Med Mellanskog nr 4 2023 by Mellanskog

MED MELLANSKOG NR 4 2023

MEDLEMSTIDNING

DECEMBER 2023

NR 4

Anders vill vara på plats när barnen tar över Mellanskog börjar erbjuda EKONOMISK OCH JURIDISK RÅDGIVNING JÄMSTÄLLT SKOGSBRUK – varför är det så viktigt? Vi besöker en ny KLENTIMMERSÅG I VÄRLDSKLASS

INNEHÅLL

MED MELLANSKOG NR 4 2023

4 8 12 14 22

LEDARE

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Högtflygande planer! DET HAR NU gått ett drygt halvår sedan jag blev invald i föreningsstyrelsen och det har varit en rivstart med många resor och möten för att träffa medlemmar och våra engagerade kollegor som jobbar i Mellanskog. Jag har i hela mitt vuxna liv arbetat som pilot i både försvaret och i SAS. Kunskapen i att möta ryskt jaktflyg över Östersjön är väl inte direkt tillämpbart i Mellanskogs styrelsearbete. Däremot har jag förvärvat en hel del kunskap under de senaste 20 åren genom att ha varit politiskt engagerad som både kommunalråd och riksdagsledamot. Min ingång i politiken kom sig av att jag skrev en insändare när skolan i min by skulle läggas ner. Det resulterade i att jag strax därefter blev uppringd och fick frågan – ”ska du inte engagera dig istället för att gnälla?” Fyra år senare var jag kommunalråd.

Efter några år hamnade jag i riksdagen där jag ansvarade för näringslivsfrågor, jakt och vilt, besöksnäring och idrott men framför allt så har jag varit med och förhandlat skogsfrågorna både i riksdagen och med regeringen. Jag sitter fortfarande med i riksbanksfullmäktige vilket ger mig en fantastisk insyn i både det internationella och nationella tillståndet. Det är framför allt i de näringspolitiska skogsfrågorna och genom kunskap kring de politiska processerna som jag kan tillföra Mellanskog en kompetens tror jag. Att arbeta i en kooperativ förening är inte helt nytt för mig. Som så många andra som bor på landsbygden är jag engagerad i samfälligheter, föreningar och byalag. Människor på landsbygden sitter inte och väntar på att någon annan ska fixa saker. Jag äger och förvaltar

själv skog i Dalarna, skog som funnits i min släkt i generationer. När det gäller att pröva nya skogsbruksmetoder är jag inte helt avigt inställd till att pröva dessa men jag motsätter mig starkt att EU eller den svenska staten ska tvinga på mig en skogsbruksmetod. Det är den svenska modellen med frihet under ansvar och familjeskogsbruket som skapat mångfalden i skogen och detta sker inte genom detaljstyrning från staten eller EU. Nu går jag in för landning i denna krönika och vill slutligen upplysa om att man behöver fart framåt för att vingarna ska bära. Med det önskar jag er alla en god jul och ett gott nytt år! PETER HELANDER Mellanskogs styrelse

Med Mellanskog nr 4, 2023 4. EKONOMISK OCH JURIDISK RÅDGIVNING 8. SKOGSÄGARPORTRÄTT 12. ELEKTRIFIERING AV SKOGSBRUKET 14. EN JÄMSTÄLLD FÖRENING 18. KLENTIMMERSÅG I VÄRLDSKLASS 20. DAGS FÖR ÅRSMÖTEN

22. KRISBEREDSKAP I SKOGEN 24. GOTT TILL JUL 27. TRÄDGÅRDSKRÖNIKA 28. KORSORD 29. GÄSTKRÖNIKA 30. FRÅN SKOGEN

AKTUELLA RÄNTESATSER Gäller fr.o.m 31 oktober 2023. Krediträntor Merkonto 3,20 %, likvidfördelning/betalningsplan 3,45 %. Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt 3,25 %, a conto/förskott leveransvirke 5,25 %, dröjsmålsränta 8,35 % (referensräntan + 8 procentenheter). Redaktionsråd Anna Ramstedt, Matilda Kreem, Tommy Grenhage, Mikael Cantzler, Staffan Dalbrink, Martina Eriksson, Anders Westerlund, Elin Hofferek, Anna Barbier, Sara Landgren, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post anna.ramstedt@mellanskog.se eller info@mellanskog.se. Annonser VK Media, 0950-40 29 41, maria.bengtsson@vkmedia.se. På omslaget Anders Karlsson. Foto Elin Fries. Form, layout & projektledning Matador kommunikation. Tryck Ruter 2023. Ansvarig utgivare Marie Wickberg, marie.wickberg@mellanskog.se. Upplaga 24 000 ex.

EKONOMISK OCHGENERATIONEN JURIDISK RÅDGIVNING DEN NYA

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Många skogsägare behöver hjälp med juridiken Mellanskog startar ekonomisk och juridisk rådgivning för skogsägare i en historisk satsning. TEXT ELIN FRIES FOTO MATILDA KREEM, ELIN FRIES

– BEHOVEN ÄR MYCKET större än vad många skogsägare är medvetna om. Det går alltid att planera ekonomin lite bättre, och inom juridiken finns det mycket att göra, säger Joakim Frithiof, chef för den nya enheten Ekonomisk och juridisk rådgivning vid Mellanskog. Med den nya rådgivningen skapas en helhetslösning. – Den ekonomiska och juridiska rådgivningen kompletterar vår traditionella skogsrådgivning. Allt hänger ju ihop. Från nybliven skogsägare till dagen man lämnar skogen vidare har man olika behov och råkar ibland ut för utmaningar, säger han. Tidigare har efterfrågan av juridisk och ekonomisk rådgivning lösts med olika samarbeten på lokal och central nivå. Men när en medlemsmotion föreslog tjänsten ekonomisk rådgivning i egen regi, sattes bollen i rullning. – Inget samarbete med en extern organisation kan skapa samma helhetssyn på skogsägarens

situation och behov som vi nu kan åstadkomma. Genom våra skogliga rådgivare och förvaltare har vi en nära relation med våra medlemmar. När vi kompletterar med ekonomisk och juridisk rådgivning skapar vi de bästa förutsättningarna för ett anpassat, lönsamt och tryggt skogsägande, säger Joakim Frithiof. ¶

! Kontakta Mellanskog Du behöver inte vara medlem i Mellanskog för att nyttja de ekonomiska och juridiska tjänsterna, men medlemmar har företräde och mer förmånliga priser. Kontakta oss via www.mellanskog.se eller scanna QR-koden och kom till kontaktformuläret.

! Stort utbud av tjänster Vad gäller när solceller ska byggas på jordbruksmark? Vilka rättigheter har jag vid ett kraftledningsbygge? Hur sänker man skatten för jord- och skogsbruk? Enheten för ekonomisk och juridisk rådgivning erbjuder ett brett utbud av tjänster: • Generations- och ägarskifte • Ekonomi- och skatterådgivning • Fastighetsvärdering • Fastighetsregleringar och överlåtelse • Familjejuridik • Fastighetsjuridik • Arrende och nyttjanderätt • Intrång

Joakim Frithiof, chef ekonomisk och juridisk rådgivning vid Mellanskog.

EKONOMISK OCH JURIDISK RÅDGIVNING

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Behovet av juridisk hjälp ökar Sverige satsar på att bygga ut stamnätet för att möta den växande efterfrågan på el. Men när ledningen dras över skogsfastigheter uppstår frågor om juridiska rättigheter och ersättningar. Fredrika Hovberg, specialiserad på intrångsfrågor, berättar att efterfrågan på juridisk hjälp har ökat, särskilt vid stora infrastrukturprojekt. TEXT OCH FOTO ELIN FRIES/BITZER PRODUCTIONS

