Med Mellanskog nr 4 2017 by Mellanskog

4 2017

MEDLEMSTIDNING

Trolska Skogen

– barnteater mitt i skogen Mer i tidningen

Holländare i Härjedalen – Wim Muller äger verkligen på distans

Emma Berglund är vår röst i EU

Varför heter vi som vi gör? Efternamn med skoglig inspiration

innehåll

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

MED MELLANSKOG NR 4, 2017

3. Ledare 4. Skogsägarbesök 6. Skogen i EU 9. Setras pyrolyssatsning 10. Virkesterminal i Kjula 13. Näringspolitik 14. Trolska Skogen 17. Härlig höstgryta 18. Skogliga efternamn 20. Tips från förr 21. F råga skogsinspektorn 23. Korsord 24. Trädgårdskrönika 25. Vd-krönika 26. Från skogen Aktuella räntesatser Gäller fr.o.m 17 mars 2016

Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta

3,35 % 5,35 % 8,45 %

(referensräntan + 8 procentenheter)

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martina Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny.

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: maria.bergenheim@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Häxan Aska Etter bjuder på fest i Trolska Skogen. Foto: Erik Westberg Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2017 Ansvarig utgivare: Maria Bergenheim, Kommunikationsavdelningen Mellanskog

Upplaga: 23 700 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

ledare

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

Nytt läge Efter att vi i många år haft en ansträngd ekonomi ser vi nu ljus i tunneln. Vid halvårsskiftet har vi, i Mellanskog, ett ekonomiskt resultat som innebär att den nuvarande affärsplanens mål med ett återställt insatskapital vid årets slut rimligen kommer att uppnås med råge. VÅR KÄRNVERKSAMHET OCH Setras resultat ger oss ett nytt läge med stora möjligheter till en fortsatt sund och lönsam verksamhet under ett antal år framöver. Vi har skapat utrymme som gör att vi kan se framåt och utveckla vår verksamhet för att kunna möta framtidens spännande utmaningar.

Lönsamt familjeskogsbruk Hur ska eller kan vi använda överskottet på bästa sätt? Vi kommer att kunna satsa på nya affärsområden, kompetensutveckling för medlemmar och personal, effektivisera genom ITsatsningar, efterlikvid eller annan form av ”återbäring”, avsätta resurser för att ytterligare stärka vårt engagemang i näringspolitiska- och miljöfrågor för att ta några möjliga exempel. Kort sagt kan vi öka vår konkurrenskraft, utveckla och stärka den kooperativa tanken och säkerställa medlemsnyttan. Men hur ska vi prioritera? Detta är en av de viktigaste framtidsfrågorna och vi har många utmaningar framför oss. Allt fler äger sin skog på distans Som skogsägare i Roslagen, där jag bor, och som distansskogsägare i Härjedalen, kan jag konstatera att utmaningarna

är annorlunda för såväl mig som skogsägare som för vår förening om man bor på eller intill sin skogsfastighet eller inte. Vi ser att allt fler skogsägare är distansskogsägare. Det ställer krav på förändring och utveckling av kommunikation, tjänsteutbud, föreningsdemokrati, tillgänglighet och nya arbetssätt. Läs gärna reportaget om Mellanskogsmedlemmen Wim Muller från Nederländerna, en verklig distansskogsägare som äger skog i Härjedalen. Detta är en av de utmaningar bland många som vi kan och ska ta upp. Vi ska skapa värden. En god ekonomi ger oss förutsättningarna. Det är tid att vara stolta och se framåt. MIKAEL LÖNN Vice styrelseordförande, Mellanskog PS. Apropå mitt eget efternamn, läs mer om skogliga efternamn på sid 18.

skogsägarbesök

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

Wim Muller och Wietske Vrieling bor i Nederländerna, men har hus och skog i Härjedalen. De tycker om lugnet i Sverige och att det är så grönt. Här tillsammans med dottern framför huset i Flor.

”Jag kunde inget om svenskt skogsbruk” Att äga skog på distans blir allt vanligare. I dag är ungefär var tredje skogsägare distansskogsägare och fler lär det bli. En som verkligen kan kalla sig det är Wim Muller. Han bor i Nederländerna och har sina fastigheter i Härjedalen.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

skogsägarbesök

FOTON Emil Gustafson

Entreprenörer gör bra jobb Wim utför i princip inga skogsskötselåtgärder på egen hand utan låter Mellanskog ta hand om allt. Att de i sin tur anlitar lokala entreprenörer är något han värdesätter högt. – Först och främst ger det jobb till den här regionen och det behövs. Jag tror också att de lokala entreprenörerna gör ett bättre jobb i och med att de känner till och bryr sig om skogarna mycket mer än någon utifrån.

Wim använder ofta Mellanskogs Medlemsapp när han är ute i skogen. Där kan han se var han befinner sig och få information om beståndet.

– NÄR JAG SKAFFADE skogen visste jag ingenting om hur man bedriver skogsbruk i Sverige. Jag fick börja helt från grunden, säger Wim Muller. Vi träffar Wim, hans partner Wietske Vrieling och en av döttrarna i deras hus i Flor alldeles invid Ljusnan i Härjedalen. Här spenderar de flera veckor varje sommar och även många jular. Att de fastnade för just Härjedalen har sin naturliga förklaring. – Vi brukade semestra i Sverige på somrarna. Ju mer norrut vi kom, desto bättre trivdes vi. Det finns så många människor i Nederländerna. Här finns det mer skog än människor. Det gillar vi, säger Wim. – Vi tycker om stillheten och att det är så grönt här, fortsätter Wietske. I Nederländerna är det så mycket intryck hela tiden. Här kan vi bara ta det lugnt. När de köpte huset år 2005 ingick en del mark, men det var mest i form av ängar och vatten. – Jag tänkte att det skulle vara bra att ha lite skog också, så efter något år köpte jag min första fastighet. Efter det har jag successiv köpt på mig mer och i dag har jag ungefär 1 900 hektar produktiv skogsmark, säger Wim. Träffar Mellanskog varje sommar Familjen har en person som brukar titta till huset i Flor. När han fick höra att Wim köpt skog satte han honom i kontakt med en kusin på Mellanskog. – Kontakten var bra, så vi har fortsatt samarbetet. Varje sommar träffas vi ett par heldagar då vi pratar om vad vi behöver göra med skogen, varför vi behöver göra

det och hur vi ska göra det på bästa sätt. Sedan åker vi ut och tittar på skogen och avslutar med att skriva på kontrakten inför nästa år, säger Wim. Övrig tid håller de kontakt via mejl och telefon. – Det fungerar jättebra. Om jag mejlar får jag ofta svar samma dag, säger Wim. Även från Mellanskogs sida tycker man att det fungerar bra att jobba med distansskogsägare. – Det är både roligt och enkelt. Man får ett förtroende att sköta deras skog och kan själv lägga åtgärdsförslag. Det handlar också mycket om att hjälpa till med småsaker när skogsägarna inte är på plats, som att kolla till husen till exempel. Man ska kunna lösa saker, säger skogsinspektor Jan-Erik Svensson, som just tagit över som Wims kontaktperson. Återinvesterar i skogen Wim ser skogen som en kombination av ekonomi och natur. – Vi behöver pengarna för att kunna leva nu, men vi behöver också vårda naturen så att våra barn och djur kan leva i framtiden. I dag tar han inte ut några pengar från sitt skogsbruk utan återinvesterar allt i att köpa mer och höja kvaliteten på befintlig skog. – Tanken är att våra barn i framtiden ska kunna använda inkomsterna från skogen till att betala kostnaderna för huset och hålla allt i bra skick. Jag vill att de ska kunna ha kvar huset när jag blir gammal och inte orkar åka hit längre.

