4 minute read
FRAMTIDENS TEKNIKSPRÅNG
Isabelle har fokus på framtiden
– Mitt jobb är att öka medlemmarnas lönsamhet genom att utveckla både skogs- och råvaruproduktionen på Mellanskog. Tillsammans med mina kunniga och erfarna medarbetare förstås. Det blir spännande!
Advertisement
TEXT OCH FOTO SVERKER JOHANSSON/BITZER
Isabelle Bergkvist snackar framtid med Peter Hornwall vid Hällstigens Skogsentreprenad.
ISABELLE BERGKVIST
Jägmästare. Har tidigare jobbat på Södra samt vid Skogforsk, senast som chef för skötselprogrammet. Ett av hennes expertområden är analys av drivningssystem, t.ex. hur produktivitet och kostnad påverkas av sortimentsfördelning, flerträdshantering, direktlastningssystem och maskinresurslogistik.
DET ÄR INGA små utmaningar som väntar Isabelle Bergkvist. Drivningen måste ständigt effektiviseras för att hålla kostnadsutvecklingen stången. Blötare vintrar och knastertorra somrar minskar tillgängligheten och ökar riskerna. Rätt virke ska levereras till rätt industri i rätt tid. Samtidigt som nolltolerans för allvarliga markskador och påverkan av skogens vatten måste bli verklighet.
Går att öka tillgängligheten
Men det går att skruva upp tillgängligheten högst avsevärt genom att standardisera planering och arbetssätt, menar Isabelle Bergkvist. Digitaliseringen ger nya möjligheter. – Redan idag använder branschen smarta planeringsverktyg för basvägsplanering, som bygger på skanning, markfuktighetskartor och hur volymerna fördelas på trakten. Där mycket virke ska rulla ut måste marken hålla, så där ska det risas. Grot tar vi ut på de delar av trakten där det passar. Det ger torrt, rent grot som betalas bättre. En välrisad basväg ger också fördelar: det ger snabbare terrängtransport, lägre bränsleförbrukning och bättre arbetsmiljö för förarna.
– Nästa steg är att vi också optimerar var avläggen placeras och kombinerar det med bästa möjliga logistik på avverkningstrakten.
Hur påverkar det arbetet medlemsnyttan? – I det större perspektivet kommer bättre tillgänglighet att säkra värdeskapande och långsiktiga leveransavtal. Det ger föreningen en bättre lönsamhet, eftersom det finns stora premier kopplade till industrileveranser just-intime. Det kommer alla medlemmar till del. – Och den enskilda medlem som ser till att tillgängliggöra sina avverkningar kommer att ha fördelar av det. Ligg några år före i planeringen. Om du ska avverka – investera i vägen. Röj vägkanterna och hugg utrymmen för bra avlägg, vägen torkar upp och den blir lättare att underhålla och ploga. – Det ger samtidigt en solbelyst bård, där pollinerande insekter trivs och du skapar även en bättre brandbuffert. Allt hänger ihop i skogen och hållbarhetsperspektivet är en stor fördel för skogsägarna. För det mesta finns ingen motsättning mellan produktivitet och hållbarhet. Använd det.
Vilka produkter göms i din skog?
Digitaliseringen ger också en bättre bild av vad som står i skogen. Avverkningens resultat kan prognostiseras i förväg genom att jämföra skogens data med skördardata från avverkning av liknande
bestånd i närheten. En mycket spännande utveckling, menar Isabelle Bergkvist. – Det ökar möjligheterna att optimera hela värdekedjan – att leverera rätt råvara till rätt industri i rätt tid.
Innebär det att medlemmarna kommer att få bättre koll på vilka produkter som förväntas falla ut ur deras skog? – Ja, jag tror att skogsägarna på sikt kommer att ha betydligt bättre koll på vilka produkter som göms i deras skogar och att det kommer att ge alla parter betydligt bättre affärer. Men det ligger ännu i framtiden.
Alltid koll med ForestLink
Det krävs också kvalitetssäkrad aptering och ständigt uppdaterade tillredningsinstruktioner i maskinerna för att pricka leveransplanerna. För att lyckas med det har Mellanskog infört ForestLink, ett system som binder ihop leveransavtal med avverknings- och apteringsinstruktioner, kommunikation mellan de olika leden i värdekedjan, produktionsrapportering, hänsynsåtgärder och fakturering.
Nya beslutsstöd på väg
ForestLink innehåller också nya beslutsstöd. Gallringsuppföljning, där föraren hela tiden ser vilken gallringsstyrka han eller hon ligger på. Nedräkning av hänsynsträd och högstubbar per hektar, så att certifieringsmålen säkras. – Och varje länk i kedjan ser hela tiden vad som gjorts tidigare, säger Isabelle Bergkvist. Skotaren ser hur skördaren kört och var virket ligger, risskotaren har koll på var groten ligger och hur mycket det är, markberedaren ser var maskinerna innan har byggt en bro över en bäck, och våra medlemmar får en kvalitetssäkrad uppföljning. Listan kan göras lång och effekti- viserar vardagen för alla inblandade. Om du får skicka med ett extra viktigt råd till medlemmarna, vad väljer du? – Okej, det får bli den gamla vanliga sanningen – röj skogen. Inte ens den mest smarta och supereffektiva teknik kan öka lönsamheten om man inte röjer i tid, det är den skötselåtgärd som danar skogen mest. ¶
På fastmarken till höger lägger Peter Hornwall upp grothögar, medan riset istället får skydda marken på avverkningstraktens torvmarksdel till vänster. Med ForestLink får nästa förare i kedjan koll på var virke och grot ligger – och hur mycket det är.