Med mellanskog nr3 2014 by Mellanskog

3 2014

MEDLEMSTIDNING

Kom och träffa oss på

MellanskogsElmia 22–23:e augusti! Så får du växterna att trivas.

Rapport från årsstämman.

Vi tar tempen på partierna inför valet.

innehåll

med mellanskog nr 3, 2014 4

3 Ledare

4 Årsstämman

Skogens trädgård

Inför valet

11 13

Näringspolitisk analys Medlemskapet

14 MellanskogsElmia

Dagens virkesmarknad

20 Spindelexperten

Södra Dalarnas sbo-styrelse

24 Byggnadsrenovering

”Ibland, när jag säger vad jag tänker, märker jag att så tycker jag inte.”

Nalle Puh

Laxfiske

Cityskogsägarna

30 Dialogprojektet 32 Vd-krönika

Från Skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 22 maj 2014 Krediträntor Merkonto 1,65 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,90 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Maria Bergenheim, Per Sandberg, Mari Törrö, Dan Glöde, Jonas Olinder, Hans Kättström, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Carolin Carlsson, Erik Stenbeck, Martin Ekman Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Heidi Andersson och Björn Ferry Foto: Andreas Johansson Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2014 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 49 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

ledare

Foto: Annika Fredrikson

Mellanskog

med harmoni och framtidstro Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor. Du nalkas ljuva sommar, då gräs och gröda gror…

Det var i Mellanskogsland – vid Hångers källa på Gotland – som Israel Kolmodin för trehundratjugo år sedan fick inspiration till sommarpsalmen som klingar på skolavslutningarna. För oss skogsägare som vandrar ut sjunger naturen själv, genom gullvivor i hagen, linneor i granskogen och smultron på kolbottnens vall. Naturens cykler ger oss årstidernas rytm och sekellånga perspektiv i trädens omloppstid. Fantastisk är möjligheten att skapa kretsloppssamhället – att ta till vara naturresurserna som ständigt förnyas som råvarubas för det hållbara samhället, helt i samklang med naturen. Ord för samspelet människa – natur

Ja, vi skogsägare lever verkligen med de ekosystem som regeringen har lyft fram till riksdagen för beslut som kan stärka biologisk mångfald, säkra livsviktiga naturresurser och tydliggöra människans kloka samspel med naturen. Ekosystemtjänster är ordet som sammanfattar funktioner som direkt gynnar oss människor – allt från naturens egna system för närings- och vattencykler och t.ex. pollinering till naturens produktion av livsmedel, skogsråvaror och annat avgörande för människans liv. Därtill ska läggas naturens kulturvärden. För skogsbruket är förslagen välkomna – de ger hopp om en helhetssyn på skogen som nyckelresurs för det biobaserade samhället. Om riksdagen säger ja – och allt tyder på det – ska Sverige nu forma ett samlat skogsprogram med betydelse för träbyggnad, miljöanpassning, kommunikationer, utmed mellanskog

NR 3 – 2014

bildning, forskning, besöksnäring, kultur- och friluftsliv och mycket annat. Ja, vi skogsägare har anledning att ha tillförsikt. Mellanskogs och LRF Skogsägarnas starka påverkansarbete styrde politiken bort från detaljregleringar och förbud, till skog som möjlighet. Nu gäller det att vi själva lever upp till skogsägarlöftet att klara såväl produktions- och miljömål som en rimlig dialog i lokalsamhället. Trovärdighet och långsiktighet ska vara familjeskogsbrukets signum. Genombrott för nya viktiga tjänster

Mellanskogs stämma signalerade harmoni och framtidstro. Under tunga år med avmattad världskonjunktur har Mellanskog lyckats ladda för nya fina satsningar till gagn för familjeskogsbruket. När allt fler av oss skogsägare är yrkesverksamma på andra arenor än skogens, behöver vi skogsägarföreningen ännu mer. Alla olika skogsägare måste få lika tillgång till de många varierande tjänster som kan önskas. Stor glad nyhet vid stämman var därför intentionen om nära samverkan mellan Mellanskog och LRF Konsult kring tjänster angående bl.a. planering av skogsgårdens långsiktiga ekonomi, generationsskiften och juridik. Skoglig rådgivning ska förstås Mellanskog alltid vara bäst på. Mässa med möjligheter

Inspirerande är det att planera för MellanskogsElmia – för föreningen och, hoppas jag, för tusentals och åter tusentals skogsägare och andra med intresse för spännande framtidsfrågor. Så roligt det ska bli att se de senaste sprången inom skogsteknik, möta politiker som tävlar om att leda landet, delta i små seminarier om stora ämnen, koppla av i familjeaktiviteter och njuta vid spontana samtal mässbesökare emellan. Varmt välkommen, just du!

Karin Perers Mellanskogs ordförande

Mellanskogs årsstämma – framtiden är förnybar 01

Det var fullt till sista plats när stämmoombud, inbjuda gäster, intresserade medlemmar och media samlades för Mellanskogs årsstämma på Norrlands nation i Uppsala.

Dagen började med att Karin Perers, Mellanskogs ordförande, hälsade alla hjärtligt välkomna och förklarade årsstämman 2014 öppnad. Karin inledde med en vacker dikt och beskrev inlevelsefullt det gångna året i Mellanskog och synen på framtidens skogsbruk. Om klimatet och omställningen till ett biobaserat samhälle sa hon bland annat: – Nu ska vi visa att skogen klarar nästa stora språng – att ersätta oljan i formsäkra material, det som i dag är plaster, och att i energisammanhang ge fordonsbränsle, värme och el. Kort sagt, vi måste byta ut den svarta atomen från kol och olja mot den gröna från våra skogar. Vi skogsägare – vi om några – kan och måste bekräfta att skogarna och träanvändningen är en del av lösningen. Årets stämmotalare

Hannele Arvonen, vd Setra Group, talade om Setras verksamhet och kopplingen till delägaren Mellanskog (49,5 %). Som ett av Sveriges största träindustriföretag och en ledande aktör i Europa är det glädjande att företaget nu har lyckats vända till en tydlig vinst. Anna-Karin Hatt, IT- och energiminsiter, talade om vikten av att ställa om Sverige och Europa från oljeberoende till ett miljövänligt och hållbart användande av förnybara energikällor. – Här spelar skogen, Sveriges gröna guld, en avgörande roll för om vi ska lyckas. Cellulosafiberns många användningsområden, ökat byggande i trä och nya bränslen baserade på förnybara råvaror är några exempel på saker som talar för svensk skogsnäring, konstaterade energiministern. 4

Årsredovisning för 2013

Sture Karlsson, vd Mellanskog, presenterade förra året i siffror och kunde konstatera en kraftig förbättring av rörelseresultatet och att det operativa kassaflödet är starkt. Detta kan tillskrivas den sparplan som antogs 2012 och ett hårt och målmedvetet arbete för att öka intäkter, minska kostnader och fokusera på kärnverksamheten. Utvecklingen av valutakursen är också positivt och även Setras kraftiga resultatförbättring är glädjande för Mellanskogs del. Värre är det att marknaden för biobränsle är vikande och att det kan vara tecken på en strukturell förändring om den tendensen fortsätter. Efter revisionsberättelsen beslöt stämman att fastställa resultat- och balansräkning enligt styrelsens förslag. Guldnålen 2013

För att uppmärksamma och hedra personer som gjort stora och betydelsefulla insatser och under lång tid arbetat med stort engagemang för skogsägarrörelsens bästa delas Mellanskogs Guldnål ut. Vid årets stämma delades två Guldnålar ut till: Anna Andersson, valdes 2002 in i styrelsen för Mellanljusnans Sbo och två år senare i föreningsstyrelsen för Mellanskog. Som en av de första kvinnorna i Mellanskogs styrelse är Anna en förebild i Skogssverige. Hennes varma engagemang för enskilt skogsägande och för skogsägarnas medlemsnytta i sin skogsägarförening, har därför helt naturligt också kommit att omfatta skogsägande kvinnor. Hennes insatser har varit banbrytande och därmed ovärderliga för Mellanskog. med mellanskog

NR 3 – 2014

årsstämman

Mellanskog och LRF Konsult tecknar avsiktsförklaring

På stämman presenterade Sture Karlsson och Katarina Hedström Klarin, vd LRF Konsult, den avsiktsförklaring som tecknats mellan Mellanskog och LRF Konsult angående partnerskap för att erbjuda sammanhållna lösningar för skogliga, ekonomiska och juridiska frågor. Syftet är att erbjuda alla skogsägare inom Mellanskogs verksamhetsområde tydligt paketerade skogliga, ekonomiska och juridiska tjänster som spar tid och underlättar skogsägandet. Ett pressmeddelande om partnerskapet gick ut samma dag som stämman och finns att läsa på www.mellanskog.se.

Motioner inskickade för behandling av stämman

1. Stängsling av renbetesområde – från medlemmen Göran Lindberg, som begär att Mellanskog agerar för att få till en förändring av planerad stängsling av renbetesområden i Härjedalen. 2. Juridiskt ombud – från medlemmen Gun LandénSlars, vars motion uppmanar Mellanskog att genomföra en översyn av hur föreningen kan stötta enskilda medlemmar i skogs- och miljörättsliga frågor som intrång m.m. 3. Viltpolicy – från medlemmen Bertil Forsberg, som uppmanar Mellanskog att genomföra en översyn av gällande viltpolicy där det tydligt ska framgå att föreningen, med rådgivning, förebygger betesskador samt omarbetar gällande viltpolicy så att de lokala förutsättningarna ska vara styrande i den praktiska viltförvaltningen.

01 Karin Perers, Mellanskogs ordförande hälsar alla välkomna. 02 Anna-Karin Hatt, IT- och energiminister talade på stämman. 03 Anna Andersson avtackas efter tio år i Mellanskogs styrelse. 04 Bertil Forsberg argumenterade för sin motion om viltpolicy. 05 Sture Karlsson, vd Mellanskog. 06 Katarina Hedström Klarin, vd LRF Konsult. 07 Hannele Arvonen, vd Setra stämmotalade. 08 Mikael Lönn valdes in i Mellanskogs styrelse. 09 Bertil Johansson erhöll Mellanskogs Guldnål.

Bertil Johansson, valdes 1983 till ordförande i skogsägarföreningens i dåvarande Alunda Sbo och är idag styrelseledamot i Uppsala Sbo. Bertil har under en lång följd av år gjort mycket väsentliga insatser för skogsbruket, skogsägarrörelsen och medlemmarna. Bertil har också ofta fungerat som stöd och mentor för nya förtroendevalda och nya skogsinspektorer, och varit engagerad näringspolitiskt i gott samarbete med LRF Skogsägarna.

Stämmans beslut

För samtliga motioner beslutade stämman om motionshantering enligt styrelsens förslag. För motion 3 gäller styrelsens förslag med hänsyn tagen till den tilläggstext Bertil Forsberg författat. Stämmoprotokoll med motioner och styrelsens förslag till stämman finns på Mellanskogs medlemswebb.

