5 2017
MEDLEMSTIDNING
Möt Emma Graaf – skogsägare & triathlet Mer i tidningen
Aptera som proffsen
Plastbanta för miljöns skull
Sex tips för din julgran
2
innehåll
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
MED MELLANSKOG NR 5, 2017
4
10
6
3. Ledare 4. Skogsägarbesök 6. Aptering 9. Nytt i näringspolitiken 10. Trendigt att bygga i trä 13. S venska Skogen 14. Plastbanta 17. Julklappstips 18. I nför årsskiftet 20. Vintertips 21. Fråga skogsinspektorn 23. Korsord 24. Trädgårdskrönika 25. Vd-krönika 26. Från skogen Aktuella räntesatser Gäller fr.o.m 17 mars 2016
13
Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta
3,35 % 5,35 % 8,45 %
(referensräntan + 8 procentenheter)
Redaktionsråd: Marie Wickberg, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martina Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala
14
Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: marie.wickberg@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Emma Graaf, Norhyttan Foto: Erik Westberg Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2017 Ansvarig utgivare: Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog
17
20
Upplaga: 23 700 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper
PEFC/05-31-5 www.pefc.se
441
TRYCKSAK
428
ledare
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
Tillsammans ska vi göra skillnad i politiken
På nyårsdagen vaknar vi till valåret då millenniebarnen får rösta. Ja, nu blir barnen med födelseår 00 myndiga. Totalt kan 383 000 nya unga väljare delta i riksdagsvalet 2018 och de utgör fem procent av alla oss 7 268 000 röstberättigade. Redan är förberedelserna igång i partierna som prövar kandidater och fastställer valsedlarnas riksdagslistor. Prövade – på annat sätt – blir vi i familjeskogsbruket. Domstolar prövar rätten att få bruka skog där lavskrikor bygger bo. Miljödebattörer ifrågasätter skogsbruk överhuvudtaget. Regeringen skriver om skogarnas gröna guld, men agerar fumligt och fel. Förstås ska vi unna oss att fira advent och jul, att ta in gran och låta helgen ge ny kraft. När det nya året har ringt in, ska vi i Mellanskog vara först ut i samtalen med partiernas riksdagskandidater. – Vi ska lyfta fram grundlagens egendomsskydd och påtala att äganderätt måste betyda brukanderätt. När användning av mark inskränks, föreskriver grundlagen att ersättning ska ges. – Vi ska belysa att skogsvårdslagen förutsätter respekt för skogsägarens frihet och ansvar. – Vi ska ge kunskap om skogarnas klimatnytta, både under tillväxt och i form av förnybara produkter som ersättning för allt fossilt. NYTT INFÖR ÅRSMÖTET! I nästa nummer av Med Mellanskog kommer du att få kallelsen till årsmötet med ditt skogsbruksområde. Samtidigt får du verksamhetsberättelsen för skogsbruksområdet som en bilaga till tidningen. Föreningens verksamhetsberättelse och hållbarhetsredovisning kommer att finnas tillgänglig digitalt på Mellanskogs hemsida. Har du inte möjlighet att läsa den på webben så går den att beställa från Mellanskog eller hämta hos din skogsinspektor.
Vi i familjeskogsbruket måste hjälpas åt Skogen måste in, högt upp på valårets agenda. Med fakta och personliga erfarenheter kan just vi i familjeskogsbruket ge kurage och riktning till riksdagskandidater som i sin tur ska söka stöd hos många. Fler än sju miljoner människor ska gå till val. Bara någon promille är fanatiska felsökare och skogsbruksmotståndare. De allra flesta i vårt land är nyfikna på skog, öppna för mer kunskap och engagerade för att rädda klimat och liv på Jorden. Sveriges skogar är bärande: För arbete och framtidstro i hela landet. För byggande, material och bränslen med miljöansvar. För exportvärden av stora mått, i svensk handelsbalans och i välfärd för människor som genom svenska trä- och massa-produkter kan förbättra hälsa och hygien. Medan skogarna växer, sköter de om klimatet och välkomnar till vandring och skidåkning. Nu reser vintern sitt orgelhus ur mörker och grus, skriver Karlfeldt. Med klang av orgelns huvudstämma – principal – lägger han till; furan på höjd och granen i dal, de ljuda alltjämt som en sträv principal. Ja, skogen står grön och bidrar till hållbar utveckling, året runt. Gott nytt skogsår! KARIN PERERS Mellanskogs ordförande
3
4
skogsägarbesök
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
Järnkvinnan i Norhyttan Med snabba, lätta steg sätter hon fart på grusvägen ut från gården. De röda och gula höstlöven förgyller omgivningen där vi springer längs sjökanten. På andra sidan vattnet syns släktgården och vi är på väg mot familjens skogsskifte.
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
skogsägarbesök
FOTON Erik Westberg
2010 fick Emma Graaf en startplats till Ironman Kalmar i födelsedagspresent av sina vänner. Idag är hon med i svenska triathlonlandslaget i långdistans.
EMMA GRAAF ÄR 33 år, förtroendevald i Mellanskog Södra Dalarna och triathlet. Vi ska nu ge oss ut på en slovish* i hennes hembygd. Under tiden som vi springer på de vackra stigarna i Norhyttan, 25 kilometer nordväst om Ludvika, berättar Emma om de gamla gruvorna som finns här. – Vår gård är en gammal bergsmansgård som hade del i hyttan och gruvorna här omkring. Här var det bönderna som ägde gruvorna och gården var helt självförsörjande. Det fanns smedja, rökeri och mycket mer här på gården. Alla de husen finns ju kvar, det är lite som ett museum.
Skogen är en hjärtefråga för Emma och en tradition som funnits i släkten och måste leva vidare. Hon har alltid velat bo på landet och vara bonde. – Det är min dröm, att kunna leva av det gården kan ge, ha lite djur och kombinera med skogsbruk. Att kunna vara ekonomiskt oberoende. Skogen är ens pension på något vis. Där finns en framtid.
Från konstsim till triathlon Som barn började Emma med konstsim i Ludvika, ett intresse som så småningom tog henne till simningen. Det dröjde ända till 2007 innan hon testade sin första motionstriathlon, som hon vann och därmed fastnade för sporten. Idag är hon med i svenska triathlonlandslaget i långdistans. Målsättningen är en pallplats på nästa års upplaga av Ironman Kalmar. Distanserna för Ironman är 3,86 km simning, 180 km cykling och avslutas med ett maratonlopp som är 42,2 km.
Föreningsaktiv Vi pratar vidare om föreningslivet. Emma tar med sig sina erfarenheter från idrotten in i skogsägarföreningen. Sedan mars i år sitter hon med i styrelsen för skogsbruksområdet (sbo) Södra Dalarna, en styrelse som består av hälften kvinnor, hälften män. – Det händer något på varje möte, vi tar beslut och genomför saker. Det bästa är att få vara med och påverka. På förra årsmötet när jag blev invald kom den ständiga frågan upp om “Hur ska vi attrahera tjejer och distansskogsägare, och få dem att engagera sig?”. Då tänkte jag att här kan jag vara med och förändra och förbättra.
Skogen är en hjärtefråga Till vardags jobbar Emma deltid som miljökonsult på ÅF i Ludvika. Detta med skogsbruk då, varför är du intresserad av det? – Jag känner det lite som ett kall. Vår skog har tillhört gården i generationer. Morfars slit, det nyttjar vi nu. Den skog jag var med och planterade som barn är den vi röjer och gallrar nu.
