2024 NR 4
Vi måste vårda skogens vatten
PRIVATÄGD SKOG – avgörande för Sveriges välstånd. Var med och PÅVERKA DIN FÖRENING!
SKOGSLANDSLAGET – Sveriges viktigaste landslag.
Marknadsfrågor och näringspolitik är föreningsstyrelsens fokus
DET ÄR ETT hedersamt och roligt uppdrag att vara ordförande i Mellanskog. Men vad gör man egentligen en föreningsstyrelse och vilka frågor är viktigast just nu?
Föreningsstyrelsen bevakar och arbetar tillsammans med våra duktiga medarbetare marknadsfrågor och näringspolitiska frågor. Virkesbristen den senaste tiden har gjort att skogsägarnytta uppnått nya höjder. Även om styrelsen inte ser någon förändring i närtid så diskuterar vi vad ett kraftigt prisfall på skogsråvara skulle betyda för föreningens ekonomi. Att diskutera olika möjliga scenarion är en styrelses uppgift.
I näringspolitiska frågor arbetar vi ofta tillsammans med LRF Skogsägarna, Norra Skog och Södra. Vi har egna representanter i flera
utredningar och referensgrupper och arbetar med personliga kontakter för att få så bra förutsättningar som möjligt för familjeskogsbruket. Även på EU-nivå har vi i familjeskogsbruket personal på plats för att förse beslutsfattare med rätt underlag och i vår föreningsstyrelse sitter Sven Erik Hammar som är ordförande i den europeiska skogsägarrörelsen.
I slutet på detta år ska regeringen ta emot en artskyddsutredning som förhoppningsvis löser några knutar men utredningen är begränsad och inte alls heltäckande. Skogsutredningen ska lämna ett delbetänkande innan sista december i år och sitt slutbetänkande senast den 15 december 2025. Det kan bli bråttom för regeringen att få igenom ny lagstiftning innan valet 2026.
22. SKOGLIGA TIPS
23. SKOGSEKONOMI
25. FOTOTÄVLING
27. KORSORD
18. ATT SKRIVA MOTION
20. JULMAT
29. GÄSTKRÖNIKA
30. FRÅN SKOGEN
Till minne
Avslutningsvis vill jag nämna grundlagskommittén där jag anser att man bör se över egendomsskyddet som idag har urholkats genom, vad jag anser, alltför långtgående tolkningar i domstolar.
Jag ser fram emot året som kommer, förhoppningsvis kan vi fortsätta att dra nytta av en urstark efterfrågan på vår råvara och dessutom tar jag för givet att en rad näringspolitiska knutar kommer att redas ut. Att vara skogsägare är fantastiskt och fyllt av möjligheter, även om vi får kämpa för våra villkor. ¶
God Jul och Gott Nytt År! PETER HELANDER, Mellanskogs ordförande.
Jag fick på söndagen den 27:e oktober det tragiska beskedet att vår vän och föreningsrevisor, Leif Karlsson, omkommit i en drunkningsolycka under en fisketur. Leif var en människa som inte bara var engagerad i Mellanskog utan i många föreningar och organisationer inom de gröna näringarna. Han kombinerade skärpa och integritet samtidigt som han förmedlade både värme och inlevelse. Våra tankar går till Leifs närmaste familj. Leif fyllde 67 år i september. PETER HELANDER
AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 29 november 2024. Krediträntor Merkonto 2,10 % likvidfördelning/betalningsplan 2,35 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,25 % a conto/förskott leveransvirke 5,25 % dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter). Redaktionsråd Anna Ramstedt, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Martina Eriksson, Anders Westerlund, Elin Hofferek, Anna Barbier, Matilda Kreem, Isabelle Bergkvist, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna.ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se. Omslagsfoto Marie Wickberg. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Ruter 2024. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Upplaga 24 000 ex.
Sänk farten på vattnet
”Tänk att det du förvaltar är ett vattenlandskap som det växer skog på. Med den insikten har du tagit ett oerhört stort steg för att förstå vad du behöver göra som skogsägare. Det vattenlandskapet, den skogen, kan leverera fler tjänster och varor än bara träd.”
TEXT MALIN VON ESSEN FOTO ÖRJAN GRÖNLUND, HÅKAN GIDEBRATT, LÄNSMUSEET GÄVLEBORG
DET HÄR SÄGER biologen och journalisten
Bo Landin, som gjort sig känd som bland annat filmproducent, TV-programledare och författare, nu senast till boken Vatten – Land, som delfinansierats av Mellanskog. Idén till boken växte fram under pandemin, i digitala möten mellan Bo och en av Sveriges främsta experter på biologi och vattenfrågor. Medförfattaren, den sorgligt nog framlidne Lennart Henriksson, ägnade mer eller mindre hela sitt yrkesliv åt att bygga broar mellan forskning och vanliga människor och fick pris för att ha utvecklat dialogen med markägare om skogens vatten.
Bo Landin pratar gärna om och beskriver också Vatten – Land hur vår svenska identitet och historia är skriven vatten.
”… Vattnet har givit oss möjligheter, ledsagat oss till nya trakter, tagit oss igenom svåra tider och stillat våra rådbråkade sinnen. På sin väg till havet, från skogar och berg, via åar och sjöar passerar det också våra kroppar. Vattnets själ är också vår. …”
Sumpskogar är extremt artrika. De präglas av att samtidigt vara både våtmark och skog.
Han påminner om att vi samtidigt – av förståeliga skäl – i hundratals år gjort allt vi kunnat för att leda bort vattnet ur våra landskap. Befolkningen växte snabbt på 1800-talet och mer mark behövdes för att producera mer mat. Men också i vårt språk har vi präglats att se negativt på sura marker, sumpskogar och platser med för mycket vatten.
– I svensk litteratur skrivs mycket om slitet på mossar och myrar – och i skogen.
Befolkningsökningen under 1800-talet satte fart på utdikningen av landskapet.
Omfattande dikning inleddes i skogen från mitten av 1800-talet för öka virkesproduktionen på torvmark. Bild från Lövåsen 1926. Köp boken med rabatt
Dikningens historia
Sara Lidman beskriver i sina böcker myrmarken som ”ful, illaluktande och jämmerlig.” Det är svårt att älska natur som beskrivs så, säger Bo Landin och fortsätter.
– Då, för mer än ett hundra år sedan, användes också uttryck som att ”marken är vattensjuk”, vilket för tankarna till att vattnet är ett problem – ett ”virus” – i landskapskroppen. Vattnet ansågs vara orsaken till ”sjukdomen”. Bort med det. Idag borde vi stället se vattnet
Läs vidare om vatten, våtmarker och klimat i boken Vatten – Land av Bo Landin och Lennart Henrikson.
Köp via QR-koden. Specialpris för Mellanskogs medlemmar: 249 kr.
• Insatser för att leda bort vatten har förekommit i Sverige minst sedan vikingatiden.
• Den storskaliga dikningen inleddes i samband med den stora befolkningsökningen i Sverige under 1800-talet.
• Från mitten av 1800-talet inleddes också omfattande dikning i skogen för att öka virkesproduktionen på torvmark.
som en resurs som ger oss många ekosystemtjänster alldeles gratis.
Få tillbaka fukten
I och med klimatförändringarna och hotet mot den biologiska mångfalden behövs ett nytt sätt att se på landskapet, menar Bo Landin.
– Vattnet finns överallt – under varje steg vi tar flyter det vatten, fast marken är grön. Den fina skogsbäcken är bara det synliga. Att få tillbaka vattnet i skogen behöver inte betyda att vi ska få tillbaka synligt vatten, utan att vi får tillbaka fukten i skogen. Vattenlandskapet under våra fötter behöver vårdas, säger han.
Bo hoppas till exempel att tanken om återvätning ska växa in i varje skogsägares medvetenhet, eftersom en våtlagd torvmark i de allra flesta fall är en insats för klimatet och den biologiska mångfalden.