– SVENSKA KRAFTNÄTS UTBYGGNAD av elnätet i landet är enormt och kommer påverka hela Mellanskogsområdet under kommande år. Ett antal kraftledningar planeras, som kommer att kräva betydande skogsarealer, säger Fredrika Hovberg, som nyligen tillträtt som juridisk rådgivare vid Mellanskog. Fastighetsägaren har lagstadgad rätt till ersättning vid en ny elförbindelse enligt expropriationslagen, men i praktiken är ersättningen för skog ofta otillräcklig. – Generellt är ersättningen låg för skog. Många skogsägare är upprörda då ersättningen för skogen, enligt Skogsnormen, inte kompenserar fullt ut för marken. Problemet är att skogen har en lång omloppstid,

vilket resulterar i minimal ersättning för skogsägaren, förklarar Fredrika. Vid kraftledningsdragningar har skogsägaren begränsade möjligheter att påverka sträckningen. – Nivån på de juridiska kunskaperna och ersättningsnormerna varierar så mycket att skogsägaren kan behöva stöd och hjälp. För att påverka måste skogsägaren vara aktiv under samrådstiden, då vissa justeringar kan göras av till exempel sträckningen, säger Fredrika. Hennes tips är att ta hjälp av skoglig expertis, i många fall tar exploatören kostnaden för skogsägaren för att jämna ut kunskapsklyftan mellan parterna. Utöver intrångsärenden arbetar hon mycket med naturreservatsbildande och

biotopskydd. Som skogsägare är det möjligt att söka juridiskt biträde från Naturvårdsverket/ Skogsstyrelsen vid bildande av naturreservat eller biotopskydd. – När jag har fått fullmakten granskar jag de föreslagna reservatföreskrifterna och ersättningsberäkningarna. Fokus ligger på att förstå förutsättningarna för skogsägaren att fortsätta bruka fastigheten. Till exempel att se till att markägaren inte får delar av fastigheten avskuren på grund av att körning med motorfordon genom reservatet blir förbjudet. Enligt Fredrikas erfarenhet går de flesta förhandlingarna väl. I regel är det länsstyrelsen som initierar reservatsbildningen. – De har en bra rutin att sträva efter överenskommelser, säger Fredrika. ¶

MED MELLANSKOG NR 4 2023

EKONOMISK OCH JURIDISK RÅDGIVNING

Många skogsägare betalar för mycket i onödan Att sköta sin skog är grundläggande för lönsamheten inom skogsbruket. Men det är lika viktigt att utnyttja skattesystemets möjligheter för en hållbar och lönsam verksamhet. Trots att skogsägarna har Sveriges mest förmånliga skatteregler, förlorar många skogsägare onödiga pengar genom bristfällig kassaflödesplanering. TEXT OCH FOTO ELIN FRIES/BITZER PRODUCTIONS

– SKOGEN VÄXER SAKTA och om man vill ha inkomster från skogen varje år finns det flera hjälpmedel för att utjämna de stora intäkterna som kommer ibland, säger Thomas Hedlund, en av Mellanskogs ekonomiska rådgivare. Hur mycket kan man då tjäna på korrekt kassaflödesplanering? – Det är inte ovanligt att skogsägare kan spara runt 20–30 procent i skatt genom att planera väl. Å andra sidan, om du väljer att betala mer i skatt så kan det vara fördelaktigt om du exempelvis är föräldraledig. Det handlar om att anpassa strategin efter din livssituation och dina behov, säger Thomas. För skogsägare i pensionsåldern kan det vara lämpligt att planera skogsinkomster som kapitalinkomst istället för aktiv inkomst. Att jobba långsiktigt med den ekonomiska planeringen är väldigt viktigt, särskilt inför generationsskiften. Traditionen där den äldste sonen förväntas ta över gården har övergått till en mer öppen diskussion. – Nu sitter mamma och pappa där med den svåra frågan, vem ska ta över, och jag känner ibland att man inte riktigt har vågat lyfta den och prata om frågan ordentligt i tid, säger Thomas. ¶

”Nu sitter mamma och pappa där med den svåra frågan, vem ska ta över, och jag känner ibland att man inte riktigt har vågat lyfta den och prata om frågan ordentligt i tid.”

ANNONS

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Kronos

ATF ALL-TER

RAIN FL O TAT

öjare

ION

MA HET SKONSAM

Se demofilm på dahlberg-maskinab.se

XIMAL

cks, Clark Tra del n e r ä som av Nordic AB, Traction e är ledand v a re a rk tillve d boggiban m för skonsa körning i skogen.

Huggarvagn 6–12 ton

10–24 ton

Vedprocessor Helautomatisk vedhantering

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

www.dahlberg-maskinab.se

www.clarktracks.se

Växlarvagn

Se demofilm på .se dahlberg-maskinab

Cirkelsågverk, enmans

Nordic Traction AB Gunnebo, 0490-28 590

kedjer

MED MELLANSKOG NR 4 2023

SKOGSÄGARPORTRÄTT

”Vi är som ett team redan nu” Skogsägaren Anders Karlsson är strax klar med sitt generationsskifte. Han är en av de första som anlitat Mellanskogs experter på skogsägandets ekonomiska och juridiska utmaningar. TEXT OCH FOTO ELIN FRIES/BITZER PRODUCTIONS

ANDERS KNACKAR SIN pipa mot spiselkransen. Flyttar korgstolen närmare den öppna spisen för att de blöta kläderna ska kunna torka. På väggarna hänger fotografier som han själv tagit. Suggestiva bilder av rådjur blandas med vintriga naturlandskap. Bilderna är från den närmaste omgivningen – här anar man en skogsägare med starka band till skogen. År 1949 föddes han och växte upp på gården. Landskapet hävdades då fortfarande av betande djur. Under sitt yrkesliv arbetade Anders och hans fru Erika i Stockholm och körde ofta de 20 mil till skogen och gården i Arkhyttan. I dag kommer dalagårdens inkomster främst från arrende, uthyrningsverksamhet av boende och stallplatser samt från virke. – Att ta hand om en sådan här fastighet är att ha fullt upp. Jag känner att jag gjort mitt och vill göra mig fri från ansvaret. Jag har tur att mina barn gärna vill ta över. De är ofta här och nu får de bestämma hur de vill göra, säger Anders. Viktigt att lära av varandra Erik Holmberg, juridisk rådgivare på Mellanskog, sitter i kökssoffan med sin kollega Niclas

”Min erfarenhet är att äldre skogsägare ser ett stort värde att få vara med när nästa generation tar över. ”

Westblom, som är skoglig rådgivare. Även de blöta efter rundturen uppe på Anders tallås. – Min erfarenhet är att äldre skogsägare ser ett stort värde att få vara med när nästa generation tar över. Det är också ovärderligt för den yngre generationen att få ta lärdom av den äldre om hur gården sköts. Man kan stå ganska handfallen annars, och då pratar jag av egen erfarenhet, säger Erik. Han tog själv över gården från sin far som bara ett par år därefter insjuknade och hastigt gick bort innan Erik fullt ut hunnit lära sig allt om gården. I dag arbetar han som jurist på Mellanskog. En roll som känns som klippt och skuren för honom med tanke på att han valde mellan att studera juridik eller att bli jägmästare. – Om man ägt något under lång tid har man ofta hittat egna sätt att lösa olika situationer, och den kunskapen överförs sällan om det blir arvskifte. Många i den yngre generationen engagerar sig heller inte på allvar förrän de faktiskt står där som ägare, säger Erik. Så ett generationsskifte är ett sätt att kvalitetssäkra övertagandet.

I Anders fall kommer samtliga tre barn ta över gården till årsskiftet. – De kom fram till att alla tre ville äga fastigheten tillsammans. Till en början var jag orolig för att de inte skulle ha råd att lösa ut varandra, om det skulle bli så. Ett annat osäkerhetsmoment var just om alla ville samäga. Nu har vi klausuler i överlåtelsehandlingen hur vi gör om någon i framtiden har lust att gå åt sidan, säger Anders.

Ett generationsskifte tar tid Från det att tanken börjar gro till att generationsskiftet är klart tar det inte sällan uppemot tio år. Så var det även i Anders fall, men när Mellanskog väl kom in i bilden blev processen konkret och framåtsyftande. – Under vår första träff med Erik pratade vi i flera timmar. Alla tre barnen var med och vi pratade om olika alternativ för överlåtelsen. Hur löser man det med lån? Vad ska man tänka på om fastigheten skänks som gåva? Vi fick också hjälp att utforma en text där vi beskriver hur man ska hantera situationer som kan uppstå när man äger någonting tillsammans.

Släpper inte taget riktigt än Anders kommer behålla en del av skogen själv, där han fortsätter att jobba med röjning och plantering. Han och Niclas diskuterar återväxten. Ett stort uppslag med gran på den sandiga åsen har fått Anders att fundera om han ska låta en remsa gran löpa upp från ett fuktigare stråk längre ner i backen för att skapa mer variation. Men frågan är om det blir för torrt i framtiden? Om några veckor kommer en uppdaterad skogsskötselplan vara klar som stöd för den fortsatta skötseln av skogen. – Skogsskötselplanen blir en del i mitt överlämnande – men sedan kommer jag nog att lägga mig i allting ändå, säger han med ett skratt. ¶

”Många i den yngre generationen engagerar sig heller inte på allvar förrän de faktiskt står där som ägare.”

SKOGSÄGARPORTRÄTT

Erika och Anders firar 28 år som gifta. De har barn på bägge håll sedan tidigare. – Det är så värdefullt att få juridisk rådgivning! Det blir genast krångligare när man har en familj som består av barn från två olika äktenskap, säger Erika.

