I DETTA NUMMER kan ni läsa om en skogsägare som följt sitt bestånd från planta till planka. Många medlemmar hos oss har ägt och brukat sina skogar i generationer. Själva är vi unga skogsägare utifrån det perspektivet.
Första planteringen gjordes med äldsta sonen på armen, han är nu 21 år.
Jag brukar tänka att det finns många likheter mellan skogsägande och föräldraskap. Plantor som får en god start, växer snabbare till stabila individer. Under de första två decennierna kan vi som skogsägare genom röjningar styra och vägleda beståndet i den riktning vi tror är den bästa, sen minskar successivt möjligheten att påverka hur slutbeståndet kommer att se ut. Ungefär som med sonen som nu håller på att flytta ut.
De skogar som vi idag avverkar grundlades under en tid där vi hade en annan syn på hur en ungskog ska formas. Det år som jag föddes, 1973, kom en skogspolitisk utredning där miljöfrågor inte alls behandlades. Under 70-talet infördes röjningsplikt och den kemiska, senare så kritiserade bekämpningen av lövsly ökade. Kanske har synen på hur vi ska sköta våra skogar varierat mer över decennierna än synen på barnuppfostran.
I 30 år har vi nu brukat våra skogar med jämställda mål för produktion och miljö och vi ser hur förutsättningarna för högre biologisk mångfald ökar i skogslandskapet. Sedan 90-talet har äldre lövrik skog ökat, hård död ved har ökat liksom gammal skog och grova lövträd och vi
har idag fler häckande fåglar i skogen. Vi är på rätt väg. Om ytterligare några decennier kommer vi att börja avverkningsanmäla dessa skogar med högre miljövärden.
Skogspolitiken måste följa oss i denna utveck ling och inte göra oss osäkra runt vår fortsatta brukningsrätt av skogar som hyser miljövärden. När jag skriver detta har jag just varit och lagt min röst i årets val. En mandatperiod är ingen tid i min skog. Skogsägare behöver stabila och trygga spelregler som sträcker sig över generationer, inte mandatperioder. Det kommer vi i Mellanskog att fortsätta verka för.
Mellanskogs styrelse
Hammarskjölds väg
Box 127, 751 04 Uppsala. Tel 010-482 80 00. E-post marie.wickberg@mellanskog.se eller info@mellanskog.se.
maria.bengtsson@vkmedia.se På omslaget Alva Berglund. Foto Matilda Kreem. Form, layout & projektledning Matador kommunikation.
marie.wickberg@mellanskog.se. Kommunikationsavdelningen
Media,
Med en skicklighet utöver det vanliga visar skotarföraren Alva Berglund vägen för nästa generations yrkesmänniskor inom svenskt skogsbruk. Som nyexaminerad från Ösby Västmanlands Naturbruksgymnasium och mottagare av Mellanskogs skolstipendium, ökar hon exponeringen av ett yrke som få ungdomar ens känner till. Och redan som nyanställd fick Alva Berglund Sveriges bästa kontorsplats.
– JAG HAR DET absolut finaste kontoret man kan ha, för man vistas i så många olika miljöer och landskap, säger Alva Berglund, skotarförare på J Halonen Lantbruk & Entreprenad.
Uppdraget idag är avverkning på en fastighet strax utanför Tärnsjö. Sommaren är som allra varmast och doften av färskt virke stiger runt maskinen när Alva kliver ur för en paus.
Entreprenören knöt henne till sig redan under APL-perioden, den obligatoriska praktikperiod som ingår i utbildningen på naturbruksgymnasium. På många håll finns ett skriande behov av duktiga maskinförare och eleverna har goda chanser att gå direkt till anställning efter gymnasiet. Utbildningen ger dem också möjlighet att läsa vidare på högskola eller universitet.
Skogen lockade mest Alva Berglund är uppvuxen på en gård med skog i Tärnsjö och intresset för skogen har alltid funnits. Gymnasievalet stod mellan naturveten skapligt program och naturbruksprogrammet, men skogsutbildningen var mest lockande. Målet var att plugga vidare till skogs- eller jägmästare efter gymnasiet.
– När man är 16 år kan det så klart vara svårt att bestämma sig för vad man ska jobba med resten av livet. Jag visste absolut inte allt om yrket när jag valde skogsinriktningen, men jag kände efter vägens gång, och med mer kunskap, att det blev rätt, säger Alva Berglund.
På Ösby Västmanlands Naturbruksgymnasium var hon inställd på att vara ensam tjej i klassen, men det visade sig att klassen bestod av fyra tjejer och åtta killar. Blandningen av teori och praktik passade henne utmärkt.
Att kontrollera en flera ton tung maskin och låta den klättra genom landskapet beskriver Alva som en häftig känsla. Att planera körningen noga är grunden för att spara tid och pengar, något som är extra viktigt i dagens skogsbruk.
Att vara tjej i ett yrke som traditionellt varit mansdominerat är inget som inneburit några negativa upplevelser. Några har höjt på ögonbrynen av förvåning när Alva klättrat ur maskinen, men det är allt.
– Jag blev förvarnad att jargongen kunde vara hård, men det finns jargong även i andra yrken och vem har sagt att det är så mycket bättre på en arbetsplats med enbart kvinnor? Det bästa är nog när det är jämställt. Jag har träffat många bra män och kvinnor inom skogsbranschen som jag ser upp till. Jag tror det viktigaste är att det finns både manliga och kvinnliga förebilder inom ett yrke.
”Hon är effektiv och noggrann i sin körning och håller ett högt tempo, så till den milda grad att hon kvalificerade sig till Skol-SM i skotarkörning.”
Alltid blivit bra bemött Praktikperioden lyfter Alva som den roligaste och mest givande delen i utbildningen. Under 15 veckor var hon ute hos en entreprenör och fick köra skift tillsammans med en av de anställda. Plötslig var det på riktigt och ansvaret växte i takt med körtekniken.
– Man fick även mängdträning och utvecklade en bättre krankänsla. Jag blev väldigt bra bemött och fick höra första dagen att det viktigaste var att ta det lugnt och göra allt noga och rätt från början. Farten kommer sedan.
Praktiken övergick i extrajobb under helger och lov. Skolan erbjöd även eleverna att köra hos entreprenörer under några av de schemalagda maskindagarna. Alva tog vara på alla möjligheter. Hon poängterar att det inte finns några absoluta garantier för jobb bara för att utbildningen är avklarad.
– Du måste visa framfötterna och vara villig att jobba. Det finns gott om arbete, men man måste vara seriös.
När Alva blickar framåt tänker hon jobba vidare som maskinförare under några år för att sedan plugga vidare.
– Jag är sugen på att fortsätta inom det skogliga, men man vet aldrig vad livet tar för vänd ningar. Att jobba som planerare eller virkesköpare är det som lockar mest just nu, berättar hon.
Alva Berglunds råd till ungdomar som blickar mot framtida jobb i skogen är att ta kontakt med någon som jobbar i näringen eller gå via ett naturbruksgymnasium för att hitta bra ingångar. Hon uppmanar också unga att stå upp för sig själva och sina åsikter.
