Med mellanskog nr2 2016 by Mellanskog

2 2016

MEDLEMSTIDNING

Träna i

NATURENS EGET GYM Läs mer om träning i skogen på sidan 16

Mer i tidningen

Allan Bergs vann fototävlingen

Mellanskogs största flisaffär någonsin rullar som på räls

Framtidens medlemsorganisation i fokus i Sunne

innehåll

med mellanskog nr 2, 2016 4

3 Ledare

Rapport från Sunne

6 Skogsägarbesök 9 MellanskogsElmia 10 Värtaverket 13

Skatter för skogsägare

14 Nationella skogsprogrammet 15

Fototävling

Träna i skogen

19 Medlemserbjudanden 21 Fråga skogsinspektorn 22

”Fast man är liten är man minst lika viktig som en stor.” Nalle Puh

Kometprogrammet

23 Korsord 24 Trädgårdskrönika 25 Vd-krönika

Från skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

3,35 % 5,35 % 8,45 %

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Jens Axelsson, Staffan Dalbrink, Marie Wickberg, Lars Nordström, Carolin Carlsson, Martin Ekman. Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: marie.wickberg@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Träning i skogen Foto: Maria Bergenheim Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2016 Ansvarig utgivare: Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

ledare

Skogsägarrörelsen in s n o g å n n ä e r a viktig ”Egennytta – tillsammans”. Just så sa en av Mellanskogs medlemmar när vi talade om meningen med föreningen. Det är korsdrag mellan orden. Ändå mitt i prick. Genom samverkan med varandra, skapar vi framgång för varje enskild skogsgård.

I år är det 110 år sedan den första skogsägarföreningen bildades i Sverige. Skogen hade fått ny betydelse, när ny teknik och allt friare världshandel fick sitt genombrott. Storskalig industri växte fram, järnvägar anlades och urbaniseringen tog fart. Jordbruket moderniserades och kunde släppa ifrån sig de många människor som industrierna behövde. Byggnationerna fordrade trävaror i aldrig förr skådad omfattning. Nya tryckpressar slukade papper till tidningar och böcker för ett folk som var läskunnigt, och bruk efter bruk anlades. För skogsägarna, som bar skogens flertusenåriga arv med bete, värme och lokalt byggande, var det inte lätt att hänga med i svängarna. Alltför många skogsägare blev lurade – på priset eller avlurade sin skogsmark. Det börjande i Dalarna

med mellanskog

NR 2 – 2016

Nya tiders skogsägare

Skogsägarföreningen är mer än handel. Självverksamma får högaktuell kunskap om både sortiment och skogspolitiska krav. Motorsågs- och röjsågsutbildningar lockar många. För oss som inte dagligen verkar i skogen, har studiecirklar som ”Nya tiders skog” och en egen skogsskötselplan blivit avgörande verktyg för att långsiktigt planera våra skogsföretag. Trygg, sakkunnig rådgivning finns via skogsinspektorerna. I själva verket behöver vi som är skogsägare idag föreningen mer än våra föregångare. De flesta av oss är yrkesverksamma på andra arenor än skogens, och vi behöver föreningens tjänster både i skogen och om skogen. Mellanskog är aldrig opartiskt. Mellanskog står alltid på skogsägarens sida, förstås även näringspolitiskt. Nya tjänster om skogens ekonomi och juridik, skräddarsydda mellan oss och LRF Konsult, skapar nu den helhet som gör oss enastående bland alla skogsaktörer. I vår ekonomiska förening är alla olika medlemmar lika mycket värda. Du kan påverka genom formella val och motioner. Värdefull är också delaktigheten i aktiviteter, där din närvaro berikar – både dig och Mellanskog.

FOTO: Trons

Först med stora mängder timmer och massaved kunde skogsägarna bli starka i prisförhandlingar. I Dalarna samlade sig skogsägare i den allra första föreningen. I den myllan har vi i Mellanskog våra djupaste rötter. Pionjärernas modell med stora kvantiteter och rätt sortiment för respektive kund, gäller lika för oss som är skogsägare i dag. Tack vare Mellanskog kan vältorna vid våra skogsvägar adderas till volymer som blir strategiska och prisvärda på marknaden. Den stora

massavedsaffären till SCA:s nya bruk i Timrå, är det senaste exemplet på hur en stor skogsägarförening påtagligt kan skaka om invand struktur.

Karin Perers Mellanskogs styrelse

En starkare

MEDLEMSORGANISATION Vintern har precis vänt till vår, utanför de stora glasrutorna på Selma Spa i Sunne syns bara några fläckar med snö. Här möts Mellanskogs förtroendevalda för att diskutera föreningens framtid. 30 000 medlemmar äger Mellanskog, några av dem har fått medlemmarnas uppdrag att sitta i skogsbruksområdenas styrelser, där bildar de länken mellan skogsinspektorerna och medlemmarna. TEXT: Marie Wickberg, Mellanskog FOTO: Emelie Ögren

nder hela förra året har Mellanskog fördjupat sig i hur framtidens medlemsorganisation borde se ut. Hundratals medlemmar har engagerat sig i arbetet. Resultatet blev bland annat fyra målbilder kring framtidens organisation och delmål som leder fram till målbilderna. Per Sandberg är verksamhetsutvecklare för medlemsfrågorna på Mellanskog. Han berättar mer om målen. – Bland annat handlar det om att bli fler aktiva medlemmar, om att öka jämställdheten och att bli vassare i näringspolitiken. Mellanskog har funnits i 110 år, det är en stabil grund att stå på, men samtidigt behöver vi vässa verktygen för nästa hundra år.

Tydliggöra fördelarna med en ekonomisk förening

Dagarna i Sunne innebär intensivt knådande av de olika målen, visioner ska bli till verkstad. Under fikat fångar vi en av deltagarna, Kristian Gustafsson som är mjölkbonde och skogsägare på Gotland. Han är dessutom vice ordförande i Gotlands skogsbruksområde. Hur tror du att framtiden ser ut när det gäller skog och skogsbruk? – Jag tror att ledordet framöver behöver vara ”snabbfotad”. Allt går snabbare, både informationsflöde och trender. Vi behöver kunna ställa om vår verksamhet utifrån vad både medlemmar och marknaden efterfrågar, säger Kristian. Mellanskog är en ekonomisk förening, ett sätt att bedriva företag som brukar betecknas som kooperativt. Per Sandberg berättar att den företagsformen fortfarande är relativt vanlig i Sverige. Många kanske inte tänker på att de handlar mat från ett kooperativt företag, eller har sina barn i barnomsorg som drivs i kooperativ form. 4

Per menar att fördelarna med kooperationen behöver bli tydligare. – Vi gör saker tillsammans, det gör oss starkare och det skapar mervärden för medlemmarna. En enkel grund, men samtidigt lite bortglömd, säger han. Medlemsorganisationen en viktig del av föreningen

Kristian håller med och ser flera anledningar för skogsägare att vara med i en medlemsorganisation. – Största fördelen är att det finns någon som köper mitt virke och som tillhandahåller de tjänster som jag efterfrågar. I kooperativen ska vinsterna gå tillbaka till medlemmarna. De traditionella skogsbolagen gör ju också vinst, men det får ju inte jag del av. Finns det några nackdelar? – En nackdel är att medlemsdemokrati kostar pengar, men det är ju samtidigt både en nackdel och en styrka. Utmaningen blir att få valuta för pengarna man satsar på medlemsorganisationen. Både Per och Kristian menar att gräsrotsverksamheten är viktig. Det är så man skapar engagemang, menar de. Kristian pekar särskilt på känslan av lojalitet. – Vi-känslan och lojaliteten är viktig. När tiderna förändras blir det en större utmaning. Vi konkurrerar med mer än pris, vi ska vara den bästa partnern över tid. Det praktiska arbetet med framtidens medlemsorganisation inleddes under fjolåret, men något riktigt slut på arbetet ser inte Per Sandberg. – Det går inte att vässa eggen någon gång vart tionde år. Vi måste jobba hela tiden, varje dag, med att skapa en förening som är starkare och bättre än våra konkurrenter. Medlemsorganisationen är en pusselbit i det arbetet.

med mellanskog

NR 2 – 2016

r apport fr ån sunne

1 Över hundra förtroendevalda på plats. 2 Sture Karlsson, VD, talade om en digital framtid. 3 Erika Eriksson, föreningsstyrelsen, påminde om MellanskogsElmia i sommar. 4 Ordentligt 110-årsfirande. 5 Många goda möten. 6 Ordförande Karin Perers inspirerade. 7 Engagerade samtal. 8 Underhållande paus.