Min dröm är att kunna leva av det gården kan ge”
Hur tror du Mellanskog ska locka nya medlemmar? – Tror inte det är så svårt för Mellanskog att rekrytera unga starka förmågor. Det handlar förmodligen mycket om att nå ut. Känslan av att ha en egen skog att arbeta, träna och plocka svamp i är fantastisk!
En utmaning för skogsbruket är att lyckas föra ut sitt budskap till allmänheten. Något som jordbruket lyckats med och ligger steget före, tycker Emma. – De flesta vet var mjölken kommer ifrån, vad bonden arbetar med och att det är ett jobb. Men skogsbruket har inte lyckats nå ut på samma sätt. Det är lite mer trögarbetat, och många skogsägare rätt gamla, det har inte generationsskiftats som det borde. Man sticker från byn när man är 20, iväg och pluggar, får jobb i någon storstad och så är man bortkopplad från skogen. Själv har hon dock funnit lugnet i livet som skogsägare, triathlet och deltidsarbetare. – Jag tycker det är otroligt skönt att bo så här. Det finns inga hinder, det är bara att spänna på sig pannlampan och så har man miltal med skog att plöja igenom. Men det är klart, för oss som simmar är det ju lite besvärligt. Det går inte att göra det här vintertid, så det blir en del farande fram och tillbaka, men sommartid har vi världens bästa simarena här i sjön! ERIK WESTBERG
MER OM EMMA Namn: Emma Graaf Född: 16 februari 1984 i Ludvika. Bor: Norhyttan Familj: Sambo Simon, mamma, pappa, syster, bror och hund. Arbete: Miljökonsult på ÅF i Ludvika. Klubb: Cykelcity Triathlonteam Övrigt: Sbo-styrelseledamot i Södra Dalarna. *Slovish - dialektalt uttryck för att springa en runda.
5
aptering
6
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
FOTO Erik Westberg
Apteringskurs för medlemmar. Mellanskog anordnar ofta skogsdagar med tema aptering. Här instruerar Jonny Wigert, virkeskonsulent från VMF Qbera, skogsägare i Uppland på en uppskattad skogsdag.
Stefan Bohlin, produktionstekniker på Mellanskog.
Att hugga själv är en (f)lisa för själen Många skogsägare finner ro av att arbeta i egen skog. Det är en speciell känsla att se sina prydliga virkestravar fraktas iväg till industrin för vidareförädling. För bästa avkastning gäller det dock att ha koll på virkessortimenten. Här ger vi apteringsråd för manuell avverkning av normaltimmer. APTERING INNEBÄR UPPDELNING av
trädstammar i virkessortiment. Du som är självverksam behöver redan innan du ska avverka ta reda på vilka sortiment som efterfrågas av industrin och vilka som är lämpliga för just din skog. När det gäller timmer är det ett sortiment som kan bli aktuellt redan från första- eller andragallringen. Ofta finns även klentimmer eller kubbsortiment som kan vara fördelaktiga. Ta reda på vilka dimensioner och längder som gäller på de lokala mottagningsplatserna i ditt område.
– Efterfrågan kan förändras snabbt. Jag brukar rekommendera självverksamma skogsägare att hålla kontakt med Mellanskogs skogsinspektorer som har koll på aktuellt läge. De kan ge råd om vilka sortiment som bör tas ut, säger Stefan Bohlin, produktionstekniker på Mellanskog. Före fällning Aptering börjar faktiskt redan före själva fällningen. Stefan Bohlin menar att det är ett gott råd att redan innan fällning följa dessa fem apteringssteg:
1. Rotändan: Kontrollera om det finns några fel i rotändan, till exempel blånad eller röta. 2. Krökar: Är lätta att se när man tittar uppåt. Är trädet krökt påverkar det vilket virkessortiment det blir i slutändan. 3. Skador: Finns det skador som kan döljas vid fällningen? 4. Kvalitet: Bedöm möjlig längd för den första timmerkvaliteten. 5. Avsmalning: Liten avsmalning betyder långa stockar, stor avsmalning korta stockar.
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
Efter fällning går du igenom apteringsstegen igen, men nu mer i detalj. – Det är nu du väljer kapställen för att få högsta möjliga utbyte av stocken. Se till att vara noggrann, det lönar sig i slutändan, säger Stefan Bohlin. Generella rekommendationer Kapa stocken strax före kvalitetsgränsen eller före så kallade tvingande kapställen som till exempel en tvärkrök. Se upp för
aptering
krokiga stockar, dessa ställer högre krav på rätt aptering. Kapa stocken något längre än önskad längd, se till att kontrollera huggarbandet med måttband innan du börjar så att det mäter rätt. Observera vad som gäller för minimala och maximala dimensioner för att undvika vrak*. Sortera sedan virket trädslagsvis intill vägen så att virkesbilen kan hämta det. MARTINA ERIKSSON * Vrak är virke som inte uppfyller ställda virkessortimentskrav.
Apteringsråd
FOTO Maria Bergenheim
Grantimmer Rakt: Rakt grantimmer är timmer med utbytesförlust mindre än 20 cm. Aptera långa stockar vid liten avsmalning (<1 cm/m) och korta stockar vid stor avsmalning (>1,3 cm/m). Tänk på att avsmalningen mäts under bark och har större effekt på en klen stock än på en grov. Krök: Om utbytesförlusten är mellan 20 och 120 cm klassas stocken som klass 2. Vid utbytesförlust som är mer än 120 cm klassas stocken som vrak, aptera då massaved istället. Röta: Vid röta som inverkar på sågcylindern, gör först kort massaved för att kunna gå över till timmer så tidigt som möjligt. Talltimmer Kvalitet: Klass 1 är raka, tätvuxna rotstockar som har få klena kvistar och bulor på hela stocken och i övrigt är felfria. För bästa möjliga värdeutbyte ska du aptera denna kvalitet. Rakt: Utbytesförlust mindre än 20 cm. Aptera långa stockar vid liten avsmalning (<1 cm/m) och korta stockar vid stor avsmalning (>1,3 cm/m). Tänk på att avsmalningen mäts under bark och har större effekt på en klen stock än på en grov. Krök: Är utbytesförlusten mellan 20 och 120 cm klassas stocken som klass 4. Är den mer än 120 cm klassas stocken som vrak, aptera då massaved istället. Kontakta din skogsinspektor för att skriva leveranskontrakt i god tid och märk sedan virkesvältorna väl med vältlappar som du får från Mellanskog.
LÄS MER OM APTERING För att se mer ingående beskrivningar på t.ex. antal och storlek på kvistar, hur bestämningen av utbytesförlust görs och övriga krav på sågtimmer och dess kvalitetsklasser finns broschyren ”Mätinstruktion för sågtimmer” som du kan hitta på vår hemsida, www.mellanskog.se/tjanster/ Virkespriser/ (till höger på sidan finns broschyren som pdf).
7
8
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
SmartToucharmstöd på köpet Gäller vid köp av fabriksny N & T Versu/Direct
Smart Enkelt Smidigt
Valtra SmartTouch integrerar det ergonomiska armstödet med en körspak med flera funktioner, hydrauloljereglage, reglage för trepunktslyften och kraftuttag, en pekskärmsterminal och kontrollpanel med tryckknappar, vilket ger dig tillgång till traktorns alla funktioner inom bekvämt räckhåll.
Gäller t o m 2017-12-15. Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.
Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se
YOUR WORKING MACHINE
LH1711
Kontakta din säljare för mer information.
