Med mellanskog nr 1 2013 by Mellanskog

1 2013

MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE

Vi går på toppfågeljakt Hur du undviker betesskador

Så eldar du bäst med ved

Miljörådsberedningen – ett hot mot skogsägarna?

innehåll

med mellanskog nr 1, 2013

3 Ledare

4 Att elda med ved

6 Toppfågeljakt

8 Skyddskläder

9 Inbjudan sbo-årsmöten 10 Betesskador 12 Stöd att söka

13 Stubbrytning

” Om du dricker mjölk och pratar samtidigt, kan det sluta med att du måste dunkas i ryggen och torkas av en lång stund efteråt.” Nalle Puh

14 Miljörådsberedningen 16 Utbildningar 17 Medlemswebben 18 Från skogen

10 Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 1 februari 2013 Krediträntor Merkonto 1,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 2,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Mari Törrö, Carolin Carlsson, Martin Ekman, Erik Stenbeck Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Johan Danielsson, foto: Carlos Lazlo Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå Tryck: Forssaprint 2013 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 30 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5 Främjande av uthålligt skogsbruk

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2012 2013

ledare

Äganderätt, förfoganderätt och brukanderätt är frågor som lever Under sommaren och hösten har debatten tagit fart om hur vår skog skall brukas i framtiden. Diskussionerna har förts utifrån hur vi svenskar uppfattar skogsbruket och vad man kan påverka eller inte påverka av de åtgärder som görs på skogsmarken.

Debatten hade startat under våren då miljömålsberedningen, som arbetar med att se över miljömålen i samhället, jobbade med en översyn av även skogsbrukets miljömål. Den tog dock fart genom ett antal artiklar på DN debatt av den ansedda journalisten Maciej Zaremba som granskade skogsbruket utifrån perspektivet ”Skogen vi ärvde”. Mycket av den diskussion som framkom i dessa artiklar och som fortsatt i debatten är att, ”jag som stugägare, eller jag som boende inte har något att säga till om när skogsägaren som har skogen bredvid min fastighet skall avverka eller göra något annat åt skogen”. I andra delar av samhället så råder större samrådsskyldighet och som ju är grunden i bl.a. miljöbalken. Inskränka skogsägarnas rätt är fel väg att gå

Skogsbruk är ju pågående markanvändning vilket varit accepterat under lång tid. Vi skogsägare har därmed fått bruka merparten av våra skogar under eget ansvar men innom skogsvårdslagens ramar. Det som nu aktualiserats kan leda åt många olika håll där det som olika scenarier har gemensamt är att inskränka rätten för en skogsägare hur han/hon skall få bruka sin skog. En falang framför att lösningen är att en viss procent av skogsmarken skall ha kontinuitetsskogsbruk, en annan falang att skogsbruket skall åläggas mycket större samrådsskyldighet innan avverkning med möjlighet för närboende att påverka, en tredje ett större miljöansvar som betyder större avsättningar och avståenden utan ersättning.

Eget ansvar och aktiv diskussion ska stå i fokus

För oss som varit med några år känns många av diskussionerna igen sedan tidigare men de har nu samlats ihop till ett ifrågasättande av hur vi skogsägare hanterar pågående markanvändning, alltså vårt skogsbruk. Vi i skogsägarerörelsen är övertygade att många brukare av skog berikar och att de både kan och vill ta ansvar för vår del av Sverige. Vi strävar alltid att bli bättre och lära oss av våra misstag men ett brukande som utgår från vad många olika människor beslutar på många olika fastigheter blir alltid bättre än en lagstiftning som ska styra och reglera all skogsmark. Eget ansvarstagande där vi för en aktiv diskussion om hur vi skall utveckla vårt skogsbruk måste få stå i fokus. Vi i skogsägarerörelsen kommer att slåss för detta och arbetar nu hårt för att vi dels ska utveckla oss själva men också för att detaljregleringar av olika slag inte skall komma in i lagstiftningen och styra vår verksamhet. Rätten att äga och bruka mark har byggt upp vårt land med stor variation som resultat. Detta ska vi bevara och utveckla för framtiden, det är en av de viktigaste grundbultarna att bygga på i arbetet med ett framtida välmående Sverige där skogen har sin givna plats. Hälsningar

Sture Karlsson VD med mellanskog

NR 1 – 2013

at t elda med ved

Pelle och dottern Ronja, 3 år, vid morgonbrasan.

Torr ved ger bästa brasan Att elda väcker en speciell känsla hos de flesta av oss. De senaste åren har vedeldning som villauppvärmning ökat och även försäljningen av braskaminer. Pelle Åberg är en mångsysslare som halva året arbetar med vedklyvning och resten av året sköter den egna skogen.

villa. Sedan spred sig ryktet och efterfrågan växte. Till viss mån använder han virke från den egna skogen, men den allra största delen köper han från Mellanskog. Under åren har han hunnit med att prova en rad olika vedklyvningsmaskiner, men tycker nu att han hittat rätt i en halvautomatisk vedklyvningsanläggning med hydraulmotor.

Enligt den gamla Bondepraktikan skulle veden vara kluven till påsk och inne i vedboden till midsommar. Så fungerar det inte riktigt idag, nya avverkningsoch klyvningsmetoder gör att ved kan hanteras lite annorlunda. Men arbetsperioden är ungefär densamma. Pelle Åberg arbetar sedan 15 år tillbaka med ved och vedklyvning i det egna företaget Sjökalla Ved och Sliperi AB. Han har en egen vedklyvningsanläggning hemma på gården i Bergby i Gästrikland. – Arbetet med veden kör igång i slutet av mars. Sedan klyver jag ofta hela juli ut, berättar han.

Inga flaskhalsar i produktionen

Stockarna körs fram till ett timmerbord och matas fram en och en på ett band. Där kapas de av en sågkedja till rätt förinställd längd. Genom en enkel knapptryckning startas sedan klyvningsprocessen. Som mycket annat när det gäller skogsarbete så handlar det om att minimera antalet stopp. – Det är stoppen som kostar pengar, när maskiner bara står stilla. Jag har minskat antalet flaskhalsar i och med den här utrustningen och kan nu jobba mer effektivt, säger Pelle.

Speciell känsla för skogen

Pelle Åberg är sedan flera år tillbaka medlem i Mellanskog. Han har nyligen tagit över stamhemmanet på 200 ha och har även köpt loss intilliggande fastighet på 70 ha. Skogen betyder mycket för honom, både som försörjning och rekreation i form av jakt och friluftsliv. Bäst trivs han när han röjer ungskog på den egna fastigheten. – Man lägger en första hand vid något som kommer att gagna kommande generationer. Det är en speciell känsla, säger han. Pelle har en 40-veckors skoglig utbildning i botten, i övrigt är han självlärd. Den halvan av året han inte jobbar med ved har han diverse andra uppdrag. Han slipar bland annat kedjor till skördare, kör skogsmaskin, snöröjer och lejer ut sig själv som lastbilchaufför. Började klyva ved åt vänner

Vedproduktionen började med att några goda vänner bad honom klyva upp ved till deras veduppvärmda 4

Effektiv och driftsäker. Pelles vedanläggning går på högvarv från april till juni då klyvningen och leveranserna sker.

