Med Mellanskog Nr 3 2017 by Mellanskog

3 2017

MEDLEMSTIDNING

Det går som en dans i skogen Mer i tidningen

Vi öppnar Södras present i Växjö

Värtaverket värmer frusna stockholmare

Föreningsstämman 2017

innehåll

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

MED MELLANSKOG NR 3, 2017 4

3. Ledare 4. Skogsägarbesök 6. Ordföranderåd 9. Marknad 10. Värtaverket 13. Näringspolitik 14. Mellanskogs föreningsstämma 16. Mellanskogs styrelse 18. Semestertips 20. Röjning 23. Röjningsolycka 24. Dansbandsvecka 26. Fråga skogsinspektorn 27. Grönt bokslut 29. 40 år på Mellanskog 30. Trädgårdskrönika 31. Korsord 33. Vd-krönika 34. Från skogen Aktuella räntesatser Gäller fr.o.m 17 mars 2016 Krediträntor Merkonto 0,6 % Likvidfördelning/Betalningsplan 0,85 % Debeträntor Dellikvid avverkningsrätt A conto/förskott leveransvirke Dröjsmålsränta

3,35 % 5,35 % 8,45 %

(referensräntan + 8 procentenheter)

Redaktionsråd: Per Sandberg, Mari Törrö, Maria Bergenheim, Erika Eriksson, Tommy Grenhage, Johan Nilsson, Jenny Parnesten, Staffan Dalbrink, Erik Westberg, Martina Eriksson, Martin Ekman och Paul Kemeny.

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, Box 127, 751 04 Uppsala Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 E-post: maria.bergenheim@mellanskog.se Annonser: Display i Umeå 090- 711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se På omslaget: Per Bond och Anna Franck Foto: Emil Gustafson Form, layout & projektledning: Matador kommunikation Tryck: Forssaprint 2017

Ansvarig utgivare: Maria Bergenheim, Kommunikationsavdelningen Mellanskog Upplaga: 23 700 ex Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper

PEFC/05-31-5 www.pefc.se

441

TRYCKSAK

428

ledare

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

Svala politiska sommarvindar blåser ”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön, det är ljus över stränder och näs och omkring står den härliga skogen grön bakom ängarnas gungande gräs.” ALLA SOM LEVER och färdas i vårt land kan känna igen sig i

Gustaf Frödings vackra Strövtåg i hembygden. För oss som är skogsägare blir orden särskilt starka. Nu är sommaren här, och för de allra flesta av oss blir det möjligt att vandra ut i skogen och komma nära det spirande livet. Här är vår verkan en del av en större helhet. Skogens rikedom vill vi räkna i både framtidstro och ekonomisk lönsamhet. Frihet under ansvar – hotad princip Men som i Frödings visa är vinden sval – åtminstone den politiska. Inte någon sommar sedan riksdagen 1993, genom ny skogsvårdslag, beslutade att ge oss skogsägare frihet under ansvar, har friheten varit värre hotad än nu. Inte ens den grundlagsskyddade äganderätten tycks vara orubblig. Så mycket positivt har hänt i svenska skogar sedan staten släppte sin detaljreglering som hårt styrde till stora fyrkantiga kalhyggen. Olika skogsägare tänker och åtgärdar olika. Skogarnas arter växer till och biologisk mångfald stärks. Klimatansvaret ställer höga förväntningar på att skogsråvaror ska ersätta fossila material. Forskarna bekräftar att växande skogar är avgörande för att hejda växthuseffekten. Skogsbruk är näringsverksamhet Men nu straffar sig ansvarstagandet. Skogsägare med rikare skogar och råvaror till det biobaserade samhället, riskerar att få avverkningsförbud. Dels formellt genom den EU-grundade artskyddsförordningen. Dels via marknaden som säger nej till virke från nyckelbiotoper. I båda fallen utan någon som helst kompensation för uteblivna intäkter.

Så här får det inte fortsätta. Ansvarstagande måste respekteras. Äganderätt måste betyda brukanderätt. Om skog ska sparas av naturvårdsskäl, måste ersättning ges i form av pengar eller annan mark. Skogsbruk är näringsverksamhet och fordrar tydliga, långsiktiga spelregler. Nu gäller det att vi når fram med skogsägarnas berättelser både till politiker och till de många människorna som väljer dem. Vi behöver alla, var och en i vårt sammanhang, berätta om våra skogar. Tillsammans påverkar vi Om vi, Mellanskogs 26 000 medlemmar, talar med tio personer vardera når vi fler än en kvarts miljon människor. Just sommaren ger sällsynt många tillfällen till kontakt med sommargäster och turister som kommer från stad till landsbygd. Om vi vinner deras tillit, blir de i sin tur familjeskogsbrukets ambassadörer i samtalen med sina vänner. Visst minns du hur vitaliserade Frödings dikter blev, när de i vår samtid tonsattes och sjöngs av gruppen Mando Diao? Låt oss göra så med våra berättelser om skog: Berätta med nya personliga tilltal och klangbotten i mänsklighetens strävan att överleva på den här planeten. ”Med sommar och skönhet och skogsvindsackord står min hembygd och hälsar mig glad.” Önskar dig en skön sommar! KARIN PERERS, ordförande

skogsägarbesök

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

Nästa generation tar plats på gården Eric är en klok kille som vill något med sitt liv. Han har en plan, är snäll och mån om allt och alla. Det var så Eric Johansson presenterades för Felicia Åkerblom.

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

skogsägarbesök

FOTON Signe Sveds Söderlund

HON TOG TIPSET på allvar och är numera

hans livskamrat på gården Västringe på södra Gotland. – Eric var precis vad jag sökte, han hade driv, ville göra saker och var mogen, berättar Felicia. Paret driver ett lantbruk som vilar på flera ben. De föder upp smågrisar, odlar spannmål och har skog. Välskött, är det första som slår en när man svänger in på gården i Etelhem. Det kalkvita gruset på uppfarten är slätkammat och fasaderna till både ladugårdarna och boningshuset är välputsade. Så kommer Eric gående med den lite snorige John, två år, på ena armen. Båda bär kepsar och på Johns står det ”John Deere”. Just det märket återkommer lite varstans; på maskinerna såklart men även på stolar och på barnvagnen som kommer rullande över gräset. – Vi har varit på babysim, utropar Felicia och lyfter upp en annan liten parvel i famnen. Axel är sex månader och har precis lärt sig hålla andan under vattnet. Känner sig hemma på gården Det är liv och rörelse överallt. Felicia har kommit ut på stallbacken och hoppar upp på cykeln med en häst på vardera sidan om sig, i ett fast grepp om tömmarna. Hästarna fattar galoppen och följer lydigt med. – Vägen till hagen skulle ta för lång tid att gå, förklarar Felicia. Rationell och rätt gränslös hittar hon råd på allt som behöver lösas. Tillsammans bildar de ett sällsamt team, hon och Eric. För två år sedan tog de över gården som nu bebos av de båda katterna Stella

och Diesel, fyra hästar, 120 suggor med kultingar, och två barn. – Jag har alltid vetat att jag skulle hamna här hemma igen, säger Eric och ställer fram kaffekoppar på bordet. Som enda sork (pojke på gotländska) bland fem syskon har det varit självklart att jag ska ta över på något sätt. Dessutom har jag alltid haft intresse för lantbruk. Vad är det fina med att ha eget? – Du är din egen tjänare, svarar Felicia åt Eric och han fyller i. – Ja, friheten, det är väl den som lockar. Eric bodde en tid i Enköping och arbetade som maskinförare men vände hem efter åtta år. Innan dess gick han på lantbruksgymnasium på mellersta Gotland. Att han växt upp och känner varenda kvadratmeter på gården är en bra förstärkning till studierna. Sparsam med orden, berättar han om odlingen av rödbetor och spannmål och uppfödningen av grisar. Samtidigt äger han 100 hektar skog som han har att förvalta. Helt själv. Felicia är föräldraledig från socknens bageri och har därmed också fått grisarna delvis på sin lott. Men resten får Eric sköta själv, med hjälp från bonuspappan Leif, grannar, släkt och så Mellanskog förstås: – Det var en självklarhet att välja Mellanskog eftersom det alltid har fungerat så bra med vår lokala skogsinspektor här. Ett av Eriks främsta hjälpmedel är den nyligen gjorda skogsskötselplanen. Skogen som sparbössa Det är morgon efter vårens första sommar-

dag och trots att solen skiner är det kyligt i luften. Ju mer dagen går desto mörkare blir himlen. När vi står i skogen och spanar upp mot tallarnas toppar, kommer det första haglet. På Gotland sägs det behövas sju ”starurar” innan vädret stabiliserar sig. Men orosmolnen drar förbi som de alltid gjort. Den jämngamla tallskogen har stått där i 30 år och behöver lite mer ljus. – Nu ska det gallras, så att träden blir gröna, förklarar Eric lite ursäktande. Skogen är en del av hans företag och ger inga reda pengar, men veden gör den till en sparbössa. På sikt är skogen lönsam. – Gotländskt furu är attraktivt eftersom träden växer långsamt. Särskilt uppskattat är det inom finsnickeri. Kanske skymtar man här lite stolthet i hans ögon. – Jag är ju bara en nybörjare bland veteraner, man lär sig lite i taget. Eric tog över ett helt livsverk när den äldre generationen pensionerade sig. Målet är att kunna utöka produktionen och växa i framtiden. – Ju mer du sköter det desto mer får du tillbaka, säger han. Precis som med suggorna som bor i ladugården med alla sina ungar. John är inte rädd för grisarna som galopperar emot honom och pappa Eric när de går in i stallet. Här känner han sig hemma. – Vi får väl se om John tar över sen, ler Eric. Själv valde han det spåret, ett val utan minsta tvekan. – Säker är man väl aldrig men det är det här jag kan och vill göra. SIGNE SVEDS SÖDERLUND

ordför ander ådet

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

Vad har förtroendevalda medlemmar för roll i en skogsägarförening? Lena Ek förklarar det så här: – Allt bygger på medlemmarna och deras verksamhet på skogsgården. Vårt uppdrag är att med skogsgården i centrum ta emot deras produkter och förädla råvaran samt att för det gemensamma bästa också arbeta med näringspolitik. Därför är medlemsverksamheten basen för allt.