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
9
nytt i näringspolitiken FOTO Lars-Göran Abrahamsson/Scandinav.se
En fågel som fortsätter att gäcka Mark- och miljödomstolen meddelade i början av hösten dom i det så kallade Lavskrikemålet. Domstolen ger Mellanskogs medlemmar rätt och upphäver Skogsstyrelsens förbud. MED MELLANSKOG HAR tidigare
2. Domstolen menar att fel myndighet har fattat beslutet. Det är Länsstyrelsen, inte Skogsstyrelsen, som ska göra bedömningen enligt miljöbalken.
TO
T here se A splun d
Frågan är långt ifrån avgjord Domslutet betyder att beslutet flyttas tillbaks till Länsstyrelsen, som ska göra en proportionalitetsbedömning. Om skogsbruket avsevärt försvåras ska det ges en dispens, som möjliggör att marken kan brukas, samtidigt som naturvärdena skyddas i så hög grad som möjligt. Här kan också ett formellt skydd vara en möjlighet. Mellanskog och LRF Skogsägarna välkomnar höstens dom. Karin Perers, ordförande i Mellanskog, pekar särskilt på att markägarperspektivet lyfts fram. – Det är en stark signal om att skogsbruk är viktigt för liv och företagande på landsbygden och för Sveriges ekonomi. Det är tydligt att markägarnas rättigheter ska väga tungt.
Samtidigt beklagar Mellanskog att domen inte tar ställning till artskyddsförordningen som helhet och om den är förenlig med ägande- och brukanderätten. Både skogsägarföreningarna och myndigheterna kräver av politikerna att förordningen görs om. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har valt att överklaga domen till mark- och miljööverdomstolen, vilket betyder att frågan ännu är långt ifrån avgjord. MARIE WICKBERG
FO
skrivit om det uppmärksammade fallet när Lavskrikan stoppade flera avverkningar i Hälsingland. Stoppet har gjorts med hänvisning till att fågeln, som är vanligt förekommande och inte hotad, har sitt yttersta utbredningsområde i området. Stoppet ger inte någon rätt till ersättning och konsekvenserna för skogsägarna, varav två är medlemmar i Mellanskog, riskerar att bli mycket stora. Nu har alltså domstolen meddelat sin dom, men vad betyder den egentligen – och vad händer nu? Mark- och miljödomstolen pekar framförallt på två stora felaktigheter i hanteringen av ärendet: 1. Myndigheterna har inte gjort en proportionalitetsbedömning. Domstolen säger att man måste göra en bedömning som tar hänsyn till hur stor skada den enskilda personen lider, kontra hur stor nytta åtgärden gör för det allmänna.
Marie Wickberg, näringspolitisk expert och kommunikationschef, Mellanskog
10
interiör i tr ä
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
Trägolv med skönare känsla Att bygga i trä har flera stora fördelar jämfört med andra material och är därför en trend som växer sig allt starkare. Trä i byggnader, möbler, golv och paneler visar sig vara bättre för vår hälsa och vårt välbefinnande, avsevärt mycket bättre för miljön och skapar nya möjligheter och ökad flexibilitet för byggbranschen.*
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
DEN SPECIELLA KÄNSLAN av ett mjukt blankslitet trägolv kan nog nästan alla frammana. Även om trä historiskt har varit vårt absolut viktigaste byggmaterial har 1900-talet knappast varit träets århundrade, men nu vänder trenden. Efterfrågan på trämaterial ökar för både för utsidan och insidan av våra hus. Mellanskog äger nästan hälften av norra Europas största sågverkskoncern, Setra Group. På Setra märks trä-trenden och man har precis lanserat en helt ny kollektion av golv och innerpaneler. Produkterna består till 100 procent av svenskt trä. Även om golvet görs av norrländsk fura kan du nu alltså sätta ner foten på ett genuint trägolv med tydlig Mellanskogskoppling.
Senvuxen fura Tillverkning av massiva golv och paneler av homogena träprodukter är ett hantverk som ställer mycket höga kvalitetskrav där man använder både traditionell och ny teknik. Setras trägolv skapas av senvuxen fura från västerbottniska Malå, där man nu bygger en sammanhållen verksamhet med full kontroll på hela produktionsflödet från träden som växer i skogarna runt sågen till den förädlade färdiga produkten.
interiör i tr ä
Hans Liljeström är platschef på Setra Malå.
– Våra kunder, inte minst i Japan, efterfrågar furuprodukter av riktigt hög kvalitet och uppskattar årsringarnas jämna struktur och den äkta och genuina känslan, förklarar Hans Liljeström, platschef på Setra i Malå. – Det känns som vår verksamhet ligger helt rätt i tiden nu när allt fler efterfrågar helt naturliga material som dessutom är skonsamma mot miljön. Och mer naturligt
KORT OM SETRA GROUP AB Kärnaffär: Produktion och försäljning av trävaror. Omsättning: Cirka 4 miljarder kronor, där omkring 60 procent utgörs av export till Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien. Antal anställda: Cirka 800. Enheter: Åtta sågverk och tre förädlingsenheter. Historia: Bildades hösten 2003 genom samgående mellan Mellanskog Industri AB och AssiDomän Timber Holding AB. Syftet var att skapa en drivande kraft i utvecklingen av en modern träindustri. Huvudägare: Sveaskog (50 procent) och Mellanskog (49,5 procent). Övriga 0,5 procent ägs av drygt 1500 mindre aktieägare.
än träd som står där och växer i skogen och är en del av det naturliga kretsloppet har jag svårt att tänka mig. Så det känns bra och meningsfullt att få arbeta med det som råvara. Alternativ som olika typer av laminat och komposit ger inte i närheten av samma känsla som massivt trä. Dessutom innehåller de material som är allt annat än miljövänliga, och betong ska vi bara inte tala om, om man vill bygga miljövänligt.
FOTON Magnus Laupa
Efterfrågan är större än tillgången I dagsläget säljer Setra Malå sina produkter främst till marknaderna i Sverige, Norge, Nordafrika och Japan. Man har för avsikt att bredda sina marknader på sikt, men just nu säljer man allt man hinner få fram i produktion. I till exempel Japan, skulle man gärna vilja köpa ännu mycket mer än man gör idag. – Det är bland annat därför vi gör de här stora satsningarna och skapar förutsättningar för en ökad produktion och ett bredare sortiment av högkvalitativa golv och paneler. Men vi får ta det i den takt det kommer, för vi tänker aldrig använda något annat än vår fina råvara och producera enligt våra interiörkoncept för att fortsatt kunna erbjuda produkter av allra högsta kvalitet, avslutar Hans Liljeström. MARTIN EKMAN * Från Linköpings universitet om Wood2New, ett nyligen avslutat treårigt europeiskt forskningsprojekt där man undersökt för- och nackdelar för människor, miljö och byggbranschen med att bygga och inreda i trä för människor, miljö och byggbranschen. Läs mer om rapporten Wood2New: liu.se/artikel/vi-mar-bra-av-tra
11
Har du frågor om skog och lantbruk? Hör av dig till någon av våra 207 specialister över hela landet! Funderar du på vad din gård är värd? Hur du ska placera dina skogspengar? Eller hur hög din pension blir? Välkommen att ställa dina frågor. Läs mer på swedbank.se/specialist
Succén Trejon Multiforest New Edition - Nu hos din återförsäljare!
MF950 + V6300 Vikkran 6,3 meter räckvidd 9,5 ton Hydrauliska stödben Ord.pris: 133 100:-
Kampanjpris: 115.900:- ex moms Tillbehörspaket Radiovinsch Brytblock på kran Lättviktspaket 4+4 Ord.pris: 31 500:-
Kampanjpris: 27.400:- ex moms
Kampanjpris!
Kampanjen gäller till 31/12 2017.
