Nr3 2015 med mellanskog by Mellanskog

3 2015

MEDLEMSTIDNING

Setra summerar konjunkturläget.

Entreprenören som aldrig ger upp.

Framtidstro på föreningsstämman

Möt Elin – Mellanskogs nya trädgårdskrönikör.

innehåll

med mellanskog nr 3, 2015 6

”Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en, och det enda man kan göra är att gå där de kan få tag på en.”

Nalle Puh

3 Ledare 4 Från föreningsstämman 6 Tillbaka i skogen 8 Brandskadat timmer 9 Skogsbilvägar 10 Möbelsnickare 12 Ny grön teknik 15 Cityskogsägarna 16 Sommarens mat 18 Setras marknadsanalys 20 Gallring i naturskyddsområde 23 Markskoningstricket 25 Möt vår trädgårdskrönikör 26 Trädgårdskrönika 28 Skatteregler för skogsägare 30 Roland renoverar 31 Vd-krönika 33 Resa till Spanien 34 Från skogen Aktuella räntesatser

Gäller fr.o.m 27 april 2015 Krediträntor Merkonto 0,85 % Likvidfördelning/Betalningsplan 1,10 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta (referensräntan + 8 procentenheter)

3,60 % 5,60 % 8,70 %

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Jonas Olinder, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten (föräldraledig), Jens Axelsson, Staffan Dahlbrink, Erik Stenbeck, Carolin Carlsson, Martin Ekman.

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: per.bengtsson@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Sommaräng Foto: Andreas Krappweis Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2015 Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, informationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 29 000 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5

441

TRYCKSAK

428

www.pefc.se

med mellanskog

NR 1 – 2013

med mellanskog

NR 1 – 2012

ledare

Skogen levererar! Vid Mellanskogsstämman i maj var det examensstämning kring föreningens goda ekonomiska resultat och beskedet att vårt intressebolag Setra ger utdelning på aktierna. Mellanskog har laddat stort engagemang och stort förtroende i sågverkskoncernen Setra, som vi äger tillsammans med främst statliga Sveaskog. Med tillfredställelse tar vår förening nu emot 31,7 milj. kr som vår del av bolagsstämmans beslut att, på inrådan av bolagets styrelse, dela ut hälften av vinst efter skatt. Värdet på alla medlemmars insatskapital i Mellanskog har med föreningens och Setras resultat fått en rejäl förstärkning. Det är definitivt inte fullgott – ändå betydelsefulla kliv på vägen till de mål som vår nya affärsplan anger: Lönsamhet för varje skogsgård och helt återställt värde för föreningens insatskapital. Foto: Trons

För oss med egna skogsgårdar är det inspirerande – och uppfordrande – att så många vid sidan av skogsnäringen bryr sig om vad vi gör. Vi har all anledning att kliva fram och med stolthet presentera familjeskogsbruket, dess metoder, miljöansvar och delaktighet liksom den svenska skogens avgörande bidrag till klimatnytta, miljöanpassade produkter och stark svensk ekonomi. Tidens skarpa fokus på varje individ, hennes möjligheter att växa och rätt att vara delaktig, blir för mig – och oss – med engagemang för skogsägarnas egen skogsaktör, Mellanskog, ett ackompanjemang till den utveckling som nu sker i vår förening. Mellanskog finns för alla medlemmar

Mellanskog vill skapa sätt att arbeta som är intressanta och betydelsefulla för var och en av oss 32 000 medlemmar. Eftersom vi är olika varandra, måste tjänsterna och aktiviteterna också vara av skilda slag. De nya tjänster som Mellanskog nu lanserar i samverkan med LRF Konsult är ett initiativ som redan har fått enastående fint gensvar. Moderna digitala redskap för både oss skogsägare och våra skogsinspektorer är andra välkomna steg. Lika självklar är utvecklingen av den s.k. medlemsverksamheten med skogsdagar, föreläsningar, nätverk och mycket annat, som ska nå fram till och beröra med mellanskog

NR 3 – 2015

var och en av oss medlemmar, oavsett ålder, kön eller var vi arbetar eller bor. Det idéarbetet pågår nu. Berika oss gärna! Skön sommar i skogen

Till delaktigheten i en ekonomisk förening hör också den egna ekonomiska insatsen. Mellanskog återför nu, efter flerårigt uppehåll, insats som förutsättning för medlemskap. Lagen föreskriver det, och för oss själva är insatsen ett kitt som fogar oss samman som ekonomisk förening. Det är Mellanskogs signum att vi bärs av alla medlemmar – det gäller både ekonomiskt och demokratiskt. Nu står sommarhagarna skirt ljusa. Blomstren smyckar dal och ängar. Inne i tätskogen glänser smaragdgröna mattor av mossa. På hyggena sjuder det av en mångfald av liv som skogen inte känner någon annanstans. Som skogsägare kan vi gå ut i våra skogar och erfara att vi är delaktiga i en helhet som sträcker sig ett sekel bakåt i tiden och lika långt in i vår okända framtid.

Skön sommar önskar

Karin Perers Mellanskogs ordförande

Mellanskogs föreningsstämma

– framtidstro och optimism Den 7 maj samlades 99 stämmoombud, intresserade medlemmar och inbjudna gäster för att hålla föreningsstämma på Norrlands nation i Uppsala.

Skogen är Sveriges gröna guld och många nya spännande produkter kommer att kunna göras med svensk skog som råvara. – Den svenska skogspolitiken har två jämställda mål där ett produktionsmål är det ena och ett miljömål är det andra. Så ska det även vara i framtiden, förklarade Claes. Årsredovisning för 2014

St u

r e Kar l ss

Dagen började med att Mellanskogs ordförande, Karin Perers hälsade alla välkomna och passade på att se tillbaka på det år vd som gått. – Vi kan inte tala om förra året utan att med fasa minnas den enorma branden i Västmanland, där både människor och skog kom till allvarlig skada. – Det har dock också varit ett förnyelsens år, ett gott år. Både för skogsägare och föreningen Mellanskog. Att Mellanskog och delägda Setra Group visar goda resultat, vår nya affärsplan är på plats, skogen fortsätter att vara en stor och viktig del av det nya biobaserade samhället är glädjeämnen, beskriver Karin och förklarar 2015 års föreningsstämma öppnad. Årets stämmotalare

I år var Claes Nordmark, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, inbjuden för att ge oss regeringens, och landsbygdsminister Sven-Erik Buchts syn på landsbygdspolitik i allmänhet och skogspolitik och de möjligheter man ser med ett aktivt skogsbruk i synnerhet. Claes började med att försäkra att landsbygdsministerns hjärta, precis som hans eget, klappade varmt för den svenska skogen. Ett aktivt skogsbruk är absolut nödvändigt för att säkerställa att landets 300 000 skogsägare ska kunna fortsätta att sköta sina skogar på bästa sätt. Dessutom finns idag ca 200 000 arbetstillfällen kopplade till den svenska skogen. Det handlar också om stora och viktiga exportinkomster, då Sverige exporterar skog för ca 120 miljarder varje år. 4

Mellanskogs vd, Sture Karlsson, informerade om årsredovisningen och resultat- och balansräkning. Glädjande är att både föreningen och koncernen visar goda resultat för 2014. Det, tillsammans med Setra Groups utdelning till ägarna, där Mellanskog äger ca 49 %, gör att koncernens resultat blir 97,4 miljoner kronor. För samtliga siffror hänvisas till Medlemswebben. Träkronan

Mellanskogs pris Träkronan delades i år ut till Preem AB för deras utveckling av att ersätta fossilolja genom att blanda in tallolja i fordonsbränslet ACP Evolution Diesel och företagets tydliga kommunikation att framtida fordonsbränsle har förnyelsebar skogsråvara som en viktig ingrediens. Priset, ett konstverk av Jörg Jeschke, togs emot av Preems utvecklingschef, Sören Eriksson. Guldnålen 2015

Hans Tibell, Östhammar fick motta Mellanskogs utmärkelse, Guldnålen, som uppskattning för det arbete han genom åren lagt ner för att driva skogsägarnas rätt att bruka och äga sin skog. Hans Tibell bedriver skogsbruk på sin gård på Söderön i Roslagen, och där har han tagit emot ett oräkneligt antal studiegrupper från utlandet i LRF Skogsägarnas regi med mellanskog

NR 3 – 2015

fr ån föreningsstämman

Motioner inskickade för behandling av stämman

1. Från sbo Södra Dalarna. Motionen uppmanar Mellanskog att förbättra hanteringen av inkomna brev och skrivelser från medlemmar och förtroendevalda till styrelsen.

04 och där lyft fram familjeskogsbrukets fördelar – en gärning av oskattbart värde för skogssverige och skogsägarrörelsen. Val av styrelse och den första stämmovalda ordföranden

Stämman biföll valberedningens förslag om omval av samtliga styrelseledamöter vars mandattid gått ut. Nytt för i år var att stämman även utsåg vem som ska vara Mellanskogs ordförande. Karin Perers, Mörtabo, valdes till Mellanskogs första stämmovalda ordförande i enlighet med förra årets beslut om stadgeändring. Text: Martin Ekman, Matador Foto: Linn Johansson, Matador, och Tove Grönkvist, Preem

01 Sören Eriksson, Preem, mottar Träkronan av Mellanskogs ordförande Karin Perers (t.h.) och vice ordförande Marie André. 02 Claes Nordmark, politiskt sakkunning på Näringsdepartementet, årets stämmotalare. 03 Lennart Sandström avtackas efter 13 år som personalrepresentant i Mellanskogs styrelse. 04 Hans Tibell tilldelas Guldnålen 2015. 05-06 Sven Erik Hammar, Mellanskogs styrelse, och Kolbjörn Kindströmer, sbo Örebro, diskuterar Mellanskogs roll i rovdjursdebatten.

2. Från Hans Tibell, sbo Uppsala. Att bättre utnyttja medlemmarnas och förtroendevaldas kompetens. Motionen uppdrar åt styrelse och ledningen att undersöka och utreda vilka områden som är i bäst behov av förstärkning och hur man bäst mobiliserar medlemskompetens och kopplar dessa två samman. 3. Från Olov Östblom, sbo Gästrikland. Motionen belyser Lantmäteriets ärendehantering och kostnader som ett hinder för processer som omarrondering och liknande.

4. Från styrelserna för sbo Uppsala och Örebro. Upprätta interna och externa kommunikationsplaner och agera så att Mellanskog blir en aktiv deltagare i rovdjursdebatten. 5. Från styrelsen för sbo Uppsala. Uppmanar Mellanskog att tillföra ytterligare resurser till medlemsfunktionen, satsa mer på intern information och kommunikation och utse en särskild medlemsansvarig inom föreningsstyrelsen som skogsbruksområdenas speciella kontaktperson. Stämmans beslut

För samtliga motioner beslutade stämman om motionshantering enligt styrelsens förslag. För motion 1, hantering av brev, gäller den med ett tillägg från sbo Södra Dalarna om styrelsens skrivning i förslaget till stämman. Stämmoprotokoll med motioner och styrelsens förslag till stämman finns nu även på Mellanskogs medlemswebb.