Appen gör nytta När Wim får frågan om det är något speciellt hjälpmedel som han har nytta av i sitt skogsbruk, så nämner han direkt Mellanskogs Medlemsapp. – Där kan jag hitta min mark. Jag kan också se var jag befinner mig i skogen. Även skogsbruksplanen är till hjälp, även om jag kanske inte utnyttjar den helt på samma sätt som svenska skogsägare gör. Men absolut viktigast upplever han ändå den personliga kontakten. – Jag kunde som sagt inget om svenskt skogsbruk från början. Allt jag vet nu har jag lärt mig av min kontakt på Mellanskog. En liten detalj verkar dock Mellanskog ha missat att lära Wim – svampkunskap. I Nederländerna är det nämligen förbjudet att plocka svamp och det har gjort att familjen inte vågar göra det i Sverige heller, för de vet inte vilka som är ätliga. Men det kanske har varit en medveten strategi av Mellanskog, för att få behålla läckerheterna för sig själva? ANNA FRANCK

Distansskogsägaren Wim Muller bekantar sig med skogsinspektor Jan-Erik Svensson, som just tagit över som kontaktperson på Mellanskog.

skogen i eu

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

I somras hade generalförsamlingen CEPF sitt årliga möte i Sverige och Mellanskog var värd för en skogsexkursion i skogarna strax utanför Arlanda.

Jobbet som generalsekreterare på CEPF kräver en stor portion social kompetens och förmåga att samarbeta. En stor del av påverkansarbetet som CEPF driver går ut på att nätverka och att kunna navigera rätt inom EU-byråkratin. Emma Berglund har själv en bakgrund som jägmästare och politisk rådgivare i Bryssel.

En stark röst för Europas skogsägare Gran, tall, korkek, pinjeträd, bok eller lind? Europas skogar bjuder på en stor variation av trädslag. Variationen och förutsättningarna för att driva privat skogsbruk är också stor. Därför ska EU inte detaljstyra frågor om skog, det måste länderna själva få göra. Möt Emma Berglund som arbetar för att stärka familjeskogsbrukets röst i EU. I EUROPA FINNS det cirka 16 miljoner privata skogsägare. CEPF står för Confederation of European Forest Owners, eller Europeiska Familjeskogsbrukets konfederation på svenska. Emma Berglund är generalsekreterare på CEPF och hennes uppgift är att föra fram alla dessa europeiska skogsägares röster till beslutsfattarna i EU. Ett stort uppdrag kan tyckas med tanke på de olika förutsättningar och förhållanden som finns i länderna.

Enas om äganderätten Så vad är det då som enar skogsägare från exempelvis Portugal, Kroatien, Tyskland,

med skogsägare från Sverige, Finland eller Lettland? – Grundprinciperna om att kunna bruka sin skog på bästa sätt, en stark äganderätt och justa ekonomiska villkor. Det är gemensamma intressen för alla privata skogsägare oavsett om din skog består av korkekar i Portugal eller granskog i Finland, säger Emma Berglund. CEPF är paraplyorganisationen för familjeskogsbruket i Europa, ett internationellt LRF Skogsägarna med andra ord. Målet är att föra familjeskogsbrukets talan i EU – alltså att främja ett konkurrenskraftigt, hållbart och multifunktionellt skogsbruk och att verka för en stark äganderätt.

Bryssel som utgångspunkt Emma Berglunds arbetsplats är Bryssel, från kontoret har hon utsikt över EU-parlamentet där många viktiga frågor processas. CEPF har ett relativt litet sekretariat med tanke på den stora grupp organet representerar, med endast fyra anställda på plats i Bryssel. Organisationen styrs av generalförsamlingen och under den verkar styrelsen där bland andra Mellanskogs egen styrelseledamot Sven-Erik Hammar sitter med. Klimatfrågan och skogens roll Just nu är det framförallt två viktiga frågor som ligger högt på agendan inom EU och

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

som CEPF arbetar med. Den ena handlar om EU:s lagförslag gällande markanvändning, LULUCF, som står för Land Use, Land Use Change and Forestry. Förslaget går ut på att fastslå en nivå för godtagbara utsläpp av växthusgaser från markanvändning. Emma Berglund menar att förslagen som EU-kommissionen lagt fram inte går i rätt riktning.

Visste du att 41% av Europas area består av skog?

skogen i eu

– Många krafter verkar för att vi ska lämna stående skog i allt högre utsträckning, detta för att lagra mer kol. Vår hållning, och det CEPF driver, är att det bästa för klimatet är att vi istället ska bruka skogen och använda den för att kunna ersätta fossila produkter. Skogen kan användas till så mycket mer än idag, säger hon. Hållbarhetskriterier för biomassa som används till energi är den andra skogliga frågan högt uppe på EU:s agenda. Här jobbar CEPF hårt för att se till att man inte får ett regelverk som försvårar användningen av skogen i slutändan.

Ingen detaljstyrning av skog De grundläggande principerna om ägandet förenar Europas familjeskogsbrukare. Men självklart skiljer det sig vilka frågor i respektive land som ligger högst upp på agendan. Olika länder måste få ha sina egna lagar och regler. – Vi vill inte att EU ska detaljreglera frågor om skog. Varje nation har sina specifika frågor och har kommit olika långt inom olika områden och måste därför få utforma sin egen skogspolitik, menar Emma Berglund. TEXT OCH FOTO Maria Bergenheim

Europas skogar skiljer sig åt till både utseende och artvariation. På bilden syns skog på Peloponessos i Grekland.

Varför är det viktigt att Europas familjeskogsbrukare förenas i en gemensam organisation som CEPF?

Juha Marttila, Finland – Vi måste samarbeta för att driva på i frågorna om hållbart skogsbruk inom EU. Skogen påverkar hela vårt samhälle, inte minst när det gäller klimatoch energifrågor. Vi arbetar hårt för att motverka de förslag och strömningar inom EU som vill begränsa skogens möjligheter.

Zdenko Bogovic, Kroatien – Kroatien är en relativt ny medlem i EU och för oss innebär samarbetet inom CEPF en möjlighet att bedriva påverkansarbete när det gäller de skogliga frågorna. Tillsammans blir vi starkare, den gröna skogssektorn kan påverka hela vårt samhälle.

Philipp Freiherr Zu Guttenberg, Tyskland – Vi förenas i arbetet med att alltid försvara äganderätten och genom samarbete kan vi lobba för viktiga frågor kring detta. Inom CEPF tar vi del av varandras erfarenheter och driver familjeskogsbrukets frågor med en gemensam och stark röst.