*
0935-399 00
info@trejon.se
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
13
svensk a skogen FOTO Svenska Skogen
Svenska Skogen tar plats SKOGEN HAR TAGIT plats i städerna. Under året har flera offentliga
platser, som centralstationer och flygplatser, tapetserats med budskap om skogen. Avsändare är Svenska Skogen. Åsa Bihl är programchef och driver arbetet tillsammans med Cecilia Boman, hon berättar mer: – Svenska Skogen är ett initiativ från hela skogsnäringen. Bolag, skogsägarföreningar och industri. Syftet är att öka kunskapen hos allmänheten om hur viktig och bra den svenska skogen är. Så Mellanskog finns med på ett hörn? – Ja, Mellanskog är en av våra intressenter. Det betyder faktiskt att varje medlem i Mellanskog är med och finansierar kampanjen med några ören per avverkad kubikmeter. Vad händer nu? – I höst kommer vi att prata om skogens klimatsmarthet och innovationer. Du kommer fram till nyår att kunna se både annonser och
film, i rörliga plattformar, på tv och biografer. Filmen berättar om framtidens häftiga material, och tar oss med på en riktig resa och visas i olika längder i olika kanaler. Åsa Bihl berättar att delar av filmen är inspelad på markerna hos en av Mellanskogs medlemmar i Gillinge utanför Stockholm. – Filmen är en vandring genom vår svenska skog från dåtid till framtid, och leder fram mot den bättre och mer hållbara morgondag skogen kan hjälpa oss att bygga. Vi vill visa hur man i Sverige sedan början av 1900-talet har brukat skogen på ett mer ansvarsfullt och hållbart sätt, hur skogen hjälper klimatet och kan skapa en smartare framtid för oss alla. Kan man som skogsägare göra något för att stötta initiativet? – Absolut, du kan vara en riktigt bra ambassadör och prata med människor om skog, många vet ju till exempel inte att vi planterar mer skog än vi avverkar. Vi vet att människor är intresserade och att de gärna lyssnar på dem som har kunskap. MARIE WICKBERG
14
pl astbanta
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
Alla behöver vi banta FOTO Azote
Nedskräpningen i världshaven är ett av våra största miljöproblem. Om vi fortsätter som vi gör idag kommer det år 2050 att vara mer plast än fisk i haven (källa: WWF).
Men det handlar inte om viktnedgång utan om att minska användandet av miljöfarliga plaster i vardagen och här kan skogen spela en stor roll. Plastbantning är sedan några år tillbaka ett ofta använt begrepp, upptaget i Språkrådets nyordlista 2014. Här tipsar vi om några enkla åtgärder i hemmet för att komma igång. ETT AV DAGENS största miljöproblem
handlar om vår överkonsumtion av plast. Idag hamnar cirka 13 miljoner ton skräp i världshaven varje år varav merparten är plast. Det tar lång tid för naturen att bryta ned plast, för en vanlig PET-flaska är nedbrytningstiden cirka 450 år. Mycket av plasten bryts sakta ned till små partiklar, så kallade mikroplaster (bitar mindre än fem millimeter), som flyter omkring i haven. Dessa får i sin tur både fiskar och andra djur i sig, och även vi människor. Vissa kemikalier i framförallt mjuk plast kan vara både cancerframkallande och hormonstörande. Små barn och kvinnor i fertil ålder är en särskild riskgrupp. Inga plastkassar i handeln I Sverige har regeringen tillsammans med Kemikalieinspektionen tagit flera initiativ för en giftfri vardag. Ett av dem handlar om
att minska användandet av plastbärkassar. Sedan i våras måste handeln upplysa konsumenter om plastkassars miljöpåverkan och fördelarna med andra alternativ. Initiativet kommer ursprungligen från Frankrike som gått ett steg längre och helt förbjudit butiker att erbjuda plastkassar till konsumenter. Byt plast mot trä Att plastbanta behöver inte vara krångligt. Börja i det lilla, till exempel i köket. Många av köksredskapen går att byta ut mot trä eller rostfritt stål. Här tipsar vi om några enkla åtgärder som inte kräver stor ansträngning.
Plastbanta köket – sju enkla tips 1. Stekspade i plast – byt ut till stekspade i trä eller rostfritt stål. 2. Stekpanna i teflon – byt ut till stekpanna i gjutjärn eller rostfritt stål. 3. Köksredskap i plast – byt ut till köksredskap i trä, träslevar, träskedar osv. 4. Skärbräda i plast – byt ut till skärbräda i trä. 5. Matlådor i plast – byt ut till matlådor i glas eller rostfritt stål. 6. Plastkassar – återvinn och använd dem flera gånger eller byt ut till papperskasse eller tygpåse. 7. Pumptvål – byt ut till fast tvål.
VÄLJ PLAST FRÅN EUROPA Det finns många olika typer av plast och vissa innehåller tillsatser som kan vara skadliga både för miljön och vår hälsa. En tumregel är att köpa produkter av plast tillverkade i Europa. Europa har striktare regler för plasttillverkning och tillsatsämnen. Läs mer om plaster och tillsatsämnen på Kemikalieinspektionens hemsida www.kemi.se.
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
pl astbanta
FOTO Pixabay
Mellanskog – förening som ligger rätt i tiden Vi behöver öka användningen av träråvara för att klara samhällets klimatomställning. Det menar Mari Törrö, Mellanskogs utvecklings- och miljöchef. Vilken är Mellanskogs syn på dagens plastanvändning? – En stor del av alla plastbaserade produkter kan idag göras med trä som basråvara. Vår skogsråvara är klimateffektiv flera gånger om. Förnybar som material, den binder koldioxid medan den växer, den är inhemsk och närproducerad. Den kan ersätta material som plast som har lång nedbrytningstid, som skräpar ner och bildar miljöfarliga mikropartiklar.
Hotat urtidsdjur. Havssköldpaddor spelar en viktig roll för de marina ekosystemen, men påverkas av miljöförstöring och nedskräpningen av världshaven.
FOTO Pixabay
Vad krävs för att utvecklingen ska gå åt detta håll? – Vi behöver ändra synen på brukandet av skogen. Sverige har en fantastisk inhemsk råvara och om vi fortsätter att bruka den ansvarsfullt så kommer tillgångarna faktiskt att öka. Vi behöver också en politisk och ekonomisk vilja att stötta utvecklingen av nya produkter som baseras på träråvara. Det mesta som vi gör av olja kan vi idag göra av trä, men utvecklingen är i en uppstartsfas och det behövs draghjälp. Hur kan vår skogsägarförening bidra till klimatomställningen? – I det stora perspektivet gör vi redan det. Vi som skogsägare och som verksamma i skogsbranschen ska vara stolta över den råvara vi producerar. Den är fantastisk! Dessutom bidrar skogsnäringen i allra högsta grad till sysselsättning och välstånd i landet. MARIA BERGENHEIM
Börja plastbanta i köket. Byt ut köksredskapen i plast mot träredskap.
Mari Törrö
15
16
julkl appstips
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
Julklappstips från våra skogar Julen är snart här och det är hög tid att köpa klappar till nära och kära. Vi har i det här numret flera artiklar om hur vi kan använda trä istället för plast och andra skadliga material, för att värna vår miljö. Tomten vill naturligtvis inte vara sämre och låter klimattänket genomsyra årets tips till önskelistan. Här serveras ett smörgåsbord av härliga och hållbara julklappar. Varsågod, låt dig inspireras! PS. Ett par bra böcker, ett smaskigt recept och årets glögg kan Tomten dock inte hålla sig ifrån att tipsa om i år heller. God jul och ett gott nytt år!
