Med mellanskog nr 4 2016 by Mellanskog

4 2016

MEDLEMSTIDNING

Hoppet besegrar förtvivlan Nu växer nya skogar på brandområdet Mer i tidningen

Bättre boende byggs i trä

Så blir du digital skogsägare

Höstfix i trädgården

innehåll

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

MED MELLANSKOG NR 4, 2016

3. Ledare 4. Bättre boende byggs i trä 6. Träbyggnadspolicy 7. Skogsråvara i kläder 8. Återplantering efter branden 11. Artskyddsdirektivet 12. Jaktarrende 13. Projekt kring samverkan 14. Digital Skogsägare 16. Ny sbo-ordförande 17. Från MellanskogsElmia 19. Medlemserbjudande 21. Fråga skogsinspektorn 23. Korsord 24. Trädgårdskrönika 25. Vd-krönika 26. Från skogen Aktuella räntesatser Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta

3,35 % 5,35 % 8,45 %

(referensräntan + 8 procentenheter)

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Jens Axelsson, Staffan Dalbrink, Marie Wickberg, Martin Ekman och Paul Kemeny. Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: marie.wickberg@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Lars Åke Ågren Foto: Linda Eriksson Form, layout & projektledning: Matador kommunikation

Tryck: Forssaprint 2016 Ansvarig utgivare: Marie Wickberg, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 27 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

ledare

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

Mellanskog i hela världen ”Kinas skogar är förödda. Det kommer att ta årtionden att återställa dem. Ändå har vi bestämt oss för att satsa stort på trähusbyggande.” DEN KINESISKE SKOGSMINISTERN talade klarspråk i mötet med svensk skogsägarrörelse och svenska trähusfabrikanter. För oss i Mellanskog – vår medlemsburna, demokratiska ekonomiska förening där varje skogsägare är lika värdefull – finns förstås mycket övrigt att önska gällande demokrati, folklig delaktighet, enskildas äganderätt och annat i enpartistaten och diktaturen Kina. Skogsministerns uttalande är ändå löftesrikt. När världens folkrikaste stat nu väljer miljöanpassat byggande, ger det en strimma hopp både för planeten Jorden och för svensk virkesexport. Skogarna spelar på flera sätt nyckelroller i klimatarbetet. Medan skogarna växer, omvandlar de koldioxid till syre. När trä sedan används som material i byggande och inredningar, lagrar det koldioxid under hela sin livstid. Därför är det klimatsmart att ersätta fossilbaserade material med trä och att inför alla nya initiativ göra helhetsanalyser där även transporter och livscykler vägs in. Genom Setra, den stora sågverkskoncernen som Mellanskog och statliga Sveaskog är huvudägare till, är vi redan etablerade på den kinesiska marknaden. Här finns nu möjligheter att växa. Setras kunder finns främst inom bygg- och träindustri. Merparten av Setras totala produktion säljs utomlands, till övriga Europa, Nordafrika, Mellanöstern och sedan några år även Kina och Japan. Det är fantastiskt att tänka på att vi i familjeskogsbruket i Mellanskog bidrar till hälsosamma

bostäder, trevliga inredningar och miljöansvar i stora delar av världen. Så länkas vi människor samman på det här klotet, där hela mänsklighetens existens förutsätter samspel med natur och atmosfär. Även på hemmaplan Handen på hjärtat, trähusbyggande är verkligen en angelägenhet också för oss här i Sverige. För första gången på länge byggs nu nya stora hus på många håll i hela landet, och byggnationer sker även i offentlig regi. Vi i Mellanskog behöver vara på hugget. Lokalt, i varje kommun, kan vi agera för en träbyggnadsstrategi, som vägleder kommunens egna bolag och förvaltningar och är grund vid rådgivning till och förhandlingar med andra byggaktörer. Det är en konkret näringspolitisk slutsats som kan engagera alla våra skogsbruksområden. Vinnare blir miljön och därmed människorna. Vi som driver skogsgårdar med förnybara råvaror får än bättre marknadsutsikter. KARIN PERERS Mellanskogs ordförande

bät tre boende

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

Bättre boende byggs i trä Man ser dem redan på långt håll nere vid Bällstaån i Sundbyberg utanför Stockholm. Fasaderna i cederträspån ger dem liv och får dem att verkligen sticka ut i den omgivande bebyggelsen av traditionella flerfamiljshus i betong.

FOTO FOLKHEM

bät tre boende

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

ARNE OLSSON TAR emot i den lokal företaget har

kvar i bostadsrättsföreningen i det första åttavåningshus som byggdes helt i trä och som stod klart 2013. Anledningen till lokalen är det enorma intresse som finns för husen, som fram till nu har haft över 15 000 besökare från fler än 150 länder. Att bygga större fastigheter helt i trä visar sig nämligen ha så många fördelar jämfört med traditionellt byggande att hela världen kommer för att lära sig mer i Sundbyberg. – Jag och några kollegor, alla med bakgrund i den traditionella byggindustrin, frågade oss i mitten på 2000-talet om det inte fanns bättre och vettigare sätt att bygga än det vi hittills hade sett, förklarar Arne. Ganska snabbt insåg vi att vägen framåt är trä. Att bygga i massivträ har så många fördelar och inga egentliga nackdelar och det ledde senare fram till företaget Folkhem Trä, med den uttalade viljan att bygga hus, alla i trä, fortsätter Arne. Det är som sagt inte bara i Sverige det finns ett stort intresse, vilket har inneburit att Arne har bjudits med på resor runt om i världen. Senast inbjuden av den svenska regeringen till det stora klimatmötet i Paris, där byggande i trä förordades. – Vi vet att bygga i trä är ett sätt att bygga klimatsmart, ett ovanligt bra sätt, och nu vill vi att alla andra också ska förstå det. Kalla det vår mission här i livet om du vill, säger Arne. Bara början på resan

– Vi är igång och har nu erbjudit Stockholm Stad att bygga 6 000 bostäder helt i trä runt om i staden och vara klara om tio år. Hus på mellan sex och 22 våningar som rymmer mellan 50 och 350 lägenheter. Några projekt är redan beslutade, men vi hoppas på många fler. Med tanke på att det finns beslut om att bygga 150 000 bostäder fram till år 2030 borde våra förslag mer än väl få plats i den ekvationen. Speciellt om man väger in alla andra fördelar med hus i trä, berättar Arne. Därför är det glädjande att bostadsministern

så tydligt har uttalat att han och regeringen vill se ett ökat byggande i trä av miljöskäl. Men vi behöver lagstiftning för att sätta fart. Vill man inte bygga i de för miljön bästa materialen ska det åtminstone kosta att skita ner. Forskning på skillnaderna för miljön finns redan, men det behövs mycket mer. Vi påstår dessutom att det finns fler skäl än rent miljömässiga att välja trä och då måste vi kunna bevisa det med mer forskning. Vi tror till exempel att många skulle må bättre av att bo i trähus, som olika typer av allergiker, men det måste som sagts ledas i bevis först, konstaterar Arne. Kan sakna skogsindustrin

Folkhem Trä köper sina prefabricerade stommar av Martinsons som har sin verksamhet i Bygdsiljum utanför Skellefteå. Här har man ställt om och rationaliserat på fabriken för att kunna möta Folkhems krav. – När vi började handlade det om stommar i bitar på två meter och nu är de uppe i 16 meters längd i nya fabriken, så det går i helt rätt riktning. Det som är extra kul med Martinsons, förutom den höga kvaliteten, är att det är ett företag som har fler anställda än det finns invånare i byn. Så där snackar vi om levande landsbygd. Men det tog tid att få med dem på det här, och det kan jag känna generellt, att det borde finnas ett mycket större intresse i industrin som helhet för det vi håller på med. Dessutom är det ju en väldig möjlighet för skogsägarna att få bättre betalt för råvaran, berättar Arne. Folkhem är ett i sammanhanget litet företag men med en stor vilja. – Vi står för affärsutvecklingen och Rikshem garanterar finansieringen, så vi står väl rustade inför framtiden. Men allt kan vi inte göra på egen hand och det är därför vi tycker det är så viktigt att sprida kunskap och kompetens till andra eftersom intresset är så stort och argumenten så många för att bygga i trä, avslutar Arne Olsson. MARTIN EKMAN

FAKTA Namn: Arne Olsson Arbete: Vd, Folkhem Trä Bor: I ett trähus från 1927, Bromma. Familj: Hustru och två söner. Fritidsintressen: Åker upp till gården i norra Ångermanland där vi har en skogsfastighet. Det är rofyllt i skogen och det finns alltid saker som behöver göras för att hålla gården i skick. Gör helst en ledig söndag: Har ett timmerhus från Västerbotten på Smådalarö i Stockholms skärgård där vi tillbringar mycket tid.

