Se meningen, Elevbok 2 by Meningsfullt förlag

Innehåll Inledning

sidan 5

1. Personliga pronomen

sidan 6

2. Dåtid med verbet ”har”

sidan 9

3. Frågor med frågeord först

sidan 12

4. Frågor med svårare frågeord först och två verb

sidan 15

5. Frågor med verb först, presens eller preteritum

sidan 17

6. Frågor med verb först, två verb

sidan 20

7. Uppmaningar, ex. Sitt ner!

sidan 23

8. Fler pronomen

sidan 26

9. Plats eller tid först i meningen

sidan 28

10. Bindeord

sidan 31

11. Bisatsinledare

sidan 35

Färgtext

sidan 36

Om Hyllie Park folkhögskola

sidan 37

Anteckningar

sidan 38

1. Personliga pronomen Orden här nere kallas personliga pronomen. Det är ord som du säger i stället för att säga samma ord om en person eller en sak hela tiden.

Här ser du några fler pronomen. De kan komma på röd plats, gul plats eller blå plats. På nästa sida kan du träna mer.

Du vill inte säga ordet ”mamma” hela tiden. Då säger du ”hon” istället. Du känner igen detta från ditt eget språk.

Så här: Min mamma är sextio år och min mamma heter Elin. Min mamma är femtio år och hon heter Elin.

Ali Mohammad väntar där nere. Ali Mohammad ska åka hiss upp. Ali Mohammad väntar där nere. Han ska åka hiss upp.

subjekt

verb presens eller preteritum

extra

Jag

äter

hennes pizza.

kör

med din egen bil.

köpte

bilen av dem.

De (Grannens barn)

lånade

våra böcker.

subjekt

verb presens eller preteritum

extra

plats, tid

Vi (Alla i vår familj)

promenerar

med vår hund

till vår bil.

Han (Den lilla pojken)

köpte

en kaka till mig

igår.

De (Hundarna)

blir

smutsiga

på vår gräsmatta.

Hennes mobil

föll ur

---

hennes väska.

Vår hund är snäll. Vår hund äter mycket. Vår hund är snäll. Den äter mycket.

Våra grannar är från Spanien. Våra grannar är trevliga. Våra grannar är från Spanien. De är trevliga.

1. Personliga pronomen

Hur säger man de här meningarna på ditt språk? Skriv och träna muntligt på olika sätt.

Subjekt (röd färg)

Extra (objekt—gul färg)

Jag är hungrig.

Du lagar mat till mig.

Du är hungrig.

Du lagar mat till dig själv.

Han är hungrig.

Du lagar mat till honom.

Hon är hungrig.

Du lagar mat till henne.

Den är hungrig (hunden).

Du lagar mat till den (till hunden).

Det är hungrigt. (lejonet).

Du lagar mat till det (till lejonet).

Vi är hungriga.

Du lagar mat till oss.

Ni är hungriga.

Du lagar mat till er.

De är hungriga.

Du lagar mat till dem.

När man äger eller har något säger man så här. . Det är min mat. Jag äger den. Det är din mat. Du äger den. Det är hennes mat. Hon äger den. Det är hans mat. Han äger den. Det är dess (dens) mat. Den (hunden) äger den. Det är vår mat. Vi äger den. Det är er mat. Ni äger den. Det är deras mat. De äger den. 5

1. Övningar med personliga pronomen

4. Person 2:

Personliga pronomen kan vara svårt att använda rätt. Här finns flera dialoger som ni kan träna i klassrummet många gånger. Lämna saker till varandra och använd rätta pronomen. Träna en dialog i taget.

1. Person 1:

Person 2:

-Nej, det är inte mitt. Det är hennes/hans.

Person 1:

-OK, då ger jag det till henne/honom.

5. Person 1:

-Nej, den är inte min. Den är hennes/hans.

Person 1:

-OK, då ger jag den till henne/honom.

-Är det dina nycklar?

Person 2:

-Nej, de är inte mina. De är hennes/hans.

