha vid en älgtäthet på 5/1 000 ha. Vid tätheter på 10 respektive 15 älgar/1 000 ha kan jägarna ta ut 1,8 respektive 3,2 älgar. För att helt kompensera för effekten av varg på jaktuttaget i denna älgpopulation behöver älgtätheten öka med ca 3–4 älgar/1 000 ha.

I tillägg till de teoretiska beräkningarna av vargens uttag i älgstammen så undersökte vi även den verkligt funna effekten av vargens närvaro på jägarnas uttag av älg i områden där vi hade data på avskjutning både före och efter etablering av varg, och i ytterligare områden som hade haft varg under minst tio år. Baserat på detta dataset som omfattade totalt 31 827 skjutna älgar fann vi en allmän minskning av jaktuttaget under tioårsperioden men minskningen var starkare inom vargrevir (26–44 %) än i kontrollområden utan vargar (20–23 %). Jägarnas svar på etableringen av varg var att både ändra sammansättningen av sitt uttag genom att främst skjuta färre älgkor samt att reducera det totala uttaget ur älgstammen så att detta grovt balanserade den nya situationen med en extra jägare på älgstammen.

Håk

Hur påverkas avskjutningen av älg i vargområden i verkligheten?

Vad händer när vargarna etablerar sig i södra Svealand och Götaland?

bandet mellan predationstakt och älgtäthet uppvisade stor variation mellan olika flockar, något som troligen orsakas av skillnader mellan de vuxna vargarnas förmåga och skicklighet som älgjägare. Effekten av vargrevirens storlek

En annan viktig faktor som styr hur stor inverkan vargens predation kommer att ha på den lokala älgpopulationen är hur stort område som vargarna fördelar sin predation över, d.v.s. vargrevirets storlek. Här visar flera års forskning att ett genomsnittligt vargrevir vanligtvis omfattar en yta av 1 000 km 2 , men att dessa kan variera mellan 300 och 1 500 km2 . Detta är av stor betydelse för det enskilda området eftersom predationstrycket per ytenhet blir tre gånger så högt i ett vargrevir som är 500 km2 jämfört med ett som är 1 500 km2 givet samma predationstakt. Hur påverkas det möjliga jaktuttaget av älgtätheten i teorin?

Forskning om vargens predation har hittills huvudsakligen berört de förhållanden som råder idag i kärnområdet inom arternas nuvarande utbredningsområde. I de sydligaste delarna av vargens nuvarande utbredningsområde (södra Svealand) och än längre söderut (Götaland) förekommer förutom älg även höga tätheter av rådjur, och lokala populationer av kronhjort, dovhjort och vildsvin. Preliminära resultat från vår forskning tyder på att dessa mindre arter av klövvilt kommer att dominera vargens predation. Vargens inverkan på älgpopulationen i dessa områden kommer således att bli mindre, sannolikt betydligt mindre, än vad som är fallet i områden utan dessa alternativa bytesdjur. Hur vargens predation kommer att fördelas mellan olika arter i dessa områden är för närvarande en av vargforskningens mest aktuella frågeställningar. Text: Håkan Sand och Camilla Wikenros, SLU, forskare Viltekologi Foto: John Vucetich, Jon M. Arnemo och iStock.

För att tydliggöra betydelsen av varierande älgtätheter kan man beräkna det möjliga jaktuttaget samt vargens med mellanskog

NR 2 – 2015

Sveriges mest

kompletta

SKOGSPROGRAM

trejon.se

FÖLJ OSS:

Din bäste vän i skogen.

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com med mellanskog NR 2 – 2015

cit yskogsägarna

ik s son

Först ut var den skogspolitiska kvällen, den 18:e februari, där vi tillsammans med Södra bjöd in våra medlemmar till LRF-huset. Under kvällen presenterade LRF Konsult den nya skatteförenklingsutredningen för enskilda näringsidkare och LRF skogsägarna presenterade aktuell näringspolitik. Eventet blev en riktig fullträff då sammanlagt 150 skogsägare kom förbi för att lyssna, käka en smörgås och ställa frågor. Ämnet blev ett riktigt dragplåster, endast Cityskog har lockat fler personer till ett enskilt event. Känslan var att ämnet berörde, i synnerhet den förestående skatteförenklingsutredningen, då en stor del av publiken kom med utrop och skarpa frågor. Även om känslan efter genomgången var att förändringarna till stor del är till det sämre kan jag glädjande nog berätta att hjälp finns att tillgå för er som är medlemmar i Mellanskog. Genom det nya samarbetet med LRF Konsult kan vi erbjuda bästa möjliga service till våra medlemmar när det kommer till komplexa skattefrågor för skogsägare. Kontakta mig om ni vill veta mer nu i deklarationstider!

Vad har skatteutredningar, viltskador och motorsågsarbete gemensamt? Inte speciellt mycket men de är alla ämnen som man som distansskogsägare har kunnat lyssna till och lära sig mer om under vintern och våren. Det har varit en fullspäckad inledning på året med en rad olika aktiviteter.

Full fart på Cityskogsägarna

Fi l

kraftig urbanisering och ett distanserat förhållande till skog och skogsbruk, vill jag påstå att deltagaren har rätt. För jag tror det är viktigt att vi kan behålla våra rötter i skogen för att fortsättningsvis kunna tala samma språk, skogsägare och skogsinspektorer emellan. Sol och bad eller röjsåg och huggarhjälm?

Under maj månad kommer vi, tillsammans med Södra och Handelsbanken, att arrangera en utedag med fokus på skogsskötsel inför semestern. Vi tänker oss att intresset för röjning av lövsly lätt borde mäta sig med sol, bad och varma grillar. Jag hoppas vi alla ses då och till dess får ni ha det riktigt bra! … och kom ihåg att besöka vår hemsida för anmälan och mer info om våra event. Text: Filip Eriksson, Cityskogsägarna Mellanskog

Hej vilt!

10 mars höll vi, tillsammans med Swedbank på Östermalmstorg, en lyckad kväll i viltets tecken. Swedbank gick på ett föredömligt sätt igenom hur man som skogsägare, genom styling, kan höja värdet på sin fastighet. Jag själv lyfte frågan om varför vi får viltskador och hur vi kan förhindra dem. Sist men inte minst berättade Lars Baalack om sin verksamhet ute på Sundsta säteri och hur de byggt upp stora värden kring jakt och vilt. Återigen en lyckad kväll, som visar att intresset för vilt är stort hos dagens skogsägare. Brytmån och tvåtakt

Den 31 mars samlade Mellanskog och Södra ett glatt gäng utbor, mitt i Stockholm, som ville utbilda sig i motorsågsarbete och sedermera ta motorsågskörkortet. Intresset för praktiskt skogsbruk är viktigt för att vi ska kunna behålla kopplingen till skogen, sa en av deltagarna. Med en med mellanskog

NR 2 – 2015

Beställ en iPad Vi har förmånligt paketerbjudande på en iPad och skogsskötselplan.

