Intresset för skogsmaskiner gav jobb efter studenten
HYGGESFRITT lockar allt fler.
Johan Freij om skogsbrukets FRAMGÅNGSFAKTORER.
Så tjänar du pengar med ny MEDLEMSFÖRMÅN.
NÄR JAG SKRIVER detta i augusti har det nu gått tre månader sedan jag blev invald i Mellanskogs styrelse och jag har börjat lära mig föreningens verksamhet och historia. Vad jag sett hittills gör mig glad och stolt, inte minst tack vare den fina utvecklingen föreningen haft de senaste åren och den positivism jag upplever i organisationen.
Under mina år som vd och koncernchef för Lantmännen hade jag förmånen att utifrån en stor och stark primäraffär bidra till att utveckla affärer i hela värdekedjan; från jord till bord. Många av affärerna bidrog till att öka föreningens värdetillväxt och utdelningskapacitet.
Med samma tänk har Mellanskog varit aktiva genom investeringen i Setra. Strategin
är ett bra exempel på hur vi som förening kan bygga framgångsrika affärer i vår råvaras värdekedja.
Med ett ökat fokus i samhället på hållbar utveckling öppnar sig också andra, ibland nygamla, möjligheter. Energi och fastighetsbyggnation är två intressanta områden, där i det senare fallet, träkonstruktioner efterfrågas alltmer. Jag tror att Mellanskog med privata skogsägare som medlemmar och med tillgång till första klassens timmerråvara har unika möjligheter till fortsatt värdeskapande inom dessa områden.
För alla verksamheter är kostnadseffektivitet av högsta betydelse för framgång. Det och en tillräcklig skala (storlek) i verksamheten är
långsiktigt avgörande för konkurrenskraften. Mellanskog har begränsade resurser att i stor skala ensamma förvärva eller genomföra stora industrisatsningar, men det finns andra sätt. Vårt samarbete inom skogsvård med Bergvik Skog Öst är ett bra exempel på att skapa skalfördelar genom partnerskap. Framtiden får utvisa vilka andra möjligheter som utkristalliseras.
Jag är övertygad om att Mellanskogs framtid är full av möjligheter och jag ser fram emot att jobba för ökad lönsamhet på skogsgården och i hela vår värdekedja. ¶
PER OLOF NYMAN
Mellanskogs styrelse
6. OLIKA HYGGESFRIA METODER
10. SKOGSÄGARPORTRÄTT
14. JOHAN FREIJ OM MARKNADSLÄGET
16. MELLANSKOGSSTIPENDIAT
18. NÄRINGSPOLITIK
20. HÖSTLOVSINSPIRATION
22. NY MEDLEMSFÖRMÅN
25. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA
27. KORSORD
29. VD-KRÖNIKA
30. FRÅN SKOGEN
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 11 augusti 2023. Krediträntor Merkonto 2,95 % , likvidfördelning/betalningsplan 3,20 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,25 % , a conto/förskott leveransvirke 5,25 % , dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter).
Redaktionsråd Anna Ramstedt, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Martina Eriksson, Anders Westerlund, Erika Eriksson, Elin Hofferek, Anna Barbier, Jesper Mott, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna.ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se.
På omslaget Martin Mansén, årets Mellanskogsstipendiat. Foto Sara Landgren. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Ruter 2023. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Upplaga 24 000 ex.
Allt fler medlemmar intresserar sig för hyggesfritt skogsbruk. Nu har Mellanskog tagit fram nya riktlinjer för att hjälpa dem att ställa om – i den stora eller lilla skalan.
– MÅNGA SKOGSÄGARE ÄR nyfikna på olika skogsbruksmetoder, inte minst hyggesfritt, och i vår rådgivning utgår vi från skogsägarens mål. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte finns en enda hyggesfri metod som funkar för alla skogar, säger Isabelle Bergkvist, skogsskötselchef på Mellanskog som varit med och tagit fram en ny vägledning för hyggesfritt.
Skogsstyrelsen statistik visar att runt tre procent av landets skogsmark brukas hyggesfritt i dag. Den största andelen finns hos de privata skogsägarna.
Kommer hyggesfritt öka hos Mellanskogs medlemmar?
– Ja, vi tror att framtidens skogsägare efterfrågar en större variation i skogen, både avseende mål och metoder. Hyggesfria metoder kan vara lämpliga om målet med ett bestånd är att skapa en jämnare avkastning, gynna störningskänsliga arter, förstärka lämnad hänsyn, bevara skönhetsvärden eller rekreation, säger Isabelle Bergkvist.
Uppskattad rekreationsskog
För vissa av Mellanskogs medlemmar och kunder är hyggesfritt skogsbruk redan ett naturligt sätt att bruka skogen.
– Allt fler kommuner ser till exempel ett värde med skogar som ger sina invånare rekreation och tillgång till friluftsliv, konstaterar Mårten Gustavsson, skogsförvaltare på Mellanskog med lång erfarenhet av förvaltning av kommunskogar.
I dag börjar allt fler kommuner gå ifrån höga avkastningskrav från den egna skogen.
– Många kommuner gör bedömningen att man har större nytta av rekreationsskogar än pengar i första läget. Vid markförvaltning, och försäljning av tomter ser man tydligt hur högt skogens mjuka värden uppskattas av invånarna, säger Mårten Gustavsson.
Samtidigt är det ett arbetsintensivt sätt att sköta skogen.
– Det går att sköta skog hyggesfritt. Jag brukar säga att för att lyckas krävs det mer engagemang per kubikmeter och mer uppföljningar. Men vi är bara i början – vi kommer att lära oss mer under vägen, säger han.
Få studier om ekonomi
Det finns få studier som långsiktigt jämfört ekonomi mellan hyggesfritt och trakthyggesbruk,
i stället får man förlita sig på matematiska modeller där tillväxt simuleras. En ofta nämnd studie är Skogforsks simulering från 2016 som visade att kostnaden ökar med 20–30 procent. Kort sammanfattat visade simuleringarna att hyggesfritt ger lägre medeltillväxt, samt att de hyggesfria alternativen oftast ger lägre men ibland likvärdig ekonomisk avkastning som trakthyggesbruket beroende på förutsättningar och bonitet/bördighet i beståndet.
– Den ekonomiska avkastningen för hyggesfritt är ofta lite mindre än trakthyggesbruket, från lika mycket till minus 30 procent, säger Johan Sonesson, forskare vid Skogforsk.
Men det finns andra ekonomiska aspekter, menar Isabelle Bergkvist.
– Tillväxten blir oftast lägre över tid, eftersom mindre träd alltid kommer utsättas för högre konkurrens av större träd. Dessutom blir avverkningskostnaden högre då våra avverkningssystem är utvecklade för trakthyggesbruk. Men det kan finnas ett värde, särskilt hos skogsägare med mindre skogsfastigheter, att kunna göra ett uttag och få lite inkomster då och då. Man kanske har möjligheten att använda en hyggesfri skogsskötsel med kontinuerliga gallringar vart 10–15 år i stället för en stor intäkt mer sällan, säger Isabelle. ¶
”Allt fler kommuner ser till exempel ett värde med skogar som ger sina invånare rekreation och tillgång till friluftsliv.”Skogsägarna har olika mål med sitt brukande, och därför måste skogen skötas på lite olika sätt, säger Mårten Gustavsson, som är skogsförvaltare. Isabelle Bergkvist, skogsskötselchef på Mellanskog, får ofta frågor om olika skogsskötselmetoders för- och nackdelar av skogsägare.