– Återvätningen av det skogsklädda vattenlandskapet är en väldigt snabb åtgärd. Den är inte tekniskt komplicerad och inte kostsam. I vissa fall räcker det med att lägga virke vägen
i en bäck för att sänka farten på vattnet genom landskapet.
Att sänka vattnets fart är en kärna i Bo Landins filosofi kring skogens vattenlandskap.
– Vi behöver förstå att varje hjulspår i skogen är ett dike. Vi behöver också förstå att en ledningsdragning från ett vindkraftverk förändrar markstrukturen så att vattnet rör sig snabbare.
Vi måste börja lägga ihop alla de sätt vi har ökat vattnets fart genom landskapet och därmed låta jorden hjälpa oss ta hand om överskott på näringsämnen och gifter som annars snabbt spolas ut till havet och orsakar problem på andra ställen.
– Det minskar ”brunifieringen” av vattnet som annars leder till minskad produktion i sjöar och som fördyrar produktionen av dricksvatten från sådana vattentäkter.
Han tycker att skogsägare som vårdar skogens vatten borde premieras.
– Genom återvätning hjälper skogsägare till att bromsa klimatförändringarna och skapar samtidigt förutsättningar för ett rikare biologiskt
liv och rent dricksvatten. Det är tjänster som markägaren ska ha möjlighet att ta betalt eller få bidrag för. Alla, och framför allt skogsägarna, vinner på en sådan strategi. ¶
Återvätning av torvmarker
• Torvmarker skapas över lång tid om material från döda växter inte bryts ner på grund av blöta och syrefattiga förhållanden. Det organiska materialet består av stora mängder kol som kan fortsätta att bindas i marken om marken förblir blöt.
• Om marken dräneras bryts det organiska materialet ned och koldioxiden återgår till atmosfären.
• Återvätning av bördiga torvmarker bidrar till stor klimatnytta. Läs mer: www.skogsstyrelsen.se !
Biologen och journalisten Bo Landin är aktuell som en av författarna till boken Vatten – Land, som delfinansierats av Mellanskog.
Så vårdar du skogens vatten
Det finns mycket du kan göra på din fastighet för att skydda och främja skogens vatten. Allra viktigast är att undvika körskador och se till att inte behöva köra över vatten vid skogsskötselåtgärder.
ISABELLE BERGKVIST, skogsskötselchef på Mellanskog, ger rådet att som skogsägare se över sin fastighet och identifiera värdekärnor med koppling till vatten.
– Fundera över hur du kan hantera vattendrag vid skogsskötselåtgärder. Går det att köra ut virket utan att passera vatten? Går det att bygga mer permanenta överfarter över större vattendrag?
Finns det behov av nya skogsbilvägar för att minska terrängtransportavståndet och på så sätt skona både mark och vatten?
När det gäller små vattendrag inom enskilda bestånd tar Mellanskog via markskoningsgarantin ansvar för att undvika omfattande spårbildning och allvarliga körskador i samband med uppdrag. Markägarens ansvarar är att förse entreprenören med material till markskoningen.
– Det innebär att tillhandahålla virke till broar och kavling och material till risning av terrängvägar. Vi använder även tekniska hjälpmedel som stockmattor, sprängmattor och portabla broar för att minska risken för körskador, säger Isabelle Bergkvist.
Ny teknik är en stor hjälp
Mellanskogs entreprenörer använder dessutom digitala verktyg för att identifiera riskområden för skador på mark och vatten. Den så kallade markfuktighetskartan visar var man bör undvika att köra.
– Det är utmanade att köra skogsmaskin i terrängen vid blöt väderlek liksom att jobba på trakter där man behöver köra många gånger på samma ställe. De digitala hjälpmedlen gör det lättare att helt undvika blöta områden och få kunskap om var man behöver risa ordentligt för att kunna passera utan risk för skador, berättar Isabelle Bergkvist.
Hon ser fram emot lanseringen av den nya bandskotaren som just nu kör på testbasis i skogsbruket.
– Den är byggd på ett underrede med band och pendelarmar som gör att trycket kan anpassas efter markens bärighetsförmåga. Den går lättare över hinder, tar sig fram effektivare och minskar marktrycket på känslig mark. Den har testkörts hos en av våra medlemmar med gott resultat.
Förutom att förebygga spårbildning och körskador är det mycket viktigt att också värna om den biologiska mångfalden.
– Vi behöver lämna kantzoner mot vatten, gynna lövträden i kantzonerna och på andra sätt
skapa goda förutsättningar för den biologiska mångfalden och vid vattendrag och sjökanter, säger Isabelle Bergkvist.
Det finns mer att göra Hon tror att privatskogsbruket genom aktiv vattenförvaltning skulle kunna bidra ännu mer till att vårda skogens vatten. – Vi behöver förstå var vi ska behålla vattnet för att gynna den biologiska mångfalden, minska brandrisken och säkra vattenresurser för torra perioder. Vi behöver ha idéer om var vi behöver underhålla och bygga diken för att öka tillväxten och också identifiera de torvmarker som passar för återvätning så att vi minskar utsläppen av växthusgaser, säger hon. ¶
Isabelle Bergkvist, skogsskötselchef Mellanskog.
Utsnitt ur en markfuktskarta där de utritade vägarna illustrerar de beslutsstöd som Mellanskogs entreprenörer använder och som kallas ”timbertrail”.
Här har man på ett föredömligt sätt använt sig av en tillfälligt byggd bro för att skona mark och vatten.
Se demofilm på dahlberg-maskinab.se
Se demofilm på dahlberg-maskinab.se
Cirkelsågverk, enmans
www.dahlberg-maskinab.se
ALSTOR 850
|
|
För oss som älskar skogen
Emma gick från Sveriges tuffaste – till Sveriges viktigaste landslag
Som triatlet i landslaget gick varje vaken timme åt för att optimera formen och planera för framtida utmaningar. Nu tillämpar Emma Graaf samma strategi i sitt skogsbruk – där uthålligheten är lika viktig som under ett Ironman-lopp.
– Det krävs år efter år av planering för att sedan kunna skörda framgångarna, säger hon.
MELLAN TRÄDEN I familjens skog utanför
Ludvika i Dalarna susar Emma Graaf fram i löparspåret. Ett antal år – och två barn – har hänt sedan hon var en elitsatsande Ironman-atlet, men de smala stigarna mellan träden är fortfarande som ett andra hem för Emma.
www.alstor.se | Tel. 0524-407 45
Här passerar Emma träd som hon såg morfar plantera för 35 år sedan, och påminns om att uthållighet är A och O i både idrott och skogsbruk.
– Bakom varje skifte i skogen ligger ett långsiktigt tankearbete, där någon för många år sedan bestämde hur den här skogen skulle se ut. Som idrottare gäller samma sak. Man blir ingenting på bara ett halvårs träning, utan man måste nöta år efter år med planer, målsättningar och delmål. Med kortsiktiga åtgärder kommer man ingenstans, säger Emma.
Tränade 30 timmar i veckan
Föräldrarna tog över skogsbruket i Norhyttan för drygt 20 år sedan, samtidigt som Emma var upptagen med studierna för att bli civilingenjör.
Under samma period upptäckte hon triathlon och blev frälst. Snart bestod vardagen i princip bara av jobb – och träning. Ett par år senare kvalade hon in till VM på hemmaplan.
”Som triatlet var jag min egen tränare, men i skogen är det pappa och morfar som har coachat mig och fört vidare sina kunskaper.”
– Mellan 2013 och 2015 var jag triatlet på heltid, tränade dubbelpass varje dag och långa cykelpass på helgerna. Det var vanligt med 25 timmar träning i veckan, och 30 timmar när man var på läger.