– Våga satsa på det du gillar och våga bli bra. ¶
– Det viktigaste är ett natur- och skogsintresse. Jag vill inte säga allt, men det mesta av det som behövs i yrket lär studenterna sig annars under utbildningen. Det är bra att besitta ett lugn och inte tävla mot sig själv eller andra. Även om du sitter själv i hytten långa stunder är det viktigt att kunna samarbeta i laget och utifrån traktdirektiv. I utbildningen lär man sig både teori och praktiska moment som att sortera virke och att köra ekonomiskt med markskonande körteknik.
Hur ser framtidsutsikterna ut för elever som går ut programmet?
– Just nu saknas maskinförare på många håll. Det som behövs är lyhörda och samarbetsvilliga medarbetare som kan konsten att bemöta andra människor. Sverige består av mycket skog som ska brukas så det kommer säkert att finnas arbetstillfällen. Jag kan bara gissa mig till exakt vilka arbetsuppgifter som kommer att behöva utföras och hur. Mycket beror på teknisk utveckling, men även politiska beslut kring hur skogen ska brukas i framtiden. Miljön och fossila bränslen är en andra frågor som är stora utmaningar att lösa. Kanske finns lösningen just i skogen. Ger man sig själv chansen att ta vara på dessa tre år i skolan så har man ett jobb efter examen.
Stefan Eklund, lärare på Ösby Västmanlands Naturbruksgymnasium, vet vad som krävs av ungdomar som siktar på en karriär inom skogsbruk.
”Du måste visa framfötterna och vara villig att jobba. Det finns gott om arbete, men man måste vara seriös.”FOTO
Går du i säljtankar och vill veta värdet på din skog?
S om specialister på skogsfastigheter ger vi dig en kostnadsfri muntlig värdebedömning av din skog och värdefulla råd inför en eventuell försäljning.
Läs mer och boka på ludvigfast.se/mgv
Konjunkturinstitutet pekar på fortsatt hög inflation, ökade räntor och tydliga tecken på att Sverige går mot en lågkonjunktur. För Skogsnäringen och Mellanskogs medlemmar finns både utmaningar och möjligheter i den nya verkligheten.
marknadsavdelning, är säker på att medlemmarna kommer att påverkas av det förändrade ekonomiska läget som både Konjunkturinstitutet och bankerna presenterat i sina senaste bedömningar.
– Jag är övertygad om att det kommer att påverka oss. Sedan är frågan om hur snabbt och hur mycket. Marknadsläget ger oss också nya möjligheter, säger Lars Magnusson.
Fram till alldeles nyligen har det varit en historiskt stark trävarukonjunktur. Men nu ökar räntorna samtidigt som kostnaderna för att bygga har stigit och hushållen får mindre pengar över. Det kommer att få negativ effekt på byggandet i världen, konstaterar Lars Magnusson.
– Sedan får det inte samma stora genomslag med prissvängningar för skogsägarna som för sågverken. Massa- och pappersindustrin är också konjunkturkänslig, men vi ser ännu ingen avmattning. Även under en lågkonjunktur handlar vi mjölk i pappersförpackningar, säger Lars Magnusson.
Mårten Mattsson, affärsansvarig för timmer till sågverk på Mellanskog, säger att sågverkskunderna befarar prissänkningar. Uppfattnin gen hos dem är att priserna har kulminerat på färdigvarumarknaden och sågverkens kunder
vill skjuta upp avsluten och vänta och se om priserna går ner ytterligare.
– En eventuell prissänkning är från en mycket hög nivå, så det finns så att säga en kudde inbyggd i det här. Sågverken tål en prissänkning utan att lönsamheten blir allt för dålig, säger Mårten Mattson.
Han tror att prisnivån på timmer blir hyggligt stabil under det kommande halvåret och tycker att medlemmarna ska fatta sina beslut utifrån vad den egna skogen behöver.
– Jag tycker skogens skötselbehov ska väga tungt när skogsägarens beslut kring skogssköt sel fattas, säger Mårten Mattson.
En annan del i ekvationen är energimarknaden, där situationen i Ukraina har drivit upp efterfrågan och priser på råvara. Det förbättrar avsättningen för skadad skog, som till exempel avverkas till följd av granbarkborren, även om det mesta som avverkas för borren är sådan som ännu inte är skadat och som skogsägarna vill rädda i tid.
– Sanktionerna mot Ryssland öppnar ett fönster för vår råvara. Fiberindustrin runt Östersjön behöver ersätta ryskt virke med nya volymer. Samtidigt har energikrisen i Europa skapat möjligheter för utökade affärer till bränslesektorn. Jag tror att vi kommer att få se nya virkesströmmar på marknaden under det kommande året, säger Lars Magnusson.
Skogsbränsle går starkt Staffan Dalbrink, affärsansvarig för biobränsle marknaden på Mellanskog, konstaterar att efterfrågan började stiga redan sommaren 2021, i samband med att världsproduktionen började växla upp när restriktionerna från pandemin klingade av. Med kriget ökade efterfrågan på svenskt skogsbränsle ytterligare.
– Marknaden för vårt skogsbränsle är större än någonsin och vi är väldigt aktiva på den marknaden. Det är möjligt tack vara en logistik som Mellanskog byggt upp i hamnar och tågterminaler under de senaste tio åren. Så långt vi kan se så är det god efterfrågan på svenskt skogsbränsle, säger Staffan Dalbrink. ¶
”Fiberindustrin runt Östersjön behöver ersätta ryskt virke med nya volymer. Samtidigt har energikrisen i Europa skapat möjligheter för utökade affärer till bränslesektorn.”
”Marknaden för vårt skogsbränsle är större än någonsin och vi är väldigt aktiva på den marknaden.”
Olle Berg, direktör för marknad och affärsutveckling på Setra.
”Det har varit en stark marknad under första kvartalet 2022, driven av att pandemin började ebba ut och en stark tillgång på kapital. Sedan kom en ökande inflation beroende på kriget i Ukraina och Kinas lockdown. Marknaden för ”gör det själv” har mattats av i hela västvärlden och de tillgängliga medlen får konkurrens i takt med ökad inflation. Priserna faller fortare än våra kostnader just nu. Det som är positivt är den ökade efterfrågan på trä som material och det finns ett begränsat utbud. I det på korta perspektivet ser det tufft ut och vissa byggprojekt skjuts på framtiden.
Men vi vet att vi har en bra och hållbar produkt och med nya sätt att förädla trä så får vi större användningsområden och gör det svårare för andra material att konkurrera”
av fastigheter. Från den utgångspunkten kan utvecklingen nästan bara bli sämre. Vi kan nog vänta oss en lägre konsumtion och det kan påverka priserna på virke neråt. Alla bra användningsområden av trä och trävaror indikerar en stark framtid på sikt men det bygger på konsumtion.
Det fanns många förstagångsköpare på marknaden under 2021 och den marknaden har mattats av. Den mest sannolika skogsfastighetsköparen är fortsatt en granne som kan belåna och ofta har goda möjligheter till finansiering genom avverkning inom befintlig fastighet och dessa traditionellt starka köpare finns fortfarande.