Schackrutehuggning är en variant av luckhuggning där avverkningen sker enligt ett rutmönster, precis som på ett schackbräde.
STEFFEN ALBERSTETTER, är skoglig rådgivare vid Mellanskog och har arbetat med hyggesfritt i både Tyskland och Sverige. Här är hans bästa tips för att lyckas.
Ungskogen – en möjlighet
De flesta skogarna i Sverige är inte fullskiktade, det vill säga de har inte träd i alla åldrar. Då tar det tid att omforma skogen.
– Men någonstans måste man börja. Ett yngre bestånd innebär till exempel att du lättare kan ställa om genom att skapa variation i höjd, olika trädslag och åldersfördelning. Blandbestånd gör det möjligt att sprida riskerna, vilket blir allt viktigare med klimatförändringarna. Det minskar också risken för barkborreangrepp.
Glöm inte hänsynen
Kraven på miljöhänsyn är densamma i hyggesfritt skogsbruk.
– En tankevurpa är att miljöhänsynen per automatik säkerställs vid hyggesfritt. Men många hyggesfria metoder bygger faktiskt på att man skördar de största träden. Oftast är det dessa grövsta träd som är viktiga att spara som
miljöhänsyn. Av denna anledning kan man till exempel följa den så kallade Lübeck-modellen och lämna fler grova träd i skogen.
Det ger möjligheter att pröva sig fram. – Hyggesfria metoder kräver ofta mer engagemang och mer aktivitet i skogen om de ska lyckas. Ta kontakt med din skogliga rådgivare, vi kommer ut och hjälper dig att se vilka förutsättningar som finns i din skog. Hyggesfritt-metoderna kan kontinuerligt utvecklas och anpassas till nya utmaningar. ¶
Plockhuggning
Beskriver en mångfacetterad skog med träd i alla dimensioner och åldersklasser. De större träden avverkas regelbundet med en frekvens på mellan 10 och 30 år. Till skillnad från trakhyggesbruket är marken alltid trädbevuxen.
Luckhuggning
Luckhuggning innebär att mindre luckor skapas i skogen. Vanligast i gran- och bokskog. Det förekommer också försök i tallskog. Luckorna är vanligen runt 20–50 meter i diametern. Där kan mindre träd och plantor lämnas, tillsammans med träd som bedöms stormfasta. Vill man föryngra ett bestånd genom luckhuggning kan man räkna med att det behövs cirka 3–4 huggningar och 20–30 år innan hela beståndet har behandlats.
Överhållen skärm
För ljuskrävande trädslag som tall är överhållen skärm en användbar metod. Vid överhållen skärm hålls skärmen tätare och bevaras längre än vid vanligt skärmskogsbruk. Skärmen avvecklas i flera steg.
Källa: Skogsstyrelsen
Kampanj! Komplett skogsekipage
Moheda och Lantmännen Maskin har en lång historia tillsammans. I år är det 60 år sedan den första Moheda-vagnen rullade ut från Lantmännen Maskins anläggningar. Detta firar vi med olika evenemang och erbjudanden under hela året.
Just nu!
Valtra A95 med G3S-lastare + Moheda M91 med K31T-kran och lättviktspaket
1.059.000:-
Montering av vagnens ventilpaket, bakrutekil och stolspelare på traktorn ingår också.
Pris exkl moms. Gäller t o m 2023-12-15. Med reservation för tryckfel.
Tel 0771 - 38 64 00
www.lantmannenmaskin.se
Bli kund här:
Nu kan du som är medlem i Mellanskog göra bättre affärer. Med Samköpsrabatter får du bättre priser hos fler än 50 leverantörer. Det är helt kostnadsfritt och du förbinder dig inte till något.
Välkommen
DET BEROR PÅ vad du har för målsättning med din skog. Cirka 20 procent av Mellanskogs medlemmar vill veta mer om hyggesfria skogsbruksmetoder enligt Mellanskogs medlemsundersökning. Sammanställningen som Mellanskog har tagit fram visar effekterna av hyggesfria åtgärder på biologisk
Plockhuggning Att undvika kalavverkad mark kan gynna störningskänsliga och ofta ovanliga arter. Dock missgynnas arter som fordrar störning. Nyttan utifrån ett mångfaldsperspektiv minskar då de grövsta träden med högst naturvärdespotential avverkas.
Luckhuggning Mindre kalytor gynnar skuggföredragande arter och arter med begränsad spridningsförmåga.
mångfald, upplevelsevärde, produktion och klimatnytta, jämfört med trakthyggesbruk.
Vill du veta mer om hyggesfria skogsbruksmetoder? Kontakta din skogliga rådgivare eller förvaltare.
Upplevs ofta positivt att undvika kala ytor. En fullskiktad skog kan däremot upplevas som svårtillgänglig. Metoden kräver specifika förutsättningar och gynnar gran.
Tillväxten lägre men jämnare uttag och högre timmerandel. Högre avverkningskostnader då maskiner nyttjas mindre effektivt och med lägre produktion som följd. Avverkningskostnad mer likt en gallringskostnad.
Ökat stående kolförråd inledningsvis. På längre sikt blir däremot den ackumulerade kolinbindningen lägre än vad som uppnås med trakthyggesbruk.
Betydligt mindre kalytor än vid trakthyggesbruk, gör att ”skogskänslan” består.
Låg tillväxt i föryngringen pga konkurrens från omkringliggande ”storskog”. Högre drivningskostnader genom ineffektivt maskinutnyttjande och högre flyttkostnad.
Mindre variationer i kolsänkan men lägre tillväxt gör att kolsänkan blir mindre än vid trakthyggesbruk. Upprepade uttag ökar risk för skador och därmed minskad kolsänka.
Överhållen skärm Ett kontinuerligt trädskikt gynnar mykorrhizasvampar och har viss positiv effekt på störningskänsliga och skuggkrävande arter.
Innebär mindre förändring i synintrycket av skogen än vid trakthyggesbruk, vilket upplevs positivt för rekreation.
Skärmen har viss tillväxt och ger hög timmerandel vid avveckling. Något högre drivningskostnader eftersom man avverkar ”två gånger” vilket ger dubbla flyttkostnader. Det är dessutom svårt att avveckla skärmen utan skador på föryngringen. Självföryngring är ekonomiskt effektivt men förädlingseffekt uteblir.
Mindre variationer i kolsänkan men lägre tillväxt gör att den ackumulerade kolsänkan blir mindre än vid trakthyggesbruk. Skärmen känslig för skador som kan leda till minskad kolsänka.
Det finns få erfarenheter av hyggesfria metoder i blandskog med både ljusälskande och skuggföredragande trädslag, men Christer Gustafsson vill undersöka om det fungerar.
FÖRRA ÅRET BÖRJADE skogsägaren Christer Gustafsson ställa om en del av sin skogsfastighet till hyggesfritt – målet är en långsiktigt lönsam och mer varierad skog, en skog rustad mot klimatförändringar och som ger en högre biologisk mångfald.
– I stället för att fråga ”Varför hyggesfritt?” skulle man kunna fråga ”Varför hygge?”. Svaret på den frågan känns inte lika självklar längre, särskilt inte som virket verkar vara mer värt på rot än i en trave.
Successiv avverkning skapar ett olikåldrigt bestånd I en medelålders blandskog har 15–20 procent av skogsvolymen tagits ut, huvudsakligen som grövre träd.
– Träden som står kvar efter huggningen får växa till sig tio år till innan det kan bli dags för något nytt uttag. Kanske tar jag ut 15 procent då också, förhoppningsvis med en bra värdeutveckling på andra och tredje stocken, säger Christer Gustafsson.
