Med Mellanskog nr 2 by Mellanskog

2 2013

MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE

Långväga arbetskraft Fortsatt debatt om viltskador Dikesrensning för friskare skogar

En allt svagare skogskonjuktur

innehåll

med mellanskog nr 2, 2013

3 Ledare

4 Skogsarbetare

6 Dikesrensning

8 Makten över skogen

9 Tor tolkar marknaden 10 Viltskador 12 Skogsägarskolan

13 Pryltorg

” När du ser att någon sätter på sig sina stövlar, kan du vara ganska säker på att något spännande ska hända.” Nalle Puh

14 Skydd mot snytbaggar 15 Motorsågskörkort 16 Sbo-årsmöte 17 Ordförande slutar 18 Från skogen

Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m. 1 februari 2013 Krediträntor Merkonto 1,75 % Likvidfördelning/Betalningsplan 2,00 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

4,40 % 6,40 % 9,50 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, Per Sandberg, Maria Bergenheim, Mari Törrö, Carolin Carlsson, Martin Ekman, Erik Stenbeck Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala. Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se På omslaget: Anställda hos Magnus Thor AB. Foto: Maria Bergenheim Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå Tryck: Forssaprint 2013 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 30 000 Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper PEFC/05-31-5 Främjande av uthålligt skogsbruk

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2012 2013

ledare

Stark krona

ger svag lönsamhet Mellanskog har för någon månad sedan lagt bakom sig 2012 i form av vårt årsbokslut och kan summera ett år med många oväntade händelser. Vårt resultat för 2012 är starkt påverkat av den lågkonjunktur som tog ny fart under kvartal två och tvärt emot alla prognoser fördjupandes under resten av året, samtidigt som den svenska kronan stärktes till en rekordstark nivå under sensommaren. Vårt svenska skogbruk och skogsindustri är mycket beroende av exportintäkter och fick se en förstärkt krona samtidigt som de flesta produkterna föll i pris i extern valuta. Sedan jag för första gången klev över tröskeln till dåvarande Skogshögskolan för 37 år sedan och började min bana i skogssektorn har vi aldrig haft ett läge som idag. Alla andra gånger vi har haft djupa lågkonjunkturer har kronan devalverats eller försvagats och vår exportberoende ekonomi har därigenom fått extra draghjälp av en lågt värderade krona. Räknat på årsmedelvärde är vår krona i dagsläget knappt 25 % starkare än förra lågkonjunkturen under åren 2008–2009. Säljer man en kubikmeter trä eller tidningspapper idag jämfört med för fyra år sedan till samma pris i euro så blir betalningen i svenska kronor cirka 25 % lägre. Det har naturligtvis betydelse för industrins lönsamhet och för betalningsförmågan på skogsprodukter. Engångskostnader leder till besparingsprogram

Vårt resultat är också starkt påverkat av en rad engångshändelser som kostat pengar. Stormen Dagmar kostade ca 12 milj. kr i minskade marginaler p.g.a. ökade logistikkostnader, rabatter på timmer och nedklassning av virke. Vi har tagit kostnader för bortskrivning av miljöskuld till Setra och omstruktureringsreserv på totalt drygt 10 milj. kr och nedskrivning av rotstående lager på drygt 9 milj. kr. Dessutom så har nedskrivning av aktievärdet i Setra belastat resultatet med 20 milj. kr. För att snabbt förbättra resultatet har Mellanskogs styrelse därför beslutat om ett besparingsprogram om 30 milj. kr.

nationsbehov då länderna har en ung befolkning (t.ex. Nordafrika, Indien och delar av Östeuropa). Samtidigt kommer USA, som är världens största byggmarknad, att långsiktigt behöva bygga betydligt mer än de gjort de senaste 7–8 åren. USA är vana att köpa mycket trä från Kanada och där kommer verkningarna av barkborreangrepp och överavverkningar göra att deras industri inte kan producera på samma nivåer som tidigare. Därmed uppstår möjligheter för andra länder med goda råvarutillgångar att leverera på världsmarknaden i deras ställe. Genom att sköta våra skogar är detta naturligtvis en möjlighet för vårt skogsbruk och alla våra medlemmar i Mellanskog. Dessutom vet vi att ju bättre skötta skogar vi har idag, desto bättre leveransmöjligheter i framtiden. Vilken möjlighet!

Ser mycket positivt på framtiden

Hur konjunkturen kommer att utvecklas i år är i dagsläget mycket svårbedömt. Vi har positiva signaler från bl.a. USA, samtidigt som vi har negativa signaler från de flesta länder i Europa, särskilt i de sydliga delarna. Bara framtiden kan visa hur utvecklingen blir i verkligheten. På lite längre sikt är jag dock mycket optimistisk för utvecklingen av särskilt trävarumarknaden. På många marknader är det fortsatt hög tillväxt p.g.a. stort byggmed mellanskog

NR 2 – 2013

Hälsningar

Sture Karlsson VD 3

skogsarbetare

De arbetar i våra skogar

Trivs bra i de svenska skogarna. Julian Pal är inne på sitt fjärde år som säsongsarbetare i Sverige.

Arbetar 8 månader per år i Sverige Julian Pal kommer från Rumänien och arbetar som röjare åt Magnus Thor AB. Han arbetar i ett team med fyra kollegor, också från Rumänien.

Hela det rumänska arbetslaget tillsammans med arbetsledaren Peter Karman.

Hur länge har du arbetat i Sverige?

– Det här är mitt fjärde år hos Magnus Thor AB. Jag arbetar ungefär åtta månader i Sverige varje år. Det beror lite på när snön kommer och hur länge den finns kvar. Vad är en bra arbetsgivare för dig?

– Det är väldigt viktigt att min uppdragsgivare är välorganiserad och noggrann. Innan detta hade jag en annan arbetsgivare som inte alls var lika bra. Det ska vara ordning och reda i företaget både med det rent administrativa men också med den personliga kontakten. Och det känner jag verkligen att det är här. Hur kommer det sig att du sökte jobb utomlands?

– Det är svårt att få jobb i Rumänien. Jag blev tipsad av en kompis och sedan hittade jag Magnus Thor AB på internet. Roland Fredriksson och Magnus Thor.

med mellanskog

NR 2 – 2013

Skogsvårdsföretaget Magnus Thor AB anställer sedan flera år tillbaka säsongsarbetare från utlandet, främst från Rumänien. Med Mellanskog besöker familjeföretaget för att ta reda på hur det går till, vilka utmaningar som finns och varför det är så svårt att hitta inhemsk arbetskraft. En personlig relation och ömsesidig respekt för varandra. Det är grundläggande ingredienser för att det ska fungera bra mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det menar Magnus Thor, vd och grundare av det egna skogsvårdsföretaget i Storvreta. Företaget arbetar med röjning, markberedning och plantering och på senare år har de även egen plantframställning. Sedan drygt fyra år tillbaka anställer Magnus utländska säsongsarbetare. – De flesta av våra röjare och plantörer kommer från östra Rumänien men vi har även personal från Lettland och Polen. Vi säsongsanställer cirka 150 personer varje år, berättar han. Ifrågasatt bransch