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

ADin arbetsmaskin Nyhet! A-serien 75-130 hk MACHINE OF THE YEAR 2017

En helt ny traktor

Ps. Valtra-ﬁnesser som hög markfrigång och skräddarsydd tillverkning ändrar vi däremot aldrig. Läs mer på www.lantmannenmaskin.se/ValtraA4

Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se

YOUR WORKING MACHINE

LH1705LH1705

Ny kompakt AGCO Power-motor, ny ramkonstruktion, nytt smart modulsystem med tre olika chassistorlekar. Ny fabriksmonterad frontlastare med nya parallellstag och nytt redskapsfäste. Helt ny, tyst och rymlig hytt med utmärkt sikt och den bästa mekaniska transmissionen i den här traktorklassen. Nya Valtra A är en helt ny traktor, gjord för tufft arbete.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

setr a

Setra vill göra bioolja av sågspån FOTO Christian Ljung

SÅGVERKSKONCERNEN Setra beviljades i

somras 117 miljoner kronor av Naturvårdsverket. Pengarna ska användas som ett investeringsstöd till att bygga en pyrolysanläggning för bioolja. Anläggningen kommer att ligga vid Kastet sågverk i Gävle. – Det här är en fantastisk utvecklingsmöjlighet där vi får ut mer av vår råvara och bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Det ligger helt i linje med vårt långsiktiga mål att utveckla nya och hållbara produkter, säger Setras vd Hannele Arvonen. Kortfattat går pyrolystekniken ut på att hetta upp fast biobränsle och omvandla det till bioolja. I Setras fall är det biprodukten sågspån som ska bli till bioolja. Bioolja kan i sin tur ersätta fossil olja och användas för att till exempel producera biodrivmedel. Setras pyrolysanläggning planeras kunna producera upp till 26 000 ton bioolja per år. Klimatsmart att använda biprodukter Mellanskog är delägare till 49,5% i sågverkskoncernen Setra. Pyrolysanläggningen är en satsning som ligger helt rätt i tiden med tanke på klimatfrågan och den pågående omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Mellanskogs vd Sture Karlsson. – Det här är en klimatsmart lösning som visar på skogsråvarans stora användningsområde. Här tar man till vara på sågverkets biprodukt sågspån. Den bioolja som framställs kan i sin tur användas till biodrivmedel vilket i slutändan gynnar transportsektorns klimatomställning, säger han. Setras investeringsstöd på 117 miljoner kronor är en del av Naturvårdsverkets initiativ Klimatklivet. Klimatklivet ger investeringsstöd till klimatsmarta åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid på lokal nivå. Just nu pågår projektering av den nya pyrolysanläggningen som väntas stå klar någon gång år 2020. MARIA BERGENHEIM

Lars Magnusson

Hannele Arvonen

Sture Karlsson

ny virkesterminal

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

Virkestransporter med tåg – effektivt och klimatsmart FOTON Maria Bergenheim

De första tågen lastade med virke har redan börjat rulla från Mellanskogs nya virkesterminal i Kjula utanför Eskilstuna. Tågtransporterna gör att Mellanskog kan nå nya kunder vilket skapar värde för föreningens medlemmar. Dessutom är det en klimatsmart transportlösning. STRAX UTANFÖR ESKILSTUNA i Södermanland ligger Mellanskogs nya virkesterminal, i Kjula närmare bestämt. Just idag råder det full aktivitet på området. Ett tåg har precis rullat in och håller på att lastas med virke som kommer från Mellanskogs medlemmars skogar i Södermanland och Västmanland. Ungefär fem timmar tar det att lasta tåget fullt och totalt får det plats cirka 1500 m3 virke per tåg.

Når nya kunder Under sommaren har det arbetats febrilt för att hinna färdigställa terminalen till början av september då första lasset virke kunde köras. Den nya terminalen ingår i

Mellanskogs strategiska satsning på förbättrad och effektivare logistik. Den blir en viktig knutpunkt för virkestransporterna i Södermanland och Västmanland. Ann-Britt Asplund arbetar som logistik- och affärsutvecklare på Mellanskog. – Terminalen ger oss möjlighet att nå nya industrikunder utanför ordinarie upptagningsområde. Till en början blir det framförallt massaved som kommer att transporteras, säger hon. De senaste åren har pappersindustrin gått starkt framåt när det gäller segmenten kartong och hygien. Stora investeringar har gjorts i massaindustrier som till exempel SCA i Östrand, Södra i Värö och Mönsterås.

Det har gjort att efterfrågan på exempelvis massaved har ökat. Mellanskogs satsning på tågterminalen i Kjula är ett sätt att möta den ökade efterfrågan, göra det möjligt att leverera virke till industrier på längre avstånd, och att göra det både klimatsmart och kostnadseffektivt. Långa tågtransporter lönar sig För att det ska löna sig att transportera virke på tåg behöver transporterna vara relativt långa. Ann-Britt berättar att smärtgränsen för tågtransport går någonstans vid 10–15 mil. Terminalen i Kjula är även utrustad med en modern fjärrmätningsramp som är obemannad.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

– Åkarna kör fram till kamerarampen där virket fotograferas. Bilderna skickas därefter direkt till virkesmätningsföreningen som sköter inmätningen. Därefter lossas virket på angiven plats på terminalen och sen kan de åka vidare. Virkeshanteringen och lastbilstransporterna blir både effektivare och mer kostnadseffektiva på detta sätt, säger Ann-Britt. Möjligheter att utveckla terminalen Kjulaterminalen är totalt 18 000 m2 stor, en yta som idag används till massaved och timmer. Ungefär varannan vecka avgår ett tåg lastat med virke från Mellanskog. Det finns en stor potential att utveckla terminalen framöver, både vad gäller fler tågavgångar men också när det gäller att utnyttja transporterna fullt ut, menar Ann-Britt. – Vi har precis öppnat terminalen men helt klart är att det går att öka kapaciteten.

Ann-Britt Asplund

ny virkesterminal

Fler tåg kommer att kunna köras. Ankommande tåg kommer också att kunna utnyttjas och lastas med exempelvis bränsleleveranser till det lokala värmeverket, säger hon. Klimatsmart är kostnadseffektivt En stor del av det strategiska arbetet på Mellanskog handlar om att skapa smarta flöden för transport och logistik. Det går också hand i hand med dagens klimatoch miljöfrågor. – Det är ganska enkelt. Det handlar om att optimera hela transportflödet. Genom att använda tågtransporter och samtidigt optimera körvägarna med lastbil så minskar både kostnader och klimatpåverkan. Etableringen av virkesterminalen i Kjula är en del i detta arbete, avslutar Ann-Britt Asplund. MARIA BERGENHEIM

VIRKESTERMINALEN I KJULA Mellanskogs nya virkesterminal ligger i Kjula, i Eskilstuna Logistikpark. Mellanskog och Eskilstuna kommun har slutit ett långsiktigt arrendeavtal för nyttjandet av marken. Terminalen är avsedd för massaved och timmer och är utrustad med fjärrmätningsramp.

Tobias Segerström (Wasa Åkarn) och Ann-Britt Asplund

Namn: Ann-Britt Asplund Gör: Logistik- och affärsutvecklare på Mellanskog. Bakgrund: Civilingenjör med inriktning industriell ekonomi. Erfarenhet: Har arbetat med skog i över 15 år. Kommer närmast från en tjänst på Green Cargo där hon arbetade med logistiklösningar för tågtransporter. Drivkrafter: – Det går alltid att göra saker och ting lite bättre. Inom mitt område, logistik och transport, kan små förbättringar göra väldigt stor skillnad. Jag drivs av att alltid försöka förfina och förbättra system som redan är bra. Om skog: – Älskar den. Jag kommer från ett litet samhälle utanför Luleå och är i princip uppväxt i skogen. Skogsindustrin är absolut essentiell för Sverige.

Kontakta mig! Mikael Wännström 090-711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se

www.display-umea.se

Trejon Multiforest - New Edition Nya förbättrade och uppgraderade skogsvagnar konstruerade för tuffa förhållanden och ökad säkerhet. Läs mer om modellerna på trejon. se eller kontakta oss för för mer information!

0935-399 00

info@trejon.se

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

nytt i näringspolitiken

Skogens miljömål Miljöhänsynen i de svenska skogarna är en ständigt pågående debatt. Men vilka mål styr egentligen miljöarbetet och hur går det? Med Mellanskog har gjort en djupdykning i skogens miljömål.

