7 minute read
SKOGSÄGARBESÖK
Rådgivning värdefull för nya skogsägare
Vissa blir skogsägare när de fattar beslutet att köpa mark. Andra väljer att ta över i ett generationsskifte som varit mer eller mindre välplanerat. Stöd och råd från en skogsägarförening kan vara avgörande för starten på det nya livet som skogsägare.
Advertisement
FÖRRA ÅRET TOG Jenny Larsson och sambon Oskar Westlin ett stort och hastigt steg från tillvaron i en studentlägenhet på 43 kvadrat till en lantgård med ansvar för skogsavverkningar, läckande lagårdstak och markarrenden, belägen i Sixarby utanför Tierp i Uppland.
Jenny Larssons pappa gick hastigt bort under 2021. Nyutexaminerad som sjuksköterska och 26 år gammal beslutade sig Jenny för att ta över gården och skogen. Sambon Oskar, som pluggar molekylär bioteknik i Uppsala, behövde ingen lång övertalning.
Ett av de första stegen var att ta kontakt med Mellanskog, där Jennys far var medlem, och bjuda in skogliga rådgivaren Mikaela Casselgård för att tillsammans titta på marken, uppdatera skogsbruksplanen och få grepp om hur de skulle gå vidare.
Sälja var aldrig ett alternativ
Under våren 2022 hade kraftig blåst också orsakat många vindfällen som de nya skogsägarna inte visste hur de skulle hantera. Var skulle de börja? Hur bråttom var det? – Vi ställde massor av frågor och Mikaela förklarade. Vi kunde se med egna ögon var behoven fanns när hon gick igenom markerna med oss. Jag har aldrig sett skogen ur ett produktionsperspektiv tidigare, utan jag har strövat, plockat svamp och lekt i den här skogen. Nu ser jag hela landskapet med nya ögon och känner igen tecken på sådant som till exempel barkborreangrepp, säger Jenny Larsson.
Tillsammans med sin skogliga rådgivare etablerade de en prioriteringsordning för att ta hand om t.ex. vindfällen och slutavverkningar som stod på tur och diskussioner kring nästa gallring.
Som medlem i Mellanskog har Jenny nu tillgång till skogsskötselplanen i appen och kan själv enkelt hålla koll på vad som behöver göras.
– Pappa jobbade som skogsentreprenör och kunde verkligen allt om skogen och marken, men det mesta fanns i hans huvud och han hade några pärmar med material som var svårt för oss att tolka. Han använde inte mycket digitala verktyg. Jag hann aldrig prata med honom om vad han planerat för sin skog, säger Jenny Larsson.
Att ansvara för skogsbruk var inget Jenny konkret hade planerat för tidigare, men att sälja barndomshemmet och skogen kändes aldrig som ett alternativ. – Jag hade velat få ta del av mer av hans kunskaper och jag ångrar att jag inte passade på att vara mer delaktig när det var möjligt, för det är en enorm kunskap som gått förlorad med pappa.
TEXT OCH FOTO JESPER MOTT
Jag vill skicka med det till alla som lever i en familj som äger skog – tänk på framtiden, både ni som äger skogen idag och ni som ska ta över i morgon.
De yrkesval som Jenny och Oskar har gjort ligger fast. Skogsbruket och gården kommer att vara ytterligare en del i deras gemensamma framtid. Lusten att lära sig mer är uppenbar hos dem båda.
Åkermarken som hör till gården användes tidigare till vallodling och ensilage. Den delen arrenderas nu ut. – Sedan hade pappa egna skogsmaskiner, både skördare och skotare, som vi fick sälja i viss panik för det var väldigt dyrt att bara ha dem stående. Vi har flera traktorer och andra maskiner kvar som vi kommer att fortsätta använda.
Planerar för framtiden
Röjning och gallring tänker de ta sig an själva, både för att spara lite pengar och för att bli bättre som skogsägare, och de tänker ta alla chanser att gå kurser i röjning och motorsågshantering. – Vi vill göra så mycket jobb vi kan själva och till det har vi bland annat en liten skotare av märket Terri, säger Oskar Westlin.