Man ska vara villig att investera ganska höga belopp och det ska finnas en ekonomisk trygghet i botten och där är vi inte riktigt idag. Men skog är en stabil investering, så det talar för att blickarna riktas dit hos de som har pengar som ska investeras.”
blir det brist även på de råvarorna. Europa har slutat köpa både pellets och skog från Ryssland och Belarus, så här fungerar köpstoppet. Trots att vi ser flispriser på 500 SEK/MWh på kontinenten är det ändå mer lönsamt att använda skogs bränsle jämfört med kol eller gas. Våra kraftvärmebolag som tidigare importerat vänder sig mot svenska inlandet för att få rimliga priser men även här stiger de. Alla som kan borde anstränga sig för att producera biobränsle för det är bra betalt och det kommer att behövas. Bioenergin kommer att vara konkurrenskraftig på flera års sikt. Det finns en tröghet i att bygga upp förbränningsanläggningar och infrastruktur i Europa, men det är fullt ös i uppbyggnaden så det kommer att ge resultat.
Paul Nord, chef för Skog och lantbruk på SVEFA.
”Skogsfastighetsmarknaden påverkas av vad som händer på virkesmarknaden – det avgör ju köpet i många fall. När virkes marknaden är het så stiger betalningsviljan ganska snabbt hos fastighetsköparna.
Om priserna går ner så är det ändå en tröghet neråt i priserna. 2021 var det en bra marknad för virkespriser och försäljning
Gustav Melin, vd på Svenska Bioenergiföreningen, Svebio.
”De flesta bränslekontrakt är tecknade inför vintern. Nytt i år är att man ibland tecknat volymer men inte pris i interna tionella affärer, eftersom priserna är vari erande och höga. Rysslands oförmåga/ ovilja att leverera gas påverkar starkt. Priser på pellets och flis har åkt med upp eftersom de fungerar i många applika tioner och är väsentligt billigare, därför
Krav inom EU på att minskad skogsavverkningen riskerar att bromsa i andra änden och göra investerare tveksamma. De förslag som nu ligger skulle leda till att svensk skogsindustri tvingas minska avverkning och lägga ner fabriker eller importera skogsråvara. Exakt vilken påverkan de här förslagen på minskad avverkning kommer att få är svårt att säga. De politiska besluten är mer nyckfulla och mer ideologiskt baserade än faktabaserade. Jag tror inte det kommer att ske eftersom jag inte kan se att ett beslut om minskad avverkning skulle ge några egentliga miljöfördelar. Det är en politisk strid som måste vinnas. Vi räknar med en mycket positiv marknadsutveckling för bioenergi i Europa eftersom alla fossila energislag är dyra även på sikt, inte minst tillsammans med kostnaden för utsläppsrätter.”
Vi har precis röstat i de nationella valen till kommun, region och riksdag. Skogen fick ta plats i valrörelsen, men i takt med att globala utmaningar som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald har blivit allt mer akuta har skogen gått från att vara en nationell angelägenhet till att bli en europeisk och internationell fråga. För ett skogsland som Sverige får det stora konsekvenser.
TEXT MARIE WICKBERG ILLUSTRATION UNSPLASH, MATADORär en mosaik som till största del formgivits av människan. Nästan 40 procent av EU:s yta täcks av det som definierats som skog.* Sverige, Fin land, Spanien, Frankrike, Tyskland och Polen har två tredjedelar av unionens skogsarealer. Sverige täcks till nästan 70 procent av skog.
Skogen finns inte med i EU:s fördrag och EU har i formell mening ingen skogspolitik. Men andra politikområden, som klimat, miljö och energi ligger inom EU:s beslutsmakt, vilket i praktiken innebär att EU påverkar svenska skogsägares möjlighet att äga och bruka skog.
Inom klimatområdet har EU både muskler och verktyg i verktygslådan. Till 2050 ska unionen vara klimatneutral och fram till 2030 ska utsläppen av växthusgaser minska med 55 procent. I juni förra året presenterades ett omfattande paket för att göra detta möjligt –och skogen spelar en viktig roll.
Ett axplock ur paketet I paketet som kallas fit-for-55 presenteras bland annat förslag om hur kolsänkan, alltså lagring av koldioxid i skog och mark, ska öka inom EU. Sänkan ska öka med 310 miljoner ton koldiox idekvivalenter, vilket motsvarar ungefär hälften av Tysklands årliga utsläpp. Åtagandet ska fördelas mellan medlemsstaterna som bindande mål. I praktiken innebär det, för svensk del, att avverkningsnivån kan behöva sänkas, för att inlagringen i skogen ska kunna öka.
I paketet fit-for-55 finns också förslag om förnybar energi, där frågan om GROT, alltså energi från grenar och toppar i skogsbruket, just nu är högaktuell. På bordet ligger ett förslag som
inte längre skulle klassa det skogliga energisorti mentet som hållbart.
Ett annat exempel, på området biologisk mångfald, är förslaget om en EU-lag för restaurering av natur som presenterades i juni i år. Till 2030 ska medlemsstaternas restaurering omfatta minst 20 procent av unionens land- och havsområden och senast 2050 alla ekosystem som behöver återställas. Länderna väljer sin egen referensnivå och för Sveriges del är ambition erna mycket högt satta. När vi rapporterar status på värdefulla naturtyper gäller förindustriell tid som referensnivå, samtidigt som många andra valt året för inträde i EU, vilket innebär att kraven blir högre på Sverige än på andra länder. Kostnaderna för Sverige beräknas till mellan 220–300 miljarder kronor. Förslaget diskuteras just nu och beslut väntas under nästa år.
Vårt viktiga påverkansarbete Skogsägarrörelsen bedriver tillsammans med LRF påverkansarbete i Bryssel. I grunden är höga ambitioner runt gemensamma miljö- och klimatutmaningar viktiga och bra både för samhället och skogsägaren. Den resurs vi äger behövs, och efterfrågas allt mer, i arbetet med att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.
Samtidigt kan man konstatera att flera av de förslag som nu ligger på bordet innebär orimliga konsekvenser för svenskt skogsbruk, vilket i förlängningen påverkar vår möjlighet att möta klimatförändringarna och skenande energipriser.
Vår modell för skogsbruk – och skogens stora betydelse för samhället är i princip unik för Sverige och Finland. För svenska skogsägare, och den svenska regeringen, ligger utmaningen både
i att värna det nationella självbestämmandet kring skogspolitiken, men också i att skapa förståelse för det svenska skogsbruket och den svenska skogen. ¶
!
Så här går beslutsfattandet i EU till Tre institutioner stiftar tillsammans EU:s lagar:
1. Europaparlamentet, företräder EU-medborgarna.
2. Ministerrådet, företräder medlemsländerna.
3. EU-kommissionen, företräder EU:s allmänna intressen.
EU-kommissionen lägger fram lagförslag, som antas av Ministerrådet och Europaparlamentet efter förhandlingar mellan de tre institutionerna.
Ordförandeskapet i Ministerrådet roterar bland medlemsländerna, våren 2023 tar Sverige över ordförandeklubban.
*En yta större än 0,5 hektar där träden har förmåga att bli mer än fem meter höga.
partner i skogen!