Träleksaker att älska
Ryggsäcken Stubben
MYRAN OCH HUMLAN kan få vilken tvååring som helst på fall. Köps från Brio där alla träleksaker är tillverkade av FSC®certifierat trä.
EN PRAKTISK RYGGSÄCK för utflykten eller på jakten med inbyggd ”stubbe” att sitta på när det är dags för fikapaus. Ytskiktet på ryggsäcken är gjort av Lyocell, ett 100 procent nedbrytbart material som tillverkas av cellulosa från snabbväxande energiskog.
Finns att köpa på www.brio.se.
Ryggsäcken finns att köpa på www.fjallraven.se och kostar 2 599 kr.
En bukett träredskap SATSA PÅ KÖKSREDSKAP i trä. Ser både trevligt ut och är miljövänligt. Denna bukett träredskap finns att köpa på IKEA, kostar 19 kr styck.
Glid fram på en träcykel! ÄVEN OM ÅRETS julklapp är en elcykel går det inte att låta bli att tipsa, om inte annat för ren inspiration, om denna vackra träcykel. Tillverkad av den holländska designern Jan Gunneweg vars motto är att ”om du tillverkar något av naturen kommer du alltid att skapa något som människor känner sig bekväma med”. Läs mer på www.boughbikes.com.
Världens första återbruksgalleria finns i Eskilstuna RETUNA ÄR VÄRLDENS första Återbruksgalleria. Här shoppar gästerna på ett helt nytt, klimatsmart sätt. Gamla saker tas till vara och får nytt liv genom reparation och upcycling. Allt som säljs är återbrukat, återanvänt, ekologiskt eller hållbart producerat. Läs mer på www.retuna.se.
Skärbräda – gissa träslag FÖRHÖJ SMAKEN AV ostbrickan med denna vackra ostbräda. Ostbrädan består av många olika träslag och är tillverkad av Firma Gott Virke, i Dalarna. PRIS 350 kr, frakt tillkommer. Finns att beställa på www.gottvirke.se.
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
julkl appstips
Pepparkaksbollar Passar perfekt lagom till jul! Rosta gärna mandlarna som bollarna ska rullas i, i mitten av ugnen i 200 grader i 5-10 minuter tills de börjar dofta gott och få lite färg. Pepparkakskryddor finns som färdig blandning i kryddhyllan i de flesta mataffärer, men annars kan du använda motsvarande mängd malen ingefära, kardemumma och nejlika.
En nyutkommen kokbokspärla för alla baksugna NU STUNDAR MÅNGA helger där vi träffas och dricker kaffe med något gott till. Då kan den här kokboken komma väl till pass, fylld med recept på olika typer av chokladbollar och vackra bilder för inspiration. Så lätta att göra, och dessutom finns ofta ingredienserna man behöver redan hemma. De ska inte ens in i ugnen! Snabbt som ögat har man ett fat oemotståndliga chokladbollar framför sig. Bara att njuta.
Vill du gå ett steg längre än bara de klassiska chokladbollarna finns här alla möjligheter. Chokladbollar kan nämligen varieras i all oändlighet och i den här boken finns recepten som tar dig en bra bit på väg. De kan smaksättas med till exempel jordnötssmör, dulce de leche, mosade bär, likör, olika citrusfrukter och olika typer av choklad, och mycket, mycket annat gott. Köps i bokhandeln eller på internet. Du kan också vinna boken i vår korsordstävling på sidan 23.
SMET 100 g rumsvarmt smör, 2 msk brun farin eller strösocker, 2 msk ljus sirap, 2-3 tsk malda pepparkakskryddor, 2 msk kaffe eller mjölk, 1 dl (60 g) vetemjöl. GARNERING 150 g (2,5 dl) lättrostade, hackade sötmandlar. GÖR SÅ HÄR 1. Mät upp alla ingredienser i en matberedare eller bunke och arbeta ihop till en tjock smet. Börja med 2 teskedar pepparkakskryddor och smaka sedan av och tillsätt lite mer om du vill ha kraftigare smak. Låt smeten stelna lite i kylskåpet om den känns för lös för att rulla. 2. Forma smeten till bollar och rulla dem i hackade mandlar. Låt stelna i kylen. Klart! Förvaras sedan kallt och bollarna är hållbara i 2-3 veckor.
Årets glöggsmak från Blossa – Old Delhi ÅRETS ÅRGÅNGGLÖGG FRÅN Blossa hämtar sin inspiration från Delhis kryddmarknader. Med smak av mango, kryddig spiskummin och het chili följer den här glöggen Blossas tradition att deras årgångsglögg ska överraska smakmässigt och hämta inspiration från jordens alla hörn.
Fågeldagbok 2018
Finns att beställa från Systembolagets beställningssortiment och kostar 109 kr (750 ml). På Systembolaget finns också flera sorters alkoholfri glögg.
Ge bort en upplevelse HÅRDA PAKET I all ära men handen på hjärtat, nog har vi det mesta vi behöver? Ge bort en upplevelse istället som blir till ett minne och något att prata om nästa gång man ses. Turridning på islandshästar brukar vara en populär prova-på aktivitet.
EN FAVORIT I repris som vi vet att många läsare tycker mycket om. Fågeldagbok 2018 är en dagbok för dig som gillar natur eller som helt enkelt tycker att det är fint med fåglar. Vecka för vecka presenteras fågelarter med text och illustrationer. För årstider och fåglar hör ihop, och i den här dagboken utgör fåglarnas liv ramverket. Det är en illustrerad dagbok som fungerar som en vanlig kalender, med plats för att skriva in egna anteckningar. Köps i bokhandeln eller på Internet.
17
FRI NADS G KOST M Ö NIN
EBED VÄRD
Vad vill du att din skog ska vara värd om 60 år?
VILL DU VETA VÄRDET PÅ DIN GÅRD? Inför en försäljning, om du bestämt dig eller funderar på att sälja i framtiden, gör vi en värdebedömning utan kostnad. Hör av dig så bokar vi en tid! Det brukar vara många frågor som dyker upp när man skall sälja sin gård. När är det bäst att sälja, hur ska man förbereda för att få bra betalt, är det bäst att fastighetsreglera eller köpa via lagfart och vad innebär alla servitut? Dessa, och en hel del andra frågor, går vi igenom då vi träffas på gården eller på vårt kontor. Dessutom ger vi dig, i de fall det finns tillräckligt med information, en muntlig kostnadsfri värdebedömning. KONTAKTA OSS IDAG På lrfkonsult.se/mittgardsvarde bokar du mötet med din lokala fastighetsmäklare, alternativt ring 0771-27 27 27, vi finns nära dig!
lrfkonsult.se/mittgardsvarde
Alla som jobbar med skogsplantering vet det. Att det tar årtionden innan man ser det slutliga resultatet. Men hur stor avkastningen blir avgörs redan tidigt – med rätt plantor, rätt råd och rätt insatser. Svenska Skogsplantor lovar kvalitetssäkrad och effektiv föryngring både för dig som jobbar i skogen och för dig som markägare. För att du vill se resultat. Både idag och om 60-70 år. Läs mer på skogsplantor.se
Oval länk som ger längre livslängd och minde underhåll!