TIO SANNINGAR OM TRÄHUS 1. Miljövinster, eftersom träd binder koldioxid när det växer och frigörs när träet bryts ner om och om igen skapas ett evigt kretslopp. Så trots att produktionen, inkl. transporter, maskiner m.m. orsakade utsläpp så mer än kompenseras de av den bindning byggmaterialet (trä) står för. 2. Det går dubbelt så fort att bygga ett stort trähus jämfört med ett lika stort hus i betong. 3. Att bygga i trä är tystare. Att såga och spika låter, men

jämfört med hur det bullrar och hackar under ett betongbygge är det i det närmaste tyst. 4. Det krävs mindre krävande markarbeten. Trä är ett lätt material och ett stort trähus väger ungefär en tredjedel av ett betonghus. Det innebär att underlaget inte behöver vara lika fast samt att man kan bygga på mark som inte tål för tunga hus, t.ex. kajer och överdäckningar. 5. Trähus blir inte sjuka. Trä är ett naturmaterial utan tillsatser eller giftiga ämnen. 6. Trä är lätt att transportera

och Folkhem använder trä från svenska skogar som ger kortare transporter från fabrik till byggplats. 7. Det tar en minut att odla ett trähus. Sverige är ett stort skogsland. På en minut växer den samlade svenska skogen så mycket att det räcker till ett åttavåningshus i massivträ. 8. Trähus byggs av ett helt förnybart material. Till skillnad från betong är trä en förnybart resurs. Ett naturmaterial som rätt skött

är helt förnybart och ingår i naturens kretslopp. 9. Trähus är hållbara. Hus som byggdes i trä för många hundra år sedan står än idag. Med modern byggteknik fungerar det på samma sätt fast ännu bättre. Folkhems åttavåningshus i Sundbyberg har exempelvis fasader av cederträspån som håller i 100 år. Att byta dem är enkelt. Det är att jämföra med att putsa om ett betonghus, något som i normala fall behöver göras vart trettionde år.

10. Trähus är brandsäkra. Folkhems hus i massivträ är ännu mer brandsäkra än hus i stål och betong. När massivträet utsätts för höga temperaturer börjar det inte brinna utan förkolnas bara på ytan så stommens bärighet inte försämras. Källa: Folkhem, på folkhem.se finns de här tio sanningarna i betydligt mer utvecklad form om du vill läsa mer om fördelar med att bygga större hus och andra byggnader i trä.

tr äbyggnadspolicy

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

I Falun finns strategier för mer trä Sverige växer så det knakar och måste, enligt färska bedömningar från Boverket, bygga 440 000 bostäder innan 2020 för att möta bostadsbristen. 250 av 290 kommuner lider av bostadsbrist. Utmaningen är med andra ord stor i hela landet. Med miljonprogrammets konsekvenser i bakhuvudet blir frågan hur alla dessa bostäder ska byggas allt mer aktuell. FOTO Setra Group

Mats Dahlström, kommunalpolitiker (c) Falun.

Har ni stött på något motstånd? – Vi hör ibland att politiker inte ska lägga sig i materialval. Jag menar att miljön är politikernas ansvar, vi kan naturligtvis skriva att man ska sätta tydliga klimatmål istället för att prata specifikt om trä, men jag är övertygad om att vi skulle hamna i samma läge. Trä vinner över betong. VÄXJÖ, FALUN OCH SKELLEFTEÅ är

några exempel på kommuner som sett skogen och träets möjligheter och formulerat strategier med syftet att fler hus ska byggas av förnybar råvara. I början av året bildades föreningen Trästad Sverige, med syfte att sprida kunskap om modernt träbyggande, en av styrelseledamöterna heter Mats Dahlström och är kommunpolitiker (c) i Falun. Varför är det viktigt för er att bygga i trä? – 2011 satte vi upp tre målsättningar. Först och främst vill vi vara en hållbar kommun, att bygga i betong är inte hållbart. Vi ville dessutom återskapa träprofilen i Falun. Sedan gruvepoken har vi fantastiskt fina träbyggnader, det arvet vill vi bygga vidare på. Sist men inte minst så handlar det om vårt lokala näringsliv. Runt oss finns starka företag kring skog, trä och byggande. Vi vill

driva möjligheten att använda materialet som finns runt omkring oss. Ni har g jort en strategi, gör den någon skillnad? – Absolut, vi har haft strategin sen 2011. Det vi byggt i egen regi sedan dess har vi byggt i trä. Strategin innebär inte ett absolut krav på trä utan att en prövning skall ske i varje enskilt fall. Det har blivit både skolor, förskolor och äldreboenden i trä. Det är vi väldigt stolta över, kom gärna på besök och titta! Vad blir nästa steg? – Just nu ser vi över strategin. Vi ser tydligt att hållbarhetsaspekten blir allt viktigare, om vi ska klara klimatmålen från Paris så måste fler börja fundera på träbyggande. Här finns en jättemöjlighet för svenska skogsägare och svensk skogsindustri.

Kan man som vanlig kommuninnevånare göra något för att påverka sin kommun att bygga mer i trä? – Jag tycker att du ska kontakta någon politiker som du har förtroende för. Politiker kan skriva motioner till fullmäktige. Jobba för att få opinionen och de avgörande personerna med dig. I de flesta kommuner finns också alternativet att skriva medborgarförslag. MARIE WICKBERG

FAKTA MEDBORGARFÖRSLAG De flesta av landets kommuner erbjuder möjligheten att lämna in medborgarförslag. Alla förslag behandlas av kommunfullmäktige. Undersökningar visar att upp till 30 procent av alla medborgarförslag bemöts med ett positivt beslut i kommunfullmäktige.

nya material

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

1. Hattar av PaperTweed, tvättbar i 40 grader. Prototyp finns redan idag framtagen.

2. Funktionströja för aktiva skogsägare.* 3. Snygg jacka av vindtät träbaserad textil. Ytbehandlad för att avvisa fukt.* 4. Bekväma och moderiktiga skor gjorda av träbaserad råvara.* 5. Handväska direkt från skogen, tillverkad av ett slitstarkt biobaserat material.*

* Dessa produkter finns inte i verkligheten. De är inspirationsexempel som Skogsindustrierna har tagit fram för investerare, såväl som för företag och offentliga forskningsfinansiärer. Det är en spännande framtidsbild med biobaserade förnybara material i centrum. Fler produkter hittar du på www.ekoportal2035.se

5. 1.

Källa: Skogsindustrierna, www.ekoportal2035.se

Kläder av skogsråvara Tänk dig att gå till närmaste butik och köpa kläder vars råvara kommer från träd från din egen skog! En kittlande men inte alls otrolig tanke. I FÖRRA NUMRET av Med Mellanskog berättade vi om Allvar Underwear, kalsonger som tillverkas av gran och tall från de ångermanländska skogarna, som säljs i exklusiva förpackningar på NK i Stockholm. Forskningen ligger långt framme när det gäller nya träbaserade textilmaterial. Det finns redan flera olika typer av cellulosatextilier ute på marknaden, de vanligaste är viskos, modal, rayon och lyocell. Produktionen av denna råvara kräver mindre vatten än bomull och träden som används är oftast odlade utan bekämpningsmedel.

Vackra träbaserade tyger

Träbaserade tyger har en vacker glans och ett fint fall. Tyget skrynklar oftast mindre än bomull och är lätt att få rent på grund av fiberns egenskaper. Träfibrerna är ännu inte lika starka som bomullsfibrer men utveckling pågår kontinuerligt. För att komma närmare en fossilfri framtid krävs nya produkter på marknaden. Nya produkter på marknaden

Skogsindustrierna har tagit fram en inspirationsportal med spännande möjliga

framtida innovationer. Låt dig inspireras av några exempel som inom en inte alltför lång tidshorisont kan finnas ute på marknaden i ditt närmaste köpcentrum. MARIA BERGENHEIM

FÖRDELAR MED TEXTIL AV TRÄFIBER • Liten markanvändning. • Liten kemikalieanvändning. • Liten vattenanvändning. • Låga växthusgasutsläpp.