Tidigare i vintras sände SVT:s Uppdrag Granskning ett uppmärksammat reportage om en skogsentreprenör i Västerbotten. I reportaget får man följa säsongsarbetare från Kamerun som vittnar om både ojusta arbetsförhållanden och dåligt bemötande. Magnus är medveten om att branschen ofta blir påhoppad i media, ibland välförtjänt ibland inte. Det skapar ett dåligt rykte i allmänhetens ögon vilket är synd eftersom merparten utlandsarbetare faktiskt får möjlighet till ett både bra och ansvarsfullt arbete, menar han. – Det kommer dock sällan fram i media. Vi ska vara medvetna om att det är, med väldigt få undantag, helt ärliga och rekorderliga människor som kommer hit för att tjäna ihop pengar till sina familjer, säger han. Viktigt att ha rätt förväntningar

Säsongsarbetarna är garanterade en timlön på 100–110 kr plus semesterersättning. Ofta tjänar de mer, runt 15– 20 000 i månaden, netto. Det är fyra till fem gånger så mycket som lönen i östra Rumänien. Men det är ett tungt och ofta slitsamt arbete. Därför är det viktigt att de har blivit väl informerade innan, om vad jobbet faktiskt innebär. Man måste ha rätt förväntningar på jobbet, menar Magnus. När det gäller planteringsuppdrag till exempel, kräver det effektivt arbete hela dagen. För att det ska bli lönsamt krävs det att man sätter 2 000–3 000 plantor per dag. Står på kö för att få komma hit

Det är inte svårt att hitta folk som vill komma hit och arbeta. Tvärtom finns det gott om villig arbetskraft från utlandet. Däremot är det svårare att hitta inhemsk arbetskraft. Det har flera orsaker: – Vår erfarenhet är att få svenskar är villiga att arbeta under dessa ganska tuffa förhållanden. En annan anledning är just att det är ett säsongsarbete. Det är svårt att hitta kompletterande arbete resten av året, säger Roland Fredriksson, röjningsansvarig hos Magnus. med mellanskog

NR 2 – 2013

Bra boendestandard

Det krävs en hel del administration för att få det att fungera när alla arbetare anländer till Sverige. Inte minst när det gäller boende. Boendet måste vara billigt, ligga nära skogarna där uppdragen ska utföras och dessutom uppfylla en bra standard med vardagsrum, tv, wc och tvättmöjligheter. En annan utmaning är språket, en i varje arbetsgrupp måste kunna kommunicera på engelska. Sammansvetsade arbetslag

Att de flesta av utlandsarbetarna är återkommande betyder mycket, både för kvaliteten på skogsvårdsuppdragen men även för arbetarna själva. Det säger också något om Magnus Thor som arbetsgivare. – De vet att de kan lita på oss. Vi bemöter varandra med ömsesidig respekt. Precis som vi har våra förväntningar på dem så ställer de också krav på oss. Det är mycket berikande att få möjlighet att arbeta med dessa människor, avslutar Magnus.

”Svenskt skogsbruk klarar sig inte utan utländsk arbetskraft idag” Mellanskogs skogschef Matts Söderström har själv arbetat både med plantering och med röjning. Här ger han Mellanskogs syn på ansvar och skyldigheter när det gäller anlitande av utländska säsongsarbetare. Hur säkerställer Mellanskog att allt går rätt till?

– Vi har som krav att alla entreprenörer som vi anlitar ska vara certifierade enligt PEFC. Entreprenörsstandarden garanterar att det finns skriftliga avtal och att man följer svenska arbetsmarknadsregler. Vi gör regelbundna kontroller där dessa saker följs upp. Men vi kan inte garantera att det aldrig förekommer oegentligheter, det går ju till exempel aldrig att värja sig mot rena kriminella handlingar. Hur förebygger Mellanskog att det inte uppstår oegentligheter?

– Genom att kontrollera referenser, se till så att alla papper är i ordning, att det finns arbets- och skyddsutrustning m.m. Det handlar om att skapa en tät och nära relation med varje samarbetspartner. Vad betyder de utländska säsongsarbetarna för skogsbruket?

– Vi skulle inte klara oss utan dem! Svenskt skogsbruk behöver utländska skogsarbetare, det finns inte svensk arbetskraft att få tag på. Man ska komma ihåg att de utför ett kvalitetsarbete, de sätter grunden till en investering som ska ge avkastning 50–80 år fram i tiden. Sett ur det perspektivet gör de ett fantastiskt viktigt jobb. Text & foto: Maria Bergenheim, Mellanskog

dikesrensning

Dikesrensning ger friskare skogar och nöjdare skogsägare Har du koll på dikena i din skog? För det är väl inte så att de har slammat igen och vattnet står stilla, dränker trädens rötter och hämmar tillväxten? För om du inte har det och låter det gå för långt kan skogen i värsta fall försumpas och träden dö.

Det kan alltså vara en bra idé att titta över sina diken med jämna mellanrum och se till så att vattnet rinner som det ska. Planerar man dessutom för en avverkning eller gallring kan det vara en mycket bra idé att återinvestera i skogen med exempelvis en rejäl dikesrensning. På bara några få år får du då en ökad tillväxt som överstiger investeringen.

Precis som röjning kan dikesrensning vara en sån där sak som man skjuter på framtiden och lovar att man ska ta tag i, snart. Men så går tiden och dikena blir till ett dåligt samvete. Men det behöver inte vara så svårt eller dyrt bara man gör på rätt sätt från början. – Man ska komma ihåg att dikesrensning tar ett tag att planera. Därför ska man börja i tid.

Har tagit tag i dikesrensningen

Men hur gör man då?

På ett skogsskifte i Karlstadstrakten håller man i dagarna på och dikesrensar för fullt. Nästan en mil diken har rensats på en 200 hektar stor mark och mer kommer det att bli innan det är klart. Hans Johansson, som äger fastigheten tillsammans med sin mamma och bror, ser nöjd ut när han inspekterar grävmaskinens arbete tillsammans med områdets skogsinspektor Johan Ördell. – Det känns skönt att det blir gjort, vi köpte marken här 1980 och då var det nyplanterat här. Dikena har aldrig blivit rensade så det var verkligen dags. I dag är mycket av den gamla åkermarken som fanns förr igenplanterad av skog och det är där som de flesta dikena finns. Diken som grävdes för hand för att bönderna skulle kunna odla sina grödor. Generellt sett växer skogen bra på den här gamla åkermarken, åtminstone så länge som vattnet kan rinna fritt. Det är när de slammar igen som det blir problem.