Du vet väl att du med hjälp av vår medlemsapp får tillgång till planen digitalt? Kontakta våra skogsinspektorer så berättar vi mer.

Det är starten som avgör Alla vackra välvuxna skogar har en sak gemensamt: de har fått en bra start. Det krävs givetvis mer för ett lyckat resultat, men starten är helt avgörande. Det kan Svenska Skogsplantor ge. Vi är Sveriges ledande företag inom skogsföryngring och plantor – och ger dig ett försprång redan från start. Vi har: • Egen fröstation och förädlat frö från plantager i hela landet. • Ett brett sortiment av plantor, anpassade för olika klimatzoner och bonitet. • Snytbaggeskydd utan gifter. Conniflex och MultiPro skyddar effektivt på ett miljövänligt sätt.

Kontakta Svenska Skogsplantor – 0771-355 355 – och gör en säker framtidsinvestering!

www.skogsplantor.se

nya tjänstepaket 01 Sara Vilagos, mäklare LRF Konsult, Margareta och Ingmar Andersson och skogsinspektor Björn Andersson har ett inledande möte om fastighetsförsäljning.

Utökat samarbete mellan Mellanskog och LRF Konsult ger skogsägarna nya möjligheter Mellanskog och LRF Konsult har ingått ett samarbetsavtal för att kunna nå ut och hjälpa skogsägare på ett ännu bättre sätt. Bland annat har man tagit fram åtta olika tjänstepaket.

Margareta och Ingmar Andersson från Svanskog äger en fastighet på 52 hektar jord och skog som de vill sälja. Under många år har de varit medlemmar i Mellanskog och när möjligheten fanns ville de gärna pröva ett av tjänstepaketen, det som rör fastighetsförsäljning. Ett möte bokades mellan paret Andersson, skogsinspektorn Björn Andersson från Mellanskog och LRF Konsults mäklare Sara Vilagos. – Det var ett bra och lättsamt möte, tycker Ingemar Andersson efteråt. Det känns tryggt att ha med Mellanskog i den här affären eftersom de har hjälpt oss med skogen i alla år. Även Björn Andersson och Sara Vilagos var nöjda. – I vanliga fall pratar man ju mest om skog när man har ett möte med skogsägaren men nu blev det ett helt annat möte där även ekonomin gicks igenom, berättar Björn. – Det känns bra, jag har nu bokat ett möte med paret Andersson på plats för att ta en närmare titt på gården, förklarar Sara. Startade för ett år sedan

Samarbetet mellan LRF Konsult och Mellanskog startade förra året och man har jobbat sig fram till olika utbildningar och framtagning av tjänstepaketen som nu lanseras. – Det är ett unikt samarbete, berättar Lars Axelsson, vo-chef i Södra Värmland. Det ger positiva effekter för LRF Konsult, för oss på Mellanskog och inte minst för våra skogsägare när vi nu breddar våra kompetenser och vårt utbud. De paket som finns nu innebär att skogsägaren, LRF Konsult och Mellanskog går igenom ett visst ämne. Man har två timmar till förfogande till ett fast pris.

med mellanskog

NR 2 – 2015

Åtta tjänstepaket

Mellanskog och LRF Konsult kommer att bygga vidare på samarbetet och ta fram fler lösningar och bredda utbudet allteftersom. I dagsläget finns följande paket att välja mellan: • Skogsskötsel och skatter: Tillsammans med skogsinspektor och en skogsekonom från LRF Konsult görs en långsiktig plan tillsammans med skogsägaren om skötsel och ägandet. • Skogsskötsel, skatter och deklaration: Skogsägaren får hjälp med en översyn av sin redovisning. • Äga och ärva: En jurist från LRF Konsult svarar på frågor kring skogsägande och hjälper till att upprätta ett testamente.

• Generationsskifte: I två steg, rådgivning och genomförande, får man hjälp med att genomföra det generationsskifte som bäst passar skogsägaren och dennes familj.

• Skogsköp: När man hittat den skogsfastighet man vill köpa hjälper Mellanskog och LRF Konsult till med en kalkyl och erbjuder råd på vägen. • Värdering: Skogsägaren får reda på vad fastigheten är värd inför exempelvis ett generationsskifte eller en investering. • Intrång: Riskerar marken att bli tvångsinlöst? LRF Konsults jurister kan hjälpa till med förhandlingar och för ökad trygghet kan också den personlige skogsinspektorn följa ärendet. • Fastighetsförsäljning: Information om hur man bäst går till väga när man vill avyttra sin skogsfastighet. Text: Mari Nälsén. Foto: Tomas Ax och Sara Vilagos

artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen

un na

r Li ndé n

kan innebära inskränkningar för skogsägarna

Artskyddsförordningens bestämmelser får allt större betydelse för dem som brukar skog. Med en sträng tolkning kan förordningen innebära mycket långtgående inskränkningar i skogsbruket utan ersättning till skogsägaren.

I artskyddsförordningen finns bestämmelser om vilka växter och djur som är fridlysta, och vilka åtgärder som är förbjudna till skydd för arterna. Förutom förbud mot att exempelvis plocka vissa växter enligt gamla svenska fridlysningsbestämmelser, har man i förordningen infört bestämmelser som har sitt ursprung i två EU-direktiv – fågeldirektivet respektive art- och habitatdirektivet. Enligt dessa direktiv måste EU:s medlemsstater införa vissa tvingande bestämmelser till skydd för arterna. Många fågelarter inkluderas

Enligt förordningen är det bland annat förbjudet att störa fåglar och vissa särskilt utpekade djur, liksom att skada deras fortplantningsområden och viloplatser. Dessutom är det förbjudet att förstöra särskilt utpekade växter. Förbuden gäller även skogsbruksåtgärder. Sannolikt är det fåglarna som kommer att medföra störst konsekvenser för skogsbruket. Förbuden gäller egentligen alla fågelarter, men för att göra förordningen praktiskt tillämpbar tolkar myndigheterna det som att förbuden endast ska gälla ovanliga arter. Arter som minskat kraftigt de senaste 30 åren samt arter som finns i en bilaga till EU:s fågeldirektiv. Ändå omfattas drygt hälften av de fågelarter som häckar i Sverige. Flera av de berörda arterna är ganska vanliga. Det gäller exempelvis tjäder, järpe, spillkråka, talltita och entita.