Men pandemin satte stopp för tävlingskarriären och under samma period blev Emma mamma för första gången. Längtan till familjegården – och skogen – växte sig starkare, och i dag delar hon, maken och deras två barn gården med Emmas föräldrar. En dag ser hon fram emot att ta över skogsbruket från sin far.
– Som triatlet var jag min egen tränare, men i skogen är det pappa och morfar som har coachat mig och fört vidare sina kunskaper. Det finns en långsiktighet i varje insats som har gjorts genom åren, med ett stort fokus på mångfald och biodiversitet. Resultatet syns inte direkt, utan man får sätta upp delmål för hur man ska främja vissa träslag, precis som jag satte upp delmål i idrotten, berättar Emma.
Klev in i ett nytt landslag
Karriären som landslagsidrottare är över, men Emma och hennes familj har dag ett ännu högre syfte. De hör till Sveriges drygt 300 000 familjeskogsägare som förvaltar skogen på ett hållbart sätt för framtida generationer. Tillsammans utgör de Skogslandslaget, som trots att skogsbruket på många sätt är en individuell verksamhet skänker en känsla av samhörighet hos skogsägarna. – När man står där på startlinjen är man ensam, men allt runtomkring gör man som ett lag. Precis som i skogsbruket där varje individ brukar skogen efter eget huvud, men man kan byta erfarenheter, tips och tricks och allt annat man behöver för att lyckas som en skogsägare. Utförandet är individuellt, men tillsammans blir vi starka, förklarar Emma.
Men Emma vill också belysa att familjeskogsägare som hennes familj ser ett större värde i skogen än de rent ekonomiska. Trä har idag blivit en allt viktigare råvara för klimatomställningen, eftersom det kan ersätta både plast och betong vid byggen, för att bara nämna några saker. Träden fungerar också som en kolsänka både när de växer och avverkas.
”När
man står där på startlinjen är man ensam, men allt runtomkring gör man som ett lag.”
– Pengar är en del i skogsbruket, men vi använder skogen för ett mycket större syfte. För träning, rekreation och avkoppling. Vi kan satsa på ett mycket mer varierat skogsbruk, med många olika trädslag som ökar mångfalden och gör att fler arter trivs på marken. Till exempel gillar vi att ha mycket björk eftersom vi använder veden privat, och vi planterar också sälg och rönn som de pollinerande insekterna har nytta av, berättar Emma.
”För mig är skogen som en pysventil där jag kan sticka ut och springa eller cykla för att stressa av.”
Underbart att alla som vill kan njuta av skogen
Eftersom ledtiderna i skogen är så långa ser Emma på dem ur perspektivet att skogen en dag ska ärvas av hennes barn. Därför är det i hennes ögon ännu viktigare att få en ökad förståelse för hur hela Sverige kan tjäna på att göra det enklare för familjeskogsägare att bedriva sin verksamhet. Hon tror också att skogen kommer att fylla en allt viktigare roll för allt fler människor i framtiden. – För mig är skogen som en pysventil där jag kan sticka ut och springa eller cykla för att stressa av. Jag tror att skogen i allt större utsträckning kommer att fylla den rollen för den moderna människan. Aktiviteter som skogsbad, yoga och mindfulness med skogen som fond kommer att bli allt vanligare. Att vi fortsätter ha en fin skog som kan ge oss den möjligheten är jätteviktigt, och det är underbart att Sverige har allemansrätten så att alla som vill kan njuta av den, avslutar Emma.¶
Sveriges viktigaste landslag
Skogslandslaget har under året spridit sitt budskap på Youtube, i sociala medier såväl som mer traditionella medier för att lyfta fram och stärka förtroendet för Sveriges drygt 300 000 privata skogsägare. Filmmaterial varvas med skrivna artiklar som visar hur enskilda skogsägare brukar skogen på ett klokt och ansvarsfullt sätt med stor nytta för klimat, biologisk mångfald och samhället.
Genom att lyfta fram verkliga skogsägare och använda sportens språk, stil och referenser har Skogslandslaget lyckats nå en bred allmänhet. Under 2024 har skrivande stund sju artiklar annonsformat publicerats i morgonpress, ekonomisidor, teknik- och sportsajter, och några till är planerade. Kampanjen har hittills år levererat totalt drygt 5 600 000 visningar. Läs mer om landslaget på www.skogslandslaget.se.
Fakta Skogslandslaget
Skogslandslaget är en satsning som Mellanskog gör sedan 2022 tillsammans med Norra Skog, Södra och LRF och syftar till att belysa hur Sveriges enskilda skogsbrukare brukar skogen på ett ansvarsfullt sätt med stor nytta för klimatet och samhället.
Scanna QR-koden för att titta
”Privatskogsbruket den i särklass viktigaste aktören”
Privata skogsägare äger drygt hälften av Sveriges produktiva skogsmarksareal.
Vi bad Johan Freij, tidigare analytiker på Danske Bank, berätta hur han ser på de privata skogsägarnas betydelse för svenskt skogsbruk och för vårt land. TEXT MALIN VON ESSEN FOTO ANNA BARBIER, MELLANSKOG
– DE PRIVATA SKOGSÄGARNA har länge varit
”kölen” i svenskt skogsbruk. De står för cirka 60 % av virkesförrådet och har varit helt avgörande för var vi befinner oss idag. Något som är unikt för det privata skogsbruket är mångfalden av skötselteorier, idéer och behov – vilket ger en stabilitet i den svenska skogliga skutan.
Johan Freij har jobbat i skärningspunkten mellan skogsbruk, ekonomi och industri i hela sitt yrkesverksamma liv. När det kommer till privatskogsbrukets bidrag till Sveriges ekonomi lyfter han fram den positiva handelsbalansen där skogssektorn står i en klass för sig.
– Om vi ser Sverige som en familj som har ett visst självhushåll, så måste familjen också få in kapital för att kunna köpa varor utifrån. Så är det också för familjen Sverige där skogens lokalt förädlade produkter ger oss nödvändig valuta utifrån som möjliggör import av avancerade varor och produkter, förklarar han.
Vi breddar perspektivet och pratar om skogens ekonomiska betydelse förhållande till Sveriges miljö- och klimatmål. Här ser Johan Freij ingen motsättning och han tycker att skogsdebatten hamnat fel.
– På något underligt sätt har skogsdebatten kantrat. Det cirkulära samhället försvann diskussionen och nu ska skogen stå kvar för att lagra in koldioxid, i stället för att ersätta fossilkrävande produkter. Grundproblemet är ju att vi släpper ut för mycket fossila koldioxidmolekyler i atmosfären! Hur hamnade vi här?
Tiden är knapp
Johan Freij menar att vi först måste våga tala om att vår konsumtionsnivå inte är uthållig, vilket är politiskt svårt, framför allt om tiden är knapp.
”På något underligt sätt har skogsdebatten kantrat. Det cirkulära samhället försvann i diskussionen och nu ska skogen stå kvar för att lagra in koldioxid, i stället för att ersätta fossilkrävande produkter. Grundproblemet är ju att vi släpper ut för mycket fossila koldioxidmolekyler i atmosfären! Hur hamnade vi här? ”
Johan Freij
– I arbetet med att dämpa klimatförändringarna måste fler fossilkrävande produkter ersättas med vedbaserade. Där blir Sveriges uthålliga skogsbruk, med höga virkesförråd och en välinvesterad skogsindustri en hörnpelare. Vi måste helt enkelt vara bäst på att dels skapa långlivade produkter, dels returmodeller för att återanvända fibern så många gånger som möjligt innan den till slut blir förnyelsebar energi.
Marknaden för skogsprodukter är lika global som klimatfrågan, med undantag för bioenergin som konsumeras inom landet. Johan Freij tror att råvara från den svenska skogen
kommer att fortsätta vara efterfrågad under lång tid, även om världsläget är svårbedömt.