Stadgeändringar

Stämman beslutade anta styrelsens förslag till ändrade stadgar, inklusive det om införande av en grundinsats för alla medlemmar. Val av styrelse

07 08

Till ny styrelseledamot i Mellanskogs styrelse valdes Mikael Lönn, Bergshamra. Omval gjordes av Karin Perers, Fors, Erika Eriksson, Karlstad och Per-Anders Hansson, Norrala. På konstituerande styrelsemöte direkt efter stämman valdes Karin Perers till Mellanskogs ordförande och Marie André till vice ordförande. Text: Martin Ekman, Matador Foto: Linn Johansson, Matador

med mellanskog

NR 3 – 2014

Bos

Så får du växterna att trivas Just nu är det inne att vara ute i trädgården, att påta i jorden, att odla och att vilja lära sig mer om det som växer och gror. Det säljs trädgårdslitteratur som aldrig tidigare och i TV slåss kanalerna om trädgårdsodlarnas intresse.

med mellanskog

NR 3 – 2014

skogens tr ädgård

Vi presenterar några odlingstips levererade av Bosse Karlsson som i 33 år drivit Strömsbro Plantskola i Gävle samt genom att ge ett tips på en inspirationskälla att besöka under sommaren; Wij Trädgårdar i Ockelbo. Där kan besökarna bland annat lära sig mer om Skogens trädgård. – Jag var 19 år när jag tog över plantskolan i Strömsbro. Sedan dess har jag sett trender komma och gå. Idag är odlingstrenden oerhört stark vilket är både inspirerande och roligt, säger Bosse Karlsson som anser att dagens kunder är både pålästa, lyhörda och kunniga. – I media och på nätet finns idag information som tidigare generationer hade svårt att få. För min del innebär det bland annat att jag måste erbjuda ett större och bredare utbud. Låt det ta tid

Bosse Karlsson får ofta ge rådet att som odlare måste man skynda långsamt. Det går inte att få allt på en gång. – Det bästa är att först göra en plan, en skiss över odlingsytan. Därefter kan man fundera ett varv och kanske läsa på innan man beslutar sig för vad som ska planteras eller sås. Det man kan tänka på är bland annat ytans inramning, att plantera så att trädgården är tilltalande hela året, att man kanske skapar olika rum, att man väljer växter som trivs, utnyttjar nivåskillnader och funderar på eventuell marktäckning och stenläggning. Bosse tycker också att man ska komma ihåg helhetsintrycket, färgsättningen och det viktigaste; att trädgården är odlarens och att det är han eller hon som avgör vad som är vackert. – Jag vill i det här sammanhanget också poängtera jordens betydelse. Lägg ner tid och energi på att ge trädgården en bra grund i form av bra jord. Det går inte att poängtera tillräckligt ofta; jorden är växternas skafferi, törtssläckare och apotek. Om man väljer bra jord vid planteringen, underhåller och förbättrar på rätt sätt så har man som odlare gett växterna goda förutsättningar att växa och må bra. Lika viktigt och avgörande för om man ska lyckas som odlare är vattningen. Vattningen är ofta hemligheten varför vissa lyckas då andra misslyckas. En väldig variation

Bosse Karlsson kan också konstatera att bredden på vad man odlar i de svenska trädgårdarna, i balkonglådor och på små odlingslotter har ökat enormt de senaste åren. – Tidigare pratades det ofta om odlingszoner men idag tänjer allt fler på gränserna. Odlarna testar nyheter och mer exotiska växter. Ibland går det bra, ibland inte. Lägger odlaren ner mycket tid och engagemang, läser på och har tålamod kan experimentlusten ge ett utmärkt resultat, i synnerhet om odlaren vid kall väderlek täckt växterna och gett dem rätt näring. Klarar man som odlare att hålla växten vid liv de två första åren brukar resultatet längre fram bli en både härdig och tålig växt. För att förbättra odlingsklimatet kan man skapa vindskydd, höja upp rabatterna, dränera väl och satsa på stenar och murar i trädgården. De professionella odlarna ger gärna tips och råd. med mellanskog

NR 3 – 2014

I grönsakslandet kan man prova på att odla till exempel broccoli som är enkelt att odla men som kräver mycket plats, jordärtskockor, olika kryddor som du sedan kan frysa in. Sallad, som kräver mycket vattning och kanske rabarber som överlever vintern ger ofta skörd år efter år. Utbudet är enormt så det är bara att prova sig fram. Wij Trädgårdar

Vill man som odlare få inspiration och nya kunskaper finns det många besöksmål att gästa. Ett kan vara Wij Trädgårdar i Ockelbo där besökaren också hittar Skogens trädgård. Wij Trädgårdar är en trettio hektar stor grön njutning; lätt åtkomlig mitt i Mellanskogland, fridfull och inspirerande. När Wij Trädgårdar tidigare utsågs till landets vackraste park skrev juryn: ”I Carl von Linnés anda har Wij på kort tid lyckats skapa ett genuint och i många stycken unikt svenskt parkideal som synliggör och speglar skönheten i det omgivande norrländska landskapet.” Wij Trädgårdar har en tydlig vision. Så här säger Annica Salander, Wij Trädgårdar: – Vi vill skapa ett levande och inspirerande trädgårds-, kultur- och utbildningscentrum. Vi vill också åskådliggöra den svenska naturens skönhet samtidigt som ett bra värdskap ska genomsyra allt vi gör. – Alla sinnen ska beröras när besökaren vandrar genom våra designade trädgårdar vilka dignar av grönsaker, örter, blommor och allt annat som trivs här i gränslandet mellan Norrland och Svealand. Vår högsäsong startar under försommaren då tulpaner och perenner står i blom och avslutas med en skördefest i september. Där emellan genomför vi en rad arrangemang och aktiviteter med midsommarfirande och rosdagar som de allra populäraste. Skogens trädgård

I ett utsnitt ur en anlagd kornåker hittar vi Skogens trädgård. De olika trädgårdsrummen nås via två entrégårdar. Heden och klapperstensskogen, tjärnen, myren, brynet och odlingslandskapets trädgård är namnen på de olika rummen. Hedens och klapperstensskogens trädgård är en trädgård att se men inte röra, lika ömtålig som naturens förebild. Tjärnens rum är ett rum för eftertanke med himlen som tak och myren är ett exempel på hur ekologisk medvetenhet kan gestaltas i formen av en trädgård. Brynet är en högsommarträdgård med höjd och volym och som utnyttjar det norrländska ljuset. Wij Trädgårdar och Skogens trädgård är en upplevelse i ständig förändring. Anläggningen byter regelbundet skepnad, idéer och visioner får ständigt ny näring, växer och tar form gödslade med kunskap, kompetens, nybyggaranda och passion för det som växer. Allt är, och ska vara, en enda lång grön njutning. Text: Sidney Jämthagen Foto: Pernilla Hed och Sidney Jämthagen

Ulf Berg (M) riksdagsledamot och talesperson i landsbygdsfrågor

Irene Oskarsson (KD), riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och Jordbruksutskottet

Roger Tiefensee (C), riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

01 Nej. 02 Myndigheterna har identifierat att det finns stora arealer värdefull skogsmark som är oskyddade. Med Alliansens beslut så kommer cirka 150 000 hektar av dessa att skyddas formellt och vår förhoppning är att skogsägarna frivilligt kan spara ytterligare 200 000 hektar. För närvarande pågår genomförandet av att byta före detta Sveaskogsmark till skyddsvärd skog hos de större skogsbolagen. 03 Vi menar att ett variationsrikt skogsbruk kan åstadkommas på många olika sätt, dels inom ramen för trakthyggesbruk och dels med alternativa metoder. Kunskapen om effekterna av andra skötselformer är begränsad därför menar vi att det är svårt att dra entydiga slutsatser. Det är dock viktigt att det inte finns onödiga hinder för att bedriva skogsbruk med alternativa metoder. 04 Jag vet

att många skogsägare upplever detta som ett stort problem. I dag finns det möjlighet att avhysa den som olovligen har upprättat ett läger med hjälp av Kronofogden. Problemet är att detta är ett dyrt förfarande. Därför vill jag se en översyn av regelverket för att undersöka om detta kan göras på ett billigare och enklare sätt för skogsägarna, utan att rättssäkerheten äventyras. 05 Vi har redan i dag stora arealer mark skyddade i Sverige. Genom skydd och miljöhänsyn i skogsbruket kan vi säkerställa att vi har träråvara, bioenergi, klimatreglering eller biotoper för hotade arter. Mycket av den skyddade skogsmarken genomförs redan på frivillig väg, och vi tycker det är viktigt att vi värnar detta tillvägagångssätt.

01 Nej. 02 Ökning av anslagen får vägas mot andra viktiga satsningar. Det är viktigt att en översyn görs om statliga skogsinnehav kan användas i utbytessyfte. Det är viktigt att ersättningarna görs så att de följer prisutvecklingen på ett rimligt sätt. 03 Trakthyggesbruk är den mest produktionsvänliga metoden och även i det kan man anpassa planering m.m. så att flera trädslag kan komma i den nya skog som kommer att växa upp. Trakthyggesbruk står inte i motsats till att ta hänsyn och värna den biologiska mångfalden. 04 Ett alltför hårt utnyttjande av mark utan hänsyn till markägaren

undergräver grunderna för allemansrätten. Vi måste våga värna allemansrätten och samtidigt uppdatera dess villkor så att de anpassas till vår verklighet. Dessutom behöver vi se över hur äganderätten kan stärkas så att balansen återskapas. 05 Skogen och fibern bär på svaren på många av de frågor som vårt samhälle brottas med just nu. Här finns fantastisk potential för framställning av grön energi, nya material, träbyggande, träbaserade produkter och ny teknik. Parallellt med detta ska också miljömålet Levande skogar uppnås och att skyddade områden också sköts.

01 Vi säger nej till den så kallade lastbilsskatten. Vi vill istället göra det möjligt med längre lastbilar som därmed blir mer effektiva och miljövänliga. 02 Regeringens satsningar på skydd och skötsel av områden uppgår till över 1,5 miljarder om året där en stor del går till inlösen eller intrångsersättning. Skogsbruket tar ett eget stort ansvar och har redan i dag gjort avsättningar som omfattar 1,2 miljoner hektar. Anpassat och alternativt brukande är andra sätt att värna naturvärden. 03 Hur man väljer att bruka sin skog är upp till den enskilde ägaren. Olika avverkningsmetoder kan lämpa sig olika bra vid olika tillfällen och på olika marker. 04 Centerpartiet står

upp för allemansrätten som en individuellt grundad rättighet. För oss är det viktigt att balansen mellan äganderätt och allemansrätt inte störs genom en kommersialisering. Allemansrätten skall värnas och samtidigt också det personliga ägandet. 05 Svensk skogspolitik har två jämställda mål – miljö och produktion. Ska vi nå målen med ett fossilfritt samhälle 2050 så spelar skogen en central roll i den omställningen och måste få brukas. Samtidigt har skogen en viktig plats i våra liv som en plats för rekreation, besöksnäring och bindning av koldioxid etc. Dessa båda delar måste vara (och är) i balans.

Partiernas syn på skogen 01. Kommer ni att införa kilometerskatt på lastbilstransporter? 02. Hur ska inlösen av skogsmark för naturvårdsändamål säkras? Kommer ni att öka anslagen och/eller öka bytesmark från t.ex. Sveaskog? 03. Hur ser ni på fortsatt skogsbrukande genom trakthyggesbruk? 04. Vad anser ni om att allemansrätten utnyttjas för kommersiell verksamhet? 05. Hur ser ni på valet att avsätta mer skyddad skogsmark för naturvård och skogen som råvarubas för ett biobaserat samhälle?

med mellanskog

NR 3 – 2014

inför valet

Anita Brodén (FP), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson

Josef Fransson (SD),  riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

01 Folkpartiet, liksom övriga Allianspartier, säger nej till införande av kilometerskatt, då det skulle försämra landsbygdens konkurrensvillkor och slå för hårt mot åkeribranschen. 02 Det finns ett stort behov, inte minst i södra Sverige att öka restaureringsinsatserna, bevara ädellövskogar samt förstärka ekosystemen. Genom att nyttja statliga bolag, bland annat vid markbyten, skulle många av dessa åtgärder kunna genomföras. 03 Vi vill ha ett livskraftigt och hållbart skogsbruk med ökad frihet för skogsägaren att välja avverkningsform och där det på det sättet ges mer utrymme för alternativ. Vi ser dock trakthyggesbruket som den dominerande avverknings-

formen, varför ökad tydlighet på krav på kvarvarande träd etc. är mycket angeläget. 04 Vi försvarar allemansrätten, men allemansrätten får inte missbrukas på ett sätt som leder till att marken skadas eller att markägare drabbas p.g.a. nedskräpning eller åverkan. Vi ser ett behov av ökad dialog samt överenskommelse, bl.a. ekonomisk, med markägare då det handlar om kommersiell verksamhet och större grupper. 05 Skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Biobränsle är en faktor som kan bidra till energiomställningen mot mindre klimatpåverkan.

01 Nej, men vi tittar på olika system för att stärka den svenska åkerinäringen från otillbörlig konkurrens från utländska åkare. Dock är det av största vikt att förändringar inte slår mot svensk skogsnäring som kör långa sträckor, ofta på privata vägar. 02 När det gäller att avsätta skog för naturvårdsändamål ser vi helst att detta sker på frivillig basis. När det gäller att skydda skog formellt är det A och O att skogsägaren får marknadsmässig kompensation. Det ekonomiska ansvaret ska ligga på staten. 03 Vår utgångspunkt är att den enskilda skogsägaren själv ska avgöra vilken avverkningsmetod som lämpar sig bäst på sin egen mark. 04 Allemansrätten är en unik och viktig rättighet

som vi vill värna, men vi vill förtydliga rättigheter och skyldigheter i lagstiftningen. Vi vill därför tillsätta en utredning som främst bör fokusera på att fastslå skillnaden mellan äganderätten och allemansrätten. Det måste bli betydligt enklare för markägare att avvisa personer som bryter mot lagen. 05 Vi ser helst att avsättningar sker frivilligt. Vi vill stärka medlen till forskning då vi tror att skogen i ännu högre grad än idag kan fungera som råvara till nya textilier, bioplaster, superstarka kompositer, kolfibermaterial och en ny generation drivmedel med mera.