med mellanskog

NR 1 – 2013

Vill ha RUT-avdrag för vedklyvning

Som mest levererade han upp till 3 700 m 3t (kubikmeter travat mått) per år. Idag ligger årsvolymen på cirka 2 000 m3t. Pelle sticker inte under stol med att det är svårt att konkurrera med dem som klyver ved som sidoprojekt, utan att skatta för det. Han har faktiskt med hjälp av LRF uppvaktat tjänstemän på riksdagsnivå med förslag om att införa RUT-avdrag för vedklyvning. – Jag höll på att gå i taket när jag hörde att man kan göra RUT-avdrag för att ha en bartender hemma! Det känns helt rimligt att man också skulle kunna få göra samma avdrag för vedklyvning. Självklart med vissa beloppsregleringar, säger han. Pelle jämför med hantverksbranschen där en stor del av svartjobben försvunnit sedan ROT-avdraget infördes. Förslaget gick dock inte igenom. Klimatsmart att elda med ved

Pelle Åbergs kunder är framförallt privata husägare. Vedeldad uppvärmning av villor har blivit vanligare de senaste 10–20 åren. Stigande priser på både olja och el är två bidragande orsaker. – Att elda med ved är den absolut billigaste uppvärmningen. Eldar man på rätt sätt så är det också ett klimatsmart alternativ. Idag finns det ett stort utbud av moderna och renbrännande vedpannor, menar Pelle som själv värmer sitt hus med egen ved. En annan grupp som också bidrar till den ökade efterfrågan på ved är trivseleldarna. I Sverige finns det idag 1,5 miljoner registrerade lokaleldstäder i form av kaminer, öppna spisar och kakelugnar. Torr ved är A och O

Pelle säljer både ren björkved och blandved. Veden är färsk när den levereras vilket betyder att den först måste stå ute och torka. Många vill direkt lägga in den i vedboden när den kommer, men det är ingen bra idé. Den bästa torktiden är maj–juni, därefter blir det fuktigare i luften och dagg. Ett annat vanligt misstag är att täcka över den färska veden med en presenning. – Det ska man absolut inte göra! Veden mår bäst av att självtorka ute, gärna på en trall och man kan möjligen lägga över ett plåttak. Det viktiga är att den förvaras luftigt, säger Pelle. Om någon månad drar arbetet med veden igång igen. Pelle har många järn i elden, men en fördel med att vara egen företagare är de fria arbetstiderna. Just idag får maskinerna stå, istället ska han ta tag i bastuprojektet nere i källaren.

Pelle kan ställa in exakt mått på vedträna med en felmarginal på 2 centimeter. En kapad bit blir till sex stycken vedträn.

Det tar en dag för Pelle att klyva upp årsförbrukningen av ved till det egna hushållet. Veden självtorkar ute på en trätrall och under ett plåttak.

Visste du att… • Vedeldning är en förnybar energikälla och CO2neutral. • En normalstor villa förbrukar cirka 20 m 3t ved per år, vilket motsvarar en uppvärmningskostnad på cirka 10 000 kronor. • Ädellövträ har det högsta värmevärdet, alltså högst energiinnehåll i förhållande till volymen. • Det finns cirka 230 000 vedeldade värmepannor i Sverige, varav cirka 65 % är äldre pannor med omodern teknik. • Sverige har en högre tillväxt av skog än uttag av skog. Källor: Naturvårdsverket, Energimyndigheten.

Text & foto: Maria Bergenheim

Utlottning av boken Ved av Lars Mytting En komplett bok om ved som innehåller fakta om inköp av ved, staplingsmetoder, torkning och eldning. Dessutom innehåller boken avsnitt om skogsskötsel, miljöaspekter, motorsåghistoria och olika sorters eldstäder. Vi lottar ut 10 stycken exemplar av boken. Skicka in namn, adress och medlemsnummer, på ett vykort eller via ett mail så deltar du i utlottningen. Vykortet märkt med ”Ved – bokutlottning” till: Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala. Mailet skickar du till: receptionen@mellanskog.se.

med mellanskog

NR 1 – 2013

toppfågel jakt

Med passion för toppfågeljakt Han syns knappt där han ligger på mage, nertryckt i snön, svart-vit i det nästan färglösa landskapet. Svarta vapendelar anas, benstöd, kikarsikte och hans rosiga ansikte. Blicken är fokuserad på orrtuppen i en talltopp 220 meter bort. Sedan slutar han andas. Långsamt kröker sig pekfingret, långsamt... och PANG! En vass knall ekar ut över skogen. Och 220 meter bort faller orren ner i snön. Johan Danielsson reser sig med ett litet nöjt leende. – Jäklar vad nervös jag var, säger han med ett skratt. Jag fick ju bara inte missa nu när tidningen var med. Men efter att ha jagat toppfågel i över 20 år missar Johan sällan. Han är en aktiv jägare i allmänhet och en hängiven toppfågeljägare i synnerhet.

spänningen och pulsökningen inför skottet. Och glädjen efter att ha lyckats. – Då bestämde jag mig för att fortsätta jaga, berättar Johan. Jag tog jägarexamen samma höst och köpte ett hagel- och ett kulgevär.

Perfekta förutsättningar

Vi går uppför en översnöad äng, passerar några djupfrysta rimfrostdekorerade fäbodstugor och uthus. Johan håller upp högerhanden och pekar sedan mot en grupp träd en bra bit bort. Med långsamma, försiktiga rörelser söker han sig en bättre position några meter bort. Från en innerficka fiskar han fram något som liknar en liten kikare, men som egentligen är en avståndsmätare. När han kollat hur långt det är tar han sakta av geväret som han bär i en sele på ryggen, går ner på knä, tar av sina gråvita, lite styva, lädervantar och lägger dem i snön framför sig, ställer gevärets benstöd på dem, så att de inte ska sjunka ner för djupt. Sedan lägger han sig tillrätta, utsträckt på mage i den halvmeterdjupa snön. Några sekunder senare smäller det till. – Efter alla de här åren känner jag fortfarande spänningen när jag upptäcker en fågel i en trädtopp, berättar Johan vidare. Det är som att reptilhjärnan slår till. Jag går in i ett helt annat tillstånd. Jag blir totalt fokuserad på fågeln, släpper inte den med blicken, sinnena skärps, pulsen går upp, adrenalinet kommer. Det är nu jaktsituationen börjar på allvar. Allt är väl inövat och går på rutin, vilka moment jag ska göra, vilken ordning jag ska göra dem i.

Till vardags jobbar Johan som skogsinspektor i västra Mora för Mellanskog. Han bor en knapp mil söder om Vasaloppsmetropolen, någon kilometer från Sollerön, och med tusentals hektar jaktmarker inpå knutarna, väster om Siljan. Vi är ute på toppfågeljakt en mulen decemberdag. Det är kanske fem minusgrader och absolut vindstilla. Sedan vi parkerat bilarna i Björka, en fäbod med utsikt ut över Siljan, pulsar vi nu fram i den knähöga snön. Normalt åker Johan skidor, men i dag gjorde han ett undantag. – Det här är perfekta förhållanden, säger han lågt. Toppjakt, eller toppfågeljakt, är jakt på tjäder och orre. Namnet kommer helt enkelt från att dessa hönsfåglar gärna sitter högt i träden. Jakten kan dels utföras med hund, stående eller trädskällare, eller där jägaren ensam smyger fram i skogen. För en toppfågeljägare börjar jakten i mitten av november, lite beroende på när kylan och snön kommer. Johan började jaga toppfågel när han som 23-åring följde med storebror Peter med pappas bössa. Och det blev en lyckad premiär! På cirka 100 meter sköt han sin första orre. Då kände han också första gången an6