Produktion vid egenägd fabrik
Beprövad och kraftig konstruktion
Rätt materialval med stål från SSAB, bland annat Strenx® och Hardox®
Lång livslängd för en hållbar framtid med bland annat: Pullverlackering, utbytbara bussningar och kraftiga nav
Brett sortiment med en lösning för allas olika behov
Du väljer själv hur ditt skogsekipage ska se ut och vilka maskiner och redskap du behöver för arbetet i skogen. Vi erbjuder ett helhetskoncept med flexibla lösningar och hjälper dig när du behöver tips och råd. Välkommen att kontakta en maskinsäljare eller besök KompetensCenter Skog i Värnamo. Här kan du provköra vårt samlade utbud av skogsmaskiner och tillbehör på vår testbana ute i skogen.
Ett komplett sortiment, starka samarbetspartners och en rikstäckande service – Lantmännen Maskin är det naturliga valet för dig som arbetar i din egen skog. Reservdelar, tillbehör och service är också viktigt. Vi ger dig allt på ett ställe.
Hur skogen bäst ska brukas är något som alltid står i förändring. Ny kunskap och teknisk utveckling driver på och mixas med politiska föresatser. Pendeln svänger långsamt mellan vad som anses rätt och fel, mellan påbud och förbud. Därför är det spännande att lyssna på skogsägare som själva sett förändringarna och följt med sin skog från planta till avverkning. Det har Per Unnes från Edsbyn gjort.
STOMMEN I EKONOMIN på en Hälsingegård är skogen. Så har det varit även på Unnesgården. Per Unnes är idag 77 år och i större delen av sitt liv har han levt på sitt skogsbruk med drygt 300 hektar delat i två skiften i trakterna utanför Edsbyn.
– Min släkt har haft Unnesgården sedan 1600-talet. När jag var liten var det farfar som drev gården. På 1950-talet lämnade han över till min far, som i sin tur lämnade över till mig 1967. Då fanns det ingen formell skogsbruksplan, säger Per Unnes.
När Per tog över arrenderade han ut åkermarken och satsade helt på skogen. Han har själv gjort den första gallringen i mycket av den skog som avverkas idag och med egna ögon sett den gå från ungskog till uppvuxet bestånd.
Som skogsägare har han fått förhålla sig till en rad förändringar. Farfars hästar ersattes med den första generationens skotare och avverknin gen gick från motorsåg till fällare/läggare med processor som kvistade och kapade träden, och slutligen till dagens effektiva skördare.
Myndigheternas rekommendationer och regleringar har med tiden förändrats precis som industrins efterfrågan och givetvis även insikterna kring naturvårdsbehoven.
Per Unnes ger tre exempel på områden där pendelrörelsen har varit tydlig.
– På 60-talet var inställningen till lövträden att de skulle röjas och sprutas bort. Aspen var ett gissel för oss och det fanns inget intresse hos industrin så vi fickade träden och lät dem stå kvar i skogen och dö. Idag ska vi ha 20 procent löv på fastigheten, så det är en otrolig pendelrörelse. Det är roligt att det finns ett sug efter sågbart löv nu, med nästan
samma pris som för sågad gran. Lövet har hamnat i finrummet helt enkelt.
Ett andra exempel är förhållningssättet till dikad mark. På 70-talet utgick det bidrag för att skogsägare skulle dika ut och dränera försumpad skogsmark.
– Jag fick till underbara skogsbestånd på sådan mark, för jordmånen blev som en rik kompost. Problemet med sådan mark är att den är svårskött på grund av dålig bärighet. Idag skulle jag få bidrag för att återfukta samma mark. Jag förstår att det har ett naturvårdande syfte, men det är inte roligt att först arbeta hårt med en process för att sedan se allt arbete ogjort.
Ett tredje exempel är inställningen till gran som länge var rekommenderat som det enda rimliga alternativet i vissa planteringar.
– I slutet på 60-talet planterade vi gran på mager betesmark och på åkrar som var svårbrukade. Granplanteringen stöddes med bidrag. Plantorna etablerade sig bra till en början, men det var inget bra plantmaterial och marken var inte optimal för gran. De blev korta och bolliga med mycket grenar och kort stam. Jag röjde bort dem och fick då bidrag för den åtgärden. Nu har jag låtit ett naturligt bestånd av björk få växa där och det har funkat bra på den lokalen.
”På 60-talet var inställningen till lövträden att de skulle röjas och sprutas bort. Aspen var ett gissel för oss och det fanns inget intresse.”Den äldre delen av Per Unnes Hälsingegård är från 1700-talet och släkten har haft gården sedan 1600-talet.
Det är i skenet av de här som Per Unnes ser dagens givna sanningar. Vissa av de naturvårdande insatser som pågår just nu kanske blir ifrågasatta längre fram. Han ser den femprocentiga avsättningen av produktiv skogsmark (inom ramen för miljöcertifieringen) för naturhänsyn som ett exempel.
– Jag har förlikat mig med tanken på avsättningarna och jag förstår vad ambitionen är, men vi kanske är mitt i ett pågående pendelslag? Energibehov och energiframställning tar nya riktningar och i vissa fall kan olika naturvärden och miljöhänsyn ställas mot varandra. Vi får se om avsättningarna blir ifrågasatta under min levnad, säger Per Unnes.
När han var runt 30 år utbildade sig Per till skogs tekniker i Bispgården. En kort period arbetade han på Skogsvårdsstyrelsen och sedan under fyra år på Institutet för Skogsförbättring, som var föregångare till Skogforsk. Men större delen av sitt yrkesliv har han vigt åt sin egen skog i kombination med ordförandeskap i Voxnadalens skogsbruksområde.
– Dagens moderna skogsbruk binder oss vid tekniken på både gott och ont. Körskador, markförstöring och läckage är konsekvenser som är svåra att helt eliminera. Maskinföraren bakom spakarna har ett stort ansvar och de blir allt skickligare. De som avverkar hos mig måste vara noga med att lämna ris och toppar på vägar med dålig bärighet. Mellanskog har markskonings garantier och i den mån det blir en merkostnad så är jag villig att ta den. Jag värderar att ha marken så oförstörd som möjligt.
Pers skogsbruksfilosofi bygger i övrigt främst på självföryngring. Han medger att det är lite ovanligt, men det har varit ett framgångsrikt arbetssätt som fungerar på alla lokaler utom vid rena granbestånd. Ju torrare marken är desto enklare är självföryngringen.
– Från skarp till torr och frisk mark – på hela den skalan där det finns inslag av tall är det möjligt
Skogsbrukets rekommendationer och regler ändrar sig över tid. Per Unnes har försökt hålla kvar vid sin egen skogsfilosofi som till stor del utgår från självföryngring.
med självföryngring. För min del är det 70 procent av min fastighet. Jag tycker att det är ett enkelt sätt att få fina skogar.
En invändning är att det inte kan ge maximal produktion med förädlingsvinsten i det moderna plantmaterialet, men Per framhåller att det alltid finns risk att plantan dör eller blir älgskadad och han slipper förlora investeringen på så sätt. En annan invändning är en högre röjningskostnad. Kanske sparar han inga pengar, men han är mycket nöjd med utfallet.
– Jag har min skogliga rådgivare på Mellanskog som bollplank och det har alltid varit väldigt värdefullt för mig.