3 6

8 7

med mellanskog

NR 2 – 2016

Mer som förenar än skiljer dem åt En har ärvt. En har köpt. Den ena bor på fastigheten, den andra har Östersjön mellan sig och sin skog. En bor mitt i stan, en bor på landsbygden. Det är mycket som skiljer Lotta och Katrin åt, men drivkrafterna kring skog och skogsägande delar de. Möt två engagerade medlemmar som båda ser skogen som ett livslångt åtagande och ett lån från kommande generationer.

Vi lånar skogen av våra barn En av Mellanskogs alla medlemmar är Katrin Edholm från Molkom i Värmland. Hon ser sitt skogsägande som ett livslångt åtagande, en förvaltning av ett arv som sedan ska lämnas vidare. TEXT & FOTO: Mari Nälsén, frilansjournalist

atrin Edholm äger 120 hektar skog i Älvsbacka, cirka en och en halv mil norr om hemmet i Molkom. Hon har ärvt den av sina föräldrar som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet. Att det är ett arv är viktigt för Katrin. Hon är den sjunde generationen som är ägare, minst. – Det tidigaste vi hittat är att skogen fanns i släktens ägo 1729. Det går inte att få fram uppgifter från längre tillbaka eftersom de äldre kyrkböckerna försvann i en kyrkobrand. Vad betyder skogen för dig?

– Den betyder jättemycket. Det är en speciell känsla att vara ute och gå i sin egen skog. Det ger rekreation och sedan ska man inte sticka under stol med att det är en stor ekonomisk fördel att vara skogsägare. Hon berättar också om den stora tillfredsställelsen att se skogen växa och förändras över tid. – Jag är över 40 år nu och skogen som jag lekte i som liten ser inte ut som den gjorde då. Det ger perspektiv. Varför har du valt att vara medlem i Mellanskog?

– Precis som med skogen så ärvde jag Mellanskog, säger Katrin och skrattar. Pappa var aktiv medlem under många år. Som ny skogsägare engagerade hon sig och satt under många år i sbo-styrelsen i södra Värmland och även i 6

Skogskvinnorna. Men efter tio år och tre barn valde hon att hoppa av. – Dels är det svårt att hinna med när man fått tre barn och dels ska man inte sitta för länge på en sådan post. En styrelse behöver förnyelse. Katrin, som arbetar som Miljö- och hälsoskyddsinspektör i Forshaga/Munkfors, kallar sig inte självverksam även om hon medger att hon ”leker” lite med röjsågen ibland. Hon säger också att hon skulle vilja vara mer aktiv när det gäller just röjning och plantering. – Det är ju en mycket bättre ekonomi i att göra det själv egentligen, men just nu finns inte tiden. Jag riskerar att det går över styr och blir ett stort berg som jag inte orkar med. Det är bättre att låta någon annan göra det på en gång när det är dags. Hon betonar också vikten av att ha en skogsinspektor som man trivs med och som är lyhörd för skogsägarens behov och önskemål. – För mig är det oerhört viktigt att det inte blir körskador i min skog och min skogsinspektor vet om det och respekterar om jag vill avvakta med en planerad avverkning för att undvika spår i min skog. Vad skulle du säga är drivkraften bakom ditt skogsägande?

– Det är att ha en välmående och välskött skog som jag hoppas kunna lämna vidare till mina barn. med mellanskog

NR 2 – 2016

skogsägarbesök

Skogen är en trygghet för mig Pendeltåg och fjärrtåg far förbi. På motorvägen har långa köer bildats och i bakgrunden syns den svarta kolossen Mall of Scandinavia, Europas största shoppingcenter. Det är utsikten från Lotta Löwhagen Lundbergs kontorsfönster. Men det är bara utsidan, insidan handlar om något helt annat. TEXT & FOTO: Lena Magnergård, frilansjournalist

i är på sågverkskoncernen Setras huvudkontor i Solna strax utanför Stockholm. Här inne är det ombonat och väggarna är klädda med träpanel. Det är säkert noga genomtänkt eftersom huvudnäringen är trä, virke och skog. Lotta Löwhagen Lundberg är ansvarig för HR och kommunikation på Setra som till hälften ägs av Mellanskog. Men i botten är hon agronom och har bland annat arbetat för LRF i Bryssel. Det verkar vara rötterna i Småland som har gett henne en naturlig inställning till skogen. Hon hänvisar till farmor när hon talar om skogen som värmande ”fattigmanströja”. – Skogen är meditation och ger mig kraft, säger hon. Jag plockar gärna lingon och svamp. Eller så rider jag. Helst finner jag mina egna vägar och stigar. Till och med mitt namn kommer ju från skogen – Löwhagen.

Nybliven skogsägare

Sedan snart ett år kan Lotta även kalla sig skogsägare. Då köpte hon och maken knappt 65 hektar skog i anslutning till den mindre jordbruksfastighet som de har som fritidsboende på östra Gotland. Till livet lades ytterligare en dimension. När andra renoverar kök går Lotta ut och studerar markerna.

med mellanskog

NR 2 – 2016

– Det är jättespännande. Just nu försöker vi bara lära känna vår skog. Jag vill se hur vägarna går och hur vattnet strömmar. Ansvaret är stort. Det är en förmån att få äga en bit mark, eller jag vet förresten inte om man egentligen kan tala i termer av att äga. Vi äger ju den här marken under en period, en kort, kort tid, sedan tar någon annan över. Skogen överlever oss alla. Skogen på distans

– Just nu har vi ett mål och det är att försöka få en jämnare åldersfördelning i skogen. Det finns mycket yngre skog, mycket gammal skog men nästan inget mittemellan, den ekvationen vill vi försöka lösa. Vår skog ligger på Gotland och då handlar det förstås om tallskog, väldigt vacker tall. Viktigt för oss som är nya skogsägare, och dessutom på distans, är att ha en bra rådgivare och någon att bolla tankar och idéer med. Och det har vi. Till glädje i jobbet

Lotta Löwhagen Lundberg säger att det här med att vara skogsägare privat även har gett henne en ny dimension i sitt arbete på Setra. – Jag har fått ett annat perspektiv på värdekedjan. Jag tänker på skogen, sågverket och på slutprodukterna. Det blir ganska mäktigt på något sätt. Inte alla ser kopplingen, men jag tror att vi har en utmaning som bransch, det finns ett livscykelperspektiv att förmedla.

Masurbjörk Beställ klonade plantor! Masur i alla plantor!

Moderträd med mycket bra masur från södra Finland. Masurbjörk berikar din fastighet och ökar mångfalden i Din skog.

www.masurplantor.se Masurbjörk & Specialplantor

Harald Säll 0474-420 56, 0706-37 66 36 karryd@spray.se Bengt-Elis Pettersson 0382-124 19, 0702-65 41 71 sikanas@telia.com

Styr och övervaka via GSM SIKOM GSM AC III Utan att vara på plats kan du enkelt; – Styra, t.ex. höja&sänka värmen. – läsa av temperatur. – få larm om hög/låg temp., inbrott, driftstopp, strömavbrott m.m.. Du styr och övervakar direkt från din telefon. Flera olika modeller. Begär mer information!

0941-10225 • www.intectra.se

Gödsla!

Sälj för dubbla produktionskostnaden. Rätt gödsling i rätt bestånd gör att du kan producera virke för 200 kr/m3 och sälja för ett rotvärde på 400! Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt. Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.

mell anskogselmia

Välkommen till årets största

SKOGLIGA FAMILJEFEST Den 19–20 augusti är det dags igen för Mellanskogs och Elmias stora skogsmässa i Sala i Västmanland. Här kommer tusentals skogsägare, utställare, Mellanskogs personal och samarbetspartners att träffas för att umgås, prata skogsägande och skog på alla nivåer, titta på stora och små maskiner och, inte minst, äta och dricka gott.

du alla delar av branschen och alla aktörer som arbetar med att förbättra och underlätta ditt skogsägande. Med på mässan finns våra egna skogsinspektorer, ekonomiska och juridiska rådgivare från LRF Konsult, bank och försäkringsbolag, entreprenörer och utställare av stora och små maskiner, skoglig utrustning och tjänster, fortsätter Fredrik Rosén som i år hoppas på 8 000 besökare och 150 utställare.

TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Juliana Fälldin, Mellanskog och Matador

Spännande och gott för hela familjen

rets tema på mässan är ”Hållbarhet – från klimat till skogsägande”. Det kommer främst att märkas i mässans seminarieprogram och de inbjudna experter som kommer att tala där. Här märks Lena Ek, ordförande Södra och tidigare statsråd (C), Pär Holmgren, meteorolog och expert på hållbarhetsfrågor och klimatförändringar samt Mellanskogs egen ordförande Karin Perers för att nämna några.

För att alla åldrar ska trivas och ha kul på mässan satsas det på speciella aktiviteter för barn. Ett besök på mässan är i sig ett bra tillfälle att lära sig mer om hur mycket roligt och spännande man kan ha och göra i skogen. Alla maskiner som ställs ut brukar också vara en stor hit hos yngre mässbesökare. – Det här är ett arrangemang för hela familjen och det ska märkas både bland de aktiviteter vi ordnar och

För den som vill äta och dricka något gott saknas inte alternativ på mässan.

Spännande seminarier lockar stor publik i Mellanskogs eget tält.

Fre dr ik R

Kom i kontakt med skogen och ha allt samlat på ett område

– Det här är frågor som står väldigt högt upp på världspolitikens agenda, och den debatten vill vi flytta till Sala. För det är i den svenska skogen som många av lösningarna på hur vi ska klara världens klimatmål finns, säger Fredrik Rosén som är mässansvarig på Mellanskog. Mässan är alltså ett utmärkt tillfälle att få svar på hur du kan vara med och påverka klimat och miljö via ditt skogsbruk och på plats samtala om vilka utmaningar vi står inför. n sé

– Området utanför Sala där vi, tillsammans med Elmia, ordnar mässan för andra gången är en perfekt plats för ändamålet. Det är korta avstånd, torra flisade vägar som lämpar sig lika bra för lågskor som för kängor och det finns aktiviteter för alla typer av skogsägare. Här träffar med mellanskog

NR 2 – 2016

även den mat och dryck som serveras. Vill man äta lagad mat går det lika bra som att välja en slät kopp kaffe och en nygräddad kanelbulle, förklarar Fredrik. Boka in 19–20 augusti i almanackan redan nu

Till Sala tar du dig enkelt med bil, buss eller tåg. Vill du åka med bussresor som Mellanskog ordnar är det bara att kontakta din skogsinspektor om vad som gäller för ert område. I nästa nummer av den här tidningen som kommer ut i juni har vi fullspäckade artiklar om vad som händer på mässan. Det fullständiga programmet fylls hela tiden på och du kan läsa mer om vad som händer på mässan, hur du hittar dit, var du kan övernatta och mycket mer på www.elmia.se/MellanskogsElmia 9

MELLANSKOGS MEDLEMMAR

värmer frusna stockholmare 3

med mellanskog

NR 2 – 2016

värtaverket 1 Bränsletransportband med flis som går i kulvertar under mark efter avlastningen från tåg och båthamnen. 2 Lagring av flis i bergrum under kraftvärmeverket. 3 Del av tågset med specialkonstruerade containers för transport av skogsflis. 4 Det nya kraftvärmeverket i byggets slutskede. 5 Karin Perers, ordförande Mellanskog och Martina Eriksson, virkesområdeschef Nordöstra Hälsingland. 6 Jonas Olinder, Leveransledare biobränsle, Mellanskog. 7 Jonas Olinder och Staffan Dalbrink beskriver resan från medlemmarnas skog till värme och el i Stockholm för besökare vid terminalen i Gnarp. 8 Staffan Dalbrink, Biobränslechef, Mellanskog. 09 Lastning av tågset vid terminal. 10 Intresserade skogsägare och andra besökare vid terminalen i Gnarp.

Nu är den historiska satsningen igång och tåg fulla med skogsbränsle från skogar i Dalarna, Hälsingland och Gästrikland rullar från terminaler i Mora, Gnarp och Mackmyra till det nybyggda biokraftvärmeverket Värtaverket i Stockholm. Med det har Mellanskogs genom tiderna största flisaffär gått från planering och projektering till fullskaliga leveranser. TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Hans Ekestang, Fortum Värme (bild 1–4) & Erik Andersson, Mellanskog

ärtaverket, som är Sveriges största värmeverk baserat på biobränsle, ska producera värme och el med en kapacitet på 2,4 TWh årligen. Omräknat till ett mått mer bekant för skogsbranschen motsvarar det 1,2 miljoner kubikmeter fub, vilket i sin tur motsvarar uppvärmningen av 190 000 normalstora lägenheter. Det handlar alltså om väldigt stora mängder skogsbränsle för att trygga råvaruförsörjningen och Mellanskog har varit med ända sedan planeringen av det nya verket som en strategisk affärspartner och garant för trygga och rationella leveranser. – Att vi är igång känns som en riktig arbetsseger, säger Staffan Dalbrink, biobränslechef på Mellanskog. Vi har varit med och planerat och byggt infrastruktur, som nya terminaler, under en längre tid och det är väldigt skönt att vi är igång. Det första tåget gick från terminalen i Mora i februari. Vi har nu också börjat leverera från Gnarp och Mackmyra. Med tåg med specialdesignade containervagnar lastar vi flera tåg i veckan under högsäsong. Så visst är det fråga om mycket skogsflis från norra och västra Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Tre nya terminaler

Eftersom alla Mellanskogs transporter ska gå på tåg har tillgång till räls varit avgörande vid val av platser för terminalerna. med mellanskog

NR 2 – 2016

– Att det finns väldigt mycket lämplig skog och att vi tidigare inte har kunnat ta ut speciellt mycket energisortiment, av ekonomiska skäl, i de här områdena har också spelat stor roll. På det här sättet får skogsägarna i de här områdena avsättning för fler sortiment som förbättrar avkastningen och bidrar till en förbättrad skogsekonomi. Det här är nya verksamheter och ger lokala arbetstillfällen, vilket naturligtvis också är glädjande, förklarar Staffan Dalbrink. Stora miljövinster

Den skogsflis som Mellanskog levererar består av grot (grenar och toppar), träddelar (mindre träd, ungskogar, förstagallringar), bränsleved (råvara som inte kan användas som massaved eller timmer) och allt torkas och flisas på plats i skogen och vid terminalerna innan det skickas iväg. Att elda med biobränsle är inte bara bra för skogsägarna lokalt, utan är också en väldigt stor vinst för miljön. – När Värtaverket nu går från att elda fossila energislag till förnybara innebär det en stor klimatnytta. Fliset från Dalarna, Gästrikland och Hälsingland kommer att vara med och ersätta mer än 120 000 ton koldioxidutsläpp i Stockholm varje år och det känns väldigt, väldigt bra, avslutar Staffan Dalbrink.

R sk äd og da en

Det kompletta skogsprogrammet Skogsvagnar med centrumeller dubbelram 7-14 ton • Vik- eller parallellkranar 5,1-9 m • Ram eller boggiestyrning • Pulverlack och högkvalitetsstål •

0935-399 00

info@trejon.se med mellanskog

NR 2 – 2016

sk at ter för skogsägare

Smart planering syns i

ekonomin Att äga skog innebär särskilda skatteförutsättningar. Att ha koll på det är viktigt. Mellanskog erbjuder via LRF Konsult hjälp med planering och deklaration. Vi ringde upp en av LRF Konsults rådgivare för att få veta mer. TEXT: Marie Wickberg, Mellanskog

Varför ska man planera sin skatt om man är skogsägare?

– På den vinst man redovisar i sitt skogsbruk kan man få betala från 27 % till nästan 70 % i skatt, beroende på hur man planerar och redovisar vinsten. Normalt ska ingen skogsägare behöva betala mer än 30 % i skatt, men det kräver viss planering. Vad är viktigast att komma ihåg?

– Börja med målet i sikte. Har jag som mål att utöka mitt skogsägande ser skatteplaneringen ut på ett sätt. Är i stället mitt mål att pensionera mig som skogsägare kommer skatteplaneringen att se ut på ett helt annat sätt. Exempelvis kan en fondering av vinsten vara alldeles utmärkt att göra om jag vill utöka mitt skogsägande, men ger en onödigt hög skatt om min plan är att överlåta verksamheten. Finns det några vanliga fällor att gå i eller misstag som ofta görs?