Uttalande vid Mellanskogs stämma den 7 maj 2015

Stämman beslutade att anta ett stämmouttalande i samband med årsstämman. ”Skogen är en stor möjlighet för Sveriges framtid och utveckling. Ökad användning av produkter från skogsbruket är en del av lösningen för ett hållbart framtidssamhälle. God skogsskötsel och åtgärder vid rätt tidpunkt är då centralt för att skapa en hög hållbar produktion ur våra skogar. Skogsägarna Mellanskogs årsstämma ser med stor oro på den utveckling som sker i Mellansveriges skogsbruk. Låga massavedpriser bromsar i dagsläget lönsamma förstagallringar och gör på sikt att vi tappar produktion som kommer att behövas i det framtida biobaserade samhället.

med mellanskog

NR 3 – 2015

Stämman konstaterar att; – Höjda massavedpriser krävs för att upprätthålla hög och hållbar produktion i våra skogar. – Mellanskog med 32 000 medlemmar är den organisation som med kraft arbetar för en grön omställning som ger landsbygden framtid. – Användningen av svensk skogsråvara måste öka för att säkerställa det hänsynsfulla svenska skogsbrukets långsiktiga produktion. – Stämman uppmanar alla skogliga aktörer att medverka till att öka lönsamheten i skogen för att på så sätt påskynda omställningen till ett hållbart framtidssamhälle.”

Bo Lö

fgren

LÖFGRENS SKOGSENTREPRENAD • Finns i Sveg, Härjedalen. • Startades 1981. • Ägare Bo Löfgren • Fast entreprenör åt Mellanskog. • Skördare John Deere 1270E

• Skotare TigerCat 1055B • Maskinförare; Niklas och Fredrik Löfgren, Erik Söderqvist och Leif Östlund.

Tillbaka i skogen efter den svåra olyckan 02

Med glädje och framåtanda driver han sitt entreprenörsföretag. Bo Löfgren vet vad som krävs för att göra skogsägare nöjda, hans engagemang för skogen är påtagligt. Och detta trots att arbetet höll på att kosta honom livet, när spärrskaftet slant.

MELLANSKOG HÄRJEDALEN • Skogsinspektorerna Jan-Erik Svensson, Anders Häggkvist, Emma Olsson, Bo Nilsson och produktionsledare Jan Östlund. • 150 000 kubikmeter per år avverkas av Mellanskog i Härjedalen. • 45 % av Härjedalens privatägda avverkningar utförs av Mellanskog. • 30 % av Härjedalens skogar är privatägda.

01 Niklas Löfgren, Jan-Erik Svensson, skogsinspektor Mellanskog, Fredrik Löfgren och Jan Östlund, produktionsledare Mellanskog. 02 Bo Löfgren i sin specialbyggda Chevrolet.

med mellanskog

NR 3 – 2015

tillbak a i skogen

Bo Löfgren letar bultar till svängkransen på skördaren, de har gått sönder. Han ringer andra skogsentreprenörer och kollar med traktens järnbutiker. Men det är åtgång på prylar just nu. Han liksom många andra maskinförare har det här året flyttat verksamheten söderut för att städa upp efter stormen Gudrun. Bo hittar bultarna han behöver till slut, och kommer tillbaka till sin maskin just före lunch. De andra förarna i gruppen går till baracken för att äta och Bo skyndar på lite. Han sätter sig på skördarens stora bakdäck och ska dra efter de inre insexbultarna på svängkransen en sista gång, ordentligt. Då slinter spärrskaftet, just som pressen är som hårdast. Bo famlar efter något att greppa i men där finns inget, tappar balansen och faller baklänges. Han gör en volt i luften och landar på en av tusentals rotvältor som stormen lämnat efter sig. – Jag minns att det inte alls gjorde ont, men att det bara kändes fel, säger Bo när vi träffas på Mellanskogs kontor i Sveg, 10 år efter olyckan. Imponerad av sjukvården

Bo är och har alltid varit Härjedaling med Sveg som centralort. Men han är inte sen att ge beröm och uttrycka tacksamhet för den hjälp han fick nere i Skåne, där hans liv förändrades så abrupt. Arbetskamraterna som satt för att äta kallade snabbt på ambulans för färd till Helsingborgs sjukhus. Där konstaterades nackbrott och Bo skjutsades vidare till Universitetssjukhuset i Lund. – I Lund var de fantastiska. Läkaren som opererade mig var en hantverkare av det bättre slaget och nu sitter det skruvar från alla håll i min nacke, säger Bo och visar ärr runt hela halsen. Tre år efter olyckan, efter massor av rehabilitering, är Bo den han är i dag. Rullstolsburen och förlamad från bröstet och nedåt med allt vad det innebär. Men också lättsam och glad, precis som före olyckan, odödligt positiv. Skogsinspektor Jan-Erik Svensson och produktionsledare Jan Östlund som också sitter och lyssnar på Bo är imponerade av drivkraften, kämpainsatsen att komma tillbaka efter en sådan svår olycka. För Bo är fortfarande skogsentreprenör med egen firma så som han haft sedan 1981. Efter olyckan kör han inte maskin själv, det sköter hans två söner och ytterligare två anställda men han driver företaget med glädje. – Mellanskog har tre fasta entreprenörer här i Härjedalen varav Bo är en. Och när du kör åt Mellanskog har du även mycket kontakt med kunden och där är Bo och hans grabbar suveräna. De löser det mesta med kunskap, inlindat i ett leende, vilket uppskattas hos skogsägaren, säger Jan-Erik och får medhåll av Jan som tillägger. – De har markägarperspektiv, de tänker sig in i markägarens sits och kör därefter, säger han. Bra relationer

Även innan Bo råkade ut för olyckan var han lyhörd. Men kanske ändå att ett trauma som en förlamning innebär ett ökat medmänskligt tänk, något som genomsyrar alla med mellanskog

NR 3 – 2015

ens handlingar och då även hur skog ska skötas. För även om Mellanskogs skogsinspektor och skogsägaren planerat avverkningen eller gallringen så är det ändå maskinföraren som lägger den sista handen på verket. Och görs det med fingertoppskänsla, ja då blir det bra. – Omtänksamma entreprenörer och maskinförare är nödvändigt för en skogsägarförening som vår, säger Jan-Erik. Vi lever på bra samarbete och relation och då måste det skötas på rätt sätt från första stund. Bo sitter bredvid och nickar instämmande och förhoppningsvis tar han åt sig av den äran. För den är han förtjänad som skicklig entreprenör, förlamad eller inte. Specialbyggd bil

Just nu har Bo Löfgrens Entreprenad en slutavverkning strax norr om Sveg och där finns sönerna Fredrik och Niklas. De kör varsitt skift i skördaren medan de andra två anställda sköter skotningen. Vi tar en tur dit ut för att träffa grabbarna. Bo kör förstås sin egen bil, en specialbyggd Chevrolet med automatisk ramp och hela manövreringen anpassad för Bo. Den bilen betyder mycket, den är frihet. Med hjälp av den kan han själv åka ut och titta till jobben och träffa kunder. Att sönerna har samma positiva anda märks direkt, och att de liksom Bo på riktigt intresserat sig för skogsbruk råder det inga tvivel om. De pratar om att vårda kundens skog som om det vore ens egen och samtalet styrs snabbt in på högstubbar och kantzoner. Grabbarna har koll, och det måste de ha, det är en viktig del av maskinförarjobbet. – Ja det var annat när jag började på 80-talet säger Bo och fortsätter. Då gjorde vi enorma kalytor, för det var rätt då, men väldigt fult. I dag är det helt annat och det är väldigt bra för vi har ett ansvar mot naturen, men naturligtvis måste det produceras virke också, säger han och tittar på John Deere-skördaren som Fredrik just kört fram. Den är den bästa som han ägt, väldigt lite fel. Och med tanke på att Bo blev förlamad i samband med en maskinreparation är det lätt att förstå att just han uppskattar hållbarhet och få reparationer. Fler jobb att sköta

Efter en stund kastar Bo en blick på klockan och säger att han måste åka. Jobbet på turistbyrån väntar. – Jag jobbar halvtid där då grabbarna sköter mer och mer i företaget. Faktiskt riktigt roligt att träffa mycket folk, det är man ju inte van vid efter många år i en skogstraktor. Dessutom jobbar jag lite åt DHR med tillgänglighet, det passar mig bra då jag hela tiden kan referera till mig själv. Ett enda trappsteg gör oss rullstolsburna utestängda. Man får anpassa sig, säger Bo och ler. Med vana armtag rullar han in sig själv i bilen och fäller sedan in rampen med en knapptryckning. Dörren stängs och Bo låser fast rullstolen på förarplats. Sedan bär det av mot turistbyrån i Sveg där hans positiva inställning också passar perfekt. Text och foto: Christer Lindberg

br andsk adat timmer

Brandskadat timmer sågat i Skinnskatteberg 01

Bildtexter: 01 En av de brandskadade stockarna 02 Mika Purakasmäki rengör barkmaskinen. 03 Anders Berggren, leveranschef rundvirke, Mellanskog, Magnus Olsson, råvarukoordinator, Setra, Hans Olsson, leveransledare rundvirke, Mellanskog, Johan Svensson, råvarukoordinator, Setra och Kristoffer Ek, leveransledare rundvirke, Mellanskog.

I mitten av mars sågade Setra Skinnskatteberg brandskadat timmer från fjolårets skogsbrand i Västmanland. Ett gediget förarbete och ett bra samarbete med Mellanskog har lett till goda erfarenheter.

Sågningen av det brandskadade timret i Setras furusågverk i Skinnskatteberg inleddes under måndagen 16 mars. I början låg volymprognosen för sågningen på omkring 40 000 kubikmeter fub (furu). Men i slutändan landade volymen på omkring 23 000, bland annat på grund av att vissa områden av den drabbade skogen avsatts till reservat. Därmed handlar det om ca tre veckors produktionstid. Avverkningen i det brandhärjade området inleddes i november. – Sågningen har gått jättebra. Vi låg i fas med tidsplanen och hade förberett oss väl för vad sågningen skulle innebära. Vi tog höjd och lade ner mycket tid på planering. Vi satte även in extra helgbemanning och gjorde mer frekventa genomgångar av bland annat barkmaskinen för att hålla maskiner i trim, säger Harald Nylinder, platschef vid Setra Skinnskatteberg. Ett rejält förarbete

Skogsbranden i Västmanland bröt ut 31 juli 2014 på ett kalhygge i nordöstra delen av Surahammars kommun, nära gränsen till Sala kommun. Det var den största skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet med 13 800 hektar drabbad skog. Sågningen i Skinnskatteberg har föranletts av ett gediget förarbete. De skarpa förberedelserna inleddes i skarven mellan oktober och november förra året. I första 8

03 hand handlade det om brett informationssökande, både i Sverige och Nordamerika, för att hämta kunskap från de som har tidigare erfarenhet av att såga brandskadat timmer. Men den största delen har handlat om logistiken. Att få flödena från skogen att fungera och hålla isär det brandskadade timret från det färska. Där har Magnus Olsson och Johan Svensson, råvarukoordinatorer på Setra, haft viktiga roller. Det goda samarbetet med Mellanskog har också varit en viktig pusselbit. – Hela processen har känts positiv. Logistiken, och dialogen med Mellanskog, har fungerat väldigt bra. Utmaningen handlade till stor del om att fortfarande kunna ta emot färskt timmer samtidigt som vi sågat det brandskadade. Men det har löst sig genom nya lagringsmöjligheter och att vi mellanlagrat det färska timret i väntan på att det ska sågas, säger Magnus Olsson. Mycket nöjda med resultatet

Sotet i timret sitter framför allt i barken. Efter att stockarna passerat barkmaskinen är det svårt att se skillnad på det brandskadade och färska timret. Och när stockarna blivit plankor och brädor finns det ingen skillnad alls. Det är framför allt vid mätstationen och barkmaskinen som sotet sätter sig och kan tränga in. Viss oro har kretsat kring att timret skulle ha drabbats av blånad och/eller torrsprickor. Men några sådana problem har inte förekommit med några få undantag. Efter att sågningen avslutats ägde sanering rum innan sågningen av det färska timret påbörjades. Text & foto: Joakim Gerhardsson, Setra Group

med mellanskog

NR 3 – 2015

skogsbilvägar

Bra skogsbilvägar blir allt viktigare I samband med den stora skogsbranden i Västmanland blev det uppenbart för alla att det är av stor vikt att ha bra vägar som underhålls och att det finns en aktiv styrelse i de vägföreningar som finns. Vägarna är viktiga redan vid räddningsinsatsen men naturligtvis också efteråt när allt virke ska transporteras därifrån.

