SKOGSUTREDNINGEN

Förslag i stor skogsutredning oroar skogsägare

I slutet av november presenterades den så kallade Skogsutredningen, med uppdraget att bland annat titta på nya flexibla skyddsformer för skog och hur den växande bioekonomin skulle kunna förenas med internationella åtaganden om biologisk mångfald. Utredningen blev en besvikelse för skogsbruket, som i sina kommentarer menade att utredningen missat det tydliga uppdraget att stärka äganderätten och istället landat i förslag som gör skogsägandet krångligare – och att mer mark nu riskerar att undantas från brukande.

TEXT MARIE WICKBERG FOTO JOCKE LAGERCRANTZ, CALLE BREDBERG/SCANDINAV

KARIN MATTSON ÄR skogsägare i Härjedalen och förtroendevald i Mellanskogs styrelse, hon har dessutom mångårig erfarenhet av näringspolitiskt arbete inom bland annat Riksidrottsförbundet. Karin oroas över att skogsdebatten blir allt mer polariserad och att den präglas mer av pekpinnar än av morötter för de skogsägare som gör rätt. – Vi skogsägare är bra på att skapa värden i skogarna, både biologiska och ekonomiska. Väldigt många kurvor kring tillståndet i miljön pekar till exempel åt rätt håll. Ändå upplever jag ett bristande förtroende för att vi vill och kan göra rätt.

Utredningen föreslår bland annat att flera hundra tusen hektar skog i de fjällnära områdena ska ges ett formellt skydd, Karin Mattson är kritisk. – Det här är skogar som brukats med vett och förstånd i flera generationer. Utredningen verkar tänka att turism kan ersätta skogsbruk för att skapa en levande landsbygd. Turismen och andra näringar är såklart jätteviktiga, men skogsbruk är en förutsättning för att det ska finnas bra infrastruktur och samhällsservice i många av delar av vårt land.

I betänkandet lämnas ett femtiotal förslag på förändringar i allt från nyckelbiotopsregistrering till mer konkreta mål med naturvårdspolitiken. Utredningen pekar särskilt på att man måste se förslagen som en helhet. – Vissa förslag kan hanteras var för sig men de flesta förslag har en nära koppling till varandra. Det är därför viktigt med en helhetssyn, säger Agneta Ögren, särskild utredare för skogsutredningen i ett pressmeddelande.

Karin Mattsson håller med om att en helhetssyn är viktig, men menar samtidigt att förslagen har kantrat över mot detaljreglering och undantag från brukande. – Vi ser naturligtvis flera bra förslag i utredningen, bland annat att frivillighet ska vara en utgångspunkt för formellt skydd och att nyckelbiotopsregistreringen ska upphöra. Samtidigt finns annat som kommer att vara väldigt svårt för skogsägarrörelsen att acceptera och vi önskar nu att politiken gör en ordentlig bedömning kring vilken riktning de vill att skogspolitiken ska ta. ¶

Karin Mattsson, Mellanskogs styrelse

”Det här är skogar som brukats med vett och förstånd i flera generationer. Utredningen verkar tänka att turism kan ersätta skogsbruk för att skapa en levande landsbygd.”

Vad händer nu?

• Utredningen har tagits emot av regeringskansliet, som kommer att skicka den på remiss.

• Mellanskog och övriga skogsägarföreningar kommer att svara på remissen.

• Regeringen tar sedan ställning till vilka delar av utredningen man vill gå vidare med och skriver en proposition.

Propositionen lämnas till riksdagen som sedan röstar om förslaget.

Formellt skydd av skog bör i huvudsak ske frivilligt

Denna modell tillämpas redan i Finland och Norge och utredningens bedömning är att frivillighet som grund för det formella skyddet skulle fungera även i Sverige.

Ytterligare skydd av stora arealer, framförallt fjällnära skog

Även om utredningen föreslår frivillighet, säger man också att vissa prioriterade naturtyper ska undantas från den principen. Totalt handlar det om 525 000 hektar skog i fjällnära områden samt ytterligare 100–200 000 ha av andra naturtyper.

Registreringen av nyckelbiotoper ska upphöra

Utredningen gör bedömningen att registreringen inte är förenlig med lagstiftningen och att den bör upphöra. Befintligt register ska gallras.

En ny typ av naturmiljöbeskrivningar ska göras

Utredningen föreslår att nyckelbiotopsinventeringen ska ersättas av en inventering kallad naturmiljöbeskrivning. Den ska avse förhållanden i naturen som kan ha särskild betydelse för biologisk mångfald i skogen och fungera som ett stöd i beslutsfattandet för enskilda skogsägare.

Kunskapskrav i skogsvårdslagen

Före det att avverkningen utförs ska markägaren kunna redovisa för Skogsstyrelsen vilka natur- och kulturmiljövärden som berörs av den aktuella åtgärden, vilken påverkan den aktuella åtgärden kommer ha på dessa samt hur markägaren avser att efterleva de krav om hänsyn som skogsvårdslagen ställer på den skogsbruksåtgärd som ska vidtas.