– Om en skogsägare betalar för mycket i skatt beror det oftast på att man inte känner till möjligheterna. Skulle vi upptäcka sådana missar vid våra planeringssamtal, kan vi rätta till mycket genom att begära ändring av tidigare deklarationer fem år tillbaka i tiden. Det kan

ibland vara fråga om stora pengar som man på detta sätt får tillbaka på skatten. Hur ser ett samtal med er ut?

– När vi gör en skatteplanering börjar vi med att reda ut vilket mål skogsägaren har med verksamheten och väljer sen skatteplaneringen efter det. Samtalet tar ett par timmar och det finns möjlighet att också ha sin skogsinspektor med under samtalet. Har du några bra tips om planering och deklaration?

– Extra lämpligt tillfälle att göra en genomgång av ekonomin är när man har gjort en ny skogsskötselplan. På så sätt får man inte bara grepp om vad som ska göras i skogen, utan också en bild av vad man har för möjlighet att göra investeringar eller plocka ut pengar för egen del de närmsta tio åren. Så här gör du om du vill ha hjälp med ekonomisk planering

Ring din skogsinspektor, eller Mellanskogs växel på 010-482 80 00. Läs mer på www.mellanskog.se/tjanster (klicka på ”Ekonomi, skatter & juridik” i vänsterspalten).

NAMN: Jan Bertholdsson ÅLDER: 55

med mellanskog

NR 2 – 2016

B an

GILLAR BÄST MED SKOGEN: Jag är själv skogsägare tillsammans med mina bröder. Naturligtvis faller mycket av den ekonomiska planeringen på mig. Men det som ger mig allra mest är att komma tillbaka till ett område där vi har röjt eller gallrat och se hur det har växt och att åtgärden har gjort skillnad.

e r t holdss on

YRKE: Skogsmästare, mäklare

nationell a skogsprogr ammet

t t y tt ny n

I NÄRINGSPOLITIKEN

Sverige ska samlas för skogen I höstas drog det igång – arbetsprocessen för Sveriges nationella skogsprogram. Men vad är egentligen ett skogsprogram och vad gör det för nytta i skogen? Med Mellanskog gör sitt bästa för att reda ut begreppen. TEXT: Marie Wickberg, Mellanskog FOTO: Maria Bergenheim, Mellanskog, Trons

edan i mitten av nittiotalet föddes begreppet nationellt skogsprogram, ursprungligen ur FN:s tankar kring hållbart förvaltande av världens skogar. Sedan dess har många länder utvecklat egna program, i vårt närområde kan nämnas europeiska skogsnationer som Finland, Österrike och Tyskland. Vad exakt ett nationellt skogsprogram ska vara är inte definierat. Skogsstyrelsen, som utrett frågan, pekar på några viktiga faktorer. Programmet ska bygga på delaktighet, lärande och helhetssyn. Syftet är att bidra till policyplanering, övervakning och utvärdering. I klartext betyder det en gemensam plan, utarbetad av många olika aktörer, för att förvalta och bruka skogen på ett långsiktigt hållbart sätt. K ar in P erer s

Skogsprogrammets vision

Arbetet med det svenska programmet drivs av Näringsdepartementet och bygger på visionen: Skogen – det gröna guldet – ska bidra med jobb och tillväxt i hela landet, samt till en växande bioekonomi. En lång rad ideella organisationer och företag arbetar just nu intensivt med att komma överens kring vilka åtgärder som är viktigast för skogen i framtiden. Vi måste ges rätt förutsättningar

Arbetet med programmet ska vara klart 2017. Du har möjlighet att spela in tankar och idéer och publicera dem på Twitter på #skogsprog. E-post till sekretariatet på Näringsdepartementet: n.skogsprogrammet@regeringskansliet.se

Men vad betyder allt detta egentligen, rent konkret, för den som äger skog? Med Mellanskog ställde frågan till Karin Perers, ordförande i Mellanskog och de fyra skogsägarföreningarnas ledamot i en av programmets fyra arbetsgrupper. – På sikt betyder det mer samsyn – och mer lugn och ro för skogsägaren. Skogen är ingen plats för den otålige, det betyder att skogspolitiken också behöver vara långsiktig, säger Karin. Kommer man att nå visionen, om skogen som det gröna guldet? – Jag hoppas det, utvecklingen går helt klart åt det hållet. Skogen behövs för ett hållbart samhälle. Men nu krävs att politiken också går från ord till handling och ger oss goda förutsättningar att bruka skogen långsiktigt, avslutar Karin. med mellanskog

NR 2 – 2016

fototävling

Myror i massor avgjorde Mellanskogs fototävling

I förra numret utlyste vi en fototävling med anledning av att Mellanskog fyller 110 år i år. Temat var ”Mellanskog – nu och då”, och av de inskickade bidragen har vi nu valt ut en segrare och två hederspristagare. Vi tackar alla som deltog och säger grattis till Allan Bergs, Barbro Wåger och Lena Grönstedt. Här presenterar vi bilderna och en kort intervju med segraren. TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Se bildtexter

llan Bergs bor i den vackra byn Skuggarvet i Sundborn som ligger några kilometer utanför Falun. Allan började arbeta i skogen redan 1961 och gick i pension 2002. Alltså otroliga 41 år i skogens tjänst. Och pension kan vi ta med en nypa salt, för Allan har fortsatt som hängiven skogsman och inte minst har han gjort sig ett namn som en duktig trätäljare och konstnär och även hunnit med att skriva en bok om sina år i skogen. Mer om det finns att läsa på www.hobbyallan.se. Bilden kom till spontant på en fikarast

– Vi var ett gäng som var ute och röjde i början på 60-talet och när vi tog rast såg vi myrstacken. Vi kunde se att med mellanskog

NR 2 – 2016

det hade varit björn där tidigare, så inte trodde vi det fanns en massa myror i stacken. Men det gjorde det, så det var bara för min kompis att snabbt knäppa kortet på min spegelreflexkamera, och jag fick fasligt bråttom att komma därifrån, berättar Allan och skrattar åt minnet. – Det är så jag minns hela mitt liv i skogen, att det har varit kul. Även om vi arbetade utan en massa stora maskiner och möjligheter att kommunicera om vi behövde. Så visst hände det att vi hamnade i problem och det skedde mycket otäcka saker också, men det är glädjen jag minns. Hur ser en bild ut från skogen om 100 år?

– Inte en aning för utvecklingen går så fort att det är omöjligt att säga vad som gäller ens om 10 år. En sak vet jag, som jag hoppas vi får ordning på illa kvickt, och det är att det måste bli ett slut på att vi eldar en massa utländska osorterade sopor i värmeverken, när vi har vår egen miljövänliga skogsråvara. Det är inte klokt att det eldas skitiga sopor helt utan kontroll, när miljöreglerna för oss i Sverige, med all rätt, är så tuffa och tydliga, avslutar en glad Allan, som passar på att tacka för förstapriset i tävlingen. 1 Allan Bergs i en myrstack i början av 1960-talet. 2 En skogsexkursion som den såg ut förr. Här gällde andra klädkoder än de vi har idag. Kostym och hatt för herrarna och klänningar för damerna. Här fotade under en paus där några verkligen passar på att vila upp sig. Bilden är inskickad av Barbro Wåger i Bollnäs. 3 Här ser vi två generationer Grönstedt som fikar vid en brasa i Härjedalen, hösten 1974. På bilden ser vi Lena Grönstedt med f.d. maken och barnen Ove och Mona Rahm. Bilden är inskickad av Lena Grönstedt, Linköping.

Träning är bra – träning i skogen är ännu bättre!

NAMN: Martin Thulin, leder offroadpass på Friskis & Svettis i Uppsala, bakgrund som gyminstruktör.

Naturen har en alldeles särskild kraft att påverka oss människor positivt. I detta nummer tar vi hjälp av Martin och Sara, experter på utomhusträning, för att få tips på olika övningar som går utmärkt att genomföra i skogen.

OM SKOG: Fridfullt och perfekt att träna i.

TEXT OCH FOTO: Maria Bergenheim, Mellanskog

OM SKOG: Rogivande, jag älskar att plocka blåbär i skogen.