– Det var många frågor kopplade till vägar som måste lösas snabbt efter branden, säger Bengt Algotsson t.f. virkesområdeschef i Västmanland. Dessvärre saknades det styrelseledamöter i någon förening så det gällde att snabbt välja en styrelse som kunde fatta viktiga beslut. Detta är en sits man ska undvika och det finns många goda exempel på vägföreningar som fungerar alldeles utmärkt. – Vi fick snabbt till stånd ett antal husbehovstäkter i form av bergtäkter som krossade fram såväl mycket grovt förstärkningsmaterial som finare material till slitlager på vägarna. Sammantaget har det här upplägget av arbetet varit till stor nytta för markägarna i området. Jag är övertygad om att vägnätet i området har förutsättningar att hålla under långt tid framöver. Höjer värdet på fastigheten

– Även om det inte inträffar någon katastrof är det viktigt att du som markägare tänker till kring dina vägar. Att bygga en väg, förlänga en befintlig, göra vändplan och likande är investeringar som höjer fastighetens värde och ger framtida avkastning. Redan idag finns det premier för virke som kan köras under alla årstider. En bra vändplan eller liknande är viktigt. Kan inte lastbilen köra in och vända med släp måste virket lastas om och det blir avdrag för markägaren.

– När man väl investerat i sin väg är det viktigt att sköta underhållet. Buskröjning och kantklippning är väl investerade pengar som gör att vägen håller extra länge. Det ska vara luftigt runt vägen så att vind och sol kommer åt och vägen kan torka snabbt. Varmare vintrar och tyngre fordon

Om framtidens klimatpåverkan innebär att vi får kortare vintrar så ökar kravet på vägarnas standard. Nu i juni höjdes den högsta tillåtna vikten på 95 % av det statliga vägnätet med 4 ton, till 64 ton. Det gör att utsläppen minskar eftersom det är färre lastbilar som behöver köra. Att öka ytterligare till 74 ton på vissa vägar är önskvärt och Trafikverket utreder just nu vilka vägar som är lämpliga. Denna utveckling gör att både miljöbelastningen och kostnaden för transporter minskar men det innebär också att kraven ökar även på skogsbilvägarna om vi ska kunna ta del av fördelarna fullt ut. Bäst är det om skotaren inte behöver köra upp på vägen när virket ska lossas. Då måste det finnas plats bakom vältan för skotaren men det innebär att vägen skonas eftersom skotaren kör många vändor varje dag och ofta har band för att öka bärigheten och motverka spårbildning i skogen. Text och foto: Per Bengtsson, Mellanskog

Bengt Algotsson t.f. virkesområdeschef i Västmanland

med mellanskog

NR 3 – 2015

Med stor passion för

BJÖRK

När jag sökte inspiration inför en köksrenovering hemma besökte jag en mässa. Det som fångade mina ögon var ett utsökt vackert skåp i björk med den fina björknävern på utsidan. Även möblerna runt om var tillverkade i björk.

Pek

Möbelsnickaren Pekka Virta tycker verkligen om björkvedens vackra skimmer. Pekka är utbildad möbelsnickare vid Carl Malmstensskolan men började sin yrkesbana som elektriker, fritidspedagog och jobb i färgaffär. Lusten att skapa ledde till att han sökte sig till Grebbestads folkhögskola. Väl där fick han upp ögonen och kärleken för trä, vilket i sin tur ledde till Carl Malmstenskolan och han har nu mästarstatus som möbelsnickare. – Jag har alltid känt ett stort samhällsengagemang och vill känna mening med det jag gör, säger Pekka. Att få arbeta med trä som möbelsnickare innebär ju att man skapar bestående värden. Det ska vara både vackert och vara något som används. ta Som utbildad hantverkare fick Pekka vara V ir med på flera spännande uppdrag. Inredningsjobb på Riksbanken, Sturebadet, Grand Hôtels franska matsal och slottet är några av de arbetsplatser som gett unik och värdefull erfarenhet. Allt arbete präglades av kvalitet och omsorg. Det var en kurs i designmetodik som ledde till att Pekka fick en förkärlek för just björk. – Det är ett fantastiskt möbelvirke att arbeta med. Det är segt, formbart men också tillräckligt egensinnigt för att ge motstånd och vara en utmaning för mig. Jag jobbar även med andra trädslag men det är björken som är min grej. 200-årigt bord gav inspiration och egen identitet

– Under studietiden jobbade jag extra som museivärd på Skansen och där i Moragården föll pusselbitarna på

MER OM PEKKA Med sin stora kärlek till björk är det inte konstigt att Pekka bor i Björkvik, ett litet samhälle i Södermanland. Han hävdar att han inte påverkat bostadsorten utan att det var sambon Pia som hittade ett hus hon ville flytta till. Det passar Pekka bra att bo där tycker jag. Om du vill se mer av Pekkas möbler kan du besöka hans hemsida, pekka.biz.

plats för mig. Vid ett gammalt slitet och gistet, men fullt dugligt träbord, kopplades den svenska traditionen med formgivning av bl. a. Carl Malmsten, Georg Haupt och Josef Frank ihop för mig. På Malmstensskolan drevs mycket till sin spets för att utveckla hantverket men det innebar också att en del saker blev onödigt komplexa. Att lägga händerna på det gamla slitna bordet gav en njutning och förmedlade en känsla som Pekka ville göra till sin. Inspirerad av detta skapade han sitt bord ”Moragården”. Bordet är gjort i massiv björk och inga andra material ingår. Det är inte limmat och har inga skruvar. Med en väl genomtänkt konstruktion hålls bordet ihop och blir samtidigt väldigt stabilt. Tydliga profiler, spår, kilar och s.k. fjärilar, alla i björk, skapar tillsammans ett vackert bord med en härlig känsla. – Jag hade tidigare gjort ett annat bord i björk och i en diskussion med en kund om hur länge bordet skulle hålla (100 år) väcktes idén om att skapa ett bord även utan lim. Med kryssben och plankor är bordet min tribut till hantverk och kvalitet. Liksom IKEA:s platta paket kan även Moragården plockas isär i sina beståndsdelar för att sedan sättas ihop igen. Lätt att frakta och en liten hammare till kilarna är allt som behövs. Under vårt samtal konstaterar vi att vi verkar i olika världar som har allt för liten koppling mellan varandra i vardagen. Pekka i svensk trä- och möbelsnickeri och jag i svenskt skogsbruk. Pekka köper idag all sin björk från Finland vilket jag kan känna som ett misslyckande. Nog har vi så mycket kvalitativ björk att den i sågat skick lämpar sig för svenska hantverkare? Pekka å sin tur har inte reflekterat över detta utan tagit för givet att det inte finns björk av rätt kvalité i Sverige. Nu har jag tipsat om något svenskt lövsågverk som kanske har de varor Pekka söker. Till bordet hör även pallen ”Venjan” och bänken ”Listerbyn” men nu har han också ritat färdigt på en pinnsoffa med unika lösningar. – Jag ville göra en hållbar pinnsoffa utan att använda lim, säger Pekka. Eftersom det behöver tillverkas några specialverktyg tar allting extra lång tid. Jag beställde verktyg för vänstergänga men det tar tyvärr tid att få fram eftersom det avviker från det normala. En annan del av björken som Pekka gärna vill ha från Sverige är näver. Den näver han köpt kommer från Ryssland. Upparbetning av stormfällda träd gav inspiration

Pekka har en stuga vid Sonfjället och såg förödelsen efter stormen Ivar på nära håll. – När jag hjälpte bonden som äger marken bredvid min stuga med att röja upp alla vindfällen fick jag idén att göra en kollektion av fjällfura som skulle heta ”Ivar”. Tyvärr blev det alldeles för dyrt och omständligt med logistiken. Jag lyckades inte hitta en lösning med att frakta ner just de stockarna till min verkstad utan att det skulle bli för dyrt. med mellanskog

NR 3 – 2015

möbelsnick are

03 02

01 Det vackra skåpet från mässan 02 Lätt att grappa Venjan 03 Såpbehandlade plankor ger en skön yta 04 Kilar och pluggar är allt som behövs 05 Lätt att packa vid flytt 06 Spelbordet Löparen

Det finns fortfarande möjlighet att från sågverk köpa sågat virke som härstammar från ”Ivar” så vem vet om det blir en stormkollektion trots allt. Vill se ökad samverkan mellan branscher

Pekka menar att skogsbranschen, som är en stor och tung bransch, borde investera genom stipendier för möbelsnickare så att det ges möjlighet att utveckla sina idéer. Träanvändning gynnas av fina produkter samtidigt som det ger uppmärksamhet och kan stärka skogens varumed mellanskog

NR 3 – 2015

märke. Kanske ökar det också allmänhetens ögon för skogens produkter och kan ge en del status åt branschen. – Idag är det olika tävlingar som kan ge oss möbelsnickare möjlighet att medverka på någon utställning men det blir fel, menar Pekka. Efter utställningen lämnas man ensam och är tillbaka där man var innan. Oftast utan resurser att kunna gå vidare och finslipa detaljerna för produktion. Möbelsnickaren är tillbaka på ruta ett efter en stund i strålkastarskenet. Text och foto: Per Bengtsson, Mellanskog

Anders Wikberg (th) projektledare på Etteplan, demonstrerade avvattningspressen under premiärvisningen i december förra året. Innan 2016 ska den finnas på marknaden.

Sekundsnabb flisavvattning sparar pengar, energi och transporter En nyutvecklad press erbjuder sekundsnabb avvattning av fasta biomaterial som exempelvis grot, flis och spån innan det används som biobränsle. Bara i den svenska sågverks- och bioenergiproduktionen beräknas pressen kunna minska energiförbrukningen med motsvarande uppvärmningen av 25 000 villor och samtidigt minska behovet av biobränsletransporter med två tredjedelar.

Pressen är uppfunnen av Stefan Sobota, som tagit hjälp av Etteplan med utveckling och konstruktion och CS Produktion för tillverkning och montage. Konstruktionen består av ett pressnyp mellan två valsar som biomaterialet matas igenom på ett perforerat stålband. Det urpressade vattnet leds genom ett filter som renar vattnet. Med ett bestämt nyp och ett bestämt flöde av biomaterial går det att åstadkomma en låg och jämn fukthalt i det färdigpressade materialet. Pressen erbjuder också möjlighet till mycket effektiv impregnering av biomaterial.

Kan värma 25 000 villor

Stora energivinster

Pressen kan också användas vid omlastningsterminaler. Om biomaterialet avfuktas och kompakteras innan transport skulle det kunna ge betydande vinster genom ett högre värmevärde per transporterad volymenhet. Det gör att tre järnvägsvagnar kan ersättas av en när den uppmjukade flisen balats. Andra möjliga applikationer finns kring hanteringen av gräs och halm, men också i avvattning av slam för produktion av biogas eller biokol.

rt R

undb er ge

En järnvägsvagn ersätter tre

Biomaterial innehåller ända upp till 50 % vatten som måste torkas bort före eldning eller pelletstillverkning, för att öka materialets värmevärde. Konventionella torktekniker kräver stora mängder energi, men den nya pressen kan sekundsnabbt avlägsna nästan hälften av vattnet innan torkning. Det gör att ett sågverk med pelletsproduktion kan spara energi motsvarande uppvärmningen av 3 500 villor, eller 55 GWh/år.