Vår fina present från Södra och årets ordföranderåd När Mellanskog förra året firade 110-årsjubileum fick vi i gåva från Södra Skogsägarna att ta med hela ordföranderådet till Växjö och där delta i ett hållbarhetsseminarium. Nu var det alltså dags och samtliga sbo-ordföranden (sbo = skogsbruksområde) och vice sbo-ordföranden reste till Växjö i början av april. DAG ETT HÖLL våra värdar från Södra i

schemat och förmiddagen spenderades på Skogsudden i Växjö där Södras ståtliga huvudkontor ligger. Ordförande Lena Ek hälsade oss välkomna och berättade om Södras historia och nutid. Sedan bjöds vi på flera inspirerande dragningar av bland annat Södras Göran Örlander, strateg för Hållbart skogsbruk. Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare fanns också på plats och deltog i diskussionerna. Kristina Altner, hållbarhetssamordnare på Södra

berättade om skogens roll i omställningen till ett biobaserat samhälle och Tomas Ekström, Director of Corporate Quality and Environment på Kinnarps, pratade om ansvarsfull och hållbar konsumtion. Efter en inspirerande förmiddag ägnades eftermiddagen åt exkursion i en tätortsnära skog utanför Växjö. Även Södras förvaltningsråd deltog denna dag så det var en månghövdad församling som samlades för rundvandring och dialog i en fin skogsbacke där vårsolen gjorde sig påmind.

Vi anvisades en markerad bana på en knapp kilometer med markerade platser med olika förutsättningar och utmaningar. Under en lång workshop diskuterades sedan hur läget egentligen såg ut på denna mark, vilka förutsättningar och ramar som finns för att bedriva ett hållbart skogsbruk. Utmaningarna var många då detta är ett tätortsnära område med skiktad skog, som till synes inte fått speciellt mycket omvårdnad de senaste 30-40 åren.

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

ordför ander ådet

Per Sandberg och Erik A Eriksson

Workshopen avslutades med en paneldebatt och diskussion om bland annat skötsel, artskydd och intrångsfrågor. – En mycket givande tillställning. Vi fick en god inblick i Södras hållbarhetsarbete och trevlig samvaro med våra vänner i syd, förutom de ordinarie genomgångarna av olika aktuella frågor i Mellanskog. Engagemanget och diskussionsviljan var, som vanligt, på toppnivå, berättar Mellanskogs verksamhetsutvecklare för medlemsfrågor, Per Sandberg. – Vid vårt besök hos Mellanskog förra året förde vi diskussioner om framtid och hållbarhet så det föll sig naturligt, säger Södra Skogsägarnas ordförande Lena Ek. Torsdagen avslutades med en trevlig middag i bästa vänskapsanda. Förutom god mat fick vi också avnjuta en hel del trevlig poesi på initiativ av Mellanskogs ordförande Karin Perers. Viktiga frågor på ordföranderådet Under det ordinarie ordföranderådet dag två avhandlade bland annat Mellanskogs vd, Sture Karlsson, marknadsläget och föreningens ekonomi. Sven-Erik Hammar pratade om artskyddsförordningen och då speciellt lavskrikefallet i Arbrå samt talerätten. Lars Lindhe, Mikael Lönn och Magnus Johansson Ingela Sannesjö, Karin Eriksson och Gunnar Thorn Andersson

Per Sandberg gjorde en dragning om den heta nyckelbiotopsfrågan och Skogsstyrelsens pausade inventeringar i nordvästra Sverige. Av Karin Perers fick vi en genomgång om avtalet mellan LRF och skogsägarföreningarna, och så pratade vi förslag om ny viltpolicy. Utöver detta gjorde vi en genomgång från de olika sbo-årsmötena och de frågor som varit på agendan där. Två nya sboordföranden var med; Ingela Sannesjö i

Norra Dalarna och Karin Eriksson i Södra Hälsingland Avslutningsvis rapporterade Mellanskogs Jenny Parnesten om sitt arbete med distansskogsägarfrågan. Antalet skogsägare i storstäderna växer och vi behöver bli bättre på att nå ut till dem på ett bra sätt. Många spännande saker är på G och vi får all anledning att återkomma om dessa. TEXT OCH FOTO Erik Westberg

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

ADin arbetsmaskin Nyhet! A-serien 75-130 hk MACHINE OF THE YEAR 2017

En helt ny traktor

Ps. Valtra-ﬁnesser som hög markfrigång och skräddarsydd tillverkning ändrar vi däremot aldrig. Läs mer på www.lantmannenmaskin.se/ValtraA4

Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se

YOUR WORKING MACHINE

LH1705LH1705

Ny kompakt AGCO Power-motor, ny ramkonstruktion, nytt smart modulsystem med tre olika chassistorlekar. Ny fabriksmonterad frontlastare med nya parallellstag och nytt redskapsfäste. Helt ny, tyst och rymlig hytt med utmärkt sikt och den bästa mekaniska transmissionen i den här traktorklassen. Nya Valtra A är en helt ny traktor, gjord för tufft arbete.

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

marknad

Stor efterfrågan på virke I våras höjde Mellanskog virkespriserna för både timmer och massaved. Höjningen var efterlängtad och kunde genomföras tack vare strategiska affärer, logistikeffektiviseringar och en allmänt god konjunktur. Lars Magnusson, virkeschef på Mellanskog, ger här sin syn på marknadsläget. Marknaden för sågade trävaror är god just nu, kommer det att hålla i sig? – Byggkonjunkturen är stark i Sverige, Europa och i stora delar av världen. Prognoser för bostadsbehov och byggande pekar på en fortsatt stor efterfrågan av virke. Samtidigt ökar sågverkens produktion i en rad länder, framförallt i Ryssland, Kanada och Finland. Det är balansen mellan utbud och efterfrågan som avgör priserna. Det ser ljust ut tillsvidare. I maj höjde Mellanskog virkespriserna, vad var det som g jorde det möjligt? – Vi har under en tid arbetat med olika strategiska affärer, vilket nu ger resultat. Inför hösten har vi en tydligt ökad efterfrågan på virke från våra industrikunder, det gäller både timmer och massaved. Vi vill svara upp mot den ökade efterfrågan,

och vi har också genom den ökade efterfrågan ekonomiska förutsättningar att nu höja priserna. Är det någon speciell affär som finansierar det här? – Nej, det är ingen enskild affär eller överenskommelse som ligger bakom prishöjningarna, utan det är ett samlat resultat av många förhandlingar och affärer. Dessutom bidrar vårt eget effektiviseringsarbete, inte minst på transportsidan, till bättre ekonomiska förutsättningar. Är konjunkturen för massaved på väg upp nu? – Våra industrikunder har generellt en hög lönsamhet på papper och massa. Korrelationen mellan industrins lönsamhet och massavedspriset har dock varit obefintligt under de senaste åren. Det är utbud och efterfrågan på fiberråvara som styr priset. Sågverken har

Lars Magnusson

drivit den svenska råvarumarknaden och fiberindustrin har kunnat fylla på med import av massaved och flis från Norge. Mellanskog höjde priserna för timmer och massaved men sänkte samtidigt lövmassavedspriset, varför? – Det är en anpassning till den aktuella situationen med stora lager av lövmassaved runt om i området. Samtidigt ser vi i nuläget inga kapacitetshöjande investeringar på lövmassavedssidan. Hur ser marknaden ut för skogsbränsle? – Efter flera år med sänkta priser har vi nu en mer positiv situation. Bilvägslager och terminallager runt om i området har generellt minskat och vi ser en försiktig prisrörelse uppåt i affärerna inför kommande säsong.

FOTO Lars Hägglöf

Kommer det fler prishöjningar? – I nuläget är konjunkturen stark för både sågade trävaror och för massa- och pappersindustrin i Sverige, och utvecklingen är generellt positiv. Det som kan störa är förändrad valuta och politiska händelser i världen. Det är alltid vanskligt att uttala sig om framtida priser. MARIA BERGENHEIM

värtaverket

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

Mellanskogs bränsle värmer stockholmare SETT FRÅN HÖGA platser i Stockholm ser man det, en stor grå skorsten med svarta ränder, vars rök aldrig slutar bolma. Förutom skorstenen och de som från sina bilar lyckas få en glimt när de passerar på norra länken nedanför, är det inte många som känner till den omfattande verksamhet som pågår i Värtahamnen med att värma upp frusna stockholmare. Det nybyggda biokraftvärmeverket gifter sig väl med omgivningens äldre tegelbyggnader. Byggnaden är begränsad av vägar, maximal höjd och äldre ekar runt omkring som inte får avverkas, vilket gör den till en kort, lite kurvig och kompakt konstruktion. Värmeverket har ett ”just-in-time”-koncept, där lagret man kan bygga enbart rymmer 50 000 m3s (kubikmeter stjälpt mått). Pannan eldar 12 000 m3s per dag. Vi blir visade runt i anläggningen av Monica Lundgren som 2014 började i projektet med den nya pannan kallad Kraftvärmeverk 8 (KVV8). Monica har jobbat på Fortum Värme sedan 2007 och är logistikansvarig. Hennes team utgörs av tre personer, en ansvarig för båttransporter, en för tågtransporter och sedan Monica som har det övergripande ansvaret. Från början är Monica civilingenjör med inriktning mot kemiteknik, något hon själv uppfattar som positivt då hon har en djup förståelse för processen. Hon visar oss entusiastiskt anläggningen och talar varmt om den stora respekten för flisens väg från skogsägarna till värmeverket, flödet och långsiktigheten samt hanteringen som sker i väldigt många led.

Sammanfattat kan man illustrera flödet såhär. Nedan kommer en exposé av bilder omfattande några viktiga moment som bränslet passerar från ankomst vid Värtan till slutdestinationen, pannan. Källa: Fortum Värme

Se film från Värtaverket www.mellanskog.se/ skogsskolan/se-pa-film

2 5

4 3 6

1. Det första som händer när tåget kommer in till Värtan är att det mäts in av tjänstepersoner från VMF (virkesmätningsföreningen), Stickprov görs för att kontrollera bland annat fukthalten och sedan körs tåget vidare in för tippning. 25 % av bränslematerialet till Värtan kommer med tåg, resten med större fartyg. Tågen med bränsle kommer in till Värtan sex dagar i veckan. Fortum Värme har två tågset som löser av varandra. Tåget fungerar bra men kräver rediga terminaler ute i landet om man ska kunna lasta alla 27 vagnarna. 2. Varje tågvagn tar tio minuter att lossa med hjälp av en robot som lyfter av container för container från tåget och tömmer innehållet ner på ett transportband som sedan ansluter med banden från fartygen, mot lagret i bergrummet.