BÄSTA NATURUPPLEVELSE: Fjällvandring i trakterna kring Vilhelmina. NAMN: Sara Palm, leder offroadpass på Friskis & Svettis, även gympapass.

BÄSTA NATURUPPLEVELSE: Skidåkning, gärna lössnöåkning i Japan.

orskare världen över är rörande överens om att vår hälsa kan förbättras bara genom att regelbundet vistas i naturen. Bland annat kan det ge effekter som sänkt blodtryck, ökad stresstålighet och ett allmänt välmående. Martin Thulin och Sara Palm är ledare på Friskis & Svettis i Uppsala och leder offroadpass för de som vill träna utomhus. – Vi använder oss av naturen i vår träning och anpassar oss efter den. En stubbe eller sten blir ett perfekt redskap för upphopp till exempel, säger Martin. Anpassa träning efter förmåga

Offroadträning ligger i tiden och är ett ganska tufft träningspass utomhus, motsvarigheten till den allt populärare CrossFit-träningen inomhus. Ingredienser som att lyfta stockar, dra och släpa tunga däck, blandat med löpning i backar ingår i konceptet. Men egentligen kan vem som helst delta, det gäller bara att anpassa övningarna efter egen förmåga. – Kroppen klarar ofta mycket mer än vad man tror och vi är generellt dåliga på att våga utmana oss själva, menar Sara som har både 60- och 70-åringar som deltagare på sina träningspass. Den viktiga hållningen

Nedan delar Martin och Sara med sig av tio övningar som passar utmärkt för träning utomhus. Gemensamt för alla övningar är att tänka på hållningen. – En stolt hållning är en bra hållning, det vill säga ut med bröstet, in med magen och dra axlarna bakåt, säger Martin. Både Martin och Sara älskar att träna utomhus och att inspirera andra. 16

1 Knäböj Stå lite bredare än axelbrett och böj knäna i nittio grader, eller så djupt du orkar. Se till att hälarna alltid är i marken. Använd nedåtlutning för att göra övningen lättare. Tränar framsida lår och rumpa. Tips på antal repetitioner: 10-15 knäböj och repetera övningen tre gånger (anpassa efter förmåga). 2 Utfallssteg Ta ett stort kliv fram, främre knät ska vara bakom tårna under hela övningen. Denna övning är bra för rörligheten i höftböjaren. Tränar framsida lår och rumpa. Tänk på att ha en rak hållning under hela övningen, upp med bröstet, in med magen och axlarna bakåt. 3 Backträning En backe kan användas på många olika sätt. Snabba ruscher uppför gör susen för flåset och ger explosivitet i benen. Vill man ta det lite lugnare går det självklart bra att både gå uppför och nedför, ger ändå mycket mer än att bara gå på platt underlag. 4 Rodd Ett vindfälle blir ett perfekt redskap för att träna biceps och ryggmuskulatur. I roddövningen ligger man under en gren och drar sig upp. Viktigt att lyfta höfterna genomgående under hela övningen. Gör så många upprepningar som du orkar. Repetera tre gånger. 5 Armhävningar utomhus Den klassiska armhävningen kan med fördel utföras utomhus. Även här går det att använda sig av naturen. I en backe går det att vända sig nedåt för att göra övningen jobbigare, det går också bra att göra armhävningar mot ett träd om man vill göra det lättare. Tränar bröstmuskulaturen och ger bålstabilitet. 6 Åla och putta sten I den här övningen måste man vara beredd på att bli lite smutsig. En övning där du ska åla dig fram samtidigt som du puttar en lagom stor sten framför dig. Tränar hela kroppen. Åla i 15–20 sekunder. Antal repetitioner efter ork och förmåga. med mellanskog

NR 2 – 2016

tr äna i skogen

7 Handklappskamp En klassisk parövning där båda börjar i armhävningsposition. Sedan gäller det att slå varandra på händerna. En lekfull övning som också är ganska jobbig. Tränar hela kroppen. Först till fem vinner! 8 Kliv upp och ned på en sten/stubbe Perfekt sätt att utnyttja naturens eget gym. Skjut ifrån och kliv upp på en sten, håll emot på nedvägen. Tänk på att behålla god hållning genom hela övningen. 9 Våga hopp! Många är rädda för att hoppa, men faktum är att genom hopp och stötar stärker man skelettet. Självklart ska denna övning göras utifrån förmåga. Det går att variera hur högt man hoppar. Ger även explosivitet. 10 Dips Sitt med händerna mot en stubbe eller en sten. Böj i armbågarna och upp med höft och bröstkorg. Tränar triceps och bröstmuskulatur. med mellanskog

NR 2 – 2016

SÅ TAR DU DIG UT Martin och Sara ger tre argument för att komma igång med utomhusträning. • Naturen är ett gratis gym, bara fantasin sätter gränser. Utnyttja naturen till promenader, joggingrundor och styrketräning. En backe, sten, stubbe eller gren kan användas på liknande sätt som träningsredskap i ett gym. • Kom över motståndet att sitta kvar i tevesoffan. Efter endast fem minuter av träning utomhus är motståndet borta. Testa så får du se, våga utmana dig själv till lite tuffare träning. • Variation ger inspiration. Testa att variera dina rundor utomhus, gå eller jogga i ett nytt område. Testa nya övningar på din runda.

A HiTe 8

8-101 perfe hk, kopp li kt för skogengsfri fram n och b

ack, h

de pe

daler,

YOUR WORKING MACHINE

iTech

11 hk, myck PowerShi et sta f bil ocht 30 + 30, r robus ymlig h ytt, t

N123 H i T e N c 1 h 6 5 3 143 hk D i re / 160 h k, Pow ct erShif t

80.000:-

Gäller vid köp av fabriksny Valtra A HiTech, N103 HiTech5, N123 HiTech5 och N163 Direct.

0, rym

lig hyt

VALTRA

robus

ÅRS

ÄNNEN MAS TM KI AN

K IN

S KA D E F Ö

RI ÄK

RS 5Å

k och

Standardutförande. Priser exkl moms. Gäller t o m 2016-04-30. Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

t, star

FABRIKSGARANTI

30 + 3

Välj valfri utrustning till ett värde av

18www.lantmannenmaskin.se, tel 0771-38 64 00

med mellanskog

NR 2 – 2016

LH1601

N 1 03 H 1

ängan

SPARA PENGAR MED DINA MEDLEMSFÖRMÅNER

a e l G ra p e n w

medlemserbjudanden

ic h

Som medlem i Mellanskog har du tillgång till en rad olika medlemsförmåner. En del av dem är tjänster och produkter som Mellanskog har tagit fram för att göra ditt skogsägande enklare, effektivare och roligare. TEXT: Martin Ekman, Matador FOTO: Lantmännen

är hittar du bland annat tjänstepaket med rådgivning kring skoglig ekonomi och juridik, skogsdagar, studieresor utomlands, Medlemswebben och den här tidningen. Andra förmåner är avtal som Mellanskog har tecknat med utvalda leverantörer där du som medlem får bättre villkor och priser när du använder dig av dem. Här hittar du bland annat drivmedel, el och ett flertal butiker som säljer allt du kan behöva för mindre eller större arbeten i din skog. Från motorsågar och kläder till stora skogsmaskiner. I det här numret har vi valt att titta närmare på Agrolkortet som erbjuder en rad tjänster i ett och samma betal- och kreditkort. Om du vill läsa mer om alla Mellanskogs medlemsförmåner så finns de på www.mellanskog.se/Medlemskap. För att lära oss mer om Agrolkortet kontaktade vi Michael Grapenwall som arbetar som marknadschef på Lantmännen Finans som ansvarar för kortet. Vi ber Michael beskriva vad Agrolkortet är. – Kortet är ett betalkort, ett Mastercard, som går att använda i de flesta inköpssammanhang. Men, framförallt är det ett alternativ till många bränslekort då vi idag inkluderar Preem, OKQ8, Statoil/Ingo, Volvos Tanka och Statoil Truckdiesel med rabatt. Man kan alltså använda samma kort på dessa stationer och också använda samma pinkod. Alla inköp får man samlade på en faktura utan faktureringsavgift och där har man upp till 55 dagars räntefri kredit. Förutom detta så finns det, via Nordea som administrerar korten, försäkringar som reseförsäkring, feltankningsförsäkring, bilnyckelförsäkring med flera kopplade till kortet.