Person 1:

-OK, då ger jag dem till henne/honom.

-Är det din penna?

Person 2:

-Är det ditt suddgummi?

6. Person 1 frågar flera: -Är det era böcker? 2. Person 1:

-Är det din penna?

Person 2:

-Ja, det är det. Kan du ge den till mig?

Person 1:

-Visst! Varsågod!

Flera svarar:

-Nej, det är inte våra. Det är deras böcker, de som sitter där borta.

Person 1:

- Ok, då ger vi dem till dem. (Ok, då ger vi böckerna till dem.)

3. Person 1:

-Är det din penna?

Person 2:

-Ja, det är det.

Person 1:

-Ska jag ge den till dig?

Person 2:

-Ja tack, det skulle vara bra! Tack!

7. Person 1 frågar flera: -Är det era böcker?

Flera svarar:

-Ja det är våra böcker. Kan ni ge dem till oss?

Person 1:

- Visst! Varsågoda!

2. Dåtid med verbet ”har” + verb 2 (supinum) När du använder ”har” + supinum, är det också dåtid, men en annan sorts dåtid. en dåtid som inte berättar om speciell tid, eller där tiden inte är slut än. Något började innan och fortsätter nu också, eller du känner det nu också. Jag har varit i London.—Innan, men jag säger ingen speciell tid. Jag har varit gift i tio år.—Jag är fortfarande gift.

verb 1

verb 2 +

hjälpverb

partikel

Min yngsta kusin

har

Lilla Maria

subjekt

extra

plats, tid

pratat

norska med sin pappa

hela sitt liv.

har

smakat

baklava

många gånger.

Den trasiga bollen

har

legat

—

i hallen länge.

Min familj

har

bott

—

i Nybro i tre år.

Alla blommor

har

vissnat.

—

Jag

har

ätit

maten

redan.

Jag har fikat.—Jag känner mig mätt fortfarande. Det har snöat i natt.—Jag kan se snön fortfarande.

Träna mer i bok 3

Jag har pratat med min handläggare.—Det som hon sa, finns kvar i mitt huvud och på ett papper.

Den här dåtiden som blir av verbet ”har” + supinum kallas för perfekt.

Träna mer i bok 3 OBS!

Ladda ner en app till mobilen, där du kan se alla verbformer. En sådan app är ex Lexin. Lär dig att känna igen de olika verbformerna.

I den här övningen får du inte skriva någon speciell tid, eftersom vi skriver har + supinum. Om du tänker på en speciell tid, måste du byta till preteritum. Det får du lära mer om i bok 2.

Jag har bott i Paris. (Inget speciellt år, ingen speciell tid. Tiden är inte slut, du ska kanske bo där igen.) Jag har bott i Hässleholm i tre år och jag bor där nu också. (Det började innan och fortsätter nu också. Jag bodde i Berlin, när jag var liten. Det var 1982-2005.

(Jag tänker på en speciell tid, och den tiden är slut.)

Jag var gift innan. (Nu har jag ingen fru. Det var innan och den tiden är slut.)

subjekt

verb 1, hjälpverb

verb 2 + partikel extra

satsadverbial

plats, tid

2. Skriv meningar med har eller hade + supinum. Du behöver inte skriva på alla färger. I de flesta meningar finns inte alla färger. Men du måste alltid ha subjekt och verb.

1. 2. 3. 4. 5.

6. 7. 8. 8

3. Frågor med frågeord

OBS!

Det finns många frågeord. De kommer alltid på plats 1 och sedan kommer verbet på plats 2. Du ser att många frågor bara har frågeord, verb och subjekt.

Alla frågeord betyder olika. Träna mycket på att fråga varandra och att svara. Fråga om många olika saker.

OBS! Glöm inte att skriva stor bokstav först och frågetecken sist. Gör frågor både i presens och preteritum.

OBS!

frågeord

Verb, presens eller preteritum

subjekt

extra

plats, tid

Vad

gör

—

i källaren?