häckning av någon av dessa arter. Ett exempel är när en skogsägare helt förbjöds att avverka 14 hektar skog då lavskrika häckade i beståndet. I ett annat fall ville Skogsstyrelsen förbjuda uttag av omfattande stormvirke under häckningssäsong före den 1 juli, då spillkråkan som observerats i beståndet riskerade att störas. I det fallet ändrade man dock inställning när man konstaterade att spillkråkan troligen inte häckade där. Exemplen är sannolikt bara början på de förbud artskyddsförordningen kan innebära för skogsbruket. Någon av dessa fågelarter torde häcka i en mycket stor del av de avverkningsmogna skogarna. Men även röjningar och gallringar berörs. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket påbörjar nu ett arbete med att ta fram gemensamma riktlinjer för hur artskyddsförordningen ska tillämpas i skogen. Skogsägarrörelsen kommer att ta aktiv del i detta arbete för att försöka begränsa konsekvenserna för skogsbruket. Oberoende av detta ser vi ett behov av att lagstiftningen görs om. I flera avseenden går nämligen förordningen betydligt längre än vad EU-direktiven kräver. En viktig fråga är att den som förbjuds att bruka sin mark ska ha rätt till ersättning. Detta medger inte artskyddsförordningen idag. Text: Gunnar Lindén LRF Skogsägarna Foto: Mellanskog

Lagstiftningen måste ses över

Det senaste året har myndigheterna i flera fall förbjudit skogsbruksåtgärder i områden där man konstaterat 16

med mellanskog

NR 2 – 2015

vägsamfälligheter och moms

Delägare i vägsamfällighet

– får jag göra avdrag för den ingående momsen?

rätten för delägare i bland annat vägsamfälligheter. Som delägare i en sådan samfällighet kan man få avdrag för momsen om fastigheten ingår i en momspliktig verksamhet, vilket en lantbruksfastighet ofta gör. Som ägare får man dra av så stor del av momsen som motsvarar fastighetens andel i samfälligheten.

Moms som är hänförlig till en stadigvarande bostad

får inte dras av. Om det på fastigheten även finns en sådan bostad kan en proportionering mellan avdragsgill respektive ej avdragsgill moms behöva göras. Några regler om hur denna proportionering ska göras finns inte utan en uppskattning får göras i varje enskilt fall. Om man som delägare i en samfällighet drar av delar av samfällighetens moms måste man ha ett underlag som styrker avdragsrätten. Samfälligheten bör därför utfärda ett intyg som kan ligga till grund för momsredovisningen. Av intyget bör framgå samfällighetens namn, momsbeloppets storlek, beteckning på delägande fastigheten samt fastighetens andelstal i samfälligheten, momsbeloppets storlek för delägande fastighet samt vad momsen avser. Det är inte ovanligt att samfälligheter beslutar att de

delägare som har avdragsrätt för momsen ska betala ett belopp till samfälligheten som motsvarar avdragsgillt belopp. Anledningen till detta är att föreningen vill att kostnaderna för väghållning m.m. ska vara lika för alla delägare, oavsett om man har avdragsrätt för momsen

med mellanskog

NR 2 – 2015

eller inte. En sådan inbetalning till samfälligheten utgör inte ingående moms för delägaren och får därför inte dras av.

r te

Ka t a

I momslagen finns en specialreglering för avdrags-

rin

Vanligt är att ägare av en jord- eller skogsfastighet även är delägare i en vägsamfällighet. Frågan som ofta uppkommer är om man som ägare av fastigheten har rätt att göra avdrag för momsen på de kostnader som uppstår i vägsamfälligheten.

En samfällighet kan även bedriva

momspliktig verksamhet vilket innebär att utgående moms ska redovisas och betalas in till Skatteverket. Om samfälligheten endast tillgodoser samfällighetens fastigheters gemensamma behov föreligger ingen momspliktig verksamhet. Om samfälligheten däremot i mer än ringa omfattning har en utåtriktad verksamhet anses det vara en ekonomisk verksamhet som medför momsplikt. Vem som ska redovisa och betala den utgående momsen beror på om samfälligheten är förenings-

förvaltad, d.v.s. om det finns en för ändamålet bildad samfällighetsförening, eller om den är delägarförvaltad. Finns en samfällighetsförening är det föreningen som är skattskyldig för den utgående momsen och ska redovisa och betala denna. Är samfälligheten delägarförvaltad är det delägarna som ska redovisa och betala momsen. Enligt Skatteverket ska en bedömning göras för varje fastighetsägare om denne bedriver ekonomisk verksamhet. Bedriver delägaren ekonomisk verksamhet, ska den delägaren, i sin momsredovisning, betala in sin andel av föreningens utgående moms. Text: Katarina Bartels LRF Konsult Foto: LRF Konsult

Är hyggesfritt skogsbruk ett alternativ? Det lanseras ibland som ett alternativ till dagens etablerade trakthyggesbruk. I praktiken är det få som håller på med det, men intresset ökar. Vi talar självklart om hyggesfritt skogsbruk.

Det skogsskötselsystem som upprätthåller en skiktad skog och uthållig virkesproduktion kallas blädning och det är det som de flesta förknippar med hyggesfri skötsel. Skogen sköts med selektiv avverkning med 15–30 års mellanrum. Man tar i första hand ut träd i de större dimensionerna och låter de mindre stå kvar och växa till sig. För att hålla uppe tillväxten får man inte göra för stora uttag varje gång. Det fungerar bara för skuggföredragande trädslag och i Sverige i princip endast för gran.

k V i k lu nd

Kräver kunskap och närvaro

Er i

Intresset för hyggesfri skogsskötsel har ökat under senare år, framförallt hos ideella organisationer men även från politiskt håll. Ett visst intresse finns även från skogsägare, men omfattningen på hyggesfri skötsel i praktiken är liten. Men vilka konsekvenser skulle det få om vi ställde om i större skala? – Efter en analys av fyra olika hyggesfria alternativ pekar de senaste forskningsresultaten på att andra mål än ekonomi och virkesproduktion måste vägas in för att motivera hyggesfri skötsel, säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk.