– Under min livstid får jag gå tillbaka till Vietnamkriget och ”kalla kriget” för att se en lika orolig situation i världen som vi har just nu med väldigt mycket osäkerhet. Oberoende om vad som händer tror jag att det kommer att vara fortsatt brist på långfibrig barrved i alla former på medellång sikt.
Johan Freij tror att ”Southern yellow pine”, som idag växer i USA:s sydstater, på sikt kan bli en utmanare av svensk råvara.
– Den gillar marknaden inte idag, men om prisskillnaden till våra produkter blir för stor så kommer köparna anpassa sina krav. Jag är också ganska säker på att man på sikt kommer att driva upp barrplantager i södra hemisfären som tar upp konkurrensen med den svenska sågade råvaran.
”Vår kombo när det gäller ägandet är helt unik. Den har gagnat Sverige otroligt väl och kommer att fortsätta göra det.”
Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har exporten av rysk skogsråvara minskat kraftigt, vilket har påverkat den globala virkesmarknaden. Johan Freij tror dock inte att vi ska räkna bort rysk råvara inför framtiden.
– Om Rysslands invasion av Ukraina skulle ta slut så tror jag inte att det ekonomiska samvetet är så långt. Världen kommer nog ganska snabbt att handla med Ryssland igen, men Ryssland har alltid haft svårt att kommersialisera sina
skogstillgångar, vilket jag tror de kommer att ha även i framtiden, säger han och fortsätter: – Någon gång kommer vi att få uppbyggnadsbehov i Ukraina, Libanon och Palestina med behov av trä till dörrar, fönster, takstolar, moduler för tillfälliga boenden och annat vi är duktiga på Sverige.
Stora möjligheter
Apropå oroliga tider kommer vi in på försörjningstrygghet, beredskap och säkerhet – frågor som klättrar på samhällsagendan. Här har privata markägare en viktig roll att spela, menar Johan Freij.
– Förutom att många skogsägare också producerar livsmedel, så bidrar de till att vi är självförsörjande på allt som har med skogsprodukter att göra. Det finns heller ingen annan sektor än skogen som gör att människor kan försörja sig över hela landet.
Han ser det rikstäckande privatskogsbruket som helt vitalt från säkerhets- och försvarsperspektiv.
– Då tänker jag på nätverket av privata skogsägare, infrastruktur som skogsbilvägar och bensinstationerna som behövs för virkestransporterna. Samhällsuppbyggnaden i glesbygden är helt beroende av skogsbruket.
Som tidigare analytiker på bank har Johan Freij jobbat mycket med investeringar. Han ser skogen som en intressant kapitalplacering, men med en reservation.
– Den som tycker om skogen tycker jag ska satsa på den, men skog passar inte alltid som en kallhamrad finansiell investering eftersom det är så mycket lokalt hänsynstagande man ska göra. Det kommer dessutom att bli dyrare, mer krångligt och arbetsintensivt – men sannolikt roligare – att sköta skogen framöver på grund av klimatanpassningen med mer löv, ståndortsanpassning och mindre hyggen. Han tror att kostnaderna för skogsvård kommer att vara fortsatt höga, vilket också påverkar kalkylen.
– Man pratar oftast bara om råvara och virke när man diskuterar skogen som investering, men det måste få kosta att sköta skog också, säger han. På frågan om privatskogsbrukets framtid ser Johan Freij stora möjligheter.
– Vi har en unik situation i Sverige när det gäller ägandet i och med att vi har tre tunga spelare med staten, skogsbolagen och de privata skogsägarna, där den sistnämnda är den största. Bolagen har muskler att göra storskalig utveckling vad gäller teknik, skötsel, trädslag etcetera. Staten är ofta den skogsägare som kan balansera upp krav på hänsyn och praktiskt visa effekter av politiska beslut.
Vårt blandade ägande av skogsmarken med en stor mängd privata skogsägare gynnar verkligen Sverige, menar Johan Freij.
– Vår kombo när det gäller ägandet är helt unik. Den har gagnat Sverige otroligt väl och kommer att fortsätta göra det. Tack vare privatskogsbruket finns ingen risk att alla går åt samma håll och vi ska vara glada att vi har många privata markägare, säger han.
Vi kommer in på att det finns olika åsikter om huruvida skogsbruket tar fullt ansvar när det gäller hållbart brukande. Johan Freij är bekymrad över den misstro och distans han tycker märks mot privatskogsbruket i skogsdebatten. – Det gynnar ingen, allra minst naturvården. Det gäller att komma ur det på något sätt. Om man är rädd om biodiversiteten så måste man också ha en dialog och samförstånd med dem som äger och brukar skogen.
Samtidigt, säger han, gäller det att vara både stolt och ödmjuk som skogsägare.
– Vi som är privata skogsägare får aldrig bli vare sig ängsliga eller stöddiga. Det gynnar oss inte. Naturligtvis finns det alltid något som kan bli bättre. Samtidigt måste vi bejaka stoltheten över det fantastiska skogsbruk vi har i Norden. Jag brukar ställa frågan: Finns det något annat exempel i världen där man storskaligt och långsiktigt har lyckats bruka en naturresurs uthålligt och med hänsyn som nordiskt skogsbruk? Jag har ännu inte fått något bra exempel. ¶
Johan Freij talar på höstens Ordföranderåd.
Svensk-fransk allians för ett hållbart skogsbruk
I oktober välkomnade Mellanskog skogs- och träindustriaktörer
från Frankrike och Sverige till en inspirerande träff i natursköna Gysinge, vid gränsen mellan Gästrikland och Uppland.
UNDER EN STRÅLANDE höstsol som framhävde skogens vackraste färger samlades svenska och franska branschkollegor för att tillsammans utforska skogens möjligheter.
Träffen var en del av ett fördjupat samarbete mellan Frankrike och Sverige, som bekräftades i början av 2024 när president Macron och statsminister Kristersson lyfte skogsbruket som ett av tre strategiskt viktiga områden för ländernas samarbete.
På exkursionen, som genomfördes i samarbete mellan de tre stora svenska skogsägarföreningarna samt LRF Skogsägarna och Skogforsk, deltog representanter från kooperativt skogsbruk i Frankrike men även forskare och industrirepresentanter.
Dagen började med en demonstration av den operativa kedjan skogsbruket och en presentation av hur skogsvård och skogsbruk planeras och genomförs. Deltagarna fick även chans att prata direkt med de som arbetar skogen om deras erfarenheter och utmaningar.
”Det
Tillsammans är vi starkare
Båda länder har stora skogsresurser men förutsättningarna för skogsbruk skiljer sig åt. Samarbetet syftar till att hitta frågor där vi lär av varandra, förbättrar det kooperativa skogsbrukets förutsättningar och främjar hållbara skogsbruksmetoder. Det stärker skogens roll i den gröna omställningen och i arbetet med att möta klimatförändringarna.
För Sverige är det viktigt att skogssektorn fortsätter vara en viktig ekonomisk drivkraft –och Frankrike vill utveckla skogssektorn till en viktigare del i den franska ekonomin.
För Sverige finns god anledning att samarbeta med just Frankrike. Vi krokar arm med ett av EU:s stora länder och tillsammans kan vi kraftfullt slå vakt om skogssektorns intressen.
Vi får en starkare röst i samtalet om vikten av att balansera skogens roll i klimatkampen med ekonomisk nytta där vi också kan poängtera att ekonomisk nytta inte motsätter ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk.
Utbyte kring lövträd, logistik och klimatanpassning
Under exkursionen diskuterades hur vi Sverige hanterar lövträd som björk och asp och våra franska kollegor visade ett stort intresse för hur vi arbetar med dem. Vi diskuterade också om logistiska utmaningar, exempelvis hur vi hanterar små volymer virke och optimerar transporter för att minska miljöpåverkan.