01 Ja. Den ska differentieras geografiskt så att det är lägre där det saknas alternativ till vägtransporter och noll på enskilda vägar. 02 Vi ökar anslagen i vår budget, men ser också att bytesmark från Sveaskog kan behövas. 03 Det finns säkert med också i framtiden, men ser gärna att fler markägare som så önskar brukar sin skog hyggesfritt. 04 Allemansrätten får inte missbrukas så att naturen skadas eller skräpas ner, men det gäller oavsett om det är kommersiella aktörer

eller inte. Att även kommersiella aktörer ska kunna nyttja naturen på ett hänsynsfullt sätt ser vi som en naturlig del av allemansrätten. 05 Båda kommer att behövas. Biologisk mångfald blir allt viktigare för att skogen ska kunna anpassas till ett varmare klimat. Fossila råvaror behöver ersättas av förnybara råvaror. Därför är det så angeläget att minska slöseriet och effektivisera både energi- och råvaruanvändning.

01 Ja, vi vill införa en avståndsbaserad vägslitageavgift både för svensk- och utlandsregistrerade lastbilar. Vi ställer oss också positiva till längre och tyngre lastbilar för ökad produktivitet och energieffektivitet för skogsindustrins vägtransporter. 02 Köp av mark för att bli naturreservat eller nationalparker har ett anslag i statsbudgeten. Vi är tveksamma till att använda mer av Sveaskogs mark för utbyte mot annan mark med höga naturvärden. Vi vill ha en stark statlig skogsägare som kan driva verksamheten med höga naturvårdskrav. 03 Det ska vara upp till skogsägaren om trakthyggesbruk eller annan metod ska användas – förutsättningen är att de höga natur-

vårdskrav som vi har i Sverige följs. 04 Allemansrätten innebär både rättigheter och skyldigheter. Det vi bör göra är att öka tillsynen av de företag som verkar i naturmark. Många av dessa företag ger viktiga arbetstillfällen i glesbygd. Men vi tror också att det oftare behövas en dialog emellan företagen och markägaren. 05 Det är lika viktigt att bevara tillfällen till sysselsättning och inkomst från skogen, som att säkerställa att vårt naturarv bevaras till kommande generationer. Skogen ska skötas så att den långsiktigt ger god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls och hänsyn tas till andra allmänna intressen.

01 Ja, vi vill införa en vägslitageavgift. Det minskar utsläppen från den tunga trafiken på våra vägar och bidrar till mer jämlika konkurrensförhållanden mellan svenska och utländska åkare. Differentiering eller helt undantag från avgift ska ske på t.ex. skogsbilvägar för timmer/rundvirke som saknar alternativa transportlösningar. 02 Vi ökar anslaget (utöver regeringens nivå) med totalt 1,4 miljarder till Naturvårdsverket för områdesskydd under perioden 2015–2017. Vi vill också införa en mindre avgift på avverkningar, en naturvårdsavgift, för att ytterligare kunna finansiera skydd av skog. 03 Trakthyggesbruk kommer på stora arealer att vara den dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Där vill vi stärka

lagstiftning för ökad miljöhänsyn och rekreation. För att stimulera alternativa skötselmetoder föreslår vi kraftigt ökat anslag för utbildning, utveckling samt arealstöd för omställning till hyggesfri skogsskötsel. 04 Allemansrätten är central för vår välfärd och vi vill inte inskränka den. Självfallet ska alla ta ansvar för natur- och djurliv och visa hänsyn mot markägare. 05 Vi anser att det går att förena. Med ökat skydd av skog med mer biologisk mångfald ökar våra möjligheter att nå våra klimatmål och andra miljömål. Vi har föreslagit en nationell strategi för att förena ett ökat biobränsleuttag i skogen samtidigt som naturvårdshänsynen stärks.

Helena Leander (MP), riksdagsledamot och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

Kristina Nilsson (S), riksdagsledamot och ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet.

Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson

med mellanskog

NR 3 – 2014

* Av utrymmesskäl har flera av svaren kortats något.

ÅRS

FABRIKSGARANTI

2 VALTRA

A83 HiTech

+ fabriksmonterad lastare Valtra V36 Pris från

Standardutförande med lastare V36. Pris exkl moms. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Sveriges mest populära traktor 2013 Driftsäkra A83 har blivit otroligt populär. Den lättkörda traktorn har kopplingsfri fram/back och liten vändradie. Det gör den perfekt till lastararbeten. Låg ljudnivå och låg bränsleförbrukning ger ytterligare plus i kanten. För mer information prata med din säljare redan idag!

KÖPING Stefan Englund 010-556 15 87 UPPSALA / NORRTÄLJE Bengt Eriksson 010-556 18 05 Lars Eriksson 010-556 19 95 Johan Mårtensson 010-556 20 11 HEDEMORA Ruben Forslund 010-556 25 78 SALA Per-Johan Karlsson 010-556 15 98 KUNGSGÅRDEN Per-Olof Sundin 010-556 25 82 BORLÄNGE / HEDEMORA Gustav Svensson 010-556 26 16 ENKÖPING Clas-Johan Thunberg 010-556 19 03

www.lantmannenmaskin.se

VÄSTERÅS Johan Wiberg 010-556 13 17 BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 ÖREBRO Anders Hildingsson 010-556 33 05 Jan-Erik Jonsson 010-556 33 08 Kent Karlsson 010-556 33 09 KARLSTAD Hans Jansson 010-556 20 76 Henrik Sörenger 010-556 00 21 ARVIKA Hans Jansson 010-556 20 76

LH1405

399.000:-

näringspolitisk analys

NR 3 – 2014

med mellanskog

dbl

För skogsägare är valfrågor som rör skogen de som engagerar mest. Genom att lägga ett skogligt perspektiv på många frågor som tillväxt, hållbarhet och arbetslöshet kan vi hitta innovativa lösningar på frågor som politikerna diskuterar. Vi har ett valår som ser ut att kunna bli en rysare oavsett vilken politisk sida du önskar ska styra under de närmsta åren. På nationell nivå har vi två block, Alliansen och oppositionen. Oppositionen leds av Socialdemokraterna med samarbetsparterna Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Dessa tre partier går till val på sin egen partipolitik, vilket innebär att väljarna inte får besked innan valdagen hur de kommer att regera tillsammans om de vinner valet. Socialdemokraterna har historiskt värnat den svenska skogsnäringen. Miljöpartiet ser skogen som en viktig källa till omställning, men pläderar för skyddade skogar och en ny skogsvårdslag. Vänsterpartiet ser jobben i skogsnäringen som viktiga, även de pratar om mer skydd av skog och en ny skogsvårdslag. De fyra partierna inom Alliansen har även de olika syn på skogens roll i samhället. Det gemensamma för de fyra partierna är att de ser skogen som en viktig resurs för Sveriges välstånd och vill att skogen ska brukas på ett hållbart sätt. Alliansen har en samsyn i de skogliga frågorna och har nyligen presenterat en proposition om biologisk mångfald.

L in

Vi är mitt uppe i supervalåret. Supervalår för att det är flera val under samma år. Vi har ett val till Europaparlamentet, som redan har ägt rum, och nationella val i september.

Skogens supervalår

EU-parlamentsvalet

När ni läser detta har EU-parlamentsvalet gått av stapeln, och vi vet resultatet av våra gemensamma röster. Vi som är intresserade av skog, tänker att EU inte är så viktig. Vi har inte, och vill inte ha, någon gemensam skogspolitik inom EU. Det kan dock konstateras att EU påverkar skogen i många viktiga frågor och många beslut som påverkar förutsättningarna för familjeskogsbruket fattas i Bryssel. För att det ska finnas ett ramverk över hur EU ska se på och jobba med de skogliga resurserna har EU-kommissionen tagit fram en skogsstrategi. Svenska valen

Valexperter spår att tre frågor kommer att vara avgörande för valet i september; sysselsättning, tillväxt och regeringsduglighet. Andra frågor som har fått uppmärksamhet under året är skolan och vården. Landsbygdsfrågorna är med på listan över ämnen som debatteras mer flitigt denna valrörelse, vilket är positivt för skogen. Det ger en arena för oss alla att prata om och lyfta fram de möjligheter vi kan erbjuda med den skogliga resursen vi har i landet. Framtid

Vi vet inte hur den framtida regeringen ser ut, vilket gör det omöjligt att säga hur den framtida skogspolitiken kommer att se ut. Men vi kan göra ett aktivt val att gå och rösta på dem som vi tror bäst företräder oss under den kommande mandatperioden. Text: Sofia Lindblad, Näringspolitisk expert LRF Skogsägarna Foto: LRF Skogsägarna

VIMEKS NYA DREAM TEAM Vimek 610 och Vimek 404T5, marknadens mest effektiva maskiner för skonsam gallring. I vårt nya Dream Team har vi lyckats kombinera motor från CAT på 60 Hk och transmission från Bosch Rexroth till att leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskingrupp.

Hitta oss på nätet:

facebook.com/vimekab

www.vimek.se

Vi ses på mässan! Nya Alstor 821 Kontakta Kontaktaoss ossför fördemonstrationskörning demonstrationskörning www.alstor.se| |Tel Tel0524-407 0524-407 45 www.alstor.se 45| info@alstor.se | info@alstor.se

Nya Alstor 821 Kontakta oss för demonstrationskörning

www.alstor.se | Tel 0524-407 45 | info@alstor.se

Elavtal.. Ett medlemserbjudande

u EVO 30

Klyvkraft 3-5,6 tn

u EVO 36/36HC Klyvkraft 2 - 8 tn Nyhet!

Lite EVO 36 HCstering

ju Hydraulisk en av klyvkniv

MARKNADENS SNABBASTE KLABBMASKIN! Hydraulisk sågning och hydr. justering av klyvkniv

u Stockbord som tillbehör

u Genialt V-format matarbord

Du som är medlem i Mellanskog har möjlighet att ta del av ett förmånligt medlemserbjudande hos oss: • • • •

50% rabatt på årsavgiften 1 öre rabatt per kWh 100% vattenkraftsel Energirådgivning

Kom och besök oss på mässan MellanskogElmia utanför Sala den 22-23 augusti monter 63 så pratar vi elavtal. Läs mer eller teckna elavtal direkt på malarenergi.se/mellanskog Kundcenter 0771-25 40 50

u Transportunderrede - Lätt efter bil!

u Separat klyvning

AGROMASTER OY Box 8, 738 21 Norberg tel. 070 660 48 50, 070 661 25 80, info@agromaster.se www.pilkemaster.com

Information om konsumenträttigheter, reklamationshantering och tvistemålslösning finns på malarenergi.se

medlemsk apet

Medlemskapet, vår viktigaste grundsten

Skogsägarföreningen Mellanskog. Man hör nästan direkt vad vi är, en sammanslutning av skogsägare, d.v.s. fria näringsidkare som samverkar för att kunna skapa kraft för att näringspolitiskt kunna påverka rätten att få bruka sin skog, att ha förmåga att förhandla så att priserna för råvaran är på högsta möjliga nivå för var och en samt att ha tillgång till egna kompetenta, opartiska rådgivare.

Historiken kan förtjäna att upprepas, små ideella föreningar som växte fram i början på 1900-talet när sågverken blev allt större och massaindustrin tog sina första staplande steg. Skogen som resurs blev allt mer intressant och snabbt insåg engagerade skogsbönder att det behövdes en samlande organisation för att de som leverantörer av råvara skulle kunna påverka vilket pris de erbjöds. Små föreningar slogs samman och idag har vi i huvudsak fyra skogsägarföreningar i landet. Vad händer utan skogsägarrörelsen?