– För att komma igång tycker jag att man ska ta med sig sin skogsinspektor ut och titta på dikena och gemensamt komma fram till vad som behöver göras och vilka diken det gäller. Sedan gör man en anmälan till skogsstyrelsen, minst sex veckor innan man har tänkt sig börja. Då kommer även de ut och tittar och lämnar åtgärdsförslag om de tycker att det behövs, berättar Johan Ördell. När det gäller många diken som på Hans Johanssons fastighet kan det vara bra att ta in hjälp med den första planeringen. – Vi tog in hjälp av Mellanskogs fältplanerare. Han gick och snitslade upp dikena och ritade in dem på en karta. Sedan har gallringsskördaren huggit upp runt dikena i samråd med grävmaskinisten för att det ska bli så bra och smidigt som möjligt, berättar Hans. Hans råder också till att samarbeta med sina markägande grannar. Det är inte ovanligt att ett dike rinner över flera ägor.

med mellanskog

NR 2 – 2013

– Vattnet måste ju ta vägen någonstans och det är viktigt att man ser till att det avvattnas på rätt sätt. Det är meningslöst att dikesrensa om inte vattnet har någonstans att ta vägen. Att prata med grannarna och samarbeta är a och o. Kanske de också vill göra en dikesrensning samtidigt och förbättra i sin skog? Koll på reglerna

Man skiljer på nydikning och dikesrensning, och detta är en mycket viktig definition. Om det befintliga diket vuxit igen alltför mycket räknas det inte längre som dikesrensning utan klassas som nydikning, och då måste man ha Länsstyrelsens tillstånd. Detta för att man sänker den ursprungliga grundvattennivån och skapar en helt ny miljö för träd, växter och djur. Vid en dikesrensning å andra sidan, återställer man de gamla dikena genom att ta bort vegetation och slam så att vattnet återigen kan rinna fritt men man går aldrig djupare än den gamla dikesbotten. – Det vet grävmaskinisten om, han är en certifierad skogsentreprenör, förklarar Johan. Detta är minst lika viktigt som när du tar in en gallrings- eller avverkningsentreprenör. Det är också viktigt att det verkligen är diken som man rensar och inte en bäck. Det brukar gå att avgöra om man tittar på hur det ser ut. Ett dike är ofta rakt och man ser att det är grävt medan en bäck slingrar sig fram på ett helt annat sätt. – Är man osäker så kan man få hjälp av sin skogsinspektor eller av skogsstyrelsen, säger Johan.

Hans Johansson känner sig nöjd att dikena äntligen blir åtgärdade.

Hans Johansson, Johan Ördell och Fredrik Thenman.

Varför är det då viktigt att dikesrensa?

– Det allra viktigaste tycker jag är att man som skogsägare ska vara stolt och glad över sin fastighet. Har man gjort en stor insats och dikesrensat vet man att man gjort något bra för sin skog och känner sig stolt, säger Johan. Utöver det har man sett till att skogen växer bättre, skogen försumpas inte och man kan optimera produktionen på den under många år. Det är, som sagt, minst lika viktigt som att plantera, röja och gallra. Ett dike som inte hålls efter växer igen på mellan 50 och 100 år, därför är det viktigt att man även efter en åtgärd regelbundet kontrollerar hur vattnet rinner. – Att varje vår ha en skogsdag med hela familjen är en bra idé. Man går ut i sin skog och ser hur det ser ut, plockar bort träddelar som kan ha hamnat i diket och kontrollerar att vattnet rinner fritt., säger Johan. Fredrik Thenman, som sitter i grävmaskinen, har kommit fram till en övergång. Här står vattnet helt stilla och trumman behöver bytas ut. Det är gjort på ett par minuter. Trumman lyfts bort i omgångar och snart virvlar vattnet fram i den nya rännan. Johan ler stort. – Sådär, vattnet rinner fritt, precis som det ska i ett nyrensat dike. Text och bild: Mari Nälsén

med mellanskog

NR 2 – 2013

makten över skogen

Vem ska bestämma i våra skogar?

Kari Andersson.

Temat Makten över skogen lockade drygt 220 skogsägare till seminarium i Karlstad när Mellanskog i Värmland tillsammans med LRF hade bjudit in politiker, skogsägare, näringsidkare och sakkunniga till att diskutera det heta ämnet äganderätten.

– Det kommer att påverka skogsbruket väldigt mycket. Det är förslag på mer tydlighet mot skogsägaren och innebär frånsteg från frihet under ansvar. Förslaget är uppdelat i etappmål men tidigast 15 juni vet vi mer, berättade Gunnar Lindén. Vi tycker att lagstiftningen idag är tillräcklig. Vårt förslag utgår från nuvarande lagstiftning, förslaget blir att utveckla traktplaneringen och avverkningsanmälan.

Från Torsby kommuns nordligaste delar till den sydligaste delen i Värmlandsnäs. Från östra delarna i Kristinehamn till de västra gränstrakterna i Töcksfors. – Värmland är ett stort skogslän och vi är stolta över att företräda skogsägarna här, men det ära också ett stort ansvar, påpekade Henrik Svensson vo-chef i norr, tillsammans med Södra Värmlands chef Lars Axelsson. Den här träffen är en liten del av allt. Här stärks också Mellanskog som skogsägarnas egna företag, gemenskapen blir tydligare, förklarade Henrik och Lars i minglet innan ordförande Börje Lagerquist hälsade alla välkomna. – Jag trodde inte i min vildaste fantasi att intresset var så stort, inledde Börje Lagerquist. Hade vi vetat det här när vi bokade hörsalen hade vi bokat den största istället, nu har vi tyvärr tvingats neka många anmälningar. Förändringar i skogsvårdslagen förenar oss, äganderätten i allra högsta grad men förfoganderätten är lika viktig.

De lever av och för skogen

Fler kloka ord

Landshövdingen Kenneth Johansson.

Börje lämnade över till landshövdingen Kenneth Johansson. Landshövdingen påminde oss om att var fjärde värmlänning sysselsätts inom skogsindustrin och att det är en ryggrad för Sveriges ekonomi. – För mig så är Värmlandskogen ekonomi, jobb, tillväxt, miljö och sociala värden. Nya lagförslag ska besvaras med kloka bra förslag och målmedvetenhet, skogen växer mer än vi avverkar. LRF Skogsägarnas sakkunniga Gunnar Lindén försökte förklara hur förslaget till nya skogsvårdslagen ser ut.

Nu trädde två drabbade skogsägare fram, Lars Nyborg och Niclas Lundsten. De beskrev inlevelsefullt hur det är att leva i osäkerhet angående vissa beslut. Frihet som känns beskuren. – Vi driver naturligtvis ingen rovdrift på våra egna företag, jag vill föra en vettig dialog, säger Niclas. Näringslivet företräddes av Kari Andersson från familjeägda sågverket Hilmer Andersson i Åmotfors. Hon berättade medryckande historien om sågverket och hennes ställning där idag. Hur viktiga de sociala värdena i skogen är för henne, att företaget lever av landsbygden och landsbygden ömsesidigt lever av företaget. Hon berättade hur beroende de är av trogna kunder som Mellanskog och lokala skogsägare runt sågverket på både norska och svenska sidan. Att driva vidare med mindre produktion är inte tänkbart, om skogsvårdslagen eller eventuellt marknaden på sikt skulle ändras. – Vi har ända sedan min farfars tid förbättrat, effektiviserat och investerat för att utöka verksamheten och volymen så det finns bara en inriktning och den är uppåt. Kari Andersson gjorde djupa intryck på alla och Landshövdingen inbjöd henne till fördjupade diskussioner. Nu var det dags för politikernas paneldebatt och frågorna haglade in om allt från allemansrätt kontra äganderätt, reservatbildningar, nyckelbiotoper till idéer om Metanolfabriken i Hagfors. Sist på scen var LRF:s Dag Rogne som rundade av smart och effektfullt med orden – äganderätt – helhetssyn – tydlighet – dialog. Tillsammans kan vi. Text & foto: Tommy Georgesson, Mellanskog