Vänder sig till företagare inom skog och lantbruk

– Vi vänder oss i första hand till företagare inom det vi kallar de ”gröna näringarna” och finns idag hos 75 000 ”gröna näringsidkare”. Bland dessa är Mellanskogs medlemmar en viktig del, så det känns självklart för oss att erbjuda era medlemmar Agrolkortet, förklarar Michael. Populärt hos medlemmarna

– Jag tog fram siffror för hur många av era medlemmar som har ett Agrolkort, och det är nästan 3 700 Mellanskogsmedlemmar har kortet idag. Bara på drivmed mellanskog

NR 2 – 2016

medel sparade era medlemmar nästan 1,5 miljoner kronor genom att tanka med Agrolkortet förra året. Lägg där till försäkringar som ingår i kortet, räntefri kredit och en del annat så blir det betydande vinster jämfört med andra alternativ på kortmarknaden, avslutar Michael Grapenwall.

TANKA BILLIGARE! EN AV TANKARNA MED AGROLKORTET.

Agrolkortet från Lantmännen Finans ger dig upp till 60 öre billigare drivmedel hos OKQ8 /Tanka, Preem och Statoil. Men Agrolkortet är inte bara ett bensinkort. Du kan använda det överallt och det ger dig rabatter och förmåner på allt från hotellrum till jordfräsar. Dessutom får du ett utökat försäkringsskydd för bilen, hemmet och när du är på resa. Ansök på agrolkortet.se Ett MasterCard med bondförnuft. Kortutgivare är Nordea Finans Sverige AB (publ). Inköps- och kreditgräns max 100 000 kr. Avtalet gäller tillsvidare. Effektiv ränta: vid kontinuerligt nyttjad kredit på 20 000 kr är effektivräntan 17,39 % (2016-01-01)

Pengar på skogskontot? - Investera i vindkraft! Just nu erbjuder Eolus investering i vindpark Stångby. Vi säljer tiondelar i ett av vindkraftverken i vindparken som ligger i Lunds kommun i Skåne. Parken är driftsatt våren 2016. För mer information kontakta oss!

Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com

Nyhet! Moheda 121 ND - skogsvagn med navmotordrift. • Kraftfull navdrift • Kraftfull navdrift • Intelligent styrsystem ger en enkel och bra • Intelligent styrsystem ger en enkel och bra funktion funktion • Frikopplande hjulmotorer vid högre farter • Frikopplande hjulmotorer vid högre farter • Säkerhetsfunktioner som motorbroms och • Säkerhetsfunktioner som motorbroms och hashastighetsreglering tighetsreglering • Fram-back funktion samt differential• Fram-back funktion samt differentialfunktion funktion som standard som standard • Man kan montera kedjor eller band • Man kan montera kedjor eller band • Normal boggiefunktion ger lågt rullnings• Normal boggiefunktion ger lågt rullningsmotmotstånd och goda klättringsegenskaper stånd och goda klättringsegenskaper

Vagnen har en ren design med väl skyddad slangdragning. Styr- och kranventil i kranpallen. Moheda 121 ND kan utrustas med flera olika kranalternativ. Du hittar mer information på www.mohedasystem.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

fr åga skogsinspektorn

f råga skogsi n sp ektor n NAMN: Peter Nylund VIRKESOMRÅDE: Nordöstra Hälsingland FAVORITTRÄD: Är definitivt tallen, det är något visst med en fura från Hälsingland. BLIR GLAD AV: När jag kan få andra att vara glada, när jag tillsammans med min fru får träna och tävla i dans. Vi dansar bugg ett antal gånger per vecka. DRÖMRESA: Den gjorde vi våren 2015, Mauritius och den gör jag gärna om. Men det vore inte helt galet med en sväng runt Sydafrika heller. FAMILJ: Frun Carola, 3 barn och 2 bonusbarn, 2 barnbarn, hund och katt. BÄST MED MELLANSKOG: Sammanhållning och stöd, fokusering på några viktiga punkter och driva dessa, jag kan skönja en stolthet i människor som bör tas till vara för att utveckla föreningen. Och den tekniska utvecklingen som strävar efter enkelhet och trygghet för medlemmarna.

råga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer, som också kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden. Vill du ställa frågor till kommande nummer är det bara att skicka e-post med dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hej Skogsinspektorn! Vi avverkade ett område med gran på en igenvuxen åker, men nästan alla träden var riktigt ruttna som fågelholkar i första stocken. Vad råder du oss att plantera nu nästa gång? Kan man plantera gran igen, eller ruttnar den också? Det växer ju fantastiskt bra där. Bästa hälsningar, Annika och Mats Hej Annika och Mats. Jag tycker ni ska prova att plantera björk. Risken för att nästa generation av eventuell granplantering ska bli drabbad av röta är överhängande och det vore synd om det hände. Gör en trevlig björkpark istället, säker föryngring med ett snabbetablerat trädslag som ger god tillväxt och ger en fin bild i jordbruksmiljö. Hej! Hur ska vi veta vilka plantor vi ska plantera? Det är ju massa frågetecken, stora? små? tall? gran? löv? när? var? hur? Hälsningar, Lars-Erik med flera Hej Lars-Erik. Till er är mitt tips att boka tid med din skogsinspektor för ett fältbesök, där ni kan se aktuell ståndort och utifrån det bestämma vad som är vettigast. Men ett generellt svar är att välja plantor efter de förhållanden som råder på platsen och använda förädlade plantor med bra balans mellan gröndel och rotdel. De ger högre överlevnad och säkrare föryngring.

med mellanskog

NR 2 – 2016

Hejsan skogsinspektorn! Finns det någon möjlighet att bli aktiv och arbeta i den lokala styrelsen, eller något liknande? Bli mer aktiv i föreningen, helt enkelt? Kanske inte en skogsinspektorfråga men vore kul att veta. Undrar Anders Hej Anders. Jag tycker definitivt att du ska kontakta någon i den lokala styrelsen. De kan hjälpa dig in i ett givande och utvecklande ideellt arbete. Engagerade människor finns det alltid plats för!

TIPS FRÅN SKOGSINSPEKTORN Ta vara på de fina senvinterdagarna eller vårdagarna, beroende på var du bor, och passa på att kolla av eventuella behov av röjningar när löven fortfarande inte hindrar sikten. Då får du en bättre överblick och kan enklare se om, och vad, du behöver röja. Det är också enklare att avgöra hur stor andel barrträd det är och vilka som kan komma i fråga. Vill du ha hjälp med det arbetet är du välkommen att kontakta din skogsinspektor.

kometprogr ammet DET HÄR ÄR EN UPPFÖLJNING AV ARTIKELN I FÖRRA NUMRET AV TIDNINGEN, MED MELLANSKOG NR 1/2016. TIDNINGEN FINNS ATT LÄSA PÅ MELLANSKOG.SE/MEDLEMSKAP.

Jon as Geh

Bevara skyddsvärd skog på frivillig väg när Kometprogrammet nu börjar gälla i

HELA LANDET

Förtroende och frivillighet är ett bra koncept för naturvård på privata skogsmarker tror Jonas Geholm. Därför är Kometprogrammet helt rätt, om det styrs med fingertoppskänsla. TEXT OCH FOTO: Christer Lindberg

ellanskogs virkesområdeschef i södra Hälsingland, Jonas Geholm, har varit behjälplig som sakkunnig och kontaktperson för flera skogsägare som skrivit avtal genom Kometprogrammet från 2009 och framåt. Han ser att det behövs ett stort och ömsesidigt förtroende hos de båda parterna, skogsägare och myndighet, för att den här typen av naturvård ska kunna bedrivas. Hittills, under Kometprogrammets första del fram till 2014 har myndigheterna tagit initiativ till ett sådant förtroende och med beröm levt upp till det. – Däremot är det inte helt säkert att det blir lika bra nu när konceptet ska vidgas och gälla hela landet, det görs vissa ändringar faktiskt, det känns lite urvattnat. Fast min förhoppning är att det blir bra och då tycker jag skogsägarna ska ta chansen, säger Jonas.