Per väljer att lämna en tät fröträdsställning med 100–180 träd kvar per hektar som får sköta föryngringen medan han och justerar allt eftersom med röjsågen. För bara några år sedan räknades inte löv med i ekvation vid föryngringen, men idag är det ett inräknat värde.
– Med en såpass tät skärm så slipper man känslan av det ödelagda hygget. Och själv-
föryngringen ger mycket goda möjligheter att välja de bästa träden som ska stå kvar i det framtida beståndet.
Blickar fortfarande framåt Vid 77 års ålder har Per Unnes fortfarande ambition att vara ute och jobba med röjning och gallring i skogen. Han lägger också en del arbete på att få fram egen flis att elda med.
– Jag gör av med 100 kubik flis varje år och det är min största sparbössa att kunna klara råvaran från egen skog. Ja, det krävs en del eget arbete, men ett minimum av insatsvaror, och flisen är dessutom förnybart där jag själv ser till att energin förnyas i egen skog.
Med cirka 55 års erfarenhet av handfast skogsbrukande känner Per fortfarande att det är stimulerande att se vad han uträttat.
– Och det jättespännande att fantisera om fortsättningen, hur det ska bli framåt. Min omloppstid kulminerar nog snart, säger Per Unnes.
”Jag gör av med 100 kubik flis varje år och det är min största sparbössa att kunna klara råvaran från egen skog.”
De senaste åren har intresset för jakt och naturliv ökat. För jämthundsuppfödaren Anders Westman började jaktintresset med att han fick vara hundvakt åt grannen.
TEXT KARIN JANSON FOTO MARIA HANSSONANDERS WESTMAN BOR med sin fru Anneli och sonen Edvin i byn Övre Tjärna utanför Gagnef. På gården finns också tre jämthundar: Nioåriga Brattlidens Dixie, femåriga Klotrolles Ässa och Ässas valp Korpklackens Blixa som föddes i maj. Anders jakthundsintresse började när han som tonåring blev tillfrågad om att vakta grannens drever.
– När grannarna kom hem fick jag följa med på jakt som tack för hjälpen. Då föll allt på plats. Det var spännande, roligt och jag trivdes ute i skogen.
Några år senare skaffade Anders sin första egna jakthund, en jämthund. Han deltar i flera älgjakter under hösten, både hemma i Dalarna och i Jämtland. Sedan tre år tillbaka driver han också en kennel med namnet Korpklackens. Det beror på att Klotrolles Ässa visade sig vara en riktigt bra älghund, som även har utsetts till löshundschampion.
Även om en valp har bra stamtavla är det först när man börjar jaga med den som jaktegenskaperna visar sig.
– Det är en del tur inblandat i att hitta en så duktig hund som Ässa. Hon är väldigt snabb i skogen och duktig på att ställa älgarna, samtidigt som hon är lydig och en trevlig familjehund, säger Anders.
I år har Ässa fått åtta valpar. Intresset var stort och några spekulanter blev utan. Enligt Svenska kennelklubben, SKK, ökar intresset för att jaga med hund.
– Älghundsraserna har stått sig väldigt bra och registreringssiffrorna har gått uppåt. Jag tror
att det hänger ihop med ett ökat intresse för jakt generellt, säger Björn Eek, sakkunnig i jakthunds frågor på SKK.
En del uppfödare säljer bara valpar till hem som har haft jakthundar tidigare. Men Anders Westman resonerar inte så.
– Alla börjar någonstans. Jag går mer på magkänsla och om det är någon som är helt ny håller vi en tätare kontakt efter att hunden flyttat, så att jag ser att allt går bra. Om vi ska bibehålla intresset för jakt är det viktigt att vi tänker på tillväxten och ger fler möjligheten att skaffa jakthund.
Från valp till färdig jakthund Älghundar kräver mycket träning. Anders och hans fru Anneli jobbar båda nära hemmet och kan aktivera hundarna på dagtid, det blir både långpromenader i skogen och cykelturer. När Anders säljer en valp vill han också att ägarna ställer ut den och gör jaktprov. Det är ett sätt att säkerställa att avkommorna blir bra och att hunden är lämplig för fortsatt avel.
Jämthundar bör inte börja söka älg förrän de är minst ett år gamla. Vid ungefär två års ålder bör man kunna ha en färdig jakthund.
– Alla hundar är inte mentalt mogna förrän de är i ettårsåldern. Det är väldigt svårt att
avgöra detta och om de får träffa älgar för tidigt kan de bli skrämda och till och med sparkade. Man ska aldrig ha bråttom med en älghund, säger Anders.
Men man kan ändå träna den yngre valpen med spårning. Anders brukar lägga blodspår och valparna får leka med älgklövar.
– Söket är medfött, men man kan aktivera det och få i gång intresset. Det bästa är att ha kontakt med uppfödaren för att få tips på övningar.
Lydnaden är viktig hos en älghund. Den måste komma på inkallning, vilket kan vara särskilt viktigt om hunden fått korn på fel älg.
– Jag gick en dressyrkurs med Ässa när hon var valp och det har gett gott resultat, hon är väldigt lyhörd och kommer direkt när jag visslar. Det finns ibland en uppfattning om att man inte ska träna dressyr med jakthundar, men det finns ingen sanning i att en väldresserad hund skulle få sämre jaktegenskaper. Tvärtom så har man stor nytta av dressyren när man jagar, säger Anders. ¶
”Jag gick en dressyrkurs med Ässa när hon var valp och det har gett gott resultat, hon är väldigt lyhörd och kommer direkt när jag visslar.”
1. Har jag tid? Det är den första frågan man ska ställa sig. Man behöver avsätta minst femtio dagar per år för att träna och jaga med hunden, om det ska blir en bra jakt.
2. Hur bor och jobbar jag? Kan hunden följa med till jobbet? Finns det möjlighet att bygga en hundgård hemma? Hinner jag med daglig motion och aktivering?
3. Läs på om olika raser. Rent generellt är till exempel gråhunden mer spårnoga än jämthunden, medan jämthunden jagar bättre i vind. Därför kan en jämthund passa bättre på större jaktmarker och en gråhund på mindre, även om det alltid finns individuella skillnader. Vilka behov och önskemål har du?
4. När du har valt en ras är det dags att kontakta en rasklubb. De vet vilka parningar som är på gång och har listor över seriösa uppfödare.
5. Ha inte bråttom med din valp. Det är viktigt att den får känna sig trygg i sitt nya hem, börja inte träna för tidigt.
6. Befäst lydnad och inkallning innan ni börjar träna jakt i skogen. Valpen ska vara minst ett år gammal innan den är mentalt mogen för att börja söka älg. Lydnadskurser finns på de flesta orter och hjälper dig att få en hund som går att kalla in i olika situationer, som du kan koppla och ta till ett nytt ställe för att fortsätta jakten.
ÄR DU INTRESSERAD av att förbättra dina eller barnens grundläggande kunskaper om skog? Mellanskogsakademins grundkurs för skogsägare,
”Det är kul att äga skog”, riktar sig till dig som är nybörjare och känner att du vill lära dig mer om skog och skogsbruk. Målet är att du ska kunna sköta och diskutera din skog på det sätt som passar dig.
Vad är Mellanskogsakademin?