Visst är historiken intressant men nu lever vi på 2000-talet och under ett antal decennier har individualismen präglat samhälle och politik så samverkan är väl inte så viktigt längre? Tänk er själva då om vi ”skrotar” skogsägarrörelsen. Tror ni att skogsindustrin av eget intresse vill hålla råvarukostnaden på en hög nivå? Skulle skogsindustrin med näbbar och klor bevaka den enskildes äganderätt? Nej, jag tillhör de som tror att aktieägarna i de stora skogskoncernerna inte skulle acceptera en sådan strategi. Jag tror faktiskt att billig råvara prioriteras högre av dem. Dessutom finns det idag många krafter som har synpunkter på äganderätt och hur skog ska brukas i framtiden så argumenten för samverkan skogsägare emellan saknas minsann inte. Nya tjänster för moderna skogsägare

Alltså tillbaks till ruta ett, visst behöver vi skogsägarföreningarna och föreningarna behöver sina medlemmar. Snacka om symbios. För att nu då utmana den filosofi med mellanskog

NR 3 – 2014

n Pe r S a

er g

som bejakar ”kan själv” så är det dags att ändra kurs och få en mer egenkraft i begreppet samverkan. Hur ska vi då få till att ni skogsägare mer eller mindre självklart blir medlemmar? Egentligen finns det väl bara en väg och det är att berätta om och visa genom praktisk handling vårt existensberättigande. Förutsättningarna för detta finns sannerligen men behöver också ständigt utvecklas. Några exempel på tjänster som underlättar och gör det enkelt att vara skogsägare, förutom den rådgivning som våra skogsinspektorer dagligen genomför, är vår medlemswebb och det samarbete med LRF Konsult som nu håller på att finna sina former. Mellanskog står på två ben

Grunden vi står på, föreningens två ben, den demokratiskt valda medlemsorganisationen och den rådgivande serviceorganisationen ger en fantastisk möjlighet att sprida budskap och agera för skogsägandets bästa. Naturligtvis ställer det krav på att klara av ”många bollar i luften” med transparens och kvalitet i fokus och det kan vi. För dig som läser och inte är medlem så vill jag uppmana till två saker. Gå in på vår hemsida mellanskog.se och ”klicka runt”, ta ett snack med någon av våra skogsinspektorer och/eller förtroendevalda. Vad finns det för fördelar med att stå utanför? Ta en rejäl fundering om detta och tveka inte, ditt medlemskap behövs, för vad är alternativet? Varma försommarhälsningar till alla befintliga medlemmar och hjärtligt välkommen till alla nya. Per Sandberg, medlemschef Mellanskog

MellanskogsElmia

L in

– en skogsmässa för alla

d s ä t h , E l mi a

Mellanskogsmässan har blivit MellanskogsElmia. I år med framtidens skogsbruk som tema. Det blir två dagar fyllda av seminarier, demonstration av ny teknik, möten med människor, barnaktiviteter, mat och politik. Allt med skogen som gemensam nämnare!

Tillsammans med mässarrangören Elmia kommer Mellanskog att arrangera tre skogsmässor framöver. Den första går av stapeln redan i sommar, närmare bestämt 22–23:e augusti, på Ösby Naturbruksgymnasium strax utanför Sala. – Själva grundtanken med MellanskogsElmia är att bjuda in till en stor branschfest. Skogen berör människor ur så många perspektiv och vi hoppas med vårt program kunna locka en bred målgrupp, säger Maria Lindsäth, på Elmia. Meningen med temat

Årets tema på mässan är framtidens skogsbruk, ett begrepp som rymmer många aspekter. Det handlar till exempel om ny teknik och innovationer, om forskning och kunskap och om politiska vägval för det privata skogsbruket. Teknik och innovation kan man ta del av på mässans skogsslinga där maskintillverkare visar upp sina senaste skogsmaskiner. Något av den senaste forskningen presenteras i det seminarieprogram som hålls den första dagen. Hur framtidens skogsbruk kommer att se ut kommer inbjudna politiker att debattera på mässans andra dag. För skogsägarrörelsen är frågor om äganderätten, nya användningsområden för skogsråvara och skogens sociala värden centrala. Välkommen dit med frågor och inlägg! Träffa skogskunniga

MellanskogsElmia ger framförallt besökaren möjlighet att träffa och prata med kunnigt branschfolk från flera olika företag och organisationer. Banker, mäklare, upplevelseföretag och maskin- och verktygstillverkare för småskaligt skogsbruk är några exempel. I anslutning till Mellanskogs monter kommer även Sveriges tre övriga skogsägarföreningar att hålla till. 14

Familjen Hultin älskar att gå på skogsmässa. För de minsta sönerna är det framförallt de stora maskinerna som lockar.

Skön stämning och barnaktiviteter

En familj som gärna går på skogsmässa trots att de inte själva är skogsägare är familjen Hultin utanför Uppsala. De har fyra barn varav de minsta lockas mest av att klämma och känna på olika maskiner. – Vi var på Mellanskogsmässan förra gången den arrangerades. Barnen tycker att det är jättespännande att få se stora maskiner på så nära håll. Dessutom tycker vi att det är en skön stämning på mässan och ett bra utflyktstillfälle för familjen, säger mamma Lisa Hultin. Även i år kommer det att finnas aktiviteter för de minsta. Ösby Naturbruksgymnasium visar upp sin ladugård, det blir mini-zoo med ponnyridning och provkörning av fyrhjulingar. En deltävling till Skotar-SM kommer också att hållas under mässdagarna. Mattorget i mitten av mässområdet blir en självklar mötesplats för socialt umgänge. Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

med mellanskog

NR 3 – 2014

Björn Ferry, en av världens bästa skidskyttar som numera lagt bössan på hyllan. Till mässan kommer han och pratar om sin syn på att vara skogsägare. Foto: Andreas Johansson

Intressanta seminarier och skogspolitik MellanskogsElmia har ett seminarieprogram med intressanta föreläsningar under fredagen. En av talarna är Björn Ferry som på ett lustfyllt sätt delger sin syn på att vara skogsägare. Under lördagen bjuder politiker upp till skogsdebatt.

Skogen berör människor på många olika sätt. Det är utgångspunkten för seminarieprogrammet på mässan – att det ska finnas något som intresserar alla. Totalt blir det fyra föreläsningar som hålls både på för- och eftermiddagen, fredag den 22:a augusti. Fyra olika seminarier

Skogforsk, som är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, håller i två föredrag. Det ena handlar om den

Teknik och innovation för hållbart skogsbruk På MellanskogsElmia dukas ett smörgåsbord upp av nya produkter, varor och tjänster för det moderna och småskaliga skogsbruket. Även större maskiner finns på plats, till exempel Ponsses senaste nyhet.

Det svenska skogsbruket måste ständigt förnya, förbättra och utveckla ny teknik. En tydlig trend när det gäller teknikutveckling för framtidens skogsmaskiner är att hitta lösningar för att minimera mark- och körskador. Det är också något som det privata skogsbruket efterfrågar stort. Ett företag som nischat sig mot just lätta och mindre maskiner är Malwa. De demonstrerar sina senaste beståndsgående* skotare och skördare på mässan. Även större maskintillverkare finns på plats, exempelvis Ponsse som visar upp sin åttahjuliga skördare Scorpion.

nya tekniken med markfuktighetskartor, en revolution när det gäller att minimera markskador. Det andra handlar om storsatsningen på ett produktivare skogsbruk. Björn Ferry, en av Sveriges mest framgångsrika idrottsmän, kommer och pratar om sin syn på att vara skogsägare. Göran Lindqvist från Akzo Nobel representerar nätverket Hållbar Kemi. Han öppnar upp för nya möjligheter att ersätta oljan som bas med skogsråvara i kemiindustrin, i sitt föredrag. Skogspolitiker på plats

I år är det supervalår och därför är skogspolitiker inbjudna till MellanskogsElmia. De håller till i speakers corner intill Mellanskogs monter på mässans andra dag, den 23:e augusti. Mellanskogs styrelseordförande Karin Perers inledningstalar och på eftermiddagen blir det paneldebatt med värmlandsjournalisten Jonny Ohlsson som moderator. Text: Maria Bergenheim, Mellanskog

brott när det gäller att minimera risken för markskador redan i planeringsstadiet. Ett annat spännande föredrag handlar om hur skogsråvara kan ersätta oljan inom kemiindustrin. Göran Lindqvist från Akzo Nobel representerar nätverket Hållbar kemi. Ytterligare en ny företeelse som kan bli användbar framöver är flyginventering av skog med drönare. I Mellanskogs monter demonstreras den tekniken. Hela programmet och utställare finns på www.mellanskogselmia.se. Text: Maria Bergenheim, Mellanskog Foto: Ponsse

*En beståndsgående skogsmaskin kan röra sig fritt i beståndet utan att skapa stora stickvägar och därmed får man mindre kalmarksyta. Används främst vid förstagallringar och sena röjningar.

Ta del av aktuell forskning

Flera seminarier på mässan handlar om hållbarhet i framtidens skogsbruk. Isabelle Bergkvist från Skogforsk berättar om de nya markfuktighetskartorna som bygger på laserscanning. En teknik som är ett riktigt genommed mellanskog

NR 3 – 2014

Ponsses senaste nyhet, den åttahjuliga skördaren Scorpion.

Drönaren kan flyga 10 meter per sekund och det är tillåtet att flyga upp till 120 meter utan tillstånd. Bilden tagen utav drönaren.

Helikopterperspektiv på skogen

Mässerbjudande Mellanskog samarbetar med företaget Pitchup i testningen av drönare. Mer om Pitchup på www.pitchup.se.

Men med hjälp av flygbilderna kan man enklare rikta in sig på ett visst skogsparti, säger han. Regelverket säger att det är tillåtet att flyga över sin egen mark, max 120 meter högt och på ett så långt avstånd att man fortfarande kan se drönaren visuellt samt styra den. Batteritiden är cirka 20 minuter på den enhet som Mellanskog testar. Ett ufo ovanför skogen? Nej då, bara en drönare som inventerar stormskador och insektsangrepp. Ja, så kan det se ut i framtidens skogsbruk. Mellanskog testar just nu multikoptern som ett nytt verktyg och hjälpmedel i fältarbetet.

Vi befinner oss hos Anders Krantz på Bergs Gård i Julita i Sörmland. Anders är äggproducent, spannmålsbonde och skogsägare. Tillsammans med skogsinspektor Johan Nilsson ska de ut och testflyga en drönare, eller multikopter som den också kallas, över Anders skog. Både Johan och Anders tittar nyfiket på när den vita fyrpropelliga pjäsen kontrollerat lyfter och far ut över skogen. Johan styr drönaren med en handkontroll. – Flyg lite längre in i skogsskiftet, det finns ett torp där som jag gärna skulle vilja kontrollera skorstenen på, säger Anders till Johan. Under drönaren hänger en kamera som kan tiltas upp till 90 grader och både ta stillbilder och filmsekvenser. Bilderna överförs via wifi till en mobiltelefon eller surfplatta. Johan ser en stor potential med den nya tekniken i sitt jobb som skogsinspektor på Mellanskog. – Det går att få en snabb överblick över ett skogsområde. På cirka 30 minuter kan man scanna av ett område som annars skulle ha tagit en hel dag att gå till fots, säger han.

Bildanalys framför datorn

Väl hemma på gården sätter sig Johan och Anders ned framför datorn. Att tanka över bilderna går på ett kick och sen kan de tillsammans analysera vad som behöver åtgärdas i skogen. Anders tycker att tekniken är intressant och ser flera användningsområden. – Till exempel kan man ju enkelt flyga över ägorna och kontrollera stängsel, hur sådden har tagit sig och även viltskador. Kanske kan man gå ihop med några grannar och köpa en tillsammans, säger han. Multikoptern som Johan och Anders testade kostar cirka 10 000 kr. I Mellanskogs monter på MellanskogsElmia kommer en drönare att visas upp och även flygas om vädret tillåter. Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Lite som science fiction. Mellanskogs skogsinspektor Johan Nilsson och skogsägaren Anders Krantz testflyger en drönare.

Lokaliserar stormskador och insektsangrepp

Framförallt är den nya tekniken effektiv när det gäller speciella insatser. Stormskador på skog är ett exempel där man med hjälp av flygbilderna enkelt kan lokalisera vindfällena. Även insektsangrepp går att se tydligt. Johan är dock noga med att poängtera att drönaren inte kommer att kunna ersätta skogsinspektorernas arbete ute i skogen. – Nej, vi kommer alltid att behöva gå ut i skogen. 16

med mellanskog

NR 3 – 2014

t Fo

Volvo Truck s

H e id

i A nde r s

mell anskogselmia

Mellanskog lanserar

app för skogsägare

Ta med telefonen till mässan! I Mellanskogs monter får du hjälp att ladda ned vår nya medlemsapp. Och varför inte passa på att gå en match i armbrytning? Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten, finns på plats och ger tekniktips.

Självklart finns även Mellanskogs egen kunniga fältpersonal på plats i montern. Förutom att prata skog och skogsskötsel visar de hur Mellanskogs nya app, medlemsappen, fungerar. Det är en gratisapplikation utvecklad för iOS och Android som fungerar både i mobiltelefon och surfplatta. I appen ser man flygfoton över sin fastighet med fastighetsgränser markerade. Även skogsskötselplanen syns via medlemsappen med tillhörande avdelningsinformation. Alla Mellanskogs medlemmar kan logga in på medlemsappen med samma inloggningsuppgifter som för medlemswebben.