Upplever spänningen

med mellanskog

NR 1 – 2013

xxxxxxxxx Materialet viktigt

Johan har byggt om sin bössa så att pipan ligger fritt från kolven. På den har han benstöd och ett kikarsikte på 6–24 gångers förstoring. Johan använder uteslutande den högsta förstoringsgraden. Efter att ha provat olika ammunition började han ladda sina egna kulor eftersom de fabriksladdade inte är tillräckligt bra. – Det säger sig självt att det inte funkar att försöka träffa en snusdosa på 200 meter med 3,5–5 cm felmarginal. En annan osäkerhetsfaktor är kulbanan. En kula går inte rakt fram genom luften sedan den lämnat bössan, utan i en båge. Det räcker med att missbedöma avståndet till målet med 20 meter för att man ska missa helt. För att få en flackare bana laddar Johan sina kulor så att utgångshastigheten blir högre än standardammunition. Han använder också en lättare kula för bättre precision men det krävs mycket träning för att lyckas. När Johan sköt flög flocken med orrar iväg. Att ha goda kunskaper om orrens beteende är också viktig faktor för framgång. – De flyger sällan mer än 200–300 meter bort, säger han. De flyger ganska rakt, så det gäller att se vilken riktning de tar, så kan man smyga efter och kanske få fler skottchanser. Till skillnad från tjäder, som flyger iväg 400–500 meter och som dessutom ändrar riktning, nittio grader höger eller vänster, efter några hundra meter. En mycket lyckad dag

Johan fäster fågeln i ett snöre och går åt det håll som flocken flög iväg åt. Han pulsar vaksamt men snabbt i snön. När vi närmar oss slår han ner på takten. – Där, viskar han och pekar. För det otränade ögat syns bara skog. Sakta smyger han sig närmare. Detta kan bli sista chansen både för i dag och i morgon. Orren han nyss sköt hade krävan full av björkskott och späda tallkottar. Det innebär att den snart skulle grävt ner sig i snön och hållit sig lugn där ett eller två dygn. Med knappt synbara rörelser, som i slowmotion, smyger sig Johan närmare. En knäckt gren eller fraset från tyget kan räcka för att de mycket vaksamma orrarna ska ta till flykten. Flyktzonen är åtminstone 100 meter, är det skarsnö är det nästan hopplöst att ta sig fram tyst. Men i dag är lös snö på marken lös och även snö på grenarna så ljuden dämpas. I kikarsiktet ser han att det i en tall sitter fem–sex hönor. Och en tupp. Även den faller snart ner i snön. – Det här trodde jag inte när jag vaknade i morse, säger han glatt medan vi tar oss fram till det andra bytet. Glädjen och euforin han berättat om syns i ansiktet. – Det är det här, att klara en utmaning, som är belöningen. Jo, klart, det är ju gott med orre till middag också, tillägger han med ett skratt. Efter några timmars jakt är han tillbaka vid bilen. – Nu känner jag mig trött och sliten, lite kall och frusen. Men jag mår så bra! Hoppas det blir bra toppfågelväder på lördag också!

Hittar du alla fem orrar på bilden ovan?

Text: Carlo Laszlo Foto: Carlo Laszlo och Calle Bredberg

med mellanskog

NR 1 – 2013

skyddskl äder

Nya krav för den som ska arbeta med motorsåg och röjsåg Arbetsmiljöverket har beslutat om nya regler som började gälla fr.o.m. 1 december 2012. De största förändringarna är att alla, både anställda och de som arbetar i egen skog, måste ha någon form av godkända varselkläder.

nära någon trafik, och tvivlar på att en konsekvensutredning gjorts. Röjer du när det regnar har du först ett regnställ, utanpå det röjselen och ska nu även ha en varselväst, det är inte realistiskt. Nej, bättre vore det med en övergångsregel så att de bra funktionsanpassade kläder som finns för skogsarbete hunnit göras om, så att de klarar reglerna med fluorescerande material och reflexer. Sågskyddskor försvårar röjningsarbete

Kravet på sågskyddskor vid röjning är också något som Säker Skog är kritiska till eftersom man menar att sågning i foten är ytterst ovanligt och att det fysiskt krävande arbete som röjning är inte ska försvåras ytterligare. En sågklinga sågar ändå igenom denna typ av skor. De är anpassade för att skydda mot en sågkedja. När det gäller reglerna för hur liten en sågtandskedja får vara anser Säker Skog däremot att kravet är för lågt. – Det bör vara minst 4 mm kvar av sågtanden längst in mot ”ryggen” på kedjan, det räcker inte med de 2 mm som de nya reglerna anger, säger Per Anders. Körkort vanligare

Per Anders Hansson

Nytt är också att sågskyddsstövlar/-kängor måste användas även vid röjsågsarbete. Säkerhetsavståndet vid röjsågsarbete har ökat till 15 meter. Senast 1 januari 2015 träder kravet på utbildning för anställda som arbetar med motorsåg i kraft. Detta krav gäller även om man hyr in någon som hjälper till i den egna skogen (även om det är en granne). För arbetet med motorsåg gäller att man ska ha avlagt godkänt teoretiskt och praktiskt prov som bekräftar att man kan handa en motorsåg korrekt. För arbete med röjsåg krävs att man ska ha genomgått en utbildning som bl.a. annat tar upp de olycksfallsrisker som förekommer.

Säker Skog har tagit fram krav för motorsågskörkort och för röjsågskörkort. Utbildningen kan göras av den som har rätt kompetens, men det måste vara en certifierad instruktör som kontrollerar och godkänner uppkörningen. I praktiken kommer de nya kraven med all säkerhet att innebära att dessa körkort blir ännu vanligare och efterfrågan på utbildningar kommer att öka. Mellanskog har utsedda säkerhetsombud och de organiserar utbildning för de som är intresserade.

Säker Skog besvikna på de nya reglerna

Per Anders Hansson i Mellanskogs styrelse är utbildad instruktör och engagerad i Säker Skog. – Vi från Säker Skog har varit aktiva i remissarbetet med de nya reglerna men vi är besvikna på resultatet från Arbetsmiljöverket. Reglerna är för mycket en skrivbordsprodukt och inte anpassade för praktiskt arbete, säger han. – Vi är bl.a kritiska till det ensidiga kravet på varselkläder för alla som jobbar i skogen, även om det inte är 8

Mellanskogs varselväst är CE-märkt för skyddsklass 2 och kan vara ett alternativ till dig som redan har fräscha fungerande huggarkläder. Pris 40 kr exkl. moms och frakt. Storlekarna är anpassade att ha utanpå en jacka. Västen beställs via mejl till receptionen@mellanskog.se eller tfn 010-482 80 00.

med mellanskog

NR 1 – 2013

inbjudan sbo - årsmöten

Årsmöten i Mellanskogs skogsbruksområden I mars är det åter dags för våra skogsbruksområdens årsmöten och du och alla andra medlemmar hälsas varmt välkomna. Samtliga möten startar med en enklare förtäring kl 18.00.