med mellanskog

NR 2 – 2013

tor tolk ar marknaden

Stabil efterfrågan på timmer I dessa tider med många kärva budskap är det många som funderar på om hur det är med sågverkens behov av råvara. – Efterfrågan på timmer är god, säger Mellanskogs marknadschef Tor Marntell. Man ska komma ihåg att skogsindustrins råvaruförbrukning endast varierat några fåtal procent de senaste decennierna trots stora variationer i lönsamhet under samma period. Timmerpriserna är fortfarande bra. För inte så länge sedan hade vi visserligen rekordpriser men man måste se längre än enstaka år. Viktigt att komma ihåg är att när priserna var höga var kronan lågt värderad mot de valutor som merparten av de sågade varorna säljs i. Nedanstående diagram visar kronans värde jämfört med en valutakorg som representerar andelen av de valutor som är representiva för trävaruexporten. För ett sågverk som får betalt i euro blir det idag betydligt lägre ersättning när man växlar till svenska kronor jämfört med hur det var för drygt några år sedan. Euron har en stor andel i denna valutakorg men även dollar, yen och pund är viktiga. Valutaindex för trävaruexport, 2000-mars 2013 120 115 110 105 100 95 90 85 80 2000 2001 2002 2003 2004

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Med tanke på eurokrisens omfattning kan vi knappast vänta oss någon större förändring de närmaste åren. Dessvärre har svenska sågverks lönsamhet varit svag de senaste åren och förra året var katastrofalt dåligt för flera av dem med förluster runt 300 kr för varje sågad med mellanskog

NR 2 – 2013

kubikmeter. Som alla förstår är detta inte uthålligt. Sågverken behöver skogsägarna för att få sin råvara men samtidigt behöver skogsägarna sågverken får att få bra betalt för sin skogsråvara. Kurvorna visar rörelseresultat i % av omsättningen, d.v.s. Rörelsemarginal %, RTM % 30

Setra Group Bergs Timber

Moelven Holmen

Rörvik Stora Enso

-10

-20

-30 2007

2008

2009

2010

2011

2012

värde under 0 innebär förlust. Notera att i Stora Ensos siffror inkluderar sågverken utanför Sverige. Data hämtad från officiella siffror. – Väger man samman kronkurs, sågverkens betalningsförmåga och historisk prisnivå är dagens timmerpriser höga, säger Tor. Priserna kommer att röra sig upp och ner i framtiden också men utmaning är att bedöma om, och i så fall när det inträffar. Samtidigt måste man väga in risken att priserna faktiskt kan gå åt andra hållet och blir lägre än idag. För att timmerpriset ska lyfta krävs dels ökat byggande i Europa men också sågverk som går med vinst. Den skogsägare som befarar att det dröjer innan Europaekonomin och euron återhämtat sig råder jag till att avverka åtminstone i normal omfattning. Det kan mycket väl bli mörkare innan det ljusnar och skogen växer hela tiden oavsett konjunktur. Text: Per Bengtsson, Mellanskog

viltsk ador

Viltskador fortsätter att skapa debatt Skogen kommer i första hand

Sune Olsson

Med anledning av artikeln i förra numret av Med Mellanskog, om att det är möjligt att kombinera skogsproduktion med klövvilt kom det ett upprört mejl. Det var från Sune Olsson i Nyköping som varit förtroendevald i många år och som jag diskuterat olika ämnen med genom åren, även detta med vilt. – Vad är nu detta, finns det ingen kvar från tiden när viltstammarna var rimliga? Det är utmärkt att frågorna diskuteras men utgångspunkten måste alltid vara med virkesproduktion som alternativ ett, skriver Sune. Jag kontaktar därför Sune och föreslår ett möte. Södermanland är kanske Sveriges viltrikaste län och det finns både många arter och en stor population individer av dessa arter. I stora delar av Mellanskogs område är älgstammen den enda frågan som diskuteras men här finns även kronvilt, rådjur och dovvilt i sådan omfattning att det blir skador på skogen. Christian Brandt skriver i förra numret av Med Mellanskog ”En del av älgens skador beror på beteskonkurrens eftersom det andra klövviltet redan har ätit upp det som älgen skulle valt i första hand. Det som finns kvar som t ex tall blir det därför extra stora skador på.” Hemma hos Sune träffar jag även en annan medlem, Hans Hurtig, som sitter som markägarrepresentant i viltförvaltningsdelegation i Stockholms länsstyrelse. 10

Vår diskussion tar fasta på det svar jag givit Sune: För Mellanskogs vidkommande finns det ingen tvekan. Det är alltid skogsproduktionen som kommer i första ledet, inte jakt. Dock vill vi lyfta fram de åtgärder man kan göra för att åstadkomma foder och skydd för viltet. Vi brinner för skog och är skogsnördar ut i fingerspetsarna. Genom artiklar i Med Mellanskog vill vi lyfta sådant som vi menar att våra medlemmar har nytta av i sitt skogsbruk men ibland även sådant vi tror kan intressera dem på olika plan. Viltförvaltning har vi inte skrivit mycket om. Vi har skrivit, och kommer att fortsätta skriva mycket om skogsproduktion. Hela Kraftsamling Skog-kampanjen handlade ju om att öka produktionen och därmed lönsamheten för våra medlemmar. Enskilda medlemmar kan ha en annan målinriktning med sitt skogsbruk och då är det naturligtvis det vi hjälper till att åstadkomma. Varken Sune eller Hans (som har sin fastighet i södra delen av Stockholms län) planterar längre någon tall. – Varför ska det vara så svårt att pröva med att få ner viltstammarna? Det finns ju fortfarande goda möjligheter till rolig jakt, menar Sune. Intäkterna från jakt och viltkött kan vara 10-20 % av virkesintäkterna så om denna sänks något påverkas inte fastighetens intäkt speciellt mycket. Anpassa jakten

Viktigast av allt är att markägarna engagerar sig. Det finns jaktlag som t.ex. skjuter varannan kalv, andra sparar alltid en vuxen till slutet och detta görs för att hålla engagemanget och uthålligheten uppe hos fler av jägarna. Själv jagar jag i ett skötselområde där skogsägare reagerat och sett till att all kronviltjakt sker som avropsjakt. Stammens storlek och total avskjutning beslutas gemensamt. När den är fastställd är det öppet för alla markägare, stor eller liten, att skjuta denna tilldelning. Syftet är att fler djur ska skjutas där de är för många och man har problem med skador. Kronvilt är störningskänsligt och efter en tid kan man se att störningen som avropsjakten ger möjlighet till fungerar och att skadorna minskas. Vår älgjakt är lite mer traditionell och inleds med arealstyrd tilldelning för några fastigheter tillsammans. Redan efter tre veckor beslutades att de kalvar som fanns kvar övergår till allmän tilldelning och avropsjakt. Motivet är detsamma, flest vilt ska skjutas där det är många djur i syfte att begränsa skadorna. I princip alla de djur som tilldelas i hela skötselområdet blir skjutna varje år men det skiljer mellan åren var de skjuts.