MARIE WICKBERG

VILL DU VETA MER? Målbilder för god miljöhänsyn; www.skogsstyrelsen.se Läs mer om miljömålen; www.miljomal.se Mellanskogs miljömål och certifiering; www.mellanskog.se/OmMellanskog/miljo

T here se A splun d

Kritik mot miljömålet Skogsnäringen menar att miljömålen är luddiga och oprecisa. En annan invändning är att det ibland uppstår målkonflikter som mellan miljömålet Begränsad klimatpåverkan och miljömålet Levande skogar. Om det första målet ska nås krävs sannolikt att skogen brukas mer intensivt än idag. Mellanskog vill bland annat att: • Markägares kunskap och engagemang ska tas till vara när man skyddar skog. • Mer fokus behöver läggas på hållbart brukande snarare än formellt skydd. • Skogens roll för klimatet behöver uppmärksammas mer. Skogens produkter behövs för att klara klimatutmaningen. Mellanskog har egna miljömål, som bland

annat handlar om att inte orsaka några allvarliga körskador, att öka tillväxten på medlemmarnas fastigheter och att öka mängden död ved. Skogsägare kan miljöcertifiera sig via PEFC. Som medlem i Mellanskog bjuder vi dig på kostnaden. Certifieringen innebär bland annat att du förbinder dig att göra frivilliga avsättningar av skog.

Målet om levande skogar Sexton miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För skogens del handlar det framförallt om målet Levande Skogar som är formulerat såhär;

”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mång falden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.” Utvärderingar visar att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås som helhet till 2020. Samtidigt visar en rad indikatorer att miljötillståndet i skogen förbättrats; till exempel ökar arealen med gammal skog och mängden hård död ved, som är en viktig förutsättning för insekter och fåglar.

REDAN I PORTALPARAGRAFEN i skogsvårdslagen slås det fast att den svenska skogspolitiken vilar på två jämställda mål, miljö och produktion. En avvägning ska hela tiden göras mellan de två målen, men exakt hur det ska gå till har skogsägaren stor frihet att själv avgöra. Rent praktiskt tas miljöhänsyn i skogen framförallt på tre sätt; formella avsättningar, till exempel naturreservat och naturvårdsavtal. Frivilliga avsättningar, områden som markägaren undantar från produktion utan ersättning från staten. Generell hänsyn. Den hänsyn som tas varje dag i skogsbruket, träd som lämnas, högstubbar, kantzoner och mycket mer. Skogsnäringen har dessutom ett sektorsansvar som innebär att sektorn, som helhet, tar ett större ansvar för miljön än vad lagen kräver. Det är bland annat därför som skogsnäringen, tillsammans med myndigheter, har tagit fram målbilder för god miljöhänsyn.

Marie Wickberg

trolsk a skogen

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

Vid entrén får besökaren en fin karta som visar vägen genom Trolska Skogen. Under vandringen möter man bland annat figurerna Gullfina, Filijokus och häxan Aska Etter (på omslaget).

Trolska Skogen Märken efter pyttesmå fötter korsar trätrottoaren vi går på. Ett litet litet hus syns mellan mosstuvorna och rösterna av ett äldre par hörs från huset. På bred dialekt grälar de om högst vardagliga saker och smilbanden på samtliga i gruppen dras ett par snäpp till mot öronen. VI BEFINNER OSS i Trolska Skogen utan-

för Mellanfjärden i nordöstra Hälsingland. Mittemellan Hudiksvall och Sundsvall. De beskriver sig själva som en levande sagoskog. Vandringen är en dryg kilometer där besökaren möts av ett antal spelplatser där skådespelare spelar upp delar i ett äventyr och ger oss ledtrådar vilket driver både historien och vandringen framåt. Idén kom redan för 20 år sedan då den ideella föreningen startades och började spela interaktiva teaterföreställningar för barn. Eftersom allt spelades i lånade skogar blev det hela tiden nya spelplatser och inne-

bar mycket jobb att bygga upp scenografin varje år. Helena Brusell, en av grundarna berättar. – Då, för 20 år sedan hade jag ingen bild av skogsägande. Det var bara allemansrätten och mulle. Allt eftersom har jag lärt mig mer och mer. För oss har Mellanskog varit jätteviktigt och vi har kunnat ringa Gunnar Jägbrant, vår skogsinspektor på Mellanskog och ställt alla dumma frågor. – 2011 åkte jag runt och träffade en massa människor och ramlade då in på Mellanskogs lokala kontor. Där träffade jag Gunnar som var väldigt engagerad och

hjälpte oss att titta på olika skogar, kolla ålder på skog, lämpliga stråk och kontakter med skogsägare. Vi ville ju helst vara i de äldsta skogarna, men de avverkades allt eftersom. Men vi hade en idé om att kunna stanna på en och samma plats och kunna fokusera på att utöka istället för att flytta runt. Nu spelar de i egen skog Nordanstigs kommun nappade på idén och bytte till sig mark från två befintliga markägare som vi nu långtidsarrenderar. Dessutom har Trolska Skogens ekonomiska förening nu köpt skiftet intill.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

Men någon produktionsskog är det inte tal om. – Vi vill ju helst vara i så gammal skog som möjligt så vi behåller så mycket träd som möjligt. Vi tar så klart reda på allt som blåser ner men i övrigt rör vi ingenting, berättar Helena. Mycket har hänt sedan starten, och Trolska Skogen är idag ett av Hälsinglands största besöksmål. – Vi måste växa i takt med sagan, kommer det 31 000 personer så är det också 31 000 som ska kissa, fika, parkera och så vidare. Idag har vi inte rinnande vatten. Så allt vatten till besökarna måste köras i dunkar. Vi undersöker hur vi ska kunna dra vatten i framtiden. Byn är liten och kapaciteten räcker inte till i dagsläget, men vi har ett väldigt bra och nära samarbete med kommunen i allt från planering och byggande till marknadsföring. Trolska Skogen har idag två ben att stå på. Dels den ideella föreningen där över 200 personer har hjälpt till att bygga upp alla sagomiljöer, dels den ekonomiska föreningen som tar hand om anställningar, försäkringar, biljetter, äger skog och allt övrigt som har med det affärsmässiga att göra. Den ekonomiska föreningen är också medlem i Mellanskog. TROLSKA SKOGEN I SIFFROR • 31 000 besökare sommaren 2016, och 35 000 på hela året. • 36 personer är anställda under sommarsäsongen med personal från hela Sverige. Från Malmö i söder till Umeå i norr och så flera lokala förmågor. • Trolska Skogen har öppet sommartid, en kortare period till jul och så spelas några spökkvällar.

Svampar och småknytt.

trolsk a skogen

Älvdrottning i Trolska Skogen.

Kunskap och känsla för skog Under tiden som vi strosar fram genom parken och träffar allt från häxan Aska Etter till Gullfina, Trollen och många fler får vi oss små roliga ledtrådar i de skådespel som spelas upp på de olika spelplatserna. Skådespelarna samlar ihop en grupp besökare, spelar upp sin scen och skickar oss vidare. Historien byggs successivt på och barnen är fulla av spänning och energi. Hur ska detta sluta? Halvvägs fyller vi på energidepåerna med lite glass och barnen skuttar runt på gigantiska kantareller. På några platser finns informationsskyltar där vi får lära oss mer om skog. Dels handlar det om trädslag, men också om folktro, småknytt och troll. Allt i en trevlig mix. Man slås verkligen av intrycket att här är skogen något riktigt trevligt och positivt. Ofta med glimten i ögat. Om man gör en snabb check på skog

i populärkultur senaste tiden så får den ofta representera ett mörkt och läskigt ställe där deckarförfattare ofta gömmer läskiga personer och annan skräck. Spännande och nervkittlande så klart, men kanske inte helt optimalt att förstärka gemene mans mörkrädsla och okunskap. Så är det verkligen inte i Trolska Skogen, här sprids en riktigt trevlig och härlig känsla för skog. Det arbete som görs här är en mycket viktig pusselbit i kommande generationers attityd och relation till skogen. I ett allt mer urbaniserat samhälle måste vi få ut fler och fler i skogen och självklart är barnen jätteviktiga. Avslutningsvis då Helena, vad tycker du är det bästa med Trolska Skogen? – Det bästa är när barnen går hem och leker de här karaktärerna. Alla har träd i närheten. Att man bygger relationen till skog. Att den inte är skrämmande, farlig och något som är långt borta. TEXT OCH BILD Erik Westberg

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!