Varför

tränar

han

fotboll

nu?

Vad

köpte

—

i affären?

När

kom

din syster

—

till Sverige?

Vart

körde

den där bussen?

—

Var

bor

hans barn?

—

Varifrån

kommer

ni?

—

Vem

är

din fru?

—

När

kommer

tåget

—

till Växjö

Varför

köpte

en dyr bil

just nu?

I norra Sverige säger man ofta ”vars” i stället för ”var”. (Vars bor du?). I södra Sverige säger man ofta ”var” i stället för ”vart”. (Var ska du gå?) I hela Sverige, speciellt bland ungdomar, säger man ofta ”vart” i stället för ”var”. (Vart är du?) Språket ändras hela tiden. Framtiden visar vilket ord som vinner.

OBS!

Ordet ”vart” kan också vara ett vanligt verb. Då betyder det ”blev”. Så används det i norra Sverige. (Jag vart förvånad. = Jag blev förvånad.)

frågeord

verb presens eller preteritum

subjekt

extra

plats, tid

3. Skriv frågor med frågeord först. De flesta ”extra” kommer att vara tomma.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 10

5. Frågor med ett verb först—ja och nej-frågor

OBS!

Om du sätter ett verb först blir det en fråga. Om du sätter verbet på plats 2 blir det en vanlig mening.

Man gör många frågor genom att sätta verbet först. Nu ska du träna på det. Skriv i presens eller preteritum.

Äter han nu? - Han äter nu.

Ibland när man pratar (talspråk) kan man göra frågor med subjektet först. Då måste rösten visa att det är en fråga. När du skriver måste du alltid skriva frågor med verbet först.

Kom bilen mycket fort? - Bilen kom mycket fort. Sover hunden nu? - Hunden sover nu. Går hennes vän hem nu? - Hennes vän går hem nu. Studerar hennes son på högskolan? - Hennes son studerar på högskolan.

OBS!

Skriv verbet i presens eller preteritum. Du får aldrig skriva verbet i infinitiv med –a på slutet, om det bara finns ett verb. När du skriver leta, äta, titta åka, måste det finnas ett hjälpverb först. Träna mer i bok 4 Infinitiv ex. ”sjunga” kan också komma tillsammans med ordet ”att”. Så här—Jag tycker om att sjunga. Jag gillar att äta pizza. Jag ska prova att laga kebab idag. ”Att-verben” står på gul plats —extra.

Är deras barn hemma på helgen? - Deras barn är hemma på helgen. verb

subjekt

satsadverbial

extra

plats, tid

Pratar

alla människor

alltid

så här starkt

i klassrummet?

Gillar

din fru

—

kebab?

—

Älskar

—

mig?

—

Är

läraren

aldrig

irriterad på eleverna?

—

Ser

hon

—

dåligt?

—

Lagar

alltid

mat

på lördagar?

Åkte

eleverna

inte

tåg

till Helsingborg?

Målade

—

alla rummen

den här veckan?

Åt

dina klasskamrater

—

lunch

innan?

Presens eller preteritum

verb presens eller preteritum

subjekt

extra

plats, tid

5. Fråga med verb först Prova att flytta verb och subjekt fram och tillbaka, fråga—huvudsats—fråga—huvudsats

1. 2. 3. 4. 5.

6. 7. 8. 12

6. Frågor med verb först, två verb, vanligt hjälpverb eller har, hade

OBS!

Nu kommer frågor med två verb. Du börjar med ett hjälpverb i nutid eller dåtid. Verb 2 ska vara i infinitiv, sluta på –a. Ser du de ljusgröna meningarna? Där är hjälpverbet ”har”. Då måste du skriva supinum på verb 2, som vi tränade på sidan 28. OBS!