Pressen kan även användas för avvattning av flis, bark och grot för tillverkning av gasformiga och flytande biobränslen. Räknat på nuvarande potentialen i hela Sverige för enbart sågverksspån och pelletsproduktion kan pressen spara 390 GWh/år, vilket motsvarar uppvärmningen av 25 000 villor. Men om användandet av skogsråvara och restprodukter från Ro jordbruket för produktionen av olika biobränslen och biobaserade material ökar som beräknat är potentialen tiofalt högre.

med mellanskog

NR 3 – 2015

ny grön teknik

Pilotmaskinen har testats under några år i en industrilokal i Säffle. Konceptet går att skala upp.

Uppfinnaren Stefan Sobota (tv), diskuterade pressens möjligheter med Gunnar Henriksson, professor i massateknik vid Karlstads universitet och professor i träkemi vid KTH.

Anders Wikberg, projektledare på Etteplan är övertygad om att avvattningspressen kommer att kunna spara stora pengar inom pelletstillverkning, biobränsle, transporter, biogasproduktion, slåtterproduktion med mera.

På marknaden innan årsskiftet

Pressen har pilottestats i några år och nu arbetar aktörerna bakom pressen tillsammans med Paper Province för att den ska finnas på marknaden innan årsskiftet. – Tankarna kretsar kring att starta ett eget säljbolag, men om det skulle komma någon intressent som är villig att sälja och marknadsföra pressen så får vi noga överväga varje sådant erbjudande, säger Anders Wikberg, projektledare på Etteplan i Karlstad.

Paper Province Paper Province är ett företagskluster inom skogsbaserad bioekonomi i Värmland, Dalsland och Närke med ett nationellt uppdrag av innovationsmyndigheten Vinnova att utveckla en regional bioekonomi med skogen som råvara. Externa mätningar visar att klustrets arbete leder till nya produkter och tjänster, ökad försäljning och fler jobb.

Text och foto: Robert Rundberget, Paper Province

NYTT PÅ WEBBEN Nu har Mellanskog lanserat så kallad följsam webbdesign (även kallad responsiv design) på både www.mellanskog.se och på Medlemswebben.

Du kanske inte har märkt av så stor skillnad på vår hemsida och Medlemswebb? Eller så har du förhoppningsvis bara märkt att det känns lättare att surfa in på våra webbar med din mobil eller surfplatta. Design som anpassar sig

Följsam webbdesign innebär att en webbsida anpassar sitt utseende efter den enhet som används att surfa med. Layouten förändras alltså beroende på vilken skärmstorlek som används. Det betyder att Mellanskogs hemsida och Medlemswebb ser lite annorlunda ut beroende på om du använder en mobil, surfplatta eller datorskärm. Utseendet är anpassat för att skapa en ännu bättre användarupplevelse av våra webbar. Målsättningen är att det ska vara enkelt att använda Mellanskogs digitala tjänster. med mellanskog

NR 3 – 2015

Många använder surfplattor

Idag använder 73 % av svenskarna smarta mobiltelefoner*. Användandet av surfplattor har också ökat snabbt de senaste åren. Spridningen tog framförallt fart efter att Apple lanserade sin iPad. Mellanskog märker också av det ökade användandet. Många medlemmar använder Medlemsappen som släpptes för mindre än ett år sedan. Hittills har drygt 1 500 användare loggat in på Medlemsappen. Appen kan laddas ned gratis från App Store och Google Play. *Källa: Svenskarna och internet 2014 Text: Maria Bergenheim, Webbredaktör

sk Räd og d en a Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Stubbehandla gran, lärk och tall vid gallring och slutavverkning!

Vi finns i monter 510

När temperaturen någon gång under dygnet överstiger +5° C ökar risken för rottickan att etablera sig på färska stubbar. Och detta helt oberoende av årstid. Rotröta är skogens värsta skadegörare! Behandla i tid! Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprider sig till nästa generation. Du riskerar att förlora upp till 30 000:-/ha – helt i onödan. Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Läs mer om Rotstop och rotröta på: www.interagroskog.se

cit yskogsägarna

Bättre sent än aldrig – men inte när det gäller skogen Bättre sent än aldrig brukar vara ett bra uttryck. I skogen är det tyvärr ”bättre i tid” som gäller, i vart fall om man vill ha en skog som är välmående och som avkastar värde.

• Studieresa Litauen, september • Cityskog, november • Unga skogsägare, december För mer info och anmälan, se vårt kalendarium på mellanskog.se, där evenemang publiceras löpande.

med mellanskog

NR 3 – 2015

son

• När skogen byter ägare – en kurs i generationsskifte, 20–22 oktober

ik s

• Brandexkursion Västmanland, slutet av september

För många kan känslan av att inte bo nära sin skog leda till en passivitet i brukanFi l det. En del avvaktar med att ta tag i i det skogliga tills man väl åker till sin fastighet, får en uppmaning av Skogsstyrelsen om sitt röjningsbehov eller tills granarna blåser ner… … men så behöver det inte vara. Nu när jag finns i Stockholm, nära dig, är hjälpen närmare än vad du kanske tror. Ett möte med mig i Stockholms närhet är effektivt, enkelt och miljövänligt jämfört med om du planerar att göra ett besök på skogsfastigheten. Många skogsägare har nyttjat möjligheten att komplettera sina träffar med våra lokala skogsinspektorer genom att även träffa mig i Stockholm för ekonomisk rådgivning, skoglig planering eller teknisk support av exempelvis vår Medlemsapp. Hör av dig om du har frågor kring denna. När du väl lär dig att manövrera den kommer det vara som att öppna en helt ny värld – eller i vart fall ge dig mer kontroll och insyn över din fastighet, en av huvudnycklarna till att agera skogligt. Antingen träffas vi på Mellanskogs kontor i Sollentuna eller någon annan lämplig plats i Stockholmsområdet. Du når mig enkelt på 070 340 18 13 eller på filip.eriksson@mellanskog.se. Er

Kommande event

Stå inte i vassen i sommar – dags att bli aktiv

Många skogsägare väntar på en höjning av virkespriserna, en sänkning av skatten eller det rätta tillfället – som tyvärr ofta blir utdraget, eller inte alls av. Jag föreslår att du slutar vänta och istället tar initiativ redan nu i sommar. Vi har samarbeten med många olika aktörer vilket gör att vi kan hjälpa till med alla delar som rör din skogsfastighet och ser till att det blir ett kvalitativt resultat genomfört av aktörer som verkligen kan sin sak. Banken kan ekonomi, vi kan skog och LRF Konsult kan skatter och juridik – och så tycker vi att det ska förbli. Det som förenar många skogsägare är att man vill ta hand om sin fastighet på bästa sätt med tanke på kommande generationer. Något som åtminstone antyder detta är anmälningstrycket till våra generationsskifteskvällar. Just därför kommer vi, i dagarna tre, 20–22 oktober, att anordna dagskurser där vi berättar hur man går tillväga och vad man ska tänka på när man står

inför ett generationsskifte. Vi väljer att namnge kursen ”När skogen byter ägare”. I november kommer vi att samla alla cityskogsägare till årets största event, nämligen Cityskog. Det är ett gyllene tillfälle att lära sig nya saker, bli påmind om skogsskötsel eller helt enkelt bara mingla med andra skogsägare och nyckelpersoner inom bank, skatter och skog.

Filip Eriksson, Stockholmsinspektor Cityskogsägarna

Lätt vispa d grädde eller en k lick fet, naturell yoghurt med lite florsocke r i är ocks å väldig t gott till.

n e r a h c m o t m a o s m l l r y d e F o n g n ä d e v m liga r ä h

med mellanskog

NR 3 – 2015

sommarens mat

På sommaren vill många av oss vara utomhus och äta god mat som kräver minimalt med arbete. Och vi vill umgås.

En som har förstått det här bättre än det flesta är kokboksförfattaren och mångsysslaren Lisa Lemke. I hennes senaste bok som precis har kommit ut i bokhandeln har hon samlat somrig sommarmat som är som gjord för allt detta. Härliga menyer för alla tillställningar – från vårens första grillmiddag till sensommarens sista picknick. Och allt däremellan. Naturligtvis kompletterat med sköna tillbehör. Det här är snygg, smart och supergod mat som får både gäster och värdfolk att slappna av och njuta.

TIPS! Om du låter den vita chokladen ligga i frysen i 30 min först så går det smidigt att riva den utan kladd.

www.recept.nu/lisa-lemke

Är du en vän av pepparrot, så toppar du med en rejäl näve nyriven pepparrot vid servering.

UTLOTTNING AV LISA LEMKES BOK ”Lisas sommarkök – recept och menyer för lata sommardagar”

med mellanskog

NR 3 – 2015

INGREDIENSER • 8 ark ugnsfolie, ca 40x40 cm • 1 liter rensade färska bär, t.ex. hallon, blåbär och jordgubbar • 100 g vit choklad • 0,5 dl vispgrädde • finrivet skal från 1 lime

FLER RECEPT HITTAR DU HÄR:

Text: Martin Ekman, Matador och Bonnier Fakta Foto: Åsa Dahlgren

Vi lottar ut tio exemplar. Låt dig inspireras av härliga recept, vackra bilder och mat som sätter extra krydda på sköna sommardagar. Skicka in ett vykort eller e-post med namn, adress och medlemsnummer

4 portioner • ca 10 min

Lägg foliearken dubbelt och fördela bären ovanpå. Riv chokladen och sprid ut den över bären tillsammans med grädde och limeskal. Vik ihop till tättslutande paket. Grilla över fin glöd i 5 minuter och servera sedan genast med till exempel vaniljglass.

Om Lisa

Lisa växte upp i de småländska skogarna i det lilla samhället Skillingaryd. Efter nedslag i Skottland, Umeå och flera år i Göteborg bor och verkar hon sedan 2006 i Falkenberg. Lisa Lemke är frilansande matkreatör, matstylist och tv-kock. Med glimten i ögat lagar, pratar, skriver och stylar hon mat för tidningar, böcker, radio och tv. Sedan drygt tio år tillbaka har vi kunnat njuta av hennes avslappnade men kreativa recept – inte minst i hennes tidigare kokböcker Till Grillat och Till Sommaren. Den gamla prästgården på landet strax utanför Falkenberg är basen för hennes matskapande. Här, i alla de kök som vi hittar både inomhus och utomhus på gården, möts smaker från när och fjärran. Att laga mat i säsong, och helst på närproducerade råvaror, är en stark drivkraft och tillsammans med inspiration från hennes många resor världen över skapar hon recept utifrån en enkel matfilosofi; matlagningen ska vara enkel, rolig och locka till gemenskap vid matbordet. Lisa älskar prylar, särskilt köksprylar. Med åren har hon samlat på sig ett imponerande lager av tallrikar, grytor, små skålar, konstiga stekpannor, bord och glas. För att inte tala om bestick. Lisa är galen i bestick. Gamla, nya, skeva, rostiga, pråliga, enkla. Lisa har så mycket gafflar, knivar, skedar, köksknivar och annat att hon har ett helt skåp fyllt till sprängningsgränsen. – När jag öppnar mina stora lådor med bestick känner jag mig lite som Joakim von Anka. Jag vill bara bada i dem!