Uttaget liknar en lättare höggallring. Om man fortsätter hugga på det sättet blir det en successiv avverkning i takt med att skogen växer. Tanken är att även förnya skogen successivt. Det här kan ge problem för föryngringen av ljuskrävande trädslag som tall – men Christer är medveten om utmaningen.
– Vid huggningen blev det luckor efter grova granar, och där planterade jag och familjen tall i våras. Marken bereddes på enklaste sätt med en kratta. Markförutsättningarna är bra, snarare är det ljusförhållandena som är utmaningen. Därför har jag satt tallplantorna så de har åtminstone ett par timmars direkt solljus per dag, säger han.
Provar sig fram Luckornas storlek varierar, men är betydligt mindre än de 20–50 meter i diameter som är vanligt vid luckhuggning. Och trots att det var rejält torrt i början av sommaren har plantorna klarat sig bra och många har fått fina sidoskott.
– Om det visar sig att det här inte fungerar för att få upp ny tall så får jag helt enkelt gå upp i luckstorlek.
– Jag tror inte snytbaggen är ett stort problem när man planterar i uppväxt skog. Det är ingen av mina plantor som skadats av snytbagge. Då är jag kanske mer orolig för älgen.
Utöver de satta plantorna räknar han med en del naturlig föryngring av både gran och löv. Förutsättningarna är goda. Redan i dag finns det grupper av täta granuppslag i befintliga luckor.
– Avverkningen i vintras skedde då det var som kallast, men det blev ändå en del körskador. I fortsättningen kanske det får bli huggning och skotning när det är torrt istället för tjälat på vissa marker.
– Det vore bra med mer forskning om olikåldriga blandbestånd. Var ska man lägga sig i spannet mellan täta bestånd som självgallrar
sig och glesa bestånd som inte utnyttjar markens produktionskapacitet? Det finns ju mycket forskning om och erfarenhet av hur man gör med likåldriga bestånd av en art. Men hur gör man i en olikåldrig blandskog?
Många som har synpunkter
Det är många i samhället som har synpunkter på skogen och många som kommer med goda råd, menar han.
– Men det är faktiskt inte så många som egentligen bryr sig om skogsägarens lönsamhet – oftast har man något helt annat på sin agenda. Som skogsägare måste man själv fundera över vem man ska lyssna på, säger Christer Gustafsson. ¶
”Träden som står kvar efter huggningen får växa till sig tio år till innan det kan bli dags för något nytt uttag. Kanske tar jag ut 15 procent då också, förhoppningsvis med en bra värdeutveckling på andra och tredje stocken.”
”Jag tror inte snytbaggen är ett stort problem när man planterar i uppväxt skog. Det är ingen av mina plantor som skadats av snytbagge. Då är jag kanske mer orolig för älgen.”
För hundra år sedan strövade hennes anfäders kreatur runt på skogsbete i en plockhuggen skog. Nu ses vi på samma ställe – framför fäboden utanför Österfärnebo där Birgitta Liljeholm möter oss för att prata hyggesfritt skogsbruk.
BIRGITTA LILJEHOLM OCH hennes syster blev skogsägare 2016 och känner att hon nu vuxit in i rollen.
– Jag önskar att jag grundlagt min kunskap om skogen tidigare. Min pappa pratade alltid om skogen som ett bekymmer som jag skulle få ärva, tids nog.
Vid den första avverkningen hade hon ont i magen när maskinerna rullade in.
– Men det blev väldigt bra, entreprenörerna och min skogliga rådgivare var väldigt lyhörda. Allt föll på plats. De var proffs på det de gjorde. Och nu känner jag mig säkrare som beställare.
Vad vill vi lämna efter oss?
Samtidigt började tankarna gro hos systrarna –vilken skog ville de själva lämna över till nästa generation?
– Pappa vårdade skogen, och vi får skörda. Det är ju så – med trakthyggesbruket får bara varannan generation skörda. Vi ville bryta det och samtidigt bruka skogen på ett skonsammare sätt. Så vi bestämde att vi vill sköta skogen som vår farfars far Sven-Gustaf gjorde. Han brukade åkrarna häromkring och blädade skogen. När sedan farfar tog över ville han fortsätta i samma stil.
Men då hade tiderna förändrats. Trakthyggesbruket hade slagit igenom på bred front i Sverige och sågs som det moderna och rationella.
– Farfar gjordes till åtlöje för det ”ålderdomliga skogsbrukssättet” han skötte skogen på. Han ville inte följa de nya normerna och sågs som okuvlig och gammeldags. Till slut gav han upp och ställde om till monokulturer med igenplanterade åkrar. Så det här blir lite av en revansch, säger Birgitta Liljeholm.
Uppskattad omställning
Att ställa om delar av skogen till hyggesfritt har framför allt uppskattats av döttrarna.
– Den yngsta dottern har varit emot större avverkningar, och tycker inte det är ett bra sätt att sköta skogen på. Jag och min syster håller med om att stora hyggen är anskrämligt fula, speciellt de första åren. Hyggesfritt blev en bra lösning för oss, vi fick en bra skoglig rådgivare som lyssnade på oss och hjälpte oss.
De räknar fortfarande med att kunna plocka ut pengar från skogen – kanske lägre netton, men jämnare över tiden.
– Det finns inte så mycket information kring det hyggesfria. Man får snegla på andra länder och på föregångarna. Men vi har också insett att vi är lite av pionjärer, vi har inte träffat många skogsägare som ställt om sin skog, säger Birgitta Liljeholm. ¶
”Jag önskar att jag grundlagt min kunskap om skogen tidigare. Min pappa pratade alltid om skogen som ett bekymmer som jag skulle få ärva, tids nog.”
I våras gästade Johan Freij, Danske Banks affärsområdeschef för skog- och lantbruk, Mellanskogs föreningsstämma och gav sin syn på såväl styrkorna som förbättringspotentialen i Mellanskogs verksamhet. Presentationen möttes av stor uppskattning och därför är det spännande att låta honom återge och fördjupa sina tankar.
UNDER FLERA ÅR har Johan Freij lett en grupp på ett 20-tal medarbetare med koll på skog- och lantbruk i Danske Bank. Själv har han precis lämnat över uppdraget som affärsområdeschef och fungerar numera som senior expert i banken. Så här förklarar han gruppens uppdrag.
– De som äger och är verksamma inom skogsnäringen behöver en bank. Det gäller alla, från stora börsnoterade bolag till sågverk, ägarledda mindre företag och privata skogsägare. Där är vi ett gränssnitt mellan dem och banken, säger Johan Freij.
Skottat igen prisdiket
Det betyder att Johan Freij och hans kollegor har
en stark relation till Mellanskogs medlemmar och ett intresse för föreningens strategi och utveckling. På stämman valde han att illustrera Mellanskogs framgångar under verksamhetsåret med en spade.
– Vi har många gånger poängterat problemen med Mellansveriges låga massavedspriser. Dessa har lett till att skogsägarna skjutit på nödvändiga gallringar eftersom det helt enkelt inte varit lönsamt. Det Mellanskog har gjort de senaste åren är imponerande. Föreningen har starkt bidragit till att få upp priserna i regionen och det är verkligen en bedrift. Man har skottat igen prisdiket i Mellansverige kan man säga, och därav spaden.
Det Mellanskog åstadkommit är bland annat att bygga upp en logistik och lyckats nå
marknader för massaved som ligger utanför regionen. Effekterna av prisökningen har inte visat sig fullt ut ännu, men ökad gallringsaktivitet är ett exempel.