Så här ska du säga när du vill vara extra trevlig och artig. ”Skulle” är preteritum av ”ska”, men också ett verb man säger för att vara trevlig. Då säger man ofta två verb i infinitiv efter hjälpverbet: ”vilja” + ett verb till. skulle vilja prata, skulle vilja titta, skulle vilja träffa

Träna mycket muntligt och lyssna mycket på människor när de talar. Öronen är alltid din viktigaste lärare. Öronen går nästan alltid före färgerna.

verb 1

Träna mer i bok 4 Ibland kommer ett litet ord som hör ihop med verbet. Det är betonat och kallas för partikel. Det kommer på samma plats som verb 2, efter verbet eller ensamt. äta upp, dela ut, samla in, sätta in, ropa upp, diska av, skölja ur, leta upp, skriva upp

Om det inte finns ett riktigt subjekt måste du använda ordet ”det”. Det måste finnas ett subjekt. Ser du var subjektet är ordet ”det”? OBS!

subjekt

sats-adverbial

Ska

det

—

Kan

Ska

verb 2 +

extra

plats, tid

regna

mycket

idag?

—

sätta in

tallrikarna

i skåpet?

det

aldrig

komma

snö

i Malmö?

Vill

Lasse

alltid

prata

om bakning?

—

Fick

inte

börja

—

på skolan förra året?

Har

det

—

snöat

—

i natt?

Har

inte

lämnat in

din bok till läraren?

—

Ska

—

säga upp

lägenheten

denna månaden?

Skulle

—

vilja hjälpa

mig?

—

hjälpverb

partikel

verb 1 hjälpverb

subjekt

satsadverbial verb 2

+ partikel

extra

plats, tid

6. Skriv frågor med två verb. Du kan välja ett hjälpverb och sedan verb 2 med –a sist, infinitiv, (måste äta). Du kan också välja har eller hade som hjälpverb men då måste du ha supinum som verb 2, (slutar på –t, har ätit). Exempel: Måste du prata nu? Vill du äta med mig i morgon?/ Har du pratat färdigt nu? Har du träffat henne innan?

1. 2. 3. 4. 5.

6. 7. 8. 14

7. Imperativ—Uppmaning

verb

Det finns en speciell verbform, som heter imperativ. Den använder du när du säger åt någon att göra något. Det finns inget subjekt i uppmaningar, utan du säger uppmaningen till någon, till en vän eller till dina barn.

Kom

sats-

partikel

extra

plats, tid

inte

---

hit!

Ät

---

upp

din mat

nu!

Berätta

gärna

---

om din resa

till Polen.

Blanda

---

ägg och socker

noga.

Blanda

inte

ihop

alla sakerna

nu!

Sitt

inte

—

på den stolen!

Sätt

aldrig

—

koppen

på duken!

c. De flesta andra imperativ är korta och slutar på en konsonant. —Kom! Ät! Sjung! Säg! Sitt! Sätt! Ligg! Lägg! Skriv!

Lägg

—

dina papper

i väskan!

Ligg

inte

—

på det smutsiga golvet!

Kom

—

in!

—

Det här tecknet ( ! ) heter utropstecken. Man ropar ut något viktigt. Man har ofta utropstecken i uppmaningar.

Köp

alltid

—

våra varor!

—

Titta

—

på den bästa TV:n

—

Spara

—

pengar

i vår affär!

a. I verbgrupp 1 slutar imperativ på –a. —Sluta! Prata! Leta! b. I verbgrupp 3 slutar imperativ på någon vokal. —Gå! Slå! Ge! Se!

Träna på att säga till varandra vad ni ska göra. Använd imperativ. Byt vem som ska be-

adverbial

Träna mer i bok 4

Ät upp din mat! Kom in! Stäng av mobilen! De små understrukna orden är betonade. De kallas ”partikel” och hör ihop med verbet. Partikelverb får du träna mer på i bok 4.

Reklam

Reklam använder ofta imperativ för att du ska känna att de pratar med dig, och säger något till dig. Här i boken finns många imperativ, när texten säger åt dig vad du ska göra. ”Läs detta”, ”Skriv nu!” ©2017 Meningsfullt förlag—Kopiering förbjuden

verb (imperativ)

satsadverbial

(partikel)

extra

plats, tid

7. Skriv uppmaningar. Tala om för någon vad de ska göra. Det kan också vara bara ett ord—Tyst! Ät! Försök! Uppmaningar har inget subjekt—ingen röd färg!