återpl antering

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

Nu växer framtidstron – Vi har kommit över det värsta och glädjer oss åt att marken inte längre är svart, utan grön. Men det är ledsamt att skog som vårdats av generationer är borta. DET SÄGER LARS ÅKE ÅGREN som tillsammans med sin hustru Birgitta tog över fastigheten i Nyhyttan bara någon månad innan skogsbranden startade i närheten av Öjesjön i Västmanland, sommaren 2014. – Vi hade precis fått hjälp med en avverkningsplan när det började brinna. Avverkningarna skulle finansiera generationsskiftet efter Birgittas föräldrar som gick bort våren 2014, berättar Lars Åke Ågren. Nu står familjen istället mitt i föryngringsplaneringen. Drygt 100 000 plantor ska sättas på de 50 av fastighetens totalt 66 hektar produktiva skogsmark som är familjen Ågrens del av brandfältet. Redan nu i höst är det tänkt att barn och barnbarn ska gå ut med planteringsrör i hand. – Om man är med och förstår vilket jobb det innebär att plantera blir det lättare att ta ansvar för förvaltningen av skogen i framtiden, tror Lars Åke Ågren. Redan i maj 2016 inledde Mellanskog föryngringsarbetet på familjens fastighet. I allmänhet planteras tall, men i svackor och fuktiga partier passar granen bättre. Där vi står växer pigga tallplantor, cirka 2 300

Här var det grov skog före branden. Blåbärsris, mossor och lavar täckte alla stenar.

– Tänk att här där man nu kan se flera mil kunde man tidigare bara se 4–5 meter, säger Lars Åke.

stycken per hektar, som haft en behaglig sommar med lagom mycket regn och inte alltför höga temperaturer. En regnfattig, varm sommar hade torkan annars kunnat vara ett problem. När vinden får fritt spelrum på brandfältet torkar marken snabbt ut, särskilt på de stora ytor där branden slukat inte bara mossa, lav, örter och ris, utan också det fuktighetshållande humuslagret. – Risken för torka är ett av skälen till att vi i Mellanskog varit försiktiga med att rekommendera sådd, säger Jan Ehnberg, skogsinspektor på Mellanskog. Inte heller naturlig föryngring är en del av föryngringsstrategin. – Efter branden var det svårt att se om tallarnas rötter var avbrända eller inte och utan ett fast rotsystem blir det stormfällning. Märgborren kan bli ett gissel på levande tallar och dessutom är det osäkert om industrin vill ta hand om brandskadat virke när det är dags att ta ned fröträden efter några år, säger han. Rotmurkla och snytbagge Totalt räknar Mellanskog med att 1,8 miljoner plantor ska sättas på medlemmarnas

mark i brandområdet. Till utmaningarna hör skadegörare som rotmurkla och snytbagge som kan döda plantorna. Eftersom alla plantor är behandlade med snytbaggeskyddet conniflex är det framförallt rotmurklan som skapat huvudbry. – Det är en svår avvägning mellan snabb föryngring med risk för rotmurkleangrepp eller att vänta och få en svårare plantetablering på grund av konkurrensen med gräs, mjölkört, hallon och lövuppslag, säger Jan Ehnberg. Dessbättre verkar faran för rotmurkleangrepp vara mindre än Skogsstyrelsen befarat och snart hoppas Mellanskog kunna blåsa faran över. Även om det är för tidigt att dra slutsatser om föryngringen av brandområdet som helhet, konstaterar Jan Ehnberg att Mellanskog valt en betydligt offensivare väg än den Skogsstyrelsen rekommenderade efter branden. – Och så här långt verkar vi ha varit lagom offensiva. Vi har inte gått på någon större mina ännu, vare sig när det gäller rotmurklan eller snytbaggen. Men jag är ödmjuk – ingen har facit ännu, det kan självklart dyka upp nya skadegörare. TEXT MALIN VON ESSEN FOTO LINDA ERIKSSON

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

återpl antering

FAKTA Mellanskogs föryngringsarbete i brandområdet Våren 2015 Planterad tall: 250 000 st. (cirka 115 hektar) Sådd: 25 hektar Våren 2016 Planterad tall: 300 000 st. Planterad gran: 100 000 st. Hösten 2016 Planterad tall: 300 000 st. Planterad gran: 50 000 st. Våren 2017 Planterad tall: 550 000 st. Planterad gran: 250 000 st. Totalt Planterad tall: 1 400 000 st. Planterad gran: 400 000 st.

Vill du läsa mer om dagarna som skakade Västmanland? Västmanland i lågor: en reportagebok om några dagar i slutet av juli och början av augusti 2014 – dagar som för alltid skall stå i glasklart minne hos västmanlänningarna. Av Jan Å. Johansson, Maire Martel. Beställ den på www.adlibris.com.

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

A83 HiTech 88 hk

+ fabriksmonterad frontlastare V36 Just nu pris från:

439.000:-

ÅRS

Standardutrustning. Pris exkl moms. Gäller t o m 2016-10-31. Traktorerna på bilderna kan vara extrautrustade. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se

YOUR WORKING MACHINE LH1608

VALTRA

FABRIKSGARANTI

Robust och kostnadseffektiv Låg bränsleförbrukning Kopplingsfri fram/back

artskyddsdirektivet

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

Artskyddsdirektivet – Med Mellanskog reder ut Liten, gråbrun och mycket social. Den lilla fågeln lavskrika har under sommar och höst hamnat mitt i den näringspolitiska debatten. Med Mellanskog reder ut varför. DET VAR I början av juni i år som två

Frågan är långt ifrån avgjord I fallet i Arbrå gjordes bedömningen att lavskrikans så kallade bevarandetillstånd på lokal och regional nivå kunde vara hotat. Med stöd i skogsvårdslagen och miljöbalken beslutades därför att förbjuda avverkningen. Även om fågelarten i sig inte är det minsta hotad vare sig på svensk eller på global nivå, kan den enligt myndigheternas bedömning alltså vara det lokalt – och därmed motiveras förbudet mot skogsbruksåtgärder. Men varför gavs ingen ersättning? Om användning av mark försvåras genom myndighetsbeslut ska markägaren som regel ha rätt till ersättning – men om inskränkningen sker på grund av fridlysta arter är det enligt praxis en del av den så kallade ”allmänna

here se A splun d TO T

Lavskrikan är inte hotad Beskedet beskrevs av Mellanskogs ordförande Karin Perers som fullkomligt horribelt och skakade skogssverige. Med stöd av LRF Skogsägarna och Mellanskog kommer ärendet nu att drivas vidare rättsligt. Men hur kan det komma sig att en fågel som förekommer i ett område från Norge till östra Sibirien, som inte är utrotningshotad, inte finns på någon rödlista, kan motivera ett gigantiskt intrång i privatpersoners rätt att bruka sin mark?

Trots att lavskrikan inte bedöms vara hotad är den skyddad genom flera olika lagstiftningar, med sin grund i EU-direktiv. Den svenska tolkningen av direktiven ger enskilda fåglar, och den plats de lever i, ett mycket långtgående skydd.

Mellanskogsmedlemmar i Arbrå, utanför Bollnäs, fick beskedet från Länsstyrelsen att deras planerade avverkning sannolikt inte skulle godkännas, med hänvisning till att lavskrikan hade sitt allra sydligaste utbredningsområde i just dessa trakter. I slutet av sommaren meddelade Skogsstyrelsen det slutgiltiga beskedet, avverkningen förbjuds. Ingen ersättning betalas ut till markägarna.

Marie Wickberg Kommunikationschef Mellanskog

hänsynen” – och sådan hänsyn bedöms inte vara berättigad till ersättning. Tilläggas bör att samtliga vilda fåglar i Sverige är fridlysta. I förlängningen kan beslutet med andra ord innebära att fågelarter, där det finns risk för att en lokal population hotas, kan stoppa skogsbruk utan att markägaren ersätts. Konsekvenserna riskerar att bli enorma, både för privatpersoner och för Sverige i stort. En liten ljusglimt finns dock i mörkret. Dagarna innan Skogsstyrelsens besked om förbud mot avverkningen i Arbrå skickade myndigheten tillsammans med Naturvårdsverket en uppmaning till regeringen om en utredning för att säkerställa att lagstiftningen är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Frågan är med andra ord långt ifrån avgjord och den lilla fågeln lär fortsatt vara het i den skogspolitiska debatten. MARIE WICKBERG

DET HÄR GÖR MELLANSKOG • Tillsammans med LRF Skogsägarna utgör vi ett stöd för markägarna som driver frågan rättsligt. • Opinionsbildar genom debattartiklar och inlägg. • Påverkar beslutsfattare och myndigheter för att förklara konsekvenserna av beslutet.

jaktarrende

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

Viktigt att skriva bra avtal när du upplåter jakt Det är många markägare som inte jagar på sin mark. Därför upplåts ofta jakt via avtal till utomstående.