Patent sökt
Clarks nya och unika Haggislänk ger med Haggis Ultra: Stor kontaktyta sin ovala form en större Reducerat tryck kontaktyta, därmed ett lägre kontakttryck, mellan länk och plattans ändlänk. Detta leder till längre livslängd för bandets länksystem och mindre behov av efterspänning Rund länk: Liten kontaktyta när bandet är nytt. Stort tryck
Dessutom mindre risk för “twisted link” tack vare Haggislänkens breda yttersida.
www.clarktracks.se Nordic Traction AB Gunnebo, 0490-28590 CT134_SE_1
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
inför årsskif tet
Att tänka på inför årsskiftet Året närmar sig sitt slut och dessförinnan är det en god idé att gå igenom sin skogsekonomi. Mina råd utgår från den genomsnittlige skogsägaren som har enskild näringsverksamhet med ett förenklat årsbokslut och dessutom en anställning vid sidan av sitt skogsbruk. FÖRST BÖR DU summera året grovt; vilka
intäkter och kostnader har du haft i din näringsverksamhet under 2017? Glöm inte att en del kostnader dyker upp först i samband med bokslutet, till exempel kostnader för inventarier som du köpt något eller några år tillbaka. På samma sätt får du inte ta upp hela kostnaden för en inventarie som du köpt under året. För att maskinen ska räknas som en inventarie ska den ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år och dessutom kosta mer än ett halvt prisbasbelopp ex. moms, 22 400 kr för 2017. Även avskrivningar på ekonomibyggnader och skogsbilvägar kommer med först vid bokslutet. Då är det dags att agera Om du efter din summering kommer fram till ett nollresultat så finns det ur skattesynpunkt ingen anledning att göra något särskilt under årets sista månader.
Har du däremot kommit till ett underskott kan det finnas anledning att agera, detta gäller främst om du har ett skogskonto. Du ska då, före årsskiftet, gå och ta ut motsvarande summa från ditt skogskonto. Skogskontouttaget kommer att leda till ett nollresultat och det blir ingen beskattning alls på den skogsintäkt som skogskontouttaget för med sig. Har du inget skogskonto så kanske du vid bokslutet till våren kan minska expansionsfonden eller återföra periodiseringsfonder. Har du inte sådana heller så sparas ditt underskott vidare och byggs på ända till den dag verksamheten går med överskott. Har du slutligen kommit till ett överskott så finns några andra överväganden att göra. Har du några investeringar du gått och funderat på, till exempel underhåll av skogsbilvägar eller köp av maskiner så är det lämpligt att dessa blir gjort före
årsskiftet. För att ett inköp ska räknas med 2017 ska varan vara levererad och du ska dessutom ha fått fakturan. Du ska däremot aldrig sätta in på skogskonto före årsskiftet, det gör du i samband med deklarationen till våren! VIBEKE ALSTAD, LRF Konsult
19
20
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
tips i vinter FOTO Maria Bewrgenheim
Så gör du en luffarbrasa ELD HAR I alla tider fascinerat människan. Vad vore en skogsut-
Tänk på att…
flykt utan den obligatoriska brasan att samlas kring? För att göra en luffarbrasa eller jägarbrasa (kärt barn har många namn) behövs en stubbe i lagom storlek. Såga tre snitt med motorsåg i drygt halva stubben. Peta sedan in björknäver i skårorna och tänd på. Syret som kommer in nedifrån gör så att elden tar sig och brinner ett bra tag. Färskt virke är svårare att tända men brinner längre, torrt virke brinner snabbare och är lättare att tända. En kaffepanna i aluminium är utmärkt att koka kaffe i och går att ställa direkt på den brinnande stubben.
… du måste kunna hantera en motorsåg. På Säker Skogs hemsida kan du läsa mer om motorsågskörkort, www.sakerskog.se. … kontrollera så att det inte råder eldningsförbud. Filmtips!
På Mellanskogs facebooksida finns en film där Erik Westberg och Per-Anders Hansson tillverkar en härlig luffarbrasa (samt kokar sig en riktigt stark kopp kaffe).
Sex tips för grönare julgran 1. Frys inte om en tinad gran
En julgran som har vaknat i rumsvärmen och börjat ta upp vatten är mycket
frostkänslig. Se till att den inte fryser igen, ställ t.ex. aldrig ut den på en iskall balkong då tappar den barren direkt när den kommer tillbaka till värmen, figur 1.
4. Kallt vatten
2. Gör ett färskt snitt
5. Sockerbit
Kapsnittet kådar snabbt igen och stoppar vattenupptaget. Granen måste därför få ett nytt snitt när den tas in. Om snittet sedan upprepas efter några veckor så sitter barren längre. Frågan är bara hur man löser det praktiskt på en fullstor julgran…, figur 2. 3. Näring behövs inte
Granar som får näring i samma dos som rekommenderas till krukväxter tappar barren snabbt. Bäst är att inte tillsätta gödsel alls, figur 1.
Granar är uppenbarligen inte rosor. Granar som vattnas med varmt vatten tappar barren ca 2 veckor tidigare än granar som får kallt vatten.
När granen vaknar på våren tar den upp socker i samma form som finns i bitsocker. Sockret gör att barren sitter kvar något längre, figur 2. 6. Kopparslant
I ett forskningsförsök fick granar några kopparnubbar i vattnet. Det tyckte de om, till och med ännu mer än socker. ”Livslängden” ökade från 37 dagar med bara vatten till 56 dagar, figur 2. MATS HANNERZ, silvinformation.se Mats Hannerz har under många år jobbat med skoglig forskning, bland annat åt Skogforsk.
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
21
f råga skogsi n sp ektor n FOTO Pixabay
Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer och som kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden. Vill du ställa frågor till kommande nummer skickar du dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se
Mitt arbete som skogsinspektor JAG HAR VARIT verksam inom Mellanskog
Namn: Mårten Gustavsson Virkesområde: Västmanland Blir glad av: Möten med människor och kaffe. Gillar att göra på fritiden: Friluftsliv av alla de slag. Jag känner mig äventyrlig i alla fall. Nästa planerade resa: Till jordbruksdepartementet i Wien och möte med Union of European Foresters. Bäst med Mellanskog: Mötet med skogsägarna – alla har något intressant att berätta.
sedan 1994, främst med skogsägarkontakter. Jag är också fackligt engagerad sedan 1999 inom Mellanskog, centralt inom skogsbruket sedan 2010 och även på europeisk nivå sedan tidigare i år. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter är skogsägarkontakter och förvaltning av kommunskogar. Arbetet inom skogsbruket är under förändring både näringspolitiskt och ur allmänhetens perspektiv. Att följa utvecklingen både genom yrkesutövande och genom fackligt inflytande är oerhört lärorikt. Ibland obekvämt också, när våra värderingar ifrågasätts ”utifrån”. Arbetet med att sköta skogen omkring och inom Västerås tätort ställer högre krav på kommunikation med andra intressenter och myndigheter, något som jag stortrivs med. Man lär sig hur olika vi människor tänker om skog och skogsbruk. Rätt nivå på kommunikation och inflytande är nyckelfaktorer för att kunna lyckas.
Hej skogsinspektorn! Jag undrar om jag ska satsa på lärk? Har ett granbestånd som ska återplanteras och funderar på att satsa på något annat. Vad tror du?
– Lärk är ett intressant alternativ som borde ha framtiden för sig, med tanke på vedegenskaperna. Man måste vara noga med markförhållanden och sätta lärk på frisk bördig mark, men inte sätta för sent på försommaren, eller på mark med hög lerinblandning som kan bli betongtorr. Klarar plantorna första året brukar det vara en glädje att se dem växa vidare.
TIPS FRÅN INSPEKTORN Om du vill göra ändringar i till exempel ditt medlemskap eller har frågor om avräkningar och liknande, är det lättast att ringa Mellanskogs växel på 010-482 80 00 under kontorstid eller e-posta ditt ärende till Glunten.Receptionen@mellanskog.se, så hjälper de dig. Skogsinspektorn kan naturligtvis också vara behjälplig i dessa ärenden men kan ha svårare att lösa alla ärenden på plats i skogen där vi oftast är.