1. 2. 3. 4. 5.

6. 7. 8. 16

8. Fler pronomen

Sin, sitt och sina A 1. Kolla om det är subjektet som äger eller har något. 2. Kolla om subjektet är ”han, hon, den, det eller de”. (En man, en kvinna, en hund, ett djur eller djuren) I så fall ska du använda sin, sitt eller sina, sin—om det är ett ”en-ord”, sitt—om det är ett ”ett-ord”, sina—om det är många, flera, plural.

Verb som behöver ett pronomen

B subjekt

verb presens eller preteritum

satsadverbial

extra

Mannen

kramar

alltid

sin son.

Den lilla pojken

kastade

—

sin pizza.

Flickan

lekte

aldrig

med sitt lego

Han tvättar sig. Han torkar sig.

pratade

ofta

med sin moster.

Hon tvättar sig. Hon vilar sig.

Katten

slickade

alltid

sina tassar.

Alla djuren

åt

—

sin mat.

Blommorna

lyste

—

med sina fina färger.

Mamman

ropade

—

på sin dotter.

Föräldrarna

älskade

verkligen

sitt barn.

Den vita kaninen

gnagde

—

på sin morot.

Alla i klassen

rättade

—

sina fel på testet.

Tjejerna

gillade

inte

sin fotbollstränare.

En del verb måste ha ett pronomen efter sig på gul plats (extra). De kallas reflexiva pronomen. Så här: Jag tvättar mig. Jag rakar mig. Du tvättar dig. Du kammar dig.

Den (katten) tvättar sig. Den sträcker sig. Vi tvättar oss. Vi lägger oss. Ni tvättar er. Ni sätter er. De tvättar sig. De skyndar sig.

OBS! Försök att skriva meningar där du testar att använda pronomen på rätt sätt.

Vi kramar varandra. (Båda gör något.) Ni älskar varandra. (Båda gör det.) De pratar med varandra. (Båda pratar.)

8. Fler pronomen Det är bra att träna muntligt många gånger. Här är några övningar ni kan träna på, så att det blir rätt med ”sin, sitt, sina”. Jämför hur du säger om det inte är subjektet som äger eller har något. Välj olika svar .

4. Vad har hon tagit med sig?

”Hans”, ”hennes” och ”deras” ändras inte om det är en-ord, ett-ord eller plural. Det heter alltid samma.

Hon har tagit med sig sin…

Hon har tagit med sig min...

Hon har tagit med sig sitt…

Hon har tagit med sig deras...

Hon har tagit med sig sina…

Hon har tagit med sig hans...

5. Vem fikade han med?

1. Vad ska han göra? Han ska hämta sin….

Han ska hämta min…

Han ska hämta Sofias...

Han fikade med sin…

Han fikade med hennes...

Han ska hämta sitt…

Han ska hämta mitt…

Han ska hämtas ditt...

Han fikade med sitt…

Han fikade med mitt...

Han ska hämta sina…

Han ska hämta mina…

Han ska hämta hennes...

Han fikade med sina…

Han fikade med mina…

6. Vad pratar de om?

2. Vem ska hon prata med? Hon ska prata med sin…

Hon ska prata med min…

Hon ska prata med vår...

De pratar om sin…

De pratar om vår...

Hon ska prata med sitt…

Hon ska prata med mitt…

Hon ska prata med vårt...

De pratar om sitt….

De pratar om ditt...

Han ska prata med sina…

Hon ska prata med mina…

Hon ska prata med våra...

De pratar om sina…

De pratar om hans…

3. Titta på katten! Vad gör den?

7. Ser du lejonet? Vad tittar det på?

Den leker med sin…

Den leker med min…

Den leker med din...

Det tittar på sin…

Det tittar på min...