SOMMARGINO PÅ GRILLEN

senast 23 juni så deltar du i utlottningen. Märk vykortet eller e-posten med ”Lisas sommarkök”. Skicka vykortet till: Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala. Mail till: receptionen@mellanskog.se

FÄRSKPOTATISSALLAD MED PEPPARROT, CITRON OCH KAPRIS 4 portioner • ca 25 min INGREDIENSER • 600 g färskpotatis • 1,5 dl gräddfil • 1 msk dijonsenap • 0,5 tsk flytande honung • 2 msk finriven pepparrot • rivet skal från 1 citron • 1 liten rödlök • 2 dl cocktailkapris • ev. mer finriven pepparrot till servering Tvätta potatisen och koka den mjuk i saltat vatten. Häll av potatisen och låt den svalna något i en bunke. Skär den eventuellt i mindre bitar. Rör samman gräddfil, senap, honung, pepparrot och citronskal i en annan bunke. Krydda med salt och svartpeppar. Rör ner dressingen i den varma potatisen och blanda ordentligt. Strimla rödlöken och fördela den tillsammans med kapris ovanpå.

Viktigt att känna av marknaden Att ha bra känselspröt för att göra rätt bedömningar om vart konjunkturen är på väg är viktigt för alla företag. Jag träffade Setras marknadsdirektör, Olle Berg för att få en inblick hur han bedömer att marknaden för sågade trävaror ser ut den närmaste tiden.

– Det går upp och ner men jag gillar den här branschen och tycker att det är kul med de frågor som hör till, säger Olle. När jag kom till Setra för drygt två år sedan kände jag det positiva klimatet. Det är roligt att jobba i ett företag som har sågverk som sin kärnverksamhet. Först och främst kan vi slå fast att 2014 var ett bra år för sågverksindustrin, framförallt första halvåret. I år är det mer balans mellan produktion och efterfrågan. Branschen effektiviseras hela tiden och trots att en del sågverk läggs ner så minskar inte kapaciteten eftersom de som är kvar blir effektivare och ökar sin produktion. Den totala världskonsumtionen ökar och det ser ljust ut på sikt. Men europeiska marknaden spretar. Bäst går det i Storbritannien där man infört stimulanser på olika sätt för att få igång sin nybyggnation. Merparten av virkesbehovet importeras och Storbritannien är den viktigaste marknaden för många svenska sågverk. Svagare efterfrågan i delar av Europa

– Marknaden i Tyskland är stabil men försörjs till stor del av inhemsk industri, berättar Olle. Konsumtionen behöver öka ytterligare för att exporten till Tyskland ska kunna ta fart. Även Beneluxländerna har en svag men stabil ökning. Den omtalade danska möbelindustrin är ett minne blott, produktionen har huvudsakligen flyttat till Östeuropa och det är inte mycket som tillverkas i Danmark. Södra Europa står stilla vad gäller konsumtionen av trävaror. Spanien var tidigare en viktig marknad men har, liksom Italien, stannat av. Befolkningens ålder spelar roll

Det är många faktorer som avgör om konsumtionen i ett land eller en region ökar eller ej. Naturligtvis ekonomi, framtidstro och olika stimulansåtgärder, men den egna befolkningens ålder påverkar också i stor utsträckning. Flera länder i Europa har, liksom Japan, en hög medelålder med minskad byggnation som följd. – Söder om Medelhavet är det annorlunda, menar Olle. Nordafrika har en ung befolkning. Genomsnitts18

med mellanskog

NR 3 – 2015

setr as marknadsanalys

åldern är endast 24 år att jämföra med Sverige där vår genomsnittsålder är 42 år. En ung befolkning innebär att behoven av bostäder och möbler är stort. Problemen är hög arbetslöshet och periodvis brist på likviditet. Vi säljer oftast till lokala importörer som i sin tur når de små lokala slutförbrukarna. Drygt hälften av all furu vi producerar går till Nordafrika med fönstertillverkning som viktigaste slutprodukten. USA största marknaden

NR 3 – 2015

kog

med mellanskog

a ns

Infrastrukturen i Kina är inriktad på storskalig industri och där växer behovet av bättre kvaliteter. I stora delar av Kina är standarden hög och det är många människor som bor i dessa områden. När de kanadensiska sågverken

De stora tillväxtområdena för sågade trävaror är USA, Asien och Europa men det är inte samma produkter som efterfrågas på de olika marknaderna. – Jag tycker att det ser stabilt ut för resten av 2015 avslutar Olle. Den svenska produktionsvolymen blir nog i samma nivå som förra året och jag tror att efterfrågan på sågad gran kommer att öka något. För Setras del handlar det om att vi får rätt råvara så att vi kan leverera rätt produkter och att fortsätta trimma våra sågverk hela tiden. Vi har idag en bra organisation med härlig framtidstro och optimism, vi prövar nytt och blir bättre hela tiden. Nu ska vi F o t o : Pe r B e n gts ta ställning till om vi ska ha färre produkter so n till fler marknader eller tvärtom för att få ut bästa lönsamheten.

ell

Setra växer i Kina

Var finns morgondagens tillväxt?

De stora länderna USA och Kina påverkar hela världsmarknaden. USA bygger av tradition lösvirkeshus vilket innebär att mycket virke används. Det är den billiga arbetskraften i USA som gör detta möjligt att platsbygga lösvirkeshus till attraktiva priser. Uppgången i USA och den starka dollarn innebär att kanadensiska sågverk styrt om sina leveranser från bl. a. Kina till USA. USA med sina drygt 300 miljoner invånare är att betrakta som hemmamarknad för Kanadas sågverk. – Behovet av nya bostäder i USA är drygt 1,7 miljoner per år. Nu taktar man på 1 miljon och fortsätter det att öka räcker snart inte den kanadensiska produktionen till och importen från andra länder ökar. Det är främst sågverk i Tyskland och södra Sverige som har produkter som passar för den amerikanska marknaden. Jag tror att det är först nästa år som exporten till USA slår igenom för att sedan fortsätta växa, utvecklar Olle. Förändringarna i världsmarknaden är som ett stort pussel där bitarna flyttas om till nya länder hela tiden. Kostnader för transporter är naturligtvis en del i detta pussel. Det gäller för varje aktör att ha sin egen strategi, känna sina kunder, ha bra produkter och god renommé tillsammans med en effektiv säljorganisation.

styr om sina flöden mot USA måste det kompenseras med import av virke från andra leverantörer. – Vi satsar på att fortsätta växa i Kina, säger Olle. Vi har anställt ytterligare en person som är stationerad i Kina. Det är många tomma containrar som ska tillbaka och genom att använda dem blir fraktkostnaden attraktiv trots avståndet. Ryssland är en stor leverantör av råvara till Kina men stabila och säkra leveranser är inte deras styrka så kineserna söker sig gärna till europeiska leverantörer.

Text: Per Bengtsson, Mellanskog Foto: Setra Group

OM OLLE BERG Olle är ekonom som jobbat på olika poster inom sågverksbranschen i hela sitt yrkesverksamma liv. Han har jobbat i flera år utanför Sverige och lärt känna hur det fungerar i olika länder. Nu bor Olle med sin familj i Stockholmsområdet och pendlar till Setras huvudkontor i Solna. Han har alltid gillat träning i olika former för att hålla sig i form och säger att det känns extra nyttigt nu när han snart fyller 50 år.

Storjungfrun kräver varsam gallring Att skördare och skotare arbetar i ett naturskyddsområde hör inte till vanligheten, men på en ö utanför Söderhamn gallras skog i ett minst sagt annorlunda uppdrag för Mellanskog. – Det gäller att tänka på ett annat sätt när man arbetar här på Storjungfrun, konstaterar Thomas Persson när han visar runt i gallringen.

et var i början av april som skördare, skotare och arbetsvagnar med specialpråm forslades ut till den största ön i Söderhamns skärgård. I uppdraget ingår att gallra på ön som är något av ett turistparadis och ett omtyckt utflyktsmål. Ett 20-tal personer från naturvården, Skogsstyrelsen och kommun är inkopplade på den speciella gallringen. I området finns flera sällsynta växter och en miljö som har stor mångfald. Kommunens miljö- och naturvårdshandläggare Andreas Håberg vill med gallringen gynna lövtillväxten på ön och att skapa förutsättningar för fler växter att etablera sig när det blir ljusare efter gallringen. – Vi vill skynda på processen med att bilda naturskog och höja naturvärdena. I vissa delar gallrar vi hårt medan andra områden lämnas helt orörda. Det unika med Storjungfrun är att det finns en natur med stor variation och det vill vi lyfta fram med de insatser vi nu får hjälp att utföra.

allt efter de direktiv som Naturvårdsverket och andra satt upp för den annorlunda avverkningen. Från Åland kommer specialpråmen som nu kan lägga till vid en tillfällig ramp intill öns omtyckta badplats Tuppatall. Här står också de personalvagnar som maskinförarna använder. Det är skiftgång som gäller och arbetstiden är måndag till torsdag. Förarna bor kvar på ön i stugor eller i sina egna servicevagnar. Maten finns med från land och mikron får se till att den blir varm. Den gallring som nu utförs i naturreservatet liknar inget annat uppdrag som Tomas Persson och maskinförarna varit med om. – Det är helt annorlunda och skulle vi gallra på det här sättet vid våra vanliga avverkningsuppdrag skulle det inte fungera. Här bildas luckor med nästan inga träd medan andra delar är helt orörda med en hel del liggande stormvirke och detta är ju helt enligt vår instruktion. Men visst är det spännande att få vara med om att gallra fram en naturskog och öka mångfalden.

Gallra fram en naturskog

Inga vanliga arbetsdagar

Vi gör en vandring tvärs över den 336 hektar stora ön och kan konstatera att de båda skördarna hunnit långt och att skotarna redan kört fram ett stort virkeslager i väntan på transport till fastlandet. Det är här som Thomas Persson några veckor tidigare bandat avverkningarna,

Peter Nilsson i sin gröna skördare instämmer och säger skämtsamt att man kanske måste gå en återanpassningskurs då jobbet är slut på ön. Det är sannerligen inte en vanlig arbetsdag han får uppleva mitt i ett naturreservat med sin skördare. med mellanskog

NR 3 – 2015

gallring i naturskyddsomr åde

04 01 I försommarnatten lastas den breda pråmen med massaved till en väntande industri. 02 Två av skotarna på väg ut till ett annorlunda uppdrag. 03 En konstgjord skogsskada är en av uppgifterna i avverkningsuppdraget. 04 Skördarföraren Peter Nilsson och Thomas Persson diskuterar en av avdelningarna i gallringen på Storjungfrun.

