TILLVÄXTHÖJANDE ÅTGÄRDER

Så får du din skog att växa bättre!

Vill du öka lönsamheten i skogen? Ett sätt är att öka tillväxten. Här kommer de åtgärder som ger störst effekt på kort och lång sikt.

TEXT ELIN FRIES OCH MATILDA KREEM FOTO ELIN FRIES OCH SVERKER JOHANSSON/BITZER

Ökad användning av förädlat plantmaterial

Tillväxtpotential: Mycket stor – och långsiktig.

Förädling är ett säkert kort om du vill höja tillväxten och samtidigt klimatsäkra din skog för framtiden. Förädlingen fungerar på alla marker och är en måttlig investering. – Dagens fröplantager ger frön och plantor med 10–24 procent högre tillväxt jämfört med ortens ursprungliga träd. Genom att satsa på förädlat kan skogsägaren välja mellan att antingen få mer volym vid avverkning vid samma slutålder, eller att avverka tidigare med samma volym, säger Finnvid Prescher, senior rådgivare vid Svenska Skogsplantor.

Hurra! Efter åratal av granfröbrist fylls lagerna i Sverige åter på efter en riklig kottblommning. Mellanskogs medlemmar kan pusta ut även om föryngringen ligger några år fram i tiden. Nyligen tecknade föreningen ett långsiktigt avtal med Svenska Skogsplantor för att säkra tillgången till högförädlade plantor.

Effektivare markberedning

Tillväxtpotential: Nya studier pekar på högre tillväxt, men framförallt ökar överlevnaden.

Markberedning är ett säkert sätt att få fler plantor att överleva. Konkurrensen från övrig växtlighet minskar, det blir färre skadeinsekter, mindre frostskador och högre marktemperatur. Nya studier från forskningsinstitutet Skogforsk visar även att markberedning utöver att öka överlevnaden även kan öka tillväxten under ganska så lång tid. – Idag markbereds runt 56 procent av arealen, målet är 80 procent. Att inte mer markbereds beror på att en del marker är svåra att markbereda, eller helt enkelt för små – då kan det vara lönsammare att grönrisplantera, säger Erik Viklund som är skogsvårdschef på Mellanskog.

Kan jag som skogsägare bestämma vilken typ av markberedning som ska användas? – Som skogsägare kan man alltid fråga efter markberedning som är anpassad till ståndorten. På till exempel en stenig moränmark kan harven vara lämpligare än högläggare. Men det är inte alltid helt lätt att få den optimala metoden. Idag har skogsbruket brist på duktiga markberedningsförare, maskiner och entreprenörer. Så ibland kan man tvingas till kompromisser, säger Erik Viklund.

Bättre ståndortsanpassning

Tillväxtpotential: Stor och långsiktig om den utförs ambitiöst.

I spåren av avverkningarna av granbarkborreskadade bestånd frågar sig många skogsägare vilket trädslag de ska plantera i framtiden. Gran som planterats på alltför mager mark har drabbats hårt. Historiskt har det i delar av Mellanskogs område planterats gran på tallmarker för att minska risken för betesskador av framförallt älg. – Jag kan förstå att man som skogsägare är tveksam till att investera i tallplanteringar med tanke på att risken för betesskador är stor i många områden, säger Erik Viklund. Men riskerna är stora att granen stannar av i tillväxten och drabbas av skador. Att plantera gran i stället för tall innebär dessutom att fodermängden i landskapet minskar vilket ytterligare ökar betestrycket på den tall som finns. Så grundrådet att plantera rätt trädslag på rätt mark, så kallad ståndortsanpassad planering, håller fortfarande.

Hårdare röjning Tillväxtpotential: Stor.

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att skogens värde ökar när den röjs. Genomsnittet för hur många gånger medlemmarnas skogar behöver röjas är 1,5 gånger. På en del marker räcker det med en röjning, men på många bördiga marker behövs flera. Det är egentligen inga nya tips; röj i tid och röj hårt. Ändå släpar röjningen efter i hela landet. – Det finns flera orsaker till detta. Många skogsägare har en hög ambitionsnivå och vill röja på egen hand, och med enkla medel går det att göra ett bra jobb. Efter ett tag upptäcker de dock ofta att tiden inte räcker till, så ta gärna hjälp av Mellanskog. Ju bättre du ligger till tidsmässigt desto billigare och bättre blir röjningen, säger Erik Viklund.

Röjningen måste öka för att styra produktionen till framtidsstammarna. Och till rätt trädslag! Där tallarna betats och granen inte utvecklas som tänkt måste vi prioritera lövet. Vi måste också röja tidigare – det ger stabila, vitala bestånd och sänker medlemmarnas röjningskostnader.

Kvävegödsling

Tillväxtpotential: Mycket stor för barrträd i slutavverkningsbestånd.

Säkert, effektivt och välbeprövat. Kvävegödsling är en av de mest lönsamma investeringar man kan göra som skogsägare. Efter gödsling ökar trädens tillväxt i cirka 10 år och avkastningen brukar vara cirka 10–15 procent. – Det här är en tillväxtåtgärd som vi nyttjar för lite. På Mellanskog kvävegödslas mellan 400 och 700 hektar per år, men det skulle snarare kunna ligga på ett par tusen, säger Erik Viklund.

Det största hindret idag är nog nog okunskap om hur lönsamt det är, men också logistiken och kostnaden. Majoriteten av gödslingen sker med skotare med påkopplat aggregat, därför krävs stora arealer eller samverkan mellan skogsägare för att få ned ställkostnaden. Dock finns det forskningsprojekt och privata initiativ som ser på möjligheter att använda till exempel drönare vid gödsling.