Den leker med sitt…

Den leker med mitt…

Den leker med ditt...

Det tittar på sitt…

Det tittar på våra...

Den leker med sina…

Den leker med mina…

Den leker med dina...

Det tittar på sina…

Det tittar på hennes...

9. Meningar med plats eller tid först—omvänd ordföljd, alla satsdelar Jämför de här meningarna! I meningarna där uppe kommer plats och tid sist. I meningarna där nere kommer plats och tid först. Då måste verb och subjekt byta plats, eftersom verbet MÅSTE komma på plats 2.

subjekt

verb 1

Jag

sats-adverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

brukar

alltid

hälsa på

släktingar

i juni.

De flesta

vill

gärna

fira

midsommar

i Sverige.

Min familj

vill

nog

köpa

hus

nästa sommar.

går

—

---

nu.

plats, tid

hjälpverb

Öva mycket muntligt på att säga meningar med tid eller plats först.

verb 1

hjälpverb

subjekt

satsadverbial

verb 2 + partikel

extra

I juni

brukar

jag

alltid

hälsa på

släktingar.

I Sverige

vill

de flesta

gärna

fira

midsommar.

Nästa sommar

vill

min familj

nog

köpa

hus.

går

Vi.

—

---

plats, tid

verb 1 hjälpverb

satsadverbial

subjekt

verb 2 + partikel extra

9. Skriv meningar med tid eller plats först. Använd gärna ”nu, sedan, då, innan, här, där”, eller andra vanliga ord för plats och tid.

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 20

Titta noga! Det står siffror framför meningarna.

10. Tid och plats både först och sist

Vilka meningar har ”plats” först?

Tid och plats kan komma tillsammans sist eller dela på sig och komma både sist och först. Oftast kommer tiden först och platsen sist, men så är det inte alltid.

Vilka meningar har ”tid” först? Vilka meningar har hjälpverb + infinitiv? Vilka meningar har ett verb och är presens? Vilka meningar har ett verb och är preteritum?

plats, tid

verb 1 hjälpverb

subjekt

sats-adverbial

verb 2 + partikel

extra

plats, tid

Nästa vecka

vill

jag

inte

åka

buss

till Arne.

På tisdag

får

alla

gärna

ta med

loppissaker

till skolan.

måste

nog

hämta

barnen

på förskolan.

måste

han

faktiskt

åka

---

hem till sin son.

Snart

ska

kanske

flytta

---

till en ny lägenhet.

Igår

åkte

mina barn

—

ensamma

till Falkenberg.

Snart

kommer

alla mina syskon

—

hem till mig.

Där

bor

alla hennes vänner

—

tillsammans.

—

Där på bordet

la (lade)

han

—

sina glasögon

innan.

10.

Här

vill

jag

inte

—

i hela mitt liv.

11.

I Malmö

ska

det

---

vara

festival

i augusti.

plats, tid

verb 1 hjälpverb

subjekt

satsadverbial

verb 2 partikel

extra

plats, tid

10. Skriv meningar med omvänd ordföljd —plats, tid både först och sist, ofta kommer tiden först och platsen sist. Du kan skriva nutid eller dåtid. Då har du bara ett verb—verb 1. Om du skriver med hjälpverb måste du ha verb 2 också, infinitiv eller supinum.

1. 2.

3. 4. 5. 6. 7. 8. 22

Träna mer på bindeord i Elevbok 3.

11. Bindeord Bindeord binder ihop olika satser till längre meningar. De kan binda huvudsatser, frågor, uppmaningar och bisatser. Vi kan inte prata bra utan att använda de här orden. Träna mycket på att förstå hur du använder dem, och träna mycket att prata med bindeord. Träna mer i bok 2.

Vad heter de här bindeorden på ditt språk?

