RÖJ UTIFRÅN DINA MÅL

Röj utifrån dina mål med skogen

Röjer du för viltet, den biologiska mångfalden, virkesproduktionen? Oavsett vilka mål du har för skogsskötseln så är det med röjningen du formar det nya beståndet. Vi tittar närmare på några olika röjningsstrategier.

TEXT MALIN VON ESSEN FOTO SLU, SVEN TEGELMO & ERIK WESTBERG

Viltet

Att röja för viltet handlar om att skapa skydd och foder för hare, skogsfågel och klövvilt som älg, rådjur och hjort. I den ljusare tallskogen finns naturligt gott om mat; tall, lövträd, bärris och örter som är stapelföda för viltet. Se till att inte maten försvinner. – Om du vill skapa ett tallbestånd som också ger foder och skydd kan du be den som ska röja att spara de allra flesta tallarna, friställa de stammar som ska bilda det framtida beståndet, spara lövträd och röja ned björk till midjehöjd, säger Märtha Wallgren, forskare på Skogforsk.

Genom att spara många tallar kommer det både att finnas foder och tallar att bygga det framtida beståndet på, så kallade huvudstammar. – Älgen återkommer gärna till samma träd för att beta, så genom att spara tidigare betade tallar ökar möjligheterna att också ha kvar obetade huvudstammar. Om björkarna röjs ned till midjehöjd fortsätter de att ge foder utan att konkurrera med huvudstammarna.

Mindre foder i granskog

I den generellt sett mörkare granungskogen kan det behövas lite hårdare röjning. – Se till att det kommer ned ljus till marken så gynnas vegetation som ris och örter. Granen ger inget viltfoder och hindrar dessutom annan vegetation. Att föryngra gran under björkskärm är ett annat bra sätt att skapa viltfoder i granungskogen, säger Märtha Wallgren.

Hon påminner också om att lövträd som rönn, asp, sälg och ek alltid ska sparas. – De skapar fodervariation för viltet och gynnar också andra arter som fåglar och pollinatörer.

Att röja för viltet innebär en lite mindre hård röjning än mer produktionsinriktad röjning. – Med fler stammar ökar konkurrensen. Tillväxten hos huvudstammarna blir då något mindre och röjningskostnaden skjuts på framtiden och kan bli högre. Därför bör så kallad viltanpassad röjning tillämpas i första hand i områden med högt betestryck och hög risk för skador på produktionstallarna, säger Märtha Wallgren.

Variationen

Julian Klein, forskare på SLU, har nyligen skrivit en avhandling om hur gallring påverkar den biologiska mångfalden. Han trycker på hur viktig röjningen är för att skapa variation som är en förutsättning för biologisk mångfald. – Med röjningen kan du lägga grunden för en varierad skog genom att bevara lövträd av olika arter. Vår forskning visar att i blandskogar med minst 30 procent gran, tall respektive löv, fördubblas antalet arter av lavar jämfört med skogar där trädslagsvariationen är mindre. Lavar är indikatorer på biologisk mångfald, så det som gynnar dem gynnar också andra arter som fåglar och insekter.

Så kallade ”kjolgranar” är också viktiga för många arter. – Kjolgranarna har grenar ända ned till marken och erbjuder därför skydd under födosökning och för fåglar som häckar nära eller på marken så som till exempel rödhake, trastar, gärdsmyg och tjäder. Se till att inte städa bort mindre granar som har förutsättningar att utvecklas till kjolgranar i framtiden.

Försök också gynna de strukturer för biologisk mångfald som bevarades i föryngringsavverkningen, till exempel solexponerad död ved, grova aspar, ädellövträd och grova tallar. – Igenväxning är ett problem för arter som gynnas av solexponering. Röj fram strukturerna så att de blir fortsatt solbelysta.

Kantzoner som lämnades runt vattendrag vid föryngringsavverkningen ska i regel lämnas oröjda. – Här brukar tanken vara att de ska lämnas för fri utveckling.

Julian Klein understryker att hur ungskogarna röjs är avgörande för den biologiska mångfalden. – Röjningen lägger grunden för all framtida utveckling när det gäller trädslagsblandningen. Om vi ska bevara den biologiska mångfalden är det centralt att öka lövinblandningen i ungskogarna. Blandskogar producerar dessutom mer biomassa, vilket är en fördel för klimatet eftersom mer koldioxid då lagras in.

Att röja för tillväxt

Helen och Lars-Göran ”Lövet” Löfgren är skogsvårdsentreprenörer och driver Jolo AB. Här är deras råd om röjning för tillväxt:

Varför röja?

• Du ökar tillväxten på träd du vill satsa på. • Framtida avverkningskostnader blir lägre. • Skogen blir mer vital och mer vind- och stormfast. • Du kan påverka trädslagsfördelningen. • Träden behåller en större andel grönkrona – motorn för fotosyntes och tillväxt.

Röj inte för sent

• Röj första gången vid 1,5–2 meters höjd. Att vänta innebär dyrare röjning. • Många gånger kan det också behövas en andra röjning.

Röj hårdare än du tror

• Röjning ger varje träd plats att växa. Röj så att det ser glest ut. • Sikta på att ha omkring 2 000 stammar per hektar kvar efter röjning. • Satsa på raka, enkelstammiga, symmetriska träd. Röj fram de trädslag som passar bäst för markförhållandena. • Ta bort träd som kommer att störa huvudstammarna fram till förstagallringen.

Vad särskiljer röjning för tillväxt från andra röjningsstrategier?

• Skillnaderna är inte så stora, men här eftersträvas enhetlig höjd på beståndet och färre trädslag.

Vilken hänsyn ska man ta när man röjer?

• Lämna ”rase”-arterna, det vill säga rönn, asp, sälg och ek. • Kantzoner ska oftast lämnas oröjda. Ibland finns anledning att röja fram utsikt mot vatten. • Gynna gärna biologisk mångfald genom att skapa brynmiljöer mot åkrar. • Röj bort träd, men risa inte ned på och intill kulturlämningar. Spara träd och buskar som är karaktäristiska för kulturmiljön. • Håll stigar fria från röjningsavfall.

Vad kostar det och vilka risker finns med att röja för att gynna tillväxten?

• Variationen är stor – mellan 1 200 och 12 500 kronor per hektar beroende på antal stammar och trädens medelhöjd. • Risken för insekts- och svampangrepp kan öka om du satsar på enhetlighet vad gäller trädslag.