– Det här skulle inte fungera om jag skulle köra så här på vanliga uppdrag. Titta bara på skadan jag gjort på tallen, den är till för att öka andelen skadad ved på ett mekaniskt sätt. Inget att rekommendera i vanlig körning men här är det helt enligt planerna. För varje avdelning och område som skall gallras finns förutom kartmaterialet även en beskrivning som i textform förklarar hur avverkningen ska utföras för att ligga helt i linje med naturvårdskraven. På ön finns ett antal vandringsstigar och här lägger man virke som skydd för att inte skada. Dessutom lämnas en 20-metersskärm vid sidan för att inte störa vandringslederna. Söderhamns kommuns markförvaltare Leif Östman följer arbetet på ön och han är också med nu när den stora pråmen för första gången lastas med massaved till Vallviks bruk som vi kan se skymta i horisonten. – Vi räknar med att det kommer att bli närmare 8 000 kubikmeter virke i form av massaved och timmer. För att vara en avverkning på en ö är andelen timmer ganska hög, kanske rent av 60 procent. Det är spännande och på Storjungfrun har det aldrig tidigare varit traditionella skogsmaskiner i avverkningen. Lastpråmen

Det var från hamnen i Vallvik som den stora pråmen, något försenad på grund av sjögång, bogserades ut till med mellanskog

NR 3 – 2015

ön. Kapten Tomas Ekstrand hade ett par dagar innan tagit pråmen från Åland upp till Söderhamn. Lite extra svetsjobb krävdes för att klara skotarnas uppkörning från den uppbyggda rampen till det breda däcket på pråmen. Personalen mäter, noterar och kontrollerar att den blir sjöduglig även efter att hela pråmen lastats med virke. Från det virkeslager som man hunnit lägga upp ser tre skotare till att virket kommer upp på pråmen och att den lastas rätt. När de tunga virkeslassen körs ombord rör sig pråmen något och virkeslasten tynger ner och närmar sig den markerade linje som markerar att pråmen har fullt med virke. Det är kväll, mörkt och midnatt innan kaptenen ger klartecken till att trossarna lossas och att den kraftiga bogserbåten kan börja bogsera pråmen. Den annars så stilla havsytan har nu förbytts mot lite sjögång. På fastlandet blinkar fyren grön sektor och bogserbåtens motor ökar varvtalet och drar den pråm där Mellanskogs virke ligger tryggt. Om en dryg timme lotsas pråmen in i hamnen i Vallvik och mottagarindustrin. Nästa dag är det dags för nästa tur ut till ön med naturskydd för att hämta mer virke som avverkats. En minst sagt annorlunda avverkning för både Mellanskog, Söderhamns kommun och personalen på skogsmaskinerna. Text och foto: Sven O Sundin

Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Hitta din maskin och din återförsäljare på ftgforest.com

FTG Cranes AB • Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 • E-mail: info@ftgforest.com • www.ftgforest.com

markskoningstricket

Bengt Håkansson, skogsinspektor Mellanskog

Väg med ensilage som bärmatta

Per-Olov Olsson

MARKSKONINGSTRICKET i Norra Värmland

Skogsinspektor Bengt Håkansson bor och jobbar i Norra Värmland. Han läste för några år sedan en artikel om att en bonde använde halm att köra på för att undvika markskador. Idén fäste sig och malde i bakhuvudet på Bengt som alltför ofta fick avbryta avverkningar på grund av regn och vintrar utan tjäle.

Vädrets makter ställer till det för skogsbruket alltför ofta numera, fuktiga höstar och milda vintrar har tvingat branschen till att tänka om. Mellanskog driver projektet Skonsam Drivning. Det är frågor om att använda teknik bättre via ”vattenkartor”, ny metodanvändning och risade stickvägar med mera. Projektledaren Gunnar Björkholm i Uppsala som har hört talas om ensilage som bärmattor tycker att alla goda idéer ska lyftas fram, men tillägger att Norra Värmlands sidospår inte är den ”normala” metoden för hela Mellanskog. Bengt Håkansson berättar själv om sitt markskoningsbalartrick

– Jag har testat ensilage vid flera tillfällen och med olika förutsättningar och med väldigt bra resultat. För det mesta använder jag mig av kasserade rundbalar. Bönderna blir glada över att kunna tjäna någon krona på det som de trodde var enbart skräp. Bonden får betalt för transport och hantering av balarna till avlägget i skogen. Plasten får bonden ta av hemma på gården. Själva balen brukar jag få eller köpa för en billig peng. – Man kan använda balarna på olika sätt, antingen skaka isär dem med skotaren och skapa en stor bädd vid avlägg eller portionera ut balarna där det behövs. Om man vill använda sig av en gammal riktigt sönderkörd basväg så kan man släppa ner balarna hela i spåret och lägga dem efter varandra. Det sistnämnda räddade en slutavverkning på ca 1 200 kubikmeter åt mig en gång. Det med mellanskog

NR 3 – 2015

får ju självfallet inte vara för långa sträckor om man ska lägga balarna efter varandra. – Vid skotning över åkrar eller gräsbeväxta planer så är det hur bra som helst att rulla ut balar med timotej. Helst ska det då vara prima vara, alltså foder-timotej. Den långa sega timotejen är rejält slitstark. Detta trick används oftast förklarar Bengt. En utrullad bal är ca 40 meter lång. Mycket uppskattat

Ett utmärkt exempel på lyckad markskoning och bra reklam var en avverkning vi hade vid Europaväg 45. För några år sedan avverkade en konkurrent där med resultat att dikena mot E45 blev igenslammade och avlägget såg ut som ett bombnedslag. Nu i våras var vi där och använde samma basväg och avlägg som konkurrenten gjorde för några år sedan. – Gissa om det kändes nervöst, berättar Bengt. Jag fick då tag på 16 rundbalar som vi rullade ut på marken med resultatet att basvägen och avlägget var mycket finare när vi åkte därifrån än när vi kom. Vägmästaren för Europaväg 45 var mycket nöjd med Mellanskog och varumärket stärktes. Skotarchaufför, Per-Olov Olsson, säger även att maskinen får jättebra grepp i ”balad” väg och att dragförmågan är förvånande hög. – Ensilaget är dessutom en återvinningsbar bärmatta, det blir gödsel av den efter ett tag, avslutar Bengt. Text: Tommy Grenhage, Mellanskog Foto: Bengt Håkansson

Allemansrätten är

fantastisk Vi ska vara mycket stolta över, och mycket rädda om, vår allemansrätt. Den ger oss alla möjlighet att gå, cykla, rida eller åka skidor i den svenska naturen om man inte ”stör eller förstör”, man får även plocka svamp och bär för husbehov.

Risken för att störa eller förstöra sätter gränsen för om en aktivitet är tillåten enlig allemansrätten eller inte. Det innebär att vid risk för störning eller risk för skada är dialog, samråd eller avtal med markägaren helt nödvändig. Cykel, häst, grupper av människor samt återkommande verksamhet halkar lätt utanför allemansrätten eftersom hästens tyngd, cykelns däck, eller många människor samtidigt ökar risken för skada eller störning. Mellanskog har bett mig kommentera följande heta frågor kopplade till allemansrätten. Kommersiell verksamhet

Allemansrätten utmanas av att skogen har blivit kommersiellt intressant ur fler perspektiv än markägarens rätt, skogsbruk och jakt; nämligen upplevelsevärden (turism) och samlarvärden (bär- och svampplockning). Högsta Domstolen har i ett domslut slagit fast att ingen får orsaka markägaren ”olägenhet eller nämnvärd skada” eller kränka markägarens ekonomiska intressen. En kommersiell eller ideell verksamhet som går över dessa gränser är alltså otillåten. LRF tycker att det är fel att allemansrätten utnyttjas för kommersiell verksamhet som exempelvis av turist-

företag som återkommande besöker samma marker, storskalig bärplockning eller ridskolor/uthyrare av boxplatser för hästar som saknar egen mark för hästarna att rida på. Men i dagsläget finns alltså inget förbud mot kommersiell verksamhet utan det är risken för skada som sätter gränsen. I detta sammanhang är det värt att känna till att den näringsverksamhet som bedrivs på en gård, till exempel jord- och skogsbruk alltid har företräde framför allemansrätt. Beträda skogsplantering

I Brottsbalken står; ”Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller annan äga, som kan skadas därav, dömes för tagande av olovlig väg.” Det innebär att det alltid är förbjudet att passera tomt (hemfridszon) eller plantering (trädgård, plantskola eller åker med sådd/gröda.) En skogsplantering är förbjuden att vistas på vid risk för skada på plantorna. Det vill säga att några personer borde vara okej om de förstår var de inte får trampa. Men för en stor grupp människor, en tävling eller för en häst/cykel så blir risken för skada på plantorna så stor att markägaren måste kontaktas innan besöket.

ör

nG a lant

med mellanskog

NR 3 – 2015

allemansr ät ten

Två grupper av bärplockning

Organiserad bärplockning innebär att tusentals plockare, oftast från annat land, anställs för att plocka bär. Boende, mat och transporter är ordnat via bärplockningsföretag i Sverige. LRF anser inte att sådan verksamhet ingår i allemansrätten. Oorganiserad bärplockning, det vill säga plockning utan officiell organisatör leder till en annan problematik, nämligen de stora läger där plockarna bor under långa perioder, så kallade bärplockarläger. För organiserad kommersiell bärplockning är boendet sällan problemet, lediga byggnader på landsbygden hyrs för tillfälligt boende. För den oorganiserade plockningen är boendet huvudproblemet. Allemansrätten tillåter max ett par tält under någon natt. Stora långvariga tältläger är självklart inte tillåtna. Problemet är att regelverket för att flytta på stora läger berör Kronofogden och inte (som många tror) Polisen. För att flytta ett läger behöver en anmälan skickas till Kronofogden med personnummer på samtliga som ska avhysas. Därutöver får markägaren betala 600 kr per avhyst

person. Ett läger med 60 boende kostar alltså berörd markägare 36 000 kr. Att betala 36 000 kr för att få bort olaglig verksamhet från sin egen mark är orimligt. Och om de boende flyttar sig 200 meter eller om nya plockare ansluter så behöver hela processen inklusive betalningen göras om. Dagens system via Kronofogden är helt enkelt inte tillämpbart på stora läger i skogen. LRF arbetar för lagändring i denna fråga, de allt större problemen med lägerboende runt de flesta större städer har gett frågan ökad aktualitet. Text: Björn Galant, Expert allemansrätt LRF

Pengar på skogskontot? - Investera i vindkraft! Just nu erbjuder Eolus investering

i vindpark Påboda. Vi säljer sextondelar i vindparken som ligger i Torsås kommun i Småland. Parken togs i drift under oktober 2014. För mer information kontakta oss! Katarina Tideman 010-199 88 25 katarina.tideman@eolusvind.com

Henric Karlsson 010-199 88 72 henric.karlsson@eolusvind.com

Eolus Vind AB I 010-199 88 00 I www.eolusvind.com

med mellanskog

NR 3 – 2015

Köpa gård!

Elin är Med Mellanskogs nya trädgårdskrönikör

Hon är uppväxt med trädgård och är passionerad när det gäller grönsaksodling. Hon bloggar om sina erfarenheter och vill gärna visa hur lustfyllt det kan vara i trädgården. Möt Elin Iderström som är Med Mellanskogs nya trädgårdskrönikör.

on är 31 år och bor ute på landet i Brandsbol en bit utanför Karlstad tillsammans med sambon Niklas och barnen Tova, ett år, Ebbe, fyra år, och Alvar som är sju och ett halvt. Till vardags arbetar hon som socialsekreterare på Karlstads kommun även om hon just nu är föräldraledig. Villan med stor trädgård köpte familjen för tre år sedan och då återuppväcktes Elins trädgårdsintresse ur en lång törnrosasömn. – Jag växte upp i en familj där det odlades mycket och som liten hade jag miniväxthus på rummet och egen odlingslåda i trädgården. Men när jag växte upp hamnade jag i lägenhet i Karlstad och odlingsintresset hamnade på undantag. Det vaknade med full kraft när huset i Bransbol köptes och Elin skapade bloggen ”Mellan skog och gård” och började skriva om sina erfarenheter. Bloggen har blivit mycket populär och har som minst 300 unika besökare i veckan.