Vikten av att introducera olika trädslag var ännu ett ämne som togs upp och Skogforsk talade om hur de utvecklar nya, robusta plantor som klarar framtida klimatutmaningar.
Klimatanpassning är en av våra största utmaningar – och det är svårt att veta vilka
konsekvenser de val vi gör idag kommer att få. Genom samarbetet med Frankrike får vi nya perspektiv på hur klimatanpassning kan göras. Frankrike arbetar intensivt med just den frågan och här finns det saker Sverige kan lära.
Sven Erik Hammar, ledamot i Mellanskogs föreningsstyrelse och en av samordnarna i det svensk-franska samarbetet ser många fördelar med att göra gemensam sak.
– Det övergripande syftet är att till sammans främja en växande bioekonomi baserad på skoglig råvara. För Sverige är det värdefullt att få stöd av Frankrikes tyngd i EU när frågor som rör skogen behandlas.
Franskt intresse för svenskt skogsbruk
Franska skogsägare äger genomsnitt mindre arealer och har fler trädslag i skogen vilket innebär utmaningar i effektiv ruttplanering och logistik. Sverige har färre trädslag men
mer utvecklad teknik och logistik än Frankrike – något som ger goda förutsättningar för en stark virkesmarknad och träindustri. Här finns lärdomar att göra för våra franska kollegor. Sylvestre Coudert, vd för Frankrikes ledande skogsförvaltare, beskriver intrycken besöket gav.
– Sverige bedriver ett anmärkningsvärt skogsbruk, och kombinerar innovationer för att möta klimatförändringar med professionalism i hållbar förvaltning av våra skogar – här finns så många viktiga områden som stärker vårt fransk-svenska skogssamarbete.
Framtiden för svensk-franskt samarbete Nästa träff blir i Frankrike våren 2025, där vi ser fram emot att lära oss mer om franska metoder och ta samarbetet vidare. Genom att kombinera kunskaper och erfarenheter, bidrar vi till ett hållbart skogsbruk som är starkt nog att möta de utmaningar som framtiden bär med sig. ¶
Sven Erik Hammar, ledamot i Mellanskogs föreningsstyrelse och ordförande i den europeiska skogsägarrörelsen, CEPF.
Sylvestre Coudert vd för Frankrikes ledande skogsförvaltare.
Frankrikes president, Emmanuel Macron, och Sveriges statsminister, Ulf Kristersson.
HÖGST UPP PÅ ÖNSKELISTAN
Fler motioner
Snart är det dags för årsmöten i Mellanskogs skogsbruksområden.
Nu kan du som medlem påverka din förening. Det gör du genom att tänka ut en riktigt bra motion. Anna Barbier är verksamhetsutvecklare på Mellanskog och har en tydlig önskan inför kommande motioner.
NÄR 2025 STARTAR är det snart tid för årsmöten i alla Mellanskogs 15 skogsbruksområden (sbo). Du som medlem kan påverka genom att skicka in en motion – alltså ett förslag till förändring eller utveckling – till årsmötet just ditt område.
Varje sbo fattar vid sitt årsmöte beslut om vilka motioner som ska tas vidare till Mellanskogs årliga föreningsstämma.
– Det största önskemålet är att fler medlemmar använder sin demokratiska rättighet och skriver motioner, säger Anna Barbier och fortsätter.
– Mellanskog är medlemmarnas förening, det är vad som skiljer oss från många andra aktörer. Och motioner är bästa sättet att påverka hur föreningen verkar och säkerställa att det som görs motsvarar medlemmarnas vilja.
Bolla gärna din idé med andra Anna tycker att man som medlem gärna kan prata med andra inom sitt område eller förtroendevalda för att bolla sitt förslag.
”Mellanskogsbyrån som bland annat erbjuder ekonomisk och juridisk rådgivning kom till tack vare en motion som drevs igenom på stämman 2020.”
– Då kan du få input för att göra motionen ännu bättre. Hela idén med Mellanskog är att göra saker tillsammans för att det är så vi blir starka. Se hur andra tänker. Det kan spela stor roll hur du formulerar din motion.
Det kan också hjälpa dig att ta reda på om saker redan är på gång vad gäller ditt förslag, så att du inte motionerar om något föreningen redan arbetar med.
Inspirera med din vision
När du väl ska skriva motionen påminner Anna om att det är viktigt att försöka formulera förslaget på ett sätt så att så många som möjligt i föreningen vill haka på.
– Generellt sett är det lättare att sälja in en idé genom att motionen rör en avgränsad fråga och att entusiasmera folk. Att måla upp en inspirerande vision är ofta en framgångsfaktor. ¶
Kom ihåg!
Håll utkik på Mellanskogs hemsida och i din mejl efter information om årsmötet ditt sbo nästa år. Anna Barbier verksamhetsutvecklare på Mellanskog
Så här skriver du en bra motion
1. Se till att förslaget håller sig inom Mellanskogs verksamhet.
2. Bolla med någon din sbo-styrelse eller föreningsutvecklaren ditt område om förslaget kan lösas inom ordinarie verksamhet eller kanske till och med finns eller är på gång.
3. Tänk på att motionen måste gillas av en majoritet av fullmäktige för att antas på stämman.
4. Sätt en kittlande rubrik. Rubriken ska sälja in din idé och berätta vad du vill.
5. Beskriv bakgrunden. Varför är din idé så viktig? Informera om hur många som skulle gynnas av ditt förslag och vilka geografiska områden.
6. Skriv med hjälp av att-satser. Till exempel: “Jag vill att…” och rada upp konkret och tydligt vilket/vilka beslut du vill att stämman ska fatta.
7. Läs motionen högt för dig själv och visa den gärna för någon annan.
8. Se till så att ditt förslag är specifikt, mätbart, värdefullt för många och med en tydlig tidsgräns för genomförande.
9. Skriv namn på vem eller vilka som står bakom motionen, medlemsnummer eller personnummer och vilket eller vilka sbo ni tillhör. Du behöver inte skriva adresser eller signera motionen.
10. Skicka in motionen digitalt till arsmote@mellanskog.se senast 14 dagar före årsmötet. Motioner som inkommer senare än 14 dagar innan årsmötet kommer inte att hanteras.
Ladda gärna ned en motionsmall och läs mer om motioner på www.mellanskog.se/arsmote
Under en paus på föreningsstämman pågick livliga diskussioner kring årets motioner.
Mellanskogarnas matvanor i jul
Snart är det dags att fylla julbordet med alla möjliga godsaker. Och visst har Mellanskogs skogliga rådgivare och skogsförvaltare sina egna lokala favoriter. Inspireras av deras julbord här – och njut av en riktigt god jul.
Jetmire Bara är skoglig rådgivare i Hedemora.
– Något som jag alltid måste ha på julbordet är LissEllas Julsenap! Senapsfröna tillsammans med honungens sötma gifter sig helt underbart. Den fungerar till allt på julbordet vare sig man vill ha den på sin knäckemacka eller till griljeringen.
Den produceras i Garpenberg som är en tätort i Hedemora.
När upptäckte du den första gången?
– Då jag är född och uppvuxen i Timrå så upptäckte jag inte senapen förrän min första jul i Dalarna 2014, då på en knäckemacka med griljerad skinka med senapen överst.
Om du tar en macka med julsenap till skogs i jul – var hittar vi dig då?
– På toppen av Bispbergs klack medan jag beskådar den vackra utsikten.
Isabelle Norrbelius
Isabelle Norrbelius är skoglig rådgivare i Sala. – Vi brukar ha sillsallad som är en, tycker jag, lite weird rätt på julbordet, men kanske ganska vanlig? Det är min svärmor Liselotte som brukar göra den. Hon är från Uppland så vi kan kalla den uppländsk. Hon tog över stafettpinnen från sin mamma. Svärmor serverar sillsalladen i samma porslinsskål varje år, med små tomtenissar på.