I en bredare definition av hyggesfri skötsel kan man även räkna in föryngring med högskärmar eller i luckor. Med sådana system kan även andra mer ljuskrävande trädslag som tall och björk komma ifråga. Idag marknadsförs flera koncept för hyggesfritt skogsbruk. De har olika namn, men går alltid ut på att gallra ut större träd och låta mindre träd ta över på sikt. Ofta är det inte renodlad blädning utan koncepten har inslag av både skärm och luckhuggning. Gemensamt för de hyggesfria systemen är att de oftast är mer skötselintensiva och kräver mer kunskap och närvaro av skogsbrukaren än det vanliga trakthyggesbruket. Virkesproduktion

Blädning i skiktad granskog ger en virkesproduktion som är 30–50 % lägre än vanligt trakthyggesbruk. En betydande del av denna skillnad är att man i trakthyggesbruket planterar förädlade plantor som har en tillväxt som är 10–20 % högre än oförädlade. Den lägre tillväxten gör att nuvärdet i blädningsskogen blir 10–40 % lägre än i trakthyggesbruket. I alternativ med skärmar och luckhuggning kan man hålla en högre tillväxt, framförallt om man väljer att så eller plantera med förädlat material i luckorna eller under skärmen. – I våra simuleringar och kalkyler av två exempelbestånd så fick vi i stort sett lika hög virkesproduktion vid luckhuggning som i kalhyggesbruk, framförallt

med mellanskog

NR 2 – 2015

skogforsk om hyggesfrit t

för att vi valt att markbereda och plantera förädlade plantor i luckorna. Nuvärdet blir dock ca 25 % lägre av flera skäl. Det andra exempelbeståndet, med naturlig föryngring under en överhållen högskärm av tall, gav ett ekonomiskt resultat som är likvärdigt med kalhyggesbrukets men en virkesproduktion som är ca 20 % lägre. Stora samhällseffekter

Förutom effekterna för den enskilda skogsägaren så kommer ett hyggesfritt skogsbruk också att påverka det övriga samhället. Om vi skulle ställa om tio procent av Sveriges skogsmark till blädningsbruk skulle den ökade dieselförbrukningen motsvara utsläppen från 100 fullastade timmerbilar som kör varsitt varv runt ekvatorn. Om efterfrågan på förnybar råvara håller i sig innebär den lägre tillväxten att 2,4 miljoner kubikmeter ved måste hämtas någon annanstans. Om vi skulle ställa om en ännu större andel av skogsmarken skulle konsekvenserna för industrins virkesförsörjning bli dramatiska och skogens bidrag till klimatnytta minskas.

Granbestånd i Jämtland (G20)

Skötselmodell

Nuvärde (kr/ha) Medeltillväxt (m3sk/ha och år)

med mellanskog

Men finns det inga fördelar med ett kalhyggesfritt skogsbruk? Jo, visst gör det det. – Ett skogsbruk utan hyggen är en fördel för vissa av skogens växter och djur som kräver miljöer med lång skoglig kontinuitet, menar Johan Sonesson. Det kan också vara en uppskattad metod i områden med höga rekreationsvärden och mycket friluftsliv. Men för den skogsägare som strävar efter höga intäkter och vill maximera virkesproduktionen är de mer traditionella skötselsystemen en bättre lösning. Fyra bestånd, fyra exempel

För att förbättra beslutsunderlaget för skogsägare har Skogforsk, tillsammans med SLU och Skogsstyrelsen, inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests analyserat fyra olika hyggesfria metoder. De fyra alternativen har jämförts med kalavverkning, markberedning och plantering med förädlade plantor, som är dagens normalmetod. Se tabell nedan.

45-årig granplantering i Småland (G32)

Text: Erik Viklund, Skogforsk. Foto: Skogsforsk

Slutavverkningsmogen tallskog i Närke (T25)

70-årig tallskog i Västerbotten (T22)

Blädning i skiktad granskog

Trakthyggesbruk

Omföring av enskiktad granskog till flerskiktad skog

Trakthyggesbruk

Naturlig föryngring av tall med överhållen högskärm

Trakthyggesbruk

Geometrisk luckhuggning i med plantering i luckorna

Trakthyggesbruk

26 855

47 605

68 828

76 265

37 031

38 363

25 584

34 677

2,5

4,0

7,1

11,5

5,2

6,4

4,8

5,1

NR 2 – 2015

A83 HiTech 88 hk

Skogspaket på köpet! Stolsförhöjning Bakrutekil Rymligare hytt

ÅRS

YOUR WORKING MACHINE.

Pris exkl moms. Gäller t o m 2015-04-30. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 KUNGSGÅRDEN / TIERP Per-Olof Sundin 010-556 25 82 BORLÄNGE / HEDEMORA Gustav Svensson 010-556 26 16 Ruben Forslund 010-556 25 78 UPPSALA/NORRTÄLJE Bengt Eriksson 010-556 18 05 Lars Eriksson 010-556 19 95 Johan Mårtensson 010-556 20 11

www.lantmannenmaskin.se

SALA Per-Johan Karlsson 010-556 15 98 VÄSTERÅS Johan Wiberg 010-556 13 17 KÖPING Stefan Englund 010-556 15 87 ENKÖPING Clas Johan Thunberg 010-556 19 03 ÖREBRO Jan-Erik Jonsson 010-556 33 08 Kent Karlsson 010-556 33 09 Anders Hildingsson 010-556 33 05

KARLSTAD/ARVIKA Hans Jansson 010-556 20 76 Henrik Sörenger 010-556 00 21

LH1503

VALTRA

FABRIKSGARANTI

369.000:-

sk at tekväll i mor a

Skogen och skatterna lockade många till Mora

Deklarationen närmar sig. Tillsammans med LRF Konsult arrangerade Mellanskog en skattekväll i Mora för att informera och svara på frågor kring skatter och skog. Det är inga stora nyheter inför årets deklaration, men just nu ligger ett förslag från regeringen som om det går igenom kan betyda stora förändringar redan från nästa år.