Bergrummet Lagret där flisen mellanlandar är ett gammalt beredskapslager som först var fyllt med olja och nu senast med kol. Bergrummet är uppdelat i två lagerdelar som fylls på uppifrån från transportbanden. Med hjälp av en släde som far i taket kan man släppa ner olika material på olika ställen. Längst ner på botten finns två stora flyttbara skruvar som matar ut material i lagom takt och skickar det vidare på nästa transportband till själva kraftvärmeverket, där värme och el faktiskt blir till. JENNY PARNESTEN

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

värtaverket

FOTON Erik Westberg

3. I hamnen finns två kajer som kan användas för lossning. Lossning sker med en linkran och en skopa som rymmer 50 m3s. Skopan lossar ner på ett band i en ficka om 10 x 10 meter med undertryck, för att undvika dammspridning från materialet. Fartygen som lägger till vid kajen rymmer mellan 10 – 30 000 m3s.

5. Monica Lundgren.

SNABBA FAKTA OM FORTUM VÄRMES BIOKRAFTVÄRMEVERK • Byggandet startade 2013 och var färdigt för uppstart 2016. • Är världens största biokraftvärmeverk i stadsmiljö. • Förutom värme producerar även KVV8 förnybar el samtidigt. • Anläggningen kan årligen producera 759 GWh el och 1700 GWh värme, vilket räcker till att värma upp 190 000 lägenheter.

6. De specialbyggda tågvagnarna maximerade efter den skandinaviska järnvägsprofilen är lossade och står på rälsen i väntan på att få åka iväg och hämta nästa laddning material ute i landet. För Mellanskogs del gäller det i dagsläget material från Mora i Dalarna. Mackmyra i Gästrikland samt Gnarp i Hälsingland. Vi slås av hur välplanerad logistiken och verksamheten i Värtan är, ”just-in-time”-begreppet har aldrig varit tydligare. Vi tackar Monica för visningen och tar med oss hem några av hennes avslutande ord när det gäller transport på järnväg. – Det går aldrig att ersätta ett förlorat tåg.

STUDIEBESÖK Mellanskog levererade sitt första tåg med bränsle till KVV8 i februari 2016, och sedan dess är det många som velat komma på studiebesök. Tyvärr är detta i nuläget svårt men Fortum Värme arbetar med att bygga upp en organisation kring besöksverksamheten och vi kommer att återkomma när så är möjligt.

4. Från lossning och vidare genom de olika stationerna fram till själva värmeverket transporteras materialet på bandtransportörer, från lossning till panna sträcker sig banden i en längd på över 700 meter. 6

Temaresor för skogsägare och naturintresserade •”Oslagbara Kanada” med SCA 19 augusti–2 september: Fullt • USA Västkusten ”Stora trädresan” med Skogshistoriska Sällskapet 8-20 sept: Fullt • Kanada Vancouver Island med Skogshistoriska Sällskapet 20-27 september: Fullt • Sydamerika – Argentina och Chile med Påskön 29 oktober–17 november • Australien/Nya Zeeland ”Skogsbruk down under” prel 10-30 januari • Sverige Norrlandsresa. Lär känna skogssverige, mars • Holland ”Skog, virke och vatten i tulpanlandet” SCA, april–maj • USA Västkusten ”Stora trädresan” med Södra, maj •”Skogsbruk i Portugal – inte bara sardiner och portvin” Mellanskog, september -18 • Hongkong-Vietnam-Kina, ”Svenkt granvirke & bistånd i Baibang”, november -18 För mer info: www.skogsresor.se jan@skogsresor.se 070-671 72 22 Skog- Natur & Människomöten – Vi skapar minnen för livet!

YARA0177 Gödsla!_88x264.indd 1

2012-11-16 10:17

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

nytt i näringspolitiken

Viktiga skogliga frågor och påverkansarbete i EU Ibland kan avståndet kännas långt till Bryssel och beslutsfattarna där. Men faktum är att de skogliga frågor som stöts och blöts inom EU i allra högsta grad berör enskilda skogsägare i Sverige. Vi stämde träff med Lennart Ackzell, internationell samordnare på LRF, för att prata om påverkansarbete och de hetaste skogliga frågorna inom EU just nu. LRF HAR ETT internationellt kontor i Bryssel med fem medarbetare. Deras främsta uppgift när det gäller skogliga frågor är att bedriva påverkansarbete och bevaka att de beslut som fattas gynnar privata skogsägare. – Rent konkret handlar det om att täcka in hela den svenska representationen i Bryssel, att prata med de tjänstepersoner som arbetar på EU-kommissionen och de

svenska EU-parlamentarikerna, säger Lennart Ackzell. Ofta anordnas seminarier där nyckelpersoner bjuds in och där viktiga frågor avhandlas. Markanvändning och utsläppsnivåer

Just nu är det framförallt två viktiga frågor som ligger högt på agendan inom EU och som berör skogsägare. Den ena handlar om

EU:s lagförslag gällande markanvändning, LULUCF som står för Land Use, Land Use Change and Forestry. Förslaget går ut på att fastslå en nivå för godtagbara utsläpp av växthusgaser från markanvändning. För skogens del handlar det om att hitta en balans mellan tillväxt (växande skog binder koldioxid) och avverkning (skapar utsläpp). – Det är mycket viktigt att Sverige självt med framåtriktade tillväxtprognoser avgör var vårt ”avverkningstak” ska ligga. Skogen utgör en nyckelroll i omställningen till ett biobaserat samhälle och beroende på var nivåerna landar riskerar det att hämma den utvecklingen, förklarar Lennart Ackzell. Skogens del i omställningen

NÅGRA KORTA SNABBA… Namn: Lennart Ackzell Gör: Internationell samordnare på LRF. Roligast med mitt jobb: Möta människor och mycket bra arbetskamrater. Största utmaningen med mitt jobb: Urbaniserade nördar. Gör jag helst när jag är ledig: Är hemma på Öland och morgondopp i havet!

Den andra skogliga frågan högt upp på EU:s agenda handlar om hållbarhetskriterier för biomassa. Skogsråvara kan idag användas till en mängd förnybara produkter som ersätter fossilbaserade, och därmed bidra till att minska vårt fossila beroende. – Skogen har fantastiska möjligheter att bidra i omställningen till ett biobaserat samhälle. Vi arbetar hårt för att det ska göras på ett ansvarsfullt sätt, säger Lennart Ackzell. Lennart har den internationella arenan som sin arbetsyta och verkar inom institutioner som EU och FN (Klimatkonventionen). Han menar att lokalt påverkansarbete är minst lika viktigt. Och enskilda skogsägare har alla möjligheter i världen att själva påverka. – Bjud in, och tala med era Riksdagspersoner så att de ser till att sköta frågorna när Sverige förhandlar i Bryssel på ett för skogsbruket och landsbygden vettigt sätt. TEXT OCH FOTO Maria Bergenheim

föreningsstämman

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

FOTON Erik Westberg

Sture Karlsson

Anders Källström, vd LRF, berättar om den nya satsningen på opinionsbildaren Svensk Kooperation som LRF tillsammans med flera andra kooperativa organisationer nyligen har lanserat.

Karin Perers

Mellanskogs föreningsstämma – anledning att se ljust på framtiden

Det var välbesökt när 96 stämmoombud, intresserade medlemmar och inbjudna gäster samlades den 10 maj för att hålla föreningsstämma på Norrlands nation i Uppsala. DAGEN BÖRJADE MED att Mellanskogs ordförande, Karin Perers hälsade alla hjärtligt välkomna. Karin inledde med att tala om skogens betydelse i Sverige och i världen. – Här är det viktigt att alla i Mellanskog hjälper till att sprida berättelsen om det privata skogsbruket, inte minst till våra politiker, så att den skogliga näringspolitiken möjliggör för landets skogsägare att äga och bruka skogen i samklang med naturen, förklarade Karin. Att Mellanskog under 2018 kommer att ha återställt värdet på insatskapitalet gladde Karin som konstaterade:

– Trägen vinner, nu reser sig Mellanskog med fullvärdig balansräkning. Vi ska fortsätta vårt målmedvetna arbete med att göra rätt saker vid rätt tid, men idag kan vi också passa på att unna oss ett ögonblick av glädje över ett bra resultat och god framtidstro. Årets stämmotalare

Tema för årets stämmotal var ”Skogarnas och trävarornas betydelse för hållbar utveckling”. Först ut att tala var Magnus Silverhielm, arkitekt och senior professor vid Linnéuniversitetet med en inspirationsföreläsning om träbyggnader utifrån arkitektur och design och det paradigmskifte som

redan har påbörjats där vi bygger allt mer i trä på bekostnad av cement och betong. Charlotte Bengtsson, vd vid Skogforsk och professor i träbyggnadsteknik vid Linnéuniversitetet, började med att fråga sig vad hållbart skogsbruk är, och beskrev sedan hur Skogforsk arbetar med tillämpad forskning och innovation för att på bästa sätt skapa framtidens hållbara skogsbruk. Årsredovisning för 2016

Mellanskogs vd, Sture Karlsson, sammanfattade årsredovisningen och resultat- och balansräkningen, som fastställdes av stämman*. Mellanskog redovisar ett förbättrat

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

rörelseresultat för 2016 jämfört med föregående år och det förbättrade resultatet beror bland annat på ökade volymer och minskade kostnader för logistik. Mellanskog får också 49,5 miljoner i aktieutdelning för sin ägarandel i Setra. Planen för att återställa insatskapitalet fortlöper enligt plan. * För samtliga siffror hänvisas till Medlemswebben.

föreningsstämman

Val av styrelse

Stämman valde in två nya ledamöter i styrelsen efter avgående Marie André och Per-Eric Johansson. De efterträds av Karin Mattsson Weijber och Lennart Sundén. Karin, distansskogsägare med skog i Härjedalen, är nog mest känd som tidigare ordförande för Riksidrottsförbundet. Karin

har också flera styrelseuppdrag, i bland andra Folksam och Wallenstam och valdes nyligen till ordförande för Länsförsäkringar Jämtland. Lennart, skogsägare i Uppland, är styrelseledamot i Preem och har tidigare varit vd för bland andra Swedish Match och haft flera höga befattningar inom Electrolux.

Till ordförande för föreningsstämman valdes Leif Karlsson, Tina Sjödin valdes till vice ordförande och Per Sandberg valdes till sekreterare.

Charlotte Bengtsson, vd Skogforsk.

Magnus Silverhielm, arkitekt.