– På längre sikt tror jag att det kommer att leda till normalisering i skogsbruket igen – att gallring sker då det krävs, vilket är viktigt. De träd som når slutavverkning blir mer värdefulla och lättare och billigare att hantera när den ska plockas ut ur skogen.
Överbrygga glappet mellan generationer Johan Freij lägger också betoning på hur viktigt virkespriset är för skogsägarens egen aktivitet. Ett vettigt pris på timmer och massaved inspirerar till just det. Skogsägare som är självverksamma och engagerade, i till exempel röjning och gallring, blir mer lönsamma och framgångsrika. Det är också kärnvärdet i hela Mellanskogs verksamhet och idé.
– I det läget vi har nu, där det fysiska avståndet mellan ägare och fastighet ökar och där en ny generation växer upp på distans till familjens fastighet, uppstår även ett mentalt avstånd. Då är det extra viktigt att det finns ekonomiska incitament för att vara aktiv. Aktivitet är en del av lösningen för att brygga över både fysiskt avstånd och glappet mellan generationerna. Det är vitaliserande och gynnar en sund mångfald bland skogsägare.
”Vi har många gånger poängterat problemen med Mellansveriges låga massavedspriser.”
Johan Freij beskriver det som sin förbannade skyldighet att initiera samtal kring ägarskifte mycket tidigare. Det gäller för övrigt hela branschen, från banker till skogsägarrörelsen och övriga organisationer och företag i näringen.
– Det är först när du blir ägare som skogsägarfrågan blir riktigt relevant, men att ha öppenhjärtiga samtal med nästa generation så tidigt som möjligt kan få stor betydelse.
Utveckla entreprenörens roll
En annan fråga han gärna uppehåller sig vid är branschens tröghet när det gäller digitalisering. Hans uppfattning är skogen ligger efter andra branscher när det gäller att förädla all data som redan finns och göra den nyttig för skogsägare. Men när genomslaget av digitaliseringen väl
kommer fullt ut så innebär det att det blir färre människor ute i fält.
– Här ser jag en möjlighet för Mellanskog att nyttja en individ som funnits där hela tiden – entreprenören. Det är tyvärr ovanligt att de har markägarkontakt i dag. Med en uttunnad organisation ute i fält så måste vi ta vara på all kunskap hos de som besöker fastigheten och då finns ju entreprenören. Det är också ett sätt att göra entreprenörernas jobb mer intressant och utvecklande, vilket skulle kunna locka fler unga till näringen.
Miljöhänsyn och avsättningar
Den svenska ambitionen bör vara att bruka så mycket skog som är rimligt på ett hållbart sätt utifrån bland annat mångfald och inte att sätta av mark för sakens skull. Ibland är det rätt att sätta av, men många gånger är brukandet och en levande landsbygd en del av biodiversiteten.
– Vi har skog som brukats på ett visst sätt och lett till en unik biodiversitet och när den sen skyddas så har man varken råd eller kompetens att sköta den på samma sätt, och i stället försvinner den.
I en tid när skogsbruket får mycket kritik bör näringen akta sig för att slå sig för mycket för bröstet och säga att allt är perfekt. Det finns naturligtvis alltid utrymme att göra saker bättre. Risken är annars att skogsnäringen tycks leva i förnekelse, döva för synpunkter från EU och miljövårdsorganisationer.
– Med det sagt får ingen ta ifrån det nordiska skogsbruket det vi har lyckats med. Jag har levt 60 år och kan blicka tillbaka. Vi har över 50 procent mer skog idag och vi har ändå tagit ut det förråd vi hade för 60 år sedan mer än två gånger om. Vi måste tillåta oss att säga att det är fantastiskt utifrån ett klimatperspektiv med den formen av uthålligt nyttjande av resurser. Det tror jag inte man hittar i någon annan näring. Vi ska vara lyhörda och uppriktiga men också tillåta oss att vara stolta över det som vi lyckas bra med. Och mycket av det har skett tack vara det privata skogsägande, säger Johan Freij. ¶
Det här är Johan Freij Bohusläning boende utanför Stockholm. Han har verkat i och kring skogen hela sitt liv. Började skogsbruksskola i Dals Ed som 16-åring och utbildade sig sedan till jägmästare och därefter ekonom. Under karriären har Johan Freij jobbat på bland annat Skogforsk, SLU, Korsnäs, LRF Konsult och Mälarskog innan han började på Danske Bank. Där han ansvarat för och byggt upp affärsområdet skog- och lantbruk.
”Vi har skog som brukats på ett visst sätt och lett till en unik biodiversitet och när den sen skyddas så har man varken råd eller kompetens att sköta den på samma sätt, och i stället försvinner den.”
Det fanns ingen tvekan hos Martin inför gymnasievalet. Han skulle söka transport och sen kanske köra lastbil, som pappa. Men det var innan pappa David insisterat på att Martin skulle vidga sina vyer på en gymnasiemässa. Det var innan Martin hittat skotarsimulatorn i Ösby naturbruksgymnasiums monter.
NÄR MARTIN TIDIGARE i år tog studenten från Ösby naturbruksgymnasium så var anställningspapper redan signerade. Martin fick tre veckors sommarlov innan han började som maskinförare åt Lissjanis Skog. Jobbet sökte han aldrig ens själv, det var de som kontaktade honom. Då hade ryktet redan hunnit sprida sig om en ny duktig maskinförare ute på praktik.
– Det kändes väldigt kul att få ett sådant erkännande, stort. Jag är verkligen tacksam för att de vågar satsa på mig trots att jag är ung och oprövad, säger Martin och tillägger att han absolut inte är den enda i sin klass som gick rakt ut i arbete, utan det finns jobb i skogen för de som vill och är drivna.
Stort maskinintresse avgjorde
Martin är född och uppvuxen i Tyresö, Stockholm. Fritiden ägnas åt kompisarna och träning, mest löpning och gym blir det just nu.
Förut var det en del aktivitet som scout men inte så mycket nu längre. Intresset för skog var
där, men inte så påtagligt. Inte heller obefintligt men det gick hursomhelst inte att jämställa med det stora maskinintresset som alltid funnits där. Därför såg inte Martin riktigt nyttan med att besöka en gymnasiemässa, han visste ju redan att han skulle välja transport.
– Jag tänkte inte på skogen som en arbetsplats, inte alls. Men sen tog pappa med mig på mässan och jag blev nyfiken när jag fick se skogsmaskiner vid Ösbys monter. De hade en skotarsimulator och jag ville så klart testa. Det slutade med att de fick dra mig därifrån vid stängning typ, skrattar Martin och konstaterar att efter det var valet klart.
I skolan tog Martin varje tillfälle att öva på att köra skogsmaskin. När klasskamraterna slogs om att få köra de större maskinerna och ibland fick stå utan, då tog Martin i stället en mindre maskin som alltid var ledig.
På studenten fick en förvånad Martin stiga fram i aulan framför alla och ta emot Mellanskogs stipendium för framstående skogsbrukselever. Utmärkelsen kom som en välkommen överraskning för Martin som själv inte beskriver sig som en stjärnelev, men som samtidigt understryker att han ”alltid tagit alla ämnen seriöst”.
Frihet under ansvar
Det märks att Martin verkligen trivs med sitt arbete och på frågan om han tror han blir kvar i den gröna näringen svarar han med ett rungande ja.
– Det är roligare i skogen! Arbetet är utvecklande och krävande på ett sätt som verkligen passar mig. Jag är ny och vill bli så bra som möjligt. Nu har jag en arbetsgivare som stöttar och vidareutbildar mig med inställningen att ingenting är omöjligt. Det uppskattar jag verkligen. Det är också skönt med möjligheten att styra sina tider själv.