Kristina Söderström, skogsinspektor på Mellanskog i virkesområde Norra Dalarna, inledde med att berätta om det nya samarbetet mellan LRF Konsult och Mellanskog. Framtidens skogsägarkår vill lägga allt mindre tid på sitt skogsägande och därför erbjuder man ett antal paket som sparar tid och gör det enklare att äga skog. Paketen innehåller bland annat hjälp kring fastighetsköp, testamente, skatter och deklaration. Lars Holting var en av deltagarna i Mora. Han äger 115 hektar skog och brukar deklarera på egen hand. – Jag är framförallt här för att höra om det är några nyheter inför årets deklaration, och det verkar inte vara några stora förändringar. Men jag är också intresserad av de nya paketen som Mellanskog och LRF Konsult erbjuder, säger Lars Holting. Skogskonto kan försvinna

Lars Bergman från LRF Konsult gav allmänna råd inför årets deklaration där det inte är några stora nyheter. Men han berättade också om ett förslag från regeringen, den så kallade Förenklingsutredningen, som skulle innebära omfattande förändringar i deklarationsreglerna för enskilda näringsidkare framöver, och få stora konsekvenser för skogsägare. Förslaget skulle till exempel betyda att skogskontot försvinner, precis som expansionsfonder och periodiseringsfonder. I stället införs ett företagskonto. Lars Bergmans råd är att använda sig av skogskonto medan möjligheten finns, för även om det blir förändringar så får skogskontona löpa tiden ut. Däremot bör man undvika en expansionsfond om man inte vet att det kommer en stor utgift under nästa år.

– Förslaget är finansierat och oavsett vilket block som regerar är sannolikheten stor att det går igenom i stora drag, även om detaljerna kan ändras, berättar han. Sälja eller vänta

De nya reglerna kan börja gälla tidigast i januari 2016. Den som funderar på att sälja en skogsfastighet kan vänta och se vad som händer med de nya reglerna, men samtidigt varnar Lars Bergman för att det kan bli många objekt på marknaden samtidigt om alla avvaktar med sin försäljning. För skogsägaren Britt-Mari Ståhlkloo kan det bli aktuellt med en försäljning redan i år. – Jag har resonerat så att jag inte velat sälja medan mamma levde. Men nu har mamma gått bort och jag känner inte samma ansvar. Så jag funderar på att sälja och har tänkt att ta tag i det i år, så det här är ett bra tillfälle att lyssna och få råd, säger Britt-Mari Ståhlkloo. Om förslaget går igenom och när de nya reglerna i sådana fall börjar gälla återstår att se. Men att det kommer förändringar framöver kan vi räkna med. Lars Bergmans råd om att använda skogskonto medan möjligheten finns tål att upprepas. Text & foto: Malin Österberg

01 02

Bildtexter: 01 Systrarna EvaLena Ekblom och Britt-Mari Ståhlkloo blev skogsägare i samband med att föräldrarna delade upp skogen mellan barnen. 02 Lars Holting. 03 Lars Bergman från LRF Konsult ger råd.

Kvalitetssäkring av skördare

Rätt mätning optimerar värdet på skogen Mellanskog driver på för att ständigt förbättra kvaliteten på virkestillredningen. Stockarnas längd och diameter ska mätas in så precist som möjligt. Varför? Helt enkelt för att skogsägarna ska få ut maximalt värde ur skogen vid en slutavverkning.

Det är bara början av mars men ändå är snön nästan helt borta och våren redan i antågande. I ett skogsparti i Utvalnäs strax utanför Gävle är entreprenören Mikael Larsson i full färd med att slutavverka en fröträdställning åt Gävle kommun. Plötsligt dyker en meddelanderuta upp i skördarens dator. Det har blivit dags för dagens första manuella kontrollmätning. Med van hand avverkar Mikael trädet som ska kontrollmätas, delar upp det i fyra stockar som läggs upp i en prydlig rad för att göra det lätt att komma åt. Sedan stänger han av motorn, tar fram sin dataklave och kliver ur maskinen. – Jag gör kontrollmätningar på två till tre träd varje dag. Först mäter jag in längden på stockarna och sedan korsklavar jag igenom varje meter av stockarna och mäter diametern, berättar Mikael Larsson. Sedan fyra år tillbaka driver han eget som entreprenör och ifjol blev hans skördare kvalitetssäkrad. Kvalitetssäk22

ring av skördare är ett arbete som pågår inom Mellanskog. Syftet är att förbättra och säkra kvaliteten på skördaraggregatens längd- och diametermätning. Hanterar stora ekonomiska värden

En skördare för slutavverkning hanterar i snitt värden mellan 20–30 miljoner kronor per år. Det ger en vink om hur viktigt det är att aggregatet mäter rätt och omvänt – hur stora belopp en felmätning kan innebära. – Felmätningar kan slå väldigt mycket i pengar och det är därför vi satsar så mycket på det här arbetet. Målet är att alla våra skördare för slutavverkning under 2016 ska vara kvalitetssäkrade, säger Gunnar Björkholm, produktionschef på Mellanskog. Redan under 2015 har Mellanskog satt upp målet att det ska finnas minst två kvalitetssäkrade skördare tillgängliga inom varje virkesområde. med mellanskog

NR 2 – 2015

kvalitetssäkr ade skördare

Slumpvisa kontroller

M ik a

el L

ar s s on

Samarbete med VMF Qbera

VMF Qbera är en av Sveriges tre virkesmätningsföreningar. Deras uppdrag är att se till och bevaka att virkesmätningslagen och branschens krav på virkesmätning efterlevs. VMF Qbera arbetar även med kvalitetscertifieringar och är den aktör som Mellanskog samarbetar med när det gäller kvalitetssäkring av skördare. För att en skördare ska få sin kvalitetsstämpel krävs det att aggregatet är väl kalibrerat så att det klarar uppsatta mätvärden. Maskinföraren behöver också genomgå en utbildning hos VMF Qbera där en viktig del handlar om manuell aptering (uppdelning i sortiment). Precisa mätvärden

Kvalitetssäkringssystemet upprätthålls genom slumpvisa kontroller där maskinföraren efter cirka fyrahundra avverkade träd får en uppmaning via datorn om att göra en kontrollmätning. En kontrollmätning görs på ett träd där längd- och diametervärdena som skördaren får fram ska stämma överens med de värden som maskinföraren manuellt mäter upp. – Man utgår alltid efter värdena från den manuella apteringen och det är därför som det är så viktigt att maskinförarna är väl utbildade och kan det ordentligt, säger Ove Söderkvist produktionsledare på Mellanskog i Gästrikland. Mätvärdena som ska uppnås för att uppfylla kvalitetssäkringen utgår från trädens diameter och längd. Diametern på en stock får inte skilja mer än plus minus fyra millimeter på minst 55 % av kontrollstammarna. Längdmässigt får stammarna inte skilja mer än plus minus två centimeter på minst 70 % av alla kontrollstammar. med mellanskog