GAMLA AVTAL ÄR ofta skrivna så att

markägaren inte har möjlighet att påverka jaktens omfattning och inriktning. Om det blir stora viltskador i jord- och skogsbruk måste avtalen skrivas så att skador minimeras. LRF avråder därför från muntliga avtal. LRF har tagit fram en mall för jaktavtal där markägaren kan förbehålla sig rätten att företräda sin mark, om marken ingår i någon

form av jaktlig samverkan, och kan skriva in villkor för att undvika svåra viltskador. Observera att avtal om jaktupplåtelser som omfattar minst ett år förlängs automatiskt, om inte uppsägning sker senast sex månader innan avtalstidens utgång. Mallen för jaktavtal är ett exempel på hur avtal kan skrivas. Du som använder mallen måste vara uppmärksam på att den kan be-

höva anpassas till varje individuell situation och att användning sker på eget ansvar. Är du tveksam bör du söka professionell rådgivning, till exempel hos LRF Konsult. Sådan rådgivning är inte kostnadsfri. Du hittar mallen på www.lrf.se under rubriken ”Politik och påverkan” och vidare till ”Jakt och vilt”. ANDERS WETTERIN, jakt- och viltexpert LRF

skogsku n sk ap som faller i glöm sk a

Kluvna stängselstolpar FÖRR VISSTE MAN hur viktigt det var att staketen var väl fungerande och att de höll under lång tid. Därför klöv man stängselstolpar (företrädesvis av ek) istället för att såga. Du har säkert sett de gamla stolparna som fortfarande står kvar i de gamla hagmarkerna och längs rågångar och gränser mellan skog och betesmark. Det som karakteriserar de kluvna stolparna är att de följer trädets naturliga fibrer vilket gör att de ofta är ojämna till sin form. Fördelen med att klyva istället för att såga är att du behåller fibrerna i trädet intakta vilket gör att vattnet inte tränger in i fibrerna och får stolpen att ruttna. Det motsatta sker med en sågad stolpe där man sågat av och öppnat fibrerna där det blir fritt för vattnet att tränga in. En kluven stolpe kan stå i markerna upp till hundra år och har med varje stolpes unika form en given plats i landskapet. JOHAN NILSSON

samverk ansprojekt

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

Dialog utvecklar avverkningsuppdrag En öppen, nyfiken skogsägare och en utvecklingsinriktad entreprenör vill öka lönsamheten i avverkningsuppdraget – i alla led! DET BÖRJADE FÖR ett par år sedan när

Krister Skarin, markägare och förtroendevald och Kolbjörn Kindströmer, avverkningsentreprenör, markägare och förtroendevald i Mellanskog, började diskutera kvalitet och produktivitet i avverkningsuppdraget. Visionen om att en bredare dialog skulle kunna föra utvecklingen framåt ledde till förslag om en arbetsgrupp där markägare, skogsinspektor, produktionsledare, entreprenör, åkare och virkesområdeschef skulle kunna samverka. Tanken är att sprida resultatet till hela virkesområdet. Målet är att höja lönsamheten i alla led genom att utveckla kommunikationen och förståelsen för varandra, ta tillvara allas kunskaper och på så sätt förebygga flaskhalsar och undvika driftstopp, säger Kolbjörn Kindströmer.

Dialog för ökad lönsamhet Gruppen har hittat flera frågor där man tillsammans kan göra skillnad. Det handlar bland annat om att förbättra innehållet i traktdirektivet för att underlätta för avverkningsledaren och att försöka komma ifrån problemet med trånga avlägg som ofta är ett hinder för både skotaren och åkaren. Mikael Larsson, från Mellanskog i Örebro, berättar att arbetsgruppens drivkraft är att stärka den långsiktiga lönsamheten i medlemmarnas skogsföretag. Han tycker att dialog i brett forum ger goda möjligheter att ta tillvara olika perspektiv på sakfrågorna. Det utvecklar verksamheten. Virkesområdet behöver förbättra lönsamheten och vi har inte råd att missa, vi måste optimera hela kedjan från skogsägare till entreprenör och våga sätta ned foten, till

exempel när det gäller trånga avlägg och dåliga vägar, förklarar Mikael Larsson. Det är lätt att känna synergieffekterna när alla möts! De problem som tas upp i gruppen stämmer med verkligheten och när vi börjar prata med varandra kommer vi igång och hittar sätt att lösa problem långsiktigt, fortsätter Mikael. Få förståelse för helheten Markägaren Krister Skarin har lärt sig mycket av samarbetet och uppmanar markägare att ta vara på dialogen med skogsinspektorn inför avverkning. Det blir lättare att se helheten när man förstår varför skördaren apterar si eller så, hur sorteringen sker på avlägget och varför det behövs så stor plats för virket. Då kan det också bli lättare att förstå hur en kostnad kan ge vinst i slutänden. MALIN VON ESSEN

FOTO Malin von Essen

Arbetsgruppen träffas regelbundet för att diskutera utvecklingsfrågor. Mikael Larsson, skogsinspektor; Kolbjörn Kindströmer, avverkningsentreprenör; Axel Sjölin, produktionsledare; Patrik Larsson, åkare; Krister Skarin, markägare och Viktor Svensson, skogsinspektor.

digital skogsägare

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

Skoglig och ekonomisk koll med Digital Skogsägare – Det är väldigt enkelt. Numera ligger jag ofta till och med före med bokföringen! Börje Norfelt i Bollnäs är mer än nöjd med LRF Konsults och Mellanskogs nya tjänst Digital Skogsägare. – Nu har jag väldigt bra koll på mitt skogsägande. DET ÄR EN solig förmiddag i augusti när

Börje får besök av Mellanskogs skogsinspektor Anders Englund och LRF Konsults Tomas Lusth. Börje har sedan några år haft kontakt med dem båda för att för få råd och hjälp med de skogliga respektive ekonomiska delarna av sitt skogsägande. Börje är 67 år och har haft skog sedan 1982. Det är ett skifte på cirka 75 hektar. Han är mycket intresserad av sin skog, vistas

ofta i den och utför de flesta åtgärder själv. – Det är jätteroligt att gå i sin egen skog, att se hur den utvecklas, men jag ser ju mycket som ska göras också, säger han med ett skratt. Att Börje är medlem i just Mellanskog är ett arv från pappan som var med och startade Gävleborgs och Härjedalens skogsägarförening, som så småningom blev en del av Mellanskog.

FOTO Carlo Laszlo

Tomas Lusth, LRF Konsult, Börje Norfelt, skogsägare och medlem och Anders Englund, skogsinspektor.