– Man har också mycket frihet i detta arbete, vilket jag verkligen gillar. Men det kräver samtidigt att man är självgående och man behöver kunna lösa problem på egen hand. Och trots att det är mycket ensamarbete är det viktigt att kunna samarbeta, inom laget och med markägaren till exempel.
Och gällande ensamarbete tipsar Martin om att lyssna på musik, prata i telefon eller lyssna på ljudbok. Just nu är det Jack Reacher i lurarna. Och på tal om Jack Reacher kommer man lite osökt in på Martins nästa stora äventyr i livet. Det påbörjas till våren då han rycker in vid Arvidsjaur för 15 månaders värnplikt som jägargruppbefäl. Efter muck fortsätter han sin anställning och ska då börja köra skördare.
Vi är övertygade om att det kommer gå utmärkt, och vi välkomnar en ny talang ut i skogen. ¶
”Jag tänkte inte på skogen som en arbetsplats, inte alls. Men sen tog pappa med mig på mässan och jag blev
nyfiken när jag fick se skogsmaskiner vid Ösbys monter.”
”Det är roligare i skogen! Arbetet är utvecklande och krävande på ett sätt som verkligen passar mig. Jag är ny och vill bli så bra som möjligt. Nu har jag en arbetsgivare som stöttar och vidareutbildar mig med inställningen att ingenting är omöjligt.”
Varje år delar Mellanskog ut ett antal stipendier till studenter vid naturbruksgymnasier i Mellanskogs område.
MARTIN MANSÉN
Ålder: 18 år
Bor: Tyresö, Stockholm
Skolans motivering inför stipendiet: ”Martin är en duktig maskinförare med god kompetens att framföra maskiner. Både hans teoretiska och praktiska kunskaper är stora. Han är driven och vi tror att kommer han lyckas med det han tar sig an i livet. Han är snäll och sprider en trevlig stämning i samhället och kompisgruppen. Han behandlar andra som han själv vill bli behandlad. På grund av att han är ärlig och håller sitt ord så kommer folk att vilja göra affärer med honom.”
Vad passar bättre än perspektivet från en privat skogsägare när kunskapsutbyte ska ske inom det svenska skogsbruket och de utmaningar våra medlemmar ställs inför?
Under några soliga dagar i slutet på maj fick en av Mellanskogs medlemmars skogsfastighet stå som värd för delegationer från Kenya, Sveriges riksdag och inte minst EU. Flitigt diskuterades det runt familjeskogsbruket, växthälsa och skogsskador.
NÄR TVÅ STORA bussar med poliseskort rullade ut i skogen skvallrade den annorlunda synen om en skogsexkursion utöver det vanliga. Och så såg det ut den 23 maj då en EU-delegation bestående av växtskyddscheferna och annan personal från EU-kommissionen kom på besök till Uppsala för ett informellt möte.
Hela 26 av 27 medlemsländer fanns representerade bland de cirka 60 besökarna.
Ökad förståelse för svenska förutsättningar Syftet med dagen var att på ett tydligt och givande sätt förevisa hur förloppet mellan plantering av skogsplantor till export åt industrin ser ut i
Sverige. Olika metoder diskuterades och mycket tonvikt lades vid olika skogsskadeproblem.
– Suverän insats från alla inblandade som gav våra besökare en inblick i svenskt skogsbruk och förståelse för de utmaningar våra medlemmar ställs inför, säger Örjan Grönlund, Mellanskogs hållbarhetssamordnare.
Delegaterna turades om mellan olika stationer där det bland annat demonstrerades hur drönare kan hjälpa till i det förebyggande arbetet mot skadeinsekter och hur en gallringsmaskin kan behandla stubbar mot rotröta. Alltsamman medan det resonerades kring hur bättre förutsättningar kan skapas genom hållbart och långsiktigt skogsbruk.
Dagen arrangerades av SLU:s skogsskadecentrum tillsammans med Mellanskog och Setra. Efter besöket i skogen åkte EU-delegationen vidare till Setra Nyby sågverk för att få ytterligare inblick i virkets kretslopp och hur sågverket jobbar med hållbarhetsfrågor.
”Suverän insats från alla inblandade som gav våra besökare en inblick i svenskt skogsbruk och förståelse för de utmaningar våra medlemmar ställs inför.”
Skördaren imponerade och fick vara med på gruppbild när riksdagens utredningstjänst och miljö- och jordbruksutskottets kansli kom på exkursion. Längst till vänster: Örjan Grönlund, hållbarhetssamordnare på Mellanskog och koordinator för exkursionerna. Bakersta raden: Erik Sollander från Skogsstyrelsen. I mitten i gul varselväst: markägaren och medlemmen Karl-Gustav Håstedt.
Riksdagens utredare fick utökad insikt
Dagen därpå, 24 maj, arrangerades ytterligare en exkursion, denna gång i samarbete med Skogsstyrelsen. Då välkomnades åtta utredare från riksdagens utredningstjänst samt en person från miljö- och jordbruksutskottets kansli. Som utredare är ens uppdrag att vara kunnig i flertalet olika ämnen, och ta fram underlag till de politiska beslut som fattas i riksdagen.
Önskemålet från dem var att lära sig mer om skogsbrukets kretslopp och det uppfylldes hela vägen från plantering till avverkning. även Mellanskogs duktiga entreprenör fanns på plats och kunde bidra med sina unika kunskaper.
Hur gynnas våra medlemmar?
Koordinator för exkursionerna var Mellanskogs hållbarhetssamordnare Örjan Grönlund och efter dessa två lyckade dagar kunde han konstatera att där fanns många lärdomar att ta med sig.
– Dessa dagar har varit framgångsrika och viktiga i syfte att främja det svenska familjeskogsbruket och sprida kunskap om våra metoder och förutsättningar till beslutsfattare. Samtidigt behöver vi också befästa den trygghet våra medlemmar och den egna föreningen har för vårt ständigt pågående arbete att skapa bättre villkor, säger Örjan och tillägger att det dessutom är den tredje exkursionen på samma
fastighet den senaste månaden, 25 april var det nämligen besök av Kenyas minister för miljö och klimatförändringar.
Fastigheten som stått värd för dessa tre exkursioner tillhör Mellanskogs medlem Karl-Gustav Håstedt. Karl-Gustav är tredje generationens familjeskogsbrukare och uttryckte stor stolthet över att få visa upp sin skog samt vara del av en kooperation som så tydligt för sina medlemmars talan i näringspolitiken både i Sverige och internationellt.
– Nu har här varit delegationer från Sveriges riksdag, hela EU och Kenya, jag känner mig som en världskändis! ¶
EU-delegaterna blev uppdelade i mindre grupper som tillsammans fick ta sig igenom olika stationer. Varje station hade ett tydligt tema. På bilden ses en grupp som intresserat lär sig om rotröta och hur det bekämpas i det svenska skogsbruket.Personal från Skogsstyrelsen, riksdagens utredningstjänst och miljö- och jordbruksutskottets ses här lyssna till den färgglada markägaren Karl-Gustav Håstedt. Runt elden kunde EU-delegaterna vila fötterna en stund medan de avnjöt en klassisk svensk fika med kaffe ur träkåsa.
HÖSTEN ÄR HÄR och våra skogar sprakar åter i regnbågens alla färger. Och eftersom barnen och barnbarnens höstlov bara är ett par veckor bort vill vi tipsa om ett antal kul saker att hitta på tillsamman i skog och mark. Till vår hjälp har vi tagit familjen Olars från Edsbyn i södra Hälsingland.