Byggda för hårda tag i skogen. Mohedas skogsvagnar är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska skogar. Vi har ekipage både för dig som arbetar heltid i skogen och för dig som ger dig ut några veckor per säsong. Vagnarna tål tuffa tag och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör arbetet i skogen effektivt och lönsamt. Se hela modellprogrammet på www.mohedasystem.se
FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. www.ftgforest.com
YARA0177 Gödsla!_88x264.indd 1
2012-11-16 10:17
korsord röjning
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
ÖPPNINGAR SÄLLSYNT
GRAN INNE BLUSAR UTANPÅ
Bild: 10x6 rutor 0532_0620_0813_BL16165
ÄLVBRINKAR GOLFKLUBB RÖKEN UR KÖKEN & BIPLANET
KLARHET
HÄCKAR SMÖR- FÖRÄLSPARTII NORDKADE ATLAN- DEGSSIG ELLT GIFFEL ZEUS I TEN
RACERJAN
OXUDDE 0532
TÄRT SPELNING RYSSFLOD
SVIDEN FÖR SPEED TÖNT
LYFTA ALTERNATIVT FÖRFATTAREN DORIS
TILLTAL 21.00 KINDSKINN
FÖRE ROYCE RELIGION
BIBELDEL
MEST KONKRETA SORL
SLIPAT
DYGDEN
YTTERLIGARE
OZELOT
SOM EX BESKOW MED SAGOR
SARV MEN INTE FISK
SKIKT
BARBERAREN
KOMPAKT INSTOPPAS
PERSIEN FÖRR SCHVUNG
SKOG UTSEENDE DÄMPAT VANLI4-GASTE ÄMNET PÅ SPÅRSSKIVA JORDEN
KYRKSAL I BORG
I TANKEVÄRLD KORT DOKTOR
HAR KOOPERATIV SAMVERKAN
SPORTREPORTER JÄLEVIK
ÄR I MITTEN MISSÄMJA
BIBELDEL REKORDEN
TALAS I KÅLLES GLADVISAVI SAXE
KLOKHET SKALDEKONST INGE-
PYKMARSNISK DOTTER I SPÅRET
FONDSYSTEM FÖRMANATS
HOLLAND ÄR DENTIST
UTBRETT PÅ BONNÅK
SANKT KORT 500 I ROM
HAR ETT TUNT LAGER ÄCKEL
GUILLOUFIGUR VÄRLDSHYPOTESEN SIST I P.S.
DUNST BLAD NÄST SISTA
LIDELSEFULLT SMÄCKER MÅSFÅGEL
BLAND DE RÄTTA svaren lottar vi ut fem ex. av författaren och bagaren Mia Öhrns kokbok ”Chokladbollar”. Med sitt kunnande och sin påhittighet tar Mia allas vår älskade chokladboll till helt nya, och oanade höjder. Du kan läsa mer om boken och prova ett av recepten på sidan 17. Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 10 januari.
Vinnare nr 4 2017 Vi har dragit tre pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner varsitt exemplar av ”Sébastiens franska kokbok”. Grattis! Kerstin Elisson, Glanshammar, Pelle Magnusson, Färila, och Kerstin Backeborn, Motala. Rätt svar i förra numret är: NATURUPPLEVELSE och ÄR PÅ SKIFT PÅ SKIFTE.
23
24
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
trädgårdskrönika
Ider s
tr
öm
Elin
BESTÄLL FRÖER OCH DRÖM OM VÅREN!
Vintersallat
Granris
Odling i plastback
Så grönsaker på vintern För dig som vill fortsätta att odla hela året finns det ett väldigt smidigt sätt att tjuvstarta nästa säsong. Det är enkelt och kräver ingen extra utrustning. Ut med dig och så! TEXT & FOTO: ELIN IDERSTRÖM, MELLANSKOGOCHGARD.BLOGSPOT.SE
I FÖRRA NUMRET var höstodlingen
i fokus och vi fortsätter med temat att odla året runt. Du har nämligen mycket att vinna på att lära dig så på vintern. Vintersådda grönsaker börjar växa tidigt och gror precis i rätt tid på våren – när fröet själv tycker att det är dags. Vad kan jag så?
De sorter som fungerar att så under vintern är de vars frön klarar en längre, kall period och sedan vaknar till och gror när tiden är helt rätt. Många av våra nordiska kulturarvsväxter klarar det alldeles utmärkt. Rotfrukter som morot, palsternacka och svartrot mår gott av vintersådd. Så sommarmorötter för att få en riktigt tidig skörd till våren! En tankehjälp är att välja grönsaker bland dem som brukar komma tidigast på våren. Hit hör till exempel sallat, gräslök, sallatslök, spenat och dill. Den som vill experimenterar loss med kålsorter. De kan dock behöva lite extra pyssel för att inte gå i blom för lätt när dagarna börjar bli längre. Var noga med vattning, lagom värme och annat för att ge dem riktigt bra förutsättningar att bli starka plantor.
Ruccola får du inte missa att så. Den kommer upp med en väldig fart och blir till efterlängtat, kryddigt klorofyll på tallriken tidigt, tidigt på vårkanten. Förberedelserna
För att lyckas med att så på vintern behöver du vänta till det har blivit så pass kallt att inte fröna riskerar att gro för tidigt på grund av varma perioder. Det betyder att du kommer att så när marken riskerar att vara frusen eller täckt av snö eller is. Det är inga problem, men kräver lite förberedelse och trixande. Först gäller det att välja plats. Varma, vindstilla lägen är toppenbra när vi vill ha en tidig skörd. Lådor och växthus är extra bra, men det går även bra på friland. Tänk på att skydda både från grävande djur och den värsta kylan på våren. En variant är att så i plastbackar som blir som små kallväxthus. Då behöver du inte göra så mycket nu, mer än att se till att du har jord att fylla dem med när det är dags. Därefter gäller det att förbereda själva odlingsytan redan nu. Det blir nästan omöjligt att göra när jorden är fryst, så rensa, luckra och gödsla innan kylan blir
för sträng. När du sedan väl sår spelar det ingen roll om det är snöigt och isigt, bara grundjobbet är gjort. Lägg undan lite jord till sådden. Antingen köper du på dig påsjord eller sparar en påse fin jord från trädgården som du lätt kan tina upp. Att tänka på
När du ska så, kanske mitt i smällkalla januari, krafsar du helt enkelt undan eventuell snö och lägger ut frön direkt på den kalla jorden. Täck med jorden du lagt undan så att fröna hamnar på lagom djup. Kom ihåg att vattna litegrann när våren börjar värma, inte minst när de första gröna stråna tittar upp. Ha extra koll om du sår i plastbackar så att det inte blir för blött eller torrt och var beredd på att skola om plantorna tidigt i vår. TRÄDGÅRDSKALENDERN DECEMBER OCH JANUARI • Så skott och groddar inomhus. • Mata småfåglar. • Vinterså. • Beställ fröer och dröm om våren. • Skotta av snö som tynger träd och buskar.