med mellanskog

NR 2 – 2013

Viktigt att våga säga ifrån

Går att lösa i samförstånd

Markägare som själva inte jagar har ju också möjlighet att ställa krav på jaktarrendatorerna om t.ex. antal, könsfördelning och kalvandel i avskjutningen. Jag tar upp detta med Sune och Hans och undrar varför det är så svårt att verka för denna typ av lösningar i skötselområdena? Båda menar att även om det är många markägare som tycker att jakttrycket borde öka är det få som säger det på mötena om de ens går dit. Det finns ett grupptryck och man är rädd att stöta sig med grannarna och uppgivenheten sprider sig. Mellanskog står ju bakom målet att andelen färska betesskador inte ska överskrida 2 % och PEFC-certifiering innebär bl.a. att betesbegärliga träd ska ha möjlighet att utvecklas till fullstora träd. Men, det är inte Mellanskog som kan gå på skötselområdenas möten och säga ifrån, det måste medlemmarna göra själva. – Det är många intressen som ska hanteras på våra möten, säger Hans. Vi hinner knappast med klövviltfrågorna överhuvudtaget i viltförvaltningsdelegationen, det är andra frågor som överskuggar arbetet. Därmed kommer skogens behov i skuggan trots att den är så viktig för oss markägare. Vissa län har klövviltutskott, det tycker jag borde finnas i alla län.

Att, i demonstrationssyfte, hägna ute viltet från mindre områden med viltstaket och hönsnät kan vara en bra utgångspunkt för fortsatta diskussioner. Detta görs för att man tydligt ska kunna se hur mycket viltet faktiskt påverkar vegetationen och ofta ser man ett tydligt resultat efter bara något år. – Ta tillvara på dina rättigheter som markägare i jaktsammanhang, säger Hans. Det kan behövas lite vassa armbågar men det måste till en lösning som de flesta kan acceptera. Medlemmar kan gärna diskutera viltstammarnas storlek med sbo-styrelsen som har att hantera frågan lokalt och medverka till påverkan och en sansad debatt. Nog borde det finnas förutsättningar för konstruktiva lösningar som ger skogen en chans att utvecklas på ett bra och lönsamt sätt.

med mellanskog

NR 2 – 2013

Text och foto: Per Bengtsson, informationschef Mellanskog

skogsägarskol a

Populär Skogssägarskola för nyblivna och blivande skogsägare Under vårvintern har virkesområde Södra Värmland återigen kört sin populära Skogsägarskola, där skogsägare får en grundläggande utbildning i vad som förväntas när man tar klivet in i ett skogsägande och blir näringsidkare. – Det finns de som inte vet att de blir företagare när de köper eller ärver en skogseller jordbruksfastighet, berättar Yngve Ivarsson som är Skogsägarskolans kursledare. Måndagskväll på virkesområdets kontor i Karlstad och omkring 25 personer tar plats i bänkarna. Det ska handla om Skogsfastighetens ekonomi, såhär den tredje gången av fyra teorikvällar. Som föredragshållare har Kjell Bergqvist, som jobbat med ekonomi i över 30 år, bjudits in. Knappt har han hunnit börja med beskattning innan frågorna börjar komma, en efter en räcker upp handen och vill fråga. Speciellt många frågor blir det om skillnaden mellan passiv och aktiv näringsidkare. – Du är en aktiv näringsidkare om du gör 500 till 600 timmars arbete i din egen skog, förklarar Kjell. Kvällen fortsätter med moms, bokföring och Kjell poängterade särskilt att man ska skilja på pengar som rör skogen och de privata. – Är ni på Granngården och handlar till gården är det lätt att det slinker med hundmat och en kexchoklad. Stryk då det på kvittot eller ha ännu hellre ett eget konto som bara rör skogen och gården, förtydligar Kjell. Alla är välkomna

Tanken med Skogsägarskolan är att den ska rikta sig till nyblivna eller blivande skogsägare men även andra

är intresserade, varav flera varit skogsägare i många år. Det är olika teman för varje kväll och hittills har man avverkat skogsskötsel samt lagar och regler. Nästa gång går man djupare in på virke, planering och skogsbruksplaner. Allt avslutas sedan med en skogsdag ute i fält där deltagarna får praktiskt pröva på det de har lärt sig. – Alla som vill får vara med, vi har dock bara skickat ut inbjudningar till skogsägare i Karlstad. Det som är riktigt glädjande är att av de 26 personer som går Skogsägarskolan nu är hälften kvinnor. Det är roligt eftersom man inte ser kvinnor så ofta på ”vanliga” skogsdagar, berättar Yngve. Varför kör Mellanskog en skogsägarskola?

– Det var en idé som kom upp på en kickoff för ett par år sedan och det var faktiskt något som jag redan tänkt på och hade ett nästan färdigt koncept för, berättar Yngve som tidigare varit skogsinspektor på Mellanskog men nu arbetar som planläggare, ekonomisk och skoglig rådgivare samt ledare för skogsägarskolan. Det visade sig vara en bra idé och nu har man liknade kurser inom hela Mellanskog. Låter det här intressant är det bara att kontakta din skogsinspektor så får du hjälp. Text och bild: Mari Nälsén

Cicci Leibring och Mikael Witsch gifta skogsägare som ägt skog i många år och går delar av kursen. – Vi går skogsägarskolan för att vi vill bli smartare skogsägare och få mer kunskap, säger Cicci. – Jag är ingift skogsägare och då ville vi gå tillsammans för att reda ut lite begrepp och lära oss lite nytt och valde att gå lagar och regler samt ekonomidelen. Ciccis mamma har skött det i alla år, men vi behöver också lära oss, säger Mikael. – Sen ger det ett vidgat kontaktnät och man lär känna andra skogsägare, säger Cicci. Yngve Ivarsson är kursledare för skogsägarskolan.

Amanda Nilsson 19 år, blivande skogsägare. – Min pappa äger skog som jag kommer att få ta över längre fram, så jag går den här kursen i förebyggande syfte, kan man säga. Det har hittills varit väldigt bra, vissa saker hade jag riktigt bra koll på och andra inte.

Ida Sandgren, företagsrådgivare från Handelsbanken i Karlstad och Christina Widén, privatrådgivare på samma bank, går skogsbruksskolan för att få en ökad och bra förståelse för sina skogsägande kunder. – Det har hittills varit en jättebra kurs som gett en övergripande förståelse.

med mellanskog

NR 2 – 2013

pryltorg

Björken på väggen Gör din egen björkskog med hjälp av dessa wallies. Ett paket innehåller 21 st björkstammar i tre olika storlekar. Wallies är som urklippta tapetmönster, med limlösning på baksidan. Pris: 565 kr www.inreda.com

Vackra björksmycken En björkkvist med knoppar, handgjorda smycken i mässing. Pris: Örhängen 476 kr www.johanna-n.com

Trendig klädhängare Denna hängare från svenska Plutoprodukter i vit- eller svartlackad metall piffar upp vilket rum som helst. Pris: 199 kr www.tingshop.com

Släpp in björken i ditt hem Våren är i antågande och vad är väl vackrare än träd som knoppas och vårsol som lyser in genom fönstren? Här har vi låtit oss inspireras av björken både som inredningsdetalj och som något fint att smycka sig med.