Förutom att de är en ovanligt aktiv och äventyrlig familj driver de också hemsidan och bloggen aktivitfamiljeliv.se där de vill inspirera andra familjer som också vill leva aktivt och uppleva äventyr tillsammans.
Alla bilder här är från deras hemsida och där hittar du längre texter och ännu fler tips på spännande saker att göra på höstlovet och många andra stora och små äventyr.
Tändstål
Att ta med sig familjen ut i skogen och göra upp eld med tändstål är en perfekt familjeaktivitet. Det är både roligt, praktiskt och lite klurigt. Det är dessutom en riktigt bra kunskap att ha med sig ut i naturen.
Tänk på att klä er rätt
Tänk på att det kan vara både kallt, fuktigt och blött utomhus den här tiden på året. Att klä sig rätt är därför väldigt viktigt för att äventyret ska bli så bra som möjligt. Blir man blöt blir man ofta också kall eftersom fukt mot huden effektivt kyler ned oss.
Laga och ät mat utomhus
Ta med dig familjen ut i naturen, laga och ät mat utomhus tillsammans. Det är något speciellt med att laga och äta maten utomhus!
Äggkartongsbingo
Att spela äggkartongsbingo/naturbingo tillsammans är ett perfekt sätt att introducera naturen och friluftslivet på för sina barn. Det är en enkel, rolig och lärorik aktivitet. Förutom att leta saker i naturen får man också en härlig stund tillsammans. Vill du läsa mer om äggkartongsbingo och ladda ner brickor hittar du det på aktivtfamiljeliv.se/hostlov
Ta en promenad i skogen
Ibland behöver man inte ha en speciell aktivitet för att ta sig ut, det räcker gott med en helt vanlig promenad. Njut av lugnet i skogen, balansera på stockar, klättra upp på en sten, titta närmare på saker som ni passerar, ta in dofterna och av att bara vara i stunden.
Bjud med vänner på skogsutflykt
Delad glädje är dubbel glädje. Att bjuda med vänner ut i skogen är ett perfekt sätt att umgås på. Detta är ett särskilt bra tips om du har barn som är svåra att locka med ut i naturen. Om man får ha med kompisar ut blir det oftast roligare.
Tälj med kniv
Att hantera en kniv är lite av grunden för friluftsliv, oavsett äventyr har vi nästan alltid med en kniv i packningen. Förutom att man har praktisk nytta av en kniv, så är det också ett bra tidsfördriv att tälja och ett sätt att ge utlopp för sin kreativitet.
Gör en utflykt i mörker med pannlampa eller ficklampa. Det är lätt att bli sittandes inomhus när dagsljuset för länge sedan är borta för vad hittar man på där ute i mörkret? En aktivitet som garanterat kommer att uppskattas är att göra en enkel utflykt och låta barnen ta med varsin ficklampa eller pannlampa, gå en sväng i skogen och spana efter lysande djurögon.
I höst får Mellanskogs medlemmar chansen att ta del av Samköpsrabatter på varor och tjänster från cirka 50 populära företag genom ett nytt samarbete. Samköpsrabatter ger bättre affärer för Sveriges gröna näringar genom färdigförhandlade priser och villkor.
MED DET NYA samarbetet får samtliga 27 600 medlemmar i Mellanskog chans att bli kunder, och ansluta sig till dagens 90 000 som redan utnyttjar Samköpsrabatter. 2022 sparade kunderna tillsammans över en halv miljard kronor.
– För Mellanskogs medlemmar är det en fantastisk möjlighet som öppnar sig. Vi är många i vår förening och det kan ge ytterligare tyngd i erbjudandet och ännu bättre priser, säger Fredrik Staland, medlemschef på Mellanskog.
Mårten Nilsson, vd för Samköpsrabatter, tar emot Mellanskogs medlemmar med öppna armar.
– Jag är jätteglad över att Mellanskogs medlemmar kommer kunna använda Samköpsrabatter. När vi blir fler kan vi förbättra avtalen ytterligare och det är något som är bra för alla kunder. Lönsamheten inom det gröna näringslivet är en ödesfråga och nu stärker vi vår förmåga att förhandla fram fler och bättre affärer för alla våra kunder, även Mellanskogs medlemmar, säger Mårten Nilsson.
Logga in via hemsidan Mellanskogs medlemmar kommer nu inom kort få erbjudandet att utnyttja Samköpsrabatter. Som medlem väljer du själv när och om man vill dra nytta av den medlemsförmånen. Och det är enkelt, via en länk på Mellanskogs hemsida kan medlemmen logga in på Samköpsrabatter och dra nytta av mängder med bra erbjudanden.
– Det finns inga kostnader för medlemmarna. Det är leverantörerna som finansierar vår verksamhet. Vinsten går oavkortat till LRF och LRF skogsägarnas verksamhet med att lyfta näringspolitiska frågor. Där får Mellanskog chansen att dra nytta av samarbetet än en gång i egenskap av att vara organisationsmedlemmar i LRF, säger Mårten Nilsson.
Flera välkända leverantörer
Mårten Nilsson nämner leverantörer som Swedol, Ahlsell och Granngården, som alla har stora produktutbud. Andra populära erbjudanden är sådant som till exempel rabatter på bilar och resor.
– Vi har en kundtjänst som man kan vända sig till om man behöver hjälp att använda Samköpsrabatter, men tjänsten är väldigt enkel att hantera via appen och på webbplatsen.
Fredrik Staland konstaterar att anslutningen till Samköpsrabatter förmodligen är den största ekonomiska medlemsnyttan, vid sidan av virkesaffären, som Mellanskog haft glädjen att kunna presentera.
– Det har varit ett roligt arbete att organisera det här samarbetet. Vi har mycket gemensamt med LRF och har vi samma värderingar och målsättning att skapa nytta för medlemmarna, säger Fredrik Staland.
Tjänsten lanserades för Mellanskogs medlemmar i slutet av september. ¶
Samköpsrabatter ägs av LRF, som arbetar med att stärka Sveriges gröna näringar, och där Mellanskog är organisationsmedlem.
”Det finns inga kostnader för medlemmarna. Det är leverantörerna som finansierar vår verksamhet.”
När allt är grått är små glimtar som lyser upp i trädgården extra välkommet. Fram för sena skördar, vackra bladverk och höstfint fix.
NU ÄR DEN HÄR. Senhösten, den gråaste och brunaste delen av året. Här kommer fem idéer om hur du lättar upp mörkret i trädgården.
Träd och buskar med klara höstfärger
Det som lyser upp allra mest under hösten är nog ändå träd och buskar med röda, orangea och gula bladverk. Det finns en mängd olika saker att välja på. Vad sägs om karminröd vingbenved som riktigt sprakar av färg, häggmispeln med ätliga bär för både människor och fåglar eller varför inte plantera ett Ingrid Marie, vinteräpplet vars frukter hänger som skördeklara utropstecken på grenarna en bra bit in i vintern?
Odla sådant som står sig länge
Du som gillar att odla grönsaker kan enkelt se till att välja sorter som står sig långt in på
året. Olika typer av kålväxter, som grönkål och brysselkål, står ståtligt i landet en god bit genom vintern även om du sått tidigt. Välj höga och köldtåliga sorter. Även sallatshuvuden och örter kan klara många minusgrader. Den som dragit på sig pannlampan för att springa ut en kall novemberkväll för att skörda färsk persilja till middagen vet! Fler grönsaker som står sig länge är purjolök, kronärtskocka och kardon. Tänk på att det behövs extra skydd över grönsakerna mot hungriga djur på hösten och vintern.