Likt de flesta skogsägare är Börje också egen företagare. Han skötte bokföringen själv med ett avancerat bokföringsprogram. Digital Skogsägare är en del i den större tjänsten Mitt Kontor från LRF Konsult. När tjänsten Digital Skogsägare lanserades av LRF Konsult i höstas tyckte Börje att den erbjöd så många fördelar att han vid årsskiftet valde att prova den gratis en månad. Han kan logga in på sitt konto från sin dator, surfplatta och mobil. En av flera tjänster i Digital Skogsägare är just bokföringen. – Det är mycket enklare än det jag hade förut, konstaterar Börje. Numera loggar jag in mycket oftare och sköter bokföringen nästan varje gång jag betalar räkningar. Enkelt att komma igång och börja använda Tomas från LRF Konsult framhåller just enkelheten i bokföringsprogrammet som ingår. – Det är faktiskt så enkelt att även den som aldrig bokfört kan börja direkt. En stor fördel är att det är väldigt lätt att lägga in fakturor och kvitton i bokföringen genom att till exempel fotografera dem med mobilen och koppla till bokföringsordern. När skogsägaren gjort klart bokföringen kan Tomas logga in på samma konto. – För dem som är ovana i början kollar jag att de har gjort rätt. Utifrån bokföringen gör jag bland annat bokslut och deklaration och vi kan båda skriva ut till exempel momsrapporter, balans- och resultaträkningar. Tomas betonar att rådgivningen, som också ingår, är en viktig del av tjänsten. – Tanken är att jag har ett möte med

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

digital skogsägare

FAKTA Grundpaketet Digital Skogsägare innehåller: • Digital bokföring. • Skatteplanering • Möjlighet att ta bilder av, eller e-posta in kvitton/ fakturor och därmed knyta verifikationen direkt till bokföringen. • Genomgång av bokföring och verifikationer. • Bokslut och deklaration. • Rådgivning kring bokföring och deklaration. • Utbildning och support. • Specialanpassade rapporter. Medlemmar i Mellanskog som tecknar Digital Skogsägare får även: • Två års fri ajourhållning av sin skogsskötselplan. • Årlig fri uppdatering av åtgärdsförslag under de två första åren. • Skogsskötselplanen i Medlemsappen. • Samlad årlig skoglig och ekonomisk rådgivning av två rådgivare med expertkunskap. • Allt samlat på Medlemswebben, som skogsskötselplan, merkonto, aktuella kontrakt, årsredovisning och inloggning till Mitt Kontor och Digital Skogsägare. Kostnaden för både grundpaketet och de tjänster Mellanskog erbjuder är 399 kronor i månaden.

skogsägaren på höstkanten för att gå igenom året och vad som är på gång kommande år, för att på så sätt fatta de bästa ekonomiska besluten inför deklarationen. För en skogsägare hänger beslut om åtgärder i skogen, inköp och försäljning tätt ihop med ekonomiska beslut och resultat. Detta är något som Mellanskog tagit fasta på när man för några veckor sedan lanserade Digital Skogsägare. Skogen och ekonomin hänger alltid ihop Anders, skogsinspektor på Mellanskog berättar: – Nu erbjuder vi Mellanskogs medlemmar allt det som finns i LRF Konsults utbud, plus en rad tjänster som är till stor nytta och fördel för just skogsägare. Han nämner bland annat två års fri ajourhållning av skogsskötselplanen, om den är upprättad av Mellanskog och högst fem år gammal, samt årlig fri uppdatering av åtgärdsförslag. – Men det kanske bästa med att teckna Digital Skogsägare genom Mellanskog är att skogsägaren då får allt samlat på ett ställe, betonar Anders. Dels den skogliga delen, dels den ekonomiska. För Börje blir det en fördel att båda experterna

får insyn i hela hans skogliga engagemang. – Den skogsägare som funderar över en åtgärd kan diskutera den med oss på Mellanskog och då har LRF Konsult direkt tillgång till alla fakta och kan ge bästa ekonomiska råd, förklarar Anders. Självklart har skogsägare också stor nytta av den här tjänsten också vid olika större åtgärder, som vid försäljning av en fastighet eller vid ett arvsskifte. Anders menar också att tröskeln för att komma igång med Digital Skogsägare är mycket låg. – För den som kan skriva på en dator och skicka e-post så är det här lätt. Och om man har några frågetecken så ingår också utbildning och support. Tomas tar vid igen: – För många skogsägare som inte är lika insatta i sitt skogsägande som Börje är nyttan av att ha tjänsten ännu större. Med den här tjänsten får de enkelt full koll och allt samlat på ett ställe. Anders håller med och tillägger: – Med Digital Skogsägare får skogsägaren råd om både skogliga och ekonomiska åtgärder i rätt tid. Vi kan även boka gemensamma möten för att diskutera fram vad som är bäst för den enskilde skogsägaren. CARLO LASZLO

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

ny sbo-ordförande FOTO Maria Stenberg

Anders Bengtsson, uppfinnare, skogsägare och ny sbo-ordförande

Ny sbo-ordförande i Södra Värmland I ANDERS BENGTSSON har Mellanskogs skogsbruksområde Södra Värmland fått en ny ordförande. – Det känns hedrande, viktigt och väldigt roligt att få det här förtroendet, berättar Anders. Inte minst i en tid när äganderätten och rätten att själva få bestämma hur vi ska bruka våra egna skogar är under attack. Det är som om en del människor tror att om vi bara låter allt vara, så kommer allt att se ut och förbli som tidigare. Skogen är en film och inte ett fotografi. Och vi kan inte trycka på paus. Frågan är hur vi bäst ska förhålla oss till det. Jag är övertygad om att den enskilda skogsägaren med stöd av beprövad teknik och forskningens framsteg är bäst lämpad att avgöra det. Att vissa företrädare från politiskt håll

vill detaljstyra och skapa stora reservat är inte att göra skogen och miljön några tjänster, tvärtom. Det här måste vi bli ännu bättre på att förklara för ett alltmer urbaniserat Sverige, fortsätter han.

Skogen är en film och inte ett fotografi. Och vi kan inte trycka på paus. Tips till höstrusket – Kultur! I alla dess former. Teater, film, böcker, utställningar och musik. Det är det bästa sättet att få nya och andra insikter. Och få reda på hur andra ser på oss.

recept Supergoda älggrytan med lingon och kantareller 6 port Grytan innehåller ganska många kryddor, men de flesta har du hemma. Älgköttet kan förstås ersättas med annat viltkött. 2 gula lökar  4 vitlöksklyftor 1 kg högrev av älgkött eller annat vilt  margarin eller smör att steka i  salt och peppar  2 msk vetemjöl  5 dl vatten  4 dl rödvin 2 msk viltfond eller kalvfond 4 lagerblad 10 enbär  1 tsk paprikapulver  1 tsk timjan  1 tsk rosmarin  1 tsk mald koriander  2 msk finhackad färsk salvia  4 dl vispgrädde  1 dl lingonsylt Garnering: 150 g kantareller, margarin eller smör, salt och peppar, ½ dl lingon och några salviablad.

Hacka löken och pressa vitlöken. Skär köttet i 3 x 3 cm stora bitar. Stek lök, vitlök och kött i margarin eller smör i en stekpanna. Löken ska bli mjuk och glansig och köttet ska få färg. Stek lite i taget och lägg över det i en gryta allteftersom. Strö över vetemjölet och rör om ordentligt. Vispa ur stekpannan med lite av vattnet. Tillsätt skyn, resten av vattnet, rödvin, viltfond, lagerblad, enbär, paprikapulver, timjan, rosmarin, koriander och salvia till grytan. Låt älggrytan koka under lock i 2 timmar. Avsluta med att tillsätta vispgrädde och lingonsylt. Smaka eventuellt av med mer salt. Om kantarellerna är stora – dela dem en eller två gånger. Stek kantarellerna, hälften åt gången, på hög temperatur i en stekpanna. Salta och peppra. Strö kantarellerna och lingonen ovanpå grytan. Servering: kokt potatis eller potatismos, och en sallad.

Matskribenten Kristina Eriksson har samlat 55 smakrika, mustiga och nyskapande grytor, långkok och allt-i-ett-rätter i sin nya bok. Grytor med kött, kyckling och vilt, grönsaksgrytor och fiskgrytor – plus några snabba, goda wokar och ugnsrätter! Till många av recepten kommer också tips på goda röror och andra tillbehör. Antal sidor: 112. Förlag: Bokförlaget Semic. Författare: Kristina Eriksson. Fotograf Åsa Dahlgren. ISBN 9789155262112

mell anskogselmia

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

Familjär stämning på mässa med tema i tiden Under två av sommarens sista dagar gick MellanskogsElmia av stapeln. En skogsmässa med stort utbud av skoglig teknik och tjänster. Men också med ett samhällsaktuellt tema ”Hållbarhet – från klimat till skogsägande”. Utöver detta samlades många barn på ”Lilla MellanskogsElmia”. FOTO Mellanskog och Länsförsäkringar

privata skogsägare ska sträcka på sig och vara stolta när det gäller hållbarhetsfrågan. – En skogsfastighet på 50 hektar klimatkompenserar för 40 personer varje år, år ut och år in. Det är inte alla enskilda företagare som kan visa upp det! säger hon. Nytt medlemserbjudande släpptes

Lena Ek, ordförande Södra.

Johan Litsmark och Pär Holmgren.