MED MELLANSKOG NR 4 2023

SKOGSÄGARPORTRÄTT

”Kunskapslyft för hela organisationen” I SIN ROLL som skoglig rådgivare möter Niclas Westblom regelbundet skogsägare med juridiska frågor. – Förr hade jag ingen självklar vägledning att erbjuda, men nu kan vi skapa skräddarsydda lösningar för varje individ, berättar Niclas. Rådgivningen smygstartade nu i höstas och har väckt stort intresse.

”Förr hade jag ingen självklar vägledning att erbjuda, men nu kan vi skapa skräddarsydda lösningar för varje individ.”

Ökad medlemsnytta Den nya rådgivningsenheten har även inneburit ett kunskapslyft för den egna organisationen. Varje månad genomförs interna utbildningar med olika ekonomiska och juridiska tema som är aktuella för många i organisationen. – Vi har till exempel gått igenom dödsbon, där det är stora skillnader mellan ett vanligt dödsbo och ett kopplat till näringsverksamhet som till exempel ägare av skogsfastighet, tillägger Erik Holmberg. Ett felhanterat dödsbo kan få stora ekonomiska konsekvenser. Något som allt för ofta sker när till exempel begravningsbyråer med flera, utan rätt kompetens, hanterar dödsboet som

”När en skogsägare har frågor om ekonomi eller juridik kan jag snabbt kontakta någon av rådgivarna för att få svar. ” ett bland andra. Andra exempel på utbildningar har varit framtidsfullmakt samt enskild och gemensam egendom. – Det blir ett kunskapslyft för hela organisationen. När en skogsägare har frågor om ekonomi eller juridik kan jag snabbt kontakta någon av rådgivarna för att få svar. Det finns nu alltid internt stöd, vilket är ett starkt komplement till medlemsnyttan, säger Niclas. ELIN FRIES

Niclas Westblom, skoglig rådgivare

FOTO Elin Fries

Erik Holmberg, jurist

– Det har varit en hög efterfrågan, med frågor av olika slag. Många av dessa rör generationsskiften och ekonomisk familjerätt. Familjerätten påverkar i grunden alla förr eller senare och kommer alltid upp i samband med generationsskiften, då många passar på att upprätta testamente, säger Erik Holmberg, jurist.

LH2310

ANNONS

Erbjudande!

Komplett skogsekipage Pris 1.059.000:- exkl moms Gäller t o m 15/12 2023.

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Specialanpassade skogsekipage Du väljer själv hur ditt skogsekipage ska se ut och vilka maskiner och redskap du behöver för arbetet i skogen. Vi erbjuder ett helhetskoncept med flexibla lösningar och hjälper dig när du behöver tips och råd. Välkommen att kontakta någon av våra maskinsäljare eller besök KompetensCenter Skog i Värnamo. Här kan du provköra vårt samlade utbud av skogsmaskiner och tillbehör på vår testbana ute i skogen. Ett komplett sortiment, starka samarbetspartners och en rikstäckande service – Lantmännen Maskin är det naturliga valet för dig som arbetar i din egen skog. Reservdelar, tillbehör och service är också viktigt. Vi ger dig allt på ett ställe.

Följ oss på sociala medier

Tel 0771 - 38 64 00 www.lantmannenmaskin.se

MF950 Standard line Just nu finns ett begränsat antal skogsvagnar från Trejon Multiforest i specialutförande. De kommer rätt utrustade och till rätt pris. Totalvikt 9,5 ton Antal bankar: 3 st Hjul: 400/60-15,5” Trac Vikkran räckvidd: 6,5 meter K A M PA NJ PR I S MF950 + V6500 STANDARD LINE

182 900:-

Läs mer på Trejon.se Kampanj längst t o m 31/12 2023

En bra dag. En Trejondag.

ELEKTRIFIERING AV SKOGSBRUKET

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Ser fram mot elektriska timmerbilar Hur går det egentligen? Idag rullar en helt elektrisk timmerbil i norra Sverige. Men de eldrivna jättarna med en totalvikt på 64 ton kan snart bli fler. Det tror Anna Pernestål, seniorforskare på Skogforsk. TEXT MARI NÄLSÉN FOTO DAN BOMAN, SKOGFORSK, PRIVAT

– VI GENOMFÖR JUST nu en förstudie kring fossilfria transporter och vi bedömer att ungefär 50 procent av de timmerbilar som köps nya 2030 skulle kunna vara eldrivna, säger hon. Den timmerbil som idag rullar på de norrländska vägarna är en prototypbil som kör korta sträckor mellan terminal och industri och runt om i världen har länder som Australien och Storbritannien också börjat titta på att låta timmerbilarna gå på el. Nyligen avslutades en förstudie genomförd av Skogforsk och flera skogsbolag som syftade till att sätta fart på elektrifieringen av skogsbrukets transporter. Anna Pernestål från Skogforsk menar att det finns stora möjligheter att vi snart är där. – Den bil som idag finns att beställa med standardvikten 64 ton marknadsförs med en räckvidd på 250 kilometer. – Om vi då säger att vi är ute och kör i terräng så kanske räckvidden är 200 kilometer. Det innebär 100 kilometer enkel väg från skogen till industrin vilket betyder att det skulle kunna fungera om bilen kan laddas när den kommer in till industrin. Rent tekniskt är vi redan där så att säga. Frågan om laddning avgörande Hon säger att det naturligtvis finns utmaningar att byta driftssystem. Var kan bilen laddas och hur lång tid tar det samt logistiken för laddningen. Utöver det tillkommer en högre kostnad för inköp av bilen. – Den är dyrare att köpa men billigare att köra. Om man använder den mycket blir totalkostnaden densamma. Nyckeln är att få kontroll på sin laddning, kanske genom avtal med laddbolag och eventuellt med egna laddstolpar. Förstudien ”Accelerera elektrifieringen av skogsbrukets transporter” har satt som mål att av de nya virkesbilar som säljs 2030 ska 50 procent vara eldrivna.

”De elektriska sågarna har blivit populära, bland annat hos företag som vill profilera sig som miljövänliga.”

Anna Pernestål, seniorforskare på Skogforsk

När det kommer till eldrivna skogsmaskiner har inte utvecklingen kommit lika långt. Det beror främst på att det inte är möjligt att ladda maskiner som befinner sig långt ute i skogsterräng. – Den lösning man kan tänka sig är en hybridmaskin med en förbränningsmotor som laddar batteriet. Min gissning är att det är den vägen vi kommer att få ta först, säger Anna Pernestål. Stort utbud av mindre maskiner Gällande lite mindre maskiner som hanteras med handkraft finns det idag ganska mycket att välja på. Allt från enklare sågar att ha sällan till proffssågar som konkurrerar med de häftigaste bensindrivna. Tomas Gullberg, verksamhetsledare på Säker skog ser både fördelar och nackdelar. – De elektriska sågarna har blivit populära, bland annat hos företag som vill profilera sig som miljövänliga, säger han. Fördelarna är många. De eldrivna motor- och röjsågarna går tystare, även om de inte är helt tysta. Personen bakom sågen behöver inte andas in avgaser och för de som tycker det är jobbigt att dra i gång sågen med snöre är det bara att trycka på en knapp. Tidigare har sågarnas prestanda

Tomas Gullberg, verksamhetsledare på Säker skog

Agneta Johansson, logistikchef, Mellanskog

ELEKTRIFIERING AV SKOGSBRUKET

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Elektriska sågar blir allt populärare i det svenska skogsbruket.

Redan nu finns en timmerbil med 64 ton standardvikt att beställa. Den har räckvidden 250 kilometer.

varit föremål för diskussion men så tycker Tomas Gullberg inte att det är idag. – Toppmodellerna av de eldrivna ligger i samma nivå som 50 kubiks proffssågar. Ställer krav på säkerheten Det finns även en del utmaningar. Batterier och dess förvaring är en. För att kunna använda sågen en hel dag behövs flera batterier och för att de ska fungera så behöver de hållas torra och relativt varma varför man behöver en särskild batteristrategi. Det finns dessutom vissa skillnader som gör att Tomas Gullberg befarar att säkerheten kan försämras.