Guldnålen 2016 FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA och hedra personer som gjort

stora och betydelsefulla insatser och under lång tid arbetat med stort engagemang för skogsägarrörelsens bästa, delas Mellanskogs främsta utmärkelse Guldnålen ut. Följande fick Guldnålen 2016: INGVAR ÖMAN , Leksand, för sitt

MOTIONER INSKICKADE FÖR BEHANDLING AV STÄMMAN 1. Byte av titel av Mellanskogs tjänsteperson som idag kallas skogsinspektor till skoglig rådgivare – från Lasse Rolfhamre, Mellanljusnans sbo. 2. Näringspolitisk ansvarig bör väljas och utses i alla Mellanskogs skogsbruksområden. Dessa bör få större mandat på regional och länsnivå – från Lars M Johansson, Mellanljusnans sbo. 3. Intrångsersättning fjällnära skog. Mellanskog uppmanas att driva frågan om fullgod ersättning när Skogsstyrelsen beslutar avslag om avverkningstillstånd i fjällnära skog på grund av höga naturvärden och nyckelbiotoper – från Göran Lindberg, Härjedalens sbo. 4. Föreningens sociala kapital. Styrelsen uppmanas ta fram ett kooperativt fortbildningsmaterial och genomföra ett antal aktiviteter under hösten 2017 och våren 2018 – från sbo Uppsala. 5. Se över utformning av kontrakt för avverkningsrätt som berör affärskontraktet mellan den enskilda skogsägaren och föreningen – från sbo Södra Dalarna. 6. Om bildandet av nyckelbiotoper. Mellanskog ska verka för en nyckelbiotopsetablering genom ett rättvist och jämställt förfarande före en eventuell registrering – från sbo Norra Dalarna. Stämmans beslut För samtliga motioner beslutade stämman om motionshantering enligt styrelsens förslag. Stämmoprotokoll med motioner och styrelsens förslag till stämman finns att läsa på Mellanskogs Medlemswebb.

brinnande kooperativa engagemang och sitt arbete som ordförande för skogsbruksområdet i Norra Dalarna, där han under femton år svarat för tydligt ledarskap och nyskapande verksamhet i Mellanskog. KJELL RAGNARSSON , Grums, för sitt

arbete som förtroendevald revisor i Mellanskog Ekonomisk Förening där han utvecklat revisorsrollen till att bli en framåtblickade resurs som bidragit till Mellanskogs utveckling. Kjell har också verkat många årtionden för skogsägarrörelsen i Värmland. PER-ERIC JOHANSSON , Kil, för sitt

arbete i Mellanskogs styrelse där han varit med och utvecklat Mellanskogs organisation och ekonomi, och för att med stark och bestämd röst alltid ha företrätt familjeskogsbruket i ägande- och brukanderättsfrågor. MARIE ANDRÉ, Bromma, för hennes arbete som förgrundsgestalt för skogsägande kvinnor i Sverige, ordförande i Skogsägarkvinnorna och som ledamot och vice ordförande i Mellanskogs styrelse. Marie Andrés insatser i och för Mellanskog är enastående.

mell anskogs st yrelse

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

Det här är Mellanskogs styrelse En grupp bestående av människor med olika erfarenheter och bakgrunder skapar de bästa förutsättningarna för att prestera och lyckas i sitt uppdrag. Mellanskogs styrelse ska föra föreningen framåt i enlighet med visionen ”Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar”. EN VALBEREDNINGS FRÄMSTA

uppgift är att skapa en bra blandning av erfarenheter och kunskaper hos de personer som ska ingå i styrelsen. Efter årets föreningsstämma i maj valdes två nya styrelseledamöter in, Karin Mattson Weijber och Lennart Sundén. Här presenterar vi, för första gången i Med Mellanskog, hela Mellanskogs styrelse. MARIA BERGENHEIM 1. KARIN PERERS, ORDFÖRANDE Bakgrund: Släktgård som genom århundraden har burits av skogen. Fil.kand. vid Uppsala universitet med inriktning på samhälle och skrivande. Föreningserfaren. Styrkor: Kreativ, okonventionell och starkt drivande. Stärker laganda. Kommunikativ. Vida kontaktytor både bland Mellanskogs medlemmar och i hela samhället. 2. MIKAEL LÖNN, VICE ORDFÖRANDE Bakgrund: Läkare i grunden, har verkat som entreprenör och företagsledare inom främst hälso- och sjukvård. Jag har lång erfarenhet av rådgivning och styrelseengagemang i såväl uppstarts- och tillväxtföretag som större organisationer. Styrkor: Genom min mångåriga erfarenhet av arbete med företagsutveckling kan jag bidra med kunskap och insikt om exempelvis verksamhetsstyrning. Som entreprenör kan jag också förhoppningsvis bidra med idéer och nyskapande. 3. PER-ANDERS HANSSON, STYRELSELEDAMOT Bakgrund: Självverksam skogsbrukare, numera även motorsågsinstruktör. Har ett långt engagemang i Mellanskog. Styrkor: Jag träffar ofta skogsägare, även i min roll som instruktör. Det gör att jag får en bra uppfattning om vilka frågor och diskussioner som är viktiga bland privata skogsägare. Praktiskt skogsbruk, medlemsfrågor och näringspolitik är det jag brinner mest för. 4. SVEN ERIK HAMMAR, STYRELSELEDAMOT Bakgrund: Skogsbrukare och egen företagare från Funäsdalen. Långt engagemang inom LRF Skogsägarna. Styrkor: Förmåga till helhetssyn och bra överblick, både över Mellanskog och det som sker i omvärlden. Kunskap, erfarenhet och ett brett kontaktnät inom den skogliga näringspolitiken. Äganderättsfrågorna är idag hetare än på mycket länge.

8 11 3

6 12

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

5. BÖRJE BENGTSSON, STYRELSELEDAMOT Bakgrund: Ekonom i botten, innehaft olika befattningar i ledande positioner i t.ex. Securum, Addum, Strängbetong, Bure och Mekonomen. Sista anställningen var som Vd i Setra. Styrkor: Med en delvis annorlunda bakgrund kan jag komplettera de mer skogligt inriktade styrelsekamraterna. Jag bidrar mest i frågor kopplade till ekonomi, effektivitet och lönsamhet. Dessutom har jag naturligtvis särskilt fokus på Setras utveckling och värde.

mell anskogs st yrelse

6. ERIKA ERIKSSON, STYRELSELEDAMOT Bakgrund: Jägmästare och civilekonom. Arbetat i den skogliga värdekedjan med skogsskötsel, naturvård, planering och logistik. Arbetat i anläggningsbranschen de senaste tio åren med ledning, utveckling och strategifrågor. Styrkor: Jag ser frågor utifrån olika perspektiv och är intresserad av helheter, inte detaljer. Jag är modig och säger ifrån när jag tycker att något inte är rätt. Jag kämpar för att alla medlemmars intressen ska få möjlighet att växa inom föreningen.

FOTO Erik Westberg

4 2 7

7. KARIN MATTSSON WEIJBER, STYRELSELEDAMOT (NYVALD) Bakgrund: Ordförande för Riksidrottsförbundet i tio år. Arbetade på LRF med kompetensutveckling och ledarutveckling m.m. Styrkor: Jag vill gärna bidra med mina erfarenheter från styrelsearbete i såväl föreningslivet som näringslivet. För mig är det viktigt att man ska kunna bo och leva i hela landet, och att det finns respekt och förståelse för äganderätten. 8. LENNART SUNDÉN, STYRELSELEDAMOT (NYVALD) Bakgrund: Äger och driver Seglinge Gård i Almunge med jordbruk, hästverksamhet, bostäder och skogsbruk. Civilingenjör och civilekonom med lång karriär i industriföretag med internationell verksamhet, såsom Electrolux och Swedish Match (koncernchef). Styrelseledamot i bl.a. Preem AB. Styrkor: Jag vill bidra med min erfarenhet av att driva företag i olika konjunkturer och marknader. Som skogsägare har jag goda erfarenheter av att arbeta med Mellanskogs skogsinspektorer under många år. 9. STURE KARLSSON, VD MELLANSKOG Bakgrund: Jägmästare i botten. Arbetar på Mellanskog sedan 2008, som Vd sedan 2011. Innehaft olika chefspositioner inom skogsbranschen innan dess. Styrkor: Min yrkespersonlighet med tre ord: målfokuserad, drivande och otålig. I min roll som Vd tror jag att det är nödvändigt att vara både resultatorienterad och intresserad av utveckling generellt. Jag bor på en gård utanför Falun där jag också driver fritidsjordbruk med betesdjur. 10 LARS ÖHLÉN, PERSONALREPRESENTANT Bakgrund: Jägmästare i botten. Arbetar på Mellanskog sedan 1995. Kom med i styrelsen första gången 1997. Arbetar till vardags på IT-avdelningen på Mellanskog. Styrkor: Jag har lång erfarenhet av styrelsearbete i både goda och dåliga tider. Bred kunskap om Mellanskogs rutiner och IT-system och de förutsättningar de ger. 11. MÅRTEN GUSTAFSSON, PERSONALREPRESENTANT Bakgrund: Har arbetat 22 år i Mellanskog. Skogsinspektor i Västmanland. Styrkor: Kontakten med medlemmarna är min specialitet. Är väl förtrogen med tätortsnära skogsbrukande och skogens sociala värden. 12. INGER JOHANSSON, PERSONALREPRESENTANT ERSÄTTARE Bakgrund: Har under hela yrkeslivet arbetat med administration, service och försäljning. Arbetar på Mellanskog som fältadministratör. Styrkor: Som fältadministratör har jag kontakt med både skogsinspektorer och skogsägare. Det tror jag är en bra kombination när det gäller mitt engagemang i styrelsen. 13. KRISTINA SÖDERSTRÖM, PERSONALREPRESENTANT ERSÄTTARE Bakgrund: Lång erfarenhet inom Mellanskog, arbetar som skogsinspektor i Norra Dalarna. Styrkor: Med min långa erfarenhet inom Mellanskog och kunskap om den operativa verksamheten kan jag bidra med värdefulla insikter.

semestertips

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

Semestertips Sommarsverige har så mycket trevligt att bjuda på. Att semestra i sitt närområde blir mer och mer populärt och här kommer några tips och ett axplock av pärlor du inte får missa i sommar.

FOTO Jakob Dahlström

FOTO Håkan Vargas / Wild sweden

FOTO Äventyrsgruvan

WILD SWEDEN

VÄG E45

ÄVENTYRSGRUVAN

Plats: Skinnskatteberg Öppet: Boka tid.

Plats: Orsa – Sveg Öppettider: Alltid öppet.

Plats: Tuna – Hästberg Öppettider: Enligt tidsbokning.

Wild Sweden är en prisbelönad arrangör av guidade turer med fokus på vilda djur i Sverige. Man har mer än 10 års erfarenhet av att skapa minnesvärda och lärorika upplevelser som älgsafari, vargsafari, bäversafari och björnsafari. Perfekt att ta med dina utländska gäster på!

Om du har vägarna förbi E45:an, ta god tid på dig och passa på att besöka Hamra nationalpark och världsarvsgården ”Bortom Åa” i Fågelsjö. Platsen bjuder på fascinerande skoglig och kulturell historia.