Mellanskog har en lång tradition av att sprida kunskap till våra medlemmar. Vi tror att kunskap är grunden till att skapa starkare skogsägare och rikare skogar. Genom att samla våra utbildningar på ett ställe vill vi göra det enklare för dig att hitta utbildningar på din nivå och efter dina behov. Mellanskogsakademin är Mellanskogs utbildningssatsning för våra medlemmar och vår första kurs är en grundkurs som heter ”Det är kul att äga skog”.
”Det är kul att äga skog” består av 3 teoripass och en avslutande träff i fält. Syftet med kursen är att ge dig som deltagare en introduktion till skogsägande och aktivt brukande av skog samt ge möjlighet att bygga nätverk med andra skogsägare och personal från Mellanskog. Vår ambition är att du efter genomförd kurs ska känna dig trygg i att formulera mål för ditt eget skogsägande och känna till hur Mellanskog kan bidra med stöd i planering och utförandet. Vi vill att du känner till de grundläggande kunskaperna om skogsbrukande och har fått översiktlig kunskap om förutsättnin garna för olika brukningsmetoder. Kursen tar även upp grundläggande kunskap om ekonomi och skogsskötselplanens funktion och utformning.
Studiematerialet till grundkursen är det samma för alla kurser. Kursledare på våra kurser är en blandning av kunniga medarbetare och förtroendevalda på Mellanskog. Tillsammans har vi en bred erfarenhet och kunskapsbas som vi
kryddar just din kurs med och vår ambition är att ni ska känna att kursen är starkt knuten till den skogsägande vardagen.
Mellanskogsakademin har som mål att växa och kompletteras med mer kunskap till våra medlemmar. Formerna kan vara olika och innefatta olika utbud, allt från webbinarium, digitala utbildningar till fysiska träffar. Redan nu finner du på dina medlemssidor hos Mellanskog tidigare webbinarium som sänts och som är fria att titta på.
Var kan man läsa mer om Mellanskogsakademin?
Vi uppdaterar hemsidan med nya kurser löpande under året. Håll utkik efter höstens och vårens utbildningar på vår sida för event på www.mellanskog.se/evenemang.
!
Vad säger kursdeltagarna?
ord som användes mest frekvent för
kursen efter dess avslut
Inget ger väl mer höstkänsla än att vandra ut i skogen och fylla sina korgar med läcker svamp. Här är några enkla tips för att göra svampturen extra lyckad.
FRÅGAN ÄR OM inte svampplockning ändå är vår nationalsport? Många är vi som har minnen sedan tidiga barnsben av hur våra föräldrar drog med oss ut dimmiga mornar för att gå på jakt efter guldet i skogen. Ibland hade vi tur och kom hem med korgarna fulla, ibland hade vi otur då ”någon annan hunnit före”.
Oavsett vilket är det ett härligt sätt att komma ut, tillsammans eller ensam. Och skörden sedan. Tänk, vad fantastiskt det är att all denna goda mat bara står och väntar på oss, år efter år.
Vad behövs för en lyckad svamptur? Först och allra främst: en svampkorg. Det finns all anledning att investera i en ordentlig korg – där ligger svamparna luftigt och fint och den är lätt att ställa ifrån sig i skogen. I en plastpåse trycks svamparna ihop, tappar formen och angrips fortare av mögelsvampar. En pappkasse kan fungera okej, men risken är att den blöts igenom och går sönder redan i skogen om du har tur att hitta mycket svamp.
En svampkniv är inte helt nödvändig, men väldigt skönt att ha med om du vill skära bort en ful del på en svamp direkt i skogen. En del inbitna svampplockare rensar svampen redan på plats. Det är såklart underbart att korgen är
färdigrensad när man kommer hem, men också en övervägning om hur mycket tid man kan lägga ute på tur – och ibland hur myggbiten man orkar bli. En fin kompromiss är att i alla fall skära av roten på svamparna direkt vid plockningen. Det gör svampen betydligt mer lättrensad när du kommer hem, går snabbt och så lämnar du kvar mer av svampen i skogen.
En svampbok eller en bra app där du kan kolla upp vad det är för svampar du hittar är bra att alltid ha till hands. Samma sak med kompass och karta. Oavsett om du har dem i mobilen eller i pappersform är det extra bra om du kan märka
ut platser på dem. Du vill ju komma ihåg dina svampställen till nästa år!
Allra sist; något gott att dricka och äta på turen är aldrig fel.
Olika svampar trivs i olika naturmiljöer, allra helst i områden som fått vara ifred en längre period. I lövskogar är det vanligt att hitta till exempel kantarell och kremlor, medan det i bland- och barrskogar ofta finns karljohansvamp och soppar. Bäst variation och skörd brukar blandskogarna ge.
Rensa och skär upp svampen i tunna skivor, omkring en halv centimeter tjocka. Trattkantareller och trumpetsvampar kan torkas hela om du delar dem på längden. Lägg ut svampen på ett tidningspapper eller på ett myggnät i ram. Placera på en torr och gärna varm plats, som ovanpå ett kylskåp. Låt torka i några dygn eller tills svampen är så torr att den kan smulas sönder. Om du torkat svamp på tidningspapper behöver du byta papper minst en gång om dagen. Häll över i en glasburk när all svamp är genomtorr.
Kantarell och narrkantarell Vår mest populära och igenkända matsvamp är den lysande gula kantarellen. Det finns inga giftiga svampar i Sverige som kan förväxlas med kantarellerna, dock liknar den narrkantarell som också kallas brandgul eller falsk kantarell. Den är inte farlig att äta, men är inte särskilt angenäm heller. Du ser skillnad på att riktig kantarell har grövre ådror eller åsar på undersidan av hatten och långt ner på foten, medan narren bara har skivor på undersidan av hatten.
Kantarell, karljohansvamp och trattkantarell, det är lätt att lära sig de allra vanligaste svamparna och sedan fastna i bekvämlighetszonen det ger att vara säker på sin sak. Det är såklart helt okej, men det är lite synd om du är ute mycket i skogen att inte få upp ögonen för de andra delikatesser som bor där. Lägg till en eller två svampsorter per år att utforska och bli säker på. Soppar och kremlor är bra grupper att börja med, de finns i skogen under lång tid och ger ofta stora skördar.
Några saker att tänka på när du upptäcker nya sorter är att vara extra noga med att plocka friska och fullvuxna exemplar, samt vara noga med att få med hela roten för att kunna artbestämma svampen. Stora och mjuka eller små och hårda svampar är inte bara trista att äta, de är också svårare att se på vilka artkännetecken de har. Jämför noga med din app eller bok för att kunna bestämma arten med säkerhet, det finns både smarta förenklade scheman och noggranna beskrivningar och skillnadstips. Är du inte helt säker på vad du plockat gäller bara en sak. Ät inte svampen!