Den vanliga ordningen är: • Markägaren väljer själv ut ett skyddsvärt område och anmäler det, ofta i samråd med Mellanskog, till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen. • Skogsstyrelsen alternativt Länsstyrelsen gör ett besök på platsen och bedömer skyddsvärdet samt värdet på skogen. • Skogsägaren får sedan en ekonomisk värdering att ta ställning till. • Först när avtalet är godkänt och underskrivet av markägaren är det bindande. Skogen kan skyddas i tre olika klassificeringar. • Naturvårdsavtal. Äganderätten kvarstår och området skyddas i viss avtalad tid. • Biotopskydd. Äganderätten kvarstår och skogsbruk förbjuds för alltid. • Naturreservat: Staten köper marken eller så kvarstår äganderätten. Skrivet avtal styr nyttjandet av marken. Gäller all framtid.

Det måste finnas ett förtroende

Jonas och hans kollegors roll i de avtal som skrivits är att företräda markägaren gentemot myndigheten som i det här fallet är Skogsstyrelsen eller i vissa fall Länsstyrelsen. Och även mellan skogsägaren och Mellanskog handlar det om förtroende precis som i andra ärenden. Skogsägaren måste kunna lita på att Mellanskog har inblick i Kometprogrammet och ser skogsägarens bästa. – Vill skogsägaren ha hjälp så sköter vi jobbet. Men det som är viktigt att komma ihåg, är att det inte på något sätt är bindande att göra en ansökan utan det är först när myndigheten lämnat sin värdering på skogen som man skriver under eller inte, förtydligar Jonas. Många vill skydda sina pärlor

Att frivilligheten i Kometprogrammet är ett långt mycket trevligare arbetssätt, än det traditionella förfarandet där myndigheterna bestämmer om avsättningar, råder det knappast några tvivel om. Och Jonas erfarenhet vill mena att det gäller även hos myndigheten där arbetet med miljöfrågor blivit lättsammare när markägaren tar egna initiativ. – Och de flesta skogsägare som skrivit avtal är faktiskt stolta över det och känner lugn över att det finns en klar plan för deras skog. Många fler än vad man kanske tror är på riktigt naturintresserade och vill skydda sina pärlor i skogen men, och det är viktigt, man vill inte tappa äganderätten och rätten att bestämma över sin egen mark, avslutar Jonas och hoppas att frivillighet är framtidens naturvård för privata skogsägare. med mellanskog

NR 2 – 2016

korsord AVSKRIFT PLATS MED I HUVUDSAK VÄXTRESTER

MÄRKE BÖJELSE FÖR TRIPP

HAR DET

HAR BLIVIT MER SLENTRIANMÄSSIGA

HARIG HÖGSTA KRETS MITT I SAAB ATOMNUMRET

DÖDA TALLEN

BELOPP

VERKA

VÄRDE

ANVÄNDS I SAUNA

SES I ÄSPINGS MUN NÄST SISTA BUDORDET FYSIONOMI HARANGER

BLANDAREN I VISS LEKLÅDA

UNIVERSITET

GLACI-

HÄLS- NUNNE- ÄRER NING SLÖJA ÄR

0022

VISSA OMGJORDA TEXTER TRÖGARE SKYDDAR MOT GIFT

MINIBUTIK

DESS HÄRKOMST ÄR FRÅN BÅDE ORRE & TJÄDER NABOLAND KORT MITT I SIMTUREN

NATRIUM

LIK- SNÖRGILTIG LIV

SAKRALT DEL I TENNISMATCH DRAKAR SOM ETT SÅLL ULLSWEATER

ÖKELTEN VIKARBARN KAN SÅDAN HETA PÅ BIL I TUNIS

TÄT I DAGARNA

MODIFIERA

VISSET BETYG FÖRMULTNING

BÖR GALLRAS

LAKEJER

SALO

SITTER DRAR PÅ PASSIV MUNNEN MED I KORS

AVTRÄDE RINNER UT I FALKENBERG SÄD SOM SURFAR VI PÅ ODLAS HÄLLA SENT UPP

KAN NERV HAMNA I

BLUFFAS

SNATTAR

DRAGET ÄR VISSA SKOGSPARTIER

AKTUELLA KÄNSLIG

MYTEN

LEDER ÄR XANF.D. TIPPA ABBAKÄND MEDLEM FÖR

ROVFÅGLAR U T R O P

LAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut 5 Sverige-skärbrädor som är framtagna med anledning av vårt 110-årsjubileum. Maila ordet som bildas i de gröna rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, box 127, 751 04 Uppsala innan 2 maj.

med mellanskog

NR 2 – 2016

TAKTKÄNSLA

UTTALADE KOMMER FÖRST

MÅNGLA OCH MÅNFARTSMYNDIGHET

Vinnare nr 1 Vinnarna av förra krysset och vinnarna av boken ”Växer blåbär i skogen?”. Rätt svar var ordet ”SKOGSBRUK”. Alvar Norin, Sundsvall Per Magnusson, Färila Margareta Robertsson, Säter Kerstin Andersson, Norrköping Erik Sigra, Orsa

tr ädgårdskrönik a

trädgårdskrönika

Svärmorsviol och videkvist

str

Tulpaner

Elin Ider

ALLA KOPPAR KAFFE

Sallat

TEXT & FOTO: Elin Iderström, mellanskogochgard.blogspot.se

Våren är en intensiv tid. Inomhus trängs det vi försått; tomater, chilipeppar och kronärtskockor som längtar ut. I kallväxthuset växer lite kål och annat köldtåligt. Vi skördar det första bladgröna från kallbänkarna samtidigt som vi skyndar oss att äta upp det lilla vi ännu har lagrat i frys och skafferi från förra året. Så fort jorden reder sig är det dags för stora frilandssådder av morötter, palsternacka, sallat och mycket mer. Vi gräver i jorden, vänder komposter, eldar fjolårsgräs och rensar bort det första, spirande ogräset så fort det vågar visa sina skott i rabatterna. Hur ska vi få till allt det, när det är så mycket annat vi måste hinna med? Alla koppar kaffe som ska drickas mot solvarma väggar. Alla knoppar som någon ska titta på när de brister. Alla vårblommor vars fantastiska färger någon ska beundra. Alla glas med björksav som ska drickas under greniga trädkronor. Förr i tiden var björksaven så värdefull i delar av Norden, att speciellt givande träd nära gårdarna kunde få egna namn och noga inräknas i egendomen. Den söta, friska saven sågs inte bara som nyttig utan som ren medicin och gavs både till människor och boskap. Under några veckor på våren kan man varsamt tappa lite sav medan den stiger som mest, även om inte många gör det idag. Visst är det märkligt ändå, att vi har så mycket av en sådan näringsrik källa överallt omkring oss som knappt någon bryr sig om, medan det i butikerna kan säljas både kranvatten och kokosvatten på flaska?

Alla fåglar som någon ska lyssna till där de sjunger från skogen. Alla dofter av jord som ska insupas. Alla bara fötter som ska ta sina första steg på grönskande gräs. Alla maskrosor som vi ska fundera på hur vi någonsin tyckte illa om, så som de lyser upp vår gräsmatta och ger mat till årets första bin och humlor. Så vackra de är när de plockas till tjocka buketter av små barnhänder. Så som de går att koka till solskenssirap eller bara sprätta på varandras näsor. Alla maskrosbollar vars fröer man kan blåsa ut som konfetti eller serpentiner eller som små, små dansande ballerinor över ett grönt dansgolv. Ibland är det skönt att bo på landet och slippa blickar från grannar som har andra tankar om vad som är vackert i en gräsmatta… Alla daggmaskar som ska flyttas så att de inte grävs sönder av spadar. Alla friska vindar som ska blåsa mot röda kinder. Alla nässlor som någon ska plocka till soppa. Alla gånger vi ska sitta och försöka förstå att vi får uppleva allt det här underbara en gång till. Som förra året, när jag tog bort vintertäcket på ett av våra grönsaksland. Vår ettåring lade sig med sin ljuslila vårjacka på rygg rakt ner i jorden och låg där länge, länge medan hon lyfte ett strå i taget och djupt betraktande höll upp det mot solen. Precis så vill jag också möta våren.

med mellanskog

NR 2 – 2016

vd - krönik a

Om strategi

för att förändra Det är allmänt känt att vi har landets lägsta massavedpris i Mellansverige. Det finns många förklaringar till varför det blivit så. Huvudorsakerna är en strukturomvandling inom skogsindustrin där papper för olika former av trycksaker minskar i efterfrågan medan efterfrågan på t.ex. förpackningar och hygienprodukter ökar.