I den gamla järngruvan ordnas guidade turer. Alltifrån enkla vandringsturer till mer avancerade äventyrsturer med klättring på Via Ferrata-led, samt dykning i den vattenfyllda delen av gruvan.

FOTO Lars Sjöqvist

UPPHOVSRÄTT Lars Lerin

FOTO Maria Bergenheim

TORSBY FINNSKOGSMUSEUM

SANDGRUND – LARS LERIN-MUSEET

NATURUPPLEVELSER PÅ FÅRÖ

Plats: Lekvattnet, Torsby Öppet: 1 juni – 31 augusti 2017. Alla dagar kl 11-17.

Plats: Karlstad Öppettider: Tis-sön 11-16

Plats: Fårö, Gotland Öppet: Alltid öppet

Sandgrund är Lars Lerins permanenta konsthall. Här kan du se hans utställningar året om, och även besöka gästutställningsrummet där utställningar av speciellt inbjudna konstnärer inom olika former visas. Lerin bjuder på fantastiskt naturmåleri, han fångar djur och natur som få andra.

Ön som ligger nordost om Gotland och bjuder på säregen natur med karaktäristiska raukar och underbara sandstränder att njuta av. Förutom själva naturupplevelsen rekommenderas kultstället Kutens bensin och för den filmintresserade finns ett nybyggt Bergmancenter att besöka. På Helgumannens fiskeläger finner själen ro.

2017 års sommarutställning på Torsby Finnskogscentrum tar oss in i pukharens värld och människans samspel med rå, vättar, bergsfolk, trollskott, tydingar, djävulspakter, dagståndare, smörjträ och mieskuvor.

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

semestertips

FOTO Erik Westberg

Hudiksvall

HÖLICK Plats: Hudiksvall Öppet: Alltid öppet

Söderhamn

Hornslandet är välkänt för sina havsbad och Hölicks fiskeläger. Detta är ett perfekt utflyktsmål för dig som vill kombinera intressant natur och geologi med fin skärgårdsmiljö. Bo gör man enklast på Hölicks camping.

Falun Gävle

Borlänge

Uppsala

Västerås

STOCKHOLM Karlstad

Örebro

Eskilstuna

Nynäshamn

MTB I HÖGBO BRUK Plats: Högbo Öppet: Dagligen Kulturhistoriska Högbo Bruk har på senare år blommat upp som ett riktigt Mecca för skogscyklister. Här finns leder för såväl nybörjaren som experten. Också ett intressant exempel på hur skogsmark kan utnyttjas på ett annorlunda sätt. Cyklar finns att hyra och tekniklektioner går att boka.

Gotland

röjning

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

Röj för bra kvalitet och god tillväxt Precis som i trädgårdslandet behöver också unga träd utrymme för att växa och utvecklas till fina och värdefulla träd. En bra röjning är en av hörnstenarna i gott skogsbruk. Röjda bestånd ger ett högre netto vid gallring och slutavverkning. Redan vid den första gallringen kan röjningskostnaden räknas hem. Röjning är näst efter föryngring den viktigaste skötselåtgärden enligt skogskunskap.se De ska falla dit du vill FOTO Mellanskog

Per-Anders Hansson, röjinstruktör och medlem i Mellanskogs styrelse menar att många skogsägare har en hel del att lära vad gäller arbetsteknik med röjsåg. Faller träden åt fel håll blir det oerhört påfrestande att röja, det blir jobbigt att gå när träden faller på nästa träd du ska fälla. – Genom att gå Säker Skogs utbildning i röjning lär du dig att hantera sågen på rätt sätt. Från att planlöst svepa med klingan kan den bli som en förlängd del av kroppen. Ett precisionsverktyg som hjälper dig att lägga träden åt exakt rätt håll. Arbetet går från slit till en dans med rätt kunskap och lite övning, förklarar Per-Anders. Rätt utrustning

Om du inte redan har det, skaffa en professionell utrustning. I sitt sammanhang är det ingen stor investering. Med en modern utrustning får du mycket bättre ergonomi och effektivitet vilket både gör jobbet roligare, säkrare och mer effektivt. Du ska självklart ha en sele som passar dig, oavsett om du är lång, kort, man eller

Röjning är kul men tar tid. Kom ihåg att det viktigaste inte är vem som röjer utan att det blir gjort.

STAMANTAL Rekommenderat stamantal enligt Mellanskogsstandard vid ungskogsröjning: Efter slutröjning vid 3-4 m medelhöjd på beståndet. Ståndortsindex

Tall - Gran

stammar/ha

Bördig mark

(T26-T30, G30-G34)

2 500

Medelgod mark

(T20-T24, G24-G28)

2 000

Mager mark

(T14-T18, G18-G22)

1 500

RÖJRULLE Mycket bra hjälpmedel för att snabbt ta ut en provyta. Bandet har tre olika markeringar som ger olika provytor för att snabbt och enkelt räkna ut antalet stammar per hektar. Röjrullen är enkel att bära med sig och ett viktigt redskap för en framgångsrik röjning. Rullen kostar 100 kr och du som medlem kan beställa via: receptionen@mellanskog.se

Röjrulle

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

kvinna. Sågen ska vara korrekt inställd så du inte behöver belasta musklerna i onödan. Rätt skärpa

Att slipa klingan är inte svårt, och det är stor skillnad mellan en vass klinga och en slö. Det finns inga ursäkter för att inte pausa och slipa. Den tiden tar du snabbt igen genom effektivare arbete. En bra filmall har också verktyg för skränkning, så du kan vinkla tänderna på klingan med jämna mellanrum för bästa möjliga sågsnitt och för att undvika fastsågning.

röjning

Även din egen skärpa har så klart betydelse, många beslut ska fattas och man ska hantera en farlig såg. Kör inte för länge när du är ovan och glöm inte att fylla på energidepåerna så håller du hjärnan skärpt. Röja hårt

Enligt Per-Anders Hansson är det ett känt problem att många markägare som röjer åt sig själva drabbas av snålhet och sparar allt för många stammar. Omkring 1500-2500 stam/hektar är lämpligt beroende på ståndortsindex. Använd

din skogsskötselplan som manual för röjningen, där finns ståndorten angiven för varje bestånd, tillsammans med tabellen från Mellanskogsstandard för kvalitet kan du läsa dig till rätt stamantal. Det är viktigt att komma ihåg att du inte röjer för dagen, eller för de närmsta 2–3 åren. Denna insats ska räcka till nästa åtgärd, om kanske 10 år. Expert på varje område

Röjningsexperter finns på varje virkesområde inom Mellanskog och du som skogsägare är välkommen att vända dig dit. Du som skogsägare kan vända dig till dit. De är certifierade enligt Säker Skog och lär ut god arbetsteknik och teori. ERIK WESTBERG

VAD HÄNDER OM MAN INTE RÖJER? • I planterade tallbestånd skadas tallen av täta björkuppslag. Tallens toppskott skadas mekaniskt av piskning från förväxande björk. Det kan ge stamfel som slängkrök, sprötkvist och dubbeltopp. Tallar kan också dö av trängseln. Det framtida beståndet blir en blandning mellan björk och tall, båda med dålig kvalitet. • I naturligt föryngrade tallbestånd kommer förväxande, grovgreniga ”vargar” att ta kommandot. Många framtidsstammar av tall kommer att självgallras (dö) med tiden. • Planterade granar klarar sig i regel bra att växa upp under björk men deras tillväxt blir hämmad. Granen kan också drabbas av piskskador. • Utan ungskogsröjning får beståndet en sämre värdeutveckling. Det går inte att kompensera för i efterhand. Handlingsfriheten minskar i den kommande skötseln. Skaderiskerna är större i dåligt röjda bestånd. Det gäller både snö- och vindskador och efterföljande insektsskador.

FOTO Maria Bergenheim

TIPS På skogskunskap.se finns mycket kunskap om röjning om du vill fördjupa dig. Här finns även verktyg för att ta fram rekommendationer om när det är lämpligast att röja med hänsyn till insektsskador. Källa: Skogskunskap.se

S23C

4 hemligheter bakom lyckad höstplantering

Nyhet! Längd- och diametermätning via trådlös överföring.

Höstplantering brukar dela Sverige i två läger. Vissa vet att det är ett smart sätt att säkerställa tillgång på rätt plantor, undvika försommartorka samt ge plantorna god rottillväxt och snabb etablering. Andra hävdar risk för viltskador och frosttorka. Men kunskap ger rätt förutsättningar för att lyckas. Får vi bjuda på några sanningar som gör din höstplantering till en riktigt lönsam affär: 1. Höstplantering ger en god rotetablering till kommande vår, vilket ger plantan en snabbare start på tillväxten 2. Undvik finjordrika, låglänta och fuktiga marker 3. Välj långnattbehandlade plantor som klarar höstens frostnätter 4. Var noga med markberedning och använd större plantor ju kraftigare hyggesvegetationen är

För fler och mer utförliga råd och beställning, gå till skogsplantor.se/host Eller ring 0771-355 355.

• Lättanvänd automatisk maskin för fällning, kvistning och kapning. • Enkel att montera - ingen extra hydraulik

Behandla med Conniflex – få Trico viltskydd på köpet

• Sågkapning 30 cm • Vikt 225-260 kg • En driftsäker och prisvärd maskin

Erbjudande!

Kontakta oss för bra erbjudande!

FTG Cranes AB • Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30 www.ftgforest.com

Gäller vid beställning för leverans till hösten.

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

röjning

FOTO Maria Bergenheim

FOTO Privat

Mer krävs inte för röjningsolyckan att vara framme Jan Hammarbäck, 65 år och från Västra Skedby i Kolsva, är en olycksförföljd röjare då han två gånger sågat sig i handen med röjsågen. FÖRSTA GÅNGEN VAR det på väg upp för

en slänt som Jan snubblade och tog emot sig med vänster hand. Pekfingerknogen snuddade vid klingan. Efter detta införskaffade Jan ett par sågskyddshandskar och nio år senare var alltså olyckan framme ännu en gång. Även denna gång snubblar Jan och tar emot sig med vänsterhanden. – Min första tanke var ju: Nej! nu har jag förlorat långfingret. Och det sa ju ambulanspersonalen också, att jag ska nog skulle förbereda mig på att jag kommer att förlora fingret. Jan hade bilen uppställd åt rätt håll, så trots att långfingret hängde löst i handsken kunde han själv köra de 15 kilometrarna till Kolsva och därifrån blev det ambulans till

handkirurgen i Örebro. Fingret hade fortfarande värme och cirkulation så mot alla odds gick det att stifta fast fingret igen. Stänger alltid av sågen numera

– Tidigare har jag många gånger höjt riggen för att ta bort kvistar eller gräs som har fastnat utan att ha stängt av sågen. Men det gör jag aldrig mer. Att jag hade bilen parkerad åt rätt håll var nog en räddning för mig och det gjorde att jag lätt kunde ta mig iväg för egen maskin trots att jag var skadad. Man har ju alltid hört det, att det ska vara omöjligt, men jag har ju råkat ut för detta två gånger nu. Jag vet inte om jag är ovanligt klumpig, men så här är det i alla fall. Min reflex är tydligen att jag sträcker ut vänster hand för att ta emot mig.