med mellanskog

Sbo

Dag/dat

Ort/lokal

Södra Dalarna

måndag 11/3

Folkets Hus, Säter

Uppsala

tisdag 12/3

Folkets Hus, Heby

Norra Dalarna

tisdag 12/3

Moraparken, Mora

Mellanljusnan

tisdag 12/3

Hembygdsgården, Ljusdal

Gotland

tisdag 12/3

Lövsta lantbrukscentrum, Romakloster

Stockholm

tisdag 12/3

LRF-huset, Franzéngatan, Stockholm

Sörmland

onsdag 13/3

Hotell Malmköping, Malmköping

Södra Hälsingland

onsdag 13/3

Alfta Quren, Alfta

Norra Värmland

onsdag 13/3

Folkets Hus, Sunnemo

Örebro

torsdag 14/3

Lantmännens Hörsal, Skvadronvägen 6, Örebro

Härjedalen

torsdag 14/3

Trosavik, Hedeviken

Nordöstra Hälsingland

torsdag 14/3

Högsgården, Hög

Gästrikland

torsdag 14/3

Folkets Hus, Sandviken

Södra Värmland

måndag 18/3

Restaurang Muris, Zakrisdal, Karlstad

Västmanland

måndag 18/3

Brunnby Gård, Västerås

NR 1 – 2013

betessk ador

Möjligt att kombinera skogsproduktion med klövvilt Christian Brandt jobbar som skogsinspektor på Mellanskog i Uppsala och är utbildad skogsmästare och viltmästare med en gedigen erfarenhet av skogsbruk och viltbruk. Dagens skogsbruk blir mer komplext när bl.a. större arealer blir miljöcertifierade och björkmassaved är bättre betalt än barrmassaved. Som lök på laxen har vi växande klövviltstammar av arter många inte är vana att förhålla sig till. För att lyckas med denna kombination har jag försökt att lära mig de bägge sidorna av myntet, dvs. skogsförvaltning och viltförvaltning, för att kunna kombinera de bägge för en bättre totalekonomi. Betestillgången styrs av råvarupriset

Enligt den nu rådande viltpolitiken ska vi balansera klövviltstammarna med betestillgången. Detta låter väl bra men är nog svårt att genomföra. Framtidens betestillgång kommer att avgöras av Sveriges skogsråvaras prissvängningar upp och ned på värdsmarknaden. Råvarupriset styr i stor utsträckning skogsägares avverkningsvilja och därmed andelen ungskog i landskapet. För dem som vill ha både en stark viltstam och vill fortsätta att producera skogsråvaror finns därför bara ett alternativ. Att öka den totala betestillgången per 10

arealenhet och på så sätt få en utspädningseffekt som får trycket på huvudstammarna att minska. Älgen inte enda boven i dramat

När vi pratar viltskador så kommer naturligtvis älgen nästan alltid upp med de skador den orsakar. Men ska vi vara helt ärliga har älgen en mindre betydelse i stora delar av södra Sverige. Där står den största påverkan på skogsbruket av annat klövvilt, som kronvilt, dovvilt och rådjur. En del av älgens skador beror på beteskonkurrens eftersom det andra klövviltet redan har ätit upp det som älgen skulle valt i första hand. Det som finns kvar som t.ex. tall blir det därför extra stora skador på. Först och främst måste vi som är beroende av skogsmarkens avkastning i form av skogsråvara, viltkött, grus eller jaktupplevelser m.m. inse att det är avkastningen som är viktig och inte i vilken form den tas ut. Det är vårt ansvar att samförvalta dessa naturtillgångar på ett långsiktigt och klokt sätt. Som exempel kan det vara att lägga mer tid och pengar på att trygga skogsföryngringen för att sedan ta med mellanskog

NR 1 – 2013

igen denna fördyring i form av viltavkastning på ett eller annat sätt. Med rätt utförd skogskötsel och en seriös viltförvaltning kan vi hantera problemen. Låt förnuftet styra

Vi som förvaltar skogsmark bör lita mer på vårt förnuft än att följa den lätta och billiga vägen för att nå våra mål. Som exempel har trender slagit fram och tillbaka som starkt har försvårat vilt- och skogsekvationen. Exempel på detta är storskalig plantering av monokulturer av trädslag som viltet inte prioriterar, som t.ex. gran och contortatall på olämpliga marker. Det ger i sin tur ett minskat foderutbud. Slentrianmässig lövsanering är ett annat. Odla på öppna marker

På öppna marker i skogen som t.ex. inägor skulle jägare se till att det finns grödor eller viltbegärlig salix i större omfattning. Det är bättre att odla dessa som någon typ av viltåkrar, istället för att de står utan någon produktion alls. De enda grödorna som ska undvikas på åkrar i skogen är kålväxter som foderrapps eller fodermärgkål som har mycket protein men extremt lite fibrer. Då får viltet kompensera detta med fibrer från skogen, barkfläkning är ett sådant exempel. Skogsskötsel för att minska viltsskador?

• Midjeröja för att öka utbudet av kvistbete. Framförallt i tallbestånd. • Röj tidigt och ofta så att plantorna växer fort och tidigt kommer ur beteshöjd. • Spara alltid lågväxande buskar och ovanliga trädslag vid skogliga åtgärder t.ex. ask, lönn, ek, en, slån och salixarter. • Undvik att underröja i andra- och tredjegallringar, så skydd och kvistbete finns kvar. Då vistas viltet där i större utsträckning istället för i planteringarna. • Alltid lämna betesskadade träd. • Utnyttja vägkanter på skogsbilvägar, kraftledningar och åkerkanter för kvistbete genom att aktivt hugga och sedan röja i midjehöjd. • Var extra noga med etableringen av föryngringar genom att alltid markbereda och bygga nästa generation på förädlade plantor i tätare förband. • A lltid ståndortsanpassa trädslagen. Gran på granmark och tall på tallmark. Dela in beståndet och plantera med olika trädslag. • Öka andelen tall och löv i bestånden. • Ska känsliga trädslag etableras så bör planteringshägn alltid användas. • A nvänd betesskyddsmedel. Nu finns det även medel som inte kräver att plantorna är invintrade och kan då sprutas på plantorna direkt i lådan innan plantering. • Hugg alltid fram unga och gamla ekar, ekollon äts av allt klövvilt. • Kantzoner mot vatten, åkermark, kärr och berg m.m. som ska lämnas som generell hänsyn bör genomhuggas i god tid innan avverkning. Då kommer självföryngring upp till foder och skydd. med mellanskog

NR 1 – 2013

• NS-bestånd i Skogsskötselplanen med högt inslag av lövträd bör alltid genomhuggas så att ljus kommer ned till marken. • Återbeskogning av granåkrar bör blandas ut med flera trädslag eller bytas mot t.ex. björk eller hybridasp. 100 % gran fungerar inte i längden om kronvilt är etablerat. Detta är bara ett axplock av åtgärder som på sikt bidrar till ett större foderutbud. Med dessa anpassade skogliga åtgärder minskas trycket på huvudstammarna men viss skada är, och kommer alltid att vara, ofrånkomlig, eftersom viltet väljer vilken stam de vill äta av. Det sämsta för både klövviltet och skogsskötseln är passivitet i skogsbrukandet. Viltförvaltning för att undvika skogsskador

Under tid till annan så blossar heta debatter upp om storleken på våra klövviltstammar. Som resultat av detta så åker viltstammarna upp och ned som en bergoch dalbana. Återetableringen av de stora rovdjuren förenklar heller inte klövviltsförvaltningen. Allt detta medför att en långsiktig kvalitativ förvaltning blir svår för jägarna att hantera på sin fritid. Som konsekvens så får vi klövviltstammar med låg medelålder och sned könsfördelning, som negativt påverkar skadebilden. En tjur och två älgkor med varsin kalv orsakar mångfalt högre skada över vintern än två tjurar och tre kor utan kalv. Även fast det är lika många älgar i de två exemplen så bryter korna ned maten till sina kalvar i hög utsträckning och orsakar därför fler skadade huvudstammar per kilo älg efter jakt. Idealet för alla klövviltstammar är en låg vinterstam som består av äldre friska djur med en hög produktivitet och jämn könsfördelning. De brunstar i rätt tid och föder sedan en stor mängd ungar i god kondition under våren. Detta medger en stor avskjutning av årsungar med hög slaktvikt under hösten. På så sätt kan en låg stam under vintern kombineras med ett högt jaktligt uttag av kött och stora troféer. Fyra konkreta saker som man kan göra:

• Skjut så mycket kalv som möjligt, var försiktig med vuxna djur. • Jaga inte för ofta så viltet får söka föda i lugn och ro, men när det väl jagas ska det vara effektivt. • Stödutfodra på ett seriöst och genomtänkt sätt varje år. • Ä r det problem i någon plantering så jaga och stör där ofta. Text: Christian Brandt

stöd at t sök a

Du som är skogsägare kan söka olika stöd hos Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen ansvarar för tre stöd för skogen inom EU:s landsbygdsprogram och de kallas; Öka arealen ädellövskog, Bevara skogens mångfald, Nokås, Ädellövskogsbruk och Väx med skogen. Stöd för att öka arealen ädellövskog

Stöd för ädellövskogsbruk

Vill du ha mera ädellövskog på din fastighet? Du kan få stöd för att plantera ädellövskog och för att röja eller gallra fram ädellövskog ur blandskog. Syftet med stödet är att skapa mera ädellövskog i Sverige. Du kan få stöd för att plantera ädla lövträd på marker där det inte varit ädellövskog tidigare.

Vill du värna om ädellövskogen genom ett aktivt brukande? Du kan få ekonomiskt stöd till kostnader för återväxtåtgärder och röjning. Stödets syfte är att kompensera markägare för de högre kostnader som uppstår vid föryngring av ädellövskog. Här är några förslag på åtgärder: markberedning, stängselmaterial och stängsling, plantkostnad och plantering, hjälpplantering, gräsrensning, röjning och nedtagning av stängsel.

Stöd för att bevara och utveckla skogens mångfald

Har du områden i din skog som är viktiga för växter och djur? Då kan du få ersättning för att sköta dem. Kanske finns där också spår från äldre tider, t.ex gamla husgrunder och stigar? Även dem kan du få ersättning för att sköta. Syftet med stödet är att fler naturvärden, kulturmiljövärden och sociala värden i skogen ska bevaras och utvecklas. Det finns tre olika typer av stöd, schablonersättningar, arealstöd och stöd till målklassning.

Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Vill du anlägga en våtmark, frihugga ett naturvärdesträd eller röja upp kring en kolarkoja eller en fäbod? Du kan söka Nokås-stöd för åtgärder som bevarar naturvärden och sparar kulturmiljöer. Syftet med stödet natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås) är att berika skogsmiljöer av allmänt intresse. Här är några exempel: frihugga gamla lövträd, skapa skogsbryn, restaurera äldre transportleder, naturvårdsbränning, anlägga våtmark, fördyrade skogsbruksåtgärder då mer hänsyn krävs. 12

Väx med skogen – stöd till företagare

Är du företagare? Ser du nya möjligheter och vill växa? Då kan detta stöd, som ingår i regeringens satsning Skogsriket, vara en möjlighet för dig. Syftet med stödet är att skapa förutsättningar för nya jobb med anknytning till skog. Du kan få stöd för åtgärder som skapar förutsättningar för ekonomisk till-

växt inom förädling och innovation eller för upplevelser och rekreation med anknytning till skog. Skogsägare med fastigheter i Götaland och Svealand kan söka stödet. Hur söker man stöden?

Stöden söks hos Skogsstyrelsen, tänk på att du innan du söker stöd kontaktar Skogsstyrelsen för rådgivning. Då kan du också få hjälp om du har frågor kring ansökan. Mer utförlig information om stöden finns under:

www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Stod-och-bidrag

med mellanskog

NR 1 – 2013

stubbry tning

Stig Carlsson, 78 år ung, äger sin fastighet utanför Orsa tillsammans med sambon Ing-Marie. Stig har under hela sitt vuxna liv varit idrottsaktiv inom längdskidåkning och draghundsport.

Från vänster Åke Hansson, skogsinspektor, Kjell Masser, skogsägare och granne med Stigs skifte samt skogsvårdsentreprenör Leif Rosén.

Jordbunden energi Stubbar och stubbrytning, har ni hört det förut? Säkert, för det är inte ett helt okänt begrepp i skogsbrukssammanhang. Från att tidigare ha varit omgärdat av en hel del problem har man nu startat upp en testbrytning i Norra Dalarna, i närheten av Orsa. Målsättningen är att få till ett kostnadseffektivt system som genererar bränsle till närliggande värmeverk samtidigt som berörda skogsägare får ett ekonomiskt bidrag i form av kostnadsfri markberedning. Initiativtagare till att man nu, med hjälp av entreprenör från Järvsö i Hälsingland, börjat plocka upp stubbar är skogsprofilen Stig Carlsson. Full fart ute i skogen

Stubbrytningen som tidigare var inriktad på att fånga cellulosainnehållet till massaindustrin kanske nu får en renässans när man fokuserar alltmer på kretsloppsbaserade energiråvaror. Att man ”på köpet” får en bra start för de plantor som skall växa upp till ny skog är inget som Stig och hans intresserade grannar klagar på. – Naturligtvis hoppas man att man, förutom markberedningen, får ett reellt ekonomiskt bidrag också men det kanske kommer när tekniken utvecklas, säger Stig. När jag och Åke Hansson, vår skogsinspektor i Orsa, åker ut för att träffa maskinföraren Magnus Edlund och skogsentreprenören Leif Rosén på plats i skogen så berättar Åke hur drivande Stig har varit för att få igång testbrytningen. Åke påpekar också hur viktigt det är med sådana inspiratörer ute i bygderna för att utvecklingen ska med mellanskog

NR 1 – 2013

rulla på. När vi kommer fram möts man av en syn som känns lite ovan. Rader med nyupptagna, stora stubbar ligger och väntar på hopkörning och krossning. Den flis som blir efter krossningen läggs i hög och hämtas senare av fliscontainerbil med påmonterad skopa. Åke berättar också att man som tumregel kan räkna att 30% av avverkad volym (ovan mark) blir volymsutfallet av stubbarna. Den föroreningsgrad som stubbmaterialet innehåller ligger på ca 4%. Likt en förhistorisk tretandad fantasidinosaurie plockar den specialkontruerade grävmaskinen upp stubbarna och, faktiskt, det blir inte så stora sår eller gropar i marken. Det blev en intressant dag i Orsatrakten och på de marktyper vi besökte finns bevisligen en potential att nyttja även trädens underjordiska del. Text & foto: Per Sandberg, Mellanskog

Kommentar till artikeln Mellanskog har sedan ett antal år varit aktiv i att utveckla teknik och metod vid stubbrytning. Idag bedrivs en mycket begränsad verksamhet och endast i försöksskala. Mellanskogs syn på stubbrytning är att det behövs ytterligare teknik- och metodutveckling för att det skall vara intressant i större skala. I dagsläget är det inte aktuellt med någon ytterligare försöksverksamhet kring stubbar. Staffan Dalbrink Leveranschef Biobränsle

mil jör ådsberedningen

Skogspolitikens vägval uppfyllelse när det gäller mål för hållbart skogsbruk. Arbetet visade på att det fanns skillnader i målbild och uppföljningssystem, svag kunskap om målnivåer och bristande acceptans för Skogsstyrelsens uppföljningssystem ”Polytax”. För att komma tillrätta med detta åtog sig Skogsstyrelsen att initiera en utökad dialog i samverkan med skogssektorn. Nu har det gått ungefär ett och ett halvt år med dialogarbetet och ur det engagemang och arbete som lagts ned kan man skönja en unik vilja och ambition att uppnå en samsyn kring målbilder när det gäller miljöhänsyn. Vilken utväxling och förståelse för de viktiga miljöfrågorna i skogen skulle detta inte kunna resultera i om inte…? Vadå, om inte?