– När du startar en bensindriven såg hör och varnas omgivningen att farligt arbete snart kommer ske. En batterisåg hörs inte, säger Tomas Gullberg. Det finns också en risk, menar han, eftersom en batterisåg med batteriet monterat saknar vanlig startprocedur och därför ska behandlas som en bensinsåg på tomgång. – Man måste ha en disciplin att alltid plocka ut batteriet annars kan den startas av exempelvis ett barn. Jag ser också en risk att man inte betraktar en tyst motorsåg som lika farlig som en traditionell. – Jag är rädd för att det kommer ske några olyckor som inte skulle ha skett med mer

högljudda och ”svårstartade” bensinsågar och att fler kommer slarva med skyddsutrustningen, säger han. Han tror att den som använder motorsågen mycket kan göra en miljöinsats genom att byta till en batterisåg men att det är mera tveksamt för sällananvändare. Mellanskog ser en spännande framtid – Mellanskog följer nyfiket utvecklingen mot mer elektrifierade transporter för att minska vår klimatpåverkan och ser fram emot att testa elektriska timmerbilar när det blir aktuellt, säger Agneta Johansson, logistikchef på Mellanskog. ¶

JÄMSTÄLLDHET I MELLANSKOG

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Makt, män och skog – så skapar vi jämställdhet tillsammans. När året nu övergått i sina mörkare månader arbetar Mellanskog med att belysa temat jämställdhet. Vi får tillfälle att sitta ner med Mellanskogs vd Fredrik Munter för ett samtal om personlig drivkraft, lönsamhet i skogsbranschen och vägen framåt. TEXT SARA LANDGREN FOTO JESPER MOTT, CALLE BREDBERG

FREDRIK HAR ARBETAT i skogsbranschen hela sitt yrkesverksamma liv. 2002 tog han anställning på sitt första skogsföretag. Då pratades det inget om jämställdhet. Det var inte förrän på Holmen som hans dåvarande chef hade börjat uppmärksamma frågan, 2010 ungefär. Men den riktiga ögonöppnaren var #metoo-uppropen som började hösten 2017, och det efterföljande uppropet från hans egen bransch: #slutavverkat. – Att få höra vittnesmålen från min bransch som jag jobbat i så länge, det var överväldigande. Det var tungt att se tillbaka och inse att jag själv sett, hört och varit en del av det men ändå inte agerat. Jag förstod inte, och det är inget jag är stolt över. Samtidigt var det svårt att inte gå i försvarsställning. För mig lossnade det på riktigt när en konsult på Holmen hjälpte mig förstå att det inte är kritik mot mig personligen som man, utan mot systemet jag är uppvuxen i. Då kunde

”Att få höra vittnesmålen från min bransch som jag jobbat i så länge, det var överväldigande. Det var tungt att se tillbaka och inse att jag själv sett, hört och varit en del av det men ändå inte agerat. Jag förstod inte, och det är inget jag är stolt över.”

jag klarsynt ta till mig av hur samhället egentligen ser ut. Att jag inte var orsaken men kunde vara en del av lösningen. Det hjälper mig också i känslan att jag kan jobba med de här frågorna även om jag inte är ett perfekt föredöme 100 procent av tiden. Jag kan ändå påverka framtiden. Sedan Fredrik tillträdde rollen som vd på Mellanskog 2019 har han fortsatt utveckla föreningens jämställdhetsarbete och tagit nya initiativ för att utbilda och ge färska perspektiv. Inom stora delar av Mellanskog har jämställdhetsarbetet kommit långt, men det finns mycket kvar att göra. Arbetsuppgifterna på Mellanskog är fortfarande i hög utsträckning könsuppdelade och jämställdheten behöver öka både i fältverksamheten där många män jobbar och i administrationen som är kvinnodominerad. Jämställdhet kritiskt för kompetensförsörjningen Rättvisa är en viktig drivkraft för Fredrik. Som skogsägarförening är rättvisa även stipulerat i kärnuppdraget. Då blir det också strategiskt. Om alla skogsägare ska kunna vända sig till oss, då måste vi också kunna möta dem. Fredrik vill att skogsägare ska välja Mellanskog främst för att vi är bra på det vi gör. Vi måste vara lönsamma. Han vill att skogsägare väljer Mellanskog främst för att vi är bra på det vi gör. Vi måste vara lönsamma. – Utöver min personliga drivkraft tycker jag lönsamhet är minst lika viktigt. Det blir fel om vi tänker att lönsamhet inte är en aspekt av jämställdhet. Vi går nu in i en lång period där det råder stor brist på kompetens. Mellanskogs framgång avgörs av människorna hos oss. Det säger sig självt att vi hamnar på efterkälken om vi begränsas i vår rekrytering för att talanger väljer bort skogen som arbetsplats till fördel för andra branscher som är mer jämställda. Vi behöver alla perspektiv om vi vill att vår förening ska fortsätta växa genom innovation och nytänkande, särskilt i den här tiden av ständigt ökande förändringstakt.

”Mellanskogs framgång avgörs av människorna hos oss. Det säger sig själv att vi hamnar på efterkälken om vi begränsas i vår rekrytering för att talanger väljer bort skogen som arbetsplats till fördel för andra branscher som är mer jämställda.” Makt, män och skog Jämställdhet berör alltså oss alla, men ansvar och arbetet med jämställdhetsfrågor drivs ofta av kvinnor. Störst effekt uppnås rimligen av att männen, som utgör majoritet i skogsbranschen, tillsammans skapar och driver den förändringen. ”Hur kan vi män på Mellanskog ta ett större ansvar för jämställdheten?” var Fredriks tanke när han i oktober bjöd in till ett första samtal för män, med inspiration från NYKS (Nätverket för yrkesverksamma kvinnor och icke-binära i skogsbranschen). Under parollen ’Makt, män och skog’ bjöds 14 män från hela verksamheten in till en öppen dialog om normer och värderingar. Samtalen leddes av Jesper Fundberg, fil.dr i etnologi och lektor på polisprogrammet, Malmö universitet. – Det vi åstadkom under vårt samtal var att skapa ett förtroendefullt klimat där vi medvetet

JÄMSTÄLLDHET I MELLANSKOG

Fredrik Munter, vd Mellanskog.

MED MELLANSKOG NR 4 2023

jobbade oss förbi den jargong som ska skydda det som är känsligt och obekvämt. Jag tror män behöver de här kontexterna för att i trygghet omvärdera sin världsbild. Man får jobba för att skapa det eftersom det i de flesta fall inte räcker att en person börjar samtala på ett annat sätt i ett fikarum där normerna sitter i tapeten. Vi förstår nu med all tydlighet att det vi vill åstadkomma är en kulturförändring. Ett skifte i hur vi som arbetar här ser på oss själva och vår bransch, fri från generaliserande antaganden. Det behöver ligga i allas intresse att vara en god kraft i samhället. Hemma har Fredrik en dotter på 18 år och en son på 15. När de fortfarande var små var insikten

JÄMSTÄLLDHET I MELLANSKOG

om deras olika förutsättningar i livet ännu en stor ögonöppnare för honom. Men de tillhör en generation där jämställdhetsfrågan alltid varit aktuell, och de kan identifiera problematiska beteenden innan han själv hinner. Hur attraktiv kommer skogsbranschen vara som arbetsgivare för den här generationen? – Min förhoppning är att framtidens medarbetare och studenter ser skogsbranschen som en möjligheternas bransch och att jämställdhet inte längre är en fråga som begränsar oss. Att en människa, oavsett komposition, ska kunna se sig själv i en skogsmaskin, som rådgivare eller varför inte som vd. ¶

! Hos oss ska alla känna sig välkomna Mellanskogs värdegrund präglas av likabehandling. Hos oss har alla samma grundläggande rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi accepterar ingen diskriminering och vill med ett jämställt Mellanskog göra riktig skillnad och påverka skogsbranschens utveckling. Hos oss ska alla känna sig välkomnade och trygga. Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för våra medlemmar och det privata skogsbruket. Forskning visar att män och kvinnors välmående och arbetsprestation ökar på jämställda arbetsplatser. Förtroendevalda och medarbetare ska spegla medlemskåren. Idag består Mellanskog av 75% män och 25% kvinnor. Bland våra medlemmar är det lite mer jämställt: 67% män och 33% kvinnor. Jämställt brukar man säga är 40/60 eller jämnare. Mellanskog strävar inte bara efter en jämn könsfördelning utan också jämställdhet inom bland annat attityder, normer och värderingar.

ANNONS

MED MELLANSKOG NR 4 2023

NYHET! ALSTOR 850 SKOTARE | SKÖRDARE | KOMBIMASKIN

För oss som älskar skogen För mer info, demo och provkörning, kontakta din närmaste återförsäljare.

www.alstor.se | Tel. 0524-407 45

Rulldrift och hög mark frigång Moheda 121-4WD har 12 tons lastkapacitet och är den drivna skogsvagn som säljs mest i Mohedas sortiment. Vagnen är populär både hos privata skogsägare och entreprenörer. Det är en vagn som smidigt tar sig fram i krävande terräng tack vare hydraulisk rulldrift och hög markfrigång. Besök din Lantmännen Maskinanläggning så berättar de mer.