En delikat fråga är vad man ska göra med svampen efter att man plockat den. Först av allt, rensa svampen direkt när du kommer hem. Det blir bara otrevligare att göra för varje timme du väntar. Lägg ut tidningspapper på bordet, fram med en liten borste och en kniv och få det överstökat. Tänk på att inte bara rensa på utsidan, dela all större
svamp på längden minst en gång för att se att den inte är maskäten. Näst viktigast, det borde nästan vara obligatoriskt att äta smörstekt svamp på rostmackan på kvällen efter varje svamptur. Alter nativt göra en stuvning och ha på samma macka. Det gäller särskilt när du plockat kantareller! Olika sorters svamp är gott i olika slags mat. Trattkantarellsoppa med massor av persilja, färsk pasta med parmesanskivor och hårdstekt karl johansvamp eller en mustig gryta med blandad höstsvamp är storfavoriter. Nästan all svamp är god på en hemmagjord pizza med smakrik ost. Kolla också upp vilken tillagning den svampen du plockat kräver. Svamp är hårdsmält och behöver i regel tillagas på något sätt, särskilt för den med en känslig mage. Viss svamp behöver förkokas.
Förhoppningsvis ger dina svampturer dig en större skörd än vad du kan göra dig av med de närmsta
Mixa torkad svamp fint och blanda sedan med samma volym salt. Om du vill kan du ha i torkade kryddor som timjan och persilja, eller lökpulver. Förvara mörkt och torrt i en glasburk.
dagarna. Då gäller det att förvara svampen på smarta sätt. Färsk svamp kan snabbt bli dålig i kylen. Du kan till exempel förvälla svampen och sedan frysa in den, det brukar hålla i ett år om du inte tillsatt något fett. Ett annat bra sätt att lagra svamp är att torka den. Det är enkelt och svampen klarar sig i många år om den förvaras i glasburk på ett torrt och mörkt ställe. Ibland kan till och med smaken öka genom torkning.
Det är lite omstritt om att torka svamp på tidningspapper. En del tycker det går bra, bara man byter tidningspappret minst en gång per dag i början då det suger åt sig fukten. Andra menar att det blir för dålig luftcirkulation runt svampen och förordar myggnät, en riktigt svamptork eller att torka svampen i ugn på max 50 grader med ugnsluckan på glänt.
Oavsett hur du gör är torkning ett strålande sätt att konservera svamp. När du ska använda svampen kan du antingen blöta upp den i vatten en stund innan tillagning eller smula ner den i grytor och såser.
”Frågan är om inte svampplockning ändå är vår nationalsport? Många är vi som har minnen sedan tidiga barnsben av hur våra föräldrar drog med oss ut dimmiga mornar för att gå på jakt efter guldet i skogen.”
avverkning,
från
vårda
På Elmia Wood visade FTG upp nya kranspetsstyrningen FTG X-ACT, tillsammans med nya stora griplastar kranen Moheda M81DT, monterad på Moheda M151 4WD för första gången. En nyhet som skapade stort intresse bland både besökare och journalister.
FTG X-ACT System bygger på avancerad teknik för att känna av kranens position. Föraren kan nu enkelt fokusera på kranspetsen och styra den i önskad riktning.
Moheda M141/151 4WD har även fått nytt lastrede och skotarbankar som tillval. En svetsad, kraftig konstruktion som ger ett flexibelt och breddbart lastutrymme.
MULLVAD
FÄSTE FÖR ZELEN SKYJ
REPE TERADE IN BRING AR
ÅSKGUD OTILL FRED STÄLLDA GREVE I WALES INSTRU ERADE
PEPPAR KAKS ORT I NORR
GETT SKYDD
PÅ BIL I ZWOLLE TILLIKA
STÖTVAPEN ÅSNEKOMPIS
DON FÖR SUPER-G
FÄRSK SMALL SYDDE OVANLÄDRET
SLUT DANSK SKÅNSKT HELGON
STRÅET
KONJAK UTAN K OCH J
TALLTYPEN GER SKOGEN NÄRING EFTER BRÄNS LEUTTAG
FÅGEL TV-SERIE OM ETT REDERI SOM VISADES 1972-1983 BERÄK NAR LÄGE STE GRANDE KNUFFSPEL
SPILLDE I KAFFE I VISA
KÅLLES VISAVI
UPPTAGNA
EJ KON TANTA SOM 100 KVA DRATMETER
SOLNALAG FASTSPIKA
SYNDA FÖRLÅ TELSE GRUNDLÄG GANDE
SJUNGS SOLO RYGG I NATUR
ÄR LI GAMEN TET
NATRIUM
NÅDIG UTAN NIG
FÅR DEN LEDE KASKE LOT
VISSA
DESPOT
KLIRRAR I DRINK
EN
BÄDD OMBORD JESUSBÄGARE INLEDER MÅNGEN LÄNGRE RESA FELVÄNDA
POSTLAPP PÅ BIL I WIEN
Bland de rätta svaren lottar vi ut fem utfällbara svampknivar med valnötsskaft, borste och fodral som passar perfekt att ta med sig ut i skogen i jakt på skogens guld. Den har ett utfällbart knivblad i ena änden, en borste i andra och en linjal på träskaftet. Svampkniven kommer med ett canvasfodral som kan fästas i byxlinningen. Perfekt liten present till alla som gillar att plocka svamp!
Mejla orden som bildas i de gröna rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 4 november.
Vi har dragit fem vinnare bland de rätta svaren, som vunnit barnboken ”Här kommer skogsmaskinerna”. Grattis!
Birgitta Bylander, Västerås, Ingrid Börs, DalaJärna, Per Magnusson, Färila, Elisabeth Sylvén, Sollentuna och Per-Hugo Jansson, Bengtsfors. Rätt svar i förra numret är: VILKEN
SOMMARIDYLL och RENA RAMA PARADISET.
Effektiv Malwa-gallring mera på skogens villkor innebär mindre eller nästan inga skador alls i skog och mark och dessutom minst 100 fler stam kvar per hektar efter gallring för att växa till värdefullt timmer.
På vår hemsida, www.malwa.se, finns utförlig information om gallring och våra maskiner. Där hittar du också en lista på Malwa-entreprenörer.
26-årigt tallbestånd i Brunflo, Jämtland, Malwa-gallring hösten 2020.
UNDER SOMMAREN VISTAS
jag gärna i Upplands kustområden. Ett landskap som stigit ur havet i sen tid och där människor successivt tagit det nya landet i besittning och levt av skog, äng och hav. Här har aldrig varit så beskogat och så igenväxt som idag. De artrikaste miljöerna är kopplade till äldre kulturmarker som tyvärr försvinner alltmer. När jag i sommar vandrat i detta igenväxande landskap har jag inte kunnat undgå den stora mängd gamla och nya vindfällen som finns spridda i skogen. De färska vindfällena var i juni översållade av granbarkborreangrepp. Senare under sommaren har enorma mängder nya granbarkborrar kläckts och angripit stående skog i närområdet. Problemet finns naturligtvis i nyckelbiotoper och naturreservat men där jag vandrat är problemet stort även i produktionsskogen. En perfekt grogrund för förvärrade skador av den trädmördare i miniatyr som sedan ett par år sprider sig alltmer i Mellanskogs geografi. Tyvärr ser det ut som att sommarens angrepp blir minst lika stora som rekordsommaren 2021.
Att det är viktigt att städa bort färska vindfällen för att undvika granbarkborreangrepp vet de flesta skogsägare. Men vem ska göra jobbet? Idag är det ett fåtal skogsägare som är självverksamma och går ut med motorsågen för att arbeta i den egna skogen. Andelen skogsägare som inte aktivt sköter sin skog ökar också. Det kan vara svårt att hitta en granne som har kunskap och möjlighet att hjälpa till.