Det händer en hel del på den skogspolitiska arenan kommande halvår och det är med spänning vi följer hur diskussionerna går när det gäller miljöfrågorna i skogen. Det har väl knappast undgått någon att se och läsa artiklar som rör skogen och skogsbruket och då i synnerhet det höjda tonläget när det gäller ansvar och hänsyn.

Det finns väl inga markägare som älskar körskador eller förstörda miljöpärlor men när vägen till förbättring ska gå via domstol så tror jag beslutsfattarna ”skjuter sig i foten”. För ett par år sedan tog Skogsstyrelsen ett grepp genom att inleda ”Dialog om miljöhänsyn” vilket i sin tur var sprunget ur regeringsuppdraget ”Kunskapsplattform för hållbart brukande av skog”. Syftet med arbetet var att analysera hur man kunde uppnå en större mål14

Jo, nu innan årsskiftet kom det en rapport från Miljömålsberedningens expertgrupp som signalerar ett helt annat angreppssätt för att nå resultat. Jag återkommer till expertgruppen längre fram men först lite fakta kring Miljömålsberedningen (MMB). Den 1 juli 2010 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning vars uppgift är att lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljömål kan nås. Det miljömål som berör skogen mest är ”Levande skogar” som kortfattat formuleras så här; Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mång falden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Beredningen har tagit namnet Miljömålsberedningen och är sammansatt av ledamöter från sju av riksdagspartierna, samt sakkunniga och experter utsedda av regeringen. Syftet med Miljömålsberedningen är att nå en bred politisk samsyn med långsiktiga beslut på de svåraste områdena inom miljöpolitiken. Miljömålsberedningens uppdrag är att utveckla strategier innehållande etappmål, styrmedel och åtgärder inom särskilt svåra områden som kräver långsiktiga politiska avvägningar och där flera olika samhällsintressen spelar in. Strategierna ska vara kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och avvägningar kan behöva göras mellan miljömål men också mellan miljömål och andra viktiga samhällsmål. Beredningens övergripande mandat gäller fram till år 2020. Genom tilläggsdirektiv kommer beredningen under denna tid att ta fram strategier inom områden som regeringen prioriterar. Beredningens arbete ska utvärderas 2015.

med mellanskog

NR 1 – 2013

Rapporten i korthet

Åter då till den rapport, från expertgruppen om miljöhänsyn i skogsbruket, som berör strategin för en långsiktigt hållbar markanvändning. Här kan man läsa att i uppdraget har ingått att se över följande tre frågor: • Hur kan den lagstadgade miljöhänsynen i skogsbruket utvecklas? • Finns det behov av förändringar av nuvarande styrning av skogsbruket för att bättre nå de miljöpolitiska målen? • Försvårar den nuvarande skogsvårdslagen andra former av skogsbruk än trakthyggesbruk? Helt plötsligt återkommer de frågor som ingår i Skogsstyrelsens dialog om miljöhänsyn. Jaha ja, kan man tänka, det gör väl inte så mycket att fler kloka synpunkter kommer till tals. Nej, inte alls, om det vore så väl att man respekterade vad som händer vid det andra arbetsbordet. Tyvärr verkar det inte vara fallet då man läser expertgruppens rapport. Jag försöker kortfattat redovisa de slutsatser som finns att läsa som arbetsmaterial på MMB:s hemsida (Statens offentliga utredningar SoU). Sammanfattning av expertgruppens rapport; • ny skogsvårdsförordning • införande av definitioner • förbud mot att vidta skogsbruksåtgärder i hänsynskrävande biotoper, med undantag för naturvårdande åtgärder • k rav på att för varje hektar lämna kvar minst tio träd • införande av en skyddszon om femton meter invid sjöar samt vattendrag som är vattenförande året runt samt förbud mot att i skyddszonen vidta skogsbruksåtgärder eller bedriva terrängkörning som på ett betydande sätt kan påverka vattenkvaliteten eller naturmiljön i anslutning till sjön eller vattendraget • k rav på vidtagande av försiktighetsåtgärder för att förebygga körskador, • krav på återställande efter skada i vissa fall • införande av samrådsplikt om markägaren inte anser sig kunna uppfylla vissa uppställda hänsynskrav utan att pågående markanvändning avsevärt försvåras och inte är villig att ta hänsyn utöver intrångsbegränsningen • förbud mot att anlägga skogsbilvägar och traktorvägar i direkt anslutning till sjöar, vattendrag eller hänsynskrävande biotoper, krav på att passager över vattendrag utformas så att vandringshinder med mellanskog

NR 1 – 2013

inte uppstår och att vattendraget behåller sin naturliga botten, krav på att vägdiken utformas så att de inte ansluter direkt till sjö eller vattendrag, samt • införande av straffbestämmelser för uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av vissa bestämmelser. Kan få mycket stora konsekvenser

Det är med förundran man läser rapporten som tydligt gör avsteg från dagens skogspolitik. En utveckling där detaljregleringar ses som ett gångbart verktyg skapar knappast underlag för engagemang och kompetensutveckling av de aktörer som påverkar skogen. Var det inte det som avsågs när skogspolitiken moderniserades och begreppet frihet under ansvar myntades? Som jag redan nämnde ovan så slår man undan Skogsstyrelsens dialog om miljöhänsyn. Respektlöst och rent av korkat att inte understödja den viljeinriktning som växer fram i Skogsstyrelsens dialogprojekt där markägarföreträdare får komma till tals och vara delaktiga i förbättringsarbetet. I princip alla skogsbruksåtgärder blir samrådspliktiga. Var gränserna går för hänsynskrävande biotoper blir exempelvis en utmaning för tillsynsmyndigheterna. Går det här igenom så får nog Anders Borg vinkla plånboken så att pengar rasar ut till myndigheterna. Slutligen så gör avsaknaden av konsekvensanalyser knappast rapporten mer läsvärd. Ja, som ni kan förstå så har rapporten rört om i skogssektorn och snart hamnar förslagen på politikernas bord. Jag har inte träffat någon som vill vifta bort de problem som vi alla vet finns inom skogsbruket men tas beslut som inte är väl formulerade, förankrade och analyserade så tror jag, tyvärr, att miljöambitionerna i skogen blir lidande. För er som vill fördjupa er i frågan så finns rapporten på denna webbadress; http://www.sou.gov.se/mmb/index.htm Text: Per Sandberg, Mellanskog

utbildningar

Välkommen till ett enklare liv som skogsägare!