FTG Cranes AB info@ftgforest.com | Tel. 0521-26 26 30 Läs mer på ftgforest.com/moheda

Besök oss på ftgforest.com/moheda

MED MELLANSKOG NR 4 2023

KLENTIMMERSÅG I VÄRLDSKLASS

Klentimmersåg i världsklass Träindustriföretaget Setra beslutade 2021 att genomföra flera investeringar i bolagets sågverk. En av investeringarna ”Skinns 270” realiseras nu i sågverket i Skinnskatteberg som kommer att bli en av Europas modernaste klentimmersågar. TEXT MELLANSKOG FOTO MELLANSKOG, PRIVAT

I BÖRJAN AV DECEMBER är det planerat för den första timmerstocken att passera den nya anläggningen i Skinnskatteberg. Därmed byter såglinjen inriktning från att såga talltimmer med 18 centimeter i topp och grövre, till att specialisera sig på klent timmer av tall och gran, 13 till 20 centimeter i topp i diameter. – Ska man såga klent timmer så ska man göra det bra, och det kommer definitivt nya såglinjen att göra! Timret kommer transporteras från skogsägare inom en 15 mils radie till den nya sågen. Inledningsvis tall men till nästa sommar även gran, berättar Anders Berggren, affärsutvecklare på Mellanskog som har varit med i arbetet med etableringen. Ett bra logistiskt virkesflöde till anläggningen har varit en viktig parameter för Mellanskog att säkerställa, med särskild hänsyn tagen till rationell hantering avseende antal sortiment – det måste fungera för familjeskogsbrukets lite mindre avverkningstrakter, trånga avlägg samt leveransvirke. Men också att logistiken bidrar till Mellanskogs hållbarhetsmål där målet är minskad klimatpåverkan med 60% per levererad kubikmeter till 2030. Inmätning med bildavläsning Inmätning av sågtimmer sker traditionellt genom stockmätning där varje enskild stock mäts. Vid såganläggningen i Skinnskatteberg finns däremot en helt ny mätstation, MABEMA. Timmerbilen kör sakta igenom en tältliknande byggnad utrustad med teknik för bildmätning och laserscanning. Bilder skickas till en fjärrmätningscentral, där den läses av utan att transporten behöver anpassa sig till vare sig öppettider eller personal på plats. Tekniken finns på några andra av anläggningar i Mellanskogs område och är godkänd av Biometria. Resultatet från inmätningen ligger till grund för affären mellan skogsägaren och Mellanskog respektive Mellanskogs affär med Setra. Den nya sågen, HewSaw R200 från finska Veisto Oy, är högeffektiv och när stocken sågas till produkter går det undan. Målet är att producera

270 000 m³ sågad vara per år när anläggningen beräknas ha full kapacitet år 2025. Det motsvarar ungefär 5 miljoner stockar på ett år, jämfört med dagens produktion på cirka 1,2 miljoner stockar. Idag sågas tolv stockar i minuten i Skinnskattberg, med den nya sågen går det att såga upp mot 60 stockar i minuten, en stock i sekunden. Den sågade varan; plank, brädor och reglar, ska torkas och paketeras innan transport vidare ut i världen. För att mer klimatvänligt kunna komplettera sina lastbilstransporter med tåg i framtiden har Setra investerat i ett industrispår på den järnväg som går precis utanför sågverket. – Virke från Skinnskatteberg kommer till stor del gå på export, berättar Kristofer Ek, råvarukoordinator på Setra Group. Trall- och snickerivirke till Europa, samt internleveranser till Setras förädlingsindustri i Långshyttan. Där används furan från Skinnskatteberg för tillverkning av limträbalkar, vars slutdestination troligtvis är Japan – en av Setras största marknader på just limträbalkar.

att såga stockar som är 18 centimeter i topp och grövre. På så vis skapas förutsättningar att öka produktiviteten vid varje såglinje. Och den ökade produktiviteten ligger i Mellanskogs medlemmars intresse. Varje år sker en utdelning till Setra Groups ägare och eftersom Mellanskog äger 49,5 procent av bolaget får föreningens medlemmar del av vinsterna i form av utdelning på Mellanskogs aktieinnehav. – Den stora effekten av investeringen i Skinnskatteberg uppnår vi genom att specialisera dessa tre sågar, säger Kristofer Ek, Setra. ¶

Fler såglinjer specialiseras Med den nya högspecialiserade klentimmersågen på plats i Skinnskatteberg kommer sågverken i Kastet och Heby, som idag sågar både klent och grovt timmer att renodla sina verksamheter till

”Ska man såga klent timmer så ska man göra det bra, och det kommer definitivt nya såglinjen att göra.”

Kristofer Ek råvarukoordinator på Setra Group

Anders Berggren affärsutvecklare på Mellanskog

KLENTIMMERSÅG I VÄRLDSKLASS

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Malå

! Setras industrier Setra är ett av Sveriges största träindustriföretag. I bolagets anläggningar förädlas skogsråvara till klimatvänliga, högförädlade produkter såsom limträ, hyvlat, komponenter och KL-trä för byggnation och boende på en global marknad. I Setras koncern ingår sju produktionsenheter och ett träindustricenter för förädling i Långshyttan. Alla enheter utom Malå finns i Mellanskogs geografi. • Färila • Hasselfors • Heby • Kastet • Långshyttan • Nyby • Skinnskatteberg • Malå Setra är ett aktiebolag som till 49,5 procent ägs av Mellanskog och till 50 procent ägs av Sveaskog. Övriga 0,5 procent ägs av cirka 1 400 mindre aktieägare.

Färila

Långshyttan Skinnskatteberg

Kastet Nyby Heby Hasselfors

Furusågverk Gransågverk Förädlingsenheter

MED MELLANSKOG NR 4 2023

MEDLEMSDEMOKRATI

Snart dags för årsmöten Snart är det dags för årsmöten men redan direkt efter förra årets föreningsstämma påbörjade valberedningen sitt arbete. – Det är viktigt med en styrelse som kompletterar varandra och som kan driva föreningen framåt på ett proffsigt sätt, säger Erik A. Eriksson som är en av sju valberedare till Mellanskogs huvudstyrelse. TEXT MARI NÄLSÉN FOTO MELLANSKOG, JESPER MOTT

MELLANSKOG ÄR EN ekonomisk förening och leds som alla andra föreningar av en styrelse. Föreningens huvudstyrelse har ansvar för affärsplanen utifrån den inriktning för Mellanskog som bestäms av föreningsstämman, och tillsätter vd. I övrigt består Mellanskog av skogsbruksområden som i sin tur har sina egna styrelser vilka arbetar med lokala frågor särskilt viktiga för medlemmarna i området såsom medlemsaktiviteter, näringspolitik och viltförvaltning. Redan direkt efter stämman inleder valberedningen arbetet inför nästa års föreningsstämma. – För oss som valberedning till föreningen handlar det om att intervjua vd och styrelseordförande samt övriga styrelseledamöter om arbetet i föreningen, berättar Erik A. Eriksson.

”Från valberedningens perspektiv ser vi att det är mycket positivt om fler unga medlemmar engagerar sig,”

! Skriv en motion Sitter du på en idé som skulle vara till nytta för andra medlemmar och kanske utveckla föreningen? Då kan du skiva en motion till föreningsstämman. Exakta detaljer för att skriva en bra motion finns på Mellanskogs hemsida.

Varje ledamot har mandat på två år och om ledamoten inte vill ställa upp för omval ska denne meddela valberedningen. – Det brukar vara när de bidragit med det de kan i styrelsen och vi ser gärna att de meddelar det tidigt på hösten så att vi har möjlighet att hitta en bra ersättare. Valberedningen letar brett Valberedningen får ständigt in tips från Mellanskogs medlemmar och medarbetare om personer som skulle kunna passa i styrelsen och när de får indikationer på att någon inte ställer upp för omval är det dags att se över vilka som finns på listan. Strategin är att hitta personer med olika kompetens som kan komplettera varandra. – Vi försöker hitta en variation av kompetenser från olika bakgrunder såsom skogsägare, ekonomer och företagsledare för att blanda olika styrkor och erfarenheter. Det är dessutom viktigt med en jämställd styrelse eftersom det ger ett bättre lagarbete. Det handlar om en mycket stor ekonomisk förening med över 27 000 medlemmar vilket gör det viktigt att styrelsen är väl sammansatt och speglar medlemskåren. Mellanskogs styrelse ska enligt stadgarna bestå av mellan sju och elva ledamöter. De senaste åren har de varit åtta. Erfarenhet från styrelseuppdrag är önskvärt. – Vi ser gärna att ledamöterna har erfarenhet av styrelserum men får vi ett namn föreslaget som lämplig av flera olika personer lyssnar vi på det. Det är troligt att en sådan person är en god representant för Mellanskog. Erik A. Eriksson skulle gärna se fler yngre förtroendevalda.

– Från valberedningens perspektiv ser vi att det är mycket positivt om fler unga medlemmar engagerar sig, Som ekonomisk förening är det viktigt att alla medlemskategorier får utrymme att påverka föreningens utveckling.