Vill inspirera till lustfylld trädgårdsodling

Med sin krönika i Med Mellanskog vill Elin inspirera läsarna till att odla mera utan krav. – Det är så mycket som är kravfyllt i vardagen och så ska det inte vara i trädgården. Det ska vara lustfyllt att odla. Hon kommer att berätta om året i trädgården, vad man gör vid olika tidpunkter och fokus kommer av naturliga skäl att vara på det ätbara. Kompostering och kretslopp kommer också att vara återkommande ämnen. – Jag är mycket miljöintresserad så det kommer sig naturligt. Ett annat spännande ämne som Elin gärna berör är vilda ätbara växter, eller ogräs om man så vill. Hon äter gärna nässlor, har inte helt fått smak på kirskål men gillar att använda våtarv istället för vanlig sallad. – Maskrosor är också jättegott. Odling och trädgård ligger i tiden, men enligt Elin kan det finnas en fara i det. 26

Grönsaker är Elins passion.

Kompost och täckodling är några av de saker Elin kommer att berätta om i sin krönika.

– Det är så mycket som är kravfyllt och prestationsinriktat idag som människor mår dåligt av. Låt inte trädgården bli ett ytterligare krav utan odla för att du vill och för att du mår bra av det. Stort skogsintresse

Elin är inte själv skogsägare men skogen har alltid varit en inspirationskälla för henne. – Min pappa har lantställe med skogen runt hörnet så jag har lekt och vistats mycket i skogen. Även här har vi skogen nära, den växer nästan in i trädgården och hela familjen tycker mycket om att vara i skogen och plocka bär och svamp. Hon drömmer också om att någon gång äga en bit skog. – Det vore roligt att få lära sig hur man sköter om sin skog på bästa sätt för att få den att växa bra. Det är ju precis som i trädgården fast det tar lite längre tid. Text och foto: Mari Nälsén

med mellanskog

NR 3 – 2015

tr ädgårdskrönik a

trädgårdskrönika

Ingen visningsträdgård Var tv-kanal har numera sitt eget trädgårdsprogram och vart magasin har sin egen trädgårdsbilaga. Eller, som i tidningen ni just nu läser, sin egen trädgårdssida!

Trädgårdsintresset slår nämligen nytt rekord varje år på senare tid och är en trend som är här för att stanna. Efter att under mer än ett drygt halvsekel handlat om prydnadsblommor, vackra träd och att ha finare gräsmatta än grannen tar sig trädgården nu dessutom nygamla, spännande uttryck där även komposter, hästskit och jordiga grönsaker tar klivet fram i finrummen. Hemmens ätbara täppor är tillbaka. Innebär det äntligen slutet på prestationsångest och statusjakt i trädgården? Krångla inte till det

Det senaste för odlingsfantaster är tack och lov hållbarhet och naturliga förhållanden. För vissa betyder det effektiva komposteringsmetoder och täckodling eller att lämna skräphögar framme till insekter och smådjur. För andra betyder det att vårda kära blommor och växter ärvda i generationer eller kanske bara från grannen. Den som riktigt vill hänga med är självförsörjande på egenodlade, ekologiska grönsaker. Att ha en polerad yta där allt ser perfekt ut är mindre viktigt och de som ihärdigt fortsätter att använda konstgödsel eller giftiga bekämpningsmedel har svårt att finna bundsförvanter. Men denna nya trädgård riskerar att också den att bli ett upplevt krav i tillvaron, för även om en härligt bohemisk, vildväxt köksträdgård porträtteras som den

med mellanskog

NR 3 – 2015

stora drömmen, så finns det en marknad som vill pådyvla oss en del måsten på vägen dit. Tydligen ska man gärna anlita en trädgårdsarkitekt eller gå en kurs själv för att sedan göra en ”make over” av hela sin tomt innan man gräver upp ett grönsaksland. Hinner man inte det finns det företag som sätter upp, sköter och skördar pallkragar i din egen trädgård. Tycker du att din egen grävning duger kommer du ändå inte undan hetsen då du översköljs av alla prylar som är absolut nödvändiga enligt vissa. Specialdesignade trädgårdsbyxor, insektshotell för tusentals kronor eller självbevattningssystem, det ena mer avancerat än det andra. Allt presenterat om och om igen i det nya årets färg. Visst, det kanske är ett jättebra alternativ för somliga, men ibland kan man undra vad som hände med grundidén; jord, fröer, sol och regnvatten? Odlar av hjärtats lust

Jag gör i alla fall motstånd hemma hos mig. Jag vill sätta punkt för prestationsångest och jämförelser och jag vill ha en trädgård byggd av tid och lust – ingen dyrköpt visningsträdgård. Hos mig hittar du inte de senaste trädgårdstrenderna eller de bästa köpen. Min trädgård handlar om dofter och smaker, om kretslopp och samodling, om dyrbart ogräs och perenna grönsaker, om humlesurr och feta daggmaskar, om lycka och misslyckanden, om blommor som är för vackra för att stänga ute och att odla för att man inte kan låta bli. Text & foto: Elin Iderström, mellanskogochgard.blogspot.se

Risk för högre skatt för landets skogsägare

– Skatteförenklingsutredningsförslag Utredningens mål har varit att förenkla reglerna, utan att förändra skattenivån. Förslaget ger också de flesta företagare som bedriver näringsverksamhet i enskild firma stora förenklingar.

I stort sett blir det ingen skillnad i beskattning, men reglerna blir tydligare och lättare att tillämpa. Remissbehandlingen avslutades i februari och jag kan konstatera att den nya parallella strukturen för räntefördelning och fondsparande, ett kapitalunderlag istället för två, slopad negativ räntefördelning och införande av förenklad räntefördelning har fått mycket positiva omdömen. För många skogsägare kan dock de omfattande förenklingarna ge en kraftigt höjd beskattning. Skogsägare har mot bakgrund av branschens särskilda omständigheter extra många resultatregleringsmöjligheter med mycket komplicerade regler.

Slopat skattekonto måste utredas vidare

En förenkling av dessa regler är naturligtvis välkommen, men det får inte förenklas så mycket att det riskerar lönsamheten i skogsbruket. Det blir det genom förslaget att slopa skogskontot. Intäkterna för en skogsägare varierar normalt kraftigt mellan åren. Ofta kan man inte heller göra så mycket åt det, eftersom historiska avverkningar styr hur mycket som är möjligt att avverka i dag. Flyttkostnaderna för skogsmaskinerna ger också betydligt högre avverkningskostnad för små avverkningar jämfört med större. Därför är det vanligt med stor variation mellan åren för skogsinkomster. I dag kan en enskild näringsidkare fondera hela sitt resultat. Förenklingarna innebär att denna möjlighet minskas till 40 % genom den nya fonderingen ”företagsfond”. Resten måste tas upp till slutbeskattning. För skogsägare som har ett negativt eget kapital (vilket man kan ha om man nyligen förvärvat genom arv eller gåva) finns ingen möjlighet alls att fondera till företagsfond. Om ojämnheten i inkomst innebär att skogsägaren ett avverkningsår får 70 % i skatt (40 % mera än normalt), vem vill avverka då? Är skogen mogen för att skörda är det varken företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt motiverat att vänta med avverkningen på grund av skatteskäl. Som vi ser det finns det anledning att utreda detta vidare innan man tar beslut i dessa frågor. Vissa andra förslag vore bra om man tog så fort som möjligt, exempelvis reglerna om skogsavdrag samt kapitalvinst. Skogsavdraget

Idag råder det stor osäkerhet om hur man ska tillämpa reglerna för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv. När man köper en skogsfastighet får man i dag göra skogsavdrag upp till halva köpeskillingen för det man betalat 28

med mellanskog

NR 3 – 2015

sk at teregler för skogsägare

Gör din el! l o s n e g e

Vi köper elen du producerar. för skog och skogsmark. Avdrag får man göra mot halva inkomsten av försäljning av skog genom avverkningsrätt. Vid ett rationaliseringsförvärv får man göra avdrag mot hela intäkten från försäljning av avverkningsrätt. Skillnaden är att man bara behöver avverka hälften så mycket skog för att utnyttja skogsavdraget. Förenklingsutredningen föreslår att den krångliga gränsdragningen mellan rationaliseringsförvärv och vanligt förvärv tas bort och att alla förvärv får rationaliseringsförvärvets regler de fem första åren. Förenklingar vid försäljning av fastighet

Efterlängtat vore också att få förenklingar vid försäljning av fastighet, både villor och näringsfastigheter. 1952 har vi ett så kallat stickår, vilket innebär att om förvärvet ligger bortom år 1952 kan man som alternativ till köpeskilling ta taxeringsvärdet 1952 uppräknat med 150 %. Man får alltså i dag gå 63 år tillbaka i tiden för att leta anskaffningsvärde och förbättringar. Genom att flytta fram stickåret till 1996, som utredningen föreslår, skulle man minska detta letande med 45 år och också minska belastningen av tillgängligheten för de register och arkiv som tillhandahåller dessa uppgifter. Både när det gäller utredning och kontroll skulle det alltså underlätta mycket att stickåret flyttas fram till 1996. Text: Urban Rydin, Chef för Skattebyrån inom LRF Konsult och dessutom skatteansvarig för LRF

med mellanskog

NR 3 – 2015

Du som Mälarenergikund med solceller kan nu kvitta din överskottsel mot den el du använder. Det innebär att varje producerad kWh har samma värde som en använd. Har du inte solceller idag erbjuder vi färdiga solcellspaket. Eller varför inte boka en plats i vår solpark? All info om solel hittar du på malarenergi.se/solsidan Du vet väl att du som medlem i Mellanskog har ett rabatterat elpris hos oss? Läs om erbjudandet på malarenergi.se/mellanskog

rol and renover ar

Utvändig renovering Vid varje renovering av ett äldre hus är det en risk att man förändrar intrycket av en gårdsbild eller en hussamling.

Inför en yttre renovering av ett gammalt hus är det bra att tänka igenom vad som är karaktäristiskt för just det huset och inte ändra för mycket. Oftast var man mycket noga med att ha väl genomtänkta mått och proportioner. Det är lätt att förstöra husets karaktär vid en renovering till modernare levnadsstandard och hamna i en halvmesyr mellan ett gammalt fint hus och en modern villa. Med lite fantasi och eftertanke kan man nå ett bra resultat och känna sig nöjd, utan att kostnaderna drar iväg. Huset på bilderna är ett bra exempel på ett ödehus nära förfall som räddats och fått modern standard utan att karaktären ändrats för mycket. Taket

Det gamla tvåkupiga lerteglet är bytt mot nytt av samma sort och man har behållit samma dimensioner på vindskivbrädorna som tidigare. Modernare takbeläggning hade gett en annan karaktär och bredare vindskivor, eller vindskivor i flera lager, hade gett ett betydligt klumpigare intryck. Ytterpanel

Samma lockpanel som tidigare och målad med röd slamfärg. Här hade man även kunnat byta till locklistpanel som var en vanligare typ av panel eller fasspontpanel (se bild). 30

Fönster och dörrar

Nya kopplade fönster men med tidigare spröjsindelning i ytterbågen är isatta och den gamla tunna ytterdörren är bytt mot en stilenlig isolerad pardörr med överljus. Den verklige entusiasten hade renoverat de gamla fönstren med munblåst glas och lösa innerbågar. I det fallet monteras ofta gångjärn på innerbågarna, men det är ändå ett mer arbetskrävande alternativ och något svårare att få dragfritt. Jag tror att de flesta håller med om att man lyckats med att rusta huset till dagens standard men ändå behållit karaktären på ett mycket bra sätt. Text: Roland Josefsson, Mellanskog Foto: Betty Kullgren

med mellanskog

NR 3 – 2015

vd - krönik a

Bra med många olika ägare av skog Jag hade förmånen att få följa med på en studieresa till British Columbia (BC) i Kanada med LRF Skogsägarna i april i år. Det var en intensiv resa på en vecka där vi fick se mycket och fick många nya perspektiv på det skogsbruk och den skogsindustri vi har i Sverige.