NR 2 – 2015

Maskinföraren skickar sedan in mätvärdena till SDC, skogsnäringens it-företag, som i sin tur bearbetar dem och skickar dem vidare till VMF Qbera. Två gånger per månad får Mellanskog en rapport som visar hur alla kvalitetssäkrade skördare ligger till. Även de entreprenörer som inte är kvali04 tetssäkrade behöver göra kontrollmätningar som rapporteras in till Mellanskog. – Den stora skillnaden är att kvalitetssäkringssystemet bygger på slumpvisa kontroller. Maskinföraren väljer inte själv vilket träd som ska mätas och ser inte heller mätvärdena från skördaren. Det betyder att maskinföraren får veta hur han eller hon ligger till först efter att mätningen är gjord, säger Ove Söderkvist. Ibland kan det dock finnas omständigheter som gör att det blir svårt att uppnå mätvärdena. Till exempel på vårkanten under trädens savningsperiod. Då lossnar barken lätt och hjulet i skördaraggregatet kan slira och därmed ge fel mätvärden. Andra exempel där mätvärdena kan fela är om träden är extremt grovkvistiga och buliga. I dessa fall behöver maskinföraren skriva en avvikelserapport. Kvitto på bra jobb

Mikael Larsson har arbetat efter dessa kriterier i ett drygt år. Han tycker att systemet fungerar bra och att uppföljningarna på ett positivt sätt visar hur han ligger till. – Det blir ju ett slags kvitto på att man utför ett bra jobb. Jag är även själv skogsägare och ur det perspektivet tycker jag att det är bra att Mellanskog satsar på det här. I slutändan handlar det ju om att ta ut största möjliga värde ur skogen, säger han. Just nu har Mellanskog femton kvalitetssäkrade skördare i gång och redan nu är flera nya entreprenörer på väg in i systemet. Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Bildtexter: 01, 03 Skördardatorn visar när det är dags för kontrollmätning. 02 Ove Söderkvist, produktionsledare på Mellanskog i Gästrikland tillsammans med entreprenören Mikael Larsson. 04–05 Manuell kontrollmätning med dataklave.

Styr och övervaka via GSM SIKOM GSM AC III

Pengar på skogskontot? - Investera i vindkraft!

Utan att vara på plats kan du enkelt; – Styra, t.ex. höja&sänka värmen. – läsa av temperatur. – få larm om hög/låg temp., inbrott, driftstopp, strömavbrott m.m..

Kontakta oss för mer information om hur du gör en grön och lönsam investering.

Du styr och övervakar direkt från din telefon. Flera olika modeller. Begär mer information!

Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

0941-10225 • www.intectra.se Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

Gammelkroppa Skogsskola utbildningar och kurser anpassade för arbetslivet

Vill du utbilda dig till Skogstekniker? Sök då till Gammelkroppas Skogsskola och

Skogsteknikerprogrammet 2 år och 120 hp.

För mer information om utbildningen och behörighetskrav besök vår hemsida www.gammelkroppa.se Välkommen med din ansökan senast den 4 maj. Kontakt och frågor: peter.stjemar@gammelkroppa.se eller 070-25 25 137

RänteföRdelning, SkogSavdRag, PeRiodiSeRingSfond, exPanSionSfond? Begreppen är många för dig som skall deklarera din jord- och skogsverksamhet. Öka lönsamheten och minimera din skatt, låt LRF Konsult göra jobbet.

www.gammelkroppa.se

0771-27 27 27 www.lrfkonsult.se/skogsdeklaration

älgbetesinventering

(äbin )

Bra älgförvaltning kräver bra beslutsunderlag

Betesskador och älgstammens storlek är frågor som diskuteras i många älgskötselområden (ÄSO) när direktiven från de mer övergripande älgförvaltningsområdena (ÄFO) ska omsättas. Egentligen spelar antalet älgar inte så stor roll för varje skogsägare utan den viktiga frågan är om fodertillgången på markerna gör att den befintliga älgstammen har tillräckligt med foder utan att orsaka för mycket skador på skogen.

Hur stora skadorna är undersöks genom älgbetesinventering (ÄBIN) och är en av de metoder som används för att ta fram en bra förvaltningsplan för den lokala älgstammen. Dessvärre har frågan om finansiering av ÄBIN varit olöst trots beslut om ny älgförvaltning redan fr.o.m. 2012. Länsstyrelserna har uppdraget att lösa finansieringen för att ÄFO regelbundet ska kunna genomföra inventeringar men de har ännu inte presenterat några förslag. – För att ta oss ur denna låsta situation och komma igång med arbetet beslöt branschen att i inledningsskedet tillföra egna medel för att genomföra undersökningen, berättar Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägare och styrelseledamot i Mellanskog. Vi har beslutat att dra 13 öre per avverkad kubikmeter enligt samma finansieringsmodell som vi har för Skogforsk. Inventering över hela Sverige

Under en tvåårsperiod ska hela Sverige täckas in genom att hälften av landets ÄFO inventeras vartannat år. Den första inventeringen, som påbörjas inom kort, ska avrapporteras senast 31 maj i år. Skogsstyrelsen kompletterar underlaget med foderprognoser per ÄFO. Jägarna å sin sida ska genomföra spillningsinventering, älgobservationer men även redovisa avskjutningsstatistik och slaktvikter för skjutna kalvar.

Resultaten från de olika metoderna ska sedan vägas samman och fungera som underlag för hur älgstammen ska förvaltas långsiktigt. – För landets skogsägare och den nya älgförvaltningen är det helt avgörande att vi har ett bra kunskapsunderlag, inte bara om antal älgar, älgarnas reproduktion med mera, utan också fakta om tillståndet i skogen och därigenom en uppfattning om skogsägarnas kostnader för älgskadorna. Data om vilka skador som viltet orsakar i skogsbruket, tillsammans med Skogsstyrelsens foderprognoser, ska vara lätt tillgängliga för landets ÄFO, fortsätter Sven Erik. Markägarna kan påverka genom att vara aktiva

Det är viktigt att markägarna är aktiva och påverkar besluten om hur stor viltstam markerna ska bära. Det är skogsägarna som får ta kostnaderna om vi har en för stor älgstam i förhållande till fodertillgången. Om du har synpunkter på den lokala älgstammens storlek och reglerna för avskjutning bör du i första hand gå på de lokala möten (ÄSO) som berör dig. Du kan även kontakta din lokala sbo-styrelse för att diskutera dessa frågor. Mellanskogs styrelse har utsett Sven-Erik Johansson, sbo-ordförande i Södra Dalarna, som centralt viltansvarig. Han representerar Mellanskog i olika sammanhang, är ÄBIN-ansvarig i vårt område och deltar även i ”Skogsbrukets viltgrupp”. Text: Per Bengtsson, Mellanskog. Foto: Mellanskog

med mellanskog

NR 2 – 2015

Årets skogsvårdspris delas ut till dels en skogsägare inom området och till en cityskogsägare, d.v.s. någon som har sin skog någon annanstans. I år gick priserna till Bo Djurberg, Norrtälje och till Inger och Hanna Dovlin som har sin skog i Härjedalen. Till höger, Mikael Lönn.