Skoglig servering Servera ditt eftermiddagskaffe på en bricka med stammar i genomskärning. Pris: 59 kr Finns att köpa på IKEA.

Björkinspirerad keramik Åse Ehnberg har skapat en hel keramikserie med björken som inspiration. Pris: Björkvas 300 kr, Björkkruka 250 kr, Björk ljuslykta 150 kr www.jordemors-keramik.se

Betula (björksläktet) I Sverige växer framförallt tre björkarter; vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Dvärgbjörk är en meterhög buske vanlig i fjällen och på myrmark. Den vanligaste (trädbildande) björken i Skandinavien är vårtbjörken. Vårtbjörken kan bli upp till 25 meter hög och upp till 300 år gammal, men är

med mellanskog

NR 2 – 2013

fullvuxen vid 80 år. Svenskt björkvirke används till möbler, snickerier, svarvade produkter och till golv. Klenare dimensioner blir till massaved. Björken är tack vare sitt höga energiinnehåll ett utmärkt träslag för vedeldning. Källa: SLU, Wikipedia

sny tbaggar

Snytbaggens skador på barrplantor har fått EU att storsatsa på utveckling av ett miljövänligt vaxskydd. Nära 25 miljoner kronor satsas under tre år. Mellanskog deltar som kunskapsspridare, plantköpare och försöksvärd när plantornas motståndskraft ska testas i praktiska planteringar. Om inte skogsplantorna behandlas mot snytbaggens gnag dödas upp till 80 procent av planterade plantor i stora delar av Mellanskogs verksamhetområde, där de södra delarna är värre utsatta än de norra och nordvästra delarna. Initiativtagare till projektet ”WeevilSTOP” är företaget Norsk Wax AS i norska Larvik som arbetat med vaxskydd för vinrankor och skogsplantor sedan 1990-talet. Tillsammans med flera forskningsinstitutioner, företag och skogsägarföreningar i Europa, bland annat Mellanskog och Bergvik i Sverige, har man nu lyckats övertyga EU om att göra en storsatsning på ett område som kostar europeiska skogsbruket hundratals miljoner varje år. Forskningsprojektet ska i första hand ske i tre led:

Mellanskog deltar i utveckling av giftfritt skydd mot snytbagge

• Oslo universitet ska studera vilken eventuell effekt vax har på tillväxten genom att studera plantans rötter, stam och grönmassa. • Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala får tre miljoner för att studera vaxets effekt på huvudrollsinnehavaren snytbaggen. • Teknologisk Institutt i Norge har uppgiften att utveckla teknik för att spruta på det skyddande vaxlagret på plantor på ett rationellt sätt.

– När sedan teknikerna hittat en lösning så kommer vi att få chansen att studera hur skyddet fungerar i fält. Det blir den slutgiltiga delen i hela projektet, då bl.a. Mellanskog kommer att vara värd för ett antal försök, säger Dan Glöde, tjänstechef på Mellanskog. – EU:s utvecklingsstöd är i första hand till för företaget, vaxtillverkaren eller den som bygger vaxbehandlingsmaskinen, men vår förhoppning är att resultatet i förlängningen skall hjälpa våra medlemmar och andra skogsägarna med säkrare föryngringsmetoder, fortsätter Dan.

Foto: Claes Hellqvist

a som avtalspart till

lanskogs medlemmar välkomn

Vi är glada att hälsa alla Mel Isuzu Sverige.

Isuzu återförsäljare Gör ett besök hos närmast r. upe pick marknadens nyaste

för att få reda på mer om en

förmåga, höga bränsleförbrukning, höga last Vi berättar gärna om vår låga att ta oss fram i terrängen. dragvikt och vår fina förmåga ngsnivå och den rraskade av komfort, utrustni öve t glat ni blir Tar ni en provtur höga säkerhetsstandarden. r. örsäljare och gör en bra affä Så kom in till din Isuzu-återf rige.se för mer information Besök gärna www.isuzu-sve

Motor 4-cylindrig diesel 2499 cc, 163hk, 400Nm, Euro 5 med partikelfilter Förbrukning 0,74 l/mil blandad körning (0,84 l/mil blandad körning AT) CO2 g/km 194 g/km (220 g/km AT) Maxlast 952 kg Max släpvagnsvikt 3000 kg Broms ABS med EBD. Krockkuddar främre och sida för förare och passagerare, krockgardiner. Nackstöd med whiplash skydd

med mellanskog

NR 2 – 2013

motorsågskörkort

Allt fler tar körkort för motorsåg

Kurslitteratur

Med nya skärpta krav på motorsågskörkort och ett större allmänt intresse för säker hantering vid arbete med motorsåg har människor strömmat till utbildningar som leder till godkänt körkort. Från och med 1 december förra året gäller nya tuffare regler som säger att alla som arbetar med motorsåg måste ha ett körkort och även reglerna för skyddskläder och -skor har skärpts. – Arbetar du ensam i din egen skog är du undantagen från reglerna, men så fort du går över till grannen, eller grannen till dig och hjälper till så gäller kravet på körkort. Så förutom att du blir en bättre och säkrare användare av motorsåg efter en utbildning kommer det många gånger krävas att du har kortet, förklarar Bertil Johansson som är självverksam skogsägare och utbildare för motorsågskörkort. För att alla som måste ha ett körkort framöver ska hinna med att utbilda sig gäller en övergångsfrist på två år fram till 2015. Utbildning i studiecirkel

För att få ett motorsågskörkort måste man klara både teoretiska och praktiska prov som alltid genomföras av en certifierad instruktör. För att klara proven måste de allra flesta gå en utbildning. Ett vanligt sätt är att gå utbildningen i form av en studiecirkel där teori och praktik varvas och avslutas med en ”uppkörning” för en examinator. – Körkorten finns i flera klasser beroende på hur avancerade arbetsuppgifter det handlar om. Den här utbildningen är en AB-utbildning, där A är grundutbildningen och B handlar om grundläggande trädfällning och enklare skogsavverkning, förklarar Bertil Johansson. Deltagare är både de som måste ha ett körkort i sitt yrke, skogsägare som vill kunna fortsätta att hjälpa grannen och de som använder motorsågen lite då och då mer för hemmabruk men vill göra det på ett säkert och bra sätt. – Förutom att lära sig hantera sågen ska man veta vilken klädutrustning som krävs. Slinter man ska både byxor och skor klara av det utan att skador uppstår. Även hjälmen, visiret och hörselkåporna ska vara utformade på ett visst sätt och måste skötas om. Om en olycka inträffar kommer försäkringsbolaget att vilja veta vilken utrustning du har använt. Alla kan gå en utbildning

Kvällens lektionstillfälle i Stationshuset i Almunge i Uppland har samlat ett glatt gäng med ett gemensamt mål, ett motorsågskörkort. med mellanskog

NR 2 – 2013

Bertil Johansson

Bettina Broberg och Josefin Eriksson är båda trädgårdsmästare och behöver körkortet i yrket.