Har du några problem av skadorna idag? – Framför allt är jag känslig för kyla och stark värme, och jag kan fortfarande inte knyta näven fullt ut. Men nu har jag faktiskt röjt en halvtimme om dagen två dagar i rad och det är ett viktigt framsteg, avslutar Jan. Gå en utbildning

Mellanskogs röjutbildningar kompletteras ofta med möjlighet att ta Säker Skogs röjsågskörkort. Du lär dig att hanterar en röjsåg, sågteknik, utrustning, biologi och strategi vid röjning. En bra investering både för dig och för din skog. ERIK WESTBERG

dansbandsveck an

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

En svängom med bröderna Bond De jobbar på samma ställe. De äger skog tillsammans. Och de gillar att dansa. Enäggstvillingarna Erik och Per Bond har mycket mer gemensamt än bara generna. – Intresset för dans tog fart för en sju–åtta år sedan, när jag just skiljt mig. Då ville jag hitta på något nytt och vi bestämde oss för att gå en modern foxtrotkurs. Det var första gången jag provade på gnuss* och jag tänkte direkt att det där var inte skönt, säger Per. Årets höjdpunkt

Men trots den inledande skepticismen fortsatte bröderna att dansa. Sedan dess har de varit flitiga besökare på olika evenemang och gnuss är numera en naturlig del i deras dansande. Höjdpunkten på året är dansbandsveckan i Malung. – Det är något alldeles speciellt. Det är så mycket folk. De har sex dansbanor och det kan komma 7000–8000 personer bara på en kväll. På vanliga danskvällar är det kanske 200–300 och då känner vi igen många av dem som kommer. Men på dansveckan är det nästan bara nya ansikten och det är jättekul, säger Erik. – Ja, det är verkligen roligt, håller Per med, särskilt när man dansar med någon ny och man direkt känner att det stämmer.

Hur hinner ni med allt?

– Det gör vi inte riktigt. Det är en ständig kamp. Det är inte bara dansen, husen och skogen som upptar vår tid. Vi jobbar heltid på Lantmäteriet också och har en del andra intressen. På vintern blir det till exempel mycket skidor, säger Erik. Om det funnits mer tid hade de gärna utfört en större del av skogsskötseln på egen hand.

Uppvuxna i Dalarna

Tvillingarna bor i Gävle, men har en relation till Malung som sträcker sig långt djupare än bara till dansveckan. De är nämligen uppvuxna där och deras pappa bor fortfarande kvar i huset. De har också en fäbodstuga någon mil utanför orten samt en del skog i trakten. – Vi har ärvt skogen. Vi har också en gård med tillhörande skog och åkermark på Sollerön där farsgubben växte upp. Vi fick vara med mycket i skogen när vi var yngre. Ta bort vindfällen, hugga ved och plantera skog, säger Per.

Per och Erik Bond.

– Man önskar man hade mer tid. Röjning och plantering borde man klara av själv. Men som tur är finns det ju hjälp att anlita av Mellanskog och andra bolag, säger Per. Bjuder upp till dans

Jag frågar om det finns någon passande plats som kan symbolisera deras kärlek till både dans och skog. Malung hade

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

dansbandsveck an

varit perfekt, men tyvärr finns inte tid att åka dit, eftersom det tar cirka tre timmar enkel resa. Vi hamnar till slut i en skog i utkanten av Gävle. – Nu skulle våra partners ha varit med så vi hade kunnat dansa lite, säger Per skämtsamt. Vi skrattar, men vid närmare eftertanke så är idén inte alls dum. Det finns ju faktiskt en möjlig danspartner på plats, även om hon (jag) inte alls är någon dansare. Per bjuder upp och vi gör oss redo för en svängom. I terrängen

FOTO Emil Gustafson

Erik har skadat axeln i en skidolycka och har (o)turen att få stå över denna gång. Han får agera orkester istället och letar fram passande låtar på mobilen. Jag undrar om de brukar lyssna på dansmusik även när de är hemma. – Nej, då blir det modernare musik. Sådanna nördar är vi inte, säger Per.

MELLANSKOG PÅ DANSBANDSVECKAN I MALUNG 16-22 JULI Mellanskog finns på plats och erbjuder spännande aktiviteter till medlemmar med familjer. Möt oss i vårt informationstält. VIP-campingplatser med mera erbjuds, info@malungscamping.se. För mer information kontakta Kristina Söderström, 070-572 95 20 eller kristina.soderstrom@mellanskog.se eller Sven-Erik Fredriksson, 072-721 26 70 eller 58fredriksson@telia.com.

Han visar mig lite enkla steg, men trots att han är väldigt duktig på att föra är det är svårt för en som knappt provat förr. Och terrängen vi befinner oss i gör det inte direkt enklare. – Vi brukar ha lite slätare mark när vi dansar, säger han skrattande, medan vi så gott det går försöker dansa förbi stenar och andra ojämnheter. Han sätter sin panna mot min och visar mig hur gnuss funkar. Plötsligt får jag full förståelse för varför han tyckte att det kändes märkligt första gången han provade. Jag behöver nog lite mer träning innan jag känner mig bekväm med det. Ger kondition

Avslutningsvis frågar jag bröderna om de tycker att det finns några likheter mellan dans och skogsbruk. – Nja. Konditionen då möjligen. Det får man av båda. Det är väldigt svettigt både att dansa och röja eller köra motorsåg. Annars är det väl inte några likheter direkt. Eller jo. Ibland kan man råka fälla någon på dansgolvet, säger Erik. ANNA FRANCK * Gnuss är en variant av foxtrot, där man istället för att dansa kind mot kind har pannorna mot varandra. I takt med fötternas förflyttning rullas pannorna mjukt mot varandra. Syftet är att ge den som för en bättre överblick på dansgolvet.

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

f råga skogsi n sp ektor n FOTO Pixabay

Fråga skogsinspektorn är ett återkommande inslag i tidningen där du som medlem är välkommen att ställa dina frågor till våra skogsinspektorer. Vi presenterar också den skogsinspektor som svarar i varje nummer och som kommer med några skogliga råd kopplade till årstiden. Vill du ställa frågor till kommande nummer skickar du dina frågor till: skogsinspektorn@mellanskog.se

Hej skogsinspektorn! Jag undrar vad det är för skillnad på en virkesköpare och en skogsinspektor på Mellanskog?

Namn: Magnus Sääf Virkesområde: Uppland Favoritträd: Ek Det ska jag göra i sommar: Åka med familjen till Gäddede i Jämtland och det blir även en tripp till Gotland. Det lär även bli en och annan fisketur, hoppas jag.

Hej, och tack för din fråga. Mitt uppdrag som skogsinspektor är att skapa de bästa förutsättningarna för den enskilde skogsägaren att bedriva skogsbruk. Som anställd i Mellanskog arbetar jag i en skogsägarförening, ägd av 26 000 medlemmar, där själva huvudmålet är att skapa värden för privata skogsägare. Vi arbetar också, som du säkert vet, näringspolitiskt och trycker på i många frågor som rör privata skogsägare. En virkesköpare är anställd av industrin, och har istället själva råvaran och tillförseln av virke till fabrikerna som huvudmål. Vinsten som ett skogsbolag gör delas ut till aktieägarna. I en skogsägarförening går vinsten tillbaka till skogsägarna.

planteras rekommenderar vi alltid att använda förädlade plantor. Ofta behöver man gå ut i skogen för att titta, rådgör med din skogsinspektor. Ytterligare ett tips är att ha god framförhållning och att beställa plantorna i tid eftersom björkplantor kan vara en bristvara. Lycka till med din björkskog! Hej! Får jag hjälpa min granne med en manuell avverkning med motorsåg utan att ha motorsågskörkort?

Hej, jag älskar björkskog och vill gärna plantera björkar på mitt skifte. Hur vet jag om det kommer att fungera?

Nej. Om du hjälper en granne med att hugga räknas du som arbetsgivare och ansvarar därmed för arbetet. Enligt arbetsmiljöverkets senaste regler får du endast utföra motormanuellt arbete på din egen fastighet utan körkort. Om det skulle hända en olycka gäller inte de flesta försäkringarna. Skulle det uppdagas kan du även råka ut för att behöva betala en sanktionsavgift på 10 000 kr. På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om vilka regler som gäller för motorsågsarbete www.av.se.

För det första behöver du veta vad det är för jordart och markfuktighetsförhållanden. På de allra flesta marker kan björk växa men för att det ska bli en bra björkskog krävs det att marken inte är för torr. Det går att byta trädslag efter en avverkning. Är det dessutom en rötskadad granskog så är det till och med att föredra. När björk

SKOGSINSPEKTORNS TIPS I SKRIVANDE STUND… Se över din skog och kontrollera så att det inte ligger färska vindfällen där granbarkborren kan massföröka sig. Passa på att vistas i din skog och njut av fågelsång och grönskans prakt.

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

grönt bokslut

Grönt bokslut i Mellanskog Mellanskogs miljöarbete är en viktig del i affärsplanen. Varje år antas nya miljömål som föreningen arbetar för att uppfylla. – I grunden handlar det om trovärdighet. Som skogsägare ska man alltid kunna lita på att Mellanskog tar ansvar, säger Mari Törrö, utvecklings- och miljöchef. MELLANSKOGS miljöarbete grundar sig på kraven enligt miljöstandarderna ISO 14001 och Svenska PEFC. Alla berörs på olika sätt av miljöarbetet, såväl Mellanskogs egen personal som entreprenörer och skogsägare. I grund och botten handlar det om att följa uppsatta rutiner för de olika delarna i skogsbruket.