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
25
vd-krönika
FOTO Svenska Skogen
Vi måste stå upp för en rimlig skogspolitik 1976 började jag på jägmästarlinjen på det just bildade Lantbruksuniversitetet. Tiden präglades av en vänstervåg och skogsindustrin var satt under press. Skulle virket räcka? Virkessvackan, som gjorde att en del av industrin skulle behöva avvecklas, var på var mans och några få kvinnors läppar. Till Socialdemokraternas stämma motionerades det om att staten skulle tvångsinlösa alla privata fastigheter som blev till salu via Domänverket. Privat skogsägande var ifrågasatt och skogsägarna ansågs inte pålitliga. Staten ville veta potentialen av den privata skogstillgången, därför behövdes en omfattande inventering. Bidrag för att ersätta gamla glesa sönderhuggna skogar med nya växtliga skogar lanserades, bidrag för dikning av sumpskogar och trädbevuxna torvmarker infördes, röjningsplikt och en kort tid även möjlighet att beordra gallring var också delar av en stark styrande statlig politik. Allt detta för att förse industrin med virke och förhindra den virkessvacka som alla ansåg skulle komma runt hörnet. Såhär 30-40 år senare kan vi skratta åt alla de diskussioner som var då. Nu är de flesta överens om att avverkningarna kan öka, inom ramarna för hållbarhet och andra begränsningar i brukandet. Samtidigt går samhällsfenomen igen på ett nästan kusligt sätt. Just nu går skogspolitiken åt fel håll
Miljöfrågan har seglat upp som en av vår tids viktigaste utmaningar, med rätta. Men precis
som på slutet av 1970-talet och på 1980-talet är attityden att det inte går att lita på privata skogsägare. Vi ser beslut om nya inventeringar, nu av nyckelbiotoper. Vi diskuterar statlig styrning via artskyddsförordning och förelägganden och förbud beslutade av Skogsstyrelsen. Precis som för 40 år sedan är svaret på problemen mer regleringar, mer lagstiftning och mer tillsyn. Skogspolitiken, med frihet under ansvar, mejslades fram av en liberal våg under början av 1990-talet. Nu är den hotad av regleringsivrare, denna gång i miljöns namn. Detta är en olycklig utveckling. De allra flesta miljöindikatorer i skogen pekar åt rätt håll. Och det är till stor del de privata skogsägarnas förtjänst. Deras engagemang, kunskap och olikheter gör att skogen sköts bra – och lite olika. Det gynnar mångfalden. Skogsägarföreningarnas viktiga arbete
Allt går i vågor brukar man säga. Vi kan lära oss mycket från tidigare generationer av skogsägare och den kamp de fört i sina skogsägarföreningar. Tre punkter känns särskilt viktiga: 1. Det gör skillnad om vi jobbar tusentals skogsägare tillsammans.
2. Arbetet är långsiktigt och kommer inte att vara fixat till nästa kvartal, knappast heller till nästa år. Tidsperspektivet blir troligtvis längre. 3. Vi måste arbeta mot tydligt uppsatta mål som både vi och politiker kan förstå och kommunicera med andra. Skogsägarföreningarna behövs lika mycket nu som då. Låt oss tillsammans tala om det för alla som ännu inte är medlemmar! STURE KARLSSON, VD
26
fr ån skogen
M E D M E L L A N S KO G N R 5 , 2017
NORDENS MEST SÅLDA TRAKTORKEDJOR
Målet är fler kvinnor i Mellanskogs skogsbruksområdesstyrelser NÄSTAN TRETTIO AV Mellanskogs förtroendevalda samlades i mitten av oktober i Orbaden för att diskutera hur fler kvinnor kan ta plats i våra skogsbruksområdesstyrelser. Bland de medverkande fanns Hannele Arvonen, VD på Setra och Karin Perers ordförande i Mellanskog. MARIE WICKBERG
PIGGELIN FLEX 9 & 11
FOTO Karin Perers
PIGGELIN SR-FLEX 9
GUNNTRAC 5 & 6.5
Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 Nordic Traction AB, Gunnebo | 0490-285 90 | www.nordchain.se
Karin Eriksson, ordförande för skogsbruksområdet i södra Hälsingland och Hannele Arvonen, VD på Setra.
FIGUREN SKOGSMULLE SKAPADES
1957 av Gösta Frohm och har sedan dess ingått som en del i Friluftsfrämjandets barnverksamhet. Skogsmulle har i 60 år lärt barn hur man ska bete sig i naturen och delat
FOTO Maria Bergenheim
Kolikokk och grattis Skogsmulle! med sig av sånger och lekar. Mellanskog gratulerar 60-åringen som förblir barnens favorit i skogen. Och för den som inte vet; kolikokk är Skogsmulles eget uttryck och betyder ”hej”. MARIA BERGENHEIM FOTO Monica Johnson
Succé för trädmätning INFÖR FÖRRA NUMRET av Med Mellanskog lades en film om att mäta trädhöjden med en pinne, ut på Mellanskogs facebooksida. Mellanskog tackar för det stora gensvar filmen fick, den har visats över 173 000 gånger! Aldrig hade vi anat att det fanns ett så stort intresse för detta enkla, men dock geniala skogstips. Om du inte redan gillar oss på facebook – gå in och gör det, och titta gärna på filmen: www.facebook.com/Mellanskog
fr ån skogen
M E D M ELL A N SKO G N R 5 , 2017
27
Etelhem lockade många till skogsdag FOTO Mellanskog
NÄR MELLANSKOG BJÖD in till
skogsdag till Etelhem på Gotland, kom 150 nyfikna besökare för att se öns alla skickliga skogsentreprenörer och se dem demonstrera sina större och mindre maskiner. Som många vet är betesskador ett stort problem i våra skogar och vi visade hur de kan se ut och vad man kan göra för att undvika dem. Bland annat demonstrerade vi hur man kan behandla plantor med medel som till exempel Arbinol. Vi på Mellanskog vill tacka alla besökare och våra många entreprenörer för att ni gjorde det här till en intressant och lyckad skogsdag. JAN EKDAHL, MELLANSKOG Virkesområdeschef Gotland
MELLANSKOG ordnade en skogsdag för
Länsstyrelsen Västmanlands Miljö- och klimatråd anförda av landshövding Minoo Akhtarzand tidigare i höstas. Tillsammans med Bäckby Gårds ägare, Thomas Claesson och Marie Gehrke, visade vi bland annat upp en modernt skonsam skogsavverkning i kulturmiljö. Mellanskogs Niklas Fogdestam redogjorde samtidigt för föreningens och skogsbrukets betydelse för Västmanland. Thomas Claesson berättade om skogens stora möjligheter att motverka klimatupp-
FOTO Mellanskog
Landshövdingen på plats på Bäckby Gård värmningen genom koldioxidbindning och möjligheterna att öka detta genom att använda mer skogsråvara i energiproduktionen och bostadsbyggandet. Pelle Nyström från skogsbruksområdets styrelse avslutade med att framhålla att stark ägande- och brukanderätt har gett oss de stora skogsresurser vi har idag och fortsatt respekt för ägande- och brukanderätt är mycket viktigt för att skogen ska kunna bidra fullt ut i klimatomställningen. THOMAS CLAESSON, ordförande skogsbruksområde Västmanland
T! NYHE
I NTRODUKTIONSERBJUDANDE ! I priset ingår: • Norwood oljebytarkit • Norwood verktygskit för montering • Bahco brytjärn, lyftkrok och timmersax • Peltor WorkTunes Pro hörselskyddsradio Totalt värde: 2.784:- exkl.moms Art.nr: 190902
Norwood LumberMate LM29 Bandsågverk 14hp Kohler
42.500:-* exkl. moms
Läs mer om Norwood sågverk på skogma.se Vår kunskap och bredd - Er fördel! *Erbjudandet avser LumberMate LM29 i grundutförande och gäller t o m 31/12-2017. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala
Vi är rädda om marken Nu inför Mellanskog en markskoningsgaranti på gallring och föryngringsavverkning. Det förebygger och minimerar markskador.
Läs mer på www.mellanskog.se Skogsägarföreningen Mellanskog – 26 000 privata skogsägare. Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar. Besök oss på www.mellanskog.se