Det är viktigt att sköta om sin motorsåg för att hålla den i bästa trim.

– Idag har vi ett teoripass med fokus på skyddskläder och service och underhåll av sågen. Vi ska dessutom gå igenom de uppgifter kursdeltagarna fick med sig från förra lektionen. Förhör på läxan, om du så vill, säger Bertil med ett skratt. Det är bra fart på deltagarna och frågor och svar avlöser varandra. Här finns både erfarna självverksamma skogsägare och andra som knappt har hållit i en såg tidigare. – Utbildningen passar lika bra för nybörjaren som för de riktiga veteranerna som kan behöva friska upp kunskaperna och lära sig alla de nya säkerhetsregler som gäller, inte minst när det gäller skyddskläder. Målsättningen är att så få som möjligt skadas, eller i värsta fall mista livet, i våra svenska skogar, avslutar Bertil Johansson. Mer om körkorten och utbildningarna kan du läsa på www.sakerskog.se där du också hittar kontaktpersoner på din ort som gärna hjälper dig om du vill gå en utbildning. Text & foto: Martin Ekman, NPP

sbo - årsmöte

Per-Anders Hansson

Årsmöte i Säter På måndagskvällen den 11 mars genomförde Södra Dalarnas skogsbruksområde sitt årsmöte och det var med ett visst mått av nyfikenhet jag styrde mot Säter. När jag svängde av riksväg 70 möttes jag av en skylt som kvitterade att jag kommit rätt. Årsmötet, som är ett måste i den organisation vi verkar inom, kan spontant kännas lite stelt och formellt som företeelse men är trots detta en av grundbultarna för att skogsägarföreningen Mellanskog ska fungera. Efter att ha parkerat bilen klev jag in genom en flaggprydd entré och möttes av en kader av välklädda skogsinspektorer (de var iförda den nu välbekanta Mellanskogsskjortan) som delade ut diverse skogsinformation. Därefter kunde jag omgående sätta mig till bords för att innan mötet ”tanka upp” med en välsmakande pytt i panna. Sbo-ordförande öppnade mötet

Vid klockslaget 19.00 tog områdets ordförande Sven-Erik Johansson till orda och mötet startade. Sven-Erik belyste i sitt inledningstal den för regionen så viktiga ”gröna näringen” och kunde med stolthet i rösten även konstatera att Mellanskog har förtroendet att förvalta skogarna som ägs av Säters kommun. Efter anförandet övertogs ansvaret för kvällen av Helena Åkerberg-Hammarström som är näringslivschef på Säters kommun, då hon valdes till mötesordförande. Sekreterarrollen axlades av skogsinspektor Torbjörn Fransson. Kvällen fortsatte med den ”fasta” dagordning som gäller. Man beskriver det gångna årets verksamhet i form av skogsdagar, kurser mm, man väljer förtroendevalda till skogsbruksområdets styrelse och virkesområdet redovisar sitt resultat i form av virkesvolymer, skogsvårdstjänster etc. Efter de lokala redovisningarna följer en redogörelse för hela föreningen. Den här kvällen var Per-Anders Hansson, styrelseledamot från Hälsingland, inbjuden. Per-Anders beskrev på genuint hälsingemål Mellanskogs verksamhet för 2012 med support från ekonomichef Lars Svensson. 16

Mellanskogs själ

Jag återger inga siffror och diagram här för det kan ni läsa i de utskickade verksamhetsberättelserna. Dock vill jag trycka på den del som Per-Anders berörde med speciell känsla och det var hur viktigt det är att engagemanget för skogsägandet, via den egna organisationen Mellanskog, är. Förutom tjänsteutbudet, som naturligtvis är föreningens ekonomiska fundament, så är ju Mellanskog också navet i näringspolitisk bevakning och påverkan, utbildare för skogsägare med exempelvis motorsågskörkort via Säker Skog, spindel i många olika nätverk kopplade till exempelvis skog-kvinnor, skogvilt, skog-räddningstjänst (brandbevakning) mm, mm. Ja, det var utan tvekan man förstod att Per-Anders och de förtroendevalda på det lokala planet har en stor själ i det arbete som görs för Mellanskogs alla medlemmar. Som avslutning avtackades några eldsjälar från de lokalråd som är verksamma inom området och jag tror de flesta i lokalen kände en tillfredsställelse med att Mellanskogs alla olika delar är aktiva och engagerade, inte minst när de ekonomiska utmaningarna väger tungt just nu. Södra Dalarna, tack för en givande kväll! Text & foto: Per Sandberg

Helena Åkerberg-Hammarström och Torbjörn Fransson

Sven-Erik Johansson

med mellanskog

NR 2 – 2013

ordför ande slutar

Ordförande Börje Lagerquist tackar för sig

Det är 25 år sedan Börje Lagerquist började som styrelseledamot i en skogsägarförening, i dåvarande Värmlands skogsägare. Börje hade genom sin fru Gunnel, blivit skogsägare då de tog över hennes föräldragård. – Det var intensiva och turbulenta år minns Börje. Innan jag kom in i styrelsen hade jag fått i uppgift att starta ett skogsbruksområde. Jag kom från ICA och visste knappt vad ett skogsbruksområde var för något men det lyckades med god hjälp av den lokala skogsinspektorn. Värmlands skogsägare fusionerade först med Västra skogsägarna (Bohuslän och Dalsland) och så småningom med Mellanskog 2002. – Det var viktigt för oss att bli större och få en möjlighet att själva driva prisutvecklingen, säger Börje. Tidigare var vi för små och det kändes som om vi till stor del fick ta det som erbjöds. Västra var ju delägare i Moelven och för oss var ägandet i Setra viktigt. En egen industri som ger insyn och även hjälp med avsättning om det kniper är viktigt för en skogsägarförening. Här spelar Setra en viktig roll, ibland större än vad som syns utåt. Genom fusionen gjorde vi också besparingar åt medlemmarna, två huvudkontor blev ett och vi fick till en effektivisering. Färre och större föreningar

Vid fusionen 2002 spelade LRF en viktig roll eftersom de såg behovet av strukturering och tog på sig att garantera Västra-medlemmarnas insatser under tio år eftersom föreningarnas balansräkningar var olika. Det är inte så länge sedan vi hade 12 skogsägarföreningar i Sverige, idag är det fyra. Kostnadsbesparingar, effektivisering, näringspolitisk påverkan och ökad förhandlingsstyrka är ofta ledorden vid de sammanslagningar som gjorts. Fusionen mellan Västra och Mellanskog gick väldigt smidigt genom att förberedelserna hade gjorts ordentligt, viktiga beslut tagits och en tydlig kampanj direkt efter fusionen var klar. med mellanskog