Stoppa viltskador med marknadens mest kostnadseffektiva produkt! Hög effekt – Lågt pris Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor.

Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är Europas mest använda viltskyddsprodukt. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Patent sökt

OVAL LÄNK SOM GER LÄNGRE LIVSLÄNGD OCH MINDE UNDERHÅLL! Clarks nya och unika Haggislänk ger med sinovala form en större kontaktyta, därmed ett lägre kontakttryck, mellan länk och plattans ändlänk. Detta leder till längre livslängd för bandets länksystem och mindrebehov av efterspänning när bandet är nytt. Dessutom mindre risk för ”twisted link” tack vare Haggislänken breda yttersida.

www.clarktracks.se E-post: info@clarktracks.se Telefon: 0490 28 590

Haggis Ultra: Stor kontaktyta Reducerat tryck

Rund länk: Liten kontaktyta Stort tryck

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

Härliga höstgrytor FÖLJ MED PÅ en

kulinarisk resa till sydvästra Frankrike I Sébastiens franska kokbok återvänder Sébastien Boudet till hemlandet Frankrike för att ta med dig på en kulinarisk resa. Där, i föräldrarnas kök strax utanför hamnstaden La Rochelle i sydvästra Frankrike, väcker han barndomens smaker till liv. Coq au vin, chou farci, gäddqueneller och ratatouille är bara några exempel på rätter som du hittar i den här maffiga och personliga matboken med över 100 recept. Recepten varvas med vackra miljöbilder och en passionerad berättelse om mathantverk och vikten av att använda naturliga råvaror. Boken släpps nu i höst och kan köpas i bokhandeln eller beställas på internet.

härlig höstgry ta

POT AU FEU – ”ALLT I EN GRYTA” Trots att pot au feu är något av en fransk klassiker är det en rätt som mer eller mindre saknar recept. Det finns helt enkelt inte ett regelrätt recept på den här grytan, utan det är mer ”man tager vad man haver” och så låter man det puttra länge på spisen – helst ska både kött och grönsaker bli snudd på överkokta. Med andra ord: Ersätt rotfrukterna i receptet med dem du har hemma. Till 8-10 personer 1 kg oxkött, gärna blandade styckdetaljer, t.ex. svans, kind och flank 1 bouquet garni, se nedan 2 vinterpurjolökar (spara över delen till bouquet garnin) 4 stora vintermorötter 500 g skalade små fasta potatisar 4-6 majrovor 2 stora gula lökar 10 hela kryddnejlikor 1 hel vitlök 10 hela svartpepparkorn 1 märgben olivolja grovt havssalt stark fransk senap, cornichoner och ev. en klick syrad crème fraiche till servering Bouquet garni den övre delen av blasten från en purjolök 1 kvist lagerblad 1 kvist rosmarin

1 kvist timjan 1 kvist persilja ev blast från en färsk vitlök kökssnöre Så här gör du 1) Dela köttet i grytbitar och lägg dem i en form. 2) Bind ihop lökblast och kryddkvistar med ett kökssnöre till en bouquet garni. Lägg sedan kryddbuketten i formen med köttbitarna. Salta och låt stå 12 timmar i rumstemperatur. 3) Värm ugnen till 220 grader. 4) Skär purjolök, morötter och majrova i grova bitar. Skala den gula löken och tryck fast kryddnejlikorna i löken. Krossa vitlöken med bredsidan på en kniv och lägg vitlök, gul lök, purjolök, morötter och majrova på en plåt. Ringla över olja, salta och peppra och vänd runt. Rosta i ugnen i 30 minuter. 5) Lägg köttet i en stor gjutjärnsgryta, häll på vatten så det täcker och släng i en liten näve havssalt. Koka upp och sänk sedan värmen. Låt sjuda samtidigt som du skummar av. När köttet slutar att skumma tillsätter du rostade grönsaker, potatis, märgben och pepparkorn i grytan. Sätt på locket och låt puttra i fyra timmar. Skumma av buljongen 3-4 ggr under koktiden. 6) Servera grytan med cornichonger, en klick syrad crème fraiche och en stark senap som sticker i näsan.

skogliga ef ternamn

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

Efternamn med inspiration från skogen Över tre miljoner svenskar har efternamn med anknytning till skog och natur. Ek och lind är de trädslag som förekommer mest. Katharina Leibring arbetar på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Hon är expert på personnamn och djurnamn. Vi stämde träff för att prata om just skogliga efternamn. OM DU TÄNKER efter kan du säkert på rak arm rada upp minst tio olika efternamn med skoglig anknytning. Så många som 3,4 miljoner svenskar har enligt Statistiska centralbyrån efternamn med anknytning till naturen varav många berör skog. Ek och lind är de vanligaste trädslagen som används i efternamn tätt följda av björk och alm. – I Sverige finns det väldigt många efternamn hämtade från skog och natur.

Sjö, bäck, gren, berg, kvist är några exempel på ord som är mycket vanliga i våra efternamn, säger Katharina Leibring. Inga fasta efternamn För några hundra år sedan såg det dock annorlunda ut. Före 1600-talet fanns det i stort sett inga fasta efternamn i Sverige. Då användes principen patronymikon som innebar att barnen ärvde sin fars förnamn.

Namnarkivet i Uppsala innehåller omfattande samlingar av både orts- och personnamn. De sträcker sig ända tillbaka till medeltiden. Handlingar från den tiden finns som fotostatkopior.

Om fadern hette Anders kallades pojkarna Andersson och flickorna Andersdotter (ungefär 2,7 miljoner svenskar har idag son-namn). I dåtidens Sverige var det även vanligt att man inte använde efternamn eller patronymikon alls. – Sverige var på den tiden glesbefolkat och i byn räckte det gott och väl med att kalla sig ”Karin från Mon” till exempel så visste alla vem man var, berättar Katharina Leibring. Det var först i början av 1600-talet som adeln och de lärde började ta sig egna efternamn, som så småningom blev ärftliga. De adliga namnen byggde ofta på den vapensköld släkten hade, till exempel Oxenstierna eller Liljeswärd. Lundström, Ekman och Lindberg Dagens svenska efternamn med inspiration från skog (gran, kvist, bok m.fl.) började användas vid 1600-talets mitt. Fortfarande var det främst borgare som, med inspiration från adelns sätt att bilda namn, började använda naturord i sina efternamn. De borgerliga efternamnen bygger ofta på namnet på hemorten plus en ändelse; Lund – Lundström, Eksjö – Ekman eller Lindesberg – Lindberg till exempel. Många ortsnamn i Sverige har i sin tur bildats av ord från naturen. Både ek och lind ingår i många ortnamn och finns idag i många efternamn med adlig/borgerlig härkomst. – Själva trädslagen ek och lind klassas ju som ädelträdsorter och detta kan vara en del i förklaringen till varför adel och borgare gillade dessa särskilt mycket, säger Katharina.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

Efternamn utifrån yrke Däremot skiljer sig våra efternamn från övriga Europas där man redan under medeltiden skapade fasta efternamn utifrån yrke eller utseendedrag. Två vanliga efternamn i Storbritannien och Tyskland, Smith respektive Schmidt, betyder smed och har sitt ursprung i det yrke man innehade. – Ett annat känt efternamn som också har sitt ursprung i yrke är Thatcher som i grunden betyder taktäckare, berättar Katharina. Svenskar byter ofta namn Vi svenskar gillar att byta efternamn och gör det ofta. I somras antogs en ny

skogliga ef ternamn

namnlag som gör det möjligt att fritt byta efternamn så länge namnet man väljer har mer än 2000 bärare (det finns ungefär 520 stycken att välja bland). Man kan också som tidigare välja att konstruera ett eget. Katharina Leibring menar att uppfinningsrikedomen är stor och ibland kan kombinationer bli lite motsägelsefulla och rent av ologiska som exempelvis Stenkvist, Granlöv, Lövblad eller Sandgren. Katharinas eget efternamn, Leibring, är det dock ingen som kommer att kunna byta till. – Nej, det är ett eget konstruerat namn som min farfar tog på 40-talet.