Bindeord: och, men, så, för, utan, eller

Jag ska handla, och sedan ska jag gå hem.

och

Idag handlar jag mat, men jag vill inte bära hem den själv.

men

Jag ska handla så jag måste ta bussen till centrum nu.

så

Jag måste åka nu, för jag ska handla innan de stänger.

för

Jag ska inte åka till skolan, utan jag ska ta bussen till affären nu.

utan

Ska du handla eller ska du åka till skolan?

eller

OBS!

Din svenska blir bättre och bättre, när du pratar med andra. Åk till språkcafé! Var finns språkcafé i din stad eller by?

OBS!

Lyssna mycket på radio och TV. Det finns många bra program. Titta på Play på olika TV-kanaler. Där kan du se texten när de pratar. Sveriges TV, Svt, har en bra app som heter Språkplay. Ladda ner den och ställ in på ditt språk. Sveriges Radio, SR, har många lättlyssnade program, som du kan spara till Min Kanal, och lyssna på samma program många gånger.

Träna mer på bindeord i Elevbok 3.

11. Meningar med bindeord (inte bisatsinledare), ”och” och ”men” Här finns en massa meningar med bindeord. Det är bra att läsa många meningar med samma bindeord, så förstår man precis vad det betyder. De här meningarna har olika elever skrivit. och = två lika satser

men = två olika satser, en positiv

och en negativ

Jag sitter i bilen, och (jag) lyssnar på nyheter.

Mina barn äter inte godis, men de gillar chips.

Jag äter inte chili och jag äter inte peppar.

Hon arbetar hårt hemma, men hon sover i skolan.

Johan reser ofta till Danmark, och han flyttar nog dit.

Min bror är mycket snäll mot mig, men han hjälper inte några andra.

Anna förlorade sitt jobb, och hon förlorade sina föräldrar också. Han läser alltid böcker hemma, men han lyssnar inte på radio. Jag ringer alltid min syster på kvällen, och (jag) frågar om hennes barn. Jag bor i ett fint område på Limhamn, och jag är jättenöjd. Hunden ylar mest på natten, och vi klarar inte detta varje natt. Min man köpte en ring till mig, och den var jättefin.

Hon gillar inte kött, men hon lagar det till sina barn hemma. Jag läser inte en bok idag, men jag skriver ett brev. Min kompis arbetade i två månader, men hon jobbar inte nu. Jag vill inte skriva, men jag vill gärna lyssna på radio.

Jag vaknade och (jag) gick upp. Radion fungerar inte nu, och det är inte bra.

OBS!

Elen fungerar alltid i Sverige, och det är bra.

”Och” kan binda ihop en lång rad av saker också, men det vet du nog redan.

Anna köper en stor tårta, två bullar och en bakelse.

Min son diskar inte på kvällen, men han städar ofta på helgen.

Jag köpte en fin matta idag, men den var trasig. Vi är inte alls hungriga idag, men vi kan äta lite frukt. Röda klänningar passar inte på mig, men jag gillar det mesta annars. Jag har inte pengar idag, men jag får i morgon.

Träna mer på bindeord i Elevbok 3.

11. Meningar med bindeord—”för” och ”så”, lika men tvärtom ”För” och ”så” berättar om samma saker, fast tvärtom. De berättar varför något hände, alltså orsaken till att något hände. Bindeordet ”för” har orsaken sist och bindeordet ”så” har orsaken först. Jämför meningarna här nere.

för = svar på ”varför”, orsaken kommer sist

OBS! Bindeordet ”för” betyder samma som ”därför att” och ”för att”, men ”för” är mycket lättare att använda eftersom de andra orden är bisatsinledare och har andra regler för ordföljden.

så = orsaken kommer först, sedan vad som händer

Min son åker till Kristianstad, för han har bortamatch där.

Min son har bortamatch, så han åker till Kristianstad.

Vi tittar aldrig på TV hemma, för vi gillar tystnad på kvällen.

Vi gillar tystnad på kvällen, så vi tittar aldrig på TV hemma.

Jag åker inte buss, för jag har cykel.

Jag har cykel, så jag åker inte buss.

Jag hjälper alltid min kompis, för han ser inte så bra.