Träffa armbryterskan från Ensamheten

I Mellanskogs monter finns även armbryterskan från Ensamheten, Heidi Andersson. Heidi kommer att visa prov på sin styrka och även arrangera armbrytartävlingar för mässans besökare. Det blir också uppvisning av en drönare som kommer att flygas över mässområdet. För entreprenörer blir det visning av skotare med bärande band, användning av stockmattor samt möjlighet att träffa EC-Skog. Intill Mellanskogs monter finns även Setra samt Sveriges övriga tre skogsägarföreningar.

Medlemsappen släpps i samband med MellanskogsElmia. Den kommer att finnas tillgänglig för nedladdning på App Store och Google Play.

Text och foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

Klockan nio slår portarna upp Under två intensiva dagar, den 22–23:e augusti, arrangeras MellanskogsElmia. Här följer information om öppettider, hur du hittar hit, inträde och tips på boende. Mellanskogs medlemmar kommer in för halva priset.

Hitta hit MellanskogsElmia hålls vid Ösby Naturbruksgymnasium vid Saladamm, strax utanför Sala. Adress: Ösbyvägen 3. Utförligare vägbeskrivning och information om Mellanskogs organiserade bussresor till mässan hittar du på www.mellanskogselmia.se.

Öppettider Fredag 22 augusti, 09 – 17 Lördag 23 augusti, 09 – 16

Tips på boende • Sätra Brunn, boende med historiska anor, www.satrabrunn.se.

Inträde Medlemmar i Mellanskog: 80 kr Vuxen: 160 kr, Tvådagars vuxen: 230 kr Ungdom/studerande: 80 kr Barn under 14 år går in gratis.

• STF Vandrarhem Sala/Sofielund, www.svenskaturistforeningen.se.

För Mellanskogs medlemmar erhålls rabatten mot uppvisande av medlemsbevis. Medlemsbeviset skrivs enklast ut via medlemswebben, det finns på sidan Min profil. Mellanskogs skogsinspektorer kan också hjälpa till med att ta fram medlemsbevis. Mer information på www.mellanskogselmia.se. med mellanskog NR 3 – 2014

Fler tips på boende finns på www.sala.se.

• Hotell Tinget mitt i Sala, www.hotelltinget.se.

Medlemskortet måste visas upp vid entrén för att kunna gå in för halva priset. Skriv ut från medlemswebben.

Spara och läs... FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning, slutavverkning, naturhänsyn eller säkerheten i skogen? LRF och skogsägarföreningarna arrangerar kurser, studieresor, studiecirklar och seminarier. Du får även riktigt bra rabatter när du exempelvis ska köpa ny motorsåg, bil och drivmedel.

LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar runt om i Sverige där medlemmar träffas för att dela med sig av sina erfarenheter och påverka utvecklingen i bygden. För medlemmar under 36 år finns dessutom ett särskilt nätverk, LRF Ungdomen.

ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är på många sätt imponerande. Tyvärr orsakar de skogsskador för enorma belopp, främst genom bete på ungtall. LRF samarbetar med skogsägarföreningarna och andra organisationer och myndigheter för att få hjortstammarna i balans med fodertillgången, bland annat i det nya älgförvaltningssystemet.

INTRESSET FÖR AFFÄRER inom förnybar energi ökar snabbt och tusentals landsbygdsföretagare driver energiverksamhet. Satsningen ”Goda affärer på förnybar energi” stöttar dig som företagare på området. TIDNINGARNA SKOGSLAND, Land Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften. Dessutom får du tillgång till LRFs egna företagarcoacher.

...om du är skogsägare! Du behöver inte vara skogsföretagare på heltid för att vara medlem i LRF. Det räcker med att du är skogsägare och har ditt hjärta på landet. LRF har idag över 172 000 medlemmar och drygt tusen lokalavdelningar som driver på för att det ska gå att leva och bo på landsbygden. Vi arbetar också hårt för att förbättra villkoren för landsbygdens företag. Ju fler vi är desto mer kan vi vara med och påverka på din ort, i Stockholm och i Bryssel. Ring så berättar vi mer om medlemskapet: Telefon: 020-44 44 33 medlemsservice@lrf.se

GUDRUN, Dagmar och Simone. Stormarna kan vi inte resonera med, men väl med politiker och myndigheter när våra medlemmar drabbas.

med mellanskog

NR 3 – 2014

dagens virkesmarknad

ett spel med höga insatser men utan vinnare?

B e ng t A lgo t s s o

Dagens virkesmarknad,

Efter att ha verkat på den svenska virkesmarknaden under ett långt yrkesliv, varit pensionär några år och nu åter i aktiv tjänst under någon månad är det många frågor som pockar på svar.

Mycket har utvecklats i positiv riktning men det som jag inte känner mig tillfreds med är utvecklingen på virkesmarknaden. Efter den tuffa marknadsanpassningen av en genomreglerad marknad under 1990-talet skedde en tillnyktring bland alla aktörer för att hålla upp aktiviteten i skogsbruket och därmed utbudet av virke. De seriösa aktörerna tog ansvar för hyfsat rena prislistor, hanterbart långa prisperioder gentemot skogsägarna och därmed ett trovärdigt agerande i marknaden. Det här har nu vänts till sin raka motsats, många fler aktörer, olika prisperioder och alla är sin egen lyckas smed när det gäller prislistekonstruktioner inklusive mer eller mindre finurliga lockpriser. Därtill ett antal tidningar som försöker göra sig till tolk över vilken prislista som ger högsta pris utan att förstå och inse komplexiteten. Man måste kunna se till helheten för skogsägarna för att det ska bli både korrekt och framförallt trovärdigt. Lockpriser på udda sortiment

Ibland så visar de mer generella analyserna att företag som bara förbrukar massaved får ”högst ranking” med medialt genomslag när det gäller timmerpriserna och sågverk stoltserar med tydliga tillägg på massavedspriset. Alltså tvärtom mot vad det borde vara. Man betalar bäst för de sortiment andra förbrukar? Mitt i allt detta står dagens skogsägare med en hel trave specialerbjudanden i sin hand och vet inte varken ut eller in. Som exempel på mycket tveksamma ”specialpriser” avser jag jättebra priser på grova, mycket långa talltimmerstockar av sällan förekommande kvalité, bra til�lägg på massaved i en slutavverkning (+20 kr på massaved och 20 % andel ger ett merpris på avverkningen på 4 kr/m3), prisgrundande längd i timmerlistan på 49 dm och längre är sällan bra för skogsägaren. En annan prisfälla som finns är när prislistan innehåller ett fåtal längder på timret vilket får andelen timmer att drastisk sjunka. med mellanskog

NR 3 – 2014

Vem kan man lita på?

Några goda råd till dig som är skogsägare och fullständigt yr i huvudet av alla ”extraerbjudanden” 1. Massavedsandelen i en slutavverkning är 15–20 %. 2. Granska prislistans ”prisgrundande längd”, vid 49 dm och längre var då observant på procenttalet som priset korrigeras ned med om timret apteras kortare. 3. Var mycket kritisk till alla specialerbjudanden, de har oftast marginellt värde på totalen. 4. K raftiga påslag utöver listan = röd varningsflagg! Kontrollera alltid grundprislistans nivå. 5. Köpare som betalar bra för sortiment som de inte använder = röd varningsflagg! Här jobbar/fiskar man i grumligt vatten. 6. Tag hjälp och diskutera med någon som du känner förtroende för. 7. Gynna aktörer med tydliga, raka och lättförståeliga prislistor utan onödiga krumbukter och extraerbjudanden. 8. Sista kronan för kubikmetern är inte samma sak som bästa nettot på avverkningen och en hög kvalitet på jobbet. Mellanskog verkar för höga virkespriser på hela trädet, för alla träd i skogen och vi ogillar starkt ”erbjudanden” av olika slag som lovar runt och håller tunt. Hälsningar från en smågrinig men luttrad skogsman i Hälsingland-Härjedalen. Bengt Algotsson, tillförordnad virkesområdeschef Mellanskog (tidigare skogschef, virkeschef m.m.)

Getingspindel (Argiope bruennichi).

Korsspindel (Araneus diadematus).

Tältklotspindel (Phylloneta sisyphia). Vanlig på bl.a. ungtallar.

Spindlar – något att fascineras över

Jag antar att alla av oss har upplevt spindelnät i ansiktet när vi rört oss i skogen. Det är harmlöst men ger ingen trevlig känsla. Vackra spindelnät är annars det man ofta tänker på när spindlar kommer på tal.

Kvadratspindel (Araneus quadratus).

Grön bladspindel, hane (Micrommata virescens).

• I dagsläget känner man till över 44 000 spindelarter i världen. • Långt ifrån alla spindlar väver nät. De vackra spindelnäten som man ofta ser görs av en grupp som heter hjulspindlar. Hit hör den välbekanta korsspindeln vars bakkropp har ett mönster som kan liknas vid ett kors. • Många nyanlagda bostäder nära vatten får snart spindlar på fasad, nära lampor och under tak. Det är oftast brospindeln, en annan art i familjen hjulspindlar, som har en förkärlek till människans byggnadskonstruktioner. Har du frågor angående spindlar kan du kontakta Naturhistoriska riksmuseet och fråga efter Torbjörn.

med mellanskog

NR 3 – 2014

spindelexperten

Bland Mellanskogs 32 000 medlemmar finns de flesta yrken och väldigt många intressen representerade. En som har ett ovanligt och spännande intresse är Torbjörn Kronestedt som ägnat stor del av sitt liv åt spindlar och anses vara en av landets främsta spindelexperter. Torbjörn bor i Vallentuna men har sin skog i Ore socken i nordöstra Dalarna. – Fastigheten har ägts av min mammas släkt och jag har ärvt en del av den gård som mina morföräldrar ägde, säger Torbjörn. Min far arbetade som skogstekniker på Skogshögskolan i Stockholm och var under många år knuten till Riksskogstaxeringen. Som tonåring var jag tidvis med och assisterade vid de mätningar som skulle göras på olika provytor. Jag har en del skog och en timrad stuga som jag och familjen nyttjar en del av året. Vi trivs i Dalarna och jag känner starkt för trakten. Gamla byggnader lockar

NR 3 – 2014

e s te d t

med mellanskog

K ron

För mig som har varit naturintresserad sedan barnsben känns det nästan andäktigt när jag kommer till Naturhistoriska riksmuseets entrétrappa. De flesta av besökarna är barnfamiljer men utställningarna är givande för alla åldrar. Under min intervju med Torbjörn erbjuder han mig ett besök bland källarvalvens samlingar. Jag blir tagen av besöket. Att på nära håll även få se arter som Linné på 1700-talet arbetat och som med ligger väl förvarade i glasburkar fyllda med sprit, ger mig en alldeles speciell känsla.

Välbesökt museum

Idag känner man till ca 735 spindelarter i Sverige. De fick alla ganska nyligen svenska namn genom arbetet med Svenska artprojektet och Nationalnyckeln. Bokutgivningen har lagts på is och nu fokuserar man på digital utgivning. Tidigare hade de flesta spindlarna endast vetenskapliga namn och Torbjörn erkänner att han inte kan så värst många av de svenska namnen. De vetenskapliga namnen är han däremot väl förtrogen med. Skräddarspindeln (nära släkting till Kärrspindeln) är den största i Sverige med en kropp som kan bli uppemot 25 mm lång men den vanliga, Stor Husspindel blir nästan lika stor. Världens största, Goliatspindeln, kan bli ca 12 cm. Sveriges minsta spindelarter blir som fullvuxna bara drygt 1 mm (världens minsta art är 0,37 mm). Spindlar är duktiga överlevare, de finns i de flesta miljöer och flertalet arter hos oss lever 1–2 år. Man vet inte hur många spindlar det finns totalt i Sverige men ur mänskligt perspektiv gör de nytta genom att minska antalet skadeinsekter. Tag några nävar mossa och sålla över ett vitt ark eller ett lakan så inser man snabbt att det finns väldigt många spindlar i våra skogar. I vårt land finns inga arter vars bett är farliga för människor och om rädslan för spindlar är medfödd eller förvärvad vet inte Torbjörn. To rb – Vår giftigaste anses vara den större Sporrspindeln vars bett är något värre än en getings men det beror ju också på hur känslig man är. Det ska tilläggas att den bara finns på Öland, Gotland och i Kalmartrakten. Många hör av sig för att de anser att de har problem med spindlar. Kan man inte direkt ändra förutsättningarna där de lever i ens närhet är det nog bara att gilla läget. Vissa arter, som de inom familjen hoppspindlar tycker jag ser rätt gulliga ut, säger Torbjörn. Tips, gå in på www.youtube.com och sök på Peacock spider (påfågel-spindel) så kanske ni håller med Torbjörn om att spindlar kan vara gulliga. Där kan man se en parningsdans som kan liknas vid ett orrspel. En av de vackraste spindlarna i Sverige är nog den neongröna Gröna Bladspindeln. Utöver spindlar är musik, och då främst körsång något som Torbjörn brinner för. – Musiken har varit avgörande i mitt sociala liv. De flesta av mina vänner har jag fått genom musiken. Systematisering har präglat mitt arbete men de stora och livsavgörande stegen i livet har styrts av slumpen. Så är det också med evolutionen så det känns ganska bra, avslutar Torbjörn. jö

Genom släktforskning har Torbjörn konstaterat att släkten åtminstone har bott i trakten sedan 1600-talet. Han har sedan gammalt ett intresse för fäbodar och har bl. a. inventerat s.k. eldhus. I Ore socken finns troligen flest eldhus kvar i Sverige. Bevarade eldhus, som kan vara från början av 1700-talet, saknar skorsten, man eldar mitt på jordgolvet och röken från eldstaden letar sig ut i ett hål i taket. Från att tidigare mest varit intresserad av insekter blev Torbjörn under gymnasietiden mer inriktad på spindlar, och framför allt vargspindlar. Naturintresset ledde till att han läste zoologi, kemi och botanik vid Stockholms universitet där han även började arbeta efter examen. – 1970 ringde de från Naturhistoriska riksmuseet om ett vikariat som intendent vilket sedan ledde till en permanent anställning. Jag trivs och tycker fortfarande att det är roligt. Visserligen gick jag i pension för sex år sedan men jag är på mitt kontor nästan varje dag. Det är så mycket kvar att göra och jag har en hel del kontakter, både i Sverige och internationellt. Just nu håller jag på med att beskriva tidigare okända arter av familjen vargspindlar från Afrika och Sydostasien. I Sverige finns 58 kända arter i den familjen, i hela världen 2 400.