Vi är bara åtta stycken i Sverige som heter så, avslutar hon. TEXT OCH FOTO Maria Bergenheim

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN Institutet för språk och folkminnen samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortsnamn, personnamn och folkminnen. Institutet är en statlig myndighet som ligger under kulturdepartementet. Läs gärna mer på www.sprakochfolkminnen.se

Ek och lind är de trädslag som används mest frekvent i svenskarnas efternamn. Andra vanliga trädslag i efternamn är rönn, asp och gran.

Många efternamn i Sverige innehåller delar av skog och natur. Som så mycket annat går det trender även i namn. I nya efternamn som bildas idag används ofta ord som vinter, frost och skimmer, berättar Katharina Leibring som arbetar på Institutet för språk och kulturminnen.

NÅGRA KORTA SNABBA… Namn: Katharina Leibring Gör: Arbetar på Namnarkivet, Institutet för språk och folkminnen. Kommer från: Skived i Forshaga kommun i Värmland. Äger skog tillsammans med sin syster. Är medlem i Mellanskog. Om att vara skogsägare: Jag tycker om känslan att bruka, förvalta och bevara skogen för framtiden. Jag älskar att vistas i vår skog i Värmland men kommer dit alldeles för sällan. Skogen är rogivande och det känns fint att vara med i detta kretslopp.

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

skogliga tips från förr FOTO Relaskop.at

FOTO Juliana Fälldin

Walter Bitterlich med spegelrelaskop.

Relaskop används för volymbestämning av skogsbestånd vid skogsuppskattning.

Relaskopet revolutionerade RELASKOPETS FADER, Walter Bitterlich,

föddes 1908 i Reutte, Österrike, i en skogsarbetarfamilj som i generationer arbetat som skogshuggare. Sina första verksamma år arbetade han i de Tyroliska alperna, men utbildade sig i Innsbruck för att sedan läsa vidare i Salzburg. 1930 tog han examen som ingenjör och började arbeta inom skogsnäringen, främst med kartor, taxering och inventering. 1931 började Walter fundera över alternativa sätt att mäta träd, då väldigt mycket

tid gick åt att mäta varje träd för att få fram virkesvolymerna för skogsbestånd. Planerna blev avbrutna av militärtjänstgöring i andra världskriget, men 1948 kunde Walter lansera sina idéer som tack vare sin enkelhet spred sig som en löpeld över världen. Relaskopet hade sett dagens ljus. Geometriska principer Genom att förhållandet mellan spaltens bredd och kedjans längd ska vara 1:50 kan

FUNDERAR DU PÅ att fälla ett träd som

står lite illa till? Riskerar det att falla på stugtaket eller fastna i elledningen intill? Höjden på ett träd går enkelt att mäta med modern laserteknik eller en höjdmätare, men här tipsar vi om den gamla klassikern att enbart använda en pinne och ditt eget öga. Så här gör du: Skaffa en pinne som är rak och längre än din egen arm. Håll pinnen mellan tummen och pekfingret som bilden visar och sikta mot trädets

rot. Vänd pinnen lodrätt så att den pekar uppåt. Håll kvar denna position och stega bakåt eller framåt så att pinnens topp siktas mot trädets topp, se bilden nedan. När hela trädet ”får plats” i pinnens längd stannar du och markerar var du står. Mät avståndet från där du står fram till trädet, så högt är även trädet. En rolig övning som alla klarar av, varför inte gå ut i skogen och mäta träd med barn och barnbarn? MARIA BERGENHEIM

ERIK WESTBERG

FOTO Maria Bergenheim

Så mäter du höjden på ett träd – en gammal klassiker

man räkna ut ett bestånds grundyta. Med grundyta menas genomskärningsarean av alla stammar på en hektar. Med hjälp av höjd på medelstammen på provytan kan virkesvolymen per hektar beräknas via en tabell. Eftersom man nu bara behövde göra 3-6 provytor per hektar istället för att mäta varje träd var relaskopet en stor framgång. Walter Bitterlich dog i sin hemstad Reutte i februari 2008, tio dagar före sin 100-årsdag.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

f råga skogsi n sp ektor n FOTO Pixabay

Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer och som kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden. Vill du ställa frågor till kommande nummer skickar du dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hur ställer sig Mellanskog till skördarmätning?

Namn: Tommy Grenhage Virkesområde: Södra Värmland Blir glad av: Trevliga människor, det smittar. Gillar att göra på fritiden: Hobbymusiker, frilansskribent och tennisspelande CrossFit-nörd. Senaste resa: London och Liverpool under The Beatleweek. Bäst med Mellanskog: Tillhörigheten genom skogsägande. Den breda gemensamma kärleken till skogen, tillväxten, gården och den digitala utvecklingen som vi är i framkant av.

– Hej. Denna fråga vidarebefordrar jag till Mellanskogs produktionschef Gunnar Björkholm. Gunnar svarar: Idag har vi kvalitetssäkrat våra slutavverkningsmaskiner via VMF för att kvalitetssäkra maskinens mätning. Detta gör det lättare om vi vill gå över till skördarmätning i framtiden. Men idag har vi inga sådana planer, men vi följer teknikutvecklingen noga. Hej inspektorn! Jag har försökt någon gång att logga in på medlemswebben från hemsidan men det krånglar alltid? Jag ger upp! Varför ska jag använda medlemswebben?

– Hej. Medlemswebben ska du absolut använda. Jag misstänker att du fastnar alldeles i början. Ange ditt medlemsnummer och följ instruktionerna som kommer i svarsmailet. Medlemswebben och medlemsappen är digitala verktyg för våra medlemmar. Här har du de främsta verktygen till kontakten med skogsinspektorn. • Skogskötselplanen. Diskutera på avstånd med oss om åtgärdsförslag digitalt eller planera direkt vid köksbordet. Ett måste för att ha översikt på tillväxt, innehav och planering. • Ekonomi. Här har du merkonto och likvidkonto med dokument och årsbesked. • Kontrakt. Här har du alla kontrakt du och skogsinspektorn har skrivit. Kontraktsdatum, åtgärdstyp, beskrivning och status. En fantastisk digital översikt. • Medlemsappen. Underskatta inte appen som finns för iOS och Android. Ladda hem

via App Store/Google Play. Du har samma inloggning på medlemsappen som på medlemswebben. Du har nu fastigheten och skogskötselplanen direkt i appen. Orientera dig med gps om du är på fastigheten. Markera själv vindfällen osv. Få färska nyheter. Gå in på din medlemswebb. Sms:a och mejla oss från hemsidan! Så tveka inte. Krånglar det är det bara att ringa din skogsinspektor omedelbart så hjälper vi dig.

SKOGSINSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND… Mitt tips denna gång blir naturligtvis att plocka fram skogskötselplanen och se över åtgärdsbehoven. För dig som inte har någon skogskötselplan så är tipset att beställa en. Idag.