Låt stå
Ett ständigt tips är att inte städa för hårt när du förbereder trädgården för vintervila. Perenna grönsaker och blommor som får vissna på plats kan bli fina stilleben i frost. Plantan mår också oftast bara bra av att få vissna i stilla mak istället för att vi skär bort delar av växten så snart den börjar bli höstgrå. Snitten efter beskärningen är extra sårbara och genom att ta bort allt halvvisset och all grönmassa tar vi också bort plantans naturliga extra skyddslager mot hårt klimat.
Så långt in på sommaren
Lys upp inne
Ta in växter och frukt från trädgården för att lysa upp även inomhus. Pumpor i olika färger, vitlök i fläta, vintertomater och äpplen gör sig vackert i kök och skafferi.
Om vi ändå inte kan förutspå temperaturen för hösten, varför inte slänga ner lite frön även i augusti och hoppas på en lång säsong? Belöningen kan bli stor när vi kommer längre in på året. Om du vill så mer på sensommaren är det viktigt
att välja sorter som tål lite kyla. Sallat och vissa sommarblommor är tåligare än vad vi tror. Vissa år står lysande ringblommor kvar långt in i november. Fler tips för sena sådder är rädisor, kålblad, salladskål, spenat, mangold, ruccola och sommarmorot.
Gör höstfint i krukor
En fin kruka på trappen eller som blickfång ute i trädgården är inte att förakta. Vid sidan av trotjänaren ljung kan du också välja och vraka bland prydnadskål, murgröna och aster. Alunrot finns i många olika färger på sitt bladverk och tål det mesta. Köp nya till krukorna eller plantera ut så du får njuta av dem från år till år. ¶
Elin Iderström
Trädgårdsexpert och mångårig krönikör i Med Mellanskog.
Just nu finns ett begränsat antal skogsvagnar från Trejon Multiforest i specialutförande. De kommer rätt utrustade och till rätt pris.
Totalvikt 9,5 ton
Antal bankar: 3 st
Hjul: 400/60-15,5” Trac
Vikkran räckvidd: 6,5 meter
Vi vet att utrustning från Mowi håller länge och att ni som äger dem vårdar dem väl. Ibland är det ändå roligt att titta på något nytt.
På bilden ser du en Mowi 1450 WD med Mowi P51T, en kraftfull dubbelteleskopkran med en räckvidd på hela 8,2 m. Den lyfter 1.000 kg på 4 m och 350 kg med utskjutet längst ut. Den har ett lyftmoment på 48 kNm och 25% större svängkraft jämfört med föregångaren.
Kranen passar på både 1250och 1450 vagnarna.
LOKALISERA
TRUPPEN KÖPESKILLINGEN
LANDSKAPSTRÄD, MEN VAR?
SKICKLIG
EMBALLERAT
MER PENIBLA SPRÖD KAKA
SKÅNEOMRÅDE KARL
KEDJEDELEN
SKOJA
TIMMER STRECK & BLODSTOPP
OXUDDE 1816 KOLIK
RAT
LITEN GRUPP GAV SKYDD
NA GRÖNA ÖN
SILVERRYGGEN
EFTER CHRISTIANIA 1925
BERÖRT
REKLAM FULLT MÅTT
HASTIGT I MUSIKEN KORVAR SMÅFÅGLARNA & FÖDSLOPLATS BESÄTTNING
RYSSJA FRUKT VÄDERSTRECK
SVIKTA SÅDANA ÄR HÖNSFÅGLAR
FRAMSTÖT OST
KAN ATLE BRYTA
EJ UPPMANADE PRISADE
BÖRJAR TIDIGT SOLDATÄMNE
KATT SKAPADE MUSIK ELÄNDIGT FULL FAMN
VIKTIGA PERSONEN
TORDE UPPGÖRELSE NYTTJAS CIRKELSÅGEN SOM?
BADBODARNA I KEMI ASK
DJURVÄRLD MULEN FLYGER OCH FAR
ROND FEM I ROM
UNDERHÖLL BANDAD
BATTERITYP
TÄNKER BARA PÅ KARRIÄREN
SYFTAR TILL HUNDRA KVM
ANMODAR NAMN FÖR RUELSE
Bland de rätta svaren lottar vi ut fem exemplar av Anders Levéns alldeles nysläppta kokbok. Här bjuder den välkända kocken och jägaren Anders Levén på sina bästa recept på älg. Fylld med recept på härliga, klassiska vardagsrätter såväl som nyskapande, spännande rätter med inspiration från hela världen. Tillsammans med fotografen Magnus Skoglöfs fina bilder är det här en kokbok som kommer att glädja många matlagningsintresserade. Lycka till!
Mejla orden som bildas i de gula rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala , senast 3 november.
ÄR SJÄLVISK FUNGERA
VATTENDRAG PÅTRÄFFAS NOG I SYKORG
SIFFROR
FISK
Vi har dragit tre pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord som har vunnit Pelle Holmberg och Hans Marklunds ”Nya svampboken”. Grattis!
Elisabeth Tors, Stora Skedvi, Karin Ljusberg, Vattholma och Åke Nilsson, Vemdalen.
Rätt svar i förra numret är: INGA MASKROSBARN och LJUVA SOMMARTID.
Vi som undrar heter SR Energy SR Energy är ett energibolag som projekterar, bygger och förvaltar vindparker för ett långsiktigt ägande. Tillsammans med hundratals markägare är SR Energy en betydande del av utvecklingen mot en hållbar energiförsörjning.
SR Energy bildades 2005 och hette då Stena Renewable. Idag ägs bolaget gemensamt av Stena Adactum, AMF, KLP och Alecta, och är Sveriges största vindkraftsproducent.
Vi tror på långsiktighet. Vi äger och förvaltar fortfarande samtliga vindparker vi byggt sedan dag ett, och så kommer vi att fortsätta.
”Jag rekommenderar alla skogsägare att utvärdera fler aktörer inför vindkraftsavtal som ska gälla över generationer”
Har du mark i södra Sverige och är intresserad? Om du vill veta mer om möjligheterna att etablera vindkraft på din mark är du välkommen att kontakta någon av oss. Du hittar oss enklast på srenergy.se.
Eller skanna QR-koden med din smartphone.
I MAJ SLÄPPTE Riksskogstaxeringen sin årliga rapport som visade att granen, för första gången sedan mätningarna startades, inte längre är Sveriges vanligaste trädslag. Riksskogstaxeringen utför regelbundna inventeringar för att beskriva den svenska skogen. Rapporten är resultatet av de fem föregående årens inventering och eftersom granbarkborreangreppen eskalerat de senaste åren kommer trenden med största sannolikhet att fortsätta.
Förändringen syns lätt med blotta ögat för den som rör sig i tidigare grandominerade områden i södra Svealand. Stora arealer har avverkats, antingen i förväg för att rädda virkesvärde, eller under pågående angrepp. Tyvärr finns fortfarande stora arealer som inte åtgärdats och bruna skelettskogar utgör en tragisk fond i landskapet. Granbarkborren är en skogsdödare i miniatyr och inga granskogar har gått säkra. Tidigare grandominerade naturreservat och naturskogar är lika drabbade som produktionsskogen. På sina håll har naturreservat nu spärrats av eftersom risken för fallande träd utgör en fara för människor som vill promenera i området.