Efter ett intensivt första år kan de nu höja blicken. Framför dem ligger några viktiga vägval för hur de vill att skogen ska utvecklas på lång sikt. Där spelar risken för barkborreangrepp en stor roll. – Vi försöker få koll på vad som rekommenderas ur ett framtidsperspektiv. Hur ska vi förhålla oss till gran? Det jag gör idag kommer mina barnbarn att påverkas av, säger Jenny Larsson. Mellanskogs hjälp vid avgörande beslut är värd mycket. Jenny och Oscar förklararar att de strävar efter en balans mellan en frisk och livskraftig skog och en rimlig avkastning.
Skogsträffar, utbildningar och personlig rådgivare som de enkelt och snabbt kan komma i kontakt med är också något som de sätter stort värde på hos Mellanskog. – Vi har fått hjälp utifrån den kunskapsnivå vi har och utifrån de förutsättningar som vi måste hantera just nu. Det har varit jättebra för oss.
Att jobba som ett lag med skogen och spendera många långa timmar med röj- och motorsåg tillsammans är något de ser fram emot. – Vi jobbar superbra tillsammans. Sedan har det varit många andra saker som stressat oss, för att ta över en gård handlar om så mycket. Vi visste knappt var brunnen låg när vi flyttade in, en traktor hade tanken full av vatten och ett av taken läckte, så skogen har inte fått den tid och uppmärksamhet som vi önskat. Det är tur att vi har fått hjälp av våra trevliga grannar, säger Jenny Larsson.
Ett tips till nya skogsägare fick de ta del av från en dam som var med på en svampkurs som de nyligen gick tillsammans. – Hon sa att svampplockning är det absolut bästa sättet att se och lära känna alla delar av sin skog. Det finns fortfarande delar här som jag har kvar att upptäcka och man ser ständigt nya saker. Allt har inte heller en produktionsvinkel. Skogen är som en del av vårt hem som vi inte vill vara utan.
”Svampplockning är det absolut bästa sättet att se och lära känna alla delar av sin skog. Det finns fortfarande delar här som jag har kvar att upptäcka och man ser ständigt nya saker. Skogen är som en del av vårt hem som vi inte vill vara utan.”
Att se skogen är alltid värdefullt
Mikaela Casselgård får som skoglig rådgivare på Mellanskog emellanåt möjlighet att lotsa in helt nya skogsägare och hjälpa dem axla ansvar att sköta en av våra viktigaste resurser.
Hur kan du som skoglig rådgivare på Mellanskog bäst hjälpa nya skogsägare att komma i gång?
– Det handlar oftast om ett generationsskifte eller att någon köper ut sina släktingar. Vi börjar med att etablera en skogsskötselplan för det är den bästa vägen till ett bra skogsägande. När vi har kontakt tar jag reda på vad deras mål är. Handlar det om att förvalta? Ska de bo på gården, eller driva den på distans? Vi träffas och går igenom marken tillsammans för att få planen utformad precis så som de vill. Det är viktigt att tala om att planen bara är en mall för vad som passar på fastigheten. Det är inget de behöver följa som lag. Utifrån planen finns det alltid möjlighet att vara flexibel och anpassa sig efter nya förutsättningar och situationer som uppstår.
Efter att planen är etablerad, vilka är dina bästa tips för att gå vidare?
– Vi har skogsdagar, utbildningar i Mellanskogsakademin och andra sätt att skola in nya ägare med engagemang. Det är bra att prata med andra skogsägare som har goda tankar och idéer utan att det är så formellt. Det är viktigt att förstå att våra processer och insatser ofta kräver planering och lång framförhållning för att resultatet ska bli bra. Det är mycket detaljer kring maskinernas väg, avlägg, att lägga grus och ris för att skydda mark och vattendrag. Avverkning innebär en kostnad men med bra planering går det att göra arbetet smidigt och kostnadseffektivt. Jag tycker det är roligt att känna att medlemmarna har en lust att lära och är nyfikna. Då är det lätt att väcka ett engagemang för de är sugna på att komma i gång och mottagliga för förslag och idéer.
Vad tycker du att de ska göra utöver att hålla kontakt med dig och dina kollegor?
– En viktig sak som många glömmer, speciellt de som inte själva bor på fastigheten, är värdet av att komma ut och vara i skogen. Det är väldigt lärorikt i sig.