Erik A. Eriksson Mellanskogs valberedning

Fredrik Staland medlemschef på Mellanskog

MEDLEMSDEMOKRATI

MED MEDMELLANSKOG MELLANSKOGNR NR4 4 2023

Mellanskogs föreningsstämma 2023 på Uppsala slott.

Intressanta kandidater djupintervjuas och om deras kompetensprofil matchar Mellanskogs behov får de frågan från någon i valberedningen. Spännande att representera föreningen Erik A. Eriksson är själv en aktiv skogsägare vars skog en gång köptes av hans farmors far som också på den tiden var med och bildade skogsägar- föreningen. Erik A. Eriksson har varit medlem sedan 1998 då namnet var Västra Skogsägarna. – Jag tror på idén att arbeta tillsammans och dela på risker och vinster, säger han enkelt. Han tycker att man som förtroendevald i Mellanskog har stor möjlighet att påverka vilka frågor som föreningen ska lägga lite extra krut på.

– Ett exempel på det är att vi jobbar mycket och försöker påverka ägande- och brukanderätt och även betesskador är en prioriterad fråga. Att styrelseledamöterna påverkar vilka frågor som behöver lyftas kan man se över tid. En del frågor är konstanta men andra aktuella frågor idag är inte samma som de var för kanske tio år sedan. Att vara förtroendevald i Mellanskog är också givande på ett på ett personligt plan. Man får inte bara nya infallsvinklar och ökad kunskap utan också ett stort nätverk till gagn för den egna skogens brukande. – Med uppdraget följer också en social sida där man ofta får vara ute och representera föreningen på skogsdagar och vara ambassadör för Mellanskog ute i vanliga livet. Det är en mycket viktig del. ¶

! Alla 27 600 medlemmar äger en del av Mellanskog. Medlemmarna bestämmer föreningens inriktning och principen är en medlem – en röst. Fredrik Staland, medlemschef på Mellanskog, säger att det märks att politiker och beslutsfattare gärna möter och lyssnar på Mellanskogs förtroendevalda. – När du deltar i föreningens demokratiska samtal och beslutsprocesser har du stor möjlighet att påverka riktningen för Mellanskog. Och som förtroendevald är du företrädare för alla Mellanskogs medlemmar och det du gör i den rollen kommer att påverka familjeskogsbrukets förutsättningar i framtiden, säger Fredrik Staland.

KRISHANTERING I SKOGEN

MED MELLANSKOG NR 4 2023

När krisen slår till i skogen Mellanskogs medlemmar har de senaste åren drabbats av omfattande stormar, bränder och nu senast svinpest. Hur ser samhällets beredskap ut och finns det något skogsägare kan tänka på? Vi har pratat med tre myndigheter. TEXT KARIN JANSON FOTO MELLANSKOG, MAGNUS NYMAN

OM DET SKER en akut olycka i skogen eller till exempel en skogsbrand är det kommunens räddningstjänst som rycker ut. Men om händelserna blir riktigt omfattande, som till exempel under stormen Gudrun eller vid stora skogsbränder, kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, gå in och hjälpa till. – Vi har nationella resurser för att hjälpa kommunerna vid kriser, till exempel bistå med större vallar när översvämningar hotar samhällsviktiga funktioner eller genom helikoptrar och brandflyg som kan hjälpa kommunerna vid

skogsbränder, säger Leif Sandahl, brandingenjör på MSB. Det finns också ett internationellt samarbete i EU, ERCC, som samordnas från Bryssel. Sverige har skickat hjälp och personal till andra länder vid katastrofer och kriser, samtidigt som vi fått hjälp med brandflyg från ett flertal länder. – Det kan även handla om andra saker, till exempel elkraftverk vid nödsituationer som kan uppstå vid stormar, säger Leif Sandahl.

Jordbruksverket publicerat, säger Matts Rolander på Skogsstyrelsen. De riktlinjer som rör skogen handlar om att sanera utrustning. – Om man själv eller personal har vistats i ett land där smittan finns, måste man sanera stövlar och redskap som planteringshackor, röjsågar, avverkningsmaskiner och liknande. Det samma gäller om man jagat utomlands, då ska man tvätta vapen, kläder och eventuella jakthundar, säger Matts Rolander.

”Mig veterligen finns inget virus i omlopp som kan få lika storskaliga konsekvenser som afrikansk svinpest.”

Lokala skogsskadegrupper Skogsstyrelsen har som uppgift att samordna, informera och stödja när det uppstår skador på skogen. I Mellanskogs verksamhetsområde finns lokala skogsskadegrupper, med representanter från Skogsstyrelsen och andra aktörer. Grupperna används för planering, informationsutbyte och aktiviteter vid större händelser. Däremot samordnar Skogsstyrelsen inte operativa åtgärder, även om myndigheten kan bistå med hjälp. Till exempel bistår Skogsstyrelsen i bekämpningen av afrikansk svinpest, där Jordbruksverket är ytterst ansvariga. – Vi sitter med i en samordningsgrupp och har varit med och tagit fram delar av de riktlinjer och dispensmöjligheter för skogsbruk som

Ett detektivarbete Innan smittan bröt ut hade Jordbruksverket följt utvecklingen i Europa, berättar Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverkets djuravdelning. – Vi var förberedda och hade bland annat diskuterat med Jägarförbundet på förhand om att vi eventuellt behövde deras insats. Det var därför vi kom i gång så snabbt med de viktiga insatserna i början, kadaversök och att få koll på smittans utbredning. I början handlar det om att lokalisera och begränsa smittan och sedan bekämpa. Som grund för arbetet finns bland annat en riskvärdering för afrikansk svinpest som Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, tagit fram.

Leif Sandahl brandingenjör på MSB

Katarina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverkets djuravdelning

Matts Rolander, regionskadesamordnare på Skogsstyrelsen

KRISHANTERING I SKOGEN

– SVA har utgått från att mänsklig aktivitet är den mest sannolika smittvägen. De har använt data för befolkningstäthet, trafik på vägar och från hamnar, förekomst av rastplatser och uppskattad vildsvinspopulationstäthet i sin analys. Att smittan startade i ett område med väldigt mycket skog och låg befolkningstäthet var oväntat, säger Katharina Gielen. En annan utmaning var att epizootilagen, som reglerar åtgärder för djurburna virus, inte har någon täckning för vad som händer om skogsägare drabbas. – Därför tar det tid att reda ut ersättningsfrågan och betala ut till skogsägare. Nu ska det i alla fall ha blivit rätt, säger Katharina Gielen.

”Vi har nationella resurser för att hjälpa kommunerna vid kriser, till exempel bistå med större vallar när översvämningar hotar samhällsviktiga funktioner.”

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Jordbruksverket har också en allmän beredskap för andra smittor, som bygger på SVA:s rapportering. – SVA gör en löpande övervakning av döda djur och fallviltsundersökning. Om man hittar ett dött djur i skogen bör man alltid kontakta dem, så kan de bedöma om djuret ska skickas in för analys. Det gör att vi har god koll på sjukdomsläget. Finns det några andra virus skogsägare bör vara vaksamma inför? – Mig veterligen finns inget virus i omlopp som kan få lika storskaliga konsekvenser som afrikansk svinpest. Fågelinfluensan är förstås en annan allvarlig sjukdom vi bevakar, men den rör ju inte skogsägare, säger Katharina Gielen. ¶

MED MELLANSKOG NR 4 2023

GOTT TILL JUL

Tips för en ännu godare jul MED BARA ETT par veckor kvar fram till jul är det hög tid att fundera på vad som ska serveras när familj, släkt och vänner ska samlas och umgås över god mat och dryck. För att sätta fart på fantasin och ge inspiration vill vi tipsa om Katarina Klings nyutkomna bok fylld med över 50 juliga recept. Här hittar du desserter, fantasifullt julgodis, mättande bröd och läskande drinkar. Vad sägs om glöggkokta päron med mandelgrädde, skumgranar, saffranssnittar med apelsin, franskt kryddbröd och polkagrismojito? Eller varför inte duka gottebordet med klassisk knäck, mormors julkarameller, len apelsinmousse och förtjusande ingefärskakor? Här hittar du garanterat några nya julfavoriter. Katarina Kling är mat- och bakkreatör och driver den populära matbloggen KlingsKitchen. Med det önskar Med Mellanskog alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Katarina Kling

MARTIN EKMAN

Vit glögg med apelsin En värmande vit glögg som skapar en härlig julstämning.

BAKA JULENS GODA Godis, desserter, bakverk, bröd & juliga drinkar! Av: Katarina Kling Förlag: Semic Boken kan köpas i bokhandeln eller beställas på Internet.