Vad är speciellt med sillsalladen?
– Hon dekorerar den väldigt fint och serverar den med vispad grädde utan socker i. Hon brukar spritsa små kluttar av grädde runt om på toppen.
Har du käkat sillsalladen i skogen någon gång?
– Nä, den har inte ens hamnat i matlådan efter jul. Men om den skulle göra det skulle jag nog njuta av den i en äldre tallskog.
Svärmor Liselottes sillsallad stor burk rödbetor, 2 äpplen, 1.5 saltgurka eller stor, 1–2 burkar matjessill, 1/2 rödlök eller 1 liten.
Skär allt i små tärningar och blanda. Gör två dagar innan julafton. Servera med vispad grädde utan socker i.
Nils Båvner
Nils Båvner är skogsförvaltare Västmanland och Dalarna.
– Jag brukar koka saffranspäron efter systrarna Bergenströms recept. Vinterpäron plockar jag från fina träd hemma. Den här efterrätten är bra eftersom päronen går att förbereda och lägga in redan under hösten. Det är alltså inte förknippat med julstress. Du kan smaksätta dem antingen med saffran, ingefära – eller färska tallskott. Då är det bäst att plocka tallskotten på våren när de precis har sträckt sig.
Hur smakar det om man kokar dem med tallskott?
– Det är gott, lite smak av harts som finns i tallen. Gillar man grekisk mat och testat retsinavin så känner man igen lite av de tonerna.
Brukar du smaka av skogen?
– Ja, jag brukar likt en älg gladeligen knapra mig igenom skogarna – både harsyra och vildhallon
slinker ner. Jag har inte ätit efterrätten i skogen än, men man skulle absolut kunna plocka med den i en glasburk och stoppa ned i en picknickkorg. Då
skulle jag äta den i vår ekbacke som vi har vid sjön
Båven Sörmland. En fin, öppen skogsbetesmark som vi tagit fram i vår släktförening.
Mårten Gustavsson
Mårten Gustavsson är skogsförvaltare Västmanland.
– Min favorit är vår egen leverpastej, gjord på våra egna Allmogefår som vi har som hobby här hemma. Vi kör dem till Åkes Slakt i Söderbärke under hösten och får tillbaka ungefär 40 lådor med små folieformar med lock. Däri ligger 300–400 gram leverpastej. Vi har sålt lite till bättre behövande och småskaligt på någon julmarknad.
Varför är pastejen så god?
– Jag har redan hunnit tjuvsmaka på årets och tömt en förpackning. Det är den svaga smaken av ansjovis och jul tillsammans med rödbetssallad som blir för gott. Ofta blir det lika delar leverpastej och rödbetssallad på mackan.
Har du käkat denna specialmacka skogen någon gång?
– Inte än, men det måste jag ju göra. Då väljer jag nog någon fin tallskog på Snefringes häradsallmänning.
Anna och Fanny Bergenströms saffranspäron
Det här behövs för
8 portioner
8 hårda päron (inte för mogna) 1/2 liter vatten + 2 dl socker Saffran
1 bit kanelstång
Koka en lag av vattnet och sockret, låt lagen koka kraftigt cirka fem minuter.
Skala under tiden päronen, men behåll helst skaften.
Skär av en liten bit i botten av varje päron, så står frukten stadigare.
Ställ eller lägg päronen trångt en kastrull, slå försiktigt över sockerlagen.
Lägg ned saffran och kanelstångsbiten och sjud det hela på mycket svag värme 25–40 minuter. Päronen ska bli helt mjuka men får inte koka sönder.
Låt päronen svalna i lagen. De kan lagas ett par dagar i förväg eller på höstkanten och läggas i frysen.
Jennie Olsson
Jennie Olsson är skoglig rådgivare i Rengsjö, Flästa och Östra Arbrå. – Vi har rökt älghjärta på julbordet – när det finns att tillgå. I år kommer vi nog kunna ha det. Det gick bra för sambon under älgjakten. Vi brukar lämna iväg det för rökning. Rökt älghjärta smakar… vilt – ja, nästan så att du måste smaka på det för att riktigt känna. Det är också skillnad på vilken rök som används. Jag testade första gången när jag var liten.
Fastnade du direkt?
– Njä, jag visste inte att det var älghjärta först. Det är som kallskuret på julbordet. Dekoreras inte något speciellt – så roligt är det inte. Utan man skär det i småbitar.
Har du käkat det i skogen någon gång?
– Ja, på älgjakten, när det har förberetts innan. Om jag skulle välja en favoritskog att äta det i, eller kanske mest bara vara, är det runt Omberg hemma i Trönö. Där är det jättefint med härlig utsikt.
Jetmire Bara
Isabelle Norrbelius svärmor Liselottes sillsallad längst ned till vänster i bild.
Rådgivaren tipsar – vinter i skogen
Sofia Björklund, skoglig rådgivare på Mellanskog, delar med sig av sina bästa vintertips till skogsägare.
TEXT
– NÅGOT SOM JAG tycker alla bör göra är att passa på att se över sin skogsskötselplan ordentligt. Lägg upp en plan för det kommande året, det är viktigt att ha planer både på kort och lång sikt. Vad kommer nu under nästa år? Ta gärna kontakt med din skogliga rådgivare för att boka in ett möte, och se till att boka in de åtgärder som behöver göras under året, säger Sofia.
Planering är a och o
Vissa områden och trakter, exempelvis med känslig, fuktig eller stenig mark, passar bäst att utföra åtgärder på under vintermånaderna då det
”Ta
gärna kontakt med din skogliga rådgivare och boka
in ett möte.”
är tjäle i marken och finns ett dämpande snölager. Om du har en trakt som ska avverkas eller gallras under vintern så finns det en del saker som du som skogsägare kan hjälpa till med om du har möjlighet. Som att säkerställa att det finns bra möjligheter för maskinerna där de ska köra på basvägar, vid avlägg och eventuella vändplaner på åkrar.
– Förbered genom att trampa med skoter eller liknande redan när det börjar bli minusgrader, tipsar Sofia. Det gör det lättare för maskiner att köra och minskar risken för markskador. På skogsbilvägar är det bra om man i förväg kan ploga och trycka ut snön i dikena.
– Det gäller att hålla borta den isolerande snön från vägen så tjälen kan sätta sig, betonar Sofia. Det skapar en stabilare grund för maskiner och bidrar till hållbarare vägar.
Planering är avgörande för alla vinterarbeten. –Allt handlar om planering och förberedelser. Vi vill framför allt vid föryngringsavverkning, den mån det går, planera på barmark bland annat för att kunna göra en bra bedömning av hänsyn och
välja bra placering av basvägar, säger Sofia. Om du ska göra en gallring eller avverkning, se till att det blir förberett med underväxtröjning innan snön kommer.
För självverksamma skogsägare som säljer leveransvirke till Mellanskog är det viktigt att transportanmäla till din rådgivare kontinuerligt. Det är bättre att leverera flera små volymer under vintern i stället för att leverera en stor volym till våren, med risk för tjällossning, blånad och stängda bommar. ¶ även som en tillgång vid beräkning av kapitalunderlag för räntefördelning. Man ska dock vara observant på att ett underskott aldrig kan överlåtas vid till exempel arv eller generationsskifte. Det är personligt och du bör alltså försöka planera för att åtminstone på sikt kunna använda ditt underskott mot intäkter från skogen. ¶
Påverka vårens skattesituation redan nu
Som skogsägare bedriver du per automatik enskild näringsverksamhet. Ekonomi, skatt och deklaration blir därför mer omfattande för dig än för en privatperson. Passa därför på att planera för din ekonomi redan innan årsskiftet.