ÅRSMÖTE SBO STOCKHOLM

Anders Lycken avvtackades

SKOGSBRUKS-

OMRÅDETS ÅRSMÖTE

I LRF-huset på Kungsholmen hade sbo Stockholm sitt årsmöte. Styrelsen representerades av Mikael Lönn som valdes in i på senaste stämman. Årsmötet var positivt till resultatet för både Mellanskog och Setra, men vill se bättre virkespriser. Sbo-styrelsen har medverkat i möten med olika politiker vilket är viktigt för att skapa förståelse för familjeskogsbrukets villkor. Samarbetet med LRF Konsult lyftes fram som en viktig faktor för att möta behov hos dagens skogsägare. Skogsbranden i Västmanland berörde många med många frågor som intresserade deltagarna.

Alla skogsbruksområden har varje år ett lokalt årsmöte dit alla medlemmar kallas och kan utöva sin rösträtt. På årsmötet behandlas lokala frågor, aktivitetsplaner och val av förtroendevalda. Mötena ger goda möjligheter till samtal med andra skogsintresserade. Representant från föreningsstyrelsen medverkar för att redovisa årsbokslutet och svara på frågor.

ÅRSMÖTE SBO GOTLAND Göran Linhatte Vall, till vänster, får diplomet av sbo Gotlands ordförande Lars Olsson.

ÅRSMÖTE SBO VÄSTERÅS

Under kvällen avtackades Anders Andersson, Naddebo, som avgick ur sbo-styrelsen och årets diplom för god skogsvård gick till Leo och Anna-Karin Johansson, Västerås.

Årsmötet genomfördes traditionsenligt på Brunnby Gård strax utanför staden. Drygt 50 medlemmar hade mött upp och mötet inleddes med trevligt samkväm kring en lättare måltid. Sture Johansson, LRF:s regionordförande, valdes till mötesordförande och tf virkesområdeschef Bengt Algotsson redogjorde för verksamheten under 2014. Den stora skogsbranden i västra Västmanland var naturligtvis det som påverkade områdets personal och förtroendevalda mest under året. Börje Bengtsson, ledamot i Mellanskogs styrelse, redovisade resultatet för hela föreningen och svarade på frågor från medlemmarna.

med mellanskog

NR 2 – 2015

sbo - årsmöten

ÅRSMÖTE SBO SÖRMLAND

ÅRSMÖTE SBO SÖDRA VÄRMLAND Årets skogsvårdare Södra Värmland, Rune Gårdh berättar här sitt långa liv som skogsvårdare. Han tog ödmjukt emot priset och blev mycket rörd.

Skogsbruksområde Södra Värmlands ordförande, Yngve Ivarsson med årets skogsvårdare från Värmskog, Rune Gårdh.

Ny ledamot i Södra Värmland, Annika Wetterling som ser fram emot sitt styrelsearbete i Mellanskog.

Skogsbruksområde Sörmland genomförde sitt årsmöte hos Jägarförbundet i Östermalma. Som ny ledamot till sbo-styrelsen valdes Clas Rydberg från Björkvik. Clas är även ledamot i länsförbundsstyrelsen i LRF, där han ansvarar för skogs- och jaktfrågor. Vi hade även bjudit med LRF Konsult till kvällen. Med tanke på vårt nya samarbete så ansåg vi att det var kul att de fanns på plats. Lars Wigren, Sbo-ordförande Från Mellanskogs styrelse kom Erika Eriksson och föredrog Mellanskogs resultat för 2014 och det arbete som styrelsen gjort under året. Erika presenterade ett bra resultat för 2014 och det väcktes en förväntan hos medlemmarna att insatserna ska vara återställda inom fyra år. Insatsernas värde och återförande av insatsavdrag var en fråga som engagerade medlemmarna.

ÅRSMÖTE SBO SÖDRA HÄLSINGLAND

Johan Säll avtackades

I Arbrå samlades ett femtiotal medlemmar för att vara med på årsmötet och lyssna på styrelsens representant, Per-Anders Hansson, som själv är medlem i samma område. Att medlemmarna är engagerade märktes på frågor och diskussion om bl.a. virkespriser, vilka aktiviteter som bör ordnas för medlemmarna och vikten att hålla samman i skogsägarföreningen för att hålla emot industrins försök att sänka priserna. Att det är ett aktivt sbo konstaterades när sbo-ordförande Peder Persson redovisade alla aktiviteter man genomfört under 2014. Vo-chefen, Jonas Geholm presenterade vad som planerats för 2015 och den listan visade sig vara lika lång. Angelägna frågor som rör Mellanskog lyftes fram av bl.a.: 01 Ingvar Persson, skogsägarföreningens betydelse, 02 Mikael Engblom, anmäl all avverkningsmogen skog, och 03 Nisse Bratt, viktigt att skapa intresse hos unga skogsägare.

med mellanskog

NR 2 – 2015

vd - krönik a

Förändringar i klimatet kräver förändringar i skogen I mitten av mars när detta skrivs är det för årstiden mycket varmt ute, vi har tjällossning högt upp i vårt område. Vår tradition att kunna arbeta med en säsongsbunden vinteravverkning med bra förhållande på lite våtare marker verkar snart vara ett minne blott i stora delar av Mellanskogs område. Om det förut var ett år av fem där det blev problem p.g.a. varm vinter så verkar det som om det snart är ett år av fem som det går bra.

