NÄRINGSPOLITIK

Kritiserad förordning – nu under lupp

Hösten 2015 stod Mellanskogsmedlemmen Per-Olof Löfgren i begrepp att avverka ett fint blandbestånd strax utanför Vallsta i Hälsingland. Mot slutet av 2015 får han beskedet att avverkningen inte kan genomföras, eftersom fågeln lavskrika har sitt yttersta utbredningsområde i trakterna. Samma beslut meddelas ytterligare en av Mellanskogs medlemmar med skog i samma område.

NÅGRA HELT VANLIGA skogsägare hamnade plötsligt mitt i ett stormigt hav av myndigheter, felaktigt implementerade förordningar, handläggningstider, fågelklubb och överklaganden. Per-Olof fick senare tillstånd att avverka sin skog, men för den andra Mellanskogsmedlemmen pågår rättsprocessen fortfarande, fem år senare, vidare med stöd av bland andra Mellanskog.

Bakgrunden till allt detta är den så kallade artskyddsförordningen. Mellanskog har länge hävdat att den är implementerad på ett felaktigt sätt – och att den behöver ses över i grunden. I samband med januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna kom äntligen beskedet att så skulle ske.

Utmaningarna att reda i för utredningen är många – och snåriga. Artskyddsförordningens syfte är framför allt att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer, vilda djur och vilda växter. Skogsbruket stöter därför på frågan kopplat till flera olika arter. I ett fall med svampen bombmurkla konstateras att dispens från artskyddsförordningen ska ges vid pågående markanvändning. Om sådan dispens inte ges ska marken skyddas på ett sådant sätt att ersättning utgår.

Vem rapporterar och hur?

Skogsägarföreningen Södra har stöttat medlemmar i ett artskyddsärende som rör tjäderns spelplats. Här har domstolen istället gjort bedömningen att avverkningen kan begränsas med stöd i artskyddsförordningen. För att få ersättning behöver markägarna stämma staten.

I Kil, i Värmland har Mellanskogs utökade terminal stoppats på grund av förekomst av brun gräsfjäril, även den fridlyst och upptagen i artskyddsförordningen som en så kallad 4:a-art,

TEXT MARIE WICKBERG FOTO PIXABAY

vilket betyder att den åtnjuter ett extra skydd på EU-nivå. Det leder oss till ytterligare ett problem; besluten kring artskydds- förordningen grundas ofta i observationer i artportalen, ett öppet system för sökning och rapportering av observationer av arter. Vem som helst kan rapportera in i systemet och förekomsterna i portalen pekar därför snarare på var det finns ornitologer eller naturintresserad allmänhet än hur verkligheten faktiskt ser ut.

I fallet hos Per-Olof Löfgren i Vallsta i Hälsingland hade den lokala fågelklubben ordnat en inmatningsplats för lavskrikan på den aktuella marken – och därför fanns naturligtvis gott om observationer av lavskrika. Det var viktig i det fallet, eftersom förbudet mot avverkningarna bygger på att man befinner sig i lavskrikans sydligaste utbredningsgräns.

I Kil var fallet det omvända. Här stoppades terminalen eftersom den riskerade att störa en lokal population av den bruna gräsfjärilen. Och enligt artportalen är den särskilt sällsynt i just trakterna av Kil, där de rapporterade förekoms- terna är få.

Mellanskog gav miljökonsulterna Greensway uppdraget att undersöka populationen av brun gräsfjäril i ett större område runt Kil. Efter noggranna inventeringar med hjälp av håv kunde man konstatera att arten snarast var mer förekomm- ande i trakterna av Kil än i resten av Värmland. I detta ärende har Mellanskog nu förlorat i två juridiska instanser och förekomsten av fjärilen betyder därmed i praktiken att exploatering är omöjlig, oavsett om fjärilens livsmiljöer hotas eller inte.

Flera viktiga frågor återstår

Åter till utredningen. Den förre liberale riksdagsledamoten Lars Tysklind ska djupdyka i frågor som handlar om hur tillämpningen av artskyddsdirektivet kan ske effektivt och rättssäkert, hur ersättningarna ska se ut och hur stora rådighetsinskränkningar som kan accepteras.

Utredningen kommer sannolikt att behöva fördjupa sig extra i frågan om fåglar. Den svenska implementeringen av EU:s fågeldirektiv, som görs till svensk lag genom artskyddsförordningen ger enskilda fåglar, och den plats de lever i, ett mycket långtgående skydd. Vilket är grunden till proble- matiken i fallet med lavskrikan i Hälsingland.

Utredningen ska redovisa sina slutsatser den 14:e maj 2021, skogsägarrörelsen finns representerade i expertgruppen. ¶

Marie Wickberg, chef kommunikation och näringspolitik på Mellanskog.

Vill du läsa mer? Med Mellanskog har tidigare skrivit om artskyddsförordningen i nr 2 2018 samt nr 4 2016. Du hittar gamla nummer av tidningen genom att gå in på sidan www.issuu.com och söka på Med Mellanskog.