Över 140 utställare fanns på plats under MellanskogsElmia. Fredrik Rosén som är mässansvarig på Mellanskog tycker att det blev två lyckade dagar. – Vi är väldigt nöjda med inramningen av årets mässa. Jag hoppas att våra besökare fick med sig inspiration och lite nytänkande i sitt eget skogsägande, säger han. I Mellanskogs monter lanserades det nya medlemserbjudandet Digital Skogsägare, en bokföringstjänst tillsammans med LRF Konsult. I övrigt fanns Mellanskogs experter på skogsskötselplaner på plats och även personal som berättade mer om Skonsam Drivning. Nytt för i år var också barnhörnan med pyssel och lek för de minsta mässbesökarna. MARIA BERGENHEIM

ÅRETS UPPLAGA AV MellanskogsElmia

Viktigt med mångfald i skogen

bjöd på vackert väder och både besökare och utställare upplevde en nästintill familjär stämning bland montrar och maskiner. I år handlade temat om hållbarhet och skogens roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. En av föredragshållarna var Lena Ek, Södras ordförande. Hon menar att skogens produkter kommer att vara helt avgörande i den här frågan. – Två av världens största miljöproblem handlar om transporter och mikroplaster som flyter runt i världshaven. Vi behöver ersätta dessa med förnybara produkter från skogen, säger hon.

Ytterligare två som talade på temat var naturskadespecialisterna Pär Holmgren och Johan Litsmark från Länsförsäkringar. Förändrade klimatzoner med högre medeltemperaturer till följd är något som både skogsbruket och den enskilde skogsägaren måste förhålla sig till. – Som enskild skogsägare går det att påverka för ett hållbart skogsbruk bland annat genom att jobba aktivt med mångfald i skogen och i brukandet, säger Johan Litsmark. Lena Ek håller med om att klimatet är en viktig fråga som familjeskogsbruket kontinuerligt jobbar med. Hon tycker också att

Björnen Melle fick många kramar under mässans två dagar.

VINNARE I BARNTÄVLINGEN Lukas Eriksson, Sala, 7 år Charlie Lundmark, Västerås, 6 år Linnéa Rask, Österbybruk, 9 år. Grattis, vi skickar hem varsin biobiljett till er!

Gödsla!

Sälj för dubbla produktionskostnaden. Rätt gödsling i rätt bestånd gör att du kan producera virke för 200 kr/m3 och sälja för ett rotvärde på 400! Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt. Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.

Nyhet! Moheda 121 ND - skogsvagn med navmotordrift. • Kraftfull navdrift • Kraftfull navdrift • Intelligent styrsystem ger en enkel och bra • Intelligent styrsystem ger en enkel och bra funktion funktion • Frikopplande hjulmotorer vid högre farter • Frikopplande hjulmotorer vid högre farter • Säkerhetsfunktioner som motorbroms och • Säkerhetsfunktioner som motorbroms och hashastighetsreglering tighetsreglering • Fram-back funktion samt differential• Fram-back funktion samt differentialfunktion funktion som standard som standard • Man kan montera kedjor eller band • Man kan montera kedjor eller band • Normal boggiefunktion ger lågt rullnings• Normal boggiefunktion ger lågt rullningsmotmotstånd och goda klättringsegenskaper stånd och goda klättringsegenskaper

Vagnen har en ren design med väl skyddad slangdragning. Styr- och kranventil i kranpallen. Moheda 121 ND kan utrustas med flera olika kranalternativ. Du hittar mer information på www.mohedasystem.se

FTG Cranes AB Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

medlemserbjudande

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

FOTO MÄLARENERGI

Mälarenergi använder förnybara energikällor och bedriver ett naturvårdsprojekt tillsammans med SLU för att bevara den ekologiska mångfalden i sina vattendrag. Sedan 2002 är Mälarenergi miljöcertifierade enligt ISO 14001.

Utnyttja dina medlemsförmåner Som medlem i Mellanskog har du tillgång till en rad medlemsförmåner. Förutom våra skogliga tjänster och rådgivning kring ekonomi och juridik har vi också samarbeten med flera aktörer och företag som är av intresse för skogsägare. I FÖRRA NUMRET berättade vi om Skogma där du kan handla saker till skogsbruket och friluftslivet med rabatt. Här berättar vi mer om samarbetet med Mälarenergi som ger dig som medlem rabatt på el. – Vi vet att skogsägare ofta är mycket miljömedvetna och därför känns det extra bra att kunna erbjuda Mellanskogs medlemmar el i fasta och rörliga avtal med 100 % el från vattenkraft som i första hand produceras i någon av våra 42 vattenkraftstationer. Vi värnar om den småskaliga vattenkraften där hänsyn tas till ekosystemet i den närliggande miljön, berättar Josefin Sjöström som är kvalitetsutvecklare på Mälarenergi Elhandel. Några av våra kraftstationer har även försetts med fiskvägar för att möjliggöra för fisken att passera kraftstationen i

båda riktningarna utan att riskera att fastna i turbinerna. El från solen

– Den som tecknar avtal med oss och vill bidra ytterligare till en hållbar energiproduktion kan lägga till sol till avtalet. Då får man en egen solcellspanel i vår solpark och är med och bidrar till en ljusare framtid för en hållbar energiproduktion. Har man en egen solcellsanläggning köper vi gärna elen som produceras, förklarar Josefin Sjöström. Mälarenergi betalar nämligen dig som mikroproducent lika mycket för elen som du matar ut på elnätet som vi tar betalt av våra kunder, avslutar Josefin. (mer information om sol hittar du på malarenergi.se/solsidan)

Josefin Sjöström

DU HITTAR INFORMATION OM VÅRA ERBJUDANDEN PÅ VÅR HEMSIDA. www.mellanskog.se/medlemskap/ medlemsformaner

MARTIN EKMAN

Ett klimatsmart elavtal

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

Pengar på skogskontot? - Investera i vindkraft! Eolus erbjuder investeringsmöjlighet i vindparker. Vi säljer både andelar i vindkraftverk samt hela verk och parker. För mer information kontakta oss! Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com

Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

Mikael Henriksson 010-199 88 40 mikael.henriksson@eolusvind.com

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

f råga skogsi n sp ektor n

Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlemma är välkomna att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer, som också kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden. Vill du ställa frågor till kommande nummer är det bara att skicka e-post med dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Måste vi ta ut GROT från hygget, det ger ju nästan inget netto?

Namn: Ulf Berglund Virkesområde: Södra Dalarna Favoritträd: Rönn, dels för att den är vacker och dels för att den är nyttig som mat för många djur. Blir glad av: När jag umgås med min familj. Vackert väder. God mat. Gillar att göra på fritiden: Jakt och motionsidrott. Husrenovering. Drömresa: Fiskeresa till Nordnorge. Bäst med Mellanskog: Genom att vi är så många medlemmar så står vi starka tillsammans. Och genom att vi är det så kan vi ta tillvara mindre skogsägares intressen på ett bra sätt. Medlemmarna är ju Mellanskog och på så sätt mina och mina kollegors uppdragsgivare och inte kunder, vilket också känns bra.

Att ta ut GROT är naturligtvis frivilligt, men oftast är det en bra idé om skotningsavstånden är måttliga. Lite intäkter ger det, men framför allt ger det en bra miljö för de nya plantorna. Det blir lättare att markbereda och plantera direkt, och en bra och tidig start är en stor fördel i konkurrens med gräs och lövsly. Åtminstone på medelgoda till bördiga marker.

Nu när min tallskog är avverkad vill jag plantera, men tallplantor blir väl bara älgmat. Är det inte bättre att vi planterar gran istället?

Älgskador är ett problem, men jag rekommenderar ändå inte att anlägga granskog på tallmark. På lång sikt ger det betydligt sämre tillväxt. Fröträd är ibland en bra lösning genom att man kan få så många plantor att det inte gör något att älgen betar många av dem. Förutsättningen är dock att det finns lämpliga fröträd som är vindtåliga och ger mycket frö. Om fröträd inte fungerar är mitt råd att plantera en blandning av tall och gran. Då får vi förhoppningsvis en blandskog där tallen sedan kan gynnas i röjning och gallring. Och om tallen ändå blir betad får vi en granskog, vilket är bättre än ingen skog alls.

Jag vill inte avverka min gamla granskog, kan vi inte gallra en gång till istället?