Viktigt att följa upp Ifjol genomfördes cirka 450 kontroller av utförda skogsbruksåtgärder inom Mellanskog fördelat på föryngringsavverkningar, gallringar, markberedningar, planteringar och röjningar. – Under året gör våra entreprenörer egenkontroller och vi gör egna uppföljningar. Utöver det tillkommer externa revisioner av vårt arbete, förklarar Mari Törrö. FAKTA GRÖNT BOKSLUT Varje år upprättar Mellanskog ett Grönt Bokslut. Där redovisas hur föreningen arbetar mot miljömål, genomför miljö- och kvalitetskontroller samt vilka externa och interna revisioner som ägt rum under året. Läs gärna mer på www.mellanskog.se

Överlag är resultaten av uppföljningarna mycket bra och Mellanskog har fått godkänt på de flesta områden som reviderats. Stort intresse för miljöcertifiering Ett miljömål som uppfylldes under 2016 var att 60 % av den fältanskaffade volymen virke ska vara certifierad. – Det finns ett stort intresse bland Mellanskogs medlemmar att teckna vårt avtal Ansvarfullt skogsbruk och därigenom certifiera sitt skogsbruk enligt PEFC. Tillsammans avsätter Mellanskogs certifierade medlemmar cirka 44 000 hektar produktiv skogsmark för naturvårdande ändamål, säger Mari Törrö. Ytterligare ett miljömål som uppnåddes under 2016 var att inga skador åsamkades på kända fornlämningar. Andelen död ved ökar Ett miljömål som inte uppfylldes helt och hållet är andelen död ved i skogen. Exempel på död ved är skapade högstubbar och kullfallna träd som får ligga kvar i skogen. Den döda veden utgör viktiga livsmiljöer för bl. a. insekts- och djurliv.

Död ved ger liv åt djur- och insekter. Alla avverkningar på certifierade fastigheter ska vara godkända enligt PEFC-krav gällande faktorn död ved. Så lyder ett av Mellanskogs miljömål för 2017.

Mari Törrö, Utvecklings- och miljöchef på Mellanskog.

– Det här är ett område som vi jobbar mycket med, bland annat genom utökade kontroller och uppföljningar. Tittar man på kurvan för död ved så har vi ändå gjort stora framsteg på bara några år, menar Mari Törrö. Ytterligare ett område som Mellanskog jobbar intensivt med är förebyggande av markskador. TEXT OCH BILD MARIA BERGENHEIM

DITT ULTIMATA BANDVAL TERRA85 M U L T I - T E R R A I N

Terra 85 är det ultimata allroundbandet. Erbjuder både grepp och bärighet med dubbla kammar på varje platta. Den låga profilen ger små vibrationer och därmed bekväm körning.

Nordic Traction AB, Gunnebo. E: clarktracks@clarktracks.com info@nordictraction.se T: +44 (0) 1387 722370 0490-28 590

TERRA95 M U L T I - T E R R A I N

Terra 95 är onekligen det ledande allroundbandet för stora maskiner. Det 28 mm grova länksystemet försäkrar lång livslängd. Populärt på markberedare.

KONKTAKTA DIN MASKINHANDLARE

www.clarktracks.com

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

portr ät t

Fyrtio år på Mellanskog När Stefan Andersson klev in i yrkeslivet och gjorde sin första arbetsdag som huggare kunde han aldrig ana att han skulle bli kvar i föreningen de närmaste fyrtio åren. Arbetsgemenskapen, alla möten med skogsägare och varierande arbetsuppgifter har gjort att han stannat så länge. BLOTT 17 ÅR gammal blev Stefan Andersson anställd av Mälarskog (nuvarande Mellanskog). Året var 1977 och han hade nyss gått ut Jälla Skogsbruksskola, strax utanför Uppsala. Till skillnad från flera av studiekamraterna fick Stefan jobberbjudande direkt efter skolan från två olika håll, både Mälarskog och Korsnäs ville anställa honom som huggare. – Att det blev just Mälarskog berodde till stor del på att min bror jobbade där och att jag hade arbetat extra som

huggare på loven. Det rådde egentligen anställningsstopp men de ville tydligen ha mig ändå, säger Stefan. Huggarinstruktör

Åren som huggare minns Stefan med glädje även om det var ett krävande arbete inte minst fysiskt. Det innebar främst motorsågsarbete men även skogsvårdsuppdrag. Stefan vidareutbildade sig snabbt till instruktör och lärde upp både personal och skogsägare.

FOTO Erik Westberg

– Det var kul men inte alltid lätt att som ung 23-åring instruera ”gamla skogsgubbar” och berätta för dem att de arbetat med fel motorsågsteknik hela livet, säger han. Skogsbruket har förändrats på många sätt under Stefans yrkeskarriär, inte minst när det gäller teknikutveckling. Då, i slutet av 70-talet, hade processorn (föregångaren till dagens skördare) precis gjort sitt intåg i skogsbruket. Stefan var tidigt med i svängarna och lärde sig snabbt tekniken med de nya skördardatorerna. Under flera år arbetade han som instruktör och virkesexpert med utbildning för entreprenörerna. Många olika uppdrag

Stefan Andersson, produktionsledare i Uppsala, har varit med om skogsbrukets stora teknikförändringar i och med sina fyrtio år i Mellanskog. Även konjunktursvängningar från goda tider till dåliga och tvärtom. – Självklart är det roligast att arbeta när det går bra. Just nu har Mellanskog vind i seglen och det känns tillfredsställande att arbeta när allt flyter på, säger han.

Stefan har haft många uppdrag inom Mellanskog och kanske är variationen den främsta anledningen till att han stannat så länge. Idag arbetar han som produktionsledare på det lokala virkeskontoret i Uppland. Fyrtio år i föreningen rymmer många minnen. Ett planteringsuppdrag alldeles i början av karriären glömmer han aldrig. – Brorsan och jag hade precis avslutat planteringen av ett 35 hektar stort område. Vår arbetskamrat rökte pipa och när han askade ur tog hela det nyplanterade fältet eld. Allt brann upp och det blev även en smärre skogsbrand på köpet. Efter någon vecka fick vi plantera om alltihop igen, det var tungt, minns Stefan. Men som ett bra avslut på historien berättar Stefan att området idag består av fin granskog som bara för några år sedan gallrades för första gången av Mellanskog. – Det finns något positivt med att vara med så länge. Man hinner med att både se skogen växa upp och bli mogen för avverkning! MARIA BERGENHEIM

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

trädgårdskrönika

Ider s

öm

Elin

VÄLKOMMEN SVENSKA SOMMAR!

Hundkex

Lupiner

Sommarens snackisar Vissa saker kommer alltid tillbaka. Förutom midsommar, mygg och hyllningar av svenska jordgubbar återser vi vissa trädgårdsfenomen varje år. Vi reder ut vad som gäller på en gång. TEXT & FOTO: ELIN IDERSTRÖM, MELLANSKOGOCHGARD.BLOGSPOT.SE

TILL SKILLNAD FRÅN hur du får katter

att sluta kissa i dina rabatter eller utrotar kirskål så går faktiskt en del heta frågor att svara på. Vi tittar närmare på tre av dem. Ogräs eller blomma? En fin förskolepedagog sa en gång till mig att de aldrig pratade med barnen om vad som var ogräs och vad som var “blommor” när de var ute i naturen. De tyckte inte att det var en bra uppdelning att lära ut. Det är något att ta med sig när det dyker upp frågor från oroliga, nya tomtägare om knopparna som sticker upp i deras rabatter är ogräs eller inte. Vänta och se! Kanske fungerar de fint i din trädgård, även om du skulle råka låta ett ogräs växa några centimeter till? Och insekter älskar blommor, oavsett hur vi kategoriserar det de växer på. Men för att föregå protester; invasiva arter behöver vi så klart ha koll på och inte sprida. Hur ska vi vattna? På många ställen i Sverige råder det

bevattningsförbud under sommaren. Som tur är finns det många tips och trix för att lösa problem med torka, något som vi alla kan bli bättre på för att hushålla med vattnet. Täckodla; fukten blir kvar i jorden om du täcker den. Jordförbättra; kompost och biokol hjälper till att hålla fukt till dina växter. Vattna smart; rejält och sällan hellre än lite och ofta i dina odlingsbäddar. Ytlig, kort bevattning får rötterna att söka sig uppåt istället för ner i jorden där det är svalare och fuktigare naturligt. Använd gråvatten; överblivet vatten från matlagning, tvätt och disk går utmärkt att vattna med så länge diskmedlet och tvålen inte innehåller farliga ämnen. Samla regnvatten; det är givet. Odla mer perenna grönsaker; de har ofta en bättre förmåga att klara torrperioder. Är det försent att...? Redan tidigt på våren dyker många frågor upp om det är försent att så det ena eller det andra. Just nu är det en träd-

gårdstrend att förlänga säsongen med varmbänkar och inomhusodlingar långt innan sommaren, men bara för att det går att så tidigt behöver det inte vara för sent att så senare. Fortfarande finns det massor du kan så och hinna få en eller flera skördar av. Morötter, sallat, sallatslök och ettåriga kryddor till exempel. Dessutom kan du passa på att så lite i luckorna där du skördat. Du kommer att tacka dig själv till hösten när du får fortsätta att äta fina höstprimörer.

TRÄDGÅRDSKALENDERN JUNI, JULI OCH AUGUSTI •● Stödgödsla •● Vattna i torrt väder. •● Rensa ogräs. •● Plocka bär och frukter. •● Skörda grönsaker. •● Slit på hängmattan. • Så mer av det som växer snabbt. • Gallra fruktträd. • Knipsa av överblommade växter för en andra blomning.

korsord

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

ÅK I GODISPÅSAR

Bild: 7x8 rutor 0871_ TR38015

KNOG

SMICKRAN-

TORK- STUVAR HUSEN LITER

TIMMER DETS

GESTERNA DIMVÄGG

MÖRKER

AMMAS VÄLVILLIG

UPPEHÅLL MED STRÖMMEN

TRIVS VID VATTEN AKTIE

VISST FRÖKNAR

BEVARAR OCH VISS STRUMPA

UTSIKTERNA

RÖRDE KÖR LAGER FRÅN LAGER

FÖRLÄNGA LIVET?

SLUTORD UTGÅNG TVAV SYSSERIE TEMRADER

SPETS OCH KÄNGA

FÅR BESÖK TITT SOM TÄTT

GJORT SKINANDE FISK

BEAKTANSVÄRT

SAKEN DÄR SKÄGG PÅ HUS

ÅREORT TILLSLAG DRYCKESTANK SKÅDISENGVOLL

MEDELSTORA TÄTTINGAR

BLODSUGARE

STÄNGA

HUGÄR RADIO- SKOTT KONSTAKTIVT RUERADE

ÖGONABÖJ

HOPP MÅDDE UGGLA I VISA

LÄGGER OM KURS

AVLÖPT DÖDLIG SÄG INGET!