Mellansverige har vi mycket skogsindustri inriktad på tryckpapper (tidning, annonsblad, kopieringspapper med mera). När produktionen dragits ner på bruken har naturligtvis förbrukning och efterfrågan minskat på massaved. Samtidigt lades en stor del av den norska skogsindustrin ner och det uppstod ett stort överskott av skogsråvara i södra Norge. Importen från Norge har ökat från några hundra tusen kubikmeter till över två miljoner kubikmeter totalt. Minskad förbrukning och ökad import har gjort att köparna har kunnat sänka priserna till en oacceptabelt låg nivå på massaved. Vikigt att arbeta långsiktigt

Mellanskog har upplevt massavedmarknaden som ”låst” i Mellansverige de senaste åren. Vi arbetar långsiktigt med att ”låsa upp” och ändra de mönster som håller priserna på en låg nivå. Köparna har på samma sätt sitt uppdrag – att ge aktieägarna hög avkastning på sina investeringar, ett fortsatt lågt massavedspris är i det perspektivet gynnsamt. Att bryta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som tar tid och innebär en del omprövningar i hela vår tidigare affärsmodell. Enkelt uttryckt måste Mellanskog med mellanskog

NR 2 – 2016

flytta sina leveranser av massaved från industrier med vikande efterfrågan på sina produkter till kunder som har ökande efterfrågan. Ökad efterfrågan betyder ökat råvarubehov och ökat intresse för tillväxt för såväl Mellanskog som för kunden. När vi fick vetskap om att SCA planerade en stor utbyggnad i Östrands sulfatbruk, så var det mot bakgrund av ovanstående resonemang naturligt att tacka ja till diskussioner om att stå för en del av den långsiktiga försörjningen, för att skapa underlag för investeringsbeslut. Vår strategi kan enkelt sammanfattas med att vi vill växa med de som vill växa. Då blev ökat samarbete med SCA naturligt. Ytterst ska Mellanskog skapa värden för skogsägarna. För att göra det krävs storlek, långsiktig strategi och uthållighet. Genom att arbeta strategiskt och långsiktigt är jag övertygad om att vi kan skapa värden för skogsägarna i Mellansverige som inte skulle realiseras om Mellanskog inte funnits. Det är inspirerande att fortsätta att arbeta med värdeskapande för såväl kund som skogsägare. Vi arbetar på i fler spår för att förändra och skapa värden för Mellansveriges skogsägare.

Hälsningar Sture Karlsson VD

Årsmöten i Mellanskogs skogsbruksområden Alla skogsbruksområden har varje år ett lokalt årsmöte dit alla medlemmar kallas och kan utöva sin rösträtt i föreningen. På årsmötena behandlas lokala frågor, aktivitetsplaner och val av förtroendevalda. På mötena finns goda möjligheter till diskussioner med andra medlemmar om skog och skogsägande. En eller flera representanter från Mellanskogs huvudstyrelse är också med på samtliga möten för att redovisa årsbokslut och för att svara på frågor.

4 5

SKONSAM DRIVNING I Värmland testar man just nu konceptet Skonsam Drivning. Denna entreprenör använder sig av markfuktighetskartor för att planera körningen, eftersom man på grund av snön inte riktigt ser var det är blött. Ett smart sätt att vara rädd om marken!

Bild: 1, 2: I Lysviks bygdegård avhandlades årsmötet för SBO (skogsbruksområde) Norra Värmland där virkesområdeschef Henrik Svensson presenterade verksamheten i virkesområdet för det gångna året. Tillträdande SBO-ordförande Christer Karphammar avtackar avgående SBO-ordförande Lars Nyborg med blommor och fem kilo grisfötter. 3: SBO Södra Hälsingland hade sitt årsmöte i Folkhögskolan i Bollnäs där 70 medlemmar hade slutit upp för att fatta beslut och välja förtroendevalda. På mötet fick Britta Björklin från Bollnäs motta priset för årets skogsvårdare. 4: Årsmötet i SBO Mellanljusnan höll sitt möte i hembygdsgården i Ljusdal. Per-Anders Hansson från föreningsstyrelsen medverkade på ett välbesökt möte. 5: På Gustaf Fröding i Karlstad hade ett 80-tal medlemmar samlats för årsmöte i SBO Södra Värmland. Där delades bl.a. pris ut till årets skogsvårdare som i år gick till Lennart och Johnny Olsson. 6: Hederspris fick Alvar Eriksson och Ingemar Olsson för lång och trogen tjänst i Arvikas lokalråd, och prisen delades ut av skogsinspektor Carl-Olof Ingels. Alvar och Ingemars tacktal rörde många när de sa att de upplevde att föreningen alltid gett dem mer än de gett föreningen tillbaka. Och att det har varit roligt hela tiden och att vi kommer långt tillsammans med hjälp av bra diskussioner och gott kaffe.

Vintervägar – en möjlighet att köra ut virke där vägbygge blir för dyrt Med tillfälliga vintervägar kan man ta sig fram med skotare och timmerbilar där det sommartid skulle vara väldigt dyrt eller inte ens möjligt på grund av terrängens beskaffenhet. Avverkningstrakterna kan till exempel vara myrholmar och liknande. Det krävs dock riktig vinter och att man har påbörjat planeringen redan när det är barmark. Lokal kännedom om var man tidigare har dragit vintervägar är naturligtvis också värdefullt. Bild: Vintervädret gör att helt nya vägar kan uppstå över en frusen myr. Denna bild är tagen i Dalarna, väster Öje i Malungs kommun.

med mellanskog

NR 2 – 2016

fr ån skogen

Vad är det bästa med ett medlemskap i Mellanskog? Lars-Erik Andersson, Eda: – Det behövs en stark motpart till skogsbolagen. Någon som tar tillvara på enskilda skogsägares intressen. Tryggheten det innebär om det skulle inträffa en större brand eller en storm liknande Gudrun, då kan vi alla hjälpas åt både i det stora och i det lilla. Detta är i mina ögon något mycket väsentligt.

Anna-Greta Andersson, Gunnarskog, Arvika:

Håkan Ericsson, Skaresta Gård, Bettna:

Lena W Johansson, Glava, Arvika:

– Det bästa idag är samhörigheten med andra skogsägare och den lokala förankringen. Mervärdet som medlem behöver dock förstärkas och där tycker jag att vi är på god väg. Det ska löna sig att vara medlem. Det är viktigt. Det allra bästa är förstås medlemstidningen, den borde komma ut oftare.

– Mellanskog behövs i vår region för att hålla uppe prisnivån, det är viktigt ur konkurrenssynpunkt. Därför tycker jag att man som privat skogsägare i Mellansverige ska vara medlem i föreningen, för ju fler vi är desto bättre förhandlingsläge mot köpare av skogsråvara.

– Att dom sätter skogsägaren i fokus och jobbar för dennes bästa hela tiden. Jag gillar lokala och globala skogsdagar, mässor och andra skogliga evenemang.

Välkommen att fira med oss! 27-28 maj 2016, Skogmahuset Hammerdal. - Skogsmässa - Stor utförsäljning - Timbershows - Skördare i drift - Leverantörer på plats m.m.

Vår kunskap och bredd - Er fördel!

med mellanskog

NR 2 – 2016

Ny katalog ute nu! Beställ ditt ex i dag.

skogma.se öppet dygnet runt

Skogsbrukarens varuhus 0644-72100 - skogma.se

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

HÖGPRESTERANDE ARBETSFORDON

Isuzu D-Max är en högre dimension av hårdhet och slitstyrka. Tuff design, hög säkerhet och en motor på 163 hk med ett gensvar utan motstycke. Vad sägs om ett vridmoment på hela 400 Nm redan från 1 400 varv, massor av acceleration, 3,5 tons dragvikt och vår unika 4WD med hög- och lågväxel. Och alltid med Isuzus DNA: uthållighet, hållbarhet och bränsleeffektivitet. Oavsett om du ska dra tunga släp vecka efter vecka, finåka under helgen eller köra i svår terräng.

3.5 TON

950 KG

DRAGVIKT

LASTVIKT

BENUTRYMME

Isuzu D-Max från 239.900:– isuzu-sverige.se

GENERÖS PLATS BAK

EXTENDED CAB

Bilarna i annonsen är extrautrustade. Priset är exklusive moms.

CREW CAB

X6 6 AIRBAGS

FYRHJULSDRIFT

“SHIFT ON FLY”

ECO

7,3–8,4 l/100 KM C02 192–220 g/km