Klimatförändringen är här med full kraft. Juli var den varmaste månad som uppmätts på jorden. I Europa har många dystra rekord slagits och förödande bränder har krävt ett stort antal människoliv. Men vilket väder ska egentligen skogsbruket planera för i Sverige? Trots varningar om en torr sommar så blev resultatet snarast det motsatta. Svaret är förmodligen att vi ska förbereda oss för ett extremare och mer varierat väder. Sverige behöver förbereda sig både på år med större regnmängder men också på att extremt varma och torra somrar blir vanligare.
Granen är ett trädslag som inte tål torka särskilt bra eftersom rotsystemet är grunt. Avgörande för granens framtid är hur ofta extremt torra och varma somrar återkommer. En gran behöver växa åtminstone 50–60 år eller längre innan den avverkas. Det räcker att det väder som sommaren 2018 bjöd på återkommer någon gång per årtionde för att skapa rejäl stress för granen.
Den mest uppenbara slutsatsen är att granen i framtiden bör odlas i betydligt mindre omfattning på ostkusten från Mälardalen och söderut, ett område som även i ett normaltillstånd är relativt torrt. Även i övriga Sverige bör granodling på torra marker undvikas.
Alla utmaningar innebär också möjligheter. Den skogsägare som har lämplig granmark har goda affärsmöjligheter i framtiden. Gran är ett fantastiskt trädslag, lättodlat med hög produktion som passar utmärkt som konstruktionsmaterial och kräver mindre energi att torka jämfört med fura. Grantimmerpriset kommer sannolikt vara högt eftersom många sågverk efterfrågar gran samtidigt som utbudet sjunker.
Framtidens skogar kommer att se annorlunda ut än forntidens. Granen har dock en självklar plats i det svenska skogsbruket, även i framtiden, men den måste odlas på lämplig mark. Den skogsägare som har goda granmarker kommer att ha goda förutsättningar för ett lönsamt skogsbruk. Vi kommer att få mer tall och löv i våra skogar och granen kommer sannolikt aldrig att bli Sveriges vanligaste trädslag igen. ¶
FREDRIK MUNTER
vd Mellanskog
I SLUTET AV augusti besökte Mellanskogs styrelse Södra skogsägarna för att bland annat inspireras av verksamheten i Mörrum där träfiber blandas med återvunnen bomull. Det färdiga resultatet kan du bland annat hitta i kläder från Lindex under varumärkesnamnet Once More. MELLANSKOG
DEN PREMIE SOM
Mellanskog införde i juni i år förlängs till och med sista november 2023. Premien innebär att Mellanskogs medlemmar får 40 kr/m³fub extra vid tecknande av kontrakt för slutavverkning som är tillgängligt att köra på barmark. Premien gäller för alla rundvirkessortiment.
– Vi ser att sågverkens efterfrågan på timmer fortsätter att vara hög trots att marknadsförutsättningarna är osäkra. Därför förlänger vi premien för slutavverkningskontrakt, säger Fredrik Munter, Mellanskogs vd.
Vilka andra premier och förmåner du som medlem i Mellanskog har hittar på mellanskog.se MELLANSKOG
I OKTOBER VÄNTAS en dom från mark- och miljööverdomstolen (MÖD) om möjligheterna att söka remiss för nationellt fridlysta arter. Domen kommer att ha stor betydelse för möjligheten att hantera ärenden rörande bland annat knärot.
VI PRESENTERAR STOLT Emma Graaf som ny spelare för Mellanskog i Skogslandslaget, Sveriges största landslag.
Emmas skog ligger utanför Ludvika i Dalarna, och för henne är skogen en plats för allt från triathlonträning till avkoppling och röjning. Hon ser sin skog som ett kulturarv och känner ett stort ansvar över att lämna vidare en välmående skog till nästa generation.
– Jag tycker att det är viktigt att visa hur olika vi familjeskogsägare än är, så har vi ett gemensamt mål i att bruka våra skogar på ett hållbart sätt – nu och i framtiden. Jag vill också visa att både unga och kvinnliga skogsägare är engagerade i både skötsel och planering av åtgärder i skogen, berättar Emma.
MELLANSKOG
Under hösten kommer sannolikt även dom från mark- och miljödomstolen rörande ersättningsrätten vid artskyddsförbud kopplat till lavskrika. Staten har dock förlängt processen genom ytterligare inlagor och begäran om syn på platsen. Detta är sannolikt det första ersättningsmål som kommer att avgöras efter HD:s dom om ersättningsrätt.
Mellanskog driver dessa ärenden för markägarna eftersom de är av stor vikt för framtidens rättstillämpning, att driva principmål är en viktig del av vårt näringspolitiska arbete. MELLANSKOG
SVERIGES FÖRSTA FALL av afrikansk svinpest har konstaterats i Fagersta kommun i Västmanlands län. För att förhindra att smittan sprider sig har myndigheterna upprättat en begränsningszon med tydliga restriktioner som förbjuder människor att vistas i skog och mark samt inför förbud mot skogsåtgärder.
• Följ restriktionerna och undvik att vistas i skog och mark inom begränsningsområdet.
• Håll dig uppdaterad om aktuell information.
• Rapportera in eventuella fynd av döda vildsvin.
Mellanskog är en plattform för medlemmar och andra skogsägare för information och dialog. Vi arbetar för att säkerställa att skogsägarperspektivet finns med när beslut fattas kring hanteringen av utbrottet. Tillsammans gör vi vad vi kan för att begränsa smittspridningen!
Missa ingen information! Dubbelkolla att vi har rätt kontaktuppgifter till dig som medlem genom att logga in på medemswebben, du loggar in via Mellanskogs hemsida. MELLANSKOG
UNDER DE SENASTE åren har trenden visat på ett allt större intresse för tall och andra trädslag än gran. I år sker ett skifte då vi i plantbeställningarna ser att Mellanskogs medlemmar för första gången avser plantera mer av tall och andra trädslag än av gran. – Att det blir en större variation av olika trädslag i skogarna innebär många fördelar och skapar robusta skogar för framtiden. Rätt trädslag på rätt plats och blandskogar innebär också en riskspridning och minskar risken för exempelvis granbarkborreangrepp, säger Erik Viklund, chef skogsvård på Mellanskog.
Lär dig mer om hur du med rätt trädslag på rätt plats får en mer robust skog genom att titta på Mellanskogs webbinarium ”Motståndskraftig skog – så sprider du risker”. Sändningen är inspelad och finns att titta på i inloggat läge på Medlemswebben. MELLANSKOG
MELLANSKOG BEHÖVER DIN HJÄLP!
Genom att du delar med dig av dina tankar och behov kan vi tillsammans öka både kvalitet och träffsäkerhet i Mellanskogs digitala erbjudande. Anmäler du dig till Mellanskogs skogsägarpanel så kan du bli kontaktad för att svara på undersökningar och utvärdera digitala lösningar. Anmäl dig på www.mellanskog.se/skogsägarpanel.
MELLANSKOG
50%
Vi har över 50 procent mer skog idag och vi har ändå tagit ut det förråd vi hade för 60 år sedan mer än två gånger om. Det här och mycket annat kring framgångsfaktorer i det privata skogsbruket pratar Johan Freij, affärsområdeschef på Danske Bank, om i vår intervju om marknadsläget på sidan 14.
Det här säger Fredrik Staland, medlemschef på Mellanskog, i vår artikel om hur du och alla andra medlemmar nu kan spara stora pengar genom att utnyttja Samköpsrabatter på sidan 22.
”För Mellanskogs medlemmar är det en fantastisk möjlighet som öppnar sig. Vi är många i vår förening och det kan ge ytterligare tyngd i erbjudandet och ännu bättre priser.”FOTO Magnus Nyman