RÄTTELSE I förra nummret av Med Mellanskog smög det in ett fel i ett av svaren på ”Fråga skogsinspektorn”. Här kommer frågan igen med korrekt svar. Får jag hjälpa min granne med en manuell avverkning med motorsåg utan att ha motorsågskörkort? – Nej. Om du hjälper en granne med att hugga räknas din granne som arbetsgivare och ansvarar därmed för arbetet. Enligt arbetsmiljöverkets senaste regler får du endast utföra motormanuellt arbete på din egen fastighet utan körkort. Om det skulle hända en olycka gäller inte de flesta försäkringarna. Skulle det uppdagas kan du även råka ut för att behöva betala en sanktionsavgift på 10 000 kr. På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om vilka regler som gäller för motorsågsarbete www.av.se.

S23C

Nyhet! Längd- och diametermätning via trådlös överföring.

• Lättanvänd automatisk maskin för fällning, kvistning och kapning. • Enkel att montera - ingen extra hydraulik • Sågkapning 30 cm • Vikt 225-260 kg • En driftsäker och prisvärd maskin

Kontakta oss för bra erbjudande!

FTG Cranes AB • Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30 www.ftgforest.com

YARA0177 Gödsla!_88x264.indd 1

2012-11-16 10:17

korsord röjning

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

INHÄGNADER PÅRINGNINGEN

ELAK-

KVARTER

HJÄRTE- ARTAD GRYN TUMÖR

SIMPELT

UTAN TILLSATSER VID 21TIDEN KALLA KORN FURUOMRÅDE

LÖPTE LABEL TEAMBÄRPRESTASÄRK TIONERNA KAN VARA PASSERAT

KAN MAN FÅ RUELSE & NAMN

ÄR PROGRAMSTYRDA BANNUSCH LYST

SKÄMTVERS MELLANDAGAR- DRAG ÄR VIKTIG FÖR NA BIOLOGISK MÅNGMIXTRAT FALD PÅ HYGGET

FÖRSTUGOR

MÅL OCH VECK

MUSKELSMÄRTA PILASTERN

SPANSKT ÅK HAR OCKSÅ SITT HUVUD

RIKTLINJE LÅNGFRANSKA I STHLM KÖR SVIN

JÄMN

ÄR VI MED I BRUKSÄGARE

FRUKTTRÄD MONARKERNA

SORKJÄGAREN MITT I FLEGMAN

SKÅDESPEL UTAN PAUS

HÅLLER SIG UNDAN STÄMPLAS I EKONOMISK FÖRENING PER OCH GUDRUN

DATATEKNISKT IMITERA

VILL VI VÄL ALLA VARA I

ISTIDSFENOMEN GJUTER

VILJA FRUKTMUSTEN

HÅLLER TILLGODO

GRÄLEN BONDE UPPSLAGSVERK IRLAND

OLLE ÖSTMAN

GÖR FLYGPLAN SMÄLTER

ÄR RIK TILLPÅ NEDBAKA- ERBÖRD DRAGEN ÖLTYP

TILLTALA KONSUMERADE LAGER

UNDVIKA

OXUDDE 1078

DYKAND VÄLSMAKANDE OLJEPLATTFORM

VULKAN SJUNGS ENSAM

VILSELEDNINGARNA

DRAGHJÄLPEN LÅNG BERÄTTELSE

BLAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut tre exemplar av den praktfulla Sébastiens franska kokbok av Sébastien Boudet. En maffig och personlig matbok fylld med läckra recept. Du kan läsa mer om boken och ett av recepten på sidan 17. Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 1 november.

FÖRSÄKRAR FIDO

ETT I ROM

Vinnare nr 3 2017 Vi har dragit fem pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner varsin kåsa av äkta björkvril. Grattis! Kerstin Dimander, Tärnsjö, Folke Thelin, Mora, Inge Johansson, Möklinta, Marianne Göransson, Skärholmen, Inga-Lena Larsson, Havdhem. Rätt svar i förra numret är: TRE JÄNTOR SÖKER ÄNG OCH GLÄNTOR och MIDSOMMARBLOMSTER

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

trädgårdskrönika

tr Ider s

Elin

DAGS FÖR HÖSTSÅDD!

öm

Vitlök

Skörden

Persilja

Enkel höstodling för alla Fler och fler vill odla året om. Det behöver inte vara stort eller krångligt att hålla det ätliga i trädgården i gång även under i hösten. Tänk kretslopp! TEXT & FOTO: ELIN IDERSTRÖM, MELLANSKOGOCHGARD.BLOGSPOT.SE

DE SENASTE ÅREN har även hobby-

Enkla knep

odlare insett att odling inte är någonting som bara görs på våren. Hösten är den til�låtande, lugnare och kanske mer eftertänksamma trädgårdsperioden. Små insatser tar dig långt. Allt du gör blir dessutom en lyxig bonus på våren när du får skörda dina insatser.

Den allra enklaste sådden jag gör är att dra upp gamla plantor på hösten och lägga dem på platsen jag vill att de ska växa nästa år. Där får de sedan så sig själva i lugn och ro. Det fungerar bra med till exempel dill, ringblommor och vintersallat. Men det är inget för den med kontrollbehov. Fröerna gör ofta lite som de vill, blåser dit det passar dem och växer upp lite här och var. En annan favorit är att ta fröer till att odla greenleaves inomhus under vintern. Har du ett överflöd av frö från gurkört, rädisor och bondbönor är vinterns gröna sallader räddade. Passa på att kräma ut fröerna från tomat, paprika och pumpor på ett hushållspapper när du tillagar dem. Låt fröna torka där på pappret. Sedan är det bara att förvara torrt ända fram till sådden.

En aldrig sinande källa

Bland det allra mest fantastiska i trädgården är att ta egna fröer av det man sått. Sällan är förundran över naturen och livet så stor som när man en kall oktoberdag smyger runt bland yvig palmkål och de sista kämpande ringblommorna för att plocka fröer från bruna plantor. Gå över bondbönor, sockerärt, krasse, vallmo och solrosor. Om du har tur står en övervintrad morot eller palsternacka nu reslig över odlingarna full av prassliga frön. Tänk att det går att förnya maten och blommorna år efter år, bara genom att se till att plocka in, torka och spara fröna nu.

Glöm inte löken

Om du vill bli självförsörjande på en enda sak – satsa på vitlök. Maken till tacksam grönsak finns knappt. Vitlök vill ha mull-

rik, näringsrik jord så förbättra gärna med kompost och långtidsverkande gödsel när du sätter den nu i oktober. Jag sätter många klyftor, tätt intill varandra. Då kan jag gallringskörda dem under våren och få mjäll, färsk vitlök redan i maj. Låt vitlöksplanteringen bli en påminnelse om all annan lök som gärna vill ner i jorden under hösten. Även om det knappt känns så just nu, kommer det en vår igen. Och då är längtan stor efter krokus, iris, tulpaner och liljor.