TEXT TOBIAS RÖSBLAD FOTO MELLANSKOG, UNSPLASH
SOM SKOGSÄGARE STÖTER du på begrepp
som: Skogs- och skogsskadekonto, betalningsplan, underskott, räntefördelning, periodiserings- eller expansionsfond, moms och så vidare. Låter det som grekiska? Det behöver det inte vara. Hos Mellanskog finns ekonomiska rådgivare som du kan ta hjälp av.
Gör ett provbokslut
Innan ett räkenskapsår stänger vid årsskiftet är det viktigt att se över: Hur blir årets resultat? Kommer du att få betala eller få tillbaka skatt eller moms?
Du behöver helt enkelt säkerställa att du har koll på dina räkenskaper, summera året och göra ett provbokslut. Då har du fortfarande möjlighet att agera och påverka årets utfall.
Så kan du tänka vid överskott
Får du ett överskott för 2024? Då kan du fundera över hur hög skatt du kommer att behöva betala.
Är vinsten högre än vad du har räknat med?
Se då till så att det finns pengar kvar att eventuellt stoppa in på ett skogskonto i samband med att deklarationen upprättas.
Kanske finns det skogsavdragsutrymme kvar för att hantera överskottet? Finns det aktuella skogsskötselåtgärder som du skulle kunna få utförda och fakturerade före årsskiftet? Skogsbilvägar som ska grusas eller ska du passa på att införskaffa den nya röjsågen du behöver?
Sådana åtgärder gör att ditt överskott – och skatt – minskar.
När du ser ett underskott för året
Väntar du ett underskott för 2024 kan du se efter om det finns någon läglig betalningsplan att avsluta före årsskiftet. Eller finns det pengar på ett skogskonto? Då kan medel tas ut före årsskiftet för att kvitta underskottet.
Har du inga möjligheter att kvitta årets underskott kan du spara det till kommande år, för att då kvitta mot intäkter. Ett underskott räknas
Tobias Rösblad ekonomisk rådgivare, Mellanskog.
Sofia Björklund skoglig rådgivare, Mellanskog.
Tel 0771 - 38 64 00 www.lantmannenlantbrukmaskin.se
Följ oss på sociala medier
Mellanskogs fototävling
Din partner i skogen
Vi erbjuder ett helhetskoncept med flexibla lösningar och ett komplett sortiment med starka samarbetspartners, bland annat Valtra, Moheda och Kesla. Kolla gärna in vår skogsbroschyr för inspiration. Tillsammans med våra maskinsäljare kommer ni fram till vilka maskiner som är rätt för din skog och dina behov. Våra duktiga servicetekniker specialanpassar utrustningen för att du ska få dina maskiner precis som du vill ha dem.
UNDER HÖSTEN HAR Mellanskogs fototävling avgjorts och många fotointresserade skogsägare har varit ute i skog och mark och tagit mängder av fina bilder. Tävlingen gick ut på att skicka in sin bästa naturbild, som skildrar den vilda svenska naturen i ett landskap, med en fågel, djur, växt eller likande. Här presenterar vi Ammi Berglunds vinnarbild och ytterligare några bilder som också vann juryns gillande. Ammi får nu sin bild publicerad i nästa års Mellanskogskalender 2025. Grattis Ammi önskar Med Mellanskog! MELLANSKOG
Kolla in vår skogsbroschyr!
srenergy.se
Svensk vindkraft gör skillnad
Sveriges behov av el kommer bara att öka. Vindkraft är det energislag som snabbast kan byggas ut och möta Sveriges framtida energibehov. Förnybar energi bidrar till industrins konkurrenskraft och trygghet för Sverige.
SR Energy bildades 2005 och är idag Sveriges största vindkraftsproducent. Tillsammans med hundratals skogsägare möter vi framtidens utmaningar genom att driva på energiomställningen.
Har du mark och är intresserad av att etablera vindkraft?
Kontakta oss så utvärderar vi dina möjligheter tillsammans.
Du når oss enklast via e-post: kontakt@srenergy.se eller ring oss på 0704 85 53 96.
CHEF I?
vid beställning av ny Mohedavagn via Lantmännen Maskin.
(Kampanjen gäller tillval som väljs samband med beställning av ny Mohedavagn från fabrik. Gäller vagnar som beställs senast 31 december 2024.)
www.ftgmoheda.com
PORTFORDON
SMÅGRÄLAR UPPFÅNGAR ALLTFÖR IVRIGT
BAKGRUND KAN BLI TILL HITS GICK IGENOM SNABELDJUR
MÖRK TID
ORDNA BETRÄFFANDE FLOD GNAGARE SPINNRULLE NYTTJAS NÄR DET ÄR LERIGT LASTKÄRRA SMAKSÄTTARE
FÖREBÅDADES TORRA OMRÅDEN BO NATT UTAN SÖMN BRUTEN
SAM KILLAR OCH FATTAR STÖRRE TAG GROVT TRÄD ÄR POLSK & KRYDDIG
RUM FÖR VÄRDESAKER FINT TÄLJVIRKE NEDBRYTNING AV KUST VILOSOFFA
INTE VÅR & LOKAL FARSOT EXERCIS SISU MUSIK ETERN BONDFLEMING FRÅGA I SVAR RÄKNING PILSNER VILDDJUR PRISA
STYR BÅTEN FISK KÖKSREDSKAPET PIKAR
FÖRFÄDERNA FINANSVALP SOM OCH IHOP HÖG STÄMMA
SOLGUD FOLKHUMOR BOK
SMÅSKOGEN SCREWDRIVER KONSTLAT SJÄLSVÅNDA
SLARVMÅLAT TRÅNG FARLED KÖR 08:A FRÅN A TILL B FÖRÄLSKADE SIG ZEUS I? BO ÄDELSTEN
THRILLER
SKAFT PÅ LIE 1 AUGUSTI GLÄDJERUS HAVSDJUPENS GUDINNA
MYCKET LITET DJUR FLÄNGA OMKRING RHODE ISLAND SAMFÄLLD VÄDERSTRECK
SKRUVADE LIGATUR I NORSKA SKROVLIGT TRÄ KORPULENT UTAN TRÄD BITA
Vi lottar ut tre riktigt fin yxor som kommer väl till pass när du ska kvista ett träd eller gå ut och ta in en julgran. Yxan är handsmidd och tillverkad av svenskt yxstål. Skaftet är tillverkat i hickory och behandlat med linolja och den kommer med ett eggskydd. Lycka till!
Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala senast 15 januari.
73-24 MARSCHERAR
ÄNGLASTAD
Vi har dragit tre vinnare bland de rätta svaren, som vunnit Mellanskogs snygga sportväska. Grattis! Anna-Stina Sahlqvist, Falun, Bengt Allström, Karlstad och Karin Jansson, Årgäng.
Rätt svar i förra numret är: LÖVEN FALLER och GOTT OM RÖNN UTMED SJÖN.
Kapa kostnader
Du som är medlem i Mellanskog kan göra ännu bättre affärer med Samköpsrabatter. Anslut dig redan idag och få bättre priser på allt från bilar till verktyg, arbetskläder och hotell. Det är helt kostnadsfritt och du förbinder dig inte till något.
Skogsägaren Christina Bondesson är en nöjd kund på Samköpsrabatter. Hon handlar bland annat på Granngården Swedol och Scandic.
Älskade julgran!
JUST NU PÅ var mans läppar. Vem älskar inte julgranen?
Men sen då. Hur har vi det med känslorna?
Vi står och hummar om avdelningar, förband, bärigheter och dragen högläggare. Vårt hummande bjuder in till motsvarande hummande hos den vi möter, humhum – skotningsavstånd. Humhum – grusa vändplan. Såklart – människan pratar det språk på vilket det frågas.
I värsta fall är det förresten någon i sällskapet som inte fattar ”lingot”, facksnacket. Fast man säger inte till. ”Hummarna” verkar ju veta vad de talar om. Vi håller oss i det trygga och manifesterar skogsbrukets form. Hektar och kubik.