Medlemswebben underlättar tillvaron för våra medlemmar. På denna medlemskurs, som tar ca 2 timmar, lär vi ut de olika delarna Skogsskötselplan, Ekonomi, Kontrakt och Min profil. Vi tillhandahåller en dator till deltagarna. Kursen är avgiftsfri, antalet platser är begränsade. Välj den ort som passar dig. Anmälan görs till Mellanskogs reception 010-482 80 00. Hudiksvall, Mellanskogs kontor 11 feb kl 10.00 Hedemora, Mellanskogs kontor 6 mars kl 18.00 – “ – 11 feb kl 18.00 Ludvika, Mellanskogs kontor 7 mars kl 18.00 Edsbyn, Mellanskogs kontor 12 feb kl 18.00 Ockelbo, Mellanskogs kontor 11 mars kl 18.00 Södertörn, Berga lantbruksskola 12 feb kl 14.00 Köping, Karlsbergsskolan 12 mars kl 16.00 Hölö, Församlingshemmet 12 feb kl 18.00 – “ – 12 mars kl 19.00 Ljusdal, Mellanskogs kontor 13 feb kl 18.00 Sandviken, Mellanskogs kontor 12 mars kl 14.00 Sollentuna, Mellanskog kontor 13 feb kl 18.30 – “ – 12 mars kl 18.00 – “ – 14 feb kl 14.00 – “ – 13 mars kl 18.00 – “ – 14 feb kl 18.30 Västerås, Mellanskogs kontor 13 mars kl 15.00 Arvika, Mellanskogs kontor 19 feb kl 18.30 – “ – 13 mars kl 18.00 Karlstad, Mellanskogs kontor 20 feb kl 18.30 Sala, Ösby Naturbruksgymnasium 14 mars kl 15.00 Kristinehamn, Mellanskogs kontor 21 feb kl 18.00 – “ – 14 mars kl 18.00 Karlskoga, Folkets Hus 25 feb kl 18.00 Leksand, Mellanskogs kontor 18 mars kl 18.00 Örebro, Mellanskogs kontor 26 feb kl 18.00 – “ – 19 mars kl 18.00 Flen, Mellanskogs kontor 27 feb kl 18.00 – “ – 20 mars kl 18.00 Nyköping, Blommenhof Hotell 28 feb kl 18.00 Mora, Mellanskogs kontor 21 mars kl 18.00 Falun, Mellanskogs kontor 5 mars kl 18.00 Malung, Mellanskogs kontor 25 mars kl 18.00 Torsby, Mellanskogs kontor 5 mars kl 14.00 Dala-Järna, Mellanskogs kontor 26 mars kl 18.00 – “ – 5 mars kl 18.00 Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. www.mellanskog.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

medlemswebben

Ständigt uppdaterad via medlemswebben På den nya medlemswebben kan du hålla dig uppdaterad genom att följa dina aktiva uppdrag hos Mellanskog. Det du som medlem behöver göra är att beställa dina inloggningsuppgifter på www.mellanskog.se och sedan logga in. Det finns massor med fördelar med att vara medlem i Mellanskog och den senaste finner man definitivt i Mellanskogs unika medlemswebb. Tidigare har vi belyst skogsskötselplandelen och ekonomidelen på medlemswebben. Det jag nu vill lyfta fram är nyttan och de fördelar som finns i Kontraktsdelen. När du har loggat in på din medlemswebb kommer du till startsidan med tre ”knappar” Ekonomi, Kontrakt och Skogsskötselplan.

Har man sin skog i Sveg men bor i Stockholm är det inte bara att åka för att se om ”rötveden” är borttransporterad från avlägget. Här kommer Kontraktsdelen in i bilden där du kan se i statusfältet om det står Transport påbörjad eller Klart. Informationen uppdateras automatiskt när en åkare rapporterar att avlägget är slutkört. Om du nu inte har tillgång till medlemswebben, tveka då inte att höra av dig till din skogsinspektor! Vi hjälper dig mer än gärna att komma igång! Vi ses på webben! Mattias Morberg

Under fliken Kontrakt hittar du alla uppdrag som du har hos Mellanskog. Allt ifrån avverkningsrätter till olika former av skogsvårdskontrakt. Du kan själv välja vad som ska visas genom att skrolla i listorna uppe till höger i fönstret. I listan ser du sedan information om kontrakten. Under status ser du vad som händer på det enskilda uppdraget. Under tillgängliga dokument hittar du sammanställningar på till exempel inmätta volymer eller skogsvårdsfakturor genom att klicka på ”Visa”. Kontinuerlig information

Nyttan med att få information om sina aktiva uppdrag via medlemswebben varierar naturligtvis mellan olika medlemmar. Är du boende på, eller i nära anslutning till ditt skogsinnehav har du naturligtvis redan bra koll på vad som händer i skogen. Om du däremot har långt till skogen ser jag en mycket stor fördel i att kunna gå in och se i vilken fas till exempel ett avverkningsuppdrag är i. Till exempel när skördning eller skotning påbörjats.

Mattias Morberg skogsinspektor i Årsunda/Österfärnebo pratar om medlemswebben på Mellanskogsmässan.

med mellanskog

NR 1 – 2013

Hur värmer du upp ditt boende och vilka fördelar ser du med det?

Säkerheten först i Arvika Regn, regn och åter regn hindrade inte 35-talet inspirerade, nyfikna, lärohungriga och pratglada skogsägare på Bodafjället i Hallebol utanför Arvika att lära sig mer om skogligt arbete och säkerhet.

Röda korsets Lars-Erik Andersson fick verkligen fram budskapet till besökarna att skogen och lantbruket är den farligaste arbetsplatsen vi har. Det händer många allvarliga olyckor i Värmland varje år och tragiskt nog även med dödlig utgång. En GPS som räddar liv Helge Bennmarker med familj har skog i Ljusdal

Vi har jordvärme i vårt bostadshus på fastigheten, där vår mamma bor. Det är flera fördelar med det, det är så bekvämt då det inte kräver något underhåll och krångelfritt.

– Vi måste våga vara rädda om varandra ropade Lars-Erik genom regnet och visade fram en nyhet. En GPS-sändare som man ska ha i fickan vid skogs- och ensamarbete – Fast Find heter den, den räddar liv sade Lars-Erik och viftade och pekade med händerna och visade hur den fungerade. – Är olyckan framme så kan man med en enkel handrörelse och en knapptryckning skicka signaler till Luftfartsverket i Göteborg som i sin tur meddelar närmaste räddningstjänst. – En fantastisk nyhet som tyvärr kostar pengar, ca 3500 kronor. Trots det borde det finnas en sådan på varje skogsgård, konstaterade Lars-Erik.

Kjell Olofssons station om miljö och säkerhetsteknik. Kjell visade på ett proffsigt sätt hur enkelt det är med det där lilla extra som gör skillnaden så att olyckan inte sker. Träffen avslutades med information av Länsförsäkringar och Sulvikingen, allt runt korv och kaffe. Tommy Georgsson Skogsinspektor

Motorsågsteknik

Därefter övertog skogskötselplanläggaren Yngve Ivarsson och sedan vidare till motorsågsinstruktören

Mats Pros, Leksand

Det är ved. Billigaste uppvärmningen om man har egen skog och tillgång till bra maskiner. Men det krävs, för ska man köpa nya maskiner så blir det dyrt och har man dålig utrustning så tar det för lång tid.

Skadeproblematik tema på skogsdag Virkesområde Västmanland arrangerade den 24:e november en skogsdag på Lindö Gård, nära Kärrbo kyrka ner mot Mälaren. Dagen inleddes på gårdsplanen med en kopp värmande glögg och en intressant historisk redogörelse för gården av dagens markvärd Gunilla Ral.