Nej, om granskogen blivit gammal ska den inte gallras mer. Gallring görs för att skapa och bibehålla en god värdetillväxt, och en gammal välgallrad granskog reagerar inte positivt på en gallring. Tänk på den som ett bankkonto som givit god ränta under många år, men där räntan nu är dålig eller ingen alls. Det är dags att skörda hem kapitalet genom att avverka skogen.

SKOGSINSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND… Hösten bjuder på många fina dagar när vädret är lämpligt för att besöka sin skog. Sommarens insektsplåga är över, när lövfällningen ägt rum är sikten god, och ännu är det ett tag kvar till snön. Passa på att promenera och titta på hur skogen mår. Är det dags att röja eller gallra? Har planteringen blivit lyckad, eller ser du behov av hjälpplantering till våren?

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

Det kompletta skogsprogrammet Skogsvagnar med centrumeller dubbelram 5-14 ton • Vik- eller parallellkranar 3,9-9 m • Ram eller boggiestyrning • Pulverlack och högkvalitetsstål •

0935-399 00

info@trejon.se

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT KAN ANVÄNDAS AV ALLA!

Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är Europas mest använda viltskyddsprodukt.

korsord

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

ÅTLÖJE LÄNGRE MÄRKE HAR PÅ UPP I RETUR- BLÅSTEN BENSINLANDET BREV ORSAKAT STATION

STERILISERADE MATTAT

DOLDE BLÅBÄREN SISTA & FÖRSTA TACKORNA

HYPNOS KÄNNS I SKOGEN

OXUDDE 1028

CIRKUS ÖPPNAT PÅ VID GAVEL

I ROPET

HURRAN OCH PETTERN

INITIATIVKRAFT

LINDA

UTSTYRSTRECK SELN

MÅTT PÅ KUBIKMETER I SKOG

STORMAR

DINERADES

SVAVEL

MOTAS I GRIND ARSENIK

SYRE OCH ARGON

GOLF

UPPGIFTER

RIKE MED STORA PROBLEM VASSBÅT

DISPONIBEL SKÅDISLENA

LUFTSPJÄLLET

HALLÅ SALVOR FRÅN BÖSSOR

GURU

HULDRA

VATTEN

FESTLIGT MED PENDYL

SKÄLVER FOGMASSAN

SPRÄTTHÖK

STORBRITANNIEN INSATS

DET ÄR AKTUELLT

GICK BORT BESITTNINGARNAS

KEJSARE

BARRSKOGSNUNNAN

BRINGA

SCIENCE FICTION

SPISAR KOSTMETOD

SKÄREN

LÄKEMETOD

LIST OCH HJÄRNTRUST

KAN TVILLINGAR VARA

SKOGSSCENERI

SKA ENDPLATS I LEDA TILL LONDON MÅLET

OSPLATS GESÄLL LANDGÅR I TUNGA LEDNINGEN DANSKÖ

INTE NI OCH VARSKO

HAR SIN EGEN SOMMARVISA

SES STUNDOM GODIS

SAM- HANDLAS MED I MAN- BRASILIA FOGAD ÄGA

PYSSLA NICKEL OCH VILLE KNÅPA LEINO BLIR OFTA TILL TÄNDSTICKOR

VOLYM- MISSEN TÄNKT

BEDYRA FÖRSYNT

BLAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut fem stycken pannlampor. Pannlampan lyser upp alla dina utomhusaktiviteter och väger nästan ingenting. Perfekt nu när mörkret kommer smygande tidigare och tidigare om dagarna. Från svenska tillverkaren Silva. Mejla orden som bildas i de gröna rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 25 oktober.

Vinnare nr 3 Vi har dragit fem pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner boken ”Om konsten att odla det omöjliga” av Peter Englander. Grattis! Enar Augustsson, Östersund, Göran Jonsson, Gävle, Karin Berglund, Mockfjärd, Göran Jönsson, Dala-Husby, Eva Fält Gustavsson, Kungsör, Gunnar Nilsson, Funäsdalen Rätt svar i förr numret är: byggnad med anor, klenshyttevatten och rekordartad fångst

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

trädgårdskrönika

Elin

SKÖRDEFEST!

Ider s

öm

Nypon

Dags att skörda!

Bladkål

Så höstfixar du i trädgården Sommaren är underbar, men kort. För oss som har blommor, grönsaker och jordgrävning som hobby är den kanske lite extra jäktig. Därför får du idag mina bästa tips för att få ut så mycket som möjligt av de varma månaderna i trädgården. TEXT & FOTO: ELIN IDERSTRÖM, MELLANSKOGOCHGARD.BLOGSPOT.SE

pumporna och squashen innan frosten biter för hårt. Växthuset ska tömmas. Små gurkor blir fina pickles och gröna tomater mognar sakta på ett fat i köket. Passa på att samla fröer när du tar de sista turerna i köksträdgården. Skörda inte precis allt dock. Många kallvädersväxter trivs fint i den svenska hösten. Kål, bondbönor, persilja, dill och många sorters sallat med mera kan stanna ute i landet en liten stund till. Grönkål klarar att stå kvar hela vintern. Akta bara så inte harar och rådjur hinner först. Skörda också äpplen, nypon och rönnbär om du har chansen.

bra att göra direkt på gräsmattan. Är du orolig för ogräs kan du bottna med ett lager tidningar. Försök att varva kolrikt material som bruna löv, flis och grenar med kväverik, grön växtmassa. Lägg det grövre längre ner och det lättare högre upp. Det är viktigt att det blir en rejäl mängd, högen får gärna vara en meter över marken eftersom den kommer att sjunka ihop över vintern. Till våren kan du plantera kåleller squashplantor i din kompostlimpa. Skopa med en liter jord och en giva gödsel i planteringhålet bara. Fortsätt täck med organiskt material och efter ett par säsonger har du den finaste mullrika jorden att odla vad du vill i.

Bygg en kompostlimpa Finns det mycket rester av växter, löv och gräsklipp kan det användas till en kompostlimpa. Det är ett väldigt enkelt och fiffigt sätt att fixa mer odlingsyta utan att gräva eller köpa jord. Lägg materialet i en stor hög. Det går

Höstsådd Det går alldeles utmärkt att plantera rosor, perenner, träd och buskar på hösten. Glöm inte heller vitlöken och alla vackra vårlökar! Om du vågar kan du så många av nästa års grönsaker redan nu. Morot, sallat, spenat,

DET ÄR DAGS att plocka in de sista

persilja, dill, rädisor och många sommarblommor fungerar fint att höstså. Sätt dem inte för tidigt bara, det är inte meningen att de ska hinna gro i år. Odlingsbädden ska helst vara upphöjd och lucker så att det inte samlas vatten som fryser. Fröerna sås som vanligt. Täck jorden och lägg gärna på ett kompostgaller eller något liknande skydd mot grävande djur. I mars, april tar du bort täckningen, ser det gröna spira och njuter av att du lurat den stressiga våren på ett arbetsmoment.

TRÄDGÅRDSKALENDERN OKTOBER OCH NOVEMBER • Skörda frukt och grönsaker. • Samla fröer. • Kratta löv. • Ta hand om växtrester. • Klipp ner jordgubbsplantor. • Täck bar jord.

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

vd-krönika

Med mål i sikte SOMMAREN LIGGER BAKOM oss och vi har en skön höst framför oss. Mellanskog har avslutat det första halvåret och är inne på den andra halvan av året. Vi är nöjda med resultatet för de första sex månaderna, och fortsätter att arbeta mot våra gemensamma mål; att återställa insatskapitalets värde, och att stärka den långsiktiga lönsamheten i våra medlemmars skogsföretag. Vi har arbetat med dessa mål sedan vi satte vår affärsplan i sjön för två år sedan. Vid årsskiftet var knappt hälften av målet om återställt insatskapital uppnått och med vårt rörelseresultat på 27 miljoner kronor kommer vi ytterligare ett steg närmare. Vårt delägda sågverksföretag Setra Group AB redovisar dessutom ett rörelseresultat på 76 miljoner kronor för första halvåret. Totalt har 2016 startat hyggligt och det är vi glada för. Med mål om ökad lönsamhet Att ha tydliga mål som alla i Mellanskog siktar mot är viktigt. De ska leda oss att göra rätt saker och rätt prioriteringar när vi står inför olika val. Vi ska alltid välja det som är mest värdeskapande för våra med-