Efter vårens vedermödor och än en gång grusade förhoppningar om riktig vinter tror jag att vi måste ta en rejäl genomgång av maskiner och metoder för framtiden. Gör vi inte det kommer logistik och avverkningsfrågorna bli svåra att lösa i en allt varmare verklighet. Vi måste ställa oss frågan om vi kan lita på att det blir en kall vinter så ofta som vi vill och om vi kan leva med den stora ojämnhet i virkesflödet som varma vintrar leder till. Skogsbruket står inför en hel del utmaningar inom detta område. Mitt i den verklighet vi lever i drog den stora branden i Västmanland fram och drabbade många väldigt hårt, och vi har sedan dess arbetat intensivt för att ordna allt så bra som möjligt. Vi har nu kommit så långt att det mesta av våra medlemmars timmerskog är omhändertagen. Setra startar sågning av brandskadat talltimmer, grantimmer exporteras till Lettland och jag tycker hanteringen hittills har gått bättre än beräknat. Jag är stolt att arbeta i en förening där vi kan hjälpa skogsägare som drabbats av svårigheter. Utan Mellanskog som sammanhållande kraft och drivande i olika viktiga frågor, allt från ersättning från staten, till praktiska marknadsfrågor för såväl timmerexport som till hantering av en stor bränslevolym, hade nog den lokala marknaden varit kaotisk, tror jag.

skogar. Det är underhåll och utbyggnad av våra skogsbilvägar, enskilda och samfälligheter. Jag tror att vi skogsägare måste ta oss en rejäl funderare på hur vi tar oss an denna fråga. Skonsamma metoder i skogen för avverkning och vidaretransport till bilväg är viktigt, men det är också viktigt att vi har skogbilvägar som klarar lastbilstransporterna. Vägar kommer att bli allt viktigare för alla i skogsnäringen om klimatutvecklingen fortsätter. Jag tror inte att långa köravstånd i skogen på dåligt bäriga marker kommer att accepteras i framtiden. Bättre då med ett bra utbyggt vägnät som underhålls på rätt sätt. Här behöver vi tänka till inför framtiden över rågångsgränser och inom skifteslag. Jag tror att vi skulle må bra av att ”damma av” många mer eller mindre avsomnade samfälligheter eller styrelser för vägföreningar. Inte minst våra erfarenheter från branden visar på behovet av såväl fungerande styrelser som underhållna vägar. Till sist vill jag uppmana alla att se över era skogsvårdsåtgärder inför sommaren. Markberedningar, planteringar och röjningar – det finns mycket att göra som i sin tur ökar värdet på våra skogar!

Hälsningar Sture Karlsson VD

Bra skogsbilvägar allt viktigare

Arbetet i brandområdet har uppmärksammat en annan fråga av vikt som också har att göra med klimatet och vikten av bra infrastruktur i våra

med mellanskog

NR 2 – 2015

R sk äd og da en

fr ån skogen

APTERINGSDAG I ARBRÅ S

kogsbruksområdet (sbo) Södra Hälsingland bjöd in till apteringsdag i Flästa strax utanför Arbrå med Stefan Bohlin som apteringsguru. Vädret var på vår sida med strålande solsken och drygt 50 intresserade skogsägare och några skogsvårdsentreprenörer hade slutit upp. Vi fick en dag som omfattade allt en skogsägare bör ha i sinnet när man står där med motorsågen i kapläge. Stefan är en mästare på att förklara så att alla förstår. Från att kolla efter skador och krökar på trädet före fällning till var man bör kapa stocken efter fällning. Det hindrade inte deltagarna att ställa många livliga och kniviga frågor till Stefan om bland annat mätinstruktioner som vi gick igenom när vi apterade våra tallstockar.

med mellanskog

NR 2 – 2015

Dagen avslutades med en presentation av de nya skogsinspektorerna på området, Henrik Furuström och Anders Englund, i samband med att sbo-rådet bjöd på korv och kaffe runt träkolsgrillen. Här uppstod den gemytliga stämning som skogsprat i goda vänners lag ofta ger upphov till efter en givande dag i skogen.

När gick du senast vilse i skogen och hur löste du det?

HÄNG MED MELLANSKOG – I SKOGEN OCH PÅ FACEBOOK! Över 1000 personer gillar Mellanskog på facebook! Gör det du också, gå in på www.facebook.com/Mellanskog och klicka på ”Gilla”.

Lena W Johansson, Tjärnebacka Gård, Glava

– Inte som vuxen, men som barn. Vi var och hälsade på bekanta på Tjörn, vi var ute och lekte i bergen och helt plötsligt är jag själv. Den känslan jag kände då var obeskrivlig. Det enda jag såg var buskar, stenar och berget. I panik sprang jag omkring där uppe och tillslut kom jag fram till ett hus med en dam i. Inte lätt för en 8-åring och tala om vart man hörde hemma, men innan polisen hann komma, kom min mamma med pappa tätt i hälarna. Den kramen kändes trygg och varm.

Medlemsresa till Skid-VM i Falun Mikael Nordlund, Bjursås

– Det var i en ungskog så sent som i höstas, när jag var ute och jagade. Det var inte så dramatiskt utan jag fick gå upp på en höjd för att kunna se bättre och lokalisera mig. Sedan kunde jag ta mig vidare.

Anna Gudmundsson Thyrell, Järvsö

– Det här utspelar sig för några år sedan. Jag fick gå med hunden på älgjakten istället för min far, det var dimmigt den dagen och inget var sig likt i skogen där jag gick. Men efter en stund började jag på att känna igen mig och kunde fortsätta åt ”rätt” håll.

är världens bästa skidåkare samlades för världsmästerskap mitt i Mellanskogs område var det många som ville åka med och det blev snabbt fulltecknat på den medlemsresa som virkesområde Uppsala ordnade.

Arrangörerna hade skaffat fram riktigt bra biljetter, så med platser nära målgången och actionfyllda sprintlopp för både damer och herrar blev det en riktigt trevlig och spännande utflykt för alla inblandade. Foto: Anders Rickardsson

fr ån skogen

Motorsågskörkort i fokus Det måste finnas ett väldigt stort intresse för motorsågskörkort i Mellanskogs område. När sbo Mellanljusnan ordnade en informationskväll i Ljusdals Hembygdsgård i februari var det minst sagt välbesökt. Till slut fick vi sätta gäster utanför själva konferensrummet så att alla fick en chans att se och höra Per-Anders Hansson från Säker Skog som var kvällens inbjudan gäst. Per-Anders, som även är medlem i Mellanskogs styrelse, berättade om vilka regler som gäller, Säker Skog och svarade på frågor. Vi avslutade en mycket lyckad och trevlig kväll med kaffe och mackor och vill passa på att tacka alla som besökte oss.

Exklusivt för Mellanskogs medlemmar

20% rabatt

Handla i webbshopen!

på utvalda sågskyddskläder och kängor från

285050

285065

283610

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se ta del av fler finfina erbjudanden. Gäller t.o.m 30/4-2015 med mellanskog

NR 2 – 2015

Vi gör det enkelt att äga skog! För alla som är eller vill bli skogsägare erbjuder vi tjänster och rådgivning om skog, ekonomi, skatter, juridik och fastighetsaffärer. Kontakta din skogsinspektor direkt eller ring 010-482 80 00 om du vill veta mer.