I BC så avverkar och förädlar man fortfarande Contortaskog som dödats av barkborreangrepp. Angreppen kulminerade 2007, då all gammal Contortaskog dog och endast medelålders och ungskog återstår vilket betyder att 30 % av all stående skog dog de år som härjningarna varade. Mycket av detta virke sågas fortfarande i sågverken, men kan bara användas till enklare konstruktionsmaterial som jag bedömer det. Den stora skogsägaren, staten, klarade inte att ta tag i frågan i tid och allt gick över styr och det fanns inga möjligheter att bromsa utvecklingen. Nu väntar en lång period av neddragna avverkningar på 20 milj. m3fub/ år som innebär nedläggning av sågverk och minskande exportinkomster. På många sätt kändes det uppgivet att se hur den statliga ägaren hanterat denna fråga. Vi besökte även toppmoderna skogsindustrier (sågverk, MDF-fabrik) som mycket väl kan mäta sig med det bästa vi har i Sverige och Europa. Där fanns trots allt framtidstro, hög produktivitet och driv i såväl produktivitet som förädlingsgrad. Stora skillnader

I grunden så skiljer mer än som förenar när man har en stor skogsägare som i Kanada eller många små som vi har i Sverige. Det slår mig att de långsiktiga frågorna (produktion och miljö ihopvägt) diskuteras mer hos oss i skogsägarrörelsen än de gör i Kanada med en stor skoglig aktör, staten. Frågor som är självklara hos oss, att kunna påverka produktion med rätt åtgärder saknades i Kanada. Jag tror vi ska vara glada att vi har ett väl spritt ägande, som tar olika beslut och där inte allt görs enligt samma mall. När jag satt på planet hem till Sverige var jag rätt stolt att få verka i vårt land med många engagerade ägare som förstår och uppskattar långsiktigheten i att äga en del av Sverige under den utmätta tid vi har att förvalta tillgången, för att sedan med stolthet kunna lämna över till kommande generationer. med mellanskog

NR 3 – 2015

Vårda sin skog är god ekonomi

Det för mig över till det vi som skogsägare har framför oss just nu. En ny skogsvårdssäsong står för dörren, vi har att se över våra skogar och se till att de områden vi slutavverkat blir markberedda och planterade och så förstås se över om vi behöver röja något under kommande säsong. Man kan se alla dessa åtgärder som investeringar i framtida tillväxt och värdeskapande. Det skapar förutsättningar på din fastighet som sträcker sig långt fram i tiden och som rätt utfört ger mycket god avkastning för dig och din familj. Skog är en långsiktig investering som genom fotosyntesen ger oss avkastning varje år, högre i en skött skog än i en oskött. Det finns knappast just nu något säkrare, och som ger högre avkastning, än att investera i ökad skogsproduktion. Jag tycker det är tänkvärt i dagens lågräntelandskap. En rådgivning runt skogsskötselplan och ekonomi för framtiden kan med rätta åtgärder skapa stora värden och möjligheter för framtiden, det är värt att tänka på!

Hälsningar Sture Karlsson VD

Välkommen till vår monter på Skogsnolia!

Det perfekta skogsekipaget Kombinationen traktor och skogsvagn är en ekonomisk och användbar lösning som gör ditt arbete i skogen effektivt och lönsamt. Med en traktor från Valtra och en svensktillverkad skogsvagn från Moheda får du det perfekta skogsekipaget. Rusta för skogen! BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 KUNGSGÅRDEN/TIERP Per-Olof Sundin 010-556 25 82 BORLÄNGE Gustav Svensson 010-556 26 16 HEDEMORA Ruben Forslund 010-556 25 78 NORRTÄLJE Bengt Eriksson 010-556 18 05 UPPSALA Lars Eriksson 010-556 19 95 Johan Mårtensson 010-556 20 11 SALA Per-Johan Karlsson 010-556 15 98 VÄSTERÅS Johan Wiberg 010-556 13 17

www.lantmannenmaskin.se

KÖPING Stefan Englund 010-556 15 87 ENKÖPING Clas Johan Thunberg 010-556 19 03 ÖREBRO Jan-Erik Jonsson 010-556 33 08 Kent Karlsson 010-556 33 09 ARVIKA Hans Jansson 010-556 20 76 Erik Erixon 010-556 20 71 KARLSTAD Henrik Sörenger 010-556 00 21 Hans Jansson 010-556 20 76 Erik Erixon 010-556 20 71

resa till spanien

Inspirationsresa till Spanien Tidigt en söndagsmorgon i mars börjar vår resa till södra Spanien där skogs- och jordbruk står på schemat. Syftet med resan är att få inspiration till olika verksamheter för att utveckla de egna gårdarna och att vidga perspektivet kring gårdsföretagandet.

Hantverksmässigt framställda ektunnor till sherrylagring.

Espacio Metropol Parasol.

Fullt av färsk frukt.

Efter frukost på hotellet väntar veckans första besök, forskningsanläggningen Ifapa strax utanför Sevilla. Ifapa kan enklast beskrivas som Spaniens motsvarighet till Sveriges Lantbruksuniversitet, med skillnaden att Ifapa endast har utbildning på forskningsnivå. Efter genomgången beger vi oss ut i odlingarna och de som inte har stövlar eller kängor förser sig med plastpåsar för att vattensäkra skorna efter förmiddagens hällregn. Vi får en genomgång av de olika frukterna som odlas och får själva plocka såväl pomelos som blodapelsiner och några i gruppen passar på att fylla fruktförrådet för veckan. Efter lunchen åker vi vidare mot Sanlúcar la Mayor och en stor soltornspark. Kort sagt kan man säga att man använder sig av ett stort antal speglar som följer solens rörelse och avger strålningsenergi till ett antal torn som står utplacerade för att fånga upp solstrålarna. Just den här dagen är kanske inte idealisk men annars är Andalusien en väl vald plats med sina ca 300 soldagar om året. Pinje, kork och eukalyptus

I Galaroza besöker vi ett institut som jobbar förebyggande mot skogsbränder och som lyder under miljödepartementet. Vi får en beskrivning av skogstillståndet i Spanien där vi lär oss att av den totala arealen skogsmark i Spanien är 70 % privatägd och återstoden i kommunal eller statlig ägo. med mellanskog

NR 3 – 2015

Glada grisar blir goda grisar.

Det är dock en väldigt liten del av skogsmarken som nyttjas för ren virkesproduktion utan det är i stället sidoprodukter såsom pinjenötter, kork m.m. som utgör de viktigaste inkomstkällorna. Flera av områdena vi passerar hyser även eukalyptusbestånd men då detta är en relativt sett nyintroducerad art i den spanska naturen försöker man snarare få bukt på den hellre än att plantera nya träd. Innan vi rundar av får vi en guidad tur inne i själva brandstationen på området där de går igenom de olika metoderna de använder sig av för att förebygga förekomsten och spridningen av skogsbränder. Därefter bar det av mot en av höjdpunkterna under resan då vi fick besöka en traditionell andalusisk bondgård där man födde upp grisar och köttdjur av portugisisk lantras. Med en genomgång av olika trädslags specifika förutsättningar diskuterar vi risker och möjligheter med nya trädslag hemma. Det är imponerande med träd som kan bli 40 m höga även om vårt klimat knappast skapar rätt livsmiljö för just de arterna. När vi avslutade i Sevilla, var vi naturligtvis uppe i ”Parasollen”, ett härligt trämonument tillverkat i finskt limträ som man kan åka upp i och spana ut över staden. Mycket gemenskap, inspirerande intryck och glada minnen tog vi med oss hem från denna trevliga studieresa. Text och foto: Max Svanstedt, skogsinspektor Stockholm

Studiebesök på Nordanå Trä S bo mellansljusnan ordnade i maj ett studiebesök på Nordanå Trä i Alfta. Det här visade sig vara ett uppskattat besök där vi, ett 25-tal medlemmar, fick följa företaget från starten 1974 fram till i dag, i form av en rundvandring i företagets såghus. Nordanå Trä är ett familjeföretag som producerar drygt 65 000 m3 sågade produkter per år. Råvaran utgörs av sågkubb – och all råvara köps in lokalt i Hälsingland. Idag exporterar de ca 80 % varav 40 % utanför Europa. Största kunderna finns i Asien. Några av de saker som gjort Nordanå Trä till en uppsattad aktör hos både kunder och leverantörer är den lokala förankringen, kvalitén och leveranssäkerheten.  Vi vill passa på att framföra vårt stora tack för ett trevligt studiebesök och mycket ny kunskap. Henrik Trolin,  skogsinspektor, Järvsö

Medlemsresa till Slovakien I mitten av maj satte sig 37 skogsägare, de flesta från Dalarna, på ett plan med destination Slovakien. Under en lärorik och trevlig resa fick vi lära känna olika delar av slovakiskt skogsbruk. Vi besökte bland annat de vackra och imponerande Tatrabergen med toppar på 2 600 meter över havet. I de bördiga sluttningarna såg vi mycket skog, inte minst bok och granskogar. Slovakien har sin beskärda del av utmaningar i sitt skogsbruk. Brant terräng är en. Små arealer per ägare en annan. Värst är dock de stora områden som fällts av stormar de senaste åren. Jag vill passa på och tacka alla som följde med på denna trevliga resa och rikta ett särskilt tack till våra slovakiska värdar. Anders Westerlund, skogsinspektor, Malung

FAMILJEDAG I BJURÅKER L

ördag 23 maj höll Mellanskog i samarbete med Hembygdsföreningen familjedag på Bjuråkers forngård utanför Hudiksvall. Över 150 personer kom för att beskåda skogsmuseet, gå tipsrunda, träffa våra inspektorer och äta kolbullar och ostkaka. Barnen fick sitt lördagsgodis i form av regn från räddningstjänstens brandbil och det fanns möjlighet att provsitta både virkesbil och skotare samt åka hästskjuts. Dagen lockade alla åldrar till denna lyckade sammankomst och vädergudarna var med oss denna vårdag i Dellenbygden! Martina Eriksson, vo-chef, Nordöstra Hälsingland

med mellanskog

NR 3 – 2015

fr ån skogen

TEMA SKOGSVÄGAR Virkesområde Västmanland och LRF Konsult bjöd in till skogsdag i Munktorp och ett sjuttiotal personer tackade ja. Temat för dagen var skogsvägar och ett brett startfält av medverkande hade anslutit. Personal från Mellanskog och LRF Konsult fick stöttning av Skogsstyrelsens vägexpert Frank Rangsmo med att reda ut alla begreppen.

Gräventreprenören och markägarna tillsammans med timmeråkare och frågvisa deltagare fick igång intressanta diskussioner. Tre nya vägstick hade anlagts från befintlig skogsväg, med syfte att göra all skogsmark i byn tillgänglig under barmarksförhållanden. Juridik, teknik och ekonomi vävdes ihop under tre timmar och det hela avslutades med en god fältlunch. Mårten Gustavsson, skogsinspektor, Västmanland

Väggrindar? - Ja det har vi!

Just nu 20% rabatt

Vi har även skyltar och vägmärken!

Ord.pris: 3139:–

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta finfina erbjudande. Erbjudandet gäller artnr 405100 och kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Gäller t.o.m. 150703. Frakt tillkommer för skrymmande gods.

med mellanskog

NR 3 – 2015

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

En del beslut är lättare än andra! Vårt Generationsskiftespaket består av rådgivning och genomförande. Ett planerat skifte underlättar mycket för alla generationer samtidigt som det kan ge stora ekonomiska fördelar. Kontakta din skogsinspektor direkt eller ring 010-482 80 00 om du vill veta mer.

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. www.mellanskog.se