Mellanskog hjälper naturligtvis till när frågan ställs. Spridda vindfällen är dock kostsamma att ta hand om och konsekvensen kan vara att de blir kvar i skogen, till granbarkborrarnas lycka. Det är värt att kämpa för en levande landsbygd där människor kan leva och bo och där kunskap och yrkeskunnande därmed bevaras. Har du kunskap och utrustning för att ta hand om vindfällen? Har du en granne som kan hjälpa till? Om svaret är ja på någon av dessa frågor är du lyckligt lottad. Om svaret är nej kan det vara dags att anmäla dig till en av de motorsågskurser som Mellanskog anordnar. Det är en bra investering.
Efter sommaren står det klart att den superkonjunktur som svenska sågverk upplevt under 2022 och 2021 nu är över. Den kraftiga kostnadsinflationen har gjort att många byggprojekt skjuts på framtiden och när resandet ökat efter pandemin snickras det mindre altaner. Hur kraftig avmattningen blir går ännu inte att veta. De långsiktiga utsikterna är dock fortsatt mycket goda. Trä har uppenbara klimatfördelar när nya hus ska byggas och teknisk utveckling gör trähusbyggandet effektivare och billigare. Nuvarande konjunkturavmattningen kommer sannolikt enbart vara ett hack i den långsiktigt uppåtgående efterfrågan. För att svenska skogsägare ska kunna möta behovet krävs dock att våra nyvalda politiker nu levererar en förtydligande skogspolitik.
FREDRIK MUNTER, vd
granbarkborreangrepp kommer troligtvis vara i nivå med 2021, även om det är för tidigt att säga ännu. Södermanland ser ut att vara värst drabbat i Mellansverige. Östra och norra Uppland har också drabbats hårt, till viss del även Gästrikland och södra Dalarna.
Preliminära rapporter antyder att områden runt Enköping och Västerås kan ha råkat mindre illa ut i år jämfört med innan. Mellanskog arbetar intensivt för att hjälpa medlemmar med granbarkborreskadad skog. Tveka inte att höra av dig till din skogliga rådgivare så snart som möjligt om din skog är angripen.
SLU:s objektiva skadeinventering, på uppdrag av Skogsstyrelsen, presenteras den 15 december. Men redan nu kan vi konstatera att kampen mot borrarna fortsätter, vi behöver alla vara aktiva i bekämpningen för att rädda de stora värdena som finns i våra skogar. Läs mer: mellanskog.se/granbarkborre
I AUGUSTI ÄGDE Örebro Open Art rum. Då visades Blå katedral, en imponerande skulptur av limträ från Setra i Långshyttan. Mellanskogs ordförande, Karin Perers, medverkade. Det gjorde även byggnadsingenjör Theres Jansson
från Setra, Konstfrämjandet i Örebro och självklart även konstnären själv, Mats Lodén. Det blev en lyckad kväll om träbyggande, klimatansvar och om att vidga sina vyer. Tack till alla som kom.
Nu blir det ännu enklare att bli medlem i Mellanskog. Snart kan skogsägare i vårt område som ansöker om medlemskap via vår hemsida även betala grundinsatsen direkt med Klarna och medlemskapet börjar gälla omedelbart. Praktiskt för den skogsägare som vill ta del av våra medlemspremier och priser på timmer, massaved, tjänster och utbildning.
Har du en skogsägande granne eller vän som du tycker också skulle vara medlem i Mellanskog? Besök www.mellanskog.se/blimedlem MELLANSKOG
ETT 30-TAL beslutsfattare på EU-nivå deltog i Forest Academy som arrangerades av Skogsstyrelsen under två dagar i slutet av juni. Syftet med träffen var att ge deltagarna bättre förståelse för de förutsättningar som präglar det svenska skogsbruket. Mellanskog tog emot hela gänget under några timmar där vd Fredrik Munter och produktionschef Isabelle
Bergkvist berättade om hur vi planerar våra skogsbruksåtgärder för att minimera påverkan på mark, vatten och skyddsvärda områden samtidigt som vi skapar så stort ekonomiskt värde för skogsägaren som möjligt. För flera av deltagarna blev det en aha-upplevelse när vi visade att vi kan skapa värden av i princip alla delar av ett träd och att större delen av
ett träd blir långlivade produkter som till exempel hus, broar och möbler och att inga delar av trädet går till spillo. Fredrik Munter deltog också i en paneldiskussion där han lyfte fram vårt perspektiv att omställningen mot ett klimatanpassat samhälle inte gynnas av långtgående detaljregleringar från EU av olika medlemsländers skogsbruk.
I början av september gav sig Mellanskogs föreningsstyrelse ut på studiebesök. I Almunge utanför Uppsala mötte man skogsägare Kina Bergman som drabbats hårt av stormen Alfrida, barkborre och toppbrott. Trots att Kina gör mycket själv i skogen finns
utmaningar i att hinna med när skadorna blir omfattande på kort tid. Dagen avsluta des i Hargshamn för att titta på terminalen och anläggningen för fjärrmätning, som utgör en viktig nod i Mellanskogs förmåga att exportera virke. MELLANSKOG
INFÖR VALET HAR företrädare för Mellanskog mött en lång rad politiker och beslutsfattare. Vid Lintjärn i Hög träffades ett 20-tal förtroendevalda och politiker från Hudiksvall och Nordanstig.
Skogsbruksområdets ordförande Lars Linde hälsade välkommen och underströk att skogen och skogsbrukaren behövs för att bygga ett hållbart samhälle.
En tydlig politisk markering från Mellanskogs företrädare var att en förutsättning för ett starkt skogsbruk bland annat handlar om goda
näringspolitiska villkor – om rätten att äga och bruka sin skog. Idag och i framtiden. Och de närvarande politikerna, många med egen erfarenhet från skogsbruk, verkade hålla med. Samtidigt fanns önskemål om ännu mer kommunikation från skogsägarna.
– Men ni företrädare för skogsbruket måste bli ännu bättre på att berätta om skogens betydelse och hur ni brukar skogen med hänsyn och långsiktighet, kommenterade kommunal rådet Mikael Löthstam (s). MELLANSKOG
Nästan 70 % av Sveriges yta täcks av skog. En skog som utgör ett av vårt lands viktigaste basnäringar. I vår artikel om hur svensk skog alltmer har blivit en ”europisk fråga” beskriver Mellanskogs hållbarhetschef, Marie Wickberg, vad det innebär och vilka utmaningar vi har framför oss.
I början av juni invigdes Mellanskogs nya fjärrmätningsanläggning på Gotland. Anläggningen möter stigande kostnader och skapar flexibilitet för åkarna. Via kameror och bildanalys bedöms volymer på lastbilarnas travar av massaved och kubb (klentimmer).
Det här och mycket annat resonerar Lars Magnusson, virkeschef på Mellanskog, om tillsammans med flera
vikande
”Jag är övertygad om att det kommer att påverka oss. Sedan är frågan om hur snabbt och hur mycket. Marknadsläget ger oss också nya möjligheter.”