lemmar och skogsägare. Med mål i sikte arbetar vi hela tiden för att sänka kostnaderna för de värden som skogsråvaran skapar. Det handlar till exempel om att minska våra logistikkostnader. Det kan också gälla att förbättra våra intäkter genom aptering så att vårt virke blir mer värt för kunden. Inte minst gäller det för virket som Mellanskog levererar till Setra där vi dessutom får del av förädlingsvärdet. Det finns med andra ord många kranar att skruva på i kedjan från kontraktet med den enskilde skogsägaren fram till leverans av virke till kund. En förening är vi tillsammans Ibland får jag frågan om det är bra att Mellanskog tjänar pengar? En del är oroliga att det skulle gå ut över medlemmarna. Mellanskog är en ekonomisk förening som ägs av medlemmarna. En ekonomisk förening är vi tillsammans. Om man då skapar värden i föreningen så tillfaller det medlemmarna – alltså dig som är medlem. Det finns ingen skillnad mellan Mellanskog och medlemmarna. I andra virkesköpande bolag däremot, stannar vinsterna någon annanstans, hos aktieägarna. Tjänar Mellanskog

pengar tjänar du som medlem pengar och ingen annan! Klarar vi att återställa insatskapitalet så kan vi dessutom arbeta med fler ”instrument” som till exempel efterlikvider, ränta på insatskapital och insatsemission. Med mål i sikte arbetar vi på Mellanskog med att ständigt förbättra oss för att skapa värden för dig som skogsägare och medlem. Det är en spännande resa som bara har börjat. Tillsammans samverkar vi och formar framtiden! Hälsningar STURE KARLSSON, VD

fr ån skogen

M E D M E L L A N S KO G N R 4 , 2016

Stort intresse för skog, natur och miljö bland allmänheten På plats fanns också maskinfirmor som visade motorsågar, fyrhjulingar och det senaste som kommit till användning i skogen, nämligen lågflygande drönare som ger bra bilder av skogstillståndet. Och för barnen fanns ponnyridning att pröva på längs de fina stigarna – En mycket givande dag där vi lärt oss mycket om skog och natur, recenserade en av de många barnfamiljerna på plats.

NÄR MELLANSKOG BJÖD in till en

familjedag vid Lintjärn i Hög kom över 300 personer. De fick ta del av skogsbruk i form av gallring och röjning på den fina tallheden, men också av mer spektakulära aktiviteter som en arborist som kapade träden från toppen liksom träskulptören Thorwald Söderblom som ur en högstubbe trollade fram en madonna med motorsågen.

Och Martina Eriksson, vo-chef Nordöstra Hälsingland, var också nöjd. – Det här är ett bra sätt för oss att visa upp hur skogsbruket bedrivs idag samtidigt som vi får värdefulla direktkontakter med nya och gamla skogsägare. Vi vet att byggande i trä blir allt mera populärt och skogsbruket har en nyckelroll också när det gäller energi, miljö och drivmedel i framtiden, framhöll Martina. SVEN BERGSTRÖM TROLIN

Kolbullar tillredda på klassiskt sätt av Forsa OK.

Arborister kapar träd från toppen.

Mellanskogsmedlem ryter ifrån på Facebook om äganderätten vara privatägd”. Tror någon på allvar att om staten tog över den idag privatägda skogen, så skulle den skötas bättre ur ett miljöperspektiv? Tror någon att de som sitter vid ett skrivbord i Stockholm bättre kan avgöra hur man sköter skog, än vi som i generationer levt i och med skogen, naturen,

”NÄR JAG GÅR här och märker upp mina ”fula” tallar med planen att skapa en bra miljö för fåglar och insekter, känns det som en rejäl spark i magen att en statlig utredare för någon vecka sedan ifrågasatte om ”en så viktig resurs som skogen, verkligen ska få

KTEN!

R JA ERBJUDANDE INFÖ 15% rabatt!

Känga Diotto

Art.nr: 309272

nu : 2.206:–

djuren, årstiderna?? Alla skogsägare måste avsätta en viss del orörd skog. Det gör vi utan ersättning. Vi har idag dubbelt så mycket skog och fler gamla träd än vi hade för 100 år sedan. Vad menar ni som pratar om skövling?” KARIN ANDERSSON

Höstkampanj

Förgyll - Förenkla - Förbättra din jakt

Aclima Woolnet

Art.nr: 370111

nu:

489:–

Vår kunskap och bredd - Er fördel! Erbjudandet gäller t.om. 10/10-2016 eller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras.

För flera erbjudanden se skogma.se. Ange kampanjkod: Host16

fr ån skogen

M E D M ELL A N SKO G N R 4 , 2016

Skogskurs för tjejer fylldes snabbt VARJE ÅR ORDNAR SLU en kurs för att

locka fler tjejer till skogs- och jägmästarprogrammet. Även i år tog de 30 platserna snabbt slut. Under kursen besöktes bland annat en nyckelbiotop med Skogsstyrelsen, brandområdet i Västmanland med Sveaskog, inspirerande föreläsningar med yrkesverksamma skogs- och jägmästare och en avverkning med Mellanskog. Besöket vid avverkningen var väldigt uppskattat och med från Mellanskog fanns

Supermysiga människor med fötterna på jorden och stolta över skogsbrukssektorn. Inget skryt, bara ödmjukhet!” KOMMENTARER FRÅN EN DELTAGARE

Väldigt intressant, jag visste sedan innan hur det gick till men det var kul och givande att höra förarna + markägaren och de som jobbade på Mellanskog. KOMMENTARER FRÅN EN DELTAGARE

skogsinspektor Jessica Phersson, skogsbränsleledare Sara Hedström och entreprenörerna Lars och Hans Eriksson, Laksta Skog. Med på plats fanns även markägaren Bertil Gustafsson. Tjejerna fick bland annat en inblick i hur det är att jobba som skogsinspektor respektive produktionsledare, samt hur vardagen ser ut för en entreprenör, hur maskinerna fungerar och tips om man vill jobba inom skogsbranschen.

Pokémons trivs även i skogen  SPELET POKÉMON GO har i sommar

tagit världen och Sverige med storm. Här får de dansk-svenska gårdshundarna Prinsen och Attan närkontakt med en Pokémon. Bilden är tagen i skogarna utanför Mora av Mellanskogs skogsinspektor Tomas Selin. Pokémon Go är ett platsbaserat spel med förstärkt verklighet som utvecklats för IOS samt Android. Spelet låter spelare fånga, strida, träna, och byta virtuella Pokémon som dyker upp ute i den riktiga världen med hjälp av smartphonens GPS och kamera. Källa: Wikipedia

Fullt fokus. Här ser vi bland andra Lisa Valleräng och Linnea Sjögård.

Spännande skogsresa till Österrike NÄR ANDERS WESTERLUND, skogsinspektor i Norra Dalarna, bjöd in till skoglig studieresa till Österrike var det många som nappade och följde med. På plats i de branta bergen fick deltagarna bland annat titta på avverkning i brant terräng och fick undervisning i kontinuitetsskogsbruk av en österrikisk skogvaktare. Besök hos en liten lokal osttillverkare hanns också med där både tillverkningen och framförallt provsmakningen av gårdens ostar var mycket uppskattad.

Avverkning i terräng som kräven rätt utrustning.

Besök hos en lokal osttillverkare.

Delar av gänget från Mellanskog på promenad i bergen.

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

PICKUP WORK PICKUP POWER PICKUP FAMILY

HÖGPRESTERANDE ARBETSFORDON Isuzu D-Max är en högre dimension av hårdhet och slitstyrka. Tuff design, hög säkerhet och en motor på 163 hk med ett gensvar utan motstycke. Vad sägs om ett vridmoment på hela 400 Nm redan från 1 400 varv, massor av acceleration, 3,5 tons dragvikt och vår unika 4WD med hög- och lågväxel. Och alltid med Isuzus DNA: uthållighet, hållbarhet och bränsleeffektivitet. Oavsett om du ska dra tunga släp vecka efter vecka, finåka under helgen eller köra i svår terräng. Isuzu D-Max från 239.900:– exkl. moms

950 KG

DRAGVIKT

LASTVIKT

BENUTRYMME

GENERÖS PLATS BAK

isuzu-sverige.se

EXTENDED CAB

3.5 TON

CREW CAB

by Bilarna i annonsen är extrautrustade.

X6 6 AIRBAGS

FYRHJULSDRIFT

“SHIFT ON FLY”

ECO

7,3–8,4 l/100 KM C02 192–220 g/km