Våra spindlar är farliga endast för insekter

Text: Per Bengtsson, Mellanskog Foto: Anna Roos och Torbjörn Kronestedt

Japansk kvalitet – hela vägen Be SILKY Pocket Boy 170 är Bäst i Test enligt Råd & Rön. Alla våra japanska sågar och sekatörer håller samma höga kvalitet och effektivitet. Besök oss på MellanskogsElmia i Sala får du se. Fina mässerbjudanden!

Vi bevakar mässan i våra digitala medier – på webbplatsen skogssverige.se, i våra nyhetsbrev, på facebook.com/skogssverige och twitter.com/skogssverige.

Silky Hayauchi – stångsåg med tele skopskaft för trädvård. SILKY Pocket Boy 170. Silky Ultra Accel Curve – en kraftig hopfällbar handsåg. Silky Zubat – hölstersåg med bågformat sågblad.

Följ oss och träffa SkogsSverige på MellanskogsElmia!

www.skogssverige.se

sök os på Mella s skogsElmnia i Sala

Skandinavisk Generalagent för Silky Tel 023-296 55 · www.gronytekonsult.se

Din bäste vän i skogen.

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

södr a dal arnas sbo - st yrelse

Emma och Erika jobbar för kvinnor och unga I mars valdes två unga kvinnor in i Södra Dalarnas sbo. — Vi vill bland annat jobba för fler aktiviteter för unga och för kvinnor, säger de.

Det var i mars som Emma Ludvigsson (27 år) från Smedjebacken, och Erika Svensson (24 år) från Falun, valdes in i styrelsen för Södra Dalarnas sbo. De är båda uppvuxna med skogen i blodet. Emma äger sedan några år en mindre släktgård med ca 30 ha skog tillsammans med sin make. Erikas familj har en gård för mjölkproduktion med omkring 45 ha skog. Till vardags pluggar Erika till driftledare inom jordbruk i Linköping, men har i grunden en skogsutbildning från gymnasiet och Emma arbetar på Handelsbanken i Ludvika som rådgivare för privatpersoner och skogsägare. – Skogen har varit med mig sedan jag var liten, berättar Erika. Jag var med pappa när han högg i skogen och med mamma på älgjakt. Numera försöker jag komma ut i skogen så ofta jag kan. – Skogen har alltid varit en plats där man är tillsammans, minns Emma. Skogen som jag äger idag tillhörde tidigare min farmor och farfar, så den har alltid funnits nära. I dag har de fler aspekter på skog och skogsägande. – Skogen är viktigt för oss, fortsätter Emma. Med en gammal gård behöver vi inkomster från skogen för att kunna underhålla fastighetens byggnader. Erika håller med. – Skogen har en viktig betydelse i familjens företag även om den bara är en mindre del i vår verksamhet. Redan Emmas och Erikas mor- och farföräldrar var medlemmar i Mellanskog. – Det känns naturligt, menar Emma. Sammanhållningen, hela konceptet, vår kunniga skogsinspektor, allt ger en trygghet. – Mellanskog är ju skogen, jag har alltid förknippat de två med varandra, säger Erika. De tackade ja till en plats i styrelsen av en ambition att lära sig mer, för att påverka och att styra in fler frågor för unga och kvinnor.

Och styrelsen har tagit deras ambitioner på allvar; i sbo:s verksamhetsplan har två nya ansvarsområden skapats, en för unga, som Erika ansvarar för, och en för kvinnor, som är Emmas område. – Jag är vice ordförande för LRF Ungdomen i Dalarna, berättar Erika. Vi ordnar aktiviteter, mest med fokus på jordbruk. Nu vill jag få till ett samarbete mellan LRF Ungdomen och Mellanskog med aktiviteter kring skogsbruk, för jag tror många LRF-ungdomar är intresserade av de frågorna. Emmas målsättning är att i år få till en aktivitet riktad till kvinnor. – Det behövs kurser för enbart kvinnor, slår hon fast. Många kvinnor står tillbaka när det gäller skogsfrågor trots att de vill lära sig mer. Det är väl mycket av tradition och attityd att skog bara är för män. Både Emma och Erika hoppas på att den attityden ska ändras och att de med sin medverkan i Södra Dalarnas sbo ska kunna inspirera andra kvinnor och unga att engagera sig i skogsfrågor. Text och foto: Carlo Laszlo

Annas och Rolands bästa tips: • Se över taket! Detta är den första och viktigaste åtgärden du ska göra. Saknas det takpannor, läcker det in, kan förfallet gå snabbt. Innan du börjar renovera eller rikta upp taket bör du dock kontrollera att inte huset sjunkit i något hörn eller om det behövs omfattande stockbyten i timmerstommen. •S e till att det inte rinner in vatten i grunden eller källaren. Ta bort sly som växer mot ytterväggarna. • Anlita en expert för en genomgång. Antingen någon som kan byggnadsvård eller Gysinge Konsult. Det kostar någon tusenlapp, men betalar sig i längden. • Gamla fönster och dörrar är ofta av hög kvalitet och kan oftast renoveras. • Anlita snickare/hantverkare som kan byggnadsvård (varning för byggfirmor som helst vill riva ut allt gammal och ersätta med nytt!). • Läs på. Det finns mycket litteratur och handböcker i ämnet. • Fråga. I Gysinge kan man prata 15 minuter gratis med en expert. Det går också att kontakta sin länsantikvarie för rådgivning.

Så räddar du torpet på din skogsfastighet För många skogsägare är det lilla torpet i skogen en dröm. Eller en mardröm. När fönster gapar tomma, när taket läcker in och snålblåsten drar igenom det otäta huset, då är goda råd dyra. Eller inte så dyra, faktiskt. – De flesta gamla hus går både att rädda och få fina igen, säger Roland Josefsson. Han har både mycket kunskap och många erfarenheter av att renovera och återställa byggnader av alla de slag.

Att sköta sin skog på bästa sätt är inte det enda de flesta skogsägare har att tänka på. Oftast finns det också ett torp, ett hus, en mindre eller större gård med olika byggnader att ta hand om. Och för många växer det dåliga samvetet i takt med det eftersatta underhållet och det tilltagande förfallet. – Ja, fortsätter Roland, det finns ett stort behov av att renovera gamla stugor, torp och så vidare. Och jag tror att många skogsägare vill rädda dem och ha kvar dem, men utan att riktigt veta hur de ska göra. Behålla husets själ

Roland jobbar i dag som leveransledare av biobränsle i Dalarna och Värmland. Men mellan 2001 och 2006 arbetade han på heltid med byggnadsvård, alltså med att restaurera och renovera gamla hus som var mer eller mindre förfallna. – Jag och min kollega tog oss nog an hela skalan, berättar han. Det gemensamma för våra kunder var att de ville renovera sina hus utan att husets själ flyttade ut. Roland har haft ett intresse för att renovera gamla hus i många år. Det växte på allvar när han och hans med mellanskog

NR 3 – 2014

byggnadsrenovering

hustru köpte ett gammalt timmerhus och flyttade det till en tomt han ärvt utanför Hedemora. – Då kunde jag inte så mycket, erkänner han. Så jag började läsa böcker om byggnadsvård. En del av dem var skrivna av Göran Gudmundsson som tillsammans med Peter Wennberg startade Gysinge Centrum för Byggnadsvård. På så sätt kom han i kontakt med ”Gysinge”, som han lite förkortat kallar centret. Och i takt med att hans kunskaper växte satte han igång att renovera stugan. Om det krisar, börja med taket

Intresset växte och en dag anmälde han sig till en byggnadsvårdskurs. När han gått klart den började han arbeta tillsammans med en snickare som också jobbade med byggnadsvård.

– Vi fick dels uppdrag genom vårt goda rykte, men också genom Gysinge, berättar han. Att vi slutade efter fem år berodde på att min kollega gick i pension och på att det blev för jobbigt att jämt vara hemifrån. För Roland är ett ”gammalt” hus byggt före 1930-talet. Därefter kom funkisstil, nya material, regelstommar med isolering mellan och så vidare. Vad ska man då göra om man har ett nergånget torp i skogen? – Är det kris så är grundrådet att fixa taket först, fortsätter han. Ett plåttak går fort och är billigt. Det är ju inte snyggt, men man har köpt sig tid. – Och efter det, så går det att ”nörda in sig” hur långt man vill. Det Roland menar är att de flesta gamla hus, ja även hus byggda på 1700-talet, i stort sett kan återställas till ett tämligen ursprungligt skick. – Men då talar vi om handgjorda fönsterglas, handhyvlade plankor, handsmidda järnspik och så vidare. Det är förstås upp till varje husägare hur långt man vill gå. – Ofta blir det val mellan hur ”äkta” man vill ha det och vilken standard man vill leva med. Men oavsett hur med mellanskog

NR 3 – 2014

långt man vill gå så går det att få balans, harmoni och en genuin känsla. Gysinge Centrum

Att renovera kostar, det är bara att konstatera. Men Roland hävdar bestämt att med de rätta kunskaperna, och med eget arbete, så behöver det inte bli så dyrt. – I en stuga vi renoverade behöll vi det gamla jordtätade golvet, minns han. Det var i utmärkt skick och ordentligt tätt. En byggfirma hade troligen rivit ut det bara för att det var gammalt. Överlag går det att återvinna mycket. I Gysinge Centrum för Byggnadsvård finns både kunskap och en mängd produkter för dem som vill renovera. Allt från el och färg till begagnade dörrar och antika vedspisar.

I dag leds centret av Anna Slåtteby som tillsammans med Jonas Nyman tog över 2013. – Gysinge startade för att det fanns ett behov av att sprida kunskap om byggnadsvård till vanliga människor, berättar Anna. Många med gamla hus vill ha ett alternativ det moderna, hitta tillbaka till det genuina, och vår utmaning är att göra kunskapen tillgänglig. Det kan handla om allt från att renovera ett kök eller skogstorp till en hel herrgård. Hon menar att byggnadsvård egentligen inte är så svårt, inte när man väl vet hur man ska göra. – Det ska vara lätt att göra rätt! Och mycket kan man göra själv. – Men! säger hon sedan med eftertryck. Jag rekommenderar verkligen att man får råd av en expert och tar fram en handlingsplan innan man sätter igång. Det finns en hel del misstag att göra, och eftersom vi nog har gjort alla behöver de ju inte göras en gång till. Text och foto: Carlo Laszlo

l a xfiske Citrongrillad lax och krämig potatissallad med röd stenbitsrom Ingredienser för 4 personer: Potatissallad Lax 800 g färskpotatis 1 citron 5 knippmorötter 600 g laxfilé i bit 1 rödlök 1 msk olivolja 3 dl gräddfil salt och peppar 1/2 dl majonnäs (grill- och ugnsfolie) 1 msk vitvinsvinäger salt och svartpeppar 1 ask krasse 80 g röd stenbitsrom

Potatissallad

Lax

• Skölj och skrubba potatisen. Skala och skär morötterna i bitar.