8 glas 1 apelsin, strimlat skal 30 cl torrt vitt vin 150 g rårörsocker 3 stjärnanis 1 kanelstång 5 kardemummakapslar

GÖR SÅHÄR

Till servering 75 cl torrt vitt vin 100 g mandlar, skållade 150 g russin 1 apelsin

3. Vid servering: Sila bort skal och kryddor. Blanda i vitt vin, mandlar och russin. Värm.

1. Skär ner strimlor av apelsinen i en kastrull utan att få med något av det vita. Blanda i vitt vin, rårörsocker, stjärnanis, kanelstång och kardemummakapslar. 2. Låt sjuda i 30 minuter på låg värme. Låt sedan stå och dra i 8 timmar, gärna över natten.

4. Skär apelsinen i skivor och lägg i glasen. Häll över den varma glöggen och servera. Alkoholfritt alternativ Använd ett alkoholfritt vitt vin eller äppelmust.

GOTT TILL JUL

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Saffransmums Dessa är ett måste till julens alla fikastunder. 16 bitar 150 g smör 1 1/2 dl mjölk 1/2 g saffran 2 ägg 3 dl strösocker 4 1/2 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver Till glasyren 75 g smör 1 msk vispgrädde 1/2 g saffran 3 1/2 dl florsocker 1 1/2 dl kokosflingor GÖR SÅHÄR 1. Smält smöret och blanda med mjölk och saffran. Låt svalna. 2. Vispa ägg och strösocker fluffigt med elvisp i en skål. Blanda i vetemjöl, bakpulver och smörblandningen och rör till en jämn smet. 3. Häll i en form 20 x 20 cm klädd med bakplåtspapper. 4. Grädda i 175 grader i cirka 25 minuter. Låt svalna. 5. Rör ihop glasyren. Smält smöret och blanda i grädde och saffran. Låt svalna och rör sedan ihop med florsocker till en jämn glasyr. Bred den över kakan och avsluta med att strö över kokos. 6. Skär i rutor.

Kolapaj med lingon Söt kola som är toppad med syrliga lingon. En otroligt god kombination och en given succé på julbordet. 8 bitar Pajdeg 4 dl vetemjöl 1 msk strösocker 125 g smör, kylskåpskallt 1 ägg Kolafyllning 50 g smör 2 dl vispgrädde 1 dl ljus sirap 1 dl strösocker Till servering 1/2 dl lingon 2 dl vispgrädde

GÖR SÅHÄR 1. Pajdeg: Blanda vetemjöl och strösocker i en skål. Dela smöret i små bitar och blanda i det. Blanda till sist i ägget och arbeta ihop till en deg. 2. Plasta degen och ställ i kylen i 30 minuter. 3. Sätt ugnen på 175 grader. 4. Kavla ut degen och fodra en avlång pajform eller springform. Grädda mitt i ugnen i cirka 25–30 minuter tills pajen får gyllenbrun färg. Låt svalna. Fyllning: Ha i smör, vispgrädde, sirap och strösocker i en tjockbottnad kastrull. Koka på medelvärme i cirka 20–25 minuter till 120 grader. Häll kolan i pajskalet och låt den stå i rumstemperatur i cirka 30 minuter innan du ställer den i kylen i minst 1 timme eller över natten. Garnera med lingon och vispgrädde innan servering.

MED MELLANSKOG NR 4 2023

ANNONS

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I

Kapa kostnader Nu kan du som är medlem i Mellanskog göra bättre affärer. Med Samköpsrabatter får du bättre priser hos fler än 50 leverantörer. Det är helt kostnadsfritt och du förbinder dig inte till något.

50+

bilar, rabattavtal på lceller, byggmaterial, so sor, arbetskläder, re . verktyg och mer

Välkommen till samkopsrabatter.se

TRÄDGÅRDSKRÖNIKAN

Under vintern får du en annan och ibland bättre översikt över din trädgård. Använd den för att planera över hur du bäst använder dina ytor.

Barrväxter och andra vintergröna växter är underbara att ha i trädgården på vintern.

MED MELLANSKOG NR 4 2023

Tänk på att skydda dina små buskar och perenner under vintern! Lägg gärna ett nät över dem du är räddast om eller lägg flis på jorden runt stammarna så att det blir svårare för sorkar att gräva tunnlar nära rötterna.

En vinterträdgård präglad av omtanke Nu finns lite extra tid att ta hand om bortglömda delar av trädgården, dess invånare, dess verktyg och inte minst dig själv. TEXT OCH FOTO ELIN IDERSTRÖM

KAN DU INTE få nog av trädgårdsarbetet? Då finns det ett helt gäng olika projekt att ta tag i hur kallt och snöigt det än är. Fågelholkar berikar I naturen råder det brist på ihåliga trädstammar och annat som kan bli naturliga boplatser för fåglar. Välkomna fågelgäster blir nytta både för den biologisk mångfalden och för djurlivet i din trädgård. Småfåglar äter nämligen gärna upp en del frustrerande skadeinsekter! Fågelholkar kan du sätta upp när som helst på året och det finns en uppsjö av information på nätet om olika typer, inklusive ritningar för dig som vill bygga en själv. Ta hand om dina arbetsverktyg Handen på hjärtat – hur bra har du tagit hand om dina trädgårdsverktyg under året? Om svaret inte är hundraprocentigt är det dags nu. Samla ihop alla verktyg och redskap, rengör dem, olja in sådant som ska oljas in och slipa sådant som behöver slipas. Förvara verktygen sedan på en torr plats tills de ska användas igen, så slipper du en del rost. Planera för din nästa vinterträdgård Ingen tid är bättre än nu för att bestämma hur du vill att din trädgård ska se ut och kännas och fungera på vintern. Under den frodiga sommaren

kan det vara svårt att se framför sig – men nu är det perfekt. Vill du ha mer stämningsfulla, vintergröna barrväxter, som en och annan idegran? Planera redan nu var du skulle vilja ha dem och av vilka sorter, så du är redo när planteringssäsongen kommer. Önskar du dig en längre odlingssäsong? Då kanske ett växthus är något att börja spara till. Skulle du vilja ha mer färg och fågelliv? Då kanske ett vinteräppelträd borde sättas upp på önskelistan. En välförtjänt paus Men vissa trädgårdsgöromål går helt sonika inte längre att göra. Frusen mark sätter stopp. Hann du

inte rensa bort allt ogräs? Släpp dåliga samveten och kura ner dig i soffan i stället. Det som inte blev gjort kommer fram i vårens tö och kommer att gå bra att rensa även då. Under tiden får småfåglar och insekter lite extra skydd och mat. Skapa ett vackert blickfång Ett annat sätt att ta hand om dig själv är att göra din mörka trädgård lite härligare att titta på så här års. Punktinsatser räcker lång väg! Sätt upp en ljusslinga i trädet som syns bäst från vägen, ställ fram en vacker kruka med färggrann ljung vid ingången eller sätt upp en kärve till småfåglarna i trädgården med ett klarrött band omkring. ¶

! Kom ihåg-lista vid snö och kyla • Skotta bort snö från tak till växthus och tunnlar. • Skydda ömtåliga stammar med gnagskydd. • Täck unga buskar och träd med nät mot hungriga rådjur och älgar. • Täck bar jord så den inte torkas ut.

Elin Iderström Trädgårdsexpert och mångårig krönikör åt Med Mellanskog.

KORSORD

MED MELLANSKOG NR 4 2023

VARIT FIN FISK PLANETERNA SÄDES- BOLAGS- TELEHELT STORSOM ÄR 6 OCH 7 SKYL FORM SKOP ÖVERTY- BRITANFRÅN SOLEN GAD NIEN POSTMEDDELANDET UPPREKLAMERA FÖRSTÖR TRÄD

FIN COGNAC KAN HA HIMMEL

ANDMAT

DEBET TALL FÖRR EXPOT

SLUT MÖBLERAT TÄLJVIRKE AVSE FÖRR

KALIUM PUPILLREAKTION

GRÖNA

KONFEKT

KROPPSÖPPNING 64 PÅ SCHACKBRÄDET PRISPENGAR

PRIMI- STÖRRE TIV SÄSTUGA SONGSKRETA NYHET

LÄNGRE TID KRYP I EDAMER

STÖRRE MÅTT

OX XUDDE 1853

SPECIELLA

SOM F.D.

PÅ BIL I HAAG TVÄRSLÅN

UNISON

F.N. UTOMLANDS STRÄCKTES UT ÅT ALLA HÅLL

BLYGSAM

MEDARBETARE

JÄMBÖRDIGT SVITEN

JÄMLIKT RÅDVILLA

RÄKNAS SOM EN VITVARA

SOLNALAG STRAFFATS

HÖRS FRÅN VISST REVIR SENIOR KONKURRENTEN

BELGISK STAD

ORDNADE HÖGEN

YTTERDELEN SANKT KORT SLAGREDSKAPET

MED BÖR LÖS BASIST KUNNA KONSISTENS HÅLLA?