Min kompis ser inte så bra, så jag hjälper alltid honom.

Anna gick hem tidigt igår, för hon hade gäster hemma.

Anna hade gäster hemma, så hon gick hem tidigt igår.

Han är fortfarande hungrig, för han fastar idag också.

Han fastar idag också, så han är fortfarande hungrig.

Jag läser ofta svenska böcker, för jag bor faktiskt i Sverige.

Jag bor faktiskt i Sverige, så jag läser ofta svenska böcker.

Hon förstår alltid tidningen, för hon läser visst många gånger.

Hon läser visst tidningen många gånger, så hon förstår alltid.

Jag missar ofta bussen, för jag vaknar alltid för sent.

Jag vaknar alltid för sent, så jag missar ofta bussen.

Jag studerar alltid svenska hemma, för jag älskar svenska.

Jag älskar svenska, så jag studerar alltid svenska hemma..

Jag skriver inte fler meningar, för jag är mycket trött nu.

Jag är mycket trött nu, så jag skriver inte fler meningar. 25

Träna mer på bindeord i Elevbok 3.

11. Meningar med bindeord— ”utan”, nästan som ”men” Precis som med ”men” finns det en positiv del och en negativ del i meningen. Om det finns ett negativt ord i första delen av meningen, kan du skriva ”utan”. Negativa ord är ”inte, aldrig, ingen, sällan”.

utan = nästan som ”men”, när det finns ett negativt ord i början av meningen

OBS!

Min son åker aldrig till Kiruna, utan han åker till Jokkmokk.

Jag dricker kaffe utan socker. Jag åkte utan mina barn. Här är ”utan” en preposition och inte ett bindeord.

Det finns två olika ”utan”.

Jag går inte hem, utan jag går gärna till parken. Jag sitter inte alltid hemma, utan jag promenerar varje helg i skogen.

Bindeord har oftast ett subjekt (röd färg) efter sig.

Jag åkte inte bil till jobbet, utan jag cyklade alltid dit. Jag dricker inte vatten från kranen hemma, utan jag kokar det först. Hon köper ingen klänning, utan hon köper en kavaj. Jag äter aldrig fisk, utan jag äter kyckling. Jag vill inte äta på restaurang, utan jag vill gå hem till min syster. Samir pratar aldrig svenska i skolan, utan han pratar engelska. Anna gick inte hem tidigt, utan hon jobbade sent.

12. Bisatsinledare

OBS!

Träna mer på bisatsinledare i Elevbok 3.

I en bisats kan man aldrig flytta orden, som man kan i en huvudsats.

Bisatsinledare behövs alltid, när vi pratar. Efter en bisatsinledare kommer en bisats. Det är en sorts sats som inte kan stå själv. Bisatser finns i slutet av vanliga meningar, inne i meningarna eller på plats 1 i en mening. Du använder många bisatser redan nu, när du pratar, och vi ska träna mycket i bok 2, så att bisatserna blir rätta. Det finns väldigt många bisatsinledare. Några vanliga bisatsinledare: eftersom, därför att, för att, att, så att, trots att, medan, som, när

OBS!

Lyssna mycket efter de här orden, när du hör människor prata svenska.

OBS!

Gå till ett bibliotek och låna böcker på ditt språk och på svenska. Var finns ditt närmaste bibliotek?

Vad heter de här bisatsinledarna på ditt språk?

Jag ska handla, eftersom vi har fest i morgon.

eftersom

Jag tog med mitt kontokort, för att jag ville handla på kortet.

för att

Jag ska handla, därför att vi ska ha en fest i morgon.

därför att

Jag ska handla mycket, så att festen blir lyckad.

så att

Jag tycker, att du ska handla idag.

att

Jag måste handla, trots att vi bara har 200 kr kvar.

trots att

Jag ska handla, medan affärerna är öppna.

medan

Jag ska handla i affären, som ligger på Storgatan.

som

Jag ska åka hem, när jag har handlat.

när 27