• Skölj citronen och skiva den tunt. Lägg laxen på en bit folie, ca 50 cm lång (för 4 port). Gnid in laxen med olivolja. Krydda med salt och nymald peppar. Lägg på citronskivorna. Vik ihop till ett paket. Grilla det på indirekt grill tills laxens innertemperatur är 56°C, ca 20 minuter.

• Koka potatisen. Tillsätt morötterna de sista 4 minuterna av potatisens koktid. Häll av vattnet och låt grönsakerna svalna något. • Skala och finhacka löken. • Blanda gräddfil, majonnäs och vinäger. Dela potatisen i halvor. Vänd ner potatis, morötter och lök i gräddfilssåsen. Smaksätt med salt och nymald peppar. Lägg potatissalladen på ett fat eller i en skål, klipp över krassen och toppa med stenbitsrom. Låt stå minst 30 minuter innan servering.

• Servera laxen med potatissallad och sallad.

med mellanskog

NR 3 – 2014

l a xfiske

Nu nappar det!

Text. Martin Ekman, Matador och bokförlaget Settern Foto: Pelle, Andreas och Amanda Klippinge

med mellanskog

NR 3 – 2014

Pe l

Med ett spö i handen och en ask med flugor i vackra mönster att välja bland mår många sportfiskare som allra bäst. Flugfiske är spännande och fascinerar hundratusentals utövare. I Mellanskogs område finns mängder av bra platser lämpade för flugfiske. Älvkarleby, som brukar kallas det svenska sportfiskets vagga, och de enastående vackra Funäsfjällen är bara två sådana exempel. Även resten av Sverige, Norge och Skottland bjuder på fantastiska vatten.

En som har fiskat mer i de här vattnen än de flesta är Pelle Klippinge som också har skrivit flera böcker om fiskeresor han gjort tillsammans med familj och vänner. Boken, ”Laxfiske och favoritflugor – ett liv med flugfiske”, presenterar författarens liv med fokus på laxflugfiske. Det handlar om äventyr och upplevelser. Detta från en rad olika älvar och länder. Från Emån, Mörrum och Örekil till norska Orkla och Gaula och vidare till skotska Spey och Dee för att bara nämna några. I boken berättar Pelle om sina speciella favoritflugor han skaffat under mer än 30 år med laxspöt vilka samtliga följs av en fullständig bindbeskrivning. Här finns allt från moderna hårvingade varianter till lokala mönster som exempelvis Tilda, en specialfluga som bland annat producerat två laxar över 20 kilo i Emån. Det finns också ett gripande och intressant kapitel om torrflugefiske från Gaula och Lakselv. Visste ni att det fångats lax på 18 kilo med denna teknik? Här finns mycket nytänkande, teknik och strategi presenterat på ett lättsamt kåserande vis vilket kännetecknar Pelle som författare.

i ng

p ip

Utlottning av Pelle Klippinges bok och Mellanskogs fiskedrag Låt dig inspireras av Pelle och hans spännande fiskehistorier i en bok med många vackra bilder. Eller lägg vantarna på de fiskedrag som de riktigt stora fiskarna hugger på i sommar. Vi lottar ut fem exemplar av boken och 20 drag, sammanlagt 25 priser. Skicka in ett vykort med namn, adress och medlemsnummer senast 27 juni så deltar du i utlottningen. Skicka vykortet till: Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala. Märk vykortet med ”Fiske”. Eller skicka dina uppgifter med e-post till receptionen@ mellanskog.se. Skriv då ”Fiske” i ämnesraden.

Alltid nära våra kunder Varmt välkommen till något av våra 462 kontor runt om i landet. Vi kan skog och lantbruk. Fråga gärna oss. handelsbanken.se/skogochlantbruk

vem ska ta över?

Är du intresserad av vindkraft? vindkraft sedan 1990

Eolus Vind AB erbjuder försäljning av andelar i enskilda vindkraftverk såväl som hela verk och parker.

Vill du veta mer? Kontakta oss för mer information om en grön och lönsam investering!

Att planera och genomföra ett generationsskifte ställer stora krav på kunnande inom skatte- och civilrättens områden samt i frågor som rör värdering och ekonomi. Låt någon av LRF Konsults generationsskiftare hjälpa dig och din familj. Läs mer vad vi kan göra för dig på lrfkonsult.se/generationsskifte

Ola Strivall 010-199 88 53 ola.strivall@eolusvind.com

Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com 010-199 88 00

www.eolusvind.com

Listat på First North

cit yskogsägarna

Sommaren, en möjlighet för dig med

J e nn

skog på distans

y Pa r n e s t e n

Sommaren är här och jag hoppas att du snart kommer att få njuta av en lång och härlig semester. Mitt första år som ansvarig för skogägare på distans är snart till ända och det har, sett i backspegeln, varit ett mycket spännande och utmanande år.

Vi har genomfört en rad lyckade träffar, som exempel kan nämnas en lyckad generationsskifteskväll, en välbesökt omarronderings- och samägandekväll och en specialinriktad certifieringskväll för våra medlemmar. En av de kvällar som jag särskilt vill belysa är vår nya satsning på unga/blivande skogägare. Denna kväll blev fullsatt två gånger om och vi kommer tack vare det stora intresset köra en repris i höst. Kvällen vände sig till de som var yttersta nybörjare och vi pratade om skogsbruk på en grundläggande nivå. Sommaren är upp till dig!

Under sommaren kommer vi att ligga lågt med aktiviteter i Stockholm, men glöm inte bort din skog för det. Passa på att träffa din skogsinspektor om du besöker din fastighet, inventera dina föryngringar eller om inget annat, bara gå ett varv i din skog och kolla läget. Ägna några minuter i hängmattan åt att fundera på hur du vill gå vidare i ditt skogsbrukande. Hur är statusen på din skogsskötselplan, kanske dags att teckna en ny? Planen är ett mycket bra hjälpmedel när man ska lägga upp en strategi och sätta mål. I höst kommer det en rad nya spännande träffar

Under hösten kör vi igång igen, hela programmet är inte spikat ännu men som exempel kan nämnas Mellansskogs storsatsning MellanskogsElmia, minimässan Cityskog som enbart riktar sig till skogägare på distans, Fastighetsägarskolan för dig som vill lära dig med mellanskog

NR 3 – 2014

mer om ekonomi, juridik och skogsbruk på din fastighet samt den redan nämnda kvällen för unga/blivande skogägare. På Mellanskogs hemsida kommer du att hitta alla höstens aktiviteter i kalendariet. MellanskogsElmia

Den 22–23 augusti går MellanskogsElmia 2014 av stapeln i Sala. Vad kan MellanskogsElmia erbjuda dig som skogsägare på distans? Svaret är till att börja med enkelt, en kul och intressant dag i skogen för dig och din familj! Ska man svara lite mer ingående är det en chans för dig att träffa hela skogsbranschen på ett och samma ställe, här kan man se allt från ”det gamla vanliga” med nya maskiner och utrustning till det mer ovanliga, det lilla extra. MellanskogsElmia är en chans för dig att komma skogsnyheterna nära och träffa likasinnade. Vi ses på mässan!

Mellanskog kommer självklart ordna med bussresor till mässan från centrala Stockholm. Det kommer att ske lördagen den 23 augusti, håll utkik i brevlådan eller på vår hemsida för mer information. Jag hoppas att vi alla ses där och får några givande och glada dagar på MellanskogsElmia 2014 och fram till dess önskar jag er en trevlig sommar! Jenny Parnesten, Cityskogsägarna Mellanskog

Dialogprojektets målbilder för god miljöhänsyn Mellanskog introducerar nu resultatet från Skogsstyrelsens projekt om ”Målbilder för god miljöhänsyn” i verksamheten.

Under våren 2011 redovisade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag om att ta fram en ”kunskapsplattform om ett hållbart nyttjande av skog”. Det konstaterades bl.a. att det fanns en tydlig skillnad mellan skogsbruket, frivilligorganisationer och myndigheter om vilken miljöhänsyn som man anser bör uppnås i samband med skogsbruksåtgärder. Detta motiverade att Skogsstyrelsen tog initiativ till en utvecklad dialog med sektorn om mål, lagkrav och metoder för uppföljning av miljöhänsyn under sommaren 2011. Dialog om miljöhänsyn pågick fram till hösten 2013. Sektorns ansvar

Utgångspunkten för målbilderna är att de ska spegla en förväntad hänsynsnivå utifrån sektorsansvarsprincipen. Kärnan i sektorsansvaret är näringens, d.v.s. markägares och skogsbrukares, ansvar att medverka till en ekologisk anpassning av verksamheten i syfte att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål, t.ex. ”Levande Skogar”. De 16 av regeringen beslutade miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska uppnås. Mer att läsa om dessa finns på Naturvårdsverkets hemsida. Så når vi målen på frivillig väg

Skogsvårdslagen utgör den miniminivå som skogsägaren 30

01 Exempel på hänsynskrävande biotop. Viktiga företeelser på lodväggar är skugga eller halvskugga, överhäng, sprickor, håligheter och sippervatten. Här är det viktigt att lämna en skuggande skyddszon. Foto: Jan Bengtsson. 02 Exempel på målbild för hur ett utströmningsområde (rödfärgat) kan se ut i anslutning till en bäck och hur kantzonen avgränsats för att bibehålla sina funktioner. T.ex. lämnas utifrån befintliga förutsättningar träd, buskar och övrig vegetation som bedöms ge stabil beskuggning över tid, bidra med föda och död ved till vattnet samt fungera som filter mot slamtransport. Ingen avverkning och inga körskador i utströmningsområden i direkt anslutning till vatten och inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag. Bild: Martin Holmer. 03 Exempel på hänsynskrävande biotop. Bryn är artrika solbelysta övergångsmiljöer mellan skog och jordbruksmark. En fin brynmiljö har ofta en stor variation av trädslag, åldrar och trädstorlekar samt ett välutvecklat buskskikt. Här är det lämpligt att t.ex. bibehålla/skapa lövdominans genom att gynna olika lövträd och buskar vid skogsbruksåtgärder. Foto: Åsa Öhman, Mellanskog.

har att uppfylla i sitt skogsbrukande. För att uppfylla de skogspolitiska målen förutsätts att skogsägare i genomsnitt har ambitioner på en högre nivå än vad som uppnås genom att enbart följa skogsvårdslagens krav. Denna nivå kan t.ex. uppnås genom skogsbrukscertifiering. Mellanskog är certifierat enligt PEFC och arbetar för att öka certifieringsgraden hos våra medlemmar. Genom att teckna vårt avtal om Ansvarsfullt skogsbruk certifierar man sig och sitt skogsbruk enligt PEFC och ingår i Mellanskogs certifieringsparaply. På så sätt bidrar man till att uppfylla de skogspolitiska målen på frivillig väg. Genom att visa samhället och omvärlden att vi tar vårt ansvar i brukandet av skogen minskar behovet av ytterligare statlig reglering. Detta är en viktig del i vårt näringspolitiska arbete. Målbilderna är inte kopplade till lagens krav eller intrångsbegränsningen. Det är viktigt att det framgår att miljöhänsynen är en form av insats som tillsammans med exempelvis formellt skydd, frivilliga avsättningar samt anpassningar av skogsbruksåtgärder sammantaget bidrar till att nå det skogspolitiska målet och miljökvalitetsmålen. Det är många aktörer som ansvarar för en god miljöhänsyn, vilket gör det viktigt med rätt kunskap och kompetens i samtliga led. Syftet med målbilderna

Syftet med Dialog om miljöhänsyn var att det skulle leda till: • Ökad samsyn inom sektorsansvaret. med mellanskog

NR 3 – 2014

dialogprojektet

• Mellanskogstandard är ett dokument som beskriver hur alla Mellanskogs skogsbruksåtgärder ska utföras, till vilken kvalitet och miljöhänsyn, samt hur detta ska följas upp och kontrolleras.

• Läs mer om PEFC-certifiering på t.ex. Svenska PEFC:s hemsida, www.pefc.se.