PINK LADY

TILLIKA BRYTER STRÖMMEN

ÄR INTE ANGENÄM ATT TÖMMA SKAMLIG OVANA KAN BLI 1000 ÅR

HESITERAT

HASTAT

DOKUMENT

VETTVILLING

ÄR AKTIV PÅ SICILIEN

VAK HÖJD POLERAD

SVÄRMAS DET I HAR LÅNGA JÄSTIDER

RÄFSA

VRICKAS I EKOR

SNYFT

VINKLAR

HEM

AVGIFTER SPRICKA I HUDEN

HAR SPELMANSSTÄMMA

VÄTE

OVANLIG ASAGUD

OXUDDE 0871

BLAND DE RÄTTA SVAREN lottar vi ut fem stycken kåsor till sommarens alla utflykter. En vacker kåsa gjord av äkta björkvril. Kaffetestad och efterbehandlad med parafinolja. Passar ypperligt till sommarpicknicken. Mejla orden som bildas i de blå rutorna till korsord@mellanskog.se eller skicka ett vykort till Mellanskog, Box 127, 751 04 Uppsala, senast 20 augusti.

Vinnare nr 2 2017 Vi har dragit fem pristagare bland de rätta svaren i förra numrets korsord, som vinner varsitt exemplar av ”Det vilda köket” av Lisen Sundgren och Rune Kalf-Hansen. Grattis! Ivan Lunnehed, Hede, Lena Israelsson, Norrtälje, Åke Nilsson, Årjäng, Maj-Britt Ahlbin, Ljugarn, Kjell Nilsson, Rengsjö. Rätt svar i förra numret är: PÅSKFIGUR SOM FUNNIT NATUR och KOLLAR OMGIVNINGEN.

Skonsamt SKOGSBRUK

Traktorprocessorer för rätt uttag vid rätt tidpunkt

HYPRO 755 HB

HYPRO 450 XL – Tillverkar och säljer Traktorprocessorer, Fällgripar och Skotarvagnar För mer information, kontakta HYPRO på tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

vd-krönika

FOTO Pixabay

Vad skapar värden i våra skogar? VÅRT STRATEGISKA MÅL HANDLAR OM ATT: Vi ska stärka den långsiktiga

Men värden skapas också genom att ha kostnadseffektiva lösningar i hela värdekedjan, från skogsägarens avverkningskostnader till leverans till kund. Kan Mellanskog leverera rätt virke till rätt kund i rätt tid skapas värden som vi alla får dela på.

lönsamheten i våra medlemmars skogsföretag. Vi ska skapa bra förutsättningar för ett lönsamt och aktivt skogsföretagande.

Virkesterminaler skapar goda förutsättningar

MELLANSKOGS VISION LYDER:

Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar.

Visionen beskriver varför Mellanskog finns och i korta drag meningen med föreningen. Vårt strategiska mål handlar om vad vi ska fokusera på, nämligen bästa förutsättningar för lönsamhet och aktivt skogsföretagande. Långsiktigt värdeskapande

Det som inte anges i vision och mål är hur vi ska göra för att förverkliga dessa. Ibland tål det att stanna upp och fundera på detta. Av och till läser jag i fackpressen att skogsmark kostar mycket mer än vad man får ut när man avverkar. Jag tycker att skogen ska ses som en möjlighet till långsiktigt värdeskapande. Det handlar om att göra rätt saker vid rätt tillfälle. Åtgärder i skogen idag ger inte resultat förrän om minimum 10 år och kanske mer vanligt om 20-30 år. Virkespriser är naturligtvis en central fråga som Mellanskog alltid arbetar med.

I en föränderlig värld där strukturen på industrin och kunderna förändras måste Mellanskog också se över sina affärsmodeller. För åtta år sedan hade vi inga egna virkesterminaler. I samband med köpet av Naturbränsle fick vi ett stort antal biobränsleterminaler och vi har därefter byggt ut och strukturerat om. Idag har vi tre terminaler för rundvirke och tre för biobränsle, för långväga tågtransporter. Vi har dessutom ytterligare biobränsleterminaler för leverans med bil. Vår kapacitet att nå kunder med god lönsamhet har därmed ökat. Vi har egen kapacitet att välja industrier som vill växa med Mellanskog och som skapar värden för Mellanskogs medlemmar. Öka tillväxten i skogen

Värden skapas också på varje fastighet genom att vi utför åtgärder i rätt tid, att vi

markbereder, röjer och gallrar. Vi vet till exempel att förädlade plantor och röjning i rätt tid höjer tillväxten i den skog som senare ska säljas. Mellanskog har satt upp målet att vi till år 2050 ska öka tillväxten i våra medlemmars skogar med 10 %. Jag är helt övertygad om att virke producerat med hållbara metoder kommer att skapa värde för framtiden. Vi skogsägare har en fantastisk tillgång som vi ska vårda på bästa sätt. Tillsammans kan vi skapa en hållbar framtid. Det, om någonting, är väl en spännande uppgift för oss skogsägare? Glad sommar! STURE KARLSSON, VD

fr ån skogen

M E D M E L L A N S KO G N R 3 , 2017

Mellanskogsentreprenör i tv-inspelning FOTO Carl Lindskog

DET ÄR INGEN vanlig dag på jobbet för Mellanskogs entreprenör Jonas Wahlgren den här lite blåsiga dagen i maj. Tv-teamet och barnen Rani och Bruno är på plats för inspelning av barnprogrammet Bilakuten. Storyn går ut på att ett larm har gått, en familj som ska bygga ett hus har fått slut på virke. Vad gör man då? Barnen åker ut i sina superhjältedräkter för att med hjälp av skördaren hugga mer virke. Resultatet av TV-inspelningen får vi se i Bilakuten som kommer att sändas i höst på Barnkanalen. CARL LINDSKOG

FOTO Skogsstyrelsen

Titta efter angrepp av Diplodiasjukan DIPLODIASJUKAN är en svampsjukdom

Misstänker du att du har angrepp av Diplodia pinea i din tallskog, kontakta din skogsinspektor så hjälper vi dig vidare.

som främst angriper tallar som lider av torkstress. Sjukdomen sprids med luftburna sporer i varm och fuktig väderlek. Den förekommer främst i sydöstra Europa. Svampen dödar årsskott och knoppar men kan även infektera kottar. Symtomen är döda årsskott och döda knoppar. I oktober hittades Diplodia i ett 15-årigt tallbestånd på cirka 15 hektar

norr om Arlanda, ett bestånd som nu har avverkats och flisats. Fler fynd har gjorts söder om Stockholm och i Uppland. En lämplig bekämpningsmetod av Diplodia kan vara att röja/gallra tallar med stora skador. Det minskar sporspridningen och gynnar de friskare träden. Läs på www.slu.se/skogsskada för mer information.

Georg var med och avverkade redan för 70 år sedan skickat in bilder till redaktionen. Bilden till höger föreställer grövre avverkning på egen mark i Messlingen, Härjedalen. Detta var före motorsågarnas tid, så man använde tvåmans stocksåg för de grövsta träden. Varje träd som skulle avverkas måste vara försedda med en bröst- och en rotstämpel. Rotstämpeln var viktig för att visa att trädet avverkades lovligt.

Georg berättar över telefon från servicehemmet Fjällsol i Funäsdalen att det var långt mellan träden och ungefär en meter snö. De körde ut allt timmer med häst, för vidare flottning på Mittån via Grundsjön till Ljusnan för vidare transport mot kusten. I detta fall var det Bergvik Ala AB som köpte virket. Georg fyllde nyligen 91 år på Sveriges nationaldag den 6 juni. Grattis hälsar vi från Med Mellanskog!

FOTO Privat

GEORG BUSK FRÅN Messlingen har

Grövre avverkning, Messlingen 1950.

fr ån skogen

M E D M ELL A N SKO G N R 3 , 2017

FOTO Mellanskog

Företagsmässa i Norra Dalarna MELLANSKOG DELTOG PÅ Älvdalens företagsmässa 12-13 maj. Mässan ordnas vart annat år och de 3 000 besökarna kan gå runt bland cirka 100 utställare under två dagar. I Mellanskogs monter bjöds det på björksav, Medlemsappen demonstrerades och det pratades skog och skogsbruk med de många besökarna. Det visades också upp olika saker som görs av skogsråvara, till exempel skogsfiber i kläder förvånade många. Både besökare och medverkande från Mellanskog tyckte att årets mässa var rolig och lärorik och hoppas att det blir lika lyckat nästa gång.

VISSTE DU ATT en kubikmeter virke ger

cirka en miljon tandpetare? Detta och mycket mer fick deltagarna veta på Vo (virkesområde) Upplands medlemsresa till stolpfabriken i Ludvika och Vanhälls björksågverk i Smedjebacken, tidigare i vår. Första studiebesöket gick till stolpfabriken i Ludvika. Här tillverkas stolpämnen som, förutom till den svenska marknaden, exporteras till bland annat Norge, Storbritannien och Irland. Deltagarna fick en fin guidning på fabriken och just denna dag höll man på med en order med destination Libyen. Efterfrågan på stolpar har ökat i och med satsningarna på vindkraftsbyggande i

FOTO Marit Bohlin

Sågverksresa till Dalarna Sverige. Vd Stefan Wikström och Platschef Per Wikström guidade. Resan gick vidare till Vanhälls sågverk, ett familjeföretag som drivs av Vd Pär Stål och Vice Vd Erik Stål. Vanhäll gör bland annat råämnen till tumstockar, tandpetare och träpluggar till möbler. En stor kund är Ikea. Besökarna fick bland annat veta att man får fram ca 1 miljon tandpetare per kubik; att virkesvärdet på tumstockar är 22 öre för en tumstock på 2 meter och att virkesvärdet för en träplugg är 3 öre. En god lunch intogs på Wanbo herrgård, Smedjebacken. Arrangörer av resan var Vo Upplands skogsinspektorer Anders Rickardson, Hans Bellqvist och Olof Nordenström.

sommarens

hetaste

grill

20%

rabatt

Lock

Gnistfångslock

på ord.pris

-20%

Stekplatta

Gnistfångare

1786:– 2233:–

Bålpanna Art.nr: 302220

Vindskärmar

Avlastningsbord

Logga in på medlemswebben på mellanskog.se för att ta del av detta erbjudande. Vår kunskap och bredd - Er fördel! Erbjudandet gäller t.om. 18/8-2017 och kan ej kombineras. Pris visas inkl. moms.

POSTTIDNING B MED MELLANSKOG Box 127 751 04 Uppsala

Mellanskogs markskoningsgaranti – förebygger och minimerar körskador Från och med augusti inför Mellanskog en markskonings garanti både på gallring och föryngringsavverkning. Läs mer på www.mellanskog.se Skogsägarföreningen Mellanskog – 26 000 privata skogsägare. Tillsammans för starkare skogsägare och rikare skogar. Besök oss på www.mellanskog.se