TRÄDGÅRDSKALENDERN OKTOBER OCH NOVEMBER • Ta in frukt och grönsaker. • Skörda fröer. • Frisera jordgubbsplantor. • Täck jorden. • Ta upp lökar och knölar som övervintras frostfritt. • Sätt vitlök och höstlök. • Plantera buskar, träd och perenner. • Höstså grönsaker och blommor. • Plantera om i blomkrukorna.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

vd-krönika

FOTO Pixabay

En milstolpe i Mellanskogs historia Någon sa en gång att det finns en anledning till att bilens framruta är större än backspegeln. För den som vill hålla en stadig kurs framåt är det nog en klok insikt. Men låt oss för ett ögonblick ändå snegla i backspegeln och ta en titt på Mellanskogs första halvår 2017. VI REDOVISAR ETT resultat efter finanser

och skatt på 78,6 miljoner kronor. Resultatet består av ett bra rörelseresultat på 35,4 miljoner kronor och ett positivt finansnetto på 51,4 miljoner kronor. Finansnettot består till stor del av utdelning från sågverksföretaget Setra på 49,52 miljoner kronor. Utan att ta till övertoner så har vi passerat en milstolpe i Mellanskogs historia. Vi har gjort det genom att generera egna vinster och genom att Setra börjat lämna god avkastning. Setra är idag ett stabilt företag med låga skulder. Tillsammans har vi återställt insatskapitalet

Vinsten för första halvåret betyder att Mellanskog nu återställ sitt insatskapital. För första gången på 20 år har Mellanskog ett insatskapital från medlemmarna där en krona i insats betyder minst en krona i tillgång i Mellanskog. Det är en resa som vi kan vara stolta över. Vi är nu en ekonomisk förening som kan agera som en sådan även finansiellt och därmed börja fundera på hur eventuell utdelning skulle kunna ske.

Det är många som bidragit till framgången och jag vill rikta ett stort tack till er alla. När många drar åt samma håll blir det starkt! Jag kan inte göra annat än att tänka på vår vision ”Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar”. Tillsammans med alla våra medlemmar och skogsägare, tillsammans alla vi som arbetar i Mellanskog, tillsammans med våra entreprenörer och transportörer, tillsammans med Setra och alla våra andra kunder har vi åstadkommit detta. Framtiden ser ljus ut

Nu riktar vi blicken mot framrutan. Året fortsätter och ännu är inte 2017 i hamn. Vi behöver jobba hårt hela vägen in i kaklet. Målet är att hela tiden bli bättre, att öka effektiviteten och att skapa större värden för skogsägarna. Mellanskogs verklighet de senaste åren har ibland känts som en riktigt krokig landsväg. Målet har varit höjd skogsägarnytta och ett återställt insatskapital, med det i sikte har vi navigerat framåt och nu känns det som att vi har passerat ett viktigt och ganska smalt grindhål.

Nu ska vi agera så att vi aldrig ska behöva passera det igen. Utsikten från framrutan ser ljus ut och arbetet med en plan för framtiden känns både riktigt roligt och inspirerande. Jag påminner en gång till om Mellanskogs vision; ”Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar”. Nu gör vi verklighet av den. STURE KARLSSON, VD

fr ån skogen

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2017

Röken låg tät över skogsdag i Leksand FOTO Ingela Sannesjö

DET VAR EN mycket intressant och välordnad skogsdag de 150 besökarna bjöds på i Leksand i mitten av juli, mycket tack vare Jan Leek och hans familj som bjöd in i samband med att det var dags att tända årets mila, något Jan har gjort de senaste fyrtio åren. Skogsbruksområde Norra Dalarnas ordförande Ingela Sannesjö fick tillsammans med Jan Leek invigningstala från toppen på milan, innan Jans son klättrade upp med den tända veden på en spade. Man kunde även gå runt och titta på Jan Leeks gamla maskiner som en Volvo barkmaskin, Traktor BM 10 med flera, och nya maskiner från Anders Traktorservice. Vidare fanns servering där det bjöds på smörgås och kaffe samt kolbullar för den som var extra hungrig. I Mellanskogs tält fanns skogsinspektor Lars Erkers som stod för information och utlottning av priser till de som gissade på hur många m3 milan var på (rätt svar var 60m3). INGELA SANNESJÖ

FOTO Mellanskog

Familjedag i Bollnäs NÄR MELLANSKOG BJÖD in till sin familje-

skogsdag i Bollnäs visade sig intresset vara mycket stort och hela 750 personer i alla åldrar dök upp under dagen. Platsen var Bolleberget och här lockade en skogsslinga där man tittade på och lärde sig mer om gallring, röjning, gödsling och en hel del annat skogligt. Slingan avslutades med ett mindre mässtorg där Mellanskog och flera av de företag som man samarbetar med medverkade och ställde ut. Tid för socialt umgänge och rikligt med fika var också mycket uppskattat av de många besökarna. JONAS GEHOLM

SÅ HÄR STILIGT såg Mellanskogs kontor i Torsby ut en morgon i augusti när vi medarbetare kom till jobbet. Graffitimålningen ingår som en del i gatukonstfestivalen Art Scape 2017 i Värmland. Motivet på Mellanskogs kontorsvägg föreställer en kvinna i Helly Hansentröja,

som i Torsby kallas Torsbykavaj i folkmun. Bokstäverna ska tolkas fritt och det är upp till beskådaren att tänka ut vad de betyder. Konstnären till verket kallar sig SuperG och heter Robert Forsberg.  PER-ARNE LUDVIGSSON

FOTO Per-Arne Ludvigsson

Graffitikonst på Mellanskogs kontor i Torsby

fr ån skogen

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2017

FOTO Michaela Axbäck

Skogskurs för tjejer VARJE ÅR I slutet av juli arrangerar SLU i samarbete med Skogsmästar- och Jägmästarprogrammet en skogskurs för tjejer vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Kursen lockar tjejer som är intresserade av skog eller har föräldrar som idag äger skog och där ett framtida övertagande kan bli aktuellt. I år deltog 25 tjejer i åldrarna 1640 år. Föreläsningar med representanter från olika delar av skogsnäringen avlöste varandra. Mellanskogs Michaela Axbäck tog med hela gänget till brandområdet utanför Sala för att på plats visa hur det ser ut idag. Tid fanns också för att lära sig mer om hur det är att studera vid någon av de två skogsvetenskapliga programmen vid SLU. Det arrangörerna tryckte extra mycket på var att arbeta med skog är att arbeta med vår nuvarande och framtida miljö, samtidigt som skogen är en av Sveriges viktigaste exportvaror.

Skogskollo i Västmanland barn mellan 10–12 år. Ett samarbete mellan Ösby Naturbruksgymnasium och Mellanskog möjliggjorde att barn från olika delar av länet fick delta i ett skogskollo. Skogens olika värden belystes, genom aktiviteter och lekar, under två dagar. Barnen fick se hur det går till att såga en stock till brädor och plank, snickra egna fågelholkar och med entusiasm prova att köra skogsmaskin och plantera med hjälp av hacka och planteringsrör. Vi pratade kring skogsbrukets kretslopp, naturhänsyn

och de olika skogliga åtgärderna föryngring, röjning, gallring och plantering. De lärde sig även om trädens olika användningsområden och nyttan av råvaran i olika bemärkelser. Efter två dagars skogskollo hade barnen fått en inblick i skogens olika värden, hälsat på många av Ösby naturbruksgymnasium djur och lärt känna nya vänner. Tack Skogforsk, Skogsmästarskolan, Skogsstyrelsen, Nässja plantskola och Länsstyrelsen Västmanland för era bidrag till Skogskollo 2017. MICHAELA AXBÄCK

lyckad jakt kräver bra utrustning!

FOTO Mathilda Bertils

I SOMRAS SAMLADES sjutton nyfikna

LINNÉA OLSSON, SKOGSMÄSTARPROGRAMMET

25%

rabatt på ord.pris

1871:– 2495:– Vakuumpack Art.nr: 303036

1786:– 2382:– Köttkvarn Art.nr: 303132

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta erbjudande. Vår kunskap och bredd - Er fördel! Erbjudandet gäller t.om. 31/10-2017 och kan ej kombineras. Pris visas inkl. moms.

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Vi är rädda om marken Nu inför Mellanskog en markskoningsgaranti på gallring och föryngringsavverkning. Det förebygger och minimerar markskador.

Läs mer på www.mellanskog.se Skogsägarföreningen Mellanskog – 26 000 privata skogsägare. Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar. Besök oss på www.mellanskog.se