Det riktiga temat för dagen var dock skadeproblematik som grantorka, hjortskador, svampsjukdomar på våra lövträd och vad man kan göra för att minska dessa skador. Över 80 personer trotsade gråvädret denna novemberdag och skapade en bra diskussion angående de hälsoproblem som finns i våra skogar.

Under dagen serverades självklart även stärkande varmkorvar och värmande kokkaffe med tillhörande bulle ute i skogen runt den öppna elden. Magnus Johansson Skogsinspektor

Vad säger forskningen?

Per-Eric Johansson, Kil

Jag eldar med flis och har en Stoker-anläggning vilket fungerar väldigt bra men kräver tillsyn. Pannan är på 100 kW och värmer tre gamla bostadshus på tillsammans 650 m2. Vi förbrukar ca 300 m3s per år.

Med som expert från forskarvärden var professor Jan Stenlid från SLU i Uppsala. Jan var särskild oroad över den fria rörligheten av plantmaterial och trädgårdsväxter som råder världen över. – Forskarvärlden är ganska enig om att bl.a. askskottsjukan, almsjukan med flera av dagens skadeutbrott kommer sig av just flyttat plantmaterial. Är vi inte försiktiga i fortsättningen kan vi även få in storskaliga skadegörare på barrträd till våra svenska skogar, förklarar han. – Bortser vi från detta och summerar uppslagen på hur skadorna kan minskas i framtiden är ståndortsanpassat trädslagsval, aktiva skogsvårdsåtgärder, mer lövinslag i våra monokulturer och dikesrensning kanske de starkaste kandidaterna till framgång, sammanfattade Jan Stenlid. med mellanskog

NR 1 – 2013

fr ån skogen

Hjälp i deklarationstider Snart är det dags att deklarera och då kan det vara bra med lite tips och idéer om hur man ska räkna. På medlemswebben hittar du en deklarationsbilaga som LRF Konsult tagit fram åt Mellanskog. Den visar exempel på en skogsägardeklaration och kan fungera som vägledning. I boken Skogsägarens Företagsbok 2013 finns det också en del att läsa om beskattning av skogsbruk. Boken kan du beställa från vår hemsida, mellanskog.se eller via tfn 010-482 80 00.

Mellanskog erbjuder,

i samarbete med Skogma, dig som medlem att.. ...köpa en kikare NIKON 8 x 42 för 1890:– och få... ...en SWEDTEAM® midjeväska, värde 395:– på köpet!

Skogsägarens affärsskola tips för bokföring, bokslut och deklaration 2013 Detta är en bilaga från lrf KonSult i Samarbete meD SKogSägarna mellanSKog

Som skogsägare är du företagare. planerar ekonomi och verksamhet gör du på längre sikt genom att ha en affärsplan med skogsbruksplanens 10-årssikt som grund. på kortare nivå måste du bestämma om avverkningar och betalningsflöden på några års sikt. betalningsplaner och skogskonto är exempel på åtgärder som har betydelse på flera års sikt. Ditt bokslut och deklaration är inte bara nödvändig sifferhantering. det är också det årliga tillfälle då du som företagare utvärderar året som gått och justerar planerna för framtiden. kompetensutveckla sig själv som företagare måste också ingå i den årliga planeringen liksom att hänga med och nyttja anpassade hjälpmedel som kassajournal för skogsbrukare.

För att visa hur en skogsägardeklaration kan se ut tar vi hjälp av den fiktiva skogsägaren Anna Skog

anna har övertagit föräldrafastigheten för några år sedan och har ett vanligt jobb. skogsbruket bedriver hon på deltid. anna tillämpar de förenklade reglerna för bokslut och deklaration, som de flesta deltidsskogsbrukarna. hon är skatte- och avgiftsregistrerad och redovisar momsen i sin självdeklaration. Anna använder skogägarens kassajournal för sin bokföring. det är en kassajournal som tagits fram speciellt för skogsägare som bokför enligt kontantmetoden och upprättar ett förenklat årsbokslut.

Deklarationen utgår från kassajournalen där bokföringen är samlad. beloppen tas från summeringen av kassajournalen. bokföringen kompletteras med bokslutshändelser som avskrivningar och uppgifter från årsbesked som sammanställs. för den som bokför enligt kontantmetoden är en affärshändelse detsamma som en betalning, bokföring görs alltså när betalning sker. det kan röra sig om direkta kostnader för skogsbruk som kostnader för skogsbruksplan, plantor etc eller övriga inköp av förbrukningsmaterial, försäkringar med mera.

Det är endast betalningar som hör till verksamheten som ska bokföras. du måste skilja på det som hör till verksamheten och det som hör till dig som privatperson. för varje verifikationsnummer ska det finnas ett underlag (kvitto, faktura eller motsvarande). tips – tänk på att det inte ska gå att ändra bokföringen i efterhand. använd bläckpenna. om du ska göra en rättelse på grund av att du bokfört fel måste du stryka det felaktiga, skriva dit rätt uppgift och även skriva dit namn och datum för rättelsen. det är viktigt att försöka följa bokföringslagen.

rens säga rnal Skoagssajou k

eller betalt ska sedan bokföras som inbetalning eller utbetalning under antingen ”bank m.m.” eller ”eget kapital”. Vilken kolumn du ska välja beror på om betalningen avser företagets pengar (t.ex. direkt till/från företagets konto, alltså ”bank m.m.”), eller om den avser ”privata” pengar (d.v.s. eget kapital). när du bokfört hela summan enligt ovan har du gjort det som kallas för grundbokföring. Huvudbokföring. för att uppfylla bokföringslagens krav ska det även gå att följa bokföringen i ”systematisk ordning”. detta innebär att betalningen ska delas upp på ett eller flera konton. det är detta som kallas för huvudbokföring.

...köpa en ryggsäck Björnen 40 liter för 1295:– och få... ...en SWEDTEAM® midjeväska, värde 395:– på köpet!

så här ser ett utsnitt av skogsägarens kassajournal ut. n sbyrå Skog

lt.se

www.lr

fkonsu

Grundbokföring när du ska bokföra en affärshändelse (betalning) börjar du med att skriva datum för betalningen längst ute till vänster. i nästa kolumn skriver du en egen notering, det kan till exempel vara namnet på det ställe där du gjort inköpet. i kolumnen efter ska du skriva i verifikationsnummer. hela summan som du mottagit

en mer detaljerad anvisning till skogsägarens kassajournal kan du få genom lrf konsult. En bra bokföring gör jobbet med bokslut och deklaration så mycket enklare. det är omöjligt att kortfattat beskriva allt som kan hända en skogsägare, så se detta som ett exempel på hur en skogsägardeklaration kan se ut.

Erbjudandet gäller dig som ringer in order på 0644-72100 och uppger ditt medlemsnummer i Mellanskog. Frakfritt vid ordervärde över 2500 kr inkl moms. Gäller så långt lagret räcker, längst till 2013-03-28. Går ej att kombinera med övriga rabatter.

Skogsbyrån

med mellanskog

NR 1 – 2013

Mellanskogsgallring – för skogsägaren och skogen Gallra rätt så får du mer pengar! Mellanskog erbjuder alla tjänster du kan behöva för att få en välskött skog. Det ger dig mer tillbaka, både ekonomiskt och skog att vara stolt över.

Vill du veta mer? Våra skogsinspektorer finns där du har din skog. Kontakta oss på 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.