• Utvecklade sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn. • Uppföljningssystem som kan utgöra grunden för en fortsatt utvecklings- och lärprocess. Avsikten med målbilderna är att de ska leda till en ökad samsyn kring vilken miljöhänsyn som krävs vid skogsbruksåtgärder för att bidra till att nå miljökvalitetsmålen. Målbilderna ska vara så konkreta att de är användbara i praktiskt skogsbruk och kan utgöra grund för utbildning, rådgivning och uppföljning av miljöhänsyn. Arbetet med att ta fram målbilderna

Arbetet delades in i fyra arbetsgrupper; Naturvård, Mark och vatten, Kulturmiljöer samt Friluftsliv. Utöver dessa grupper har en grupp arbetat med översyn av § 30 i skogsvårdslagen, en annan grupp har arbetat med uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder och det har funnits en sammanhållande processgrupp samt en styrgrupp inom Skogsstyrelsen. I arbetsgrupperna har, förutom personal från Skogsstyrelsen, även representanter för skogsnäringen, ideella organisationer och andra berörda myndigheter ingått. Det är av stor vikt att målbilderna implementeras i företagens och myndigheternas rutiner, att de tas upp vid utbildningar och att de tillämpas i praktiken. Det är planerat en uppföljning under 2017 för att utvärdera de olika målbildernas effekt på skogsbrukets miljöhänsynsarbete. med mellanskog

NR 3 – 2014

Mellanskogs arbete med att implementera målbilderna i verksamheten

Målbilderna ska konkretiseras i skogsbruket och vi jobbar nu med att stämma av vår egen Mellanskogstandard för att säkerställa överensstämmelse med målbilderna. I stort arbetar vi redan efter dessa och det innebär alltså ingen dramatik för oss, våra medlemmar eller entreprenörer. Målbilderna är mer ett förtydligande av det arbete vi redan bedriver. Vi kommer att publicera fler fördjupade artiklar om målbilderna i framtida nummer av Med Mellanskog. Under året kommer vi att ta fram en webbkurs om dessa för vår fältpersonal. Kursen kommer sedan även att erbjudas våra medlemmar och entreprenörer. Vi kommer också att anordna lokala skogskvällar och skogsdagar på temat målbilder för god miljöhänsyn för vår fältpersonal, medlemmar och entreprenörer. För att nå full effekt av Dialogprojektet och kunna väva in målbilderna i det praktiska skogsbruket är det viktigt att det råder en samsyn hos alla berörda vad gäller vilken hänsyn som ska tas vid olika skogsbruksåtgärder. Hela rapporten ”Målbilder för god miljöhänsyn” finns på Skogsstyrelsens hemsida. Här finns också sammanfattningar och faktablad för de olika målbilderna. Även i Kunskap Direkt på Skogsforsks hemsida finns målbilderna med i portalen om naturhänsyn. Text: Åsa Öhman, Mellanskog Foto: Se bildtexter

vd - krönik a

Strategiska samarbeten förbättrar för våra medlemmar

Mellanskog kommer under året att sjösätta två stycken strategiska samarbeten. Det ena är vårt samarbete med Elmia kring att utveckla Mellanskogsmässan till att bli MellanskogsElmia. Det andra ett nytt, djupgående samarbete med LRF Konsult.

Tillsammans skapar vi en ännu större och bättre mötesplats för skogsbrukare i Mellansverige – nämligen MellanskogElmia. Vi har genom att samarbeta fått Elmias kunskap om mässor och att driva utveckling av skogsmässor samtidigt som vi kan koncentrera oss på Mellanskogs erbjudande till skogsägarna och ett intressant program för mässbesökarna. Mellanskog kommer bland annat att presentera nya spännande applikationer för skogsägarna som ska gör det enkelt att vara skogsägare. På annan plats i tidningen beskrivs MellanskogElmia och vårt program för mässan. Jag hälsar alla välkomna till Salatrakten och till en stimulerande och spännande mässa som kan bidra till många nya idéer. Utökat erbjudande med ekonomi och juridik

Mellanskog har aviserat en avsiktsförklaring om ett djupgående samarbete med LRF Konsult. Tanken är att Mellanskog och LRF Konsult ska erbjuda Mellanskogs medlemmar ett fördjupat utbud av tjänster inom ekonomi och juridik. Det kan vara allt ifrån bokföring och deklarationer till generationsskiften och juridik. Att vara skogsägare är att äga en tillgång som skall vårdas och som jag som skogsägare kan påverka avkastningen på beroende på vad jag gör. En genomsnittfastighet i Mellanskog är värd 3–4 miljoner kr. Tänk dig att du hade samma summa på banken. Jag är övertygad om att du då månade om hur du placerade dina pengar, vilka risker du tar och hur lång sikt du gör det på. Jag tycker man ska resonera på samma sätt när det gäller skogsbruk som ju är en näringsverksamhet med ett värde som i hög grad 32

går att påverka. Genom att förena Mellanskogs skogliga kunskap, skogsskötselplan, logistik m.m. med LRF Konsults kunskap om ekonomi, skatter och juridik så förenar vi två organisationers fördelar till något riktigt bra för skogsägaren. Vårt samarbete blir ett viktigt steg för att erbjuda skogsägaren en sammanhållen lösning där det ska vara lätt att vara skogsägare. Samtidigt tar vi både hänsyn till de naturgivna förutsättningarna som finns på din fastighet och skogsföretagets möjligheter att bygga värden för dig som skogsägare. Just nu arbetar bägge organisationerna med att tillsammans utveckla sammanhållna tjänstepaket som du som skogsägare kan välja mellan. Jag ser fram emot att till hösten närmare få presentera samarbetet med LRF Konsult och Mellanskog och de utökade tjänstepaketen för er medlemmar. Du är alltid varmt välkommen att kontakta oss så vi kan berätta mer om Mellanskog och våra erbjudanden till dig som skogägare.

Sommarhälsningar

Sture Karlsson VD

med mellanskog

NR 3 – 2014

fr ån skogen

Ytterligare en skogsdag med våra politiker! Sbo Västmanland och LRF hade nyligen en uppföljning av tidigare möten i skogen med våra politiker i Västerås kommun. Temat den här gången var att presentera familjeskogsbruket och fundera kring skogen som bärare av vägen från det fossila samhället till det biobaserade. Vi som äger skog är olika, och det har varit och är en garanti för mångfald i våra skogar. Flera av besökarna har varit med på tidigare skogsbesök, och tanken är att vi ses just i skogen en gång om året och funderar, reflekterar och även förundras över våra fina skogar. Vad vi också försökte förmedla är att vi som har förmånen att äga skog ser det som ett stort glädjeämne och ansvar. Vi ser fram emot nästa års möte i skogen! Text: Bo Ohlsson, Västmanlands skogsbruksområde

Skogsdag på demonstrationsgård i Morkarla Fyrtio deltagare trotsade det lynniga vårvädret för en spännande dag i skogen. Vi delade in oss i två gäng. Det ena gänget blev lotsade kring Bertil Johanssons demonstrationsslinga och fick höra intressanta och roliga anekdoter och på ett aktivt sätt lära sig vikten av god skogsvård. Vi pratade också om säkerhet och motorsågskörkort. Det andra gänget följde med Bosse Eriksson som visade hur han arbetar med sin nordsvenska häst i skogen. För att runda av och värma oss avslutade vi tillsammans med kaffe vid Bertils jaktkoja. Text: Erik Fälldin, skogsinspektor, Östhammar/Alunda

Studiebesök hos Rundvirke Från skogsbruksområde Mellanljusan tog 25 Mellanskogare chansen att närmare studera vad som händer med de stamblock vi levererar till Rundvirkes stamblockssågverk i Marmaverken. Efter bussresa från Ljusdal till Marmaverken möttes vi upp av virkeschef Stefan Persson och säljare Anders Andersson som visade den två år nya och 160 miljoner kronor dyra bandsågen. Den har inte varit helt lätt att trimma in, då det man är ute efter är den kvistfria ytveden och där kärnan utgör en restprodukt. Virkeschefen Stefan Persson berömde Mellanskogs leverantörer och entreprenörer för att hålla hög klass på levererade stamblock vilket naturligtvis kändes bra att höra. Anders Dahlstrand, skogsinspektor, Färila/Los

med mellanskog

NR 3 – 2014

Vad är bäst med att vara medlem i Mellanskog?

Ser på skogen Med nya ögon efter kurs

Carl Wachtmeister, Kristineholm

– Mellanskog är en bra aktör då de tänker långsiktigt i sitt skogsbrukande och är också en mycket viktig aktör i förhandlingarna om höjda massavedspriser. Barbro Hansson Ulvshuvdane, Koppom

– Det är så okomplicerat med allt, igår eftermiddag t.ex. ringde jag till skogsinspektorn och behövde rågångskäppar, på morgonen stod det en bunt på trappan, det kallar jag service.

01 01 Anna Halvarsson och Jenny Meijer kollar in var kartans rågång ligger i verkligheten. 02 Kristina Söderström visar kursdeltagarna hur man använder ett relaskop. 03 Kristina Söderström förklarar hur man använder karta och kompass för att hitta i skogen.

Kjell Brålid, Glava, Arvika

– Föreningstanken, det är precis det budskapet vi även behöver bli bättre på att marknadsföra. Det är vi medlemmar, som äger Mellanskog, som är Mellanskog. Anders Bergman, Åsen Älvdalen

– Mellanskog kan förhandla fram högre virkespriser än vad en enskild skogsägare har möjlighet till. Karl Erik Envall, Letsbo, Ljusdal

– Att det är så enkelt och lättsamt att få hjälp med skogliga åtgärder, tack vare bra skogsinspektor på mitt område.

– Behöver det här beståndet gallras? Skogsinspektor Kristina Söderström ställer frågan. De tio kvinnorna som är med henne tittar upp i trädkronorna. – Ja, det gör det nog, svarar en av dem lite tveksamt. Jodå, beståndet behöver gallras. De tio kvinnorna gick en slinga strax söder om Mora där kursen ”Grundkurs i skogsbruk” avslutades. Den ordnades av Mellanskog och var en del av kampanjen ”Krafthandling Skog”. De som deltog äger skog eller kommer att äga skog. – Vi har bland annat gått igenom skogliga grundbegrepp, skogsskötselsplaner, skogsskötsel och avverkning, berättar Kristina. Anna Halvarsson, barnmorska till vardags, och hennes familj har nyligen köpt 10 hektar skog som omger deras stuga. – Nu när vi har skog vill jag lära mig mer, förstå bättre hur vi kan förvalta skogen. Vare

sig vi vill få ut pengar från den eller att sköta om den så vi kan njuta av den. Kursen var väldigt bra, jag ser på skogen med nya ögon nu. Jenny Meijers föräldrar äger drygt 50 hektar skog, och en dag är det hon som ska ta över ägande och ansvar. – Jag älskar att vara i skogen, säger Jenny som jobbar på Försäkringskassan. Jag har fått veta mycket om skogen av min pappa, men jag vill lära mig mer. Jag går gärna fler kurser, och jag deltar även i högskolekursen ”Hållbart familjeskogsbruk”. Jenny känner sig mogen att ta över ansvaret och vill även utföra en del åtgärder själv. – Jag har förstått vikten av att ha koll på vad man har och att tänka igenom vad man vill med sin skog. Text och foto: Carlo Laszlo

med mellanskog

NR 3 – 2014

l l a n s ko g o c h K

ar l

sta

ns re pre s e n t an t Ch

r is t in

aH ä

ska skötas med hänsyn till tätortsnära friluftsliv, kommunens höga natur- och miljöambitioner samt kommunens avkastningskrav. – Det har varit en lång process med flera överklagande från tidigare förvaltare och vi är glada att kommunen valde oss som förvaltare, säger virkesområdeschef Lars Axelsson. Utvärderingen och valet av oss ser vi som ett förtroende och vi påbörjar omgående arbetet enligt kommunens önskemål.

, Me

Karlstad kommun har tecknat avtal med Mellanskog om förvaltningen av kommunens skogar. Kommunens val av ny förvaltare blev klart för flera månader sedan och både Mellanskog och Karlstad kommun är nöjda med att äntligen få fullfölja upphandlingen genom ett undertecknande. Avtalet löper på 2 år med möjlighet till förlängning på ytterligare 2 år. Kommunens skogsmark omfattar 6 500 hektar skog där en del har rekreation som huvudmål medan merparten

on ls s

m ko

Mellanskog tar över förvaltning av Karlstad kommuns skogar

fr ån skogen

Informationsdag Söderhamns kommunledning fick under en eftermiddag information om skogsbruk i tätortsnära områden. Mellanskog och LRF svarade för faktakunskap under rundturen. Kommunen äger 4 000 hektar skog där man vill kunna förena skogsbruk med allmänhe-

med mellanskog

NR 3 – 2014

tens krav på strövområden. Kommunalrådet Sven-Erik Lindestam betonade värdet av att skogsägarna och kommunen kan arbeta tillsammans för att kunna förena bra skogsskötsel med friluftslivet i kommunen. Text: Sven O Sundin

POSTTIDNING B Med Mellanskog Box 127 751 04 Uppsala

Kom och upplev Mellansveriges stĂśrsta skogsmĂ¤ssa