NR 2 – 2013

Morgondagens skogsägarföreningar kommer nog att hålla sig inom landets gränser tror Börje, men vill inte säga hur många det blir. Bara att på 20 års sikt är det färre än idag. Oerhört stimulerande

– Tyvärr har det senaste året varit det tuffaste, säger Börje. Det känns inte bra när jag ska sluta eftersom jag vill lämna något bättre efter mig. Jag har med god marginal passerat 70 och har sedan länge beslutat att sluta nu. Det som varit roligast under alla år är att få träffa så många människor och det är de små mötena som är mest givande. Man kommer närmare varandra och kan diskutera djupare. Jag har ju fått mycket tillbaka med all denna inspiration, ett ständigt lärande. Det har varit extra bra för mig som varken var jord- eller skogsbrukare från början. Börje och Gunnel har successivt utökat sitt skogsinnehav och nu blir det mer tid över på gården som är en kombinerad skogs- och spannmålsgård. – Jag har alltid tyckt om att resa och nu ska jag förverkliga min dröm och åka transsibiriska järnvägen, säger Börje. Till sist vill jag av hela mitt hjärta tacka alla i Mellanskog och i skogsägarrörelsen för all den stimulans och alla de utmaningar ni bjudit på under mina år som föreningens ordförande. Det har varit en fantastisk resa. Och till min efterträdare riktar jag ett varmt lycka till! Text: Per Bengtsson Foto: Mellanskog

Varför har du valt att vara medlem i Mellanskog?

Skogsägarskola i Falun

Bertil Carlsson, Råsbo (utanför Tärnsjö)

– Det känns bra för mig som skogsägare att Mellanskog förhandlar om virkespriserna åt mig och alla andra privata skogsägare. Att få hjälp och råd av den kunniga personalen och veta att Mellanskog arbetar långsiktigt är också viktigt för mig i mitt skogsbrukande.

Under tre kvällar i februari genomförde Mellanskog Skogsägarskolan i Falun i samarbete med LRF Konsult och Handelsbanken. I kursen gicks allt från skatter, belåning, deklaration till skogsskötsel igenom utifrån ett skogsägarperspektiv. Kursen, som är utformad för både deltagare utan förkunskaper och för mer erfarna skogsägare, fick goda omdömen på den utvärdering som gjordes och kan rekommenderas av deltagarna till andra skogsägare.

Stort intresse för motorsågskurser i Södra Dalarna

Mellanskog censurerade i Kina

Jan-Erik Bengtshed, Svärdsjö

– Om vi vänder på frågan, hur skulle det se ut om Mellanskog inte fanns? Tillsammans kan vi skapa trygga och jämna flöden till Mellanskogs leverantörer, något som skapar mervärden och högre pris för den enskilda skogsägaren. Nu finns dessutom starka krafter och skarpa förslag som pekar i riktning mot mera lagreglering och mindre frihet i miljömålsberedningen. Här har Mellanskog och dess samlade medlemskår en viktig roll att spela för att värna skogsägarens fortsatta brukande med frihet under ansvar. Det vore förödande om liggande förslag skulle gå igenom.

Att det är gott om olika sorters censur i Kina är ingen nyhet och ibland kan den slå till där man kanske minst anar det. Under en resa i Kina nyligen skulle nämligen Bo Ohlsson, från trakterna av Västerås och medlem i Mellanskog, gå in på föreningens hemsida. Mäkta förvånad blev han när han upptäckte att sidan under några dagar var censurerad och därför blockerad. Det hela handlar naturligtvis om ett misstag, men ger en inblick i hur det kan slumpa sig för Mellanskogs medlemmar i Mittens Rike.

I samarbete med Säker Skog arrangerar Mellanskog utbildningar för skogs- och motorsågshantering. När det var dags för praktikdag i Nyhammar kom 120 deltagare för att träna med motorsågen. – Tio kvinnor kom idag men vi hoppas att det blir fler i framtiden, säger Säker Skogs verksamhetsledare Thomas Gullberg. Kvinnorna har generellt ett bättre sätt att tänka kring säkerhet, lyssnar, tar till sig och gör som vi säger i större utsträckning än män som jobbat med motorsågen flera år tidigare. Gamla hundar och allt det där.

Nya regler för rationaliseringsförvärv Att köpa till en skogsfastighet för att få en mer rationell brukningsenhet eftersträvas av många skogsägare och skattereglerna har gynnat dessa tillköp. Skatteverket har ett nytt ställningstagande som är mer restriktivt och det blir betydligt färre fastighetsförvärv som kan betraktas som rationaliseringsförvärv. De nya reglerna innebär att efter tillköp måste den nya fastigheten omfatta minst 400 ha. Avståndet mellan fastigheterna ska inte vara längre

än tre mil. Dessutom krävs att den gamla eller den nya fastigheten måste vara minst 10 % av den sammanlagda arealen. Skogsägare har tidigare successivt kunnat utöka sin skogsmarksareal genom rationaliseringsförvärv. Nu gäller det att man når gränsen 400 ha i ett enda tillköp för att det ska betraktas som en rationalisering. Skatteverket medger att undantag kan göras men då bedöms varje enskilt fall.

Anders Persson, Färila

– Jag ser Mellanskog som en garant för säker avsättning samt en bra och rättvis ersättning för skogsråvaran. Mellanskog arbetar även näringspolitiskt och tar strid för rimliga villkor för bland annat äganderätten. med mellanskog

NR 2 – 2013

fr ån skogen

Vi säger grattis till vinnarna i vår utlottning av Lars Myttings bok ”Ved”.

Mellanskog erbjuder,

i samarbete med Skogma, dig medlemspris på dessa EIA-artiklar: Medlemspris

Anders Christiansson, Julita

975:–

Anders Bogghed, Gävle Allan Bergs, Sundborn Bertil Persson, Filipstad Eia Skogsjacka

Anders Eriksson, Dala-Husby

Varselklass 2 enl EN471 Art.nr 285050 Ord.pris inkl moms 1395:-

Bernt Olsson, Bjuråker Arne Johansson, Vedevåg Andreas och Yvonne Edling, Storvreta Birgitta Ringlund, Norberg Anne Lindberg, Djurås

Medlemspris

1396:–

Medlemspris

695:–

Eia Sågskyddsbyxa Sågskyddsklass 2 Art.nr 285060 Ord.pris inkl moms 1995:-

Eia Röjbyxa Varselklass 1 enl EN471 Art.nr 285055 Ord.pris inkl moms 995:-

Erbjudandet gäller dig som ringer in order på 0644-72100 och uppger ditt medlemsnummer i Mellanskog. Frakfritt vid ordervärde över 2500 kr inkl moms. Gäller så långt lagret räcker, längst till 2013-05-31. Går ej att kombinera med övriga rabatter.

med mellanskog

NR 2 – 2013

Vi gör det enklare för dig att vara skogsägare! Mellanskog erbjuder alla tjänster du kan behöva för att få en välskött skog. Det ger dig mer tillbaka, både ekonomiskt och känslomässigt. Våra skogsinspektorer finns där du har din skog. Kontakta oss på 010-482 80 00.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.