Men lyssna på det här! När man frågar en markägare - var sjunger ditt skogshjärta? Ta mig till en bit skog som du älskar högt, visa mig en plats där du och din skog möts. Inte blir det tyst då, inte.
Det är en ynnest att få se in i ögonen på någon som pratar om sin skog på det här sättet. Och gissa vad – utan undantag har jag fått se den varenda gång jag frågat. Glädjeblicken. Känsloblicken. Kärleksblicken!
Om det finns en enda sak jag vill slå ett slag för så är det just detta. Släpp känslorna loss din skog!
Jag har blivit visad berg i dagen med vita mossor och krokiga tallar där ”jag fria till min fru”. Jag har trampat in grangallringen där ”mamma och jag planterade för sista gången ihop”. Jag har fått se hemliga Näcken-bäcken med magnifika högörter och klippblocken som skapar den perfekta platsen för att fånga solens första värmande strålar på våren.
Ingen mer än just du vet var du vill banda av lite extra, hålla öppet i en glänta eller låta tre särskilda tallar stå kvar och växa hela vägen in i evigheten.
Gör det!
Och du behöver inte berätta varför. Men OM du väljer att göra det, om du delger en smula av ditt skogshjärta – så är jag övertygad om att du möter ett varmt skogshjärta där på andra sidan. I tider som dessa blir vi ställda ett hörn där skogsbruk och skogsägare framställs som känslokalla. Vi – vi som älskar skogen och allt den står för – måste vägra det. Vapnet vi alla har att tillgå är kärleken. Som bekant är den störst av allt. God Jul till alla klappande skogshjärtan därute! ¶
ANNA FURNESS rådgivningschef Mellanskog.
Mest tittat på!
MELLANSKOGS WEBBINARIER
OM generationsskiften, hyggesfritt skogsbruk och arv & testamente är de mest tittade på under året. Tidigare sändningar hittar du på www.mellanskog.se/webbinarier.
MELLANSKOG
Kooperationens år 2025
UNDER 2025 FIRAR vi Kooperationens år, ett globalt initiativ från FN. Kooperationens år ger oss en unik möjlighet att belysa värdet av vår kooperativa företagsmodell – där vi med fötterna på jorden och ett demokratiskt ägande driver långsiktigt hållbara företag.
Under årets devis ”Kooperation bygger en bättre värld” ökar vi synligheten för vår affärsmodell och stärker vår ställning. Mellanskog är medlem Svensk Kooperation, som samlar landets kooperativa företag och samordnar de gemensamma insatser som görs i Sverige under Kooperationens år. Insatserna kommer att fokusera på att öka kunskapen och engagemanget för kooperativt företagande, framför allt hos politiker och beslutsfattare.
MELLANSKOG
Vi mötte Örebros politiker i skogen
TIDIGARE I HÖSTAS anordnade Mellanskog och LFR Skogsägarna en skogsdag utanför Kumla för riksdagspolitiker och representanter från länsstyrelsen och skogssektorn i Örebro län. Syftet var att visa hur skogsbruket utvecklats mot ett hållbart brukande och diskutera aktuella frågor som artskydd, EU:s avskogningsförordning och naturrestaureringslagen. Under dagen belystes skogsvårdslagens historia och skogsbrukets betydelse för bioekonomi och sysselsättning. En guidad skogstur visade på utvecklingen i skogsbruket och diskussioner om bland annat återbeskogning, klimatförändringarnas
Vi ser framtiden i skogen
FLERA FINA INITIATIV har genomförts av Mellanskogs förtroendevalda tillsammans med tjänstepersoner under hösten för att fånga barns och ungas intresse för att välja skogsbranschen som framtida arbetsplats. Mellanskog deltog den 19 september på Leksands Yrkesmässa, som firade tio år, för att lyfta skogsyrkenas betydelse och attrahera unga till skogsbranschen. På plats fanns Joe Eriksson, skoglig rådgivare och skogs-tekniker, samt skogsmaskinföraren Ove Bond, som besvarade elevernas frågor om sina yrken – med teckenspråkstolk för vissa av samtalen. Ett populärt inslag var de rosa kepsarna som snabbt tog slut. Samarbetet med Älvdalens utbildningscentrum gav eleverna möjlighet att både prova yrket simulator och uppleva verkliga maskiner på nära håll, vilket väckte stort intresse. Ett annat initiativ under september var ”framtidsbussen” till Älvdalens naturbruksgymnasium. MELLANSKOG
Beställ röjning direkt från din skogsöversikt
NU GÅR DET att beställa röjning direkt från skogsöversikten i Skogstorget, och precis som tidigare till ett tydligt fast pris redan vid beställningen. Med den senaste uppdateringen på Skogstorget kan du se var röjningsinsatser behövs och beställa dem digitalt – direkt i Skogsöversikten.
påverkan och skyddsvärda skogsområden fördes. Dagen avslutades med en gemensam lunch och en värdefull dialog om skogsbrukets framtid.
– Den noggranna planeringen som vi fick se när vi tillsammans gick igenom entreprenörens traktdirektiv och förberedelser på en pågående föryngringsavverkning gjorde stort intryck på både Länsstyrelsen och riksdagsledamöter. Det blev då på ett självklart sätt för alla att om 40 år kommer dagens föryngringar se helt annorlunda ut än dagens 40-åriga skogar, säger Erik Petré, vice ordförande i sbo Örebro och som var med och arrangerade dagen.
MELLANSKOG
Skogsöversikten är en automatgenererad översikt av din skog som alla har tillgång till i Skogstorget och som nu även identifierar röjningsbehov och ger möjlighet till beställning direkt på plattformen, utan att kräva en separat skogsskötselplan. Det är ett viktigt steg mot en mer lättillgänglig och effektiv skogsvård.
Skötselskolan
Efter en framgångsrik lansering under hösten öppnas nu Mellanskogsakademin i Skötselskolan för alla Mellanskogs medlemmar. Fram till årsskiftet är det kostnadsfritt att ta del av de digitala utbildningarna, där utbudet sträcker sig från brandhantering och miljöhänsyn till PEFC-certifiering och skogsbilvägar. Kurserna, som används av både Mellanskogs medarbetare och entreprenörer, hjälper dig att uppdatera och stärka dina kunskaper som skogsägare. Läs mer på www.mellanskog.se/mellanskogsakademin
– Tidigare krävdes en Skogsskötselplan för att få denna typ av stöd, men nu ger Skogsöversikten samma tydliga insyn för röjning. Vi förenklar både planeringen och skogsskötseln, vilket i slutändan stärker skogens värde, säger Henrik Boström, chef utveckling och e-handel på Mellanskog.
Funktionen är tillgänglig för alla som använder Skogstorget, både för dig med en fullständig Skogsskötselplan och för dig med enbart en aktiverad Skogsöversikt.
MELLANSKOG
”Förutom att många skogsägare också producerar livsmedel, så bidrar de till att vi är självförsörjande på allt som har med skogsprodukter att göra. Det finns heller ingen annan sektor än skogen som gör att människor kan försörja sig över hela landet.”
Det här och mycket annat talar Johan Freij om i vår artikel om privatskogsbrukets betydelse för svenskt välstånd. Läs gärna mer på sidan 12.
Med några goda råd hjälper vi dig med alla delar av ditt skogsägande.
Förutom skoglig rådgivning erbjuder vi ett stort utbud av tjänster inom ekonomi, juridik och fastighet.
Några exempel
• Generations- och ägarskifte
• Intrång
• Fastighetsvärdering
• Fastighetsregleringar och överlåtelse
• Familjejuridik
• Fastighetsjuridik
• Arrende och nyttjanderätt
• Ekonomi- och skatterådgivning
• Fastighetsförmedling mellanskog.se
Läs mer på www.mellanskog.se under ”Våra tjänster”.