BITA UTSVÄVANDE

ÄR KRYDDAT MED ENBÄR VÄLDIGT BUCKLIGT

MISS I MUSIKEN

RADON KVICKSILVERRAS

DELSTAT

DRAR TILL SIG NATRIUM

VATTENÅNGA

REFERENSVERK FÖR BYGGET

REPETERA

SYMBOL ÄR ETT INDISKT INSTRUMENT

KÄND SOLBERG I NORGE

Vinn en vacker Tornedalskåsa av masurbjörk! Bland de rätta svaren lottar vi ut tre exemplar av Mellanskogs kåsa av masurbjörk. Perfekt att plocka fram på vinterutflykten och fylla med kaffe under en välförtjänt paus. Kåsan är kaffestestad och efterbehandlad med paraffinolja. Den ska endast sköljas ur med ljummet vatten. Använd ej diskmedel. Lycka till! Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 15 januari.

GENETISK KOD

Vinnare nr 3, 2023 Vi har dragit fem pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord som har vunnit Anders Levéns ”Nya älgkokboken – viltkockens bästa recept”. Grattis! Johan Larsson, Vittinge, Ingrid Petters, Stora Skedvi, Yvonne Jonasson, Funäsdalen, Jerk Eriksson, Borlänge och Inger Björkegren, Sunnemo. Rätt svar i förra numret är: HÖST I BOKSKOGEN och VÄSTERGÖTLAND.

GÄSTKRÖNIKA VD-KRÖNIKA

MED MELLANSKOG NR 43 2023 2022

Från julgranar till ett myllrande Europa Om några dagar kommer den att stå på hedersplats – glittrande, grön, lysande och doftande. Julgranen. Ett tecken på att julfriden har inträtt, men historiskt sett också ett skydd mot farliga makter och oknytt. SEDAN 1800-TALET finns julgranen i var mans eller kvinnas hem. Hos de flesta flyttar den in genom ett inköp utanför en mataffär, hos vissa genom samvetslös julgransstöld, hos en lycklig skara skogsägare kommer den från den egna skogen. Som så mycket annat så är fenomenet med julgran lånat, från Tyskland för att vara mer specifik. När vi nu går in i det nya året 2024 kanske lånade fenomen och idéer kan få vara ett tema? Insikten om hur mycket av vår vardag som kommer från omvärlden lär oss förhoppningsvis att förstå och acceptera varandra. Julen kommer som bekant från Tyskland, tandborsten från Kina, kåldolmen från Turkiet och skriftspråket från dagens Irak, för att nämna några exempel. I juni nästa år är det val till Europaparlamentet, ett epicentrum för lånade idéer och samarbete. Själva demokratin är ju till exempel ett koncept från Grekland, det allra första parlamentet hittar vi på Island. Mellan medlemsstater som Portugal, Holland, Ungern och Sverige finns många likheter – men också många olikheter. Det utgör EU:s styrka och ger oss förmågan att lära oss av varandra. Vilket i sin tur ger oss

förutsättningar att lösa frågor som klimatet, fred och säkerhet, migration, energiförsörjning och mycket annat. Skogsbruket kan möta flera av dessa utmaningar, det är jag stolt över. Men för att det ska fungera så behöver rätt beslut fattas på rätt plats. Det är grundläggande för att skapa acceptans och driv framåt kring EU:s högt ställda mål för bland annat klimat och miljö. Vi har förutsättningar att skapa ett myllrande och framgångsrikt Europa. I julklapp önskar jag mig beslutsfattare som har en tilltro till att en mångfald i brukande också skapar en mångfald i skogen. Eller som en skogsägare sa till mig häromdagen; ”den mest grundläggande nivån av beslut ligger ju hos mig när jag är ute med röjsågen”. I väntan på tomten sätter jag mig i soffan och tittar på en skev och gles julgran från min skog. Jag tänker att julefrid och skydd mot oknytt är två ekosystemtjänster från skogen som vi måste komma ihåg att prata om med politikerna. ¶ MARIE WICKBERG, hållbarhetschef Mellanskog

MED MELLANSKOG NR 4 2023

FRÅN SKOGEN

Viktigt i vinter MED SNÖ OCH IS i skog och mark är det dags att rusta sig för skogsägarens vinterarbete. Deklaration, röjning och arbeten där bra bärighet i marken behövs, är några delar som hör vintermånaderna till. Liksom planering och förberedelser inför nästa årstid. Kontakta din skogliga rådgivare eller förvaltare när du vill ha stöd och råd.

I november samlades Mellanskogs ordföranderåd i Orbaden för överläggningar.

Titta på webbinarier i lugn och ro UNDER HÖSTEN HAR Mellanskog sänt webbinarier om: lövträd och lövets framtid i våra skogar, hur du som skogsägare hittar rätt målsättning för din skog, hur skogsförvaltning fungerar och om våra nya tjänster inom ekonomisk och juridisk rådgivning. Du hittar alla tidigare sändningar på Medlemswebben.

Uppdaterade medlemsbesked och årsbesked NU BLIR DET ENKLARE att läsa årsbesked och medlemsbesked. Handlingarna har fått en ny struktur med klassisk uppställning för resultat- och balansräkning. Det innebär att både årsbesked och medlemsbesked anpassats för bokslut och deklaration. All information om ingående balanser och årets transaktioner finns på Medlemswebben. Logga in med Mobilt BankID, eller med ditt medlemsnummer och lösenord. Behöver du hjälp? Kontakta oss på info@mellanskog eller ring 010-482 80 00. Läs mer här: www.mellanskog.se/hjalp-med-inloggning

FRÅN SKOGEN

MED MELLANSKOG NR 4 2023

@ Uppdatera dina kontaktuppgifter Vi vill ha kontakt med alla medlemmar och därför är det viktigt att dina kontaktuppgifter stämmer. Rätt uppgifter till dig i våra register gör att du får all information du behöver. Logga in på mellanskog.se och kontrollera att e-post och telefonnummer stämmer.

Mer digitala affärer

FOTO Mellanskog

MELLANSKOG LANSERAR under 2024 en ny digital plats för medlemmar och skogsägare. Plattformen kommer successivt att byggas ut med målet att erbjuda alla Mellanskogs tjänster digitalt. Redan från början finns möjlighet att se översikt av skogsinnehav och första tjänsten som går att beställa är röjning. Håll utkik under 2024!

Planerare samlas för problemlösning och nya perspektiv I BÖRJAN AV oktober samlades femtio av Mellanskogs anställda och entreprenörer som jobbar som planerare i Gammelstilla, söder om Sandviken för utbildning och inspiration kring bland annat forn- och kulturminnen, artskydd för fåglar och åtgärder i naturhänsynsytor. De skogliga planerarna har en nyckelroll i arbetet med att säkerställa att

Så många stockar kommer Setras nya sågverk i Skinnskatteberg att såga i minuten, alltså en stock i sekunden, när de är uppe i full kapacitet om ett drygt år. Läs mer om den här spännande satsningen och hur den också blir ett lyft för föreningens medlemmar på sidan 18.

Mellanskog håller en hög takt i produktionen, samtidigt som vi tar en god hänsyn till natur- och kulturmiljöer. – Det vardagliga arbetet som planerare består av mycket ensamarbete. Genom att samla våra planerare får alla ta del av samma innehåll och knyta kontakter för utbyte av problemlösande idéer och perspektiv, säger Lars Haglund, planeringsenheten, som arrangerade dagen. – När vi träffas så här lär vi oss av varandra och får förståelse för olika förutsättningar i Mellanskogs olika geografier, säger Ellen Johansson, planerare på Mellanskog.

” Den ekonomiska och juridiska rådgivningen kompletterar vår traditionella skogsrådgivning. Allt hänger ju ihop. Från nybliven skogsägare till dagen man lämnar skogen vidare har man olika behov och råkar ibland ut för utmaningar” Det här säger Joakim Frithiof, chef för den nya enheten Ekonomisk och juridisk rådgivning vid Mellanskog i vår artikel om att Mellanskog nu breddar sitt tjänsteutbud. Läs mer på sidan 4.

MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Med några goda råd hjälper vi dig med alla delar av ditt skogsägande. Som generationsskiften, till exempel. Att äga skog handlar om mycket mer än god skogsvård. Därför har vi utökat vårt utbud av rådgivning till att också gälla frågor som rör ekonomi, juridik och fastighet. Så att vi kan vara ett ännu bättre stöd för dig i ditt skogsägande. För det gäller att hitta en bra balans i avgörande frågor om man ska lyckas driva ett välskött och lönsamt skogsbruk. Läs mer på www.mellanskog.se/ejr